Wällofl.
Borgare - Ständets
?KOK)cOI.l.LK
Wid
Riksdagen i Stockholm
Ärm 1809 och 1810.
Zjerde Bandetö Andra ääfte.
- STOCHOLM,
Tryckt h-s Olof Grahn, rSn.
V.
Fjerde Bandets
Andra Häfte.
Den z Zanuani i8w.
klenum kl. lo förmiddagen.
Justerades Protocollen för den 28 och 29 Nästs
lidne December.
Följande frän Respective Med-Ständen ankom¬
ne Protvcolls-Utdrag upplästes och kades ad acta:
Sta.
^Utdrag af Protocollef tzässet hos Högwördige
Preste-Standet dom ä December 1809.
S. S. Föredrogs Riksens Högloft. Ständers
Lag-U stolts ullätande, öfwer de hos Högloft. Rid¬
derstad och Adeln samt Wftlofl. Borgare-S Andet
gjorde Amnärkniisgar ivid Utsto^le s den 26 ultionc
Ociober afgifue Betänkande om Siö-och Gränse-Tnlls
samt A.eis-Rätters upphäfwande, tillika med samma
^ Utstötts Betänkande.
Efter öfwe'iäganinq härpm, sann Preste-Spän¬
del stäligr, att Utstotte's Betänkande i hulwudsaken
bifalla; men i afseende pä Utstottels hemställan om
ärligt arswode för de Domstolars Ledamöter, hwilka
hädanefter kunde fä befattning med de mäl, som i fe-
, nare 'ider tillhört berörde Rätter, och dä desta ären-
Ljerde B. 2 Z N:o i — 2. der
2 Den z Januari!»
der fordom tillhört Rädstufwu- och' Kamnärs-Rätter-
nes Embetsäkgärd, fann Preste-Ständet betan ligt,
akt gravera Skaren med något serskildt arfwode för
de göromål, hwilka sistbemälke Rätters Ledamöter
såmedelst återfå, hälst som de i och för denna befatt¬
ning icke kunde komma att »vidkännas nagra Rese,
eller andra omkostnader. Hwad deremot beträffade
Gränsc-Tulls-Rätternas Ordförande, ansag Ständer
dem, i enlighet med gällande Författningar och es¬
ter afgifwande Rakningar, böra njuta ersättning för
de omkostnader, hwilka härigenom kunna blifwa dem
äbragte; Hvilket genom Utdrag af Protvcollet
skulle de Respeclive Med-Ständen samt Lag-Ut¬
skottet wördsamt och manligen tillkännagifwas. vt
supra»
Lx krotocollo
I. v. ^Im^vitt."
"Utdrag af Protvcollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 21 December 1829.
S. D. Beflöt Preste-Ständet, att till Riksens
Högl» Ständers Srats-Utskott remittera H. H. Gref-
wens och Landtmarjkalkens samt de öfrige Respective
Talmännens Förslag till Aflöning för Riks-Stan.
dens Secreterare, Cancelliet' och Waktberjening, med
den anmärkning alr genom mltztag uii detta Förflag
influtit, det Pceste-Sränder blott har 2.'ne Waktmä¬
stare, da dec iikwäl af g:ne sädane betjenas, och
hwilket således uti Utskottets afgifwande Betänkan¬
de torde benäget iakttagas. Härom skulle de Respecli.
ve
Den 3 Januarir» Z
ve Med-Standen wördsamt och wänligen underrättas»
vt supra.
Lx krotocollo
Lric ^r^ll."
"Utdrag af Protvcollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 28 December 1809.
S. D. Preste-Ständet biföll till alla delar Rik¬
sens Höglofl. SländerS Stats-U.flous Uti Memorial
af den 2a:dra dennas gjorda Förflag till arf,voden
för Secreterare, Cancellier och Waklbetjeningen ivid
Riks-Ständens Ukflott, ej mindre hwad angär berör¬
de Arfwodens belopp, an förflott derä samt deras ut¬
betalande af Riksens Ständers Riksgälds-Contoir,
vin werkställighet hwaraf Stars-Ucflotket skulle an,
modas att besörja. Härom skulle de Respecr. Med-
Standen samt omsörmäldte Utskott wördsamt och man¬
ligen underrättas, vt supra.
kix krotocollo
Lric ^Zrell."
"Utdrag af Protvcollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 28 December 1309.
S. D. Uppå Höglofl. Ridderskapets och AdelnS
inbjudande genom Protocolls-Utdrag af den 20 i den¬
ne manad, beflöt Preste-Ständet, akt, i likhet med
hwad Höglofl. Ridderskapet och Adeln beflutit, den
tillökning i underhäll, som Riksens Höglofl. Ständer
fram-
4 Den Z Januari:-
framdeles kunna för Under-Officerare och den tjenst¬
görande Trouppen ivid wärfwade ArmLen, ma ifcän
och med läro ars sbörjan beräknas. Hvarom wörd-
sam och wänlig underrättelse till de Respective Med-
Ständen sam Stats-Utskottet afgä skulle. Llt luxra.
Ox krotocollo
Oric ^Zrsll."
"Utdrag af Prvtocollcr, hållet hos Högwördi»
ge Praste - Ständet den 2 8:de December
1809.
S. D. I anseende till de L Ständer gjorde an¬
märkningar emot Riksens Högloff. Ständers Lag-Uk»
skotts Betänkande afven z i:sta förlidne October, an»
gående Förklaring öfwer VII Cap. , §. Rättegis-
Balken, beslöts, att Betänkandet, ätföljdt af anmärk,
ningarne, till wälbemäldte Utstött stulle äterförwisas.
Till de Respective Med-Ttänden skulle detta Beslut
wördsamt och manligen meddelas. lät kuxra.
Ox krotocollo
Oric Agrell."
"Utdrag af Protocollet, häller hos Högwördige
Preste-Ständet, den 28 December 1829.
S. D. Föredrogs ett af Stals-Secreleraren m.
m. Herr Oannsrlljerna till Högloft. Ridder»
skåpet och Adeln den 22 dennes ingifwet samt deri¬
från till Stat6-Ut>kottet remitteradk Memorial, inne¬
hållande yrkad rättighet för alla Officerare, utan un¬
dan-
Den 3 Januari;. 5
dantag, ivid f. d. Finsta Armeen till Accords er¬
sättning; Och beslöt Ständet, att i samma Remitz del¬
taga. Hvilket härigenom skulle de Respective Med-
Ständen samt S acsUtstottet wördsamt och wäuligen
tillkännagifwas. Llr luxra.
Ox krotocollo
Oric ^.Zrellll'
"Utdrag af Protocollet, häller hos Högwördige
Preste-Ständet, den 28 December 1829.
S. D. Till Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskott, hade Högloft. Nidderstapet och Adeln den 12
innevarande mänad remitterat ett af Herr General-
Jnspecteuren öfwer allt Artilleriet m. m. L. IllslviL
ingifwit och med Preste - Ständet nu communiceradt
Memorial, angående Artilleriets Exercitie-Caftas bi-
bchällande; Likaledes hade Högloft. Ridderskapek
och Adeln till wälbemäldte Utstött under den 2irsta
dennes förwist Herr Friherre Orsclric kljertas afgif»
ne sann Preste-Ständet meddelade anmälan, alt de
Pomerste Regementen och Corpser mätte blifva hug.
nadc med lika förmåner, som för Finsta Armeen
kunna af Riksens Ständer bestämmas; samt till All¬
männa Besvärs-och Oeconomie-Utstottet den 19 in¬
nevarande ett af Herr Baron och Ofverste Kammar»
Jnnkaren Larl Lonäs författadl Memorial, med
hemställan och Förslag kill Bytes-bristers styndfamma
utredande. Och beslöt Preste-Ständet, att i desia g:ne
Remister deltaga. Hvilket de Respecnve Med-Stän¬
den fann vederbörande Utskott skulle wördsamt och
manligen meddelas. Ot laxra."
Ox Lrotocolls
Oric Agrell.'
Utdrag
6 Den 3 Januari».
"Utdrag af P o ocollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet den 28 December 1829.
S. D. I anledning deraf, att ej allenast de i
Ståndet den rista dennes gjorde och nu justerade an¬
märkningar wid Stats-Utstotters afgifne Betänkan¬
de öfwer Kungsgärdarnes förwaltning, hufwudsakeli-
gen deruti instämma, att Kungsgardarnes borrt-ar¬
renderande more för Staken förmånligast, ruan oek
Stats-Utskottet föreslagit sädan nuvaa al^ernatifr
med deras försäljande till Skatte, biföl! Preste-Stän-
det uppå derom gjord proposition, det Kongsgärdar.
ne mä borrr-arrenderas Med iagttagande af de willor
hwilka as Riksens Högloft. Ständer kunna föreskris-
was och fastställas. Och skulle detta Beslut med de
öfrige Respective Ständen wördsamt och manligen
communiccras, samt tillika med Anmärkningarne till
Slals-Utstottet expedieras, Ult supra.
Lx krotocollo
ft. chl.
"Utdrag af Protollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständek den 29 December 1809.
S. D- Föredrogs ä nyo Riksens Högs. Stan,
ders Bewillnings- samt Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie Utstötts förliden gårdag pä bordel lagde Pro-
locolls-Utdrag af den 27 i denna manad, rörande en
hos bemäldte Utskott uppstånden fräga, huruwida de
emot samma Utskotts Betänkande, angående Brän-
wins-Bränningen och Bewillningen derföre, gjorde an.
märkningar hörde till bada Utskottens eller allenast
till Bewillnings-Ulstottets befallning.
Den 3 Januarii. 7
Efter öfverläggning härom och dä Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utstottct revan o:ne gänger
sig i detta ämne utlätik, samt emedan ett sadant mä.
lens behandlingssätt, hvarigenom nya Betänkande!»
vafbrutic infordrades, skulle i markelig mvn förhindra
deras afgörande, och tiden för Riksdagens stut ännu
mera förlängas: ansäg Preste-Ständet, lika med be-
mäldie Utstötts PluralilL, Allmänna Be märs- och
Oeconomie-Utstottet icke kunna widare upptaga de an-
märkningar, hwilka rörande de Oeconomista delarne
af oswanberörde Betänkande blifwit gjorde; Hware-
mot Bewillningv Utstottet, som i detta mäl blott en
gäng sig ytrrat, borde med desi ytterligare utlätande
i mälet till Riksens Ständers plena inkomma; Hwil«
ket skulle de Respective Med-Ständen samt oftaberör-
de> Utstött wördsamt och wanligen tillkännagifwas.
Illt lupra.
käx protocollo
st. O. ^Imc^vist."
"Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördige
Preste-Skändet den 29 December 1829.
S. D- Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Riksens Ständer, angäende Revisionen afKrigs-Re.
dogörelserna m. >»., föredrogs ä nyo och remitterades
till Riksens Högloft. Ständers S^ats-Utstott; Hwar«
om de Respective Med-Ständen och bemäldte Utstött
" stulle wördsamt och manligen underrättas. Ult lupra.
käx protocollo
st. v. Hämqvist."
Ut-
8
Den 3 Januari!.
"Utdrag af Prolocollet, hållet hos Bond.. Stäm
det den 19 December 1829.
S. D- I anseende till anmarkningarne, som blif-,
wit gjorde wid Stars-Utskottets den 14 innewarande
manad pä bordel lagde Betänkande angående förwalt-
ningen af Krono-godsen, sann Bonde-Ständet nödigt,
att samma Betänkande till berörde Utstötts ytterliga¬
re ätgärd äterförwifa, hwarjemte Ständet förklarade
dest allmänna önskan, att Krono-Godsen mä i mind¬
re delar styckas, och derefter offentligen försäljas.
Om detta Beslut skulle de öfrige Respective Stån¬
den wördsamt och wänligen underrättas, tält Supra,
klx krotocollo
§, L. DräZaräk».",
"Utdrag af Protecollet, hållet hos Bonde-Stän¬
det den 20 December 1309-
S. D. Hos Bonde-Ständet har till öfwermä»
gande förekommit huruledes, sedan Riksens Högloft,
Ständer till Stals-Utskottel äterförwisat dest Betänkan¬
de, rörande Finance-planen och Bemillningens belopp,
Lenna Bewillnings-Summa sannolikt icke kan undec
den korta återstående tiden af detta är, hinna att blif-
wa bestämd. Ständet har dermed tillika erinrat sig,
att enligt ordalydelsen uti 61 af Regerings-For¬
men, den nya Bemillningen icke kommer att mgä
förrän frän och med det ärels början, som infaller ef¬
ter det dä Bemillningen blifmer faststald, tzmaraf sy-
nes följa att om den Summa icke förrän nästa äk
18 tv
Den 3 Januaris
9
i8lo antages, ffulle Bemillningen icke utgä förrän
är 1811; men som den Bemillning, hwilken Riksi n;
Ständer wid 1820 är^ Riksdag ng ätogo, med det¬
ta ärs utgång mane unphora, blefwe dä följden, att
alldeles icke någon Bevillning för nästa är tomms
att erläggas, h o.ras äier nya skulder uppkomme och
ny oreda i pennings-mäsendet incräffade.
Pä desta grunder o h dä en sadan wid Rege¬
rings-Formens antagande oförutsedd händelse, tillkom,
men genom denne Riksdags oförmodade längvarighet,
icke bör blottställa Rikets Frnancer för yi.erligare
mifiöden. dä Bonde - Ständet redan i är fastställt
de Hufwuog> under, hmarester Bemillningen skall för¬
delas, och ber BeftM, Ständet nu har den tillfreds¬
ställelsen atl meddela sine Respecttve Med-Ständer,
följak eiigen icke ^an anses innefatta någon afmikelse
frän den Esprit ofmann.tmve § i RegeringsFormen
förulsätler, enär destutom någon annan utmäg icke
gifmes att fylla Statens behof; har Bonde-Ständer
för dest del stadgat, att tillmarelken af den Bewill-
ning, som Riksens Stander denne ^Riksdag kunna sig
ätaga, bör räknas frän början af Är i8lo, med för¬
behåll likmäl af fri och obehindrad rätt för Ständet
atr öfwer Bemil- nings-Summans belopp och fördel¬
ning fä sig framdeles ester omständigheterne utlära.
Lik kuxra.
Lx krotocollo
8- L- Drä^äräti."
'^Utdrag af Prstocollet, hållet i Bondc-Stän-
de:s Pleno den 20 December 1809.
S. D, Esker ftjrdd öfwerläggning fä mål om
Stals-
iv Den Z Januari!.
Stats-Utskotieks förut uppläste, pä bordet lagde pro-
jeck till Finance-plan, som ock beträffande B mcv.gät-
ffottets. Protocolls-Ulvrag den 9 dennac h oaiuli de
Betänkligheter anföras, hwilka hos istnämnde Ut¬
skott uppfiäti wid frägan om det biträde Stats-Ut-
stottec af Banquen päräknat till Fin.rncerncs regte»
rande, stadnade Bonde-Ständet uti det Bestu^, att
Skats-Ukstottets ifrägawarande project till sam.na Ut¬
skott äterförwisa; Hwarjr"ite Utskottet borde erhälla
del bäve af Banco-IWotiets utlätande samt af de hos
Skändek gjorde anmärkningar, med anmodan, att i
anledning deraf taga ärendet under ytterligare öfwer-
laggning, och om sa nödigt blifwer, med Banco-Ut¬
skottet sammanträda till uppgörande och föregående
af de wilkor, hwarunder Banquens nödiga biträden
mä kunna erhällas; Hvarom de öfrige Respective
Ständen stulle genom Prvtocolls - Utdrag wördsamt
och wänligen underrättas. Illt supra.
klx protocollo
8. L. DräZLräli.''
"Utdrag af Prcrtocollet, hältet hos VondeStän-
dek den 22 December 1809.
S. D. Gillade Bonde-Ständee till alla delar
hwad Stars-Utstottek uti ankommit Memorial den zo
sistlidne November yttrat i afseende pä Herr Landshöf¬
dingen och Riddaren ak Lckenkoms gjorde anhällan,
aU Lans-Bokhallare-Lönen i Stockholms Län, mät¬
te sädan den nu utgär, pä Ordinarie Slaten upp¬
föras.
Här-
Den z Januari!.
ii
Härom skulle de öfrige Refpecnve Ständen word»
samt och wänligen underrättas. Illt supra.
Lx ?rotocoI!o
8. L. IräAaräk."
"Utdrag af Protccollet, häller hos Bonde-Srän-
det den 22 December 1809.
S. D. Bonde-Slandö gillade till alla delar
Constikutions UlstonekS nu y terligare föredragne, om¬
arbetade Förstag till Lag, hwarefter Ledamot af Srats-
Nädet, Föredragande och Konungens Rädgifware i
Commandomal stola dömas.
Om detta Beslut stulle de öfrige Respective
Ständen genom Prvtocolls-Utdrag wördsamt och wän¬
ligen underrättas. Illt supra.
bix protocollo
8. L- Irä^arälr.''
''Utdrag af Protocollet, häller hos Bsnde-Stän-
det den 22 December 1809.
S. D. Till flullig Lrgärd upptogs Stats-Ut,
stöttets pä bordet hanlande yttrande öfwer den wäck-
re frägan om indragning af Kyrko.Tionden i Skäne
Halland och Blekinge; Bonde-Ständet beflöt uppä
framställd proposition, att S aks>- Utskottets Betän-
tande, hwarigenom den föreflagne indragningen pä
anförde stäk asflyrkes, till alla delar bifalla; Härom
stulle
ir Den Z I-mu/rrii.
skulle de öfrige Refpective Ständen wördsamk och
vänligen underrättas, dir tuxrs.
Lx krotocoUo,
8. L. IräZäräk."
"Utdrag af Protokollet, häller hos Bonde-Stän-
det den 22 December 1809.
S. D? Samtyckte Bonde-Sländet, upvä de stäl
Höglost. Ballco-Ulstottec uti ankommit Prorocolls-
Uldrag den 2 i denna mänad anfört ''att den för
bristen ä ert pä felagtig Wäg-Aktest till afvikne
Bruks-Pakronen kllallencreutL ägangit Banco-Län,
Arboga Magistrat och Wågmästare ävömde answarig-
het mä cftergifwas; Härom skulle de öfrige Refpecti¬
ve Ständen wördsanrt och wänligen underrättas. kllt
tuxra.
klx krotocollo
8. L. IrLZLräla.''
»'Utdrag af Protccollet, hållet hos BondeStän-
det den 22 December 1329.
S. D. Föredrogs Slats-Utstottets förnyade ut¬
lakande, angående indragning af de sä kallade Pro-
ste-Tunnsrne, hwarwid Ständet fann, att dä denna
fraga redan genom Tre Ständs pluralitet, blifwit med
bifall till Utikoktets Betänkande afgjord, kunde icke
något till ändring föranledande yttrande deri nu me,
ra meddelas; men förbehöll dock rättighet för komman¬
de Stander, akt fä samma fräga ivid annan Riksdag
wäckt och pröfv-w uran hinder af der Beflut, som nu
blis-
Den Z Januari!- ig
blifvit fattadt; Härom skulle de öfrige Refpective
Gränden wördsamk och manligen underrättas, llät
tuxra.
Lx krotocotto,
8. L. DräZLräk."
"Utdrag af Protocollet, häller hos BondeStän-
det den 20 December 1809.
S- D. Föredrogs Stats-Utstotlets afgifne Be¬
tänkande, den 2-dra i denne mänad, öfwer Herr Of-
wersien och Riddaren Friherre /räe1kvärll8 ingifne
Memorial, i anledning af Utskottets till Riksens
Ständer aflätne project, sä wäl till den nya Staken,
som afven Finance-planen.
Bonde-Ständer fann den, i detta Betänkande,
afhandlade fräga om en förändrad styrelse af Armäk
ens och Flottornes Krigsärender wara af den beskaf¬
fenhet, att Ständet dermed icke kunde omedelbarligen
taga befattning, utan kommer, säsom en följd af det
bifall Ständet lemnat till Stats-Utskottets Betän¬
kande, angäende indragningarne, detta ärende, att hos
Kongl. Maj:t i underdänighet anmälas, pä det den
ComilLe, som i fötjd af berörde 'Betänkande stall
sättas, till utarbetande af Förslag till möjliga indrag¬
ningar och förbättrade arbets-ordningar, jämwal mä
taga detta ärende under öfwerwägande; Men hwad
äter Betänkandet innehäller, angående Redowisnin-
gen för Allmänna Medlen, kommer, med bifall till
Stats-Utskottets yttrande, detta ämne att till desi ät-
gärd öfwerlemnas, enär Redowisningsfrägan pä Ut¬
skottets handläggning beror. Derom skulle de öfrige
i4 Den 3 Januari!.
Respective Stånden wördsamt cch wanligen underrät¬
tas. lUr supra.
kx krotocollo
8. U- DräZäräli."
"Utdrag af Prorocollet, haller hos BondeSrän-
det den 2i December 1809.
S. D, Till Sta^s-Utftotket har Bonke-Standet
äterförwisat bemälte Utstous i Memorial den n: e
innewarande Manad afgifne Betänkande, angående
Stuteri Jnrälrningen pä Dahlby och Flyinge Kungs¬
gårdar, med anmodan till U.skottek att afgifwa nytt
utlärande i anledning af de anmärkningar, som hos
Ständer gjorde blifwit, och hwilka egenteligen äsyftat
Stuteriets upphörande samt desie Kungsgårdars an-
wändande i och för Rikers behof.
Härom skulle de öfrige Respecrive Standen wörd¬
samt och wanligen underrättas, kär supra.
Lx krotocollo
5. L IräZLräli."
"Utdrag af Protokollet, hällit hos BondeStan»
det den 21 December 1809.
S. D. Pä derom framställ) Proposition gillade
Bonde-Standel Stats-Ut,koktets i Memorial denar
sistlidne November afgifne Förslag, angående Förwalt-
ningen af de sä kallade Hof-Stalls ängarne; Hwar-
om
Den z Januaril-
15
om öfrige Rechecllve Riks-Ständen skulle wördsamt
och wch igen underrättas genom Protocolls-Utdrag.
Or supra.
klx krotocollo
8. L. DräZLrälr."
"Utdrag af Protokollet, häller hos Bonde-Stan»
des den 21 December 1809.
S. D. Till Banco-Utskottet äterförwisade Bon-
de-Ständek beni l'e Ut>kotrs i Protocolls-Uidrag den
i8:de ' sttidne December afgifne Berärkelse och gjor¬
de hemställan, angäenoe Banco-Werkets förwaltning,
och de i sammanhang dermed uppgjorde förflsg till
Löne - förb rtring för Bankens Betjening m. m.;
Hwarom de öfrige Respective Standen wördsamt och
wanligen skulle underrättas, klt supra.
kx krotocollo
8. L. 'krägärclh."
"Utdrag af Prokocollet, hältet hos Bonde-Stan»
det den 21 December 1809.
S. D. Bonde-Standet gillade hwad Stars-Ur-
skottet i Pcorocolls-Urdrag den 11 innewarande ma¬
nad ansörc och hemstalt, i anledning af Anmärknin»
garne, fom blifwit gjorde rörande Bewillnings-belop-
pet för Krut, Socker, och Alun, samt i afseende pä
General-Förslagens upprättande öfwer Bewillningen;
Hwarom de Respective Med-Sränden genom Proto-
colls-Utdrag skutte underrättas, kär supra.
klx krotocollo
8. L. DräaLrälr."
"Ut-
i6 Den 3 Januari!-
"Utdrag af Prorocollct, hållet hos BondeStän?
det den 21 December 1829.
S. D. Wid granskning af Staks-Utskollets den
r i denne manad afgifne Betänkande, rörande un¬
derhäll för den återstående delen af Finsta Armeen,
biföll Bonde-Ständet, att i anseende till den äter-re-
mist af Betänkandet, som Högloft. Ridderstapct och
Adeln beslutat, Ständet utan widare pröfning eller
hufwudfakeligt utlåtande för det närwarande, will läm¬
na Uttstottet del af de hos Ständet sörekomne an¬
märkningar, äsyftande dels fastställelse af Förslaget,
dels wista regleringar af andre Utgifter, pä det en till¬
räcklig ärlig underhälls-Summa för Finsta AcmLen
mä erhälla-?, med anmodan att Utstottet behagade till
Riksens Ständer inkomma, med dest i anledning af
Ridderstapets och Adelns Anmärkningar framdeles af-
gifwande förnyade yttrande, dä ock Ständet förbehål¬
ler sig, alt i detta ämne fturetigl ullätande meddela.
Härom skulle de Respccttve Med-Ständen genom
Protocolls-Utdrag wördsamt och wänligen underrät¬
tas. lät supra.
Lx krotocollo
8. L. NräZär-llr."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän¬
der den 28 December 1809.
S- D. Efter uppläsandet af Stats-Utskottets
Memorial den 29 sistlidne November, i anledning af
Kongl. Maj:ks till Utstotkers ulla ande öfwerlämiMde
Nådiga proposition, angående Medel lill ferskrlle till-
fäliiZe
Dm 3 Januarii.
!7
fällige utgifter, fann Bonde-Ständet stäli t Memo¬
rialet gilla och samtycka. Hvarom de öfrige Resve-
tive Skänden skulle wördsamt och wänligen underrät¬
tas. lät supra.
^ Lx krotocollo
8. L. ^äZarstk."
"Utdrag af Protocollet, hållet i Bonde-Stän¬
ders Plena den 28 December 1809.
S. D. Bonde-Ständet, som redan förut bifal¬
lit Högloft. Stats Utstoltels Betänkande uti frägan
om återbetalning af de Län, hvarmed älskillige af
Stockholms Stads Handels-Societet bikrädt Kongl.
Majit och Ri et, i anledning af Kongll Kungörel¬
sen den 20 sistlidne Martti, ansäg sig nu, wid före.
dragning af bemäldke r.tffots, u-pä Wlllofl Bor*
gare-Ständels äter-Remitz, i ämnet afgifne sörny-
,ade utlåtande, icke kunna göra nägon ändring i sitt
förra Beftut. Härom skulle ve öfrige Rechecll S än¬
den wördsamt och wänligen underrättas, lllt supra.
kx krotocollo,
8. L. IräZLrstlr."
"Utdrag af Protocollet, häller hos Bonde-Stän¬
det den 28 December 1809.
S. D. Föredrogs ett frän Almänna Beswars-
och Oeconomie- samt Bewillnings-vtstoktens plenum
expedieradt Protocolls-Urdrag de» 27 i denne manad,
hvaruti bemäldke Utstött tillkannagifwit, hurusom wid
8mde B. 2 Z. N-o 3 4. ytter-
r8 Den 3 Januari».
ytterligare företagande af den frän Höglofl. Ridder-
flapet vch Adeln ätersörwisie somt af de öfrige Trcn-
ne Ständen med mer eller mindre Anmärkningar mot
Utskottens Betänkande, afgjordt fräga om Vränwins-
Bränningen i Riker, efter anstäld omröstning, de fle¬
ste Utskottens Ledamöter warit af den mening, att
sedan ärendet till dess Oeconomista egenskap redan wa¬
rit twänne gänger af Vefwärs- och Oeconomle-Ut¬
skottet handlagdt, samt äswen af lrenne Ständ flure-
ligen blifwit granfladt och afgjordt i allt utom hwad
Bewillningen och afgifterne harwid beträffade/Sä
hörde de nu ingängna Remisser och Anmärkningar
icke till bäda Utskottens uran endast till Bewillnings-
Utskotteks befattning; Hwaremot de öfrige Ledamöter-
ne trott, a r dä bägge Utflorren förut gemensamt fö-
rehafr i-fräga waraime ämne, samt den ätgärd som
deflförinnan hos Beswärs- och Oeconomie-Utskottet
föregätt, ej kunde annorlunda betraztas än såsom en
Beredning; fä borde frägorna, hwitta i alla fall i
anseende till rättigheten alt tillwerka Brännwin, samt
flyldigheten att derföre erlägga Bewiilning, ägde ett
nära sammanhang, icke ätskiljas, utan af begge Ut.
flotten gemensamt afgöras; Hwillet allt Riksens Stän¬
ders pröfning blifwit understäldl.
Bonde-Skändet har wid öfwerläggning härom
funnir, lika som de fleste Ledamöterna i Utskotten,
att dä frägan i det Oeconomiska afseende» redan bör
anses wara genom rre Skänds beslut afgjord; sä kan
den ännu äterstäende åtgärden endast tillhöra Bewill-
ningsUkflottet, tist hwars slukeiiga utarbetande ären-
det säledes konimer att förwisas.
Här-
Den 3 Ianuarii^ rs
Härom skulle de öfrige Respec'ive Sländen wörd»
samt och wänligen underrättas, kär tupra.
bix ?rotoco1Ic>
8. L. IräZärflk."
"Utdrag af Prokocollet, häller hos Bonde-Stän-
det den 28 December 1809.
S. D. Wid föredragning of Stats-Utskottas
förnyade utlätande den 9 i denne mänad cfloe H-rr 1^1.
von lornes Memorial, hwari förefläs. att de 9592
KronoHemman, sorn ännu skola i Ri er finnas, mät¬
te genom anställande Auction till Skatte försäljas,
ansäg Bvnde-Ständet fig icke kunna göra någon än¬
dring i dest redan för detta med bifall till Un,kottets
första betänkande afgifne yttrande. Härom skulle de
öfrige Respective Gränden wördsamk och wänligen un¬
derrättas. U>t tupra.
kix krotocollo,
8. U- DräAarstfl?'
/'U;drag uf Protocollet, häller hos VondeStän-
det den 28 December 1809.
S. D. Föredrogs Stats-Utskotters, i anledning
af Wällofl. Borgare-Ständets äter-remifl, afgifne för-
»vade utlåtande den 18 i de""e mänad, i följe af
Rilsdags-FullmägUges frän Götheborgs Stad L. kl.
8ant68lons och k-liclas iAalms wäckte motion, akt
alla till Staken lämnade Pakriotiflr Län malte utan
undantag, lika med de af Stockholms Stads Handels-
Soci-
20 Den z Ianuarii-
Societet lämnade Läne-biträden, wederbörande äterbe*
talas.
Bonde-Ständet. som redan förur gillat Stats-
Utsstoltets yttrande i detta ämne, fann något annat
utlärande icke äga rum, an att Ständet ansäg fig bö»
ra wid sill förra Beslut förblifwa.
Härom skulle de öfrige Respecuve Stånden mörd-
samt och manligen kungjöcas. vt supra.
Lx krotocollo
8. L IräZLrllu."
"Utdrag af Protokollet, hällit hos BondeStän-
det den 28 December 1809.
S. D. Föredrogs Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie-Utfkor ets Protocolls-Utdrag den iZ i den¬
ne manad, innefattande Utskottets yttrande i afseende
pä den till desi handläggning frän Bonde, Ständet
remitterade och af Fullmägkige för Bohus- och Hal,
lands Län wäckke fräga om indragning af Kyrko-
Jnfpeclors'Tjenstenit inom nämnde Län.
Bonde-Ständet, som lät sig härwid förelä/as
Högmtrdigc Preste-Skändeks i ämnet fattade Beslut,
ansäg sig böra deruti instämma, sä art Utskottets Be¬
tänkande, antages, med förbehåll, akt dr milkor, som
i anseende ill indragning af Kpvo-Inspeclors tjen-
sierne i Skäne och Blekinge blismit stadgade, äfmen
i uärmarande fräga böra gälla, och följaktligen de
medel, som genom indragningen besparas, mäga sä.
som
Den z Januari!- -i
som Kyrkornes tillhörigheter endast anwandas till de¬
ras fördel eller sädane ad pios usus hörande inrätt,
ningar, hwartill wederbörande Församlingar finna skä¬
ligt att dem ansiä. Härom stulle de öfrige Respectrve
Ständen mördsamt och manligen underrättas, vt
tupra.
Lx krotocollo
8. L. Irägäilltr?'
"Utdrag af Protocollet, hället hos Bonde.Stän.
del den 28 December 1809.
S. D- Wid justering af den, hos Bonde-Stän.
det, förekomne fräga, om ärlig underhälls-Summa
för den äterstäende delen af Finsta Armeen, ingas
Riksdags-Fullmägligen polian lVlagnus äVesstnz i
sammanhang dermed ett skrifreligen sörfattadt Memo»
rial, hwilket till Stars-Utstoktet remitterades, förakt,
jemte Hufmudfrägan, som lill Utffotrets handläggning
blifmit öfmerlämnad, komma under granstning.
Härom stulle de öfrige Refpeck. Ständen wörd-
samt och wänligeN underrättas, vt supra.
jLx krotocollo
8. L. ^LZLräk."
"Utdrag af Protocollet, hället hos BondeStän-
det den 28 December 1809.
S- D- Uppå de af Stats - Utskottet uppgifna
grunder, fann Bonde-Ständet sig böra antaga be-
mäldre Ulstotrs den go:de sistlidne November aflätne
Me-
22
Den 3 Ianuarii-
Memorial, angående Herr LandsHLfdingen och Rid,
daren ak Lckenboms ansökning att tomma i åtnju¬
tande af den werkeliga Landshösdinge-Löiten i Stock,
holms Län med äisöljande förmäner.
Om detta Beftrtt skulle de öfrige Respcitive Stån¬
den wördsamt och manligen underrättas. lött Supra.
klx krotocollo
8. U. läräAärcltt."
"Utdrag af Protocollctt häller hos Vonde-Stän-
det den 29 December 1809.
S. D. Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln
samt Walloch Borgare-Ständer med ferskilte An-
mär isingar till Lag-Utskottet äler-remitkerat delta Ur-
flotts af Bonde-Siändet bifallne Betänkande den
L8-'de ftttlrdne Octvber om Sjö - och Gränte-Tulls
samt Accis R.r ters upphafwande; Sä har U: flottet
öfwer berörde Anmärkningar den utte i denne mä-
nad inkommit med Utlärande, hwilker nu föredrogs,
och hmaraf Bonde-Ständer anfäg ftg äga ökad an¬
ledning, ark tvid sitt förra Beflut fö>blifma; Hwar-
jem'c S ändet, i likhet med hwad Walloch Borgare-
Crändet en'igt Protocolls-Utdrag den 2o:de dennes
beftutit, fann fläligt titt Bemillnings-Ut kottet öfwer-
llmna, akt sdreflä, huru litt förbättring af Löne will-
koren för Radhus-Ratternes Ordförande, Ledamöter
och Betjening ett lampe'igt arfwode af Tull-Medlen
mä lunma anftäs, dä detze Embetsmän nu mera kom¬
ma att bestuda de göromäl, loin förut warit Gränse-
Tulls, och Accis Rätterne anförtrodde. Härom flulls
de
Den 3 Icrnuarii- 23
de öfrige Refpective Ständen wördsamt och manligen
underrättas, kär supra.
klx ?rotocollo
8. kl. DräZäräli."
"Utdrag af Protokollet, haller hos BondeSlan-
det den 29 December 1809.
S- D. Sedan Bonde-Sländet nu lätit sig fö¬
reläsas högloft. Slats-Urflottets den 22:dra dennes
afgifne Memorial, angäende arfmode för de Respecti-
ve Riks: Ständens Utflo ts Secreterare, Can ellier
och Watt-Betjeningl Sä blef detta Utskottets För¬
slag af Bonde > Stsndet till alla delar godkändt.
Hmarom de öfrige Refpective Ständen skulle wörd¬
samt och manligen underrättas. kttt supra.
klx krotocollo
8. kl- IräZaräk.''
''Utdrag af Protokollet, häller hos Bondc-Slän-
det den 29 December 1809.
S- D. Beftöt Bonde-Ståndet, att till Srats-
Urflorter remittera Kongl. Majus Nädiga Proposi¬
tion den 21 i denna manad angäende Revision af
Kttigs-Redoaörelsen m. m; Härom skulle de öfrige
Respeclive Riks-Ständen genom Prorocolls-Utdrag
wördsamt och manligen underrättas, lött supra.
klx krotocollo
8. kl. Irägarclli."
Utdrag
24
Den 3 Januari!.
"Utdrag af Protokollet, hållet hos BondeStän-
det den 29 December 1809.
S. D. Biföll Bonde-Skändet till alla delar
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskolts Betänkande
den gotte sistlrdne November, rörande föreslagen änd¬
ring i Lagens stadgande, akt Mö, af hwad allder
hon wara mä, stall stända under förmynderstap. Här¬
om skulle öfrige Respect. Ständen wördfamt och wän-
ligen underrättas» Or tujrra.
Kx krotocollo
8. L. IrLsLrcklr.'"
"Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Stan.
det den 29 December 1809.
S. D. Föredrogs Jemknings-Utskottets Protc-
colls-Utdrag den 27.tte i denne manad, hwaruti Ut-
ftottet förMrlt sig icke kunia ingä uti nägvn älgärd
lill den Riksens Högloft. Stander, äskade jämkning
af de anmärkningar, svin hos Höal. Ridderskapet och
Adeln blifvit gjorde emot I.structionen för Justitiä-
Ombudsmannea, förr än Utskottet erhållit underrär-
itttt, hnruwida hos de ofrälse Riks-Ständen någre
Anin ari niug.ar i samma ämne förekommit och hwari de
bestädt, eller oc? hwad afseende som blifwik fästavt ä
Le ärindringar emot Jnstiactionen, hwilka hos Högs.
Ridderskapet och Adeln äro sramstälde.
Ester behörig öfverläggning härom, ansäg Bon-
de-Ständel: att dä den f^eftagne Jnstruckionen, utan
andre Anmärkningar bliswit af detta Ständ antagen,
4
an
Den 3 Ianu-rii. 25
än den som rörde antalet af Justilia. Ombudsman¬
nens Betjening, i hwilken omständighet nägon ätgärd
ä Jemknings-Urstotlets sida icke erfordrats, sä har¬
del maril endast af aktning för Högloft. Ridderskapet
och Adelns Beslut, som Ständer instämt uti den Re¬
misi, hvarigenom Utskottet sättes i tillfälle att utlä-
ta sig, hwad uppmärksamhet och afseende Utskottet ä
Ridderskapets och Adelns rättelser i Jnstrucrionen kun¬
de hafwa; Och jenne det Bonde-Ständer äfwen nu
förblifwer wid sitt i sjelfum Hufwudfrägan fattade
Bestut, will Sländet, lill Utskottets närmare under¬
rättelse, lemna det feninia del af de Protokoll, som
wid berörde tillfälle hos Ständer blifwit fördr. Här¬
om skulle de öfrige Respekt. Ständen wördfamt och
manligen underrättas. lätt kuxra.
Kx Urotocollo
8. L. Drä^Lrckb,"
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Bonde-Stän.
det den 29 December 1809.
S. D. Vonde-Ständer lät sig föredragas Rik»
sens Högloft. Ständers Stats-Utjkotts Memorial den
zo sistlidne Novdmber, meddeladt i anledning af Herr
Grefwe Icl. voknas anmärkning, rörande Herr
Stats-Rådet och Commendeuren Friherre Kokenblacks
befattning såsom Ordförande i Nummer-Lotteri.Di»
reclionen, samt indragning af den därmed förenade
förenade Lön; Och besiöt Bonde-Ständet, att till al¬
la delar bifalla hwad Stats-Utskottet härutinnan yt»
rrat och hemställt. Om detta Beslut skulle de öfrige
Respective Ständen wördfamt och manligen underrät¬
tas. U!t kupra,
Ux krotocollo
8. L. DräuLrckb."
"Ut-
26 Den 3 Ianuarii-
"Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde-Stän-
dek den 29 December 1809.
S. D. Efter noga pröfning af den hos Lag¬
utskottet förehafde fräga, hwarom samina Utstötts
Protccolls-Utdrag den zo sidstiidne November hand¬
lar, huruwida antingen någon instrankning bör aga
rum i Lagens föreskrift, hvarigenom Enka utan af¬
seende pä alder ar fäsom myndig akt anse, eller ock
samma stadgande osörändradt bibehällas, i hwilket
amne skiljaktighet emellan Riks-Standens Ledamöter
i Utskottet uppstått, har Bonde-Ståndet för dest del
bifallit den senare tankan eller att någon ändring
i Lagens bud härutinnan icke ar lampetig; Härom
skulle de öfrige Respect. Ständen wördsamt och man¬
ligen underrättas. Ult tupra.
ktx krotocollo
8. L. DräZLräla."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos VcndeStän-
der ten 29 December 1809.
S. D. Ester öfverläggning om Lag-Utskottets
Betänkande den inte i denna mänad, angående in¬
strankning af Friheten att göra Fidei-Comister, har
Bonde-Ständet det samma i hjelsma saken gillat, men
k afseende ä Redactiönen af 1 16 Eap. Ä. B.
beflöt Ständer för dest del, art ordet Testator borde
öflversrttas med TestamcntSgifware, och att hela
silla Momentet sä lydande: Men angående Städ¬
ja och Arrende, gälla hwad derom serskildt stad¬
gadt ar, borde, såsom icke ägande med föremarande
amne någor sammanhang, utgå, hälst genom dest u-
teflntande pä detta ställe af sig sjelft ryder igen följer,
att
Den 3 Ianuarii.
27
akt dylika ärenden komma enligt serstildke derom gäl¬
lande förordna, den att behandlas; Hwarom de öfrige
Respective Sto uden mördsamt och wänligen skulle un¬
derrättas. lätt lupML.
Ux ?rotoco!Io
8. U- 'UrL^ärllk."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän-
det den 29 December 1809.
S. D- Till behörig öswerlaggning har Bonde-
Ständet förehaft hwad Ncksens Höglofl. Ständers
Stats-Ukstott i Memorial den 1 ine dennes tillkän-
nagifmit, rörande Herr Bergs-Rådet Friherre bler.
meling anbud, att för 15,000 R:dr ti l Landtmäte¬
ri-Conioirer öfwerlämna sin betydliga samling af de
pä hans enstildta föranstaltande och kostnad assatta-
de och graverade Geoaraphiska Chartor jemte Plärar
och frän England införstrifne Jnstrumenrer.
Bonde-Ständet har härwid funnit, att i afse¬
ende pä Herr Ofwcrste-Kammar-Iunkarens m. m.
Friherre konsta samt Herr Ofaerst ns m. m. Fri¬
herre ^äeUvärllZ i Utskotta gjorde erbjudande, alt
för enskild räkning berörde Chartae-C ämling med till-
hörigheter, inlösa, behöfmer icke Staten belastas med
det förskott, som annars marit i fräga stoldt; Hwar.
jenne Bonde-Ständet ansäg stg förbundit, att för
wälbemäldte Herrar såmedelst ädagalagde Patrioiisme
härigenom betyga dest fullkomliga erkänsla. Härom skul¬
le de Respective Ständen wördsamr och manligen ge¬
nom PcotccollS.'Utdrag underrättas. LU supra.
' Ux krotocoUo
8. U. ^ä^Lrcili"
Frän
28 Den Z Januari!-
Frän Riksens Höglost. Ständers Stals-Utfkolt
hade inkommit följande:
'Wördsamt Nemorial!
Wällost. Borgare-Sländet har Uti ProtocollS-
Utdrag as den ig:de November sistlidne till Stats¬
utskottet, i anledning af de, innom Ständet gjorde
Anmärkningar, äterförwist frägan angående äterbeta.
lande af de Län, hwarmed ätskilligc af Stockholms
Stads Handels-Societet, i anledning af Kongl. Kun,
görelsen af den 2o:de sistlidne Mm-s bikrädt Kongl.
Maj: och Riker. De gjorde anmärkningar bestå
hufwgdsakeligen deruti: akt någre af Borgare-Stän-
de:s Ledamöter, anset detta ärende först bordt i sam¬
manhang med den infordrade Finance-planen under-
derställas Riksens Höglofl. Stander, Liman nägon ät-
gärd härutinnan widtagkts: Alt medlen icke bordt pä
kortare tid än g: ne mänaders uppsägning till äterbe*
läkning erbjudas, samt att icke uppgifwit blifwit,
hwad tillgäng more, att ve salunda uppsagde Län we-
derbörande genast godtgöra.
Till upplysning härutinnan får Stats-Utskottet
wänligen meddela, att de öfrige z:ne Respect. Riks-
Standen redan bifallit hwad Stats-Utskottet härutin¬
nan sörestagit och hemstält, och hwadan sör Stars.
Utskott» icke nägon widare äkgärd äterstär, an att
blott beswara de gjorde anmärkningar.
För Stats-Utskoltet war der nödigt, innan nä-
got Finance-Förstag kunde uppgöras, att känna hu-
ruwida de af Stockholms Stavs Handels-Societet
lämnade Läne-biträden kunna paräknas, ait fä nägon
lang-
Den z Januari!
29
längre tid hos Stats.Werket innestå, eller om Län-
gifwarne önskade akt fa dem äterbekaldte förr, än hwad
för de andre patriotiske Länen kunde förestås och be¬
stämmas; Ty pä en sä osäker äcerberalningstid, som
desie Längifware sig förbehållit, kunde icke nägon sä¬
ker Calcul för Stats- eller Riksgälds-Mertens ut¬
gifter byggas. Stats-Utskottet har icke misikänt
Stockholms Handels-Societeis nit och beredwilligher
akt biträda Riket med Län, men de derwid fästade
willor hafwa icke synts Utstoktet sä fördelaktige, att
det med Statens förmon kunnat förenas, akt bibehäl-
la sä beskaffade Län, som i alla afseenden medfört
mera gradation, än werklig nytta för Staten. Ut¬
skottet har uti desi redan afgifne yttrande omstandeli-
gen ukredt och uppgifwit a underne till sin åtgärd
härutinnan, och hwanill Utskot et allksä fär hänwisa
de wärde Ledamöter, som i detta afseende funnit sig
befogade till anmärkning.
Att StatsUtjkottet förut icke anmält detta ären¬
de hos Riksens Höglost. Ständer innan wederböran-
de Längifware hördes, grundar sig derpä, att Utskot¬
tet dä skolat inkomma mev ett ofullständigt yttrande,
och därä Utjko'tet med stil boidk förwänta en grun¬
dad äter-Remisi frän samrelige Nespec.ive NiksStän-
den. Utskoltet, hwars widsträckta göromål fordrat all
den tid, som därtill kunnat anwändas, har derföre,
till förekommande af en sädan äter-Remisi, trott sig
förut böra iagttaga alla de förberedande omstänvighe-
ter, som kjente till ämnets fullkomliga upplysning
och utredande, innan Ulffottet understälde sin äkgäld
Riksens Höglost. Ständers pröfning, hälvst det i al¬
la fall berodl pä Riksens Höglost. Ständer, att gilla
eller afstä Utskottets härutinnan gjorde hemställan och
widtagne anstalt. Slute-
Den 3 Januari.
Slukeligen har äfwen blifwit anmärkt, att Ut-
skottek icke uppgifvit genom h-vad mebel beil af Ut¬
skottet söreftagne återbetalning skulle bestridas.
Utskottet har ansett detta destornera öfwerflödkgt
som be genom Ut,koktets försorg as tryck utgifne Herr
Pre dentcn och Commendeuren Friherre UsAertioims
till Kongs. Maju i unoerdänighct ingisne och af
Kongl. Majtt till Stals-Utskottet i Noder remittera»
de Berättelser, hwilka blifwit ibland de Respective
Riks - Stansens Ledamöter mdclle, uttryckeligen om¬
förmäla och innehålla, alt de patriotisk a Länen och
friwilliga Gäfworne sta oförryck e i Baugner! för
Stats-Werkeks rakning, och hwiliet äfwen Stats-
kUskocket för Riksens Hoglost. Ständer destutom an¬
mält och uppgifwet wid de tillfällen, dä fräga warit,
att däraf disponera wista Summor dels till Wäster¬
bottens Läns Jnnewänare, och dels till Riksens Stän¬
ders Bangues förnöjande för den Banquen för inne-
warande är tillkommande rama och afbetalning ä dest
gjorde förskolter. Stockholm den 18 December 1809.
Pä Högloft. Ridd. ocb Adelns Pä Högw. Prcste-^tänd.
Ledamöters mägnar Lcdamkt rs wägnar
LIae8 bckominZ. 111. Waillman.
Pä Wallof! Borgare-Sländ. Pä Sederw. Vondc-Ständ.
Ledamöters magnor Ledamöters magnar.
Oarl ?r. UanclberZ. ^Vnck. idliUton.
kk. Urockolius."
Efter
Den 3 Iamiarii.
Efter uppläsandet häraf blef pä Herr Taleman-
nens proposition det beslut häröfiver sattadt, som ne¬
danstående Expedition innehåller:
"S. D. Sedan Borgare-Ståndet läkit ssg före¬
dragas Riksens Högloft. Siänders Stats »Utskotts
Memorial af den i8:de näsiiidne December, innehål¬
lande swar ä de hos Ståndet förekomne och Utskot¬
tet Commnnicerade Anmärkningar ivid dest den 6:!e
förutgangne November afgisne Betänkande i fragan
angående alerbetalande af de Län, hwarmed ätstillige
af Stockholms Stads Handels-Societet, i anledning
af Kongl. Kungörelsen den 20 Marin 1809 bikrädt
Kongl. Ma;:t och Riket, samt derwid tillika blifwit
upplyst, att Ulskotets ofwannämnde Betänkande re¬
dan är af de öfrige Respective Ständen bifallit; sä
fann Ständet för dest del sig böra derwid lära bero."
Widare hade Stals-Utskottet insändr följande
som upplästes:
"Wördsamt Memorial s
I anledning af Wälloft. Borgare-Ständcts Pro-
kocolls-Utdrag af den , 4:de fistlidne November, der¬
uti till Stars - UtkoUet blifwit ätcrförwist den af
Riksdags-Fullmägtige för Götheborgs Stad L. III.
8aute8ton och dliclao klalm gjorde Motion alt alla
patriotiska Län mätte utan undantag lika med de af
Stockholms Stads Handels-Societet lämnade Läne-
biträden wederbörande ätcrbelalaS, sär Skats-Utffot-
tet
32
Den 3 Ianuarii.
tet wänligen meddela, att som de öfrige z:ne Respe-
ctive Riks-Ständen redan bifallit Stars-Utstotteks
under den 6:ie sistlidne Noveniber härutinnan afgif-
ne utlåtande, och de anmärkningar, som uti Wällofl.
Borgare-Srändets Srats-Utsto tet nu meddclre Pro-
tocolls.Utdrag blifwit giorde, icke innefarra nägre sä»
dane omständigheter, som tillhöra UtstotlelS ullätande,
utöfiver hwad af Utskottet uri betz otwanberördc Pro-
rocolls Utdrag af den 6:te sinlidne November blifwit
tillräckligen upplyst och urred'; Sa har Utskottet
harwid icke något widare att anföra eller tillägga, ri¬
tan fär sig samma yttrande till alla delar äberopa.
Stockholm den i8:de December 1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Preste-St-
Ledamöters wägnar. Ledamöters magnar.
Llae8 kleming. ^Veiäman.
Pä Nallofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
" Ledamöters wägnar. Ledamöters magnar.
Larl. kr. kanckberA. . ldlilslon.
kröckeliu8."
Herrar Lanteslon och äberopade hwad de
till Protokollet den r4!de nastlione November anfört,
angående Stats-Utstotteks yttrande öf.oer deras i det¬
ta ämne wäckke motion; och Ständer, som harwid är-
inrade sig den wid Finance-planen, enligt Prorocoller
för den 19 dennes, gjorde anmärkning i afseende pä
de
Den 3 Januari!. zz
de patriotiska Länens godtgörande, förenade sig om
det beslut, som i följande Expedition inuefartast
"S. D. Efter Uppläsandet af Riksens Höglosi.
Ständers Ståts-Utskotts i Memorial af den 18 sist¬
lidne December aftätne sivar, ä de hos Borgare-
Ständet förekomne Anmäriningar wid Utskottets i
Prolocolls-Utdrag af den 6.te förutgängne Novenv
ber afgifne Betänkande, i anledning af Ri sdags-
Fullmägtiges för Götheborgs Stad Herrar Lanter
lons och ^a1m8 därom wäck e ftäga, at^ alla ester
Regements-förändringen till Staten af privare personer
lämnade Län mätte Utan undantag pä lika sätt beta¬
las, fann wäl Borgare-Ständel, akt sedan de öfrige
Respective Stättden till Utskottets ofmannämnde Be¬
tänkande veras bifall lämnat, någon widare granst»
Ning deraf emot en redan giswen plurali ö nu wore
öfwerftödig; men Skändet anfäg wid de ta tillsa le
äga anledning till del förbehäll, attnägot hinder här¬
af ej mä möta för behörigheten, att, i anseende till
den wld Finance-plaUen innom detra Ständ förekom»
ne Anmärkning, det alla till Staten lämnade Pa¬
triotiske Län böra, sä midt tillgäng dertill lämpeligeu
kan utfinnas, blifwa Contant godlgjorde, fä sidstnämn-
de anmärkning i sammanhang med berörde Finance-
plan Riksens Ständers närmare gemensamma pröf»
Ning Underkastad.
Ständet kunde för öfrigt icke Undgå, att pa
H rrar 8ante8lon8 och ^lalms förnyade begäran fä»
sta sin uppmärksamhet wid dek y.trande i Högloft.
Stats-Utstottets ofmannämnde Protocvlls-Utdrag, som
skulle desie Rrksdags-Fullmagtige synes hafwa tusträckt
sitt yrkande utöfwer hwad dem tillhör, dä de yrkat icke
Fjerde B:S A- Z N-o s — 6. block
34 Den 3 Ianuarii. ^
blott att -e Län, som Götheborgs Stad enskilt lim»
nät, utan att alla Län utan undantag matte lila med
de af Stockholms S^ads Handels-Societet lämnade
genast äterbetalas. . Och som Ständet sann, att in¬
skränkandet af en Riksdags-Fullmägligs befattning
till endast den Orts enskildta angelägenheter, hwarS
Innebyggare han representerar, icke är med ett sa»
dant Ombuds egenteliga bestämmelse och ändamälet af
hans tillförordnande förenligt; Alltså ansag Ständer
sig böra förklara, att Srats-Utskottels i förenämnde
afseende om Herrar Lan^tons och kckalms förhäl-
lande, yttrade kanka-icke kunde af Ständet gillas.
Detta skulle genom Utdrag as Protokollet de Re-
spective Med-Ständen samt Högloft. Statsutskottet
vördsamt och manligen.lillkännagifwas."
Följande upplästes: *
"Wördsamt Memorial!
Till Stats - Utstokteks utlåtande har Högloft.
Ridderskapet och Adeln behagat remittera Herr »en¬
ning LttristtLn Lckmitterlövs Memorial, deruti han
föreftär, atl Haga Lust-Slott och Park som tillhört
f. d. Konungen, men af honom och desi Famille nu
mera icke kommer att begagnas, mätte, öfwerlämnas
till Hans Majrt, wär nu »varande Nädige Konung
säsom en tjenlig retraite, da han under de tunga Re-
gerings-vmsorgerne behöfwer söka någon hwila och
lugn.
I anledning häraf får Stats-Utskottet för desi
del anföra, att dä Utskottet, wid det uppgifna För¬
slaget
Den 3 Januairr- zz
slaget till underhälls-Summan för f. d. Konungen
och dest Famille, samt med anledning af den öfwer
f. d. Konungens tillhörigheter upprättade Boupkek-
l ning, upptagit warder för Haga Lust-Slott och Park
såsom en tillgäng och f. d. Konungens enffilda E-
gendom, som icke utan Konungs och Ständers gemen¬
samma bifall sär disponeras, och Riksens Högloft.
Stander denna Stats-Utskotlets hemställan bifallit;
sä ehuru Stats-Utskottet lifwas af icke mindre »vörd¬
nad och Kärlek för Sveriges nu varande älskade
Konung, än den Herr Schmitterlöv yttrat, anser
Utskottet sig likväl wid ett sädaiu förhällande nu ic¬
ke tillhöra, art nägot i afseende pä Dispositionen
häraf widare föreslä, uran ankommer sädant pä Rik¬
sens Högloft. Ständers egen pröfning och godtfinnan¬
de. Stockholm den r8 December 1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högwörd. Preste-St.
Ledamöters »vägnar. Ledamöters magnar.
Llaes kleming. Iti. VVeiäman.
Pä Wallofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ,
Ledamöters magnar. Ledamöters vägnar.
Larl. ^r. Uanftbsrg. ^ncl. ldUlslon.
Herr Advocat - Fiscalen Ualloman yttrade, det
l han ansäg Utftotlet hasiva bestämdt bordt utlaka sig
r öfwer den stjedde Remisien, och i häirdelse HerrLc!»mit-
k terlövs Proposition afstyrktes, meddela nägot yttra»:»
e,
Z 6 Den 3 Januari!.
de, huru Utstottet funné att i fragawarande Lust-
Slott borde disponeras, särdeles som Utstottet icke
omnämnt detta bland de Krono-Läaenheler, om hwilka
serskildt Betänkande ar afgifwit» Och hemstälde Herr
Advocal - Fiscalen, att mälet matte pä sadan grund
ätersörwisas.
Herr Ljusir instänide uti den yrkade äterförwis-
ningen, och ehuru Utstottet ester Herr Ljusirs tanka
icke kunde tillkomma, akt pä en enda persons derom
»väckte frägNj annorlunda yttra sig om denna Lagen¬
hets föresiagne upplatande till Kongl. Majtt, an att
säsom nu stjelk, Lfwerlämna Riksens Ständer att der¬
om sselfwe förordna, borde dock Utstottet närmare
kunna bestämma, huru i allmänhet med meranämnde
Lust-Slstt mä förfaras.
Herr Radmannen Landberg: Dä Riksens Stan¬
der faststäldt, att f. d- Konungen kommer att ärli¬
gen undfå § procents ränta ä 130,220 R:dr, hwar.
lill wärdet af Haga Kongl. Lust-Slott och Park blis-
rvit bestämdt; men därwid tillika beledsagat det^wil-
kor, atl all f. d. Konungens tillhörige fasta Ägen-
dom samt fordrings-Capitaler, ej sär disponeras an¬
norledes, än efter Kongl. Majtts och Riksens Stän¬
ders sammanstämmande beslut, anser jag Stats-Ut-
stottet deraf ägt fullkomlig anledning, att till Rik¬
sens Ständers omedelbara afgörande öfwerlamna den
af Herr 8csin»itter1»v kväckte fräga, VM icke Kongs.
Majtt i underdånighet mä erbjudas, att för dest Hö.
ga Nöje begagna Haga Lust-Slott och Park, under
den, tid Stats-Werket ersätter f. d. Konungen rama
ä Ägendomens wärde och intill dest om ägande-rät¬
ten deras framdeles kan warda förordnat.
Slän-
Den 3 Januari!. 37
Ständeks öfrige Herrar Ledamöter instämde med
Herr Advocat-Fiscalen balkman; Och skulle alitsa
följande Protocolls-Utdrag utfärdas:
"S. D. Somsivid granskningen af Riksens Högt.
Ständers Stats-IUstotts, i Memorial af den i8:de
ststlidne December, meddeldte utlätande, uppå Höglvfl.
Ridderstapet och Adelns Remist, i anledning af Herr
IllenninZ Lsirisiian Scsimitterlövs sörsiag, atti till
wär nu warande Nädige Konung öfwerlämna begag¬
nandet af Haga Lust-Slott, den af Ständet gillade
anmärkning förekom, alt Utstottet bordt mera bestämdt
öfwer den remitterade frägan sig yttra samt att i allt
fall nägot sörsiag Utstottet bör meddelas angående
berörde Lust-Slotts behöriga underhällande och huru
det samma ma nyttjas, och disponeras; Alltså fann
Ständet, art detta ärende skulle ritt Stats-Utstottet
återremitteras, med anmodan, att i anledning af be¬
rörde Anmärkning dest ytterligare Betänkande afgifwa.
Hwarom de Respective Med-Ständen stulle wördsamt
och wänligen underrättas-''
Till granskning företogs Riksens Högt. Staks-
Utstotts den 2 l.-sta nästlidne December pL bordet lag¬
dt Betänkande öfwer Kongl. Majtts Nådiga Pro¬
position, apgäende underhäll för den återstående de¬
len af Finsta Armeen. "
HLrwid upplästes äfwen de ä detta ämne hos
Högloft. Ridderstapet och Adeln ingifne och till Stats-
Uistottet remitterade syra serstildte Anföranden af Fri¬
herre ^Vreäe babian, Herr ^cllercrent?, Larl ^o>
dan, Friherre Stael von Ulolllein, Larsir? LudviZ
och Herr 8csiut?ercrantr, sosia!» ktterman, af hwit»
ka anföranden Högloft. Ridderstapet och Aoeln jem¬
te dest Protocolls - Utdrag af den rusta December
lämnat Ständet del. Och
58
Den z Iannan!-
Och.som Ständek, förenade sig derom, att i öf«
werensstämmelse med Högloft. Ridderffapet och Adelns
yttrade i desi ofwannämnde Protocolls-Utdrag, detta
mäl till StatsUsstortets ytterligare handläggning hän.
wisa, sa beftöks, att en sä lydande Expedition derom
ställe utfärdas:
"S. D. Wid företagen granstning af Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utstötts i Memorial af den
r:sia sistlidne December meddeldre utlåtande, öfwer
Konungens Nådiga Proposition om ett ärligt under¬
häll för den älerstäende delen af Finsta Armeen,
fann Ståndet, i öfwerensstämmelse med Högt. Rid-
derstapet och Adelns genom Protocolls-Utdrag af den
2irsta i nysinämnde manad Skändet Communicerade
Besiut, sann i anledning af siere Herrar Ledamöters
bland Ridderstapet och Adeln i det-a ämne gjorde och
lill Utskottet remitterade anföranden, af hwilka Ständet
del undsatt, att i fräga warande ärende borde list
Staks-Utstotter äterförwisas, med anmodan, att desi
afgifwande förnyade förslag sä inrätta, akt desie tapp¬
re och förtjente Rikets forswarare, sä widt Statens
lillgängar medgifwa,. icke mä sakna den billiga ersätt¬
ning, hwartill deras lidna förluster samt Medborgares
tacksamhet och tillfredsställelse göra dem berättigade;
Derwid dock? Srändet för sin del fogade den anmärkning,
att noga urstiljaS bör, hwilka Officerare samt Under-
Officerare och Civile Betjente kunna antingen genom
antagande af Ryst tjenst och lydnv eller delaktighet uti
den om Sweaborg ingängne wanhederliga Capitula-
lionen, hafwa rättvisligen gjokdt sig förlustige afven
rättighet och wälwistja, som endast den wärdige och sin
undersätliga tro tittgifne Medborgaren bör tillkom¬
ma.
Hwil,
Den 3 Januari!.
39
Hwilket genom detta ProtocollsUtdrag de öfrige
Respective Ständen samt Stats - Utstottet wördsamt
och manligen skulle tillrannagifwas."
I sammanhang med förestående mäl, blef äswen
företaget det af Stats-Utstottet den s:le December
afgifne och den 2i:sta i samma manad pä bordet lag-
de Memorial, angående Finsta Arlillerie-Regementet.
Herr Borgmästaren Norström yttrade, att han
wäl icke kunde bestrida nyttan och behofwet af en
större Artilleric-Militaire än den Riket, nu äger, e-
huru han funnit, alt äfwen ined desi förra styrka al¬
la försök alt förswara Riket frän en härjan¬
de fiende warit fruktlösa; men Herr Borgmästaren
trodde, att hwad Utstottet nu föreslagit swärligen
kunde »verkställas dä atta moz^n» dertill saknades och
Staten icke utan yttersta bekymmer kunde med begag.
nande af alla möjeliga utwägar förskaffa hwad till de
mäst onmgängeliga behof fordras. Herr Borgmästa¬
ren gjorde ock härwid det förbehåll, att om af den '
Summa, som till förswars-Werket blifwit af Konun¬
gen ästad, nägot skulle anses böra härtill anwändas,
sädant dock icke ma innefatta ett bifall, att den for¬
drade Summan nödwändigt stall utgöra beloppet af
en Million Riksdaler.
Häruti instämde Herr Rädman Ulkstrancl och
Herr clementsson, hwilken sistnämnde ansäg tjeld
gast, att denna fräga kunde hwitå tili desi Utskottets
yttrande öfwer Ständernes Anmärkningar wid Finan-
ce.planen inkommer.
Herr Bruks-Patron Ljukr hemstälte, alt frän
Utstottet mätte infordras uppgift pä werkelitza belop¬
pet.
4<r Den Z Ianuarii.
pet af de till den föresiagne öfrverftyttningen vinn»
gängeliga utgifter, för att da kunna calculera behof-
we af den östade Millionen till Defensions-Merker
i allmänhet, och att en sadan uppgift kunde i sam¬
manhang med Finance-Planen meddelas.
Herr Radman I.anäber§ förklarade, det någon
tillgäng lör detta behof icke wore pä oroinaric-Sta¬
ten möjelig att erhälla, utan att helt och hällit rubba
den af Utskottet föresiagne Stats-Regleringen. En»
da utwagen more alitsa, efter hwad Utstottet projecte-
rat, att harti l anmanda någon del af den Million,
som Kongl. Majsi för serstildte tillfallige utgifter a,
flat och S atén erhälla kill en del sin ersättning derför
genom indragning af dä Löner, hwartill Finsta Artil-
lerie,Regementets Officerare moro pä Expectance-Star
Uppförde.
Flere Herrar Ledamöter instämde i den önskan,
att Utskottet mätte uppgifwa, om alla eller till huru
stor de! desse Officerare werkeligen more till expectance
Löner uppförde, hwarom all tiUförlikelig upplysning
saknades.
I anseende kill förenämnde anmärkningar samt
detta mäls nara gem-nstap med den förut till Stats-
Utskottet äter remitterade srägan om ärligt underhäll
för ätersiäende delen af Finsta Armeen, beslöt Stan.
det, att i sammanhang dermed förwisa delta ärende
till Stars-Utskottet, som efter erhällen del af detta
Protokoll behagade med förnyadt Utlåtande inkomma,
Expedition;
?'L. D.
Den' 3 Ianuarii. 4 t
''S. D. Blef Riksens Högs. Ständers Stats-
Utstottets Betänkande, i Memorial af den Asie näst-
lidne December, angäende Finsta Artillerie-Regemen-
tets öfwerflytlning pä Swensk Stat, i anseende till
gjorde Anmärkningar och detta ärendes nära samman¬
hang med den äler remitterade frägan om ärligt un¬
derhäll för ätersiäende delen af Finsta Armeen, till
wälbemäldie Utstötts förnyade handläggning hänwisat;
Hwarom de Respective Med-Ständen skulle wördfamk
och »vänligen underrättas.''
Ater företogs Riksens Högloft. Ständers Stats-
Utstots den 20 December pä bordet lagde Memori»
al, i anledning af en dess Ledamots Herr Ofwersten
M> m. Friherre ^äeltvärlls dil ingifne Memorial.
Ständet fattade häröfwer sikt' Beslut, som ge¬
nom följande Pcokocolls-Utdrag skulle expedieras:
"S. D. Dä Borgarc-Ständet till afgörande fö¬
retog Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskottets
Memorial^af den s:dra nästlidne December, angäen¬
de Herr Ofwersten m. m. Friherre ^eltvärclg dit
ingifne Memorial, om Revision öfwer Allmänna Med¬
lens förwaltninq sedan är i8oo, samt indragning af
ätstillige publigue Werk, fann Ständet, att sedan
Riksens Ständer redan sina sammanstämmande Beslut
fattat, rörande sä wäl förenämnde Revisions anställan¬
de, som tillförordnande af den Comité, hwilken har att
undersöka och till Kongl. Majn afgifwa underdänigt
förslag angäende alla de indragningar, som i anseen¬
de till pubiique Werk och Inrättningar samt sä Mi-
litaire som Civile Embets- och Tjenste män lämpeli-
gen kunna komma i sräga, nägon annan eller wi¬
dare
42 Den Z Januari!.
dare åtgärd härutinnan ej kan aga rum, an att Herr
Ofwersten Friherre ^6elkvär6s ofwanberörde Memo-
rial warder till den blifwande Comitön öfwerlamnat,
för att dera göra det afseende, sam innehållet finnes
förtjena; Hwarom de Respective Med-Ständen skulle
wördsamt och wänligen underrättas."
Ifrån Riksens Högloft. Ständers Constitutions,
Utstött hade följande inkommit:
"Wördsamt Memorial!
I den förmodan att Riksens Stander torde fin¬
na nödigt och lämpligt, att i likhet med hwad wid
Högst Salig Konung kuLvuics utköran¬
de till Kron-Prins blifwit iagtlagit, Riksens Stän¬
der ät Hans Kongl. Höghet Kron Prins Lnki^i-
AUQUST' aflägga Hyllnings-Ed, och Tro- och
Huldhets-Ed af Hbgbemälte Herre ät Kongl. Maj:t
afgifwes, har Constitutions-Utffottet författat- de För-
mulairer till berörde Eder, hwilka härmedelst Riksens
Högloft. Ständers pröfning »vördsammeligen under-
fiälles.
Stockholm den 2 Januari! i8io.
Pä Constitutions-Utffottet- wägnar
1^, Uannerlreim. Larl von Kotenkein.
^ 6. (Halin. ^nä. ss:8vn kll^ckart.
1. v. Vainriu8."
Eds-
Oen Z IknuÄrii.
43
Eds -Formulair
» för
ZanS Longl- höghet Rron-prinseu
JAG lofwar och swär
wid Gud och Hans Heliga Evangelium, att såsom
Swea Rikes Ständer, genom ett fritt och enstämmigt
wal, utkorat och förklarat mig till Swea Rikes Kron-
Prins, att efter Hans Kongl. Mants, den Stormig-
tigste Konungs och Herres, den XIlLs, nu
jemwäl min Aller Nädigste Konungs och Herres dö¬
deliga afgäng (hwarmed den Högste Guden Nådeli¬
gen lange fördröje) Swea Rikes Regering tillträda,
till Sweriges Konung krönas och hyllas, samt Ri¬
ket styra efter den af Riksens Stander fastftälda
samt, af Konung och Stander antagne Regerings-
Forms bokstafweliga föreskrift, Rikets öfrige gäl¬
lande sä wäl grund-Lagar, som allmänna Lag och
Laga Stadgar; Alltså will och stall jag Högbemälte
Hans Kongl. Maj:t för min rätta och lagliga Kon¬
ung hälla, Honom med all lydnad och kärlek ära och
wörda. Hans och Rikets sannskyldiga gagn och bästa
laglikmätig! befrämja, samt oryggeligen hälla och upp-
fylla, allt det hwartill jag mig uti min till Hans
Kongl. Maj.t och Riksens Ständer under den
afgifne försäkran utfäst: Sä sant
mig Gud hjelpe till Lif och Själ.
Lik-
44 Den 3 Ian narri'
Riksens StänderS
Hyllnings - Ed
till
Hanö Longi- Höghet Lron-Prinsen-
Jag N, N. lofwar och svar wid Gud öch Hans
Heliga Evangelium, att, alldenstund Swea Rikes
Ständer dm o8:de Augusti 1809 genom fritt och en¬
stämmigt wal utkorat den Högborne Furste Prins
Lnki5i-i-4>! af Schlesswig-Hollstein, Son¬
derburg Augustenburg, Swea Rikes Kron-Prins, att
efter Hans Kongl. Maj:t wär nu Regerande Aller-
Nädigste Konung och Herre XIII, Sweriges,
Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc. enär Hans
Kongl. Maj:t med döben asgär, (hwarmeo Den Hög¬
ste Guden Nådeligen lange fördröje) Regeringen öf¬
wer Swea Rike samt det samma underlydande Län¬
der tillträda, till Sweriges Konung krönas och hyl¬
las samt Riket styra; Riksens Stander äfwen genom
af dem upprattad och under den 18 December 1809
af Konung Ständer faststäld Successions - Ordning,
tillagt Hans Kongl. Höghets manliga Bröstarfwin-
gar rättighet, att pä satt nämnde Successions-Ord,
ning fbrmar och innehåller, Hans Kongl. Höghet i
Regeringen efterträda; Alitsa will och skall jag, enär
efter Den Högstes skickelse, war nu Regerande Aller-
Nadigste Konung blifwer utur det timliga lifwet kal¬
lad samt Hans Kongl. Höghet Prins LnniLnzn
^rionsi' afgifwit fin Konungsliga försäkran, att Ri¬
ket styra efter den af Riksens Stander faststalda samt
af Konung och Stander antagna Regerings-Forms
af den 6-ke Iunii 1809 bokstafweliga före,krist, Ri¬
kets
Den 3 Januari! 4Z
kets öfriga gällande grund-Lagar, Allmänna Lag och
Laga Stadgar, Högstbemälke Hans Kongl. Höghet för
min ratte och Laglige Konung hafwa och hälla, Ho¬
nom Tro- och Huldhets Ed swära och ratt lydnad gis¬
tna. Jag skall ock emedlertid Hans Kongl. Höghet
ära och wörda, Honom huld wara, och efter yttersta
förmåga laglikmätig! dess basta och förmon befordra,
samt det som Hans Kongl. Höghet till skada och för¬
säng landa kan, afwarja, och i tid tillkännagifwa om
jag finner någor sädant ä färde wara: Sä sannt mig
Gud hjelpe till Lif och Sjal."
Som, efter uppläsande häraf, Ständer, uppå
Herr Talemannens proposition, " enhälligt biföll hwad
Utskottet i förenämnde mätto förestagit, och Forum-
laircrne till alla delar godkändes; Alltså skulle derom
expedieras följande:
"S. D. Borgare-Ständek fann, att pä sätt Rik¬
sens Högloft. Ständers EonstitutionsUtstott i Memo¬
rial af den 2:dra dennas förestagit, Riksens Stän¬
der böra ät Hans Kongl. Höghet Kron-Pcinsen
aflägga Hyllnings-Ed, samt att Tro-
och Huldhets-Ed af Högbemälte Herro ät Kongl.
Maj:t kommer att afgifwas; Och blefwo de af Ut¬
skottet författade Fonnulairer till berörde Eder af
Ständet godkände; Hwilket wördsamt och »vänligen
skulle de Nespective Med Ständen tillkannagiftvas."
Följande Handlingar upplästes och blefwo efter
begäran pä bordet lagde:
"Riksens Högs. Ständers Allmänna BeswarS-
och Oeconomie-Utstötts Betänkande, i an¬
ledning
46 Den 3 Ianuank.
ning af sä wäl Herrar Handelsmännen 8°
vv. lstaclokons och ?. lvoZkis lill Wällost.
Borgare-Ständer jingifne och den iZ:de
Augusti till Utffottet remitterade serffildta
Mem»rialer, angäende yrkadt förbud emot
de, enligt hiktils gällande Författningar,
tillätne visitakioner i Hlls och ä allman
Landswäg efter Gods, som till införsel i Ri-
ket ar förbudit, som ock den hos Utskottet
wäckke och, efter desi tanka härmed oskiljak¬
tigt sammanhang ägande staga om afffast
fandet af sä kallade Jagningar efter Bön-
hasar och Fuskare.
Utffottet har, i afseende pä desie Oeeonomiffa
ärender, trott sig böra i synnerhet öfwerwäga dels
de fördelar för der Allmänna, som de hittils lillätne
visitakioner och Jagningar kunna medföra, dels ock de
deraf uppkommande olägenheter, samt derefter grunda
stt omdöme härom uppå en sädan jemförelse emellan
de förre och senare, hwarwid mä utrönas antingen
fördelarne elier olägenheterna äga öfwerwigt.
Hwad -u beträffar visitationer efter förbudit
gods, hwarigenom inhemffe Fabriquernes uppkomst och
förkofran äsyftas, har erfarenheten tillräckeligen wi¬
sst, att detta ändamål ej, genom de strängaste förbud
emot Utländske waror, kunnat winnås, dä öfrige om¬
ständigheter, som för desie Inrättningar äro gynnan¬
de och hwilka, såsom beroende af Rikets ställning och
förhållande till andre Magter, tillgäng pä rudima-
terier inom Landet för laga priser och lindriga Ar-
betsLöner, m. m. ej kunde med någre twängs - Lagar,
beredas, icke warit till förenämnde ändamål werkan-
- de
Den 3 Januari -47
de, af hwilken anledning Husvisitation» jemwal blif-
wit genom Zi F. af Resolutionen uppå Städernes
Allmänna Beswär, den - 7:de Augusti 1762, förbud-
ne; Hwarcfter den uti Författningarne af den 7:de
October 1766 samt den ig Aprill 1768 gifne til-
lätelse, at' hos personer, som moro obehörige till
Handels idkande, samt i Handlandes Krambodar
och Magaziner anställa undersökning efter förbudit
gods, är wordet genom Kongl. Förbudet, den 16
Julii 1766, ä nyo upphäfwcn, och ehuru de
förre Författningarne, rörande tillätne visitationer,
sedermera blifwit medelst Kongl. Föroddningarne, d.
i4'.de Martti 1805, och den olle April 1799, ,upp-
lifwade, hafwa dock desie Stadganden under den för¬
slutne tiden icke funnits till nägon markelig förkof¬
ran af Jnländffe Fabriks-rvrelsen bidragande. Mäng¬
den och wärdet af de förbudne waror, som wid an¬
stälde Hus-visitationer blifwit anhällne, har säkert ic¬
ke stigit till det belopp, akt nägon synnerlig stada
genom desie warors qwarbliswande inom Riket kun¬
nat de Jnländffe tillwerkarne tillfogas, hwilket kan
stutas ibland annat deras, att Kongl. Maj:t, uppä
Styrelsens wid Tull-Werket derom gjorde underdåni¬
ga hemställan, den 26:ke Julii 1807, rillätit, att till
iuförsel förbudne waror i allmänhet, som olofligen
till Stockholm inkommit och förbrutne dömas, mä
till qwarbliswande i Landet försäljas-
< ..." > " ^
Höremot är onekeligen de olägenheter, som Åt¬
följa Husvisitastonerne, af särdeles swär beffaffenhet,
och erfarenheten har tillräckligt bestyrkt, huru liker
Författningarne härom ledt tili sitt ändamål, samthrk-
ru ofta de blifwit anwände blott säfom en förföljelse
desie undersökningar åstadkomma alsinan osäkerhet
Den
48 Den 3 Januari!.
Den Laglydige Undersäten kan oroas lika lätt som
Lagbrytaren. Angifwelser, härledde af ogrundade mist»
tankar och oftast cnMdt hat och enskild hämnd emot
den redligaste Medborgare nödga honom, att käla st«
na hemligaste gömmor öpvnas och genomsökas af Ber
ftagare, som, dä han finnes oskyldig, ofta ej kunna ut-
gifwa den för hans lidande stadgade ersättning af
någre penningeböter, hwilken ändock wistt icke katt
upprätta hans, genom en i Allmänhetens omdöme
flymfelig och med den i Allmänna Lagen tilläme ran¬
sakning efter stulit gods likartad behandling, särade
heder. Med rättigheten art anställa deste visitationer
har destutom hwarje egennyttig Beslagare i sin hanö
ett lätt medel, att i ersättning för den skymf eller o-
lägenhet, han kunnat men underlåtit förorsaka, utan
answar erhälla en betydlig inkomst pä Författningens
bekostnad.
Wid betraktande af de hinder, den tidsspillan
och öfrige påföljder, som af visitakioner pä allmän¬
na Landswägar, wid andre ställen än de härtill in¬
rättade Tullar, förorsakas och hwilka leda till häm¬
mande af den fria och ostörda Waru-Transport innom
Riker, deraf Handelcns och öfrige Näringars upp¬
komst och förkofran i huswuvsakelig matto beror, katt
Utskottet icke eller annat än anse flike visitakioner wa¬
ra för det Allmänna mera skadande än nyuige.
Samma anmärkning gäller äfwen, efter Utskot¬
tets tanka, sä mycket mera i afseende pä den uti is
Art. af 1720 Ärs Ordning för Skrän och Handt-
werkerier, medgifwa Jagning efter Bönhasar, som
Veste senares tillwerkningar icke bereda nägon förlust
för Riket, och Försaltningarne i ösrigt synes wara
Deu 3 Iänuarir. 49
tillräcklige, att freda den Skattdragande Handtverka¬
ren isrän obehörigt inträng i hans handtering af sä
kallade Fuskare.
I anseende härtill, och som Medborgares Hus¬
frid, såsom en wäsendkelig förmon af Borgerliga Sam-
hälls-inrättningen, i wart Land blifwit af Lagstifta¬
ren ansedd soH -en helig rättighet, hwilken af Sty¬
rande Magten bör hägnas och beskyddas, derom man
af Stadgandet i 16 Z. af Regerings-Formen den 6
Junii innewarande är, winner den mast tillfredsstäl¬
lande öfwerrygelse, samt mom hwad förut, rörande
stadan i Oeconomistt afseende af visitakioner ä all¬
männa Landswägar är anfördt, de samma jemwäl
skulle föranleda till störande af den frid- svin »vägfa¬
rande tillkomma bör; allisa och -dä i öfrigt säkrare
och tillika med Borgerliga friheten förenlig utwäg,
till förekommande af införsel och försäljning af för-
budit gods. ej lärer finnas, an en sträng och pä rik¬
tig fot inrättad bewakning wid Sjö-Tullarne, samt
Fabriks-inrättningarnes enskildta fördel destutom icke
bör befordras genom sädane Författningar och anstal¬
ter, som medföra större olägenheter, än förmoner för
der Allmänna, sär Utskottet, med fullkomlig öswerty-
gelfe, wördsamt tillstyrka, det Riksens Högloft. Stän¬
der matie hos Kongl. Majit i underdånighet anhål¬
la, att de Författningar, som tilläta eller päbjuda sä
wäl visitakioner, till upptäckande af tick införsel för-
budit gods, i öppna Bodar, Magaziner och Bonings¬
rum, samt wid transporter ä allmänna wägar och pä
hwilost illen, som ock Jagnings anställande i Hus ef¬
ter Bönhasar och fuskare, mätte hädanefter komma,
att till all kraft och werkön upphöra. Den billiga
fordran, hwarje fri Medborgare äger, att i sitt Hus
Fjerde B. 2 Z- 7 — L, och
Zo Den Z Januari!-
och pä Allmän Landswäg wara oantastad, skulle dä
blifwa uppfyld, allmänna säkerheten öfwer allt bibe¬
hållen, samt Chicaner och oordningar förekomne. l
Hwilket allt, jemte någre Ledamöters i delta
amne yttrade serstildte tankar, Riksens Högt. Stän¬
ders Eget ompröfwande wördsammeligen undcrställes.
Stockholm den iZ:de December 1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Presie-Ttänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
äok. 6. Oxenstjerna. kckaZn. Lta^nelius.
Pä Wälloft. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
L. ^1. Vi^orin L. Lricslon.
k. js. dletLel."
"Utdrag af Protokollet, häftet uti Riksens Hög¬
loft. Ständers Stals» Utskott den 15 De¬
cember 1829.
S. D. Riksens Högl. Stander hafwa remitterat
till Stats-Utskott följande:
''Kongl. Majus
Nådiga Proposition till Riksens Stander, an»
gående huruwida Instruktion mä wara af
nöden för Riksens Ständers Fullmägtige
eller
Den Z Januari!- Z!
eller wederbörande Embetsman, hwilka i
frågor om eftergift af adömde ersättningar,
som tillhöra Riksens Ständers Penninge-
Werk, Stats-Werket eller de under Colle,
giernes och serstildte Direktioners Styrelse
»varande Castor böra warda hörde.
Hos Kongl. Majit har, i anledning af dest Hög¬
ste Domstols i underdånighet gjorde hemställan, i öf»
werwagande kommit, huruledes esomoftast ansöknin¬
gar till Kongl. Majit i underdånighet blifwit ingif-
ne om eftergift af adömde ersättningar, hwilka, tillhö¬
rige Riksens Ständers Penninge Werk eller Stats»
Werkst, eller de under Collegiernes och serstildie Di¬
rektioners styrelse warande Castor, uppkommit dels i
sammanhang och såsom en följd af Uppbördsmäns
tillgrepp eller wangömo, samt Embets- och Tjenste-
Mäns felaktigheter, underlätne Controller, blotta mist-
tag eller mindre uppmärksamma tillsyn, dels ock frätt
Conkracter, afftutade med Kongl, Majit och Kronan,
eller borgen för Embetsmän eller andre ingängne för¬
bindelser. Deste ansökningar hafwa wuNnit det olika
afseende, hwartill olika omständigheter kunnat för¬
anleda.
I dylika frågor, fä wal som dem, hwilka angä
tillämpning af serstildte straff, som Lag eller Författ¬
ningar i öfrigt Utstaka, inträffa wisterligen nägott
gäng händelser af den synnerliga beskaffenhet, att bil,
ligheten synes böra medgifwa hwad den stränga rätt-
wisan icke tillätit. Det händer icke sällan enstllte
personer emellan, att den ena salunda bewekes till ef¬
tergift af det, hwarä han hos andre lagligen kunnat
äga anspråk; Och pä deste grunder har det alltid warit
och
Den z Januarii-
och synes alltid böra wara Högsta Sryrelsens rättighel,
att, dä den ä ena sidan, med tillbörlig alfwarsamhet
tillhåller wederbörande fullgöra deras ffyldigheter, ma¬
kar öfwer de Allmänna Medlens behöriga anwändan-
de och befordrar Lagarnes werkställighek, a andra si¬
dan, enar skal dertill pröfwas för handen, afwen lem-
nar den eftergift omständigheterne och billigheten kunna
fordra. Och, forn wid förefallande frågor i of,van-
nämnde amne, betänkligheter möta. i anseende till de
Medel, hwilka tillhöra Riksens Ständers penninge-
Werk och de stag af ersättningar till Stuts-Werket,
hwilka icke härröra frän något af den till ersättnin¬
gen dömde personens brott eller fel, utan annorledes
uppkommit, framställes nu af Kongl. Maj:t lill Rik¬
sens Ständer den fräaa: Om och hwad Jnstruction
mä wara nödig, ark meddela wederbörande Ständer-
nes Fullmägtige eiler Embetsman, hwilka i sädane
fall, som förenämnde äro, böra warda hörds.
De uti Konungens Högste Domstol samt inför
Kongl. Maj:t i ämnet förde Protvcoller warda här¬
jemte bifogade. ^
Kongl. Maj.t förblifwer samtelige Riksens Stän¬
der med all Kongl. Näo och ynnest städse bewägen.
Stockholms Slott den 19 Ockober 1809.
L k h.
si. 6. Ljörliman."
Uti denna Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
har Stats-Utstottet med mnderdänig wördnad emotta-
git
Den z Janmrtt.
53
gil ett förnyadt dyrbart wedermäle af Kongs. Majis
Landssaoerliga omwärdnad och mildhet uti etr ämne
af sä mycket mera ömtålig och granlaga beskaffenhet,
som det nästan all id torde komma art röra Medbor¬
gares hela walford. Och är det, till följd af Rik¬
sens Höglosi. Ständers hära meddekte remist, som
Stats-Ut,kottet nu fär äran sitt utlåtande afgifwa,
men hwilket Stats-Utstottel anser icke pä något färt
röra Riksens Höglosi. Ständers Banque och dest hit¬
tills gällande Författningar.
För Stats-iUtskottet hafwa swärigheter och flere
betänkligheter sig förekedt, att bestämma föreskrifter,
lämpelige till alla ds händelser, dä ersättningar af
Allmänna Medel kunna korinna rtti fräga, enär de med
hwarje sädan serskild händelse förenade omständigheter,
hwilka skulle tjena till grund och rättesnöre för we«
derbörairdes underdäniga utlåtande, kunna blifwa sa
mängfaldiga och olikartade, att de i förwäg icke mö-
jeligen kunna utstakas. — Och ehuru någon för än-
damälet tjenlig Jnstruction, i anseende härtill, icke
kunnat af Stats-Utskottet föresiäs, har Skars-Utflot-
tet dock trott en utwäg wara öfrig för befordrandet
af Kongl. Majtts Nådiga afsigt, om neml., sedan
Kongl. Masit, wid pröfnin.gen af underdäniga An.
sökningar om eftergift af sädane ersättningär, hwilka
genom laga kraftwunne Domar eller Utslag äro ut¬
redde och bestämde, funnit omständigheterne sädans,
att rättwisans stränga kraf bör ge wika för billighe¬
tens anspråk, Kongl. Maj:t i Nader täcktes befalla,
att med werkställigheten af de fällde Doniar eller Ut¬
slag borde ansia, till dest Riksens Höglosi. Stander
sammanträda och Sjelfwe komma uti tillfälle, att de
ras underdäniga yttranden afgifwaz helst Stats-Utskot-
tet
S4 Den z Januari;.
lek, med kännedom af Riksens Högloft. Ständers all¬
tid wisade ädelmod och ömhet för olycklige Medbor¬
gare, har all anledning förhoppas, det Riksens Hög¬
loft. Skändcrs underdäniga tillstyrkanden stola öfwer-
ensstämma med Kongl. Maj:ts öma hjertelag; Och
att den eftergift af ärsättning, Kongl. Maj:t i Rä¬
der pröfwat billig, icke stall, ä Riksens Högt. Stän¬
ders sida, mötas af något hinder. Dock anser Stats-
Utstottet, att, om, under loppet af Rättegången, den
Sökandes fasta eller lösa Egendom, rill Starens sä¬
kerhet, med sequester skulle wara belagd, en sädan se¬
qvester »val mä kunna upphäfwas, men icke annorle¬
des, an emot »vederbörlig godkänd Borgen. Hwilket
allt Riksens Högloft. Ständers närmare ompröfipan-
de wördsammeligen understchlles. En Ledamots ser¬
skildta yttrande bifogas. Ar och dag, som för ffrif-
wit star.
Pä Befallning
ds. kröckelius."
"Utdrag af Protokollet, hållet i Riksens Högl.
Ständers Stats-Utstott den 27 December
1809.
S. D. Sedan, enligt till Stats-Utstottet ankom¬
ne serstildre Extracta Protocollls af d. 6, 8 och iz
innewarande, Högwördige Preste-Ständet, Wällofl.
Borgare Ständet och Hederwärda Bonde-Ständet för¬
enade sig i det beslut, att äterremittera Stais-Ut¬
skottets, i anledning af Kongl. Majlls till Stats-Ut-
stöttet aflätne Nädiga proposition, angäende Allmän¬
na Vrandförsalrings Fonden, genom Protocolls-Ut¬
drag af den 6 nästlidne Lrovember till Riksens Högl,
Stan-
Den 3 Ianuaru- Zs
Ständer afgifne yttrande, med den Allmänna an¬
märkning och önskan, att Stars-Ukstottet skulle läta
höra Brandförsäkrings-Directionen, huruwida den will
läka dest nu innestäcnde och »vidare erhällande Fond
blifwa fö räntad i Riksgälds-Contoiret emot lika wil¬
ker och ranta som 1782 ärs Reglemente utstakar: El¬
ler om den hällre will den uttaga till privat-Läns ut-
gifwande, dä all relation Werten emellan förfaller;
Hwarefter Stats-Utstottet, »ned sitt förnyade utlå¬
tande i detta mäl, borde inkomma; Sä har Stats-
Utstottet, till följe häraf anmodat Herrar Fullmägti-
ge, att af Directionen öfwer Allmänna Brandförsä»
krings-Fonden äska ett sä beskaffad! utlätande, soln
här ofwan omförmäles.
Men dä Stats-Utstottet uppmärksamhet icke
bordt undfalla, hurusom Allmänna Brandförsäkrings-
Directionen, »ned dest till afgifwande definitiva Stvar,
möjeligt wis skulle dröja, sä länge, att, i anseende
till Riksdagens snart annalkande stut, Stats-Ustot-
tet icke kommer uti tillfälle, att, med anledning af
detta Directionens sivar, ytterligare utlätande till Rik¬
sens Högloft. Ständer aflämna, och hwarigenvm sa¬
ken komme att stanna uti ett alldeles obestämdt stick»
sä har Stats-Utstottet, till förekommande af en sa¬
dan olägenhet, ansett sig böra till Riksens Högloft.
Ständers ompröfwande »vördsammeligen hemställa, om
icke nödigt är, att Herrar Fullmägtige uti Riksgälds-
Contoiret meddelas serskild föreskrift, huru de böra sig
förhälla, i händelse Allmänna Brandförsäkrings-Di»
rcclionens definitiva yttrande icke skulle inkomma förr
än Riksens Högloft. Ständer ärs åtskiljde; och i hwit,
ket afseende Slats-Utstottet fär »vördsammeligen fö-
reflä, att till Herrar FullmägtigeS efterrättelse och i-
akt.
56 Den z Ianuarri-
akttagande stadgas: Att, sa framt Directionen, inom
den i nästkommande April, gifwer Herrar Fullmäg-
rige tillkänna, att Directiouen will läta desi nu sture-
stående och widare erhållande Fond blifwa förränk-ad
i Riksgälds-Contoiret emot lika wilker af ränka, som
1782 ärs Reglemente utstakar, kommer harwid att
förblifva.
Men skulle Directionen icke inom nysiberörde tid.
eller den 1 April, till Herrar Fullmägtige inkomma
med bestämdt utlåtande öfwer de uppgifne alrernative
willkor; eller ock desi hvar skulle wara nekande, att
laka Fonden, enrot de här ofwanomsörmäldte willkor
uti Riksgälds-Colltoiret" förränta, sa kommer i begge
desie sistnämnde fall all relation Werlen emellan akt
upphöra; och någon rama icke godtgöras längre än
till den sista October innewarande är, eller den dag,
dä, efter den, genom Herrar Fullmägtige uti Riks¬
gälds-Comoiret, enligt Slats-Utskottets till-yrkande,
skedde willkorliga uppsägning, räntan upphört att wi¬
dare löpa. — Att någon wist tid, innom hwilken för¬
hällandet med allmänna Brandförsäkrings-Werket bör
wara rcgleradt, utstakas och bestämmes, har Srats-
Mskottet ansett desto angelägnare, som uti sakens nu¬
varande skick Riksgälds- Coutviret icke får disponera
de uti Contoiret inuestäeude Brandförsäkrings-medel,
ehuru Riksgälds-Conroiret för dem torde komma att
betala Fem procents ranta. Och" will Stats-Utjkot-
tet förmoda, att da Tre manader af Stals-Ulstottet
blifwir förestagnc, en fädan tid skast wara mer an till-
räckelig för Braiidförsäkrings-Dlrectioncn, att stadga
Silk Beslut.
I öfrigt och som, i händelse de nu uti Riks¬
gälds-Contoiret innestaende Brandförsäkrings-mede!
/
Den 3 Jarmar». 57,
under Regleringstiden af Directionen disponeras list
Utläningar, en fortfarande gemenffap med Allmänna
Brandförsäkrings-Werket endast skutte för Niksgälds-
Comoiret medföra beswär, dä Contoiret skulle lära
besörja Uppbörden och hätta penningar i beredskap till
Brandskadors ersättande, utan att deremot fä nyttja
mera af Fonden, än de obetydliga Summor, hwilka
framdeles kunde inflyta; sä har ^ tals-Utskottet an¬
sett sig böra hemställa, om icke Directionen af All¬
männa Brandförsäkrings-Fonden aenast bör tillfänna-
gifwas, gtt förhastandet emellan Ri saälds Contoiret
och Allmänna Brandförsäkrings-Werket, vä säl: 1782
Ärs Reglemente utstakar, icke fär ätcrsiäilas, utan
med det uttryckeliga wilkor och förbehäst, att de nu
uri Riksgälds-Contoiret inuestäeude samt widare in¬
flytande Brandförsäkrings-medel, till större eller mind¬
re belopp, icke af Directionen uttagas till private
Län; Hwilket allt Riksens Högs. Ständers vmpröf-
wande wördsammeligen underställes. Är vch dag,
som förr strifwil stär.
Pa Befallning '
1^. kröclelius?'
Riksens Höglofl. Ständers Expeditions Utskott
hade öfwerlämnat följande Förslag till-underdäniga
skriflvelser:
S. A. K.l
Sedan Riksens Ständer sig emellan öfwerens-
kommit om den answarigheks-Lag för Srats-Rädets
Ledamöter och Konungens Nadgifware i Commando-
mäl, hwars fastställande, genom Regerings-Formens
iv6
58 Den Z Januaril.
io6 F-, blifvit anbefaldt, fä Riksens Stander här»
jemte i underdånighet öfwerlämna denna författning
lill Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning och be¬
kräftande.
Riksens Sänder framhärda etc."
LAG,
Zwarefter Ledamot af Stats-Rådet, föredra'
gande, samt den Embetsman, Nonungen all¬
män befattning med kommando-nial upp¬
dragit, stola för EmbetS förseelser af RikS-
Ratt dömaS.
Srats-Ministrarne, Stats-Räden, Hof-Cancelle-
ren, Föredragande, sann den Embetsman, Konungen
allmän befattning med Commandomäl uppdragit, stola,
pä sätt RegeringsFormen «f d. 6 Junti 1809 föreskris,
wer, uti förekommande Regerings-ärender, af hwad be-
staffenhet de wara ma, efter bästa förständ och öfwerty-
gelfe, räda Konungen till det, som Rikets grund-Lagar
likmätigt är, samt i öfwerensstämmelse med dem, Kon¬
ungens och Rikets förmän befrämja; alltid täta sig
wärda om Konungens Magt och Rikets Ständers
samt Innebyggares fri- och rättigheter, alt efter hwad
härom i Rikets Lagar och Författningar är stadgadt
och förordnadt, sielfkrafde päminna om Rikets rätt och
bästa; Dock endast Konungen Räd gifwa, men ej
jemte Honom regera. De äro ej allenast, säfom Med¬
borgare och för sine personer underkastade, hwad All¬
män Lag och Laga Stadgar bjuda, utan stola ock för
sine rådslag och gerningar i och för deras Embeten
wara Konungen och Riksens Ständer answarige, pä
sätt
Den 3 Januari!. 5S
att Regerings-Formen utstakar, och här nedanföre
adgas; men e) i och för dem af enstilte personer
unna tilltalas. Desse Embetsmän kan ej eller till
last läggas, om, emot deras, pä anförde stal, grun¬
dade räd, utgängen, utan deras förwäklande, btifwer
olycklig, och det äfyftade goda ändamälet icke winnes.
§. i.
Försöker nägon Stats-Räds Ledamot, under den
tid dä Regeringen, enligt zy, 4-0, 41, 42 och 43
§ §. af Regerings Formen, föres af Stats-Nädct,
att wäldsameligen öfwerända kasta Regeringssättet,
sädant det genom Rikets grundLagar anraait är, el¬
ler med räd eller gerning medwerkar till Lagstridigt
kullkastande af nägon Rikets grund.Lag, eller tillstyr¬
ka nägon Stats-Räds Ledamot, när Regeringen icke
af Stats-Rädet föres, eller den Embetsman, fom i
Commando-mäl, Konungen räd giswer, sädant Lag¬
stridigt steg, eller underläter att deremot göra före.
ställning, enär han finner sädant ä förde wara, eller
Uppsätligt och bevisligen fördöljer nägon omständig,
het, som kunnat sädant steg förekomma, straffes fä-
svm Rikets förrädare och miste lif, ära och gods-
Ehwad Regeringen af Stats-Rådet.föres eller
icke, ware till samma straff stylvig den Ledamot af
Stats-Rädet eller den Konungens Rådgifvare i Eom-
mando-mäl, hwilken, genom tillstyrkande eller under,
larenhet att föreställning göra, när han finner sädant
ä förde wara, elley genom uppsätligt och bewisligt
fördöljande af nägon upplysning, befrämjar eller ival.
lar sädant Lagstridigt steg, som, enligt 110 §. af Re.
tzerings-Formen, säfom förräderi anses bör.
2.
6c» ' ' Ben 3 Ianuani.
Z- 2-
Underläer Stats-Rådet den owilkorliga pligt
att, i Le fall, 91, 92. 9g och 94 8 8- Regel ings-
Foittnen utstaka, tili deruti söreskiifne tider, Riksens
Stander till allmän Riksdag kalla, eller sku le en el¬
ler flere Stats-Rädets Ledamö er, sadan kallelse af,
styrka, eller Riksens Ständers sammankomst till Lag,
tima Riksdag ä den tid de utsatt, förhindra sök'.,
stola den eller de brottslige mista Embetet samt wara
owärdige alr widare nyttjas i Rikets tjenst.
Lag samma ware, om Ledamot af Stats-Rädet
eller Föredragande tillstyrker Konungen, att innan
Riksdags kallelse i Hufvud-Stadens Kyrkor 'veder¬
börligen kungjord blifwit. egenmägkigt el er wäldsam-
meligen lyfta den i 6z 8- Regerings-Formen sist om-
förmälte penninge-Summa, hwarä Riksens Stander
förseglad Anordning lämnat; Likaledes vin Staks-Rä-
dek, da det likmätigt 59, 40, 41, 42 och 43 8> 8.
Regerings-Formen, förer Regeringen, pä oswanför-
mälte olagliga -tid och sätt, berörde Summa lyftar,
eller någon'Stats-Rädets Ledamot ett sä beskaffad!
lyftande tillstyrker.
§. 3-
Skulle Stats-R»ds Ledamot, eller Konungens
Radgifware i Commando-mäl, tillstyrka Konungen att
widtaga sädant steg, hwilker uppenbarligen är stri¬
dande emot Regerings-Formens b.)kstafweliga förestrist
uti 57 §., rörande Riksens Ständers beskattnings¬
rätt; uti 60 H. till förhöjande af dea Bewillning
Riksens Ständer sig ätagit, eller af sädane Arriclar,
hwil-
Den 3 Ianuarii- 6r
hwilka i den samma till Bewillning räknas: allt sä.
dank till förökande af Kronans inkomster; dock här¬
under icke begrepna sädane, i denna 62 tz. ej om¬
nämnde afgifler, hwitkas föremal äro inrättningar lill
enMtaS gemensamma nytta och beqwalnlighet, såsom
Bäk- Bro- Färj-, och andre afgifter af dylik beskaf¬
fenhet; Uti 7Z 8-, rörande päbjudande, uppbärande
eller fordrande af nya pälagor, Utstrifningar af Man¬
skap, penningar eller waror, utan Ständers samtycke;
uii 66, 6z och 72 Z. §. rörande Riksens Ständers
befattning med Banco- och Riksgälds-Werken, samt
uti 78 §, atr någon delaf Riket icke mä kunna deri¬
från afsöndras, eller underläter han att, emot sädant
Lagstndigk steg, göra föreställning, eller det walkar
och befrämjar genom uppsäteligt och bewisligk fördöl¬
jande af någon upplysning, miste Embetet och warde
ej widare nyttjad i Rikets tjenst.
8- 4.
Stats Räds Ledamot eller den i Commandomäl
Konungen Rädgifwande, hwilken tillstyrker emot »verk¬
ställigheten af den af Konung och Ständer faststälda
Tryckfrihets-Lag, stridande steg, eller underlärer att
deremot gjöra föreställning, miste Embetet.
8- 5-
Underläter Stats »Räds Ledamot eller Konun¬
gens Rädgifwaye i Commando-mäl, att, pä sätt 65
>8- förmäler, till Protocollet gjöra föreställningar emot
Janwändandet af Rikets ordinarie Stats-Medel, eller
Hätagne Bewillning, annorlunda än faststäldt biifwit,
Pller försummar han att, i sädant fall, stll Protocol-
62 Den Z Januari!.
let anföra hwad Riksens Stander L den del förord-
nät; elier tillstyrker sadan Embetsman nägok, som up¬
penbarligen ar stridande emot Regerings - Formens
bokstafweliga förestrift uii nsta Momentet af 74 §.
rörande Gärds fordrande wid Trouppers täg och
marcher, till Utförande af etk uppkommit krig; Uti
76 §. angående Rikets fördjupande i stuld, och upp-
tagande af Län; uti 77 Z. rörande Disposition af
Kronans Domainer, sa midt sädant angar ben Rik¬
sens Stander i samma Z förbehällne rätt; Uti 79 Z
om Mymwasendet och uti 80 H. om Jndelnings-
Werlet, eller underläter han att emot sädant Lagstri-
digt steg göra föreställning, eller det walkar eller be¬
främjar genom uppsätligk 0 h bewisligt fördöljande af
någon upplysning, eller tillstyrker Konungen att nå¬
got beslut fatta i de mäl om hwilka 7 g § handlar,
utan att till utomordentligt Stats-Räd kallelse blist
wik utfärdad, miste Embetet.
Om, genom någon af förenämnde EmbetsmänS
tillstyrkande, eller underlåtande att göra föreställnin¬
gar, eller uppfätligt och bewisligt fördöljande af nå¬
gon upplysning, någon lider stada till lif, ara eller
personlig frihet, u.an att lagligen förwunnen och
Lömd wara, eller förloras gods, löst eller fast, utan
laga Laga Ransakning och Dom, eller warder nägons
frid i hans hus störd, eller förwisas någon frän ort
lill annan, straffas ofwanbemälte Embetsmän för sä-
da>u lagstridigt förhällande dessutom, pä sätt All¬
männa Lagen i lista Cap. 12 Z. Rättegängs-Balk.
stadgar för Domare, som wrang Dom faller.
§. 6.
Uragtläter Stats-Räds Ledamot eller Konungens
Mäd-
Den 3 Januari!. 6 g
Radgifwars i Commando-mäl, att de öfrige dem i
grund-Lagen uttryckligen förestrifne, men i denna
vnswarigheks-Lag icke särstilt uppräknade, pligter och
föreskrifter, iagrtaga och fullgöra, ankomme det pa
Riksens Stander, att hos Konungen göra sadan an¬
mälan, hwartill 107 §. af Regerings-Formen dem be¬
rättigar, med iagktagande af de »vilkor samma z. i
dess senare moment stadgar.
§- 7.
Döljer Stats-Minister för Utrikes Ärenderne,
eller Hof-Canceller eller den Stats-Räds Ledamot,
Konungen i dennes fränwaro tillkallar, för Konun¬
gen bewisligen nägon af Konungens Embetsman, el¬
ler främmande Magters Sändebud, till följe af dem
uppdragne kall, meddelad wigtig underrättelse i frä,
gor, som röra Krig, fred eller förbund emellan Ri¬
ket och annan Stat, miste han Embetet. — Sker det
af bewisligt uppsåt, att Konungen och Riket stada,
straffes han efter 4:de Cap. Missgernings-Balken.
' §. 8.
Frän Konungen utgående Expeditioner och Be¬
fallningar stola wara försedde med den Föredragan¬
des Conkrafignation och instämma »ned deröfwer för¬
de Prowcoll; Sker annorlunda genom någon föredra¬
gandens ätgärd, miste han Embetet, uran akt nägon
tid kunna deruti äter insattas, eller till annat Em¬
bete innom Srats-Räder förordnas. Uragtläter han
att till Staks-Rädets Protokoll göra föreställning e«
Mot sädant Konungens Beslut, hwilket han finner
stridande emot Regerings-Formens bokstafliga före¬
64 Den Z Iastuarii
skrift, och oagkadt Konungens ändock fortfarande yr¬
kande, att, ett sädanr Beslur stall utfärdas, han ej dä
utösivers sin rättighet och pligt, att Coutrasignatkd-
Men dera wägra, ware Lag samma; Likasom om han
Embetet ätertager, förr, än Riksens Ständer hans
förställande pröfwat och gillat. Lider nägon stada
till lif, ära eller personlig frihet, eller Mister Gods,
löst och fast, utan laga ransakning och Dom, eller
blrfwer nägons frid i hans hus störd, eller nägon
förwisad frän orr kill annan, derigenom att stam Eon-
trasignation ej wägrat, straffes han detzutom för sä-
dant Lagstridigt förhällande, pä sätt Allmänna Lagen
i i C. 12 Z. Rättegängs-Balken stadgar för Doma¬
re, som wrang Dom fäller.
Föredragande ware i öfrigt för sin befattning
ansedd stylvig till enahanda answar, som denna Lag,
Srats-Räds Ledamot uti föregående älägger, en¬
ligt förseelsens derutinnan utmärkse swärare eller lin.
drigare beskaffenhet, med derefter lämpade straff; Dock
mä hwarken Föredragande eller Stats-Räds Leda-
mot i och för Embeteks skuld, i annan ordning än
Negerings.Formen utstakar, och således ej af enskild
man, kunna tilltalas.
§. y.
Slals-Rad hwilken, af Konungen dertill utsedd
och förordnad, tager sate och röstar i Högste Dom¬
stolen öfwer mäl, som frän Krigs-Domstolarne dra¬
gas under Konungens pröfning, ware för sädan be¬
fattning underkastad Domarejäf och answar, enligt Lag
och Laga Stadgar, lika med arman Ledamot af Hög»
sta Domstolen-.
Z. ro.
Den z Ittnuaru. 65
§. ro.
Enar någon af de i irsta §. omnämnde Em-
betsmän tilltalas, som redan utur stensten blifwi. ent
lcdigad eller afsked tagir, och warder om begängne
förbrytelser öfwertygad, ware han förfallen till ena¬
handa answar, sächm wore han werkeligen tjenstgö¬
rande, och sivare forlusten af hwad han i pension el¬
ler andre sörmäner af publique Medel kan innehaf-
wa, emot förlusten af Embetet, om han det ännu in¬
nehade.
n T-
Hwad emot Stats-Räds Protocoll, intill den
dag, dä Riksdagen börjas, under dä påstående Riks¬
dag icke anmärkt blifwer, derä mä sedan wjd påföl¬
jande Riksdagar ätal icke äga runu
S. A. K.!
Uti asiaten Nådig proposition af den 5 sistlidne
Iulii, till Riksens Ständers Stats-Utskolt, rörande
Stars-Werkeis tillstånd, Inkomster och utgifter, har
Eder Kongl. Majit täckts förklara dest Nädiga benä¬
genhet att sorgfälligt iagttaga alla utwägar till säda-
ne indragningar i Stats-Werkets utgifter, som äro
förenlige med Riks-Styrelsens tillbörliga handhaf-
wande, Rikets förswar och hwarje Undersåtes i Lag
grundade säkerhet? Hwarjenne Eder Kongl. Maj:t
tillkännagifwit Sig med Nådigt wälbehag willja an¬
se, om Slats-Utskottet uppgifver de besparingar, som
emligt deste grunder kunde finnas nyttiga och rätkwi>
sa; förmodande E. K. M.-att ivid en förbättrad gäng
Fjerde D S A. Z. N o 9 — af
66 Den Z Ianuaru.
af de Allmänna ärenderne, desi» stola ined lindring i
Statens kostnad, kunna lika noggrant svin förut war¬
dås och behandlas af färre, dock till en del bättre lö¬
nade Embets- och Tjenstemän, än de nu antagne.
Under tacksamt erkännande af Eder Kongl. Maj:ts
äfwen härigenom ädagalaggde Nådiga omsmg för
Sta'ens npprä thällande, hafiva Riksens Ständer, li¬
ka med E. K. Maj:t icke allenast insett nödwändig-
heten af alla de besparingar, som i Statens utgifter
kunna aga runi, uran äfwen trott indragningar i Em-
be.s- och Tjenstemanna Sta en kunna blifwa sä myc¬
ket mera möjliga, som de Allmänna arenderne, i an¬
seende till Rikets förlust af Finland och. Pomern,
iwifwelsuian torde komma, att i motsvarande för¬
hållande aftaga och följaktestgen tarfwa ett mindre an¬
tal Lmbets- och Tjenstemän till deras behandlande.
Men, dä till u rönande i hwilka delar af de til!
RUs-Styrelsen hörande Werk och Stater, en sadan
inskränkning kan och bör äga rum, erfordras mäng-
falldiga och granlaga undersökningar, samt en nog¬
grann pröfning af Ärendcrnes och Mertens beskaffen¬
het, jemte en fullständig kännedom af alla de För¬
fattningar, ordningar och grunder, hwarefter ärender-
ne pä sina behöriga ställen böra handteras, haftva
Riksens Ständer funnit, akt Stats - Utskottet, af
mängfaldiga andra göromål öfwerhcpadt, icke möjeli-
gen kan haftva att påräkna sä lang lid sorn erfordras
för e't arbete af den widd och omfattning som detta,
och derföre, till ändamäles säkrare »vinnande, trott
sig bö'a hos Eder Kongl. Majtt härmed i underdå¬
nighet anhälla, der täcktes Eders Kongl. Majit i Nä¬
ver förordna en EommuL as nitiske, driftiZe och kun-
Den 3 Januari!. 6?
mge män, hwilka singö sig uppdraget, att med iakt¬
tagande af de grunder, som E. K. Maj.t uti sörr-
berörde desi Nädiga Proposition uppgifwik, utarbeta
en fullständig plan i detta ämne, den Eder Kongl.
Majit sedermera, esker Nådig pröfning, torde räckas
läror till »verkställighet befordra.
I sammanhang härmed fä Riksens Ständer äf¬
wen underdänigst tillkännagifwa deras fattade Beslut,
att utfästa o:ne Belöningar, den ena Zoo, den an¬
dra af 2Zo Riksd. för dem som uppgifwa det tjenli-
gaste project till Reglering af arbetet inom Rikets
Hof-Ralter, Collegier och Siyrelfe-Werk, med afse¬
ende lis a en redig, dristig och säker behandling af
Ärenderne, samt en enklare Räkenstaps-metodi Och
2:0 A t den med inskränktaste antal Ledamöter och
betjening kunde astadkommas; börande desie Förslag
inlemnas till ofwanberörde CommitL att där pröfwas
och granstas, samt i sammanhang med Commitönsyt-
tcande deröfwer, wid nästa Riksdag komma under
stärstädande af Riksens Ständer, som dä äga att
tilldela den utfästa belöningen, ät den eller dem, som
finnas deraf förtjenke.
Riksens Ständer framhärda etc."
S. A. K.l
Ehuru Kongl. Brefwet den r Februarii 1758
innehåller tillräckligt förbud emot Advocatur af de
personer, hwilka till biträde eller egen underwisning
pä Tingen åtfölja Häradshöfdingarne, hafwa Rik¬
sens Stgnder likwäl, pä det, genom okunnighet om
delta förbud, förbrytelser deremot ej malte beredas,
ansett
68 Den Z Ianuarii.
ansett nödigt att menigheten tvid Tingen underrättas
om förenämnde personers namn, med tjenlig ätwar-
uing akt af dem wid Rättegångar intet biträda be¬
gära; och fa, med anledning häraf, hos Eder Kgs.
Majtt i underdånighet anhälla om det tilläga uti fö.
renämnde Kongl. Förordning: att sädane Domaren
ätföljande personer mä af honom wid Tingets början
blifva, till menighetens underrättelse, namngifne,
samt akt, i fall en sadan person det oagradt skulle
öfwertygas, att hafva hemligen eller uppenbarligen
biträdt någon Part uti der wid Härads-Räkten före¬
kommande twisiemäl, ma bade han och den, som ho¬
nom derom anmodat, hwardera wara förfallen lill z
R:dr 16 st. böter, Konungens ensak.
Likaledes, oagtadt det om allmänna Advocaler
eller Ombud uti Kongl- Förordningen den iv Mars
1749 gifte stadgande, nemligen, att de mäste wara
wid Academien examinerade, enligt hwad i synnerhet
Kongl. Brefvet den 27 Maj 1821 tydeligen tillkän-
nagifwer, icke är ti lämpligt ä skyldeman eller andra,
dem Partén af egen kännedom har förtroende till och
sjelf pä eget äfventyr till Ombud wäljer, i anseende
tlll hwilka Allmänna Lagens föreskrift.uti 15 Cap.
2 Z. Rätkegangs.Balken gäller; Likwal och dä, enligt
hwad af Bonde-Ständet anmält blifvit, nägvn mist-
tydning i denna del stundom skall hafva ägt rum,
häfva Riksens Ständer, till förekommande deraf,
ansett fig böra hos Eders Kongl. Majtt ll underdå¬
nighet anhälla, det täcktes Eders Kongl. Majtt i Rä¬
der förklara: atk emot meningen af 1749 ärsKongl-
Förordning och lydelsen af Kongl. Brefvet dem 27
Maj i8oi, Allmogen ej mera än andre Rättsökande
mä betagas den frihet, att till deras talans förande
eller
Den 3 Ianuarii. 69
eller till Fullmägtig bruka sin Skyldeman eller an¬
dre, som förberörde Lagens rum omförmaler, dä de
hafwa de där nämnde egenskaper.
Riksens Ständer framhärda eke."
S. A. K.!
Wid betraktande af den mängd Oeconomiska För¬
fattningar, hwilka tid efter- annan blifvit till efter¬
lefnad "söreskrifne, och ibland hwilka ganska fa äga
den förtjenst, alt icke hänwisa Läsaren till älldre i
samma ämne utkomne Stadgande» och Påbud, hafwa
Riksens Ständer önskat, att de samma kunde förkor¬
tas och inskränkas till ett sä li et amal. som möjiigt
är; Och fä med anledning häraf hos Eders K^ngl.
Majit frambära den unberdäniga anhällan: Det mät¬
te alla uti Allmänna Hushällnings-mäl hittils utfär¬
dade Förordningar blifva sammandraga kill en enda
Författning öfwer hwarje särskildt ämne, samt att, sä
snart ett nytt Påbud hädanefter publiceras, det sam¬
ma mä wara sä fullständigt, att alla älldre Stadgan¬
de» i samma ämne derigenom göras umbärlrge.
Härigenom hoppas Riksens Ständer, att all hit¬
tills, genom de manga, ofta stridiga, men dock säl¬
lan hwarannan alldeles upphäfvande Oeconomiska För¬
fattningar, förorsakad oreda, stall i framtiden kunna
förswinna, att Domares och Embetsmäns misitag wid
Lagarnes tillämpning mera sällan stola förspörjas,
samt att Allmänheten stall kunner undwika, att genom
okunnighet blifva straffbar.
Riksens Ständer framhärda etc."
S.. Ä.
70 Den z Januarir-
S. A. K..-
Till Riksens Ständers Stats-Utstolt har Eder
Kongl. Majit i Räder behagat öfwerlämna en af de
fläste Landt-Räntmästare i Riket ingifwen underdå¬
nig ansökning att ä Riksgälds-Contoirets Fonder, el¬
ler de Medel, som genom Bewillning komma att in¬
ga, enahanda Remisi-Lage ma i Räder warda för
Landt-Räntmastarne faststaldt, svin Slats-WerkelS
Medel bestä.
Sedan Stars-Nkstottet i anledning af denna Nå¬
diga Remisi, deröfwer till Riksens Ständer afgifwit
sitt uckätande, hafwa Riksens Stander ragit detta
ämne under öfwerwägande, och derwid inhämtat, alt
Nemisi-Laget» ifrän sörsta början da det är 1702 in¬
rättades, länge warit bestämdt till gansta olika be¬
lopp och till wida större förmän för den ena Landt-
Räntmastaren, an för den andra, samt att orsaken
lill denna olikhet maril grundad deruti, att en del
Landt-Räntmästare i de aflägsnaste orter, dä ansets
hafwa större swärighet wid alt anstaffa ljenlige wäx-
lar eller Vanco-Sedlar kill Remisiernes werkställag-
de, än de uti andra närmare Residencet belägne Or¬
ter; Hwarföre ock Laget derefter blifwit lämpadt, sä
all dä de förstnämnde för flik ordsak erhällit 1, i',
2, anda till och med g procent, hafwa de sednare
mast ätnöjas med r, z och högst ^ procent, hwil¬
ka proportioner äfwen wid de i sednare tider skedde
förändringar med Remisi-Laget, merendels blifwit
följde.
Men dä genom Banco - Sedlarnes ymnigare
-ängbarhet, sedermera föga stillnad ägt rum i smä-
rig- s
Den 3 Januari!.
righeken för den ena Räntmästaren mer an för den
andre, att kunna göra Remisierne; Hwarföre en jämnk-
ning u i Remisi Laget anselts billig och ti ^börlig; har
ock ett sörnyadt Reglemente för d si beräknande blif-
wik u'färdad, medelst Kammar-Eollegii och Stals-
Con oirets Circulaire Bref af d. ,z Augusti 1787,
enligt hwilket Remisi Laget för inaen Landt-Ränte-
mästare är fastställa högre än i procent eller mind¬
re än ^.'dcls procent, blott- med undantag as Landt-
Räntmästaren i Stockholms Län, som b ifwit bibe¬
hållen wid det gamla Remisi Laget af endast Z:dels
procent.
Sädant ck>ar förhällandet af Remisi-Laget, dä
Riksens Ständer, wid 1789 ärs Riksdag, ätog sig
cn större ökad Bewillning, hwilken hel och hällen
skulle uppbäras af Riksgälds-Eontolret pa lika sätt,
som de öfrige Contoirek tillflagne Fonder; och till föl¬
je af Kammar-Collegii samt Stats Contoirets Circu-
laire-Bref den 22 Maj sistnämnde är, skulle manligt
Remisi-Lage bestäs Landt Räntmästaren sä wäl ä Be-
willningen, som ä Lön- och betalnings-afgiften, hwil¬
ket Remisi-Lage de ock fält sig till godo beräkna,
ända till desi Hemliga Iltstoltet wid 1800 ärs Riks¬
dag uti den för Riksgälds-Contoiret meddelade In¬
struktion sörordnade, att Remisi-Laget ä Riksgälds-
Conloireks Medel ställe för samtelige Landl-Räntmä-
starne nedsättas till ^:dels procent, med undantag
af Landt-Ränlmästaren i Stockholms Län, hwilken
skulle beräkna det förut wanliga Remisi-Lage af Z
procent.
Wid öfwerwägande as Landt-Räntmastarnes nu
gjorde underdånig» ansökning, hafwä Richens Stan.
72 Den 3 Ianu-rii.
der insett, att dä det är 1781 stadgade Remiss-Lage
blifwit proportionerad! ester Landt-Rantmästarnes Lö¬
sings förmäner, sann ingått uti beräkning af hwad
de uti ärlig inkomst ansetts böra ätnjuta, enahanda
grund, som, ivid Regleringen af Remiss-Laget ä Stats-
Medlen, blifwit följd, wäl icke kan wara lämplig till
Bewillningen, hwilkeu till största delen först är 1789
tillkommit, sä wida Remiss-Laget ä Bewillningen rät¬
teligen icke bör betragtas annorlunda, an säsom en
ersättning och belöning för de kostnader, och det sär¬
skildta beswär, LandtRäntmästaren i och för Uppbör¬
den och remitteringen af Bewillningen tillskyndas;
Men som deremot är »vekligt, att den tillökade Skrif-
ivarhjelp, LandiNäntmästarne i afseende pä deras be¬
fattning med Bewillnings. Medlen, behöfiva, genom
uu waranse tiders, dyrhet mäste medföra en större
utgift; Hwartill'kommer att Landt-Räntmästare, en¬
ligt hwad Riksgälds - Conkoirets handlingar utwisa
sätt widkännas hwarjehanda förluster genom eftera¬
pade, förfalskade och oduglige Sedlar, hwilka uti Upp¬
börden af dem blifwit mottagne; Altsä hafwa Rik¬
sens Ständer funnit nägon förhöjning uti det Re¬
miss-Lage, som i sednare tider warit bestätt, bäde rätt¬
wik, och billig, samt till följe deraf ansett Landt-
Räntmästares Remiss - Lage ä Riksgälds - Contoires
Medel, hädanefter böra bestämmas till en fjerdedels,
i stället för ^tdels procent; Likwäl med undantag
af Landt-Nänlmästarcn i Stockholms Län, hwilkeu
bibehalles wid det wanliga af endast zidels procent;
samt med det Uttryckliga förbehäll, att intet Remiss-
Lage ma af nägon till godo beräknas ä de Summor,
hwilka icke inom den uti Författningarne utstakade
rid ock där förestrifwen ordning frän Landt-,Ränteri-
erne expedieras. Hwilket allt Riksens Stander tilt
sivar
Den 3 Ianucrrii. 73
swar ä Eder Kongs. Majits Nädiga Remiss här¬
med bordt i underdäninghet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc. etc.''
Desse projecterade strifwelser blefwo lill alla de¬
lar godkände.
Härefter ankomma följande Expeditioners frän
Högloft. Ritderstapet ochvAdeln:
"Utdrag af Prolocollek, hållet i Högloft. Rid-
derffapeks och Adelns Plenum d. 2 1 Dec.
1809.
S. D. Uti ert hos Högl. Ridderskapet och A-
deln den i4tde dennes uppläst Memorial af den n
uästföregäende hade Stats - Utskottet, i anledning af
Friherre ak VVettersteäts, Lric, gjorde hemställan att
af Stats-Werke! mätte för en Summa af 75,sva
Riksdaler Banco inlösas och till LandtmäteruEontoi-
rct öfwerlämnas Bergs.Nädet Friherre hermelius be¬
tydliga samling as de pä hans enstilka föranstaltande och
kostnad affatkade och graverade Geographista Char-
tor jemte plärar och Jnstrumemer, anmält huruledes,
dä under öfwerläggningen inom Stats-Utstottet ffilj-
aktighet uppkommit, huruwida bifall ä denna Friher¬
re af VVetterlieäts hemställan sunde tillstyrkas, Herr
Öfwerste - Kammar, Junkaren m. m. Friherre Larl
Lonäe och Herr Ofwersten m. m. Friherre Leio 66-
ron ^cielkvärcl förklarat, att, pä det Friherre her¬
melins dyrbara och för Fäderneslandet wigliga Char-
te-samling icke möjligtwis stulle falla i Utländnin-
gars händer, och sä wida Riksens Ständer icke prös-
wade
I
74
Dcn z Januari!.
Den Z Ianuairi-
75
wade dek wara mera i sin ordning att den samma
inlöstes för S årens räkning, bemälte Herrar sig älv»
go, att berörde Samting jemte tillhörande Plärar och
Jnstrumenker för egen rakning inlösa efter hwad Fri.
herre VVetierstoclt föreftagit; Och som Högloft. Rid-
derskavct och Adeln, wid pröfning af betra amne, an¬
säll Rikets närwarande bebos ej medgifwa meranäm-
de Chartae-Werks inlösande för Srats-Werkels rak-
ning. och i följe häraf Friherrarne Lonclas och ^6el-
kvärcls berömliga anbud stulle komma att aga rum,
beslöt Ridderskapct och Adeln art för bemäldre Fri¬
herrar, som i serskildt Memorial wid berta sirr anbud
fästat den y terligare förbindelse, ar under Friherre
r^rinalins direclion icke allenast Chartae-Werket stall
fortfara sä lange nägot ärerstar till desi fullkomnan¬
de, ulan afwen att tryckning och utgifning stall före¬
tagas af de Geygraphisie och Staristista Bestrifnin-
gar öfwer Swea Rikes Provincer, hwarkill denne
förtjente man redan samlar ansenliga förråd, förklara
sitt erkänsamma »välbehag öfwer det patriotiska nit
och sorgfällighet, som föranledt bemälre Friherrar
att, genom enskildt tillegnande ät sig, kata merberör-
de ypperliga Chartae-Werk, innom Swerige bibehäl-
lit, komma Fädernes-Landet nu och framdeles lill nyt¬
ta. bit kupra.
kix Lrotocollo
7^. 6. Lilverstolxe.'
"Utdrag af Protokollet, häller i Högloft. Rid-
derskapeis och AdelnS Plenum den 28 De¬
cember 1809.
S. D. Företogs Stats-Utskotters den 16 den¬
nes pä bordet lagda Memorial af den 2y:de Novenr-
ber,
cr, rörande Krono - Godsen, hivilket, esler ätskillige
arwid gjorde anmärkningar, blef till Stats - Utskot¬
tet äter-remitteratd. bit fuxra.
Lx krotocollo
7^. 6. Lilvorstol^s."
"Utdrag af Protocollet, häller i Högloft. Rid-
derstapeis och Adelns Plenum dcn^28 De.
cember 1809.
, S. D. Remitterades til Stars.Utstotter Kongl,
k Majus den sirsta dennes uppläste Nädiga Proposi-
Ilion till Riksens Ständer, angäende Revisionen af
I Krigs - Redogörelserna m. m-, gifwen Stockholms
j Slott den 21 December >809. Hwarom de öfrige
sRespeclive Ständen stulle genom Utdrag af Prors»
H collet wänligeu underrättas, bit supra.
kix krotocollo
6. LUverstolpe."
''Utdrag af Protocollet, hället i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 28 De,
cember 1809.
S. D. Äierrewitterades till förnyadt utlätande
i följd af gjorde Anmärkningar, Allmänna Beswärs-
och Oeconoinie-Utskottets den i Septeinbcr pä bordel
lagda Betänkande, angäende Inrättningar för fattiga
barns försörjande, saint nödiga anstalter till veneriska
smittans hämmande, bit supra.
stx krotocollo
7^.. 6. SilverstolpL."
Utdrag
76 Den 3 Januari!-
''Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 08 De¬
cember 1829.
S. D. I anledning af hos Högloft. Ridderffa-
pet och Adeln gjorde lillkännagifwanden, det Allmän¬
na Beswärs- och Oeconomie-Utstottet redan för flere
mänader sedan, blifwit anmodadt, a?t sig utläta i äk-
ftillige mål, hwaröfwer allkhittills någre Betänkan-
den icke inkominit, såsom öfwer Medlen att förekom¬
ma vlägenheterne af Flygsanden i Skane, öfwer Fri¬
herre kunk.s motion rörande Noteringen och Herr
Ler§l>m2N8 angående Wargeri.ngen: beftöt Ridderffa-
pet och Adeln, att bemälte U.skott wänligen härom
ärinra, med anmodan, att ffyndesamt besia mål före¬
taga och sine ytttanden deröfwer till Riksens Stän¬
ders plena aflemna. Ot supra.
Lx ?rotocol!o
O. Liiverstolpe."
I lika ändamål som Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protocolls-Utdrag af den 2tZ:de December in¬
nehåller, beftöt Ständct, att en sä lydande Expedition
skulle till Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utffot-
tet afgä:
"S. D. Dä i anledning af Högloft. Ridderska¬
pets och Adelns Protocolts Utdrag af den 28:de näst-
lidne December, angäende älskillige ännu saknade
Utlätanden uti till Allmänna Beswärs- och Oeccmo-
mie-Utskotket remitterade mål, Borgare»Ständet sig
erinrade att äsweu ifrän detta Ständ flere äldre Re-
misier äro af Wälbcmälte Utskott till närwarande lid
vbe-
Den 3 Januarii. 77
beswarade, beftöt Skändet, att genom detta Protc.
olls Utdrag wänligen anmoda Högloft. Beswärs och
ecouomie-Utskottet, akt sä ffyndesamt, som omstän-
igheterne möjeligen killäta, desie ärenden bereda och
ine y kranken deröfwer afgifwa; i hwilket afseende
Förteckning ä sädane mäl äfwen fomine att till Ut-
ottet öflverlämnas; Och stulle de Respeckive Med-
Ständen wördsamk och wänligen härom underrättas."
Ansörg af Herr Capitaine. Lieutenanken m. m.
Grefwe ^aco!) Oo 6aräie, företrädde en Depu¬
tation af Högl. Ridderffapet och Adeln. Herr Gref-
wen och Capitaine Lieutenanken, ester aflagd hälsning,
underrättade Etändet om Ridderffapets och Adelns
fattade bsftut i:o att, i anseende till den del af
Ständernes Åtagande beskattning, som sättas under
titul af Krigsgärd, Högl. Ridderffapets och Adelns
mening warit, att denna Krigsgärd äfwen kommer
att till nästa Riksdag af Säterier och andre Heman
af hwad Frälse - Natur det wara mä, alldeles lika
med Krono- och^ Kronoskatte Hemman utgöras, och
2:0, Att Stuteriet ivid Kungsgärdarne Flyinge och
Dahlby stulle bibehällas samt Stats-Ulskottet anmo¬
das inkomma med Förslag, sä angäende wisteren der-
wid som rörande Dispositionen af berörde Kungs-
gärdar.
Herr Talemannen förklarade ä Ständels mag¬
nar des aktning och erkänsla för de Medborgerliga
tänkesätt hwarom Högloft. Ridderffapets och Adelns
ofwannämnde Beslut, angående Krigsgärdens Utgöran¬
de finnes lämna ett lörnyadt wiktnesbörd, och utbad
sig att jemte Staude! fä i Högs. Ridderffapets och
Adelns
78 Den I Januari!-
Adelns fortfarande wälwillja och förtroende wara in>
nestuten.
Depukationen afträdde-
Den af Ståndets Allmänna Beswärs-Utstot
projeckerade och den 6:te nastlidne December pä bor
det lagde Expedition, innehållande underdäniaa Be
smör öfwer mistbrrik, som föröfwas uti en del Allmoi
gens friheter att förfalla fin och grannars afwel, id-
.ka Sjöfart, anlägga Werkstäder m.m., framtogstill
granstning.
Herr Borgmästaren Lackman yttrade, i anled
ning af hwad de förestagne undcrderdäniga beswären
innehålla, angående den af Allmogen i WästerGöth-
land »uöfwade Gacdfari-handel, det han ansäg allt
mistbruk som derutinnan kan hafwa förelupik, endast
wara en följd af mindre uppmärksamhet ä wederbö-
rande Landshöfdingars sida, dä alla som sig an¬
mäla utan undantag af alder och andre omständighe¬
ter »vanligen erhållit Past till Gärdfari-Hanvels ut-
öfwande. Deremot och om, i anseende till dylike per¬
soners förpasiande, noga iakttagas hwad med Försatt
ningarnes mening är instämmande, atl endast perso¬
ner af en wist alder, och som icke äro anwändbare
eller behöflige för deras högst obetydliga Jordbruks
skjötsel och uErhållande, mä en stik handelsrättighet
fö-unnas, ansäg Herr Borgmästaren en sadan denna
All noge lämnad frihet »vara icke allenast för del A l-
männa oskadlig, utan äswen för Ortens beständ och
sä »vida en dryg Bewillning och andre tryckande Ut¬
lagor skola tili Statens fördel kunna behörigen utgå,
alldeles oumbärlig.
Pä
Den z Januari!.
79
Pä Herr Talemannens proposition biföll Ställ¬
et hwad» Ulfkoktet föreslagit, saint godkände till al¬
ka delar den projeckerade underdäniga Befwärs-strif-
!cn, sä lydande:
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Genom Kongl. Resolutionen den 2y:de Jnnii
i/za, är det »val Allmogen i allmänhet tilläm, att
bäve Land- och Sjdwäg afföra och inom Riket för¬
sälja egen och Grannars Hemmans-afwel, hwilka rät¬
tigheter genom Konas. Försäkran den 4 April 1789
ytter!» are bisarr fastställe; men ehuru sä ival deruti
som ock uti flere andra i detta Hushallsmäl urkomne
Författningar Landthandels Utöfning uttryckeligen blif-
wit förbjuden, hafwa dock af dylika obestämdt utwid-
gade Handelsrättigheter, mindre genom Aämogens e-
git, än andre obehörige personers »vällande, sä smara
mtstbruk uppstätt, att dä d- beiydeligen »ninskat Bor.
gerstapets Oäärings tillfällen och sainedelst orsalat den
»vanmagt ha,arti Rikets Städer i allmänhet sig be¬
finna, Borgare-Eländet deraf sekt sig föranlätet, att
»ned afseende pä befrämjandet, ej mindre af Rikets,
än ock Ständets mera enstilda »välfärd, äswen wid
detta Riksmöte förnya den förr li^a fruktlöst som of¬
ta förda klagan öfwer dytika mistbruk och att dere¬
mot underdänigst anhälla om Eders Kongl. Masits
Nadigste åtgärd till rättelse och hjelp.
Utan att förnärma de grundsaktser om nyttan af
en allmän Näringsfrihet, som tidehwarfwets upplys,
ning framalstrat, torde med säkerhet kunna antagas,
att uti Handel och Näringar, afwensom uti alla före,
tåg, der en wist genom underwismng och handläggning
för-
8o
Den z Ianuaru.
förwärfvad skicklighet stall utöfwas, stadgade grunder
sältet för och ordningen, hwarefter Näringarne stola id¬
kas, böra oundgängelige anses; Och dä de serstilta Re¬
glementen och Författningar, som, rörande Smtsmanna
Näringar, lid efrer annan utkommit, likstämmigt All¬
männa Lagen, i hjelsma werket ej uttrycka annat, an
en sädan Ordning, wägar Borgare-Ständet tro, det
något yttrat missnöje, eller klander ä Borgerskapets
sa kallade Skrärättigheter och privilegier, är desto
mer obi ligt och saknande all rätkwiö grund, som der¬
igenom ingen Medborgare af hwad wiikor och Ständ
han wara mä, ifrån dylika rättigheters tillgodo nju«
tande är utesluten; men uti detta såsom uti alla an¬
dra Medborgerlige afseende», böra skyldigheter, anses
ostiljaktige isrän rättigheter, och de förras uppfyllan
de wara ett nödwändigt wilkor för de sednarcs ernå¬
ende.
Det är likwäl en tillbörlig undersökning om det¬
ta wilkor, som man wid Närings-frihetens befräm¬
jande sorgfälligt welat undwika. Utom allmänna styl-
dighxlen att hälla Salt och Spannemäl tillhanda för
omkringliggande Landskaps Jnnewänares behof, och
utom de flere tillfällen, dä Städernes Borgerskap af
Regeringen tillicas om större Byggnader samt wid-
sträcktars. bidrag till Rikets tjenst, mäste Borgerstapet
i allmänhet widkännas tyngden af Tull- och Accis-
afgifter pä wakor, ämnade kill egen förbrukning och
afftlu, samt berydlige Utstylder till upprätthällande
af Städernes Publique Byggnader, enstildte Juris-
dictioncr och Ecclesiastike inrättningar; men till
uppfyllande af desse behof, jemte Krono-Utlagor och
llfsförnödenheter, hwilka andra medel eller utwägar
'äro Borgerstapet förbehällne, eller efter bestämmelsen
kunna
Den Z Januari!- 8»
kunna af dem widkagas, än Handtwerk, Handel och
Sjöfart? Af desse yrken stal! Borgaren lefwa, upp¬
fostra Barn ät Samhället och med Co mante u tgifter
dessutom betala dess vmwärdnad för personlig och E-
genvoms säkerhet. Dä nu Landtbrukare och Embets¬
man jemte mänga andra ännu mindre behörige perso¬
ner, utan någon serskild afgift derföre till Staten,
deltaga uti samma yrken, draga däraf den winst tist-
fället mevgifwer och såmedelst ä ena sidan upplaga
och afyttra alla de Landets producter, hwarmed kö¬
penskap kan drifwas, samt ä den andra-i retour wa-
rorne af San, Specerier, Manufactur- och Handt-
werks-effecter öfverflödigt uppfylla Landets behof, i-
genom hwilka Åtgärder den egentcliga Stats-manna
Näringen af sig sjelf upplöses och förfaller; lärer det
ej widare af näg»n kunna betwiflas, att Borgersta-
pet i Allmänhet, relativt till ensti da Närings-rät¬
tigheter, saknar den rLoiprocite, som Samhälls
rättningen och hitintills gällande Lagar fordra.
I en tidepunkt, dä Statens ökade behof kräfva
ökta skatter, stall tyngden deraf i synnerhet drabba
dem af Eders Kongl. Majus Undersåtare, som, utan
art äga någon egenteligt prvd«cerande Fond af För¬
mögenhet, endast hafva nödig bosättning i en Stad,
där i öfrigt blotta arbetsförmägan i flöjder, samt flit
och omtanka i handel utgöra de Mede!, hwarigenom
nödtorftigt uppehälle och förmåga till Borgerliga styl-
drgheters uppfyllande kunna erhällas; men om desse
medel för dem antingen betagas, instrmUas eller o-
nyttige göras, stall armod och slutelig undergång der«
af blifva nödwändige följder, uran att den nytta,
som Närings-blandningen för någon tid mä anses
hafva Åstadkommit, stal! för Samhället finnes Lere-
Fjerde B s A. H-No af
»2 Den 3 Januari!.
mot fullkomligt swarande; ty det ar af Allmogens e^
get exempel bestyrkt och af de fläste ibland dem sielf-
we erkandt, alt ett med sorgfällighet drifwit Jord¬
bruk hwarken medgifwer länga Handclsresor winter-
ridcn eller någon widlöftig fragthanvel ä den korta
tid om äret, som med största fördel lill Jordbrukets
arbete kan anwandas.
Om äter något Landskap inom detta Rike flul-
ke i anseende till Jordmon wara af naturen sa
wanloltadt, att desi ittnemänare igenom producter
af egenkcliga Landtmanna-yrken, dar ej kunde under¬
hällas, wägar Borgare-Ständet tro, det Samhällets
nytta och förkofran, antingen genom Utflyttningen till
sädanc provincer, som pä Odlingsbara Jordlägenhe¬
ter hafwa öfwerflödig tillgäng, eller ock, efter Dahl-
Allmogens aklningswärda exempel, genom arbete för
lega öch dagspenning hos andre Rikets innewänare,
närmare skulle befrämjas, än igenom ben Gårdfari¬
handel, som af en del WästGötha - Allmoge idkas,
under pretext att afyttra egne ylle-tillwerkningar,
Smiden och Träwaror, men hwilken handel i allmän¬
het synes mera wara grundad pä försäljning af Lu-
renvrägade till införsel i Riket förbjudne Siden och
Eomulls-Tyger, enär pä de sednast förflulne arén, dä
Communicativn med främmande Riken warit förswä-
rad, dylike Gårdfari-handlande bade i wära Städer
och pä Landel warit mera sällsynte.
Att förtiga den stada, som genom sädant förfa¬
rande tillfogas ej mindre det Allmänna genom sakna-
de Tull-Inkomster, än ork wära Jnlänbste Fabriks-
Jokare genom minstad afsättning pä deras tiilwerk-
nrngar, torde icke eller det Sedefördärf böra vbemäldt
läm-
Den 3 Januarii. 8 g
komnäs, som medelst ökad anledning till Luxe och lätt-
finnighet hos Rikets mindre bemedlade innewärlare
derigenom utbredas.
I anseende till allt detta, wägar hos Eders
Kongl. Maj:k Borgare-Ständet underdänigst anhäl-
la ddrom, att den rättighet Allmogen hittils ägt, att
med sine grannar till försäljning afsända sitt Hem-
mattsafwel, mätre inskränkas lill ett bestämt granstap
af en eller twä närmast hwarattnan belägne Byar:
art dä z-.ne eller flere grannar inom ett salunda be,
stämt Byalag förena sig, att med en Granne äfjan,
da och försälja deras waror Utom Provincen, Försäl¬
jaren mä anses förpligkad, alt med serstildte af Sock¬
nens Prest och Krono - Betjente utgifne bewis för
hwarje afsändare wara försedd: Att ingen under Namn
af Evntingettt-Borgare, eller hwilken annan ritel soM
hälst, soM ej bor och har i Städerne fltt ständig»
hemwist, samt Uti Städernes onera deltaga, mä til.
lätas Borgerlig Näring idka: att Skeppsvarf, Fa-
briquer, eller annan dylik inrättning, som under skygd
af Manufaelur-Privilegier, inwid Städerne och in,
om deras Hanvels-Distriet äro anlagde, ej Mage til-
lätas. att hälla upplag af störte mängd waror, än
som kunna anses behöfiige för deras Mamalsstrefne
arbetares behof och att ben Seglations-frihet Allmo¬
gen hittills ämjutit, mätte warda instränkt med däc-
kade Fartyg endast ifrän Westerbotten till 2s Lästek
och med odäckade lill Zo Lästers drägt.
Med underdänigste tillförsigt, att uli desie Bor-
gare-SlänVets wälfärd sä nära körande ämnen win¬
na Ebers Kongl. Majus Nådiga bifall till hwatz
Ständet i vfwannämnde matto underdänigst begärr,
fram-
84 Den Z Januari!.
framhärdar Borgare-Skändct med djupaste undersåte
lig -vördnad, nit och trohet,
Stormagtigste AtlerNädigste Konung
Eders Kongl. Majus"
Äfwen företogs dek frän Beswars-Utskottet in-
komne samt ofwannamnde dag pä bordet lagde pro-
jeek till underdånige beswar, angående öfwerklagadt
intrång genom ätfkillige personers af Judiska Natio¬
nens Utöflvade Handels- och Näringsfriheter.
Detta Förstag ansäg Stäudet böra i älstillige
omständigheter hwad fkrifsättet beträffar, undergå.rät¬
telse, hwarföre det samma till Utskottets Ordförande
Herr Eapitainen UinäZron i sädant ändamål >in öf-
werlämnades.
Plenum stukades kl. 2.
In 66em
s. II. petorkoiz»
Den
Den 5 Januari!. 85
Dm Z Januari- igro.
klenum kl. ro förmiddagen.
Protocollet för benj z:dje i denne mänad juste¬
rades.
Upplästes följande frän Högloft. Ridderfkapet och
Adeln ankomne Prorocolls-Utdrag:
"Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid¬
derskap ts och Adelns Plenum den 29 Dee.
1809.
S- D. Tog Högloft. Ridderfkapet och Adeln un¬
der öflverwagande den, genom Stats - Utskottets den
19 dennes pä bordet lagde Memorial af den 9:de fö¬
regående, yppade fräga, huruwida, i anseende till för-'
lusten af Tull-Jnkomsterne frän Finland, afskrifning
ä den ärlige Arrende.Summan, lill Tull-Arrende
Societetens lörman, ma lunna aga rum; Och stan¬
nade Nidderskipet och Adeln i der Beslut, akt det
mä pä Tuli-Arrende Societeteus Ledamöter sjelfwe
ankomma, huruwida de anse sig kunna, utan någon
afskrifning för Finland, med Arrendet fortfara, eller
om de l annan händelse wittja, enligt-ContractetS 9
§. Arrendet uppsäga. (It luxra.
chx krotooollo
6. Lilvarllolpe."
"Utdrag af Protocollet, haltet i Högl. Riddcr-
skapels och Adelns Plenum d. 29 Dec. 1809.
S- D. Företog Högloft. Ridderfkapet och Adeln
Stars-
86 Den 5 Januartt-
S^ats-Ustoltets den 21 dennes pä bordet lagdeMe»
morial af den Zne nästföregående, rörande Kongs-
vch Kongs-Ladugärdarne Strömsholm och Kongsöhr
i Westmanland; Och fann Högloft. Ridderstapek och
Adeln, hwad Stuteriet pä Strömsholm serskildt be,
träffar, det samma böra såsom nyttigt wid magt häl'
las; men att, hwad angar ett förbattradt inrättande
af berörde Stuteri, det samma ma list Kongl. Maj:ts
särskildta Nädiga ä gard öfwerlemnas, pä det sätt,
alt en Comité, bestående af äfwen i Landthushållning
gen kunnige män, der ill utses, hwilka dock böra, så¬
som en owillksrlig grund för deras åtgärd antaga,
att Staten i och för Stuteriets underhall icke med
nägon utgift belastas, och att de till delta ändamäs
ansiagne Krono-dagswerken fä efter markegång lösas
samt den derföre belöpande afgift till Stuteri-Cas¬
ja» inflyta: äfwensom alt denna Förwaltning bör wid
nästa Lagtima Riksdag till Riksens Ständers wida¬
re ompröfning och afgörande öfwerlemnas.
Widkommande äter öfrige Strömsholm rörande
frågor, sä wäl som frägan om Kongsöhrs Kongs¬
gård med dest tillhörigheter, hwilken Ridderstapek och
Adeln ansäa utgöra ett frän det föregäende stiljak-
tigt ämne, beflöt Ridderstapek och Adeln, akt i anled¬
ning af derwid i Ståndet gjorde anmärkningar, de
samma tilt Skats-Utstotter äterremjltera. Om hwil-
ket allt de öfrige Respective Ständen skulle genom
Utdrag c.s Protokollet wänligen underrättas. IIt
supra-
kx strotocollo
6. Silverstolpe.'*
"Ut-
Den 5 Ianuarii- 8?
''Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Rid-
derftapets och Adelns Plenum den Z Ia-
uuarii iSi-o.
S. D. Sedan Ridderstapek och Adeln redan för
flere mänader sedan bestulit, art för stna Säterier
ätaga sia lika Bewillning med den, som Krono- och
Krono-Skatte jord-ägare komma att utgöra, och Rid»
derstapet och Aoeln kort före nästledet ärs utgång,
wid bestämmande: af tiden, hwarifrän den nya Be-
stattningen bör taga sin början, för sin del ansett den»
na Beskattning böra fattas under de twänne huf-
wudtikklarne Bewillning och Krigsgärd; Beflöt Rid»
derstapet och Adeln nu härmed förklara, det desi me¬
ning waris, akt denna K igsgärd äfwen kommer, att
till nästa Riksdag af Säterier och andre Hemman
af hwad Frälse-nakur det wara ma, alldeles lika med
Krono- och Krono statte-hemman utgöras; Hvilket
de öfrige Respective Med-Ständen genom Utdrag af
Protokollet ställe wänligen wid handen gifwas. h)t
supra.
kix krotocollo
A, 6. Silverstolpe-'*
"Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den Z Ia¬
nuarii 18 >0.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets den
iy sistlidne Decemb-er pä bordet lagde Memorial,
rörande Stuteriet wid Kungsgqrdarne Flyinge och
Dahlby, och bestöt Ridderstapek och Adeln art detta
Stuteri skulle bibehällas, men Staks-Utffottet anmo¬
38 Den Z Januari!-
das att med Förslag till Riksens Ständer flyndesamt
inkomma om wilkoren, sä wäl för Stuteriets inrätt,
ning, som om Dispo tronen af berörde Kvngsgärdar.
Hwaroin famtelige Respective Ständen skulle wänligeu
underrättas, bit laxra.
bix ?rotoec>Uo
6. Lilvvrliolxe."
I anledning af wäckt frana om nödwändigheten
beraf, att de flere pä bilflottens handläggning bero¬
ende äldre mäl icke warda, genom nya Nemisier fran
något as Riks Ständen i deras tillbörliga skyndsam¬
ma u'rcdande uppehållne, Beflörs att en sä lydande
Expedition skulle afgä: .
S. D. Sedan Borgare - Skänden redan under
a, nasliidne November förordnat samt Högwördige
Preste Siandet, och Hederwärda Bonde-Sländet en¬
ligt Pcotocolls-Utdrag af den 14 och 18 i samma
manad, deruti instcmt, alt någre ytterligare Memo-
rialer eller anföranden, sä midt de ej aga etk oskilj¬
aktigt sammanhang med sädane ämnen, som redan till
Sranderucs handläggning öfwerlämnade ärv, ifrän be«
rörde dag icke matte as Riks-Ständen till wederbör,
ligt Ultkvtt hänwisaS, sä länge nägot förut remitte¬
rad mäl pä eli sädant U flotts åtgärd funnes bero;
sä agkade Siandet nödigt, att genom detta Prokoeolls-
U drag erinra Riksens Högloft. Ständers samkelige
Ut-kolt, att om ej desi mindre, hwad icke borde för-
sörmodas, någre nya ärenden, u om Konungens egne
Höga propositioner, skulle frän ett eller annat af
Rrks-Ständen tili något Utflort wara eller b ifva
han-
Den Z Jemuarii.
89
hänwifade, samma Utflort sig dermed icke befattar
innan alla söre ofwannamnde Beslut remitterade mäl
först blifwit af ett sädant Utskott behörigen mredde
och desi yttranden beröfwer meddeldte, hwilket äfloen
härigenom flu!e de Respective Med ? Ständen, till
inhämtande af deras benägna bifall, wördsamt och
manligen Commumceras."
Riksdags-Fullm'gli en för Skara Stad, Herr
Radmann:» b', f I^kvervntL hade, jemte flrifwelse
till Herr Drrecteuren och Talemannen af den girsta
sistlidne December, insandt en sä lydande Fullmagt:
''I anseende till mitt irakade Sjukdoms-lörfall,
befutlnngtigas härigenvin Heer Borgmästaren 6vor^
Ittnä^vili, att ä mina wäg :ar, fa forn Riksdagsman
för Städerne Skara och S öfdc, deltaga i öfwerlägg-
»ingarne och Iiiksdggö-Beflutet underckrisiva; som
försäkras med mitt namn och Sigill. Skaraden ZO
December 1809.
k. leverents,"
(L-sillch
Denna Fullmagt, sosom icke bekräftad af Sta¬
dens Magistrat och Borgerskap, ansäg Sländet sig
ej rillständigr art godkänna; Och atog sig H rr Borg¬
mästaren Ittnclcjvili akt Herr Radman leverents
härom underrätta; i hwilket afseende Transumc af det¬
ta Protocok! flulle pä Herr Borgmästarens begäran
honom meddelas.
Följande upplästes-:
''Utdrag af Prolocoslet, hållet i Riksens Högs.
Stan-
90
en 5 Ian unni-
Den 5 Januari!-
yl
Ständers Banco-Msiolt den 18 December
1809.
S. D. De Respective Siänden hafiva till Ban-
co-Utsiotkets uttalande remitterat Kongl. Majus Nä-
diga Proposition, till Riksens Ständer, af den i sisi?
lidne November, angående TackJcrns Bergslagernes,
af siere lill,lotte olycketige omständigheter förorsakade
högsi äfweniyrliga beskaffenhet, jämte nödwändigheren
att lili samma för Riket angelägna Närings upprätt-
hällande, en Summa af poo, n 250,002 R:dr mar¬
te ansins, för att såsom Län, emot lindrige räntor
och betalningswilkor, lill meranämnde Bergslaaers
understöd, af Kongl. Majit anwändas, och till Hyk,
telagen utdelas, emot sädane säkerheter, som de tun¬
na lämna, och Kongl. Maj:r finner antagelige.
Banco-kättkottet har ej welat underlåta, att öfe
iver detta ämne infordra jemwäl H.rrar Bauco-Fuli-
mägkiges yttrande, som harhos hisegas-
Kongl. Maj:.' har i Räder täckas framstätla, ej
mindre Tackjcrns Bergstogei nes ofelbara behof af na?
gon snar allmän hjelp, sä framt de siola kunna råd.
das ifrån undergång, an den oersätteliaa förlust, som
saknaden af det äskade understödet, skulle ädraga ba¬
de Ri-et i gemen och en mängd nyuige medlemmar
af Samhääet i synnerhet.
Denna Hufwud Närings snara upphielpande i-
frän desi iräkade wanmagt, fann Banco-U skottet af
sadan anledning böra betraktas, icke såsom näqor
irervrdc har.bttring ensiildk '.drande föremäl, utan s
sam.
sammanhang med de anstalter, som för det helas upp-
kä khällande ej fä uraktlaras.
Dä Banco-Uksioktet således, under en sadan
synepunct. ej kan anse den af Herrar Banco-Fullmäg.
tige fvresiagne Successiwa utlåning endast tiil Tack-
jerns-Bergslagarne, umf den Summa, som i afbe¬
talning ä LanquenS äldre Fastighetslän iusiy'er, kun¬
na emot Berg-lagernes närwaraude presenta behof
af hjel-, blifwa tillrärkeligen swarande; Och sedan
Banco-Utsiolret, uti desi wördsamma uttätande öfwer
den delen af Högloft. Stats-Utsiottets Allmänna Fi-
nauce-plan, som äsystar ytterligare biträden ifrän Barr»
l quen, yttrat den förmodan, art af de såsom oumbär¬
lige ansedde 2,245,90g R:dr, i fall Riksens Högt-
I Ständer sunny godt. att en dylik summas utbetal¬
ning bewillja, någon betydlig del skulle, rä ert eller
annat fält, ti l minskning af Banguens utgift kunna
besparas: Wägar Banco-kllsioltet nu, i sammanhang
vermed, de Respective Sländens upplyste ompröfning
underställa, huruwida och i hivad män Tackjems-
Bergslagerne mäga af den i fa mätto bespardc L run¬
man understödjas,
Skulle ater, emot Utskottets förmodan, någon bu
trades-tillgäng för Talerus - Bergslagerue i denna
wäg sig icke förete, kan Vaneo-Utsiot-el ej underlå¬
ta, a t till de Respec ive Ständens gunsts,ragna
vMpröfivande och förordnande öfwerlemna, om icke, för
detta högst angelägna behof, en, i jämnsörelse emot
alla Banquens lill Staten meddeldte skrsiotter, obe-
tydelig tillökning af Tivähundrade tusende Riksda¬
ler matie fä äga runi: hwarrvid i sadan händ-ttse, e
nahanda ränre- cch ärerbelalnings wilker kcnuuo
bakurs
92
Den Z Januari!.
Den 5 Januari!-
s,z
häftas, som för Banquens öfrige förstotler till Stats-
Werket, blifwa faststäldte.
Twanne LedamörerS, till Utstotte!s Protocoll in-
gifne enstämmiga o trande är efter gjordt förbehåll
härhos bifogadt. Ä. och dag, som för ffrifwit star.
Efter Befallning
1^1. läellmiftuL."
"Hörsamt Memorial!
Högloft. Banco Uistottct har, till Banco-Full-
MägtigeS styndesamma utlåtande behagat ifwe!lämna
Kongl. Maj:tS Nådiga Propo tion till Riksens Stän¬
der, angående understöd för TuckjernS Berg. lagerne;
hwilken för Riket oumgängelige och höost nytli e Nä¬
rings talrike Idkare, genom flere vlyck.i c ichfaUig-
heler dem de icke kunnat af,värja, blifwii baagie i den
yttersta förlägenhet: och kill afhjelpande hwarafKongl.
Maj-.t i Näder finnér nödwafldigr, der en Summa
af 2OO, lill 250,000 R:dr Banco bliftver anflagen,
ack säsom Län emot lindrige ränte- och beralnings-
wilkor, till Tackje.nS - BergSlagerneS understöd af
Kongl Maju an,vandaS, och pä Hytkctagen utdelaS,
emot sadaue säkerheter, som de lunna lämna, och
Kongl. Maj:, sinner amagelige.
Banco-Fullmägtiges infordrade hörsamma utla¬
kande öfwer förrberörde ämne, äsyftar oset bart endast
den fragan: huruwida Banquen kan finnas i tillstånd,
alt för dek närwarande, till det af Kongl. Majit i
Näder ftamfläld e nödwändiga understöd för Tack-
Jerns Bergslagerne bidraga.
Om
Om Banco-Fullmägiige harwid stola inskränka
sig inom de förejkrifter som för WerketS Admini»
stration i Allmänhet äro meddetdte. åligger dem ofel»
bark, ali det ifragasatte biträde ifrän Banquen, un¬
der WerketS nuwarande belägenhet, afttyrka. I alla
hänseenden, anse Banco-Fullmägiige för mindre råd-
famt, alt nu^ genom nya Län pä Fastigheter, alltid
beledsagade med läng äterbetalnings-tid, öka Sedel¬
stocken. Tackjerns-BergslagerneS för deras beständ 0-
oumgängeliga behof torde emedlertid af Banquen,
utan desi kännbara olägenhet, till huswudsakelig del i
sä matto kunna afhjelpas, att den afbetalning, som a
Banqueus Fastighets Län, bade i Swerige och Finn¬
land, uti innewarande är influtit, och som hädanefter
intill tjusta Riksdag, ärligen ingär, fär ifrån och med
nasta ärS början under nöjaktig pröfrvad säkerhet, så¬
som Län pä Fastigheter endast inom TackjernS-BergS-
lagerne, äler utgifwaS, i den ordning complette Län-
handlingar dertill blifwa i Banquen inlämnade, samt
under enahanda wilkor i allt öfrigt, som för Ban-
quens Fastighets-Län i allmänhet, redan äro, eller
framdeles komma att bluma gällande.
Hwad Banco Fullmägtige, inom en för ämnets
ofwerwägande mycket instrankt lid deröfwer hast äran
anföra, underställes i hörsamhet Högloft. Banco-Ilt-
stouctS widare upplysta och mogna ompröstvande.
Slockholm den 2 December r 809
babian ferlen, 0. OaZerbrinr;, ^.Ikreclrt Ilrre,
Oustai t^urra/, ker Lam Orz-lön, ^ckplulicl,
L. k. Olstenbur!;, ft Werolin, b'. ckVicibom,
Olsson-
L. ?ant."
-Till
>4
Den 5 Januari!.
"Till Protokollet den i8 December i8»y.
Tackjerns-Bergslagerne tillwärka, wid ungefärli¬
gen roa Hyttor, efter ett medium af io ärs bläs^
ningar, omkring 252,020 Skeppund Tackjern, och
utgöra ärligen i Tionde till Kronan circa >0,222
Skepp., som efter Z R:dr per Skeppund gör en
Summa af 322,002 B:co, utom 5,222 R:dr
uti Bewillning. För nästa är och alli framgent
skulle denna inkomst otroligen minstas, om penninge.
län pä förmonligarö wilkor ej stuste erhällas. Ibland
stal för bifall till det förestagne Länet mä nämnas:
ett de rillgängak, som den förmögne haft besparva
frän den goda tiden, nu äro alldeles medtagne och
mäste wara det när en tunna Spannemäl i wista
Bergslager blifwit betslt med 7 till 8 Skep»
pund Tackjern, och andra förnödenhetswärorr i sam¬
ma förhällande, och »frän den fattigare äler, har de
mäst oumgängelige Lösöre-persedlar, Bostap och Dra¬
gare blifwit för stulder bortpantave och till ett rin¬
ga pris försälde, hwilket han likwäl kunnat afivärja,
om han ägt tillfälle att fä Uppbära Län pä sin fasta
Egendom- att Bergsmannen i allmänhet, hwarken af
förläggande Borgare, eller Bru sägare, ej nu som
förr kan pärakna något penninge-försträck: akt han,
font Bruks Egaren, intet får läna i Banguen pä si¬
na effeeter, icke eller äger han någon Järns Eontoirs-
Fond, att tillita; med ett ord: att han är Utan all
penNinge-lillgäng, sä wäsenteligen növwändig, om nä¬
ringen stall kunna widmagthällas och äga beständ;
och siuteligeM akt r alla tider det ansetts nödigt, att
widtaga någon anstalt till dest ttpphjelpande af all¬
männa medel.
Pä
Den 5 Januari!. 95
Pä Lanen bör ej tagas mera än z procent och
z procents afbetalning ärligen pä Eapitalet till nä¬
sta R» sdag, dä Ständerna äga att taga den widare
befattning härmed, som kan synas lämpelig; till sä¬
kerhet för länen, lemnar hwar och en Inteckning uti
sin Egendom för sä stor Summa, han erhäller, och
om sä stulle fordras, borgar hwar. hyttelag en för
alla och alla för en, för hwad hos en eller annan
möjeligen stulle kunna brista. Utdelningen ster efter
5 eller 6 ärs medium, men högre Summa än 422
R:dr bewiljas ingen, han mä äga sä stor lott i hyt¬
tan som häldst.
Lric Krukö. kelir ^näersion,
fran Philipstad- Bergslag.' frän Gefleborgs Län."
Pä Herr TaleMannens Proposition, blef detta
Utskottets yttrande bifallit; hwarom expedierades ett
fä lydande Protocvlls-Utdrag:
D. Hivad Riksens Högt. Ständers Ban-
co-Utstott, i Protocolls Utdrag af den 18 nästlivne
December, yttrat och hemstätt, i anledning af Kongl.
Majus Nädiga Proposition lill Riksens Ständer den
usta förutgängne November, rörande en wist sum¬
mas anslående till understöd för Tackjern--Bergsla-
gernc, biföll Borgare-Ständct till alla delar» Hwar-
om de Respective Med-Ständen »vördsamt och man¬
ligen stulle Underrättas."
Riksens Höglofk. StänderS Stats-Utstötts den
z dennes pä bordet laqde Protvcolls-Utdrag, angåen¬
de frägan huruwida Jnstruction mä wara nödig för
de Embetsman, som böra höras öfwer mäl, hwilka rö¬
ra
Den 5 Iaimarii-
ra afdrifning af ädömde ersättnings rist Riksens
Ständers penninge-Werk m. m. företogs nn a nyo
och upplästes.
H-rr Bruks-Patron klalmLorZ yttrade, att dä
afstände^ emellan Riksdagarne ej är betydligare, än
högst tem är, kunde någon olägenhet icke befaras der¬
af, att a la frågor af ofwannämnde egenskap blefwo
hwilande till desi de af Riksens Ständer singö behö¬
rigen prbfwas och afgöras; hwarsöre aytsä Herr
Malmborg för sin del biföll hivad Utskottet härutin¬
nan tillstyrkt.
Herr Advoeal-Fifcalen Ualkman instämde till al¬
la delar med Herr Bergs-Rade Uotstolks hos Ut¬
skottet yttrade och beiänkanver bilagde serftilota me¬
ning. Herr Aovocat - Fiscalen ansäg Ständcrnes
befattning med sädane ärender wara stridande emot
Constilulionen som förbjuder ali åtgärd i afseende
pä Domme-magtens bestut samt werkställtahet af La¬
gar och Författningar; O h trodde Herr Advocat-
Fiscalen för öfrigt, a!, StänderneS göromål ftulle
med sädane Mål bllfwa ansenligen ökade samt deras
inskränka lid derigenom i beiydlig matto vnkdigtwiS
fbrfpiäd.
Herr Borgmästaren Korström fann icke, art den
förestagne prösnrngen af Rrk,eirS Stander pä någor
sätt ingick i DomareMagrens bestut, emedan ifräga
warande Mål alltid arv af Domaren förut pröstvade
och stuteligen afgfvrde, men pä Riksens Sränders
granskning endast ftulle ankomma att decidera om sä-
dane omständigheter more för handen, att eftergift af
hwad Domaren pröfwat böra utgifwas, ftäligen kunde
äga rum. Her-
Dcn 5 Ianuarir.
97
Herrar Zantesson och Klair» förenade sig med
Herr Advccat-Fifcalen balkman, och Herr Vorgma-
sraren VVabrenberZ erinrade, alt under den tid af
fem är som en ansökning i dylika mäl kunde komma
att hwila oafgjord, ftulle den sökande genom hinder
i sin Närings utöfning och förlusten af en dertill er¬
forderlig Credit kunna räka i det obestånd, att den
äsyftade afskrifningen sedermera blefwe för honom ri¬
tan all nytta, och således ändamälct med den ät Skän-
derne öfwerlamnade befattning helt och hällit förse-
ladt. Hero Borgmästaren kunde atltsä icke annat än
äfwen tul alla delar instämma i Herr Advocat-Fi-
scalen kaiknians anförande.
Herr Bruks-Patron Lgubr fötmälre, att hwad
Herr Advocat-Fiscalen i öswerenstammelse med Herr
Bergs-Rädet Uotkofts serftildre mening anmärkt, mo¬
re af Utskottets Betänkande tillräcteligen wederlagdt,
anhällande Herr lljulrr, att Herr Talemannen wille
framställa proposition ti t' antagande af hwad Utftor.
tet i detta mäl tillstyr t. Flere Herrar Ledamöter
yrkade det samma. Herr Ealemannen gjorde alltsä
proposition till bifall as Ulftotkeks Let nekande, hwar
till swarades Ja med -lägra fä Nej; Och som Her¬
rar balkman, Zantesson, klair» och VVakrenber^,
hwilka lemnat nekande s oar, derefter förklarade, ert de
icke yrkade nägon votering, men reservcrade sig till
Pro ocollet enligt deras ofwanamöide instämmande
mening; sä ansägs Propvstrionen wara bifallen; Och
skulle följande Protocolls-Utdrag utfärdas!
''S. D. Dä Borgare-Ständet till afgörande
företog Riksens Högloft. Ständers Stats-Utffotts i
Protocolle-Ukdrag af den iZ sistlidne December af>
Lierde B. 2 Z. N:o 13 — 14. gif.
98 Den 5 Januari!.
gifne Betänkande öfwer Kongl. Maj-ts Nådiga Pro-
position af den i y Ockober, angäeirde huruwida Ju¬
st'uction mä wara af nöden för Riksens Ständers
Fnllmagtige eller wederbörande Embetsman, hwilka i
frågor om eftergift af ädömde ersäUningar, ^om till»
höra Riksens Ständers penninge Werk, Stats'Mer¬
kel eller de under Eollegiernes och serjkildte Direclic-
ners sivrelse warande Castor, böra warda hörde, blef
samma Betänkande lill alla delar af Ständet bifal-
lit; Hwuket de öfrige Respective Smnden stulle wörd.
samt och manligen härigenom tillkannagifwas.''
Ifrån Rikfens Höglofl. Ständers Expeditions»
Ur^ott war följande infändt, som upplästes och god¬
kändes:
"Expeditions-Ulffottets förstag till förändring i
28 T- af Riksdags Ordningen, enligt Rik¬
sens Ständers Beslut af den 29 Decemb.
1809, fattabt i anledning afBonde-Stän«
dets anhällan:
§ 28.
Riddersiapet och Adeln samt preste- och
Borgare-Ständet wälje genom Electorer, och
Donde - Ständet, pä det sätt Ståndet wid
hwarje Riksdag tjenligast sinner, genast och
sist inom sitta dagar eic. crc.
Följande Handlingar upplästes och ladcs pä
ok.
Bordet:
"Kongl. MaM Nädiga propcsi ion lill Riksens
Slan-
Deii Z Iamrartti , 99
Ständer om Walet af en Depiikation tilt
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen; Gif»
wen Stockholms Slott den Z.ste Januari!
1812,
Det är med dell listigaste tillfredsställelse solli
Kongl. Maj:t nu set sig iständsakt, ati underrätta Rik-
sens Ständer att Hans Kongl. Höghet Swea Rikes
Utkorade Kron-Prins, Prins Ltruissstän
af Schleswig Hollstein Sonderburg Augustenburg
Len 6:te i Lenne manad ankommer till Riksgräntsesi
wid Sivinefltnd» för att därifrån öfwer Götheborg be-
gifwa sig kill HufwUdstaden. Kongl. Majit har rör
dan förvrdnat oM Nödige anstalter till Hms Kongl,
Höghets emottagande pä ett emot Vest Höga wärdig-
het och Rikets anseende swarande satt,
.Solli Hans Kongl. Höghet kommer sist stansia
pä Drottningholm för alt derifrån gjöra dest Högtid»
liga intag härstädes, har Kongl. Ätajrt Nu welai fo¬
resta Riksens Ständer, all i förwäg wara betänk¬
te pä ttkwäljande as en stor Deputation, som ansörd
af Herr LandMarskalken och Talemännen, kunde be»
gifwa sig lill förenämnde LustSlolt för att lil! Hans
Kongl, Höghet ä Riksens Ständers wägnar öfwer-
lemna fjelfwa Förenings- och Wal-Ac>en öfwer Hög»
bemälle Herres Utkörande till Swea Rikes Kron-
Prins, samt destsörinnau taga Ha,is Kon/l. Höghets
underskrift a den af Riksens Ständer fasistälve för»
säkran-
Kongl. Maj.t förblifweb Riksens Ständer Mkh
«tt Kongl. Nåd och ynnest städse wälbewägeii,
6. ak VVKtcrlieckK
Den 5 Januari!.
"Stockholms Slott den 5 Ianuarii 1810.
Protocoll,
Hällit inför Konungen i Stats. Rådet.
Närwarande:
En af Rikets Herrar, Stats.Ministern för Utri¬
kes Ärenderne Herr Friherre von kn^eliröm.
Stgls-Räden Friherre Uofonlolall.
Friherre von klaren.
Friherre ^älerbetlr.
Undertecknad Hof-Cantzler.
Sedan Stats-Rädet inrradt i Konungens För¬
mak, befallte Kongl. Maj:t undertecknad Hof-Cantz-
ler att uppläsa en pä Hans Kongl. Maj:ts Nädiga
Befallning uppsatt proposition till Riksens Ständer
om utwäljande af en stor Deputation till Hans Kgs.
Höghet Kron-Prinsen, sädan den wid detta Protocoll
sinnes bilagd, och! hwaruri Stats-Rådets samkelige
Ledamöter i underdänighet instämde.
In 66em krotocolli
O. ak ^Vettcrllellt."
"Utdrag af Protokollet, hältet hos Riksens Hög¬
loft. Ständers Banco.Utskolt den 18 De¬
cember 1809.
S. D. Högloft. Ridderskapet och Adeln, har un¬
der den ?:de i denne mänad, till Banco-Utskottet be¬
hagat remittera Herr Majoren Friherre P VV. IA1-
zecrantL'8,
Den 5 Ianuarii. ror
jecrant??8, till Högloft. Stats-Utskottets Protocoll
ingifne ferskildte yttrande med bifogade Calculer, rö¬
rande Ivälbeinälte Utskotts för Riks-Staten och Riks¬
gälds Contoirek, utarbetade, samt lill de Respectivs
Ständen uppgifne allmänna Finance-plan.
Öfwer de uti berörde Plan, till Banquens ät-
gärd och befattning förestagne omständigheter, har
Banco-Utskottet före detta, haft äran att till de Re.
spective Ständen afgifwa desi wördfamma utlätande.
Banco-Utstortct har därwid, med afseende ä Ri¬
kets förestäldte högst trängande behof, ej kunnat und»
gä, att till de Refpective Skändens upplysta pröfning
underställa, om icke ett ytterligare biträde ifrän Ban«
quen till ett belopp af nägot öfwer 2 Millioner Riks¬
daler mätte fä äga rum.
För Banco-Utskottet blefwe det synnerligen till.
fridsställande, om jämlikt Herr Friherre lUIjecrant^s
uppgifne Förslag, nöbwändigheten af Banquens wi¬
dare förskott kan inskränkas lill blot k Disconterings-
rärtighet wid förefallande behof pä högst En Million
Riksdaler. I sädan händelse kan Banco-Utskottet
likwäl ej undgå, att uti Liquiden öfwer utassignerin-
garne och insättningarne ä en sädan Discont-räkning,
förbehålla enahanda ränta, som för Banquens öfrige
förskotter till Stats-Werket blifwer faststäld: afwen
som att Banquen igenom berörde Discont-rält, blif¬
wer ifrän allt widare understöd till Staten frikallad,
Hwaröfwer Utdrag af Protokollet till de Refpective
Ständen Expedieras skulle. Är och dag som förr
skcifwit stär.
Efter Befallning
^1. HMn^ius."
.'Al.
Den Z Ianuqrii-
'^Utdrag af Protocollek, hället mid Riksens Hög-
lofl. Ständers Allmänna Besvärs- och Oe-
conomie. Utstötts sammanträde drn 4 Jann,
aril 18 ?o.
S. D. Föredrogs etk af nu mera aflidne Astes-
foren och Bergmästaren Herr triton ZvabhoSHög-
lofl. Ridderstapet och Adeln jngifwit och lill detta
Utstött remiueradt Memorial, hwari hufvudsakligen
gnföreS, att ehuru Salt more en betydelig Artikel
för wära behof, hade den lik,väl hittills warit läm¬
nad uran synnerlig uppmärksamhet, Denna Artikel
hwaraf 20 till go.oLp Tunnor ärligen mäste inför-
strifivas, kostade Rikets Jnnewänare omkring »^
Million Riksdaler om äret och wid infallande krig
More antingen brist eller et öfwerdrifwit pris akt be¬
fara. Att brist pä dugligt matten utgjort ett hinder
för Sattkokmng i Swerige, more ett föregifwande
som wunuit styrka af förut gjorde misilyckaoe försök
pä en tid dä Swerige ännu icke agde nägon Hamn
rvid Westerhaget, utan försöken stedde nied Öster¬
sjö waltén, hmars Sätthult more obetydlig. Efter
denna tid hade Swerige ej allenast fält tillgäng till
Westerhafwet.gär Waltner befunnes fyra gänger me«
ra salt än i Östersjön, utan Saltkällor hade äfwen
hlifwtt funne och angifne, fäsom i Skaraborgs Län
pä Heinmaneu Skar, Smedtofta. Backagärde», Q.wa-
UUM, Wänga om Simontorg; Elfsborgs Län pä Ost-
leby, SwalhedS, Bön och forssen; i Götheborgs Län,
Mörby, Blomsholm, hlade» sbera, Brunahög, Resta,
Skee Prastegärds ägor, samt Allertorp ych Kongelfs
ytmarker, svin alla höllö ifrän r lill g lod salt pä
hmarjr kanna wakten af det som qsflyter, hwllket all-
Ntz lddkk u spätt med sött matten och således kunytz
Dcn 5 Januari!-
Ivj:
och borde pä djupet mara af större Sälthult. Det
more säledeS gifivit, ali saltmartnet funnes och det i
en del af Riket, hmars belägenhet jemte öfrige an¬
ledningar lyckteS lofwa, atl betydlig sä kallad Salt¬
sola skulle träff.s där lönande iinättning för Salt-
tiliwkrkninz bo>de anläggas. Af sädane stäl och dä
det anfägS wara en ,verkel>g winst för Riker, om in¬
ländsk tiilwärkuing af Salt kunde minnas, och nar
de'ra icke i något Land utom de, som gränsade kill
medelhafwet, eller där Bergsalt sinnes nara jordytan,
lätit sig wärlstäilaS man betydliga päkostnader för
Allmän räkning, och hwartill Tystland i synnerhet-
haft- all möda och utgift ospard, har Herr Atzefforen
hegrsiäl om icke försök sä mål till finnande af en an-
wäudbar Satt-sola, som med Salis tillwerkning, af
de nu resan kände salta matten borde anställas, och
tillrackelig fond dertill pä en tid af fem är ansläS,
hwartill blifwit föreslagit, alt Tullen pä allt inkom¬
mande Utländskt Salt kunde ökaS med 2 L. Banco
för hwarje Tunna, samt att deste medel lämnades till
Kongtt Majus fria Disposition, art pä satt Kongl.
Mapc bäst synteS lill nämnde ändamäl anmanda.
Utstoltet fann hwad Herr Astestoren 8vab i det¬
ta wigtiga ämne förestagit, förtjena fullkomlig upp¬
mar samhet fäsom äsyftande att afhjelpa eller minsta
RcketS behof af en uödmändighetS maras införande
frän U rikeS orter. ,
Dä efter U tstottets tanka Statens »välstånd när¬
mades sin fullkomlighet i samma män inre killgän-
garne gjorde iuförsteln af uklandsta producter »nera um¬
bärlig af nägon utsigt att lunna »vinna ett fä all¬
mänt gagnande syftemål icke lämnas utan bifall och
Äled
io4 Den Z kaimar».
Med sädan öfwertygelse trodde Usstottet sig bö»
ra hemställa om icke Riksens Högloft. Ständer stulle
willja hos Kongl. Maj:t i underdånighet förestå att
undersökning mätte ste, hmuwida Saltkokning inom
Riket med någon fördel kunde wärkställas och i sä-
dant fall kostnader därtill bestridas af Allmänna me¬
del pä det sätt Riksens Högl. Ständer därom täck¬
tes förordna, sami om icke Kongl. Majit torde i Rä¬
der finna lämpligt, att uppdraga öfwerinseendet af
den äkgärd, hwilken i on.förmå,te ändamål erfordras
äk något särskilt wärk, som det stulle åligga att för
de anftagne medlens Disposition redowisa. bär luxra-
Lx ?rotocoIIo
k. ^etLel."
"Riksens Högloft. Ständers Allmänna Befwärs-
och Oeconomie-Utstötts Betänkande i an¬
ledning af ett till Hedcrwärda Bonde-
Ständet ingifwit och därifrän genom Pro-
tocolls-Uidrag till Uistottek remitteradt Me¬
morial af Riksdags-Fullmägrigen hostan
VVeslinZ ifrän Westeläs Lin,
hwaruti yrkas, dek Prästerstapets rätt till
dagswerkens åtnjutande af Torpare och
Backstufwu-hjon, mätte hädanefter pä del
sätt utgä, att ej mera än en arbetare i sän¬
der päfordras, och att det mätte uppdragas
ät jordägaren att reglera, hwilken som hwar-
je dag, dä det begäres, stall utgöra sitt
dagswärke.
Hwad igenom ofwannamnde Memorial är mor¬
det hemstält, har Utskottet anfelt »varg högst billigt,
och
Den 5 Januari?.
I0Z
och således till alla delar däruti instämt, med för¬
hoppning att Högwördige PräsieStändet, utan hwars
bifall något stadgande härom icke kan widtagas, lä«
rcr sä myrtel häldre tilläta wärkställigheten afRiks-
dagsmannan Wesling-förslag, som det ej allenast bi¬
drager til! större säkerhet och ordning för Prästersta-
pet, alt komma i behörigt Åtnjutande af sina Laglige
rätligheker utaf Torpare och Backstufwu-hjon, utan
ock synes äsyf a en betydlig förmon för sistnämnde
personers husbönder, utan att något lidande därige¬
nom Prästerskapet tillfogas. Hwilkct dock ill Rik¬
sens Högl. Ständers eget godtfinnande wördsammeli-
gen öfwerlämnas- Stockholm den 2Z:Lje December
itzlO.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ttänd.
magnar mägnar
fsost. 6- Oxenstierna. k-kagn. 8tLANe1ius.
Pä Wallofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
magnar wägnar
L. i- Lckönsterr. klric8lon.
k. P Ketrel."
"Riksens Högl. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Ulstotts Betänkande, i anled¬
ning af ftere till Ukstottet Remitterade Me¬
morialer, angående Närings-frihetens ut-
widgande; neml. no Herr Öfwerste-Lieule-
nanten och Riddaren af Kgl. Swards-Or-
dön^xel Lronsteäts, remitteradt frän Högl.
Rid,
Den 5 Januaris.
Ridderskavet och Adeln den 22 September
nästlidet ar; 2,0 Riksdags-Fttllmägtiges
för Götheborgs Stad, Herrar LuncoslonZ och
jalins, frän Walloch Borgare Skändet
reniilterat den 12 ststlidne October; och z:o
Herr Hofmarjkalken och Redaren af Kgl>
Majus Nordstjerne Oroen, friherre ?ottr
Hclain l^ooks samt H rr K mme.'eraren L.
k. LtrLles fran Höglo !. Rio er,kapel och
Adeln den ;:de näst.idne November remii-
terade Memorial.
Ut bollet har anlett äsyfkandet med i fräga sva¬
rande Memorial för ordningens skull lämpeligen kunna
bringas lill z puncker, nemlui ,:o Frihet för Jnne-
wänarne uti wissa tracrer af Elfsborgs och Hauanos
Län akt lill-varka och försälja Linnewäsnader. 2:0
Rättighet för tjenstgörande och Afskedade Soldater wid
rvai fwade Reginienterne, att u an Mästares tillsyn fä
idka handtwärk; och z:o Tillstånd för fattige perso¬
ner af cpvinno-könet akt med wissa HandelSgrenars,
Slöjders och Näringars uiöfvande fä sig försörja;
Och U skottek har därefter företagit hwardera af desse
puncter särkildt till afgörande.
Hvad första puncten gngär, har Utskottet funnit
dek därulinnan uppaisne pvitriotiffa Förstag wara af
ett sä wigtigl intresse för Riket i Allmänhet och den
t Herrar Lanterloch och Ivlalms Memorial omnämn¬
de swaga och ofrugtbara Landsort i synnerhet, alt Ut¬
skottet pä de andragne wäl grundade skäl destohäld-
re tillstyrker bifall kill denna delaf Memorialet, som
Utskottet icke anser innewänarne, i hwilket af Rikets
Län som hälst, wara af Förfailnjngarne hindrade, att
med
Den 5 Ianuarii-
med Linnewäfnaders tillwärkande och försäljande sig
sysslosätta; Men fastän det således, pä sätt Herrar
L-mtt-slon och Esalin förestagit, bör wara Jnnewä-
narne i Elfsborgs och Hallands Län obetagit, att,
ulan afseende pä Jordbruk eller annat förswar, fä
genom Linnewäfnad försörja fia, kommer likmäl icke
uägon ändring i hwad Förfakiningarne om faltiges
ward och underhäll wid förenämnde personers inflytt¬
ning i Församlingar»,.' söreskriswq, att äga rum.
Widkommande äter andra puncten sä har Utskot¬
tet funnit sia därom böra lämna det uklätande, att
som genom Kongl. Majus, uppä Walloch Borgare?
Skändeks underdäniga klagan öfwer det inträng
Handtwärkerierne i Städerne genom till Handlwärks
idkande obehörige personer och pä flere fact skola lida,
den 28 April 1789 meddelte Nädiaa särskildte Re¬
solution, Soldater wtd wärfwade Regimenter synas
halma fäkt till godo njuta alla de förmoner, som i öf-
werenSstämmelsc med en god ordning döra dem till¬
komma, i del ej allenast de beling Soldaterne wittja
med wederbörande Mästare inga kunna fä uppgöras
skriftesigen uti nägon Compagnie-Officer-res närwa-
ro när de, äflundas, utan ock hwarje Soldat blifwit
berättigad till promt Handrakning emot Mästaren dä
denne skulle söka undandraga sig hwad honom älig?
ger fullgöra; Hwarjenue dä någon lägenhet icke är
till arbetes erhällande pä Mästares wärkstäder eller
heming i qvarteren för deras räkning emot skälig och
wänlig arbets-Lön, Soldaterne i sädan händelse blis?
wik öppet lämnat, att hwar fyr sig idka det Handt-
« wärk, de lärl; Altsä och enär utom bet att felaktiga
eller mindre duglige arbeten skulle komma att blifva
M följd af bristande tillfällen för Soldater i All¬
män-
Den r Ianuarir.
mänhet, ätt förskaffa sig lika goda rudimaterier och
wärktyg, som Handtwärksmästarc, och de förre icke el¬
ler i anseende till tjenstgöringen wid Regimentet all¬
tid synas funna lämpeligen medhinna, akt om försälj¬
ningen af sine tillwärkningar draga behörig försorg,
harwid tillika förekommer, att mängfalldiga misibruk
skulle genom en inskränkt frihet för wärfwade, sä wäl
i tjenst -arande som förafstjedade Soldater, till Handt-
wärkS kokande kunna uppsta, dels genom lättheten
för en wärftvad Soldat, att efter erhållit afskjed kunna,
ofta i sina raskaste arbetsär kill skattdragande Borga¬
res försäng, sysielsätta sig med hwad Handkwärk som
hälst, hmilken förmän genom 1789 ars Kongl. Resö.
lukion, är mordén endast, såsom en »välförtjent belö¬
ning, öfwerlämnad ät sädane Krigsman, svin lidii sta¬
de till kropp eller lem, och därföre eller i anseende
till alder och sjukdom, lang tjenstetid af minst 15 ar
innom samma Regimente, och skickligt uppförande, er¬
hållit afstjed med underhäll; Hwaremvl öfrige afste-
dade Soldater ej lära sakna arbe e ivid jordbruket och
andre angelägne näringar, borde af desie jemte de fle¬
re uti äberopade Kongl. Resolution andragne stäloch
vmständighe er, wid samma Nådiga ResoMkion, i
hwad Soldater angar, oförändradt komma att äfwen
framgent sörblifwa.
Beträffande sluteligen tredje puncten eller fragan,
huruwida fattige q>vi:mor ma riilätas att utöfwa mis¬
sa skags handel och handtwärk; Sä hade Utskottet
wäl önstak, att uran wilkor och till hela desi widd
kunna bifalla de härom afgifne Memorialer och För¬
slager, såsom äsyftande utwicgade tillfällen för den be¬
höfvande delen af deria kön att anmanda sin omtan¬
ka,
Den Z Januari!- ivy
ka, förmåga och wärksamhet pä sädane yrken hwilka
naturen synes hafwa häldre welat öf.verlämna uti desi
än mankönets händer, och genom friheten af hwilkas
utöfning mänga familier till afweiuyrs torde kunna
räddas frän eländets och nödens grufliga belägenhet
eller frän Lastens och förförelsens bana; men om det
ä ena sidan för Utskottet utgjort en öm omsorg att,
medelst förestående af sädane Författningar, hwilka
lämna öppen utwäg för torftiga qwinnor till fritt be¬
gagnande af deras arbctsförmäga, bidraga till desie
nödstäide warclsers bergning och »välfärd, hyser Ut¬
skottet likiväl ä andra sidan den öfwertygelse, att Nä¬
rings ftiheken icke kan utwidgas, utan med »villor af
deltagande i de utstylder och onera, som Handkwärks-
och Näringsidkare i Staderne »näste »vidkännas, sä
»vida rältwisa och billighet stall bibehällas och »näng-
faldige medborgare icke stall störtas i oskyldigt lidan¬
de och fattigdom.
Da detta ämne säledes enligt Utskottets tanka
»ned all »varsamhet bör behandlas, anser Utstötte' sig
icke annorlunda kunna tillstyrka bifall ä hwad om Nä¬
rings-frihetens utwidgande för qwinnokönet blifwit
yrkat, än att, genom utfärdande Författning, eu och
hwar oförsörjd af Qwinnokönet, synnerligast Err-beis
och Tjenstemäns Enkor och Döttrar mä tilläggas rät¬
tighet att i Städerne idka de i stikt afseende uci Her¬
rar Lanteslons och kUalrrm Memorial uppgisne Nä¬
ringar och Handtwärk, »ned willkor, att de sig dertill
hos Maaistrarerne anmäla och i öfrigt erlägge de
Stads-Utstylder, som i mon af deras rörelse dem af
Taxeringsmannen skäligen äsättas; dem likwäl obeta¬
git, att i händelse de anse sig för högt stattsatie, pa
Ilo Den 5 Ianurril.
det i Författningarne stadgade satt, dari rättelse
söka.
Denna nu föreslagne rättighet för qvinnokönet,
torde likwäl icke böra wara gällande längre an till
nästinfallande Lagtima Riksdag, da, sedan Kvinno¬
könet kill äfwentyrs hunnit förwärftva sig bättre in»
sigt uti wista siöjder, någon mera fullständig försatt»
ning i ämnet torde kunna widtagas.
I öfrigt får Utskottet wördsaMmeligeN tillstyrka,
att sä wäl Kram- och Victualie-Handlare lvm de af
Herrar Saiitesloo och klasin Uppräknade Handtwärs
kare mätte kraftigt uppmanas, att i deras Handte-
ringar hädanefter häldre till biträde antaga beskedeli»
ge qwiunor, än karlar, hwillas arbete synes med me»
ra fördel för det allmänna böra ägnas ät sädane
yrken, som fordra djupare kunskaper eller större kropps»
krafter.
SlUteligen och solli hwav Utskottet i fräga dM
Näringsfrihetens ukwidgande för qwinnokönet nu till¬
styr-t, i hufwudsakelig niätto rörer de Stadgar och
Författningar, som i egenskap af privilegier tillägga
Städernes Borgerskap rättigheten, atk med Handels,
Handtwärkeriers och andre Näringars idkande sig för¬
sörja, hemställer Utskottet »vördsammeligen om icke det
Wälloft. Borgare-Standets Bestut i detta ämne först
bör afwagkas, innan de öfrige Respcctive Riks-Ctän»
den sig däruli yttra.
Hwilket allt Riksens Höglofl. Ständers ege»
pröft
Den Z Januari!. m
pröfning wördsammeligen underställes. Stockholm d.
4 Jrnuarii i8>o.
Pä Höglofl. Ridd. och AdclNZ Pä Högmord. Preste-St-
wägnar. magnar.
Joli. 6. Oxenstierna. klatzn. LtsZnelius.
Pä Wallofl. Borgarc-Ständ. Pä Hedcrw. Bonde.Ständ,
magnar. magnar.
Ltt Lcsiönsierk. U. Lricskon.
k. jf- chietxel."
"Wördsamt Memorial!
Sä wäl med anledning af de frän Respeckive
Ständeu inkomna anmäkningar, som efter Bewillnings-
Utskottets egna uti dest Betänkande under Len og.tte
sistlidne September gjorde förbehåll, fär Utskottet nu
jemte öfwerlemnande af de till Bewillnings-Förord-
ningens z Art. hörande äterstäende Z tz angäende Upp¬
börden och Redogörelsen m. m. sami nödige Formu-
lairer i ätskillige delar, äran tillika underställa Rik¬
sens Högloft. Ständers närmare granftuing nedanstä-
cnde ändringar, tillägg och Förklaringar u i dest för¬
ur uppgjorde och sä widtj grunderne angär, af Rik¬
sens Högt. Ständer fastuälldke project till Sradgan
af Tarifferne för den bliswande Allmänna Bewillnin-
gen.
Såsom med hufwUdplanen i närMaste förening
warande, torde först böra befwaras de emot Tariffen
N:o
Den 5 Januari!-
N:o i gjorde erinringar, dels ifrän Wällofl. Bor-
gare-Ständet om Claflernes förökande lill ett antal af
60, sä ival som akt den första borde börias ifrän 100
R:drs inkomst, dels ifrän Högwördige Preste-Stän-
det, att afgifterne i de nedersta eller minsta graderne
borde någor förhöjas- och dels af det Hederwärda
Bonde-Sländet, att lindring mätte aga rum för de
twänne lägsta Clafierne, men deremot en högre pro-
greflion iakttagas, an den Tariffen utsätter för dem
som äga Tiva Tusende Riksdalers inkomst och deröf-
wer, samt äfwenledes, att Bewillningen med en fjer-
vedels, i stället för en half procent ma ökas emellan
hwarje Clast för dem, hwilkas Revenuer uppgär till
2,500 R:dr eller högre.
Da Maximi Tariffens utwidgande till flere Glas¬
sér skulle rubba hela dest närwarande stick, grundad!
pä en noga beräkning af wist personal och lämpelig
afgift i hwarje Clafl, da Statens behof hwarken mev-
gifwa förstoning helt och hållet pä någon Taxerings-
gild person eller ytterligare nedsättning af de ringare
Claflernas Bewillnings-procent, hwilkcn för dem fin¬
nes lägt bestämd i jemförelse emot hwad de förr be¬
talt, och det större understöd Riket nu kräfwer; Och
dä aker de högre Clafierne blifwit i mon af deras
bättre wiktor och mer förmögenhet päförde en ansen¬
ligt stigande afgift; Sä har Utstotlet icke funnit sig
kunna, utan förfelande af bäde säkerhet och billighet
tillstyrka Maximi-Tariffens förändring i nägon af os¬
man anförde delar.
Därnäst tror Ukstottet dest uppmärksamhet böra
lämnas litt de yttranden, som uppstätt inom Heder-
rvärda Vonde-Ständet, art den Iu.llmägtige i Ban¬
que»
Dm A Januari!. llZ
guen och Riksgälds-Contoiret uppdragne rätt ack i
händelse af inträffande brist, päb,uda förhöjning i Be-
willningen, ej mä sträcka sig till dem, som efter Mi-
nimi-Tariffen kunna wara Taxerade; Inom Högwör¬
dige Preste-Ständet, att om öfwerstotk erhälles i
Bewillningen, sä alt nedså tning deraf följande är
kan medgifwas, samma förmon endast mä fä till go¬
do njutas af dem, hwilkas afgift mgär efter Mini»
Ml Tariffen; Inom Wallofl. Borgare-Ständet af
någre dest Ledamöter, att rättighe en till Bewitlnin-
gens ökande eller minskning ej mä öftverlatas Fuss-
mäglige i Banqucn och Riksgälds-Contoiret; dere¬
mot andre Ledamöter af Wälbemälte Ständ yrkat,
pä lika satt som Hederwärda Bonde-Ständet, att om
brist i Bewillnings-Utstylderne uppstär, syllnadcn der¬
till ej mä fördelas pä dem, som betala efter Mini-
mi-Tariffen, samt inom ej mindre Wallofl. Borgare-
Ständet än Högl. Ridderstapet och Adeln, att derest
Bewillningen gifwer öfwerstott, det samma mä an-
wändas till afbetalning ä Niksstuldeu.
Efter art hafva tagit allt detta under öfverwä-
ganqe, kan Utstottet ej neka, att ju flere eftertänkli-
ge swärigheter wisa sig wid det förestagne uppdraget
till ofwanbemalle Fullmägtige, akt öla eller minsta
den Bewillning, som genom uppgjord Taxering för
en hwar kunde wara bestämd. Fruktan för förhöj¬
ning stulle möjligtwis förmä de mindre wältänkande,
art söka medelst felaktiga uppgifter eller andre »till,
böriiga utwägar bereda sig en lägre afgift, än den
de rätteligen borde winkännas. Den okunnige ibland
Allmänheten stulle swärligen kunna öfwerkyga sig att
nödwändigheten för Statens inkomst förestrifwit en
dylik tillökning utan snarare falla pä den lankan,
Fjerde B>S A. Z. N o is 16. att
H4 Den 5 Januari!.
att den samma Kärrörde ifrän fel i Förwaltningen
och säfom misibruk och osäkerhet underkastadt, icke mo¬
re ett af Riksens Ständer i utöfningen godkändt steg.
Om äter nedsättning något är inträffade, skulle män¬
gen tilläfwcntyrs göra sig räkning dcrä, att om allt
riktigt tillgädt, den likaledes för de följande arén bor¬
de forrtfara och misinöje uppkomma dä detta hopp fel¬
stagit.
Uppå desie och flere sig företeende anlednings,
anser Utskottet sig nu mera böra hemställa, om ej
förslaget rörande i fräga warande öfverlåtelse till
Fullmägtige i Banquen och Riksgalds-Contoiret helt
och hållet mä förfalla, och hwarigenom Staten dc-
stomindre lärer äfwentyra nägor wäsenteligt af sine
inkomster, som Bewillningen, sadan den nu blifwer
faststäld, endast sträcker sig till nästa Riksdag eller
en tid af fem är, dä efter munnen erfarenhet, de
rättelser och ytterligare försigtighets-mätt kunna wid-
kagas som finnas nödiga; hmaremot Utskottet nu för
närmarande tror att twifwelsmäl och möjlig osäkerhet
i förenämnde matto, bäst håsnås, om Riksens Hög¬
loft. Ständer, dä Bewillnings, Summan blifwer be¬
stämd och anslagen täckas tillåta, akt wid fördelnin¬
gen deraf, Tarisfernc eller afgifterne utsättas och ö«
kas till 166,666 R:dr 32 si. utöfwer den sammas
belopp, samt att förenämnde Fullmägtige ma fä sig
förelagt, att i fall Be,0.liningen lämnar öfwerskott,
Let samma i Banquen insätta, och Riksens Stander
wid deras nasta sammankomst tillhanda hälla.
Hos Utskottet hajma härefter till utredande blist
wik företagne de frågor, som arv mäckte inom Re-
specttve Preste, Borgare, och Bonde-Ständen, anga
ende
Den 5 Jarmar». 11Z
^ende Tlasiification pä Hemman, hwarwid somtige för-
f mcnt, att flere grader borde utsättas, och de sämre
1 hemman till ett lägre warde taxera8 an efter 2,000
R:dr, och andre Lier, att de öfrige Clasier mä för¬
höjas och hemman öfwer 8020 R.dr uppskattas till
den Summa, som swarade emot deras merkeliga god-
' het och gällande pris.
Under betraktande af de flere olägenheter ett till.
^ ökadt antal af Clasier ä hemman skulle medföra,
hwarigenom större utrymme lämnades för den cgen-
! nytkige, att yrka desi hemmans undsättning till en rin-
z gare grad än dit det rätteligen hörer, hwarwld ock
z Taxeringsmännens pröfningsratt blifwer än mera be¬
kymmersam, dermed likwal, efter hwad Utskottet re»
s dan i desi förra Betänkande anfört, någon lindring
licke skulle tillskyndas äboerne ä de swagare och mind-
1 re hemmansdelarne, emedan detze i alla fall icke kun¬
na äläggas en ringare afgift an Torpare, har Ut¬
skott^ trott sig sakna flät att godkänna anmärknin¬
gen i denna del. Beträffande äter andragande! om
annu ytterligare förhöjning ä de utsatte Clasierne,
samt de ännu bättre Hemmanens uppskattning efter de¬
ras fulla wärde; sä förmodar Utskottet i förra hän¬
seendet att gradationen eller skillnaden emellan de ä
hemmans olika wärde föreflagne Minimi-afgifter i 3
Clasier torde wid ett noggrant skärskädande finnas
wara emot hwarandra billigt afpasiade, och att nägon
ändring fälunda dari icke bör äga rum. Hwad deremot
angär den senare omständigheten, sä har Utskottet wal
föreställt sig, att sällan skulle hända, det iwgon som
wore ägare till ett hemman af högre än Ätta Tu¬
sende Riksdalers wärde, ej komme att utgöra afgift
efter Maximi Tariffen, och således darwid förra gän¬
gen
r>6 Den 5 Januari!-
gen bestämt gransen för Minimi - Bewillningen af
Hemman, men som denna förmodan icke egenteligen
innefmlar nägon fullkomlig wisthet, och det otwifwel-
aktigt ar rätlwist att den ena fastigheten icke mindre
an den andra taxeras efter dest werkeliga beskaffenhet
och godhet, hwilken synpunct Ukstottet jemwäl oaf-
brutit sökt iakttaga wid afgiflernes bestämmande i allt
öfrigt, får Utskottet med fullföljande deraf tillstyrka,
at hemman som äro warde öfwer 8c>oo R:dr Mä i
mohn deraf och efter jemnförelse af hwad för de lä¬
gre graderne är wordet utsatt, anses med ökad högre
Minimi-Bewillning, dock att wid sädane hemmans
uppfattning dyrbare och betydelige Åbyggnader, hwil¬
ka ofta för ägaren medföra onyttig kostnad, icke mä
komma i beräkning.
Enahanda skal som här nästförut anförde arv,
kara ock alldeles wara gällande och tillamplige för Stads-
jordens taxering, och kan Utskottet alltså med åbero¬
pande af dem och dest förut afgifne u läkande lika li¬
tet understödja Wälloff. Borgare-Ståndets påstående
om en nedsatt lindrigare afgift ä den samma, som
Högwördige Preste- och Hederwärda Bonde-Ständels
yrkalide, om förhöjning deraf i de utsatte graderne;
men finner endast det tillägg har böra ste, i likhet
med hwad nu om hemman a landel förordnad! är,
att den stadsjord, som kan wara ward öfwer; ioo
R:dr Tunnelandek eller z:dje graden, mä i jemnför-
ligt förhällande, deremot ester dest warande bättre be¬
skaffenhet, taxeras titt högre Minimi-afgift.
Bland de ämnen, som fordrcn Utskottets grann¬
laga öfwerläggning, har förekommit, om och hurum i-
da någon Minimi-afgift för hus i Städerne borde
stadgas eller. ej. Ä ena sidan är anfördr, att deste
ut-
Den 5 Januari!- n?
utgöra en gansta betydlig och redbar egendom, hwar-
af innehafware» kan draga inkomst och sörmon; att
således, i händelse ägaren icke är i den författning,
att han kan uppföras till Bewillning efter Maximi-
Tariffen, han desto häldre för fikt hus bör ääggas
Minimi-afgift, som den samma egenkeligen wore sva¬
rande emot den fönster-afgift, hwilke» förut af husen
ukgätt, och för öfrigt öfwerensstämde med den en
gäng fattade grundsatts, att alla fastigheter och dy«
lika synbara ägodelar stola, sa wida inkomst Taxerin¬
gen icke kan tillämpas, en wist Skydds- eller Mini-
mi-Bewillning äläggas.
Häremot är ä andra sidan anmärkt, akt för
hwarje Medborgare sa i S aden som älandet arbo.
stad och rum lika oumgänglige till hans rörelse och
handtering, och art dä man i ett fall statkar för den- t
na senare, synes någon fördubblad afgift icke böra
stadgas, hwilket skulle inträffa, om Bewillning äfwen
bestämmes ä de Hus, som erfordras till egenskapen
och ulöfningen af ens yrke i Samhället. Emot hem¬
man och jordbruk ä landet star alltid i jemnförelse
Näring och handtwerk i Staden, och da hus och bygg¬
nader, som Utskottet förklarat ej böra komma i be¬
räkning wid Hemmans uppskattning, pä ena stallet a-
ro fritagne ifrän Minimi-afgift, bör ock enahanda
förordnande gälla för det andra till iakttagande af nö¬
dig rättwisa och billighet. Widare har blifwit er-
indradt, att hus sä wal ä Landet som i Staden är
lika säker och förmånlig egendom eller tillhörighet, ti¬
tan att nägot annat än dest större eller mindre war¬
de hwar som hälst utmärker skillnaden, äfwensom Fön-
sterlnftsafgiften efter förra Bewiltnings-Stadgan träf¬
fat ej mindre Landet än Städerne. Af Utskottets j
nu
n8 Den Z Ja,maru.
nu afgifne projectet till Förordningens i Ari. r §.
lämnade tillåtelse, alt den som betalar hyra för nö¬
dige rum, mä denna utgift fran sin inkomst afbra¬
ka, förmodas ock den följd kunna hämtas, att har
förutsältes vet någon särstild Bevillning för de hus
och rum man behöfwer att nyt ja och bebo,, icke bör
komma i fräga. Och alt i Skäderne wärdera och
Uppskatta alla hus stulle göra Taxeringsförrältnin-
garne därstädes högst besvärlige, men inbringa gan¬
sta liten inkomst sör Konal. Majttoch Kronan, hwar-
jemte, enär de fläste ägare till större hus troligen
komma att uppföras till Maximi afgift, Minimi-
Bewillningen af hus endast stulle träffa de fattigare.
Till afgörande af denna sig yppande skiljaktig¬
het, har omröstning inom Utskottet blifwit anställd,
darwid pluralikeken af Högt. Riddcrstapets och Adelns,
samt Hederwärda Vonde-Ständets Ledamöter stadgat,
att alla private hus i Städerne stulle med den i för¬
slaget utsatte Minimi-afgift anses, men Högwördige
Preste-Ständeks och Wällofl. Borgare-Ständers Le¬
damöter ater warit af den mening att för Hus i Stä¬
derne denna afgift icke bör erläggas, och som aure
Ständ således stadnat i olika tanka, emot de 2:ne
andre, sä har Ukstotter trott sitt äliggande fordra, att
framställa bada besia alternativer till Riksens Högl.
Ständers egna högt upplysta pröfning och wivtagan-
de beslut, för hwilken orsak bagge de motsätta resul¬
taten, hos Utskottet blifwit i projectet till Författnin¬
gen upptagne.
Utskottet har bade förut sjelf insett och ännu nar
mare genom de fran alla Respective Ständen derom
erhällne anwisningar blifwit öfwerlygadt, ej allenast
huru
Den Z Iänuarik. ny
huru swärt och nästan ogörligt dei stulle blifwa, att
^ uti Bewxllnings-Förordningen uppnämna hwarje Em-
beks- och Tjensteman i Staten, samt noggrant uffät-
! ta den ä honom belöpande afgift, hwartill fordrades
! fullkomlig och säker kännedom af alla deras särskildre
! löneinkomster, utan ock att säsom ostridigt bör ania,
gas, det lön och andre förmoner i tjenste» icke inne¬
fatta samma egenskap eller skäligen kunna beläggas
I med lika dryg Bewillning, som afkomst frön egendom
z och andre sjelfrådande tillhörigheter; hwarförutan ett
ömt afseende synes allmänneligen wara talande för
löntagare, af hwilka de fläste hafwa en gansta knapp
> och otillräcklig aflöning, samt genom waruprifernes
owanliga stegring äro försatte i en bekymmersam be¬
lägenhet. Utskottet förmodar utur desie föranledan¬
den ej hafwa misitagit sig om Riksens Högl. Stan-
ders afsigt, dä Utskottet nu förestår, att Taxerings-
männen i orten, hwilka äro i tillfälle att staffa sig
säkraste underrättelsen om hwarje därwarailde Embets
och Tjenstemans lön och öfrige förmäner af sysilan,
mä äga rättighet att bestämma huru stort belopp en
sadan persons hela inkomst af tunsten utgör och att
därefter päföra Bewillnings-afgiftcn, i öfwerensstäm-
melse med hwad uti medföljande Project till usta
Mom. af i Art. g nu för Embets - och Tjenste¬
män särskildt utsatt är.
Redan Utstotteis förra Betänkande utmärker den
brydsamma öfwerläggning, som dä föregätt stadgan¬
det af Bewillning ä Caracterer, och att Rikets pä-
kallande behof om bidragande och tillstött af alla och
en hwar för Statens hjelp förnämligast werkat det
deruti widtagne Beslut. Enär efter Dre häremot
gjorde päminnelser inom Höglofl. Ridderstapet och A-
ira Den 5 Januari!.
Högwördige Preste- och Wällofl. Borgare-Ständen,
Ulstottet bordt öfwer detta ämne sig ä nyo yttra,
hafwa en del desi Ledamöter under upprepande af
de stjäl, som grundlaggt förra "utlakandet, förbliswit
wid den lankan, akt Caracterer mä ined sadan afgift
beläggas, som det nysiberörde Förslaget uiwisar.
Men Ulstottets öfrige Ledamöter twartom, med
bestridande häraf, ansett akt Caracterer, såsom we-
dermälen af Kongl. Maj:ts Nåd och utdelte till upp¬
muntran eller belöning för trogne tjenst er emot Kon¬
ung och Fosterland, icke borde med någon ärlig af¬
gift betungas, och hwilken sadan den blifwit föresla¬
gen, wore destomera obillig och härd, som den icke
skulle drabba de förmögne, som utgöra Maximi-Be¬
willning, utan endast dem som erlägga Minimi.afgift,
och Hwilka snarare lindring borde wederfaras. I an¬
seende harti!! och dä desiutom dels nägon särdeles till¬
ökning i Statens inkomst genom i fräga sälte afgift
icke kan päräuias, dä de derifrän undantagas, som
sätt en grads högre Caractcre än deras tjenst med¬
förer, och dels för TaxeringsinänNen blisiver sivärt,
akr pröfwa till hwilken grad en sadan persons und-
fängne Titel kunde räknas, hafwa sistnämnde Leda¬
mö er afstyrkr all Bewillnrng ä Caracterer, och en¬
dast- trott i Bewiltnings-Förordningen böra inflyta,
att Caracckriserade personer, som ej hafwa nägon in¬
komst, tjenst eller näring, böra taxeras lika med o-
»bemedlade Ständspersoner. Wid häröfwer inom Ut¬
skottet för sig gängen votering, har Hederwärda Bon-
de-Skändet fastställt den utsatte Bewillningen ä Ca-
rackerer och Wällofl. Borgare-Ständet sä wäl som
Högwördige Preste-Ständet stadnat härom hwar för
sig i paria vota, men Högloft. Ridderstapets och A-
delns
Den Z Januarii. 121
delns pluraU^ afflagit all Bcwiilnings-afgist ä Ca.
rac-e^er, hwilket förlopp Utstottet finner sig wördsam-
mast böra inberätta och bada nieningarne till Riksens
Högloft. Ständers egna höggunstiga pröfning hän¬
skjuta.
ytterligare inhämtas af anmärknings-puncrerne
emot vet förut insände Bewillnings-Förslaget, huru¬
ledes hos Högloft. Ridderskapek och Adeln blifwit an-
fördt, att dä en gift man chör sin och sin husirus sam¬
fälta egendom och inkomst, utgör Bewillning, borde
särstild afgift icke för Hustrun beräknas, men om ock
en sadan statt wore oumbärlig, borde den samma frän
och med den i7-de och följande Clasierne, såsom för
högt tilltagen, nedsättas; och hos Wällofl. Borgare-
Ständer är yrkadt, dels art Hustrur borde alldeles be»
frias frän Bewillning och dels atk ung arlar, som
uppnätt 25 ärs älder och ägde behällen inkomst af
rooo R:dr borde äläggas en särstild högre Bewill¬
ning af ZZ^:dels till 5<v procent emot gift af lika
willor, och Hustruns Bewillning dä i detta senare
fall bestämmas till 2' procent men eljest blott tia 4
procent emot mannens, dock alldrig under 8 si.
Att en gift man, som försörjer ett större hushall
och uppfostrar barn till nyttiga medlemmar, derige¬
nom gagnar Sra en gansta .mycket, är wisierligen o»
stridigt, och lunde således wäl med nägot stial en
motswarande gärd östas af den, som pä detta sätt ic¬
ke uppfyller samhällets fordringar. Men da -det all¬
tid blifwer sivärt om icke omöjligt ack aagjöra, hu-
rnwiva en medborgares omständigheter medgifwa ho¬
nom akt gifta sig eller ej, hwilket i alla afseenden bör
bero af hwars och ens fria willja, samt af omför»
Den 5 Januari!.
malte förhöjning i Bewiliningen, Staten icke eller /kul¬
le hämta betydelig inkomst, dä inga andra, an de som
hade iooo R:drs Rcvenue och deröfver, med berör¬
de tillökke Bewillning ställe anses, och hwilka anda
i samma mon, som deras behållning är stor, i pro-
grestion warda beskattade, finner Utskottet alltså icke
tiliräckelig anledning, att älägga ungkarlar särskild för.
höjd Bewillning.
Häremot och till befordrande af en mera jemn
och rättwis fördelning af Bewillniiigs-afgiften ä hu¬
strur, har Utskottet nu förestagit den jämkning och
ändring, som r Art. g T och g Mom. omförmäler,
samt likaledes wid närmare öfwerwägande af Bewill-
nings-utstyldernes bestämmande för hemmawarande
söner och döttrar, i följd af wiste derom gjorde fram¬
ställningar, nu mera mstakat deras afgifter pä sätt
samma §:S 4 och 5 Mom. innefatta.
Mangfalldiga ansökningar om förskoning frän
Bewiliningen, dels för flere orter och dels till ett
»vidsträcktare belopp, än den förut projecterade För¬
ordningens r Art. g H. upptager, hafwa blifwit an¬
mälde i sä wäl Wällofl. Borgare-Ständer, som He-
derwärda Bonde-Ständet och derifrän till Utskottets
utlätande hänwiste. Först förekommer härwid Riks-
dagsFullmägkigens frän Uddewalla anhällan, om en
utsträckt Bewillningsfrihet pä 6 är, det innewarande
oberäknadt, för alla dem i berörde Stad, som icke ä-
ga looo R:drs behållen ärlig inkomst, och hwartill
Wällofl. Borgare-Siändet i sä wätto lämnat sit för¬
ord, som Ständet önstat, att Uddewalla mätte winna
en lika förskoning fran Bewiliningen, som för We¬
sterbom bliswit medgifwen, dä Uddewalla undergått
en
Den Z Januari!.
en owanligt swär och total förödelse af eldswäda,
hwilken olycka torde otwiswelaktigt fordra ett lika ömt
behjertande, som den Landsort, hwilken med fiendens
infall warit plägad, och hwarsöre nystberörde Stad
jemwäl redan genom undfängen Konunga-Resolution
är tillerkänd befrielse frän Bewillning rror Utskottet
sig böra, uppå förestäende bewekel'e-grunder, och el¬
ter W-llofl. Borgare - Stänkets enhällig yttrade ä«
stundan, tillstyrka att samma sö mon, sim för Wester¬
botten, bewiljas Uddewalla Stads I"wwän ^e, sä
att pä fem är elier till nästa Riksdag, ru.a oe af
dem, hwilka ej hafwa 500 R:dr behållen inkomst om
äret, befrias helt och hältet ifrån Bewillning, och ä»
ter de, sone hafwa större Revenm: än denna Summa
och säiunda böra till Taxering uppföras, ätnjuta ^
minskning emot hwad Tariffen N:o i påbjuder.
Jemwäl är af Östersunds Stads Riksdags-Om-
bud begärdt, att innebyggarne därstädes mätte, sä wi¬
da de idka Borgerlig näring pä 22 ar warda frikal-
lade frän Bewillning: i de fem första ären till hela
och i de femton efterföljande till halfwa beloppet af
dylika utflylder- Med äberopadt stöd däraf, au Oster¬
sund hittills warit förunnad en wist eftergift i Bewill-
ningen och till ytterligare befrämjande af denna för
orlén sä nödwandiga Stads förkofran, hemställer Ut¬
skottet, om ej de af Östersunds innewänare och Bor¬
gare, hwilkas inkomst om äret ej sträcker sig till
R:Pr maga warda ansedde med ^:dels mindre
Bewillnings-afgift, än lika personer i z:te Clastens
Städer böra utgöra.
Som, enligt hwad nu mera tillförliteligen bstf-
rvik upplyst, den deleit af Nordmalings Socken i Än«
ger.
r-4 Den 5 Januaru.
germanland, som ligger Norr om öre Eif, lidit sär¬
deles mycket af Krigets härjningar och swära följder,
finner Utstottet sig icke kunna magra desi äskade för¬
ord, att hos Riksens Högloft. Stander föredraga, om
ej de, af berörde Sockens innewänare, som Ho Norr
om Ore Elf, ina i Z är, men de öfrige pä satt Ut¬
skottet redan föreslagit i 2 ar, njuta enahanda Be-
willningsfrihet fom Westerbotten.
Det har ock bliswit anmält och bekräftadt, att
Skillingsmarks Socken i Wermeland warit pä sam¬
ma sa,t som Köla, Eda och de flera Socknar derom¬
kring wid Norrsta gränsen märkeligen beswarad af
Krigsrustningen därstädes, hwadan berörde Socken af-
wen torde fa ätnjuta enahanda Bewillningssrihek, som
desie sistnämnde tillagd bliswit.
Den del af Allmogen i Stora Kopparbergs Län,
som är älagd alt Utgöra grufwehjelpen till Stora
Kopparberget, har genom wederbbrande Fullmägtige
i Hederwarda Bonde Ståndet, förklarat sig ej kunna
ätnöjas med den lindring i Bewillningen, som Ut¬
skottet i 6 Mom. af första projecterade Förordningens
1 Art- och z lätit äga rum, utan, med förment
styrko asen företedd Kongl. Resolution under den 18
December 1765, yrkat fullkomlig befrielse frän alla
dylika ukstylder. Men alldenstund Utstottet, som i det¬
ta ämne sökt närmare kännedom, bliswit upplyst ge-^
nom ett Kongs. Masits till desi och Rikets Kammar,
och Bcrgs Cockegier d. zo Mars 1791 aflätit Bref,
art bemälte Allmoge för Grufwehjelpens answarande
hafwa ansenlige förmoner och en den tiden uträknad
besparing lill icke mindre än 4g72 R:dt iz si. 2 r.
frän andre allmänna pälagor, samr nämnde Allmoge
desi-
Den 5 Ianuarii. '25
desiutom, efter 1800 ärs Förordning, utan deröfwev
anförd klagan, med Bewillning i lika mon som ust
bliswit ansedd, kan Utstottet ingalunda för sin del
med bifall gilla den gjorde anhållan om en ännu stör¬
re eftergift deraf.
Icke eller finner U stöttet, akt de i i Art. g
och Z Mom. af besagde project till Förordningen,
nämnde personer, hörande rist Eskilstuna Fabriques-
Jnrättning, kunna, oaktadt den härom inom W illvfl.
Borgare-Ständet wäckte föreställning, stjäligen tillä,
tas mer afdrag i Bewillningen, än redan bestämdt är.
Utom förenämnde och de flere i projectet upp¬
räknade orter, hafwa för ännu mänga andra provin-
cer och Socknar anspräk genom deras Fullmägtige,
dels i Hederwärde Bonde-Ständet, och dels i Wäl-
lofl. Borgare-Ständet bliswit gjorde om förskoning i
mer eller mindre märt» frän Bewillningen, under ä-
beropande ecenteligen af lidne förluster och uppoffrin¬
gar genom Kriget; Och ehuru det wore för Utstottet
en sann tillfridsställelse, att äfwen kunna fä utwerka
för desia sökander, wedcrmälen af Riksens Ständers
ädelmod, dock som Rikets närwarande belägenhet for¬
drar ett gemensamt bidragande till fyllande af desi
behof, hälst tyngden för de öfrige Medborgare eljest
skulle blifiva alltför tryckande; Hwadan ock ätstillige
af Wälbemälte Stånds Ledamöter högeligen motsagt
bäve desie och en del af de redan bifallne, föranlätes
således Utstottet att neka allt afseende ä hwad som i
anförde mätlo bliswit prkadt för fich omförmälte Or¬
ter och Socknar, hwilka icke kunnat Ådagalägga, att
ve fält »vidkännas ett swärare misiöde och wärre olä,
gen,
»L6 Den Z Januari».
genheter af Kriget, an de, som allmänneligen inträs,
fat och en hwar i sin mohn warit underkastad.
Md de uti 2 Art. af Förordningen föreslagna
särsktttte afgifter, har inom Wällofl. Dorgare-Stän-
det i synnerhet ärinran uppstart dereinot, art Kop-
parwerken wörö belagde med en wiff afgift för hwar-
je S'epp:d, utom den Bewillning som Werkens ägare
likafullt antingen efter Maximi eller efter Minimi
Tariffen komma att utgöra.
Utskottet mäste tillstå, att denna anmärkning lä¬
ger sin goda grund, och att anledningen, hwarsöre
afgifren för Kopparwerken dies införd under berörde
Art- hämtades derifrån, att fjerdeparts agarne af Fah¬
lu Gruf.va, wörö alltför krings ribbe, och med Be¬
willning annorledes icke säkert kunde träffas; men se¬
dan upplyst bliswik, att fjerdeparts-lotterne uppbjudas
ych lagfaras likasom fast egendom, sä finner Utskottet
mer lämpeligt, att Minimi afgift derföre sä wäl som
för Kopparföräolingen efter hwar,e Skeppund Utsät¬
tas, och att äfwen Bewillningen sör Recognitions-
skogar mä betalas efter Ta.issen N:o 2 pä sätt til¬
läggen i den samma utwisar.
Någon ändring, ehuru påstående derom blifwit
gjordt, kan Utstottet för sin del icke tillstyrka i hwad
projectel upptager för insatte Capitaler i Trollhätte
gamla Slusiwer's-byggnad. hwilka äro taxerade kill
^gdel af räntan, i anseende till den märkeliga winst,
som tillffyndas innedafwarne af desie fordringar, un¬
der owanligt läng tid, ställde pä roo är emot dub¬
belt intrcsie, hwaremot Utskottet med ogillande af
Den 5 Januari!- 127
hwad derom är anmärkt, hwarken inser nägon billig
grund, att öka de för Discoiucrne och Tullarrende-
Actierne utsatte Bewillnings-procent, eller att biträda
Hederwärda Bonde - Ständets yrkande, att hwarje
Rusttjenst-mark mätte utgöra fyra kappar Räg eller
desi wärde, hwarwid blott torde af Utskottet böra för.
nyas hwad Utskottet i Författningen tillkännagifwit,
att den af hwarje Rusttjenst mark mgäende 8 skillin»
gars afgift innefattar ett stags grundskatt, som alltid
blifwer fast ständande.
Utstotet tror härefter desi Åliggande fordra att
ingä i yttranden om de flere i Riket warande publi-
que Casior och penninge-Werk, samt huruwida de nä¬
gon Bewillning böra Släggas.
Af dem anser Utskottet Enke- och Pupill-Casian,
ArmLens pensions-Casia, Amiralitets Krigsmans-
Casian, Wastena Krigsmanshus-Casian samt Adelige
Jungfru-Stifts-Casian, säsom hörande under pios u-
sus, icke kunna härwid komma i fräga.
Hwad deremot angar sä wäl Stockholms Stads,
som Rikets Allmänna Brandförsäkrings-Easia, sä är
förhällandet härmed sädant, cUt Stockholms Brand-
försäkrings-Contoir, genom Reglementet för det sam¬
ma, blifwit befriadk frän alla sä beskaffade afgifter och
i grund deraf nägon Bewillning darföre icke eller cr-
lagt; Äfwensom Allmänna Brandförsäkrings-Werket,
ehuru ej med frikallelse försedt, lärer, säsom ägnadt
till enahanda ändamål, till godo njutit lika förfarande.
Om, ä ena sidan kan anföras, att ett Werk,
som sätt sig wista förmoner af privilegier tillaggde,
bor
128 Den 5 Januari!.
bör därwid bibehålla-», torde ä den andra, icke mind¬
re böra öfwerwägas, att dä sädant Werk efter njuren
frihet i mänga är ansenligen sörkofrat sig och derige- c
noin kommit tili en förmögenhet, som gör desi egen
bätnad, ännu mer beroende af Rikers öden och pen-
ninge-angelagenheter, synes icke eller blifwa orättwist,
om samma Werk sedermera förpligras till deltagande
i Starens uppratthäslande, och hw artvid desto mindre
uä^on inwandning lärer böra gälla, som Jern-Con- l
toirets Casta, jemwäl tillkommen genom enstillcs sam-
»nanstotter, alltsedan 1765 ars Riksdag beralt ärlig
Bevillning.
Utstottek anser sig' derföre hafwa till Riksens
Högloft. Stander bordt hemställa, om ej, jemte Jern-
Conloiret, Brandförsäkrings-Werkens Castor böra Ta¬
xeras till Bevillning efter Tariffen N:o 1 för de¬
ras behällna ärliga inkomst och ett lika stadgande äf-
wen iakttagas för alla andra Allmänna Castor i Sta-
derne och pä landet, hwarunder Utskottet nu bland
andre får namna: Kneckre-Lego-Medels Castan i West.
manland och Uode Manlals-Castan i GefleborgsLän,
samt art endast de fonder, som till Barmhertighcts-
Stifrelscr blifmit anftagne, mä warda frän Bewill-
nings afgift sritagne.
Emot sörflagets g:dje Art. har i den puncten
som rörer Taxerings-mans wäljande och deras antal,
blifwit af Högwördige Preste-Ständet anmärkt, att
hwarje Stand borde, utan medwerkan af något an¬
nat, fä utse sine deputerade och lika mänga af hwar»
dera Ståndet utgöra Taxerings-Comittön sä i Sta-
derne som ä landet.
Dä
Den 5 Januari!. 129
Dä den nu författade BewillningS-methoden wa-
senreligen hwilar pä ett fritt och oinskränkt förtroen¬
de till Taxeringsmannens nit och redlighet, hwilka
följaktligen böra tillfallas esker de Skattdragandes
egna kallelse och omröstning, samt äter om lika män¬
ga af hwarje Ständ skulle bewista alla Taxeringar-
ne, sädant ofelbart medförde stor kostnad och sträng¬
het utan nägon mo fwsrande nytta eller förmon, för¬
modar Utskottet, alt hwad i deste delar förut blifwit
af Utskottet hemställd:, ar för Bewillnings-Förftagets
utöfning mast anwandbart. 1
Den öfwerklagade oN,ständigheten deremot, atk
Pastor i Församlingen wid Berednings - ComittLn
skulle wara Protocolls-förande, blisiver efter Utskot¬
tets mening därigenom undanröjd, om hwarje Socken
eller Berednings-District älägges att anskaffa skicke¬
lig person till denna förrättning.
^ Hos Hederwärda Bonde-Ståndet har uppkom¬
mit twifwelsmäl, huruwida ktagomäl öfwer Vewill-
ningen lämpeligast kunna pröfwas af Compromist,
u i hwilken punct annu mer hos Högwördige Prä-
ste-Stsndel blifwit pämint, meo »vidlyftigt förklara»,
de, att denna anstalt lyckcS strida emot Regerings For¬
men och Rikets Lagar, samt betaga Kongl. Majit
dest Höga rakt, acr genom sine Embetsman handtera
och afdöma dylika frågor, jenne annat mera sistbemält
re Skänds Pcokocoll härom innefattar, hwaraf Utskot¬
tet ser sig i förbindelse akt häröfwer ingä i ett när¬
mare utredande än detta ämne eljest fordrat. I alla
tider har rättigheten att bestarta sig steff tillhört
Swensta folker. Denna rättighet »är ock genom Re-
. Zjerde B. 2 S. Nls 17 — -8. ge.
izs Den I Iaimkrir»
gerings-Formen den 6 sistlidne Junii folket och betz
Representanter Riksens Stander förbehällen. Med
rättigheten att sig sjelf beskatta följer ock den, att ut»
staka sättet, huru de bewilljade medlen skola fördelas,
huru Taxeringarne mage »verkställas och de uppkom-
mande olika begrepp eller twistigheter af Författnin¬
gens förstånd och Bewillnings-Utstyldernes beräknan¬
de böra afhjelpas, hwarwid det icke kan anföras att
Kongl, Majus Höga Lagskipningsrakt härigenom
i nägor matto blifwit för nara trädd, dä blott en mer
beqwäin och mindre kostsam utwäg här blifwit söre-
skrifwen till Bewjllnings-mäls mrstilljande, därwid
bade Kronan och den skattskyldige hämta winst af ett
skyndsamt stut, och tillförliteligheten och rättvisan fast
häldre betryggas, da egne medborgare, hwilka hemma
i samma ort äga basta kännedomen om de Taxera¬
des wilkor och stallning, anförtros denna befattning,
än om den skulle utöfwas af Embetsman, de där
långt därifrån wistande, oftast sakna de upplysningar
som härtill erfordras.
Utskottet kan uppå desie och de flere i betz förra
Betänkande andragne stal, icke hysa någon twekan om
sä wal behörigheten som nyttan och nödwändigheten
af Compromisi-Rätt, samt ser således ickej eller an¬
nan rättelse i projecret härom rarlwas, an endast ut»
»vidgandet deraf i sä mätko, att Öfwer-Stäthällarcn,
LandsHöfdingeu eller det Kronans Ombud, som Ta»
xeringen bewistar, mä, dä någon kan befinnas wara
för tägt taxerad, jemwäl äga i sädant fall begära
Compromisi, hwarförutan Utskottet i tillaggningcn wid
samma Z uppgifwit huru förhällas stall, därest jäf
sig yppar emot nägvn af Compromisiarierne.
Den s Januari!. r.gt
Äfvenledes bör icke obemält lämnas, det till Ut-
sköttel blifwit ingifwit ett Memorial afinnehällr att
den om Hösten päbudna Uppbörds-termin, säsom för
Allmänheten Högst stadelig, i der de deraf nödsakas
för hastigt afyttra desi Spannemäl och gröda, samt
Len tiden hafwa ätstillige andre kännbare utgifter,
jemte det hwarjehanda beswärligheter af waglag och
annat dä imräffar, borde förflyttas till Wintren el¬
ler Februarii mänad, samt tillika att Uppbörden till
undwikande af oredlige UppbördsmanS stundom in¬
träffande prejerier och gröfwa Balanccr, hädanefter
singe besörjas genom 2:ne af hwarje Socken därtill
Deputerade personer, svin genast efter det medlen, för
hwilka Socknemannen alltid sjelfwe answarade, »voko
insamlade, aflefwererade dem i Landt-Ranteriek, »nen
blott de vlifna Restantier sederrncra af Krono-Betje»
ningen indrifwas.
De wälgörande afsigter detta Förslag adagalag-»
ger hafwa wisierligen icke kunnat undfalla Utskottets
uppmärksamhet, likwäl och dä i förra frägan det wi-
sar sig, att den icke kan stä wäl tillsammans med
andre för närwarande gällande Författningar, som Ut-
tryckeligen påbjuda, rörande tiden för indrifwandet af
Kronans räntor, att det ena Uppbördsäret cj fär lö¬
pa in uti det andra, dä widare cftersinnas, att Ut¬
skottet, hwars befattning inskränker sig blott till upp-
giswande as nödiga rättesnören och föreskrifter för
Bewillnings-Utstyldernc, icke eller bestämt, att de¬
samma ovilkorligen och wid answarsföljd ä första Upp-
bördSstämman böra betalas, och dä ändtligen den de
skattdragande obetagna frihet att om hösten afbörda
sig sine utlagor, torde wara angelägen och tjenlig,
enär förhällandet med Allmogens penninge-tillgängar
ge¬
!zr Den 5 Ianu-rii.
genom warors afsalu ä marknader, samt andre för»
tjenster, ar olika i särskilta orter af Riket; Och hmad
aker beträffar Uppbördens öfwerlätande till wiste De»
purerade i hwarje Socken, förutsätter sadant, att i
alla Socknar skulle finnas pälitclige och skickelig? per¬
soner, som för egna angelägenheter hade ledighet akt
samma göromål förwalta, hwilkel dock hwarken kun»
de dem Lläggas, eller Socknen tittförbindas answaret
för deras wederhäfrigher, utan föregänget hörande och
sriwilligt begifwande ä ömse sidor, hwartill kommer,
att om icke en lika method härutinnan följdes öfwer
hela Riket, skulle deraf möjeligen förefalla oreda i rä,
kcnskaperne; ty finner Utskottet detze betänkeligheter sä
wig iza och stora, att Utskottet icke wägar tillstyrka i
fräga satte förändringar med uppbörden och redogö¬
relsen, elter derom inga i annat förordnande, an som
innesackas i de bertill projecterade § §.
Uti wägledning och efterföljd för Mantalskrifning,
Taxering och Redogörelse mid nu förändrade method r
Bewillningen, bliswer wisterligen nödigt, akt behörige
Formulairer jemwäl härom utfärdas, men emedan dyliks
föreskrifter närmast röra Rikets Uppbördswerk i all¬
mänhet och dem, som hafva ansvaret deröfver sig upp-
di agek; Ty tror Utstoitet sig härmed icke böra taga nå¬
gon widare befattning, än endast tillkännagifva detta
sig företeende behof af i fräga »varande Formulairer
och hemställa, om ej Riksens Högloft. Ständer stulls
finna för godt, a» hos Kongl. Maj-t göra underdå¬
nig anmälan, det »vederbörande Collegium och Embets¬
man »nätte anbefallas akt författa och till efterrättelse
fastställa sädane Formulairer, svin i ofwannämndr ända-
mäl kunna erfordras och wara läinpelige, pä dek sä Iväk
k»»;,-/» och vrdenlelighel i de.ta för Riket och hwarje
med-
Den Z Ianuarir- rs-
medborgare högst angelägna ämne mä winnås, som
ock lättnad och redighet wid werkstailigheten af de
uya Bewillningsgrunderne, Taxeringsmännen härige»
om bibringas.
Alla öfrige frän Respeclive Ständcn aflätne an¬
märkningar, hwilka här ofwanföre till widlyftighets
undwikande omständeligare icke finnas upptagne, haf-
wa antingen blifwit genoin de uti nu medföljande
Förslaget till Förordningen och Minimi-Tariffen sted,
de rättelser och jemkningar afhulpne, eller ock warit
efter Utskottets förmenande icke sä beskaffade, att de
kunnat föranleda till gällande afseende för de äsysta-
dc ändringar, och sär alitsa Utskottet aran att här¬
med »vördsammast öfwerlemna detta sitt arbete i alla
dest delar, angående Allmänna Bewillningen, till Rik¬
sens Högloft. Ständers högst upplysta pröfning och
afgörande, hwarjemte de särstildte yttranden, som någ¬
re Utskottets Ledamöter afgifwit och begärt fä biläg¬
ga, warda här följaktige. Stockholm den zr Decem»
ber igoy.
Pä Högloft. Ridderffapets och Pä Högw. Preste-StändetS
Adelns Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Jacob) Oe la 6aräis. dUco1au8 6aräeU.
PäWällofl.Borgarc.StändctS Pä Hcderw. Bonde. DtändetS
Ledamöters mägnar Ledamöters wägnar.
krestin. klric Lricsson.
k!. 6. Ingman."
Peo»
rZ4 Den s Januari!.
Project
till
Bewillnings - Förordning.
l ZKt.
Hwarje Swensk Jnnewänare, med undantag af de
nedanföre i g och 4 z z uppräknade och pä fäkt där
förordnas, dels serskilt ansedde, dels fritagne personer,
kommer antingen med en wist, efter procent uträknad,
och i Tariffen N:o i, kallad Inkomst-Tariffen, bestämd
progresiive Summa, för dest behällne inkomst, eller med
de sarskilte för dest person, egendom, näring och sä
widare i Tariffen N:o 2, afwen kallad Skydds- och
Mimimi-Tariffen, fastställde afgifter, att utgöra den
Bewillning, som ä honom, efter ettdera af destc arne
ToperingssäU stg högst belöper. Till utrönande här¬
af ffcill, utom för de Barn, Hustru och Tjenstefolk,
samt alle blott med sin arbetsförmäga sig försörjande
personer, som ej hafwa någon särskild inkomst, uträk¬
ning ester bäda Tarifferne för hwar och en uppgöras
pch i längden utföras, och under hwilken Bewillning
tillika inberäknas de sqrskille utskyld», som hinils un.
der namn af Lön- och Bekalnings-afgift, Slottshjelp
och Medicinal Fond blifwit erlagde.
§. 1.
Taxering efter hebälle" inkomst.
rrstq Nom Med behällen inkomst förstäs allt
Set öfwerskork, jom om äret »vinnes genom afkastning
af
Den 5 Iamrarii. rzz
j as egendom, penningar, Handels- Bruks- och Fabri-
§ ques-rörelse eller annan näring, jämte förtjenst» af
hwad andre loflige företag och befattningar wara mä,
och ifrän hwilke inkomster endast sär afdragas de om¬
kostnader, som i och för deras erhällande warit oum-
gängelige, samt räntor för fenninge-Län och sädane
! stulder, hwarä interesie erläggas bör. Salunda blif-
mer inkmnst-behällningen
Af Landtegendom och Stadsjord: hela afkastnin,
^ gen, efter afdrag af de i och för egendomens bruk¬
ning under äret gjorde utgifter, medelst utsäde, Tjen-
ste-foliets söda och löner jemte skatter, underhäll af
byggnader och andre egendomen nödwändigt ätföljande
utbetalningar, hivaribland dock odlings- samt förbätt-
ringS-kostnader ej fä räknas.
Af hus i Städerne: Den hyra Ägaren uppbar,
efter afdrag för högst nödwändige reparationer och onera.
Af Handels, Bruks, Fabriques, eller annan rö¬
relse och näring: En Handlandes eller Zdkares. winst
och behällning pä äret, utöfwer sina och för stelfwa
rörelsen och handteringen hafde Utgifter, aflöningar
och arbetskostnader.
Af fordringar och Contante penningar: Ärliga
räntan, utdelnings - procenten af Actier, Lifräntor,
Gralialer och pensioner m. m.
Hwarjemke alla desie Skattdragande äga' frän
deras ärliga förtjenst afräkna fä wäl pä sätt redan
ofwanförc sagdk är, räntan ä deras skuld, som till an¬
dre utbeialte hushyror för eget och sin rörelses behof.
-.dra
rz6 Den 5 Ianuarii-
2:dra Nom- För allt har anmärkt, esler hwad
widare inkomst, som erhällcs, och hwarifrän icke får
afdragas, det som älgar kill ens egit, dest Familks
och alle sädane personers undeihäil, hwilka i och för
utöfningen af ens yrke, tjenst, rörelse ocb närings¬
fång icke äro oundwikeligni nödige. hänföras hilaris
Skattskyldig till den as de i Tariffen N:c> , beflnke-
lige Fyratio ätta Closter, emot hwilken hans Rcve-
nue närmast kommer, eller, cm samma bfwerstiger
Tjugu Tusende Riksdaler, dä till den procents för»
höjning utöfwcr §8:de Clasten, scm likaledes utsatt är.
För behällen inkomst under i6^:deks Riksdaler
erlägges ingen afgift: för inkomst emellan nägon af
de specificerade 48 olika Clatzer hänföres den sta r-
styldige till den C ast, hwars Summa han kommer
närmast, och inträffar hans behallninL midt emellan
L:ne Claster, päförcs honom den högre Clastens afgift.
3-dje Mom- 2lrf, Testamente eller gäfwaräk-
nas ej ibland orets inkomst för den, som samma er¬
hållit, men gifwaren eller Sterbhuset äger ej eller
därsöre göra afdrag frän sin inkomst samma är.
§- 2.
Taxering för person och Egendom-
Denna afgift träffar hwarje person, fast egendom,
hemman, Bni, Handels och Fabriques-rörelsc eller
annan näring, med eller utan behållen inkomst, sä
framt han icke efter i H. till högre belopp kan anses
eller skattas, och är den Bewillning, som för hwar-
dera af förutnämnde tiHhörighcter minst bör ucgä,
Uppförd och bestämd i bifogade Tariffen N:o 2.
Här-
Den s Ianu-rii. ,^7
Härwid aumärkes:
i:o Att i afseende pä den stora olikhet, som ar
emellan Hemman eller de sä kallade mantal, böra sä¬
dane af hwad natur och beskaffenhet de wara mä,
wid första årets taxering indelas och uppskattas pä
dek sätt, att de, som efter ortens zängbara pris, äro
warde Twa Tusende Riksdaler Banco och derunder
sättas i sörsta eller lägsta Clasten: de, som wärdcras
däröfwer och lill och med Tre Tusende Riksdaler, i
andra, och ve, som anses högre och till och med Fyra
Tusende Riksdaler, i Tredje Clasten, allt räknadt ef¬
ter helt mantal, och i det förhällande, derefter Tarif¬
fen bestämmer, för mindre eller klusne Hemmansde¬
lar, hwilka afgifrer, sedan deras agares personliga
Bewillning därutinnan ar innebegripen, och därsöre
hivad ägarne af de minsta Hemmansdelarne angar,
något drygare än i fallande afstag frän helt mantal,
alltid mäste ukgä efter Tariffens uttryckcliga innehall,
utan att flyttning emellan ell« under nägon af de
saststälde Claster fär äga rum."
Kronohemman stola wid denna Clastification an¬
ses till lika wärde med Skatte-Hemman af lrka god¬
het och afkastning. Dä något hemman äter kan be¬
finnas af ett ännu högre wärde, mä afgifken enligt
Taxeringsmännens ompröfwande ökas, dock stall sä-
dant högt wärdes utsättande ej grunda sig pä särskilds
dyrkare eller belydlige åbyggnader.
Den som äger eller brukar flere klufne eller
mindre Hemmansdelar belägne inom samma Soc¬
ken, hörande till en och samma Clast, warder berät¬
tigad att dem tillhopa räkna och erlägga den afgift,
som
rz8 Den 5 Ianuani^
som efter det deraf uppkommande hemmantal fast-
ställdt ar.
Hwad grad Hemmanet wid första Taxeringen
blifwir asak', bchehäller det sedermera oförändradt wid
ve päföljande Arens Taxering intill nästa Riksdag,
likwäl nia uti den således första gängen upprättade
Clasiificarion, rättelse sökas inom den tid och pä lika
sätt, som sör Beswär öfwer förment oriktig Taxering
i öfrigt här stadgas.
2:0 Iamwäl bör iakttagas, det alla för Hem¬
man och Bruk med flere lägenheter, ursatte afgifier
blifwa till fulla beloppet päförde ägaren, antingen
han nyttjar sin egendom och tillhörighet sielf eller un¬
der Arrende, hälftenbruk, eller pä annat sätt den rill
andra upplätik.
Landtbo eller den annars egendom brukar, beta¬
lar särskildt hwad för honom är utsatt eller ä:del e-
mot ägarens afgift pä sädant sätt, att dä t. ex. äga¬
ren betalar g R.dr, erlägger äboen r R:dr, likwäl
fär Landtbocns Bewillnings-afgift alldrig blifwa un.
der 40 si.
IUio Innehafware af Boställe och Löningsjord
taxeras därföre pä sätt nedanstående §. i denna Arti¬
kel utstakar.
Men Arrendator af Boställe och Löningsjord,
eller Landtbo och Arrende-Innehafware af Hemman
och lägenheter, som lyda under de Kungs- och Ladu-
gärdar. hwilka äro'Konungen och den Kongl. Fa-
millen npplätne, erlägger lika afgift, som Landtbo
eller Brukare af enskild Mans hemman och jord.
4:0
Den Z Ianuarii- izs
4:0 Torp och lägenheter, fom antingen lyda un.
ber KvNgs- och Ladugärdar eller pä längre eller kor¬
tare tid äro afsöndrade frän sin Bolstad, samt för ös.
rigt all jord ä landet, fom ej till »visit hemmantal är
beräknad, undantagandes de sä kallade utjordar, som
till särskild B-willning taxeras, betalar afgift i lik¬
het med de hemman i saluma ort, hwarmed de i god¬
het och afkastning närmast kunna jämföras.
Eller ock :
Z:o För Private hus 5:0 För Hus i Stad
i Stad, betalar desi ägare erlägges icke nägon Be-
Bewillning, i mon efter willning efter Tariffen
Husets Brandförsakrade N.o 2.
wärde; men om en sädan
måttstock saknas, skall Hu¬
sets uppskattning ftje i
jemnförelse »ned Brandför¬
säkrings-Summan ä det
Hus, som deremot närmast
kan swara, och blifwer den¬
na afgift för Hus i Stock¬
holm, Götheborg och första
C asiens Städer ^:dels, i
a:dra och z:dje Clasiens
Städer Krs vch i 4:de samt
z:le Clasiens Städer Z:dels
procent af wärdet, hwaraf
följer att för ett Hus i
Stockholm af docrc, R:rs,
wärde blifwer afgifkrn ef¬
ter Lchrls procent af wär.
det, 15 R:dr, och sä wi'
dare.
»4o Den 5 Januari!.
6:to Stadsjord odlad, till Äker och Äng nyttjad,
elasiificeras i likhet med hwad för Hemman H landet
föreskrifwit ar i z.ne grader, efter desi olikhet ägan¬
de warde af Femtio Riksdaler och därunder, af Sjut¬
tio Fem Riksdaler eller af Ett Hundrade Riksdaler
Tunnelandet, och kaxeras derefter i Bewillning hwar-
je Tunneland af första graden till 4 si., af andra
graden till 6 si. och af tredje graden till 12 si, hwar-
emot om Stadsjord skulle finnas, som more ward me¬
ra an Ett Hundrade Riksdaler Tunnelandet, ökas i
jämnförligt förhållande afgiften dera.
Hwaräst Geometrisk matning icke för fig gatt
följas annat ä stallet tillgängeligt rättesnöre om ägo¬
rymden och afkastningen, och lämpas afgiften efter
den grund här förelagd är. Däremot undantagas
uppodlade utmarker, Beteshagar och skog frän all sä¬
dan utskyld.
7.-mo. Den som ager flere fördelar i Staken, af
Fastighet, Bruk, Fabriquer, Handelsrörelse eller an-
nan Näring, erlägger för hwarje sadan egenskap och
tillhörighet utsatte utgifter, alldeles till enahanda by¬
lopp, som om hwardera af dem innehades af en sär¬
skild person.
Eller vik:
8:vo. Dä nägon er- 8:vo För Caract-rer
HZllit Caraeker, utan att erlägges ej nägon sär-
hafwa warit i Kg!. Maj:ts skild Bewillning, utan bö-
vch Kronans tjenst, beta- ra Cargcteriserade perso¬
lar han därföre i Bewill- ner, som ej hafwa nägon
ning hälften emot hwad inkomst, tjenst eller näring,
Den 5 Januari!. »41
sielfwa Tjenstemannen är taxeras lika med obemed.
päfördt. lade Ständspersoner.
En Embets- eller Tjen¬
steman, som undsätt 2.-ne
eller högre graders Cara-
ctere utöfwer den wärdig-
het, som ätsöljer hans in-
nehafwande beställning, ta.
xeras derefter till Adel i
Bewillning emot den af¬
gift, som ätsöljer den emot
Taracteyen swarande Sysi-
la, men den, som blifwit
hugnad endast med sn
grads högre Earactere, an
Len tjenst han äger, eller
hwarifrän han tagit afsked»
anses ej med nägon Cw-
racters-afgift.
§- 3-
Taxering för Embets- och Tjenstemän, pu»
blique Castor, äustrur, Söner och Döt¬
trar med flere-
i:sta Mom- Alla EmbetS- och Tjenstemän samt
Betjente betala i Bewillning ä sammanräknade be¬
loppet af Lön, Boställe, Löningsjord, eller hwad öf¬
rige inkomster de i stensten hafwa
För 620.Riksdaler och därunder - ^:ten
isrän 622 R>'Vr ttll och med 1222 R:dr ftdekar
sch öfwer 1222 R:dr , , - Hrdel.ir
emot
"r Den Z Januari!'
emot hwad i Tariffen N:o r för lika stor inkomst ut¬
satt ar.
Dä någon har flere tjenster med äkfölsande Lö.
ner, upptagas och sammanräknas desse senare i en
Summa, hwarföre därefter Bewillning utgöres efter
här ofwan fastställde grund.
Ä Lön och öfrige förmäner i tjensten får ej afräk-
nas ränta ä Skuld, eller andre afdrag äga rum, än ve
personers underhäll och godtgörande, som till Sysslans
bestridande warit oumgängelige, jemte de kostnader,
hwilka till Löne-inkomsternas inbrifwande mäste an¬
ar än das.
Äger Tjenstemannen härförutan annan näring,
egendom eller förmögenhet, betalas därföre af honom
i sädan särstild egenjkap, hwad i allmänhet härsm
stadgadt är.
Embets- och Tjenstemän eller Betjente utan Lön
böra i Bewillning betala hälften emot hwad Lönta¬
gare med minsta lön af lika wärdighet erlägga, dock
ej under En Riksdaler.
Innehafware af s:ne etter flere Syflor utan lön
betalar endast Bewillningen efter förenämnde grund
för den af dem, hwarä högsta afgiften sig belöper.
Tjenste. Folk och private Betjente, hwilkas lön
och förinoner i tjensten ej öfwerstiga ggZ; R:dr, an¬
ses endast efter Minimi-Tariffen, sä wida en sadan
icke har behällen inkomst af Arf, Capital eller annar
kitt i6^:dels Riksdal, i hwilket fall han därföre ta¬
xeras efter Tariffen N:o a.
2. dra
Den 5 Januari!. i4Z
-:dra Mom- Jern - Contoirets, Brandsörsäk-
rings-Werkens samt för öfrigt alla i Städer och pä
Landet warande Cassör, som ej till fromma stiftelser
äro inrättade, betala af behällen ärlig inkomst Bewill¬
ning efter Tariffen N:o l. Academie sammanräknar
stya räntor och intrader af atta dess tillgångar, hwar-
efter för aflöningar och utgifter göres afdrag och i
fall Ofwerstoklet skulle lämna högre inkomst Bewill-
ning, än hwad till Minimi-afgifterne kunde sig besti¬
ga, taxekas Academien efter N:o i, men eljest för
sina lägenheter efter Tariffen N:o 2.
Likaledes stola Kyrkor samt andre publique Cas¬
sör och Stiftelser, dä de ej kunna hänföras till Ta¬
riffen N:o r betala för ägande hemman och öfrige
fördelar, de dera i Tariffen N:o 2 stadgade utgifter,
dock befrias härisrän Kyrkornas Win- och Bygg-
nads-säd.
Z:dje Mom- Hustrur, af hwad Ständ som hälst,
betala i procent emot den afgift, hwartill Mannen
taxeras, dock alldrig under 8 ss.
4:de Mom- Hcmmawarande Mantalsskrifne Sö¬
ner betala lika med hwad i nästsöregäende Moment
för Hustrur sörordnadt är, dock ej under 40 si, utan
i händelse en sädan är yngre än 18 etter äldre än
50 är, dä hans Bewillning utgöres med 24st, kun¬
nandes äter den, hwilken är strifwen och arbetar som
Dräng, Gesäll, Lärling, Handels-Betjenl och sä wi¬
dare, ick» taxeras högre än för en sadan person ut¬
satt är, etzwad afgift än Fadren för sig och sin egen¬
dom erlägger,
ä-tte
144 Den 5 Januari!.
Z:te Nom- Hemmawarande Mantalsskrifne Döt.
trar taxeras till ztten emot hwad har ofwansöre för
Hustrur utsatt är, dock ej under l6 si.
6:te Mom. Enkor och ogifta Fruntimmer, utan
egendom eller näring, anses, efter deras bättre och
sämre wilkor, lika med hwad för Hustrur och Döttrar
har förut upptagit finnes, men om Enka eller ogift
fruntimmer ager förmögenhet eller idkar näring, pä-
föres henne hwav därföre efter denna Författning ut.
gä bör.
7:de Mom- Ostiftad Egendom i Sterbhus el¬
ler annat Bo anses såsom en enda person tillhörig
och erlägger Sterbhuset eller Utredningsmannen den
dera belöpande Bewillning; Men dä flere omyndige
äro delägare af mindre hcmmanSlotter, än ^ Man¬
tal, eller hwad i de orter, där Hemmantals-beräkning
ej nyttjas, är deremot swarande, erlägges afgiften sam¬
fält för alla, säsom ock blott en enda deraf more ä-
gare.
Till myndige är komne, men dock under För-
mynderstap ställde personer, kunna e) undgä Bewill-
ningS erläggande. ,
8:de Mom. Af hwad som under Bylag driswes
eller äges, bör hwar delägare sin lott eller anpart ser¬
skild uppgifwa och derföre anses.
§- 4.
Gm wiste undantag i förestäende Bervillningav.
i:o Frän Bewillning efter 2 §. befrias det L
Kronans tjenst stäende Manskap wid Land- och Sjö»
mag-
Den 5 IanUalii' 14S
magten fyM ej hafwa hemmansbruk, jäMwal ynglin¬
gar, hwilka till Studiers idkande Uppehället sig wid
Academier, Gymnasier och Allmänna Scholor, och ej
tillika nyttjas till främmande Barns underwiSning
samt därwid åtnjuta i Contant lön eller andre dere¬
mot swarande förmoner minst 100 A: dr, i hwilket
fall ve taxeras lill samma afgift, som enstilvte In¬
formatorer.
L:o Utom sängar och fattighjon, hwilka nägon
Bewillning icke kan päföraS, befrias jämwäl derifrän
wanföre och bräckelige sann andre, font äro umk ständ
Ltk förtjena sitt uppehälle.
grtio De af Allmogen. En fjerdedel hemmans¬
brukare och derunder, Torpare, Gerningsmän, Inhy.
ses folk samt Bruk- och Fabiiques-arbetare ä lander,
sa wäl som Arbetskarlar. Fiskare och annat fattigt
folk i Skäverne, som icke äro inskrifne Borgare, sto¬
la, dä de hafwa fyra barn, ehwad ve äro egne eller
stjufbarn, likwäl det yngsta under 8 och det äldsta ej
öfwer 15 är, älnjuta i sine afgifter efter a § och dä
de ej komma a t betala enligt 1 § för behållen in¬
komst, Tio stillingars afdrag, swarande emot den för.
skoning i afräkning ä Lön- och betalniNgs-afgift samt
Slottshjelp vem efter förra Författningar blifwiklill-
erkand, jämte frihet frän Mantals-pcnningar.
4:to I Bohusländska Skjärgäröen skola Fiskare
och Skjarkarlar, eller ve sa kallade Strandsittare, svin
ej hafwa jordbruk eller större Segelbåtar, än om¬
kring Trettio Tunnors drägt, sävane är dä Sillfangst
och rörelse, efter Taxcringsmännens ompröfwanve,
för dem alldeles felstagit, nndfä den lindring, akt ve
Sjertze BiS A. A N <- 19 « so. för
146 Den 5 Januari!.
för sine egna personer i Minimi-afgift ej erlägga mer
än 24 §, samt Hustru och heminawarande barn efter
ofwanstäende förestrift.
z:to Manufacrurister, Fabriques-idkare, och sä-
dane Hrndlande i Eskilstuna, som Kongl. Förordnin¬
gen den 22 Februarii 1787 i 5ne Z omtalar, mäge
enligt den samma, samt de flere utfärdade Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelser, Resolutioner och Regte-
mentén för Fristads-Jnrättningen därstädes, undslip¬
pa Bewillning efter 2 Z., äfwensom en lika eftergift
tillerkännes Särna Sockens i Oster-Dalarne Inbyg¬
gare, i anseende till deras kända fattigdom och oför¬
delaktiga belägenhet.
6:0 Äfwenledes warder den del af Allmogen i
Stora Kopparbergs-Län, som är älagd grufwehjelp
till Stora Kopparberget, befriad ifrän hälften af
den Bewillning för Rikets Allmoge i gemen, uti 2
§ är utsatt, och de, som en sadan Grufwehjelp till Lösa
Silfwerwerk, samt den sä kallade Kongsgärds-hjelpen
utgöra, frän ^.dcl deraf, sä länge berörde Extra-Or-
dinarie skyldigheter och onera för den ena eller andra
icke upphöra, kommande jämwäl Allmogen i Herjeda¬
len, till följe ^af Kongl. Resolutionen den 6 October
1772, samt Oster- och Wäjterdahls-Föjderier i Sto¬
ra Kopparbergs Län, att njuta försoning till hälf¬
ten af Bewillningen, enligt samma
7:1110 De af Upsala och Ämals Jmiewänare,
Hwilka undergätt brandskada wid de i berörde Städer
senast timade eldswädor, mä likaledes winna befriel¬
se frän all Bewillning efter 2 Z. intill nästa Riks¬
dag, samt en lika förmon för ett är sträcka sig rist
Den 5 Januari!. 147
dem i Enköping, Thorshälla och Cimbritshamn, som
för enahanda iräkad olyckshändelse blifwit i 1800 ars
Bewillnings-Förordning förunnade skattfrihet pä wist
tch.
3:vo Östersunds Stads innewänare, sä widt de
idka Borgerlig näring och rörelse, mage till befräm¬
jande af denna för Landsorten deromkring sä nödiga
Stads uppkomst, pä 5 ärs tid eller lill nästa Riks,
dag i Bewillning efter 2 § njuta k.dcls eftergift,
emot hwad Städerne i Z:te Classen böra utgöra.
y:mo Alla i ofwanstäende 8:ta Momenter nämn¬
de personer befrias äfwen frän Bewillning efter i Z,
i denna Art., sä framt de ej aga ZZZZ:dels Riksda¬
lers behällen inkomst, i hwilkcn händelse de skola oaf»
kortadt, enligt samma Z taxeras.
Pä fem är eller till nästa Riksdag böra Inne-
wänarne sä wal i Uddewalla, som i Westerbotten och
Nordmalings Socken Norr om öre Elf i Ängerman-
land, af hwilka de förra eller Uddewalla Jnnewä-
uare undergätt en allmän brandskada, och de senare
särdeles lidit af Kriget, fä erfara uti deras Bewill¬
nings, utskylder den för,koning, att alla de befrias
helt och hältet fran Bewillning, hwilkas tillgångar
och willkor icke äro sä gode, att de kunna för ärlig
inkomst uppföras i nägon af de 54 högsta Classer-
ue efter Tariffen N:o 1, och äter den, som salunda
anses, bör, i betraktande af den kanbara inflytelse och
olägenhet, som en orts allmänna missöde, äfwen med¬
förer för dess i bättre omständigheter »varande med¬
lemmar, erhålla -ftdels afskrifning elliot hwad nyssbe-
sagde Tariff bestämmer.
En
r»8 Den Z Ian narri.
En lika eftergift i Bewillningen, som ofwanfö-
re i della Moment stadgadt ar, mci ock pä 2 är ät»
njutas af Jnnebyggarne ej mindre uti Nordmalings
Socken, Söder om Ore Elf i vfwanberörde Lin, än
uti nedanstrifne Orter, hwilka fäkt widkännas myc»
ken stada och förlust af deras nära läge intill fiendt-
liga gransen och de smara följder, fvm större ArmL-
ers tåg och längre wistande förorsaka, nemligen:
I Elfsborgs Län pä Dahls Land.
Wästra Eds, Nöstemarks, Toftedahls, Rölan-
das, Gesäters, Lerdahls, Rännelandas, Ragereds,
Gerbos och Högsäters Socknar.
Uti Wermeland.
Skillingmarks, Köla, Eda, Jernsko, Töksmarks,
östwaldsstogs Ny och Arwik Socknar.
Uti Bohus Län.
Nafwersta, Mo, Swarteborg, Krogstads, San¬
de, Hede, Lommelanda, Hogdahls, Näsinge och Skje
Socknar.
i i:mo Capitaler och Contante medel, tillhörande
Wadstena JungfruStifls-Castan, Armöens Pensions-
Casta, Amiralitets Krigsmans-Castan, Enke- och Pu»
pill-Catzan, Wadstena Krigsmanshus-Castau, Allmän¬
na Arbetshus, Fattigförförjnings, Scholae, Hospitals-
och Allmänna underwisnings-inrättningar, samt i öf¬
rigt alla fromma Siftclfer och Stipendier, sä wäl
som deras och andre publique Hus i Städerne stola
icke med någon flage Bewillning beswäras.
Upp-
Den s Januari!» »49
Upptagne fattige barn tillgodonjuta Ven i flere
särstildte Kongl. Maj.ts Nädiga Bref och Författ¬
ningar dem tillagde befrielse frän Bewillning.
tannö, löfwer- och underärige personer, det will
säga de, som uppnatt högre alder än 6z är eller icke
fyllt femton är, fritagas fran all personelle Bewill¬
ning, sä wida en sadan icke har förmögenhet Embe-
te eller N r ing, men i detta fall äfven som därest
han äger behållen inkomst till 16^ Riksdaler, eller
deröftver af Capital eller af hwad annat som hälst,
bör han derföre lika med alla andre erlägga afgift,
antingen efter irsta eller a.dra §.
II Art.
Om särskild afgift för Ltffillige werk In¬
rättningar- wetier Testamenten. Zidei-
Tommisier, Lotteri winster m. m.
Jemte de uti förra Artikeln bestående afgifter,
fvm antrngen efter behållen inkomst eller för synbar
Egendom, Embete, Näring och personligt skydd, drab¬
ba hwarje skattskyldig i större eller mindre mon, sto¬
la älstillige Assignationer, Arfs- och Testamentsme-
del, winster, Export- och Jmpon-waror, Egendomar
och Näringar, som här nedanföre stä antecknade, oaf-
kortadt och utan att denna afgift kommer i beräkning
wid Taxeringen, efter första Artikeln, erlägga uti ser¬
skild Bewillning
Dykeri-Compagniet 2000 Riksdaler, Sjö-Aste-
curancer, Private Ackie-Ägarne uti Difcom-werken,
samt de uti Tullarrendet, io:de penningen af erhällan»
de rallta och utdelning om äret utöfwer 6 procent.
Ägare
1ZV Den 5 Ianuarii.
2'lgare af insatte 'Eapitaler i Trollhätte gamla
Slustwerks-byggnad, för hwilka 12 procents ärligt
intreste af Kongl. Maj:t och Kronan erhällas, betala
en fjerdedel af denna ranta i Bevillning.
Af hwarje utfallande winst pä Nummer-Lotteri¬
et samt andre nu warande eller framdeles blifwande
Lotterie«Spel erläggas, enär den stiger till Femtio
Riksdaler eller dermöfwer, Tionde penningen i Be-
mistning, sedan afdrag skjett för beloppet af insattsen
ä den Lot.jedel, hwarä winsten utfaller.
Här ofwan omförmäla Bewillning af Actier,
Nummer-Lotteriet, och Trollhätte Slustwerks-Canalen,
innehälles, der utdelningen af förtjensten eller afkast-
ningen ster, och redowisas samma medel för hwarje
är uti Riksens Ständers Riksgälds-Eontoiret, hwar,
öst de stola insättas.
De som hafwa Frälse-Egendomar, betala, efter
ingiswen och riklig befunnen Rusttjensts-Längd och
Jorda-Bok i det Län där samma egendom är belä¬
sen, ätta stillingar för hwarje Rusttjenstmark, och
hwilken afgift, säsom innefattande egenskap eller lik¬
het af grundstatt, kommer till hälften eller fyra stil-
lingar för hwarje Rusttjenst mark af hemmanet att
utgå, ehwad derföre rustas eller icke, men den öfriga
hälften upphör och förswinner, om och enär Kongs.
Maj:t i Näder skulle finna nödigt anbefalla Rust¬
ningens uppsättande, börande de Frälse-hemman, som
antingen icke hafwa nägre Rusttjenst-persedlar i rän¬
ta eller icke sta uti Rusttjenst-Längderne uppförde,
ivid Bewillningens beräknande anses lika med andrs
af enahanda storlek och godhet närmast belägne frälse-
hcm.
Den 5 Ianuarii. i5r
hemman; Men i Skäne betalas för hwarje helt hem¬
man utsockne Twä Riksdaler st, i Blekinge Twä
Riksdaler g- st, samt i Halland och Bohus-Län Twä
Riksdaler 28 st efter helt mantal beräknade och i
proportion derefter för mindre Hemmansdelar.
För Ra- och Rörs- samt Insockne-hemman be»
talas hälften däremot med sörbehäll ej mindre för
deste än för Ursockne-hemman om lika afdrag, som
för Frälse-Hemman ofwansagdt är, i händelse af rust¬
ning, och utgöras för de Hemman, hwilka blifwit
förmedlade, förestående afgift ester hemmanets förmed¬
ling.
Post- och Loks-Bönder, som för deras innehaf-
wande hemman njuta frihet för Rotering och Krono-
ftjutsningar, betala särskilt därföre efter Hemmanets
storlek, neml. En R-.dr 16 st för ett helt mantal och
i förhållande derefter för de mindre, men dä friheten
icke mer än endast för Kronojkjutsningar äger rum,
minskas afgiften till hälften.
De Hemman för öfrigt/ hwilka äro, fullkomligen
frie frän Rotering emot Hemman af lika natur i sam¬
ma ort, och ej äro enligt Förfatmingarne med dere¬
mot swarande andre utskylder beswärade, eller af den
natur, att de Roterina icke kunna äläggas, böra för
Rote-friheken betala Ätta Riksdaler, undantagandes r
Skäne, Halland, Blekinge och Bohus-Län jemte de
Hemman, som till Prestbord äro anslagne samt alla
andre Boställen, äfwen som de Hemman, hwilka an¬
tingen för stik Roterings-frihei förut betala, eller haf¬
wa emot Noteringen till någon del swarande tunga, i
mon deraf frän förenämnde afgift warda befriade.
Dä
lss Den s Ianuarii.
Dä nägon af dem, som äga att fielfwe eller ge.
pom drängur gårdfarihandel idka, fär past till Nor¬
rige, stall han j Bewillning betala fem Riksdaler,
men da sädan erhZlfes till någon annan umkes ort,
Trettio Riksdaler, och bör wedxrbörfigt bewis företes
samt astämnas till Lands-Höfdingen, innan pastet med-
delas, att förestående afgift blifvit erlagd.
För Gäfwa eller Testamenten af lös eller fast
Egendom, Eapitaler eller fordringar, som borrrgifwas
till andre än Maka, Arfwingar i rätt upp e'er ned¬
stigande linea eller sädane Barmhertjghets-Stiftelser,
som uti i Art, 4 Z uppräknade äro, samt stiger i
wärpe till Ett Hundrade Riksdaler och däröfwer, be¬
talas ro:de penningen, nar Testamentets belopp emot.
tages, och bewiset för denna afgists erläggande eller
att därföre hos Uppbördsman»»?»» säkerhet stäld blif-
wit, uppwises innan med Testamentets eller Gäfwo-
Brefwec lagfares; Äfwensom af atta Sterbhus, där
ej Ma a, Arfwingar i rätt upp- och nedstigande li¬
nea ellex Syston finnas, erlägges af behällne förmö¬
genheten, ware sig i lös eller fast Egendom, Capitaler
eller fordringar, Tre procents Bewillning för den del,
spm öfwerstigcr Testaments-Tagarens lagliga arfsandel.
Likaledes bör för Fidei-Commisier, som hädanef.
ter stiftas, ware sig till närmare eller fjärmare stäg-
tingar eller pstyld, erläggas lo procent af det »vär¬
de, som Taxeringsmännen i orten dera utsätta, innan
Fidei Evmmitz-Breswel wid Domstolen i Protokollet
jnsöras mä.
H varje Villard, där betalning tages för nyttjan,
det, taxeras med Bewillning j Stockholm och Göther
borg
Den Z Ianuarn- rzz
borg samt Städerne af första Clatzerne tilt Femtio
Riksdaler, och annorstädes »ill zz och ^dels Riksda¬
ler, »nen Billarder wid Hälso-Brunnar äro dock här-
jfrän besriadx.
I stället för hittils af Sockerbruken ivid stamp-
lingar erlagd Bewillning af Twä runst. för hwarje
stälp, Topp-Socker, stall hädanefter wid Stora Sjö-
Tullen uppbäras, såsom särskild Bewillnings-afgift,
Ett runst. för hwarje „stalp:d inkommande rätt Ma-
scovade-Socker, men Atta runstycken för Terres och
Teles, samt alla andra sä kallade puder- eller hwitå
Socker.
Wid Export till Utrikes Ort af A un erlägges
pä Sjö-Tu!bKammaren i Bewillninq för hwarje Tun¬
na Tolf Skillingar, i stället för den Bewillning af
Sex on stillingar för Tunnan, som förra Förordnin¬
gen älagt Bruksägaren.
III Art.
Vin Taxeringen och ändrings sökandet deri,
sa »väl som om Uppbörden och Redo¬
görelsen.
i 8.
OtN angifning tils Taxering, TaxeringsmänS
wäljande och deras göromål-
iro Till Mantalsskrifningen äligger Husbönderne
of alla Stä»»d i Släder och pä Landet att ä kun.
gjord dag och ställe, innan förrättningen börjas, in
dupp,
154 Den 5 Januari!.
dupplv aflemna tydelige och fullstandige samt under-
flrifne Förteckningar pa sig och allt sitt folk, äfwen
som pä aila sinL-där i orten ägande Fastigheter, Nä¬
ring, rörelse, Werk och inrättningar, hwarföre, enligt
Bewillnings-Förordningens i Art. 2 § eller Skydds-
Turiffen, statt erläggas bör, med utsättande af namn
och alder pä hwarje mantalsbar person, såsom ock
upgiswa aila hos honom warande Hyresmän, wid Twä
Riksdalers bot för den som sädant försummar, hwaremot
Allmogen och Staderncs mindre strifkunnige Jnnc-
wänare aga att sädant ivid mantalsskrifningen mun-
teligen anmäla. Hyresmännen stola för sig, sitt folk
och egendom iakttaga lika skyldighet här förut stad¬
gadt blifwit.
Aila besia Förteckningar äligger dek Mantals-
Commisiarierne att i hufwudssrifien bifoga Mantals
Längderne till Comroll bäde uppä anmälan och an¬
teckning. Om nägon, hwars beställning eller Nä-
ringssäng icke egenkeligen kräfwer desi wistande i Sta¬
den, skulle wid Mantalsskrifningen föregifwa sitt rät¬
ta hemwist wara a landet eller twärtom, sa skallben
wara förpligtad art sädant sitt föregifvande bewisa,
samt därhos styrka, det han för sig och underhafwan-
de folk pä ettdera stället ar Manlalsstrifwen och dar
Bewillning erlägger.
Men desiukom stall en hwar, som ager flere
Hemmansdelar, eller särskild förmögenhet, afwen som
hwarje förwaltare af outredt Sterbhus eller annat
Bo, wara skyldig att ä Landet till Berednings- och i
Staden till Taxerings Comitkön uppgifwa desi inne-
hafwande Embete och Sysila med ätföljanoe Lön och
förmoner, sa wal som Hemman, Bruk, Handelsrö¬
relse
Den 5 Januari!.
155
relse eller annan näring och handtering jämte flu'elig
summarcst uppgift ä hela sin behällne inkomst det
föregäende äret, hwilken blifwer grunden för hans
Taxering elter Tariffen N:o l dä deremot desi af¬
gift, enligt Tariffen N.-o 2, kommer att. rätta sig ef»
ter uppglslen wio Mantalsskrifningen.
Den som flyttar fran en ort till en annan bör
första äret owagerljgen förete Committäens i den ort,
där han senast warit, intyg, huru hans behällne in¬
komst det föregäende äret anses.
För de hemman och lägenheter, Bruk, Fabri-
quer och sä widare han ä andre orter innehasiver, och
hwilka till hemman-tal, Clasi och beskaffenhet böra no¬
ga uppräknas, utsättas särskildt hwad af hwarje sä-
dan i annat Taxerings-district belägne egendom ho--
nom i behällen inkomst tillflntit, likwal utan afdrag
af ränta pä skuld, den han i stället uti den Sum¬
mariste uppgiften af hela sin behållning beräknar.
Den som äger flere tillhörigheter af en och sam¬
ma natur, såsom Sill-Salkerier och sä widare, mä
utsätta inkomsten af dem sammanflagne, ändock de i
olika districter finnas.
Uppgiften stall afwen utmärka dem af en' sadan
persons barn, pupiller, tjenstefolk, eller andre, som
tillhöra desi hus eller omwärdnad. och han wet haf.
wa nägon särskild behällen inkomst af minst i6f:dels
Riksdaler Banco om äret, hwilken han säfom Far,
Förmyndare eller Husbonde bör anmäla, samt för
Bewillningen af Barns och Pupillers inkomst tilli¬
ka answara.
iz6 Den 5 Januari!-
Den som underlåter afgifwa sadan Förteckning
efter därtill föregängen tidig Kungörelse, hwilken stall
wara ätföljd af noga underrättelse om alla desi Ålig¬
gande stylvicHeter, piik e T,vg Riksdaler, och den som
ftulle besinnas nägot undandölja af hwad han till ta¬
xering börkö anmäla, ware förfallen första gängen
till dubbel Bewillnings erläggande för hwad han sa¬
lunda fökt undandraga Kronan, andra gängen tredub
belt, tredje fängen fyra dubbelt och sä widare, hwar,
af Kronan rmdsär hwad henne i Bewillmng bordt
tillkomma och Åklagaren det öfriga. Brister äklaga,
ren i benus böle hälften deremot.
2:0 Inom hwarje (jocken pä landet, waljes el¬
ler utses ärligen i därtill esler LanerHösdingens an¬
modan af Pastor lagligen utlyst Sockne Stämma, en
Comitte af b besutkne personer, nämligen 2 Adels¬
män, i Ståndsperson och g Bönder. Desse samman¬
träda jemte Pastor i Församlingen, som alltid är
fielfstrifwen sjunde Ledamot, emottaga hwar och ens
uppgift till Taxeringen, gransta dem under jämnförel-
se med mantalslängderne samt öfrige upplysningar de
kunna för fig anse nödige och bereda grunderne för
hwar och ens Debitering, äfwenfom försiagswis upp»
gifwa Summan hwar o y en efter deras kännedom
och öfwertpgelse. renlighet mco Bewillnings»Förord¬
ningen, bör till Staten utgöra. Protocollct häröf-
wer föres af den som Socknen härtill antager?
Detta Förslag med sine bilagor och deribland den
följde Mantals-Längden insändes till Taxerings-Co-
milten, som kommer att utgöras af Nio personer,
nemligen 2 Adelsmän, 2 Präster, 2 Sländs-personer
och z Bönder, alle walde utaf och inom Socknarnes
Berednings-Lekamöler.
Frän
Den 5 Januari!» 157
Frän hwarje Sockne Berednings-Coniiltö, instäl-
le sig alle Ledamökerne, försedde med de för dem ut¬
färdade Förordnaden eller Sockne Stämmo-Protvcoll
till wal af Taxerings Comitten pä därtill utsättande
dag och ställe af Lands-Höfdingen, som iakttager, att
detta sammanträde hälles ä samma dag och ställe, som
för Taxeringens början utsatt är och allvrig utom
Taxerings-Districtct.
Votering werkställes med lyckta Sedlar pä dek
sätt, an hwar och en nämner det bestämde antal af
hwarje utaf de ostvan uppräknade Classer lill medlem¬
mar i Taxerings Comitten.
Om flere Socknar inom ett Pastoral eller till
och med 2'.ne smärre Pastorat» wittja förena sig om
en Berednlngs-ComittL, ware det dem fritt, dock mä
den alldrig bestä af flere än Sju personer, likasom
om Sockneboerne ej skulle wilja utse sä mänga lill sin
Berednings-Comitte, de blott äro förbundne att sä
wida Adelsmän, Sländs-personer och Bönder där fin¬
nas, ätminstone kalla en af hwarvera Clafstn.
Ehuru säledeck i en Socken där ej af alla nämn¬
de ire Classer personer gifweS, det ej kan äläggas
Sockneboerne att wäija utom sig frän andre Sock¬
nar, utan de ester behag äga fylla ankale» af den
Class, pä hwilken de hafwa tillgång; sä ma det dock
ej eller wara dem förment, att dä de wilja hafwa
större Berednings-Comillö än syra Ledamöter, antaga
de öfrige af sädane främmande personer, hwilka kun.
na äga deras förtroende.
Men den Socken, hwaräst utom Pastor Ire Bo-
sukne personer icke äro akt tillgå, stall wara stylvig
«tt .
158 Den 5 Ianuani.
att förena sig med den nästgränsande hälst inom sam¬
ma Pastorat, till gemensamt wal af Berednings-Le¬
damöter, hwilket dä förrättas i den Socken, som stör¬
sta hemmantalet äger, och endast i detta fall mä de
tväljande utse en obesntten person ifrån förstnämnde
Socken till Ledamot i Berednings-ComitlLn. Om
Socknarnc sig sielfwilligt ej förena hwilkendera tillsam¬
mans böra Berednings-Comilte utgöra, anmäle Pa¬
stor ber hos LandsHöfdingen, som da tillhörer att
härom förordna.
Där Berednings-Comiktä för en eller flere Sock¬
nar tillsammans bestär af färre än Sju personer, ä-
ger den till Taxering!,-mans utseende för Taxerings-
Comitten icke eller flere röster än i nion af sitt antal.
Är Pastors Systlan ledig eller Pastor för al¬
der, sjuklighet eller annat giltigt hinder ej kan sig
infinna som Ledamot i Sockne-Berednings-Comittön,
bör vice Pastor, där sadan finnes, eller Comminister,
eller ock Pastors eller Comministers tillförordnade
Adjunct dest ställe företräda.
Hvar Berednings-Comitkö wälje sin Ordföran¬
de, likasom TaxeringsComitten, i det fall att Lands-
Hösdingen ej ivid denna infinner sig sjelf eller för-
vrdnat någon annan dertill. LandsHöfdingen eller den
han ä sine wägnar utnämner, äge dock ingen röst, sä
framt han ej tillika af Sockne - Comitteerne blifmit
wald lill en af de Nio, som utgöra Taxerings-ComitlLn-
Sä framt ej Församlingens Ledamöter utan wal
kunna öfwerenskomma om Ledamöters utnämnande till
Berednings-ComittLen, bör ordentligt wal af dem
anställas, och i walen af dem a Sockne-Stämma kill
Be-
Den 5 Ianuarii-' 159
Berednings-Ledamöier beräknas blott, de uärwarande
röster, och det ester förmedladt hemmantal.
Jordägare är allkid röstägande sä framt han ej
genom särjkild öfverenskommelse denna rättighet till
Aboen öfwerlämnat.
Till Taxerings-Comittöns wäljande röstas per
Capita och wid alla wal, dä de fläste rösterne utfal¬
la lika för twänne eller flere, afgöres pä stallet ge>
nom lottning, hwilkendera af desta stall wara Ledamot.
LandsHöfdingen indele större Härader i a:ne el¬
ler flere Districrer, att högst 6 eller 7 Socknar kom¬
ma uti ett Taxerings-District.
Där Häradet bestär af en enda Socken, blisiver
BeredningS-Comitläen öfverflödig, utan wälje För¬
samingen genast Taxerings-Comiträn till det antal
Ledamöter, som för de öfrige Taxerings - Comittöer
stadgadt är, men efter lika grunder, som för wal af
BeredningsConilton är ulstakadr.
Det samma gäller, vin Häradet består af ett
Pastorat, ehuru af 2 eller z smärre Socknar, enär
de förena sig ä Sockne-Stämma att straxt wälja Le¬
damö er till Taxerings-CvmittLn. Sä kallade Anexe
eller Capell-Församlingar anses lika med Socknar och
arv berättigade wälja sin egen Berednings-Comitkö.
Dä en Socken ligger i flere Härader, utgör
den likafullt blott en Berednings-Comitte, men för
Taxerings-Comirtän, höre hwarje person och egendom
till dek distrikt eller Härad, hwari de finnas, och bör
säle-
i6o Den 5 Ianurrii.
säledes Berednings-Comitön insända särskild Bered,
nings-LäNqd till hwardera af vesta TaxeringsComit-
t«er för de dithörande S?attstyldige, äswen tom hwar-
je Bercdnings-Ledamot begiswa sig till den TaxeringS
Co mitt Ln, i hwars district han ar hemma.
Berednings-Lcdamöterne sä wät som Taxerings-
mannen aflägga hwarje gäng före början af deras
förrättning denna ed:
Jag N. N- lofwar och swär wid Gud och Hans
Heliga Evangelium, att, sedan det förtroende mig
Uppdraget Hlifwit, att Uppskatta och bestämma hwad
till Kongl. Maj:t och Kronan af benna orts innewä-
nare i Bewillnings-u.styldek erläggas bör, skall mitt
högsta bemödande wara, art efter nogaste granskning,
pä bever, ära och samweke utan Någon ensidig afsigt
eller mannamän, päföra hwarje förekommande person
den beskattning han bör »vidkännas enligt Bewillnings--
Förordningen och i jemnförelse efter dest inkomster,
sä att ä ena sidan Sra en och Kronan till dest rätt
och inkomst icke lider minsta försäng, men ock ä den
andra att ingen betungas utöfwer hwad Författning
garne och hans »vilkor medgifwa; Och skall jag äf-
»ven hälla ryst och hemligt hwad »vid öfwerläggnin-
garne förehafwes, och af någon Sra tstyldig under
tysthets förbehåll, rörande dest omständigheter uppgif-
wes, h-vilken min dyra och högtideliga förbindelse jag
redeligen uppfylla stall, fä sant mig Gud hjelpe till
Lif och Själ-
Bade Berednings och TaxeringS-Comilteerne häl¬
la sine sammankomster inom slutne dörrar och äga
blott de stattstylvige tillträda när Taxeringsmännen
för-
Den s Ianuarii. l6r
fordra någon upplysning eller hafma akt anmärka wid
någon uppgift, hwarföre äftven Taxeringsman sjelf
astrader dä han undergår taxering.
Hwarje person åge pä stallet fä underrättelse till
hwad Summa han blifwit taxerad.
Till hwarje Beredning äligger dek HiradS-krift
»varen tidigt aftgifwa ekt Exemplar af Mantals-Läng-
den samt »vid Taxeringen jemte Krono-Fogden wara
tillstädes, för att med nödige upllysningar tillhanda
ga; Tillseende de att en hwar »varder behörigen de¬
biterad, enligt TaxeringS-männens Vestm, och »vare
därföre hwad ziffra»» widkommer, behörigen answari-
ge, äftven som dem ar obetagit att begära till Prv-
rocollet anmärkt om Taxeringsmännen, med förbigå,
ende af deras meddelade upplysningar, stulle fela emot
Bewillnings-Förordningens tydeliga föreskrift, och bö¬
ra sädane airmärkningar likaledes i Taxerings-läng¬
den infbras.
Wid Taxeringen, där KronoFoade a Landet fö¬
rer Prstocollet och H »radsftrifwaren T xerings-Läng-
Len, bör denna längd ofelbare wara uppjurnmerad och
Undersiriftven, innan Taxeringsmännen ätskiljas, samt
det »pid sörrllttniirgen förde Pro ocoll rist särskildt
Convulut >»»ed någre af Taxeringsmännens Sigill för¬
seglas och till fdrwar hos Krono Fogden aflämnas.
z:tio I Städer»,e wälje Borgerskap^ och Hus¬
ägare as alla andra Ständ ä Allinän Rädstuswa,
Stadens Tax.ringstnän, hivar och ens röst beräknad
efter hwad dest Bewillning inom Staden föregående
ärer utgjort, och utnämna de Ii ason» pä landet hwar och
en sine sarmelige Taxeringsman efter fastställde antalet.
Ltordo B. s Z. N:o si — ss. I
i6r Den 5 Januari!.
I Stockholm, Götheborg samt första Classens
Städer ombytes sedermera blott en trediedel af Taxe-
ringsmännen hwarje är, men i alla öfrige Stader
hälften; de wäljande dock obetagit att med sitt för¬
troende äter fasta pä de afgående, men icke utan or-
Lenteligt wal, som stall wara hwarje Stad fritt werk»
ställa, igenom Electorer, Classewis eller mangrant, i
förra fallet dock under wilkor, att af hwarje Class
innewänare blifwer proportioneradt antal Electorer e»
mot Taxeringsmännens, hwilka senare stola wara:
I Stockholm Sex Adelsman, Sex StändS-per-
soner, fädane som ej höra till nägotdera af de fyra
Riks.Ständen, Tre Präster och Trettiosex Borgare,
nemligen Nio af Grosshandels, Nio af Minut-Han¬
dels, Tre af Fabrikörs och Femton af Handtwerks-
Classerne, tillsammans Femtio En Taxeringsman.
I Götheborg och hwardera af första Classens
Städer Tre Adelsman, Tre ofrälse Ständsperfoner,
Tre Präster, Femton, Borgare af Handlande och Handt-
werks Classer, tillsammans Tjugufyra Taxeringsmän.
I andra och z:dje Classens Städer Twä Adels»
man, Tiva Ofrälse Ständsperfoner, Twä Präster och
Tolf Borgare, tillsammans Aderton Taxeringsmän.
Men i öfrige Städerne blott Twä Adelsmän, Twä
Ofrälse Ständsperfoner, Twä Präster och NioBor-
gare, eller tillhopa Femton Taxeringsmän.
I Fahlun och Sala komma Borgare. Ståndets
Taxerings-Ledamöter att bestä till det ena halfwa an¬
talet af Borgare och till det andra af Bergsman, dock
sa att hwad Sala angär, wäljes det ena äret Fyra
Bor-
Den Z Januari!. r6z
Borgare och Fem Bergsmän, samt det andra Fyra
Bergsmän och Fem Borgare.
I Städer där Gymnasier finnas, bör ibland det
Utsatte antal Präster en Lector mäkjas lill Taxerings¬
man, men der Academier ä> o. stola twänne P ofesso-
rer uköfwer Taxeringsmännens fastställdle antal in-
wäljas i Taxerings-Comitten, hwar>emre sädaneStä-
der äga att bland de 2:ne Prästerne malja af Aca-
demie-Staten en Taxerings Ledamot.
Hwarje Academie-Stat ager att inom fig hälla
Beredning till den Taxering, hwar den sedermera med
Staden kommer att deltaga. För öfrigt gäller hwad
Städerne beträffar der samma, som om landet sagt
är, att dä fullt antal Taxeringsmän af nägondera Folk»
Classen saknas ersattes bristen af en annan.
Prästerne samt walkände och ansedde Borgare
kunna till Taxeringsmän mäkjas, utan att äga Hus
eller jord, men de öfrige Taxeringsman i Staden sto¬
la wara bofaste.
Wid första Taxeringsmanna walet afgö-es ge¬
nom lottning, hwilka af de walda i Stockholm, Gö»
rheborg och ,:sta Classens Städer stola qwarblifwa
för blott ett eller twä är, och i de öfrige, hvilka för
blott ett är komma att som Taxeringsman anses.
Sedermera asgä alltid de, som längst hast samma be¬
fattning-
I Städerne förrättas Taxertng/n inför Borg¬
mästare och Räd, uti Stockholm i Öfwer-Slä-häl»
larens och i de öfrige Släder uti Lands-Hösdingens
eller
164 Den 5 Ianuarii-
eller vest Ombuds uärwaro, dock utan voterings-ratt
för defle Embetsman i annat fall än sä wida de till
Taxeringsman blifwik walde.
För Taxerings - Eomittöerne i Städerne gälla
hwad som pä landet föreskrifwit är, angående sä wäl
Evens aflagganve, enligt ofwanstäende Formulaire,
som ock om Taxeringarnes förhälla »de inom lyckta
dörrar; Ägande Taxeringsmännen i Stad, ill Pcoko-
csils förande nyttja Uppbörds-Casieuren eller hwem
de annan särskildt utse.
Öfwer-Stäthällaren och Lands-Höfdingen eller
den i hans ställe bewistar Taxeringen sa wäl svin Ma¬
gistratens Ledamöter, KronoFogde och Häradsstrifwa-
re samt den som till Protveolls förande warder förord¬
nad, aflägga denna Ed:
Iaq N. N. Lofwar och swär wid Gud och
Hans Heliga Evangelium, akt sedan jag wid den i
grundas Riksens Ständers Vewillnings-Ordning här
ffeende Taxering i och för min tjenste-plikr är när-
warande (för Ofwer-Stäi hällaren, Lanbs-Hösdingen j
och Magistraten: att hälla hand och ordning öfwer
hwad som lill denna förrättning hörer, (för Krono¬
Fogde, Häradsskrifware och Protokollist: att fullgöra
hwad mig härwid äiiggerl samt kan tjena till befor¬
dran af det wigtiga ändamäl, akt ä ena sidan Kongl.
Maj-l och Kronan erhåller sin fullkomliga rätt, men
den skar skyldige äfwen ä den andra icke förnärmas
eller päföres mer än hwad han esker rättwisa och För-
sattningarne »vidkännas bör, fä skall jag allt delta no¬
ga iakttaga, samt hwad som härunder förefaller och
hemligt hällas bör, icke pä något sätt uppenbara, ^
Den 5 Iamiarii. i6z
hwilket härmed pä det kraftigaste försäkras; Sä fant
mig Gud h elpe lill Lif och Själ.
4:0 Ledamöterne i Berednings- och Taxerings-
ComittLerne njuta i och för denna deras befattning sam¬
ma skygd som Riksdagsmän och Fullmägtige i Banque»
och Riksgälds-Conkoiret uti Riksdags-Ordningen och
Regerings-Formen tillägges och om en eller flere af
desie Ledamöter frän förrättningen uteblifwer, »verkställa
icke destomindre de närrvaraude Taxeringen och förfa¬
ra för öfrigt pä sätt har redan förordnadt sinnes.
Den som blifwit »vald till Ledamot i någondera af
deffe Berednings- eller Taxerings-Comitleer,. men ej
äger tillfälle, att dem bewista, äligger ovilkorligen att
sitt förfall hos Comittsn genast anmäla.
Da Taxeringsmännen äro af olika tankar och
votering blifwcr nödig, anställes den icke Ständs-el¬
ler Clasicwis, utan beräknas efter Ledamöternes an¬
tal och vin rösterne ä bada sidor finnas jemntalige,
gälle den mening, som är till Kronans största förmon.
Z:to Taxeringen bör alltid ske i enlighet med
förhällandet »vid Mantalskrifningen utan afseende ä
hwad förändringar med egendomar och annat under
mellantiden kan hafwa inträffat.
Taxerings-Comitköerne aga, för utrönande af de¬
ras inkomst som stola taxeras, ibland annat göra af¬
seende sä wäl ä den mer eller mindre »vidsträckta rö¬
relse de driswa, och antalet af de personer desie i si¬
ne handteringar syffelsätta, som ä Tull samt in- och
utskeppnings-specialerne.
Jfrän sadan tillwerkning hwarföre afrad eller
Tionde till Kongl. Maj:t och Kronan betalas, bör den
sam-
166
Den Z Januari!.
samma aldragas innan Minimi-afgiftcn beräknas, för
Skeppund, Tunna, L tycke, Skigtal o. s. w.
Till nödiae upplysningar för Taxeringsman i de
Städer, där Hos Ruer, Collegier. andre publike
Werk. Academier och Gymnasier finnas, samt Sjö- och
Land-T-oupper arv förlagde, skola personelle Förtecknin.
gar, som »wga specificera en och hwars innchäswan»
de Embete och Länewilkor frän hwarje Collegium,
Embets- och Befäl haf,vare till Konungens Befall-
vingshafwande inländas, för atk komma »vederbörande
Taxerings Camille lill handa.
Hvar och en taxeras för allt hwad han äger och
innehafwer ä flere sarskildte orter och districter, dar,
hwaräst han sjelf blifwer Mantalsskrifwen, men hans
Folk och underhafwande a desi annorstädes »varande
Egendomar och lägenheter, där de »vistas.
Husbonde answare för sikt Tjenstefolks Bewill-
ving efter Tariffen N:o 2 men Tienstehjonet sjelf för
Len afgift det samma bör erlägga efter Tariffen N:o i.
För Backstufvu- och Inhyseshjons skatter an-
swarar icke Jord eller Husägaren, men »vare »vid Twä
Riksdalers bot pligtig tillse, det sädcme pä hans agor
wistande eller i dest Hus boende personer, biifwa till
Mantalsskrifningen orve,»tellen aninälte. Häremot är
Husbonde anfivarig för dest Bönders, Torpares och
Arbetares Kronoutskylder i allt hwad te, enligt Skydds
Tariffen, äro förbundne Utgöra och hwartill tillgäng
för be»n brister.
H-mman, Bru^, eller andre lägenheter skola all¬
tid uppskattas af Taxeringsmannen i den ort de lig¬
ga,
Den 5 Ianuarii. 167
ga, men för sadane Fabriquer och Föradlings-Werk,
hwars tillwerkning ej pä stället afsattas, och inkom¬
sten hwaraf Taxerings Comittön säledes ej ar i till¬
stånd bedömma, ware nog, att bemälte ComittL an¬
tecknar och uppgifwer tillwcrkningens belopp, bety¬
denhet eller qvanlilL.
När Egendomar och lägenheter befinnas i annar
län an där deras ägare bor, skall öfwer dem Utdrag
af Taxerings-längden utaf den, som den samma fört,
inom atta dagar ifrän Taxeringsförrätlningens flut
tillsändas Lands-Höfdingen uti förstnämnde Län, som
har att, sä fort ske kan, öfwerskicka samma Utdrag
till Lands-Höfdingen i det Län, hwaräst, enligt »ve¬
derbörande Betjentes, Arrcndatorers eller underhaf-
wandes uppgift, deras Husbonde lätit sig Montals-
skrifwa för att widare tillställas den Comillö, dit ä-
garens personliga Taxering hörer, ware sig i Stad
eller pä landet; men om Comtt>en ar ätskiljd, dä öf»
werlämnas till Häradsskrifware»», som biträder twän-
ne Ledamöter, hwilka Taxerings-Comitlen af sine eg¬
ne medleinrnar i sädant ändamäl utsett, att granska,
huruwida samina Utdrag instämmer med Ägarens gjor»
de uppgift, eller därest denne skulle wara felaktig och
för ringa, dä i Debet Sedeln införa den tillökning
jemte iakttagande af progressionen, som här i Förord¬
ningen utilakad är, likasom anmärka der uti särskildt
tillägg till deu Taxeringslängd, som öfwer Ordinarie
Taxeringen blifwit hällit och af Taxeringsmannen un-
dertecknadt. Men om en sädan ej pä stället boende
ägare »vistas inom samma Län, sände den Comittö,
som uppskattat egendomen Utdraget af Taxeringsläng-
den deröfwer till Comitten i det District ägaren är
mantalsskrifwen, som dermed förfar lika som nyst fö-
refkrifwit är. Kro-
i68 Dm Z Januari!.
Krono-Fogden i hwarje ort answare för ffynd»
samt fortställande af sädane Communicalioner emel-
lan Taxerings-^omitlöerne inom Länet. I Stad sam¬
manträda wid dy ika händelser Tcherings-Cominön för
att den nödiga rättelsen eller tilläggningen föranstalta.
6:0 Mantalsskrifningarne vä landet och i Städer-
ne förrättas de twänne silla Mänaderne af föregåen¬
de äret. Beredningarne stola däref er wara fullbor
Vade inom den sista påföljande Mars, hwarester ta-
xeringarne böra af Ofwer-Stäthallaren för Stockholm
samt af Lands-Höfdingarne för öfrige Städerne och
landet fa tidigt utsättas, alt de ofelbart till den 15
darpä följande Maj äro fulländade.
Debet-Sedlar öfwer den påförde Bewillningcn
stola sedermera fä tidigt utfärdas, art de Skattstvl-
dige inom den zo Junii kunna de samma fä afhäm¬
ta ä Landet hos Socknens Läns- Fjerdings- ekler Sex-
män, hwarom genom Kungörelser ä Predikstolarne
underrättelse bör meddelas, och i Städerne pä sätt
wederbörande finna tjenlig!, dock sä, akt den Skatt-
styldige inom lörestrifwen tiv sin Debet-Sedel med
säkerhet kan erhälla.
Da den rick nedanstående § till Beswärs afgö¬
rande u satte lid lill ända lupit, försatte Häradsskrif¬
ware» a Landet samt Nppbördsmännen i Städerne
sammandrag öfwer Bewillningens belopp uti Taxe-
rinas-Distric erne, som, sedan det af o:ne af hwarje
Districts Tarcrings-Ledamöker blifwit bestvrkr, till Öf-
wer-Stäthällaren i Stockholm och Lands-Höfdingarne
i vrterne inom den 15 Augusti öfwerlämnas. Ge¬
nast ester Uppbördsäret äligger Öfwer-Släthä.-aren
för
Den 5 Januari:.
169
för Stockholm och Lands-Höfdingarne Hwar för sitt
Län akt till Fullmägtige i Banque» och Riksgalds-
Contoiret insända fullständige sammandrag, hwilka
upptaga sä wäl hwad as hela Bewillningcn efter desi
särstildte Articlar och Tariffer werkeligen influtit, som
hwad ännu deraf är utestående, samt anledningar lill
de afstrifningar och Restantier som deruli finnas,
§.2.
Gm BeswLr öfwer Taxeringen-
Hwad Taxeringsman päförl och stadgadt, blifwa
utan ändring fast ständande, sä wida den ffallsky'di¬
ge icke antingen genast, medan Taxerings.-ConiittLn
ännu är samlad, wisar, att han af mifltag ener af
förelupen uppenbar felaktighet blifwit för högt debi¬
terad, eller ock äskar ack sä sitt förmenta lidande och
pästäende om rättelse pröfwat af Compromitzrätt, och
förbehälles äfwen Kongl- Mallts Befallningshanwan-
de e'ler den, som i dest ställe i Skader och pä Lan¬
det Taxeringarne öfwerwara, en lika rättighet att be¬
gära Compromifl, enär de därtill finna sig äga anled¬
ning. Will Krono Fogden eller annan Kronans Om¬
bud något wid Taxeringen anm.är a, göre han renast
till Protocollel sin reiervaiion, och Lands-Höfoinge»
pröfwe, huruwida Malek bör tili Compromrfl dragas
eller ej. Den således ä ena eleer andra sidan med
Taxerrngen initznöjde bör inom fjorton dagar ifrän
de> Debe-Sweln stätt art afh anka, anmäla 'g om
Cvmpromitz Rätt hos Härads lriswaren, hwilken 0-
wilkorligen äligger akt skyndesamueligen det aiswa till¬
känna hos den af be twänne walde Compromitzarier,
svin Taxerings-Comillen till Ordförande utsatt, hwit-
i7o Den Z Ianuarii-
ken äler, sä fort fte kan, genom vederbörlig Kungö¬
relse underrättar om ven för Compromisi - Rättens
sammankomst utsatte dag.
De twänne Ledamöter, som Taxerings-Comitkön
till Compromisiarier watt, böra inom fjorton dagar
frän den dag beswären salunda anmälte blifwit, före¬
lägga den ilagandc tid och ställe inom Districtet, där
han äger infinna sig, försedd med alta de bewis han
kan och gi ier, till styrko af sin förmente rätt, före¬
te, jemte de ä hans sida walde 2:ne gode män; desie
fyra förena sig om den femte, men hwilken, om ej
annor unda. inkallas genom votering, och däräst den
utfaller lika för twänne, anställes dem emellan lott¬
ning. Walet till Compromisiarier af Taxeringsman,
nen stjer med stulna sedlar och wäljeS utom de twän¬
ne en tredje för att, däräst nägon af dem, antingen
genom jä'f. elter annat laga förfall, skulle wara hin¬
drad, desi rum intaga.
Inom fjorton dagar äter fran den dag Compro-
misi-Rätten malek företagit, bör det samma wara af¬
gjordt, och jemte det den beswarande pä sin Debets-
rakning erhäller intyg, antingen att desi bcswär blif¬
wit afstagne eller i hwad matto de wunnit bifall, fö¬
ra Compromisiarierne sjelfwe öfwer desie bestur ett sär¬
skildt Plvtocoll, samt upprätta i anledning deraf för¬
teckning pä de afgif er, som för en hwar blifwit an.
tingen förhöjde eller förminskade, hwilken genast af.
lämnas ä landet till Häradsskrifware» samt i Stä-
derne till Uppbördsmännen för att tjena till rättelse
»vid uppgörandet af sammandraget öfwer Bewillnin-
gen samt veriftcation wid räkenstaperne.
Skul,
Den 5 Januari!- 171
Skulle äter någon skattskyldig, som tror sig hof¬
wa stjelk förnär wid Taxeringen och önstar daruti sö¬
ka ändring wid Compromisi, wara af äkommen swär
sjukdom eller annat laga förfall mur ständ satt alt sin
rätt därstädes i förestriswen ordning iakttaga och be-
waka, stall han d<rom, inom den för andnnas »ökan¬
de här ostvan stadgade tid göra anmälan hos de ut¬
sedde Compromisiarier, och sitt hinder med oewis styr¬
ka, dä Compromisiarierne efter sig företeende omstän¬
digheter aga att bewilja uppskof med walet och tilla,
ka den klagande sin talan ema» Taxeringsmännens
ätgjard utföra wid den ester nästföljande ärets Taxe¬
ring infallande Compromisi.
Wid alla de mäl, som till Compromisi-Nätlens
pröfning höra, gälla alltid desi fattade Beslut, och kan
ej deruti ändring sökas.
Alla Handlingar i Taxeringsmäk ware ifrän
Charrae- Sigillatae - afgift befriade.
Den stm tillitar en sadan Compromisi om änd¬
ring i sin Taxering, fbrstjule genast Compromisiari¬
erne nödig resekostnad och dagtraktamente. För all
annan ersättning ware han befriad; dock om Compto¬
ir,isien pröfwar desi beswär hafwa warit alldeles obe¬
fogade, äger den ester omständigheterne till den Sock¬
nens fattiges sörmon, i hwilken den klagande är Man»
ralsstrifwen, älägge honom uran z^:dels titt 25 R:drs
böter, och jenne antecknande deraf ä desi Debet-Se¬
del, meddela Pastor i Församlingen, eller den annan
person, som har faktigmedlen om hand, skriftlig upp,
gift däröfwer för att desie böter »vederbörligen infor¬
dra.
Dä
i?2 Den Z Januari!.
Dä uppå begäran af Ofwer-Stäthällaren, Lands-
Höfdingen eller af Kronans Ombad Compromisi an-
ställes, utbetalas genom anordning a Landr-Ränteri-
et i orten af Bewi uungs-medlen CoMoromisiariernes
resekollnad efter räkning, sedan den blifwit af Com-
pronusi-Rätten prösivad.
De af Taxerings-Comitrön walde o:ne personer
böra alltid ti>Ise, atk alla i deras Distrikt med Taxc,
ringen misinöide pä en och' samma dag eller efter
hwarannarr följande dagar fä sine beswar föreragne
och afgjorde, dä det för dem medsörer minsta tids¬
spillan och kostnad, och äfwen flere af de klagande
kunna derigenom fä tillfälle förena sig om samma per¬
soner till Compromisiarier ä deras sida.
Compromisiarierne aflägga wid sin förrättnings
början samma Ed som Taxerings.-männen, och ställe
sig till noga ef errättelse allt hwad denna Bewill-
nings-förfatkning innehäller hwars bokstafweliga fö¬
reskrift således stall tjena ej mindre dem än Taxe-
ringsmännen, ware sig i Stad eller pä landet, till
rättesnöre, fä att icke någon, eho den wara mä, upp¬
föres till mindre eller större afgift, än därmed öfwer-
ensstammer.
I händelse uägon af de Utsedde Compromitzari-
erne är skyldskap till endera parten, eller emot honom
möker annat laga jäs, än att han warit Taxerings¬
man eller deltagit i den öfwerklagade älgärden, in¬
kallas af de öfrige Compromisiarier ojäfwig Leda¬
mot i Rätten, likasom om den z:te Compromlsiarien
sagt är.
De
^ Den Z Ianuarii> 173
De i denna Förordning utsatte böter, hwaroM
ej annorlunda förordnadt är, gä till de fattige, i den
Socken, uli hwilken förbrytaren Mantalsstrifwen är.
§. 3-
Vm Uppbörden.
i U7om- Sedan Taxerings-längderne blifwit
ordenteligcn upprättade och med de tillägg förfedde,
söm i anledning af anförde befwär, Compromisi-Rät-
tens beslut eller de ifrän andre orter, sedan Taxerin¬
gens flut inkomne uppgifter gjort mödwändige, stola
i enlighet dermed Uppbördslängder författas, och desie
jämte Taxeringslängderne sä tidigt inlämnas: i Stock¬
holm till Stadens Uppbörds-Contoir, och i de andrL
orterne till Lands-Conchiren, för att där emot hwar-
annan jämnföras, att Ofwer-Stäthällaren och Lands-
Höfdingarne inom den i:sta October kunna dem med
Uppbörds-Ordres förse. Desie Upobörds-Ordres sto¬
la Eontrasigneras i Stockholm af Stads-Cammerera-
ren och i de öfrige orterne af Lands-Kammereraren.
2. Mom- Hela Uppbörden af Bewillniugen ster
nu mera i penningar, antingen i Banco SpecjB-
mynt eller i Riksgälds sedlar efter stadgad evalva-
tions-grund.
3 !Uom- Utom hwad här särskildt förordnadt
är, f-.rrattas Uppbörden i Städerne utom Stockholm,
hwaräst Uppbörden ster efter dar faststalde uppbörds-
lagar, af de wanlige Uppbördsmännen pä därtill ut»
sälte dagar, i närivaro af tillförordnad Magistrars»
person.
Upp-
174 Den 5 Januari!.
Uppbörden bör med den drift »verkställas, att af-
gif»erne kunna inom Uppbördsår» den i Mkj wara
rikt fullo i Landt,Räntcriet insatte. Dock mä någon
»'ma ning icke ste förr an andra Uppbördsstämma!,
hällen är.
4 Mom- Haradsstrifwaren ware stylvig, att uti
hwar och ens ärliga Contributions-scdel specifiguet de¬
bitera hmad den taxerade bör för sig, Hustru och barn
sam Tjenstefolk, i likstämmighet meo Uppbördsboken
erlägga, och ä»er Kronofogden förpligtad, alt med
dag och Äratal qvittera hwad han af den stattstyldi-
ge uppburit, hwilket qvitlence af Häradsskrifware»,
äfwen bdr wara understrifwit, om det för gällande
stalt anses. Och mä wid Sexton Riksdalers za si»S
bot icke fordras eller emotkagas för detta besivär li¬
ka som för Debiteringen någon wedergällning widare
an 6 rst. Barico för hwarje Csntributions - Sedel,
dem Häradsstrifwaren i ersättning för papper och
tryckningskostnad därtill äger rådighet att undfä och
ä Debet sedelen uppföra. Och pä det den skattstyldi-
ge i allmänhet mä känna de skyldigheter han wid
Kronoräntors erläggande bör iakttaga och i öfrigt blif-
wa upplyst, när han äger fog till klagomal öfwer
lagstridigt behandlingssätt wic> deras indrifwande, bö¬
ra Ofwcr-Stälhällaren och Lands-Höfdingarne innan
första Uppbördsstämma» infaller, ärligen genom ut¬
färdande a lmänna Kungörelser i anledning af Upp-
börds-Författningarne meddela tydelig och fullständig
underrättelse, om den Skaltskyldiges och Uppbörds-
mannens ömsesides rättigheter och skyldigheter, samt
huru med Kronoräntornas uppbärande och utmätande
förhällas bör.
. 5 Mom.
Den 5 Januari!. r?5
L Mom- Sist ätta dagar efter Uppbördsstäm-
mans stut äligger det M gistraterne i Sräderne och
Häradsstrifwarne ä landet till Konungens Befall¬
ningshafvande insända Sammandrag öfwer den in-
flutne Bewillningen, och Uppbördsmännen akt genast
efter fulländad Uppbördsstämma ä wederbörligt ställe
insätta de uppburne medlen; hwad i Stockholm i re¬
da penningar inflyta, insattes uti Riksens Ständers
Banque för Riksgälds Contoireks räkning, men Riks»
gälds-Contoirets utfärdade Credit-Sedlar aflämnas
genast till sistberörde Contoir. I öfrige otterne der¬
emot insattes allt hwad som uppbäres uti Landträn-
terierne, hwarifrän medlen mänateligen lill Riklens
Ständers Rrksgälds-Contoir böra remitteras och För¬
slag öfwer de inlefwererade Bewillningsmedlen insän¬
das; Åliggande samtelige Uppbördsmännen att seder¬
mera ä »vederbörlig ort ingifwa behörigen författade
och verificerade räkningar för atl där granskas och
fullkomlig Revision undergå.
6 Mom-' Wid de Stater och Werk, där Em-
bets- och Tjenstemännens löner i penningar anordnas,
mä den ej för pasöljande årets första qvartal utbeta¬
las innan Embets - eller Tjenstemannen med qvitto
styrkt att hans Kronoräntor för nästförflutne äret st¬
ro liquiderade.
7 Mom. Regemen.sstrifware och andre »veder¬
börande wid de Stater och Corps», där Ossicerare,
samt andre Embets- och Tjenstemän njuta indelte el¬
ler anvre dylike löne-inkoinster, böra för en och hwar
innehälla Contributionerne af desi Lön och öfrige Ein-
betet ätföljande inkomster, och dem till Uppbördsman-
nen ä den ort, hwarest en sadan person är stattskcif-
»ven
176 Den 5 Januari!.
wett i god tid öfwerstyra, sä framt denne senare ej
wisar, akt han desse Kronoutstylder widare sjelf erlogt.
8 Mom. Ä Stockholm och Rikets öfrige Sta¬
der försa- es uti allt hwad här icke annorlunda utkyc-
ketigen förestrifwi är, med uppbörden och redogörel¬
sen pä satt förr manligt warit.
y Mom- Sjömanshusen innehålla Bewillnin-
gen för hwarje derifrån utmönstrande Sjöman, där¬
est han ej k^n styrka, att den samma redan för äret
är betald; Äfwenfom lika afdrag för honom bör gö»
ras wid hemkomsten, dä han längre än ett är warit
fränwarande, hwaremot infordrandet och Uppbörden
af Urstylderne för dest Hustru och barn wcrkstallas
likasom för andre Rikets inneuianare utan a r Sjö»
manshusen ell e Redarne därföre wivkannas nägon
ansioarsikpldighet.
!o Mom. Sedan Mankalsstrifnrngen blifwit
förrattad, ma ej nägon, som i Riket icke har Embete,
fastighet eller annan motswarande tillgäng fä utur
Rttet sig begifwa innan han styrkt sg hafwa det ä-
rets Kronoutstylder sig afbördat, eller för de samma
ställt fullgod borgen, hwilken i säda»! fall bör till
Uppbördsmannen i orten aflämnas, för att wederbö»
rande litt fullgörande deraf i laga tid tillhälla.
i > Mom- Likaledes ma ej Past meddelas något
Tjenstehjon, unvan-aane, hwarom redan stadgadt är,
ark flytta till annat Län inom Riset förr än styrkt är, att
han den päförde Bewillningen för äret erlagt eller derfö¬
re pä nämnde sätt aflämnak behörig säkerhet; Och kom¬
mer den Embetsman, som icke destomindre för dylik
per»
Ben Z Januari!. -77
person past utfärdar, att sjelf gälda den bortflyttade
personens Kronorämor, utan all inwändning af hans
äkersörwäntande eller egen betalningsförmäga.
-2 Mom- Klagomäl öfwer Taxeringen, som i
ordentlig wäg kan hafwa blifwit anmäldt, men i an¬
seende lill dödsfall, swär Mdom eller annat lika gäl¬
lande förfall möjeligtwis icke kunnat afgöras före
Uprbörden, hindrar likwäl icke den sammas »verkstäl¬
lande, utan bör den klagande stn Contributions-Se-
dels fulla belopp owägerligen erlägga men stulle se»
dermera kunna styrkas, att den taxerade afgiflen blif¬
wit för honom nedfart, äger han att genast och kost.
nadsfritt af »vederbörlig Uppbördsman Återbekomma
hwad hän sälunda för myckec utbetalt emot afläm-
nande af Compromist-Rättens originala beslut, som
till verification bör Räkenstaperne bifogas; Hwarför-
utan Compromist Ratten, enär något mål utöfwer den
stadgade tiden kan blifwa pä dest åtgärd hwilande,
fädant hos LandsHöfdingen bör littkännagifwas, jäm¬
te de omständigheter, som uppstoswet förorsakar.
L- 4.
Dm Afkortning.
Utom den eftergift, som en del af Allmogen med
flere för fyra nnderärige barn, till godo njuta, fär ä
denna Bewillning afkortning endast äga rum i det
fall, afl de, som afgiften erlägga bordt, efter Ta¬
xeringen kommit i bewislig oförmögenhet och fattig¬
dom att stätten utgöra; Hwarom enligt UppbördsFör-
fatlningarne noga bör undersökas och attcsteras (men
dä nägon uppgifwit fin egendom till Borgenärerms
förnöjande, gäldes hans Bewillnings-afgifier, enligt
Fjerde B:S A. Z. Ults 23 —. 24. Lag,
178 Den 5 Januari».
Lag, af Concoursmaflan) samt för dödsfall inom flu¬
tet af April manad det ärer, för hwilket Bewillnin-
gen bordt erläggas, dock tillätes afkortning i delta
fall endast för följande, nemligen: Embets- och Tjenste¬
män med penninge-lön, arbetare wid Bergwerk, Bruk,
Manufaclurier, Fabriquer samt andre Werk och in¬
rättningar, Auscultanter och Extra-Ordinarier i Hof-
Rälterne, Collegierne och Publique werk, Tjenstefolk,
hwarmed för Laquayer blott enkel afgift afkorrtas,
hemmawamde Barn, Läro-drängar och Göstar; Arbets¬
folk i Skäderne och pä landet; Fruar och Hustrur,
Färj, kai lar, Gesäller, Gerningsmän ä Landet, Skjär-
karlar etter Strandsittare, Styrmän, Sjömän, Säga¬
re. Stampare, Smeder ä landet. Timmer- och Mar¬
katta , Torpare. UppsyningSmän i Siäderne, Wakt-
knecktar, sä wida någon af atta uppräknade personer
icke äga fastighet, idka jordbruk etter äga annan för¬
mögenhet, hwarsöre ester inkomst-Tabellen Contribu-
eras.
Afkorrtnings-Längd underteckna, med answar för
dest riktighet, i Stad, Upvbördsmannen och Stads-
Ftscalen, likasom ä landet Krono-Fogden och Härads»
flrifwarcn gemensamt.
I Stad blifwer denna längd af Taperingsmän»
nen granstad samt titt sin riktighet af dem verifice¬
ra!), men ä Landet af Pastor och Socknens Bercd-
nings-Ledamöier, hwarwid äfwen noga bör efterses, att
icke Kronan kommit i mistning af sin rätt genom Upp.
bördSmannens förwällande och efterlätenhet, hwilket
äfwen uti pastriften intages, hwaref er deste Längder
ä landet böra uti utlyste Allmänna Sockne-Slämmor
uppläsas, och intyg att derwid icke warit något akt
erin-
Den 5 Januarii. 179
erinra, af Pastor och L:ne Socknemän pätecknas.
Askcrrlnings-Längderne böra sedermera till Öfwer»
Stäthällaren i Stockholm, samt i Otterne lill LaNds»
Höfbingarne aflämnas, för att ytterligare pröfwas,
^ och om ej nägot därwid är att påminna till afföring
L rakenstaperne beordra.
L- 5.
Vm Redogörelse.
De Anstructioner och Författningar, soM till upp¬
bärande, räkningars författande och redowisande af
Kongl. Majtts och Kronans till Stats-Werket an-
flagne räntor finnas utfärdade eller framdeles kunna
förestrifwaS, stola jnnwäl, i hwad som rörer Bewitt-
ningen, lända Uppbördsmännen och de flere wederbö-
rande till ofelbart iakttagande; och som framför allt
bör förekommas, att hwarken U pbördsmannen mä
. ädraga sig Balance öller den sta-tstylldige ä fig sam»
ka flere ärS rester, som oftast leda till hans obe»
ständ och Kronans förlust, stall det äligga Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium, hwilket, ef¬
ter Infiructioner och Försåt,ningarne, inseendet öf¬
wer Uppbörds-Werket i hela sin widd tillkommer, att
enär samma Kongl. Collegium af de ärliga berältel,
seme iakttager, akt restaniierne pä något ställe stigit
till omanlig höjd, utan någon därtill anmäld särskild
giltig orsak, genast efter underdånig anmälan hos
Kongl. Maj:t, läka genom Konungens Befallnings-
hafwande i orren, etter om sädant icke stulle leda lill
äUdaMalet genom nägon af Collstzii Ledamöter anstäl¬
la behörige restransakningar, samt däräst wärdslös-
het, fel eller försummelse hos nägon stulle förmärkas,
utan
i8o Den s Ianukrii.
utan allt uppehåll lära den samma tilltalas och lill
Laga answar befordra."
Därefter atstiljdes Ständels Herrar Ledamöter
kl. vara 2.
In 6<lem
H. ketertviz.
Den 9 Januam i8iv.
klenum kl. ro förmiddagen.
Protokollet för den 5:le i denne mänad jutle-
rades.
Af de Herrar Riksdags-Fullmägtige som efter
erhallen permigion uti sistlidne December Manad
hwar till fin hemort sig begifwit, anmälte sig nu så¬
som återkomne, Herrar Borgmästare LZtze och Lcben-
llröni, Rädman kaklrotb, Handelsman l^infttzren
och Ålderman Larltiellt, hwilka intogo sina wanliga
rum bland Ståndets Herrar Ledamöter.
Företeddes en af Mariestads Wallof!. Magi¬
strar och Vorgerstap den 3» nästs. December utfär¬
dad
Den 9 Januari!. i8r
dad Fullm agt för Herr Bergs-Radet birger kreftr.
Uotbolk, att under fortsättningen as denna Riksdag,
bewaka och iakttaga Stadens och Borgerskapets rät¬
tigheter samt Riksdags - Beslutet, pä sätt Riksens
Högloft. Ständer stadga, underteckna och bekräfta, i
Herr Rädman 6. Lorbons ställe, som blifwit hin¬
drad alt med delta Fullmägtigstap fortfara. Denna
Fullmagt godkändes.
Herr Radmannen Lefterbortz hade uti strifwel-
se till Herr Talemannen af den z i sistl. December an¬
mält sitt förfall af en fortfarande sjuklighet att wid
permissions tidens tillända löpande kunna wid Riks¬
dagen sig äter infinna, hwarföre Herr Radmannen
anhöll att ännu någon tid fä denna ledighet begagna;
som bifölls.
Upplästes följande ankomne Protocolls-Utdrag:
''Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 2l December 1809.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utstöts Protocolls-Utdrag af den za
nästl. November, rörande Herr Borgmästaren VII-
ber§. Förslag alt Enka alltid borde wara omyndig
intill desi hon uppnatt 21 är, har Preste-Ständet,
med afseende däruppä att Lagens ändring i detta äm¬
ne derigenom, att de qwinnor, som redan arv Enkor
eller hädanefter kunna blifwa det, stulle fränkannas
den rättighet som Agtenstapet medfört och äldrige wör-
dade Lagar dem tillagt, att sörwalta deras Hushåll¬
ning, och sä som Förmyndare sörja för deras Barn,
torde förorsaka en wädclig rubbning uri deras Boens
ward
182 Den 9 Januari!.
wärd och tillgängar, icke funnit stal att för sin del
berörde Förslag bifalla, och det sä mycket mindre, som
ä ena sidan gansta fa exempel lära kunna updwisas
det yngre Enkor an 2 k är, wanwärdat eller bortslö¬
sat deras Egendom, hwaremot ä andra sidan och i
händelse de skulle befinnas alltför vförständige eller 0-
skicklige att deras gods ivarda, de likasom andra, en-
ligt förut gällande Författningar, böra under Förmyn¬
dare ställas; Hvarom de Respeclive Med-Ständen
samt Lag-Utskottet skulle erhålla wördsam och wänlig
imderrättelse. Utt luxra,
Lx krotocollo
^s. O. Httmyvill."
''Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 21 December 1809,
S. D. Efter öfwerwägande as hwad Riksens
Högloft. Ständers Stals-Uiskolt uti Memorial af d.
ri dennes fittkännagifwit rörande Herr Bergs-Rä.
det Friherre skermelins anbud att för 15,000 R.-dr
till Landtmäteri-Eontoiret öfwerlemna sin beiydeliga
Samling af de pä desi enstildta föranstaltande och
kostnad affattabe och graverade Geographiste Charlor
jämte plätar och de i detta afseende frän England
insörstrisne Jnstrumemer, beftöl Preste-Ständet för
sin del och under tacksamt erkännande af Herr Fri¬
herre Illermelifl8 patriolista tänkesätt och lyckligt cm-
wända omtanka, att berörde Samling och tillhörande
Jnstrumenter, enligt dera till Slals-Uistotter lemnad
uppgift, mä för Statens räkning emot ofivannämnde
Summa inlöpas, äfwen som att, i händelse af sam¬
tlige
Den 9 Januari!. i8z
telige Riks. Ständens bifall härtill, underdänig an-
hällan bör hos Kongl. Maj:t göras, der Länd'mäte-
ri-Contoiret mä i Nader anbefallas, att om Jnsiru-
menternes förwarande samt Chartornes afdrag äng
och försäljning foga tjenlig anstalt; Hwarom de Re»
spective Med-Ständen samt bemälte Urstott skulle
wördsamt och wänligen underrättas. Ult tuxrs.
Lx krotocollo
I. III. Hämqvist."
"Utdrag af Protocollet, häller hos Högwördige
Pceste-Ständet, den 21 December 1829.
^S. D. Upplästes fyra särskildta af Generalen
m. m. Herr Grefwe kabisn VVreöe, General-Lieu-
tenanten m- m. Herr Friherre 6. ^älercreutr,
Herr Friherre L. Q. Stael von klollkein och Herr
Öfversten m. m. Herr I. kk. Sckiltrercrantr,
till Högloft. Ridderstapet och Adeln ingifne samt
derifrän till Stats. Utskottet remitterade och Med-
Ständet communicerade Diciamina, rörande ersätt¬
ning för de uppoffringar och förluster, hwilka den ä»
terstäende delen af Finsta Armeen under nyligen öf-
werständne krig gjort; och Preste. Ständet uti berörde
Remifter med Högl. Ridderstapet och Adeln sig före¬
nar; Hwilket stuve de Respeclive Med-Ständen samt
Stats-Utskottet wördsamt och wänligen nllkännagif-
was. Ot tuxra
klx krotocollo
7- lll. ^Im^vitt.'^
'Ut.
rS4 Den 9 Ianuarii-
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 21 December 1309.
S- D/Remitterades till Riksens Högl. Stän¬
ders Stats - Utskott ett anförande af Prosten > Herr
Doctor Wallgvist, i anledning af Stats-Utskottets
Pcotocolls-Urdrag af den n dennes, angäende Be-
willningen af Krut, Alun och Socker; Hvilket här¬
igenom skulle de Respective Med Ständen wördsamt
och wänltgen tillkannagifwas. b supra.
Lx krotocollo
f. D. ^Imgvik.'^
"Utdrag af Protocollet, haltet hos Högwördige
Preste-Ständet den 21 December 1829.
S. D. Företeddes Riksens Högl. Ständers Lag.
Utskotts den ZO uästlidne November asgifne Betän¬
kande, i anledning af Herr Zustiriä-Rädet och Rid¬
daren Ltrokircks samt Herr Borgmästaren Dilberg
Memorial, rörande der LagenS stadgande, att Mö af
hwad älder hon wara mä, skall stända under förmyn¬
derskap. Efter öswerläggning härom och i betrak¬
tande deraf, dels alt Lagstiftaren, långt ifrån akt med
dest föreskrift, det ogifta qwinnor alltid böra stä un,
der Förmynderskap, förfördela betra kön, fastmera wiS
ligen äsyfrat och wer eligen befrämjat desi fördel, dels
oer alt myndige förklarade qvinnor genom andras list
och egennytta torde blifva livande, samt emedan Pre¬
ste-Ständer sördenskul ansäg unvagarne för ogifta
q vinnor, alt blifva myndige, snarare böra förswäras
än lämnas öppna, fann Preste-Ständet sig icke kun¬
na gilla Lag - Utstottcks förslag, att wederbörande
Domstol agde att afgöra dylika ansökningar, hware-
mot
Den 9 Januari!- 18Z
mot Ständet yrkade bibehällandcr af Lagens bokstaf-
rveliga föreskrift, pä ber sätt, art i sarstildta fall vch
omständigheter, såsom hitintils öfligt warit, underdå¬
nige ansökningar om titlständ att blifma myndige för¬
klarade, mä kunna hos Konungen insinueras.
Hwad äter angick den af Utskottet föresiagne Äl«
der af zo är, under hwilken ingen qwinna skulle kun¬
na blifrva myndig, sä och emedan det icke kan bestrj,
das, alt qwinnor hwilka icke uppnatt denna alder,
understundom kunna aga all den klokhet, rådighet och
omtanka, som sinnes hos qwinnor, hwilka berörde äl,
der öfwerlefwat, fann P este-S ändet lennval betan,
keligt att uti denna del Utskottets ustätande bifalla.
Hwilket härigenom skulle de öfrige Respecave Simi,
den sami Lag-Utskottet wördsamt och manligen med,
delaö. Dt lupra.
kx krotocollo
P D- /ilm^vist.''
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 29 December 1809.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högs. Stän¬
ders Banco-Utskotts den 19 dennes pä bordel lagde
Protocolls-Utdrag af föregående dag, innehäilande
Berättelse om Banco-Werkecs tillstånd och sörwalt-
ning, jämte ätlkilliga särstildia tillstyrkanden i afse¬
ende pa Banquens Löninqs- och blifvande Pensions-
Stat, Arfwoden för de Fnllmäglige och Comisiarier,
hwilka i Discont-Förwaltningen deltaga nn m. Och
beslöts, att Banco-Utskotlets uti berörde Protocolls^
Utdrag gjorde tillstyrkanden af Preste-Ständet tili al.
la
186
Den y Ianuarii-
la delar bifalles; Hwarom wördsain och wänlig un,
betraktelse skulle de öfrige Respecllve Ständen samt
bemälte Utskott lämnas, vt supra.
kx krotocollo
st. v. ^lmgvik."
^'Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Standet den 29 December 1809.
S. D. Uti Pcotycolls-Utdrag af den 19 den¬
nes förestår Hederwärda Bonde-Standct, att desi Re»
speckive Med-Sländer behagade wid 28 Z af Riks¬
dags-Ordningen medgifwa införandet af etr sädant
stadgande, som lämnade Bonde Ständet öppen rättig¬
het, akt an,ingen per Capita eller genom Electorer
wälja sina Ledamöter uti Riksens Ständers Utstött,
hwilketdera Sländet wid hwarje Riksdag funne godt
att för sig besluta. Härtill lämnade Slandet del
bifall; Hvarom de Respective Med-Ständen samt
Expeditions - Urstotket stulle wördfamt och »vänligen
Underrättas, vt supra.
8x krotocollo
st, v. ^Im^vill?'
"U drag af Protoeollet, hältet pos Hög»vördige
Preste-Standet, ben 29 December 1829.
S. D- I anledning af Riksens Högloft. Stän¬
ders Jäinnknings-Utstötts Uki Protocoll - Utdrag af
pen 2p:?e dennes gjorde sörfragan, huruvida hos de
tren-
Den 9 Ianuarii. 187
trenne Ofrälse Skänden nagra Anmärkningar blifwit
gjorde emot den af Constitutions - Utstottet senast fö¬
restagne Jnstruction för Riksens Ständers Iustitiä-
Ombudsman och hwari de samina bestätt, eller ock
hmad afseende blifwit fästaht ä de af Högloft. Rid-
derstapet och Adeln, derwid gjorde erinringar, bestöt
Preste-Standet att till förstbemalte Utstött öfwerlem»
na de detta ämne rörande Protvcolls-Utdrag af den
24 nasti. November och den 1 i denne mänad, äf-
wen soln att i afseende uppä Högloft. Ridderskap-^
och Adelns nu företedde Protocolls-Utdrag i de'kq
mål af nästl. gårdag, förklara, dek Preste-Ständets
»nening, dä det under den ra innewarande December
lika med Ridderstapct och Adeln detta mål lill Iemk-
nings-Utstottet remitterade, wari> ingen annan än den,
som Expeditionen härom innehöll, nemligen att ät be-
nrälte Utstött uppdraga att i de delar, hwarom icke re¬
dan trenne Ständ öfwerenskommit, tjcnliga ändringar
förestå; Hivilket härigenom stulle de öfrige Respecli-
pe Skänden och ostanämnde Utstött wördsaint och wäm
sigen meddelas, vt supra.
Lx krotocollo
st. V. ^lm^vlst."
^'Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 29 December 1829.
S. D. Att Preste-Standet, i anseende till de An¬
märkningar, hwilka inom Ständet blifwit gjorde emot
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utffotts Förslag till
Answarighets Lag för Riksens Ständers Fullmägtige
i Banquen, till bcmäldte Utstött äterförwisat samma
l88 Den 9 Januari!.
Förslag skulle härigenom de Respeclive Med-Stän-
den wördsamt och manligen tillkännagifwas. bit supra.
Lx krotocollo
ch bi. ^Imc^vik.''
"'Utdrag sf Protocollet, hållet hos Högwördige
Präste, Srändel den g Ianuarii 1810.
S. D. Riksens Högt. Ständers Stats-Utskotts
d. i Dec. nästl. är pä Bordet lagde utlåtande af den
sy förulgäende November i anledning af Kongl.
Majus Nädiga proposition till Riksens Ständer, an¬
gående Medel till särskilda rillsällige utgifter, före¬
drogs ä nyo och bifölls; Hwilket skulle de öfrige Re-
spective Slänten och SlMs-Ukstottet wördsamt och
manligen meddelas, bit supra..
Ux krstocollo
P bi- iblm^vill."
-'Utdrag af Protocollet,' hållet hos Högwördige
Preste-^! ände t den g Januarii 1810.
S. D. Hvad Riksens Högs. Ständers Stats¬
utskott uti Prowcolls-Utdrag af den 27 December
nästledit är, angående Allmänna Brandförsäkrrngs-
Fonvens uti Riksgalds-Contoiret innestaende medel
anfört och hemställt, blef af Preste-Slandet lill alla
delar bi sani-; Hwarom de Respeccive Med-Stänken
och Stats-Utstoklet ffullr wördsamt och wänligen un¬
derrättas. bit supra.
Lx krotocolio
I. bi. iV1mc;vill."
"Ut.
Den 9 Ianuarii. 189
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 5 Januari! l8rc>.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Sränders Eonstitmions-Utskotts Förslag till Eds-For-
mulair för Hans Kgl. Höghet Kron Prinsen
s-ritri» afwen som till Riksens Ständers
Hyllnings Ed till Hans Kongl. Höghet Kron-Prin-
ftn, blefwo berörde Förflag af Preste-Ständet gilla¬
de, hwilket härigenom skulle de Rcspective Med-Stän-
den samt bemälte Utffott wördsamt och wänligen till-
kännagifwas. bit supra.
Lx krotocollo
js. bi.
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän-
det den g Ianuarii 1810.
S. D. Pä sätt Constitulions-Utskottet i Me<-
.morial den 2 dennes föreslagit, ansäg Bonde-Stän¬
der nödigt, att Riksens Ständer böra at Hans Kgt.
Höghet Kron-Prins Onkiswiän iboovs-r aflägga
Hyllnings-Ed, äfwensom att Tro,- och Huldhets.,Ed
bör af Högbemälte Herre ät Kongl- Maj-.l afgifwaS.
Och blefwo efter uppläsandet af de Eds-Formulairec
Utskottet i dcfte afseenken projeckerat, de samma af
Bonde-Ständet till alla delar gillade, under förwa-
rande af de redan under Riksdagen ä Srändets sida
gjorde förbehäll, rörande Privilegierne; Hmarom de
öfrige Rcspective Stänken wördsamt »ch wänligen
skutte kungöras, bit supra.
Lx ?rotocoUo
S. L. DräLLrclk."
-'d
192 Den 9 Januari!-
"Utdrag af Protokollet, häller hos Bonde-Stän¬
der den z Januari! i8io. ,
S- D. I anledning of Högloft. Nidderskapets
och Adelns inbjudande genom Protocolls-Utdrag den
20 sistlivne December, fann Bonde-Srändet stäligt
förena sig uii det Beflut, att den tillökning i under-
hället för Under-Ofsicerare och Tjenstgörande Troup-
per wid wärfwade Armeen, som Riksens Stander
framdeles under denna Riksdag kunna bewillja mä
frän och med innewarande ärs början beräknas; Hvar¬
om de öfrige Respective Ständen wörbsamt och man¬
ligen skulle underrättas, vt lupra.
Lx ?rotoco1Io
5. L. IräZLräla."
"Utdrag af Prokocoller, hältet i Bonde-Stän¬
ders Pleno den z Januarii i3lo.
S- D. Beflör Bonde-Ständct att bifalla hwad
Riksens Högt. Ständers Stals-Utskott i Memorial
af den 5 sidstlidne December tillstyrkt, angäende Fin¬
sta Artilleri-Regementets öfmerftyttande pä Swenst
S tat; Hvarom de öfrige Respective Ständen skulle
genom Protocolls-Utdrag wördfamr och manligen Un¬
derrättas. vt luprg.
Lx ?rotoco!Io
"Utdrag af Protokollet, hällit i Bonde-Stän-
dets Pleno den z Januarii i8io.
S. D. Af Bonde-Ständer gillades hivad Rik¬
sens Hög! StänderS Stats-Utstött i Memorial den
Z.te
Den 9 Januari!- 191
5ttc ftstlidne December yttrat i anledning af Herr
Friherre ä'^!be6)rkls Memorial om tillökning ä Pen¬
sionerna ä rapcllerade Minister-Staten; Hwarom de
öfrige Respective Ständen stalie genom Protocolls-
Utdrag wördsamt och manligen underrättas, vt
tuxr».
Lx krotocollo
L. L. IrägLrälr.'
Kongl. Majlls förra Plenum pä Border lagde
Nädiga Proposition, angäende en stor Deputation
till Hans Kongl. Höghet Kron-Prinscn företogs ä.er
och upplästes.
Ständet beftöt art malja 2, Ledamöter till sam¬
ma Deputation hmaröfwer följande genast upsartes och
till de öfriga Riks-Ständcn expedierades:
"S. D. Sedan uti Nådig proposition af den 5
i denna Manad Kongl. Majit behagar förestå Riksens
Ständer att utwälja en stor Deputation, som, anförd
af Herr Landt-Marstalken och Talemännen, kulide ef¬
ter Hans Kgl. Höghet Kron Prinsens, Prins Lnul-
af Schleswig Hollstein, Sonderburg
Augustenburg, ankomst lill Kongl. Lust-Slorket Drott»
ninghvlm sig dit begifwa, för att ttll Hans Kongl.
Höghet ä Riksens Ständers magnar öfwenemna siels-
wa Förenings- och Wal-Acken öfwer Högbemältc Her¬
res utkörande till Swea Rikes Kron-P sins, samt
desiförinnan taga Haus Kongl. Höghets underskrift ä
den af Riksens Ständer fastställde försäkran; Sä be¬
stöt Borgare-Ständet att till en säoan Deputation
utse 24 af sine Ledamöter; Hvilket wLrvsann och
ma nli.
lys Den 9 Januari!-
wänligen skulle de öfrige Respective StaNden lillkärr-
uagifwas."
. Härefter utsagos af Ståndets Herrar Ledamöter
de, som kommo att utgöra förenämnde Deputation.
Herr Gcosthandlaren Orevesmiibl inlemnade eli
sä lydande Memorial:
"Wördsamt Memorial!
Enar Kongl. Majit är 1745, medelst Nådigt
förklarande af ven iz April samma är, täckts upp¬
muntra Stockholms Stads Husägare till inrättande
af ett Brand-Astecurance-Werk, hwilket Kgl. Maj-.t
lofwade sig wittja med Privilegium förse, när genom
Deras Deputerade bleswe anmäldt den öfwcrenskom-
mckse om sattet och wilkoren derwid, som till efterrät¬
telse tjena skulle, sa har, sedan Deputerade pä Hus¬
ägares wägnar, en sädan öfwerenskommelse skrifieli.
gen författad i underdänighet afgiswit, Kongl Ma>:t
i likstämmighet dermed, under den iz Martti 1746,
ukfärdadt Desi Nådiga Rcglemenre och Stadfästelse
pä Inrättningen till Brand-Aste-.urance för Stock¬
holms Stad.
Ibland de flere puncter, samma Kcnwl. Regle¬
mente innehåller, stadgas i 6 Z om de-ta Astemrance-
Wcrks penninge - Fond och desi frikallelse frän alla
Contributioner; lydande Konungens Ord dentti salun¬
da: U)i försäkre i Näder för (öst och wäre Ef¬
terträdare pä det kraftigaste, att samma Capi¬
tal med dest ränta, hrvarken nu eller i till¬
kommande Lider, under hrvad namn och före-
rvand-"^
Den 9 Januari!. ryZ
wändtling det wara mä, pä nägot satt, antingen
till allmänt eller nägot annat behof ffall rö¬
rås, ej eller det samma med någon afgift el¬
ler Lontribution beläggaS.
Detta sä uttryckelig» och speciella förbehåll för
Stockholms Brand-Contoir såsom det första af sadan
Inrättning här i Riket, torde tilläfwentyrs icke wa¬
rit hos Höglofl. Bcwillnings-Utstot et sä noga be¬
kant, när rni Utskottets uopgifne Förslag, också detta
Brand-Contoir blifvit nämndt till Bcwillnings er¬
läggande. Men dä man besinnar att Conlributions-
friheten war ett wilkor, hwarmed Stockholms Hus¬
ägare ester en sä solenne Kongl. Försäkran ingått i
stiftningen af Astecurance-Wer'et, enligt Konungens
utfärdade 1746 ärs Reglemente, hwilket ock blifwit
under den 19 December 1807, pä denna SocietetS
begäran, ytterligare förnyadt, alldeles med samma or¬
dalag i detta afseende som nyst anförde äroi Sä kan
jag för min del icke annat finna, än att, om emot sä
Högtidliga försäkringar, och hwarpa sig grundar det¬
ta Brand Astecurance-Werks i nägra och femtio ärs
tid erkände frikallelse frän Bewillningar och Conkri-
butioner, sadane Utskylder likwäl skulle af nu waran,
de Riksens Ständer Contoiret äläggas, sä bletwe
man underkastad den förebråelsen, ar ej hafwa iakt¬
tagit eller wärdat Fides publica, som dock är ett det
ömaste Samhällsband Rikets Medborgare 'emellan.
Jag tror mig altsä böra wördsameligen hemställ,
la, om icke Stockholms Brand-Astecurance-Contoir,
som blifwit as Bewillnings-Utskottet nu projecteradt
till Bcwillnings erläggande, mätte rättwisligen deri»
frän uteslutas.
Lierde B. 2 ä N:s 25 —26. Har-
Den 9 Januari!
Härjämte sär jag lika wördsamk wid handen gif-
wa, det jag är sinnad akt med detta mitt Memorial
alwen wända mig till de öfrige Respective Ständen.
Stockholm den 9 Januarii 18,0.
Larl HU. 6 re vos millri.''
Efter uppläsande häraf blef detta Memorial lagdt
pä Bordet till öfriga Allmänna Bewiilningen röran,
de Handlingar; Och fann Ståndet, att Herr Llreves-
rniilrl icke kunde förwägras, enligt sin begäran, fä der¬
af lämna de öfrige Respective Ständen del, hwilket
pätecknades de i sädant afseende inlämnade z:ne af-
skrifker.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utftotts den g i denna mänad i Stån¬
det uppläste och pä Bordet lagde Betänkande af den
i Z December nästlidet är, i anledning af yrkadt upp-
häfwande af de Författningar, hwilka nlläka vifita-
tioner i Hus och ä Allmän Landswäg ester gods, som
till införsel i Riket ar förbudit, samt ben hos Ut¬
skottet wäckke och efter dest tanka med föregående
ämne oskiljagkigt sammanhang ägande staga om af-
ftaffandet af sä kallade jagningar esler Bönhasar est
ler Fuskare, företogs nu till granstning; Hwarwid
fä w l samma Betänkande, som de det samma Åtföl¬
jande Prvkocolls-Utdrag, innehållande Ltskillige af Ut¬
skottets Ledamöters, wid denna frägas förewarande i
Utskottet, yttrade särskilre meningar, blefwo nu äter
uppläste.
Herr Capiain Otter hemställde, att med denna
frägas afgörande kunde ansta intill delden samma
skulle
Den 9 Januari!. !9Z
ställe i sammanhang med den wäckta stägan om
Landt-Tullarnes upphäswande kunna akgöras; Men
detta besiriddes af de fläste Skändets Herrar Leda¬
möter, hwilka äter .yrkade, att detta ämne genast bor¬
de företagas.
Harwid anmälkes en Deputation frän Högwör-
dige Preste-Ständer wara till Ständet ankommen
somvock genast, pä manligt sätt emottagen, fick före¬
träda, och hwars Ordförande Herr Biskoppen m. m.
Friherre Doctor körner, esler aflagd hälsning, till»
kännagaf, det Ständet, efter uppläsandet af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition om Hans Kongs. Hög¬
het Kron-Prinsens emottagande, och i anledning af
Högloft. Ridderfkapets och Adelns i detta ämne sak¬
tade och Preste-Ständet communicerade Beslut, äf.
iven för sin del med särdeles fägnad samma Höga
Proposition bifallit, samt i sädant afseende af sine
Ledamöter utsetl 24 för att i berörde Deputation
deltaga. Herr Doctor,, och Biskopen gaf jämwäl
derefter tillkänna Högwördige Preste-Ständets Be¬
slut, akt den blifwande beskattningen, under namn
af Bevillning och Krigsgärd, hwilken särskildt
för innewarande är, fason, en Extra-Ordinarie Be-
willning skall utgöras till lila. belopp med hwad
Ständerne framdeles under denna Riksdag beftuka,
egenteligen komnier au taga fin början medar 1811,
för att sederniera fortfara i feni är eller kill och med
bet är iZlZ, dä nästa Lagtima Riksdag bör in¬
träffa.
Sedan Deputation!,, blifwit of Herr Taleman,
nen beswarad, samt derefter afträd,, blef den asbrutne
Ofwerläggmngen äter företagen, dä
Herr
iy6 Den 9 Ianuarii.
Herr Borgmästaren I^nZZren yttrade, Let Han
sä ival som de fläste Ledamöterne af Borgare-Stän-
det, hwilka öfwerwarit denna fräga i Utstottet, warit
uti förenämnde amne i sä mätro af stiljagtig tanka,
att de ansett frägan om jagning efter Fastare eller
Bönhasar, säsom frän nägot af Riks-Ständen i wän¬
lig ordning icke renutierad, e> hafwa bordt af Ut-
stoktcr upptagas; Hwarom Herr Borgmästaren, enär
sädant uti de Betänkandet älföljande Proocolls-Ut-
drag icke wore anmärkt, nu wille för jin del hafwa
i delta Protocoll antecknadt.
Herrar Borgmästare viÄorin och Lcllenström
förmälte sig hafwa warit af enahanda mening med
Herr Borgmästaren I^anllZren.
Herr Fabrchueuren 8clrönkorr begärte häruppå
ordet och uppläste följande:
"Memorial:
Pä den af Herrar Handlande hackson och krozla
hos Högtärade Borgare Stander wäckte, och till Rik¬
sens Höglofl. Sländers Allmänna Besvärs- och Oe-
conomie-Uistoik remitterade fräga, huruwida Visita-
lioner efter förbudi Utländstt gods i Hus och pä all¬
män Landswag mätte inställas och upphöra, har så¬
ledes Höglofl. Utstollct uti desi afgifne Betänkande
tillstyrk den underdåniga önskan hos Kongl. Maur,
att icke allenast besia Vifuationer, utan aswen Visi-
ta'ioner i öppna Bodar och Magaziner, sä wäl som
Vtsttalioner efter sä kallade Bönhasar och Fastare
mäga förbjudas. I den särstildta och olika mening,
som jag, jamte flere af Högl. Utstokiets Herrar Le¬
da mö-
Den 9 Januarii' ^97
damöker, sä strifteligen som munteligen yrtrat, har
man sökt Ådagalägga de olyckliga följder, som genom
Husvisttationers up hörande, mäste, enligt aila liders
erfarenhet, drabba Rikets Oeconomista ställning, att
nemligen Tull-försnillnings och olaga Losinings.brvkt
alldrig runna upptäckas och förekommas; Att Försa t-
uingarne emot Lurendrägeri, med nu warande osull-
kom iza Tulibewaknings anstalter, icke kunna handhas,
was; Att Fabrikerne mäste afiyna; att alla för dem
uppoffrade kostnader gä förlorade; att enstilde Idka,
res walfärd utan ändamål förspiiles, om Pnblicum
icke derföre kan gifwa lampelig ersättning; alt Slöj¬
den redan längt framförd pä wägen till fullkomlig¬
het, stall förfalla, utan hopp akt pä Sekler kunna ater
Upprättas; att Wi i anseende till wara behof af Sköj¬
de-tillwerkningar komma att bero af Utlänningens
wälbehag, owisie om tillgängen derä, och osäkre om
hwad Wi för besia tillwerknjngar nödgas betala; Att
Rikets winst af inhemska killwerkningar, genom de
inom Landet besparde Arbetslöner stall försvinna; Att
den del af Folkstocken, som deraf ägt uppehälle, blif-
wer syflolös och sä widare.
Med förfarande uti lika tänkesätt, som jag i Ut¬
skottet hyst, kan jag nu icke undgå att anhälla, att
det Högtärade Ståndet wille pä besia stät lämna be,
hörigt afseende och noggrann uppmärksamhet. Sä¬
som sjelf Innehafware af Fabriks,Inrättning kan jag
med en pä erfarenhet grundad öfwertygelse bekräfta
den kända sanning, att Manufaciur-Näringen här i
Swerige, wisierligen icke kan sägas tillstynda sina
Idkare sä stor förmon som kan blifwa motif för dem
att endast för enskild fördel eller egennytta ifra för
desi bestydd. Nitet för delta bestydd mäste hafwa en
mera
198 Den 5 Januari!-
mera helig och allman' grund. Wi se Riket djupi
nedsänkt i Utländsk skuld, och hwar Patriot mäste
fmärras af frägan: Huru och hwarmed Wi skulle -
kunna lyfta Ost utur det elände, som frän gäldbund-
na tillståndet är oskiljaktigt? Hoppet om erforderlig
restource genom förmånlig Handels-conjunctur har allt
hittils stagit felt. Alta sa kallade Finance-försök staf¬
wa icke kunnat stapa någon redbar tillgäng. Wär
förlägenhet ökas med hwart Tidehvarf, och Utländska
stulde>, är nu större än nägonsin förr. Nationen
kan icke hoppas upprättelse genom lyckskott. Ett so¬
lide och säkert hjelpemedc! mäste sökas; och hwar fin¬
nes wäl sädant? Icke aga Wi nog redbart mynt,
hwarmed wär hushällsställning kunde regleras. Wär
enda säkra lillgäng ligger i wära producter och wär
arbets förmäga; Men desta producter betyda föga om
de icke förädlas. Förädlingen kan ej ste utan Ma-
nufacturer och desta äter krifwas icke utan beskydd.
I ett land, dar man blott nägra Mänadcr pä
Äret kan arbeta pa Landkstötseln, skulle nästan hälf¬
ten af Nationens Arbetsförmåga ligga i onyttig dwa-
la, om den icke anwänbes till rä ämnens förädling,
hrvars försummande more olörswarligt i en stallning
dä alla bade Allmänna och enskilda krafter borde
upplifwas att arbeta fig upp ur en uppenbar nöd.
Till den Nationela arbeksfluens upplifwande bidrager
hufwudsakeligen att den skyddas emot främmande med¬
täflan; Denna medtäflan kan icke utestängas om ej
förbudet emot Utländska tillwerkningar kraftigt hand-
hafwes; ett sädanr handhafwande äler bestar stufwud-
sakeligen u'i noggrann uppmärksamhet emot Luren-
drägares försök; Och denna uppmärksamhet ar efter ^
erfarenhetens föranledande omöjelig utan Husvisita-
tioner. . Det
Den 9 Januari!. »99
Det är en sanning att ju ymnigare produktion
och tillwerkning ett Land erbjuder, desto större fält
öppnas till förmänlig Handelsrörelse, i de orter, där
det ena och andra saknas, är Handeln obetydlig och
inskränkt; Man kunde fäledes finna stät till undran
att der just är fran Idkare af denna rörelse, som en
oroposition biifwit framställd, hwilken ofelbart stall
leda lil! qwäfwande af bade production och arbetssätt,
ehuru bada utgöra grunden till Handelns lif och exi»
stener. Genom blott en blick tillbaka pä Nationens
fordna öden, finner man huru Lantn-Jnterrestec wa,
rit och mäste wara motarbstadt af det sä kallade pen.
ninge-Inlerrester, och akt sä snart detta sednare sätt
öfwerhand, willcrwalla och nöd warit nödwändiga
följder. Man kan ock taga för gifwit, att detta sed¬
nare instämmer med Utlänningens önskan, som gärna
sage, att Wara Manufacturer mätte förstöras och Wart
Penningewerk bringas i oordning; Men han bör mycket
misträkna sig om han förmodar, att inom Ost fielfwe
finna redskap till uppfyllande af denna önskan. Med
wista lysande fördelar för ögonblicket kan wäl män-
gen förledas alt ingä uti Operaftoner, som äfwen
med utseende af palriotisme icke äro annat än utlag-
de snaror af en aswundsam Rival i Handel och stöjd;
Men sä snart man upplyses om rätta förhällandet
stall säkert rättelse icke Uteblifwa.
Manufaclurerne i Swerige äro af alla wära
handteringar de som mäst närma sig till principen af
en billig Näringsfrihet- Dä Handeln och Handtverk
mäste underhjelpas med hägn emot sa wäl inländst
som utländsk medtäflan, sä är deremot fullkomlig fri¬
het för hwar och en Medborgare att utan omwäg och
formaliteter inga uti Fabrikshandteringar, wid hwit.
220 Den y Ianuarii.
ka således intet monopoliserande kan agn rum, elfer
sammansättningar befaras. Allt hwad Fabrikerne be¬
gära ar att blisiva skyddade mot Utländsk concuren-
ce, hwiiket således more blott halsten af det under¬
stöd som Handel och Handtwerk åtnjuta. Att mäg-
ra detta beskydd eller föranleda kill desi widare sör-
swagande sedan det i anseende till bristande Tull-be-
wakning är redan sä ofullkomligt, more att wisa wäld
och mannamon emot ett yue, som lika med andra
husivudnäringar, och kanske mera än de fläste, ar o-
stiljagtigt frän Rikets hushälls-system. Det ar af-
wen anmärkningswardt, att de Handlande sselfwe, som
i alla tider klagat öfwer inträng genom oloflig kö¬
penskap pä kamrar och lönliga ställen, mäste genom
upphäfwande af Husvisttalioner sättas utur ständ
akt skyddas emot sädant inträng af obehörige perso¬
ner, hwilka dä fingo full frihet att utan farhäga för
answar fortfara med ett förehafwande, svin mäste an¬
ses straffbart Åtminstone i det afseende att för den¬
na Kammar-Handel icke någon afgift tillfaller Sta¬
ten, hwars rätt kill skatt af all loflig rörelse, icke bör
förminskas derigenom alt rörelsen förwandlas till o»
loflig.
Den nog allmänt yttrade farhäga, att Landt¬
bruket skulle lida genom saknaden af de arbetande
händer, som sysselsättas wid Fabrikerne, har jag uti
Memorial till Höglofl. Utskottet wederlagt. Sä län¬
ge här allmänt klagas öfwer brist pä Närings-utwäg
för wisia Clasier Jnmänare, af hwilka, såsom erfa¬
renheten wisar, mänga för just denna brist flytta ur
Riket; Sä länge Mi nödgas bry wära husmaden
med Fattigwärds-anstalrer och Arbetshus-Inrättnin¬
gar i Städerne; Sä filmer hwar och en, alt förenämn¬
de
Den y Januari!.
201
de farhäga saknar al! grund; Och kan man i allt
fall icke undgå göra den Anmärkning, att Landlbru-
kets saknad af Arbetare, om den nägonsin skulle kun,
na härledas isrän Sköjde-Näringar, icke ka r, dä ar.
betsförmägan upptages wid en Fabrik, wara större,
än dä denna förmåga sysielsältes för ett arbetshus
eller Fattig-.Försörjnings anstalt.
Hwad nu särskildt angar Höglofl. Utskottets of-
wannamnde Betänkande, sä kunde wäl först anmär¬
kas huruledes, dä, efter hwad Rubriquen utwifar,
ftägan isrän sörsta början blott äsyftadt Visitationer
i Hus och pä Allmän Wäg, Höglofl. Ntstvttet os¬
mén sträckt sitt yttrande ttll Visitationer i öppnaBo-
dar och Magaziner m. m. Men jag tror mig blott
böra fästa udpmarksamheten mid de stal, som kill
grund för Bestulet äro tagne, och hwilka jag torde
fä till granskning framställa. Höglofl. Utskottet säger
först att Fabrikernes äfyftadc uppkomst och förkofran
icke funnikS hafwa genom Husvisitakioner blifwit syn¬
nerligen befrämjad. Författningen om Husvisitatio-
ner war i förra tider osäker och wacklande, och kun¬
de således icke medföra en äsyftad werkan; Atén pä
de nu sist förflutne ro ärcn, dä sädan Författning
ägt ett jämnare beställd, hafwa följderna åtminstone,
hwad Wäfmeri - Fabrikerne angär, onekeligen warit
gynnande; Om dessa tillwerkningars stick före ar
1799, jemförcs med deras nu warande storlek och
beskaffenhet, stall man lätt öfwertygas härom. Se¬
bon nämnde är hafwa machinerier och lättande ar¬
betssätt blffwit införde; Färgeri-konsten, sä fullkom¬
lig som i sjelfwa Lyon, har hitflyktat och här blifwit
bosatt. Desiincring och Appretering har kommit till
»-'k" tt^daa som i Frankrike. De swäraste och finaste
202 Den 9 Januari:.
arbeten ästadkommas och wära Sidentyger, Kläden
och Band m. m. emottagas och köpas med begärlig,
het utomlands. Om detta är ett onekeligt factum,
och om detta factum är en följd as Husvisitationers
omvändande, hwarigenom Idkare felt sig i säkerhet
att iväga Summor och Egendom till Slöjders full¬
komnande; sä borde man icke förmoda att uti en sä
solenne Handling som i fräga warande Betänkande,
finna framstäld en uppgift, som alldeles strider emot
sanning o b den erfarenhet Wi alle hast tillfälle in¬
hämta. Att, såsom det widare heter, de genom Hus»
visitakioner anhällnc waror icke stola utgjordt den
mängd att deras qwarblifwande kunnat i större män
stada Fabriquerne, stulle blott bewisa att Lurendrä-
garen genom sträck för Husvisitation i det mästa af-
stätt ifrän förbudne Warors införande; Men utom det
art Fabrikerne moro berättigade art bestyddas för all
flags stada sä ringa den ock mä räknas, sä är man
näppeligen i ständ att med nägon skymt af sannolikhet
dömma om de således anhällne warors myckenhet, sä
länge manga rätkegängar derom icke ännu äro slutli¬
gen afgjordt Afwen som det äberopade Kongl. Bref-
wet af d. 26 Julii 1807, som tilläter förbudit gods
att försäljas till qwarblifwande, hwarkcn instränker
sig till blott säbant gods som genom Husvisitarioner
anhälles, ej eller är tillkommit pä grund af godsets
större eller mindre qvantitet, utan blef detta förord¬
nande meddclt för den orsak, att i anseende till dä
afbruten fart till utländsta platser, det förbudna God.
sets försäljning till export ivar omöjelig, och att En«
gelstt gods detzutom war i hwad ort som häldst pä
fasta Landet arstedt sorn contrebande. A terligare
flrifwer Högl^ Utstottet att Husvi,stationer ofta blif»
wit anwände blott såsom en förföljelse. En dylik kla,
gan
Den 9 Ianuaru-
20^
gan stulle med lika stal sörås af hela Landet, som
mäst wivkännas följderne af Hus-Visitakioner efter
Branwins redskap och Bränning. Deras antal, som
oskyldigt äro blottställde för Hus-Visitatiouer efter
Lurendrägeri, mäste likwäl wara gansta ringa; Åt¬
minstone saker det swart att derom franne exempel i
de större Skader; Om likwäl nägon gäng sä hände,
sä more det ett mihbruk, och hwi??e« Författning är
det wäl som icke kan mitzbrukas? Men alldeles orig¬
tigt antager Utstottet, akt den oskyldige kan oroas li¬
ka läkt som Lagbrytaren; ty det är gansta tydligen
förestrifwit answar pä obehörige Hus-Visitakioner;
Och till sä mycket bättre Corrective emot kiltstige Be¬
slagare har jag i Utstottet hemställt, att detta answar
mätte fördubblas. Till Lagstiftningen hörer wäl att
uttänka medel emot en Författnings misibruk; Men
att för möjeligheten af mitzbruket alldeles upphäfwa
Författningen, wore en swaghet, genom hwilken till
stut alla Författningar mäste förswinna. Att, såsom
Utstottet andragit, hwar och en som underkastas Hus-
Vifnation, mäste äfwen om han befinnes oskyldig,
säras till sin Heder, emedan behandlingen liknar ran¬
sakning efter stulit gods, innefattar en fördom och
felaktig Hederskänsla. Det ar ej anklagningen eller
blotta mitztankan, utan en befunnen »verklig brottslig¬
het, son» grundar Omdömet om en särad Heder; Men
dä Lurendrägaren, genom försnillning af Kronans
ingald, sänker sig ned till likhet med de lagaste brott¬
slingar, sä bör man ej undra att behandlingen enior
honom »näste i Allmänhetens Omdöme anses lika med
behandlingen emot dem, hwilket omdöme likwäl all»
drig äger rum annars än i afseende pä werkelige Lu¬
rendrägare. Häraf följer ock att om, såsom Högloft.
Utstottet förmodar, 16 Z i 1829 ars Constuution
skulle
20 4 Den 9 Januari!-
skulle hafwa afseende pä Hus-Visttationer sä wäl
efter tjufgods som Lurendrägeri, ej allenast tillä,
tessen alt werkställa sädane Bisitationer, bordt straxt
wid Constitukjonens antagande upphöra, utan ock alt
Regeringen för att skydda enffildta säkerheten e-
mot inbillade wädor, skulle wara urur ständ au skydda
den allmänna eniok werkeliga brott. Men denna H.
i Regerings-Formen tom egenteligen är ett samman¬
drag af den i alla tider wanliga Konunga-Försäkran,
'ställe alltför mycket mot desi Höga ändamål misity-
das. om af desi föreskrifter, wille göras tillämpning
till sädane enskildte Oeconomista anstalter, som den
nn i fräga warande.
H vad Höglofl. Utskottet anfört angående Visita-
tioner efter Fuskare och Bönhasar, mä jag lämna
till deras granskning som frägan egenteligen angar.
Desia Visttationer äsyfta blott Handrwerkeriets hägn
emot inländsk medtäflan. Som sagdt är, njuter icke
Fabriksrörelsen sädant hagn; Men dä jag erindrar
mig huruledes Borgare-Ståndet i alla tider ansedt
Hus-Visttationer efter Fuskare såsom loflige, och wid
alla Riksdagar sökt att fä desie Bisitationer mer och mer
stränga och eftertryckeliga, hwilket äfwen nästan all¬
tid lyckats; sä i fall likwäl Högtärade BorgareStän-
dct skulle nu finna att detta warit ett misstag, och
tro att såsom man äfwen redan före 1720 tycktes inse,
Nitet för Bönhasjagningcn ledt sitt upphof frän orig-
1ig grund, ehuru det kommer deruppä an, om Stä-
dernes och Handtwerkeriernes beständ, kan med ett
sädant upphäftvande förenas; torde det synas bäst in¬
stämmande med Vorgare-Sländets wärdighet att för.
wisia sä wäl Höglofl. Utskottet som Allmänheten der¬
om, att yttrandet af en sadan öfwerlygelse, ehuru der-
Den 9 Januari!. 205
med i sä längliga tider dröjt,Aik,väl kunde ske ak ren
moralist och Patriotisk bewelelse-grund, Utan atrdär-
till hämta mokif af asystningen att sä mycket lättare
kunna afskaffa Lurendrägeri-Vifi akioner, hwilka haf¬
wa ett annat föremal än som med Visttationer ester
Fuskare warit äsystadt.
Höglofl. Ulstoktet medgifwer wäl att en sträng
och pä riktig fot inrättad Bewakning wid Sjö-Tul-
larne erfordras till att förekomma införsel af sörbudit
gods; Men dä en sadan bewakning, om den ock wid
wära widsträckta kuster wore möjclig, icke ännu äk
Lorättad, rikan werleligen bristck, sä berde ock natur»
ligen följa att det enda botemedel man 'nu lill ersät»
tande af denna brist har a t tillgä, nemligen Hus-
Visitakioner, icke kan umbäras förrän Tullöewaknin-
gens förbättrande föregätt, eller ärminstone a t den
ena anstalten ej kan widtagas annorlunda än i före¬
ning och sammanhang med den andra; Men Betän¬
kandet innehåller icke näzot Förslag i denna del.
I stöd af hivad säledes blifwit anfördt hemstäl¬
ler jag att Högtärade Ständet mä förklara, alt Hög¬
lofl. A mäuna Beswärs- och Oeconomie-Utstotttts för»
berörde Betänkande icke kan af Högtärade Ständet
vförändradt antagas; Och att i anseende härtill, ä-
rendcr äkerförwises till Höglofl. Utskottet att deröf-
wer sig utlära; Och anhäller jag att detta milt Me¬
morial jämte intagande i Protocollet kunde fä Hand-
lingarne till Utikoltet ätföllja; äfwen som jag sär
anmäla min föresatts att samma Memorial genom
särskildt tryck allmänt göra.
L- P Lcirönlrerr.''
226 Dcn 9 Januari!.
Hedrrwärda Bonde - Ständet hade under Riks¬
dagsmannen gokall Lricslolw frän Uppland anförande
tillsänd! Ständet en Deputation, som nu, efter skedd
anmälan emottogs; Hwarpä Ordföranden, efter afsagd
hälsning, lämnade underrättelse om Bonde-Ständets
factade Beslut, att i likhet med Högwördige Prcste-
Ständer. af sitt Ständ utse 24 Ledamöter lill deltagande
L den stora Deputation, som bör Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen ivid Drottningholm uppwagta.
Depulationen besivarades och asträdde.
Uti den förut förehafde fragan yttrade sig nu
widare Herr Borgmästaren borström: "Om jag kun¬
de, försattas uti den rrv att Förbud emot Vlsttationer
i Hus och pä öppne Landswägar ester förbudit gods,
skulle sä hufwudsakeligcn, som en och annan bade
skrift- och mumeligen welat pästä, skada Fabriquerne,
skulle jag anse högst opatriotisk! tillstyrka nägot sä,
dant andragande; Men dä jag tror att sä länge Ut¬
ländska waror fä brusås, samt de förnämare och ri.
kare ej 1 den delen föregä med exempel att preferera
det inländska lill nyttjande, Ulan Lurendrägare» set
sin goda Avance, är jag nog säker att utwäg gifives
för denne atr smyga sig fram och swart är att ge¬
nom hwad Författning som häldst, utom förbud emot
sjelfwa förbrukningen förekomma det den illistige och
pähittige Lnrendragaren ej winner sin afsigt pä ett
eller annat sätt, osia äfwen de största, genom medel
och utwägar oen mindre icke kan Åstadkomma, i an¬
seende hwartill jag finner tillätelsen till dylika Vist.
tationcr ej stada och olägenheter wida öfwrrträffa der¬
af werkeligen flytande sörmouer, hälst dä jag tillika
får åberopa Wär Store Konung Lusiär' den lilis
rai.
Den 9 Januari!. 207
raisonnement häröfwer wid förbudet 1776 och till
1778 ärs Riksens Ständer, hwarföre jag med afse¬
ende ä ena sidan pä den ringa eller ingen båtnad
Fabriquerne kunna af Förbudet tillflyta och ä ten an¬
dra pä de stora och wädeliga olägenheter och bedröf¬
ligt» följder till Hus - Hem- och Magnfrid, genom
tillätelsen kunde uppstä i ett Land där Regerings-
grunden är frihet och säkerhet, finner mig wid jemn,
förandet af allt detta ej kunna annat än wara full¬
komligen stadgad i den öfwertygelse att gilla och god¬
känna Högloft- Oeeonomie-Mstottets Betänkande, om
och tillstyrkan emot Visitationer i Hus och pä wägar
efter förbudit gods.
Jag kan icke ester undgä tillägga det jag för min
del finner jagning efter Bönhasar och Fuskare nog
öfwerensstämmande, enär bagge händelserne utgöra ett
efterforstande i annors hus, fast i ena fallet efter
gods och i det andra efter personer, oaktadt olika con-
siderationer äga rum för hwardera, och de alltid haft
stna särskildta Författningar; Men som den fräsan
ej blifwik remitterad, utan endast om Visitarloner ef¬
ter förbudit gods, sä hemställer jag wördfammast om
icke Wälbemälte Utskott genom »flätande om Bön-
hasjagningen öfwerskridit Remistens innehall, att så¬
ledes Högtärade Ständer finner stg ej kunna i den
delen, såsom i Constuulionel ordning ej inkommit, nå¬
got Beslut taga."
Herr Lclaönfierr anmärkte harwid, att den som
endast genomläste den i Konung d. III:djes
tid utfärdade Förordningen af är 1785 samt 8:de
Art. af 1799 ärS Författning skulle finna de af Herr
Borg-
208 Den 9 Januari!.
Borgmästaren borström ur förra Förordningen äbe-
ropade stal fullkomligen wederlagde.
Herr Capitainen I^instZren ytkrade: Dä af sörs¬
ta tiders erfarenhet tillräckelrgen blifvit upplyst, att
alldrig btrst warit pä mennistjor sow interesierat sig
att under.mnera Fabriquerne, och Localen af Wärk
Fädernesland är sadan att en tillräckelig Trtllbewak-
ning knanst är möjelig akr prestera, sä i'sall Visi-
takionerne nu blifwa upphäfne, stall wisierligen icke
pä gränksvtne saknas minst dubbelt antal emot förr
af sätrane personer, som söka underminera och ruinera
Fabriquerne i Swerige. De stola dä äga rättighet
att ini och kring Landet föra Lurendrägerier och fä
likasom Privilegium att Utöfwa de största oordentlig-
heker. stöld Visitakionernes bibehållande ser jag
deremot ingen swärighet, ty ingen annan an den brott,
stige har deraf något akt frukta. Deremot har jag
hört stcre wälgrUndade stal derföre att Visitationer-
ne ä Allm inna »vagarNe korde med bättre ordning än
hittills pä något sätt rangeras, sä att den fredlige
blefwe mera skyddad och wederbörande Betjening äla-
Les hög:: ar sivar, dä de utan stal anhalla »vägfaran¬
de för air dylika Vistlationer anställa.
Fecgri om jagning efter Fastare, anser jag ej
wara i rikt ordning wäckt och således ej eller böra
komina Under Ventilation. Imedlertid och i fall den
skulle upptåg >s, will jag endast anmärkningswis näm¬
na, att ingen Skrä-Handtwerkare får anställa jagning,
utan atc anmälan derom ster hos Magistra en och
allt tillgär i laglig ordning: Icke eller fä sadane som
pä egen hand arbeta, eller förfwars-karlar efterjagas,
utan äspflar jagningen egentligen alt upptäcka dä
nä-
Den 9 Ianuarir. 229
itagon speculant drifwer något »visit arbete genom fle,
re, ja till och »ned 8 a »o karlar, pä ettrum, där-
pä man haft exempel och hwilket wisierligen ej kan
anses för mindre an ett lagbrott. Art,upphafwa sä-
dane jag »lingar more efter min tanke at undermine¬
ra Handtwerkerierne, och att just nu dä Riksens Stan¬
der älägga Handtwerkare sä »val svin alla andra en
ny förhöjd Bcwi-lning undergräfiva deras bestånd, som
stola den samma fullgöra, more orimligt. Jag öf-
rverlemnar för öfrigt detta ämne lill Ståndets bedöm-
mande; men kan icke frängä den öfwertygelse att en
hwar bör hafwa trefnad och lugn i sin handtering,
för att kunna betala den derföre honom Åliggande
statt.
Herr Handelsman Ltabsck, uppläste ett Anfö¬
rande sä lydande:
''Till Protokollet»
o Sa lange man gör sä litet afseende pä Wärk
Åkerbruk, och sä länge National-espriten i Wart ka¬
ra Fädernesland är den, att häldre begagna /ig af
de Utrikes tillmerkade Manufacturer, ifrar jag icke
för Fabriqnernes bibehällande; Ty jag anser de os¬
war» nämnde hinder icke medtwängs-Lagar kunna haf-
was; Men dä jag är af den tanle, att enstildte per¬
soner i Samhället lika sa litet kunna förfördelas som
om nägotdera de Respective Ståndens Privilegier af
de g:ne Ständen upphafdes och dä jag kror mig ä-
ga erfarenhet af, att ätstllliqe Fabriqneurer anlagt
Fabriquer i grund af det stöd de paraknar af gäl¬
lande Författningar, och da Husvisikationer icke egen-
teligen kai» sägas stada »lägra andra än werleliga Lu-
Fjerde B;S A. Z. No 27—23. ren-
2 ic> Den 9 Januari!.
rendrägare, och dä Utskottet icke eller tillflagit de per¬
soner, som nu äga Fabriquer, ett af Sta en deremot
swarande ffadeständ, bestrider sag allt upphäfwande
af de i denna »väg gällande Lagar och Författnin¬
gar. Stockholm den 9 Ianuarii i8io.
Ltabeck.''
Herr Radman kjellin äberopade hwad Herr Fa-
briqneuren Lolrönllerr redan anfört, hwaruti Herr
Rådmannen helt och hållet instämde.
Herr d^orlm^: För min del kan jag icke annat
an finna, det Utskottet warit alldeles obehörigt att
upptaga frägan om jagningar efter Fuskare och Bön-
hasar, dä rättigheten till sädane jagningars anställan¬
de är ett af de Privilegier, som blifwit Borgerska»
pek frän längre tider förundte och i synnerhet i 1789
Ärs Försäkran samt Förordningen as den 6 Aprill
2799 och hwilka ytterligare äro stidfästadc uti 114
§. af Wär nu warande Rege rngs-Form. Utom dest
kan ju hivar och en sinna, huru sivärt det bleswe för
Handtverkare aU i ivist proportion emot Stadens öf¬
rige Borgare, del'aga i underhållandet as publike
Hus, Magistratens Aflöning och öfriga onera till
Staden, om de i fln Handtering skulle förfördelas af
Fuskar', Soldater, Förs.varskarl^r. Fiflare med flere
sädane personer. H.vad angär Visitationer i Hus,
Bod r och ck allmän wäg uppskjuter jag med mitt yt¬
trande deröfwer intill dest frägan om Landt-Tullarnes
upphäfwande först blifwer afgjord.
Hof-Smeden Herr LlementLkon erhöll härefter
ordet och uppläste sölljande;
-Till
Den 9 Januari!. s n
"Till Protocvllet:
Dä, efter min tanke, ingen ling är betänkligare
eller för den Allmänna säkerheten mera farligt, an
upphäfwandet as de Lagar och Författningar, hwilka
i synnerhet böra lämna ekt fullkomligt beskydd ät al¬
la dem, som med betydeliga uppoffringar sökt gagna
det Allmänna med nyttiga Werks och Inrättningars
anläggande. Om äler de nu i fräga warande änd¬
ringar eller Författningar gifwa anledning till mist-
bruk uti utförandet, bör sadant kunna rättas, mist-
bruket afskaff.-.s, samt en Mera trygg säkerhet beredas
emot allt wald och förolämpande. Men om man än-
dä will pästa motsatlsen och antaga upphäfwandet,
lärer dermed ej alla wäldsamheter komma att upphö¬
ra. Jag menar att man ej bör uppoffra den oskyl¬
diges ratt af Lagarnes helgd för att skydda mistbru-
kec. Att hwars och ens Egendomsrätt är en dyrbar
skatt, i Lagarne förwarade, den ingen bör kunna be-
röfwas; Lika heligt förwarade äro de rättigheter eller
förmoner, hwilka såsom Privilegier ät wista Medbor¬
gerliga inrättningar, och som til! dest framtida beställd
i Räder blifvit förunnade och tilldelte. Akt Högl.
Utskottet behagat tillstyrka, ja äfven att wäcka frä¬
gan, emedan den samma ej uti något af de Respecti-
ve Ständen blifwit wäckt, och än mindre likt bemäl-
te Utskottet remitterad, har warit obehörigt, som be-
wisar alt -mist ag kan ske och ett dermed förenadt
mistbruk emot den af är 1720 Kongl. Skrä-Förord-
gen. I öfrigt bestrider jag allt hwad Högs. Utskot¬
tet behagat tillstyrka, såsom oförenligt med Rikets
Grund-Lagar.
Jag hoppas akt Respeclive Ständeks Herrar
Led--
2 I 2
Den 9 Januari!-
Ledamöter sig härmed förenar. Stockholm den 9 ja¬
nuari! 18 IQ.
Hans Llementston."
Herr Bruks Patron IckalmberA: Icke deltagan¬
de ined deni, som stä Medaljer öfwer segrar, wim¬
ne ej öfwer Fienden, utan Medborgare; Icke eller
con ribuerande lill kostsamma och lysande uppoffrin¬
gar, för art äterwinna dubbelt genom utfattige och
swal tande A'delare och än mindre någonsin fre¬
stad att genom wanhedrande medel inbjuda olyckor och
förföljelser ät Medbröder, wille jag anea wara ense
med, Herr Lcirönkerr om wära Fabkiquers beställd
pch tillwäxr, ja, äfwen mindre wärml ifra emor Hus-
- och LandswägS - Vi.rationel om jag^ lunde infe akt
Fabrchuerne derigenom tillstöt någon wasänlelig för¬
män.
Motsatsen torde bast wisa' stg cm man betrack-
tar den rika tillgäng pä Madras bäde rick Chawlar
och i stycken, jämte flere främmande förr okända dyr¬
bara tyger, som desie sednare Arén midt under Hus-
Visilalionernes rysliga mäld, här behagat göra pg
kandi? och älskade. Jag menar att delta ensamt bör
öfvertyga Ost, att andra mera lämpeiiga och mera
^ -kraftfulla medel emot Lurendrägeriets Fnänder böra
' uttänkas och widtagas om delta önskade föremäl skall
winnås. ^
Laga och sedefördärfwande arv äfwen Hus-Vi-
sttakidner r stg sjelfwe: Den Rofgirige inträder för
att leka Luci — Trotsig, wild och känslolös, i den
brortstiges hus dennes vstyldiga Hustru och barn
Lfweriemnas ät fasa och förskräckelse osta häftigare än
Den 9 Januari!. 213
wid en uppkommen wädeld; Husfolket öfwerraskas af
frug'an och förwirring; De förbigående stadna, öf-
werlemnande sig ät beundran och stormen är afgö¬
rande: Nu öppnas Freds-Underhandling, den full¬
bordas och nägra förfkckfningar pa korrt tid i brist
af Conianter uppskjuter den olyckliges undergäng nä¬
gra mänader; Vien dä den inträffar, befinnes Fabri-
queuren, som också Fordrings-Ägare, just för denna
Hus-Visitation fä den äran att blifwa lidande, ett
lidande som mä hända är rattwist, för det han ge¬
nom ett owist nit beredt sin Medbroders förstöring.
Det ar emot Lurendragarens yrke, Hus-Vis-ta-
tionerne egenteligen äro rigtave, säledes icke emot Säl¬
jaren elior Brukaren af Utländska Fabrikswaror.
Hus-visitationer träffa likwäl alltför fällan den förste,
och den siste akldrig; Wore det, som det borde wa¬
ra, lika äfwentyrligt att bära en i Ri^et insmygd
klädnad som att sälja den, tror jag med mycken.vist¬
het, att all införsel deraf snart skulle upphöra; In¬
gen ting är naturligare än alt köpmannen fourncrar
sig med sädane waror som finna afsättning och denna
hans omtanka blir än mer ursäktlig, om han befin¬
ner sig dels utestängd isrä» ätkomsten af inländska
tillwerkningarne, genom Fabriqueurernes i myckenhet
anlagda egna Minulerings-Magaziner, dels cck, att
de manligen sakna den omsorg i tillwerkningen och
den styrka under förbrukningen som flera utländske.
Se här orsakerna kill den begärlighet som misar sig
ej mindre wid en Anelien ä Confisqueradt gods, än
wid en annan åtkomst af dylikt kram. Förbrytelsen
art sälja bör i allt fall ej wara swärare än den ate
bruka bet olilläleliga.
Werk-
sl4 Den y Januari!-
Werksammare medel till wära Aabriquers be¬
ställd wet jag icke, än alt hivar och en Fabriquant
beflikar sig om förbättrade tillwerknlligar, samt att in-
ga förbud enflera, uran i dcsias ställe en proportio-
nerad sörtullning äger rum, och med denna propor¬
tion förskär jag en förhöjning till Swensta Arbeta,
rens utkomst, som äler ä andra sidan minstar för,
hoppningen om winst för den, som wille befatta sig
med införskrifning af det onödiga; Den som derefter
will lurendräga, mä utan skonsmål straffas; Men jag
Iwiflar akt någon Lurendrägare sedan skulle finnas.
Widkommande Bönhas-jagningen tror jaa, i lik¬
het med hwad Herrar Borgmästarne illanllAren och
ViÄorin redan anfört, att Högloft- Befwärs - och
Oeconomie - Utstottet sä mycket mindre bordt derom
lämna något yttrande, som fräga derom medelbarli¬
gen icke lill Högloft. Utskottets handläggning blifwit
remitterad:
Herr Fabriqueuren 8cllönllerr: Mig torde til-
lätas arr såsom sivar pä hwad Herr lläalmllerA nytz
yttrm fä anföra nägra ord: Jag medgrfwer wäl
att Visitationer medföra fasa och fruktan, men ej för
andra än de som werkeligen äro brottslige och i det¬
ta fall hafwa något att befara; Och bwilket brott
eller ransakning deröfwer gifwes wäl som ej wäckec
denna tänsta? Allmänt deltagande i en sädan Brott¬
slings olycka mäste desiulom wara ett gansta illa af-
patzadt medlidande; och jag känner icke något exem¬
pel värpa att någon pä sädant sätt bckfwu oskyldigt
antastad; I anledning af hwad Herr llialmllsrZ yt¬
trat om Madras, som de sednare arén mycket bru¬
kats, och stall »lifrän inkommit, fär jag upplysa det
Ma»
Den 9 Januari!- 215
Madras icke nödwandigt mäste wara utländskt, uran
äfwen tillwerkas här i Riket, och att jag, som först
börjat med denna lillwerkning, aslena deraf förfärdi¬
gar flera tusende alnar, samt amni fortfar dermed;
hwilket således tillräckeligen wederlägger den slutföljd
Herr Klalmdm-A af sädane tygers försäljning welat
draga. Swensta Nationen har i allt sall icke räd
att betala arbetslöner ät, Utlänningen för de waror
Hon sjelf kan tiuwerka. War höga Cours och un-
derwigl pä Handelswägen beror ända deraf att Wi
hafwa stor import, men liten export; Och dä delta
förhällande existerar nar endast riidimaierierne till
wära arbeten hämtas utifrän huru myckel större skul¬
le icke wär underwigt wara om Wi skulle betala ba¬
de rudimaterier och arbetslönen för desi förädling. I
öfrigt behöfwer jag endast åberopa hwad jag redan i
detta ämne omständeligen anfört.
Herr Bruks-Patron lVttalmllerA: Dek jagnar
mig mycket akt erfara, det Herr Fabnqueuren 8cllön-
llerr jämwäl tillwerkar Madras, lrkwäl twiflar jag
derpä att de präk iza och stora Chawlar, som förle¬
den Höst och synnerligen mot Julen säldes här i
Staden för 42, Zo, a 60 R:dr stycket äro as hans
tillwerkning; Men om det sä skulle fig förhälla, Åter¬
kallar jag helt och häller hwad jag i denna omstän¬
dighet anfört, och lyckönskar Ost upprigtigt att i den¬
na Fabrikswäg hafwa uppnätt en sä oförmodad full¬
komlighet.
Herr Handelsman Ollman anförde och aflemna-
de sedan strifreligen följande:
"Dä Fabriques.Jdkarne sä ifrigt förswara Hus-
Vifttationerne och anse deras bibehållande såsom en,
da
ri6 Den 9 Januarii-
da medlet till Fabriquernes bestånd och förkofran, mä¬
ste dock nägvt wäsendteligt men ej uppgifwit hinder i
öfrigt ligga H>em i wägen, innan en sä stor uppoffring
af Nationen kan begäras och mäste göras, som den, alt
afsäga sig frid och säkerhet'i sina Hus. Jag kän¬
ner och äfwen till någon del billigar det, soni sä ofta
warit tagit lill skäl för bibehållande deraf, nemligen
att eftersökande af sörbudit gods kan med större bil¬
lighet ske, än jagande efter Bönhasar och Fuskare;
Men manne elt origtigt stadgande i ett ämne berät¬
tigar till införande af ett annat. Jag ogillar ba¬
da, såsom stridande emot frie Menniffjors rättighe¬
ter och förklarar bestämdt min tanka wara, art det mo¬
re med bade Statens och enskilde Medborgares bät-
nåd mera förenligt om alla Utländska Manufactur-
waror tilläloS att emot en lämpelig Tull införas, e-
medan en berydelig inkomst derigenom tillskyndades
Slaten, och inhemske Fabriques-Jdkare ej eller deri¬
genom något skulle liva, da Afgiften för Utrikes till-
werkningarue blefwe sa hög, att ingen annan skillnad
i priset kunde uppsta, än den Warornes inwärles
godhet föranledde. Och derom bör ej eller fraga upp-
stä/dä Wt nu genom det upplästa Anförandet blif-
wit underrättade, att wäre inhemske tillwerkningar i
synnerhet siden, täfla i godhet med de ulländsta.
Man inwänder kanske dock deremot alt Lurendräga¬
re» alltid skall sinna utwäg till inpractisering af främ¬
mande waror, och säledes undergräfwa de inhemske
Jnrältningarne och beröswa Staten den päräknade
Inkomsten. Jag sivarar därpa: H vårföre stall Tull¬
försnillning lättare ste ä Manufaktur än andra Wa¬
ror, hwarpä Wi nästan ej hafwa exempel? Och Ut¬
om desi om någon för sitt Fäderneslands mål mindre
ömande man skulle ingä i dyliks företag, och äfwen
Den 9 Ianuani. 2r?
näqon gäng däri lyckas, stall dock en behörig bevak¬
ning fluteligen sädant säkert upptäcka, och Speeulan-
ten i det han dä sick »vidkännas förlust af Waran
och den utstakade pliktens erläggande, också älerbära
till Slaten, hwad hail förut pä oredligt sätt den för¬
snillat, samt salunda äfwen genom sitt exempel af¬
hälla. andra frän dylika wädeliga och wanhedrande
företag. — Att dock en sort Controll pä Wara Fa-
briks-Jdkare derigenom skulle uppkomma, dä de hin¬
drades ifrän att efter behag höja priferne kan ej frän-
gäs; Men sädant är ju ock billigt och med skäl tor¬
de ej kunna pastäs att den deraf uppkommande täf¬
lan sä i Warornas pris som godhet, s skulle pä min¬
sta satt lända till Manufacturisternes skada.
Att Fabriquers beständ i ett Land kan förenas
med fri införsel af främmande tillwerkning wiktnar
Danmark. Emot Tull äro alla Waror där tillät-
na att införas och dock likwäl hafwa deras egna Fa-
briquer ej allenast kunnat äga beständ utan ock blif-
wit uppdrifne lill ansenlig höjd. Hwarföre skulle
det dä ej kunna ste hos Osi utan wäldsamma till
Chicaner och oordningar ländande Författningars bi-
behällande? För min del protesterar jag säledes emot
bibehållande af Husvisftationerne, och pästär i dek stäl¬
let desi fullkomliga förbjudande, öfwertygad derom,
hwar och en som opartiskt betragtar saken och ej för-
willas af egna Jnkerresiet, stall med mig instämma
om orättwisan deraf.
Herr Capitain Otter: Dä efter hwad a:ne af
Utskotttts egne Ledamöter förklarat, frägan om Bön-
Has-Jagten icke i behörig ordning hos Utskottet wäckt
blifwit, sä tycker jag för min del att all öfwerlägg-
Ning
Den 9 Januari!.
ning derom bör upphöra. Om Skanbet ej desimknd»
re stalie finna a t venljlatio,, derom kan äga rum,
förenar jag mig med hivad Herr Capitain fiinZzren
redan ansört. Jag anser 114 Z i Regerings-Formen
bibehålla Handtwerkerierue wid detta deras Privile¬
gium, och finner wäl att Husvisttalionerne i mänga
afseenden aro beswärliga, men ocksä att någon etter-
sy 1 bör lill Fabriquernes säkerhet exilera. Herr ÖK-
mans P oirck, att alla Wnor borde fä utiirän i Ri¬
ket införas emot någon utsatt dryg Tull-afgift, tor¬
de fordra att närmare öf.verwägas.
Herr Handelsman Ollman: Jag anser detta wa¬
ra af sä mycken mera wl,k, som annars wäre egne
Fabrigueurer ofla sunna sätta hwad pris de wittja
pä fina tillverkningar, hwarpä jag nyligen hade e-
xempel dä i en Bod här i Sraden begärtes fin plä-
tar för en Aln swart taft och pä min deröfwer de¬
ly ade förundran, äfwen detta pris ansägs mätteligt
emot det man kunde hafiva anledning att wänta, dä
efter Köpmannens ord ingen tillförsel utifrån wore
ait förmoda och F briqueurerne säledes kunde taga
hwad de fielfwe för fin wara astundade.
Herr Borgmästaren UttlllerZ uppläste fölljande:
"Medborgerlig frihet bestär icke egenteligen uti
hwarje J idividus rä ttighet, att handla este. egit god¬
tycke, äfwen om andras wälfärd derigenom icke för
nära trades, utan i Lrgens owillkorliga efterlefnad
och rättighet ait hwarje Handling endast efter desi
föreståifk stall bedömmas.
lili Borgeliga Samhällen kunna fleres person¬
liga rättigheter med hwarannan komma i Collisie»,
hwar»
Den 9 Januari!.
hwarföre ock en del af besia rättigheter nödwändigt
mäste uppoffras för art genom berevandet af en säk¬
rare wärd ät de öfriga mera allmänna och större
magtpäligqande rättigheterna, gifwa hela Samhället
en mer concentrerad styrka och waragtighet.
Således kan jag icke anse den Lag, som tillåtit
Visitation?'- i Hus och pä Wigar efter gods, som till
införsel i Riket är förbudit, pä något sät törnännan-
de Wär Medborgeliga frihet; ty denna Lag har 0-
felbart äsyftat en större nytta för Samhället, än olä»
genhelen kan anses betydelig för en Jndividu, att
öppna sina förvaringsrum i sin egen boning eller fin
Coffert pä en Gästgifwaregärd eller wid ett hwilstäl-
le under resan för den Lagens foglige tjenare, som
trott fig äga anledning att efter sädant förbudit gods
där anställa undersökning.
Om Swensta Manufactur-Waror kunna till-
werkas af lika godhet med de Utländske, hwilket till
nägon del, i synnerhet wid Atle - Fabriker nu för li¬
den werkeligen ster, blir det dock sannolikt alt Wära
egne Fabrikanter bade i Siden, A le- och Mctall-ef-
fecker ännu i längliga tider stola af Ullänningen
kunna undersäljas. Utom andra orsaker tror lag hög
Penningeränta och lisvmedlens dyrhet sädanr hufwud-
sakeligen wälla.
Sädant oagtadt synes mig dock uyttan ak inhem-
sta Fabriquer och god tillgäng pä Manufacturerade
Waror af inhemst siöjd, ej wara problematisk; Ty
Arbetslönen är Rikets obestridliga behållning, och om
Wi icke med lika lätthet kunna älägga Utländningen
att i betalning för Wär Riksskuld och wära ifrån
220
Den y Ianuarii-
honom requirerade grannläter och läckerheter emottaga
Wart pappersmynt som Wi behändigt älagt, Ware
Exportörer att betala rllgäenve Sjö-Tullen pä Wart
egit Lands Produe er uti Hamburger Banco, sä frä-
gar jag hwarmed allt detta af Ost skall gsdtgöras?
Äro nu Fabriguer nytiiga och för Riket i all¬
mänhet gagneliga, böra de ocksä »visterligen ömt »vär-
das och ösaren med uppoffring af nägra stnärre par.
ticuliera I iterresten sorgfälligt understödjas; Än »nin-
dre böra Författningar, äsyftande deras tillwäxk och
förkofran, af Ost lättsinnigt upphäfwas; Men sädane
änvamäl synes mig genom de hitiils tillätne Hu Vi-
sitationer efter fä kalladt Lurendrägeri-gods ej kunna
winnås.
Dek skäl Herr Borgmästaren XorKröm och Herr
Bru^s-Pal ronen k»Ia1mbsrg deremot anfört, anser
jag för frägans decisston »vara hufwudsake igt upp,
lysande; ty det är en lika uppenbar, som löjlig incon-
sequenoe, att samma Wara skall ef er Lagen wara
coust quable cch straffbar i mitt Hus, som efter dest
sönderskärning och anwändande till kläder jag opä-
laldt får bära pä min kropp.
Sä länge Wart Medborgerliga lynne är' nog
swagt att alltid wilja föredraga Uiländsta tillwerknin-
gar framför Mära inhemska, och sä länge med nu
warande anstalter, det är en absolut omöjlighet att
sä noga bewaka wära öppna »vidsträckta gränser, att
utländskt förbudit gods deröfwer ej kan in^ractiseras;
Sä länge skall det ock blifwa förgäfwes alt genom
hwad stags inquisition som häldst bäde i Hus och pa
wägar, mistbruket af Utländska waror wittja före¬
komma. Fle-
Den 9 Ianuarit-
Flere händelser bade i äldre och sednare lider
bewisa destu om owedersigeligen, akr Lurendrägeri, dä
Vet sär beläckas af nägon diplomatisk eller officiel
ätgärd, ej kan hindras af en Lag, fonn lik Spindel¬
nätet, endast sängar den swage flygaren, men utan
swärighet grnombryles af den starke. Frihet och
Concurance äro N ringarnes enda ofelbara hielpeme-
del, och deras uppmun'r-n består ull en sä beskaffad
National-esprit au det skulle anses wanhederligt bä¬
ra ett ulländskc yg, dä man an erhälla ett inhemskt
as ungefär lika god e'; Men lil skapande af sadan
esprit fordras stora imponerande exempe'; För Lan¬
dets förbrukande Innewänare kunde det wäl i allmän¬
het nu synas likgiltigt, om de för stna behof af Ma-
nufactur-Waror statkläggas af inlänfke Fa-
briguanter eller af lika mänga Handlande Jmporteu-
rer; och dä Lagen i detta säsom uli alla andra fall
bör werka lill ett bestämdt ändamål samt wara lika
förbindande och »verkställbar i afseende pä alla Jadi-
viduer, hwitt et med Lurendrägeri förbudet wisten»aen
icke ster, kan jag icke eller stima Lagen om Hus V>
sitakioners killäielighet widare »vara nyttig, hwanöre
ock, endast pä detta stäk, Högloft. Ulstctlels Betän¬
kande i denna del af mig gillas.
Fragan om stigning ester Bönhasar har mig we.
kerligen ej blifwit af nägot Ständ till^ U skottets
handläggning remitterad; Och som dest utlätande i
benna fräga således tillkommit emot den ordning 56
tz af Regerings-Formcn förestrifiver; , Sä anser jag
mig icke tillständrgt »agot widare yttrande deröfwer
nu afgifwa."
Herr
-2 2 Den 9 Ianuaru-
H'rr Hof-Smeden Llsmontskon: Hwad Herr
Bruks.Patron lelalmttsi-A yttrat ock upplyst, att brott
och wäldsamheler föröfwas under Visitationer i Hus
efter förbudit gods, mäste antingen härleda sig deraf
akr något rum i Författningen tillmer sädant eller ock
att den samma öswerlrädes och missbruk deraf göres;
I bada fallen anser jag Utskottet hafwa bordt fel»
agtigheten uppräcka och kunnat den samma undanröd¬
ja, utan att taga til! ett sä förhastadt steg att derfö¬
re upphäfwa hela Författningen. En lämpelig Tull
kunde pälaggas U ländste »varor och flera andra m-
»vagar päsinnas; Men att antaga Betänkandet såsom
det ar, more efter urin tanke lika obilligt som orätt-
wist.
Herr Fabri.illeuren Lcflöntterr: Herr Ottman,
som osta förrader mycken kännedom i förekommande
mål» har wäl bjudit rist att äfwen i sitt ofwan gjor¬
de anförande derai.lera sin tanke med en grundelighest
som torde lemna honom föga förmodan att wänta sig
någon wederlaggning deraf; Men dä han föregifwer
att Taftet kostar sju plätar Alnen, sä mäste jag un¬
derrätta fä wäl Honom som Högtärade Ständet der¬
om, art jag likasom andre Idkare af denna slags till-
»verkning försäljer Foder-taftet för 42 si Alnen och
det af bästa sort som kan läggas i bredd med Leone,
sistt, och detta, oagtadt rudimaterien nu mäste beta¬
las efter 64 ss:6 Cours, 15 procenrs Sjö- och 5 pr.
C:s Landt-Assurance för högst <Ln R:dr 32 fl. Jag
är ock öfwertygad derom, att om del införskrifwes,
priset därpä äfwen som ä flera flags Fabriks-waror
i allmänhet stulle blifwa föga lindrigare än ä det som
här tillwerkas; Och hwarmed stulle dä Wära arbe¬
tare sysselsättas? Ostickelige till allt annat arbete stul-
le
Den 9 Icuniartt. 223
le de öka Tiggare-Hopen och blifwa Staten till last.
Pä 1552- ale. införskiefwcs Utrikes islän bäre fär¬
dige kläder och stor emedan sädane ej stodo hemma
att erhälla. Jag hoppas att ingen lärer hrfwa sä
liten upplysning, att han strttle önska sig tillbaka den
tid dä all industrie war nästan okänd för den Swen¬
sta Arbetaren. Konung den Usta insäg
nogsamt följden af denna oefiertankfamher, da han ge¬
nom en Författning af är 1558 förordnade att Hum-
legärdar stulle anläggas i Riket, emedan Utlännin¬
gen, som profiterade af den här warande brist pä Hum¬
la, u psatte pruett för ett Lisp.'d deraf till samma
belopp som en Tunna Malt dä kostade. I samma
stund Wi börja minsta wär omsorg för upprätkhäl-
landet as Wäre egne Handteringar, stulle Uttändnin-
gen, hwars biträde dä blefwe Oss oundgängeligt, sä¬
kerligen ej underläta att betjena sig af tillfället för
att pä Wär bekostnad, befordra sina egna tillwerk-
ningars förkofran och afsättning.
Häremot förklarade Herr Ött,nan: Att lika sä
»väl som Herr 8cttöntterr söker ifra för bibehållan¬
det af Hus-Vi.rtationcr, kunde han bjuda till att
trösta sig öfwer hwad Herr Ottman i ofwannämnde
mätto anmärkt, emedan sädant för ingen del wore rig-
rädt emot Herr 8cttönttorrs tillwerkning, den hatt
wore öfwer ygad ägde en »vida bättre swärta än det
tast Herr Ottman nyss onttalt; För öfrigt trodde han
sig »ned sina inskränkta kunskaper sök framföra sina
tankar lika fullständigt, som Herr Lcttönttsrr bjudit
till akt upphjelpa inhemska tillwerkningarne.
Herr Handelsman kinstZren yttrade: Långt i-
frän att willja nägok tillstyrka, svin kan befordra lätt¬
224 Den 9 Januari!-
het i Utökning af Lurendrägeri, tror jgg dock bäst wa¬
ra a t Vist ationerne helt och hältet förswinna, samt
att ändamäler säkrast wunnes om allt Utländskt mo¬
re afven till bruk och nyttjande förbuvit, samt Be-
wakningen wid Grause-Tullarne pä en strängare fot
ställd.
Herr Grosihandlaren Zantesson'. Mindre i af¬
seende pä den styrka sjelfva fåken winner af Högta-
rade Ständets bifall till förewarande Oeconomie-Ut¬
skottets Betänkande, hälst Kongl. Maj:t, till widta-
gande af en sadan i min tanke blott Oeconomifk För¬
fattning, hmarken behoswer Riksens Ständers under
dänlga önstan eller af den sammas möjeliga stridig¬
het med desi egen wishet och Landsfaderliga afsigter
kan hindras deruti; Utan mera för den uppmärksam¬
het Wära Med-Sländer, sä mål som hela Allmänhe¬
ten fästa pä Borgare Ständets Beslut i en fräga,
som närmast rörer der samma; Wägar jag önsta, an¬
hålla och hoppas akt Högtärade Skändet, med anta,
gande af Betänkandet i hela desi widd, ädagaläggcr
sin fasta föresatts, att ej för sig enskildt behålla nå¬
gon, ware sig werkelige eller, blott stenbare rättighe¬
ter och fördelar, enär sadan- äro oförenlige eller i
uppenbar strid med allmän rätt och fördel.
Herr Handelsman LnZel: Med synnerlig till¬
fredsställelse har jag afhört Herr Fabriqueuren Slöön,
steirs sä wäl till Beswärs- och Oeconomie-Ut,kottet
inaisne Dictamina, som äfwen i dag härstädes upp¬
läste Memorial, hwaraf förnämligast med fägnad in¬
hämtas hwad jag i flere är önskat, nemligen Swen¬
sta Fabriques-effeckeriUs godhet, uppbragte till den
grad, alt de ej allenast bör,a räfla med Utländningens,
utan
Den 9 Januari!- 22Z
utan januval hos den samma förmonligen asytkras—
Wi äge således uti Herr Fabrikören Lolaönliorrs
Berättelse'om Swensta Manufacrurernes goda fram¬
steg det ypperligaste motif emot förbudna warors
inpractisering, hwaraf jag hoppas att Ständets dis»
cutioner om yrkad Hus-visitation efter sörbudit gods.
mätte snart förfalla, äkminstone ansenligen förkortas.
Men skulle likwäl, enltgt någre af Ständets He-
derivärde Ledamöters yrkan, det wara till Fabriker-
nes ytterligare förkofran, en oundwi elig nödwändig-
het att widtaga någre af de proponerade obehggliga
åtgärder, sä medgifwer jag den strängaste tils syn wid
Rikets gränsor och Tullar, samt äfwen om sä pröf-
was nödigt, wid Gästgifware Gärdar och savane hivil-
ställen hwarest den misitankte och antastade (i händel¬
se af tillärnad reconvenkions-frägaöj äger tillfälle för¬
se sig med tillbörligt wittnen; Men pä öppen
Landswag more benna tillätelse af sä mycket större
maklighet, som derigenom torde tillskapas strätröfwa-
re, hwilkas Excesier, Lagstiftaren ej föruksedt, men
den fredlige och oskyldige wagfaranden kunde med
mängfalldiga äfwenkyr sä erfara.
Hus - Visirationer anser jag af sa estertankelig
bestaffenhet, att man ma tacka Försynen det Wi ej
lefwa i ett Land, hwarost sadane barbariska Lagar
kunna för längre tid utöfwas; Också pästär jag, att
den eller de, som förledt Swensta Folkets framfarne
Negenter rill en siik den Husliga säkerhetens störan¬
de, ingen ting warit mindre än Swensta Fabriker-
ues wänner, synnerligen dä de i sammanhang med
Husvifitationer, äfwen tillstyrkte det confisccrade god¬
sets försäljande rill qwarblifwande inom Riket.
Är det icke en Fabrikör lika sä smarkande förnimma
Zjerde B. 2 H N:o 29 — zo. att
226 Den 9 Januari!-
att sadant gods genom offentelig Auction skyndsam'
mare befordras ill utspridande i Riket, an veta akt
S nyghandlaren (rado för sin egeu skugga) sängsam-
mare i lönbom det samma ukpränglar? Oh manne ej
sje siva Lurendragaren oftast finner en för sig min¬
stad förlust wio sii a Aucttoner, antingen ve ste med
förbehåll af Exportation eller till q varblifwande i
Riket? I alla fall aro besia åtgärder kitt ingen båt¬
nad för Fabrikerne. Jag önkade således häldre akt
Frbriks-Societeten more omtänkt till möjeligheten af
Fonds stiftande, hwarmedelft Bestagarens andel efter
mirismmna mardi inlöstes oh det Lurendragade god¬
set offenteligen uppbrändes. Jag wägar pästä,
att e>l eller annan dylik ^.uto sta ke hos Lurendrä-
garen wäckte större ryslighet och mä handa more mer
afskräckande att ä nyo försöka sin lycka an alla hittils
upptänkta straff-Lagar.
Den synnerliga huldhet och wälwillja hwarmed
Swensta Fabrikerne i längliga tider blifwit af fram-
farne Konungar o n Medborgare omfattade, äro desi
Idkare den sakraste Borgen för deras förkofran och
w.sikrctnad Mål e deras fongäng pä Jdoghetens
oc'' Flitens grundwal fotas, men alidrig bereda sitt
fall igenom Lagar, som sära hwarje Individ» och
wanhedra Nationen!
Herr Lagman Wasell: Det har hos mig wäckt
förundran, att icke allenast uti Illstottet, utan äfwen
inom S änder stridiga tänkesätt förekommit uii ett
sa ofta och af sä mänga ventileradt ämne; Jag har
trott det principen i delta fall redan warit stadgad;
Man har äberopat erfarenhe en; Men jag lemnar där¬
hän huru saker den är till bewifande af i sräga wa-
ran-
.
Den 9 Januari!. 227
rande Visikationers werkeliga nytta för Samhället,
kanske föga nog att de tillskyndat Fabrikerne någon
barnad. Det är utom desi för widsträckt att tala om
alla Fabriker. För wisia stag deraf är sjelfwaNa-
tional-lynnet porteradt och hwarest Rudimaierier där¬
till finnas, underhjelpas de lätt genom goda Försatt,
ningar, säsom hos Osi till exempel Klädes-Fabriker,
na, hwars Arbeten redan börjat uttränga de Utländ¬
ska, och hwilket förorsakas ej af Visitationer men, ge¬
nom warans godhet och döt bättre pris hwarföre den
kan försäljas. För gifwit mäste man åtminstone ta¬
ga, att om den inhemska Waran fäs till samma god¬
het och pris som ben Utländska, mätte wal hwar
Swensk med nöje häldre köpa den förra. I alla fall
är den erfarenheten säter, att sädane Författningar
som förbjuda köparen wälja den basta waran för bä¬
sta pris, i alla lider och af alla Nationer blifwit med
vwillja emoltagne, följagteligen alldriq ätlpdde. De
anses med rätta innebära ett rwäng, som wäldför
Borgliga friheten. Sä wäl med stöd af hwad jag
nu anfört, som dä jag därtill lägger de stäk Utstot-
tet i sikt Betänkande och Herr Borgmästaren OU-
berA i sitt nysi upplästa Diktamen anfört, instämmer
jag deruti att de till sä mänga olagligheter, egen¬
nytta och misibruk ledande Visitationer mätte warda
afskaffade. National-lynneks stigande förädling, det
understöd Fabrikerne säkert skola åtnjuta och den
Heder deras Idkare af Nationen icke lunna undgå
att tillmulna sig, skola längt säkrare än alla wäldsam-
ma medel befordra wära Fabrikers .upprätthällande
och förkofran.
Herr Bruks-Patron K^ur: Jag har med upp¬
märksamhet följt de i detta amne sörehafde upplysam
de
228
Den 9 Januari!-
de öfwerläggningar och finner B^stutet wara att wal¬
ja emenan lwänne ykterlighe'er; Ä ena sidan, om Fa¬
bri ermes undergäng genom ert blott penndrag kan
ästadkommas o.. dä- Rike's nn warande grants ät
Sjösidan har den n-idsträckhet att Lurendrägeri och
Tullförsnillning omöjellgen as sä sa och illa lönte
Tuilbesieitte kan söre ommas, blir fragan om Fabri¬
kerna kunna besia med den täflan och concrnence,
som utländska till verkningar siola äftadkomma. utan
ait de, som sädane utländska waror insör-kaffa, med
nagra be ydande swärigheer och osäkerhet belastas;
Men dä jag ä andra s-dan bekragrar den osäkerhet
för Hus- och Hemfriden, som Hus V.sikasioner med¬
föra, sär jag, i förtröstan pä be grusande yttranden,
som flere as della Sländs kunnige Ledamöter redan
afgifwik, för min del lemna bifall tiä Utsiot^els Be¬
tänkande i denna del.
I anseende till den sednare delen eller Bönhas-
jagte», har jag med glädie och werkelig förundran
hörk den warde Ledamoten Herr 5antw8ssi>n, som i
början as Nilsdagen amag Smeriens och F ä sejords
lika beskattning med Skai e wara obi sigt, de will
sima de andra Riks-Ständens bibehållande wid sina
Privilegier, en fräsa om Egendoms-rätt nu dä
fragan är om detta Stånds uppoff ing, hwarS rar-
tighet Ost såsom Fullm glige tillkommer förswara,
och dä han således kan arges yttra sig i egen sak,
genast der ill lemna sik bifall. — J >g är med ho¬
nom af lika tankar i hufwubsaken; Men har fnnmt
akt Wart Ständ har sä ester inga rättigheter att
utby a och att de andra Riks-Ständen, med synner¬
lig högtidlighet, jämkat sig uti Ve sä wid detta Riks»
möte gjorde uppoffringar.
Den 9 Januari:.
22Y
Herr kmZel yrkade, att sed ur uti denna sräga'sä
myrket warit ansördt bäve med och emot tttsiorrets
afgifne Betänkande, proposi ion -till Bifall eller Äs¬
sing deraf mätte warda af Herr Trlemrnnen fram.
ställd, rtti hwilken Herr Handelsmannen bkacksionoch
flere Hen ar Ledamöter jenram. instämde.
Herr Advocat-Fiffalen balkman: Jag har wis-
ferliaen sika sä m eken nitälikan >om nägon annan
för Fibrikernes uppkomst, och wiil gärna tillstyrka
alla mcheliga medel till ett sä godt ändamäl. Men
såsom e't fädant medel kan jag ej arpe i fraga wa¬
ran, e Vifstalioner. 16 ^ af war gällande Rege¬
rings,Form försäkrar hwar o y en om ätnju ande as
fred u i desi Hus och mod beståndet as denna
stadgande an e, 'örenäs HrMvisttationers bibehållan¬
de. Pi denna grund bi aller jag Betänranvet sä
wäl i oeana del lom angående jagningen este» Fusia»
re, oy hemställer om icke särsiiid proposition »ör hwar.
dera af besia i Bemnkandel innefattade omflänoighe»
ter mä framställas.
Herr Bergmästaren k.ZZs: Irg har af Herr
Advocat-. Frscalen kalleman oliswir före ommen utr
det jag arnat anföra och >ar med Åberopande af desi
yttrande endast tillägga nägra ord: Oeconomie-Utsiot.
tets Betänkande innefattar t vänne sarsiildka ämnen;
För bädas afförande anser jag 16 Z u i War an¬
tagne Regerin w-F rm, wara det enda rättes-ö>et;
Men den sednare fragan angående jagninq efter Fu-
siare har icke i den ordning som 89 Z löre-
sirifwer blifwit wäckt och lärer således ei nu kunna
Li pro.ning förekomma. Li wäl kan jag ej dölja
min ensi.ld.a öfwer,ygehe att Handt.verkeriernas be-
rzcr Den 9 Januari!'
ständ och förkofran icke oumgängeligen fordra bibc-
häslandet af denna rättighet, sä wida en waksam Ma¬
gistrat desiförutan nog tillser, alt inga andre personer
sä till Städerne inflytta och dar wistas, an sädane
som med lofliga och gagneliga yrken kunna försör¬
ja sig.
Herr Radman I,anöberZ: Uti det framställnings¬
sätt Herr Zantesson nyttjat, rörande Hus-Vlsitattoner
efter till införsel i Riket sörbudik gods, instämmer jag
äfwen i förmodan, att nägra andra niebel, som ej stri¬
da emot Allmänna Opinionens rättmätiga fordringar,
stola finnas för Fabrikernes ffyddande emot obehörig
Utländst medtäflan. Och om Ståndet anser srägan om
Bönhas-jagning nu kunna komma under hufwudsa-
kelig pröfning, önstar jag atl upphörandet deraf ej
pä nägot fäkt mä rubba hitintills gällande Författ¬
ningar, som förbjuda obehörige personer att samman¬
sätta sig till idkande af Skrä-Handkwerk.
Dä pä flere Ledamöters begäran Herr Taleman,
nen war sinnad att framställa proposition till anta¬
gande af Utstorteis Betänkande i hela desi widd, yt¬
trade Herr Grosihandlaren klalm: Jag anser 16 H
i Regerings-Formen wara sä tydelig och owillkorlig,
att jag för min del icke behöst af Utstottels Betän¬
kande hämta någon styrka för den öfwertygelse att,
med tillämpning af denna grundlag, alla flags Husvi-
sitatjoner äro stridande mot den frid, hwarom Kon?
unnen sine Undersätare försäkrat, samt att Utstottet,
ehuru ej i grund af Remisi, haft af 53 zi Rege¬
rings-Formen full rätt och anledning att äfwen rö¬
rande Bönhas jagningen sin Anmärkning lill Stän-
dernes pröfning öfwerlemna. Jag tillstyrker derföre
äf-
Den 9 Januari!-
äfwen att Propositionen mä ställas till bifall ak Ut¬
skottets Betänkande i hela desi innehåll. Men ät-
stiäigc Herrar Ledamöter bestridde sädans och yrkade
att fragan om jagningar efter Bönhasar icke mätte
till nägon husivudfakelig pröfning upptagas, emedan
Utstottet a> Remisien icke haft nägon anledning att
sig dermed befatta.
I anledning häraf förenade sig Sundet derom:
Att hwardeia af de i Ulstottets Betänkande innefat¬
tade frågor mätte genom färlri'd proposi ion framstäl¬
las, den förra elier om Huv-Vi lattoner ttll antagan¬
de eller förkastande och den feonare angäende sä kal¬
lade jagningar pä det sä t att Contra-propositionen in-
nehäller ogillande af Utstoilets dermed tagne befattning.
Herr Talemannen gjorde således först en sä ly¬
dande Proposition: 'Den som bifaller Beswärs- och
Occonomie-Uistonets Betänkande, sä wid det rörer
Visitalioner efter förbudit gods, strifwer Ja.
Den det ej will, strifwer Nej.
Om Nej winner, äterremitteras Betänkandet med
de i anseende till denna omstängighet hos Sländet
förekomne Anmärkningar.''
Efter Voterings-^edkarnes utdelande och äterin-
samlande befunnos 36 Ja emot 8 Nej-
Sedan Herr Talemannen derefter franrstallt föll'
iande Proposition:
"Bisak-
2Z2 Den s Januari!-
"Bifaller Ständer Oeconomie-Utstottets Betän¬
kande i hivad de' rörer afstaffande af sä kallade jagnin¬
gar efter Bönhasar och Fuskare?
Den dec will, strifwer: Ja.
Den det icke will, strifwer: Nej. Och i sedna¬
re fallet för larar Sländet att denna fräga, såsom ej
innefattad i Remisien, icke bordt af Utikortet uppta¬
gas;" Sä anstätdes V kering härom, hwilken salun¬
da utföll att emot 20 jakande, befunnos 2g nekande
röster.
^ Som Hufwud-propositionen i förra och Contra-
proposttionen i senare delen af Utstottets Betänkan¬
de säledes wunnit och uigjorde Ståndets Beflut;
All sä skulle det samma de Respec ive Med-S tanden
meddelas genom ekt fä lydande Prvtocolls-Utdrag:
''S. D. Efter föregången granskning af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs- och Oecono-
mie Utskotts uppä Borgare-Ständets Remitz afgifne
Betänkande af ben ,Z nästl. December, angående sä
wäl upphäfwande af den, enligt hiktils gällande För¬
fattningar »varande til ätelse akt anställa Visitationer
i Hus och ä Allmän Landswäg efter gods, svin till
införsel i Riket är förbudit, svin den hos Utskottet
wäckte fräga vin afskaffrndetaf sä kallade jagningar ef¬
ter Bönhasar eller Fastare, blef Utskottets Betänkan¬
de, hwad förra delen eller Vftttationer efter förbudit
gods angär af Ständek bifallit; Men sednare om¬
ständigheten eller frägan om afstaffande af sä kallade
jagningar, säsom ej inne»attad i Rennsien, ansäg
Sländet icke hafwa -bordt af Utskottet upptagas?'
Föl.
Den 9 Iänuarii. rgz
Följande nu ankomne Expeditioner upplästes och
lades ad acta.
"Utdrag af Prokocollet, hållet i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns, Plenum den 5 Ja¬
nuarii 18 ro.
S. D. Föredrogs ä nyo Lag-Utskottets Första
Berednings den 21 December hos Ridderstapet och
Adeln pä Bordet lagde Project till Betänkandet öf¬
wer Herr Borgmästaren killberg yrkande att Enka
alltid chorde wara omyndig intill dess hon uppnätt 21
är; Öfwer hwilket project Lag-Utskottet in Plena
wid öfwerläggningen stadnat i paria Bota; Och fann
Högloft. Ridderstapet och Adeln, es er behörigt öf-
werwagande af detta mät, icke gällands skäl sig fö¬
rete, att de uti Projecter tillstyrkte Lag-förändringar
godkänna. Hwarom de öfriga Reipective Stänben
skulle genom Prvtocolls-Utdrag wänligen underrät¬
tas. tuxra.
Hx krotocollo
6. Lilverllolpe.'' *
^Utdrag af Protocollek, hället i Högloft. Rid-
derstapeis och Adelns plenum dcn 5. Janu¬
arii 1810.
S- D. Älerremitterades, i följd af giorde An-
markningar, Stats-Utstottets den 21 sistl. December
pä Bordet lagde Memorial, innefattande utlåtande
öfivcr Dispositionen af de fä kallade HoftStall-Än¬
garne. Ult tuxra.
Lx krotocollo
6. Lilverstolxe."
^'Ut-
2Z4 Den 9 Januarii.
''Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Rid»
derskape s och Adelns Plenum ven Z Ja¬
nuari! 1810.
S. D. I anledning af Konungens denna dag
ankomne Nädiga proposition, hwarust Hans Maj:t be¬
hagat förestä Riesens Stander att wara be-änkte pä
utwäkjande af en stor Deputation, som, anförd af
Herr L mdt-Marstalken och Talemännen, kunde efter
Hrns Kanal. H'g et Kran Pestilens, Prins Lttkl-
af Schleswig Ho stein. Sonderburg
Augustenburg, ankomst lill Kongs. Lust-Slonet Drott¬
ningholm, g dit begifwa, för atk till Hans Kongl.
Höghet ä Ri sens Ständers magnar kfwe-stemna sjelf»
wa Förenings- och Wal-A ten öfwer Högbemält? Her¬
res Utkörande kill Swea Rikes Kron-Prins, samt
desiförinnan taga Hans Kongl. Höghets underskrift ä
den af Riksens Stander fastställde försäkran;' Bestöt
Högloft. Rivderskapet och Adeln att till denna stora
Deputation för sin del ett antal af 48 Ledamöter
utse; H varom de öfrige Respective Ständen skulle
genom Urdrag af Protocollet manligen underrättas,
lflt suorra. .
Lx krotocollo
6. Silverstolpe".
"Utdrag*af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den^Z Ja¬
nuari! izro.
S. D. Godkändes och bifölls hwad Lag-Utskot»
tet i desi hos Ridderskapet och Adeln den 21 Decem¬
ber pä Bordet lagda Betänkande af den zo Novem¬
ber
Den 9 Januarii' 235
ber tillstyrkt, rörande mildring i straffet för stägrad
Qminna. l)t supra.
Lx krotocollo
6. Silverstolpe."
"Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapels och Adelns Plenum d. 5 Janu»
arii 1810.
S. D. Föredrogs ä nyo de af Constilutions»
Utskottet föreflagne och den z dennes pä Bordet lag.
de: Ed6 - Formulair för Hans Rongl- Höghet
Nron-prinsen och Riksens
Ständers Hyllnings Ed till Hanö Lgl- Hög^
het Lron-prinscn- Hwilka Eder Högloft. Ridder-
fkapet och Adeln lill alla delar godkände', och gillade.
lät supra.
Lx krotocollo
A. 6. Silverstolpe."
"Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derskapels och Adelns Plenum den Z Ja¬
nuarii r8lo.
S. D. Ätcrförwisades till Lag-Utskottet desi hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln den 21 December pä
Bordet lagde Betänkande af den 26 November rö»
rande gjord hemställan om den ändring i i Z irsta
Momentet af 2 Cap. Ärfda-Balken, att Bröder och
Systrar kunde efter Lands-Rätt ärfwa lika. llt supra.
Lx krotocollo
6. Silverstolpe."
I.'Ut-
2Z6 Den 9 Januari!.
"Utdrag af Protokollet, häliet i Högloft. Nid-
derstapels och Adelns Plenum Len 5 Ia-
nuarii r8>o.
S. D. I anledning af gjerde Anmärkningar
beftöt Högl. Ridderstapet och Adel l alt tili Lag-Ut-
stouet äteeremitmra Desi d. a, December hos Sian¬
det pä Lordek lagde Be änkande af den zo Novem,
ber rörande der Lagens stadgande, akt Mo. af hwad
alder hon wara ma, stall standa under sörmynde: skap.
bär tupra.
Ux ?rotoco>Io
O. 8Hvt.rliolpo."
"Utdrag af Protocollet, häl'et i Högloft. R>d-
derstape^s och Adelns Plenum den 5 Ja¬
nuarii iLio.
S. D. Eftergjorde Anmärkningar ivid den af LagUt-
stottet förestagne och den 2l nastlivne December pä
bordel lagde Amwarigheis Lag för Riksens n landers
Fullmiglige i Banquen, blef berörde Lag af H glofl.
Ridderstapet och Aoe.n tilt Lag- ^ tskouet äcerlörwi-
sad. bit buxra.
Ux krotocollo
6. Zilverstolpe."
"Utdrag af Protokollet, hållet i Högloft. Rid¬
der stapets och Aoelus Plenum d. Z Janu¬
arii i8io.
S. D. Vestöt Högloft. Ridderstapet och Adeln
anmoda Stats- och Banco-Ulstotteu att flynvesamt
till
Den 9 Januari!- 237
lill Rikfens Ständers plena inkomma med det För¬
slag till Instruktion för de tillförordnade Revisorer
öfwer Stats- Banco- och Riksgälds-Werten, hwil-
kets sammanfat alwe blifwit bemälte U skott för det¬
ta uppdragit; H varjemte Srals-Urstot>ek sär kildt skul¬
le anmodas, a'c inlemna e t Förslag till Instruktion
för RUsens Sk invers Fullmäglige i Riksg ilds-Eon-
toiret: U'i hwilka Beftuk de Respeclive Med Stän¬
den skulle manligen inbjudas att med Ridderstapet och
Adeln stg sörena, Ult tupra.
Ux krotocollo
6. Lilverllolpe."
I anledning af Högl Ridderstipeks och Adelns
Beftut, rörande Firstag till Jrstrucion för Herrar
Revisorer l Stats- Banco- och Riksgälds-Werkeu
m. m. skulle eit sä chdanoe P-oiocolis - Utdrag expe¬
dieras:
"I. D. Med Högloft. Ridderstapet och Adeln,
uppä dest wänliga inbjudande uti Protocolls. Utdrag
af den 5 dennes, förenade stg Borgare - Ständek u i
del Består, ak Stms- ochjBanco-Utstc ten skulle an¬
modas, stynoesannnast litt Riksens Ständers Plena
inkomma med det Försteg till Jnstruc ion för de >i l-
förordnade Revisorer öfn-er S a-6- Banco- och Rlis-
gälds Werken, hwars sammanfattande blifwi wälbe.
malte Utstött för del a uppdragit; samt,akt Stats-Ut-
stocret särstildt skulle anmodas an inkomma med För¬
slag till Jnstruc ion för Riksens Leanders Fuilmäg-
tiae uti R.ksgilos-Conloire>;Hwilket de Iiejpecstve
Med-Ständen »vördsamt och manligen skulle tillkänna-
gifmas."
Jfrän
238 Den s Ianuarii.
Ifrån Högs. Stats-Uljkott hade inkommil föl¬
jande, svin upplästes och kades pä Bordet:
"Wördsamt Memorial!
Riksens Högi. Stander hafwa tik deras Staks-
U, skotts utlåtande behagat remittera det af Herr Gref¬
wen och LandtMarskalken sami de öfrige Respeclive
Riks-Ständens Herrar Taleman afgifne Memorial
och Förslag till aflöning för RiksStändens Secreterare,
Cancellister och Walt - Betjening, som under inne-
warande Riksmöte hos Riks-Ständen gjordt tjenst.
Stats Utskottet instämmer för dest del med det af
Herr Grefwen och Landt-Marskalken samt Herrar Ta-
lemännen afgifne Förslag till Ars,voden för Riddar-
Hus-Secreterarcn, samt Högwördige Preste-Ständets
och Wällofl. Borgare-Ständets Secreterare tik roos
R:dr Banco för dem hwardera. Utskottet anser, art
dä, ester hmad i det afgifne Förslaget anföres, i öf-
werwägande rages bade mängden och wigten af de gö¬
romål, som under delta längwariga Riksmöte inträf¬
fat, den möda Riks-Ständcns Betjening i Allmänhet
mäst hafwa ospard wid expedierandet af alla frägor, som
förekommit, den dyrhet, som här räder pä alla förnö-
denhe er, samt de arfwoden, som wid förra Riksdagar
blifwit denna Betjening likagde; Sä lära Riksens
Höglofl. Ständer härutaf benäget täckas finna, att det.
ta är det minsta, som för en sädan tragen och beswär-
lig tjenstgöring kunnat söresläs.
Hwad Bonde-Ständets Ordinarie Secreterare
angär, sä. emedan dek särskildta förhällande med ho.
nom inträffar, att wid förra Riksdagar den, som
detta
Den 9 Januari!- 259
detta Embetej förcträdt, derföre blifwit belönt efter
Kongl. Majus Eger Höga godtfinnande; Ty hafwa
Herr Grefwen och Landt-Marstalken samt Herrar Ta-
lemännen icke ansett lämpeligt att wid detta tillfälle
uägot wisit belopp i egenskap af Arswvde tik honom
förestå.
Jfrän Wällofl. Borgare-Ståndet hars harwid
blifwit anmärkt, art ehuru tillförene den ordning blif-
wit följd, att Bonde-Ständets Secreterare efter Kon-
un ens särskildta godtfinnande blifwit belönad, synes
dock nu mera sädant icke äga rum, utan att denne
Embetsman mä pä lika sätt som de öfrige Riks-Stän-
Lenö Secreterare njuta sin Aflöning af Staten.
Wid öfwerläggningarnc härom hafwa meningar-
ne innom Ut.kottet funntts delade i sä måttot, att en
del yrkat, akt det härutinnan mätte sörblifwa efter
förra wanligheten, och andre deremot instämt med
hwad ifrän W klost. Borgare-Ständct blifwit föresla¬
git; Och sedan Pmralitetens tanke genom anstäld
Votering blifwit utrönd, har den befunnits enahan¬
da med hwad Wällofl, Borgare-Ständet yttrat, ncm.
ligen: att Bonde Ständets Ordinarie eker förste Se¬
creterare bör åtnjuta ett li a arfwode, som för de öf¬
rige Nespective Riks-Ständens Secreterare blifwit
förestagit, eller 1002 R:dr Banco. Stats-Utjkottet
nusikänner ingalunda del wigliga, qranlaga och an-
swarsfuka i hans befallning samt den skicklighet och
förtjenst i betz ätgärder han derunder ädagalagl; Men
dä i betragtande kommer, att han pä Statens bekost¬
nad dageligen njuter fritt bord sör sig och flere per¬
soner, en förmän som icke någon af de ösli. e Stan»
dens Secreterare fär begagna, och som i närwarande
240
Den 9 Januari!.
tid icke är af ringa betydenhet; Sä kan Stats-Ut
flottet för desi del och i Statens nu warande högst
knappa tillgångar icke tillstyrka att han af Statens
Medel mä njuta högre arfwode än de öfrige Riks-
Ständens Secreterare.
Om Rikfens Högs. Ständer härtill täckas läm¬
na deras bifall, sä hemställer Srats-Utflottet att det¬
ta Arfwode mä pä lika fäkt och i samma ordning till
honom utbetalas, som för de andra Riks - Ständens
Secreterare.
För Bonde-Skandet äro desiutom upvförde g;ne
af Kongl. Maj:t i Näver constituerade Vice Secre¬
terare, Häradshöfdingen WAttlin, Borgmästaren 60-
Ilailauäer och Vice-Advocat-Fifcalen kruse till 800
R:vr B-co hwardera.
Härwid har Wällofl. Borgare-Ständet anmärkt,
a'l med någon anledning af arbetets olika fördelan¬
de desie Vice-Secreterare emellan, torde det föreflagne
arfwodet as 800 R:dr egenteligen wara lämpeligt till
den förste ibland dem, och för de öfriga böra i nå¬
gon mohn jemkas.
Stats-Utskottet instämmer för desi del helt och
hållet uti den af Borgare-Ständet härutinnan gjorde
grundade Anmärkning, och tillstyrker således, att den
förste Vice Secreterare» Häradshöfdingen ^Vattlin,
om hwars arbete och beswärliga Protocolls föring,
Utflottet af de tryckta Protocoller haft tillfälle in¬
hämta tillräckelig upplysning, mä njuta de föreflagne
800 R:dr Banco; Men hwad de rme andra angar,
sä tror Utskottet dem blifwa »vederbörligen belönte
för
Den y Januari!-
24k
för sin möda, om de undfå 502 R:dr Banco hwar¬
dera i ett för allt, och hwilket Utflottet alltsä fär till
Riksens Högloft. Ständers Eget ompröfwande och bi¬
fall wördsammeligen hemställa.
Wid det föreflagne Dag - Traktamente af En
Rchr ga si Banco för 5 Cancellister hos Högl- Rid-
derstapet och Adeln, 4 hos Wällofl. Borgare Ständet
och 4 hos Hederwarda Bonde-Ständet, har Stats-
Utflottet icke något att erinra; utan fär dera till¬
styrka Riksens Högloft. Ständers bifall.
!
Fran det Högwördige Prestc-Ständek hafwa blif-
wit uppförde 2:11c Notarier a i R:dr 32 si. B:co
hwardera om dagen, samt 1 Cancellist a i R:dr 24
si. Banco i Dag-Traclamenke.
Wällofl. Borgare-Ständet har härwid anmärkt,
att till minnande af likhet uti organisationen utaf
Riks-Ständens Cancellie, böra antingen alla till bi¬
träde antagne benämnas för Cancellister, eller ock li¬
ka med hwad för Högwördige Preste-Sländet är fö¬
reslagit, ett wisit amal af dem såsom Notarier anses.
I anledning as denna Anmärkning hafwa Hög-
wördigc Preste-Ständets i SratsUtflotlct warande Le¬
damöter medgifwit, att de lwänne Notarier med det
uppförde högre Tractamentet maga förswinna; Men
i det stället begärt, alt Ständet deremot, lika med
Wällofl. Borgare- och Hederwärda Bonde-Ständen,
mä njuta Tracramenten för 4 Cancellister, hälst Stän¬
det för eit sädantbiträde warit för ärendcrnes oafbrnr-
na gäng föranläkit att sig begagna, ehuru ej mera än
z:ne personer blifwit till arfwodes undfående uppförde.
Fjerde B:S A- H N-o 3 r — z 2. Srars-
242 Den 9 Ialmar».
Stats-Utskoktck, som för desi del funnit en sadan
ändring billig o h medförande den af Wallof!. Bor-
gare-Sländet yrkade likhet i organisationen af Stän»
dens Canellie, hemställer detta till Riksens Högloft.
Ständers bifall.
Widare har ett Dag-Tractameme af 24 ss B:co
blifwit fvreflagit för g:ne Wågmästare hos Högloft.
Nidderjka et och Ade n, twänne hos Högwördige Pre¬
ste-Sundet, men som Srändet uti meddelt Proto-
colls-Uldrag förklarat böra wara trenne, emedan ge¬
nom misstag Uti Förstaget twanne endast blifwit upp¬
förde, Fyra hos Wällofl. Borgare- och Fyra hos He-
derwärda Bonde-Standen.
Wid sä wäl antalet af denna Wag"-Betjening,
som det för den projecterade Dag-Tractamenke, har
Utskottet icke något att erindra, Ulan hemställer detta
till Riksens Högloft. Ständers Eget bepröfwande.
Med anledning af 2:11c utaf Bonde-Ständets
Wågmästare Ltenberg och ImnclberZ hos Ständet
gjorde ansökning, och med afseende ä deras trägna
uppwagkning, ej mindre wid Ständers Allmänna
Sammankomster, än ock ä Ständers sä kallade Klubb,
hivarmed de. utöf ver hivad de öfrige Ttändens Wa t-
mäst e älegat, frän Riksdagens början skola warit
jämnt sysselsatte, har Heder,värda Bonde Ständet uti
meddelt Protoco''s-Utorag yitrat den önskan, att desse
twänne Wågmästare mätte hugnas med nägon läm-
pelig sörhölning, i det för dem föreftagne Tracta-
mente, som skall wara alldeles otillräckeligt för dem,
dä de icke skola kunnat under tiden pä annat sätt nå¬
got till sitt uppehälle förtjena.
Stars»
Deir 9 Hamrar»- 243
Stats-Utskottet sätter icke i fräga hwad Heder-
warda Bonde-Ständet således anfört; Men Utskottet
har dock häraf icke trodt sig kunna tillstyrka någon till¬
ökning för dessa twänne Wagt-Betjente, utöfwer hwad
för de öfrige Skändens Wågmästare blifwit föresla¬
git, emedan derigenom skulle blifwa ett prejudicat för
den af de siftnämde, som wid Ständens klubbar kun¬
na till äfwenkyrs haft uppassning, akt om en lika för¬
höjning anhälla.
Om Riksens Högs. Ständer täckas bifalla hwad
Stars-Utfkottet salunda anfört och Hemställt, sä tor¬
de i afseende pä dessa Arfwodens och TraclamcnkenS
utbetalande, enahanda förhällande fä iakttagas, som
Stats-Utskottet föreslagit för Riksens Högloft. Stän¬
ders Utskotts Secreterare, Cancelliet och Wagkbe-
tjening.
Sluteligen fär Stats-Utskottet wördsammeligen
anmäla, huru som, i anledning af Riksdagsmannen
gullers fansson bleckerts frän Uppland, gjorde
hemställan, huruwida icke billigheren fordrade att de
Extra Ordinarie Cancellister, hwilka wid denna Riks¬
dag hos Bonde-Ständek warit amagne, och som, li¬
ka med de Ordinarie skolat delat arbetet och betjent
Ständet wid upprättandet af dess Ansökningar och
Bcswärs-Ärender, äfwen kunde med något lämpeligt
aifwode ihogkommas, Hederwärda Bonde - Ständet,
»ti dess meddelte Protocolls-Utdrag, förklara! sig de¬
sto häldre därtill enhälligt samtycka, som förbcmälte
Extra Ordinarie-Cancellister, Vice-Häradshöfdingen
Likman, vice Häradshöfdingen kallenberg, Audi-
teuren bjorkman, Extra-Ordinarie Cancellesten i Iu-
stiliä-Revigon kock 0 h Casseuren i Riksgälds^Con-
lviret
244 Den 9 IanuarU-
toiret Wagerman, enligt Ständets witsord, stola till
desi fulla nö>e sig förhällit, och den härstädes rädan-
de dyrhet pä alla lifsmedel stall förorsakat dem en
kostnad, den Ständet ansett sig stylvigt art åtmin¬
stone i någon mohn ersätta.
Dä under öfwerläggningen af delta ärende, me-
ningarne innom Stats - Ulstottet funnits sä delade,
att frägan ej utan Votering kunnat afgöras, huru-
wida särkildt arfvode för desia personer borde till¬
styrkas eller icke; Sä har, till utrönande af Plurali-
tetens tanke, Omröstning blifwit anstäld, hwilken sä
utfallit att 2 Ständ stadna! emot 2; Och hwarföre
Stats-Utstottet sär detta ämne Riksens Högl. Stän¬
ders Egen plöjning och decision wördsameligen un¬
derställa. Stockholm den 2 Januarii 1810.
Pä Höglofl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prestc-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. Ich. Weiäman.
Pä Wälloff. Borgare-Sländ. PäHedcrm. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters wägnar
Larl. kr. inöberg. krickan.
dil. kröäelius."
Hwarefter Ständer ätstiljdes kl. 2.
In kclem
I. kl. ?eterlon.
Den
Den n Ianuarii- 245
Den n Ianuarii 1810.
klenum kl. 10 förmiddagen.
Justerades Expeditionerne för den 9 dennes.
Uti strifwelse till Herr Directcuren och Tale-
mannen, hade Herr Handelsmannen Winberg begärt
g:ne weckors prolongation ä sin erhällne ledighet,
hwilket af Ständet bifölls.
Äfmen hade Herr Lagmannen 8tLbIe strifteligen
tillkännagifwit, att han af sjukdom blifwit hindrad sig
infinna wid den tid hans erhällne Permisiion till an¬
da gätt; i anseende hwartill och sä framt hans häl¬
sa icke skulle winna den förbättring, att han Utan wä-
da kunde företaga äterresan till Riksdagen, Herr
Lagmannen more sinnad derom föranstalta, all nägon
annan i hans ställe warder till Riksdags-Fullmag-
tig för Helsingborgs Stad »vederbörligen utsedd.
Följande ankomne Protocolls Utdrag upplästes:
"Utdrag af Protocollet, hältet i Höglofl. R>d-
derstapeks och Aoelns Plenum den z Ja¬
nuarii i8io.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utstottets den
lyche December nästledit ar pä bordet lagde utlakan¬
de i anledning af Riksdagsmannen kric Lrute8 Me¬
morial rörande Gräsön och derä ät nu warande Jn-
nehafwaren förunnad Skattefrihet, sä wäl som röran¬
de dispositionen af en del af Humlegarden i Stock¬
246 Den 11 Januari!.
holm samt af Lagenheten Skuggan ä Djurgården;
Och beslöt Ridderffapet och Axln, alt till alla de¬
lar gilla hwad Stats-Utskottet i afseende pä första
och tredje puncterne sig yttrat, men i anledning af
gjorde Anmärkningar, den andra rörande Humlegar¬
den till Siats-Urffoktet ä erremittera. Hwarom de
andra Respeclive Scanden genom Utdrag af Proto-
collet wänligcn ffulle meddelas, lie supra.
Lx protocollo
6. Silverstolpe."
"Utdrag af Prvtocollek, hältet hos Högwördige
Preste - Ständet den Z Januarii 1810.
S. D. Efter uppläsande af Hederwärda Bon-
de-Ständeks Protocolls-Utdrag af den 2o:de nästlid»
ne December, innehällande Dess Beslut, att tillwarel-
sen af den Bewillning, som Riksens Ständer denna
Ri sdag kunna Sig ätaga, bör räknas ifrän början
af Är i8io, hwilket Beslut Högloft. Ridderffapet
vch Adeln, samt Preste Ständer jemiväl redan fattat,
kom hos Preste-Ständet uti öfwerwägande, att om
den Bewillning, som för innewarande är I8>c> kan
komma att erläggas, skulle upptagas och beräknas in¬
om den Bewillning,, hwilkcn jemlikt 6 l Z Regerings-
Formen, böc i 5 Är utgä, borde den Bewillning,
som Riksens Ständer wid denna Riksdag sig ätaga,
upphöra med utgängen af är 1814, men att deremot
den Beskattning, som torde bewilljas wid nästkom¬
mande Lagtima Riksdag. hwilken enligt Regerings-
Formens 49 § inträffar är 18 >5, ej fär beräknas
förr än ifrän den i:sta Januarii 1816, hwarigenom
skulle
Den n Januarii. 247
ffulle hända att Stats'Merkel, under loppet af ar
1815, ffulle komma att sama alla inkomster af Be,
willning.
Af sädane anledningar, och dä Ständet icke wä-
gat smickra sig med det hopp, att Stats-Werket, ri¬
kan att derigenom blottställas för de äfwentyrligaste
följder, ffulle kunna umbära ett helt ars inkomster af
Bewillningen, samt emedan det icke torde wara Riksens
Ständer pasiande, att satta Kgl. Majit i nödwändigher,
att före den uli Regerings-Formen mstakade tid Riksins
Ständer sammankalla, har Preste Ständet ansett sig
böra förklara, att, enligt desi tanke och oberäknad den
Bewillning, som för innewarande är 1810 serskildt
kommer att u göras, den Bewillning, som Riksens
Ständer wid innewarande Riksdag kunna sig ätaga,
mä, jemlikt Regerings-Formens 6r Z, fortfara i Fem
är derefter, eller till slutet af det är, hwarä nästkom.
mande lagtima Riksdag inträffar; uti hwilket Beslut
de Respeclive Med-Ständen ffulle wördsamt och wän-
ligen inbjudas att sig med Preste-Ständel förena. lik
supra.
klx krotocollo
1f. v- ^lmcjviff.''
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 5 Januarii r8io.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utffotts,
uti ProtocollsUUdrag af förlidne gärdag, gjorde hem.
ställan, om icke Riksens Ständer ffulle wilsta chos
Kongl. Maj. t i underdånighet anhälla, att undersök»
n.ng
-48
Den 9 Ianuarii.
ning mätte ske, huruwida Saltkokning inom Riket
med någon fördel kunde »verkställas, och i sädanr
fall kostnaden dertill bestridas af allmänna medel m.
m. beflöt Präste-Ständet, att detta mäl till Riksens
Höglofl. Ständers Bewillnings-Uflkott remittera, i
ändamål att detsamma mä sig utläta pä hwav falt
de medel, som till sädane undersökni-igar kunde erfor¬
dras, tjenligast skulle kunna anskaffas. Härom skulle
de Respecrive Med-Ständen samt bemälte 2'.ne Ut¬
skott erhälla wördsam och wänlig underrättelse, llt
supra.
Lx protocollc»
kl- ^.Im^vilk."
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 5 Januarii 1810.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högt- Ständers
Stals-Ulskotts den ig nästlidne December pä bordet
lagde Betänkande rörande den ärliga Afskrifning ä
Tull-Arrendet, till ett belopp af 52,284 R:dr l sk.
7 rst., som för förlorade Tull-inkomster frän Finland
blifwit General Tull - Arrende Societeten bewilljad.
Efter öfwerläggninq härom och uppå derom gjord
proposition beflöt Präste-Ständet, att, i likhet med
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Stats-Ukskotrets uti
berörde Betänkande gjorde hemställan i sä mätlo bi¬
falla, att Tull-Arrende Socicietens Herrar Fullmäg-
tige mä skyndsammast höras, huruwida de anse sig
kunna utan nägon Afskrifning för Finnland med Ar¬
rendet fortfara, eller om de i annor händelse willja,
enligt det med dem ingängna Conrracrs 9 tz-, Ar¬
rendet uppsäga- hwarefter Ständet will sig i hufwud-
faken
Den ii Januari!-
249
saken utlära, eller ock om Riksens Stander skulle
wara ätflilde, förr än Herrar Fullmägiiges yttrande
hinner inkomma, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhälla, det täcktes Hans Kongl. Maj:t i detta ären»
de Nädigst fordra den anstalt, hwartill osman förmäl,
te 9 § föranleder, och som för Kongl. Masit och
Kronan nyttigast pröfwas. Härom skulle de Respe-
ctive Med-Ständen samtj Stats-Utskottet wördsamt
och wänligen underrättas, lllt supra.
8 . Lx protocollo
ill- ^Imc^vili."
"Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördige
Preste-Ständet den Z Januariis igis.
S. D. Kongl. Majlls Nädiga Proposition till
Riksens Ständer om walet af en Deputation' till
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, upplästes och blef
af Präste-Ständet med underdänig wördnad och tack¬
samhet bifallen. Hwilket skulle wördsamt och wänli,
gen de Respective Ständen meddelas, kllt supra.
Lx protocollo
bä. ^lm^vilk."
Jfrän Riksens Högl. Ständers Banco-Utskott
hade inkommit följande.- ;
"Utdrag af Protocollet, hället hos Riksens Hög¬
lofl. Ständers Banco-Utskott Len ro Ja¬
nuari! 1810.
Dä Utskottet wid wäckt fräga, om incasiering
af
2Z0
Den ir Ianuarii-
af Banquens i Finnland utelöpande medel funnit sig
iförlagenhet an afgstra, huruwida det, genom den det
samma af Riksens Stander meddelade Jnstruction
ägde ratt, atk sä deröfver, fvm angående de i sädant
afseende nödige blifwande anstalter taga något beslut?
har U stöttet ansett nödigt att hos samtelige Riksens
Ständers sig förfråga, om detta ärende, får afBan-
co-Ukstottet med Riksens Ständers rätt afgöras?
Och hivaröfwer angelägenheten fordrar, akt Banco-
Utstotlet nred siörsta styndsamhet får inhämta de Re¬
spective Ständens gunstbenägna utlätande. Är och
dag som förr strifwit stär.
Efter Befallning ,
kkelsin^ius-"
Efter uppläsandet häraf, bifölls, pä Herr Tale-
mannens Proposition att osman vmförmäldte ärende,
mä pä Banco-Utskottets anstalt och afgörande bero;
H oarom följande Protocvlls- Utdrag genast uppsattes
och expedierades:
"S- D. Pä Riksens Höglofl. Ständers Banco»
Utstötts förfrågan uti Prvkocolls-Utdrag af den io
dennes i anledning af derstädes wäckt fräga om in-
casiering af Banquens i Finnland utelöpande medel
och huruwida Utskottet ägde rätt att sä deröfwer som
angäcnde de i sädant afseende nödige blifwande an¬
stalter taga nägot Beslut, fann Borgare-Ständet för
sin del sig böra förklara, akt förenämnde ärende mä
af Banco-Utstottet med Riksens Ständers rätt afgö¬
ras; Hwarom detta skulle till de Respective Med,
Ständen samt Wälbemältc Utstokts underrättelse wörd,
samt och manligen meddelas."
Wi-
Den n Januari!. 257
Widare upplästes följande:
.
"Utdrag af Protokollet, hältet hos Riksens Högs,
Ständers Banco-Utstött den ro Ianuarii
r8Lo.
S. D. Riksens Höglofl. Ständer hasina wid
7800 ärs Riksdag förordnat, det skulle Riks > Di»
sconk-Werkets sörwaltning, sedan samma Werk tagit
sin början, h,varje är undergä behörig Revision; hwar-
till, jämte 2:11c Revisorer förde private dclägarne, a
Banquens wägnar En Revisor af hwardera Rlks-
, Ständet boide utses. Till de, i likstämmighet der--
! med, pä de framfarne arén förrättade Rcvinoner, haf-
Ständs-Revisorerne blifwii walde, för Högl. Ridder»
stapet och Adeln, af Riddarhus-Directionen, sann lör
de öfrige Respective Ständen, af det Stifts Pra»
sterstap, af Borgerstapet i den Stad, och af Allmo»
gen i vet Län, som dertill hwarje gäng befunnits wa«
ra närmast i ordningen.
Enahanda Revision kommer i början af nästa
l Februarii Mänad, att företagas: och har Banco-Ut»
stoltet ej bordt underläta att sädant hos de Respecti»
ve Ständen »vördsammeligen anmäla; Lärande under
Riksens Högl. Ständers nu existerande sammanwaro,
hwardera af de Respective Ständen finna godt, att
lill ofwannmnnde förrättning en Revisor utse och Con-
' stiluera. Är och dag som förr strifwit stär.
Efter Befallning
bä. lllellmZius."
Det,
2Z2
Den ii Januari!.
Den ii Januarii.
2Z3
Detta blef äfwen af Ständet bifallit, och för¬
fattades derom genast ett sä lydande Proiocolls-Ut¬
drag som till deRespecive Med-Ständen samt Ban»
co- Utffottek afsändes:
"S. D Med bifall kill Riksens Högt. Stän¬
ders Banco-Utstokts hemställan, i Protocolls-Utdrag
den io:de dennes beflöt Ständet med första werkstäl-
la wal till den Revisor ä Bankens wägnar, som af
detta Ständ bör mses till delkaaande i nu föreståen¬
de Revision öfwer Riks^Ditconl-Merkets förwaltning;
Hwarom de Respeciive Med-Ständen wördfamt och
manligen skulle underrättas."
Riksens Högloft. Sländers Expeditions. Utskott
hade öswerlemnat sölljande Förflag till underdånige
ftrifwelser, hwilka upplästes och af Ständet god¬
kändes:
"Konungen underdänigst
S. A. K.!
Till Eder Kongl. Majit fä Riksens Ständer
härmed i underdänighet öfwerlemna följandes af dem
antagne och godkände Formulairer:
i:Mo Den försäkran Hans Kgl. Höghet Kron Prin¬
sen äger att lill Riksens Ständer afgifwa.
2:0 Riksens Ständers Hyllnings«Ed till Hans Kgl.
Höghet.
g:o Hans Kongl. Höghets Tro- och Hulhets-Ed ät
Kongl. Majit.
Riksens Stander framhärda etc.'
Hänö
Hanö Longi- Höghet Prins cnLis-riän
6178^'s «f Schleswig Hollstein. Sonder¬
burg Augustenburg Zörsäkran till Swea
Rikes Ständer' sedan Hanö Lgl- Höghet
genom deras wal och förening blifwit
förklarad för Swea Rikes Lron-prinS.
WI med GudS
Näde Sweriges, Gökhes och Wendes utkorade Kron-
Prins, Hertig kill Schlesswig, Hollstein, Sonderburg
Augustenburg, giöre weiterligt: Att alldenstund Swea
Rikes Ständer, genom ett fritt wal samt deröfwer
upprättad och Oss kundgjord Walakt af den 28-'de
Augusti 1809, ukkorat och förklarat Oss för Swea
Rikes Kron. P^ins, att efter Hans Kongl. Majtt
den Stormägtigste Konungs och Herres Xlll.s,
nu jemwäl Wär Allernädigste Konungs och Herres
Lödliga afgäng (hwarmed den Högste Guden Nådeli¬
gen länge fördröje) Swea Rikes Regering tillträda,
till Sweriges Konung krönas och hyllas, samt Ri¬
ket styra ester den af Riksens Sländer den 6 Junii
1809 faststälde, samt af Konung och Riksens Stan¬
der antagne Regerinas-Forms bokstafweliga föreskrift
samt Rikets öfrige! gällande, sä wal Grund - Lagar
som Allmänna Lag och Laga Stadgar: jemwäl ock
tillagt Wära äckta Manliga Bröst - Arfwingar, om
Wi med sädane wälsignade warda, rättighet att efter
Oss intaga den Kongl. Swenlla Thronen, i den ord¬
ning och pä det sätt, den af Riksens Ständer under
den i8:de December 1829 öswerenkvmne samt upp¬
rättade Successlions-Ordning bokstafligen innehåller
och stadgar; Alltså emottag? Wi, med upprigtig er¬
känsla denna Oss betedda Ära, och sörsäkre alt Wart
fasta uppsät och oryggeliga beslut äro och alltid wa¬
ra
254 Den n Zaunini-
ra stola, att efter Wär yttersta förmåga, emot ett
fritt Folks fa vinstränkta förtroende smara pä det
sätt, det samma äger rätt att af Ost fordra och man¬
ta; och hasme Wi af fri wittja, samt efter mogen öf-
werläggning, härmed metat försäkra Riksens Ständer
vm noga iagttagandc af följande wilkor:
i:mo
Uklafwe och förfäkre Wi, att sjslfwe förblifwa
wid den rena Lvangelista Läran, samt att i densam¬
ma och innom Swea Rike uppföda Wäre Bröst-
Arfwingar, om Wi med sädane wälstgnade warda.
2!d0
Hans Kongl. Maj.tt Sweriges nu Negerande
samt afmen Wär Allernädigste Konung Xlii,
stole Wi med all kärlek och mördnad ära och lyda,
och, säsom Hans Kongl. Majne förste Undersäte, Ho¬
nom med Tro och Huldhet förbundne wara.
Zttio
Wi stola ost, wid mai af en Gemäl, stalla Ost
kill efterlefnad 44 z af Swea Rikes, under den 6:te
Junii 1809. faststätde Regerings-Form. Utan Hans
Kongl. Maj:ks weistap och tillständ stola Wi icke för
längre eller kortare tid Ost utur Riket begifva.
4:0
Sluketigen utläfme och Försäkre Wi, att enär
Wi, efter Swea Rikes och Wär nu regerande Al-
len.Ldigfte Konungs och Herres dödeliga frånfälle,
(hwar-
Den ii Januari!. 255
(hwarmed den Högste Guden Nädeligen lange fördrö-
je) i kraft af Riksens Ständers under den 28 Au¬
gusti 1809 upprättade och fastställde Wal-A t, uppsti-
ge pä den Kongl. Swensta Thronen, stola Wi sty¬
ra och regera Swea Rike, efter den af Riksens
Ständer den 6:te Junii 1829 faststalde och af Ko¬
nung och Ständer till efterlefnad antagne Regerings
Forms bakstafliga förestrift samt Rikets öfrige gäl¬
lande sä wäl Gcund-Lagar, som Allmänna Lag- och
Laga Stadgar, hwaröfwer Wi med Wärt anträde
lill Regeringen, Wäre tillkommande Undersåtare yt¬
terligare gifva stola Wär Kongl- Försäkran, sa ly¬
dande, som den för Swea Rikes Konungar af Rik»
fens Ständer wid Riksdagen är 1809 öfwerenskom»
men och förestrifwen är.
Detta allt mele och stole Wi oryggefgen hälla
och uppfylla, sä kärt dek Ost wara mä, att Swea
Rikes Ständer och Jnnebvggare stola wara pligtige
att deras till afgifwande Teo- och Huldheks-Eo emot
Ost efterkomma och fullgöra.
Till yttermera wisö, förbinde Wi Ost härmed
och bckräfte meo Wärt namns eqenhändiga understrif-
wandc och med liflig Ed, att Wi allt detta obrotts¬
ligen stola fullgöra: Sä sant mig Gud hjelpe lill Lif
och Själ.''
Riksens Ständers
Hyllnings -Ed
till HcrnS Longl. Höghet Lron prinsen.
Jag N. N. lofwar och swär wid Gud och Hans
Heliga Evangelium, att, alldenstund Swea Rikets
Stan.
2Z6 Den n Januari!.
Stander den 28 Augusti 1809, genom flitt och en«
stämmigt Wal utbrnt den Högborne Furste Prins
af Schleswig Hollstein. Son¬
derburg, Augustenburg, Swea Rikes Kron-Prins,
att, efter Hans Kongl. Maj:t Wär nu Negerande
Slllernädigste Konung och Herre L^KI. den XIII,
Sweriges, Göihes och Wendes Konung etr., enar
Hans Kongl. Maj:t med döden afgär chwarmed den
Högste Guden Nådeligen lange fördröje) Regeringen
öfwer Swea Nike sann detsamma underlydande Lan¬
der tillträda- lill Sweriges Konung krönas och hyl¬
las, samt Rcket styra, Riksens Ständer afwen, ge¬
nom af dem upprättad och under den i8:de Decem-
ber >809 af Konung och Stander faststäld Succes-
sions-Ordning, rillagt Hans Kongl. Höghets Manli¬
ga Bröst.Arfwingar rät igher att, pä satt nämnde
Successions - Ordning förmur och innehåller, Hans
Kongl. Höghet i Regeringen efterträda; Alltså will
och stall Jag, enär efter den Högstes skickelse, Wär
nu Regerande Alernädigste Konung blifwer utur det
timmeliga lifwck kallad, samt Hans Kongl. Höghet
Prins Lttirisnwn afgifwik sin Konungs¬
liga Försäkran att Riket styra esker den af Riksens
Ständer fastställde samt af Konung och Stander an¬
tagne Reaerings-Forms af den 6 Junii ,809 bok-
siafliga föccstrifr, Rikets öfrige gällande (? lind-La¬
gar, Allmänna Lag och Laga Stadgar, Högbemälte
Hans Kongl. Höghet för min rätte och Laga Konung
hafwa och hälla, Honom Tro- och Huldhets-Ed swä¬
rn och rakt lydnad gifwm Jag stall ock emedlertid
Hans Kongl. Höghet Ara och wörda, Honom huld
wara och ef er yttersta förmåga Laglikmätig Desi bä¬
sta och förmon befordra, samt det som Hans Kongl.
Höghet till stada och försäng lända kan, afwärja och
i lid
Den n Januari!-
i tid tiilkännagifwa, om jag finner något sadant ä
färde wara: Sä sant mig Gud hjelpe till Lif och
Själl"
EdS - Formulair
för
HanS Longi- Höghet Lrcm-prinseu
JAG Lukisaklän Läfwar och
Swär wid Gud och Hans Hclrga Evangelium, att,
säsom Swea Rikets Ständer, genom etk fritt och em
flammigt wal utkvrat och förklarat mig kill Swea
Rikes Kron-Prins alt efter Hans Kgl. Mastts deri
Stormägtigste Konungs och Herres L^KI-, ben XIII:s
Nu jemwäl min Allernädigste Konungs och Herres
dbdeliga afgäng (hwarmed den Högste Guden Nädc--
ligen lange fördröje) Swea Rikes Regering tillträda,
till Sweriges Konung krönas och hyllas fann Riket
styra ester den äf Riksens Stander den 6:te Junii
1309 fastställde, samt af Konung och Riksens Stän¬
der antagne Regerings-Forms bokstafliga förestrift;
Rikets öfrige gällande, sä wäl Grund-Lagar som
Allmänna Lag och Laga stadgar; Alltså will och stall
Jag Högbemälte Hans Jongs» Maj.-t för min rälta
och laglige Konung hälla, Honom med all lydnad och
kärlek ära och wörda, Hans och Rikets sanstyldiga
gagn och bästa Laglikmätig befrämja samt oryggeli-
. gen hälla och nppsylla allt det, hwartill Jag mig uti
min kill Hans Kongl. Majtt och Riksens Ständer
under den afgifne För¬
säkran utfäsi: Sä sant mig Gud hjelpe kill Lif och
c Själ."
gjerde B. 2 H N:o zz — Z4- Kon-
LA8 Den n Ianuarii-
"Konungen underdanigst
S. A. K.'
Hos Eder Kongl. Maj:t har i underdånighet
blifwit anmält, dels att den uti nästlidne ärs Star
lill Extra utgifter anflagne ^Summa ej warit tillräc¬
klig att bestrida flere för Acer äterstäende utomor¬
dentliga kostnader, hwadan en tillökning af 75,000
R:dr, swarande eniok de i första anslaget icke beräk¬
nade kostnaderne af Eder Kgl. Majus och betz Högt-
älstade Gemåls Kröning, samt af Hof-förttringen pä
Gripsholm, blefwe af nöden, dels ock att, sedan
Banquens biträde kill Krigsutgifternes bestridande
upphört, för den öfrige delen af aret en Summa af
240,-000 R:dr erfordras till Södra Armöens och
SkärgärdS-Flottans underhäll, Wästra Gräns-bewak.
ningen samt de Finsta' Trouppernes och alla wärf-
wade Regementens aflöning. Da Eder Maj:t an.
sett ljenligast att till fyllande af desse behof, utan
Banquens ytterligare anlitande, anwändes, jemte ä-
terstoden af Engelska Subsidierne, de i Banquen in,
satte Patriotiske Län och gäfwor, fom förut icke sär¬
skilt blifwit disponerade, har Eder Kgl. Maj.n här¬
om till Riksens Ständer behagar aflemna Nådig pro¬
position.
Och som de af Eder Kongl. Maj:t uti osman
berörd: matto uppaifne behof, äro af den egenstap,
att deras besörjande icke kunnat eller kan undwikas,
och nägra serskildta medel ä Stat icke aro härtill
anflagne, eller någon annan tillgäng härtill icke fin.
nes, än den Eder Kongl. Maj:t i Nader täckts fö¬
restå; Alltså sä Riksens Stander, med bifall till E.-
der
Den n Januari!.
25S
ber Kongl. Majus Nådiga framställan i underdä-
nighet öfverlemna ät Eder Kongl. Maj:t, att sä
wäl af behällningen, utaf de i Banquen insatte Pa-
trio ista Län och friwillige gäfwor, som af Subfidie-
MedlenS samt Waxel-Opera? iöns-Fondens behällnin-
gar, disponera de lill osman omförmälte utgifter er-
fforderlige z 15,000 R:Dr Banco, dock att wederbö-
rande mä derför i wänlig ordning redowisa.
Riksens Ständer framhärda"
Följande upplästes:
"Wördsamt Memorial!
Ibland de anstalter, som moro en följd af en dcl
Ledamöters i Hemliga Utstottets wid 1800 ärs Riks¬
dag nicksta bemödande, och hwilka sedermera hade en
»välgörande riktning för Landets Allmänna hushåll¬
ning bör äfwen räknas de undersökningar, som höl»
los rörande beskaffenheten af Sala Grufva, dess drift
och Privilegier samt desses sörhällande till en mot-
swarande afkastning för Staten och det Allmänna.
Stars-Utskottet har haft under Ögonen de för¬
nämsta af de Handlingar som angä detta ämne och
bland de widlöftiga stristwaxlingar, som i anledning
deraf förefallit och hwilkas lill alla delar noggranna
pröfning Utskottets lid ej medgifwit, har del i syn¬
nerhet fästat sin uppmärksamhet ivid den af 1804
ÄrS Comité gjorde undersökning, och i följe deraf as»
gifwit Betänkande, samt ansett Resultaterne deraf
förtjena att med nägon liten förändring underkastas
Riksens Ständers pröfning.
En
Lös Den n Januari!.
En korrt teckning af Grafmans närwarande lill?
siand, af desi afkastning och inkomster, stall kill en
början tjena att upplysa, sä wäl hmad Skaken erhål¬
lit, som hwad den derföre uppoffrat eller kan hafwa
att manta. Sala Grufwa. första ursprunget lill
Bergshandtering?»» inom Wart Fädernesland, äger
ocksä derföre ert särdeles Jntresie att den för Ärhun-
dranden tillbaka bewarar minnet af Förfäders mödor
och deras Arbeten och tilltagsenhet. Men den win¬
nar tillika atf konstens första försök behöfwa erfaren¬
hetens anwisningar, att utan dem och dä »vinnings¬
lystnaden endast beräknar ögnablickets fördelar, bere¬
der man sig osta förluster för framtiden. Salet f
ör den äldre delen af Sala Grufwa bearbetad pä en
sätt, som stängt Efterkommande »fran de fläste stäl¬
len i Grufwe - fältet emedan stora rymder- blifwit
sä undanbrutne att taken deröfwer infallit och lem¬
na» öppningen i dagen, som numera blott tjena att
wittna om de Rikedomar, där fordom funnits. Se¬
nare tiders Gruf-Arbetare hafwa derföre blifwit nöd»
sakade söka inrymmen i första klyftan jemte Grufwe-
Stälpen och derutur sä wäl ester fältet att uträkna
ifrän S. O. till N. W. som ä sidorne i mer än
loorde är hämiat större och mindre förråder icke i
likhet med den ymnighet man tillägnat »6:de Secu-
lum, men med mindre förlust än nu, dä »varors och
Arbets wärdén moro i ett närmare förhastande till
myntets. Den tid dä man ansäg frambringandet af
en qvantite Silfwer för en National winst, äfwen om
den med förlust skulle anskaffas, war man ocksä me.
ra benägen att gjöra uppoffringar för att underhälla
Arbete, och Sala Bergslag riglades med förlänin-
gar i hoppet att! de stora rymder, som innom Sala
GrufwaS Utmål wyro belägne, skulle i framtiden
Lif.
Den n Ianuarit- 26»
gifiva en rikare ersättning. Serffilta händelser öka¬
de understundom detta hopp, dä såsom är »749 un¬
der det alla andra ställen wörö osyndiga en enda Ort
gaf ämne till det Äreks tillwärkning af 522 marker.
Fyratio är derefter har ocksä en gäng en tillwärk¬
ning af ZOOo marker ur Sala Grufwa kunnat häm¬
tas. Men ehuru Silfwer-tillwerkningen ifrän Ar
174 k dä Transporten för Werkst utfärdades, sä wi.
da stigit att när den ifrän nämnde är lill sch med
1760 icke utgjorde inalles mer »9,990 marker har den
isrän och med »761 till och med »78» utgjort 35,199
»nkr och ifrän och med »781 till och med »820 stigit
till 48,470 marker, har likwäl nu i nära ett halft
Seculum icke fullt kunnat päräknas en ärlig afkast¬
ning af 2oao marker och de »näste samlas igenom äm¬
nen frän flere ställen och hufwudsakligen genom wid-
löftig proceh hämtas ur ett sämre stags Malm kallad
Wask-malm, som fordrar bäve mera arbete och kostnad.
Under en sadan Grufwans belägenhet ätnjuter
Bergslagen följande förmäner och förläningar:
»:o Grufwe'.Jorden utgör 1199 Tunneland.
Bestär af Aker, Äng och Hagar, och har uppkom¬
mit genom odlingar och intagor af fordom sa kalla¬
de Ro«e-karlar eller Silfwer Bruks-Jdkare pä Wäs¬
by Kongsgärds kringliggande Hammars utmark.
2:0 Lrono- Stads- eller Bergmans-Jor»
den bestäende af Wäsby Kongsgärd och »tS Hem¬
man, som dels af Konung Lvsr-rk dels
af efterföljande Regcnter pä »622-talet blifwit till
Staden och Grufwe-driften donerade; Sistnämnde
Hemmans inägor utgjorde efter 1688 äre, mätning
262
i Sker
A-'-
Hagar
Den n Januari!-
— 725 Tunneland
— 992
— Z28
Den 11 Jänuarik
263
Tillsammans 2,045 Tunneland utom Torp-
ägorne. Räntan af deste 16^ Hemman bestiger sig
ester deras f-wdna Skattläggningar och förwandling
efter igoz A s Markegång lill 692 R.dr Z4 st 5
rst: V mco. Wäsby Kongsgård ar alldrig skattlagd,
men har enliat en Chartae-Beskrifning af ar 16^2,
haft 107-2 Tunnelands- utsäde och 284 Last Äng,
hwaremot dest inägor af Äker, Äng och Hagar, sedan
impediment» blifwit asräknade, stola utg;ort omkring
680 Tunneland utom nägra Torpställen, som ej in»
gäll i rakningen. Sä wäl Wäsby Kongsgärds som
de öfrige Hemmans agor arv ren fördelade pä de i
Sraden warande Ett Hundrade Sextio Bergshem»
mans Tomter, utom skogen och utmarken, som ar
gemensam, och ar denna Jord efter Förfauningarne
vstiljagtig frän nämnde Tomter och dcste ater frän
Grufwe-delarne, sä att hwarje sädan Tomt- och Jord¬
ägare i Staden tillika mäste wara Bergsman och
Grufwedelägare.
Med Konung Ovi-s-rr donation war
den skyldighet förknippad, alt Stadens Borgare och
Bergsmän skulle til! Silfwer-Brukets idkeliga drif-
wande städse hälla folk, hästar och allt annat som
dertill behöfdes, och destutom af hwarje Tunnelands
utsäde, oräknadt trädet och 6 Last Äng, ärligen gif.
wa 2:ne lod godt fint Silfwer, halft annat Kronan
och ett halft Staden. Denna Silfwerstatt bestäm¬
des ytterltgare 164L (dä en del af deste Hemman
blefwo till Staden donerade) titt lod eller 63
Mir
Mkr Bergfint Silfwer. Men dä igenom Resolutio¬
nen af den 22 Mars 1667 blef förklarat att Säl-
Stad och Bergslag skulle constdereras för Begs-
Stad och njura samma wilkor och friheter, som Fah,
tu Stad och Bergslag, lärer också i följe deraf den
för den donerade Stads-Jorden 1641 stadgade Silf¬
wer statt hafwa upphört.
Z-s Nyllinge Njölqwrrn, skattlagd till 70
Tunnor Spanmäl och förlänad ät Grufman till un¬
derhäll för förlamade Arbetare. Berörde räntaj ut¬
gör ester 1803 ärs Markegäng R:dr 265: 20 st.
4-0 Nyllinge Säg, ostattlagd.
5:0 Näntovne af de 6 Nedre Socknarne,
som efter 1803 Ärs Markegäng utgjorde 7,483 R:dr
2Z st 2 rst. Banco, men för hwilka betalas Arrén,
de med 1119 R.dr 8 st; Kronans uppoffring ar så¬
ledes esler denna beräkning 6,363 Rrdr 17 st 2 r.
Banco.
6.0 Grufwe-Drängs hjelpen af alla 12
Salbergs Socknar, tillkommen i fordna tiden säsom
Lön till Grufwe-Drängarne, hwilka Allmogen i be»
rörde Socknar emot Ulskrifningsfrihetens åtnjutan¬
de mäste anskaffa lill Kronans Silfwer-Bruk wid
Sala, ,och sedan detta Bruk. genom 1682 och
1741 Arens transporter blifwit private eller Bergs¬
laget upplättt, för dem bibehällne till Konst-Sta¬
tens underhällande; har utgätt med en half Spann
Säd och 2 st. i penningar för hwarje Mantals,
skriswen Mansperson intill är 1802 dä, genom be¬
medling af den dä förordnade Comistion, en före¬
ning
§64
Den n Januari!.
ving emellan Bergslagen och Allmogen blef träffad,
i följe hwaraf denna afgift, fördt-m ^"
Den n Ianuar».
— -."gviagen och Allmogen blef träffad, 7 o ^önerne
i följe hwaraf denna afgift, fördeld pä alla Hemman i steman »vid Merkel utgo
Socknarnc, ar faststäld till ett wistt belopp af Z,8 . .sier wid Probcr Kam-
Tunnor Spanmäl, hälften Räg och hälften Korn, som 8to Till rn op littler st.
efter rZoz Ars Markegång swarar emot 1964 N:dr maren —
4 st Banco.
Löncrne pä Kronans Stat till Tjen-
Werket utgöra lillfammans 719 R. »6 st.
Denna Grufwe-Drängs hjelp utgöres wäl af
Allmogen utan afkortning i dest Hunmans-räntor,
men graverar likwäl i sä matto staten art deraf be¬
stås:
1:0 En lindring i Noteringen salunda, att dä i
den öfrige delen af Länet r.-ne Mantal utgöra No¬
ten för en karl, aro de har g Mantal' om Noren,
hwarigenom uppkommer en minstning af ungefärFz
Soldater, hwilkas Lön och underhäll, ester 1685 ÄrS
Reglemente, emellan Allmogen och Soldakerne i West¬
manland samt i8og Ars Markegäng gör 4,029 R,
2:0 Att hwarje af de r kz Rotar af Salbergs Fög¬
deri fär en Tunna Spanmäl, under namn af Dags»
rverks Tunna för Gcufwe-drängs hjelpens stull, som
tillsammans gjort i6g Tunnor, men hwaraf för bri¬
stande rillgäng pä Spanmäl utgär blott 22^ kappe
in natura pä Noren, som pä >6g Rorar gjör 114
Tunnor 22Z kappar eller i penningar efter i8"Z
Äcs Markegäng ^ ^ 4Z4 R:dr 26 st 10 rst.
och resten eller 48 Tunnor ,2^ kappar betalas med
penningar ester g D:r S.mt Tunnan, gjör 24: 9. y.
Hela erfättningswärdet för Grufwe-Drängs hjelpen
Utgör säledes 1487: 36. 7.
som, dä Laga Hus och andra expenser för 6z Sol¬
dater tillkommer, nogsamt kunna anses till fullo swa»
ra emot Aufwen Drängs hjelpen 1964: 4 —
?lv
yw Lider Kronan förlust genom Bewilljade för-
mildringar för uppdämning'/, hwilka förmedlingar
tilt 7^ Alanta! ester i8og A s Markegäng Utgjor»
de 452 R:dr 2 st 9 rst. Banco.
io:mo Har Kronan mast lemna Underlag lil
Enäkers By^ Frälse-Hemman för Wattenjkada, som,
efter i8og Äcs Markegäng gjör 22 R:dr zz st 6.
r i:o Njuter Sala Stad för Bergslagets stut!
Zrihct för Tull och Accis samt BätsmanShäll.
i?:o Äro Enåkers och Nora Allmännin¬
gar upplätne Bergslaget utan nägon recognikions-
afgift. Den förut Bergslaget tillkommande Man¬
tals. och Kneckte-Weden utgöres, efter 1802 Ars före¬
ning, mdast af Skog-ägande Hemman emot betalning
efter Ärlig Taxa eller Markegäng. Och Kneckte-We¬
den, hwilken, sedan Allmogen ätagik sig ständiga
Knecktehället,, bordt helt och hällit upphöra, är ge¬
nom >802 A s Förening eftergifwen. Detsamma
har ocksä stett med andra Extra Onera, frän hwilka
Allmogen redan efter de wid 1652 Lrs Riksdag fasWl-
de Dagswerks styldigheter hade bordt genast blifwa
befriad.
När nu ofwannämnde för Sala Stad och Bergs¬
lag bcstädde Krono-Förläningar och uppoffringar, som
kun--
266 Den n Januari!.
kunna räknas till elt wist ärligt belopp i penningar, sam.
manläggas, utgöra de en SummaafR 11,610:23. ic>
Hwarföre Kronan erhäller i Ar¬
rende för de Sex nedre Socknar-
ne 1119: 8
Silfwerskatt efter
LOoo Markers till-
wärkning 1639: ro. r
Slagskatt och myn-
rare-Lön af Bergs¬
lagets behällne
Silfwer uppgifwes
med afdrag af kost¬
naden till 385: i
Tillsammans 3,143: 18. r
Och blir således Kongl. Maj.t Kro¬
nans ärliga förlust 8,467: 5. 8
Dä likwäl de saknade inlomsterne af Grufwe-Jor¬
den, Wäsby Kongsgård, Allmanningarne, Tullen
Ateisteri och Bäksmanshället äro oberäknade, äsweu
som till denna förlust kommer Krono-Tionden af de
donerade Bonde-Hemmanen, hwilka enligt Räkenska-
perne till Donaiions-tiden utgäkk, men >oid Hemma¬
nens öfwerläkande till Bergslagen blifwit densamma
eftergifven. För att Kronan stulle hafwa en ersätt¬
ning swarandc emot Dest uppoffringar fordrades om¬
kring 6600 Marker högre tillwarkning. än den som
Grufman hittills gifwit. Efter dest de senare 10 Ä>
ren per medium »varande afkastning af 1974 Mer¬
hart ej allenast Kronen förlorat; men äfven Bergs¬
lagen genom de wid Wask-Malmens afstiljande an-
wände kostnader, och är denna Bergslagens förlust
beräknad till omkring 4,726 R:dr ärligen, fastän de
kör-
Den n IanuarU. 267
körslor och Hö-Lefwerantser, hwilka Tomteägare i
Staden sfelfwe till Grufman utgöra, icke i denna räk¬
ning ingått.
Wid en sadan sakernas ställning, dä Kronans
förlust är betydelig, dä Arbetet icke synes löna den der-
pä nedlagdt kostnad, lärer endast äterstä att söka ut¬
reda den frägan, huru en förändring enlig med Sta¬
tens fördel och utan rubbning af enskiltas »välfärd,
mä kunna utföras, huruwida den öfwerensstämmer
med Statens förbindelser emot enffilta och huruwida
Ortens beskaffenhet medgiswer andra utwägar lill Nä-
riligsfäng.
Att wid Grufvans narwarande beskaffenhet och
möjliga ursigter för framtiden, det icke kan löna sig
för det Allmänna, atr läta drifwa densamma för
Statens räkning, synes af det föregående »vara ada-
galagdt, och det lärer nial icke eller kunna nekas
Staten att förklara, att den ej widare kan inga i en
sädan befattning.
Dä äterstär endast atr afgöra, huruwida Sta¬
ten kan Återkomma i åtnjutande af fine gjorde För-
läningar, utan att bryta emot sine ingängne förbin¬
delser.
Efter hwad Stats-Utskotket kunnat sinna, sawäl
as innehållet af Sala Stads privilegier, sorn af
1741 ärs Transport och der i följe deraf 1743 e,
mellan Bergslagen och Kronan afffutade Arrende-
Contract, äro de derigenom af Kronan vfverlätne
fördelar alltid förenade med wista »vilkor af arbete
och biträden wid Grufwe-driften och Silfwer, Mer¬
kell
r68 Den ir Januari!.
kel; Enar desie flulle upphöra eller genom Grufwans
öfwer!ämnande till Bergslagens fria Disposition det
konin e ark bero pä hivar och ens fria willja, huru-
wivo >>an will dem fortsätta, kan Stats-Utskottet ej
anna' finna än att ockfä med det samma de rättighe¬
ter bön upphöra, hwilka endast i och för desia för¬
bindelsers skull wörö Bergslagen lemnade, och alt
Kronan således, emot befrielse för Sala Bergslag
frän de till Grufwe-driften hörande skyldighet», bör
ätertrida i besittning af desi för Grufwe-driften och
Köns» Werkens underhall afstadde förläningar. Om,
i gruiti) af ett sä kalladt ewärdeligt Contract om
Kronans Hemmans-räntor, Sala Bergslags Intres,
semer skulle yrka fortfarandet af inkomsters ä,njutan¬
de, för hwilka de icke kunna, staffa Staten nägon
nöjaktig ersättning, wore det att anse som en beskatt¬
ning pä hela Samhället, till hwars ämjutande Sa,
la Lergslags Intresienrer icke mer än andra kunna
wara berättigade. Att likwäl harwid bör skiljas e«
mellan de förläningar, hwilka genom sältet af deras
öfwcrlätande och besittning kunna anses som Bergs¬
lags-Intresienternes egendom och de afgift» eller O-
nera, hwilka af andra Medborgare utgöras och hwars
öfweisi.Ltande derföre egenteligen kari anses som en
minst ung i Samhällets Inkomster, förmodar Stals-
Utflosict lika mycket bör wara en följd af sakens na¬
tur som af billighetens föreskrifter.
De förra af desie ffags förläningar bestå uti
den sä kallade Grufwe, Brono, Stads och BergS-
manS-Jorden med sina tillhörighe er, hwilken, ehu¬
ru frän början uppläten blott under nyttjande rätt,
nu mera införlifwad med sjeiswa Tomterne sä wäl
genom egenskapen af det afsiutade perpetuel!» Cvn-
lractet.
Den 11 Januari!- 269
traetet, som i synnerhet igenom besittningens Nngwa-
righet, hwilken till desi öfwcrlätande i arf köp
. gifwit sä kitt sägande Urminnes häfd, kon ris bör
anses såsom cnfliltas egendom och bör af Stcneu un¬
der full ägande rätt till dem uppläkas. Det cmdra
siaget af förläningar utgöres as Zemmanö Bäntor¬
ne ifrän de Sex Nedre Socknarne och ,,f len sa
kallade Grufwu Drängs hjelpen. T esie bade
ffags inkomster, som Ulgdra egenieligen hwad Sta¬
ten förlorar, borde ockfä helt och hältet indragas för
att i Stats-Casian inga.
Lönerne till Embetsman wid lVerket bl-f-
wo också, enär desie Embelsmän afgingo eller olefwo
annorstädes emplojerade, en besparing för det Alllmän¬
na, dä de wid Grufwe-driftens upphörande icke mera
behöfde äter besättas.
Bäntan af Ryllinge tNjölqwar-n kunde äf-
wen, i händelse Grufwe driften helt och häilit ,rpp-
hörde, och förlamade Arbetare således icke borde sup¬
poneras, framdeles indragas. Det gifn. es r. isi »li¬
gen annu ett ffags uppoffringar, som Satta Hörj.
genom Wattnets aftappningar ur Sjön Hc simen,
som är Damsjö och hwarifrän Sagän hänitt.c sitt
förräd, wattenbrist flulle uppkomma för a? q osmar
jemte ett Jern Manufacmr-Werk i Westmanl»! d samt
g:ne qwarnar i Uppland, lärer man medgisDa ott
Kronan igenom Räntorne af desie ätflillige Wrlrk er-
hällit rikelig ersättning för bemätte upposivincar, och
'art den nu genom uppdämningarne försäinrads Jor¬
den icke pä längre tid om äfwen wattnet ast-PpadeS
skulle kunna gifwa nägon afkastning.
Mt
2?o ' Den n Ianuarir-
Att läka förblifwa wid det närwarande synes sä-
ledes i detta fall närmast förenligt med bade Sta¬
tens och enstilras fördel.
Hwad nu de öfrige Hemmans-Räntorne angär,
dä wärdet deraf blir olika efter olika Markegång, kan
wal icke eller en oförändeligt bestämd winst af deras
indragning beräknas, men, upptagen efter i8oz ars
Markegång enligt den i 1804 arS Comistions^Hand-
lingar gjorde evalvation afvesta räntor, skulle den ut-
gjöra en inkomst för der Allmänna af 9,616 R.dr.
Därtill kunde läggas ännu 719 R. för den pä Kro¬
nans Stat uppförde Werkeis Betjening och de 6 R.
som ätgä till inköp af Materialier för Prober-kamma-
ren. Allt detta utgjorde io,Z4i R., hwarifrän likwäl
i händelse Grufman skulle helt och hållet nedläggas,
inkomsten af 200 Marker Silfwer-statt wärberad
till — — R.dr 16Z9: —
samt myntare-lön och stag-statt för
det öfrjge räknad till Z85:
Jemte Bergslagens Arrende - Afgift
för Hemmans-Nänkorn: utgjörande 1119:
bör afdragas, hwilket gör tillsammans R:dr 314g
Som ifrän ofwannämnde Summa af io,z4i R:dr
bör afgä, och äterstär således en behållning för Kro»
nan af 7,198 R:dr Banco, utom hwad för de upp»
hörande skyldigheter af Grufwe-Jorden och efter re-
cognitions-Allmänningarncs indelning och Skattlägg¬
ning till Hemmantal kunde ränta rrhällas.
Sädant blefwe Refultaret dä Riksens Ständer
skulle anse Grufwcdrifren helt och hällit böra upphö¬
ra och att Staten således, emot befrielse för Bergsta»
gen ifrän de densamma hittills älagde skyldigheter,
bor.
Den n Ianuarii- 271
borde äter träda i åtnjutande af sina fordna rättig»
heter.
Men dä Sala Silfwer Grufwas bearbetande, i
fall det kunde ste med mindre förlust för Statskas¬
san, alltid blefwe en winst för dek Allmänna, och dä
en fädan rörelfes upphörande alltid för den menighet,
som densamma hittills idkat, skulle medföra en bety¬
dlig rubbning i utwagar till Näring och uppehälle,
torre det ännu närmare böra undersökas, om icke i-
genom en annan förwaltnings-methobe eller igenom
andra Närings-grenars öppnande en tillräckeligare
utkomst skulle för Bergslagen kunna beredas och Gruf»
we driften ändock lill någon del Lunna fortfara. Or»
tens läge och killgängar synes härtill giswa anledning.
De innom Salbergs ,ogden afmätte skogsmar¬
ker äro af förste Landtmätaren kökciit? är 1824
uppgifne till ett belopp af iZ6,8oz Tunneland, hwar»
förutan, enligt hans munteliga ltukännagifwande in¬
för Commistionen, enskildt» Hemmansstogar stola fin¬
nas till ett belopp af omkring 42,000 Tunneland, sä
akt desse inom Sala Fögderi belägne Socknar kun¬
na anses innefatta en omkrets af nara 222.020 tun¬
neland skogsmark; Derjemte äro wid Commiflionens
är 1824 förrättade undersökning 8 st. Waltenfall
uppgifne såsom tjenlige till Smides - Hamrars och
Masugnars anläggning, hwaraf 4 st. blifwit af Co-
milen godkände och läglighet i följe deraf funnen till
4002 Skepp:d Smides anläggning. Wid en sädan
Sala Stads belägenhet, omgifwen af stora Skogar
och bredewid sädane dels af Naturen, dels af Kon¬
sten danade Waktensall samt med en mindre aflägsen¬
het fran Norbergs outödeliga och wäiartade Jern-
malms
27r Den n Januari».
malmsFält, jemte de anledningar dertill säsom pä
närmare häll stola wisa sig, hafwa sä wäl ä ena si¬
dan de till undersökningars förrättande utsedde Co-
miterade funnit stal tillstyrka, som BergslagS-Jntres»
senlerne funnit sig föraniätne att är 1804 instämma
i anhällan om tillständ till anläggande af en Jern-
tillwerkning, genom hwars afkastning de stulle saltas
i ständ att fortfara med arbetet i Silfwer-Grufman
och alt ändock till Kronan återlemna dest asstädde
Hemmans-Rämor.
Detta Förslag med derwid korrt efter gjorde til-
läggningar bestä huswudsakeligen i följande punckerr
1:0 Att till Stats-Werket indragas alla i Rä¬
der förlänte Krono-Räntor af Soeknarne.
2:0 Att Bergslaget fäsom en Skatt af Silfwer-
Werket ärligen betalar 200 Mkr lödigt Silfwer.
gm Att Bergslaget häremot Nädigast mätte
förunnas 4500 Skepp:d Stängjerns-Smide med der¬
till hörande Tackjerns bläsning, emot enkel Hammar-
statt eller 1 proCent, fritt ifrän all Bevillning och
Tionde-afgift af Tackjernet, och Bergslaget, under e-
werldelig nyttjande rätt, upplätas Kyllinge Mjöl. och
Säg qwarnar, sä att Wattenfallen i samband med
qwarnarne kunna upptagas till Bergsbruk.
4:0 Att sä wäl Bergsmans- som Grufwe-Jor¬
den stulle förklaras för Bergslagets enstildta Egen¬
dom med ewcrldelig ägande rätt, och au Staden sä
wäl i anseende kill Jorden som andra fri- och rättig¬
heter mä oqwald njura fine privilegier och de, ge¬
nom
Den ii Januari!»
273
nom siere Kongl. Resolutioner, förundte förmäner till
govo.
Z.o Alt Smidet mä i sä matto sammanbindas
med Srlfmer-tillwcrkningen, akt det blefwe Tomtewis
fördeldi, ruan att wara sedermera widare förbundit
med Tom,erne, än att det kan till hwem som hälst
innom Bergslagen i likhet med Lotter i Fahlu
Grufwa öswerlätes.
6:0 Att Silfwer Werket mä öfwerlcmnas till
Bergslagens egen DlSpositton, i likhet med andra
private Werk i Rttek och alt, när Embets manna
styrelsen upphört, jason, Byggnads-Fond tor de nya
Jernwerken, Bergslagen malte förunnas att i z:ne
är uppbära de räntor det nu för Silfwer-Werket in¬
ne hafw er.
7:0 Att Silfwer- och Jerntillwerkningen mä stäl¬
las under Bergmästaren i Orten, och att all denBe-
tjening Bergslagen finner nödig till Mertens drift,
mä af vem ficlfwe fä till- och afsättas.
8:0 Att, med nuwarande Pastors afgäng, Tom-
leägarne finge eftergift för den hwarje Pastor i Sa¬
la hi tills personelt tUlagde Kronans andel uri Sä»
des-Tionden utaf Bergslagets Jord.
9:0 Att, sedan Krono - Räntorne blifwit till
Stats-Werket indragne och Bergslaget således ur
ständ satt atr gifwa dest nuwarande Tienstemän un¬
derhäll, Bergslaget mä derifrän warda befriadt.
r o.-o Att Enäkers och Nora Allmänningar/
Fjerde B S s. H N o ZS — -s- hädan.
274 Den n Ianuarii'
hädanefter som hittills, mä «f Bergslaget utan af¬
gift fä behällas.
n:o Att Bergslaget af de verta Werk under»
lagde Socknar mä framför andra Bruk emot full be,
tätning i Mohn af Mågens längd äga förmohnsrält
till Kohl och Wedhandel, såsom en oumbärlig wara
för de nu i underdänighet sökte Jerntillwerkningar,
och siuteligen att förstaget i hela sin widd oförän-
dradt ma antagas eller förkastas.
Med de i första puncten omnämnde Förlänin-
gar, hwilka Bergslaget stulle afstä, stulle förstas en,
dast de Arrende-Hemmans-Ränkorne jemte Dagswerks-
penningarne i de Sex Nedre Cvcknarne samt Gruf-
we-drängs hjelpen af atta 12 Socknarne, som efter
I80Z Ärs Markegång räknades till 945 l R-'dr 29
st 2 rst. Banco.
Statens winst om betra Förslag gärt i werk-
stAlligher skulle hafiva blrswit följande:
i:mo Wärdet af de för-arrenderade räntorne i de 6
Nedre Socknarne N.dr 7,4.87: 25 2
2:do D:o af Grufwe-drängs
hjelpen i de 12 Socknarne 1,964: 4 —
z:tio 2oo Mkr Silfwer-statt,
chwad Silfwer - tillwärknin-
gen är större elier mindre — 1,639: ro r
4:0 Enkel Hammarskatt af 4500
Skeppund eller 4Z, Skepp:d
jern a 9 9!:dr — — 405:
Transport R.dr. 11,095: 39 3-
en ir Januari!. 275
Transptt R:dr 11,095: I9 z
5:0 Sjö-Tull af 4500 Skepp,
a 2i§ still. — — 2,022:
6:0 Wid nuwarande pä Kronans
Star uppförde Tjenstemäns
afgång besparas deras löner — 719: 16 —
Summa N:dr 14,215: 7 3
När härifrän afdrages hwad
Staren för det narwarande nju¬
ter af Silfwer - We> ket och
Bergslaget, utgörande kin sam¬
mans — — — — 3,143: 18 2
hade Kronans winst, om detta
Förslag gatt i »verkställighet,
stolar blifwa — — 11,071: 37 1.
Akt det således wore »verieligen förmonligk sy¬
nes obestridlig:, och akt dä Ortens läge, tillgängar
oh förut idkade Hmdke,ing.synes till en sädan an¬
stalt föranleda, det äf.ven bör »vara den samma frill
och lillätit alt wid sig företeende omständigheter en
sadan anläggning företaga, lärer erkännas lika bil¬
ligt som werkstallighelen more del Allmänna gagne¬
lig. Men dä Ierntillwcrkningens fördelar sedan 1804
ansenligen sörminstals, och da »vid en för äldre Werk
bekymmersam stallning, vet »vöre orättwist och wade¬
lia: att emot deras »vittja svrsöla päkruga Medbor¬
gare atc inga i nya anläggningar utan motswcirande
fördel, lara Riksens Ständer icke i delia afseende
kunna sträcka sikt tillstyrkande längre, än att hos Ko¬
nungen anhälia, att, enär Sala Bergslags Inleres-
senle»<derom med ansökning inkomma, tillstånd lill c»,
276
Den 11 Januarit.
sadan Jernwerks anläggning mä dem i Räder blif-
wa bewilljad.
Emedlertid och dä Staten, i ,väntan pä mdi- §
ligheten af ei^ anläggnings werkstäilighet, icke bör
underkastas att pä obestämd tid wara i mistning af
sine Förläningar och Hemmans - Räntor, i synnerhet
dä, oagtadt den är 1741 afslutade transport, det blif-
wit ädagalagdt att ändamälet dermed, Silfwer-till-
werkningens uppdrifwande till en moksmarande af¬
kastning, icke wunnits, anser Skats-Utstottet för sin
del sig böra Riksens Ständer wördsameligen föresiä
och förklara:
i:o Del Sala Grufwa, dä den icke kan ge en
afkastning swärande emot kostnaden, bör icke längre
för Statens räkning drifwas, utan ösivcrlemnas till
Bergslags-Jnlrcsienlerncs wärd och disposition, om de
kunna och wilsta densamma till sin och der Allmän¬
nas nytta bearbeta.
2:0 Att dä Kronan icke mera ålägger Bergsla¬
get Grufwu-driften som någon skyldighet, anser sig
Kronan icke elier böra för densamma gjöra uppoffrin¬
gar utan ätenager de för Grafmans bearbetande och
Konst-Byggnadernes underhal! borrtarrenderade Hem¬
mans-räntor i de 6 Nedre Socknarne och Grufwu-
drängs hjelper! i alla 12 till Sala Fögderi hörande
Socknar.
3:0 Att om Sala Bergslags Intressenter sinner
sin fördel uti att i mer eller mindre mohn drifwa
Grufwe-Arbetet, och sä länge de derföre till Staten
erlägga de sos Marker Silfwer, som hittils utgjort
Krv- -
Den n Januari!-
277
Kronans winst af delta Werk, stall denna afgift aw°
ses swarande emot räntan af Grufwe-Jorden
de» till Sraden donerade Nrono, Stads-och Berg¬
mans Jorden, och Staden densamma med alla hic-
tUs ägande sli- och rättigheter oqwaid behälla och be¬
sitta: Att all Lenna Jord stall i allt fall lill desi
närwarcmde ägare under full ägande rätt till cwerl-
delig tid upplätaS och ölwerlemnas; Men att deräst
Gmfwe-Arbetk helt och hällit upphör och Kronan
blir i mistning af desi ofwannämnde ärliga inkomst
af -no 9)tkr Silfwer, stall denna ifrän de med
Guif-Arbetet ätföljaiche vnera säledcs befriade Jor¬
dell, statkläggaS lill en emot besia senare praestanda
swarande afgift. Dä, enligt 24 tz af Sala Stads
Privilegier ak den 24 April 1K24, hwarje Tomt för
desi tiiidelta Aker "ch Äng, undantagande endast trä¬
det och Sex lass Äng, stulle hälla Folk och Hästar
för Grufwe driften samt dessutom betala ame lod godt
fint Silfwer, halstannat till Kronan och ett halft till
Sraden, men denna senare afgift, i föste af ,667 förlän-
te Bergs Stads friheterne, kommit att upphöra; Sy¬
nes Stats-IltstoUet att wid Grufwans nedläggande,
skattläggningen i förhållande lill ofwannämnde afgift
och styl-ighetcr, bör beräknas.
4:0 Att den Stads- och Grufwe.Jorden åtföl¬
jande Skog bör refwas och hwad som tillkommer hwar¬
je lott den samma bestämdt tilldelqs samt hwad lill
odling är tjenligt och ej af Tomtägarne kan begagna-,
till anläggande af Torp eller Nybyggen upplätas.
5:0 Atr sä länge som Silfwer. Grufman af
Bergslaget arbetas och Kronan derföre ätnjuter den
utsatte räntan, stola de Bergslaget anflagne Recog-
nmonS
2?8 Den »> Januari».'
nitions-Allmänni agar med samma ratt och friheter
som hittills af Bergslager begagnas., i anseende till
de alla Ädlare Werk sörunte frihet för Recognitions-
afgift. Men akt derest Grufman helt och hållet ned- ^
lägges, stola besia Allmänningar till Hemmantal in¬
delas och till Skatteköp upplätas.
6:0 Att om Bergslaget finner fig i ständ att i
Jernwerks- anläggning inga, stall anhällan derom
wara Berglaget oförmäqrad; Sa mycket forn af of-
wannämnde R-cogniiions-Ailmänningar för Brukets
behof erfordras de samma owägerligen anfläs. Sä
lange Arbetet i Silfwcr-Grufwan ffulle fortfara och
Kronan deraf erhålla fina 200 Mkr Silfwer, stall
också för Jerntillmerkningen endast enkel Hammar,
stalt erläggas och Tackjerns'Bläsningen wara. ifrän
Tionde-asgift befriad. Men skulle Gruf,van helt och
hällit nedläggas och Kronan icke erhälla fin ärliga
inkomst af 2vQ Mlr lödig Silfwer, stall, för det
Smide Bergslaget begagnar samma afqifter, erläg¬
gas som för gamla Jernwerk af samma egenstap och
som är i åtnjutande af enahanda förmoner.
7:0 A?t för att lemna Sala Bergslag möjelig-
feten alt samla tillgängar lill sädane Werks anlägg¬
ning och för alt i allt fall lemna denna Bergslag
någon ersättning samt tillfälle alt bereda fig till den
förestäende förändringen, lillfiyrker Ukstotler att Rik¬
sens Ständer, dä möjelighelen af en sadan anlägg¬
ning ar obestämd och förlusten derföre kan blifwa för
Bergslagen sä mycket mera kännbar, mätte läka Sa¬
la Bergslag fä behälla alla fina nu ägande sörmä-
ner och ra ligke er under en lid as 5 är eller till nä- H
sta Lag ima Riksdag, efter hwars förlopp Kronan l
först D
Den ii Janu-ri».
279
först kommer i Åtnjutande af de nämnde Hemmans-
Ränlorne och Grufwe-drängs-hjelpen, hwilka således
med är 1815 kommer alt till Stats. Werkst inga.
8:0 Till denna tid förblifwer sä wäl hivad Kro¬
nans hittills ägande inkomster, som hwad utgifter^
för Aflöningen af Grafmans Tjenstemän angar, wid
det som hittills marik brukeligt, endast med det för¬
behåll att inga nya Tjenstemän tillsättas och att de
närwarande fig icke med Grufwe-drjften widare befat,
ta, än sä mida Bergslags-Jntresienterne der ästunda.
9:0 Alt hwad angar sä wäl framtida Reglerin¬
gen af desie Tjenstemans Löner, dä de wid Hemmans»
RäntorneS Återtagande stola pä Allmänna Indrag¬
nings- eller Penfions-Staien uppföras, som de mera
detaillerade Stanganden, hwilka i händelse af en
Jernwerks anläggning erfordras, Riksens Ständer
mätte hos Konungen anhälla, det Kongl. Maj.tt med
afseende pä de förändringar sig företeende omständig¬
heter kunna erfordra, täckes taga till grund för fina
Förordnanden i detta ämne de uri 1804 ärs Com-
misiions Betänkande uppgifne Förstag och omständig¬
heter.
rare Att, sä länge Silfwer-Grufwe driften fort¬
far, eller därest en Jernwärks anläggning ägt rum,
Kyllinge Mjöl- och Säg-qwarnar stola af Bergs¬
lags-Jntresienterne allt framgent som hittills under
cwerldelig nyttjande rätt begagnas och Räntan till
understöd för olycklige eller förlamade och orklöst
Gcufme-Arbetare anwändas. Men att derest Gcuf-
we-Arbetet, helt och hållet komme att upphöra, utan
att någon annan Smides- eller Jernwerks-anläggning
ägt
Den kr Januerir-
ägt rum, stall rännan af Kyllige Mjölqvarn owäger
ligen till Stats-Werket äler indragas.
Sluteligen har Stats-Utstottet trott sig böra till
Riksens Högs. Ständer hemställa om icke, wid den
tillgörande förändringen, antingen en ny Iern-Werks
anläggning widtages eller med Arbetet i Silfver-
Grufvan i mer eller mindre mon stall fortfaras, det
icke blir nödigt a l ull Reglerande sä ival af Sia.
tens förhållande till Bergslags - Jntrestenterne, svin
Vestas fins emellan, en Compromist - Natt, under led¬
ning af någon skicklig Embetsman, ma pa stället fät-
tas och äga magt akt derstädes afgöra alla mindre
betydcliga twiste-ämnen.
Herr Bergs-Rädet Kotkiosts serskildta yttrande
följer härjemte, och fötenar Skars-Utstottet sig med
Herr Uotkoik i den omständigheten att en wekenska-
pelig undersökning af uti Bergswetenskapen kunnige
Man mä innan nästa Riksdag in loco verkställas.
Hwilket allt Riksens Höglofl. Ständers Egit om-
pröfwande wördsammeligen hemställes. Stockholm
den gr December »809.
Pä Höglofl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcsie-Ttänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
<^1se8 kleming. VVeiäman.
Pä Wällofl. Worgare-Ständ. Pä Hedcrw. Bondc-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Orri. kr. l,»näberx. ^-'Islon.
kröäelius.u
Det-
Dcn n Januari!. 28 l
Delta begärtes pä Bordet.
Herr Borgmästaren äVaKrendevA erhöfl ordet
och uppläste ett sä lydande Memorial:
"Wördsamt Memorial!
Ibland de mänga indragnings.projecter, hwilka
under närvarande Riksmöte blifwit lill Riksens Hög.
lofl. Ständers pröfning öswerlemnade, sinnes mä hän.
da icke något, som till sin grund och sine påföljder
är af mera granlaga beskaffenhet än ben nu as Rik«
sens Ständers Stars-Ukflott upptagne fräga om e>,
sadan förändring i Sala Silfwerwärks narwarande
författning, hwarigenom Kronan kunde komma i till¬
fälle alt ätcrfä de af framfarne Konungen Silfwer-
Wercr förlänte Hemmans-Räntvr; Och dä pä det
Beslut Riksens Högt. Ständer mi berörde ämne täc¬
kas widiaga i wäsentelig matto beror den Allmänhets
»välfärd, hmars rättigheter »nig är anförtrodt, att wid
denna Riksdag bevaka, torde det förtätas mig om
jag med någon widlöstighet framställer de betänklig¬
heter, som hos mig uppstätt wid granstning af Högs.
Stats-Utskottets meddelte rulätande och Förslag.
Förr än jag ingär i pröfning af detaillerne uti
projectet lärer i afseende pä Dest grunder wara nö¬
digt att tillse huru beskaffad den rättighet är, med
hwilken Sala Bergslag innehafwer Silfwer-Wcrket,
samt widare, om med behörig wisthet är uuönt, alr
Sala Grufwa ej kan i framtiden bära sig.
Handlingarne utvisa, att sedan Sala Grufwa
en längre tid drifwits, dels pä Starens enskildta be¬
ke st»
282 Den n Januari!-
kostnad, dels i förening med nägra -fä Zmresienter,
under h,vilken tid afkastningen war Miska ringa samt
icke pä längt nära swarande emot de dera gjorde kost¬
nader och Merkel bewilljgde förläningar af Hemans-
Ränkor och dagswerken m. m. sä fann Högstsalig Ko¬
nung den XI:te, hwarS Nit och djupa insigter
i det som Rikets Hushållning rörde, ännu i tacksamt
minne förwaras, för Staten nyttigast, att medelst öp¬
pen T-anspork af den 20 Jannärii 1682 öfwerläta
betra Werk med a"t hwatz dertill war förlänt pä Sa¬
la Bergslag och Borgerskap med desi Arfwingar lill
ewardelig! bruk och nyttjande emot de ivilkor samma
Transport utsätter; och^ efter det Bergslagen enligt
ser,kille Conträcrer af Ären 1685 >^ch 1704 ärhällit
rätkigher, att, utom Grufwe-drängs hjelpen af alla
Silfwer-Werket underlaggde Socknar, jemwäl uppbä-
ra Dagswerks penningarnc eller Ztordebols- och Man-
tals-Dagswärken tillika inetz alla öfrige Räntor af de
sex Nedre Socknarne, har Bergslager genom ytterli¬
gare Nådig transport af den y September 1741 ef¬
ter dä gällande Gcund-Lagar blifwir försäkrad, att i-
frän berörde dag allt framgent och ewärdeligen, sä
länge Bergslagen förmådde efter rart Berzswis häl¬
la Grufwan och Silfwer-Werket tvid magt, fä be¬
hälla Merker samt orubbad till godo njuta alla de
förmoner och Förläningar af räntor m. m. som af
fordna Konungar blif.vit Sala Stad och Silfwer-
Werk donerade och förläme, och verta allt emot ben
skatt och pä de Ivilkor, som Uti rransporren och del Kgs.
Kammar-Collegii-m den 20 September 174g utfärda¬
de Contrakt tydeligen bestämmas: I följd af hwilka
Ashanvlingar, som för ewärdeliga tider til äggas
Bergslaget Skatte, och Besittningsrätten af Sala
Silfwer Werk jemte hwad thy tillhörer, Borgersta-
pet
Den n Januari!.
28'
pet och Grufwu Inrresienterne uii ett Bolag samman-
trädt, för alt utgöra en enda Bergslags-Societet och
efter Transportens förestrist fördett Silfwer-Werket
uri wista Lotter, h.varä besittningsrätten sedermera
gäll i Arf och köp samt är för delagarne med or-
dentelig Lagfart och Fastedom bekräftad,
Pä sä Laglig grund hwilar Bergslagets rätt lill
ewärdeligt bruk och nyttjande af Sala Silfwer-Werk
med desi rillhörigheler. Och ehuru det icke kan bestri¬
das, att en del af de Bergslaget sönindte iörlanift,
gar äro förenade med wiste skyldigheter i afseende pä
Silfwcr-Werkets drift, lärer linväl icke fäscm Högs.
Stats - Utstortet antagit, deraf föllja, akt de emellan
Kronan och Bergslaget flurade Comracter för sadan
orsaks skull kunna ä Statens sida när som hälst bry¬
tas. Till egen,kaperi af etr Arrende hörer, alr der
för ägaren och Arrendatoren innefattar ömsesidiga rät¬
tigheter och skyldigheter; men om den princip anrogs
att ägaren alllid wore berättigad, att emot eftergift af
de skyldigheter han af Arrendaroren sig betingat Åter¬
taga sin Egendom eller inskränka de förmäner han
pä Arrendaroren öfwerlatit, fä wore den fenares rät¬
tigheter inga, hans säkerhet ingen. Emellan enfftl-
personer äger wisierligen icke »agon tillämpning af
denna princip rum, och jag hnr af det till Riksens
Högloft. Ständer nyligen ingifne Betänkande angå¬
ende Kongsgärdarne funnit, att Högloft. Stats-Ut¬
skottet icke eller ansett den kunna tillämpas i fräga
om de rörande en del af desie Krono-Lägenheter ftut-
ne Arrende-Contracter, hwilka likwäl till sin Natur
äro sä wida stiljde ifrän de med Bergslaget ingäng-
ne Contracter, att dä större delen af de förre elber
Kongsgärds-Arrendena endast innefatta Nädebewis-
nin-
284 Den n Januari!
ningar emot enstilte personer, de senare deremot tiss,
kommit icke för att tillskynda Bergslags-Jntresienter-
ne »agon förmon, utan för det Kronan ansäg för sig
nyttigast, al: pa de med Bergslagen öfwerenskomne
wiklkor ofrräda Silfwer-Werket; Hvarförutan här,
wid tillika bör anmärkas, att de med Bergslaget slut¬
ne pcrpctuelie Contracter, enligt deras tydeliga orda¬
lydelse. hade titt söremäl, att Bergslaget genom ivisi-
het om en stawgwarande orubbad befiktning af Silf.
wer-Werket och desi tillhörigheter mane uppmuntras,
att med mera fik? och omtanka drifwa Grufman, samt
pä sätt som äfwe» skiedt u i nödiga byggnads-anstal-
ker n>. in. nedlägga deras förmögenhet. Om emot
Bergslaget skulle willja äberopas, att framfacne Kon¬
ungar icke ägt magt att »ian Ständernes samtycke
abalienera de Kronans tillhörigheten, som b ifwit pä
Bergslaget öswcrläme, sä förekommer härwid, att
Ri sens Ständer wid de manga tillfällen, da fraga
Uppskatt oni reduclion af borrtförlänte Krono-gods,
alldrig klandrat Bergslagets Arrende.rälkigher, u an
rmärtom efter Conrraciernes afflutande, sielswe för-
yrdnat ätskitlige anstalter, som innefatta eit g dkän-
nande as den med Silfwer-Werkels borrtarrenderan-
de wid agne Författning, till bewis hwarom endast
mä äberopas, alr Riksens Ständer uti Memorial d.
22 Augusti i74l tillstyrkt en Bergs-Fiscals anta¬
gande pä Kronans Stat till eftersyn wid det till en,
fkilte upplätne Silfwcr-Merket med desi tillhörigheter;
Att efter hwad Kongl. Brefwen den z i Julii och 6
Augusti >?Z9 utwisa, Riksens Ständer da redan we-
lat bcwara Werkets rättigheter i sitt förklarande alt
ställa i utöfning flere underlaggde Socknars skyldig-
heter; Akt, i anledning af Riksens Ständers berät¬
telse och Memorial af den 22 Augusti 174', Kgl.
Maj:t
Den n Januari!'
Maut genom Dref,' af samma dato widtagit ä Killi»
ge Författningar med Werkets drrst, samt att Rik¬
sens Ständer den 14 December >747 hos Kongl.
M>i:t anmäl: nödwändigheten deraf ml de omtring
Sala Silfwer Werk belägne ochi lhy tillflagne S.o^
gar ivärdades.
Dä nu, fäsom berördt är, Sala Bergslag i
grund af erhällne Transporter och ordenksi med Kgl.
Kammar Collegium assiuraoe Contracter, dem Riksens
Höglofl. Seander genom hwarjehanda äigärder god-
kändt, är Laglig innehafware af Sala Silfwer-Werk
med thy tillagde förläningar^ Dä Bergslags-Jmres-
senterne pä de: »ogastc fuilgjordt de i Conlrac erne
dem älagde skyldigheter; Dä för Contrackernes ewär-
deliga bestånd nägot annat willtor, mom Arende-as-
giflerne, ej är Bcrgslags-Jnleresienterne förelagt, än
atk de ffulle efter rätt Bergswis hätta G usivan wid
magt, samt detta wilkor destomera bör anses wara ä
Bergslagets sida uppfyllt, som G.uswans afkastning
i senare tider märkeligen stigit emot hwad den ivar
när sista Transporten meddeltrs; Ock dä st» ellgen de
med Tomterne förenade Lotter i Gillsman och desi re«
venue Utgör en i de fläste uuwarande I rnehofnmreS
hand med dryg kostnad förwärfwad och - emmi alla La¬
ga Actus förwarad Egendom; sä läicr enior 7 7
uti Regerings-Formen och den princire, sini dlifwit
följd i ftäga om andre förläningar af Kronans Gods
någon rubbning i de med Sala Bergslag flmade
Contracter ej funna ske, eller nägon annan förändring
uti Silfwer-Werkets när-oarande Författning söiestrif-
was, än den, som med Jnteresienlernes egen önskan
och medgifwande kan instämma.
Men
Den n Jarmar».
Men skulle Riksens Högloft. Ständer, lika med
Stats-Ustkottet, anse helgden af de erhästne krans-
porter och ingängne Comraeier hwarpä en Stads och
elt helt Samhälles bestånd hwilar, böra wisa för
Statens närwarande behof och ivid betragtande af
den kanske mer sklenbara an werkeliga förlust Sta¬
ren af Silfwer-We>kels drift lider, simmer sig böra
och kunna inga i pröfning om en förändring i Sa¬
la Silfwer-Wcrks författning, sä äterstär att vireda
pä hwad sätt en sädan förändring lämpeligast, med
iakttagande af Statens fördel och Bergslags - Sam¬
hällets rättigheter bör werkställas. Högloft. Stats-
Utskocket, hmars tio icke medgifwit en noggrann
pröfning af alla till delta wigtiga ämne hörande
omständigheter, har fäst sig ivid den undersökning,
som af en tillförordnad Kongl Cainmisiion är 1804
förrättades och t följd af Commisiionens Betänkan¬
de, det Stais-Utskottet med föga förändring gillat,
för otwifmclagtigt anfelt, att Sala Grnfwa ej lunde
utan förlust för der Allmänna drifwas, samt derföre
tillstyrkt att S'aten borde ä ertaga de Werket förlän-
te Hemmans - Räntor och deremot öfwerlemna Gruf¬
man till Inckresiemernes fria disposition, eller som
ar det samma till ödeläggelse. Hnruwida Sala Grus¬
ina i framtiden kan bära sig e er ej, derom är lik»
»val ännu icke med behörig noggrannhet undersökt.
Sädant hörde mät till föremålen för Commisiionens
befattning; men dä a ena sidan Commisiionens hela
uppmärksamhet ivar rig ad -ä den winst, som genom
Förläningarnes indragning stu le Staten tillfalla, och
ä den andra, Commisiionen, i anseende till de delade
begreppen innom Bergslaget, trodde iwärt emot rät»
ta förhällandet att den projccterade förändringen mo¬
re enlig med samkelige Juteresienternes egen önstan,
sä
Den n Januari!- 287
sä ansägs frägan om Grufwans tillständ såsom ett
ämne af mindre wigt, och en hivar stall, wid gransk¬
ning af Commisiionens undersökning lätteligen finna,
akt deraf, rörande Sala Grufwas werkcliga belägen-
heter och utsigter för framtiden, icke star att hämra
nägon sadan upplysning och vswikelig wisihet, utan
hwilken det torde synas betänkeligt att ödelägga ett
Werk, som äfwen under desi minst lyckliga perioder
af framfarne Konungar njutit en sa utmärkt omwärd-
nåd; ett Werk, hwars ärliga afkastning, äfwen om
den med förlust frambringas, utgör en National winst.
Det är deremot uppenbart och äfwen wid Comisiio-
nens undersökning utrönt, alt uti Werkets Oeconomie
finnas mänga fel, hwilka dock icke alla aro lill sin
beskaffenhet och werkan kände, men Begslaget har
sjelf öustat en reform samt förklarat sig wilsta gä
Statens fordringar till mötes; Och som, i händelse
genom en förbättrad Hushållning, Werket kunde med
mindre kostnad drifwas, Jnlresieuterne blefwo i till¬
fälle att ulan en sä kännbar afsaknad, ätminstone ef¬
ter hand återlemna de föekäme Hemmans. Räntorne,
samt det ä Statens sida äsyftade ändamål således be¬
fordras pa ett sätt, som ej kränkte Bergslagets rät¬
tigheter; Alltså och när den omständighet, att i sena¬
re lider Grufwans afkastning, med en minskad till-
iverknings-kostnad strgit, synes gil,va anledning ack
Gruswan ännu förstenar mera uppmärksamhet, än
akt den skulle ät plundring och total förstöring öfwer-
lemnas, wägar jag föreslå, om icke den anstalt mä
wara nödig, att en vrdemelig och pä Wetenskaptiga
grunder byggd undersö ning, a-.igäende sä wäl Sala
Grufwas werkeiiga tillstånd, samt hvad hopp den lör
framtiden kan lemna, som ock rörande Hushållningens
mängsaldiga brister och medlen ail lill besparing i
288
Den n Januari!-
Dest 11 Jarmar».
289
kostnaden wid Werkeks drift, de samma afhjelpa, bör
af Bergskunnige Män förrättas sann Bergslags.I.i-
tressenterne lemnäs tillfälle, alt, i samråd med de'lill
nndersökningcns wärkstäilande utsedde personer, förestå
och bereda veu förändring i Werkeks närwaranve för¬
fattning, som närmast förenade Statens och Bergs¬
lagets ömsesidiga fördel, hwilket allt lunde för sig
gä innan nästa lagtima Riksdag, och dä till Riksens
Ständers pröfning öfwerlemnas.
Att den förlust Staten, enligt Comissionens cal.
euler, ärligen för Silfwer-Werkels stull wiokännes,
anses säsom ett skäl art wägra bifall tell denna hem-
ställan, förmodar jag sä mycket mindre, som den sö-
restagne undersökningen just har lill föremål, art ic¬
ke, genom e t sörhastadt Beslut om Gnrfwans öde¬
läggande, en längt större förlust ma för framtiden
det Allmänna tillfogas, samt Riksens Hög!. Stän¬
der destutan lärer finna, att. om ock den projectcrade
förändringen nu bifölles, Bergslaget i allt fall mä¬
ste lemnäs nägon tillräckelig tid att bereda sig dertill
och påtänka de utimägar till bärgning, som med Gruf.
wc-dliflcns upphörande blesme för densamma fä högst
nödivändiga. Ockfä är Skakens sä mycket äberopade
förlust för Silswer-Werkels skull, dä den rätteligen
betragras, af föga betydenhet. Den u gör, enligt
Skats-Utstottcks u räkning, 7198 R:dr, hwarisrän
dock, när de för Silfwer - Werkets >kull stjedde för¬
medlingar biifwit räknade Werket till last asgä wär-
d^t af 299 Tunnor Spanmäls-ränla eller efter 1803
Ä s Markegång 1IZ4 R:dr som Kronan njuter för
de i fräga warande sta:tlagde berydelige Mjölqwar.
uar, bland hwilka mä »ämnas Breds- och Nyqwar.
nar, utom Bewillningen dera, och Kronans inkomst
af
af Bispebo Manufackur - Werk, hwilka Lägenheter
! helt och hållet existera endast genom uppdämningarne,
, pä hwilken grund Kronans ärliga förlust således blif-
. wer endast 6064 R.dr: Och dä denna förlust, hwil¬
ken uppkommit genom det olika wärde Silfret, i för-
' hastande till andra waror, i senare tider fäkt, samt
alltid beror af Markegängen, härleder sig ifrän för¬
mäner, som ett Samhälle af mera än 2000 personer
åtnjuter icke »behörigen, utan i grund af lagligen
siutne afhandling», wid hwilka de haft all anledning
att sig trygga. syneS denna förlust icke förtjena serde¬
les uppmärksamhet, i synnerhet dä i betragtande jem-
wal kommer ej allenast alf, om Grufwe-driften upp¬
hör, ett icke ringa antal Medborgare af G.ufwe- och
Hyttarbetare, som endast af den haft sin bergning och
med Hustrur och Barn utgöra omkring 802 personer,
stola bringas L uselhet och nöd, hwarisrän de genom
Statens försorg mäst rädlvaS, en tarflig Stad nära
förstöras, dess näringar aftyna, dess Folkmängd aftaga
samt genom allt detta Statens styrka och inkomst för¬
minstas, utan ock att Kronan, som för 8 R:dr Mkn
inlöser de 222O Mkr Silfwer, som ärligen tillwer-
kas, troligen finge åtminstone med n R:dr Mkn
detsamma betala, om det frän annat häll stulle an¬
skaffas, och således i en annan wäg förlorade den
winst, som genom Räntornes indragning är pärak-
nad. Om, utan afseende pa detta allt, Riksens Högl.
Ständer likwäl stulle finna, att Sala Bergslags ö-
de nu genast och utan Jnteressenternes förutgängna
hörande kan och bör bestämmas, samt gilla StatS-Ut»
stoltets Förslag angäende Räntornes indragning och
WerketS öfwerlemnande till Bergslagens egen fria di¬
sposition, sä äterstär att jgransta de resultater, hwilka
Stats--Utskottet, i conformitb med 1804 ars Corn-
Lierde B. 2 Z. N:o 37 — 38. mis.
2YO
Den ii Januari!-
mitzions Betänkande, ansett följa af den projeckerade
förändringen.
Deribland är af största wigt frägan om en ny
Skattläggning ä den till Staden donerade jord. Hög¬
loft. Stats-Utskottet, som insekt att, i följd af Sta¬
dens Privilegier och urminnes häfd, all denna jord
ej knnve annorledes be.ragtas, än såsom Jnteresien»
terne under enskilt ägande rätt tillhörig, har profete¬
ra , art sä länge Silfwer Werket komme att af Bergs¬
laget drinvas, borde såsom ränta för joroen ärligen
utgiswas de 202 Mkr Silfver, som utgjort Kronans
winst af Werket, samt att, om Grnfwe-Arbeket upp¬
hörde, jorden skulle skattlägga-; tilt en afgift svaran¬
de emot de onera, som jorden förn sätt »vidkännas,
och bestätt dels i skyldigheten att hälla Folk och Hä¬
star till Grufwe-driften och dels uti en pä 1602-ka-
let ärlig as.stst af lod Silfwer för hwarf Tomt;
Men dä harwid i betragtande kommer, att ofwan»
nämnde afgift äf 202 Mkr Silfver icke är lagd pä
Jorden, utan ulgtr tionden af Silfwer-tillwärknin-
gen, lika som förut Silfwerskatlen pä 1602-talet,
och det i anseende tift de förläningar Bergslaget till
Werkets drift af Staten erhällit, likwal emot särskilt
Arrende; Att, när desse förläningar nu ätertagas.
Bergslaget ej njuter af Staken någon förmon för
Silfver Werkets skull; Att Jorden, som i grundas
1624 ärs Privilegier donerad ett par Secler, »varit
i proprictairers ägo och med afseende pä de förmä¬
ner densamma ätföljt blifvit högre betald än annan
Jord, genom Förlaningarnes Återtagande och Grufve-
drifkeus upphörande redan förlorar mera än ^:del af
sitt warde, Hälst en Tomt, som äbyggnaden oberäk¬
nad manligen gätt i köp för iova N:vr Banco är-
- ligen,
Deu n Januari!- 291
ligen, haft akt påräkna minst 2Z R.dr samma mynt
i Utbyte eller revenne af Grufvan, hwilket nu kom¬
mer akt upphöra, sä lärer Riksens Högloft. Ständer
täckas inse, att, ehwad Grufve-drifken mä komma pä
Bergslagets enstilra bekostnad fortsättas eller mätte
nedläggas, det i bägge händelser icke är med rättwi-
sa och än mindre med bi vighet enligt, att Jorden
belastas med andra onera än den förut dragit, utan
att fast mera anledning »vöre att päränka, huru de
personer, soUi, i förlitande pä Lagligen ingangne Af-
handlingars helgd, nedlagt deras förmögenhet uti sam»
ma Jord, kunde hällas skadeslös för ben förlust de
utan allt eget förwällande, endast för Statens för¬
del skull, fä genom Förläniugarnes indragning '.vid¬
kännas.
Om Högl. Ståts-Utskottets tillstyrkande att, se¬
dan den Stavs-Jorden ätföljande Skog blifvit ref-
wad och hwarje lott nlldeld dest behörige utmål, hwav
som till odling wore tjenligt och ej af Tomtagarne
kunde begagnas, borde till anläggande af Torp och
Nybyggen upplätas, endast innefattar ett räd eller en
anwisning huru Jnteresienterne med bästa fördel kun¬
na anwända hwad af Skogen för dem sielfwe icke
mä wara oumgangeligen nödigt, sä har jag icke nå¬
got derwid alt päminna, men om detta yttrande skul¬
le involvera, att Staten äger nägon rält till denne
skotz fär jag anmärka att. jemlikt 25 § ui de Sala
Stad Nadigast förunte Privilegier, Staden blifwir
ddneradt all den skog och mudlbete, som tillhört Wäs¬
by gärd samt Ekeby och Brädstad Byar, hwilkas
fordna ägor nu utgöra den donerade Jorden; I följd
hwaraf Kronan ej kan utan kränkning af Privilegi-
erne
28» Den II Januari!-
erne tillägna sig nägvn dispositions-räll, af hivad
beskaffenhet den wara »nä, öfwer meranämnde Skog.
Dä Högl. Stats-Ulskottet tillstyrkt, att Bergs¬
laget mätte förunnas endast Z är att bereda sig till
förestående förändringen, har Utskottet wisserligen icke
gjort tillbörligt afseende pä Bergslagets rätt, att icke
genom päskyndande af ändock för Bergslager känbar
förändring, desi walford mä alldeles äswentyras, el¬
ler noga beräknat möjeligheten, att Bergslaget inom
en sä inskränkt lid stulle kunna för sig etablera en
ny Författning. Wid alla tillfällen dä Riksens Stän¬
der funnit skäligt upphäfwa perpeluelle Comracter,
som med enskilte personer blifwit träffade angående
Kronans Egendomar, har alltid en wida längre, stun¬
dom till roo är utsträckt tid, blifwit Jnnehafwaren
lemnad; Och huru myckel me>a synes icke sädant bö¬
ra iagttagas dä frägan är om eit Samhälle af mera
an 2000 personer, dä Statens winst genom Contra»
cternes npphäfwande blir sä ganska ringa, att den
kanske ej kan jemföras med den Staten gjör genom
ätertagande af en enda Kongsgärd.
Jag har förut nämnt och upprepar det annu,
att Sala Bergslag och Stad, utan att alldeles för¬
störas, ej kan annorledes än successivt älerlemnaKro-
nans förläningar, och jag tror rarrwisan och ett bil¬
ligt afseende pä näqra tusende Medborgares »välfärd
fordra, art Riksens Högl. Ständer, i händelse Bergs¬
lagets rättigheter kan upphäfwas, lemna Bergslager
ä minstone zo är i ostörd besittning af deras närwa-
rande Lagligen förwärfwade förmoner samt att först
efter desse ärs förlopp, en sliccessive indragning as
Förlaningarne widlager.
I öf-
Den ii Ianuarii- 293
I öfrigt och hwad angar nödwändigheten af
Embetsmanna-tillsyn sä lange Grnfwe driften kan för»
rättas m. m. äberopar jag det serskilta yttrande Herr
Bergs-Rådet stotbost' afgifwit och Högloft. Stats-
UNkottets Betänkande ätföljer. Stockholm den n
Zanuarii 1810.
Larl v. ^VLlrrender§."
Berörde Memorial kades till de öfrige Handlin-
garne pä Bordet, och fann Ständer att Herr Borg¬
mästaren more obetagit deraf lemna de öfrige Respe-
ctive Ständen del genom de g:ne serskilta Exemplar,
som derwid af honom företeddes och i sädant afseen¬
de af undertecknad Secreterare päskrefwos.
Upplästes följande;
"Utdrag af Protokollet, hället hos Riksens Högs,
Ständers Banco»Utskott ben 2 Januarii
18 d').
S. D. Genom Utdrag af Protokollet under ben
i8:de sistlidne December, har Hederwärda Bonde»
Ständer, till Banco.Utskottet förwist Riksdagsmän¬
nen jsonar Konstons frän Blekingen, Anders Sand¬
ströms ifrän Jönköpings Län, kelar Oxelberg ifra»!
Carlskoga, och Dorias ttäk-anslon ifrän Calmare Län,
till Ständets Protocoll ingifne yttranden, i anledning
af Banco-Utskottets, under den 6 i samma mänad
gjorde hemställan, emot private penningars insättning
i Riks-Discont-Merkel, samt om Ränteberäkningen
S Banquens, till berörde Werkö utläningar, ttreddel--
te biträdes-Summa.
Uti
-94 Den n Januari!.
Uli berörde yttranden, yrkas Hufwudsakeliaen, in-^
dragning med alt styndsamhet af Banquens biträde
till Diseontrörelsen; Hwilken Summa deremot genast
borde anwändas till Landkbrukets ^understöd, genom
Lans uigifwande pä Fastigheter; Ä'wensom att li¬
den dä en sädan »kläning ofelbart bör kaga sin bör¬
jan, mätte nu af Banco-Ulstonet blifwa bestämd.
Förra delen af Banco-U,stöttets tillstyrkan, att
Private penningars insättning för Ränta i Riks-
Discont-Werkek, ej mä fä äga rum, har af Heder-
wärda Bonde-Ständet blifwit bifallen; Ränll-beräk-
ningen ä Banquens Discont^ biträden deremot, jemte
Discont-länenS förwandling till Fastighets län, har
Sländet till Banco-Utfforkets ytterligare utlätande
ärerförwist.
Öfwer sistnämnde Försiag, har förut någon an¬
ledning till Banco-Utstottets serskildta yttrande sig
icke företedt. Derwid förekommer emedler id, hwad
Mstottet före detta ej underlälit, att till de Refpective
Ständens eftersinnande hemställa, huruledes uti Ban¬
quens närwarande, nog allmänt kände, belägenhet nä.
gon betydelig utlänig af dest Sedlar, pä en läng ä-
terbetalningstid, stulle för Realisationen medföra äf-
wentpr. Med Länen pä korrt determinerad tid, är
förhällandet olika: de kunna och böra wid förfallo-
dagcn inga; samt derefter, i fall fädant oumgängeli-
gen fordras, till större eller mindre del, lills widare
innehällas, eller instränkas. Banco-Ukstottet äger ett
wäl grundadt hopp/ alk sistnämnde för Näringarnes
beständ äfwenryrliga uwäg, under deras, jemte Han¬
delns ännu fortfarande swära belägenhet, icke stall för
Banquen blifwa nödwändig, men innefattar dock all-
Den n Januari!. 295
Lid ett, ehuru gansta kännbart, dock kraftigt medel
för Realisationens oafbrutna underhällande, som med -
en »kläning- pä Fastigheter omöjeligen stär att före¬
nas. Sistnämnde Län arv af Riksens Ständer be-
stutne att rugifwas, wid den ttd fädant, utan fara
för Merkel, kan äga rum; de till det Allmännas
räddning och upprätthällande redan utgängne, och
tilläfventyrs än widare oumbärlige förstokrer, göra
wisierligen, för det närwarande, ett uppskof derutin¬
nan oumgängeliqt; men igenom den betydande afbe¬
talning, som ä berörde Förstotter redan är faststäld,
och ofelbart ytterligare blifwer utsedd, jemte en för-
tvamad förman!igare Conjuncturfför Rikets handel,
bör förmodas, att möjeligheten för nye Fastighets-
Läns utgifwande, icke är pä nägon längre framtid
aflägsnad: A t nu förut bestämma en sädan tidepunct,
är för Banco-Utffottet icke möjeligt.
Beträffande dernäst Banco-Uistottets gjorde hem¬
ställan, om billigheten deraf, att ärliga Räntan för
högst ^del af Banquens biträde till Riks-Difcont-
Werket, matte fä beräknas efter Tre procent, har
hos Banco-Utstoltet förekommit, att sedan Discont-
Werkeks private delägare för ^:del af primitiva Fon.
den, som i det hela Utgör 620,000 R:dr insatt Werk-
Silfwer, efter ett wärde längt inunder Silfrets dä
warande pris, under säker förmodan, att lill utlånin¬
gar, som öfwerstego berörde primitiva Fond, fä, i
i likhet med de private Distont-Jnrätrningarne, an¬
tingen af Banque», eller af private personer biträ¬
das med nödig Fond för Tre proCents ränta; och
samma delägare jemwäl nu förbehällit sig, att för en
sädan ränta fä infälla penningar; men sistnämnde an¬
bud. som Banco-Utstotrst fann skjäl att afstyrka jeni-
296 Den n Ianuarli.
likt de Nespective Ständens enhällige Beftut, icke
lär anlagas; synes en sädan jemkning wara med bil¬
lighet och rättwisa öfwerensstämmande att, dä Ban¬
que» tillegnat sig rättigheten, att ensam fournera rx.
tra biträdes-Fonden till utläningar, nägon del deraf
icke mätte beräknas efter högre ranta än hittills de
till ^:del uti primitiva Fonden, uti Werkets styrelse,
och uti answarighet för ukläningarnc, deltagande pri.
väte Jnteressenter, erbjuda nödig Fond; Och bör här»
wid i öfrigt ej lemnäs vbemäldt, att af den winst,
som sistnämnde lindrigare Ränte-beräkning tillskyndar
Discont Werket, blott ^:del tillfaller de privare delä-
garne, Adelar deremot godtgöres Banquen.
Hwad Banco-Utskottet öfwer den ankomne Re¬
missen i fä mätto funnit anledning anföra, öfwer-
lemnas till Hederwärda Bonde-Ständets benägna om-
pröfning, och önskar Banco-Utskottet, i afseende pä
Reglementets författande för Banco-Förwaltningen,
som fordrar skyndsamhet, art öfwer Ränte, beräknin¬
gen ä Banquens biträde till Riks-Discont-Werket,
hwarutinnan de öfrige Respective Ständens Beslut,
för detta till' Banco-Utskottet inkommit, med görliga,
ste första fä införwänla det Hederwärda Bonde-Slän»
dets ullälande. Är och dag som förr skrifwit stäk.
Efter Befallning
kre!llo§l»s."
iades ad Acta.
Nedan intagne Handlingar upplästes och lades
pä bordet:
1:0 "Wörd-
Den " Iänuarn.
"Wördsamt Memorial'
397
Utom de Kongs- och Kongs-Ladugärdar, hwar«
öfwer Stats-Utskottet till Riksens Högloft. Ständer
afgifwit dess Berättelse och utlärande, hafwa äfwen
andre Krono-Lägenheter blifwit ifrån Kongl. Kamar-
Collegium uppgifne, såsom Krono-Fisken, Qwarnar,
Färjor, Broar, och Krogar med flere, hwilka för
Kronans räkning äro, dels pä wissa är och dels pä
obestämd tid, Utarrenderade, och hwaröfwer Utskottet
äfwen trott sig tillhöra, att till Riksens Högloft.
Ständer aflemna Berättelse.
Till närmare upplysning har en Förteckning,
som härhos bilägges, blifwit författad, hwilken ut-
wisar desse Lagenheters Namn, Arrende-tid Sch Ar,
rende-Summans belopp.
Efter de upplysningar, som Kgl. Kammar.Col.
legii meddelte uppgifter innehalls, finnes Krono-Fi¬
sken wara följande, nemligen:
(LrvicksnndS Lä ne. och ZlintestenS Göse-Fiskerier,
det förra i Södermanlands och det senare i West¬
manlands Län. — Begge dessa Fisken äro en¬
ligt Kongl. Kammar Collegii under den 21 Ja¬
nuari! r8o8 utfärdade Arrende, Contrakt utar¬
renderade pä Sex ärS tid eller till r8rz ärs
flut, emot en Arrende-Summa af 52 R:dr B:co
ärligen för dem begge.
StrUlkarneö Fiske i Södermanlands Län. Der
hära under den 6:te September 1790 utfärdade
Arrende-Contract är prolongeradi till 1812 ärs
ilut.
293 Den 11 Iaimar».
stut, och erlägges uti ärlig: Arrende härföre
36 st. 8 rst.
Motala Kongsfiste, med en skattlagd Qwarn i E>-
sterqöthland. Enligt Kongl. Brefwet af d. 14
Martti 1770, är betra Fiske utan afgift pä 52
är upplätit aflidne Direckeuren ^dr. Itteäman8
Sterbhus-delägare, såsom nägon ersättning för
det lidande bemäl e Direcreur öfwergätt genom
ett af Capitaine!» Lörjs kkilip Lckäkta emot
honom gjort angifwande; Dock att Slerbhus-
delägarne, utan Kronans Gradation, stola upp¬
rätta och ivid berörde tids förlopp uti godt och
fullkomligt ständ till Kronan Återlemna detta Fi.
stewerk.
Motala Ähl-Fiske ibidem. Det härä utfärdade
Ärrende-Contract ar stäldt pä 6 är och upphör
med är 1813. hjtti Arrende ärlägges härföre
ärligen 2 Lisp:d Ahl och 25 R.dr peimingar.
Swmtuna Skjärs Krono-Fiste, ibidem. Arrendet
d,ira är stäldt pä 6 Är och upphör med är 1812.
Ärliga Arrende-Summan härföre är 27 R- s st.
Stora och Lilla Rshnens Rödings Fisken i Ne¬
rike gifwa i ärligt Arrende 7 R:dr 24 st, och
upphör det derom stukne Contrakt, stäldt pä 6
är, med är 1813.
Bogewiks 7 Strömmars Fiske pä Gottland. Det
härom utfärdade Contract upphör med innewa-
rande är 1809; Arrcnde-Summay är 23 Riks¬
daler ärligen.
Skeris
Den ii Januari».
299
Skcns Äök-Fiske i Kronobergs Län, gifwer i Är¬
ligt Arrende zz A:dr ,6 st, och upphör det d.
2i Dec. 1828 flutne Contract med är 1824.
Thurefors Laxfiste i Calmare Län nyttjas af kring¬
liggande Hemmans-ägare, enligt Kongl. Resolu¬
tionen af ve» 2t> Februarii 17^2, och erlägges
en Arrende-Summa af iz R:dr ärligen.
Turaforst Laxfiste i Jönköpings Län, gifwer i Ar¬
rende Z R:dr ärligen, och upphör det derom pä
6 är ingängne Contract upphör med är 1812.
Mörrums Laxfiste i Blekinge Län, gifwer i ärligt
Arrende igor R:dr, hwarom det pä 6 är in-
gängna Contract med är 1812.
Ängsjö Ähldrätter i Christianstads Län, hwarfö-
re erlägges i Arrende 2 R:dr^ärligen, orb upp¬
hör Conlractet, ställdt pä 6 Ärs lid, .med är
1814-
Falkenbergs Krono Laxfiste i Hallands Län, gifwer
rc>6 R:dr ärlig Arrende-Summa. Genom Kal.
Resolutionen den 23 Januarii 1770 har Fal¬
kenbergs S^ad wunnit uteslutande rättighet, att,
emot ett ärligt Arrendeas zi8D:rS:mt, hwil¬
ka enligt Kgl. Kammar-Collegii och Kgl. Stais-
Contoirets Bref den z Oktober 173,, böra ut¬
göras med 106 R:dr Specie i ewerldeliga ti¬
der nyttja detta Laxfiste, med de dertill anslag,
ne Dagsverken, hwilka dock, enligt 1759 och
1761 ärens Contracter, af Allmogen fä lösas
med 140 D:r S:mt, samt att, emot den Köpe-
stil-
zoo Den rr Ianusrii.
stilling, som Skatte-wärderings-Instrumentet af
är 1759 » sätter, det samma lUt Skatte lösas.
Aolfsbro Larfiste, Jbidem, gifwer i ärlig Arrende»
Lsgnr 25 R:dr, och hwarom Contract, siutadt
pä 6 Ar, upphör med är 1815.
Uti Geleborgs Län äro ätstillige Krono Lax. Ähl»
Suommigs- och flere Fisken, hwilka i Arrende
och annan afgift, enligt de derä inkomne Spe.
cisique Förteckningar, erlägga tillhopa Z99 R.
24 si rst.
Uti västernorrland likaledes äkstillige Fisken, föx
hwilka Krpnan ärligen erhäller 646 R-dr ga tz^
Samt u i wästerbotten äfwenledes diverse Fisten,
af hwilka ärligen till Kronan utgöres 1Z24
R:dr Z si 9 rst. Hwarförutan
Torneä Älfs Laxfiske, enligt Kongl. Resolutionen
d. lz September 1791 är uppläkit till Allmo¬
gen i Torneä Socknar pä Arrende uti 120 ärs
tid, emot det de ärligen betala ioao R:dr t
penningar.
Men som likmätigt 5 Art. uti det emellan
Hans Maj:t Konungen af Swerige och Hans
Majit Kejsaren af Rytzland under den 17 sist-
lidne September i- Fredricshamn afflutade och
den z derpä följande Oktober af Kongl. Maj.t
Ratificerade Fredsfördrag, Ostra sidan as Tor¬
neä Älf, blifwir till Rbsiland afträdd tillika med
de Oster om Strömsäran belägne äar,^sa uti
Den n Januari!- 321
Torneå som Muonio Äkfwar: och detta ofelbart
i en beiydelig del torde komma att minsta det
Utrymme till LaxfistetS idkande, som Arrendato-
rerne hittills hast rättighet begagnaz Sä anser
Utskottet häraf blifwa en följd, alt oswanberör-
de Contraherade Arrende-Summa hädanester,
icke kan till sitt öfwerenskomne belopp päräknas,
eller med billighet äläggas Arrendarorerne till
ukgjörande.
Ulstottet är likwäl icke i tillfälle att kunna
bedömma hwad minskning i Arrendet, i anseende
härtill, skäligen kan äga rum, Utan häller före»
att sädant bör ankomma pä en af Landshöfdin¬
gen i Orten härom i Laga Ordning anställd un¬
dersökning, som sedermera bör till Kammar-Cvl-
legii pröfning och fastställelse insändas.
Widare förekomma följande (Qwarnar- Zär-
jor, Broar, Lrogar och diverse Lägenheter,
nemligen:
^qwarnS (Qwarn i Upsala Län- Enligt Kgl.
Brefwet os den z Julii 1722 är denna Q varn
tillika med Nyqwarns Bro utaf Kongl. Kam»
mar-Collegium, genom Contract as den 17 Ju¬
nii 1724, till Bagaren Detlof Lembke borrt-
arrenderad emot en ärlig Arrende-Summa af
500 D:r S.ml för Qwarnen, och roo Dck be¬
rörde mynt för Broen, som efter 2:nr frihets¬
år borde till Kronan betalaS, hwarjemte Lemb¬
ke försäkrades om en ewerldelig besittning för
sig och desi efterkommande, sä länge han full¬
gjorde de uti. Comractet betingade wilkor, och
lill
302 Den II Januari?.
till säkerhet för Kronan, hade Arrendatorn i
Borgen stoldt sitt pä Norrmalm här i Staden
belägne Stenhus.
Wid i?66 ärS Riksdag täcktes Kgl. Maj.-t
enlrgt Ni.fenö StänverS unoerdäniga yttrande
om Krono-Lägenheter t Allmänhet, i Räder fast¬
ställa, au kemdkes Arfvingar jkulle wid delta
Arrende bibehallas, dock sä, att defie Arfwin¬
gar, som borrklemnat det ScenhuS; som Kronan
till säkerhet för Arrendet och ContractetS fnllgö-
rande warit pan.satt, i det stället stulle täta ä
behörig Ort inteckna Nyqwarns Gästgifwaregård.
Staks-Utstottet har saknat upplysning, huru»
wida kemdkes Arfwingar en sadan dem älagd
styldigher, och med milkor hwaraf de wid Ar¬
rendet blifwit bibchästnc, i Laga Ordning full.
gjort; Men ukas ett ifrän Kongl. Swea Hof-
Rätt härhos i afdrift bilagdr Gravakions.bewis
inhämms. atc enligt anställd undersökning i A-
sunda Härads Rätts Inteckaings-Protocollcr för
de sista Tio Arén, lill och med Sommar-Tinget
innewarande Är 1829, finnes icke nägon nu gäl¬
lande Inteckning i Nyqwarns Gästgifwaregärd
för ofwannämnde Arrende Contracts sullgjörande
wara tagen eller bewilljad, inen wäl att siere en¬
skilde personer för hwarjehanda fordlingar hos
Arrendarorerne erhällit Intecknings.rätt, sä wäl
u?i Qwarnarne som Broen, ehuru de till sin
Natur äro Krono-Lägenheter och ägande rätten
Arrenoe-Jnuehafwaren säledes icke tillhörig.
Som d-el, efter Riksens Ständers Beslut, wa¬
rit Arrendstvrcrnes owilkorliga skyldighet, att,
lill
Den il Januari!-
Kongl. Maj:ts och Kronans säkerhet, sjelfwe lä-
ta Inteckna Nyqwarns Gästgifiraregaro, sa an.
ser Srats-Utskottek Arrendatorerne hafwa för-
wärkat deras Arrende-rättighet, om sädanr icke
blifwit af dem wederbörligen iagttagi'; Men
till bestämmande häraf häller Stats-Utsiottct
före att ordentelig och Laga undersökning genom
Konungens Besrllningshafwandes i Orten föran¬
staltande werkställas bör, lill utrönande deraf,
hurnwida Uemdkes Arfwingar, till underdänig
åtlydnad afKongl. Majus och Riksens Stän¬
ders wid 1766 ärs Riksdag widtagne famfäldta
Beslut, hafwa lätit för Arrendet och Conkra-
clets fullgörande af Nyqwarns Qwarn och Bro,
i Laga tid wederbörligen inteckna Nyqwarns
Gästgifware-gärd, och hwarefter Utskottet anser,
alt Kongl. Kammar-Collegium bör sig om deras
Arrende-rätt i Laga Ordning utlåta.
Räfsnäs Wölqwarn i Södermanlands Län.
Arrendet dera upphör, lika som för Räfsnäs
Kongsgärd är 1370. Qwarnens grundränta
15 N:dr erlägges i ärligt Arrende, som utgö¬
res med 2Q Tunnor Mjöl.
Nyqwarns Bro i Upsala Län- Denne innehaf-
wes, lika med Qwarnen af Uemdk.es arfwingar
pä samma wilkor, emot en Ärlig Arrende-Sum¬
ma af gz R:dr 16 fi. Och som härmed är sam¬
ma förhällande, som här ofwan angående Qwar¬
nen anfördt är; sä lärer med densamma pä e-
nahanda sätt komma att förhällas.
304
Den n Januari».
Flötsunds Lärja och Rrog i Upsala Län sif¬
wer i Ärligt Arrende 5,3 R:dr 16 st och upp¬
hör Arrende-tiden med Är 1821.
Ekolsunds Bro och Rrog i Upsala Län, inne¬
hafves utan afgift till Är 1898.
äarnnfkjärs Rrog i Södermanland, derföre er¬
lägges ärligen 5 R:dr 16 och upphör Ar¬
rendet 1820.
Den i r Januari».
825
wes under perpetuelt Arrende och erlägges Ar¬
rende-Summan 4 Rchr i. Papper.
Harja Utjord, Ibidem, iunchafwes likaledes under
ständigt Arrende emot 2 R:dr g2 st om äret.
Wadstena Tegelbruk i Östergöthland- Arrendet
harä upphör 182g, och är arliga Arrende-Sum¬
man Zo R:dr.
Nellansunds Färja i westmanland. Arrendet .
Närä upphör är 1821, och utgör ärliga Arrén- Lula Edets Slutar r Elfsborgs Län innehaf-
wes under
de-Summan 7 R.dr 2 §
i. . ?
wes under Perpetuelt Arrende emot en arlrg
Summa af zos N:dr.
Färjestaden Stora Rör i Lalmare Län, sifwer
» ärligt Arrende 50 R:dr 16 stoch upphör Ar- Tomtören wid Bohus f. d
-endet hära är 18.7. med go R-dr 7- st om^äre^Nstämd 7d^
Orrekulla samt Färjebo i Götheborgs Län inne- Telallens-k,^ ,
derföre är» derföre betalas ärligen
hafwes pä obestämd tid, och 'erläggas derföre är¬
ligen L7z R:dr 19 st 9 rst.
32 st, och upphör Arrendet 1817.
^ .'nnek^f.ves upplätelserne af okwanberölde Kronans
Falkenbergs Tullbro i Hallands " Fisken, Qwarnar, Färjor, Broar och Krogar samt
^ likaledes pä obestämd tiv, emot r divelfe Lägenheter, har Stats - Utskottet utom hwad
ligt Arrende. angar Torneä Älfs Laxfiske, samt Nyqwarns Q!varn
^ Vtnmman här franunanföre anfördt är,
Upsala Slotts Trägärdar. är icke funnit någon anledning förekomma, som kunnat
Lr 12 R:dr om äret och upphör Arre föranleda till rubbning eller förändring uti hwad de
1824. derom ingängne Contracter och gifne Förordnanden
. , - föreskrifwa; Hwilket allt Riksens Högloft. Ständers
ÄkerS Pappers-Qwarn i Södermanland »nneM ^ ^ ^ ^ ^ ^
wes
Eget
zo6 Den n Ianuani-
Eget ompröfwande wördsammeligen underställes. Stock¬
holm den 22 December 1809.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prestc-Ttänd
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Lires kleming. Ilr. VVeistman.
Pä Wällofl. Borgare-Stäntz. Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Larl. Ur. Uanäber^. ^nst. ädlilslon.
ds. Uröäelius."
Den ri Ianuarii- Z°7
, ^ "
"Asflrift.
Gravations BewiS.
Efter wederbörliz anmälan, att Riksens Högs.
Sländers Stais-Utskott äskat Bewis utur Högloft.
Kgl. Swea Hof-Rätts Archive, huruwida Nyamarns
Gästgifware - Gärd, belägen i Upsala Län, Aunda
Härad och Tillinge Socken, är incecknad till Kongl.
Maj:ts och Kronans säkerhet för Arrende-Summan
af Nyqwarns Bro och Qwarn, tillhopa 6oo daler
S:mt, likmätigt Riksens Ständers ä 1766 ars Riks-'
dag widkagne Besiut, som, genom Kongl. Brefvet
den i8:de December samma är, blifwit Högl. Kgl.
Kammar-Collegio kundgjordt och till wärkställighet an-
befaldt, har jag härom undersökt i Asunda Härads-
Rätts Jntecknings-Pwtocoller för de sista Tio Ä en
till och med Sommar-Tinget innewarande är 1809,
och derwid funnit, att nägon nu gällande Inteckning i
Npqwarns Gästgifware-gärd, för ofwanberörde Arren¬
de, icke existerar; Men likwäl act flere enskildke per¬
soner, för hwarjehanda fordringar hos Arrendatorerne,
ärhällit Jnkecknings-rätt sä wäl Uli Q varnarne, som
uti Broen, ehuru de till sin Natur arv Krono-Lä¬
genheter och ägande rätten således icke Jnnehafwar»
ne tillhörig; nemligen: 1822 den 18 Februarii, in¬
tecknades ett Arrende-Contract om Adelar i Nykvarns
Bro och hela Krogen.
i8oz den 17 Februari!, förnyades en äldreIn-
teckning uti Adelar af Besittnings-Räkten till Qwar-
narne, för Academicns i Upsala twänne serskildta
fordringar, hwardera pä 666 R:dr Z2 si Banco, och
en annan pä 36Z R.dr 2 si s rst Riksgälds Sedlar.
S. D.
Förteckning
p» nedannämnde Krono Lägenheter, med uppgift af den Inkomst Staten af dem tillflyttr,
upprattad i anledning af derom inkomne uppgifter frän Kgl- Kammar-Collcgium.
Län-
Södermanland
|
|
Specie.
|
|
Lisken.
Qwicksunds och Flintestens upphör - - 1814
|
50
|
|
|
östergöthland
|
Struckarnes - » » - » 1812
|
|
36
|
8
|
Motala med 1 Qwarn, utan afgift - - 1820
|
—-
|
—
|
—
|
Motala Ählfiste - - - - - 1814
|
29
|
32
|
—
|
|
Swintuna star - - - - - 1812
|
27
|
5
|
—
|
Nerike
|
Stora och lilla Röhnen 2 Fisten - » - r8>3
|
7
|
24
|
—
|
Gottland
|
Bogewiks 7 Strömmars Fiste - - - i8"s
|
2Z
|
|
—
|
kronoberg
|
Skens Ä! fiste - - » - » 1824
|
33
|
,6
|
—
|
Lalmare
|
Thureforsi Laxfiske nyttjas af kringliggande . -
|
13
|
—
|
—
|
Jönköping
|
Turaforsi Laxfiste » - - - 1812
|
5
|
—
|
—
|
Blekinge
|
Mörrums Laxfiste - - - - 1812
|
1401
|
—
|
—
|
Christianstads
|
Älgsjö Äldrätter » - - - 1814
|
2 !
|
—
|
—
|
Hallands
|
Hallenbergs Krono Laxfisten, perpetuelt - - -
|
106 i
|
—
|
.—
|
|
Rolfsbro Laxfiste - - . - - i8lZ
|
25
|
—
|
—
|
Gefleborgs
|
Diverse Fisten i detta Län, upptages uti Arrenden och annan af¬
gift utgörande om äret - « - -
|
599
|
24
|
IO
|
westernorrl.d
|
Likaledes - - - - - -
|
646
|
32
|
—
|
westerbottn
|
Sammaledes - - - . - 1524: 5 9
Än förr Arrenderade Torneä Alfs Fiste rovo:
|
2524
|
5
|
9
|
Upsala
|
O-warnar-
Nyqwarns Qwarn, Perpetuelt arrende - - -
|
83
|
16
|
|
Södermanland
|
Räfsnäs Mjölqwarn, upphör - - - 1870
|
15
|
—
|
—
|
Upsala
|
Zarjor, Broar och Krogar-
Nyqwarns Bro Perpetuelt Arrende - - -
|
33
|
16
|
|
Flötsunds Färja och Krog upphör . - - 1821
|
53
|
1 6
|
—
|
|
Ekolsunds Bro och'Krog, u-an afgift « - . 1898
|
|
—
|
—
|
Södermanland
|
Hammarstjärs Krog » - - - ' - 1820
|
5
|
16
|
—
|
Westmanland
|
Mellansunds Färja - . - - - ,321
|
7
|
2
|
—
|
Lalmare
|
Färje-Staden Stora Rör - - - - 1827
|
5o
|
i 6
|
—
|
Götheborg
|
Orrekulla samt Färjebo pä obestämd tid - - -
|
I7Z
|
|
9
|
Hallands
|
Falkenbergs Tullbro dito - - - ,
|
12O
|
—
|
—
|
Upsala
|
Diwerfe Lägenheter-
Upsala Slotts»Träqärdar, upphöra - - - 1824
|
12
|
|
|
Södermanland
|
Akers Pappers-Qivarn, perpetuelt, i papper - -
Härja utjord — ständigt - - - , -
|
4
|
|
|
östergöthland
|
|
32
|
|
Wadstena Tegelbruk upphör , , - 182g
|
50
|
|
|
Elfsborg
|
Lilla Edets Sluffar, perpetuelt , - « »
|
302
|
|
|
Götheborg
|
Tomtören wid Bohus f. d. Fästning, pä obestämd tid -
|
80
|
32
|
|
Nerikes
|
Ett st. Telg-stens brott upphör . . » 1817
|
32
|
—
|
Stockholm den 14 Augusti 1809.
|
|
|
|
|
N. 6. ^Virnmersteät."
|
|
Zv8 Den l> Januari!»
S. D. Landtmätaren ?ranc? Ödesår i Owar-
narne, för Fru 6e6erberc;8 fordran 600 R:dr Riks»
gälos'Sedlar, samt kill säkerhet för ett af krane in-
gängit Arrcnde-Contract om 3 Mantal i Broby.
1804 den >8 Febr. och 1805 den 2?:de Maij,
Secreteraren I^embkes /^idelar och Gastgiiwaren
I,emdkes Adelar i Omarnwärket för Astesioren k.
6. dlorllblaci? fordringar, tillhopa 4022 R;dr B:cc>,
1806 den 27.de Maj, Secreteraren Lembke?
^.Delar i Owarnarne, som dä kallas Skatte Mjöl-
qmarnar, för Secreteraren hortons fordran 666 R.
Z2 si Banco och
18.07 den ?7 Februarii i Landtmätaren krane?
Utdelar för 552 R:dr Riksgälds-Sedlar,
Hvilket allt likmätigt Protocollcrne härmedelst
betygas. Stockholm den 14 December 1809.
k. k. kaurin
Lagman och Adv. Fiscal."
Z.'v "Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utstött den 8
Ianuarii 1812,
S. D. Sedan Banco-Utskottets utlåtande af
den zZ November sisttidit är, i anledning af Kongl.
Maj.-ts Nådiga proposition rörande medel att werk-
ställa den föreflagne Götha Canal anläggningen, af
samtelige Respcctive Standen till Ulstottet blifwit ä-
terremitteradt, har Utstottet med erkänsla och största
uppmärksamhet emoltagit de ätstilliga Anmärkningar
der-
Den n Ianuarii. 309
hermid blifwit gjorde. Utstottet har af desta Anmärk¬
ningar i A 'mänhet trott sig inse Riksens Ständers
benägenhet för Canal-Weiket, sä wäl som en ledning,
att, fä midt Utstottet anfelt det förenligt med Ban¬
co Werkets Jntresie, jemka de af Utstottet förut fö,
resiagne wilker.
I hufwudsaken äberopar sig Banco-Utstoktct sitt
redan förut deröfwer afgifne yttrande, och gär nu
Riksens Högloft. Ständers önstningar till mö es, ge¬
nom följande Förslag titt ändringar i de puncter och
willor, Banco-Ulsto.tet i sitt förra Betänkande hade
uppgifwit.
Hwad den första puncten beträffar, har den An¬
märkning blifwit gjord, att d.°si Andra Moment ej
stulle wara nog tydligt. Det lyder som föijer-. "Om
teckningen stulle öfwerstiga den päräknade Millionen,
hör sädant ej wara förnekadt, utan att likmäl nägot
afdrag pä hela Summan 800,200 R:dr deraf upp¬
kommer, och blifwer dä tiden för Bankens succesiiva
Förskott, förlängd." Banco-Utstottet-gör sig förwisiadt
akt häraf ingen annan mening kan dragas, an först,
att det ej mätte förmenas Actie-Ägare att teckna en
större Summa an en Million, och för det andra, att
i fall en sädan högre teckning stulle inträffa, de suc-
cesiiva utbetalningarne af Banquens förskott, dä läng-
sammare werkställes. Intetdera af desie wiktor är af
serdeles wigt för Banquen, hwarföre Ulstottet öfwer-
lemnar till de Respect. Ständens godtfinnande, hwad
derutinnan mä iagttagas; Men wägar dock i öd¬
mjukhet göra det uttryckeliga förbehäll, att ingen rubb.
ning mätte ste i första Momentet af denna punct, i
kraft hwaraf, ingen utbetalning ur Banquen matte
bewil-
Zio Den n Ianuarn^ "
bewisjas, innan cn Actie-Summa af En Million blif¬
wit tecknad, första inbetalningen dera af io prvCtt
werkställd, och Bolagets förbindelse pä Banqucns deri
grundade säkerhet, till Banco-Fullmägtige afgifwen.
Art alla Actie-Ägare med sin Egendom cn för
alla och alla för en skulle answara för Banquens ä-
terberalning, har Banco-Utstottel ansett såsom en ön¬
skan, sträckt wida öfwer bäve möjlighet och billighet.
I följe deraf har ej heller Utskottet trott sig böra fö¬
reslä nägon förändring i 2:dra, g:dje och 4:de pun-
cterne, genom hwilka Utskottet för sin del ansett Ban¬
quens säkerhet rillräckeligcn bewarad.
Emot z:te och 6:le puncterne har ingen Anmärk-
ning blifwit gjord.
Det ar egenteligen i den ?:de puneten, som ge¬
nom Riks-Sländens fläste sammanstämmande Anmärk¬
ningar,- belydeliga förändringar blifwit yr ade. Ut¬
skottet erkänner roligheten af den Anmärkning, att
de deri förestrifne wilkor skulle satta Bolaget i en
flags nödwänvighet, alt längsamt utföra Canal-Dygg-
naden; Och dä detta i alla afseende» more stridande
emot änvamälet, har Utskottet ej twekat att megifwa,
hwad i sädant afseende as Riksens Ständer blifwit
önskadt. Likwäl tror Utstottct, att bland defle hinder
ej bör räknas säsom nägot wasendreligt, om Bolaget
nägon tid skulke betala 4 prcCent för det erhällne
förskottet. Utskottet will derföre föresiä. att, utan af¬
seende pä den tid, som behöfwes till Canal-WerletS
urförande, de gisne Förstokten mä af Bolaget njutas
i is ar för g proCents ärlig ranta. Efter den ti¬
dens förlopp, mä Vdlaget owägerligen erlägga 4 prv-
Cent
Den rr Ianuaru. zn
, Cent ärligen; Och har Utstötte derjemte ej kunnat
frängä, det m äterbelalningen till Banquen efter or
^ är bör werkställas; Dock dä Utstottcr eftersinnat, det
swärigheter för Bolaget torde möta art genast utbe¬
tala hela Summan, har Utstotter welat föresiä, att
afbetaMmgen af Bolaget, efter 21 ärs, förlopp, stall
taga sin början, men inom det oztte Äreks flut ofel
bart wara fullgjord.
I likhet med detta medgifwande, har Utskottet
äfwen trort tiben för Canal-Merkcts Discont böra
bestämmas. Banquens säkerhet om återbetalning, är
otwifwelagtigt nära förbunden med Bolagets utwägar
att förwarfwa, och till behörig lid samla de betydeli-
ga Summor som stola ulbetalas. Att således Di-
scont-Werlet mätte fortfara, under de 21 är Bola¬
get njuter Banquens förskott, och under de 4 följan¬
de indraga sine utelöpande medel, för att när Ban¬
quen. efter 25 ärs förlopp, är till fullo liquiderad,
dä asmen alldeles upphöra, har Banco,Utskottet jem-
wäl trott sig böra medgifwa; men dock derwid fästat
det uttryckeliga förbehäll, hwartill de sä wäl hos Hög-
wördige Preste-Ständer, som hos Wällofl. Borgare-
Ständet gjorde anmärkningar gifwit anledning, att,
deräst Canal-Discontens utdelning till Actie-Ägarne,
i Ranta och Discont-winst skulle öfwerstiga y proCent,
Adelar af detta öfwerstott dä tillfölle Banquen. Rik¬
sens Ständer lära otwifwelagtigt i sadan händelse
gilla och fastställa det, i sammanhang med berörde
Anmärkningar, gjorde Förslag, att be winstmedel, som
sä! unda Banquen tillflöto, mätte afsättas fäsom en be.
ständig fond till Canalcrs anläggande och aftappning^
företag inom Swerige, att anwandas, wäl nägon
gäng
Zt2
Den n Ianuari!-
gäng med lindrigare, men alldrig med drygare wik¬
tor, an de, som blifwik delta Bolag förunnade.
I anledning af den ulaf Friherre Legerström
och Riks-Standens flere Ledamöter yttrade önflan,
alk det till Canal-Werker bewilljade biträde af 800,020
R:dr mätte Ulga salunda, att, i den mohn Förskot¬
tet till Canal-Bolaget utbetalas, samma Summa in¬
drages af det maximum, hivilket såsom förskott kill
Niks-Difconten blifwit bcwiljadt, har Utflotkel trott
sig densamma böra tillstyrka, dä Banquen derigenom
undgär att öka sin Sedelstock, och den förlust Banquen
i Difcont-winst skulle lida, okwifwelagtigt i alla fall
skulle äga rum, när, i den mohn Discont-OcuoijeN
lider till sitt flut, förskotten till Disconien, för att
kälta den fluteliga liqviden, äfwen mäste indragas.
Hivad Banco-Utskoltet i sikt förra Betänkande
yttrat, atr Sedel stocken e; genom besia Förflott ökas,
lärer kunna anses rizligt, när man gjör afseende pä
Sedelstockens nu warande storlek, och hwad deraf un«
der tiden kommer att i Banquen inflyta. Riks-Di¬
scont Acllernes höga warde lärer äfwen härleda sig
frän Banquens widinisträckta biträden: en omständig¬
het, hwilken i sjelfwa werket torde ej böra anses sä
waragtig, att detta stegrade wärde gifwit Aciierne en
wärkelig större säkerhet.
Detta är hwad Utskottet trott sig wördsamt bö¬
ra aflemna såsom sivar pä de i Riks-Ständen gjorde
Anmärkningar, hwilka egemeligen rört Vanco-Utskot-
tets åtgärd wid denna sa^. De Anmärkningar, hwil¬
ka anga sjelfwa Canal - Werkets nytta eller nödwän,
dighel i Allmänhet, har Banco-Utflottek ansett ej till¬
höra
Den n Ianuarii. 313
höra sig att widröra; men dä deribland en jemförelse
blifwit gjord emellan de biträden ät det Allmänna,
Banco-Utskottet under denna Riksdags lopp afslagit
och det förcwärande, samt Anmärkare» förklarat ett c-
mot hans öfwertygelse gifwit tillstyrkande wara lem-
nat i likhet med hwad han erfarit, akt bifall och äs¬
sing ofta berott pä det afseende man gjordt, ej pä pro¬
positionen, men pä proponenten, har Usflottet trott
sig ej böra lemna en sadan Anmärkning obeswarad.
I sjelfwa werket hade Utskottet wisierligcn den största
förbindelse att här göra mycket afseende pä proponen-
tcn, dä det är Kongl. Majit, som, i följe af Rik¬
sens Ständers enstämmiga Beslut, afgifwit den i frå¬
ga warande propositionen. När Statens Lagstiftan¬
de Magt enigt besiutir och enigt fordrar uppgift af
Medel kill en saks werkstallighet, lärer ingen högre
anledning till »villighet, till ett nitiskt bemödande, att
föresiä och anskasfa besia medel, kunna sinnas. Ban-
co-Ukflottet har fälcdes endast uppfyllt sin Medbor¬
gerliga pligt, om det wid detta tillfälle gjort sa myc¬
ket afseende pä proponenten; men det kan och bör ej
lämnas obemärkt, att de biträden Banquen nekat, dels
warit blott af en enskild nytta, dä fräga uppstält om
understöd för afbrände Städer (hwilka wäl jemförel-
sewis med hela Landet kunna anses för enskilda Cor-
porakioner) dels warit sädane, som enligt de rätta
grundcrne för Banco-Werkets förwaltning ej böra be-
wiljas, såsom Län pä Fastigheter m. m. dylikt. Ban¬
co-Utskottet gör sig den förhoppning, att Riksens
Ständer lära finna, att de troget följt samma grund,
satts, att hälla Banquen tillhanda till Rikets tjenst
wid alla de tillfallen, dä sädant med Banquens sä¬
kerhet stätt att förena, men äfwen redligt afstyrka
desi tillitande, när det ej, utan fara för Banquens
Fjerde B:S 2. Z. N o 4l — 42. Cre-
Zi» lDen n Januarii.
Credit, kunnat försökas: Och da Banco-Utskottet, sä
wikt möjeligt warit, yppat släten till sitt förfarande,
tror det sig fultkommeligen hafwa uppfyllt bade sin
pligt och Riksens Ständers billiga fordringar.
PL Riksens Ständers befallning bifogas här-
hoS, Herrar Banco-Fullmägtiges i anledning af den
dem meddelade Remisien, afgifne utlåtande: Äsiven-
fom, efter gjordt förbehäll, en Ledamots tkl U skor-
tets Protocoll ingifne serstildke yttrande. Är och dag
som förr strifwit siär.
Efter Befallning
^1. kkellin^ius"
"Till Protycollet den 8 Januarii agio.
Under åberopande af det yttrande, i afseende
pä Canal.Jnräktningen, jag förut afgifwit, och hwar.
»vid jag förblifwer, anser jag för det när,varande mig
wara inskränkt till pröfning, huruwida de i Riks-
Ständen anförde Anmärkningar böra föranleda till
rubbning i Banco.Utskottets i detta ämne förut tvid»
ragne Beslut; och da Banco-Ukstottet där »vilkorligen
rnedgifwit Banquens Lane-biträden till Tre proCent
r förening med Discont-Jnrattning, lill Femton är, i
Händelse sä läng tid tarfwadeS till Canal - Arbetets
fullbordan; sä instämmer jag wäl i de af Finance-
Utskottet nu anförde skäl, att Canal. Arbetets skynde.
sammare wcrkställighet, icke skäligen bör inskränka den
förenämnde, Bolaget wilkorliaen medgifne rättighet,
ärr i Femton är, sör Tre proCent begagna Banquens
förskott och Disconl.rältigheten,j om ock Canal-Arbe¬
tet förut blir färdigt, såsom, till hufwudfakellg rubb¬
ning
Den n Ianuarii. 315
ning i förra Vbslutel, icke föranledande; men en yt-
terligare utsträckning af tiden till Discontens existan
ce, ifrån den af Utskottet förut medgifne tid af 15
till 2Z är, kan jag för min del, icke med anledning
af de gjorde Anmarkningarne, tillstyrka; hollst en fast-
stäld rättighet till en längre fortsättning utöfwer ti¬
den af nuwarande Discont-Ocirojer, kunde möjeligen
lägga hinder i wägen för Författningar i afseende
pä Disconr.Jnrättningar, som framdeles kunna läm-
pelige anses; Och dä Banco - Utskottet, i förening
med bewilljande af biträde ifrän Banken, nu äger
föreskrifva wilkoren, hwarunder de meddelas, anser
jag, i afseende pä Banquens framtida rätt, mig bö«
ra göra der förbehäll, att ett forrtfarande af Diskon¬
ten, möfmer den tid Banco-Utstot.et förm redan med
gifwit, ma, wkd desi utgång, ankomma pä Riksens
Ständers rröwing. Om, emot all sannolikhet, den
förenade Canal- och Discont Inrättningen, för Bola¬
get icke ställe bllfwa synnerligen sörmonlig, torde Rik¬
sens Ständer framdeles finna anledning, att, heldre
för all den lid Länet begagnas, nedsätta Räntan till
Tre proCent, än att för en aflägsen framtid, stadga
tillwarelsen af i frägawarande Discont - Inrättning,
hwaremot och i ett annat förhållande det bör wara
Riksens Ständer obetagit, alt kunna framdeles, ge¬
nom förändrade wiUor i afseende pä Discouien- be¬
reda Banquens förmon eller Rikeis ny ta, i sadan
wäg som nu, uppä ifrän kwänne Riks-Ständ gifwen
anledning, af Utskot et blifwit tillstyrkt, och detta allt,
ester hwad i tidens däwarande stick, kan läm ettqast
anses. Hwad fluteligen angar den söreflagne flytt¬
ning af i frägawarande Förskotts-Summa 800,000
R:dr, ifrän Riks - Discvmen till den nu föresiagne,
fä, enär ett maximum sör Riks.Dijconlens utlänings-
Sum-
Zi6 Den n Janustrii.
Summa ar bestämdt, och till en betydelig instrank-
ning i desie Länbikräden, som Närings-Jdkare har nu
njuta, del förestagnc afdrag stulle föranleda, m-dfö-
rande betänkeliga följder ivid nu warande allmänna
Lane behyf; Sä anser jag för min del, atk, i hän¬
delse af Riksens Ständers bifall i hufwudsaken, deste
Förskott icke böra hämms ifrän Rils-Disconten, hälst
genom denna flyttning ifrän Banquens, till etl en¬
stidt Bolags Discont, Banquen stulle förlora still-
naden emellan Z och 6 proCents Ranta pä i fräga
warande icke obetydeliga Län, Summa; utan heldre
ifrän Banquen directe utgä wid den tid Riksens
S.änder dertill lämpelig anse.
js. 14. (HMondortz"
lätt förberörde yttrande instämde Herr Profesio-
ren Doctor ^Im^vist."
"Hörsamt Memorial.
Höglofl. Banco-U ffottet har till Banco-Full-
mägtiges utlätande behagat öfwerlemna Kgl. Majits
under den ic> i denne Mänad till Riksens Stän¬
der gifne, och derefter till Höglofl. Banco-Utskot¬
tet Remitterade Nådiga proposition, angående me¬
del, att »verkställa den föresiagne Görha-Canal an.
läggning, föreställande Kongl. Maj:t i Räder: hu¬
ruledes, sedan Riksens Ständer i underdänighet an-
hällit, det »ville Kongl. Majrt i Räder wid aga nö«
dige anstalter till »verkställighet af samma Riksgagne-
liga företag, genom alla möieliga och skäliga förmo-
ners bewilljande ät det Bolag af private Personer,
som borde uppmuntras och stulle privilegieras att uti
utfö-
Den n Januari». 317
utförande deraf inga, Kongl Maj:t i Räder instäm
de uti Riksens Ständers önskan, att berörde Canal,
fom stulle bereda Riket i Allmänhet samt flere Lands¬
orter och Näringar i synnerhet de wigtigaste fördelar,
mätte flyndesamt kunna gjöras: Uti en annan Rikets
belägenhet än den närwarande, stulle Kongl. Maj:t
funnit tjenligt, alt af Stats-medlen anivända näaon
ärlig Summa, till understöd för ifrägawarande Fö¬
retag, hwilka, säsom hela Riket gagnande, »visierli-
gen förtjente alt befrämjas genom ett sädank biträde,
förut lemnadt ät andra Canal-Werk, af en mindre
»vidsträckt nytta; Men dä alla Statens tillgångar nu
mäste för Desi owilkorliga behof sparas, fann Kongs.
Maj:t sig böra, till Riksens Ständers bifall uppgif-
wa ett annat »vedel alt befordra den af Kgl. Maftt
och Riksens Ständer gemensamt önskade Canal-anlägg-
ningens »verkställande; det att tillägga det blifwande
Bolaget rättighet, att dermed förena en Provincial
Läne-Banque, eller Discont-Inrättning, som med
Län af Banquen understöddes: dä efter uppgjorde
provisionelle beräkningar, Canal-anläggningen kunds
för enskilde personer blifwa förinänlig, och hopp om
deras deltagande deruti, således äga rum, i fall, till
den Dlscont-Jnrattning som dermed borde förenas och
vfördröjeligen sättas i »verksamhet, pä den Ort som
Kongl. Maj.u kunde finna dertill mäst pasiande, Rik¬
sens Ständers Banque dä genast försköte ett Län e-
rnol Tre proCent ärlig Ränta af Femhundrade Tu¬
sende Riksdaler; samt derjemle kemnade när Canal-
Byggnaden komme i gäng, ett serskildt förskott bertil,
af Trehundrade Tusende Riksdaler, att under Bygg¬
nads ären räntefritt innestä; Men hwarföre, sedan
Canalen blifwit fullbordad, Banquen stulle undfå
hälften af desi behällna afkomst; likwäl med rättig¬
het
318 Den n Ianuarii.
het för Bolaget, att, när Femton är efter Canalens
öppnande till Allmän fart, till anda supit, berörde
Tre Hundrade Tusende Riksdaler återbetala, om Bo¬
laget finnér det för sig förmänligk; hwarefter Ban¬
quens delaktighet i Canal-Inkomsten upphörde: och
om Riksens Stander funno stal att detta Förslag bi¬
falla, kunde äfwen Banquen förbehältas rättigheten
att med en Fullmägtig deltaga i den Direckion, som
bomme att Canal-Werket styra; Den i frägawarande
Disconten borde i öfrigt njura samma förmoner, som
de i Malmö och Götheborg redan anlaggde; dock li¬
llan de serstilke styldigherer utöfwer den fastställde
Räntebetalningen, ä Banquens Län, hwilka blifwit
Leffe förestrifne: Discont, winsten skulle ej kill annat
behof an Canal-Werkeks drift, och icke till någon
utdelning ät Actie-ägare utöfwer fastställd ranta fa
anwändas förrän Canalen blifwit fullbordad: Kongl
Myn war öfwertygad, ark den fortfarande och wä-
xande styrka, som Banquen genom Canalens werknin-
zar jkulle winna, i en upplyst beräkning bör anses
wida öfwerstiga den rillfälliga wädan af eu icke be-
tydelig tillökning af Banquens Sedelstock, hwilkcn
genast ingar i den nya rörelse till hwars befrämjan¬
de den ukgifwes. Dä till Ricets frälsning fordrats
ett utvmorderueligt anwaudande af Banquens Cre¬
dit, wore det sakraste och enda werksamma medel till
Leff nppräkthällande, sädane anstalter, som befrämjar
Åkerbrukets, Näringarnes och Handelns tillwäxt, be¬
reda och undcrhälla listighet i Penninge-rörelsen, och
stärka den allmänna förmägan att utgöra den Be-
willning, hwaraf Banqnen skall återhämta sine Sta¬
ten gifne Förskott. Det i frägawarande Canal-Ar¬
betet kunde och borde i öfrigt icke i werket sattas,
förr, an, efter äkerwunncn Fred, Rikets öfrige för.
häl- /
Den^n Januani. 31-
hallanden, läfwa framgång ät ett sädant företag;
Och da skulle, efter Kongl. Majus i Räder yttrade
öfwertygelse, Banquen utan wada kunna dertill gifwa
ekl Förlag, hwaras Riket och Banquen haswa att
»vänta en oberäknelig framtida nytta.
Banco-Fullmägtige böra ej underlåta att harwid
i hörsamhet äbcropa sig deras, i anledning af ansök¬
ningen, om rättighet till Privat Discont-Inrättning
> i Arebro Stad, yttrade betänkeligheler; Men Högt.
Banco-Ukskottet lärer upplyst finna att de dä anförde
omständigheter, icke kunna oinskränkt lämpas till när-
warande fall, dä fräga är om en Discont-Inrätt¬
ning, af hwars R-venue, det Riksgagneliga företag
kan förmodas möjeligt, att för del närwarande blifva
i werket ställt, hwars befordran Riksens Stander till
Kongl. Maj:ls Nädiga och kraftiga omsorg i under¬
dånighet öfverlemna!, och Kgl. Maj:t lika med Rik,
sens Ständer, anser kunna genom skyndesam werk-
ställighet bereda Riket i allmänhet, samt flere Lands
or.er och Näringar i synnerhet, de wigtigaste fördelar.
Hwad äter de, för berörde Discont-rörelse samt
Canal-Arbetet sedan det kommit i gäng, af Banquen
äskade bit»ädes«Summor beträffar, böra Banco.Full-
mägtige ej lemna vbemäldt, hwad Högs. Banco-Ut¬
skottet nogsamt lärer inse, akt Sedelstockens derigenom
i närwarande kidepunct skeende tillökning, icke är öf-
werensstämmande med ds föreskrifter om proportionen
emellan reela Fonder och Sedelstocken, som, i afseen¬
de pä Realisationens underhållande, aro Bauco-Av-
ministrationen meddeldte. Om emedlertid det är Ban¬
co-Fullmägtige tillätit, ari öfwer detta ämne yttra
deras öfvertygelse, kunna Banco-Fullmagtige för de¬
Z20 Den 11 Januari!.
ras del, af den nu i fräga ställte tillökning 5 Sedel¬
stocken, icke inse näqon fara för Realisationens oaf-
brukna underhällande, dä, enligt hwad Banco-Full-
mägtige ej kunna sätta i twifwelsmäl, Riksens Högl.
Ständer ofelbart utse och anordna de medel och ut-
wägar, hwarigenom Banquen efter hand med säker¬
het undfär ersättning för desi uopä Riksens Högloft.
Ständers Egit förordnande, till Rikets räddning med-
deldte ansenliga förstotter; sanrt dymedelst sättes i till-
ständ att äfwen hädanefter, icke behöfwa undandraga
Näringarne de biträden, som för deras upprätthällan¬
de äro nödwändige. Der ena och andra fä Banco-
Fullmägtige i all hörsamhet, underställa Högl. Ban-
co-Utssottets, under full kännedom af alla i detta äm¬
ne sig företeende considerationer, mera upplysta om-
pröfning. Stockholm den r8 November 1809.
kaliisn kerken. L. kaAerdrin^. Albreckt' Ikre.
Oustak l^urra/. ker Lam. Oresen. Asplund.
Larl k. OlllenburZ. Wedelin, k. >Vi6bom. .
kars Olston.
k. kant." H
g:o ''Utdrag af Protocollek, hällit wid Riksens
Ständers Allmänna Beswärs- och Oecono-
mie Utskotts sammanträde den 8-de Janu¬
arii r8iO.
S. D. Företogs till slutelig! afgörande 2 ifrän
Wälloft. Borgare - Ständet den 21 Julii och n:te
Sep-
Den n Januarii. 32 r
September remitterade Memorialer, af Herr Capi¬
taine» d^Iils Otter och Herr Bruks»Patronen sk
fstukr, innefattande den önskan art DykeriJnrättnin-
gen i Riket mätte ofördröjligen befordras till ett
lämpeligare och mera ny tigt stick, och att till sädant
ändamäls »vinnande ett project mätte, utan hinder af
nu warande Dykeri-Compagniets Octroy, utarbetas,
för att till Kongl. Masts Nädiga antagande öfwec-
lämnas; hwarförutan mi Herrj Ljullrs Memorial
yrkas, att Wester-Norrländste och Wester-Bvttniste
Städerne mätte äterfä deras af alder till godo njut-
ne, men genom Kongl. Mastts den 22 December
1802 utfärdade Näviga Reglemente för Dykeri- och
Bergnings-Compagnier, förlorade fri och rättigheter,
att icke wara Dykeri-inrättningen nnderlagde; jemte
tredje puncten af Herr Prosten Doctor käkrooi frän
Högwördige Preste - Ständer remitterade Memorial,
angående yrkadt upphäfwande af Dykeri-Inrättnin¬
gen pä Gottland.
Utstotkek, som wäl insett den goda afsigt, hwil-
ken med Dykeri- och Bärgnings-Jnrättningen ifrän
början warit äsyftad, har ändock icke kunnat undgå
att sinna den känbara olägenheter för handel och Sjö¬
fart, som åtfölja denna Inrättning pä Len fot den nu
ar ställd, och Utstottet har derföre ansett en förbätt¬
ring deruti nödwändig. Denna förbättring tror dock
Utstottet nu genast, ätminstone till någon del, kun¬
na winnås genom den ändring i Reglementets 6 §,
som Utstottet wördsammeligen fär söreftä: att nemli¬
gen, när fara för Sjö-stada inträffar, Skeppare icke
allenast mä äga, att inom 60 timmar rädda Skepp
och Gods med biträde af egit eller främmande folk
utom Dpieriet, eller ock i wederbörande Tullbetjentes,
I 22 Den n Ianuarir-
elier, där sädane icke finnes till hands, i Krono-Be«
tjenies närwaro »verkställa lossning af lasten kill sä jior
del, som Nöden fordrar, ltkwäl endast inom före¬
nämnde tid, räknad ifrån den stund da främmande
hjelpen ankommit, och bör genast anmälan härom hos
närmaste Tullkammare göras. Skulle likwäl Actie-
ägarne i Dykeri-Compagniet, som öfwer denna jemk¬
ning böra höras, icke willja u i densamma inga, har
Lktstoktet trott sig böra hos Riksens Högt. Ständer
^»vördsammeligen tillstöka den underdäniga anhållan,
att Kongl. Maj.t i Nader läckles infordra Skepps-
Rederiernes och andre sakkunnige personers underdå¬
niga utlåtande, angående Dykeri-Inrättningens för»
bättrande, samt derefter äfwen Nädigst höra Dykeri-
Compagnieks Delägare, huruwida de med de föreflag-
ne willkoren, i händelse Kongl. Maj:t i Nader an-
säg dem lämpeliga, ätnöjas; men att, om Delägarns
icke willja densamma sig äiaga, Skepps - Rcderierne
dä knnde erhälla rättighet till besörjande af Dykeri-
och BergningS-Werket, efter de grunder, som Kongl.
Maj:t, med afseende a de underdänige försiagen, sin¬
ner nödigt i ett nytt Reglemente påbjuda. Och bor¬
de förra Delägarne i denna händelse af SkeppS-Re-
derierne hällas fnllkommeligen skadeslösa för ej mindre
den kostnad de för Werkcts bedrifwande mäst widkärr-
nas, utan ock deras nenom Octroyens upphäswande,
tillskyndade förlust. lät luxra.
Zix krotocoilo
k. betsel."
Harwid ankom en Deputation frän Hederwärda
Bonde-Ständet. Ordföranden Riksdags-Fullmägen
^näers ^berZ frän Westerbvlten gas tillkänna, ali
Bon-
Den n Januari». 323
Bonde-Ständet till Stats-Urskottet! ärerförwist frä¬
san om Ri sdags-Arfwoden för Ståndets Secretera¬
re och Cancellie, i anledning as chstillige wid Ukskot-
rets Försiag gjorde Anmärkningar, hwilka wörö inne¬
fattade uti eil lill Bonde-Sländet ingifwit Memori¬
al, hwilket bcmälle Ordjörande nu lill Herr Tale-
mannen öfwerlemuade.
Dcputationen beswarades och aftradde.
Härefter upplästes ätjkillige till Bewillnings-
frägan hörande Prowcolls-Utdrag som frän Bewill-
nings-Ukskottet inkonnnit, och kades desse, jemte de öf¬
rige till samma mål hörande Handlingar, pä Bordet.
Herr Grosshandlaren Lantcslon begärte ordet och
yttrade:
Jag kan icke underlä a yttra min förundran öf¬
wer att finna Doctor äVsII^visig nu upplästa anfö¬
rande bilagt Bewillnings-U.ukollets Betänkande och
Expedition as den gi December sisilidne, dä, enligt
hwad Utskottets egne Protccoll af den dagen mäste
intyga, Doctor VV-rllvvilk icke allenast förklarade sig
imet willja aflemna serskilt skrifkeligt yttrande, för att
till Sländen ätfölja Utskottets egna, nöjd med att till
Utskottets Protccoll hafwa anfört sins betänkligheter
uti i fräga »varande ämne, utan äfwen förklarade,
att de emot hans LlMmärkningar innom Uljkottet
gjorde inwändninZar »varit beledsagde af sä mänga
och goda stäk, att han äfwen derföre afstode isrän att
fullfölja sine yrkanden till Ständens Plena. San¬
ningen häraf lärer styrkas af sanmlige härwaranhe
Ledamöter af Bewillnings-Utfkoltet; Jag anför der-
Z24 Den n Januari.
ta för öfrigt, intet för akt pä något satt mokwerka
andamälet af Dockor VVall^vills anförande, jag kan
alldrig befara något deraf, alldraminst innom detta
upplyfta Ständ, men dä jag äfwen i Utffolter tan¬
ker fullfötlja denna Anmärkning, ansäg jag mig nu ej
med stillatigande i Ständet kunna förbiaä det, och
därmed likasom gilla detta förfarande, hwilket efter
Herr Ordförandens i Utjkottet enskildta föranstaltande
blifwit widragit.
Jngafs och upplästes följande:
"Ödmjukt Memorial!
Att en Stad, som betalar sina Borgeliga One,
ra, i likhet med andra Stader, som icke ager Pre-
vilegium eller förmonsräkt framför nägon annan
Stad i Riket, wisierligen bör aga den rättighe¬
ten att Åtminstone en gäng om äret fä hälla fri
Marknad, hoppas jag Riksens Högl. Ständer upp¬
lyst lärer finna.
Denna rättighet blef likwist wid Riksdagen »8oo
Mariefreds Stav fräntagen. De skäl som dertill
föranledt, äro mig okände och de lara icke eller wa¬
rit grundade hwarken pä Lag eller billighet. Säfom
Representant för denna Stad, wägar jag derföre hos
Riksens Högl. Ständer, ä Mariefreds Bocgerskaps
magnar, aller ödmjukast anhälla, att denna urgamla
rättighet mätte, dem äterlemnas, pä samma sätt som
den war för Ar 1800. Och smickrar mig sä mycket
mera att winna Riksens Högloft. Ständers bifall
härutinnan, som denna Stadens afsides belägenhet
jemre den lilla och obetydliga rörejse, äro talande
bewis
Den 11 Januari!- 325
bewis, att Borgerskapet tarfwar denna lilla uppmun¬
tran.
L. O. kinäZren."
Ständet beslöt, akt detta Memorial, hwars in-
nehäll hade nära gemenskap med förut remitterade
frågor i samma ämne, skulle hänwisas till Beswärs-
och Oeconomie-Utftollet; som pätecknades Memoria¬
let; och hwarjemte följande Pwiocolls-Utdrag expedi¬
erades:
"S. D. Ett af Herr Handelsmannen L. 6.
ingifwit Memorial, angäende Frimarkua-
der, remitterades lill Riksens Högloft. Ständers Ali-
männa Beswärs- och Oeconomie-Utskott, att, i sam-
manhang med de i enahanda ämne förut skjedde och
ännu obeswarade Remitzer, sig deröfwer utläta; Hvil¬
ket skulle de Respeckive Med-Ständen wördsaml och
»vänligen tillkännaglfwes."
Följande i dag ankomne Protocolls-Utdrag upp¬
lästes och kades ad Acta:
"Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid¬
der,kapets och Adelns plenum den 1i Janu¬
arii »812.
S. D. Föredrogs Banco-Utskottets den io:de
Januarii pä bordet lagde Protocolls-Utdrag, inne¬
hallande Banco-Utskottets hemställan, att i frägan om
incafteringen af Banquens i Finnland utelöpande me¬
del, fä med Riksens Ständers rätt afgöra och be¬
sk,tm-
Z26 Den n Ianuarii.
stämma de dertill nödige mätt och steg, och beslöt
Nidderstapet och Adeln, akt till denna Banco-Ukjkot»
tets hemställan, lemna sitt bifall; Och skulle de öfri¬
ge Respective Ständen genom Utdrag af Pcotocol-
let, härom wänligen underrättas, lät supra.
> Lx protooollo
6. Ljlvurstc^Dc.'
"Utdrag af Protocollek, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den n Januarii r8io.
S. D. Uti Protocolls-Utdrag af nästlidne går¬
dag, hemställer Riksens Högloft. Ständers Banco-Ut,
ftott, huruwida samma Utftott mä äga att med Rik¬
sens Ständers rätt afgjöra den hos Utskottet wäckta
fräga om Jncastering af Banquens uti Finland ute
löpande medel, samt att bestämma de dertill nödiga
mätt och steg. Härtill kemnade Ständet Dest bifall;
Hwarom de Respective Med-Ständen samt Banco-Ut-
stottet skulle erhälla wördfam och wänlig underrättel¬
se. lät supra.
kx krotocollo
ss. v. Hämqvist.'?
Härefter flutades Plenum kl.
In ststem
I. n. peterson.
Den
Den ill Iänuarii. 3-7
Den iz Januarii i8rv.
plenum kl. ro förmiddagen.
Protocollen för den 9 och ir i denne manad
justerades.
Herr Commerce-Rädet Lroms hade uti skrifwel-
fe kill Herr Talemannen, jemte bifogad wederbörlig
Läkare-Attest, som härwid företeddes och upplästes,
anmält sitt sörfall af sjukdom, som hindrade honom,
atk ännu pä nägon tid kunna wid Riksdagen sig ä-
ter infinna.
Äfwen hade uti, skrifwelse till Herr Taleman¬
nen, He r Handelsmannen plo^arstt tillkännagifwit,
att Uddewalla Stads Borgerskap, till besparande af
ytterligare kostnad för en särskildt Fullmägtigs hällan¬
de, wore sinnadt att, genom framdeles uppsändande
Fullmagt, anmoda någon af Ståndets härwarande
Ledamöter, att i Herr ksteZarstts ställe under äterstä-
ende loppet af Riksdagen bemalde Stads angelägen¬
heter bewela.
Följande frän Högwördige' Preste-Ständet an¬
komne anie Protocolls-Utdrag upplästes och kades pä
Bordet:
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den z Januarii r8ro.
S. D. Sedan Preste-Ständet, genom de af
trycket utgifne Handlingar, och Utdrag af Protocol-
lek.
Z28 Den IZ Ianuarii.
let, hållet i Wällofl. Borgare-Ständet den ,8 stst-
lidne Oclober, kommit lill kunskap derom att Wälbe-
mälde Ständ tagit Preste.Ständets den 22 Seytem»
ber afgifne stoar angående Jnqwarteringsftyldighetcii
för de i Städerna boende personer af Eclesiastique-
Staken i den mening, som skulle Pceste.Standet wä-
grat Inqvartering för sädane Hus i Städerna, hwil¬
ka Eclesiastique-Slaten äger, men ej bebor, och den¬
na omständighet ledt därhän, att Högloft. Ridderska-
pet och Adeln, i anledning af Wäll. Borgare-Stän-
Lets härom sattade begrepp och gjorda anmälan, äta-
git sig i förening med nystnamnde Ständ att för Ee-
clesiastique-Statens Hus utgöra Jiiqwarlerings-skyl¬
digheten i Städerne, har Pceste-Stäirvet ansett nö¬
digt förklara, art sevan Wällofl. Borgare - Ständet,
under den 14 Julii, begärr Ecclesiastique - Statens
samtycke, det malle alla, som pä nägot sätt hitintill
warit frän Inkvartering befriade, samma beswär i
allmänhet sig ätaga, kunde sä mycket mindre fräga
uppstä om sädane Eeclesiastique-Statcns huS, hwilka,
enligt Preste - Ständets begifwsnde wid 1766 ärs
Riksdag redan widkännas delta Onus, som den fram¬
ställde fordran war icke om inskränkning, utan om
ukwidgande af Jiiqwarlerings skyldighet. Uti de de¬
lar, der den förut warit medgiswen, har wägran hwar-
ken kunnat etter bordt äga rum, och som, i öfverens¬
stämmelse med Kongl. Författningen den ig Novem.
ber 1766, omförmaldte Hus derifrän icke äro såkal¬
lade, sä haswa de icke heller kunnat nämnas i Pre¬
ste-Ständets Protocolls-Utdrag af den 22 ststlidne
September.
Wid fä beskaffade omständigheter, och under för¬
klarande af den tacksamhet och erkänsla, som afstgten
utaf
Den iz Ianuarir. 329
! utaf Högloft. Ridderskapets och Adelns ofwannamnde
erbudne ätagande päkgllar, sär Preste-Ständet till- -
s kännagifwa att, dä hwarken öfwerlaggning eller be-
s siut hos Preste-Ständet någonsin förekommit om un¬
dandragande af Jnqwarteringsskyldighet för de Hus,
som Eeclefiastique-Staren ager, men ej bebor, och
Wällofl. Borgare-Ständet, uti sitt Protocoll den 18
October, sjelf undantagit Boställen frän detta Onus,
samt änkligen atk Preste-Ständet i öfrigt, såsom dest
afgifne yttrande utmärker, tydligen ätagit sig alt un¬
der Krigstider för EmbetSgärdar, och dem de sjelfwe,
eller deras Enkor och Barn bebo, fiwilligk bi rada
Borgerskapet wid pakommande större Jnqvarteringar,
kan^Prest-Sländet icke annat inse, an att Högl-Rid-
derskapels och Adelns ätagande af någon sä beskaffad
Inqvarterings - skyldighet för Ecclesiastique-Statens
gärdar, är wid sädant föreweltande öfwerflödig, enar
detta Onus, pä sätt anfördt är, af denna Stat ut¬
göres.
Hwad äter angar den inskränkning i Ecclcsia-
stique - Starens rättigheter, sorn Wällofl. Borgare-
Ständet fästal säsom willtor wid dest medgifvande för
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt andra Ständ
wid inköp af Stadsegendom, att husägare af hwad
Ständ som hälst owilkorligen sku le wara underkasta¬
de Skjutningsbcswär, Båtsmanshåll, och alla andra
en sädan Egendom tillhörande afgifter och skyldighe.
ler, af hwad namn och beskaffenhe. de wara mätte,
sä kan Preste-Ständet för Ecclesiastique-Slatens Bo¬
ställen samt de hus och gärdar, som de i och för si¬
na Embeten ä stället sjelfwe, eller deras Enkor och
Barn bebo, sä mycket mindre ätaga sig skjutsning,
Bätsmanshäll, eller andre Amra, chi tzx hitintill ut-
Lierde B> 2 ä N:o 43 — 44. gjort,
Den rz Januari!.
gjort, som de hus, hwilka af E clefiastique - personer
tillhandlas, köpaS och ögas af en oundwiklig nödwän-
vighet för deras Jnnehafwares wistande som Embets-
eller Tjensteman, i synnerhet i de smärre Städer,
hwarest det oftast är omöjligt att genom hyra erhålla
boningsställen, och lärer Wällofl. Borgare -Ständer
täckas finna sä mycket mer billigt att Preste-Ständet
i sädant fall ansett betänkligt att afstä i fräga satte
friheter, som Ecclesiastique-Staken pä intet sätt yrkat
deltagande uti de Borgerstapec säsom Ständ, särskilt
tillerkände förmäner och rät igheter. Men beträffan¬
de de Hus och Egendomar som Ecclesiastique-personer
tillhöra i Städerne, ruan att af dem fielfwe bebos,
finner Preste-Ständet intet stal att för dem gö?a nä-
got förbehåll eller undantag i afseende pä de Onera,
som kunna hwars och ens innehafwande jord lagligen
äläggas. Härom skulle de Rcspective Med-Ständen
wördsamt och »vänligen underrättas, vt lux>ra.
klx krotocollo
v. ^lm^vist."
"Utdrag af Prokocollet, hället hos Högwördigö
Preste-Srändet, den z Januarii 1810.
S> D. Wid föredragningen i Preste-Ständet af
Riksens Högloft. Ständers Expeditions Utstötts För¬
slag till Riksens Ständers underdäniga strifwelse til
Kongl. Ma>:t, angäende sane ion a, deri nämnde
Förändringar och jämnkningar uti Ständens Privi¬
legier. hafwa i Ständet wid detta Förslag förekom¬
mit följande betänkligheter:
i:o Jngreflen af ifrägawarande underdäniga
skrif-
Den rz Januarii- 33 r
strifwelse, uttrycker Riksens Ständers underdäniga an
hällan "om Kongl. Majus Nädiga bifall till de för¬
ändringar och jämnkningar un veras innehafwande
''och genom 114 Z i Regerings-Formen stadfästade
''Privilegier, förmäner, fri- och rättigheter, hwarom
"or under loppet af denna Rusdag sig emellan öf-
"werenskommil." I följd af veste Allmänue ut¬
tryck hade Preste-Ständet wänkat, att alla de con-
cestioner, hlvarom Riks-Ständen under Riksdagens
lopp fatlai gemensamma Beslut, skulle blifwit upp¬
räknade och till Kongl. Maj:ts Nädiga bifall pä en
gäng öfwer emnade. Men i Expeditionen förekommer
endast Högl. Ridderlkapels och Adelns den 2 Junit
gjorda afsägelse af rättigheten, att med andra uteslu¬
tande äga Säterier, jämte de öfrige Ständens bertil
lämnade accestion, sami Wällofl. Borgare-Ständets
den 5 Junii meddeldta yttrande om besittningsrätt ä
Slads-E,mndom, samt Hederwärda Bonde »Ständets
den 26 Julii ragne' Beslut att afsäga sig den ute¬
slutande besiktnings-rätten af Bergsmanshemman.
Preste Ständer har för sin del trott det mara lämpli¬
gast, redigast, för Allmönheien och för kommande ti¬
der mäst upplysande, att alla jämnkningar och förän¬
dringar i Riks-Sländens Privilegier blefrve uti en
enda Expedition intagne, likwäl med skillnad af de,
som för alltid, och de som pä bestämd lid äro ingäng-
ne. Häruti styrtes Srändet sä mycket mer, som Stän¬
der anser flere underdäniga skrifwelser om de öfrige
concestivncr, skulle bcswära Hans Kongl. Maj:t, utan
att nägot särskildt ändamål genom spridde expeditio¬
ner kunde minnas.
2:0 Hwad äter angar den söreslagne underdäni¬
ga strifwelfen, har Ständet deraf icke kunnat inse
tzwar-
3Z2 Den 13 Januari!.
hwarken Högs. Ridderjkapets och Adelns eller Heder-
wärda Bonde-Ständets accesiion till W'-stoft. Bor»
gare-Ständets Beflut om Stads-Egendomars besikt¬
nings rar', icke eller de ursin,minde Ständens samt
Preste-Ständets emottagande af Hedcrwärda Bonde-
Ståndets affagde rätt att ensamt besitta Bergsmans»
hemman.
Detzutom har icke heber kunnat intagas- i hwad
man Preste-Ständet accedcrat lill de willkor Walloch
Borgare-Ständer fastar tvid inköp af Stads - Egen¬
dom; men pä det sädant mätte bestämdt kunna in¬
föras, får Ståndet lemna del af desi härom fattade
Beslut genom bifogade Protoeolls-Uidrag af denna
dag. Och da deraf inhämtas, att Siandet icke kun¬
nat till atla delar antaga Walloch Borgare-Ständets
willtor för Stads Egendomars be ittning, men Rege»
rings-Formens 114 Z stad-mr, att jämkningar i Pri¬
vilegier böra genom famtelige Riks-Skändens öfwer-
enskommelse asgöras, kan Ständet ej undgå atk för
sin del yrka, att förewarande Expedition, blifwer i
detta ämne andrad i likhet med Ständets Beslut.
z:o Ehuru Preste-Ständet nogsamt finner, att
Högloft. Expeditions Uistottel deraf hämtat stät till'
förbigäende i underdäniga ftrifwelfen af de öfrige
Ständens eftergifter uti Privilegierne, att oftanämn-
de u^ideidänioa tkrifwelfe egemeligen synes röra fast
Egendoms innehafwande, sä förekommer likwäl här-
wiv, att Höal. Ridderftapets och Adelns Protocolls-
Utdrag den 2 Junii, som förnämligast synes hafwa
gifwu anledning list ifrcigawarande Expedi ion inne¬
höll, utom den jämnkning, som i den underdäniga
jkrifwelsen vmförmäles, tillika Trenne andra uppoff-
rin-
Den 13 Januari!- 333
ringar. Likaledes innefattade Preste-Ständets den 4
Junii meodeldte Protocolls - Utdrag icke allenast det
uti den projecle.ade ffrifwelsen omnämnde bifall till
Högloft. Ridderftapeks och Adelns ofvanbemält con-
cesiion, nian ock de eftergifter uti Präste-Ständets
Privilegier, hwilket delta Ständ med afseende pä
Högloft. Ridderstrpe^s och Adelns Protocvsts-Utdrag,
besiuiil; och hämtar Preste-Ständet af vesia omstän¬
digheter sa mycket mer anledning att yrka de öfwer-
enskomne Pcivileqii - jämnkningars och förändringars
samlande u i en Expedition, som der tyckes wara or¬
dentligast at? de, hwi'ka wid ett och samma tillfäl¬
le och enligt samina Prokoevsts-Utdrag blifwil bifall¬
ne, icke böra ställas frrffilvte, eller ryckas ur deras
sammanhang, wid tillfälle, dä hos Kongl. Majrt de
till stadfästelse i underdänighet anmälas.
Hvilket härigenom stulle de Respective Med»
Ständen samt Expeditions - fttffottet wördsamt och
wänligsn conrmuniceras. 17t supra.
kix krotocollo
ft. 17. ^Imcivist."
Widare upplästes följande till Ständet insände
Expeditioner:
^'Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Rid¬
der,-kapets och Adelns Plenum den 9 Ja¬
nuarii iZ>o.
S. D. Föredrogs ä nyo, och äftrremitlerades»
ätföljt af gjorda Anmärkningar, Lag-Utftoiiets den 21
Decem-
ZZ4
Den iZ Januarii'
December pä bordet lagda Betänkande, angäende in.
Drankning i friheten atk göra Fidei. Commisicr. Ot
luxra.
kx krotocollo
O. 8jjvcrllolp>L."
''Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Rid.
derskapels och Adelns Plenum den 9 Ji-
nuani 1812.
S. D. Sedan ätstillige Anmärkningar blifwit
gjorde wid Lag - Utskottets den ar ftstlidne Decem¬
ber pä Bordet lagda och nu ä nyo föredragne Betän¬
kande, angående Förklaring öfiver 1 Z 7 Eap. Rät-
tegängs-Balk. om Inteckningar, beftöt Högloft. Rid-
derstapet och Adeln, att berörde Betänkande, ärsöljdt
af de gjorda Anmarknincarne, till Lag-Uiskottet skul¬
le Återremitteras. HU luxra.
blx krotocollo
6- Silverstolpe."
"Utdrag af Protocollct, häller i Högloft. Rid-
de'stapeks och Adelns Plenum Len 9 Ja¬
nuarii r8>o.
S. D. Föredrogs ä nyo Lag-Uks?ottets den 21
sistlidne December pä bordel lagda Betänkande, rö¬
rande Förpantnings af fast egendom, sä ock vin
Frälse,räntas förwarfwande, och beftöt Högloft. Rid-
derskapet och Adeln, att till berörde Lag. Utskottets
Betänkande till alla delar sitt bifall lemna; H.var,
om
Den lz Januari!. 3Z5
om de öfrige Respective Ständen genom Utdrag af
Protocollet manligen skulle meddelas, Ult luxra.
Lx krotocollo
6. 8il ver stolpe-''
"Utdrag af Protocollet, hä^let hos Högwördige
Preste-Sländet den 9 Januarii 18 io.
S. D. Riksens Högloft. Ständers Stats- och
Vewillnings-Utstvkts Betänkande, angäende Sjö-Tul¬
lens clarerande med Hamburger Banco, bles, i anse¬
ende lill deremot gjorde Anmär ninaar, till bemälbte
Utskott äterförwisadt. Hvilket härigenom skulle de
öfrige Respective Ständen wördsamt och manligen
meddelas, chie lupra.
klx krotocollo
^s. O- ^Imczvist."
''Utdrag af Prvlocoller, hållet hos Högwördige
Preste-Sländet den 9 Januarii >810.
S. D. Sedan Prestc-Ständee redan under den
Zue bennes, i underdänighet bifallit Hans Kongl.
Majus Näbiga Propo nion till Riksens Ständer an¬
gäende mål af en Deputation till Hans Kongl Hög¬
het Kron-Prinsen, och dä Herr Ärke Bi stopen och
Talcmannen nu iillkannagaf, det Herr Grefmen och
Landt-Marskalken hos Hans Kongl. Maj.t i underdå¬
nighet anmält, att Högloft. Ridderstapet och Adeln
bestulit att till berörde Deputation utse ett antal af
48 Ledamöter, äfwen som ark de öfrige Respective Ta.
leman-
3z6 Den iZ Ianuarii.
lemännen ansett de z.me Ofrälse Ständen böra ut¬
nämna ett derefter lämpadt antal Ledamöter; Beflöt
Preste-Ständet, akt för sin del uise 24 Ledamöter,
för att under anförande af Herr Grefwen och Landt-
Marjkalken, samt de öfrige fjiespecllve Talemännen,
och efter Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens ankomst
lill Kongl. Lust Slottet Drottningholm, sig dit begif.
wa och ä Riksens Ständers magnar till Hans Kgl.
Höghet öfwerlemna sielfwa Förenings- och Wal-Ac^en
öfwer Högbemätde Herres utkörande till Kron-Prins,
samt desiförinnan begära Hans Kongl. Höghets un¬
derskrift ä den as Riksens -Stander fastställde försä¬
kran; Hwarom wördsam och wänlig underrättelse skul¬
le de Respective Med Ständen lämnas, lött supra.
klx krntocollo
P kl. Almgvist."
^'Utdrag af Protokollet, häktet hos Högwördige
Preste-Ständet den 9 Januarii 1812.
S. D. Föredrogs ä npo Riksens Högt. Stän¬
ders Banco-Utskotts den Z dennes pä Bordet lagde
Protocolls-Utdrag af den 18 December, innehällande
beniäldte Utstötts yttrande, i anledning af Kongl.
Maj:ls Nädiga Proposition, angående penningeun-
derstöd för Tackjerns - Bergslggerne, och blef hwad
Utskottet anfört och hemställt, af Preste-Ständet bi.
fallit. Härom skulle wördsam och wänlig underrättel¬
se de Respective Med-Skänden samt Banco-Urstouet
lämnas, klt supra.
klx krotocollo
kl.
Den iz Ianuarii- 337
"Utdrag af Protokollet, Hållet hos Högwördige
Preste-Ständet, den 9 Januarii agio.
S- D. Sedan Riksens Högt. Ständers Stars-
Utstotts ven 6 nästlidne December pä Bordet lagds
Betänkande af den l i samma mänad, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, angående ett
ärligt underhäll för den återstående delen af Finsta
Armöen, ä nyo blifwit föredraget; Beflöt Preste-
Ständer att detsamma till bemäldke Utskott äterförwi.
-j sa, med den allmänna Anmärkning, att Ständer ön»
stade, det mätte Slans-Utstottet, sä widt möjligt är,
z inrätta desi förnyade Förslag i detta ämne pä det sätt,
att Kongl. Majit mä sättas i tillfälle att behörigen
underhälla och bättre belöna de af berörde Arme,
hwilka, igenom deras tapperhet och trohet, gjort sig
j af Fäderneslandet synnerligen wälförtjente. Hvarom
wördsam och wänlig underrättelse skulle de Respective
Med-Ständcn och Stats-Utskottel lämnas. sst supra.
klx protocollo
III. ^Imyvist.''
Detze kades ad acta.
Riksens Högloft. Ständers Expeditions-U skott
hade öfwerlemnat sa lydande Förslag till underdäni»
ga strifwelser:
i:o "Konungen underdänigst.
S. A. K.l
Med Nådigt förtroende till Riksens Ständers
län-
353 Den 13 Januari».
tankesakt, har Eder Konas Majit uti proposition af
den z Augusti sistledik Är i Näder behaga! :i l Rik¬
sens Stänoers afgörande framställa denfräga: Hwad
underhäll Rikens Ständer willja bestämma för deras
fordne Konung, Desi Gemål och närmaste Bröstarf-
wingar.
Riksens Ständer hafwa i öfwcrwagande tagit
detta ämne, wigiigt ej mindre da det ur en allmän¬
nare synpunc! betraktas, än genom desi egenskap att
kräfwa Eders Kongl Majus enlkilta nära deltagan¬
de, ok) med underdånig wördnad för Eders Kongl'
Maj:ts yttrade ädla tänkesätt, dem Riksens Ständer
upprigkigt dela, hafwa Ri sens Stander sökt stynda
Eder Kongl Musiks önstningar till mötes, dä de, lik-
wäl utan att lemna Rikets närwarande berrykta om¬
ständigheter ur ögnasigte, trott sig böra bestämma en
sädan underhålls summa, sorn pa en gäng sivarade ba¬
de emot Nationens »värdighet och ädelmod, samt det
olyckliga Konunga-Hufeks werkliga behof för en efter
närwarande lids dyrhet lämpad anständig bärgning.
Esker noggrannt s? irstädande af alla hInvid fö¬
rekommande omständigheter, hafwa Riksens Stander
icke anse t sig kunna bestämma en mindre Summa än
66,666 R:dr Z2 si Banco ärligen till urnerhäll för
f. d. Konungen, Desi Gemäl och närmaste Bröst-Arf-
wingar; men som Deras Majestäter, f. d. Konungen
och Drottningen saint f. d. Kron Prinsen äga enskild
förmögenhet, bestäendo uti Fastigheter och hos Stats-
Werlet innestäende Capital, deraf De äro berättiga¬
de till ärlig inkomst eller ränta, hafwa Riksens Stän¬
der funnit besia böra ingä uti beräkningen af ofvan-
berörde underhä ls-Summa 66,666 RchrzrsiBuo,
och
Den iz Januari!. 339
och Staten således endast »vidkännas fyllnaden af
hwad i denna Summa brister, sedan beloppet af fö¬
renämnde Fastigheters och Eapitals afkastning bliswit
till sikt werlliga förhållande uträknat.
Af den pä Eders Kongl. Majus Nädiga Be¬
fallning hällne Boupteckning öfwer f. d. Konungens,
D si Gemäls och f. d. Kron-Prinsens enskilda till--
hörigherer hafwa Riksens Ständer inhämtat, att f.
d. Konungens enskilda förmögenhet utgör:
i Fastigheter R. 131,020:
och i frug-ba¬
ra Capital Z42,6.iZ!'Z6 9
eller tillsammans R:dr 471,64g; g6 9.
akt s. d. Drottningens frukt¬
bara Capital utgöra 88,888: 42 8.
och f. d. Kron Prinsens 120,886: go 6-
-Summa R:dr B:co 681,419: iZ n.
Och dä Rmtan af f. d. Konungens förmögenhet,
(hwilken ränta, när denna förmögenhet wäl till en
del gifwer mera än 5 proCent; men deremot äfwen
till en del blott 4 proCent, och lill en del äter allde¬
les ingen afkastning. Riksens Ständer ansett böra
berä nas öfwerhufwud till 5 proCent) ärligen belö¬
per sig till N:dr 23,582: 9 —
samt a f. d. Drott¬
ningens förenämn¬
de fruktbara Capi¬
tal likasom hiiin.
tills beräknad a 6
proCent, till _ 5-333: 16 —
Trp:t N:dr 28,915: 25 och
34° Den iz Januari!.
Trpst R:dr 28,915: 25
och ä f. d. Kron-
P inkens Capital,
äfwenledes salom
hi intills beräknad
a 6 proCll lill 7 258: 9 6.
36,168: Z4 6.
hafwa Riksens Stander, till följe
häraf, såsom fyllnad i det bestäm»
da ärliga underhållet as 66,666
R:dr Z2 si bewilljat och anstagit
en Summa af R:dr Banco 30,497: 45 6.
Summa R:dr B:co 66,666: za
hwilka 30,497 R:dr 45 si 6 rst. komma att af Stats-
Werket är,igen tillstjutas och utbetalas.
Hwad de Kongl. Personernas enstilda förmö¬
genhet angar, hafwa Riksens Stander ansett, att wid
nägonderas afgång dermed bör förhällas eser Lag,
sa alt de esterlefwande ärfwa den afgängne; men be¬
träffande nysinämnde tillstött som af Stats-Werket
bör till fyllnad i Underhälls-Summan utgå, finna
Riksens Ständer stjäligk att detsamma bör »ie an
dem pä sädant sätt fördelas, all i o,LOo R:dr berak»
nas för Hans Majst f. d. Konungen, ,»,ooO R:dr
för Hennes Majit f. d. Drottningen samt 10,497 R.
45 si 6 rst. för de Kongl. Barnen, samt att när nä-
gondera med döden afgär, desi underhälls-Summa till
berörde belopp til! Stats Werkek indrages och bespa»
res, likwäl pä det sätt» att, sä länge någor af de nu
»varande f. d. Konungens barn lefwer, ofwanberör-
ds för dem bestämde 10,497 R.dr 4Z st 6 rst. till
fullt
Den iz I^nuarii. 3H1
fullt belopp och utan någon minstning af Stats-Wer»
ket utgå.
I anseende till tiden, hvarifrån Underhälls-
Summan bör beräknas, anse Riksens Ständer sädant
böra ste frän den tid dä det underhäll och den be-
wakning, hwartill kostnaderne af Stats-medlen blif-
wit bestridde, upphörde; men att Rämorne a Capi¬
talen emedlertid böra löpa och beräknas; dock att
hwarken de eller Stats Werkels tillstött, till Under-
Hälls-Summan inbetalas, eller de Kongl. Personerne
beräknas, förr än frän den dag, dä förenämnde be-
wakning och underhäll upphörde.
Derjemte hafwa Riksens Stander ansett at; sä
wäl de, De Kongl. Personerne tillhörande Capital,
hwarä rän a blifwit dem till godo beräknad, som
Bcup eckningswärdet för Haga Lustslott och Park samt
Byggnaderne wid Polsta Uoden icke böra fä lyftas
eller utur Riket föras u an Konungens och Riksens
Ständers gemensammcr bifall; hwaremot det ansetts
utom ali fräga, att ej mindre den enstilda egendom,
som Hennes Maj:t f. d. Drottningen ägt innan fin
ankomst till Riket och dä medfört, sä i Contante pen¬
ningar som lösören, än Hans Majst f. d. Konun¬
gens och de Kongl. Barnens ägande Mobilier, som
uti beräkningen Äf räntegifwande Capital icke blifwit
upptagne, böra af dem fritt fä disponeras och ur lan¬
der föras.
I sammanhang härmed har äfwen hos Riksens
Ständer den fräga uppstått, hmuwida f. d. Drott¬
ningens morgongäfwa 32,000 R:dr och Brudstatt
8000 R:dr, för hwilken senare f. d. Konungen, en»
ligt
342
Den lZ Ianuarii-
jigt det före förmälningen upprättade ZejrathS-Lon-
tract, förbundit sig att lemna Hennes Majestät we-
derlag, borde bland rantgifwande Capital upptagas;
Men som, hwad Morgongäfwan angar, det efter Lag
är Hans Maj:lS förbindelse, att densamma af sin en-
stillda lott i Boet gälda, och i anseende till Brud-
statten, den icke eller bör belasta Ståls-Werkst, dä
desie Summor dit icke influrit, utan Stais. Werkst
genom Kongl. Brefwet den 14 December 1797 en¬
dast blifwit älagdl att härföre betala och i Stat upp¬
fora räntan, ss hafwa Riksens Ständer funnit namn,
de Summor wara af den egenskap, alt de icke bordt
eller kunnat komma i beräkning bland rämeaifwande
Capital. Dock synes det wara Hennes Maj.t f. d.
Drot ningens ostridiga och lagliga rätt wid Hans
Maj.ts sränfälle, om Hon Hon omöfwerlefwer, att af
Bo oskifto och den efter emnade enstillda förmögenhe¬
ten Utbekomma ofwanbcrörde morgongafwa och Brud¬
stall med tillhopa 40,000 R:dr Banco.
I öfrigt och som enligt Boupteckningen innestar
hos Öfwer-Jntendenien och Commenbcuren Lstelcrantir
en behällning af f. d. Konungens enjkilte medel af
Riksdaler Banco 3,624: iZ n.
samt c:ne Trollhätte Slusiwerk-Acki-
er, utgörande med ett ars innnestäen-
de utdelning — 589 8 —
Tillhopa Rwr 4,01g: 23 n.
anse Riksens Ständer desie medel och Acster genast
böra cch Ofwer-Jntendenlen infordras och till Stals-
Coutoiret aflemnas.
Delta allt hafwa Riksens Ständer bordt till un¬
der-
Den lZ Ian uarii' Z4Z
derdänig- swar a Eders Kong,l. Maj.-ts Nådiga pro¬
position härmed i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc."
a5o "Konungen under dänigst.
S. A. ä^..'
Vti sarstilte till Riksews Stander ingifne Me¬
morial har blifwi, föreflagir, dels att Armeen mal¬
te indelas uti Brigader, samsen Ofwersie commen-
dera g:ne Regementen och -öfwerstc Lieutenanterne
blifwa under Brigade-Chefen jgärmaste Befälhafware,
hwar och en i sitt Regemente, genom kwilken förän¬
dring, sedan Brigade. Cheten erhållit en Ofwerste-
Jndelning, de arne andra Otwcrste-Jndelningarne cn
fetts kunna wid nmande afgäng, tillfalla Skaten så¬
som inkomst, dels att öfwerste-Lieutenantens-Beställ-
ningarne wid den indelta Armeen, hwilka man för¬
ment kunna umbäras, da hwarie Regemente har en
Ofwersie och denne siere Befälhafware under sig in¬
om Regementet, mä te blifwa indragne.
Mid öfwcrwägande häraf, hafwa Riksens Stän¬
der ansett della ärende, såsom ägande crk nära sam¬
band med en Defensions-plan, icke tillhöra deras åt¬
gärd ellen pröfning; I anseende hwartill och dä Re-
gerings-Formen rut 73 och 80 tz § bestämmer Rik¬
sens Ständers rättighet i afseende pä Armeen, der¬
utinnan, atk densamma ej mä ökas öfwer desi nuwa-
^ rande styrka, ulan Konungs och Sländers samman¬
stämmande Bestut, hafwa Riksens Ständer funnit fö¬
renämnde nu wäckle frägor, utgöra ett ämne, det
Rik-
344 Den iz Januari!.'
Riksens Ständer endast kunna till Eder Kgl. Maj:ls
Egen Nådiga pröfning öfwerlemna, med underdänig
önstan och tillstyrkande, det käcktes Eder Kongl.
Maj:t i Rikets närwarande belägenhet, dermed wid-
laga sädane besparingar i Stats - Werkcts utgifter,
som ined Rikets förswar möjligen kunna förenas.
Riksens Ständer framhärda"
Efter uppläsande Llefwe desse Förslag af Stån¬
det till alla delar godkände.
Till granskning företogs Riksens Högloss. Stän¬
ders Stats-Utstötts den n dennes pä bordet lagde
Memorial, innehällande berättelse angäende ätstillige
Krono-Lägenheter, såsom Kronofiske», Qwarnar m. fl.
Herr Grosshandlaren 8anteslon anförde att, ut¬
om det han saknade ordemelig Specifikation pä de i
Wäster-Norrland och Gefleborgs Län warande Kro-
nofistcn, samt uppgift ä tiven när de derom slutne
Arrenden tilländalöpa, wore efter deras tanke i syn¬
nerhet Anmärkningswärdt, att enligt de af Utskottet
infordrade Bewis, Nyqwarns Gästgifwaregärd, som
enligt 1766 ärs Kongl. Förordnande skulle till Kro¬
nans säkerhet för Arrendets och Conractets fullgö¬
rande för Nygwarns Qwarn och Bro intecknas, icke
wore med någon sadan Inteckning beswärad, men att
deremot berörde Qwarn och Bro, ehuru af Krono-
Natur, finnas wara för särskildta fordringar hos
Arrendawrerne intecknade.
Den af Stats-Utstottet föreflagne undersökning
om förhällandet härmed, ansäg derföre Herr Santes¬
son böra med största skyndsamhet företagas, för att
förwissa Staten om sin tillständig» rätt, som eljest
lunde
Den 'Z Januari!.
345
kunde i framliden komma i förgätenhet, och hwartill
hörde sä wäl att fä afgjordt, huru,vida Arrende-rät-
ligheten lill desse lägenheter, i anseende tilt äsidosät-
rande af den dermed förknippade skyldighet ä innehaft
marens sida ait ställa den derföre erforderliga säker¬
heten, mä anses wara numera förwerkad, som ock, att
besörja om de inteckningars annullerande, hwilka till¬
kommit för Arrendatorernes skulder mi förenämnde
Lägenheter, hwaraf de sjelfwe icke aro ägare.
Herr Zanteson anmärkte widare, att Utstoltet
alldeles underlåtit att sig yttra, huru med i fräga
warande Lägenheter i allmänhet stall förfaras, när de
bestämde Arrendeären lupo till ända, afwensvM hwad
iakttagas borde i anseende lill sädane af desse lägen-
heter, som pä obestämd lid äro under Arrende u p-
lätna: Och yrkade alitsa Herr Santesson, att mäler
Med desse Anmärkningar^ mätte till Ulskottet aterför-
wisas, hwarmed be fleste af Ständets Herrar Leda¬
möter sig förenade.
Herr Bergs-Rädet Uotfiock erinrade här,vid, ari
som det wore gansta möjligt, att Arrende-Innehaf¬
ware». efter hwad är 1766 blef anbefallt, till äfwen-
tyrs lälik dä inteckna Nyqwarns Gästgifwaregärd till
säkerhet för i frägawarande Arrende, ehuni nian för
närwatande icke ägde derom nägvn tillförlitlig Upp¬
lysning, sä kunde mam icke eller för afg,ordr antaga,
att desse Arrendatorer böra af sin rättighet wara förr
lustige, för det art en sädan inteckning nu mera ej
existerar, emedan det förmodeligen warit deus skyl¬
dighet, som Kronans rätt i siike fall benata bordt,
att om Inteckningens lagliga förnyande i rätter ttv
och ordning föranstalta.
Fjerde B:S s. Z. Ll 0 45 — 46^ Herr
346 Den IZ Ianuaril.
Herr Bruks.Patron Lfubr fann för fin des, att
dä det af Handlingarne wore upplyst, att en sadan
Inteckning icke finnes, som bock efter upplätclse-bref-
wcrs uttryckliga innehäll ar ivillkoret för denna Ar-
renderätkighet, wore deraf en oundwikelig följdj att
förhällandet härmed borde pä fäkt Utskottet förestagit
undersökas och bedömandet deraf till Domarens ät-
gärd öfwerlamnas.
Herr Borgmästaren 6revesmulil saknade i-
bland de uppgisne lägenheterne, fyra till Gottland
hörande Holmar, hwi.ka, förut anflagne till nyttjande
af Commendanten a Wisby Fästning, sedermera blif-
wil efter Fästningens raserande, under Arrende upp,
laine emot en ärlig afgift af tillsammans 6c, R:dr.
Herr Borgmästaren trodde fig ock böra anmärka, ait
ärligen till Kronan betalas 23 R:dr såsom Tomtören
för den plats, där Wisby Slott fordom warit beta¬
git, och hwilken alltsä äfwen torde böra ibland Kro¬
nans lägenheter beräknas.
Likaledes gaf Herr Rådmannen koos tillkänna,
att han sjelf är Arrendator af Norrstens Kronofiske
i Stockholms Län, och derföre betalar ärligen y' fjer-
dingar Ströming eller efter nu warande Markagäng
40 N:dr i penningar; men denna lägenhet saknades
äfwen uti den af Utskottet meddeldie berättelse.
Herr Handelsmannen kogk> anmärkte, atl han
icke funnit Stals-Ukftottet haswa ibland nägra Kro¬
nans tillhörigheker upp agit en i Smäland belägen
Kongsgård wid namn Ulfsbeck, hwilken efter hwad
Herr kogft tillkännagaf, stall af Konung 6081^
II bliftvit till Markaryds Prestgård do¬
nerad. Stan-
Den iz Ianuarir. 347
Ständet sann wäl att förenämnde Kongsgård
icke tillhörde den Clafi af Krono-Lägenheter, som nu
wore i fräga; Men som den icke eller blifwit nämnd
ibland de Kungs- och KungS-Ladugärdar, om hwilka
Slats-Urstotket före detta sitt Betänkande afgifwit,
sä skulle Utskottet genom särskildt Protocotts - Utdrag
anmodas att förhällandet därmed upplysa.
För öfrigt och i anseende till de i ofwanberörde
matto emot Stats-Utskottets i förewarande ämne af-
gifne berättelse hos Ständet gjorde Anmärkningar,
bestöts, akt detta ärende skulle till Utskottets ytterli¬
gare handläggning och förnyade utlätande remitteras.
Enligt Ståndets salunda fattade Beslut, skulle
ock följande särskildte Proivcolls-Utdrag expedieras:
S. D. Wid den af Riksens Högloft Ständers
Stats-Utstotk, i Memorial af den 22 nästlidne De.
cember meddeldte berättelse, rörande ätstillige Krono-
Lägenheter, såsom Krono-Fisken, Qwarnar, Färjor,
Broar och Krogar m. fl , blefwo hos Borgare-Stän-
det ätstillige Anmärkningar gjorde; hwarföre Stän¬
det bestöt att detta ärende till Utskottet äterremittera,
till den förnyade handläggning som samma Anmärk¬
ningar fordra; Och stulte de Respective Med-Stån¬
den wördsamt och manligen harv!» underrättas."
"S. D. Som af förekommen anledning hos
Borgare-Ständet blifwit anmärkt atl Kungsgärden
Ulfsbäck i Smäland hwilken af Konung LosD-rr? II
^ool.kn glorwördigstj i Åminnelse stall wara till
Markaryds Pcästgärd donerad, icke är af Högloft.
Slats-Utstottet i dest afgisne Betänkande om Kungs-
348
Den iz Ianuarii-
och Kungs Ladllgärdarnes disposition omnämnd; Allt«
sä duflöt Borgare Ständec, det skulle Wälbemälte Ut-
skokt manligen anmodas att förhällandet med berörde
Kungsgård utreda o b, i sammanhang med desi afgif.
wande ytterligare Betan ande om Kungsgärdarne i
allmänhet, sikt yttrande deröfwer meddela; Hwarom
de öfrige Respeclive Standen äfwen härigenom skul¬
le wöidsamt och manligen underrättas?'
Den 28 nästl. Dec. blef pä bordet lagdt Riksens
Högloft. Ständers Srats-Ulstotts, angående Ströms¬
holms och Kongsöhrs Kongsgardar, afgifne Betän¬
kande, hwilke. till stärskädande företogs.
Sedan berörde Betänkande b ifwit ä nyo upp¬
läst, yttrade Herr Advocat-Fiscalen balkman, att han
för sin del funne allt stäk lill bifall af Utskottets hem¬
ställan, rörande Kongsöhr, och akt denna Kongsgård
ined desi tillhörigheter bör, pä sätt Ständer om öfri¬
ge Ksngsgärdarne besiuttt, under Arrende genom
Auction upplätas; älwenfoin Herr Aovoca-Fiscalen
ansäg nödigt, atr S ureri.Inrättningen warder wid
Strömsholm bibehållen, i hwilken omständighet och
hwad styrelsen af samma Inrättning beträffar, han
till alla delar instämde uri den as 2:ne Stånds Le¬
damöter inom Nk Lottet bifallne mening, atk sädant mä
pä Kongl. Majtts serskildta Nädiga åtgärd fä an¬
komma.
Herr Borgmästaren war af den lankan,
att Landtbku et wid Strömsholm icke behöfde med
sjelfwa Stuten-Inrättningen förenäs, utan att det
samma älwen kunde borrtarrenderas emot wisi afgift
i Hö och Halm.
Herr
Den 13 Januari!.
349
Herr Radman Unstkcrg war sä mycket hällre
af Herr Borgmästaren LZZes tan a, som han förut
hos Utskottet yrkat och lemwäl nu säsom en hufwud-
sa elig omständighet föreftog, akt den Comité, hwilken
stu"e komma att grunderne för Stuteriets styrelse och
handha'wanoe utarbeta, borde af Sränderue erhålla
afven den Jnstruction för deras ä gärd, att Landt¬
bruket wid Strömsholm mä he k och hältet stiljas ifrän
Stuteriet och med der wilkor utarrenderas, att Stu¬
teriet blefwe försedt med nödig utfordring och beke,
och hwaremot de hittills »varande och härdt betunga¬
de dagswerken icke widare stu lie behöfwas.
Herr Rädmannen ansäg äfwen att antalet af de
Hästar, son» wid Stuteriet mä underhällas, borde ut¬
tryckligen bestämmas.
Herr Borgmästaren Lclienström uppläste ett sä
lydande anförande:
''Sedan Riksens Högloft. Ständers StcUs-Ul-
ftott Uti desi öfwer Strömsholms och Kungsöhrs
Kungsgärdar afgifne Betänkande föreflagit, akt Stu¬
teriet »vid Strömsholm stulle bibehållas och dit flyt¬
tas ifrän Kuuqsöhr, saint denne senare Kungsgärd
derefter till större bätnad för Stats-AZerker, utan nå¬
got gjordt undantag, till hela sin widd Utarrenderas;
anser jag »nig skyldig att därwid anmärka: att Kö¬
pinas Stad, i anledning af Kongl, donationer och
privilegier, som tid efter annan utaf framfarne Kon¬
ungar blifwit faststälte saint sist gew.m Kongl. Re¬
solutionen den z Aprill 1790, ifrän äldre tider in¬
nehaft den förmon, otc einot skyldighet att förrätta
Slotlern ä Köpings Byslätt samt höet derpä inbär¬
ZZ2) Den IZ Ianuar».
ga, uti en därtill af Staden uppförd kostsam lada,
samt forsta detsamma, som ofta utgjordt 400 last, win-
tertiden till Strömsholm, fa begagna betet ej mind¬
re a denna Boställ, an sa kallade Köpingsön, som
af Allmogen i Åkerbo harad bargas, och att fä begag¬
na fistel i wiken nedanföre sistnämnde äng, emot den
förbindelse att werkställa rörtägten samt ^^n deraf
efter anordning tili Strömsholms eller Kongsöhrs
Kongsgärdar afföra; äfwensom akt Hushagen emot
en ärlig arrende-afgift af 50 Tunnor Hafre, lefwere-
rade wid Strömsholm, och pä enahanda sätt, lill un¬
derstöd för Gästgifweriet och Postsörningen, till för-
waltarne deraf upplärit.
Da hwarken Köpings Stad eller Arrendatorerne
af Hushagen brustit uti fullgörandet af de förbindel¬
ser, som dem älegak att uppfylla för deste ä Kungs-
öhcs Kungsgårds område belägne lägenheter, wägar
jag till Respeclive Ständets upplysta bepröfwande
hemställa, om icke Köpings Stad wid deste förmoner
kunde blifwa bibehällne, oaktadt att Kungsöhrs Kungs¬
gård för öfrigt warder utarrenderad, hwaremot jag
för min del ej har atr erinra, och det sa mycket häld¬
re som Hö och Hasta till Stuteriets upprätthållande
wid Strömsholm är lika behöfligt nu som förr, och
Staden utom denne tillgäng för sina mänga Kreatur
icke äger utrymme till nägot bele.
Till ett gynnande bifall af hwad jag lälunda
warit föranläten hemställa, får jag i största ödmjuk¬
het äberopa 114 i Regerings-Formen af den 6:le
Junii sistledit är, som försäkrar en hwar af en ostörd
besittning utaf de förmoner och privilegier, som dem
förut blifwit förundle."
Herr
Den iz Jarmar».
Herr Capitaine» I^instxren förenade sig med
Herr Advocat-Fiscalen balkman, och trodde, att ge¬
nom Kongsöhrs Egendoms utarrenderande uii mindre
Lotter, Skaten stulle säkrast kunna däraf winna sin
högsta fördel. Hwad Herr Borgmästaren Schenström
anfört, ansäg Herr Capitain wara af den bestaffen-
het, att det hos Kongl. Kammar-Collegium borde ä
Köpings Stads »vägnar till laga pröfning anmälas.
Som Ständet därefter, uppå Herr Talemannens
proposition allmänt sig förenade om den af Herr Ad-
vocat Fiscalen balkman yttrade mening, och ast så¬
ledes Stats-Ulstottet borde i sammanhang med dest
afgifwande ytterligare Betänkande rörande Kongsgär.
Larne i Allmänhet, sig widare ulläka öfwer sätter och
willkoren för Kongsöhrs Kongsgärds utarrenderande,
sä wäl som angäende innehälle. af Herr Borgmästa¬
ren Sclrenströms ofwan uppläste anförande; hwar-
wid dock Herr Radmannen UanstberZ tu! Prolocollet
reserverade hwad han för sin del i ofwanberörde mät-
to yrtrat; alltså stulle ett sä lydande Protocolls-Ut¬
drag häröfwer expedieras:
"S. D. Efter behörig granstning af Riksens
Hög!. Ständer Stats-Uistotts Betänkande, af den
g sistl. December, rörande Strömsholms och Kungs¬
öhrs Kungs- och Kungs-Ladugärdar, stannade Bor¬
gare-Ständet uii det flut.- att hwad Kungsöhr be¬
träffar, denna Kungsgärd bör, enligt Utskottets För¬
slag, helt och hällit stilljas frän den blifwande Stute¬
ri-inrättningen wid Strömsholm, och särstildt till
Stats-Werkets förmon, pä enahanda sätt som i afse¬
ende pä Kongsgärdar i Allmänhet föreslagit är, an-
wändas och behandlas, samt således, ester hwad det¬
ta
Z5? Den iz Ianuarn-
ta Stand förut om Kungsgärdarne bestutit, under
Arrende pä minst zo ars tiv genom offentlig Auc¬
tion upplärs; BlifwandeS alltsä ptstotter härigenom
(mmodadk att, i sammanhang med dest till afgiswan-
de ytterligare Betänkande, rörande öfrige Kungsgär-
darne, äfwen sig widare utlaka om sättet och wilkoren
för denna egendoms »Utarrenderande och de af Herr
Borgin'staren Scbenstrcim uti desi. jemte detta Pro-
tocolls-Utdrag, lill Utstottet följagsga anförande ser-
ffildt gjorde förbehåll, i anseende till någon rättighet,
som frän äldre tider stall wara Köpings Stad för¬
unnad till begagnande af wiste under Kungsgården
hörande Lägenheter; samt alt, hwad aker angar Ströms»
holms Kungsgård, inrättandet af Stuteriet derstä¬
des, hwillet Sländet ansäg böra bibehällas, mä lik¬
mätigt dine Stånds inom Utstotter yttrade och med
den af H rr Ordföranden framställde propositionen in¬
stämmande mening, till Kong'. Majsts särstildta Nä.
diga ätgärd öfwerlämnas, pä det sätt och med de
wilkor, som samma proposition i öfrigt innehåller;
Och stulle detta Bestut de Relpeckive Med-Ständen
wördfamr och »vänligen härigenom tillkannagifwas."
Företogs äter Riksens Högl. Ständers Stats-
U stotts den 2i December pä Bordet lagde Betän¬
kande, angående Dahlby och Flyinge Kongsgärdar,
Herr Rådmannen I^nllborg yttrade, att såsom
en följd af f. d. Konungens till Herr Hsf-Stallmä-
staren Grefwe frölick gifne upplä/else, hade »väl
Herr Grefwen inträdt i full postestion af deste Kongs¬
gärdar; »nen dä u tryckligt förbehåll derwid blifwit
gjordt, och »villkoren skulle »ramdeles fastställas, och
sädani sedermera ej till någon wer ställighet komrnit,
sä
Den '3 Januari!' 3ZZ
sä berodde det följrkt ligen pä Riksens Ständer fielf-
we, säsoin nu »nera Disponenrcr af Statens Dornai-
ner, att msätta de förbehåll, eiuot hwilka Herrs Gref¬
we frölick kan koiuma all sin erhällne upplåtelse be¬
gagna.
Herr Borgmästaren äVabrenberZ ansäg.chör-
hällandet med deste Kongsgärdar wara enahanda, som
med Stvartsjö och Wentholm jämw fine Krono-Lä¬
genheter, hwilka, lika med den nu i fräga »varande,
tillförene »voro ställde under Konungens'Egen owillkor-
liga Disposition. Hwad i detta möll af Ständerne kun¬
de decideras, berodde alltså, efter Herr Borgmästarens
tanka, helt och hållet pä beständer och »verkan af det
Upplätelse-Bref, som af f. d. Konungen blifwit med¬
delad!
Herr Advocat-Fiscalen balkman: Att helt och
hällit afstcffa det »vid Dahlby och Flyinge warande
Stuteri, finner jag för min del mindre rädligt, i an.
seende till behoswet deraf för de talrika Cavalleri-
Regementen, som i Släne äro förlagde. Herr Gref¬
we kllölicch borde således, efter min tanke, fä emot
Stuteriets underhällande, bibehälla besittningen af
deste Kongsgärdar med de wilkor, som Ständerne
knnna finna billigt att förstrifwa, och hwilka det tor¬
de tillkomma S als-Uistottet att til» Ständernes pröf.
ving föreflä,
Herr Handelsmannen Stabeck instämde till al¬
la delar med Herr Advokat Fiscalen balkmon. Hm
ansäg destlltom Skäne wara d»n tjenligaste orten för
sädane inrättningar, i anseende till Jordmanen och
?tt blidare Csiimal. För öfrigt war han as den tan-
«...
Z54 Den IZ Januari!.
kan, att som hufwud-ändamalet borde wara att inom
Riket bibehålla en god Hästrace, sä skulle därtill wa¬
selid ligen bidraga, om inga Sts-Kreatur, utan art
desto större antal Hingstar blefwo wid. detta Stuteri
underhältne.
Herr Capitaine» k-instZren: Da Ständet redan
bestulit atk Strömsholms Snuten bör bibehällas, och
derigenom ofelbart kan anskaffas sä stort antal Hästar,
som till Hofwets behof erfordras, sä kan jag ock för
min del, icke annat än votera till Stuteriets upphö¬
rande wid Flyinge och Dahlby. Jag har wäll uti
det upplästa Memorialet hört bestrifwas delta Stu¬
teris synnerliga warde, i anseende till Hästarnes ut¬
märkta godhet och den sällsamma egenstap att wara
förskaffade frän Arabien och andra widl aflägsna or¬
ter ; men om ock deras Anor kunde räknas isrän Ma-
homets ewiga Stall, sä kan jag anda icke frängä
den öfwer ygelse, att, delta Stuteri förutan, inom
Swerige skall finnas tillgäng pä goda Hästar i all
den myckenhet, som behofwet fordrar. Min tanka är
i öfrigt den, att meranämnde Kungsgärdar böra, lika
med andra Krono-Lägenheter, för Statens rakning ut¬
arrenderas.
Herr kvlorlinZ ansäg likaledes, atk dä Stuteriet
pä Strömsholm, enligt Ståndets fattade Bestut, kom¬
mer att fortfara, wore ock en dylik Inrättning wid
Flyinge och Dahlby alldeles onödig. Han fann så¬
ledes icke nägot hinder, att ju desie lika som de öf¬
rige Kongsgärdarne kunde genast utarrenderas, hälst
den af f. d. Konungen lämnade öfwerlätelse, efter
hwad Herr IdlorlinZ observerat, icke wore behörigen
con-
Den iz Januari!- Z55
eonkrafignerad, och i allt fall nägot ordenteligt Con-
kract med Herr Grefwe krölick icke afstutadk.
Herr Borgmästaren yrkade likaledes, att
i srägawarande Stuteri mätte upphäfwas, och ägen-
domame utarrenderas. Det kunde, efter hans kanka,
för Cavallen-Regemenernes behof wara tillräckligt,
atk en enda sädan Inrättning funnes, och om Herr
Grefwe krölick bewisligen gjordt sädane kostnader,
som till Egendomarnes fördel bidragit, borde sädant
efter lagligt bepröfwande honom ersattas.
Herr Borgmästaren borström anförde med eg¬
ne ord: Dä upplästa Betänkandets förcmäl endast är
om Dahlby och Flyinge Kungsgård bör bibehällas
som Stuteri eller icke, atk utlätandet dertill blott in-
stränkes, sä torde mig tillätas fä yttra den tankan,
att sedan Högtärade Ständet nu förut förklarat, det
borde Stuteri inrättas wid Strömsholm, anser jag
sä mycket mer onödigt tillika hafwa det wid Dahlby
och Flyinge, som jag hoppas wara utom all fräga det
wara mindre kostsamt hafwa ett större än 2:ne smär¬
re Stuterier; hälst öfwer- och under-Befäl eller sjelf¬
um styrelsen och förwalkninqen, som wid alla Inrätt¬
ningar medtaga betydeliga Summor, kan under sam¬
ma willtor och sörmoner stöta lika beqwämt en sadan
Inrättning, mer eller mindre utwidgad, hwadan, utan
att inse annan nytta af det Stuteri där Hästar blif-
wa dyrare än de kunna köpas för, i synnerhet om
Beställare stola införstrifwaS, än att asweln kan kal¬
las Inrikes, och deräst likafullt ny ligt och nödigt
finnes för Kronans räkning underhålla Stuterier,
jag ödmjukast hemställer, om icke dä är förmonligare
och mindre kostsamt ukwidga denna anstallt pä ett
ZZ6
Dcn lZ Iannarli'
ställe e"er wid Strömsholm sa bech^eligen, atthwar-
ken berörde Kongsgård eller annorstädes mätre bchöf-
was alt till dylikt någon den minsta kostnad anmanda.
Och kan ej underläta deflntom anhälla, detwe-
derbörande icke lämna utan behörig uppmärksamhet
den kanhända endast ifrån min okunnoghet uppkom¬
mande twekan, om Hästafmeln merkeligen förbättras af
de Hingstar som intörstrifwas ifrän länder under an¬
dra stags climater, ester om ej säkrare och härdigare Hä¬
star arv alk wänra af ursprungligt infödd race än en
sert batarde.
Herr Bruks» Patron Ljustr: Min tanka är, att
Sätteriet wid Flyinge och Dahlby more numera och
dä S röm-holms Smeri bibehälles, alldeles öfwerflö-
digt, äfven af den orsak att wid de Skända Caval-
leri-Negemenlen underhällas särskildta Compagnie-
Beställare, sä alt ingen anledning är till den srug-
tan, att lillgäng pä tjenstbare Hästar bör kunna
saknas,
Som pä Herr Talemannens proposition Ständet
härefter allmänt biföll den mening, att Stuteriet wid
Flyinge och Dahlby borde, såsom för Statens räkning
ej behöflig", numera upphäswas. jamt Utskottet an¬
modas, akt om Egendomarnes anwändande, och an-
gäende werkan af f. d. Konungens för Herr Grefwe
kröliclr utfärdade Uppläkelse Bref, med ullätande in¬
komma, sa bestöts, att en sä lydande Expedition der-
öfwer skulle författas:
' "S. D. Nar Borgare-Skändet nu tist afgöran¬
de företog hwad Riksens Högt. Ständers StatS-Ut-
> ffott.
Den 13 Januari!.
357
stolt, i Memorial af den r1 nästlidne December, yt¬
trat och anmält, rörande KnNgsgärdarne F'yinge och
Dahlby, samt den hos N>stöllet förekomne stik,agtig-
het. att 2:ne Ständ tillstyrkt upphäfwande af dek wid
defls Knngsgärdar warande Stuteri, och Line Ständ
bibehållandet deraf, fann Ständet för sin del, alt se¬
dan de samma denne dag bifallit fartfarandek af
Strömsholms S'ure>i, bör ock det wid Flyinge och
Dahlby, säsom för Statens rä.ning icke behöflig!, nu
mc. a upphäswas; Och skulle alltsä till U stokke' öf-
werlämnas att angäende i fräga -.varande Kungsgär-
dars anl ändande till Statens förmon, i enlighet med
det Beslut, som rörande sädane Kronans domainer i
allmänhet redan faitadt blifwit, med yttrande inkom¬
ma, samt i sammanhang därmed sig urläta, rörande
werkan och följderne af den utaf f. d. Konungen lill
Herr Hof-Stallmastaren och Riddaren Grefwe frö¬
lick lämnade strifteliga upplåtelse af meranämnde
Kungsgärdar; Hwarom de Respective Med-Ständen
stnlle wördfamt och wänligen underrättas."
Följande upplästes!
''Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utstötts Betänkande i an¬
ledning af Kongl. Majus den 28 Seplem-
ber sistlidet är ill Riksens Ständer aflät-
ne Nådiga Provosilion af innehall, atr hos
Kgl. Maj:t i Nädigt öfwerwägande kom¬
mit, hurusom Allmänna Lagens stadgande
i 5 Cap. z Z Byggninga-Balken angåen¬
de bestaffenheien af den gärdesgård, som
för laglig hägnad till ägors fredande sta l
anses, numera icke synes swara emot än-
dama-
358 Den 13 Ianuaru.
damälet, i thy atr samma tz, som stadgar,
akt gärdesgård bör stängas tät och fast, .2
ainar hög och 2 alnar emellan hwart par
Skör, wäl omnämner, att där Gard af
Sten eiler annat efter Ortens lägenhet gö¬
res, bör den wara sä fast, akt den ej lät¬
teligen riswas eller falla kan, och sä hög
och tät, akt Boskap hälles ute; men icke
närmare bestämmer huru hög densamma bör
wara, för att som laggild anses; Dä ekt
ämne af denna wigt för Jordbruket, ej kun¬
nat undfalla Kongl. Majus Nådiga upp¬
märksamhet hade Kongl. Mast kill Rikets
församlade Ständer welak öfwerlämna, om
icke, uppä i Nader äberopade. skäl och grun¬
der, Kongl. Masts Befallninnhafwande i
hwarje Län, kunde undfä Nädig Befall¬
ning, att. sedan Orkernes Jnnewänare wid
Härads-Närten bkiswit i detta ämne hörde,
inkomma med underdånigt utlakande, samt
Kongl. Maj:t derefter äga att widtaga den
Författning, som, lämpad ester hwarje Lands¬
orts behof och locala omständigheter, när¬
mast wore med ändamäler och Kgl. Masts
Nådiga afsigt öfwerensstämmande.
Esker det Riksens Högs. Ständers Lag-Utskott,
dit denna fräga först blifwik remitterad, förklarat sig icke
kunna med densamma, såsom ett Hushälls-ämne, be¬
fattning taga, har vfwanberörde Nädiga proposition
till detta Utskotts handläggning bliswit öfwerlemnad.
Utskottet, som af denna anledning ingäck i pröfning
deraf, har deruti igenkänt den wisa och nädiga upp¬
märksamhet pä allt hwav som kan bidraga lill bett all¬
män»
Den 13 Januari». 359
wännas bätnad och landets wäl, som utmärker hwar
och en af Kongl. Majus trägna och Landsfaderliga
omsorger, och Utskottet har trott sig bäst kunna gä
Kongl. Maj:ks Nädiga afsigter tillmötes, dä Utskot¬
tet, uppä de u!i den Nädiga Propositionen samt Hög¬
sta Domstolens Prokvcoll anförde skäl, i underdånig¬
het sär tillstyrka bifall till hwad Kongs. Majit der¬
uti Allernädigsi behagat förestå; H-vilkct dock Rik¬
sens Högt. Ständers pröfning wördsammeligen under-
ställes. Stockholm den 8:de Januarii i8ao.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prcstc-Ttänd.
wägnar magnar
^olr. 6- Oxenstjerna. kcka§n. LtaZnellus.
Pä Wallof!. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
wägnar wägnar
L. Lckönkerr. L. Lrsson.
k.
Pä Herr Talemannens proposition gillade Stån¬
det den i förestående mäl af Utskottet gjorde tillstyr¬
kan; Till följe hwaraf ett sä lydande Protocolls-Ut¬
drag skulle utfärdas:
"S. D. Efter uppläsandet af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Urjkorls
den 8:de i denne Mänad afgifne Betänkande öfwer
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, att, i anseende
dertill att Lagen i 5 Cap. z K Byggning»-Balken
vin
362 Den lZ Januarir-
om gärdesgård, mindre bestämdt stadgar, huru hög est
sadan gärd, oer den af sien elier annat efter ortens
lagenhet göres böra wara, för att som lagqild anses-
tift Kongl. Mrj.n matte öfwerlännäs, att efter we-
derbörandes hörande Sjelf i Näver »vidtaga den För¬
fattning, som, lampad efter hwarje Lands. Orts behof
och loeala omständigteter, närmast wore med ändamä-
let och Kongl Mai:ts Nådiga afsigt öswerensstamman-
de, blef samma Höga proposition af Ständer i un-
derdänighe» bifallen; Hwaroin de öfrige Respeclive
Ständen wördsamt och »vänligen stu,e underrättas.^
Härefter företogs äter Riksens Högt. Ständers
Allmänna BeswarS- och Oeconomie-Utstotts Betänr
kande, som ven Z:!e i denne mänad kades pä Bordet,
angäende Presterskapets rätiighet lill Dagswcrken af
Torpare och Backstufwuhjon.
Detta blef efter uppläsandet af Ständet bifaft
lik, och expedierades derom följande:
''Biföll Borgare Ständet för sin del hwad Rik¬
sens Högl. Sränders Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utskott, Uti Betänkande den og sistlidne De¬
cember, i anledning af Rrksoags-Fuilmägkigen VVes-
ftn^s frän Hederwärda Bonde - Siändet remitterade
Memori-al, yttrar och hemställt angäende sattet, huru
de Dagsverken, hwartill Presterstapet är berättigad!
af Torpare och Backstufwuhjon, hädanefter böra ut¬
göras; Hvilket wördsamt och »vänligen skulle de Re-
speetive Med-Ständen tillkännagifwas.
Riksens-Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utstotts den Z dennes pä bordet lagde
Betän-
Den iZ Januari!.
Betänkande, angående Herr Bergmästaren 8cftrvabs
Försiag tills inrättande af Swensk Salttillwcrknmg,
blef nu äler föreraget och uppläst.
Herr Asthor 6a!rn yttrade: det nu i frägawa-
rande project är wisierligen till sin utgång ossi ert,
men mänga omständigheter bidraga, att gifwa besia
försök ali sannolikhet akt lyckas. Man känner biand
annat, att wattnet i Westerhafwet är wida fastare »vid
Swensta än Norrsta kusterne, och man har ända L
Norrige bragr Salkiillwerkuingen sä »vida, akt denna
wara kunnat för nägra är sedan, där saljas för g
R.dr Tunnan. ' . »
Saltkällorna äter äro wäl har i Swerige icke
särdeles stora, men de! är bekant att de mäste /ökas
pä djupet, hwille fordrar arbete och kostnad. Jag
kan sa edes icke annat för min del än tilt,lycka. att
till ärnäende af susi wisihe: uti en sak af sa beboe¬
lig »vigt för Riket, någon, uppoffring mä göra.-, och
att i sadan/ändamäl pä försök mä e ansins dertill
nägra Tusende- Rrdr om äret, hwanui B-m-i!lnings«
U>stot»et rundit amncdas att söresiä nö ig sone.
Herr Grosihandlaren 8ante8sc>n in»? inre änven
benni an »nan genom försök borde niro » lv--.m
het häruti kunde »vara att påräkna; men han rodos
äfwrn, att ivar ssvgslillgäng »vid detta til!/le bo ^e
rädsrägas. Utsto;et hade i sitt Betänkande icke n unni
något de vin, "och rttom denna ofullkomlighet, ku as
Herr Lanleston icke undgä art a» märka, iäson» e > be¬
tydligt misstag, den uo gift, a t l ä M' ion R: r skul¬
le ärligen äkgä kill insörstrifning af bennich »vara, dä
man »viste att i Tunna Salt icke kosiar pä stället
Zjerde B. 2 Z N:o 47 — 48. mera
z6r Deri iz Januari!.
mera än ungefärligen i R.dr Riksgälds Tunnan, och
den öfriga kostnaden deremot till der mästa kan räk¬
nas wär ege» Sjöfart och Sjöfolk till godo. Herr
Santesson fann således icke någon anledning att pä
ifragawarande försök göra en alltför stor uppoffring,
men om g a 4020 N:dr om äret kunde dertill för¬
sta, wille han gerna för sin del, att en sadan Sum¬
ma fick anwändas under z a 4 ärs förlopp, efter
hwilken rid man borde säkert kunna bedöma utgån¬
gen däraf.
Herr Assessoren 6abn trodde wal, att nägra tu¬
sende R:dr om äret skulle wara tillräckligt, men som
der alltid more bättre alr helt och hällit öfwergifwa
ert förelag i denna wäg, än att dertill ansta en mind¬
re Summa än hwad arbetets tillbörliga utförande
skulle kräfwa, sä erböd sia Herr Assessoren att till en
annan dag förskaffa unge! ärlig uppgift pä de 'ärfor-
derlige kostnaderne, om Ståndet wille tilläta att med
sakens afgörande emedlertid fick ansta.!
Herr Handelsmannen Stabeck war as samma
tanka med Herr Assessor 6abn Han ansäg ämnet
ivara af sä mycket större wigt för det Allmänna, som
i sakernes närwarande stallning inan med mycken san¬
nolikhet kunde befara, att Riket framdeles skulle kom¬
ma i yttersta förlägenhet af brist pä benna nöwändig-
hetswara. Herr Stabeck biföll säledes till alla de¬
lar hwad Utskottet hemstält, och ansäg att undersök-
ningarne ju förr desi hällre borde företagas utan af¬
seende pä kostnaden, sä framt den ej skulle öfwerstiga
ett belopp af Zo,<oso R:dr.
Herr Llementskon: Jag tror, att i frägawaran-
de Inrättning wore mindre passande i Mikels nuwa-
rån.
Den iZ Januari!.
rande ställning. Wära allmänna behof synnes ej til¬
läta, akt stora penninge»Summor anlläs till försök,
dä man ännu ej wet hwad förmon de kunna medfö¬
ra, och jag kan således icke inga uti Herr Stabscks
mening; men kunde någon mindre Summa, mera för¬
enlig med Rikets behof, wara för andamälet tillräc-
kelig, sä har jag derwiv icke något akt päminna.
Herr Borgmästaren borström war äfwen af
den tankan, att i Rikets närwarande belägenhet nå¬
gon betyd ig kostnad icke borde pä dessa försök anwän¬
das. Han ömkade säledes, att något resultat härut¬
innan ej mätte stadgas, innan man blefwe närmare
underrättad om beloppet af den erforderlige kostnaden,
och höll Herr Borgmästaren före, att om någre me¬
del skulle komma att härtill anstäs, sädant dock en¬
dast mätte bliswa gäilaijde intill nästa Riksdag.
Herr Capitain Otter instämde till alla delar
med Herr Assessor 6abn-
Herr Capitain Kingren: Jag är till en betyd¬
lig del tillfredsställd af hwad Herr Assessor 6sbn upp¬
lyst, och skulle anse wädligt, att Skaten ätoge sig nä-
got förskott, innan man blir öfwertygad, att desse för¬
sök kunna werkställas utan en alltför känbar förlust.
Skulle företager winna den framgång, att Salt-kill-
werkning inom Riket med sörmon kan ästadkommas,
sä är jag öfwertygad, att här finnas mänga äkta pa-
trioier, hwilka hivar pä sin ort skulle widiaga denna
handtering.
Herr Lagman VValeU: Det lärer wara utan all
fräga, att ju en önskelig fördel skulle tillflyta Riket,
om
364
Den rz Januarii.
om msranämnde Inrättning kunde bringas därhän,
alt i denna wackllande handelsställning, Lander kunde
blifwa sörwistadt om sä mycken inhemsk tillgäng pä
denna nödwändigbetswara, som för wart mast oum-
gängcliga behof fordras. Med de Modistearioner,
som Herr Zants-ckon förestagit, tillstyrker jag alltsä
för min del art försök härutinnan mä anställas, men
anhäller, alt med widare bestuks fattande mä upp¬
skjutas, til! dest Förslag pä den härtill minst åtgåen¬
de kostnaden, warder, efter Herr Astcstor Lastns er»
bjudande, af honom anskaffad.
.Herr Grosshandlaren LrevesmilstI trodde, att
detta Förslag med minsta ränning för Skaten kunna
pä det fält wärkställas, att private personer deri ill
uppmuntrades genom utsättande af ett wistt premium,
till er. ^ R:dr för hwarje Tunna Sall, som bliswcr
inrikes tillwerkad.
Herr Radman 1ä?.nilbm-§: Nar man samraan¬
lägger alla de tillskott as Statens medes, som Rik¬
sens Stander förut under detta Riksmöte bestulit, sä
utgöra de redan en sä ansenlig Summa, att jag fruk¬
tar de alla ytterligare sa beskaffade utgifter, swärli-
gen stola komma öswerens med Let allmänna mistha-
get öfwer en förwäntande hög Bewillning. Om det
förhäller sig sä, som Bergmästaren 80arvast u pgif-
wit, att wi äga källor, hwilka lämnat z lod Salt af
hwarje kanna watten, fä torde wisterligen de nu ifrä-
Za warande försök kunna anställas as private perso¬
ner och äfwen blifwa för dem lönande.
Herr Advocak-Fiscalen balkman ansäg nödigt,
att, om denna fräga bliswer äterremitterad, Ulstotre
mä
Dcn rz Januari!. z6z
mä anmodas, att säga sine tankar, huruwida icke
Salttillwerkning ffulle till förlust för Bergwerlen
medföra Skogarnes alltför kännbara älitande.
Herr Borgmästaren I^nZström anmärkte, art
en del stulle förbjudas att till Saltkokning nyt ja an¬
nat än Stenkohl, btisve deraf ändä en ren nakional-
winst, emedan en Tunna Stenkohl i ant fall kostar
mindre, än en Tunna Salt.
Herr Borgmästaren kstllstorA hemstälte, om icke
fåken mätte fä hwitå, till dest Herr Astestor Lalin af,
lämnar den lofwade uppgiften pä den kostnad, som
de förestagne försölen kunna fordra.
Som Ständet härtill samtyckt», fa stutadeS öf-
werläggningen för denna gäng.
Ifrån Riksens Högloft. Sländers Expedi ions-
Utstott, hade ankommit följande Förstag, som ester
uppläsandet af Ständel godkändes:
"Expeditions-Utffottetö Sörstag till Inled¬
ning och Slutmening för Riksdags-Ordnin¬
gen.
Inledning:
WI efkerstrifne Swea Rikes S-änder» Gref-
war Friherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel, Pre¬
sterskap, Borgerskap och menige Allmoge, som nu i
Egne och hemmawarande Medbrödrrs magnar, till All¬
män Riksdag församlade äro, göre welterligk: Alt
som Wi, genom Konung och Ständer under den 6:te
Junti 1809 antagne och fastställda Regerings-Focm,
366 Den rz Januari!.
förbehällit ost att, jemt- öfrige i dest 85 Z uppnämn»
de Grund-Lagar, innan detta Riksmöte sint en Niks-
Ordning, upprätta och stadga; allksä bäfwe Wi, i
öfverensstämmelse med Regerings,Formens föreskrif¬
ter och grunder, härmed metat till efterlefnad och iagt»
tagande fastställa en sadan Riksdags-Ordning, af föl¬
jande innehall och ordalydelse:
Slutmening.
Till yttermera wisto hasme Wi detta med Wära
namns och insegels undersättande siadsästat och bekräf¬
tat, sam ffedde i,Stocksolm den dagen i
, mänad Är efter Christi börd det Ettusende
Ätta hundrade och pä det Tionde."
Följande ifrän Hederwärda Bonde-Ständer an¬
komne Protocolls-Utdrag upplästes och kades ad Acta;
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän»
det den >i Januarii i8>o.
S D. Mid öfwerläggning angående Stats-Ut»
flottets Betänkande om ar/mode för de Respective
Ståndens Cancellie-Betjening, förekomma hos Bon¬
de-Ständet hufwudsakligen de Anmärkningar, uti
hwilka Ständet enhälligt instämde: Att bestämman¬
det af Bonde-Ständets Secreterares arfwode borde
bero af Kongl Majus Egit höga godtfinnande: Att
ett lika arfwodcs belopp 8<ao R:dr Banco borde till»
komma hwardera af Ståndets Vice-Secreterare, samt
att för Twa af Ständets Wakibetjente, någon kämp
lig förhöjning borde meddelas; Hvarföre samma Be.-
Den rz Januari!. Z67
tänkande i desta delar blef till Stats.Utskoltet äter-
förmisat, till den ytterligare åtgärd hwanill detze An¬
märkningar kunna föranleda.
Beträffande aker den af Stats Utskottet till
Riksens Siänders omedelbara afgörande fräga om arf¬
wode för de hos Bonde-Ständet antagne Extra-Or-
dinarie-Cancellister; Sä bestor Ständet för dest del,
att de borde till undfäende deraf anses berättigade;
men att till Stats-Utskottet skulle öfwerlemnas att
med Förslag angående beloppet deraf till Riksens
Ständers Plena inkomma.
Ett under öfwerläggningen i detta ämne af Riks¬
dagsmannen Trick Lrielwlon frän Nerike ingifwit
Anförande» Bestöt Ständet att dest Nespective Med-
Sländ communicera, under saker förhoppning at ds
Respective Ständcn ä de i detta anförande yttrade,
och af Bonde-Ständet, enhälligt understödde önsknin¬
gar täckas göra det benägna afseende som med rättwi»
sa och billighet kan wara öfwerensstämmande. lOk
lu^ra.
Lx krotocollo
I.. 8.
k'restr. VVäkliu."
Herr Talemannen päminte om nödwändighelen
att anställa wal till Revisor wid Riks-Discont-Wer-
kels instundande Revision.
Dä härwid upplystes, att, efter den ordning, som
wid dylika wal emellan Riksdagarne följas, bords
den nu blifwande Revisorn utses af Borgerflapet r
Städerne af r:dra Clasten, förenade sig Ständet en¬
hälligt att härtill malja Riksdags-Fullmagtigen för
Me-
Z63 Den IZ Ianuaril.
Westerwiks Stad Herr Borgmästaren som,
Härvid nar,varande, förklarade sig willig, art della
förtroende emottaga, ^ och af Herr Talemannen pä
Ståndets wägnar dertill lyckönstades.
Följande Expedition ffrstle häröfwer författas:
"S. D. Genom enhällig kallelse blcs Ri sdags-
Fullmägtigen för Westerwiks Stad Herr Borgmä¬
staren L 17. af Borgare-Ståndet waid, art
säsom Revisor a Riksens Ständers Banks wägnar
deltaga i dcn Revision af Niks-Discont-Werkets sty¬
relse Förwaltning och Rrkenffapcr, som den l.stain-
stundande Februarii kommer att taga sin början; Hwar-
Lfwcr delia Prowcolls-Utdrag stulle Herr Borgmä¬
staren meddelas."
Fö'echddes och upplästes Skenninge Stads Ma¬
gistrats P otooo!6-Ukdrag af den 3 dennes, som in¬
nehöll behörigt Förordnande för Herr Borgmästaren
(-erelius, att i stället för Herr Borgmästaren VVeiä-
linZ, hwriken, i anseende till sin sjukdom, icke kunde
tvid Riksdagen sig äler infinna, förenämnde Stad re¬
presentera och Riksdags Beslutet underskrifwa.
> Herr Borgmästaren borström anhötl om zme
Weckvrs ledighet frän Riksdagsgöromälen, att räk»
na ifrän nästkommande Thorsdag, dä han ärnade till
hemv-ten sig begifwa.
Bifölls.
Sländets Herrar Ledamöter åtskiljdes kl. 2.
In ststem
lst. ketcrkon.
Dea
Dm 15 Ianuarik.
369
Den 15 Janmrii igro.
plenum kl. ro förmiddagen.
Ständrls Expeditioner för sista Plenum d. iz
dennes justerades och afsändes.
Ifrån Hogwördiae Preste- och Hederwärda Bon»
de-Slandet hade följande Exckedikioner dlifwit insän¬
de, hwilka nu upplästes och lades ad acta.
"Utdrsa af Protokollet, hg st. t hos Högwördige
Prest»GtÄndet, Januarii 1810.
S- D. Hwad Riksens HöM Ständers Staks-
Ulskotts i Protocolls-Utdrag af den izsistlidne De¬
cember anfört och hemställt i anledning af Kongl.
Masits Nädiga P oposition, angående huruwidaJn.
struclion mä wara af nöden för Riksens Ständers
Fullmäglige, e'ler wederbörande Embetsmän, hwilka
i frågor om eftergift af ädömde ersättningar, som till¬
höra Riksens Ständers Penninge-Werk, Stats-Wer-
ket elter de under Collegiernes och särskildta Dire¬
ktioners styrelse warande Castor, böra wara hörde,
bsef af Preste-Ständet bifallit; Hwarom wördsamZoch
ivantigen underrättelse skulle de Respective Med-Skän«
Len samt Slats-Utstotlet lämnas. Ot supra.
Ux krotocollo
P O. ^lungvist."
p'Ut.
37» Den rZ Ianuarii.
'Utdrag af Protokollet, häller hos Högwördige
Preste-Sländet, den 9 Ianuarii 1810.
S. D. I enlighet med Högloft. Ridderskapets
och Adelns den 5 dennes fattade och Ständet med-
deldke Beftut, fann Preste-Skändet skäligt anmoda
Stats» och-Banco-Utskotten att skyndesamt inkomma
med det Förslag till Jnstruction för de tillförordnade
Revisorer öfwer Stais, Banco- och Riksgälds-Wer»
ken hwars utarbetande förut blifwit bemälde Utskott
uppdragit; Hwarjemke Staks-Urffottet särskilt skulle
anmodas att inlemna Förslag till Jnstruction för Rik¬
sens Ständers Futtmägtige i Riksgälds - Contoiret;
Hwilket skulle de Respect. Med-Ständen samt Stats-
och Banco-Utskotten wördsamt och manligen tillkän-
nagifwas. lät kuxra.
kix protocollo
sf. lä-
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Sländet den 9 Januarii 1812.
S> D. Efter upvläsande af Wällofl. Borgare-
Ständets Protocolls-Utdrag af den Z:te i denna må¬
nad, innehällande Wälbemäldte Ständs Beftut, att
»vänligen erindra Riksens Högloft. Ständers samreli-
ge Utskott, att, om oaktadt de z:ne Ofrälse Stän¬
dens förut afgifne yttranden, nägra nya ärender, ut¬
om Konungens Egna Höga Propositioner, skulle ef¬
ter medlet af November mänad frän eit eller annat
af Riks-Ständen wara eller blifwatill nägot Utskott
hanwisade, samma Utskott sig dermed icke befattar,
innan alla förut remitterade Mäl blifwit af ett sädant
Ut.
Den rZ Ianuarii. 37»
Utkotk behörigen utredde, och desi utlåtande deröfwer
Meddeldke; Beftöt PresteStändek att häru'innan sig med
Wäll. Borgare itänder förena, och d- sä mycket heldre,
som Preste- landet redan med desi Protocolls-Utdrag
af den 2A Sept. om Praescriotchns-tid för måls re¬
mitterande till Utskotten, hade asyftar en dylik till Riks¬
dagens ändkeliga afftulande bidraaande Författning.
Härom skulle wör^sam o^b wänlig underrättelse de öf¬
rige Respective Med Ständen och Riksens Ständers
samtlige Utskott meddelas, hit tuprs.
Tx krotocolls
sf- hi.
"Utdrag af Protocollet, hället bos Högwördige
Preste - Ständet den 9 Januarii 18 io.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens-Högs. Stän¬
ders Stats-Utskott den 28:de nästlidne December pa
bordel lagda utlåtande» i anledning af Herr Ofwer-
sie-Lieutclianten kkenninz Llrrill. 8okmiltt:rlörv8 För¬
slag att till wär nuwarande Nådiga Konung öfwer-
lemna begagnandet af Haga Lusiftott. Pr.ste-Stän-
det, som lika med hwarje Swensk man lifwas asket
warmaste nit att i hwad pä thv ankomma kan, iun-
derdänighet bidraga titt Hans Maj:ts Konungens Hö¬
ga nöje, och som fördenskull gerna welat bifalla Hr
Lckmitterlörvs of,vanberörde Förslag, fann sig likwäl
lika med Wällofl. Borgare-Ständet, böra detta mäl
till Srats-Utskottet ätersörwisa, med anmodan, att sig
utkäta huru och pä hwad satt samma Lust Slott mä
kunna behörigen underhällas, pä det Ständet derefter
mä komma i tillfälle alt sig öfwer detta ämne slutligen
yttra; Härom skulle de Respective Med.Ständen samt
i^tats-
Z72
Den rZ Jattuarii.
Stats-Ukstotter wörbsamt och wänligön underrättas.
Ot supra.
kix krotocollo
ss. O. ^rlm^vik."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 9 Januaria 1810.
S. D. Uti Protocolls-Utdrag af den 5 i den¬
na manad, lämnar Wällofl. Borgare- Ständer del af
dest, i anledning af Stats-Ulstottels Betänkande öf-
werr Herr Ofwerstens m. m. Friherre ^äLltvärst-j
Memorial, om Revision öfwer allmänna medlens för-
waltning, sedan är 1800 samt indragning af ätskilli-
ge Publiqne Werk, fattade Besiut, att till den Ca¬
mille, hwilken kommer att undersöka och till Kongl.
Maj:t afgifwa undcrhäuigk Förslag, angående alla de
indragningar, som i anseende till publiqne Werk och
indragningar, samt sä wäl Militaire, som Civile Em-
bets- och Tjenstemän, länipligen kunna konuna i frå¬
ga, öfwerlämna berörde Memorial, för att derä göra
del afseende, som innrhältet spnes fordra.
I sammanhang härmed föredrogs ä nyo Stats-
Utstot-ets ofwanberörde och den 6 nästlidne December
pä bordet lagda Betänkande, dä Preste-Ständet lill
alla delar instämde uti Wäll. Borgare-Standets of-
wanintagne Vestut; Hwittet stnlle de Respective Med-
Ständen samt Stais-iltstotket wördsaml och manli¬
gen underrättas. bär supra.
kix krotocollo
). O. ^Imcjvist."
Uk-
Den 15 Janrraru- 873
"Uidrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den >i Januarii 1812.
S. D. I anledning as Riksens Högl.s Stan,
ders Banco--Utstötts uti Protocolls-Ukdrag af nästl.
gärdag gjorde anmälan att Len af Riksens Högloft.
Öländer wid 1800 Ärs Riksdag sörestrifne Revision
öfwer Riks-Discont-Werkeks Förwaltning, hwarrili
en Ledamot as hwarje Riks.Ständ bör deltaga, i bör¬
jan af instundande Februarii Mänad kommer att fö¬
retagas, Beslöt Preste-Ständet, alt om walet af desi
Fullmäglige wid berörde förrättning foga skyndsam an-
stalt; Hwarom wördsam och wänlig underrättelse skul¬
le de Respective Med-Ständen samt Banco-Uistottet
lemnäs. ot supra,
kx krotocollo
^1. lä. ^.Im^vili."
"Utdrag af Protocollet, häller hos Bonde-Stän-
del den 11 Januarii 18 io.
S. D. Föredrogs Banco-Utstottets Prorocolls-
Utdrag af förleden gårdag, innehällande bemalte Ut¬
stötts hemställan att i frägan, om incasieringen af
Banquens i Fulland melöpaudH miedel sä med Rik¬
sens Ständers rätt afgöra och bestämma, de i sädanö
afseende nödige bliswande anstalter; och Bcftöt Bon-
de-StLndet otc Lenna Bauco-UtstokkekS hcmjtällan till
alla delar bifalla ; Hwarom de öfrige Respective Stan¬
den genom Protocvlls-Ukdrag wördsamt och manligen
skulle underrättas. Ust supra.
kx krotocollo
8. U. IräZär^k."
"Utdrag ^
374 Den 15 Januari!.
"Utdrag af Protokollet, hällit hos Bonde-Stån¬
det den Z Januarii i8«o.
S- D. Till ytterligare handläggning upptogs
Constitutions-Ukstottets pä Bordet hwilande utlärande
öfwer de hos samtelige Riks-Ständen wid Reze»
rings-Formens antagande gjorde Anmärkningar» i af¬
seende pä hwilka Ståndet biföll att betta utlåtande
wid nästa Lagtima Riksväg mä komma under hus-
wudsaklig pröfning. Om detta Beslut skulle de öfri¬
ge Respcckive Riks-Ständen genom Protocolls-Ut¬
drag wördsamt och wänligen underrättas. lllt tupr».
blx krotocollo
L. bl. Drägärcitr."
"Utdrag af Protocollek, hållet hos Bondc-Stän-
del den s Januarii r 8io.
S. D. Till afgörande företogs Statsstltstotteks
d. i6 sistlidne September förehafde och dä till yl'er-
ligare pröfning i sammanhang med Finanee planen pä
Bordet lazde Betänkande, angående Inrikes Läns
upptagande samt Lesverantörers förnöjande; Och Be¬
stöt Bonde - Ständer antaga hwad Uskotnct rörande
Länen förestagit pä sätt Wäll. Borgare-Ständer Be-
stutit, eiler att räntan ä de sä kallade annuitelerne
nedfättes lill 6 och ä de öfrige Länen till 5 proCcnl-
I afseende pä frägan om sätter för Lefverantö-
rernes förnöjande, fann Bonde - Ständet atl dä uti
den Finance-plan, svin till Stats-Utstoktets omarbet¬
ning och jförnyadc utlåtande blifwit äler remitterad,
medel blifwit sörestagne lill Lefveranlörsrernes förnö-
jande,
Den iA Ianuarii- 37S
jande/ detta amne borde hwila intill dest det förnya¬
de projectet frän Utskottet äkerlommer, dä Ständet
i sammanhang dermed will taga denna sak uti när¬
mare öfwerwägande; Om betra Beslut ssulle de öfri¬
ge Respectivc Standen wördsamt och wänligen under¬
rättas. bit supra.
blx krotocollo
8. bl. DräZLrllla-''
''Utdrag af Protocollek, hällit hos Bonde-Stän-
det den s Januarii 1810.
S. D. I anledning af Banco.Utskottets den
r8 sistlidne December aslätne Protocolls-Utdrag, rö,
rande Herr Majoren Friherre j- VV. l^illjcricraut^s
särstildie yttrande om Rikets Financer, Bestöt Bon-
de-Ständet atl berörde Protocolls-Utdrag skulle remit¬
teras till Stats-Utsko tet, med anmodan att wid det
af Bonde-Ständet besturade sammanträde emellan det¬
ta Utskott och Banco-Utskottet, i afseende pä wista
omständigheter, rörande Finance-planen, afwen lära
det af Friherre liljencrants gjorde Förslag hos sig
komma under öswerläggning. Om detta Bestut, stur¬
le de öfrige Respeclive Standen wördsamt och wän¬
ligen underrättas, bit supra.
bjx krotocollo
8. bl. Irä^ärllk."
^'Utdrag af Protocollek, hällit hos Bonde-Stän¬
det den 5 Januarii 18 io.
S. D. I anledning af Skats-Utskottets i Me¬
morial den 9 sistlidne December gjorde hemställning,
bestu-
376 Den 15 Ianu-ni.
beslutade Bonde-Ständet at'det ma ankomma pä Tull-
Arrsnde-SWeretens Ledamöter sjelfwa, huruwida de
anse sig kunna, utan någon afrifning för Finland,
hädanefter med Tull-Arrendet forrfara, eller om de i
annan händelse wiksta enligt Contraclets 9 8 detta
Arrende uppsäga; Härom skulle de öfrige Respective
Ständen wördsanik och manligen underrättas. lät
tuvra.
blx krotocollo
I.- 8. L. TräAäräli.''
"Utdrag af Protocollek, hällit hos Bonde-Stän-
det den 5 Jauuarii 1810.
S. D. Efter granftning af Stats- orl^Bewill.
uings-Utffortens den 7 8 December förledil A mgif¬
ve Betänkande, Beslöt Bonde-Ständet, ati haoanes-
krr utgående Slö-Tullen i alia Rckels Srapel-Si .der
rnä titl nästa Riksdag » stället för Swenstt Bauco-
mynt liauideras med Hunburger Banco eller Hmi-
burgst Courant i proportion af der sednare mynteks
Realisation i förhållande till Hamburger Baum, samt
akt denna Sjötull i Stockholm, Götheborg och Gesie.
Lä den icke nppgär tilt 100 R-dr, bdr likasom all
Utgående Sjö-Tull as större eiler mindre belopp i al-
la öfriga' Stapelstäder as Exporteuren erläggas i
Swenstk Banco, med den uppgäld scm gänqbara
Coursin pä Hamburg fixerade, dock med förbehåll,
alt, pä sätt föir! Ac 1822 mar antagit, Tull-Dire-
ctjonen lill ordning och fälcrhets minnande för bade
Kronan och de Handlande inom slutet as hwarje ma¬
nad efter medium af den under loppet deraf gängse
warande Cours, bestämma Len Cours hwarefler liqui>
den
Den is Ianuarii. 377
den wiv Tull - Clareringen den pafötjande mänaden
stalt werkställas. Cr fusirgj
Lx prntocollcr
8. L. TräzLrstsi."
Riksens Höglofl. Stänkers Expeditions-U-stott
hade öftverlämnat anie sä lydande Förslag till un-
Lerdäniga strifwelser:
S- A. K.!
Sedan till Riksens Ständers kunstap kommit-
akt Almanackor för innenmrande är, tui hwilka det
fordna Konnnga-Huset blifwit införot, stola finnas
bland Allmänheten utspridke, hafwa Riksens Ständer
ansett sig böra hos Eder Kongl. Majit i nnderdänig-
het anhälla, det täcktes Eder Kongl. Map.t i Nadec
lata harwid foga den anstalt, hwartgenvm sLoanS
Almanackor kunde indragas och tilt widare försälja
sting förbjudas.
Riksens Stander framhärda etc?'
Da den allMästna förestrift, som i o § u i Estr
Stadga» om warfNing och Manskaps legandö sill
Krigstjenst af den 7:de Aprill 1822 irinchäller, att
HandtwcrkS-Gesäll, som i fredlig tid blist- cr anwärfb
eller eljest till Krigstjenst förfallen, icke kän iwin-
gas ati betala sin stuld hos, Husbonden till högif
belopp än Fem Riksdaler, Mi mera, synes mindre af
pasiad för ändamälet, enär sirisitt ä hwarjehanda för»
Fjerde B:S Z NH 49 so« ttööeitt
378 Den IZ Januari!-
riödenheswarors blifwit ansenligen stegrade sedan är
k-802, da Warsnings-Stadgan utgafs; och i söljd
deraf det i 10 § bestämda belopp, hwaröfwer anwärfd
eller eljest till Krigstjenst förfallen Gesäll ej kunnat
twingas alt be,ala skuld hos sin Husbonde, nu äger
ett minstadt warde relatift till waror, hafwa Rik¬
sens Ständer, i betraktande häraf, trott sig böra hos
Eders Kongl- Maj:t i underdånighet anhälla om den
ändring uti io § af förberörde Kongl. Stadga, att
det därstädes föreskrifne belopp af Fem Rtdr mätte
höjas till Tio Riksdaler Banco.
Riksens Ständer framhärda"
Efter uppläsande af desse Förslag, blefwe de
samma till alla delar godkände.
Det as Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskottet den 5 i denna Må¬
nad pa bordet lagde Betänkande, angående Närings¬
frihetens utwidgande, blef nu ater företaget och
uppläst.
I anseende till i:sta och utdra puncterne eller
angående frihet för Jnnewänarne uti wista tracker af
Elfsborgs och Hallands Län, att tillwerka och för.
sälja Linne-wäfnader, sami yrkad rättighet för tjenstgö¬
rande och afskedade Soldater wid wärfwade Rege¬
menten alt, utan mästares tillsyn, fä idka handtverk,
blef, uppå Herr Talemannens proposition, Utskottets
Betänkande genast och enhälligt bifallit.
Widkommande äter g:dje puncten om tillstånd
/ör fattige personer as Qwinköner, att med wista Han¬
dels¬
Den 15 Januari!'
279
dels-grenars, Slöjders och Näringars tttöfwande fä
sig försörja, föremarktes inom Ständet någon skiljak¬
tighet, och ärstillige Herrar Ledamöter begärte ordet,
hwilka derefter hwar i sin ordning uppropades och
anförde:
Herr Borgmästaren borström: Utskottet hade ef¬
ter min tanka bordt något modifiera sikt Förslag,
hwarwid jag i sädant afseende fär anmärka a:ne om¬
ständigheter: r:o Att fruntimmer ej böra tillätas wid
sina arbeten nyttja Manfolks biträde, och 2:0 den r
staga warande friheten endast tillkomma högst fattige
eller wgnfödde personer; Jag tror att en oinskränkt
rättighet för Qwinkönet att a wäckstäder deltaga i
arbece med manspersoner, skulle lämna alltför fritt
tillfälle för oanständigt umgänge och således bidraga
till sedernes fördärf.
Herr Borgmästaren Jag kan för min dek
icke annar än erkänna, att Utskottet, sa widt ämnet
riilatit, med yttersta omsorg sökt bibehålla StändetS
förmoner i sigte. -Ämnet är nytt, och säkert fordras
en längre erfarenhet, att stadga öfwerkygelsen vin den
större eller mindre nytta, som det Allmänna bör här¬
af kunna wänla, Wi känna dock, akt opinionen ar
wand ät.saken, och Borgare-Ständet skulle icke, utan
att orsaka ett allmänt nustnöse, tunna neka sitt bifall
till de wälgrundade stal, hwarpä ^lstottet lämnat sin
tillstyrkan af den i fraga warande Näringsfriheten
för behöfwande personer af qwinkönet.
Jag önskar således, akt Ständet mätte förena sig
om ert sädant bisalt; men fäster derwid äfwen för
min del de wilkor, att sädane personer icke ma, uti
det
38» Den 15 Ianuarii.
det Näringsfång eiler yrke de för egen rakning utöf-
wa, af Manfolks-biträde sig begagna, samt att den,
som i siik oförsörjda tillständ satt sig i utöfning af
nägon Handelsrörelse eller annat Näringsfång, bör,
när hon i gifte trader, wara rättigheten dertill för-
lustig.
Herr (kapitain Otter: Om jag skulle följa min
egen kansta och öfwertygelse, lämnade jag wisierligen
mitt bifall till hivad Utskottet härutinnan förestagit;
men stylvig att bewara andras och fränwarandes rätt,
kan jag ej annat än bestrida detta Förslag, såsom o-
förenligt med Handtwerkeriernes i ng 8 af Reze-
rings-Formen uttryckeligen befastade rättigheter. Jag
förenar mig med Herr Borgmästaren borström i vet¬
ta amne anfört.
Herr Radman krestin förenade sig med Herr Borg¬
mästaren borström och Herr Borgmästaren kZZe.
Herr borling: Sä wäl Handlades som Handt-
tvärkares obehindradt utöfning af fine fri- och rättig¬
heter, är förknippad med dryga och känbara utgifter
till Staten. Den senare skulle naturligtwis icke kun¬
na äga rum, utan bibehållandet af den motswarande
friheten, atl utan inträng fä idka den Näring för
hwillen de böra utgöras. Jag medger wäl, att Em-
beksmäns Enkor och oförsörjda döttrar mä, igenom
hwad Näring som häldst, den de utan Manfolks bi¬
träde utöfwa, söka att sitt uppehälle förskaffa; men
Utskottet yttrande i denna omständighet förekommer
Mig nog obestämdt, och jag fruktar, att stora oord¬
ningar stola inträffa, om den föreflagne friheten för
Qwinnokönet icke warder inskränkt innom sina wisia
och nödiga gränsvr. Jag
Den rZ Ianuarii. M
Jag tror ock att sädane personers lämpeliga be¬
skattande för deras Näring eller Handels-utöfning,
blir förenad med mycken stränghet och beswär för
Magistraten och wederbörande Comitterade; Och sär
,ag i öfrigt åberopa den förut citerade n4ZafwLc
nya amagne Regerings-Form.
Herr Lagman ^Valett: Lika med HerrBorgma-
star LtzLe, anser ästven jag Högloft. Utskottets Be¬
tänkande wara grundadt pä ogensägeliga stal och sä
wal utarbetad!, alt jag med öfwerlygelfe och nöje lem-
nar milt bifall, under betygande tillika af agtnings-
full tacksamhet för de wörde Ledamöter af Högtärade
Srändet, hwilka wisa den sanna Patriotisme, art le¬
da Respecrive Riks-Standens uppmärksamhet pä ett
ämne af sä stort warde och sä »vidsträckt inflytelse pä
wärk ^stagles sanstyldiga fördelar, och det widett till¬
fälle, dä Nationen njuter lika önskelig som oinskränkt
rättighet, att genom desi Representanter fä inför Kon¬
ungen anmälaffina äligganden; för min del tror jag
mig blott upprepa hwarje wärdig och opartiskt sin¬
nad Medborgares tanke, dä jag yttrar den önskan att
förewarande Motion långt för detta hade warit wäkt,
och förmodar, att de fä deremot gjorde Anmärkningar
och yttrade betänkligheter icke möjeligen kunna werka
twehogsenhet. Z) tcrligare tillägg af stal, för Betan,
kandets antagande och gillande i hela desi widd, lara
följagleligen wara öfwerflödige, ehuru de wisierligen
ej skulle saknas. Likwäl mä mig lillätas, att pä an¬
ledning af nägre här förefallne yttranden, fä anmär¬
ka såsom något alldeles oförtänkt, att en sch annan
synes betragta förewarande ämne föga annorlunda, än
såsom en fräga om twä särskilde Folkstags stridiga
Jnteresien, eller lika som det ena KönetS rättighet
och
§82
Den 15 Ianuam'.
vch förmon skulle sta i opposition emot det andra.
Man mätte dock twifwelsutan inse, art dä för den hälft
af wart samhälle-; medlemmar, som förr warit snart
fagdt uteslu-en frän frihet att gagna sig och anhörige
pä det en hwar bäst passande sa t, numera öppnas
tillfälle för anständigt vch hederligt bidrag till försörj.-
rung och hushällens understöd genom flit och indu-
strie, skall ej allenast mankönet, pä utkomstens sida,
grmensamt med de förra, deraf draga ben yppersta
fördel, utan ock det andra könet, långt ifrän att mer
Utställas för befaradt sedefördärs och oordentligherer,
twärk om, genom en hederlig, säker och sjelfständig
utkomst, winna ett kraftigt fkvdd emot förförelser,
hwilka under behof och sysslolöshet wisserligen kunna
mest marka. Det är ej frän wärkstäder, ber dagen
anwändes wid loflige siöjder, som man manligen fatt
skäl till klagan öfwer obehagliga ämnen för Brolrmäls-
Protocollerne. Skulle äter, emot förmodan och kun¬
skap, nägre warkstäder eller Handtwärl finnas, som dö¬
ra eller pläga skökas om narken och i mörkret, sä med.
gifwer jag, att srumimmers-könets frihet akt deruti del.
taga, och karlarnes art söka deras associerande, mätte
i afseende ä dem strängt inskränkas netto och stricle
efter Skrä-Ordningen.
Herr Borgmästaren Isi-mäZren: Säsvm Ledamot
af Oeconomie-Utstottet, i hwars Beflut jag deltagit,
wille jag blott för min des erinra, att jag icke kan an*
fe hwad nägre Herrar Ledamöter trot sig finna, art
den här i frägamarande frihet för qwinlönel kan sä¬
gas pä något sätt involvera rubbning i Ståndets rät¬
tigheter.
Sällan har hwarken i Hufwudstaden eller Lands»
erler»
Den iZ Januari!- Z8Z
otterne nägot Fruntimmer blifwit förment, att med
fine händers werk förskaffa sitt uppehälle^ Ett mig
wetterligt exempel derpä har likwäl inträffat, i anse¬
ende till en person af oflanämnde kön, som företagit
sig att med kläders förfärdigande sig försörja; men
jag anser ett sädant förbud obilligt lill sin grund vch
hardt i dess utöfning, samt hemställer för min del,
om icke Utskottets Betänkande mä godkännas, med de
af Herr Borgmästaren Lzgs derwid fästade willkor.
Saken är, såsom jag förut anmärkt af ingen pä-
följd i anseende till Borgerskapets rättigheter, men den
är af stort Interesse för Allmänheten, och i synnerhet
för de personer', hwilken den närmast och egenteligen
angär.
Herr Capitain landgren: Jag kan icke neka, att
jäg, dä frägan i detta ämne först wäcktes, ansäg den
wara en barnslighet och ett blott försök, alt wilja an¬
se wära Skrä-Förfaktningar för Leksaker, men dä jag
nu finner, att detta Förslag kommer atr meden wiss
alfwarsamhet behandlas, utber jag mig atr derom fa
saga mina tankar.
Jag inskränker mig, för akt wara säker i min
Calcul, endast t-ll förhällandet i Stockholm, och kan
med wisshet pästä, att, utom Privilegierade personer
af Qwinnokönet, hwarmed jag förstär Nipperhandler-
ftor, Bandförsäljerskor och Mänglerskor m. fl., öfwer
rooo sädane personer finnas, som, hivar för sig, id¬
ka åtskilligt flags Handels- och Handtwerksmanna-
yrken, utan att nägonsin af Skrä-Embeten hafwr
deruti blifwit hindrade. Man har i betraktande af
deras behof, af ömhet för deras ställning, dä till exem¬
Den iz Iarprsrii.
pel en fattig dotter med någor Handtwerks-prke, sä¬
ker att för sig och en älderstigen moder förtjena et
torftigt uppehälle, alldrig welat begagna det ätal el.
ler Anmärkning, hwartill Skrä-Författningarne kun¬
nat gifwa en stags rätllghet. Skutte nu, enligt in¬
skottets Förslag, sädane personer äläggas en särskildt
befattning, sä blefwe deras nöd derigenom än mera
ökad genom en förut okänd utgift, och yppandet af
ptt ofta af blygsel fördoldt tillstånd en förnyad pläga
för desie warelser, som under känslan af ett tryckande
armod, förtjena medmänniskjors agtning och wätwilja.
Jag bestrider således för min del den förr förestagne
Näringsfrihetens utwidgande, i egenskap af någon
laglig rättighet för Q-oinnokönet, såsom mindre öf-
rverensstämmandc »ned desi egen fördel, än den frihet
i begagnandet af tjenliga Näringsmedel, hwilka de sä
ival hädanefter, som hittills, kunna wara förwisiad?
gtt ostörde sä älnjuta.
Herr Ålderman Larlllcät biföll Utskottets Be¬
tänkande, med dets tillägg, som Herr Borgmästaren
jLtzAe projecterat.
Herr Fabriqueuren Schönherr yttrade: alt harp
gärna skulle pwiltkorsigen instämma i Utskottets För»
stag, sä fpamt han dermed kunde sammanbinda Stä-
dernes och Aandtwärkeriernes beständ, men han trod,
de, att i sabant ändamäl den jemnkning wore högst
yödwandig, som Herr Borgmästaren Lg^e föreflagit,
eller ock, att meranamnde Näringsfrihet för oförsörj¬
da personer af Qwinnokönet lunde stadgas efter ena.
handa grunder och uti lika förhållande med hwad der
W är förordnat i anseende till blesterade riker afske¬
dade
Den 15 Januari!- 385
dadé Soldater, hwit ket' sednare warit af Utskottets
Beredning säsom det mäst lämpliga projecteradt.
Herr elemer,tslon uppläste följande strifteliga
anförande:
''Till Protokollet:
Jämte äberopandek af hwad jag till Protokollet
den 22 nästlidnc September, hade den aran fä an¬
föra sä wäl emot behörigheten af det uppdrag, hwar-
Uppä Herrar Santeson och Klain, dä behagade sig
alt äberopa, såsom ock i synnerhet emot der föredrag,
hwarigenom dä den frägan blifwit wäkt, hwilken gif-
wit Höglofl. Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Ut«
stotlet anledning till den önskan, att utan all inskränk¬
ning kunna tillstyrka en allmän, mera utwidgad Nä.
rinqssrihet, för allo, har ändä likafullt bemälte Ut¬
stött för denna gången, endast i sädant afseende we¬
lett lemna sin uppmärksamhet till Qwinno-könet pä
ett försök af Fem är, eller till nästkommande Lagti¬
ma Riksdag, pä det utrönas mä, huruwida de den.
na frihet rätt amram eller begagnar.
Ej utan de grundeligaste stal och anledningar,
mä man härwid fräga, om detta bör kunna anses
för en sak af sadan betydenhet, som bör kunna wäc-
ka de Respective Ständens uppmärksamhet.
Under ett sä wigkigt Riksmöte som detta nu är,
om detta medel är i ständ att ärsätta för uste» af dc
refwor, ett olyckligt krig sörorfakadt med Rikets yng¬
lingar,
386 Den iZ Ianukrii'
Men lika sa osammanhängande som oförenligt
med fieifwa saken ar det att förestå, hurn en utwid-
gad Näringsfrihet, kan anses blifva högst förmånlig
derigenom akt andras rättigheter och tillhöriga för¬
mäner, upplätas till sädane personer, hwilka deraf
alldrig kunna sig begagna, emedan härtill fordras ba¬
de mera öfning och arbets-förmäga, an den man hos
Q vin-könet i Allmänhet bör kunna påräkna, och följ-
akteligen lärer den annu mindre finnas hos de fatti¬
gare Embetsmännens Enkor, hwilka afwen ställe kom¬
ma akt fä begagna denna utwidgade Näringsfrihet.
Ej sivärt att begripa, huru man under denna
larf, endast welat begagna sig säsom af ett hjelpeme-
del, för att kunna winna ändamälet med upphäfwan-
det af de Lagar och Författningar hwaruppä sig grun¬
da NäringarneS och Jnrättningarnes säkerhet och be¬
stånd, emot allt bäde wäld och förolämpande- Om
det är en oemotsäjelig sanning, att hwar och en rebe»
lig Medborgare bör äga, att sig till godo och oqwald
åtnjuta fä de Privilegier, förmoner, rättigheter och
friheter, hwarigenom de pä det mäst kraftiga och hög¬
tidligaste fäkt blifwit försäkrade uti den n4§Rege-
rings-Formen, eller som är detsamma deri antagne och
gällande Grundlagar.
Men om man ända wille anse frägan, eller nu¬
mera Förstaget böra winna mer eller mindre bifall i
det hela, anser jag det wara min pligt och skyldig¬
het, ^kt ännu harwid fä säsom Anmärkning tillägga
följande:
Dä, efter min vförgrivliga mening, det ej till¬
hör någon enda Riksdagö-FullmaMg utaf detta Re-
specii-
Den iZ Iänuarn.
387
specnve Ständ, akt utöfwa, en större magt än den
honom, utaf sina hemmawarande principaler, blifwit öf-
werlemnad, nemligen, att ä deras »vägnar äga rätt
art handla och besluta, enligt Rikets Grund-Lagar, allt
sä ingen rättwiö magt att upphäfva, injkräma eller
borrkbyta, deras rätt eller rättigheter, hwilker Jag ej
annat kan anse, än säsom en högst obillig orättwisa,
den ej bör kunna förenas Med eller swara emot det
förtroende, mig blifwit lenmadt.
Lika sä wisit det ar, att Näringarne, igenom ekt
sädant obetänksamt upphäfwande, skulle komma att li¬
da en ocrsattelig förlust, lika sä wistt lärer dek wa¬
ra, att ej mindre Kgl. Majit och Kronan, an Stats-
Werket, härigenom skulle komma att fä, widkänna
de mäst betydliga förluster, utan att dermed nägon
enda förmon kan blifwa att påräkna.
Ehuru med all möjelig noggranhet och opartistt
jag igenomsert detta mäl, kan jag ej annar än som
en redlig man, uppriktigt försäkra, det jag ej, ut¬
af hela sammanhanget, kunnat fatta nägvl sant, eller
»evigt begrepp om ändamälet, eller atk dermed är
förenad nägon annan princip, än denna allena;
Att det lärer wara nägot nytt, som pä Fem är bör
kunna försökas» Eller om det endast bör anses så¬
som, att dermed göra ett försök, till upphäfwande af
det en gäng fattade Beslut, Högtärade Ständet be¬
hagat att taga, just precist uti ett motsatt förhål¬
lande utaf detta.
Men om emot all förmodan detta af Utskottet
tillstyrkta Försiag skulle, winna Ständets bifall, stall
jag ända alldrig härtill lämna mitt bifall.
Kwa.d
388 Den 15 Januari».
Hwad jag nu önskar mig widare sä anföra, är
att för detta nya Ständ, i fall det winner ve flesta
Herrar Ståndets Ledamöters bifall, om det icke mo¬
re en nödwändighet att nägvt blef stadgadt, huru sa
wäl den nya Bewillnfngen, som öfriga onera, hwar-
uti defla dä, enligt tillstyrkandet, bör mer eller mind¬
re komma att deltaga efter desi mer eller mindre lyck¬
liga belägenhet, ej mä finna ordsak till någon klagan
öfwer ett owant, swart, eller för hardt behandlande,
innan det hunnit stadga sig. Hvilket jag likwäl un-,
derställer Wätlofl. Srändets bepröfwande- Stockholm
den iZche Ianuarii 1810.
klans Llementslon."
Herr Borgmästaren Norström: Jag anhäller ats
närmare fa explicera hwad jag för en stund sedan an¬
förde. Nar jag dä nämnde, att Fruntimmer som id¬
ka nägot Handtwärk, icke böra tillätas Mansperso¬
ners biträde derwid, war wisserligen ej min Mening,
att en Hustru borde förnekas begagnandet af ett ge,
mensamt arbete med fin egen man. Jag wille där?
med endast säga, att hon ej bör med andra Mans¬
personers biträde fä hälla serstild werkstad, dä det
möjeligen skulle kunna inträffa, att Hustrun inrättade
en sädan för Skräddare, och Mannen för Skomaka¬
re-Arbete: Min tanka ar deflutom, hwad unga Qwins-
personer beträffar, att om sähane fä bosätta sig hwar
som hälst, under pretext, att med hwarjehanda arbe¬
ten sig syfllosätta, skulle Städerne bli öfwerhvpade af
pn myckenhet löst folk, och flere oordningar deraf upp¬
komma. För öfrigt anser jag nödwändigt, att i den
hlifwande Bewillnings-Förordningen en lägre och ser¬
skild Class utsättes för sädane Qwinsperfoner som metz
Handel eller siöjder sig försörja. Herr
Den i5 Ianuarii.
;8s
Herr borling: Med sann tillsridsställelse har
jag förnummit, huru personer af Qwinnokönek täm-
meligen allmänt begagnas, sa wäl i Handelsbodar,
som wid Handtwärkener, där göromälen icke öfwersti-
ga deras krafter och arbetssörmäga. Säsom sjelf
Borgare, har jag omkring 40 ärs tid nyttjat deras
biträde i mitt Handtwärk. Jag hemställer dock, i
anledning af Herr Borgmästaren Norströms anfö¬
rande, om icke en wist urffiljning härwM bör äga
rum, och att dem ej mä tillatas i sina yrken nyttja
karlars biträde, säsom Handrwerkerierne till försäng,
äfwen i afseende pä deras behof af sädane arbetare.
Jag anser ock en ny Clafl i Minimi-Tabcllen tlifwa
härigenom nödwänkig. Hwad Embetsmäns Enlor och
Döttrar beträffar, bestrider jag wiflerligen ej deras
rättighet, att med handtwerk söka sin bergninz, och
sädant har alldrig warit dem förment, men jtg tror
för öfrigt, att Fruntimmer icke äro till alla besatt-
ningar lika passande, utan art Bokhällare böra finnas
pä Contoir och pä Wärkstader Gesäller.
Herr Handelsmannen Lnxel: Af Utskottets wäl-
grundade och utarbetade Förslag, har jag för min del
funnit, att frägan egenteligen bör delas i s:ne hus-
roud omständigheter, nemligen:
i:mo, huru oförsörjda Fruntimmer mä kunna,
säsom tjenande, emplojeraS i Handel och Handtwcrke-
rier, och 2;do huru de för egen räkning böra af sä¬
dane Naringsfäng sig begagna.
Hwad första omständigheten angär, sä lärer in¬
gen kunna neka, att ju fruntimmers biträde pä män¬
ga ställen i Stockholm begagnas, sä wäl i Handels-
Bs»
390 Den 15 Januari!'
Bodar, som hss Handtverkare. Handels-Reglemen.
ret stadgar ock, att sädane stola nyttjas, dac dc möj¬
ligen kunna wara passande, hwilket äfwen inträffar
med en lättare Victualie-Handel; men sedan denna
rörrlse i sednare arén bliswit mera spridd än tillförne,
sä «r Arbetet nu mera alltför tungt, och wida öfwer-
stiginde de krafter, som hos en person af Qwinnokö¬
net arv alt påräkna.
Beträffande ater Fruntimrens frihet, att för e-
gen .åkning idka Handel och Handtwerk, sa finnes
äfwe» denna frihet wara pä mängfaldigt satt har i
Stadm begagnad, och man behöfwer blott erindra sig
den nängd personer af Qwinnokönet som sysslosätta
sig mei> förfärdigande af Fruntimmers-kläder, och hwil¬
ka säk-rt öfwerstiga antalet af privilegierade Skräd-
dare-Nästare. De hafwa ock icke blifwit rubbade i
utöfningen af detta Handtwerk, hwanitt de synas af
naiureii wara danade; och det kan i allmänhet, sagas
akt man alldrig i något afseende fokt inskränka! frun¬
timrens frihet i walet af sädane Näringsmedel, som
arv för dem passande och för deras bergning behöfliga.
Herr Radman FanäberA.- I händelse de flere
Anmärkningar som nu blifwit gjorde, skulle till må¬
lets äkerförwisning föranleda, anhaller jag för min
del endast fa tillägga den önskan, att Utskottet mätte
bestämdt uppgifwa de Handelsgrenar och Handtwerk,
hwilkas utöfwande mä wara qwinnokönet killäkit, samt
att tydligen bör utsattas, det de ej aga rättigheter till
werl städers inrättande med buräde as Manspersoner,
emedan ändamälei endast och egentligen är, att be¬
fordra nödigt tillfälle för sädane osörförjde personer,
Den 15 Ianmrtt.
391
att genom loflige företag bereda sig fielfwej en säker
och rarfwelig utkomst.
Herr kkammaitton förenade sig med Herr Lls-
montston.
Herr Borgmästaren VVHrrsnderA: Om den na¬
turliga ömhet och wälwillja, som qwinnokönet har rätt
af oss wänka, skulle i allmänhet nödgas wika för de
rättigheter, som privilegier och Skrä - Författningar
willja skydda, tror jag ätmindstone, att utöfningen af
Bageri, säsom öfwerensstämmande med Könets hus-
hälls-yrken, icke bör kunna förwägrasj de personer af
Qwinno-könet som dermed willja gä Allmänheten till¬
handa, och hwaraf jag kror kunna wäntas den följd,
att den fattige för bgtle köp kan erhälla sitt bröd.
Herr Advocat.Fiscalen Falkman ansäg de af
Herr Borgmästaren gjorde förbchäll wara gan»
sta wäl grundade, men att wid granskningen af Ut¬
skottets yttrande man otwifwelagtigt skulle finna art
dessa samma förbehäll innefattades i Utskottets yttran¬
de ester wore deraf en ren och ostridig följd. I an¬
seende hwartill Herr Advocat-Fifcalen för sin del gil¬
lade hwad Utskottet tillstyrkt utan nägon förändring,
och önskade blott, att till förekommande af att misstyd¬
ning de af Herr Borgmästaren Fgge nämnde wilker
mätte i Ständets beslut utkryckeligen nämnas säsom
warande en följd af den för oförsörjda personer af
Qwinnokönet föreflagne Näringsfrihet.
De fläste af Ständets Herrar Ledamöter förena¬
de sig med Herr Advocat-Fiscalen Falkman.
Herr
Zyr
Den 15 Ianuani-
Den i5 Januari!'
39k
Herr Llementsson yrkade: att Betänkandet, en¬
ligt Regerings-Formens förskrift, matte proponeras
till antagande elter förkastande; Och i sednare fallet,
i afseende pä de gjorde Anmarkningarne till Utskot¬
tet äterförwisas.
Någre Herrar Ledamöter förenade sig härmed.
Herr Capitain läinst^ren: Jag instämmer med
Herr Llem6Nt8son; Och lvm flere af Ståndets Her¬
rar Ledamöter, i anseende till hwad anmärkt blifwit,
önsta, att fåken mä kill Utflottek äterförwisas, sä
hemställer jag ock för min del, att Stänvet dertill
mä lämna sitt bifall i enlighet med det behandlings¬
sätt, som i alla andra mäl tvid dylika tillfällen ägt rum.
Med Herr Capitain IstnstZrcn förenade sig Herr
Fabriqueur Lcftönllorr Herr Capitain Otter och fle¬
re af Ständets Herrar Ledamöter; Och som Borring
begärdtes, fä framstäidte Herr Talemannen en sa ly¬
dande proposition:
Bifaller Borgare-Ståndet Beswärs-'och Oeco-
Uomie-Utstotts Betänkande, i frägan om Närings¬
frihet för »försörjde personer af Q mnno-könet, såsom
en följd hwaraf Ståndet dock amer deste personer ic¬
ke wara lillätit att hälla VZärkstäder där äfwen Man-
folks-biträde nyttjas, och att deras sa bestaffade Nä-
rings-frihet alldeles upphör för ben, soM i gifte träden
Den detta will, strifwer: Jac
Den det ej will, strifwer: Nej.
Winner Nej, blifwer frägan till Mstoltel äter-
remitterad med de i denna del eniok Betänkandet fö¬
re komne Anmärkningar. Sedan
Sedan denna Proposition blifwit Uppläst och
godkänv, wärkställdeSpä manligt sätt voteringen, som
sätunda mföll att emot 55 Ja, funrws 12 Nej.
I följe häraf stalie Ständets Beflm författas i
en fä lydande Expedition?
"S. D. Efter ättruppläfandet och noga öfwer-
wagande af Riksens Högt. Ständers Allmänna Be-
^ smars-och Oeconomie-Uistolts den ztte i denne Mä-
j nåd pä bordet lagde Bttänkande af den 4 bennes, an»
gä.nve: i.w Frihet föc J-mewänarne i wista trakter
af Elfsborgs och Hallanos Län, att lillwerka och för-
i sälja Linnswäfnader; 2W0 rättighet för tjenstgörande
och afstjedade-Svldater wid ivärfwade Regementerne
att utan mästares lillsyn fä idka Handtverk, och z:o
tillstånd för fattiga personer af Owinnolönet, att med
wista Handels-G.enars, Slöjders och Näringars ut.
öfwande fä sig försörja, beflöt Borgare-Ständer att
Utstortets Betänkande i hela dest widd gilla och fast-
> ställa, säsom en följd hwaraf, i anseende lill den Nä¬
rings-frihet, som oförsörjda af Qwinnokönet härige¬
nom tillagd är, Ständct dock ansäg Veste personer icke
wara tillätit att hälla werkstäder, där äfwen Man-
folksbiträde nyttjas, och att deras sä bestaffade Nä-
rings-frihel alldeles upphör för dem som i gifte träda.
Hwarom de öfrige Respective Ständen ställe wörd-
samt och manligen underrättas."
Herr Grosthandlaren klalm begärte ordet och
yttrade: Jag ansäg för min del lämpligast, att ej del¬
taga uti den Ventilation som nyst flutades, Men an-
häller nu fä tillägga nagra ord. Högtarade Ständet
känner redan, alt det war i följd af de föreskrifter
8ierde B- 2 j N:<- 21 — 52. G§»
Den is Ian narn.
G 'hebergs Stad lämnat sine Fullmäatige, svm frä,
gan wäckics om Närings-frihet för Qwinnbkönet, och
jag kan således icke direc:e tillägna mig Herr Lag.
man ^alelis smickrande utlåtande Siwer Förstaget.
Med anledning af Herr Ca ilain I^inäZrens anfö¬
rande, nödgas jag likwäl yttra den förmodan, att
hwar^en Mononen än mindre Ständers nu fattade
Jakande Bestul mä kunna kallas en barnslighet.
Herr Capstain I.inäZren utlät sig, att han all-
driq kunde återtaga något ord af hwad han anfört,
men för öfrigt trodde han sig icke behöiäva bcswara
ett yt rande, som förekommit sedan mäler redan blif-
wit hos Ständet afgjordt.
Riksens Högloft Ständers Stats-Utstötts den
24 nästlidne N.vember pä Bordet lagve Betänkande,
angäende Riksgälds-Werket, blef nu lin öfverlägg¬
ning företagit.
''
Sedan de särstilte punoter af Betänkandet blif¬
vit äter u-pläste, hwilka innefatta Utstolters i wista
delar gjorde hemsiällandcn, sä begärte Herr Bruks»
Patron Lborstein ordet och anförde:
"Det kan icke undfalla någon af ost, att Full-
mägkige i Riksgälds-Contoiret i flerehanda affeenden
frän rädt Riksens Ständers dem gifne Jnstructioncr,
och föga bekymrat gg om följderna deraf, förmodligen
i förho ppning, att genom styrande Magtens inflytelse
blifwa frän ätal befriade, lika som deras söre rädare
>!'ld t 7Y2 os) 1820 Arens Riksdagar. Riksens
S noer hade likwäl minst af allt bordt förwänta sig
den ytterliga obeiymmerfamhet om Realisationen, som
wi-
Den 15 Januari!- 39Z
wisar sig uti medgifwandet af de Län, hwilka s. d.
Konungen af Fullmägtige begärt, och som de utan
ringaste motständ lemnat af penningar, hwilka endast
och allenast kill inlösen af utelöpande Riksgälds-sed»
lar moro bestämda, och huru skulle man förmoda, att
Fullmägtige, tillsatte atl bewaka och iakttaga Riksens
Ständers rätt, ens borde wäga att rttgifwa Realisa-
tions-bewis, hwilka äro eino förhällandet, och medta¬
git BanquenS anslague Fond för ett alldeles främ¬
mande ändamäl. De ursägter Fullmägtige anfört be-
wisar ä deras sida en öfrerdrifweu willsarighet eller
fruktan för Styrande Magien, som minst bordt äga
rum hos deste för öfrigt sä wäl kände, redelige och
upplyste Medborgare. Beklagligen hafira dock Full-
mägrige i wanwördnad af Revisorers Beslut destutom
wisat, huru litet wärde Riksens Ständers Ombud
hos dem haft, och huru egenmägtigl deras styrelse wa¬
rit förd.
Twärt emot Inrättningens ändamäl, hafwa Full¬
mägtige förwandlai Contoirel till ett Utlänings-Werk,
där Rikets medel blifvit ät enstildte med mer och
mindre säkerhet urlänta, pä en tid dä Contoirel upp¬
tagit egne Län med lika ränta och sädant utan akt
begagna tillfället, att utomlands samla en större fond,
till afbetalning pä den tryckande unikes gälden. Det¬
ta alltsammans twingar mig till den förklaring, att
wäre Fullmägtige i Riksgälds - Contoiret ingalunda
swarat emot det förtroende, som dem blifwit lemnadt,
och är jag öfwertygad, att Ständet förenar sig uti
att betyga dem öfwer det ena och andra sikt fullkom-
meliga mistnöje; men dä auswarighets-Lagen felas och
således fräga om ärsältning för hwad genom deras
wisting och felsteg är förlorat, icke kan äga rum, sä
lärer
3Z6 Den 15 Jarmar».
lärer ock Ständer wid förklarandet af dessa tänkesätt
härutinnan läka bero.
Herr Grosshandlaren 8anteston tillika med siere
af Ståndets Herrar Ledamöter förenade sig till alla
delar med Herr Aberstein.
Herr Advocat - Fiscalen balkman: Jag finner
wäl, att Herr Lbsrllein betraktat Herrar Fullmägli-
ges förhållande uii dess rätta synepunct, men dä jag
förenar mig med honom» att öfwer deras anmärkte
åtgärder Ständet icke annat kan än förklara sitt miss¬
nöje, anser jag ock deraf blifwa en ren och ostridig
följd, att Herrar Fullmägkige, såsom icke ägande Stån¬
dets widare förtroende, böra genast ifrän deras befatt¬
ning skiljas; och att angelägeren fordrar, det Ständet
ju förr dess hällre anställer wal till nya Fullmägtige.
Herr Handelsman Lngel: I hwad Herr Bruks-
Patron Aberstein föreslagit, instämmer jag fullkomli¬
gen, likwäl med den Anmärkning: att ifrän den re¬
proche, som Herrar Fullmägtiges förhällande sä rätt-
wisligen dem ädragit, mä undantagas be Herrar Le¬
damöter, som i de anmärkte ätgärderne icke deltagit,
och hwilka äfwen pä sadan grund uti Fullmägtiges
af Stats-Ukskottet infordrade förklaring för all på¬
följd af de gjorde Anmärkningarne sig reserverat.
Herr Bruks»Patron Lderstein förmälte dera,
att de af Borgare-Ständet utsedde Fullmägtige wis-
fcrligen drltagit uti de nu i frägawarande åtgärder,
men att det för öfrigt wore en följd af sakens Na¬
tur, att det förklarade ogillande af Herrar Fullmäg.
tiges förhastande icke kunde sträcka si- till fädane i-
bland
Den iZ Januari!- 397
bland dem, hwilka antingen deras befattning sednare
tillträdt, eller ock, ehuru dä warande Ledamöter, till
äfweMyrs icke deltagit i de felaktigheter, soM utgjöra
anledningen för Eländets betygade missnöje.
Hiruki instämde Ständers samtelige Herrar Le¬
damöter.
Herr (llelneritskon: Jag är förekommen af Herr
Advecat-Fiscalen kallcman, i anseende till hans gjor¬
da tillämpning af hwad Herr Bruks-Patron Lder-
lksin förut vtirade, och instämmer derföre helt och häl.
let i Herr Advocat, Fiscalens anförande.
Herr Capitain ländgren: Dä Riksens Ständers
Fullmägtige, sä i Banqnen som Riksgälds-Eontoi.
ret, innehaft deras befattning, i grund af det förtro¬
ende, som h.varthcra af Riks-Ständen för sine tillför¬
ordnade Ledamöter trott sig böra hysa, har det ock ef¬
ter min tanka warit deras owillkorliga skyldighet att
genom sine pligters noga uppfyllande smara emotelt
sädant förtroende. Jag har deremot af Stats-kllfkot-
tets Betänkande funnit ätjkillige »välgrundade An¬
märkningar wid deras förhällande, och kan således ic¬
ke annat än instämma uti det förklarande Herr Lbsr.
stvin afgiswit, utom hwad sista meningen deraf an-
gär, säsom innefattande den påföljd, att hwad igenom
Herrar Fullmägtiges ätgärd blifwit förloradt, skulle
helt och hällit afskriswas. Jag finner härtill ingen
laglig grund. Deras förhällande är efter min tan¬
ka rakt stridande emot Jnstruction, och att derwid lä-
ta bero utan nägon widare näpst, wore att lämna för
kommande Riksdagar ett alltför wädeligt praejudicat.
När
3-3
Den 1A Ianuarii-
När nu Riksens Stander icke aga rättighet att
ingä i någon juridist eiler Domare-befattning, är jag
alltså för min del af den lankan, atr saken ej har kan
afgöras, utan bör till wede: bör lig domstol öfwerlam»
nas.
Herr G osihandlaren Santesson: Nar jag förkla¬
rade mig instämma med Herr Åkerstein, ansäg jag
äfven att Herr Advoca^ - Fiscalen kalkmans giorde
tillagg ivar deraf en gifven följd, emedan bet skulle
wara en uppenbar motsägelse a t anse Herrar Full-
mägtige hafwa misibrukat det förtroende de innehaft,
och lika fullt .tillåta dem att ytterligare förblifwa i
ätnjutandet deraf.
Herr Radman k>ansts>orA: Jag kan wisierligen
ej gilla eller godkänna Herrar Fullmägnges förfaran¬
de, men dä det cfrersinnas i hwad högst bekymmer¬
sam ställning, de moro nar f. d. Konungen päsordra-
de Riksgälds-Contoirets Läne-bi.räde, samt atl de ic¬
ke wörö förfedde med uttryckelig och bestämd Instru¬
ktion, synes mig flere talande skäl föranleda att mil¬
dra omdömet öfwer en åtgärd, deruti de säkerligen
trott sig handla efter bästa förstånd och öfwerkygelsc.
O
Herr Radman krestin instämde med Herr Rad¬
man ^mastberg
Herr Borgmästaren kstolmermed egne ord: Med
hwad Herr Radman ^kastberg anfört förenar jag mig,
med yrkande af det mildaste bedömande af Fullmägki-
ges förhällande, som Medborgelighet och Rikets dä
irakade wavcliga belägenhet kan föranleda till.
Jag
Den as Januari;.
399
Jag wägar öfwerlyga mig om renheten af de¬
ras assigter och att samma Opinion, som den noén
n ar radande sä wäl hos be styrand? som Allmänheten,
endast sormädt dem att bifalla Utbetalandet af de con«
siderabla Cummor, hwarigenom Riket ifrän desi dä
ös oerhänganbe sara. efter sä wäl deras som Allmän-
helcns ös oe:tygetse, skulle kunna frälsas.
Da härtill sommer det Magts-uäk som gälde
höst för dem, och de derjemte stäldes i answar för wa-
granocl as de fordrade sörstotter; Sä torde hwilken
som hä st lä it förmå sig till det samma i nödenes
stuno, i synnerhet som söruises kunde, att om sakernas
dä warande stallning tagit en motsatt utgäng, hade
Fn tmägtige sä en ädragit sig bade de styrandes och
Nationens förcbräelser och answarigher.
Utan att derföre gilla alla deras älgärder, tror
jag att det är en mera bestämd Jnstructton för blif-
wande Fultmägtige, som kan sörelomma inledande i
dylika frestelser för framtiden.
Herr Bruks - Patron Ljubr: I anledning af
hwad Herr Radman I^anciborA nysi anförde fär jag
för mill del anmärka, alt Herrar Fullmägtige äg' en
ganska tillräcklig föreskrift, i afjeende pä de mebel,
som blitwit f. d. Konmnen lillätit ait disponera, o.h
att de wisierligen ej behöft nägon ser kild Jmkructton,
för atr sinna, att det war ett rent crimen lalli, dä
de, twärt emot sanna förhällandet u sirdaoc Reali¬
sations-Benus, för atk förmä Banquen uigiswa de
penningar, som den endast emot sädane benus agde
rättighet att ifrän sig lämna Jag sinner således
Kullmäatiae icke kunna ur nägon spnepuact
400 Den 15 Januari!.
vrsäktas, men jag anhäller att Herr LnZels anmärk.
ning mä i Protokollet observeras,' hälst jag har mig
noga bekant att flere af Herrar Fnl!mäg'ige emotla-
git sin förvaltning sedan den i fraga warande hänkel-
sen redan paflcradt.
Herr Handelsman ttacklon förenade sig nied
Herr Ljutir.
Herr Advocat-Fiscalen balkman äberopade hwad
han förur anfört, och lillade, att fäsom en följd af
det mitzbrukade förtroende, för hwilket Herrar Full-
mägtige borde genast frän deras innehafwande befatt¬
ning skiljas, skulle de ock, efter hans tanka, icke kun,
na »vid detta tillfälle komma under omröstning ivid
tvål till Fulimägtige hwarten i Riksgälds-Contoiret
eller i Riksens Ständers Banque.
Herr Borgmästaren Ufi obestämda Jn-
structioner, Regeringens inflytande pä Coiuoireks al»
la företag, sam: Rikets wädeliga ställning, igenfinner
man en ursägt för Herrar Fullm igtiges förhållande
uti frägan om Länet lill Stats-Werket. Wid nägra
andra tillfallen hafwa de, ester Höglvfl. Stats-Ut¬
skotters berättelse, swarat emot Ständernes förtroende
och mantan.
Emedlertid förenar jag mig med Herr Bruks-Pa-
tron bbsrstein angående förklarandet af Ståndets misi-
uöje öfwer Fullmägtiges ätgärd sa wäl i anseende till
Länet kill Stats-Werket och sätrei att detsamma wärk»
ställa, som Nrvisorernes 1805 och 1807 kemnade före¬
skrift, men önskade, alt Respecrive Stander derwid mä
vcksä läka bero.
Herr
Den 15 Januari!-
401
Herr Fabriqueur Lckröulreir och Herr Äldermsn
Orlstostr förenade sig med Herr Borgmästaren LgZe.
Herr Borgmästaren borström: Förundrad der-
öfwer, alt, sedan Högrärade Ständet riri en sak af nä¬
stan lika beskaffenhet med ett annat Werk, lemnat en
gansta billig attention till de omständigheter, som walkar
fledde afsteg ifrän Jnstruclioner och Författningar, nu
höra icke kalas om mindre än till och med Crimen
kalli, tror jag, med lika afseende pä dek ena och an¬
dro, mhg kunna i ödmjukhet erindra, att da enligt
i8«o Ars Beslut icke Banquen tillkommit nägon re¬
alisation utan blott att lämna en wist summa pennin»
gar, den Riksgälds-Contoiret, soM sjelf borde besörja
realiseringen, ägde därtill disponera, följer deraf art
Riksgälds Contoiret wid Ut-Atzigneringarne icke be-
höfde uppgifwa precisa beloppet af inlöste Riksgälds»
sedlar, utan pä eget answar Banco-myntet till gistvik
belopp requirera och till bestämda änvamäl anmanda,
uran att precist säga hwad summa i Credit. sedlar
amortiseradts- Sä otwistvelaktigt är att Riksgälds-
Fullmägtige felat och egenwilligt disponerat en bekyde-
lig Summa af defle medel, lika sä orätt är wäl ocksä
att säga nägot särstilt brott, genom oriktig uppgift,
wara begängit, utan alt samma considerationer i afse,
ende pä sjelstva saken här borde äga rum, som när
frägan förcwar om sätter och grunden för sjelfwa re¬
alisationen. Ingen är obekant dek kanske oemotstän»
Leliga som warkat afwikelsen, och hwarföre resientera
det ena mer än det andra, eller är det consequent att
den som wäldsamt nödgas till ett afsteg sär pension,
och den som blifwit nödgad stall i den grad anses fel¬
aktig, atl förlust af förtroende ja lill och med brotts¬
lighet omkalas, ehuru ett nog lika förhållande förm
oan-
402
Den 15 Jarmar».
oanmärkt pafferadt. Lingt ifrän att wi^ja försvara
hwad som stedt, önjk.Me iag H^gtärade Siänoet
täckas wisa Ivid lika Ntlsällen litt, benäaenher, samt
pä sadan giund äfwen nu förklara anfwars-srihet.
Herr GrosihZndlaren klalm: Jig Lnst mmer sä
mycket häldre med He r Aberstein, r, med afseende
sä ival a den belägenhet hvaru i FniiM gize sig ve-
fnnno, lvm ä Borgare-Ståndets a arvi het, hans
Fnsiag «v>es ukrisa en medel,väg. Herr Aovvcat-
Fiicalen kalkmaos sörsta tillägg tyckes wara en gif-
wen följd c m oel an icke nämndes.
Jaq kan emedlertid icke med stillatigande förbi¬
gå hwad Herr Borgmästaren Korström nytz ytrat.
Vran att ens omnämna sätte , pä ha il et en del af
Na ionens uti Banken insatte medel äckommus, är
nog akt erindra det desse Medel alldeles icke ti ,hör¬
de Riksgllds Sontoire, Man fast mera wörö depone¬
rade för deras räkning, som ännu innehafwa Credit-
Sedlar; Jrg will åtminstone icke, genom ett bifall
till Fullm igiiges förfarande, gifwa anledning lill den
misitaman, att hwad mig för annor mans räkning
blefwe anförtrodr, skulle ulan dennas samtycke utläm¬
nas, och om nogg anhet u i Penninge-affairer är af
yttersta wigt enskild e Medborgare emellan, mäste den
annu mera wara det, dä Allmänna medel äro i frå¬
ga. Endast när wald gär för rätt mä man wara
ursägtad.
Herr Handelsmannen stabeck fann Herr Borg¬
mästaren Korströmg anförande wara sä wäl grun¬
dad!, att han för sin del icke annat fundeman till alla
delar deruti instämma. Han önskade dock, alt de Om¬
bud
Den >5 Januari!- 405
bud som Riksens Ständer till denna wigtiga förrättning
nu komma atk utse, mätte i samma belägenhet wisa
mera nit, hwilket blott framliden stall kunna upplysa.
Herr Borgmästaren Istnstcivist: Jag förenar mig
till alla delar med Herr Korström. Dä man förer
sig till minnes i hwad stauning Herrar Fullmäatige
wid i fräga waranve i.fälle sig befunna, atr Riket
war ä alla sidor af fienden omgifwet, att Konungen
fordrade penningar, och att man a .mant kände be-
hofwet deraf, dä Armeen war i saknad af fin aflö¬
ning, sä torde man med skäl böra medgifva, att Her¬
rar Fullmägtige i godt up sK och af ren Fosterlands¬
känsla warit bewelre att widtaga en älgärv, som i sig
sills är stridande emot den försigtighet, hwarmed de
bor- t fullgöra sina plig er och uppfylla sitt erhällna
förtroende-
Herr Radman K008 ansäg äfwen de af Herr
Borgmästaren kanqvist upprepade omständigheter bö¬
ra leda till ett mildrande afseende, och art man ej
med härda uttryck borde behandla e t förfarande som
syntes haswa fin grund i ett godt uppsåt. Herr Radman
instämde i öfrigt med Herr Borgmästaren Korström.
Herr Radman Larlsteät war äfwen af samma
tanka. Herrar Fullmägtige hade warit pä witzt sätt
twungne till den äkgärd som nn anmäickes, och det
wore alitsa för mycket härdt om de derföie skulle straf¬
fas med förlusten af den rättighet, att komma i fräga
till negon widare sadan tjenstebefattning.
Herr Handelsmannen Sälvin Ledamot i
Slals-Ulstoltet, har jag af Riksgälds-Conlouets Pro-
tccoller
404 Den '5 Januari!.
tocoller inhämtat, att Herrar Fullmägtige uppå f. d.
Konungens sednare proposition, gjordt underdånig
föreställning emot det äskade penninge-Länets medde¬
lande, men Konungen hade med åberopande af Ri¬
kets wädliga ställning och Armeens tryckande behof,
icke allenast yrkat penningarnes ingifvande, utan äf-
wen i framställandet af de omständigheter som gjorde
detta biträde nödvändigt, och för hwars wägrande i
anseende till deraf befarade följder Fullmägtige skul¬
le wara Konungen och Riket answarige, nyttjat säda^
ne öfwertalande men stränga uttryck, alt jag är gan¬
ska öfwertygad, det hwem som hälst och ehwad In-
struetiou man ock haft sig föreskrifwen, swarligen kun¬
nat draga i Betänkande att efterkomma hwad Kon¬
ungen pä sädant sätt fordrade.
Jag sinner altfä högst olämpligt, att, säsom en
wärd Ledamot yttrat, till någon Domstols handlägg»
ning föcewisa veila ärende, och önskar för min del,
att om Herrar Fullmägtige genom nytt wal ej an¬
ses berättigade med deras förwaltning fortfara, de åt¬
minstone icke med åberopande af misibrukadt förtroen¬
de mä blifwa derifrån skiljde.
Herr Handelsmannen kicknau jemte flere Her¬
rar Ledamöter förenade sig med Herr Ln^ei.
Herr Bergs-Rådet kotlis^: Del Högtärade
Ständer kanner redan mina tan csätt i förevarande
ämne, hwilka uti mitt till trycket befordrade Memo¬
ria! angående Financernes reglerande blifwit vffente-
ligen tilllännagifne: nu ma mig derföre endast tillä-
ras atr framställa till betraktande ben högst brydsam-
ma stästnrng, hwaruki Riksgälds-ContoiretS Fullmäg¬
tige
Den >5 Ianuamr-
405
tige sig bcfnnno, och fom jag anser tjena till fullkom¬
lig ursägt för deras steg. Et' säkert hopp om Fin¬
lands återtagande af en den talrikaste ArmL winän-
sin ägt, och hwars lyckliga framgång, om han blifwit
wal anwand, man nästan icke kunde betwifla; Lan»
dels egna varn, nysi utlämnade, och alla besia för da¬
gen utan det som nödvändigt erfordrades till Krigets
utförande. Jig tror att tänkesätten, wid Lenna lid,
underhällua och lifwade af hopp och utsigt till de än¬
nu ej till fullo eröfrare Provincers äterwinnande, wö¬
rö allmänt för Krigns fortsättande; och jag känner
åtminstone med säkerhet att i min Landsort instäm¬
de allas önskningar för Krigeis utförande och nödi¬
ga medels erhållande bertsch Om utgången blifwit
lycklig, hade man ansett med tacksamhet hwad fomdä
bidragit dertill, nu dä förhällandet ty wärr blifwit
motsatt kan och bör man dock icke tillwita dem nå¬
got, som wid tillfället trott sig uppfylla kanske större
delen af Allmänhetens önskningar.
Jag finner pä besia skäl billigt, att icke klandra
Herrar Fnllinägtiges uppförande, utan t-oärrom att
det bör ursägtas, hwaraf ock följer att Motionen om
nytt wal nu bör förfalla; och kan det bäst ske fram¬
deles dä de öfrige Ständen det samma företaga, hvar¬
igenom öfwcrensstämmighet bibehälles, häldst wäre
Fullmägtige ej förr eller mera kunna förtjena mistnin-
gen af wart förtroende än de öfrige af sine Ständ.
Herrar Borgmästare FcheiZ och Cecelius, Herr
Grosihandlaren Lrevemniäkl och Herr Radman Llk-
ttranc! föl-enade sig med Herr Bergs-Rådet l^ocholk.
Herr Capitain Otter kunde wal för sill del icke
billiga Herrar Fnllinägtiges förfarande, men han an-
säg
äoö Den lz Januari!.
säg osullständigheten af deras Jnstruction egentligen
böra leda till ursäkt för deras begangnamisstag, och
instämde för öfrigt med Herr LnZel.
Herr Bruks-Patron Lfukr, erindrade, i anled¬
ning hmad Herr Ln§el anfört, att dä f. d. Konun¬
gen första gängen beg rrte och undfick de' äskade bi¬
trädet af Niksgälds-Contoiret. hade Herrar Fnllmäg-
tige icke gjort den ringare föreställning deremot, ej
eller nägon enda af dem, efter Prokocollernes föran¬
ledande, warit frän Bcstutet stiljak ig.
Herr Aberstein tilläde, det han ansäg mälets be-
ffaffenher icke lampeiigen. medgifwa, att dermed allt¬
för lösligen förfares. Fuumägriges förhållande kun¬
de efter hanö tanka icke indrigare betragms, än fä¬
som Herr Lbsrllein föceflagi,, men ack förklara, det
de sä till säganoe lcke kunnat annorlunda göra, more
alt för framtiden lämna ät styrande Magten en för¬
nyad anledning att begagna sig af desi inflytelse. Det
husivudfakeligaste Argumentet emot Herrar Fullmäg-
tige innefattas i den ätgärd, alt de, för att åtkomma
Dispositionen af ifrägawarande medel, inrättat Jn-
wisningarne ä Banquen alldeles efter dek af Rik¬
sens Stander i afseende pä Riksgalds-scdlarnes rea¬
lisation faststäldte Formulair, sä att Banken hwarken
haft anledning eller rättighet, att undandraga sig sam¬
ma Inwisningars honorerande.
Herr Handelsmannen östman: Med fullkomlig
öfweriygelfe instämmer jag med Herr Bruks-Pairon
Lsterstmns anföranden, sä wäl söm det af Herr Ad-
vocat-Fijcalen balkman först afgifne yttrande. Det
kan alldrig annar än wara wäoligt, att Styrande
Mag-
Den 15 Januari!. 407
Mrgten fär inponera pä de Åtgärder, som tillhöra Rik¬
sens Ständers Ombud alt wid.aga, och försö i sam¬
ma wäg, ehuru de ej af wär nu warande Höga Of-
werhet kunna befaras, stola dock i en framtid desto
lättare göras, om en sadan händelse nu feck oanmärkt
passera. Jag medger gerna att Herrar Fullmägtige
sig brfunnit i en sivär och efkertänkelig belägenhet, dä
Allmänna behosivet war kändt och Konungen dertill
fordrade deras biträde, men deras benägenhet ack will-
fara Konungens åstundan, hade dock hufwudfackigen
sin grund uti fruktan för Hms Mast, och det war
efter min tanka, desse Ständernes Ombud icke tillllän-
digt, att läka en sädan kinsta wärka till öfwerträdel-
se af de pligter, som Riksens Ständers förtroende
dem älagt.
Herr Bruks-Patronen Aberstein erinrade slnte-
ligen, i anledning af hwad Herr Borgmästaren b^or-
lirörn osivan anfört, akt förhällandet med Banco-
Fullmägtiges Ltgärd, i anseende till sättet att werk,
ställa den af Riksens Ständer är 1800 beslutne Re.
alisation för ingen del kunde ställas i jemförelse med
förevarande fräga. Till Banco Fullmägtiges pä Kon¬
ungens begäran widiagne Författning, hade Fullmäg-
tige haft anledning af z:ne Riks.Ständ instämmande
yttrande, och den räckwisades af en lycklig utgäng.
Det wore således åtminstone problematistt, huru
Banco-Fultmägtige rättast bordt sig förhalla; men der¬
emot war Ständernes beslut enhälligt och bestämdt,
att Realisations-Fonden icke skulle till något annat
ändamäl anwändas, och Herrar Fullmägstge i Riks¬
gälds Contoiret hade icke destomindre tillåtit en Dis¬
position af desse medel, som war snörrätt stridande e-
mol ett sädant beslut.
4°8 Den 15 Januari:.
Dä nu något mera ej war akt anför», och fle¬
re as Ståndets Herrar Ledamöter yrkade proposition
till antagande as Herr Bruks-Patron Lberlieins yt,
trade mening, begärte Herr Advocat-Fiscalen kalk-
man, atk, likmätigt hans gjorde tillagg, uii proposi¬
tionen mätte intagas, det Fullmagkige gjordt sig för-
lujiige af det dem uppdragne förtroende och rättighe¬
ten att »vid detta tillfälle komma under Omröstning
»vid wäl till Fullmagtige sa »väl i Banque», fom
RiksgäldS-Contoirek.
Härmed förenade sig Herr ciementston.
Herr Borgmästaren borström: Jag bestrider
betra sä >,lycket »ner, som det skulle innefatta ett Dom»
sint med en stadgad bestraffning. För min del önskar
jag ödmjukast, att propositionen »nä ställas ä ansva¬
righet eller icke, utan alla andra tillägg. Att för
bristande tillgäng eftergifwa en förment rättighet till
ersättning, förutsätter också en^äiagd ffylldighek at:
ersätta, som dock annu ej inträffat och icke eller lärer
tillkomma Stäudernes pröfning.
I anledning af desie skiljaktiqheker, och sedan fle¬
re Herrar Ledamöter yrkat, att nägon ersättnings-srä,
ga för hwad genom Fullinägtiges felaktigheter more
förloradt, egentligen ur det skäl, att nägon serskild
answarighets-Lag för Herrar Fullmägtige icke gifweS,
ej kunde lämpeligen aga rum, framställde Herr Ta¬
leman»,en en sa lydande proposition.
Ogillar Borgare-Ständet det as Herrar Full-
»nägkige ädagalagde förhållande, sä i anseende till de¬
ras midtagne ätgäch »ned öfwerlämnande kill f. d.
Kon-
Deu i5 Januari:- 4og
Konungen af de till Rissgälds-sedlarueS Realisation
bestäinde medel, som deras underlåtenhet att de af
,8oZ och 1807 Aceus Revisorer gifne bud och före¬
skrifter sig till efterrättelse stalla, med betygande af
Ståndets synnerliga miflnöje deröfver; »nen att Stän¬
det, enar nägon serskild answarighets-Lag för desis
Ombud icke gifwes, och sätedes fräga om ersättning
- för hwad genom deras misitag och felsteg är förloradt
t icke lampeligen »nä aga rum, will wid förklarandet
af desie sina tänkesätt läka härutinnan bero.
Härtill swarades allmänt Ja; dock anhöll Herr
Advocat - Fisalen balkman och Herr LIement5lon-
att deras ofwan anförde mening, säsom frän senare
delen af Ständets nu fattade Beslut skiljagtigt, mät¬
te warda den, i Protocollet reserverad.
De i öfrige i Utskottets Betänkande gjorde hest,»
stalla»,den biföll Ständet lill alla delar»
Haröftver skulle Utfärdas ett sä lydande Protos
kolls-Utdrag.
"S. D. Efter föregängen granskning af Rik¬
sens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts dest 15 näst-
lid»,e November afgifne Betänka»,de, angående Riks-
gälds-Werkets tillständ, förwaltning och behof, farin
Borgare-Ständet, i anseende till hwad Stttts-Ukskot-
tet hemskällt, rörande RikSgäldS-Conkoirets Fullmäg-
tige »vidtag»,e åtgärd med öfwerlemnande till f. V.
Konungen af de till RiksgäldS-sedlarnes realisation
bestämda 1,ledel, sä »val svin Fullmägtiges underlätens
het att de af ,805 och ,807 Ärens Revisorer gif¬
ne bud och föreskrifter sig till efterrättelse ställa, Ställ-
Fjerde B.S 2. H. N'o 5Z — 54. ks:
Den 15 Januarir.
det för sin del icke annat kunde an ogilla det afFull»
magiiae wid ofwan berörde tillfällen ädagalaggbe för¬
hållande, samt deiöfwer betyga sitt synnerliga mitznö-
je. wiljandes dock Ståndet, enar någon serstil An-
swarighetS-Lag för dcsie Ombud icke gifwcs och såle¬
des fräaa om ersättning för hwad genom deras mit¬
tag och felsteg är förloradt, icke lämpeligen mä äga
rum, wid förklarandet af desie sine tänkesätt lära har»
urinnan bero.
Till allt hwad Högloft. Stats-Utskottet i öfrigt
uti berörde desi Betänkande hemställt och tillstyrkt,
lämnade Ständet litt fullkomliga bifall; Och skulle
de Respcotive Med-Ständen wördsamt och manligen
härom underrättas genom detta Protocolls-Utdrag."
Herr Advocat-Fiscalen balkman hemstälke hars
efter, om icke Ständet äfwen >ui n ille afgöra om, att
wal till nya Fullmägtige i Riksgälds-Contoirel bör
nästa Plenum företagas.
Herr bmAol önstade, att dermed Matte ansta til
des Stats-Ulffottets Förslag till Jnstruckion för desie
Fullmägrige, hwilket Förstag oförköfwadt warder afgif»
wit, kan hinna af Riksens Ständer pröfwas och fast¬
ställas.
Herr Capitain UmstZren: Ehuru, efter dek Be.
flut Ständet nyst fatiat, jag nogsamt inser, alt i frå¬
ga warande ival jU förr desi häldre bör anställas,
skulle jag dock för »lin del gärna se, att därmed kun.
de ansta till desi de öfrige Staude» äro färdiga att
malja sine Fullmägtige och att denna wal-förrattning
säledes hos alla Stande» kunde stje pä en gäng.
Herr
Den fZ Januaru.
Herr Advocat. Fiscalen kalkman fann icke nä»
Ion an.emring af hwad nu blinvrt anfört lill uppskof
med en sä beskaffad anstalt. De blifwande Fullmäg-
tige hade att ratta sig efter den gamla Justine ionen
»ill desi en ny hinner utarbetas, och ow, i anseende
till de» förras oiu lständighet, nägon'lwechdighel srul-
le förekomma, sä hade Fullmägtige tillfälle, alt af si¬
ne församlade principaler begära nödige förest, ister.
Herr.Grosihandlaren Lansson, Herr Borgmä¬
staren UZZe, Herr Handelsmannen birman, m. ft.
Herrar Ledamöter'instämde med Herr Advocat-Frsca»
len balkman.
Herr Borgmästaren Lrovesmulal: Ester Stån¬
dets i dag tagne Beslut, anser jag,örmin del de nU
warande Fullmägtige för detta Ständ icke lämpligen
kunna ifrån denna dag med deras Förwaltning fort¬
fara; Och som Niksgälds-Conloirets styrelse icke kan
wara i behörig Ackivike Med mindre alla Riks-Stän-
deus Ombud deruti del aga, sä sinner jag desto nöd-
wandigare, att wal till desie Fullmägtige warder U»
tan ringaste uppskof företagit.
Herr Bru^s Pä ron Ljusir war äf den ranken,
att som en hwar är berättigad att noga känna sina
skyldigheter innan han emottager en förm honom o-
känd befattning och sä wal Jnstructivn som answa.
righetsckag redan äro Under Utarbetning samt ofördrö-
jeligen koMma att Riksens Ständers pröfning Unders
kastas, sä more det närmast Med Ockningen öfwerens-
stämmande att med vftanämnde Wal blefwr uppstM
tit lills berörde Författningar hunn» behörigen gran.
staS och fastställas.
412 Den IZ Ianuarn-
Härmed förenade sig Herr Rädman MkllranZ.
Herr Talemannen framställde pä fleras begäran
proposition till Walets anställande nästa Plenum, men
dä härtill swarades bade Ja och Nej, samt votering
yrkades, sä författades följande proposition:
Bifaller Ständet, ati wal till Borgare-Stån¬
dets Fullmägtige wid Riksgälds-Werket blifwer nä¬
sta plenum företagit.
Den detta will, strifwer: Ja.
Den det ej will, strifwer: Nej.
Winner Nej, uppstjutes berörde wal till desi An-
swarighets-Lag och ny Jnstruction för. desie Fullmäg¬
tige warder af Riksens Ständer pröfwa deoch fast¬
ställde.
Sedan Noteringen pä manligt sätt för sig gätt,
sä befunnos wid Sedlarnes öppnande 25 Ja, emot
2Z Nej.
I följd af pluralitetens Beslut, anmodade alitsa
Herr Talemannen Ståndets Herrar Ledamöter, att wa¬
ra beredde pä meranamnde Wals företagande wid
Ståndets nästa sammanträde-
Följande i dag ankomne Protocolls-Utdrag upp¬
lästes :
''Utdrag af Protokollet, hållet i Höglofl. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 11 Ja¬
nuarii 1810.
S. D. Gillade Höglofl. Ridderstapet och Adel»
de
Den iZ Ianuarri. 413
de yttranden Stats-Utskottet, uti desi hos Riddeer-
flapet och Adeln den 19 December pä bordet lagde
Memorial af den n nästföregående, afgifwit öfwer
Riksdagsmannen petter Oxelberg gjorde andragan-
den: r:o Om en specisique redowisning alltifrån för¬
ra Riksdagen öfwer förflutne arens förwaltning af
Stats medlen; 2:0 Om utredande huru med Kronans
Domainer sä Kungsgärdar som Krono-stogar blifwit
hushalladt; z:o Orn.de Embetsmäns ställande till an¬
swar, hwilka genom sina räd eller Åtgärder under
förra Regeringen stola bidragit till ätstillige olagli¬
ge, betungande och förderflige anstalter och handlin¬
gar. Och skulle de öfrige Respeckive Ständen genom
LxtraÄurn protocolli härom wänligen underrättas,
bät supra.
Lx krotocollo
6. 8j1vLrstolxe."
"Utdrag af Protokollet, hållet i Höglofl. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den n Ja¬
nuarii i8>o.
S- D. Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs-
vch Oeconomie-Utstottet den ansta December pä bor¬
det lagde Protocolls-Utdrag angående den af ätstil-
lige Riksdagsmän af det Hederwärda Bonde-Stän¬
der gjorda motion, att Kyrko-Inspektors-tjensterne i
Halland och Bohus Län mötte indragas, hwilken mo¬
tion Utskottet äfwen hade tillstyrkt; och beflöt Rid-
derstapet och Adeln att list detta Utstötts Betänkan¬
de lämna sitt bifall; Hmarom Le öfrige Respeckive
Stan-
4l4 Den 15 Januari;-
Standin genom Utdrag af Protocollet manligen stulr
le underrättas, vt supra.
si!x krotncollo
(-. Lstx^srstolpe.'?
"Utdrag af Protocollet, hållet i Höqlofl. Rids
derstapers och Adelns Plenum den 11 Ja¬
nuaris izio,
S. D, Till hivad Bemillnings- och Stals-Ut-
ffotken, uti gemensamt ullätande af den 18 Decem»
her, som hos Ridderstapet och Adeln den 21 derpå
följande blitwit pä bordet lågt, tillstyrkt, i afseende
pä Stora Sjö-Tullens Clarerande, beslöt Högl. Rid-
dersta et och Adeln att till alla delar silk bifall lemna;
Om hn-ilket Beflut de Resiecstve Med-Ständen stut-
le genom Utdrag af Protocollet manligen underrättas,
Vt supra, ^
vx krotocollo
/t, 6. Silverstolpe."
"Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl. Rid-
dc-stapels och Adelns Plenum den II Ja-
nuarii 1810,
S. D. Beflöt Högloft. Ridderfkapet och Adeln
att lemna sitt bifall till hivad Stats - Ukstottet uti
betz hos Nidyerstapet och Adeln den 19-.de nästtidne
D cember pä Bordel lagde Memorial af den 9 fö¬
regående sig utläkit, i anledning af .de den 2:dra No¬
vember lill Utstorlet remitterade Anmärkningar wid
Ut-
Den rZ Januaru-
Utskottets första yttrande öf-ver det af Herr von Rör¬
os Alichael, gjorde Förslag att de 9590 Krono-hem-
man, som annu stola finnas, mätte genom anställde
Auc ioncr lill Skatte försäljas. Hvarom de öfrige
Respective Sränden ffutlc genom Prokocolls - Uldrag
mänlige» underrätraö. vt supra.
Lx Urotocollo
6. Silverstolpe."
"Utdrag af Protocollet, haltet i Högloft. Rid-
derstapels och Adelns Plenum den r, Ja¬
nuarii 1810.
S. D, Uli Protocolls-Utdrag af den 2 sistlid-
ne December, som den 21 derpå följande, blifwir pä
Bordet lagdt och nu ä nyo föredrogs, hade Banco-
Utstottet anmält aflidne Borgmästaren i Arboga Lei-
jer8 Sterbhus, aflidne Rådmannen SätsterlaerZs En¬
kas, Rådmannen LtenbsrZs, ^lmsteät5 och kiilil-
berZs, samt Wågmästare» Oxelberg Ansökning om
befrielse frän den dem ädömd ersättning af bristen,
röör R:dr zg si n rst. ä ett pä felagtig Wäg at¬
test, är 1801, lill afwikne Bruks-Patronen vlallsn-
creut2 u gängit Banco Län, af hwilken ärsattnings-
Summa Banco-Ulffottet afstrifning tillstyrkt. Efter
öfiverwägande af de särstil-a talande och ömmande om¬
ständigheter, hwilka Utstot et såsom stal för denna
sin hemställan anfört, Beflöt Högs. Rroderstapet och
Adeln, att ofwanbemälte personer fran berörde ersätt¬
nings-Summas godtgörande at Riksens Ständers
Bank frikänna; Hwarom de öfriga Respeciive Stan¬
416
Den iZ Iamrarii.
ben skulle genom Utdrag af Protokollet manligen un¬
derrättas. vt ku^rs.
klx krotocollo
6. Lilverstolxc.''
"Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derstapetS och Adelns Plenum den n Ja¬
nuari! iSio.
S. D. I anledning af Banco-UtskottetS i Pro.
tocolls-Ukdrag af förledne gärdag, gjorde anmälan, rö¬
rande den Revision af Riks-Disconl-Werkeks tillstånd
och Förwaltning, som i nästkommande Februarii mä
nads början kommer att företagas, Beflöt Högt. Rid
derstapet och Adeln att för sin del en Ledamot till den¬
na förrättning Mwälja. Hwarom de öfrige Respect.
Ständen skulle genom Utdrag af Protocollet wänligen
underrättas, vt luxra.
Lx krotocollo
A, 6. 8i1verflo1xe,"
''Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum d. n Janu¬
ari! i8ro.
S. D. Företogs till afgörande Allmänna Be-
sivars-^ och Oeconomie-Utstottets den n Augusti nast.
lidit Är pa bordet lagda Betänkande af den 7 i sam«
ma mänad, angående de indeldte Regemcnternes mon-
derings. persedlar, hwit et i anseende till desi första
del, rörande wäckt fräga om Westgötha Dragon-Re¬
gementets förwandlande till Jnfanterie, blifwir till
Ut-
Den 15 Januari!.
41?
Utskotter äterremitkeradt, och hwaröfwer Ukffotket se,
dermera med särskildt Betänkande inkommit. Och fe,
dan Högloft. Riddcrskapet och Adeln ansett nödigt,
atr sistnämnde Betänkande med Stats-Urskotter kom¬
municera, blef det förstberörde i hwad frägan om
Monderings-Persedlarne angar, af Högloft. Ridder-
skapet och Adeln lill alla delar gilladt; Hwarom de
öfrige Respective Ständen stulle genom Utdrag af
Protocollet manligen underrättas, vt kuxra.
klx krotocollo
6. Lilverstolxe."
''Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns plenum dcn 11 Janu¬
arii 1810.
S. D. Med anledning af en utaf Herr 8ckm:t.
terlörv, venning Lkristian, wäckt fräga,! hwarvjwer
Stais-Utstoltet uti desi hos Riddcrskapet dcn Z den¬
nes pä bordet lagda Memorial af den n; December,
yttrat sig anse afgörandet pä Riksens Ständers egen
pröfning och godtfinnande ankomma, beflöt Högloft.
Riddcrskapet och Adeln att ät Hans Maj.t wär nu
regerande Konung nyttjande rätten af Haga Lustflott
och Park, med allt hwad lill berörde Slott och Park
för det närwarande säsom tillhörighet räknas, i un-
derdänighet upplära: Jnbjudandes Högt. Ridderska-
pet och Adeln wänligen sine Respective Med-Ständ
att i detta Beslut instämma, vt luxra.
klx krotocollo
A, 6. Lilverstolxe."
Hög.
418
Den iZ Ianuam»
Högwördige Preste-Ständets de» izcke i denne
mänad pä bordel lagde Prstocolls-Utdrag, rörande
Ing marteri'igen somt de öfriga li l Stads-2°lge,idom
hörande Onera. blcf nu ater företagit och uppläst, dä
Srändet sig förenade om det sivar och Besiut, som föl¬
jande deröfwer författade Expeditioir innchätler,
S, D. Genom Protocolls-Utdrag af den z-dje
i denne manad hade Högwördige Preste-Ständer läm¬
nat Borgare - Ständet del af dess farkade Besiut, i
anledning af ej mindre den serfkildt sörehafde och
långt före detta afqjorde fräga om Presterskapets del¬
tagande i Jnqwartcrings-styldighet för sinaStads-E-
gendomar lika med alle andre ägare af sädane fastig;
herer, men hvilket Onus, hwad den ä Presterstapet
belöpande andel beträffar, Hoglofl. Ridderstapet och
Adeln samt Borgare-Ständet, pä fält de i Ockober
mänad för! edit Ar genom trycket ukkomnc Hnrdlin-
gar innehästa, uprä Högwördige Preste-Ständets un¬
dandragande. sig emellan fördelat, än äfwen det af
Borgare Stände ivid afsägelse,, af desi genom Pri¬
vilegier befästade Lösningsrätt till förfäld Staos-Egen-
dom fogade förbehåll, att hwilken som häldst en sa¬
dan fastighet e"er jord under ägande rätt amingen re¬
dan innehafwer eller framdeles sig killhandlar mä för
den samma hädanefter wara owillkorligen underka¬
stad fä wäl sörberörde Jnqwarterings-styldighet, som
alla andra Egendomen tillhörande afgistcr och skyldig¬
heter af hwad namn och beskaffenhet de wara mätte.
Dä af ofwannämnde Prokocolls-Utdrag inhäm¬
tades, att i hwad första omständigheten angar, Hög¬
wördige Preste-Standet ansett desi mening wara i sä
mälto orätt falkad akt, Preste - Ständer dermed icke
hast
Dhn 15 Ianuarii,
4'Z
fest afseende a de Hus, <°om Ecclestastiaue-Staten äg-
c men ej bebor, och att således, dä Boställen i allt
al arv undantagne, HZglosi. Ridderstapets och A-
»lus åtagande af Ingv rrterings-stylviahet för Eccle-
Nastique-Statens gardar, wore öfwerflödigt, fann
nänoet wäl, ä ena sidan, akt Högwördige Preste-
ständet af dea äberopade 1766 ärs Förordning samt
inar, enligt Preste-Ständeks egen Anmärkning, frä¬
san war icke om inskränknings utan om utwidgande
>f Jnqvarterings-stylldigheten, haft full anledning att
larmare söka förklara meningen af det uttryck, i Pro-
ocolls-Utdraget för den 22 September, att Preste-
Ständet icke kunnat inga uti ätagandet af Jnqwar-
terings-styldighek i Allmänhet pä gärdar i Städerne
för sig, sine Enkor och sine Barn, hwilket, efter den
mening Ständet af klara ordalydelsen kunnat fatta,
icke ens lämnar rnm för det undantag Högwördige
Preste-Ständet nu medgifwit, men ock, ä den andr»
sidan, att Högwördige Preste-Ständeks merbcrörde
förklarande ei allenast synes werkeligen innefatta en in-
skränktare förbindelse an hwad i den citerade Förord¬
ordningen är Utsatt, der icke andra Hus än Prester¬
skapets Embets- och Publigne Gärdar samt egne och
af dem sielfwe bebodde Hus frän Jngyarterings-styl-
dighet fritagas, utan äiwen sä mycket mindre uppfyl¬
ler hwad BorgareSkändet äsyflat, som Ständet ön«
stat denna styldighets aumänna och jemna utgörande
med undantag af endast Presterskapets till PnbNgus
Byggnader hörande Boställen, o h Högwördige Preste»
Stänoet deremot äfwen i detta siti första anförande
behagat Utsträcka den äberopade friheten till sädane
Hus, som af Prästerskapets Enkor och barn och icke
hlott af dem sjclfwe ägas och bebos.
^ ^ Bor-
Den 15 Januarii.
Borgare-Ständet förmodar aktia att Högwördi-^
g- Preste-Ständet lärer tackas finna det Högt. Ri
derskapets och Adelns benägna Åtagande att med B
gare Ständer dela tyngden af Prästerskapets andel
Jnqwarterings-styldigheten, åtminstone ej i anjeen
till de Hus, som ägas och bebos af Prästerskapets E
kor och barn, kan anses btifwa öfwerflödig, genom
förklaring Högwördige Preste-Ständet i förrbe
matto meddelar.
Beträffande äter hwad Högwördige Preste-Seä
det anfört, till bestridande deraf akt sä wäl förEcc
stastique-Statens Boställen som för de Hus och
dar, hwilka de i och för fine Embeten fielfwe eller
ras Enkor och barn bebo, mä utgöras någon af
öfrige till Stads-Egendomar hörande asgifter och
digheter; sä förekom wäl ett sädant det Högwördi
Ständets undandragande wid detta tillfälle sa mycket
mer vwäntadt, som Borgare-Ständets yttrade önskan
för ett sickt Åtagande af alla private ägare till ifra.
gawarande fastigheter, hwaremot hwarken Högt. Rid.
derskapet och Adeln eller Hederwärda Bonde-Ständet
nägsn erinran gjordt, redan den z.te Junii nästl. är
blef genom Utdrag af Protocollet famtelige Respecti-
ve Ständen communicerade, och Borgare-Ständet,!
när Jnqvarkerings-frägan, som i samma Protocolls-
Utdrag och i enahanda afseende» omförmälcs, långt
före detta wäckt der Högwördige Preste-Ständets upp.
märksamhet, haft all anledning till den förmodan, att
äfwen Högwördige Preste-Ständet stillatigande sam¬
tyckt till hwad Borgare» Sländet pä grund af billig¬
het och reciprocite härutiniran manligen fordrat; men
när Borgare-Ständet nu sunne, att det witzerligen i
denna del om Högwördige Preste-Ständets tankesätt
> gjort
Den 15 Ianuarn.
sig en origtig föreställning, kunde ock Borgare-
ändec icke annat an lata bero wid det wagrandc,
Högwördige Preste-Ständet fölunda tillkännagif-
; Görande sig Borgare-Ständet derom förwisiadt,
dä Ständet i följd af den vswikeliga föresats, att
eftergifwenhet och möjeligaste uppoffringar bi-
lla sine Med-Ständers och alla Medborgares agt-
ning och wälwillja, härmedelst sig ikläder den skyll-
ghet att sersiildt answara för alla de onera, som ut¬
om Jnqvarteringen skulle sig rätteligen belöpa pä sa-
dane Presterskapets tillhörige Stads-Egendomar, hwil¬
ka Presterskapet i och för sine Embeten ä stallet sielf-
we eller deras Enkor och barn bebo, sä widt derom
ej är för nägon wist ort genom gällande Författning
annorlunda förordnadt, denna frän Preste-Ständets
sida emellankomne! men härigenom undanröjde Anmärk¬
ning icke kan leda till nägon rubbning i be af Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln samt Hederwärda Bonde-
Ständet wälwilligt gjorde eftergifter af desie Refpe-
ctive Ständs uteslutande rättigheten till besittning af
Säterier och BergSmanS-hemman, dä Borgare-Stän-
det deremot, efter sitt förut gjorde förklarande afstär
sin genom privilegier lika heligt be fästade rätt till lö¬
sen af försälde Stads-Egendomar, ehwad de aro eller
komma i Prästerskapets eller sädane personers ägo, som
utgöra de öfrige Respective Skändens medlemmar.
Och skulle genom detta Protocolls-Utdrag de Re-
speclive Med-Ständen wördsamt och wänligen härom
underrättas."
Herr Talemannen hemstalte, huruwida Ständet
nu wille till afgörande företaga det isrän Riksens
Högloft. Ständers Staks-Utskott inkomne och den is
den-
422
Den 15 Januaria
dennes pä Bordet lagde BetäUkaude, angående! dLil
General Tull A rende.liSvciete en bewilljade ärliga af¬
skrifning; j)ch som Skändet förklarade sig boredt, att
detta ärende under stärstädande taga, men Herr Ta.
lemannen derwid tillkännagaf, att han, såsom Ledamot
af Tull-Arrende-Styrelsen, ansäg sig wara jäfaktig
a»r uti detta mål ordet föra, sä öswerlämnade Herr
Talemannen k ubban till Herr I!ädmannen Uanckker^
hwilken i Herr TalemannenS ställe intog Ordföran¬
de stolen,
Ofwannämnde Betänkande blcf härefter uppläst,
Herr Grosthandlaren lvialm yttrade, det han ival
icke ens kunde taga för afgjordt, att detta mäl rätte¬
ligen bör tillhöra Ständernes befattning, men ehwad
sä är eller icke, ansäg han, i allt sall icke rävligt
att härutinnan fatta något Beslut innan Tull Arrén-
de-Societetens Fullm.äguge fält sig ordentligen för¬
klara, hälst deras yttranden möjligen kunde innefatta
sädane omständigheter, akt mälet utan all twifwelak-
tighet anses böra tillhöra wederbörande Domstols hand¬
läggning och afgörande.
Härmed instämde flere af Ständers Herrar Le¬
damöter.
Herr Bruks-Patron Ljukr trodde, akt man icke
kunde salta i fräga, det ju Ständerne bade ägde och
borde befatta sig med ert ärende, som angick eftergift
af sädane medel, hwilka borde Stats-Castan tillfalla,
och Hwr Ljulrr fann frägan wara gansta enkel, arr
Fullmägkige, enligt Contractet, ägde rättighet al! Ar¬
rendet uppsäga om de ej wörö nöjde alt utan willtor
af
Den 15 IsanUärrl. 42g
af nä gon afskrifning läka det samma fortfara; Haar-
öfwer det allisa icke wore nödigt akt i förhand inhäm¬
ta deras yttrande.
Herr Capital» IcknckZren: Dä redan z:ne Riks-
Stand ventilerat össiver denna fraga, anser jag nug
icke tillständig!, atl ,väcka någon betänklighet emot be,
hörrghetcn af dest Upptagande. Hwad hufwuvsaken
angar, kan jag e, annat finna än akt Fullmägkige ri¬
ga rätt akt sig förklara, huruwida de willja med Ar¬
rendet forrfara eller icke, och att deras yttrande följ-
akteligen bor asbidas.
I anledning af hwad således blifwit anfördt,
prvponerades af Herr Ordföranden, att malek matte
till Utflottet älerremitkeras, med anmodan akt infordra
Herrar Fullmägtiges utlåtande, och dermed jenne c-
get yttrande till Riksens Ständers plena inkomma,
hvarefter Ständet wille kill widare och Hufwudsak-
tig pröfning detta ärende företaga.
Härtill swarades: Aa, ehuru blandade med nä-
gra Nej; men dä as de nekande någon votering icke
yrkades, förklarade Herr Ordföranden propositionen
wara bifallen, och skutte följande Pcotocolls- Utdrag
deröfwer utfärdas:
S- D. Wid granstningen af Riksens Höglofl.
Ständers Stalö-Utstotts Betänkande as den 9 näst-
lidne December angående den General Tull-Arrende
Societeten för förlorade Tui-Jnkomster frän Finn¬
land bewilljade ärliga afskrifning till ett belopp af
52,284 R:dr l st 7 rst., Beflöt Borgare-Skändet
alr, med anledning af hwad Urstotret i dest sörrbe-
424 Den 75 Januari!.
rörde Betänkande tillstyrkt, wälet till Utskottet ater-
remittera, som behagade infordra Tull-Arrende-Socie-
terens Fullmägtiges utlåtande och dermed jemte eget
yttrande till Riksens Ständers plena inkomma, dä
Ständet till widare och hufwudsakligare pröfning will
detta ärende företaga. Och skulle de Respective Med-
Ständen genom detta Protocolls-Utdrag wördsamt och
manligen härom underrättas.''
Plenum flutades kl. 2.
In sillem
H. ketertoil.
Den 18 Januarii 1810.
klenum kl. ro förmiddagen.
Protocollet för den 13 i denne mänad justera-
des.
Uti skrifvelse till Herr Directeuren och Tale-
mannen hade Riksdags Fullmägtigen för Wexiö Stad,
Herr Borgmästaren Holm anmält sig wara af sjuk¬
dom hindrad att ännu pä någon tid kunna företaga
sin äterresa till Stockholm, hwilket förfall med inlagd
Läka-
Den 18 Januari!. 425
Läkare-Attest, som harwid företeddes och upplästes,
sanns wara behörigen styrkt; Och war alltsä icke nå¬
got derwid art påminna.
De den iZ dennes beslutne Expeditioner juste¬
rades och afsändes.
Ifrån Högt. Ridderfkapet och Adeln samt Hög»
wördige Preste-Ständet hade ankonnnit följande Peo-
totolls-Utorag foM upplästes och ladcä ad acta.
"Utdrag af Protocöllek, hållet i Höglost. Rid»
derstapets och Adelns Plenum d. Z Ianu-
arii i8lö^
S. D. Remitterades följande Handlingar, nem»
ligen:
TM Stats-Utststtet.
z:dje puncten af ett af Herr BjornsijarNa,
nos, inlemnadt Memorial, rörande trenne serskildta
Methodcr att öka den wapnad? styrkan kill det belopp
Rikets tillgångar kunna medgifwa och dest wärk
kräfwa.
Ett Memorial af Friherre vsisisy; Lurl. i aii-
tedning af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ulskol-
rers i dag remitterade Betänkande angäende föresta¬
gen reduclion af Wästgötha Cavallerie till Infanteris»
Ett Memorial af Herr Ljörnli/srnsz k»la§nu8.
i anledning af deN af Friherre ^lleltvärlls »vackla
Zjerde B. 2 ä ss — Zs» mr»
4.26
Den i8 Januari:.
motion om Krigsärendernas styrelse af en Krigs Mi¬
nister, innehällande eli urarberadt Förslag lill denna
styrelses organisation.
Ett Memorial af Herr von kkllcclt, kims, rö¬
rande Armens tillökning genom wärfwade Soldater,
med beräknad tillgäng af vacance-asgist för rotarne.
Hwarom Utdrag as Protokollet stulle expedieras,
vi supra.
bix krotocollo
^. 6. Lilverllolpe".
'^Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
derfkapels och Adelns Plenum den iz Ja¬
nuari: i8lo.
S. D. Föredrogs a nyo Slals-Ulstvltets den
II dennes pä Bordet lazde Memorial rörande ars,
moden och traktamenten för Ctändens Secreterare,
Cancellister och Wakt-Betjening, hwilket i alla de
delar, hwaröfwer Ulstottet aflämnat tillstyrkanden,
blef af Högloft. Ridderffapet och Adeln infallit; och
beträffanoe frägan om tractamen en för de! Hcderwär-
da Bonde-Sl andels Extra-Ordinarie-Cancellister, öf¬
wer, hwilket Slats-Utstoktet stadnat i paria vota,
Beflöt Ridderstapet och Adeln att densamma äler-
remittera, med anmodan till Utstoltet att med För-
stag till traktamenten för deste Extra Cantzlifter in¬
komma; Hwilket allt ffulle ve Respcckiv» Med-Stän.
den genom Protocollö»Utdrag manligen tillkännagif.
vas. vt luxra.
Lx krotocollo
6. Lstverliolpe."
Ut-
Den 18 Januäru. 4Z7
"Utdrag af Prclloöollet, hållet L Högloft. Rid-
dörffapets och Adelns Plenum den iz Ja-
nuarii iZio.
S. D. Återremitterades i anledning af gjordö
Anmärkningar Stars-NtstottekS d. -t Dec. uppläste
och pä Bordet lagde Piy'ocolls-Utdrag, innefattande
ullätande öfwer Kongl. Majus Ncjdiga proposition,
angående huruwida Instruktion mä wara af nöden för
Riksens Ständers Fnllmägkige eller .vederbörande Em.
betsmän, hwilka i frågor om eftergift af ädömde er.
fattningar, som tillhöra Riksens Leanders penninge.
Werk, Stats-Werket, elter de mlder Co. eaierneS och
sarffildte Direktioners styrelse warande Castor böra
warda hörde, v: supra.
kx krotocollo
6- Lilvarliolpe.'^
^Utdrag af Protocoller, hållet i Högloft, Rid-
derffapets och Adelns Plenum Len iz Ia-
nuarii i8io.
S. D. Biföll Högloft. Riddekffapet och Adeln
ke ffäl, pä hwilka Stals-Utstottet i dest hos Ridder¬
stapet och Adeln ven 19 December, pä bordet, lagda
Memorial, ansett sig icke kunna tillstyr a anslående
af Taffel-penningar ät Hof-Cantzleren och Staiö-Se-
creterarne, i likhet med hwad Justikiä-Raden blifwit
tillagdt; Hwilket Beslut skulle de Respective Med.
Ständen genom Utdrag af Protocollct manligen med¬
delas. vt supra.
klx krotocollo
H.. 6. Lilverllolpe."
Ur.
428 Den 18 Januaris
"Utdrag af Protokollet, hältet i Högkofl. Rid-
derskapeis och Adelns Plenum den iz Ja?
nuarii 1810.
S. D. Bi/ölls till alla delar, hivad i Stats-
Utskottet den 21 December hos Ridderskapet och Adeln
pä bordel lagda Memorial af dcn Z i samma mänad
blifwit yttradt, i anledning af Friherre cl^Ibocl^llls
Memorial, angående tillökning i Pennonerne ä ra»
pellerade Minister-Staten; Hvaroin de öfrige Respe¬
ktive Ständen skulle genom Utdrag af Protokollet
manligen underrättas. Vt lupra.
Tx krotocollo
6- Lilverstolpe.'*
"Utdrag af Protokollet, hältet i .Häglof!. Rid-
derstapels och Adelns plenum drn 1 z Jann?
aril 1810.
S. D- Uti Memorial af den n December,
hwilket ben 19 derpå följande blifwit hos Ridder-
fkapet och Adeln pä bordet lagdt, hade Skats-Utskotket
sig ullätit öfwer ätflillige af Riksdagsmannen
Instön vackert förestagne utwägar till afhjelpande
af det Allmänna behoswet; Och fann Höglofl. Rid-
derfkapet och Adeln sig böra Srats-Utskottets häröf-
wer afgifne yttranden fäsom wälgrundade gilla; Hwil«
ket skulle de Refpective Med-Sränden genom Utdrag
af Protokollet wänligen wib handen gifwas. vr ku-
pra-
Lx krotocollo
6. 5ilverstolpc."
''Utdrag
Dcn 18 Januari!- 4»9
Afdrag af Protokollet, hältet i HögM. Nid-
dekskape's och Adelns Plenum den iz Ja-
nuarii iLio.
S. D. Uppå de skäl Constilutions - Utskotkek i
Memorial af den 23 November, hwilket den 21 De¬
cember blifwit pä bordel lagdt, anfört, fann Höghols.
NUdderskapets »ch Adeln sig icke kunna bifalla den af
Herr klannorstsm, sodan, wäckta fräga om en sär¬
skild föreskrift eller Instruktion för den Trycksrihels-
Comilte, sam, enligt Regerings-Formen, kominer att
Riksens Ständer förordnas; Hwilket skulle de öfrige
Refpective Ständen genom Utdrag af Protokollet
wänligen gifwas wid handen, vt supra.
vx krotocollo
6. Silverstolpe?/'
"Utdrag af Protokoller, hältet hos Högwördige
Presie-Srändet den rz Januarii igro.
S- D. Hwad Riksens Högs. Ständers Stats¬
utskott uti Memorial af den 2 i denne mänad, yt¬
trar och hemställt, angående arfwoden för Högs. Rid-
derskapets och Adelns, Preste-Ständers och Wällofl.
Borgare,-Ständers Secreterare, Cantjlier och Wakt-
Berjening wid innewarande Riksdag, blef af Preste-
Ständet kill alta delar bifallit; Men som hos He»
derwärda Bonde-Ståndet ätskillige Anmärkningar
blifwit gjorde emot Utskottets Förslag lill aflöning
för samma Ständs Secreterare, Canrzli och Wakt-
Betjening; Besiöt Ständet att uti denne del införwänta
Stats-Ukskvttets ytterligare Betänkande. Härom skul¬
le de
Den Januari!.
se de Respective Med-S'änden samt Slats-Utlkottet
wördsamt och »vänligen underrättas. vt supra.
protocollo
ävilk». ksxe.
I.c>co Lccret,
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Slandet den rz Januari: »8>e.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Riksens
Högloft. S änders Lag.Utstotts den 12 nästlidneDe-
ccmber pä bordel lagde Betänkande rörande Förpant-
ningar af fast Agendom, sä ock om Frälse rantas söx-
wärfwande; Hvilket härigenom skulle de Respective
Med.Stänven sann Lag-Uistouet wördsamt och »vän¬
ligen lillkännagifwas, vt supra,
Llx krotucoUo
st. v- ^Imcjvist."
"Utdrag af Protocollet, häller hos Högwördige
Preste-Sländek, den »z Januani 1810,
S. D. Ester uppläsande af Riksens Högt. Stän¬
ders Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utskotts den
8:de i denne manad afgifne Betänkande, i anledning
af Kongl. Majus Nädiga Proposition den 28 sist-
lidne September, angående Gärdes-gardar, bestöt
Preste Sondek, att hhgstberdrde Nädiga proposition
i underdänighet bifalla; Haulket skulle de öfrige Re-
speckive Ständen och bemaldte Utskott »vördsaint och
manligen lillkännagifwas. vt supra.
Lx krotocvllo
st. v. ^ImcivN."
"Ut.
Den Ianuaru-
»rr
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Höglvördige
Preste-Lländet, den ig Januarii 1810.
S- D- Beftöts, arr Riksens Högloft. Ständers
Eonstitnlions-Ulstotrs uti Memorial af ben 29 näst-
lione N vember, afgifne utlåtande öfwer de hos sam.
letige Riks-Ständen wid Regerings-Formens anta¬
gande gjorde Anmärkningar, wid nästkommande Riks¬
dag bör företagas lill stnteligt afgörande. Härom skul¬
le de Respective Med - Ständen samt Constuntions-
Utjkottet wördsamt och »vänligen underrättas, vt supra.
Ux ?rotocoI»o
st. V-
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Skändet den iz Januarii 1812.
S. D, Dä Preste-Ständer under denna dag
forehast och bifallit Allmänna Beswärs- och Oecono-
mie-Utstoltels Betänkande af d. 15 nästlidne Decem¬
ber, sä midt del rörcr af,kastande af visi-ationer i
Hus och ä allmän Landswäg efter gods, som till inför,
sel i Riik! är förbudjt, har Preste-Ständet likwäl
icke kunnat undgä alt nyttja detta tillfälle atl förkla.
»-a dest underdåniga öujkan, det täcktes Hans Kongl
Maj:>, sedan det »ned allmänna säkerheten föga för.
emiga twänget af visitationer blifwit undanröjdt, nä-
digst widlaga alla sädana Författningar, som kunna
finnas tjenande att underhälla, uppmuntra och för¬
mera Rikets fabriker och näringar; Hwarom wörd-
samt och »vänligen underrättelse skulle de Respective
Med-Sländen samt bemälte Utskott lämnas, vt supra.
Lx krotocollo
^ ra
Den 18 Januari!-
Herr Taleman»?" erinrade Ståndet om Dess Be-
flut att »vid delta Plenum utse Ledamöter i Riksens
Ständers Riksgälds-Contoir; och dä Ständer förkla¬
rade sia wara derpå bercdk, yttrade Herr Handelsman¬
nen bindel, tcke utan rörelse sörnummik alt
en stor vel as T landels Herrar Ledamöter wörö sin¬
nade art hedra honom nied deras tör roende till i sta¬
ga »varande förrättning. Herr Lnzel ivore pä det
högsta imagen af erkänsamhet för en ja smickrande a.
kanka, men jern-e det han aiisäg sig pä längl »är icke
aga de kunskaper och den erfarenhet, som ett kä wig-
ligt Embete fordrades, more han ock af sin Borger¬
liga handtering hindrad ait ätaga sig en btfarlninc,
hwars utförande skulle krasrvg hans mästa lid ych oin-
kanka. Han önffade alitsa, a!k de Herrar Ledamöter
foM läkit honom förmärka sädane sine tänkefäkt, täck¬
tes pä nägon annan öfwerlcmna he»tta sikt förtroende
och icke ogunstigt anse, att han nödgades undanbedja
sig det samma, under det han listigt kände hela wär.
det af en sadan deras wanvillja och alltid stulle i ett
tacksamt hjerm fönvara minnet deraf.
Herr Grosshandlaren Lckmiflt och Herr Fabri-
queuren Lcklönkerr förklarade äfwen, att de af andre
göromål wöro hindrade att emottaga ett sädant förtro¬
ende, och instemde uti hmad Herr Lnxcl anfört.
Härefter anställdes walet med flumé Sedlar,
hwilka, efter insamlandet, uppräknadesj och sunnos iva.
ra Zz list antalet, samt således utgöra tillsammans
1Z9 röster.
Den 18 Januari!. 4gg
Wid öppnandet befanns att
Herr Kryddkramhandhl. st w. LerZer hade Z4 röster.
Herr Grosshandlaren Lettervall Za>
Herr Radman I.anäber§ -^.29
Herr Radman kreclin — — 19
Herr Stads-Majoren Westin —. 19
Herr Radman LanäberF — — 17
Herr Grosshandlaren Larl ^rlvoclslon Z
Herr Grosshandlaren flac. 8ckmiclt 2
Herr Capitain och Älderm. l-inä^ren 2
Herr Direcc och Riddaren Lcstrvan i
Herr Just. Borgin, och Ridd. Wallin — i
Herr Fabriqueuren 8cl»önl»err r
Herr Handelsm. och Brygg- kiclmsu i
Summa izs röster
Sedan Herr Talemannen i följe häraf kungjort,
att Herr Rådmannen lantsberg, Herr Grosshandla¬
ren Lettervall och Herr Kryddkramhandlare» Kerber
moro genom de fläste rösterne utsedde till detta Ständs
Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret samt ä SländcrS
»vägnar förklarat dess lyckönstan till denna deras be¬
fattning, sä äskade Herr Radman ^rickberg ordet
och yctrade sig pä följande sätt:
"För det erhällne förtroendet att wara Fullmäg¬
tige i Riksens Ständers Riksgälds'Contoir, får jag
ä egne och öfrige fränwarande inmalde Fullmägliges
magnar aflägga wär skyldiga tacksägelse.
Den
4Z4
Den :8 Januari!'
Den Instruction hwarcster wi böra leda rttöf-
ningen af wära nya pligtcr, den answarighe>6'Lig,
som skall bedöma wära antagande ätgjärdrr i detta
Rikets angelägna. Werk, äro ännu ej saktade— Wi
kanna således Leke alla de skyldigheter csi komma att
åligga; men u i wäig samween ar redan den answa-
righels-Lag inskrifiven, sem strän.gast bestraffar ett
misibrukadt förtroende; och wi trygge osi bade nu och
för framiidcn därwrd, art genom Riksens Högloft.
Ständers n isa omsorg wara handlingar skola grund¬
läggas och styras af bestämda föreskrifter.
Med desie tänkesätt innesluta wi osi widare uti
det Respecnve Ståndets rvänstap."
Öfwer det salunda werkstälde walet skulle en sä
lydande Expedition försattas:
"S. D. Till Borgare-Ständet Fullmägtige i
Riksens Högloft. Ständers Riksgälds-Contoir, b el¬
mo wid i dag anställdt mål ursedde Herr Radmanen
(karl kr. Lrincllrerx, Herr Grcsihandlarcn Ullig Let¬
tervall; och Herr Krydd ramhandlaren L. VV. Ler.
ger, lxvaröswer delta Proiocolls-Utdrag skulle mev-
delaS?'
Följande, som i dag till Ständet ankommit, Upp»
lästes.
"Wördsamt Memorial!
Riksens Högl. Ständer hafwa till Jemknings-
Utskottet bedagat öfwerlemna Förstaget lill Instruction
för den Iustiliae-Ombudsman, som, jemlikt y6 Z af
Rege-
Den 18 IanuariL. 435
Regerings-Formen, kommer att tillsättas, för att af
Uttkotter, med afseende ä derwid ytterligare förekvmne
Anmärkningar, företagas till jemknings förestående uti
de delar, hwarom icke irenne Riks-Ständs enstämmiga
beftuc bsisioi^ stadgadt. Dä, till fullgörande af der upp¬
drag Utskottet efter erhällne widare upplösningar, sam¬
ma ärende till skärskådande förehaft, har U skotte derwid
inhemrat, att när, i följd af de hos Högloft. Iiidvcr-
skapet och Adeln mot berörde omarbetade Förslag fram¬
ställde Anmärkningar i ätskitlige punctcr, af beskaf¬
fenhet, alt till Jemknings-Ulskottets ätgärd föranleda,
de öfrige gine Riks Skänden med Högl. Ridderjka-
pet och Me n i omtörmäldke enahanda remisi sig för,
enat, pä sätt de i ämner meddeldte Proiocolls-Utdrag
jM.ehäila, hade likwäl meranämnde Instruction redan
blinvit godkänd och antagen af Högwördige Preste-
Ständet och Wäsloft. Borgare-Ständet blott meder-
inran, att uti 14 T ordet ärligen behörigen skulle
inflyta, samt as Hederwarda Bonoe-Ständet med wil-
kor af fri Anmarkningsrätt wid nästkommande Rits¬
dag, och jemte förbehåll att dek för Justitiä-Ombuds.
mannen erforderliga antal biträdande och betjente i
24 § unryckeligen bestämmes. Wid sädant förhållan¬
de och dä Utstottet jämwäl, beträffande den af trenne
Riks-Ständ uti Instructionens 14 § yrkade rättelse,
äger anledning tro art den anmärkta saknad af ordet
ärlige» genom skrif-fel härrört, enär det samma uti
ett irä Högloft. Ridderskapet och Adeln ankommet och
Utskottet titlställdt Exemplar funnits rätteligen inta¬
get, och för öfrigt frägan rörande Justitiä-Ombuds¬
mannens Expeduions-Stat lärer böra hufwudsakeligen
bero af Högloft. Stats-Utskottels asgifwande utlätan-
de, har Iemknings-Ut skottek ansett sig icke tillkomma
att uti sölewargnde tilt desi handläggning hänwiste
' ^tn-
4Z6 Den 18 Ja,marri.
Jnstruction för Riksens Ständers blifwande Juftiliä-
Ombudsman nägra ändringar widare föreslå.
Hwilket Utskottet härmed får Riksens Högloft.
Ständer wördsammast tiukännagifwa. Stockholm den
17.de Januarii 1812.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Pr-stc-Ständ.
Ledamöters »vägnar Ledamöters rv»g»ar
^acob Oe l^» Oarckie: l^uävig öckörner.
Pä Walloft. Borgare-Ständ. Pä Hedcrw. Bondc-Ttänd.
Ledamöters wägnar. Ledamöters magnar.
Daniel Dsrerkein. ^nst. ^:lon Ill^cloert»
kekr Iä 8vn 8tro:n?'
Detta Bifölls, och skulle ett sä lydande Prors»
colls-Utdrag däröfwer utfärdas:
"S. D. BiM Vorgare-Ständct till alla de¬
lar Jenrknings - Utskottets uilätande, i Memoria! af
den i? dennas, rörande Jnsirnctionen för Riksens
Sländers blifwande Justitia-O.nbudsma!»; Hwilket
sä wäl de Respective Med-Ständen som Riksens
Högloft. Ständers Expeditions - Utskott lill rättelse
»vid expeditionens författande skulle »vördsamt och »vän¬
ligen lillkännagifwas.''
Herr
Den 18 Ianuani. 4Z7
Herr Bruks-Patron Ljubr ingas etl sä lydan¬
de dictamen:
Memorial!
Dykeri- och Bärgnings-Werket här i Riket, sä
inrärtadt som det nu är, tillskyndar Sjöfart och Skepps-
rederier en wärkelig olägenhet. Denna olägenhet är sä
stor alt befrielsen dcrifrän är ansedd ibland som en Näd,
ibland äler som en ivänskap. Den förra har tillfallit
endast Malmö Stad, och den senare erfares af Rysk»
undersåtare. Frägan huruwida äfwen Swenske Med»
borgare i gemen mage befordras lill sädan förmon,
ar af Herr Capitainen Otter för 6, och af mig söt
4 mänader sedan wäckt, och till Högl. Ständernas
Allmänna Bcswärs och Oeconomie-Utskott remitterad.
Med all öfwerlygelse om myckenheten af Högloft. Ut¬
skottets göromål, synes likwäl en skyndsam åtgärd ic¬
ke bordt saknas i detta ärende, som med skäl anses
bland de wigtigaste. Det äsyftar att hämna en för¬
olämpad mensklighet, undanrödja hindren för Utöfning
af Christelig dygd, främja ett helt Rikes sannskyldi¬
ga bätnad, och afskudda förebräclsen för barbariska
Författningar.
Högloft. Utskottet har erkänt behofwct af ändring
i wär Dykeri- och Bergniugs-inrättning. Jag tror
ock att ingen upplyst man kunde neka detta behof.
Man har länge insett dest angelägenhet. Wid 1792
ärs Riksdag för-togs detta ämne; men det kunde ic¬
ke medhinnas. Är 1800 wille Borgare-Skandet om¬
fatta saken med sädan ifwer, att man till undwikan»
be af tidsutdrägt, skulle undanbedja sig dä »varande
Bcswärs-Utskottets hörands; och omedelbart innom
Trän-
438 Den 18 Ianuarir-
Ständet utarbeta nyck project till Dykeri-Reglemente,
men i en period, dnr man ei wägade äga förnutt och
hjerta utan alt dertill söka Högwederbörligt tillstånd,
war der icke underligt att en god föiesacks saknade
werkstätligher. I förändrade omständigheter mäste
man hoppas utrymme för mera liberala tänkesätt.
Alt renk sölja sädane tänkesätt i frågor vin allmänt
bästa, är en Ovilkorlig pligt, men att läta hindra stg
fran utöfwande af denne pligt, endast för ark främja
nägra fä privatas inleresie, more en förstörande stvag-
hek- Jag kan sä mycket som någon Medborgare öm¬
ma för den enskildes rätt; men denne rätt mäste
grunda sig pä naturlig Lag, och wara befästad med
de i samhället antagne formaliteter.
Nar man betraktar upprinnelsen af nu worande
Dykeri-Octrvy, sä företer sig derwid huruledes frägan
om Dykeri- och Bergnings-Werkets ställande pä en för¬
bättrad fok är igoo hos Stänberne förewarik. Nä.
got Beslut b ef dä icke faflstäldt, och ämnet skulle dä
naturligen wara öppet till en annan gäng. Emedler¬
tid widtaeer f. d. Konungen det steg att är i8c>s
stadga en ny Dykeri-Octroy pä 25 är, med bibehål¬
lande af nästan alla de stadliga rättigheter, som i an¬
seende till den gamla moro öswerklagade.
Om den egentliga Högsta Magten som är Natio¬
nen sjelf, i följe af naturens bud, icke äger eller kan
tänkas äga rättighet att till en eller flere enstildte. bort,
lämna förmoner, som strida enio^ det helas wäl; Sä kan
ännu mindre Regenien, schour denne högsta Magtens
Representant bortlämna sädane förmoner. Wc hafwa
brutit den förmur, som stängde ost ifrän möflsicheten
«tt bliswa ett lyckligt Folk; Wi kunna icke läta ost
genom
Den 18 IanUarir.
439
^enom stuggor af denna förmur hindras att komma
«,l! ämjNtanve af lycksaligheten. Conrractek mellan
Konung och Folk, sä snart det fanns st-cktigl för det
senare, haima wi npphäfwit utan att höra den för¬
ra; men Dykeri Oclroyen, som sinnes menlig för det
Allmännas rätt, stridande eino pliqten att lätta den
olyckliges öde, och stadlig i manga Oekonomiska afse-
enken, skulle mast efter den as Högt. U skotte! yltrade
ranka, ej wäga ändra, utan all höra Octroyens inne¬
hafware, som satte i strid mot del A nnännas önflan,
swälligen stola gisiva ett liilfiidsställande sivar, och
hwilket sivar des,'utom, ehwad det blefwe ja ande eller
nekande, wäl alldrig kan inflyta pä Stäudernes rätt
akt i ämner hys Konungen i underdånigt förestä ven
Författning, svin kan pröfwas för Skaten nyt!igast^
Man mä gerna medgis'wa den af Höglofl. Uk-
stoklet yrkade angelägenhet, alt, i sall Dykeri-Octco.
yen upphäsives. ersätta den förlust, som skutte derige,
nom OclrvyenS Aciie-agure tillskyndas; men denna
ersättning stall sö-modeligen icke fatta swär. Dä man
ä ena sidan upptager hwad Compagniet sedan i8oz
päkostat, och ä den andra, h.vad under samma tiv
influtit, sä torde det blifwa lätt att försätta Compag¬
niet i samma stick, som det war innan Oclroyen emot.
togs, detta wore ju att rik igt i ordeks egenkeliga me¬
ning, hälla delägarne skadeslösa, och dä Staten hivar»
ken kan eller will undandraga sig att, ester sädan grund¬
sats af billighet och rättwrsa, återköpa sin orättwist
bortslumpade rätt att sjelf widkaga de för det allmän¬
na nödige och nytkige Författningar, sä wore der ti¬
lan ändamål att derom rädföra Acrie-ägarne, som i
och med det samma mäste anses stillde frän ett mo»
nopolistt privilegium, hwilkel destukom i följe af 60
44^ Den i8 Januari!.
§ i RegcringS-ForMcn ej kan lill framdeles efterråd
telse wara fastsialldt; ly att sträcka beräkningen äsivcn
till den förmodade winst, som under äwrstäende riden
stokat dem tillskyndas, wore en lika orimlighet som alt
af Affuradörer, sedan de godrgjordt Summan för föc-
loradt Fartyg och gods, fordra ersa unng för hwad
Fartyget kunnat förtjena om det ej förlist, och hwav
pä godset stulle winnås, vin det i wänlig handels-
wäg sätt föryttras.
Den af Högloft. Utskottet föreftagne ändring tiri
nägvn del af 6 tz uti 1802 ärS Reglemente, wörö
wäl i sig sjelf »vigtig och angelägen, men va derwid
förutsattes att Dykeri - Octroyen stall fortfara; sa
stall icke allenast emot antagandet af sädan ändring
förekomma swärigheter och otaliga inkast, Ulan ock or¬
sakas en lids utdrägt, som stall sätta ätnjutandet af
den afyftade lättnad i en längr aflägsen period. Näm¬
de föreftagne ändring är ock icke sadan, att derige¬
nom de öfwerklagade olägenheter af nuwarande Dy-
kcri-inrättning fullständigt afhjelpas. Högl. Utstot-
tet har utan all anmärkning förbigätt den uti denna
6 5 influtne clpdlighet, hwarigenom Dykeriet kommik
att utsträcka sin befattning till alla strandningar uran
ätstillnad, och således äfwen tili dem som lima inne
i en hamn; ehuru ingreffen till Reglementet Uttryck?-
ligen bestämmer Compagniets Bargnings.rält kill Sjö¬
olyckor wid Rikets kuster. Om Dykeriets biträde ivid
Leffe sistnämnde kan sägas äsyfta ett godt ändamål,
sä mäste man tillstå att sädant alldeles icke inträffar
wid Sjöstada inne i hamn, hwarest hjelp af öfwadk
Folk och tillgäng pä redskap ända är att tillgå, och
lotzningar kunna ste med bättre tillsyn, än som kan
förwänlas af Dykeriet, hwarS befattning således en¬
dast
Den 18 Januari!. 44 r
kast medför oreda och ökning af den olyckliges förlust.
Genom 4 Z i Reglementet srikallas Jntereffenterne
frän skyldigheten att wara försedde med nägot be¬
stämdt antal redskap och Jnstrumemer. Manga exem.
pel wisa ock att såsom en följd häraf deffe wid före¬
kommande behof saknats, eller warit ofullständige el¬
ler ock icke annorlunda än genom mänga omwägar
och lang wäntan stätt att erhälla, till icke ringa ök¬
ning af de Sjönöd idandes stada. Icke destomindre
ses af IO z att Bärgnings-procenten är fastställd till
ett wifft belopp, ehwad Dykeriet wäl ester ista sin
pligt uppfyllt.
Flere andra ofullkomligbcter, som jag nu will
sörbigä, förete sig i denna Författning wid en när¬
mare granskning häraf» och som detzutom Högl. Ut¬
skottet icke pä nägot fäkt yttrat sig om fräaan atta»
terställa Wästerbottniste och Wäster-Norrländste Sta-
berne till deras uräldriga, men aenom 1802 ärs Re¬
glemente betagne rättighet att icke wara Dykeriet un»
derlaggde; alitsa och med äberopande af de stal och
omständigheter, som uti mitt förut ingisne Memorial
arv anförde, wägar jag hemställa om icke ärendet mä
äterförwisas till Högloft. Utskottet, till att daröfwer
sig ä nyo utiäta.
tt. Ljulir."
Efter uppläsandet kades detta till de öfrige sam¬
ma mäl rörande Handlingar pä bordet.
Dä nu ater företogs den ifrän den rz innewa,
rande uppstjutne frägan om inhemst Saltkiltwerkning,
öfwerlemnade Herr Affesior 6akn, i anledning af
hwad Protocollet för nyffnämnde dag innehåller, föl-
Fjerde B'>S 2. Z. N'o 57 — Z8- ' jan.
442
Den i8 Januari!.
sande af Herr koklkeinmr författade berättelse
och Förstag.
Om Salttillwcrkning i Swerige-
Della Land sä wät som manga andla Lander ar
icke n>an egne naturliga tBgängar pä Sall; ätstilli-
ge wäre propincer, särdeles Wener, göthland med sine
flodlägrige Berg, wisa c» tämmelig likhet och öfiver-
ensstammelfe i arter och forma ions-ordning med an¬
dre u.ländste orter, där rika Saltgrufwor och brun¬
nar blifvit upptagne. Hela anie Milar söder om
Sjön Wenern, och Waster ut eino! Uddewalla star¬
gard, synas märken esler fördom djuaa hassbotmar,
uppsylda med Salthafwets qwarlemningar af snäckor
och större ststben, alldeles lika som pä kringliggande
trakter längs med dc Karpatiste Bergen och i sträcknin¬
gen af de Siebenburgste och Palstc Salkgrufworne-
Utom desi äga wi uti en widsträckt Skärgård,
Wasterhafweis grannstap, hwars wakten genom tjen¬
lig method anwändt, erbjuder vsi en säker tillgäng
pä Salt.
De innom Landet härtills namngisne anlednin¬
gar till Saltkällar och Sallbrunnar, hwilka pä Kgl.
Masiis befallning genom desi Bergs.Collegii försorg
blifivit insamlade, och uli underdånig berät else af d.
2g Mars i'8o8 widare äro omförmälle, kunna räk¬
nas, endast för Skaraborgs, Elfsborgs och Göthe¬
borgs Höfdingedöme» till 10 eller ii särstiltc stäl¬
len; uiom trcnne sedermera af Ombudsman 6rön-
cqvist angisne käller wiL Götha Elf.
Wart
Den i8 Ianuarii.
44Z
Wärk hafswatten är wäl icke af större halt än
omkring z lod pä kannan och under längwariga Wäst
liga windar, närmare 4 lod; men samma swaga hafs-
watken kan uti tjenlig» aftappnings - dammar under
Islmgnings-liden sä förstärkas, att det aftarwade
wallner bringas ,ill 16 lods halt pä kannan således
dubbelt saltare än stelfwa Medelhasswattnek, och stul-
ie således nied san ma Graderwärks byggnader, ett 4
gänger större qvantum Salt kunna ästadkommas.
Nyare rön, förlidne winder hafwa wisat, att
köldens förmon iga werka» till Salk-Sälans förstär¬
kande icke up: hörer med islaggnings perioden; det är
bekant, att wäla upphängde kläder,, ju starkare köl-
deu är, ju snarare (som man säger) frysa dg kärre;
och akt Is laggd pä Wagstäl under conlinuerlig
köld minstas i wigten.
Det samma händer äfwen med'den starkaste falk*
lake, att oaktadt den i kölden icke wisar någon syn¬
bar is, kan dock under en sä mä keiig köld, som emel¬
lan 10 kitt ig grader, sal cr woxa riä sä sasia kry-
staller, som i de wanliga Callkrikorne.
Under wär korrta sommartid, af 6 till 8 deci,
maltums afdunstning öfwer Nederbördens, wore det
ej möjeligr, atr med lika sörmänlighet fom i de war«
mäste Länder, utan allt för korrtarc widlystige Dam-
byggnader, kunna tiklwerka nägot Salt af detta z-lö-
diga hasswaltnet; men med en combinerad afdunst¬
ning, sä wäl Winter- som Sommartiden, öppnas för
alla Nordligare climal en ny Satlberednings-utwäg.
Akt Saltkällor alltid äga sin härkomst frän nä¬
got pä mer eller mindre djup förborgadt Bergsalt, är
i ät-
444
Den i8 Januari!-
i ätstillige länder utrönt; där stelfwa Saltbädden med
jordbärret kunnat uppnäs; och pä nägre andie stäl¬
len, såsom wiv Reichenhail i Bejcrsta Slaterne, haf¬
va sävane Salt.alior äfven pä de underliggande
Saltbäddar genom en ^ mils langa underjordiska Ca-
naler blifva! srän sine öfwerstäende dagwattcn befri-
ade och Salckällornc härigenom sä mycket rikhaltigare.
Saltkällor blifva alltid under sitt uppstigande e-
mot Jordbiynek af mötande dagvatten mer och mind¬
re uppblandade ester sädane jcndarlers oli a qenom-
tränglighel» säsom sand och leror, i otila blandningar
och ofia lill betydeligt djup fastare arter, som kunna
betacka saubäddar äro sicdka k, stifvige lerwarf,
Marmor, Stenkols^ och Sandstens-hvarf; och i när¬
maste granstorp merendels gipsbäddar och bruna Mcr-
gcl-lcror.
Kallornes halt blifva därköre af största nödvän¬
dighet att medelst Brunsgräfningar förbättra, men
innan som sädane keslbare Brunsmurningar böra vä-
gas, ma man förut genom fordbärrning röra sig väl
förvistad om, till hvad djup och genom hwilka jord-
vch Bergarter mera lönande säl-ädror äro att ti .gä,
efter hwilke erhä.ne upplysni!'gar hela den öfriga
SaltwcrkS-anläggningen kommer a t rälta sig.
Hwad den nya Sultnllverknings-methoden wid-
kommer, h varigenom pä nägre weckors tid mera mar¬
ten uti Jsläggning borptgär, än hela Sommartidens
afdu"stiling i warniaste länder förmär älstista iSalt-
berednings. wägen, sä faller denne sak sä begripelig
akc inga twifwelsmäl böra uppstä einot den sammas
lyckliga framgång, dä det mätte högst sällan inträffa
fä lindrig winter, a.t ingen isläggnrng existerade.
Den >8 Januari!- 445
Deste försök kunna till en början ske uti mind¬
re dammar, dock sä fullstänvigc, att tillverkninas-
kostnaven i stort, derefter mä kunna caleuleras. Stock»
holm den 17 Januarii 1810.
kolkeimsr.
Omkostnads Utgifter till Saltwerks ut«
dersökningen-
Art för Veste slags undersökningar, som efter
hvarje orts särstildte förhällande mäste afpatzas, kun»
na uppgifva något utförligt kostnads-Förslag, är i
afseende pä mänga oförsedde omständigheter icke allde¬
les tillförliteligt.
Jordbärrningen, ätföljd med Kranings-arbeten,
fordrar 5 personer, af hwilka den ene tillika ar Smed,
som förstär att rikta och hwästa all redskdpen, destuk-
om en förman eller Werkmästare, som med egne hän¬
der derigerar Bärrnings-operationen; deras dagspen¬
ningar upptagas förslagsvis, Wärkmästarens till iz
R-dr, Smedens til! i R:dr och 4 Hrndtlangares stil
24 st, gör för hvarje arbetsdag g^R.dr och hela äret
om, Z2Q dagar sammama.nadt Rkor 1352:
Bärrhuser med Smedja och Ma¬
terial-bod samt öfrigt innanrede » - 222: ^
Ett Jordbärr om 6v famnars
längd af samma beskaffenhet stom för
ett är sedan accor>erades af Ofverste-
Lieutenanten TVppel^vill med Kongl.
Bergs-Coll- approbation - - - » zoo: —
Transport R.dr 2032: _
»4» Den i? Ianukrii.
T-ansport R:dr aoz
E-1 22 Fmnmrs Grrnlina vin
' 6 'um, E i 41 funnars cm 2 tum och
div. grannare taljvr - - - - 8
En Jordboers pumpmachin af .
Kopparrör - - - - - - 1
Palkrancn såsom öswerbyggnad pä
Jordbärrs-Hufet - - - - 4
60 Famnar eller Satrer Järnbe-
flagne sycrantige eller pipstackar as
Planker - - - - - -'24c
60 D:o mindre med band och
skruswac malkutäla - - - - 18
En transportabel Wäderkonst af
Z wingar med 8 pummr - - » 90,
Till hwilkas skötande och repare¬
rande fordras 2 personer alt skikta un,
der dygnet a 22 si, gör tillsammans
om äret - - - - - Z24
Konstens smärre reparalioner och
pumparnas lädring - . - « 62
Graderings-dammar af Åtskilligt
djup för Winier-asdunstningen, 522
Cubik famnar dels genom gräfning
dels genom Cementerad murning a
N:dr Cub. famnen - ° - - 625
Transp. R.dr 4501
Den r8 Ianuarii. 447
Transp. R:dr 4521:
Cementerade Salt-torknings-pla¬
ner 200 Cub. famnar gräfning a >^ R.dr
Dito 602 famn. Lerstampning och
Cement - ----- -
Ett ärs kosthållning för mig och
dräng samt qwarker enligt sörlidne ä-
rets gällande pris för alle resande pä
desie orter a.i N:dr 16 si om dagen -
Drängens årslön a 12 si pr dag -
Mitt ärs-arfwode, räknadt efter
wanlige förrättningar och förtjenst i
Bergslagerne ----- -
Till diverse såsom Rese kostnader
frakter och fcrsilor, Jordborrs trans¬
porterande, Redskaps-smedja och In¬
den arier, Kokhus och Saltfjudnmgs
profkittlar, Hydrostatiske prober-anstal-
ter - - - - - -
Denne Summa innefattar sä wäl.
alla Materialiers anffaflande som
Byggnads omkostnader ,emte hela aflö-
ningen för ett ärs tid räknad. Men
som en lid af minst g:ne är härtill
ökgä sä beräknas för hwardera af de
2:ne päföljande uti aflöning och mindre
utgifter 3128 R:dr om äret -
Dito för z:dje äret
ZZOP ___
486: Z2
91: >2
820: —
286:
gi28:
gt28:
Summa R:dr >8,222: 44-
Siockholm den 17 Januarii 1812.
» 1 '
448
Den 18 Januari!.
Esker uppläsandet häraf förenade sig Eländet
derom, att till i fragawarande försök borde anftäs
AOO2 R:dr om äret i g:ne ars tid och till Bewill.
Nings-Utftvttet remitteras att nppgifwa nödig fond
genom förhöjd afgift ä någon inkommande wara.
Följande Protocolls-Uldrag stulle härom ulfär-
daS:
"S. D. Wid granstningen af Riksens Högloft.
Sränders Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utstötts,
j anledning af nu mera aflidne Westgren och Berg¬
mästaren Hnton Lvabs remitterade Memorial, röran¬
de inhemsk Salt-iilliverkning, i Prokveolls - Utdrag
den 4 dennes afgifne Betänkande, beftöt Borgare-
Ständet, med bifall lill hwad Ukstotiet härutinnan
anfört och tillstyrkt, att af Allmänna medel mä an»
stäs en Summa as 5200 R:dr vin äret n i z:ne
ars lid, akt anwändas till kostiraders bestridande wid
skeende undersökningar, huruwida Saltkokning inom
Riket med någon fördel kan werkställas; I hwilket
afseende Riksens Högloft. Ständers Bewilluings-Ut.
skott stulle anmodas alt uppgifwa, huru, genom lam-
pelig afgift a nägon inkommande wara, nödig fond
till deste utgifter mä kunna erhällas. Och stulle de
Respective Med-Ständen wördsamt och manligen här¬
om underrättas."
Ifrån Expeditions-U skottek ankommo 2:ne fä
lydande Förslag till underdauiga strifwelser, hwilka
af Ständer godkändes:
S. A. K.!
Med listigaste glädje wid den i Räder medde¬
lade
Den is Januari». 449
lade underrättelse om Hans Kongl. Höghets Swea
Rikes Kr 011-Prins, Prins Lrruis^i^^r af
Schlestwig Holstein, Sonderburg Augustenburg, för»
wänlade snara ankomst, hafwa Riksens Ständer, i
anledning af Eder Kongl. Majtts Nädiga framstäl-
lan, ut,eall, Riddcrstaoel och Adeln 48 och de öfri¬
ge Ständen hwardera 24 Ledamöter, för art utgöra
den Deputation, som ä Drottningholm kommer atr
till Hans Kongl, öfverlemna Wal-Acten öfwer dest
utkörande, samt emottaga Hans Kongl. Höghets un¬
derskrift ä dest lill afgifwande försäkran.
Riksens Ständer framhärda"
"S. A. K.!
Dä billigt är att den Församling, som längst
njutit ett fattighjons tjenst under dest arbetsföra lid,
bör wid det sammas infallande wanföra tillständ dra¬
ga försorg om dest underhäll, framför den Socken,
dit det sednast flyttat, hafwa Riksens Ständer,
sä wäl i anseende härtill, som till förekommande af
all twetydighet och twist om hwilken ort eller Socken,
som dragit mästa nyttan af ett fattighjon, ansett föl¬
jande allmänna föreskrifter nödige, såsom ändringar
eller tillägg uti den i detta ämne utfärdade Kongl.
Kungörelse af den Z December 1788.
i:o Att grunden för wärd och underhäll mä tagas
af längre tjenst och säledes att, enär ett tjenstehjon
under dest arbetsföra tid tjcnat 4 a Z eller flere är
uti en och samma Socken, detsamma sedan under
dest wanföra tillständ bör äga rättighet att der
njura underhäll, samt att, om det sälunda tjenst
4Zo
Den 18 Januari!-
uti flere Församlingar, underhalls-skyldigheten bör
stadna pä den, der det senast ljenat en sa lang tid;
hnoaremok, i händelse tjensthjonet ej någonstädes tje»
nät denna tid fullt ut utan flytrat ifrån den ena
Församlingen lill den andra, underhälls-förbindcl-
sen bör stadna pä den, där det längst tjenar ifrån
desi 2 5 till desi 45 älders ar, i följe hwaraf oek
alla P este-vewis böra innehålla huru mänga är
ett tjenstehjon inom hwar och en Församling tjenat.
2:0 Att indelte Krigsmän, som antagas frän andre
ställen, mäge anses höra rill de Socknar där Ro-
turne eller Rusthällen äro belägne.
Z.o Alt i fals ett tjenstehjon, innan det tjenat i Iren¬
ne är, af olyckshändelse räkar att blifwa ofärdigt,
eller pä nägot sätt urstandsatt att arbeta, detsam¬
ma dä bör älertagas och försörjas af den försam¬
ling där dek ar södt.
4:0 Att gifta eller ogifta qwinnor, som hafwa barn,
bör äga rättighet akt behälla dem hos sig, i den
Församling där de sielfwe äro berättigade att wistas.
5:0 Att bland de till Församlingarne inflyttande per¬
soner ej allenast mä förstäS tjenstehjon af alla stag
utan äfwen torpare med eller utan jord.
I.mue underdånig anmälan härom, sa Riksens
Ständer hos Eder Kgl. Maj:t i underdänighet an-
hälla, det mätte en ny fullständig Förordning inne.
får ande hela detta ämne, samt förnyelse af förbud e-
mok kringstrykande tiggare utfärdas, med iakttagande
af ofwanansörde grunder och med bibehållande af hwad
för-
Den 15 Ianuarii. 351
iörberörde 1788 ärs Kongl. Författning för öfrigt
bjuder, hwilken Förordning torde böra i kyr>.orne är¬
ligen uppläsas.
Riksens Ständer framhärda eke."
Upplästes följande som i dag ankommit:
''Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie Utskoirs Betänkande i an¬
ledning af ett Hv6 Wäst. Borgare-Ständet
ingifwit och denfrän till Ut-kottei remitte-
radt Memorial, af Ri sdags Fullmägtige
för Stiderne Uddewalla, Westerwik, Wis¬
by, Halmstad, CarlsCrona A tad, Lands-
Crona, Gefle, Warberg, S.nuar, Sunds¬
wall, Hernösand, Umea, Luleä och Pileä,
innehållande ansökning om en allmän och
oinskränkt Nederlags-och Upplags-frihet för
alla Rikets Sjö' och Stapel-stader, i lik¬
het med hwad Staden Götheborg förut i
Räder förundt blifwit.
Ehuru Utskottet icke anser en oinskränkt Neder-
lags-frihet mera tjenlig för alla Rikets Sjö- och Sta¬
pelstäder, och derföre icke funnit lämpeligt, att tillstyrka
fullkomligt bifall kill Memorialet, har Utskottet likwäl
trott sig böra »vördsammeligen föreflä den underdäniga
anhällan af Riksens Högs. Ständer, att Kgl. Maj-.t
täcktes, med nädigt afseende ä Sweriges förmonliga
läge för transito handel med de omkring Wister-haf-
wet, östersjön och Bottniska wUen belägne öfrige Ri¬
ken, lämna Nederlags- och Upplags-frihet utaf Ut->
L. ^ späder. Kwilkas belägenhet och
452
Den i8 Iamlarii.
hamnar Kongl. Mai'.t anser wa^a dertill pasiande;
Och har Uistok et derwid i synnerhet fästat betz upp¬
märksamhet ivid Stade» Wisby pä Gottland, som,
esker U stöttets tanka, har et märkcligt företräde för
de öfrige Rikets S'äder. bäde i anseende till belä¬
genheten, såsom en sörenia s-punck för Engelsta och
Rysta handeln, och äfwen i afseende pä det mindre
tillfälle för Lurendrägericr och Tullförsnillning, som
där syneS wara alt befara.
För öfrigt har U stöllet welat wördsammeligen
hemställa, om icke wid de tillstånd, som för en dylik
förmon utfärdas, dek förbehåll mätte göras, <tt de
Handlande i hmarje sadan Stad böra sfelfwe erläg¬
ga aflöningen lil de Tutl-Be'ienke, hwilka, till före¬
kommande af Lurendrägericr pä dest» stä ten, uchf-
wer det wanliga antalet anses oumbärlige, utan att
Kronan e ter Tu l.verket med deras underhäll bela¬
stas, äfwensom dylika tillständs bref borde innehalla,
att Tull-'örsattningarne t atlt öfrigt stulle wara lika
gällande för veste som för öttige orter i Riket; hwil-
ket dock Riksens Högs. Ständers egen pröfning »vörd¬
sammeligen understäiles. Stockholm den 8 Januarii
i8io.
Pä Högtofl. Ridd. och Adelns Pä Höaw Preste-Ttänd.
magnar wäanar
stola. 6- Oxenstierna. kilaAN- Ltagnolius.
Pä Wällöf! Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Ständ.
magnar magnar
L. i- 8cstönlierr. L. Lricsion.
lSt ia krotocollo.
k. st. I^etLel '
Pä
Den is Ianuaru-
453
Pä Herr Talemannens proposttion blef detta Ut-
stotterS Betänkande bifallit; hwaröfwer stulle expedi¬
eras fölljande:
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-Utstott, i Betänkan¬
de af den 8:de dennis, anfört och tillsty.kt i anled¬
ning af cststillige Ri sdags Fullmagtiges till U.stöt¬
tet remitterade Memorial »Leande en allman och oin¬
skränkt Nederlags- och Upplagssrihe för detta Ri¬
kets Sjö- och Stapel-St ader. blef af Borgare-Srän-
det till ala dett-r bifallil; Hvilket härigenom stulle
wördsamt och wänligen de Respeclive Med-Ständen
til kännagifivaS.
Högl. Ridderstapet och Adeln hade insändt elt
sä lydande Peolccolls-Uldrag som upplästes:
''Utdrag af Prolocolle', hållet i Högloft. Rid¬
derstolpe! s och Adelns Plenum den 15 Ja¬
nuarii 1812.
S. D. Remitterades till Constuutions-Ulstoktet
ett af Herr Grefwe Oe la Oarckie, stacob, i Rid-
derstapeks och Adelns plenum den rz vennes upp¬
läst och pä Bordet lagdt Dickamen, hmaruki föresiäs
Högloft. Ridderstapet och Adeln afsägelse af dest ä«
lcrstäende privilegier, emot förutgående willkcr, akt
de öfrige Srändcn ofsäga sig alla privilegier, förmå¬
ner och rättigheier, som enskilt dem, denj-rd de äga,
den rörelse de idka, tillhöra; att all jord mä refwas
och lill hemmantal förnyas, efter den grund Konung
och Ständer stadga, sam' att en ny representation
mera enlig med lidehwarfwets upplysning, hwarje
Med-
4Z4
Den Januari.
Medborgares rakt och det allmannas båtnad. mä blif-
wa inwalet af Ridderskap s o b Ade ns uppoffring;
Hwarjenp till Conftitutivns-Utstottet skulle medfölja
aila i Riddcrftapels och Adenis plenum denna dag i
famma ämnen giorde och afgisne anföranden; Och
skulle Urstouet anmodas, att skyndsamt med sill utlå¬
tande häröfver inkomma; Hwilket allt skulle de öfrige
R.-spccttve Slänten grnoni l^td'ag as Protocollet man»
ligen tillkännagiswas. St tupra.
Lx UrotocoIIo
6. Silverstolpe."
Herr Bruks-Patron Aberstein yttrade, akt han
för sin del ö,rskade, att Ständer wille sörena sig uti
den af Höalofl. Ridderskap! och Adeln beslutne re-
misien, samt Constirutions-Utstoklet till sin rättelse
derom lämnas kunskap; och som Ständet allmänt har¬
ti!! samtyckte, sä midt de i Högloft. Ridderskapeks och
Adelns Prorocolls-Utdrag omförmäldle ämnen äga o-
skiljaktigr sammanhang med dem, hwilka förut aro kill
kl skottek hauwisade; Allrsä beftots akt följande Pro-
toeolls-Uidrag skulle utfärdas:
"S. D. Efter uppläsandet af Högl. Ridderskapeks
och Adelns .Prowcolls-Utdrag afd. 15 dennes, innehäl-
lande att Högl. Rioderstapet och Ad:n till Constittitions-
Ut,kottet remitterar det af Herr Grefwe ve la 6-rrclic-,
^acob, till Högloft. Ridderskap! och Adeln den ,z
dennas ingifrie och detta Ständ communicerade Me¬
morial, angående afsägelse af Ridderskapeks och Adelns
samt öfrige Ståndens privilegier, all jords retning och
förnyande riil hemmantal, farm en ny representation,
beslöt Borgare-Stander, alt, fa midt förenämnde frå¬
gor
Den 18 Januari!-
455
gor äga oskiljaktigt sammanhang med de till Wälbemälke
Utstötts handläggning förut hauwisade ämnen, äfwen
för sin del i berörde remiss instämma; Hwarom de
Respective Med-Standen samt Constitutions-Urstotlet
stulle wördsamt och 'vänligen underrättas."
Högloft. Ridderfkapet och Adeln samt Hederwär-
da Bonde-Siandet hade i dag insändt följande Ep-
pediiioner:
"Utdrag af Pco'ocoller, hållet i Högloft Nid-
derffapets och Adelns Plenum den iZ Ja-
nuarii IS10.
S- D. Gillade Högloft. Ridderjkapet och Adeln
hwad Allmänna Besvärs- oy Oecvnomie-Utskottet
uti desi under den 10 December afgifne, och hos
Ridder skåpet och Adeln den »o dennes pä bordet lag-
de Betänkande sig utlåtit, i anledning af wäck frä-
fräga, att Prästerskapets rätt lill Dagswerkens är-
njutande af Torpare och Backftufwuhjon, mätte hä¬
danefter pä detta fäkt utgå, att ej mera än en Arbe¬
tare i sönder päsororas, och alt det mätte uppdragas
ät Jordägaren att reglera, hwiiken som hwarje dag
dä dek begäres skall utgöra sitt Dagswerke: H vilket
Högloft. Ridderskapeks och Adelns bifall stulle genom
Utdrag af Prococollet de öfrige Respective Stänven
manligen tilikannagifwas. Sl bupra.
Lx krotocollo
- -
"Utdrag af Pro'ocollet, hållet i Högloft. Rid
der-
456 Den 18 Januari!.
derskapets och Adelns Plenum den iZ Ja¬
nuari! izio.
S. D. Biföll Högloft. Ridderskapek och Adeln
i hela dest widd Allmänna Beswärs- och Oeconomic-
Utjkoltets den 10 dennes hos Ridderskap^ och Adeln
pa bordel lagde Betänkande af ven 15 nästlidne De¬
cember, angående förbud enrot de, enligt hittills gal,
lande Författningar, tillätne visitationer i Hus och pä
allmän Landswäg efter gods, som till införsel i Ri¬
ket är förbudit, samt angående afftasfande af sä kal¬
lade jagningar efter fuskare och bönhafari Hvarom
de öfrige Respeetive Med-Ständen genom Utdrag' af
Protocollet skulle wänligen underrättas, kät supra.
Lx krotocollo
6- 8ilverllolpL."
"Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid.
derstapcis och Adelns plenum den 18 Janu¬
arii i8lv.
S. D. Företogs ä nyo sä wal Vanco-Utftok-
tets den i nästlidne December upplästa Protocolls-
Utdrag as ben 25 November, innefattande Utskottels
yttrande, i anledning af Kongl M.ajtts Nädiga Pro¬
position till Riksens Ständer, angående medel att
wcrkställa den fbreftagne Götha Canal-anläggningen,
som Banco-Utskottets, i anledning af i Riks-Stän-
den wid deria yttrande gjorde Anmärkningar, seder¬
mera under den 8 dennes afgifne och den iz:de pä
Bordet lagde Protocolls-Utdrag; Och sedan detta mäl
bliswit i behörigt öfwerwägande tagit, beftöt Högl.
Ridderskapet och Adeln art Banco-Uljkollets i dest
första
Den i3 Januarii.
457
första uttalande gjorde tillstyrkanden, med den i dest
senare yttrande föreftagne förändringar, godkänna och
bifalla; Hrvilket skulle de öfrige Respeetive Standen
genom Utdrag af Protocollet manligen tillkännagif-
was. Ot tupra.
klx krotocollo
6. 8iivcrstolpc.'*
-
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän¬
der den 9 Januarii 1810.
S D. I anledning af Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition beslutade Bonde-Ständet att utse 24
Ledamöter till deltagande u.i en Deputation, som pä
Kongl. Lustslottet Drottningholm uppwaktar Hans
Kongl Höghet Kron- Prinsen, Prins Lnkisiirrn
^uovsi' af Schlestwig Holstein, Sonderburg Augu¬
stenburg i afsigt akt öfmerlämna Förenings- och Wal-
Acten, rörande Högbemälte Herres utkörande till
Kron-Prins, samt alt emottaga Hans Kongl. Hög¬
hets försäkran till Riksens Sränder.
Härom skulle de öfrige Respeetive Stånden ge¬
nom Protocolls-Utdrag wördsamt och wänligen under¬
rättas. lät supra.
klx krotocollo
8. L. Drägarätr."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stäm
det den 9 Januarii rgio.
S. D. Wid öfwerwägande af Högloft, Ridder
Zjerde B. 2 ä N:e> ss — 60. Ika-
458 Den 18 Januari!.
stapets och Adelns mi Protokolls-Utdrag af den Z
innewarande mänad gjorde inbjudande att dettaga i
anmoda,» till Stats-Utskottet, att upprätta Förstag
till Instructton för Riksens Stanvers Fullmägiige i
Ri sgälos-Conkoirek, samt till Banco-och Stats-Uk-
flottet att skyndsamt inkomma med Förftrg till Instru-
ction för tillförordnade Revisorer öfver Stats- Ban¬
co- och Niksgäl^s-Werken, beslör Bonde-Ständet, att
med Högloft. Ridderskapet och Adeln sig i l-st„ämn-
de erinran sörena; Men som Bonde-Ständet redan
förut uppdragit Utskottet lila,bemnde af Justruckivnen
för Futlmägrige i Riksgälds-Contoiret, o h Ståndets
Ledamöter i berörde Utskott nu äfwen tillkännagäfwo,
att en sadan Instruction more under utarbetning,
fann S andel någon ytterligare ätgärd i afseende
derpä icke wara af nöden. 1Ul fupra-
Lx krotocollo
8. L. Irätzärclt».'
''Utdrag af Protocollet, fallit hos Bvnde-Stän-
det den 9 Ianuarii i8io.
S. D. Föredrogs ett fran Wällofl. Borgare-
Ständet ankommit Protokolls-Utdrag af den 5 »den¬
ne manad, h,varigenom bemalie S and killkännagif.
wit sitt Beftut ait Riksens Sländers samkelige Ut¬
stött skulle anmodas, att i händelse, utom Kongl.
Majus egne Nädiga Propo i irmer nägra Memoria,
ler i nya ärender ,sulle till Ut,kotten öfverlämnäs,
som e, gde sammanhang med de förut dit remittera¬
de frägor, sadane ej matte till äig lrd företagas, in.
dar» alla aldre ämnen blifwit behörigen utredde.
I det-
Den 18 Ianuarii. 459
I detta Beslut fann Bonde-Ständet skäligt atl
sig förena; Och skulle i anledning häraf enahanda
erinran isrän Bonde - Sländet till samtelige Utskot¬
ten asgä. >Ut luxra-
kx krotocollo
8. L. IrLZäräli."
"Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Stän¬
det den 9 Ianuarii 18 ro.
S. D. Bonde-Ständet beslutade, att i anse¬
ende till gjorda Anmärkningar, lill Banco-Utskottet
ätersörwisa Utskottets i Protocolls - Utdrag den 18
sisllidne December afgifne Betänkande i anledning af
Kongl. Majtts Nädiga proposition den r sörurgäen-
de November, rörande en witz Summas anslående
till understöd för Tackjerns-Bergmgerne.
Härom skulle de öfrige Respective Riks-Stän¬
den genom Proiocolls-Utdrag wördsamk och wänligen
underrättas. Ot laxra.
kx krotocollc»
8. L. 'krLZLrälr."
"Utdrag af Protocollet, hället hos Bsnde-Stän-
det den 9 Ianuarii 1812.
S. D. Biföll Bonde-Ständet Allmänna Be-
swärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande, angåen¬
de afstaffande af visitationer efter förbudit gods i
Hus och ä allmänna wägar, samt jagning efter sä ka!^
lade fuskare.
46s
Den i8 Januari!.
Hirem skulle de öfrige Neipert. Ständen wörd»
samt och manligen underrättas, bit supra.
Ux krotocollo
8. L. Irägärclk."
"Utdrag af Protvcollet, hållet hes .Bonde.Stän»
Let den 9 Januani asjio.
S. D. Bonde-Eländet gillade Allm nina Be-
swärs och Oecononiie U jkotteis den oz »iststdne De¬
cember asgifne Betänkande, angående P ästerjkapecs
rätt ill begagnande af dagswärken för Torpare och
Backstufwuhjon, dock förbehöll Ständet, art detta yt.
»rande de s icke mä tydas därhän, att pä de orter
der dylika dagswerken efter förra manligheten icke ägt
rum, de saanna hädanefter mä till deras tillvarelse
antes bifallne, dels ock akt nägot hinder häraf icke
mä uppsta för en närmare reglering af detta ämne,
enar conventioner emellan Prästerskapet och Socknar-
nes inmänare framdeles i afseende pä Prästerskapels
inkomster tunna komma akt upprättas.
Härom skulle de Respeckive Med-S änden wörd-
samt och wänligen underrättas, bit supra.
klx krotocollo
8- L. Dä^Lräta."
"Utdrag af P-otocollet, häller hos Bonde-Stän,
det den 9 Jannarii a 8 ro.
S. D. Pä derom af Talemannen framställd Pro¬
position bestöt Bonde-Ständet, att sedan be tce ö,ri-
ge
Den r8 Januarii. >461
ge Ncfpeclive Ständen afgjort frägan rörande Ban-
co-Werkets förwaltninq, och någre i sammanhang
dermed om Lönförbär ringar m. m. gjorde hemst Man¬
dén, med bisa'! till Banco-Utlkottcts a^gisne yttran¬
de, och nägot ändamäl således icke är förenadt med
afbidande af Utikotrets hvar pä den härifrän gjorde
alcrremist; Sä befrias Utskottet frän ett dyli r be¬
svarande, och möter följakteligen icke någor hinder ä
Bonde-Ständers fida för wärkstalligheten af hwad
Riksens S änder i detta ämne besluta ; H varom
de Refpective S.änden genom Protokolls.-Urdrag skul¬
le wördsamt och wänligen underrättas, bit supra.
Ux krotocollo
8. L. 'kräZarclli.»
"Utdrag af Pro'ocollek, hältet hos Bonde-Stän¬
det den 9 Januarii r8io.
S. D. Bonde-Srändet gillade Stats-Urlkottets
den i r kstledne December afgifne yttrande, i anled¬
ning af Riksdagsmannen kebr Oxelberg^ till Ut¬
skottet remi terade Memorial, angäende redovisning
för Statens medel och för hushällning med Kronans
D. mainer m. m.
Härom skulle de öfrige Refpective Ständen ge¬
nom Utdrag af Pcorocollet wördsamt och wänligen
underrättas, bit supra.
Ux krotocollo
8. L. Iräj-Lräk."
"Ut-
462 Den i8 Januari!.
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Bonde-Skän-
det den 9 Januarii l8io.
S. D. Med erkännande af de berömlig» afsig-
ter, som utmärka Riksdagsmaynen ^näers Danskon
bleckerts till Stats-Utstottet remitterade Memorial,
angående ätstillige utwägars widtagande till afhjel-
pande af det Allmänna behofwet, biföll nu Bondc-
Ständet bemälte Urstotks den 11 sistledne December
öfwer berörde Memorial afgifne betänkande. Härom
skulle de öfrige Respective Med-Ständen genom Pro-
tvcolls - Utdrag wördsamt och manligen underrättas.
Ot tupra.
Lx krotocollc»
8. L. Drägäräk."
Efter uppläsandet häraf lades detze ad acta;
Och, anförde as Herr Talcmannen, begäfwo sig Stäm
dets samtelige Ledamöter klockan 1 till Kongl. Slot»
tet, der Kongl. Majit enligt Nädigste tillkännagif-
wande, mille Riksens Ständer ä Riks-Salen emot-
taga.
lu 66em
^j. bl. keterkon.
Den
Den 2-> Ianuani.
463
Den 20 Januarii 1812.
klenum kl. § 12 förmiddagen.
Protokollet för den 18 i denne manad justera¬
des.
Företogs äter Riksens Högs. Ständers Allmän¬
na Besvärs- och Orconomie-Urstotts Betänkande, som
den n dennes lades pä bordet, angäende Allmänna
Dykeri Inrättningen i Riket.
Herr Capitain Otter begärt- ordet och uppläste
följande strifteliga anförande:
Wördsamt Memorial!
Dä Respective Ständet redan täckts lemna den
uppmärksamhet ät min gjorde anmälan om nödwän-
vigheten af Dykeri- och Bergnings.Jnrälkningens för¬
ändrande och förbättring, att den samma blifwit till
Ri sens Ständers Allmänna Beswärs- och Oecono-
mie-Uistott remitterad, och W lbemälte Uistokt deröf»
wer äfven utlåtande afgifvit, sa har jag trott mig
böra till Respective Ståndets bepröfmande hemstäl»
la, huruwida ben af Ukstottet föreflagna ändring uti
nu warande Dykeri-Reglememet, jämte de för erhäl-
landet deraf widfogade wilkor, kan motsvara ändamä-
let af den Mo ion jag i detta ämne gjordt, och som
har för afsigt, att med bewarande af Kongl Majus
och Kronans samt Wederbörandes rätt till Tull och
andra umgälder, tillika lemna den Sjö-nödlidande
tillfälle, att, utan ett med drygaste förlust köpt och
464
Den 2o Januari!-
ofta onyttigt och pätrugadt biträde, kunna berga de
qwarlefwor, som Elementerne skonat.
Den enda mildring uti nu gällande Reglemen¬
tet som Utskottet tillstyrkt, består deruti, att den tid
as 60 rimmar- som igenom samma Författning blif>
tvit lemnad gods-ägare eller Skeppare, akt med egen
åtgärd eller främmande biträde berga Skepp och Last,
när losining icke warit as nöden, äfwen till denna sed¬
nare händelse lunde utsträckas. Men hwilken gifven
och werkelig fördel kan härigenom uppsta för den i
sjönöd stadde? Sällan tima ssöffador af den beskaffen¬
het, akt de, ivid behof för Skepparen af annat biträ¬
de än desi egen befattning, kunna innom en lid af
Sextio timmar till deras följder förekommas, och än¬
nu mera fallan lärer den händelse inträffa, att dä
lofning af godset för det helas räddning är ound-
gängelig, sädant innom nysinämnde föreskrifne lid
kan werkställas, under en delad uppmärksamhet ej
mindre pä undwikandet af Sjöfaran och Skeppets
confervakion, än äfwen uppå godsets wärdande och
ans. Och blir icke wid ett sädant förhållande hela
den förestagne ändringen, såsom i de flästa fall ej
anwändbar, utan allt päräknadt gagn, den lidandes
förlust lika stor, och Dyk.riets derpä grundade winst
lika obillig och lika dryg?
Utskottet har därnäst ansett Actie-Ägarne uti
Dykeri-Compagnie! böra höras öfwer de åtgärder,
som kunna förestas till förbättring uli det nu gällan¬
de Reglementet, samt att antagandet eller förkastan,
det deraf mätte bero pä deras pröfning och godtsin-
nande.
Ehu,
Den 20 Januari!. 465
Ehuru erfarenheten wisar, att de af Allmänna
-östen päkallade, mast nyttiga ändringar oftast mast
sta tillbaka för enskildta inrerresien, som deremot upp-
häft sig, har jag likwäl, för min del, ingen king att
räminna, det ju, sedan project till Inrättningens för¬
bättring och förändring blifwit förfaltadt och af Stän-
derne godkändt, der samma mä komma till nu wa-
rande Dykeri-Compagniets kännedom; Dock endast i
del ändamål, att Interesienterne mätte fä yttra sig,
huruwida de, pä föreslagna wilkor, kunna wara nög-
de att med den Allmänna Beraningsomsorgen fortfa¬
ra. Deras möjeliga afstag förmodar jag sa mycket
mindre kunna wara Riksens Ständer hinderligt, att
hos Kongl. Majit i underdånighet anhälla om de sö-
restagne nya anstalternes widtagande, som grunden
för deras rättighet endast hwilar pä en, utan Stän-
dernes medwerkan, af deni förskaffad upplåtelse, hwit¬
felt, ehwad den blifwit sträckt till längre eller korta¬
re tid, likwäl dä hela Samhällets wälfärd fordrar
ändring i misibruk, som pä det känbaraste läka mär¬
ka sin tryckande werkan, icke efter grunderna för wär
nu antagna Cvnstitution, bör kunna hindra werkstal-
lighci af nya och lämpeligare Författningar i detta
ämne.
Jag har tillförene, uti mitt till Respect. Stän-
det ingifne Memorial om ett totalt och owrllkorligt
upphäfwande af det nu warande Dykeri-Cvmpagniet,
jämte desi Reglemente, sökt wisa de orsaker, som ef¬
ter min tanke göra sädant lill en nödwändighet för
Handelns' och Sjöfartens trefnad och beställd; Jag
ätnöjer mig således nu att åberopa hwad jag härom
redan anfört, förmodandes därjämte att Respective
Sländer, uti ett ämne, som sä nära rörer allmänt och
eait
466 Den 20 Januari!.
egit wäl icke lärer finna sig tillfridsställt med Be^
fwärs- och Oeconomie-Iftstotlets till detta ändamäl
icke ledande Förslag, och att Ståndet icke lärer un¬
derlåta at under inseende och ledning af sakkunnige
Män, samt med anwändande ak ve flere wid föregå¬
ende och sednast wid 1800 Ars Riksdag uppgifne
grunder och Förslag, lata utarbeta ett annat projcct
som icke lemnar ur sigte, hwad hjelpsamhet emot
nödlidande och allmän rärtwisa fordra, samt widtager
de åtgärder, som kunna erfordras för att bringa det
samma till »verkställighet, utan att däiwid behöfwa
hamia råd frän det enskildta Jmerressel eller persone-
la inflytandet.
Nils Otter"
Herr Borgmästaren ViÄorin yttrade: Att hos
Utskottet hade fräga uppstått om wid detta mil nå¬
gon handläggning kunde äga ruin, eller i anseende till
det utfärdade Reglementet för denna I irä lning och
private Ac ie-ägarnes derunder beroende rättighet. dek
samma wore att anse iason» en privilegii-fraga; Hvari
någon ändring således icke kunde göras sä länge O-
ctroyen warade.
Herr Radman kov5 höll före, att om ett Pri¬
vilegium wore uppenbart skadligt fö-r der Allmänna,
borde de' utan ali fräga kunna häfwas eller förän¬
dras. Hvad Dykeri-inrätt ningen beträffar, wore in¬
gen som ej mäste medgifwa, att den i flerehanda af¬
seende»» orsakade Medborgares skada och lidande, och
Herr Radmannen beklagade hwar och en, som wore i
nödwäntighct att anlita den samma. .
Herr Bruks- Patron aberstein war af den tan¬
kan,
Den Januari!. 467
kan, att Dykeriet borde förenas med Aflecurance-Jn-
räitningcn, emedan den sednare nödwändigt wore Jn-
teresserad uti en säker och pälitelig förwaltning af
Bergnings-anstaltarne. Grunderne för en sädan för¬
ening emelian desse owe Werk, hwartill Förflag för
flere är sedan finnes »vara uppgifwit och äfwen wid
1800 ärs Riksdag förewarit, fordrade en »vidlyftiga¬
re utarbetning än alt den under närwarande Riksdag
skulle as U skottet kunna Åstadkommas; Men Herr
Aberstein trodde akt genom Kongl. Majtts Nådiga
Förordnande denna Plan lunde lill granskning och ut¬
förande befordras, om Riksens Ständer derom anmäl¬
te sin underdäniga önlkan, hwilket Herr Lderstein
begärte mätte såsom Anmärkning »vid Utskottcis För¬
flag, fä ätfölja de af Herr Capitain Otter och Herr
Bruks-Patron Ljukr gjorde Anföranden, för art
öfwer det ena och andra inhämta Utskottcls närmare
Ullätande.
Herr Fabriqueuren 8cl»önkerr: "Den enskildte
mening som jag yttrade, da detta ärende ventilerades
i Höglofl. Veswärs- och Oeconomie-Ulskottec, torde
äswen tillätas mig här framställa till Rcspect. Stån¬
dets öfwerwägande-
Jag förenar mig wifferligen i den Allmänna
önskan, att Dykeri-Inrättningen ma upphöra, i an¬
seende därtill akt den betydliga emkildta winst, som
deraf samlats, synes grundad pä Medborgares olycka
och wida öfwerstiga det biträde, som dem i farans stund
lemnals. Men det är en wigtig fräga, om och hu-
ruwida rubbning i det ingängna Eontractet med Dy¬
keri-Octroyen kan widtagas, utan Egendoms-rättens
wäldförande.
Arti.
463
Den 20 Januari:-
Acsterne i Dicken,Inrättningen ar med wista i
Reglementet till efterlefnad förestri'ne wiljor gifnc af
en därtill Magtägande Konung; Da de således dels
erhållits såsom en Nave-bewisning lill wista perso¬
ner. dels mrrit förenade med beiydeliga omkostnader
wid anst >ff,nde och underhallande af werttyg m. m.
haswa de ölwergäkt till akt wara Jnnehafwarens e«
genbom hwilken utan hans bifall e, kan innom den
st,dg ide k''den honom fräntagas, antingen han sjelf
drager fördelen af deras ägande, eller ock transpor¬
terat denna egendomsrätt lill andra emot en wis öf-
werenskommen Summa.
Hamr en bör Riksens Ständer således kunna
ättrtaga de A.tier, som nu innehafwas af de perso¬
ner som bekommit dem af Konungen, eller ännu
mindre frän dem, som i stöd af Inrättningens stad¬
gar och i förlitande pä publica fides, derföre betalt
reda penningar; Men jag lemnar kill Refpect. Skan.
deis bepröfwaiide om icke det kunde stadgas, att deste
Actier, fason, perivnett gifne lill dcm som dermed blif-
wit benädade ma af dem under deras lifstid begag¬
nas, men e> kill andre hädanefter nppläkas och för¬
säljas; Och att wid nägon Actie.-Ägares frånfälle.
Acticn genast emot ersättning för de pä dest lott i
Inrättningen ägande persedlar och Inventarier samt
i händelse af köp. en efter köpe-summans storlek läm¬
pad ersättning för de af Octroyen närstående är, ma
af Sta'6 Werket till Arfwingai ne u'bekalas, och Acki-
en tillfalla S.ats-Werkeh, ti>l dest att största delen
af de nu warande Actie Ägare med döden afgatt, dä
Stats-Merkel kan, genom de under tiden wunne
fördelar och gjorde besparingar, komma i ständ att
förnöta de fä än qwarblifne Aclie-Agarne o h Octto-
yen dä upphöra. Sa
Den 20 Januaru.
469
Sä framt de efter Regte'.'ente" förestrifne skyl¬
digheter äro till alla delar efterlefwade, sä finner jag
ej ali Riksens Ständer hivmsten kunna förändra Re¬
glementet pä sätt, ail Actie-Ägarne derigenom komma
rill ätnjukande af mindre fördelar än dem, som med
Reglementet och Aclierne warit sammanbundne och
som de förr innehaft; An mindre, ait innan Oc ro¬
pens flut upphäfwa hela Inrättningen; Men stulle
de enligt Reglementet Actie-Agarne älagde stp lnghe-
ter, ej wara till alla delar cfterkomne, sä synes mig,
atk de i flik händelse brutit Conkract, och derigenom
underkastat fg ingä i de förändringar afR.glemcn-
tet, hwi.ka Riksens Ständer finna sör godt stadga."
Herr Radman lllanäborZ an säg det af Herr
Lcficinfierr uppgifne projcct icke wara werkställbart,
emedan Aclierne äro ställde till Jnnehafwarne, och så¬
ledes utan nägon Conkroll blifwa Man ifrän Man
öfwerlätne. Herr Radmannen kände af egen erfa¬
renhet, att dä nägon sadan Actie uti ett S erbhus
finnes, anwändes den yttersta sorgfällighet alt fäbant
fördölja, pä det Allmänheten icke mä fä kunskap om
den betydeliga winst, som pä sädane Actier sig be¬
löper.
Herr Borgmästaren VIIberZ anfäg: A t nägra
Confiderationer icke kunde äga rum i anseende till
dem, som först blifwit Innehafware af i fräga wa-
randc Actier, emedan de för de samma ingen ting be¬
talt; Och hwad ällr angar sädane personer, som se¬
dermera genom köp deraf blifwit Innehafware, sä
kunde deras rättighet icke sträcka sig längre än till
regrest emot Sä.jarne sör hwad de som betalning för¬
de samma utgifwit. Frägan om förändring i Dy-
47° Dett 20 Ianuarir-
kcri« och Bergnings-anstalterne, were desiuton af en
sadan allmän Oeconomi,k beskaffenhet, att den helt och
hållet ankommer pä Konungens Egit Höga godksin-
nande, och att Ständerne endast kunna i underdånig»
het anmäla sin önskan.
Herr Bruks-Patron klalmberA: Om det i frå¬
ga warande Reglementet för Dykeri - Inrättningen
skall kunna anses som ett med Jnkeresienlerne ingän-
get Conlract, sa mätte det ock i sin natur wara sä
mycket swagare an alla andra Contracter, som det
klef npprätkadt twärt emot Riksens Ständers wid
18^0 ars Riksdag gjorda underdäniga tillstyrkan.
Riksens Stander hade da ganska noga detaillerat al¬
la de omständigheter, som bewiste orimliabeten deraf,
samt de sör Handeln och Sjöfarten stadeliga fölgdcr,
som deraf borde uppkomma, och Konungen behagade
äfwen i Näder munteligcn lofwa att pä de af Stän¬
derne anförde Considerationer fasta ett ömt afseende;
Men icke desto mindre och till en werkclig surprise
för Borgare-Ständer» täcktes Kongl. Maj:t sedermera
bifalla det förestagna Reglementet sädant det nu är.
Herr Radman lastberg anmärkte, att drägtig- , .
heten i mera nämnde Inrättning hade först af Kal. 1
Nåd och Mildhet bliswit i särskildta Lotter stänkt till
y personer och sedermera hade Kongl. Maj.tt genom
Reglementet, förordnat om sältet för Werkets styrel¬
se och willkoren därwid. Herr Radmannen, kunde sä.
lebes icke anse detta Reglemente innefatta nägot Con-
tract, emedan det ej berodt pä Actie-Innehafwarne,
art betinga sig andra wilkor, än hwad Konungen .
sjelf behagade ursäkta, och följaktligen icke eller sin¬
na nägot hinder för Riksens Ständer, att hos Kgl.
Maj-.t
Den 20 Iäimarii. 47»
Majst anmäla sin underdäniga önstai, om sadan än¬
dring i nieranämnde Oceonomista Författning, som
kan leda lill befrämjande as Handelns och Seglalio-
nens säkerhet och bästa.
Her Bruks-Patron Aberstein trodde wäl, att
deläg ighekcn i denna Inrättning icke kunde anses så¬
som en ren och owi korlig gäf-va, emedan sädant
more det samma, som att erhälla Kapare-bref emot
sine egna Med-Undersä are; Men om den ock kunde
bettaktas säsom ett Coiuract, more deraf, ester Herr
Lborlleiiis tanke, icke nägot hinder för sädane sörbäck,
ringar i utöfningen deraf, som kunde förekomma o-
styldige Medborgares lidande. För öfrigt kände Herr
Ltrerllein icke om de sörsta Delägarne ägt öfwerläta
sin rättighet pä annor Man, eller huruwida de ä sin
sida uppfyllt de förbindelser dem älegat-
Herr Bruks-Patron kalmberg ansäg i alla fall
icke nägot hinder förekomma, att ju denna Inrättning
mä kunna rubbas, dä därmed äsyftas en aiimän för¬
del, och andra äldres Förlaningar blifwit wid denna
Riksdag pä samma grund alldeles upphäfne.
Herr Borgmästaren Utan att sätta rät-
tighen i fräga, sinner jag lika med Herr Radman
I.anckberg och Herr Borgmästaren billborg, att det
Utfärdade Reglementet säsom en Oecononnst Författ¬
ning är underkastad de ändringar, som Tidernas stick
och behof fordra och med Nationens önskan är öf-
werensstammande. Det bör dock pä Delägarne fä
bero om de med sädant wilkor, willja Werkets sty¬
relse bibehälla eller icke, och i sednare fallet medger
jag för min del att de för .amvände nödige kostna¬
der böra undfä sin stäliga ersättning.
-7> »
47- Den 20 Januari!-
Dä nu flere Herrar Ledamöter begarle, att det¬
ta ärende mätte genom äter-remisi blifwa lill likstol,
tets närmare utredande öfiverleinnadt, yttrade Herr
Bruks-Patron Ichulrr, att som han för lin del wägat
ställa i fråga, ati hela Dykeri-Jnratmingen mätte all¬
deles upphöra, sä önskade han, a't Sländet wille pä
de af Herr Hul»r anförde stäk med honom derut» in¬
stämma; Men Herr Radman trodde, att
ett sadant påstående skulle möka allt för mycket mot¬
stånd och ati hufwudsakeliga ändamälet skulle lika
säkert »vinnas dä Reglementet blefwe efter omständlig,
heierna rättadt ull alla de delar, som kunde fordra
någon förbättring. Dek »vöre endast i den händelse
att Dykeriet Compagniets Iweresienker brustit i upp¬
fyllandet af sin förbindelse, som ett totalt upphäfwan-
Le af Inrättningen kunde komma i fraga.
Herr Bruks-Patron kckalmKarZ, Herr Grosi-
handlaren LLNtexfon och flere as Skändcts Ledamöter
förenade sig meo Herr LkLrlkein uti den Anmärkning,
att Dykeri-Jnrältningen borde med Wnrance-Wer¬
ke! under en Äirection sammanfläs.
I anledning af hwad således blifwit anfört och
pämint samt uppå Herr Talemannens gjorda propo¬
sition, beflök Skändet, att malek kill Utstotkets förny¬
ade handläggning förwisa genom en sä lydande Ex¬
pedition:
"S. D. Dä Borgare-Ständet till granskning
företog Riksens Högl. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconoinie-Utstolts Betänkande i P»otocolls-llt-
drag af den 8:de innewarande Manad, angående Dy-
keri-Inrättningen i Riket, förekom hos Siandet den
All-
Deir -o Januari!. 473
Minanna Anmärkning, att uti delägarnes af Dyke-
i- och Bärgnings-Werkct härunder beroende fördel
icke kunde flnnas nägot laga hinder för sädane r
Kongl. Majtts för denna Inrättning utfärdade Nå¬
diga Reglemente, såsom en Allmän Oeconomist För¬
fattning tillgörande ändringar och förbättringar, hwil¬
ka genom undanrödjande af de för Handel och Sjö¬
fart kännbara olägenheter, som åtfölja denna Inrätt-
nings när,varande stick, kunna leda till ett för Riket
i Allmänhet och Desi lrasiquerande Jnnewänare i
synnerhet gagnande ändamål, samt att således hos
Kongl. Maj:t borde i underdånighet anmälas den ön¬
skan, att berörde Reglemente mätte behörigen warda
öfwersedt och rättadt, dcrwid till Nådigt öfwerwä-
gande skulle hemställas, huruwida nu »varande Inrätt¬
ning mä med Sjö-Asiecurance-Werket, i anseende lill
desi dermed förenade Jnlerresie, kunna sammanbindas.
Sä wäl i grund häraf som de flere Anmärknin¬
gar, hwilka i Herr Capirain Otters och Herr Bruks-
Patron Ljukrs hos Ständet ingifne och detta Prv-
tocolls-Utdrag följaktige Memorialer innefattas, fann
Ständet sig böra äreNdet till Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Ulskottets förnyade handläggning och utla¬
kande hänwisa; H varom de Respective Med-Ständen
wördsamt och »vänligen skulle underrättas."
Riksens Högl. Ständers Banco-Utstotts den 11
i denna Mänad pä Bordet lagde Protocolls-Utdrag,
angående Medel till Götha Canalö anläggning, blef
nu ä nyo företagit.
Herr Borgmästaren OllbarA uppläste och aflem-
nade följande strifteliga anförande:
Fjerde B;S s. Z 61 — 62. "Den
474
Den 20 Januari!.
Den 20 Januari!-
475
"Deli Stad hwars Fullmägtig jag har aran a>
wara, förstördes för sex är sedan genom en vlyckli
»vådeld. — Jag har där warit ett bedröfwadt wiUr>
till den obestrifveliga nöd och nsclhet, som brandsta
dadé Städers Jnnewänarr äro underkastade. Dc
har gjordt outplånlig» intryck i mitt hjerta, att s
glade, treflige och wälmäende Medborgare innom tor
kare tid, än tre timmar försatte i den rysliga bela
genhet att sammansöka spillrorne af deras förstöra
»välfärd pä desi rökande lemningar: Att med återhåll,il
tärar wilsta meddela Hoppets tröst ät sörjande* Ma¬
kar och Barn, en rröst som deras egna hjerta,, saf
nät: Att ät desta Lifwets käraste Följeslagare hwar
ken kunna erbjuda stygd mot en oblid wäderlek, ellei
bröd till uppsyllande af Naturens första kraf.
Säsom Tjensteman i samma Stad har jag än¬
nu warit wiktne ull kanske bittrare öden, som en de!
af desta olycklige Landsmän mäst undergå. Medbor¬
gerliga wälgörandet räckte dem en hjelpsam hand.
Allmosan, jag blyges icke att nämna det, har der blif-
wit anwänd att pä grusets bädd resa mängen to,ftig.-,
helens boning; Men de oumgängeligaste behofwcrs
mängd uttömmer snart ett inskränkt förråd, där för¬
störda Näringar icke medgifva de dagelig» tillstött,
som en obehindrad arbetsförmåga kan ästad'omma.
Obeweklige eller kanske sjelfwc nödstäldke Borgenärers
fordringar mäste gäldas, och knappt hade den för fä
mänader tillbaka huswillc Fadren samlat sine Anhö¬
rige under det laga tak, som han med swett och mö¬
da uppsatt, knappt hade han hunnit njuta första till-
fridsställelsen as stna oförkrulna bemödanden, än Lag¬
sökning, Utstag, Pantjkrifnlng och Auction undanryck¬
te del sista stödet för hans framtids hopp, och nu
blef
lblef han k Lagens namn, än en gäng ställd under
Guds wida himmel.
Med djup känsla as dylika mihöden, wid söre-
ställninqen af Götheborgs och Uddewalla Städers
brandstadade Jnnewanares behof; Med kännedom ej
mindre af den penninge-löntagande EmbeksmanncnS
narwarande ömkanswärda belägenhet, än de Medbor¬
gares känbara lidande, hwilka för deras i NödenS
stund, till Fäderneslandets frälsning lemnade patrio¬
tiske biträden, fl-lla pä längre lid sakna en Återbetal¬
ning, hwaraf till äfwcnlyrs deras och deras famillers
hela lim iga wälfärd beror, bommen sjelfwe, Mine
Herrar! om man ett enda ögnablick kan eiler bör twe¬
ta emellan uppfyllandet af desta, och det nu tillskapa¬
de behofwet af Rikets allmänna penninge-understöd
till den förestagna Ostgöiha Canal-byggnaden.
Denna byggnad (jag mäste upprepa det för akt
åtminstone aflägsna den begärliga misttydningen) stall
wisterligen i tidens längd medföra en oberäknelig nyt¬
ta ät hela Riket i allmänhet och ät de Provincer i
synnerhet, igenom hwilka den anläages. De Män, font
»väckt första tankan derom, som bearbetat Planen och
welat utfinna medlen till dest u förande, h-.fwa gjort
sig förtjenke af Nationens oförgäteliga »vördnad och
erkänsla, och denna byggnads foriskyndade werkställig»
het, sä »vidt möjligt är, stall icke utan rättwis före-
bräelse af någon upplyst och »vältänkande Medborga¬
re kunna bestridas; Men om möjelighctcn att med-
gifwa de nu förcflagne »nede! af Banco län och en
ny DisconbJnrätining, och om nyttan deraf för det
Allmänna, wägar jag, därtill föranledd bäde af sa¬
kens egna beskaffenhet och af dek tillräckeligt ljusa Br-
län-
476 Den 20 Januari!.
tänkande, som Herrar Banco.Fullmägtige i detta mäi
afgifwit, än widare hysa olika begrepp med Högloft.
Banco-Ukskottet.
Rikets Ständer, säger man, hafwa besiutil och
Kongl. Majit har i Räder bifallil, ati Canal-bygg-
naden stall snarligen företagas. Jag wördar detta
Nädigst bifallne Beslut, och endast fl frägan om un-
Lersätelig trohet och nil för min Ofwerhet lemnar
jag icke willigt företrädet ät någon enda Swensk
Ältan; Och såsom det Högsta Wäsendet »värdigare
prisas genom dygders utöfning, än igenom dygders
lof, sä tror jag ock, att den rena wördnaden för
Min Konung riktigare ädagalägges genom min san,
ria öfwerkygelses enkla framställning, än genom Wörd-
uads-betygelsers toinma ljud.
Detta snarliqa företagande af Canal-byggnaden
är likwäl icke bestäindt utsatt till i är, nästa är, el¬
ler det päföljande, än mindre är det nägonstn beflu¬
tit, att Banquen därtill nu genast stall förskjuta pen¬
ningar, utan är just delta sednare, ämnet för wär
riärwarcmde öfwerläggning; Och jag wägar med full
tillförsigt hemställa till detta upplysta om dek All¬
männas »välfärd sig ömt wärdande Riks-Sländs mog¬
na bepröfwande, vin det nu är rätta liden till 800,000
R»drs uppoffring af Rikets Medel ät ett sädant fö¬
retag?
Frägan om denna byggnad wäcktes redan wid
1772 ars Riksdag. Men ehuru Riket under största
delen af den derefter förslutne tid belefwat och kanste
äfwen öfwerlefwat sin mäst blomstrande och brillanta
period, har frägan hrvilat, och arbetet warit ogjordt.
Nu
Den 20 Januari!-
477
Nu dä Riket genom de mast olyckliga händel¬
sers sammanlopp förlorat Adelar af dest förra styr¬
ka.- Dä härjade provincer dels fordra befrielse ifrän
deltagande i Statens bördor, dels ock behöfiva under¬
stöd för deras egen subsistance; Dä 100,000 mäst
arbetsföre Medborgare genom krig och sjukdomar blif-
rvit bortryckte: Dä Riket är nedsänkt uti Trettio
Millioners stuld: Dä Numeraira beloppet af de Ut¬
lagor Rikets Jnncwänare nu »näste ätaga sig till godt¬
görande af Statens oundivikeliga behof, öfwerstiga
allt hivad »nan i Swerige hittils hört omtalas: Dä
wärt Helfbeständ, es er öfwergängne olycks-siormar,
ännu icke hunnit rotfastas genom »verkställigheten och
följderna af de »visa Författningar Konungen med
Ständernes underdäniga tillstyrkande, till Landers
werkeliga uppkomst redan i Näder »vidtagit och än
»vidare widtagandes warder: Dä Naringarne, i syn¬
nerhet Bergs- och Bruks-Handteringen, som skall pro¬
ducera wär förnämsta Export-»vara, redan länge le¬
gat i själläget: Dä Armodet är sä synbart tryckande,
att icke mer än 16 000 R:dr, säsom en omedelbart
productiv fond kunnat anfläs till understöd för Ni»
kets hufwud-näring Jordbruket: Nu har jag trott,
att om owillkorligt förbindande skyldigheters snara
uppfyllande mäste äsidosätkas, för att utfinna medel
till botande af Rikets refwor, besia kunde och borde
sökas pä en »väg »nera gent ledande till Malek, än
byggandet af en Canal för »vigheten af waru-trans-
porten.
Man inwänder och will upplysa, att Banquen
af i fräga »varande förskott ej kan löpa nägon fara.
Man calculerar pä inbetalningar frän Finnland, pä
inflytande räntor och pä indragningar ifrän gamla
Di«
178
v-- Januari!.
Diskonten, under dek man lcrgnerar pä inrättningen
af en ny, icke besinnande akt sädan indragning ej kan
ske utan kränkning af den ät Riks-Discomcn redan
meddeldte rättighet, och att den minsi är tjenlig wid
en epok, dä Naringarne mer än förr behöfwa tillita
Riks-Discontens Läne-biträden; Och man will slutligen
anse det blisivande Canal Bolaget icke såsom en wanlrg
Corporation of cnskildke, ulan såsom ett Riks-Bolag,
merg/ förtjenande allmänt understöd än Rikets (wän¬
ne betydeligaste Handels-städer, mera mag päliggande
än hela Rikets i armod shrsmägtande Embetsmanna
Corps och mera rättkräf,vai:de än Statens werkeliga
Fordringsägare; Men utom den kanske öswcrflödiga
frägan: H vilken g hanterat Ost den ewiga Freden?
Alla tillkommande Arens lika ymniga skörd fom dek
nästförflutna? Sjukdomars aflägsnande isrän wära
gränser och alla andra under Europas ännu smällan¬
de tillständ misierligen mindre mö,-'!"" -
med fullkomlig
^^.^c^ygeiie pastä, att Iiikeks enda och sanna styrka
bestär uti wälmagan hos desi Jnnemänare, ehwad de
bekragtas såsom Jndividuer eller Medlemmar af en
Corporation: A sedan Riks-gränfen blifwit flyttad
IZ mil nära Hufwudstaden, niäsie Banquens Fonder
åtminstone lika, om icke mera säkert wara placerade
uti Rikets Jord, än uti Ri eks Stenmurar, ehuru
jag gerna medger att rätta grunden sör Banco- för-
waltning i Allmänhet hwilar pä erforderligt förräd af
hastigt realisabcl valuta: Att den sol hop, som skul¬
le arbeta pä besia S'en-Murars uppsättning, just pä
samma korna tid, som Jordbruket i Märt C imat
med fördel kan idkas- blefwe en ren förlust för det¬
ta första moderliga yrke: Att hwarken Guld eller Silf¬
wer än mindre pappers-mym utgör elt Lands merkell-
Z«
Den 20 Ianuarir.
479
aa förmögenhet, utan Folk och Waror; De sedna¬
tts produc ion och lättare till,'ägabringande bidrager
ttineniigen till det förras förökelse, eller ock ästadkom-
nies af ett omvändt förhällande en lika efsect i Men
Canal - byggnaden producerar omedelbart intetdera:
Att sä länge penninge-ränran i ett Land ar hög, fö¬
dan dyr och folkbristen wid Hufwud-näringarne ögon-
ffenlig, skulle det kunna anses lika oklokt att anman¬
da dryga kostnader pä Canal-Inrättningar, som att
idkeligen bygga Lador, men läta A ern ligga oplöjd:
Att om Banquen, oagtadt desi, genom nu gängbart
^Agio emellan Silfwer- och pappers-myntet, synbara
förlägenhet, ändock har nägon reserverad förmanande
tillgäng, den man omöjligen wet huru att bättre än
pä nya Durchfarters öppnande nu genast anmanda;
gjorde man i detta säsom i ve flästa andra fall räd-
ligast att följa Naturens anmisning. Swerige äger
innom sitt område flera större ännu icke fullkomligt
flolkbare Flover, som bornskymma ofanteliga Skogar,
hwilkas anmändande skulle kanske snarare och med
mindre kostsamma anstalter, än Osigö.ha-Canalen for¬
drar, gifma Riket den redbara winst och öfmerwigt
pä Handelsmägen som det i flera är till äfwentyrs
saknat. Pä sädant sätt skulle Rikets Norra Provtu¬
rer, jämte egen tillwäxande cultur, kunna gifma ym¬
niga subsidier till realiserande af det sköna uttrycket:
ZinlandS Eröfring innom SwerigcS gräntsor.
Pä besia grunder och dä jag, hwarken med be¬
räkning af Nikels nu warande positiva tillgängar,
eller med relanst afseende pa desi öfriga högst nöd-
wändiga behof, kan inse nyttan och möjeligheten af
dek föreslagna Banco-Länet till den nya Canal-Jn-
rättningcn, hmilket Län, ehwad det tages af Ban¬
quens
48o
^en 20 Januari!.
quens egna, eller Banco-Difcontens borgade Fonder,
derigenom icke förändrar sin Natur och således icke
eller kan förorsaka en förändrad werkan, nödgas jag
deremot protestera, beklagandes jag harwid djupi, att
Nyttans fordringar genom Nödwändighetens Lagar ej
alltid kunna uppfyllas."
Herr Grosthsndlaren Zantesson yttrade: Redan
en gäng förut har jag »vägat trötta Högkärade Stän¬
der med yttrande i de ta ämne; Jag bör derföre ej
widare göra der, ehuru mycket än more art saga om I
denna sak det wigligaste af alla Oeconomie-mäl,
som Riksens Ständer denna Riksdag förehafr; Och
anhäiler derföre endast fä yttra den innerliga önskan,
au detta Ständ, som mera kännbart än nägor af de
andra, alldrahälvst -ednare ären, erfarit saknaden af
en Götha Canal, som alltfä äfwen i första hand skall
njuta förmonen af desi färdig blifwande, sedan det nu
mera efter twänne Ständs redan gifne Bifall till
Konungens Nådiga Pcoposiiion om nödigt biträde
för Canalen, icke fan blifwa det första, som igenom
ett sädant Bestur bidragit till denna vförgängeliga
Minneswärd af denna Riksdags Ständers nit och
omtanka för Landets wäl, ätminstone icke mätte blif¬
wa det sista af Riks-Ständen, som häruti med de öf¬
rige förenar sig.
Herr Llemontslon.' Uti allt hwad Herr Borg¬
mästaren vilborg anfört förenar jag mig helt och häl-
let, emedan jag finner Herr Borgmästaren hafwa sä
fullkomligen utredt saken ali det wore öfwerflödigt
därwid nägot tillägga. J»g fär deremot anmärka i
anseende till hwad jag påminner mig Herr Zantesson
hafwa anfört om nyttan af denna Canal, ivid Wa-
rors
Den 20 Januari!.
481
rörs transporterande, att denna fördel blir ganska o-
be ydelig när man observerar, at^ Canalen endast kan
begagnas 2 a z Mänader om Äret, dä deremot de
betydligaste transporter inträffa Wintertiden när dyli¬
ka Inrättningar äro alldeles obrukbare.
I
Herr Capitain bänstgron: Jag finner mig lika-
, ledes wara förekommen as Herr Borgmästaren vii-
i berg, och fär således förklara alt jag till alla delar
med honom mig förenar.
Herr Borgmästaren LZge: Kongl. Majets Ban¬
co-Utskottet meddelta Nädiga Proposition» angående
försträckning till Canal-byggnaden innefattar en full-'
komlig »vederläggning af hivad Herr Borgmästaren
vilberg nu behagat anföra. Med Åberopande deras
samt > förening med Herr Zantesson tillstyrker jag
för min del sä mycket heldre bifall till Banco.Utstok-
teks Betänkande, svin den projecterade Summan, af
Ständerne förut anstagen till Disconterne, således i
alla fall komina att frän Banquen ukgä, och till äf-
wentyrs anwändas med mindre bätnad för Riket än
nu till Canal-Werket.
Herr Bruks-Patron iVlaimberg: Om det är
sant och werlligt att Canalers öppnande emellan Haf
och Sjöar äro af mycken gagnbarhet och förmän föc
eit odlingsbart Folk och Land, och om denna fortsäit-
ning af Jordens stapelse tillhör den för det Hela ut¬
stakade planen, hwilken skurning likwäl stundom blif-
wit bestridd, ehuru alltför sällan hos Handelsdrif-
»vande Nationer, alldrig bland Bygmästare och Me-
chanister sä är ofelbart Götha Canal, som har sill
föremål att öppna en ny och beqwam communication
emel-
482 Den 2O Januari».
emellan Wester-och Oster-Sjöarne, ett företag, som
förtjenar omsorg, understöd och »verkställighet.
Saken presenterar sig för närwarande sä myc¬
ket wiatigare, som den lofwar fördelar ät det Sam¬
hälle, som nu pä en tid af omkring zc, Mannder sätt
»vidkännas smärtande, stora och mä handa oersätteli»
ga förluster; Om jag kunde wilte jag glömma Ri¬
kets Tysta Sk-cttcrs afstaende; Finnlands arv an me¬
ra ömmande; Med detta Land hafwa Wi förlorat
mycket, annar oberäknadt, flere Export-ämnen, till¬
gäng till manga betydliga nödwändighetSwaror, an¬
senliga Skeppsbyggerier och följaktligen åtkomst af
bade Fartyg och förtjenst genom befruktningar.
En gansta upplyst och förtjent Ledamot i detta
Högtärade Ständ, har ivid jemförelsen af wära be¬
hof, icke gifwik denna Canal öppningens anstalt för¬
sta rumme, och det egenteligen derföre, att han an¬
ser den pä Län begärda Summan säsom en uppoff¬
ring gjord af Banque»; i denna del kan jag sä myc-
ket mindre wara as samma mening, som jag ej kan
inse det wara nägon uppoffring att Banque» aer ett
biträde af sina sedlar emot full säkerhet och för desta
sedlar njuter ränta, alldraminst dä detta ster i den
ordning Banco-Urstoklet föreslagit, hwarigenom Se¬
delstocken ej pä nägot wiS förökeS, hwarföre jag ock
icke anser betänkeligk ati samma Höglofl. UtstottS Be¬
tänkandes antagande tillstyrka.
Herr Borgmästaren ViÄorin: Sedan Riksens
Stander redan förut afgjordt, akt i sräga warande
Canal-anläggning, såsom för Riket af en allmän och
obestridelig nytta, bör företagas och i werkställighet
sättas, samt således nu endast är sräga, om nödige
medel
Den ro Januari!.
483
medel för detta behof, sä kan jag i denna del icke
annat än m-d afseende ä Bamo-lltstottets yttrande,
salom grnndadk pä en noga granstning af de omfiän»
digheter, hwarigenom BanquenS säkerhet är förwa-
rad, tillstyrka bifall till hnmd UtstottelS sednare Be.
tänkande i detta ämne innehäller.
Herr dlorlinZ: Jrg önstar wisterligen denna
anläggnings bade företagande och fullbo dan men
kan lik,väl icke inse att denna till ett enstiidt Bylag
uppläkna Inrättning bör understödjas af Allmänna
medel. Hwad som blifwit ytlradk angående nyttan af
denna Canal-Inrättning för wär Skärgårds - stickta,
finner jag icke eller wara till förhållandet l impiiot,
emedan dest Fartyg för att bidraga till Rikets för-
swar, nödwändigt böra aga deras station i H mmarne.
Herr Stabeck, uppläste derefter följande Dikta¬
men
"Till Prokocollet!
Med all undersä elig wördnad för Kgl. Majrrs
Nådiga Propo rtioner, som Högl. Riksens L tänders
underdäniga granstning underställas, wäcarjcg yttra
mina tankar i det om Götha CanalS up ogräs wande;
Om den öswerlygelsi jag om denna sak äger är oiig-
lig, är orsaken den, akt jag alltid önstat oci önstar
att befordra företag, som lill sina wälgörante werk-
ningar lofwa de allmännaste.
, ' ^
Möjliga fördelar af den i fragg warande Ca-
nalen har jag aildrig bestridt; Men om vefla förde¬
lar sent omsider öfwerstiga eller ens uppgä mot de
kost-
484 Den 20 Januari!.
kostnader och till äfwentyrs den lunga, som det All-
minna tvid samma Canal-arbeke torde komma att »vid¬
kännas, har jag sä mycket mera stal att draga i twif-
tvelsmäl, iom jag annu icke funnit en nog pälitclig
beräkning deröfver wara uppgjord, och annu mindre
uägon säkerhet ställd för en lycklig Utgång af detta
företag malt och steg, som i min tanke alltid borde
föregå försök af fa mycken wigt fom detta, häldst dä
de grundas vä det Allmännas bekostnad. Jag sa¬
ger pä det Allmännas, dä fräga nu uppstått, att
Riksens Ständers Banque Mot en under laglig rän¬
ta nedsatt procent, stall göra första förstotten. Är
försöket lika sa säkert som lönande, hwarföre icke dä
upprätta ett privat, Actie-Bolag, hwilka, dä de en¬
samme draga fördelen af'denna Canal, med all billig¬
het äfwen enfame borde draga förstotten. Skulle
uu för uärwarande ett sä bestaffadt Bolag förmedelst
den Allmänna fattigdom, som räder i Landet, icke kun¬
na upprättas, hwarföre icke uppskjuta dä dermed,
lill dest avärt Land blir culliveradt och hinner att fä
en emot desi areal någorlunda svarande folkstock. —
Otwiswelagligt gör stq dä alla dylika Inrättningar i
sä fall af sig sjelfwa, att de af private, utan tunga
för det Allmänna, bade sättas i werkställighet och
med mera säkerhet urföras.
Någon torde med stal fräga mig hwarifrän stall
denna folkstock stapas? jag swarar derigenom, att
Wart äkerbruk mera uppmuntras än som lills dato
stedt; Air wi ge märt Land sädane Oeconomista För¬
fattningar, som äro öfwerensstämmande med dest Local,
att rätrwisan flyddas, Ämbets- och Tjenstemän födas
och förtjenstcn belönas, ämnen dem wär nyligen be-
swurna grund-Lag, rvckes nog heligt försäkra hwarje
Swea Jnnebyr-gue. Äf,
Den 20 Januari!- 485
Äfwen af ett mera stäk bestrider jag ofwannäm-
de Canal-arbete, som i min tanke den endast kommer
att medföra en ny Difcont-Jnrättning, sä mycket 0-
karare för mig, som i min öfwertygclse de redan i
gäng warande Disconter mera hafwa uiblottat Lan¬
det än de hafwa hulpit det; Ty penninge-Län dä
»rian derföre stall betala io a 12 proCcnts ränta äro
blott gagneliga för nägra fä eller Dilcont-ägarne, men
deremot stadeliga för mängden, hwilken gerna är den,
som gör sig behof af penningar; Ännu alidng medför
sä beskaffade penninge-Län någon hjelp för Åkerbruket
ej eiler lör den gagnande, sparsamme och sjelfständig;:
Medborgaren; Twärtom Den- som är nog olycklig att
första gängen ingä i desta Disconter, är naturen af deras
Inrättning sädan (Extra casus undantagna) att Län-
ragaren ej kommer derur förrän dest hela förmögenhet
siadnat i Discont.Agarnes händer.
Annorlunda förhäller det sig dä penninge-Län, ri¬
tan för mänga Historier och omsvep och emot Fastig¬
heter i underpant, erhällas emot 4 a Z proCent, och
hwit ket är hwad jag af Banque» ifrän Riksdagens
början yrkat, men fom ty wärc icke munnit framgäng.
I hwad med denna fräga för öfrigt gemenskap har,
förenar jag mig med Herr Borgmästaren källbergs i
samma ämne upplästa Memorial. Detta med flere
dest upplysta och »välgrundade anföranden, ger i min
tanke Ständers Protocoller under detta Riksmöte
ett förökadt warde — jämte det jag fluteligen ber om
det Höatärade iLtändels fortfarande öfwerseende att
jag sä ofta finnes wara af skiljaktiga tankar med
pluraliteten. Stockholm den 18 Januarii »810.
6ustak Ltadecst."
Herr
486 Den 20 Januari,.
Herr Bergs-Rådet Uotbolk: Ehuru jag trott,
att innom Ständer icke kunde eller borde uppsta nå¬
gon fräga, om nyttan och nödwändigheien af ofta,-
nämnde Eanal-Jnrättning, såsom genom Slänvernes
enhälliga Bestut förut afgjord, finner jag likwäl af
Herr Borgmästaren Lillbergs A iförande, four ätstil-
lige Ståndets Herrar Ledamöter gillad, sädane om¬
ständigheter emot angelägenheten af detta förelag wa¬
ra anmärkt, som föranläta mig att derwid göra nå¬
gra påminnelser. Jag instämmer med Herr källberg
i den bedröfligL målning han gjordt af alia näringars
närwarande swaga och aflynande tillstånd; Att de be¬
höfva hjelp och att det är hufwudsakeligen pä deras s
uppkomst som war gemensamma omtanka bör syfta;
Men häraf gör jag för min del en hel annan flut-
följd än Herr Borgmästaren tällberg. Herr Borg¬
mästaren tror, att denna Inrättning, endast gagnelig
för en wist ort, icke stall blifwa det för Jordbruket
i allmänhet, och att dek sednare framför alla andra
näringar borde af Allmänna medel befordras. Jag
är af den tanken, att da alla Näringar äro nästan
lika fbrswagade och behöfwa en gemensam hjelp, det
vck bör wara nödwändigk att pälänka medel för dem
alla. Sädane äro ock följderna af denna inrättning.
En genom Canaler befordrad lätthet i Waru-träns,
pott, minstar deras dyrhet och lemnar ändä en ökad
winst för Tillwerkaren. Ali rörelse erhäller mera lif¬
lighet. Handel, Bergsbruk, Slöjder o.b Jordbruk
tillskynda fine Idkare icke blott en säker och tillräcke-
lig utkomst, utan äfwen medel att företaga nya od¬
lingar, och det är igenom denna wäg, som Landtbru¬
ket rättast bör winna ett nödigt understöd och Arbe¬
taren uppmuntras till idoghet och omtanka.
Hwad
Den 20 Januari!-
487
Hwad angär det lidande, som befaras genom
minskning i Riks-Discont-Werkets rörelse Capital, sä
ställe det egentligen endast träffa någre Acne-Ägare;
Men dä sä wäl den ena som den andra af defla Di-
scomer bidraga till näringarnes understöd, kan genom
förenämnde minskning Allmänheten icke komma att li.
da, i anseende lill de Lane-biträden, hwarom dest»
Discont-Werk behöfwa anlitas.
Ulstoltets.Förslag är efter min tanka i alla af¬
seende» dek lämpeligaste och bör icke ogillas af någon
annan än den, som kan uppgifwa ett bättre. Allt
uppskof ar vck desto olampeligare, jom fördelcirne här¬
af i huswudsakelig matto bero pä en styndcfam werk.
ställighet.
Herr Afletzor kacjualin: Dä detta ärende förra
gängen war hos Sländet under öfwertäggning, as-
styrkte jag pä i min öfwenygelse goda stät den as
Banco-Utstotket dä gjorde hemställan; Men omstan-
dighekerne äro nu förändrade. Utstotter har föresla¬
git sädane moyens, som utan att öka Banquens för¬
ut päräknade utgifter, befordra ändamälet, och det är
med denna af Utskottet tillstyrkta förändring, som jag
anser mig äga fullt stät att Betänkandet bifalla.
Herr Lberstein instämde Med Herr kacjualin.
Herr Atzetzor 6abn, Herrar Borgmästare 6e-
reliug och kkolmer samt Herrar Rädmän kUrotli
och Lester borg förenade sig med Herr Bergs-Rådet
kotkolk
Herr Bruks-Patron Kjubr- När jag förra gän¬
gen log mig friheten, att i delta amne yttra mina
tan-
488 Den 22 Januari».
tankar, anförde jag de stal, pä hwilka jag ansäg när-
warande moment icke wara lämpeligt för k fräga »va¬
rande företag Herr Borgmästaren har ock
nu vmstandeligen utredt hwad som instämmer med min
tanka. Jag tror säkert, att Canal-Znrälkningen stall
medföra stora fördelar, men nödgas beklaga att Swe¬
rige icke ar i författning, akt nu kunna göra alla de
uppoffringar, hwilka kill deras ändamål kunna wara
gagnande. För min del önstar jag altja, att detta ä-
rende mä uppskjutas till näfta Riksdag, dä Stäm
berne äga tillfälle att erfara hwad nytta de flere rin¬
der denna Riksdag af Banquen disponerade förstot-
ter mä hafwa ästadkommir, och huruwida anledning
sig föreker. akt anordna det biträde, som för i sraga
warande Canal-anläggning erfordras.
Herr Ålderman LarlllaZt: I anseende till den
särskildta kännedom jag har om denna Canal-Inrätt¬
ning, kan jag ej frängä hwad Banco-Utstottet derom
yttrat. De penningar, som till detta arbete blifwa an-
wände, stola ofelbart snart spridas ibland allmänheten
och blifwa derigenom ett medel för Handels och Nä¬
ringars allmänna förkofran. Jag förenar mig i öf¬
rigt med Herr Bergs-Rädet kotttojs och Herr Asies.
svr Ua^ualin.
Häruti urstämde äfwen Herr Handelsman läaak.
Herr Radman UanclberZ: Jag är förekommen
af Herr Asiesioren karmlin. Pä enahande grund
ock i förening med de flere stäl, som Herr Zantesson
anfört, bifaller jag för min del sä mycket haldre Ut¬
skottets Betänkande, som wid eftersinnande af den swä-
ra känning en owanligt hög! bewillmng stall i all.
Den 22 Icknuarir. 489
mänhet medföradet synes blifwa desto mera nödwändigk,
att genom gagnande företag söka hos den arbetande
Clasien befordra ökade tillfällen kill nödiga inkomster»
Herr Borgmästaren UanckZren: I öfwerensstäm-
melse med hwad jag förra gängen yttrar, tillstyrker
jag äfwen nu att Banco-Ukstottets Betänkande mä
bifallas, och anhäller, att Herr Talemannen täckkeS
framställa proposition.
Herr Bruks»Palron Wastlunä biföll likaledes
s hwad Utstotter ttllsty-kt, men med förbehåll att Stän-
I bernes nu tagande Beflur icke mä hindra framdeles
kommande Riksens Ständer att i afseende pa den med
I denna Inrättning förenade Discont widtaga de utwä-
I gar och förändrade Författningar, som de kunna an»
>se wara för Rikets och det Allmännas basta mera
lämpelige.
Herr Lagmannen Wasell: Redan förr har jag
! äfwen uti detta ämne haft tillfälle yttra min tanka.
. Den har alltid warit och blir oföränderlig! grundad
pä öfwertygeise om nödwändigheten för Riksens Hög¬
loft. Ständer att med rådighet omsalta alla lägenhe¬
ter, de där uri hwilken wäg som häldst unna erbju¬
da ftg för Wärk Fäderneslands förkofran uti alla
möjeliga Näringsgrenar, samt lättande af Communi»
cationer och transporter med mera, sä framt der nä-
gonsin stall hjelpas utur desi wanmagt till nägon grad
af sjelfbestånd, hwilret för alltid stall bli omöjligt sä
länge man fortfar att wanwärda eller åtminstone ic¬
ke nog sorgfälligt begagnar desi naturliga fördelar.
Bland sädane mäste äfwen utan gensägelse fä räk¬
nas i fraga tillernade Canal, hwars nytra för en be-
Lierde B. 2 ä N:o 6z — 64. tybe-
49-r
Den 22 Januari!-
tydelig del af Riket och möjelighet af werkställighe-
ten aro uppdagade. Jag förnyar följakteligen mitt
tillstyrkande, under hopp an ett driftigt utförande af
Förslaget ej bör förgäfwes wäntas, dä det warder sa
kraftigt befordradt och understödt pä det af Urstotiet
förestagna satt. Dock under okunnoghet ännu om det
ändteliga Bestut, som Riks-Ständen komma att fatta
och i oförmodad händelse det ej skulle blifwa instäm¬
mande med Utskottets projeck, fär jag nu understäl¬
la Högtärade Ständet om icke möjelighet företer sig
att pä nägot sätt, utan särskild kostnad eller uppoff¬
ring af mebel, winna pä en gäng twänne stora ända¬
mål: Canal ArbetetS befordran och Landtbrw
ketS understöd; Hwilket sednare as mange wärde
Ledamöter ur sanna stäk blifwit yrkadt. Man har
gifwik att Banquen ser sig i tillfälle förskjuta 800,020
R:dr emot z proCents ränta pä 21 är. Om nu
denna Summa till Landtmanna och andra wigtiga Nä¬
ringars werkeliga fördel singe emot 5 proCents rän¬
ta och lika oswikelig säkerhet, pä lika tids rymd ut-
länas, skulle skillnaden emellan besia Z och z proCis
räntor, fä framt jag i hast icke misiräknar, ärligen
Utgöra ett belopp af 16,022, således tillhopa för he¬
la Läne-tiden 336,222 Rwr Banco, som uran ringa¬
ste förlust kunde rent af stänkas till Canalen; Utan
all erindran inser jag alltförwäl ä ena sidan, att näm¬
de arbete med den ärliga gäfwan ,6,202 R:dr icke
skulle kunna bedrifwas och fullbordas med lika hastig¬
het, som i fall hela päräknade förskottet får dispvne-
rs; Men ock ä andra sidan, att med understödet der¬
af, sammanlagdt med En Million supponerade Sub-
scripiions-medcl, skulle wisierligen gansta betydeligt
kunna uträttas och ändamälet omsider winnås. I al¬
la sall anser jag oändligt bättre att det winnes nä¬
got
Den 22 Januari!.
49»
got senare, än att hela det nyttiga förslaget skulle
frängäs och förfalla, hwilket sannolikt kunde inträffa,
pä händelse allt tillstött frän Banquen blefwe wägradl."
Flere af Ständets Herrar Ledamöter begärts
härefter Proposition, till antagande af Utskottets Be¬
tänkande, den Herr Talemannen alltså framställde och
hwarkill swarades Ja; med uägra sa: Nej; Och
yrkade Herrar Ljutir och Clementsson votering.
Herr Zantesson anförde derefter: Ingalunda
will eiler kan jag bestrida de wärde Ledamöter, som
nu yrka Valerina, sin rätt; Men jag wagar dock än
en gäng åberopa hwad jag nyligen sade, äfwen som
föra desie Herrar till minnes, huru Högtärade ätan¬
det enstämmigt förut beslutat och med Ware Respe-
ctive Med-Ständer uti gemensam underdånig strifwel-
se af den 12 sistlidne Ocrober kill Kongl Maj:t fram¬
burit: "Att pä det ett sä RikSgagneligt före¬
tag skulle utan uppskof samt'i en plan och ett
sammanhang kunna werkställaS, alla möjeliga
och skäliga förmäner mätte det bliswande Ca¬
nal Bolaget i Nädcr förunnas,' sann häraf harn,
la anledning tilt den hemställan, om icke en Votering
uu skulle utmärka en inconsequance hos Ständet, och
derjemte äfwen mindre hedrande stämpla det a Ständs
insigter om sina egna och Landets allmänna fördelar,
dä Wi we,a att 2:ne af be andra Ständen utan Vo»
tering lemna sitt bifall till Bamo-Ukstotteks nu före,
warande Betänkande; Jag wäqar derföre anhälla, det
Herrar kgukr och Clementsson benäget wille afstä
frän den yrkade Voteringen.
Herr Clementsson förklarade sig icke kunna un,
der-
492 Den 20 Ianuckrii-
Lersta att begagna den rättighet han agde, att i anse¬
ende till yppad skiljaktighet äska ordcnlelig votering.
As Herr Talemannen framställdes allisa följan¬
de proposition.
"Bifaller Borgare-Sländet hwadBanco-Utstot-
tet i desi Betänkande af den 25 fst idne November
tillstyrkt, rörande rnedel att werist.llla den föreflagna
Götha-Canalens anläggande, med de förändringar, som
samma Utstött i Desi förnyade yttrande af den 8:de
dennes förestagit.
Den detta will, strifwer: Ja.
Den det ej will, strifwer: Nej.
Winner Nej, sa asstär Borgare-Ständet för
närwarande alik understöd frän Banquen tili ofwan-
nämndc Inrättning?'
Sedan Votekings-sedlarne blifwit utdelte samt
ater insamlade och uppräknade, besunnos 40 jakande
och 14 nekande röster.
Propositionen war således bifallen, och ett sä ly¬
dande Protocolls-Utdrag skulle deröfwer utfärdas:
S. D. Wid företagen- granskning af Riksens
Högs. Ständers Banco-Utstotts uti ätertörwisie frä-
gan angående medel arr werkställa den förestagna Gö¬
tha Canal-anläggningen, inkomne ytterligas utlåtan¬
de i Prowcolls-Utdrag af den 8 dennes, besiöt Dor-
gare-Ständer att hwad Banco-Ulstcttek uti desi för¬
ra Betänkande af den 25 sisi'. November härutinnan
Den 22 Januari!- 493
tillstyrkt med dei detta sednare yttrande gjorde föränd,
ringar till alla delar gilla och bifalla?'
Företeddes en af Uddewalla S^ads Magistrat
och Borgerskap utfärdad Fukmagk för Herr Asiesioren
knclualm, att i Herr Handelsmannen He^arcktZ stäl¬
le, täwm Riksdags Fullmagtig bewaka nämnde Stads
rätt, under återstående loppet af denna Riksdag; Och
war enior denna Fnllmagt icke något att päminna.
Plenum slutades kl. 2.
In ststem
js. H. kotor ton.
Den 2Z Januari, 1812.
klonum kl. i r förmiddagen»
Pä »vederbörligt sätt emottagne företrädde Kgs.
Majus aure Oswerste-Kammarjunkare Herrar Gref¬
we äVaclr t merlier och Grefwe Ltenboclo, dä den
förstnämnde tillkännagaf Kongl. Majus Nädiga häls-
- ning och befallning till Borgare-Sländet, att i mor-
gon klockan precis i pä dagen ä Kongl. Slottet i
Riks-
494
Den 2Z Januari!.
Den 2Z Januarn-
»
Riks-Salen sig infinna, dä Hans Kongl Höghet
Kron-Peinsen tomine act för Kanungen i Riksens
Ständers närvaro, aflägga sin Tro- och Huldheks-
Ed, samt Riksens Ständer deras Hyllnings-Eo för
Hans Kongl. Höghet Kron-Peinsen.
Herr Talemannen förklarade, att Ständet med
undervaniaste wöronad och undergiswenhet för Hans
Kongl. Mains Nädiga willja, stu c denna Desi be¬
fallning i unoeroänighec efterkomma; hwarefter wäl-
bemälte Herrar öfa>erfte Kammar-Iunkare afrrädde,
af Ständers deputerade beledsagade.
Protokollet för den 15 dennes justerades.
Herr B:uks Patron Ujullr yltrade, atr som han
frugtade, att de i srägan om Herrar Fullmägrige i
Riksgälds-Contoiret, enligt hwad nu justerade Proto¬
kollet derom innchäller, af honom nyttjade orden: cri-
nren kslflz möjeligen kunde gifwa anledning lill ben
tanken, aic emot Elände s Herrar representanter hyst
någon personlig owillja, sä wills Herr Ljullr hofwa
förklarat, att en sadan mening wore wida stiljd i-
fran hans afsigt. Han wille twerlom medgiswa, akt
han nogsamt insäg den wädeliga belägenhet, hwari
Herrar Fullmagtige sig befunno, och akt, ehuru de ej
rätteligen sig förhällit, de likwäl kunnat äga full öf-
wertygelse om nödwändigheken af den ätgärd de wid-
tagit^ men han hade yttrar sig sä, som han i sjelfwa
iverket funnit förhällandet, utan nägon applikation
till personerne eller deras egenteliga uppsåt; och ön¬
skade Herr Ljulrr, att detta hans förtlarande mätte
nu i Protokollet ankecknas.
He»r
^ 495
Herr Rådmannen Ziervogel anhöll fä anmär¬
ka, det han af sjukdom hindrao att förenämnde dag
biwista Ständets sammanträde och således icke del»
I tagit i öfwerläggningarne och bestulet, angäende nysi-
berörde mål, men att om han warit närwarands,
han för fin de instämt i den mildrigare tanka, som
Herr Raoman och Herr Borgmästaren
bolmer derutinnan yttrat.
Frän bordel återtogs Riksens Högl. StänberL
Stats-Utstotts den n dennes dit laggda Memorial,
innehällande Wälbemälte Utstötts betänkande om Säh¬
la Silfwergrufwa och desi framlida drift.
Som Ständet allmänt fann, art Herr Borgmä¬
stare» VValarcnberAs ofwannämude dag uppläste an¬
förande, innefattade sädane omständigheter, som for¬
drade U stottels utredande samt att Herr Bergs-Rå¬
det kolkokks hos Utskottet yktrade serstildte mening
förtjenke i flera delar dek afseende, att ett närmare ur¬
lakande deröfwer wore af nöden» sä bestöts att detta
ärende stulle kill Utskottet ätcrremitteras, genom ett
sä lydande Peotocolls-Uldrag;
"S. D. Wid granskningen af Riksens Högloft.
Ständers Staks-Utstolts den 22 näfilidne December
afgifne Betänkande, rörande Sahla Silfwergrufwa,
fann Ständet, a t, i anseende till de uti Herr Borg¬
mästaren VValarenbergs strifteliga anförande, som
jemte berta Protokolls Utdrag serskildt till Utskottet
öfwerlännäs, gjwde ätskillige Anmärkningar, ärendet
stulle till Slals-Ulstottet återremitteras, med anmo¬
dan akt sä öfwer desie Anmärkningar, som i anled¬
ning af hwad Herr Bergs-Rädet Uotkolls hos Uk-
stot.
496
Den 2Z Ianuarii.
stöttet afgifne yttrande innehätler, med yrterligare ut¬
låtande i detta amne till Riksens Ständers Plena
inkomma; Hwarom de Respcctive Med-Skänden äf-
wen härigenom skulle wördsamt och manligen under¬
rättas."
Följande upplästes:
"Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie Utstötts Betänkande, angå¬
ende en ny Byggnads- och Hufesyns-Ord-
uing.
Dä Riksens Högloft. Ständer behagat kill De¬
ras Allmänna Besmärs- och Oeconomie-Utskott öf-
rverlemna a t utarbeta project till en ny Byggnads-
och Husesyns-Ordning, fär Utskottet nu till Riesens
Ständers pröfning öfmerlemna det Försiag, hwarom
Utskottet under öfwerläggningen i delta wiblystiga och
grannlaga ämne, för sin del öfwerenskommit.
Uti ett mål af denna beskaffenhet, som för hwar-
je Landsort egentligen fororade en särskild Författ¬
ning och hwari locala omständigheter kräfwa helt oli¬
ka föreskrifter, har det ej undfallit Uistoitet och lä¬
rer ej eller undgå, att fästa Riksens Högloft. Srän¬
ders uppmärksamhet, huru omöjeligt det är, att kun¬
na förestå en Stadga, som för det hela är fullkom¬
ligt lampelig. Dct hade warit för Ullkortet nödigt,
att inhämta ifrån Landsorierne erforderlige upplys¬
ningar och wederbörandes Betänkanden, men dertill
har icke under påstående Riksdag tidsutrymme gif-
wikS. Da Utskottet salunda ej kunnat hoppas, att
framlemna eU fullständigt arbete, har Utskottet mäst
in-
Den oz I-nuarii.
497
inskränka sig innom det bemödande, att utarbeta och
förestå en Stadga, hwars Allmänna föreskrifter, sä
mycket möjeligt ar, moro lampelige till hwarje särskild
Ivrt.
Dä Riksens Högloft. Ständer säledes täckas gö¬
ra ett rätlwist afseende ä de swäriaheter, som ligga
i sjelfwa ämnets natur, hoppas äf en Utskottet, att
Riksens Stander stola med öfmerseende bedöma de
brister, hwilka i projectet till Författningen lätt tor¬
de upptäckas.
Sedan Utskottet nu i Allmänhet fatt meddela
desi tankar, torde det tillätas, att lemna nägra upp¬
lysningar om de orsaker, som i wisia sall stadgat Ut¬
skottets beslut.
Under öfwerläggningarne uti ifrågavarande äm¬
ne, har till Utskottets kännedom kommit ett utaf Herr
Lagmannen borlin till Trycket belordradt till Riksens
Högl. Ständers pröfning öswerlamnadt Förslag lill en
ny Byggnads- och. Husesyns-Ordning.
Utskottet har funnit detta project wara uppgjordt
med sä mycken erfarenhet och kännedom af- Författ¬
ningar, att det uti äkstillige delar kunnat tjena Ut¬
skottet lill wägledning; Men dä Utskottet med Herr
Lagman borlin ej kunnat uti allt instämma, harUt-
stvtiet funnit fg föranlälit deri förestå de^s föränd¬
ringar och dels tilling. Herr Lagman kllorlin har
desiutom, hwad Militiä-Boställen angar, endast med
någre tillägg, hamvist lill förut gällande Författnin¬
gar, men som Utskottet ansett ljenligt, att pä ett stäl¬
le och i ett sammanhang äga en enda Stadga, som
innefattade allt hwad till i srägawarande ämne hör,
. de,
498
Den 2z Januari;.
de, och dä sädani äfwen instämde med hwad Utstot-
tet redan i allmänhet för nya Oeconomista Försa k-
ningar förestagik, har Utstottet ltti A Arkikeln af de!
Project, som härjemte öfwerlemnas, sammandragit
allt hwad 1752 ars Boställs-Orvning jenne Förkla¬
ringen deröfwer af är 1770 och andre Författningar
i detta hänseende innehålla, med uteslutande föränd¬
ringar eller med de tillägg, svm Uistottct, efter de i
allmänhet i dest project stadgade huswudgrunder och
efter tidernes förändrade stick, ansett nödige-
I allmänhet har Uistouet äfystat en wist likhet
och ordning i byggnadssättet. Med förestrifien om
afflyttning»; och wista rustand emellan sä wäl gran¬
nars som egne Hus, har Utstottet sökt bereda ordent¬
lighet och förebygga större olyckor wid tillfällige Elds-
wädor; men har Lock ej kunnat undgå alt finna, alt
allt sädant berodde af hwarje Hemmans olika belä¬
genhet med flere omständigheter, hwilka ej tilläta,
att härwid lemna andra än wilkorliga föreskrifter.
Om ^Utstottet mera sött befrämja anförandet af Sten-
Tegel- eller Lerhus-by,gnader, har det stett af den öft
wertygelse, att emot den inrotade wanan att bygga
af Träd, äfwen der andre byggnads-ämnen med för¬
del runna anwändas, mäste növwändigt, om Len ej
beständigt stall fortfara, werkfammare medel widtagas.
Alt del dock beklagligen cj kunnat göras till ett 0-
willkorligt åläggande, har likwäl icke undfallit Ut-
stollet.
Hwad angar Caractershus ä Officers Militia-
Boställen, hwilka af Bostäils-Costan bestäs, har Ut-
stottet ej ansett lämpeligt att förestå, hwarken bibe¬
hållandet af hwad 1752 ars Boställs-Ordning eller
För-
Den 23 Ianuarii.
499
Förklaringen deröfwer är 177» stadga. Den förre
innehåller, att sädane Hus endast af Sten borde upp¬
föras, och den senare anbefaller blott Trähus. Ut¬
skottet däremot har ansett sig böra föreflä en medel-
wäg, hwarigenom möjeligheten af Stenhus-byggna¬
der ej wore ulestängd och Trähus äfwen tillätne, där
de ej kunna undwikas, och trott att beslutande-rätten
deröfwer borde öfwerlemnas ät Kongl. Krigs-Collegi-
um, som sädant synes böra tillkomma, i anseende till
dest äliggande, att warda och bedöma Boställs-Cas-
sans tillgängar.
Dä de för Caracters-byggnader nu gällande rit¬
ningar, enligt hwad Utstottet kunnat inhämta, icke
mera lära wara lill ändamälet tjenlige, har Utstot-
tet, sä wäl till redighets winnande, som för erhål¬
landet af ritningar, lämpade ester närwarande tider,
ansett det wara af nöden, att, hos Kongl. Majit i
underdånighet anställa om sädane förnyade ritningar
för Caracuers Husen ä Milikiä-Boställen; Och hwil-
ket till Riksens Högloft. Ständers widare bedöman»
de och algärd Utstottet fär öfwerlemna.
Stats-Urstottet har widare i betraktande kommit,
huru som Landt-Statens, säfom Krono-Fogdars,
Länsmäns, m. fl. Boställen hitintills ej efter nägon
gifwen grund, blifwit med pastande Bonings-hus för-
sedde, och att, om nägon, pä egen kostnad, sädane
uppfört, har det berott af en efterträdares godtycke»,
att dem betala. Atén som ingen fond lill sädancän-
damäl finnes att tillgä, har Utstottet ej ansett det
samma kunna winnås pä annat fäkt, än a.t Inne-
hafwaren af ett dylikt Boställe, der ingen sädan
byggning fanns, äkades att en sadan uppföra, enligt
de
Aoc,
Den 2Z Januaru.
de ritningar, hwarom hes Kongs. Maj:t, i aniee»»
till sädane Boställen, Utskottet . swen fär förestå, d»
underdänig anhällan bör göras. En sadan byggnaf
beräknades den, som densamma uppförde, lill witz!
Byggnads-är, och wid ett afträde njöte hans er-'ät»^
ning af Tillirädaren, i händelse han, innan byggnadt
arens förlopp, afflyttade e er Bostället kemnade. StalG
nade en Tillträdare, som bemlt för återstående är
ej sa länge ibid Tjensten, att han fcck dem ana be
gagna skulle äfwen han njuta ersättning af den he
nom efterträdde, o. f. w., och äge harwid Sterbhm
lika rätt, som Bvställshafwaren ffelf. Detta fält hes
warit del enda lämpeliga, hwarmedelst Utskottet anset
Landt-Statens Boställen kunna blifwa försedde mc
Caracw". s-byggnader, och hwarigenom någon hiftmill
saknad ersättning kunde beredas dem, som fada!
Byggnader uppföra.
Da Utskottet förestagit, att den uti 1752 ars
Boställs Ordning, istia Akdeln. Z Z. stadgade och se.
dermera till någon liten del förhöjde Dagspenning för
de Ryttare, Dragoner eller Soldare», hwilka commen-
deras till arbete wid Earactershus-byggnadcn ä Mi-
litiä-Boslällen, borde förhöjas lill Adelar af ortens
Markegängs-pris för ett Dränge Dagswerke, har det
skett af dea öfwer ygelfe, alt det ej more billigt an¬
befalla en handräkning emot en sä lindrig betalning,
att den arbetande deraf ej kan lefwa, dä dessutom ge¬
nom hwad arbete som hälst, »vanligen kan förtjenas
mera än Markegängen utstakar.
Uli den i a:dra Afdelningens 2 § af 1752 ars
Boställs Ordning stadgade gradation af Militiä-Bo-
ställ.m, hwarigenom de indelas i Z:ne Claster, och
Bygg.
Den 23 Januari!-
521
id»yggnads-ären derefter beräknas, har Utskottet före-
ftgit de 1 ändring, att för alla Hus, som hädamfter
>f träd byggas ä sädane Boställen, bör denna grada-
on försvinna och byggnaden ä alla Boställen rak¬
as till lika äraral. Denna förestagne ändring uti
!vad hitintills stadgadt warit, har skett af det skäl,
t ett Hus ej kan anses af längre waragtighet pä
t Boställe af z.dje graden, än pä ett af första, e-
nedan öfwer allt bör byggas lika wäl, och att nu os¬
cr händt, det Boställen af z:dje graden, genom den-
gradation blifwit obyggde. Men för att bereda
11 högre ersättning ät eib Afträdare, som, wid bygg,
>ader ä det Boställe han innehaft, mäst köpa Tim¬
ner eller hämta det längre »väg, emot dem som pä
giie ägor haft Byggnads-materialier, hwarpä äfwen
)en hitintills gällande gradation sig grundat, bör,
enligt hwad sfelfwa projectek innehåller, ett kostnads-
Förstag alltid upprättas för hwarje Byggnad, och der¬
efter uträknas lätt huru stor Summa för hwarje ar
belöper, och den ersättning, som en Afträdare tillkom¬
mer, efter den Tariff som i projccllel är förest »gen till
beräkning af byggnads-är för hwarje särskildt hus.
Dä kostnads Först »get nödwändjgt blifwer högre när
Materialcrne mäste hämlas ifrän längre häll och der
de äro dyrare, än der de bade kättare och lill bättre
pris kunna erhällas, fäs ersättningen alltid i propor¬
tion och kan til! och med ännu närmare bestämmas,
än genom den hitintills gällande gradation ä sjelfwa
Boställena.
allmänhet hafwa de största swärigheter mött
wid ärsberäkningen af Byggnads-skyldighet, och da
lUstoltet, i afseende pä förändringen af pe^m"3e-
rvar-
522
Den 23 Ianuarii-
Den 2z Ianuarii.
5°3
wärdet, funnit betänkeligt, att utsatta byggnads-sty
digheten till nägon witz penninge-summa för ärc>
har Uistottet nödsakats bibehålla det förut widtagil
stadgande, att pä är fördela den byggnad, som Äb
ä Kronohemman och Boställe efter Lag äligger. D:
i 27 Cap. Byggninga-Balk. fastställde grund för Ä
liga byggnadens beräkning af Trähus, är i det när¬
maste följd med nägon förestagen tillökning i afsee
de pä den brygare kostnad, större och bättre forsed
hus wid uppförandet fordra. De i 3 H af berörd!
Capitel fastställde Hus smara emot 15 ärs byggnad
Efter detta räknas de af Träd till 16, rappade iri
nan och utan af Tegel till 48, af »brändt Tegel el¬
ler Ler till 32, och af Gråsten med bruk till 60 är.
Med iagttagande af hwad för Militiä-Bvställcn ut«
1752 ärs Förordning i detta afseende enstildt stad
gadr är, har Utskottet äfwen följt enahanda grunder
En högre kostnad med byggnaden och den betydliga,
re waraktighet, som minnes, gifma sä uppförde hus
ert högre wärde, och den uppmuntran som deraf gif-
wes, att företaga sadant byggnadssätt, stulle bereda
oberäknelig framlida fördel. Rörande Prästegärds-
byggnader, öro Församlingens och Pastors hus i det
närmaste utsatte efter förra Författningar, allenast
atk man tillstyrkt sammanbyggnad, för ark minsta Hn
fens antal och säledes bringa hela Förordningen lil.
likstämmighet. Utstottel har deremot för nödigt ut¬
rymme ansett, att Manings-huset borde fä en obe
tydlig utwidgning. I hivad 1734 ärs Husesyns
Ordning för Präste - Boställen i Skäne, stadgar
fraga om Byggnaden, har Uistottet i brist af erfor-
derlige upplysningar och wederbörandes nrlätanden
uti bilagd- Projectet alt till nästa Riksdag bestå,
stockholm den 8 Ianuarii
Pä Högloft. Ridd. och Adelns
magnar
lsok. 6- OxenlhornL.
lipa Wäliofl Borgare-Ständ.
magnar
c. I. Lcbönberr.
göra, utan kommer samma Stadgande i Md af 38
L uti
1812.
Pä Högw- Preste-Ständ.
magnar
NaZn- LtLZnelius.
Pä Hederw. Bonde-Ständ.
magnar
L. Uriclston.
Ny Byggnads och ZusesynS Ordning-
Lörsta Artikeln-
Om Hus i allmänhet och huru Tomt af
Landbo byggas stall.
a:dra Capitlet Byggninga-V:n utsätter de Hus,
sm ä Bonde-Hemman bestås, men af denna Lagens
fbrestrift följer icke, att till det säledes omförmäldte
antal, särskildta hus mäste af Bonde byggas. Att
jinstränka delta antal, art sammanbygga flera under
rtt Taklag, och att likafullt förse Bonde med nödigt
Utrymme, erforderlig beqvämlighet efter sine behof.
ocr.igc upptysnrngar och wederbörandes Utlätanden, Utrymme, ersorocrilg vcqvmn^g^r
icke ansett sig för närwarande kunna nägon ändring »nstämmer bade wal ch ^
504
Den s3 Januari!-
i Manngärden, Stufwa med Förstufwa och Kammar,
sä inrättade, att den senare delar med förstufwan hu-
sets bredd, samt jemwäl en F< amkammare ä de orter^
der sädane brukas samt Abo oet ästundar. Der gär¬
den större ar, mä Landbo ock aga frihet att bygga
Gäste-stufwa under samma Taklag; dock räknas pä
ärliga Byggnadsstyldiaheten ett jädant större hus ic¬
ke till mera, an hwad för S-uswa och Kammar här
nedanföre utsattes; afwensom, derest uti Kammaren
och Gäste-stufwan eldstader inrättas, veste stola bestå
halst as Kakelugnar, som Landbo, ester råd och lägen¬
het, uppsätter af Tackjern, Kakel eller Tegel, med
rör, stjutspjäll af jern, hälst gjutne, och, jernluckor.
Hwardags-stufwan förses med köksspis och bakugn,
wäggfast sang, bord, bänkar samt käril- och mjölk¬
hylla. I boningsrummen stola wara nödige fenster,
minst en och en fjerdedels aln höga, samt en och en
half breda; golf och tak, det senare upplagdt pä bjel-
kar med behörig trossbotten, dörrar med läs och nyck¬
lar. Dörrar och fenster stola innanföre med foder
förses och boningsrummen panelas under taket och wid
golf.vet pä manligt sätt; Börandes a fenster-karmar-
ne understycket wara sä bredt, an del räcker z tum
utom wäggen, och är, pä öfra sidan, sä afsnedadt,
att det såsom watkenlist bewarar sä wäl wäggen som
brädfordringen nedanför fenstret ifrån röta, i hwi ket
afseende aswen pä undra sidan af samma list bör wa¬
ra en utplöjd rand.
Denna byggnad uppföres pä en asns Stenfot,
minst 16 alnar läng och io alnar bred inom knutarne;
samt alnar hög nedifrän Stenfoten och u-p under
Takfoten, sä att Bonings-rummen blifwa inwändigt
fyra alnar höga emellan golfwel och Bjelklaget, samt
att
Den 2z Januari!.
att nti winden beredes nödigt utrymme kill förwaring
mf Äbos mat-och sädes-förräd, som der uti lärår och
tunnor kan w pläggas, uraist akt särstildte kostsamma
wisthus och bodbyggnader behöfwa inrättas.
Ä större hemman, som hafwa mer än Sex tun¬
nors utsäde, mä dock byggas särstildt Wisthus och
Epannemälsbod, under ett ta", som dä förtaga hus
räknas. 1-rider förstufwan och Kammaren anläggcs
till förwaring af dricka och jordfrugter, en Källare,
som muras och, sä widt möjligkj är, hwälfwes med
grä- eller fand-sten, eller Tegel, och hwarkill nedgång
utanför huset beredes; afwensom ock i Förstufwan
tjenlig trappa upp tili winden inrättas, samt med sä¬
kert läs och stängsel förses. Winden stall af ett, en
aln högt och trc fjerdedels aln bredt fenster ä havar-
dera gafweln u plysas, samt hela huset wara uppfördt
under tak af spän, korf, ler och sågspån, smides-
flagg, klappersten eller halm med underlag as bräder
näfwer eller bark, eller efter hwarje orts lägenhet.
A de orter der sä kallade Ryggäs-stufwor waulige gi¬
ro, mä äfwen hädanefter sädane byggas.
Är marken under Bonings-rummen för kastares
anläggning otjenlig, kan källaren annorstädes inrattaS
och Spannemals-bod, hwarest särstildt fordras, dera
uppföras.
Byggas Bonings-rummen af Timmer, böra o-
willkorligen, genast efter upptimringen, knutarne dera,
till sprickors förekommande, med Tjära wäl öfwerftry-
kas, samt sist innom z:ne ar med bräder fodras, da
ock hela huset stall med rödfärg och viktriol pä man¬
ligt satt öfwerstrykas; och stall dylik anstrykning se-
Ljerde B-S s- Z. No 6Z ». 66. der-
506
Den 2z Ianuanl
Lermera hwart rotde äe förnyas, sä att bygn wenni
i möjligaste matto emot förruttnelse blifwa förwa
rad.
Port och Lider, der de brukas, jentte redstaps
hus och hemligik hus, stola byggas tillsammans a
korsvirke med brädfordring till wäggar, pä en alm
stenfot under ett tak af halm, tegel eller korf. Det
ta hus sär icke sättas närmare Sädesstufwan än
alnar, sä wida det icke är täckt med tegel eller torf.
Storleken af denna byggnad beror af Landbo
behof; men höjden derä emellan Stenfoten och öfrr
kanten af hammarbandet, mä icke öfwerstiga sju ab
nar, eller en wänlig brädlängd. Hela huset stal
hwart tionde är med rödfärg och victriol öfwerstrykas
3 §-
Landbo eller den, som ä annors jord sitter, mä
utan jordägarens lös, icke bygga utöfver hwad of
wan förestrifwit är. Gör Landbo annorledes och der
wid älitar hemmanets skog, böke säsom för äwerkan
samt ersätte stadan. I alla fall njura, för sädan
Lfwerlopps-hus, om de af wäbeld nedbrinna, hwar
ken Jordägare eller Landbo brandstod.
4 8-
Jfrän Manngärden, minst ioo:de alnar, bygge
Ladugården särskildt. Der stola wara Stall, Fähus
Färhus och S,vinhus, sä ock Loge och Lador, esle
som hemmanets afkastning det kräfwer.
. 5 §.
Den 2g Januari?.
507
Stal!, Fihus och Förhus stola byggas under
ett tak, sä höga, att allt för Krea uren nödigt foder
ina pä stullarne kunna uppläggas, utan att särskild-
te sä kallade gifwor eller foderrum fä inrättas. Fa.
huset skall pä det fact inredas, att krearurens krub-
bor, hwilka wändas mor wäggarne, dock deremellan
lemna runi för i-*- alns breda fodergångar. Hackar
böra inrättas öfwer krubborne, som göres af bräder.
Icke mä bottnar finnas i bäsen, utan desamma halst
2:ne alnar djupt fyllas med lös, ris, sågspån eller
torf, med mera dylikt, hwilket efter näoon rids för¬
lopp kan anwändas till gödning, dä nytt i stallet dik-
lägges. Fion och gängarne stola wara gjorde afl,
plankor eller hälst sten, och bakom kreaturet pä flon
urinrännor, som leda till gödsel-stocken, hwilken icke
fär ligga huset närmare än 2:ne alnar, och dit göd¬
seln utföres genom dörren, men ej genom någre der¬
till inrättade luckor. Urinrännan och flon, om den är
utaf bräder, stola hwart tredje är med tjära avstry¬
kas; Och uri ett eller flere hörn af Fähuset böra fin¬
nas imtrummor eller ock dragluckor ä wäggarne, nä¬
ra under bjelklagrt, för att afleda all fugtig och uri
huset instängd osund luft. Denna byggnad, som i
öfrigt mäste wara försedd med aure fenster af minst
i alns höjd och ^ alns bredd, bör, der lägenhet der¬
till gifwes, anläggas nära walken, och halst fä, att
brunn utr Huset mä kunna inrättas, samt att gödsel-
rvaitnet åkern eller ängen till godo kommer. Med
balm elier rör mä denna byggnad käckas. Swinhus
sä stort som erfordras anlagges wid gafveln af ett
hus der kreatur ej äro; Och mä deisamma äfwen med
rör eller halm täckas.
ä 8.
5o8
Den 2z Iannkrii-
6
Wid gaflarne af det i föregående § nämnde Fä¬
hus och under samma taklag uppföres af timmer e>
ler korsswirke med brädfodring till wäggar, loge med
ett elier flere golf, efter gärdens flor-ek. Pä stiste-
waggen, som blott blifwer en ä hwarje ändaj, emel¬
lan Fähus- och Log-byggnaden, göres dörr, hvarige¬
nom halm frän Loge-golfwet kan inkagas till kreatu¬
ren; äfwensom ock för samma andamäl sann foder¬
blandning, nägot röste för foderstullarne cmok Log-
golfwen ej inrättas. Desse hus stola det första äret
och sedermera hwart io:de är, med rödfärg och vi¬
ktriol anstrykas.
Tilläler ej markens läge, alt Lerbygqnaden be¬
qvämligen kan wid endera gafweln af de i Z:te §:n
nämnde hus uppföras, anlägges den tätt härintill pä
nägon annan sida, dock utan särffilld mellauwägg.
7 §-
Uppsättes den uti Z:le T omsörmälte byggnad af
Timmer, stola knutarne derä tjäras och bradfordras,
samt hela huset med rödfärg och victriol anstrykas,
pä salt Uti i §. förordnadt är.
8
Afsides och ej närmare Mann- eller Ladugårds¬
hus, än gno alnar, stall Badstufwa eller Mälte-hus,
der de hittills manlige warit, byggas. Uti Byalag
fär icke finnas mer än ett sädanl hus ä hwarje för¬
medladt Mantal; och stola de flere, fvm kunna ukgö.
ra ett
Den 23 Januari!-
Z09
ra ett helt Hemman, byggnad, underhäll och bruk af
berörde hus med hvarannan dela. Wid hwarje en¬
staka gärd, större eller mindre, mä en Badstufwa el¬
ler Mäliehus finnas.
9
Der stog och ymnig tillgäng pä wedbrand fin¬
nes, ma ock Ria afsides, samt minst zoo alnar, frän
gärden sättas. För sädane hus af Sten, Tegel eller
Ler, gifwes brandstod, men icke för dem, som af träd
uppföras, icke eller för Badstufwa eller Smidjor, hu¬
ru ock dessa kunna wara byggde. Ria äfwensom Bad-
stufwa eller Malthus, mä tackas med halm, torf eller
tegel, såsom för Landbo lägligast finnes.
ro §.
Ej mä nägor närmare till grannes hus bygga,
än minst 50 alnar. Bygger någor annorledes, has¬
me af all rätt till brandstod sig förlustig gjort, om
eldstada timar. Samma lag ware ock der, emellan
egne hus, det här ostvan förestrifne afständ icke iagt-
»ages eller särstildte Bränn- och Brygghus anlagges
närmare gärden eller andre hus, än minst ioo alnar
samt Smivjor zoo alnar.
ir T-
Hwad säledes och ester hwad nu sagt är, blifwit
byggdt, stall widmagthällas. Brister nägot i häfd
eller byggnad, bättres, och böteS som i 27 Capiklet
Byggninga Balken stiljs.
Andra
513
Dcn 2z Ianuarir.
Andra Artikeln.
Angående hwad till Byggnad anwändaS
bär ZusenS storlek samt huruledes de
uti bvggnad beräknas stola
Erfarenheten har wisat, att icke nägra hus aro
sä litet waragtige, sä otjenlige atr uiestänga den strän¬
gare köld, hwiiken u'i cll mera hardt Climatofta
cch större deleil af äret inträffar,' än de hitintills i
allmänhet byggde hus af timmer, hwattill wirke pä
mäna^ orter nu äfwen brister, och det som finnes, säl¬
lan .inehar den mognad, hwilken ar nödig om någon
waragtighet stall kunna pä räknas. Och fädane hus
fordra ofta, pä skoglösa orter lira stor, kanste äfwen
större kostnad an den, som sturle uppgå till ett mera
waragligt och i flere afseende» förmonligare byggnads¬
sätt. Härtill räknas med stal hus af brändt, jemwal
»brändt Tegel, Ler eller Gråsten. De i äldre och sed¬
nare tider härmed gjorda försök wittna otwifwelag-
tigt om deras företräde framför trähus, och kehofwet
samt en tilltagande stogsbrist kraswer, alt berörde
byggnadssätt, såsom i alla afseende» fördelagkigare,
mera allmänt widtages. Likwäl och da tillgängen af
härtill erforderlige materialicr icke pä alla orter äc
enahanda, men stundom finnes mera sivar, stundom
ock i ett eller annat fall alldeles saki "s, kan lill all»
män efterrättelse icke förestrifwas, kwilket ftrstildt
byggnadssätt mä följas.
Der är hwar cch en jordägares rätt, akt för sig
och fine Landbönder wälja och förestrifwa det sätt att
bygga af träd, såsom i föregäende Artikel utstakas,
eller af Tegel, Lera och Gråsten, hwilket lägligast
och
Den 2 g Januari!-
5H
icch efter hwarje orks^estaffeuhet finnes tjenligt; men
jehwad byggnadssätt som följes, stall ärliga byggnads-
jkyldigheten ä hel förmedlad gärd, kill storlek och
°r beräknas efter nedanföre fastställde grunder.
12 §.
Stufwa och Kammare med Förstufwa samt käl¬
lare under, stall inwändigt utgöra tillsammans en
längd af minst ,6 alnar samt bredd af io alnar.
Slik byggnad, för öfrigt sa uti allt beskaffad, som i
i 5 är förordnad', gäller, dä den uppföres af tim¬
mer, för 4, men rappad in- och utwandigt af brändt
Tegel eller Slaggsten för ra, af obrändi Tegel eller
af Ler för 8, och af Trästen murad med bruk, för
i Z ärS byggnad. Anlagges och muras ej kallare un»
der denna byggnad, afräknas härä eit ar i den ärli¬
ga byggnaden; och galle sadan särstildk inrättad källa»
re med öfverbyggnad af Träd för ett ar, af brändt
Tegel för Tre, af »brandt Tegel eller af Ler för Twä
och af Grästen med bruk för Fyra ars byggnad.
VZisthus och Bobyggnad af Timmer räknas för Ett,
af Tegel för Tre, af Lera för Twa, och af Sten för
Fyra ärs byggnad.
Den uti Z:dra z omförmälte byggnad» Tolf al¬
nar läng och Älta alnar bred, räknas, uppförd af
korfiwirke och rödfärgad, för Ett, rappad in- och ut-
ivändigt, af Tegel, för Fyra, af obrändt Tegel eller
Ler, för Tre, och af Gråsten med bruk för Sex ärS
byggnad.
!4 §.
S>2 Den Januari!.
14 T-
Stall, Fähus och Fårhus, sä beskaffade som i
5 F förordnas, med allt innanrede,Z sammanbyggde
u>i ett Hus, stola inwändigt innehålla minst 2.8 al.
nars längd och >Z alnars bredd samt 5 alnars höjd.
Denna byggnad, tillika med Swinhns ejler gardens
behof, gäller uppförd af Timmer och rödfärgad, för
Sex, men rappad innan och utan, af Tegel, för Fem¬
ton, af obrändt Tegel eller Ler, för Tolf, och af
Gräfte», murad med bruk, för Tjugu ärs byggnad.
15 §.
Loga, minst 7 2 alnar bred och A alu. hög med
tu golf, 7 2 eller 14 alnar laugt hwardcra, sä an-
laggde, som i 6:te tz förestrifwes, räknas af Korsj-
wirke, rödfärgad, för Tiva, af Timmer för Fyra, af
Tegel för Sju, af obrändt Tegel eller Ler, för Fem.
och af grä» eller sandsten med bruk, för Nio ärs
byggnad.
16 8-
Ria med Loga, minst 18 alnar läng och 12 al.
nar bred inwändigt, räknas ä den ärliga byggnaden,
uppförd af Timmer för Tre, af Tegel för Ätta, af
obrändt Tegel eller Ler för Fem, och af grä- eller
sandsten med bruk för Tolf är. Till denna byggnad,
der den icke förr finnes anlaggd, kan Landbo icke för-
pliqtas, men hwarest den tillförne är uppförd, stall
densamma såsom elt annat laga hus underhällas och
nybyggas.
i? §
Den 2z Januari!- Z'3
Ä »undre hemman m.l smärre huch wara efter
nödtorften och gälle de för lika ärs byggnad som nu
sagt är. Ware och Äbo stylvig att de hus, som
byggde äro, till alla delar i syngildt ständ widmagk-
hälla. Ingen ware pligtig, att bygga mer, än gär¬
den tarfwar efter Landets bruk och lägenhet.
78
De hus, hwarä halmtak äro tilläme, beräknas
i ärlig byggnad till Twä är högre, än ofwanföre
stadgadt är, när de befinnas täckte med bundne tak af
halm eller rör.
Tredje Artikeln.
Tm Rrono-Hemman och Landt-StateiuS
Boställen.
19 8-
Kronofogde stall med twenne af Nämden städa,
huru Bonde ä Krono-jord byggt och häjdat hafiver.
Wid sädane besigkningar böra bemälre Synesmän no¬
ga undersöka, hwad rillgäng af byggnads-ämnen ä
Kronohemman och Civil-Statens Boställen mä finn as,
sami derefter föreläggas Landbo och Innehafware lui¬
ru och hwar, i likstämmighet med hwad ofwan förorD.
nät är, han bygga stall, deröfwer ock h^nom strifte-
ligt bestcd af Syncmännen meddelas. Ä stoglöse ur-
ter, der, ä hemmanets ägor, finnes Lera och Sand,
tjenlig till Tegelstagning eller Lerhus-byggnad, elller
ock sand och gräfte», som med eller utan sprängning
Z'4 Den 2z Ianuarii.
kan mi mur anwändas, da stola de hus, som uti k,
5 och 8 Z § omförmäldle äro, af brandt eller obrändt
Tegel, Lera eller Gråsten uppsattas, sä framt ej Sy-
nemännen anse hemmanet sä swagt, att desi afkast¬
ning sädan kostsammare byggnad icke medgifwer; och
ager dä Aboen att malja hwilket byggnadssätt af de
sist berörde han för sig kjenligast finner. Kommandes
wid byggnads-styldighetens beräknande samt hmad an-
gär husens storlek, den grund följas, som uti 2.'dra
Artikeln sörestrifwen blifwit. Der färstildte Contrac er
om Hemmans byggnad och häfd med Kronan aro in-
gängne, bör dock detta Stadgande icke deruti till rubb,
ning leda. Dock stall ä Landt-Statens Boställen
Sätesbyggnaden af Jnnehafwaren uppföras efter de
ritningar, som Kongl. Maj:t, uppä Kammar-Collegii
underdäniga Project, i Räder för Landt-Slatens Bo¬
ställen sarstildt lälit fastställa, och med hwilkas un¬
derhällande, Byggnadsårens beräkning derä samt er¬
sättning för en Afträdare, förhälles, som om Militiä-
Boställen i zne Artikeln af denna Förordning sta^.
gas och förestrifwes. De öfrige husen mä, efter A,
boens mål, uppsättas af Trä, Tegel, Lera eller Grå¬
sten, likwal sä, som i esta Artikeln förordnas. Fin¬
nes wid ett Hemman icke någondera af de till Teael-
Ler- och Stenhus-byggnader nödige ämnen, sär Äbo
be i i, 5 och 8 HZ bcstrifne Hus, äfwen af timmer
eller siaggtegel uppföra; kommandes de af stagse¬
gel byggde Hus alltid att beräknas lika med Hus af
brändt. Tegel. Äfwen mä wid Boställen Badstufwa
för laga hus anses, och enär den, pä sätt 8.de Z fö-
restrifwer, anlägges, pä ärliga byggnaden beräknas i
sörsta graden för Ett, i tredje för Twä, samt i fjer¬
de för Fyra är.
20 §.
Den 2 g Januari!-
5?Z
Pä Krono.Fogde-Bostälten stall Häradsstrifwa-
ren och ä alle andre civile Boställen Krono-Fogden
med twänne Namdnnän ofwannämnde besigtning och
förestrist förrätta och meddela. Nöjes icke nägon der¬
åt, mä han, innan klockan Tolf ä Trettionde dagen
ester erhällen Del af Syne-Jnstrumemet, sig befwära
hos Konungens Befallningshafwande i Länet, som
derefter om byggnadS-sätkec förordnar, med rättighet
för den misinöjde, att äfwen deröfwer klaga ä tid och
ort, som i andra Oeconomista mäl sörestrifwen är.
Ej mä ä Krono- eller Civil-Statens Boställs¬
hemman, någon nybyggnad hädanefter företagas, in,
nan pä förrberördt sätt undersökt och sörordnat är,
huru och hwarest byggas stall.
22 §.
Bygger nägon utöfwer de Laga hus, som ä ett
Krono-Hemman bestäs, mä han om ersättning derfö¬
re med Efterträdaren öfwerenskomma, eller ock öfwer-
loppshusen borrtflyttas, sä framt icke detze äro af
hemmanets Timmerskog med behörigt tillständ uppför¬
de, dä de ej frän gärden afföras sä, men kunna pä
ärliga reparationer och förbättringar Afträdare» godt-
göras.
2Z L-
Pä Konungens Befallnrngshafwandes Boställen
samt de större, som blifwit Landt-Staten tilkstagne och
förut warit Kungsgärdar, eller njuta Sätes-frihet,
förhälles som derom sarstildt förordnad! är.
24 L-
Zl6 Den 2z Januarlt-
<
24 Z-
H/part är skosi omförmäldte Synesmän städa,
huru ä Krono och Civile Boställs-hcmman Abo bygg!
och hafval hafwer. Derwid förfares i ailo fä/ som
27 Cap. Byggninga-Balkcn förestrisw-r.
Zjerde Artikeln-
Dm prästegärdS Byggnad.
25 L-
Der Lera och Sand, tjenlig kill Tegclflagning
eller Lerhusbyggnad, finnes, mä Säkesbyggningen,
halst as Tegel eller Lera, såsom i afseende pä husets
waraglighet och Skogsbesparing fördelagtigast, upp¬
föras under Tak af Tegel eller Spän. Om storlek
och indelning af detta Hus mä Pastor med Socknen
öfwerenskomma. Sker ej äsämjan, uppföres huset
Zo alnar längt och 15 alnar bredt inwändigt. Rum¬
men stola minst wara 4^ alnar höga emellan golf och
rak; Och ofwanpä BjeMaget böra de yttra wäggarne
Uppföras twä alnar höga, sä akt nödigt utrymme i
Winden mä för Äboens behof blifwa akt tillgå. Pä
ena ändan af detta Hus indelas twä Kamrar, hwar-
dera 8 alnar läng och 7^ alnar bred. Midt uti Hu¬
set blifwer Sates-Stufwan fjorton alnar läng och tio
alnar bred. Förstufwan blifwer der utanföre, och pä
andra andan af huset inrättas köket med Kammare
derinnanföre, som tillsammans swara i storlek emot de
twenne först omnämnde rum. I winden afdeles wid
gaflarne en kammare ä hwardera andan af byggnin¬
gen. Alla Eldstäder, utom i Köker och stufwan, sto
la be.
Den 23 Ianuarii- 517
la bestå af Kakelugnar med rör, gjutne skjutshåll och
jernluckor.
26 Z.
Pä ena sidan af gärden, HM 50 alnar frän
Satesbygtzningen uppföres under Tegel- eller Torftak
e t bus, minst 15 alnar längt och 10 alnar bred! in¬
vändigt, hwarest inrättas Wisthus och Bov, blif-
wandes winden öfwer Veste bodar aswen till Spänne»
uäls-m plag inrälkad. Pä minst ivo alnars afstånd
anlägges Brygghus mod Bakugn och Köksspis, och
blifwer detta hus minst Tretton alnar längt och Tio
alnar bredt.
27 L-
Ladan med twenne golf och Loge midtuti, som
proportioneras efter Tenial-Tiondens storlek uti För¬
samlingen, och uti Ladugärden sättes, uppbygges af
korstwirkc med brädfodring och rödfärgning, eller ock
af Tegel, Lera eller Sken. och täckes med bunden
halm eller ester ortens bruk; men i de Pastora er,
hwarest för de fleste hemman tertialen utgöres i rin¬
nande säd, förhalles efter särskildt ingängne öfwerens-
kommelfer.
28 §.
Näst intill Tionde-Ladan och under ett Taklag,
uppföres, der tillgäng pä sädane Byggnads-ämnen
gifwes. hälst af Tegel, Lera eller Sten, en byggnad
mnst Tjuguätta alnar läng och Fjorton alnar bred
inwändigt, hwaruti inredes Stall med Sex spiltor
emot den ena gafweln, Fähus sexton alnar långt,
5i8
Den Ianuartt.
hwilket wid nybyggnad inrättas, som i z:te 8 förord
nadt ar.
29 Z-
Ofivannämde Fem Hus, som alle, utom Sates
och Ladugärdar, samt afhyste rä- och rörshemman ef
ler det oförmedlade Hemmamalet bygga, stola Sock
neman med tak och innanrede kill Kyrkoherden! sardi
ge öfwerlemna. Dä, ester stedd besigtning, som de
den askas, af Krono Fogden etter, om han jäfagttg
ar, af Häradsskrifware,!, med o:ne utsockne Nlmce
män, i narwaro af Församlingens Önrbud och Kyri
koherden förrättas mä, husen funnits i.fullt ständ
färdige wara, stall Kyrkoherden dem widmagthälla,
utan ait Socknen deraf bcswäras. Men när huse,
af alder och bruk och ej af Jnnehafwarens wanryck
sörfalla, dä stola Socknemannen dem bygga, eller, s
wida husen finnas sä sörfallne, att en hufwudsakeli.
reparation erfordras, dem efter Synerattens pröfning
pä deras kostnad bättra. Nödige Byggnads-ämne,
tagas ä Prästebolets agor, der sädan. tillgäng ar, ai.
Le afwen äro tillracklige till den Prästen oliggandil
byggnad. Ej mä med flyttning eller ombyggnad a
Socknens hus Pastor sig befatta, utan sä är att för
samlingen dertill lof giswer.
§-
Tarfwar Prästegärd esker desi agor och lägenhe
ter flere hus, bygge och uppehälle Präst dem sjelf, el
ler gälde det svin brister.
Z! §.
I Manngärden stall Präst, hälst under Sätes
bygg,
Den 2z Januari!.
5-9
byggningen, med sarstild uppgäng utanför huset, eller
pä annat kjeuligt ställe, uppmura källare, minst 8 al¬
nar lang och 7 alnar bred inwändigt med hwalf af
tegel e ter sten. Anlägges den teie under Satesstuf-
>van, uppföres deröfwer Drange-stufwa med serskild
Förstufwa, spis och allt tillbehör, som i alla fall bör
wid Prästegård finnas. Källare gäller ensamt för z
ars, men med Drangstufwa till öfwerbyggnad, af
Timmer för Fyra ärs, af Tegel för ätta, af Ler för
Sex, och af S en för Tio ärs byggnad. Bygges
Dränge-stufwa ensamt, som dä äfwen bör wara minst
8 alnar läng och 7 alnar bred, beräknas den ä ärli¬
ga Byggnaden, af Timmer till Etc af Tegel kill Tre
af Lera till Twä och af Sten lill Fyra är.
32 §-
Afsides och ej närmare Mann- och Ladugårds¬
husen än ZvQ alnar, bygger Kyrkoherden ett Tork¬
hus, eller sä kallad Badstufwa, minst io aln. längt
och 8 alnar bredt, med sine behörige lafwar, under tak
af Torf eller Tegel, och räknas detta hus, af Tim»
mer för i Z, af brändt Tegel eller slaggsten för Fyra,
af obrandt Tegel eller Lera för Tre och af Sten för
Sex ärs byggnad.
I Ladugarden, som icke närmare Manngärds-
husen än 100 alnar anläggas får, stall Kyrkoherden
bygga Fähus, Färhus och Swinhus ester nödtorften
under ett tak af wäl bunden halm, torf eller tegel.
Sädan byggnad, anlaggd och inredd pä sätt 5 Z fö-
restrifwer, minst 24 alnar tang, 14 alnar bred och 5
aln.
Z20 Den 2Z Ianuarii.
alnar hög inwändigt, galler, uppförd af Timmer och
rödfärgad för sex är, af brandt Tegel, rappad innan
och utan, för Femton är, af obrändt Tegel eller lera
för Tols och af gråsten e! er sandsten, murad med
bruk, för Tjugu ärs byggnad.
34 §.
Nast intill denna byggnads ena gafmel samt un¬
der samma taklag uppsätter Kyrkoherden alKvrstwir-
ke eller stolpar med stiften till wäggar, sitt redskaps¬
lider, sammaubyggdt med Sädeslada», som bestar af
Loge samt ett eller twanne golf, lampadk ester nöd¬
torften och gärdens storlek. Detta hus med tillbehör
och behörigen rödfärgadt, räknas för Tre och ett halft
ärs byggnad af Timmer; men galler uppbygdk af Te¬
gel, för Tio, af obrändt Tegel eller Lera för Äkta
och af gråsten eller sandsten för Fjorton är pä Bygg»
nads-styldigheien.
ZZ §.
Hemligt hus och Hönshus af Timmer, rödfar-
gadt, uppbygger ock Kyrkoherden; och beräknas desam¬
ma äfwen ä ärliga byggnaden efter hwad för hus af
lika storlek stadgadt är.
36 §.
De wid Präste.-bolen befintelige Torp och lägen¬
heter, stall Pastor till hus och jord wid magt och lag¬
ligt ständ bibehälla. Ej mäge de ncdrifwas eller för¬
läggas wid answar af laga bot och ersättning. Men
snarare bör en Pastor ä Prästegärds-ägor, der lägligt
finnes, anlägga nya torp, hwilkek honom utan förhin¬
der
Den 2z Iänu-ril. Zsr
der bör tillatas, dock utan rättighet att dem ät nå¬
gon bortstävja för längre än sin tjenstetid.
Den Pastor, som upptagit och anlaggt nytt torp,
men ej i Eolf är fäkt sig deraf begagna, stall efter
Syne-rättens bepröfwande, derföre af Efterträdaren
njuta ersättning salunda, akt pä den bestämda an¬
läggnings-kostnaden afgär en tolftedel chör hwart är
Pastor deraf nytta haft, och öfwerstottet betalas af den
nya Tillträdaren.
37 5-
Med byggnad af Ria förhälles som i y § stad¬
gadt är.
38 L.
I de Landsorter, hwarest, efter serskildt ingäng-
ne öfwerenskommelser, Församlingarne till sitt Prä¬
sterskaps hjelp och understöd al! nödig byggnad wid
Prästegärdarne eller nägon del deraf sig ätagit, sä-
som ock i Skäne och Halland, Utgöres Byggnads¬
skyldigheten af dem, som dermed härtill beswärade warit.
39 §-
Dör Präst, eller flyttes han till annat gäll och
finnes wid Husesyn, alt han byggt mer, än honom i
ärlig Byggnad älegat, dä stall han derföre njuta be¬
talning af den, som efter kommer. Bygger Präst för
sin beqwamlighet flere hus, än Prästegård larfwar,
gange dermed som i 26 Capitlet 2 § Byggninga-Bal-
ken stills. Ej mä Präst päräknas nybyggnad, dä
husen äro i laggildt ständ.
Fjerde B:S s. ä N-s 67 — 68. 40 tz.
522 Den 2Z Ianuani. -
40 8.
Capellans-Boställen byggas af Jnnehafwanil
alldeles sä, som för Krono-hemman osman ulfält fin-
nes.
41 8-
Hwart semle är owillkorligen, samt deremellan,
enär antingen Präst eller Församlingen dek ästundar,
hwilket dock ej sär ste mer än en gäng om ärei,
stola bcfigtningar ä Kyrkoherde- och Capellans-bord
hallas, dä det efterses om hus, aker och äng af Jin
nehafwaren warda byggde, widmagthällne och förbät¬
trade; Och stall det äligga Länsman eller Lands-Fi-
scal, att, i händelse as någon försumlighet derutin¬
nan, befordra Jnnehafwaren till Laga answar och till¬
hälla honom att fullgöra hwad som eftersatt är
Men wid Boställshafwares ombyte eller flyttning,!
förordne Konungens Befallningshafwande i Länet ei^
ordentlig af- och tillträdes Husesyn, som Häradshöf¬
dingen med Nämden i samtelige wederbörandes när
warö förrättar, dä ock Församlingens Hus beflgligasl
hwarföre Synerätlens Ledamöter ä Kyrkoherde-Bo^
ställen njuta det i gällande Taxor stadgade arfwode^
som ä Syne-Jnstrumentet utsälkas bör; men sör sy»
ä Capellausbord bestäs icke nägot arfwode. Mo!
Härads-Rätts wid sadan syn fartade Urflag wädjas
under Lagmans-Rätt-
Zemte Artikelil-
Om Nilitiä Boställen
Med upphäfwande af sä wäl Husesyns- och Bo¬
ställs-
Den 23 IanuKrtt-
52Z
ställs-Ordningen för de Jndelce Regementerne till Häst
och Fot af den 15 <Lepiember 1752 samt Förklarin¬
gen deröfwer af den az Januarii 1770, som öfrige ^
derom gällande Författningar, warder härigenom till
allmän efterlefnad derom stadgadt som följer:
42 8-
Dä redan stadgadt är, alt de Reserve- och Sä¬
teri-frihets medel, jemte andra tillgängar, hwilka frän
äldre tider till Boställs-byggnader warit- anslagne,
men i början Regementswis fördel es och disponerades,
böra utgöra en ostyckad Cafla för Boställs. Werket i
gemen, sä stall samma Cafla ock hädanefter, enligt de
här nedanföre stadgade grunder, lin Boställens bygg¬
nad och upphjelpande endast anwandas, samt, till
följe deraf, frilagas frän alla andra gravationer än
hwad som ätgär lill Husesyns-Contoirets i Kongl.
Krigs-Collegio aflöning, pä sätt derom redan är sör-
ordnadt.
43 8-
Caracrers-Hulén a Boställen, hwilka helt och
hällit pä Militia-Boställs Casians bekostnad uppfö¬
ras, stola- efter hwarje Orts beskaffenhet, samt hwar
och ett Boställes olika trge samt tillgäng pä Materi-
alier, byggas aningen at Sten, Tegel, Lera eller
Timmer.
44 8>
Dä ett sadank Carackershns stall uppföras, bö¬
ra alltid twenne kostuads-Förflag derötwer afgifwas
till Kongl. Krigs-C llegium, nemligen det ena-för
Bygg-
Z2« Den 2z Januari!.
Byggnadens »verkställande af Tegel eller Lera, och det
andra för dest uppförande af timmer, derefter Colle-
grum beräknar hwilketdera byggnadssättet är förmon-
ligast samt meddelar deröfwer sitt Besirik, hwarwid
Colleqium iakttager, att pä sksglöse Or-er böra Sten»
eller Lerhus uppföras, men der tillgäng pä trmmrr
finnas, kunna Trä-byggnader lillätas.
45 Z.
När salunda är gifwit as hwad beskaffenhet
Byggnaden skall wara, kan den uppföras efter inrop
pä entreprenad Auction, men i brist af Auenon ge¬
nom beting med Boställs-innehafwaren eller nä-
gon annan person, hwilken dock för fullgörandet af
hwad han sig ätagit bör ställa behörig borgen. Skul¬
le derwid hända, att den som således arbetet sig äta-
git icke fullgjordt hwad honom enligt Contract ale-
gat, sä att antingen byggnaden wore mindre, än den
enligt ritning borde wara, eller ock samma ritning i
utförandet wore sä öfwerträdd, att det ej med ändring
eller förbättring kunde hjelpas, sä skall Entrepreneu-
ren wara skyldig att en ny och riglig Byggnad änyo
uppföra. Befinnes ater andre felaktigheter, härrö¬
rande af mindre goda materialier eller mindre nog¬
grannhet wid arbetets »verkställighet, bör Syne-Rät-
ten derom göra behörig anmärkning och ett molswa-
rande afdrag göras ä Entreprenads-summan, hwaraf
alltid en del intill Byggnadens afsyning bör innestä;
Börandes Syne-Rätten tillse, att wid alla dylike
Byggnader, de till rättelse derföre gjorde Förordnan¬
den noga följas och efterlefwas; Och äligger Rege¬
ments-Chefen, akt deröfwer hälla tillsyn att byggna¬
den warder förswarligl och ester ritning samt Contract
upp'
Den 2 g Januari!. 525
uppförd. Med Tegel eller spän, samt i förra fallet
hälst med underlag af bräder, böra dessa Hus täckas.
I de Landsorter der Tegel eller spän ej arv att till¬
gå, mä i nödfall öfwer» bräder eller torf nyttjas.
46 §.
Öfwer sä wäl werkställd nybyggnad som repara¬
tion, bör besigtning hallas och Besigtnings »Instru»
mentet till Krigs.Collegium insändas.
47 §-
Sedan ett Caractcrs-Hus säledeS blifwit upp-
fbrdt, stall det äligga Boställs-innehafwaren att det¬
samma underhålla och warda icke allenast med tidige
reparationer af smärre bristfälligheter, hwilka i bör¬
jan äro lätte att »verkställa, men hwilka, vin de ur-
aktlätas, kunna »nedföra större olägenheter, utan öf¬
wer» förmedelst anstrykningar utwändigt med Victri-
vl, Rödfärg eller Beckolja, efter som nyttigast pröf-
was och tillgäng derpä finnes; och blifwe det pä Bo¬
ställs-Innehafwarens answar att sädant werkställes.
Deremot ochs dä onekeligen mycket bidrager till be¬
ställd af de Caracters-hus, sorn af träd byggas eller
byggde äro, att de i tid med trädfodring ester rapp¬
ning förses, och hwilket säsom medförande dryg kost¬
nad, ej kan Boställs-Jnnehafwaren äläggas, bör
Boställs»Cassan, der sädane Byggnader det tarfwa
och Syne-Rätten sädant nödigt anser, dertill medel
ansia; Äfwensom, i händelse af brädfodring, första an¬
strykningen deri; likasom ock Caracters-husen pä sam¬
ma sätt böra med nya tak förses, enär Syne-Rätten
ögonskenligen finner, att det gamla taket icke af ester-
526
Den 2z Januarii.
Den 23 Janna rii.
5-7
lätet widmagthällande, ulan genom lid och af alder
förfallit; dä likwäl ä kostnaden lill det nya rakel bör
afdragas wärdet af hwad utaf det gamla annu ka»
wara brukbar:. Pä samma satt förhälles äfwen med
dörrar och fenster, dadé af alder blifvit sä bofällige,
att de ej genom reparalioner pä något fäkt kunna
upphjelpa^; och bör härutinnan ingen stillnad göras
emellan de Boställen som äro Kvngsgärdar, Säteri¬
er eller Krono-hemman, utan böra de alla denna för¬
mon åtnjuta. Kunnande besia reparationer, likasom
Nybyggnaden, werkställas anlingen efter räkning eller
genom beling, och dä äfwen förstotter, ehuru ej utan
borgen, jemwäl kunna äga rum.
Alla öfrige, här ej nämnde reparationer, stola
werkställas afBoställscknnehafwarcn, och om, wid desi
afträdande, uägm skulle finnas uraktläiit, utsäkte dä
Syne-Rät en hwad den afträdande derföre i pennin¬
gar stall lilllrada-en godtgöra, om bristfällighe er in
natura ersättas; hwarcfker det stall äligga rillträda-
ren att genast bättra det bristfälliga, wid answar att
ny byggnad uppföra om den gamla genom dröjsmål
blifwit förderfwad.
Dä något Ciracwls-huS är sä förfallet att det
ej mera län begagnas, bör det af vederbörlig Syne-
Rätk uldönnnas, »nnan näg t nytt i desi ställe kan
erhällas. Synr-Rättcn bör dervid hafwa sig lill bi¬
träde en sörsareii och sticklig Bygg- och Murmästar
re, och sär ingen Caracters-byggnad utdömas förr än,
under littg Eds plikt, noga blifwit granstadt, under¬
lek! cch bezui!i.il, atl Byggnaden icke igenom efter-
lä: it
-.
Dkit widmakthällande i ringaste matto tagit stada,
Akan af älder förfallit, äfwensom akt densamma ge.
tom förbättringar hwarken pä ett eller annat sätt,
stätt att hjelpa, i hwilken händelse offentelig Auction
pä den gamla byggnaden utlyses och hwad derföre in¬
flyter Militiä-Boställs-Casian till godo kommer.
49
' Wid Caracters-hus byggnader mä äfwen hädan¬
efter det indelte Manstapet, ware sig Ryttare, Dra¬
goner eller Soldater, fä nyttjas lill allt Handtlang-
nings-arbett, mot betalning som utsattes till rrefjer-
dedelar af hwad Markegängs.Taxan i Orken stadgar
för ett Dränge-dagswerke.
50 §.
Sedan Kongl. Majrt i Nader stadgat, att wisie
Boställen under 32 ärs tid böra bortarrenderas och
derjemte i Näder sörordnat, att alla ä besia Bostäl¬
len warande Caracters-hus stola borksälias för Mili-
tiä-Boställs Casians räkning, njute Jnnehafwarne sä
wäl af dem, som af de Boställen, hwilka ej aro bort»
arrenderade, men hwarä inga Caracters-hus finnas,
den inq vartering, som hittills stadgad warit, eller som
Kongl Majkt, enligt tidernas förändrade stick,, kan
anse lämpelig att framdeles stadga.
51 T-
Nar sä händer, att nägot Boställe skulle genom
mädeldHelt och hällit eller till en del asbrinner, och
Bvstallschafwaren icke eller kan hafwa full tillgäng
tili desi äter-uppbyggande af den i Häradet bewiljade
Brand-
§28 Den 2Z Januari!.
Brandstod, svin i Länen olika utgöres och sällan siva.
rar emot den timade stadan ä laga husen, will Kgl.
Maj:t i sä bestafsade omständigheter tillägga eu slikt
albrandt Boställe, ett, twä eller högst ire srihets-är,
med ersättning för rän an af Bostället efter Krono,
wärdering, sedan öfwer Eldstadan blifwit lagligen
ransakadt och dömdt, och Landshöfdingen i Orten dera
stadfästelse lemnat, samt ansökning derom med hela
ransakningen och wärderingen till Kongl. Krigs-Col-
lcgii närmare stärstädande inkoinmit, som, efter be¬
funnen ngtighet, sedan föranstaltar om Medlens an«
ordnande till wederbörlig disposition.
Wid de brandsyner, hwarom i denna Författ¬
ning här nedanföre stadgas, bör dock noga efterses
och synas om nägra brrstfastigheter finnas,j som kun¬
na medföra fara för eld, och om sä befinnes, äläg-
geS aboen, att dem inom wist förelaggd tid bota;
kommer sedan eld lös uli ett wid Brandsynen, salun¬
da för felazkigt befunnit hus, och gitter icke Äbo wi>
sa, att han de anmärkte bristfälligheter inom honom
förelaggd tid bättrat, enar sädant emellan Brandsy.
nen och Mädelden kunnat medhinnas, dä undfäs in¬
gen Brandstod eller ersättning af hwad namn den
wara mä. Om äler Carac ers-hus asbrinner, utan
att Boställs hafwarcn, pä sätr nämnt ar, dertill »väl¬
lande warit, njuter han Inkvartering intill desi ert
nytt hus i det afbrändas ställe blifwit uppförde.
5Z §.
Dä ett Caracters-hus afbrunnit, stall det älig»
ga Bostälshafwaren a t läka hopsamla och i för.var
taga alla de materialer, som i något afseende kunna
wara
Den -g Jarmar!!-
52Y
ara anwändbare. Star nägon del af huset qwar,
ligge äfwen honom att detsamma täcka emot skälig
ersättning derföre af Boställs-Caffan. Efter »veder¬
börlig bestgkning ä brandstadan och uppå deroin gjord
anmälan, ina dek tillkomma Kri-s-Collegium att
förordna om de salunda efter Eldswädan samlade gam-
la Materialer stola genom Aucrion bortsaljas, eller
till ny byggnads uppförande begagnas.
I 5Z L-
Sedan af Kongl. Maj:ts fastställde Ritningar i
Räder äro gifne till behörig efterrättelse» fä wäl in¬
ga Caracters-hus derisrän arwika, och borde således
i anseende till dem ingen fräga kunna Uppsta om nä¬
gon serskild ersättning af- och tillträdare emellan.
Skulle likwäl en Boftälls-innehafware, utom det or¬
dinera Caracters-huset, hafwa uppfört nägon särstild
byggnad, ledande antingen till beqwämlighet eller
prydnad ivid Bostället, dä mä särstild öfwerenskom-
melse derom af. och tillträdare emellan träffas; Åsäm¬
jas de ej, åge Afträdare»;, att hwad säledes byggt
bortflytta. Enahanda färhällande blir äfwen dä en
Boställs-hafware prydt rummen i Caracters-huset med
bättre och dyrbarare tapeter än honom älegat eller der
lätit göra wäggsaste meubler.
54 §-
Pä alla de Boställen, der af Boställs-CasianS
medel Caracters-hus uppföras och ingen behällen el¬
ler tillräcklig källare förut finnes, stall äfwen en god
Drickeskällare bestäs, hwilken, sä wida tillfälle dertill
är, bör af grästen muras och med godt Tegel hwälf,
was
5zo Den 2z Ianuarii-
was. Denna källare bör anläggas under Caracters-
byggningen eller nägot af de laga husen, i händelse
jorvmonen eller Berg icke göra sädant omöjligt, i
hwilket fall densamma, efter Syne-Rättens bepröf-
ivande, mä anläggas pä annat dertill passande ställe
ä Boställets mark, samt med särskildt tak förses. Se¬
dan källare säledes är byggd, bestäs ej widare någre
medel, hwarken till dess underhällande eller framtida
flyttning ä annat ställe, utan bör densamma af Bo-
ställshafwaren framgent underhällas.
55
Den Regements-Ches eller Officer, som innehar
ett med Caracters-hus försedt Boställe, men wistas
annorstädes, ware skyldig fä föranstalta, att huset
warder behörigen wärdadt, wid answar att ersätta den
skada, som af husets ödelemnande kan förorsakas.
56 F. »
Skulle päMilitiä-Boställen finnas öfwerflödiga
hus, som wore Äbo till last, dä esterlates Jndelttings-
hafwaren, esker föregången laga Syn eller besigtning
samma hus ait nedtaga och försälja, om de derstädes
icke kunna ny tjas, allenast deras wärde kommer Bo¬
stället kill godo; dock mä inga hus flyttas frän de
Stabs-Compagnie-Boställen, som warit Kunasgärdar
och pä hwicka Stenhus eller andre ansenlige byggna¬
der kunna finnas, eller med dem en sadan ändring
ste, med mindre Kongl. Majus Nädiga Resolution
i hwarr mät särsk ldk dertill kan erhällas. Icke de¬
sto mindre behåller e t dylikt Boställe, hwarä ingen
Caraclers byggning bliswer, sin förra natur, och äger
< Vo-
Den 23 Ianuarn-
531
oställshafwaren sedermera jemwäl deröfwer samma
ispo ition, svin hpnom förut tillkommit; Men om
llabs Compagnie-Bostället är uti Regementet bät¬
tre belägit samt till skog och ägor fördelagligare, än
Mbs-sätet och af lika hemmantal, sä will Kongl.
7.aj:t, dä Jndelningshafwaren dermed begär ombyte,
ch Landshöfdingen i Orten jemte Syne-Rätten det
lödigt pröfwar, samt Krigs- och Kammar-Collegierne,
eröfwer blifwit hörde Sig i Näder mläta, huruwida
illstand dertill kan gifwas, i hwilken händelse Com-
'agnie-Bostället dä kommer att ikläda sig samma natur
>ch rät ighet som Stabs-säket; Dock bör wid sädan sökt
'nöring sä mycket mera noga tillses, att densamma icke
na ste för någons enskilt» afsigt, att Efterträdaren sär
kä ig anledning att klaga deröfwer, som ingen wida-
e ändring sedermera kan lillätas.
27 Z.
Hwar och en Boställshafware, den ena ef er den
andra, stall wara pligtig att intill Fardagen dä han
sitt Boställe afträder, hälla sin Caracters-byggning
vid makt till wäggar, tak, golf, fönster, dörrar,
spislar och murar med mera, och det till samma
byggning för alder och bofällighet rudömd bliswer, ri¬
tan att sädant pä den ärliga byggnaden får afräknas
elter någon ersättning af Efterträdaren sökas, hälst
Kongl. Maj:! i Näder lemnar Bosiätlshaswaren Sä¬
teri-friheten alldeles oberäknad ä de Boställen, som
den njuta, äfwensom Kneckte- och Bätsmans-friheten
ät alla andra Boställen, u om andra förmoner, som
hwarje Boställe särskildt kan åtfölja.
58 L-
szr Den s3 Januari!.
58 §.
Dä någon Nybyggnad stall ste af de hus Äbs
sjelf bör bygga och underhälla, iagttages derwid sä i
anseende till antal och be stafse nhe t, som byggnadssätt,
hwad i g Artikeln har ofwanföre om byggnad ä Kro-
no-Hemman och Landt-Statens Boställen stadgas; Och
bör wid af- och tiltlrädes^syncn, samt deremellan wid
Oeconomiste Bestglningar, efterses hwad tillgäng pä
Byggnads-ämuen finnes. Dä Nybyggnad anordnas,
bör äfiven af Syne.Rätten lemnäs ordentelig förestrifi
af hwad flags makerialier sä wäl so.m huru byggas
stall; är »ägor med sadan förestrist missnöjd, söke
deri ändring pä satt 92 H. stadgaS.
59 §-
De hus, som uppföras af brandt eller obrändt Te-
gel, Lera, Grä- och Sandsten, afraknas ä den ärliga
byggnads-styldigheten efter den grund som uti 2:dra
Artikeln är antagen. Dock sä atl Sätesstufwan blif-
wer lika med den ä andra Boställen, pä sätt i Z.
stadgar.
60 tz.
Dä, enligt 1752 ärs Boställs-Ordning, en wist
gradation Boställen emellan ar utstakad, och de ef¬
ter den tiden ä dem uppförde byggnader af timmer
derefter i högre eller lägre äratal blifwit beräknade,
kommer samma gradation och beräkningsgrund af
byggnads-ären att äfwen hädanefter följas i anseende
till a'la byggnader, som redan as timmer äro upp¬
byggde; hwarwid säledes 2 § uti r:dra Afdelningen
af
Den 2g Januari!. 533
f berörde Boställs-Ordning tjenar till efterrättelse,
ch deruti ingen förhöjning i äracalet utöfwer hwad
sdje graden u sätter, mä äga rum. Deremot och
ä utrönt är hwilka olägenheter en dylik gradation
edför samt dessutom ett hus ä Boställen af i:sta
raden bör byggas lika waraktigt som ett dylikt ä
oställen af Z.-dje graden, samt följaktligen äga li-
a länge bestånd, kommer samma gradering hädanefter
elt och hältet att upphöra och beräkningen af ärliga
yggnaden att ste pä sätt som föijer.-
Sätes-Stufwa med Källare under - 8 är.
Redstaps-hus, hemligit hus, Port och Lider 2
Stall, Fähus, Fårhus och Swinhus - 7
Särskildt Stall pä Eavalleric - - g
Bodbyggnad - - » a
Loga » - - - - 6
Ria der sadan finnes » » 5
Badstufwa och Mältehus - - 2
Wagnshus
För att aker bereda en Afträdare en billig ersätt¬
ning för den öfwerbyggnad, honom wid hans afträde
till äfwenkyrs kan tillkomma, och för a!t lämpa den¬
na ersättning efter den olika kostnad, som kan wara
gjord ä en byggnad, h,vartill Timret är hämtat frän
Allmänning eller köpt pä närmare eller längre af¬
stånd, och hwarigenom Boställens gradation morwäges.
sä bör alltid tz- någon Nybyggnad uppsattes, e t or-
denkeligt kostnads Förslag upprättas innan arbe ek bör¬
jas, och wid fräga om öfwerbyggnads-är, ersättnin¬
gen beräknas den afträdande pä det sätt: att Kost-
nads-Förstagets hufwudsumma divideras först ne d det
äratal, hwartill den i frägawarande byggnaden, är br-
' P.
ZZ4
Den 2z Ianuarli.
räknad, derigenom till en början utrönes, huru myc
ket pä hwarje är belöper och hwarefter wid hwarj
tillfälle lätt beräknas huru mycket tillkommer de
Afträdande, enär hans öfwerbyggnads-är äro gifne c
hwilka af Syne-Rätten lätt bestämmas, ekler de ->
honom uppförde byggnader och de grunder denna För
ordning i öfrigt förestrifwer. Hvad i detta afseend
sälunda är stadgat, galle äfwen för öfwerbyggnad a
Sten, Tegel, Ler-och Korsi-wirks-byggnader.
6i §.
Säsom en allmän Regel wid byggnader mä ay
ses, att om Gärds!om ens belägenhet ej medgifwk
att husen, pä sätt förordnadt, uppbygga, utan i de
ställe flere smärre byggnader till ett och samma bo
hos nödwändigt erfordras och sädane byggas hwilka
pä Syne Rättens noga bepröfwande och tillätelse ali
kommer, kunna flika smä hus tillhopa icke för nm
än ett laggildt anses och beräknas.
Till Trädhus sär nyk'jas moget furu eller i brill
deras utwaldk Gran-Tmrmer, hiv rtill, när tillgäng
pä Boställets mark ej finnes, Bosta!lshafwaren äger
rättighet, att när han det ästundar erhälsa utsyning
ä Allmänna Parker der sadan tillgång finnes, pä sali
Kongl. Majus Nädiga Förordning om stogarne i Ro
ket af den i Augujii 1805 derom stadgar.
Som det icke ringa bidrager till Skogacnes be¬
sparing att Ladugärds-hus, hwilka lill sine nedre
hwarf snarare taga röta än andre hus, fä medelst
reparation af nytt wirke iständsättas, sä mä det wa¬
ra en Bostälishafware öppet, att, om han finner eli
sä-
Den 2g Januari!- 535
sädant kunna af nytt och gammalt timmer göras full¬
komligt godt, begära Oeconomist besigtning derä, och
om derwid inhämtas att det gamla huset pä sädant sätt
kan hjelpas, dä mä Syne-Rätten det tilläta, och der¬
jemte, pä sätt sörrberördl är, upprätta förslag öfwer
byggnadskostnaden, samt, med afseende ä huru myc¬
ket af de gamla malerialerne wid nybyggandet an-
wändes, bestämma till huru mänga Byggnadsar huset
stall beräknas. En sälcdes as nytt och gammalt wir¬
ke uppförd byggnad mä för sullgillligk laga hus an¬
ses; dock att härwid iakttaaes, att inga Hus, som ic¬
ke äro bosällige, fä nedtagas, förr än genom besigt¬
ning finnes, att de för strömdrag eller andra locala
orsaker ej stä säkert, i hwilket fall flyttnings-kostna¬
den wid afträdet godkgöres i den ärliga byggnaden,
derwid ock tillses att dermed ej förblandas den kost¬
nad, som innebegripes i de styldige förbättringar Bo>
ställshafwarcn bör ^verkställa; hwilket allt stall af
Syne-Rätten noga pröfwas och till förekommande af
all twist, i kosinads-Förflaget tydligt utsättas.
62 Z-
Den nybyggnad, som Afträdaren för fine befigt-
nings-är byggt och Syne-Rätten pröfwar wara full¬
giltig och god, fär ej i penningar wäcderas utan be¬
räknas för de är, som samma hus är utsa t till in
natura atr godtgöras. Synings-Instrumentet inrät¬
tas till iagttagande deraf, uti trenne Columner, as
hwilka de twenne första kallas byggnads-Columner,
hwaraf i dew första införes förrättad nybyggnad till
fine är, och i den andra bristande nybyggnad kill
sine är, utan penningewärde, i tredje Columnen blif-
wer eftersatte förbättringar med Riksdaler, stillingar
53 6 Den 23 Januari!.
och runstycken Banco utsatte, men inga fullgjorde
ftyldige förbättringar fa upptagas, emedan det
ar Afträdarens styldighet att aflefwcrera alla husen
i förswarligt ständ. All öfverbyggnad, som ej öfwer-
stiger sex är,, åge Asträdacen rätt att genast fä er¬
satt, men för hwad som öfmerstjuter besia är, derom
åge Af- och Tillträdare att sins emellan öfverenskom¬
ma, eller, om de ej annorlunda äsämjas, stall den ä
Tillträdarens lön af Regementsstrifwaren afdragaS
pä Let satt, att minst Irenne bygqnads-är ärligen er¬
sättas, men wäl flere om Syne.Ratten pröfwar Bo¬
ställets godhet sädant kunna medgifva, hwilket i Sy-
ne-Instrumenlet bör utsättas. Skulle en Boställs-
Jnnehasware, hwilken pä detta sätt betalt sin före¬
trädares öfverbyggnad, icke sä länge innehafva Bo¬
stället, att han sätt sm utbetalning lill godo njuta,
dä bör stillnaden af hans Efterträdare strart ersät¬
tas. Förefaller under Boställshafvares besigtnings,
tid ä ett Boställe nägon betydande kostnad ä Kyrko-
Prestegärds- eller Brobyggnad, mä den honom wid
afträdet, esker Syne-Rättens bepröfwande, beräknas
frän och med ett fjerdedels till och med ett ars byggnad.
Om all öfverflödig byggnad fä As- och Tillträdare sins
emellan träffa godwillig öfwerenskommelse, eller förhäl- '
les dermed, som zz K denna Artikel derom förmär.
63 L-
Jndelningshafwaren blir alltid Kongl. Maj:t och
Kronan för Boställets häfd och byggnad ansivarig,
och bör hwarje Indelningshafvare, om han med an¬
nan contraherar antingen om hälftenbruk eller Arren¬
de, sjelf dervnr liquidera, sä att Kgl. Majit och Kro¬
nan sig därmed icke behöfver befatta.
64 Z.
Dest 23 IaMarii» ZZ?
64 T- ,
De laga husen stall Boställshafvaren instll far¬
dag wara stylvig widmakthälla, sä i anseende till min¬
dre som större förbättringar, utan ringaste beräkning
pä sin ärliga bhggnad, och swara för allt hwäd dera
brister, sedan husen blifvit honom af företrädaren r
godt ständ lefv-.rerade eller han för bristfällighekerne
erhållit ersättning i penningar. Skulle sedan finnas
att något hus af wanrygt förfallit, stall den sdM mer
delst eftersatte förbättringar dertill wällande warit,
wara pligstg att efter mätismänna-ordom betala sä
Mycket, ack eck nytt Hus kan derföre äter uppbyggäs.
Dock om nägon Boställschafware ställe, wid sitt till¬
träde, hafwa emottagit ett eiler flere bofällige hus,
hwilka icke blifvit utdömde, utan antecknade till för¬
bättring, och han Vem sedalt bättrat och i ständ satt,
samt derjemte län wisa, att, ehuru han ä förre Bo-
ställschafwareN erhällit »vederbörligt Utmätnings.Ut¬
slag, nägon tillgäng hos honom ej fnnntts, da ställ
han wara berättigad, att likmätigt Synings-Instru¬
mentet, efter hwilker han Bostället tiSIträdt, blifva
gvdtgjord för sä stok andel af är, som werkeligen
swarar emot byggnads-skyldigheten in natura; blif-
wandes hädanefter inga alstrifningar af misibygqnads-
eller husröte-medlen tillätne, utan Krigs-CollegiL
wettstap och samtycke-
6Z §.
Nybyggde laga hus, som en gäng wid ordente-
lig Husesyn blifwit för gilde och fullkomlige ansedde,
samt derefter i ärliga byggnaden beräknade, fä icke
"f Boställshafwaren efter eget behag rifwas eller
Lierde B- » ä N:- 69 — 70. »m¬
Lz8 Den 2z Januari!.
ombyggas, utan att de aro sä beskaffade som i 6i z
säges, dä derwid iagtlages hwad deri om Besigtnin-
gen anfördt är. Sker annorledes, skall der i ställe!
byggde huset allenast såsom Hus för Hus antagas;
men sedan huset statt sin tillbörliga tid, mäste Syne-
Rätten ivid lilltrades-syuen noga pröfwa huru lange
sadane gamla hus med nödiga förbättringar böra un¬
derhallas, pä det Boställshafwaren icke längre an skä¬
ligt ar med answar för deras widmaglhällande bc-
swäras.
66 Z.
För wärdet af ukdömde laga hus som en Bo¬
ställshafware mottagit och disponerat, bör, om han
under besigtnings tiden ej fullgjort sina skyldigheter,
byggnad in natura wisas, efter belopyet as ärliga er.
sättnings-Summan för öfwerbyggnad, och beräknin¬
gen i proportion derefter regleras. Ej mä det wara
tillälit att sädane hus afyttra eller frän Bostället
bortföra, med mindre laga borgen sättes för fullgö¬
randet af de skyldigheter, som, enligt hwad här ef¬
wan är anfördt, Boställshafwaren derföre äligger;
sker det, dä crsättes skadan. Hwad äter af Boställs»
hafware kan af köpt limmer wara uppbyggt, till e-
gen beqwämlighet och en tillträbare ej will emot skä¬
lig ersättning behälla, äge Afträdare» rätt alt sjelf,
bäst honom synes, disponera.
67 §-
Alla tak ä de laga husen stola beständigt i godt
vch syngildt ständ hällas.
68 L. !
Den rz Januari?» SZ9
' , 68 Z.
Sm Brandstod stadgas uti 7 :de Artikeln af dem
na Förordning.
69 §.
Med Byggnaden, pä staktlaggde Säg- Wakten»
eller Wädcr-qwarnar samt andre Wattcnwerk, som tilt
ett eller annat indelt Boställe äro anslagne och pä
Boställets ägor belägne, förhälles pä det sätt, art
Boställshafwaren, i anseende till den förmon och nyt»
ta han af dylika lägenheter hafwer, är stylvig, att,
utan afkortning pä den ärliga byggnaden, dem wid-
makthälla och ivid afträdet, såsom ett annat Inven¬
tarium, icke försämradt utan snarare förbäktradt, frän
sig lefwerera. Pä samma sätt böra de pä Bostäl¬
lets ägor belägne ostatklaggde torp widmakthällaS
och anses: men skulle någon Boställshafware, för gär¬
dens enstildte nytta, hofwa med egen kostnad pä Bo¬
ställets ägor antaggt ankngcn nägre Torp eller der¬
till ä gärdens utägor gjort nägra uppodlingar och dem
till torpet öfwerlemuat, men under sin lid icke njutit
någon särdeles nytta af torpet, eller ock byggt nägon
qwarn eller något annar nyttigt werk, dä bör Efter¬
trädaren förnöja honom derföre, som Syne-Rätten dek
skäligt pröfwar.
?o §.
Hwar Boställshafware tillkommer att wal häfda
och göda sin äter, rödja och wärda ängarne, sä att
ej något af det som brukas bör, lägges i linda, eller
ängarne fä stoglöpa eller af Swin uppgräswas; dock
att
54->
Den 2z Januari!»
Den 23 Januari!»
54»
att ej hinder härigenom göres för ett idal inrätta!
circulations-bruk. Den sädant underlåter ersätte sta-1
dan eller sullgöre bristen.
71 §.
Dessutom bör Äbo öfwerallt, der sa behöfwes
tillräckligen och förswarligen dika samt i synnerhel!
Back- och^ Flod-diken underhälla, hwarom Syne-Rät-
ten, dä Äbo befinnes sädant eftersatta, äger föreskris
gifwa. Sker det ändä ej innom förelagd lid, bör,
wid nästa Oeconomista besigtning, sädant anmärkas
och Abo till pligt befordras. Dikenas bredd och djup
lämpas efter behofwet och cifloppsdikes storlek bestäm¬
mes af Syne-Rätten. För hwarje stiljo-sär gräfwes
utlopp igenom ren ned kill Dike, der sä tarfwas. Ess
tersättes något häraf, njute Efterträdaren för hwarje
famn den ersättning Syne-Rätten pröswar ett sädant
arbete kosta.
72 §-
Pä sätt och wid samma answar söregäendc § ut¬
sätter, stall stängsel-skyldigheten handhafwas, sä akt
inga gärdesgärdar fä wara bristfälligc. I händelse
lätt tillgäng pä sten finnes ä ett ^Boställe der stog
saknas, förelägge Syne-Riten Äbo, huru han af
Slen mä stängsel Upprätta, i fall sädant lämpeligen
kan ste, som dock efter hwarje orts särstildta beskaf¬
fenhet bör rättas.
73 4-
Wid alla Boställen, hwarest Humlegård till twa-
hundrade stänger och deröfwer finnes laggd, bör Bo«
ställs-
Iställshafwaren den widmakthälla. och öka om han gil-
kter. Läter ha» den förfalla eller alldeles ödelägger,
!ersatte stadan och upprätte Humlegärd igen. Men
hwarest ingen Humlegärd förr finnes, bör den läg¬
gas af goda rötter till zo stänger hwart är, till dess
de blifwa 200 wid helt hemman; ster det ej, betale
kostnaden eller lägge Humlegärd som sagt är, sä
framt ej pröfwas att Humlegärd för fel a Bole, och
stogsbrist där ej läggas eller bibehällas kan.
74 4-
Voställshafware äligger att läka wäl warda och
freda Boställets stog och densamma endast till hus»
behof endast nödtorfteligen nyttja samt ej utan till-
ständ och utsyning nägre Smedjelund bränna. In¬
gen stogs-sörfäljning af hwad stag som hälst stall wa¬
ra tilläten, lika som ej eller kolning eller tjärubrän»
ning till afsalu pä annat sätt än sz F. af Kongl.
Majus Nädiga Förordningen om Skogarne i Riket
as den r Augusti igoZ stadgar och innehäller, der¬
uti den inskränkning mä aga rum, att dä ett Bostäl¬
le befinnes äga ansenlig stog, hwilken bör geometrice
afhämtas, äge Konungens Befallningshafwande til¬
lika med Regements-Befälhafwaren, att, i nion af
Skogens areala innehäll och med afseende ä dess ä-
terwäxt, utsätta huru mänga Tunneland deraf ärli¬
gen fä as Boställshafwaren amyändas till afsalu af
Timmer eller wed eller ock till kolning, allt efter
desse särstildte Skogsproduciers mer och mindre be¬
gärlighet, börande dock wederbörande Krono-och Jä¬
geri Betjening hälla noga hand deröfwer, att en sä¬
dan tillätelse icke öfwerträdes, hwilket äfwen wid la»
ga Husesyn bör efterses. Den Boställshafware, som
betra-
Z42 Den rz Ianuckrii.'
beträdes att härutinnan hafwa sig för brutit, stalt,
Utom stadans ersättande kännas stylvig till de bö¬
ter, sein Uti nyfl äberopade Förordning och § finnes
Utstakade; och den, som tredje gången salunda beträ-
des med olofligt afsalu, hafwe derjemte förwerkadt
all rätt lill någon widare stogsförsäljning under den
lid han samma Boställe besitter. Dock att wid hwad
salunda stadgadt blifwit ialttages: att vefla hyggen
icke annorlunda än lills widare tillätes: all, der de
ste, stängsel till fredande af äterwäxten upprättas,
samt att wifle sröträd qwarlemnaS,
?Z §'
Hädanefter stall det pä det strängaste wara Bo»
ställshafwaren förbudik akt isrän Bostället sälja eller
annorledes bortföra Hö, Halm eller annar foder, äf»
wenstin gödsel, hwilket allt bör komma Bostället till
godo och pä stället anwändes. Bryter någon häremot»
plikte för hwart last som säledeS bortföres Twä R:dh
samr ersätle icke allenast en Efterträdare all den sta»
da, som genom äkrens wanhäfd pä sädanr sätt kan
förorsakas, u an ware ock skyldig art till Bostället
ärerförstaffa dubbelt sä myckcr foder eller gödsel, som
afyttradk eller bonfördr blifwit, hwilket, pä Bostället
hör uppfodras, Sädane nial behöfwas ej till laga
Domstol förwisas, utan stall Syne-Rätten äga att
dem pä stället upptaga och afgöra, Lag samina wa¬
re för Boställs-Arrendator; Men Cavallen?-Office¬
rare eller de wid Jnfanterie-Regementerne, som äro
pligtige akt hälla hastar, äga rättighet att afhämta
sä mycket foder frän deras Boställen, att de under
Mhlesliderne dermed kunna utfodra sine tjenstehästar.
?6
Den -Z Januari!-
76 §.
Wid de Boställen, der nägot Jnveittayium fin»,
es as Kreatur, utsäde eller Husgeräds-saker, med
era, bör det till Efterträdaren, förbättrad! men icke
örwärradt, aflefwereras, eller stafse den, som nägot
leraf förskingrar, jemngodt i stället, eller betale sä
ycket i penningar som det kan igenköpas för.
77 8-
Enär nägot Regemente blifwer commenderadt att
,a utur Riket, stall hwar Boställshafware söre upp-
rottet, foga nödig anstallt huru desi Boställe, under
>ästäende commendering stall brukas, antingen genom
iefl egna anhöriga, arrendatorer eller hälftenbrukare,
)ch derom till Oswersten ingifwa omständelig berättel¬
se, som sedan läter Landshöfdingen i Orten och Re-
gements-ffrifwaren deraf fä del, esker de, medan Re¬
gementet är borta, böra hafwa noga inseende pä Bo»
ställets rätta häfd och bruk. Och som det är nödigt
att alla Boställen wid dylika tillfällen blifwa synte,
om sädant sig möjeligen göra läter, sä, i fall Office-
rarne sjelfwe icke haswa rådrum alt Husesyneme bi-
wista, böra de i sine ställen utse laga Fullmägtige,
som deras rätt bewaka. Lag samma ware om nägon
lfficerare erhåller Nädigt tillstånd, att pä ett eller
mrat är wistas utom Riket; Och äligger det Öfwer
en att sä i detta fall som eljest, hafwa ett noga upp»
:ende öfwer alla Boställen i gemen.
78 Z.
Öm, wid af» och tillträdes-syn, den Afträdande
fin»
Z44 Den 2z Ianuarli.
finnes skyldig, att något, innan afflytkningen wid Br
stället fullgöra- bör sädant ste innom sagde tid, enik
dan ester afflytkningen all dest rättighet att befäl»
sig med byggnad eller förbättringar in natura upph
xer, hälst det under besinnings tiden och fardags-är
äligger en afträdare, att fullgöra bade ärlig bogs
yad samt andre skyldigheter och hwarom han, i de b:
tydligaste omständigheter, ager att wid Oeconomi
hesigtningar blifwa underrättad, innan aftrades-sym
jnfaller. Regements-Fnllmagtig, som sadan Sy
biwistar, aligger genast att derpå t>'ll tjenstgörant
Majoren insända striftelig rapport vm förloppet dei
W>d samt jemwäl uppgifwa beloppet af den tilläfwen
tyrs bristande byggnaden, sä i äratal sym i pennin
gar, afwensom om nägon bristande byggnad bör p
framtida byggnads-styldighet »verkställas, samt bristan
de reparationer, hrvrlka skola ,i penningar utsättas
Majoren bör därpa genast afsända denna rapport ti
Regements-Befälhafvare», hwilkc-n, vin han sa nö
digt pröfmar, äger rättighet belägga Aflrädarens i»
nestäende Lön med segucster saint hos Konungens Bo
fallninashafwande begära qwarstad »a den ä Bostab
let befinreliga gröda, lill säkerhet för Husröte-bri
sten; Kommandes Regements . Befälhafvare», om
han sädant försummar, att sjelf för bristen answara,
i händelse tillgäng hos Afträdare» lill gäldande deras
Hj finnes,
79
Har en Bostältshafware u af sin företrädare upp?
hurit antingen husröle- eller mitzbyggnads-medel,
men ej de samma tillbörligen anwändt, sä att de hus,
hwarifrän husrötan sig härleder ej bliswit förbättra,
de,
Den -g Januari!- Z45
e, och nya icke eller uppsatte för hwad den Astra-
pande för eftersatt ärlig byggnad betalt, sä kommer
han otk ä nyo uppsätta de hus, som medelst uragt-
lflkne förbättringar, sedan hans tillträde förfallit, och
ware han skylling att icke allenast prästera byggnad
in natura till sä mänga är han emottagit penningar
för, uran ock till Boställets understöd för framliden,
att ä samina penningar utbetala ränta a sex prvCent
om äret frän den dag han dem emottagit, i fall flere
laga hus ä Bostället fela. Sädane ränte-medel an-
wänder Efterträdaren till laga byggnad, och nstsar
derföre wid afträdec redo. Lag samma ware dä nå¬
gon Bostältshafware uraktlatit att fullgöra de bygg¬
nader hwartill han medel uti Kongl. Krigs-Collegi-
um uppburit.
8° §.
I de Landsorter där Allmogen, efter förra För¬
ordningar och manlighet, är stylvig att smara för
Byggnaden a witzä Officers-Boställen, förbiifwer det
derwid, och, enär husen komma att ä nyo byggas,
inrättas Sätes,byggningen esker fastställde' ritningar.
8l z.
Med uppsägning. Fardag och Flyttning till och
ifrän Boställen, förhälles salunda att en Boställs-
hafmare stall ifrän Bostället wara uppsagd den dag
han antingen genom Fullmagt warder befordrad, med
Afsked benådad, eller med döden afgär, hwarefter
han eller- hans Arfwingar njuta Fardag, som All¬
männa Lagen i 16 Capitlet Z Z Iorda-Balken inne-
häller, dock akt den Tillträdande, som kommer ifrän
ett
546 Den 2Z Januari!.
ett annat Regemente och icke förr haft Boställe, in¬
rymmes nödiga rum i Sätes-Byggningen och Stall¬
rum pä Bostället. Har den Afträdande icke sjelf
brukat samma Boställe, uran genom Arrendator eller
Landbo, njute de Fardag, som om den Afträdande
Officeraren sagt är. Men när Officeraren, det wa¬
re sig före eller esker Thomas-mäsian, antingen dör»
tager afsked frän Regementet, eller till en annan be¬
ställning warder befordrad, och således icke afbidar den
tid, dä han, enligt lag, borde tillträda det beställ¬
ningen ätföljande Boställe, dä bör densamma icke wa¬
ra berättigad art Bostället emottaga eller bära njuta
Fardag, utan skall den, som efter honom till beställ¬
ningen blifwik befordrad, Bostället tillträda. Appar
sig twist Boställshafware emellan, om Fardag och
flyttning, följes derwid samma Rättegångs-Ordning,
som i 92 Z om andra Befwärs-mäl finneg utfatt.
Om rwistigheler, som emellan Boställs-hafware och
desi Landtbo i hwarje mål kunna uppkomma, förhål-
les efter Allmän Lag. Skulle den händelse inträf¬
fa att någon Officer blifwer befordrad till sadan In¬
delning, hwars Boställe är ledigt att tillträdai, in¬
nan han efter Lag bör aflemna det, hwilket han re¬
dan innehar, behäller han till Fardag sitt förra och
tillträder jemwäl del Boställe, som tillhörer den In¬
delning, hwartill han blifwik befordrad.
82 §.
Till förekommande af hvarjehanda oredor och
fwära efterräkningar, i synnerhet för Änkor och Fa¬
derlösa barn, stall den i Krigs-Collegio i äldre tider
befallte, men genom 1752 ärs Boställs-Ordning för-
budne Revision öfwer Syniugs-Jnstrumenkerne, hwad
Bv;
Den 2z Ianuarii. 547
Boställenas häfd och byggnad i gemen angar, äfwen
hädanefter alldeles upphöra, och stola berördes Sy-
bings-Jnstrumenter såsom Laga kraftwunne anses, om
emot Syne-förrättningens åtgärd beswär ej blifwit
anförde pä sätt 92 §. innehåller; hmarföre ock hwar
och en, som ett Boställe emottagcr, sä wäl som Syne.
Rätten samt Krono- och Regements Fullmägtige bö¬
ra wara angelägne derom, att Boställets rätta bestaf-
lenhet till byggnad och häfd blifwer i Husesyns-In¬
strumentet till pricka bestrifwit, hälst alla besia per¬
soner icke kunna undgå, att blifwa Kongl. Maj:t och
Kronan wederhäftige för att den stada Bostället i en
eller annan matto genom deras efterlåtenhet eller stilla,
tigande kan eller kunnat förorsakas. Hwad Caracters?
byggnaden i synnerhet angar, såsom med Kronans kost¬
nad uppsatt och förfärdigad, sä komma Syne Jnsiru-
menterne i den delen, att allt framgent uti del under
Krigs-Collegium lydande Husesyns-Contoir att revide¬
ras pä det sätt, att Sex weckor efter det Synings?
Instrumentet om Caracters-byggningen inkommit,
stall anmärkningen, sä framt någon sadan kan göras,
wara gjord och af Kammereraren understrifweu, hwit-
ken anmärkning Krigs-Collegium med Syne-Rätten
och Indelningshaswaren samt Krono- och Regements-
Fullinägtigen bör kommunicera och deras påminnelser
infordra, hwarefter Krigs-Cvllegium äligger art flraxt
anmärkningen med påminnelserna examinera, samt
dera sitt Utslag, antingen till fastställande eller ogil¬
lande, till wederbörandes efterrättelse utfärda; hwil¬
ket allt kör innom trenne Mänader wara werkstäldt.
I annan händelse och om As- eller Tillträdaren sig
icke eller öfwer Syne-Rattens göromäl bcswarat, stall
Syne-Rattens Utslag äfwen i den delen för laga
?lafwlinnit anses.
Z48 Den 2z Ianuarii.
8z §-
Wid ombyte med Jndelningshasware till och i-
fran Boställen, stall laga Husesyn, förr ön afflyttnin-
gen ffer, hällas sist innom September Mänads stut,
pa det Asträdaeen sedermera mä äga rädrum att med
byggnad och förbättringar in natura fullgöra hwad
han för besittnings-tiden kan finnas hafwa eftersatt-
Pä Regements, och Compagnie-Officerares Boställen,
förrättas denna Syn af Ordinarie Häradshöfdingen
i Orten, eller den wederbörande Hofi Rätt i Doma¬
rens ställe förordnar, med half Nämd, hwarwid utom
Af- och Tillträdande Boställshavare, som antingen
sj lfwe eller genom laga Fullmagtige aro tillstädes,
till Kongl. Maj-.ts och Kronans samt Boställets rätts
hewakande, pä undfängcnj befallning af Landshöfdin¬
gen i Orten, sig böra infinna Härads-Fogden eller
Häradsstrifivaren, och för Ofwersten af Regementet,
en uti Landthushållning kunnig Ofwer-Officer, jemte
Regements- eller Munster-strifwaren, att lemna Syne-
Rätten, i anledning af Aflönings-Listan, säker lrnder-
rättelse, när ombytet med Jndelningshasware stedt,
och hwilka medel den Afträdande uppburit, som till
redogörelse böra honom päföras, sä ock gifwa tillkän¬
na, af huru stort Mantal Bostället bestär och hwad
det ärligen räntar: Men pä Under-befälets samt de
ringare Stabs- och Compagnie-Betjentes Boställen,
förrättas den wid alla Regementen, sä wida derom ej
annorlunda särskildt är sörordnadt, as Regemems-Au-
diteuren eller Regements-strifwaren, som bertill ut¬
sätter terminerne, jemte fyra af Nämnden, uti närva¬
ro af en Compagnie-Officer och Härads-Fogden eller
Häradsstrifivaren, som hafwa Kronans och Boställets
rätt akt bewaka. Däremellan bör hwari tredje är
Oeco-
Den -Z Ianuarii- - 549
Oeconomiste Befigtningar hällas och pä Regements-
Officerares Boställen förräilas af en Ryttmästare el¬
ler Capitaine med Auditeuren, Regements- eller Mun-
sterstrifwaren och Härads-Fogden, samt pä Compag¬
nie- Öfwer- och Under-Besäleks Boställen, af en Su-
balternes med Härads-fogden eller Länsmannen och
Munsterstrifwarcn, hwilka, till unvwikande af Laga
answar, noga stola tillse och i Besigtnings-Instrumen¬
tet införa, hnru Boställen blifwa, efter Husesyns-
Ordningen och Reglementet, stötte och wärdade, aker
och äng till bruk, häfd och stängsel widmagkhällne,
stogen bewarad och alla ägor frän inträng af gran.
Narne fredade; Hwarefter.Befigtnings-männerne böra
till Landshöfdingen och Ofwersten afgifwa ffriftelig
berättelse om hwad de funnit fela och kunna hafwa
alt päminna, sä att i fall en Laga och ordentelig Hu-
sesyn af Landshöfdingen etter af Regements-Chefen
af förekomne anledningar finnas nödig, densamma ge¬
nast och uran uppskof af de dertill förordnade Em.
betsmän, i alla wederbörandes närwaro, mä kunna
werkställas. Wederbörande Regements chef ware dock
vbetagit att äfwen oftare, efter som omsiändigheterne
där ill föranleda, täta anställa Oeconomista Besigl-
Ulngar och för wisad wanhäld göra s,g försäkrad om
Boställshafwarens lön. Boställshafwarti äge äf.ven,
dä han hels sädant östar, wt erhälla Oeconomi,? be¬
sigtning, hwilke. bock ej mä tilläras me>c än en gäng
vm äret.
Enär Caracters-byggningen pä nägot Officers-
Boställe afbrinner, elier för bofällighet kommer alt ur-
dömmas, eller ock stall bcsigtigas, sevall den blifwit
ä nyo byggd; dä bör besig>'.augen hällas af Härads¬
höfdingen med Nämnden i Wederbörande Krono och
Regements' Full magi iges närwaro.
5Zo Dm 2z Januari!-'
84 §.
Regements-Chefen äligger att innom Februarit
Månads flut till Landshöfdingen i Or'en aflemna
Förteckning pä alla ve Boställen som päföljande Som¬
mar eller Höfl stola lagligen synas, hwaruti Af- och
Tillträdaren med deras Avrefler tydligen utsättas. En
sadan Förteckning bör Landshöfdingen lill wederbö-
rande Haradshöfdingar inom en inänad derefter,
wid hardt answars undwikande, behörigen expediera.
Hivar och en Häradshöfding- eller Domhafwande bör
sedan sä lämpa och utsätta Terminerne att de requi-
rcrade Husesyner alldrastst ett halft är för afträdes-
liden blir förrättade. Skulle han af andra Embets-
syfllor eller hwarjehanda laga förfall wara hindrad,
bör han sädanl hos Wederbörande Hof Rätt sä tidigt
anmäla, att en särstild Domare mä kunna blifwa för¬
ordnad i hans ställe, att Husesynerne inom den ut¬
satte tiden werkställa; Och stall den Domare, som
häremot bryter, antingen han ar Ordinarius eller pä
wist tiv förordnad, utan skonsmål wara förfallen till
16 R;dr Z2 sirs böter, och deflutom answara för all
stada, som Bostället och wederbörande derigenom till¬
skyndas. Terminerne böra ock af Häradshöfding^-
ne, wid lika bot och answar, Twä Mänader, minst
Sex wcckor förut kungöras Landshöfdingen i Orten
och Regements Chefen, att de hwar för sig kunna fo¬
ga den säkra anstalt, att alla wederbörande ä den ut-
satte dagen sig infinna.
De Recipiflen som genom Krono-Bctjeningen er¬
hällas utaf Af- och Tillträdaren om kallelsen, assan-
der Landshöfdingen i Orten till Häradshöfdingen med
underrättelse tillika, hwilken ä Kronans magnar blif-
wit
Den 2g Januari!. 55 r
wik förordnad Huse-synen biwista; Äfwensä gifwer
Regements Chefen Häradshöfdingen tillkänna, hwilken
han till Regements-Fullmägtig förordnat, och huru-
wida Regements strifwaren eller hwillen Munster-
skrisware derwid stall wara tillstädes.
Dä säledes Domaren med behörig Nämd ä ut¬
satt dag wäl finner Parlernc, nemligen Af- och Till¬
trädarena sielfwa, eller deras Laga Ombud wara till¬
städes; Men saknar antingen Krono- och Regements-
Fullmägtigen eller Regements- och Munsterstrifwaren,
bör den som uteblifwer, och icke läter anmäla och be-
wisa laga förfall, genast pliktfällas till Tretton Riks¬
daler 16 fl böter, och Synen likafullt för sig gä samt
Nied laga Utslag afhjelpas. Den Regements- eller
Munsterstrifware. som icke utur Regements-Contoiret
är försedd med sist hällne Syne- och andra angeläg¬
na Handlingar, som kunna tjena till någon upplys,
Ning wid sielfwa Syne-förrältningen, stall wara för¬
fallen till 6 R:dr z- fl böker. Men om, emot för¬
modan, kallelse-bref till Af-eller Tillträdaren om Ter¬
minen sä sent ankommit, att någondera af dem för
ben orsaken, emot sin wittja är fränwarande, som
lätteligen af de utgifne Recepiflcn kan inhämtas, dä
men annars icke, mäste med Synen uppskjutas och
ny dag dertill innom v:ne mänader utsättas; hwilket
allt i hwad lampeligt ar, äfwcn bör förstas om dem,
hwilka Husesynen ä Under-Befälets och ringare Be-
tjentes Boställen stola förrättas.
35 §. '
När den ordentliga Husesynen ster, böra Sy-
"Mgs-männen uti Instrumentet utföra dagen dä Sy¬
nen
ZZ2 Den -g Januari!.
nön begyntcs, och huru tänge den pästätt, sä tagäll-
de alt den icke utdrages pä flere dagar än dertill nöd.
wstndigt erfordras. Widare stola de efterfråga om
alla »vederbörande antingen fielfwe eller deras Full-
mägiige äro tillstädes e. er för hwad orsak de blifwi!
derifrån. Sedan äligger deiu, om ej annars ste kan,
tvid wike pålägga Afträdande Boställs hafwaren rik¬
tigt framskaffa och ifrån sig lefwerera Bvstä icts hand¬
lingar och dem pro Jnventario uppteckna samt i syn¬
nerhet af sista Husesynen göra sig underrättade uti
hwad tillstånd han Bostället emoltagit, hivad han
till Caractecs-byggningen af Kronan eller eljest till
hjelp njutit, hwad han af före rädaren i Husröta och
för eftersatt Nybyggnad eller i Brandstod af Häradet
uppburit, och om något sim infordras bordt för o-
sörmögenhet icke kunnat utgå, hwaröfwer Landshösi
dingens bewis östas, innan afskrifning tillätes: Jem.
wäl i .gtkages ä sine behöriga stallen, huru de upp»
burne medlen blifwit anwände och hwad Boställs-haf-
waren, medan han samma Boställe innehaft, för sin tiv
byggt, sä wida sadant warit nödigt sam hwad pä
den byggnad och förbar ring, som han likmätigt För¬
ordningen bordt göra, kan saktas och han fullgöra
bör. Men innan med Synandet börsås, stall dea
som Synen förrätta» påminna Nämden om sin Ev
och skyldighet att noga pröfwa om byggnaden är full-
giliig och god, samt rätta wärderingen pä de tarfwa-
dc förbättringar efter gängbart pris i Orten, eller i
annor händelse widkännas den stada, som Kongl.
Majit och Kronan eller Boställs-hafwaren derigenom
kan förorsakas. Och som utaf de manga tid efter
annan till Krigs Collegium inkomne Synings Jnstru-
menrer m sunni., huru som Boställs-Werket däraf
myckel lider, alt en del Syne-Rättcr förbigä ä stilli¬
ga
Den 2z Januari!- Z53
e angelägne mäl och omständigheter, samt bruka ic-
e enahanda utan flere olika och emot hwarannan stri-
iga fält sä wäl wid sjelfwa Hnsefynernes hellande
ch Jnstrnmenlernes inrättande, som Husens med st¬
orms och flere tillhörigheters beskrifning; sääv Kgl
ötasits alfwarlrga Befallning, alt Syne-Rätterne
»älla sig denna Förordning till noga efterlefnad, som
rli allt hwad till hwarje Orts och Boställes bestaf-
enhet kan wara lämpeligt, bör följas, och således iv¬
älta alla Synings-Jnstrumenter pä enahanda fatt,
ä alt ali ästundad upplysning om hwarje Bostäl e
eraf karr inhämtas.
86 Z.
Wid laga Husesyn besigtigas och efterses huru
^äkes-byggnaden sä wäl sorn alla wid Bostället be-
ntelige hus äro widmakihällne: huru anlaggde Träd-
ch Hnrnlegärdar äro wärdade och att desamma ej ned-
äggas: huru Äkern är brukad, med körning, gräf-
ing och dikning, samt att intet onödigtwis är lagdt
linda eller uppodling försummad: huru ängarne st¬
ro röjde och widmakthällne: huru Torp och Wacken,
erk, om sädane ä Bostället finnas, äro underhäll-
ne: huru stängsel-styldigheten, pä sätt förestrifwit blif¬
wit är »verkställd: samt huru Slogen »värdas, sä art
nuen oloflig eller onödig Timmer-eller Wedhuggning
ösbry ning, Kolning, Swedning eller Tjärubränning
stedt, eller oloflig Skogsförsäljning blifwit gjord,
hwaröfiver i händelse sadan äwerkan stedt, genast p»
stället ransakas och dömes samt en »vist i Penningar
uträknad ersättnings-summa utsättes, sä framt icke
sidan äwerkan, pä sätt Kongk. Maj-rs Nädiga För¬
ordning o»n Skogarne i Riket af d. r Augusti r8oZ
Fjerde B:S 2. Z. 7l — 72. stad¬
554
Den -g Ianuani.
stadgar, redan ar ätalad. Wid Caracters-husets be<
sigtning iaktkages, a!l först pröfwas oni det till. Cyk¬
lar, Wäggar och Tak ar af sä dålig beskaffenhet att
det helt och hällit mäste utdömas, da ingen widare
besigtning behbfwer ste, Ulan det gamla hu et blifwek
antinaen som förut sagt är, genom osfenteliq Auction
för Militiä-Bosiäils-Castans räkning, till den mest¬
bjudande upplalil, eller, i händelse den som älagit
sig atk ny Caracterschyggning uppföra, will deraf be¬
gagna hwad som kan wara brukbart, till honom för-
fäldt, ener det pris, som Syne«Rätten utsätter. bit-
dömes Caratters-huset ej', dä skall det till alla dest
delar noga granskas, och uli Synings-Instrumentet
Utföras huru allt är befunnit.. Derwid mä ej ett
äldre Svnings-JnstrumeNt äberopas i annan händelse
än dä Tillträdaren ar nöjd, att efter förra Jmlru-
inentek Bostället emottaga och Syne.Rältcn sinner att
detsamma sedan sista Synen ej blifwit sörwar Sk» i
h,vilken händelse öfwer förrättningen blott en r^.al-
telse uppfät,'es, hwaraf g:ne Exemplar ulskrifwas,
det ^na att lemnäs till Landshöfdingen, det andra
till Regements-Chefen och det tredje att ivid Bostäl»
let qwarblif.va.
k
87 §-
Dä någon helt ny C macters-byggning stall be«
stgtigas, bör Syne--Rätten pä det nogaste undersöka
och pröfwa, samt i Synings-Instrumentet inlaga dcU
^3ygg- eller Murmäliares yttrande, som wid kxsigk»
ningen är befalld wara tillstädes, och tydligen beflriff
rva huru Byggningen till alla delar befinnes, otti
densamma ar enlig med ritningen, samt om den stur¬
ne afhandlingen sä wida nägon fädan blifwit träffav/
der»
. Den 2 g Ianuarii. 555
derwid uti allt ar följd, eller hwad derä fattas, som
fullgöras kan. Skulle Caracters-byggningen wara af'
Sten uppbyggd, ster besigtningen innan den blifwit
ravpad utan eller innan; Ar ock icke med Boställs-
hafwaren eller den byggnaden förrättat, om en wist
summa i ett för allt betingadt, stall det äligga Be-
signiingsmannen, akt af honom fordra en med tillför¬
litliga bewis, bäde till Debet och Credit styrkt räk¬
ning. att deraf med säkerhet kan ankagaS, det alla
deruti uppförde Byggnings-ämnen och arbetslöner aro
till det pris utsatte, hwarkill de stätt akt erhälla,
samt atk de till byggnaden wcrkeligen ätgäit och blif¬
wit anwände, eller vM något öfwerblismit, som bör
vmkostningsffnmman afdragas; hwilken räkning Be-
sigtnings-männen böra antingen gilla eller rälta och
med sin underskrift'till roligheten bestyrka, samt se¬
dan kill Landshöfdingen insända, för att i Lands-
Contoirek behörigen öfwerses och derefter med dest pä»
minnelser kill Krigs Collegium instickas, sä att, i fall
Mer penningar dertill erfordras, de Utan uppehåll mä
kunna anordnas»
88 §/
Göres wid Synandet och warderingen Ukas den
Af' eiler Tillträdande naqra påminnelser, stall Syne-
Ratten utan gensägelse upptaga dem med alla . sina
omständigheter uti Synings-Instrumentek och likstag
dcröfwer meddela, om sä begäres. I lika mätto sto¬
la de till Kongl Majus och Kronans samt Bostäl¬
lets rätts bewakande wid Husesynen tillstädes waran»
de Krono, och Regements-Fullmägtige äga fullkom¬
lig rättighet alt göra erinran och pästäende emot allt
det som wid sjelfwa Syne-sörräktningen sinnes anlin»
gen
556 Den 2Z Januari!.
gen försummas eller annorlunda tillgå, au wara bör,
sam' dera begära Syne Rattens Utslag, hwilket icke
mä wägras; och ehuru ival Kongl. Maj:'s och Kro¬
nans samt Boställets rätt af deste wederböranve så¬
ledes bewakas, sä tillkommer dock Häradshöfdingen
med Nämden stuka saken och Utslag deröfwer med sin
understrist meddela, samt sedan blifwa för sikt göro-
mäl answarige, aldeles som i Cap. 12 Z Rätteg:s
Balken Allmänna Lagen innehåller, i sall Kgl. Majit
och Kronan igenom deras efterlåtenhet stulle komma
att lida. Hwad således om Häradshöfdingen är sagt
förstas äfwen om dem, som Hnfesynerne pä Undcr-
Befälets Boställen stola förrä ta, att de för sina gö¬
romål äro underkastade enahanda answar och böra sä>
lebes derpå mara nog vmlänitc, att allt rigiigt och
lagligt tillgår.
Hwad angar bestämmandet af de byggnads-ak/
hwarefter laga hus, som a ett Boställe antingen re¬
dan finnes byggde eller efter denna Författnings ut¬
färdande byggas, stola anses och beräknas; tjenar för
Stenhus derwid till grund hwad i a:dra Artikeln as
denna Förordning derom stadgas; men hwad angar
de hus, som af timmer redan byggde äro, tjenar den
uti 1752 ärs Boställs-Ordning antagne och i denna
Arti els 60 tz äberopade gradation till grund för
Byggnads-arens beräkning, samt hwad ater beträffar
de hus af rimmer som hädanefter byggas, kommer
den i samma 8 införde Tabell för äratals-beräkning
att til» efterrättelse tjena. Och kommer i likhet dermed
att uträknas och bestämmas antingen den ärliga öfwer-
byggnad, hwarföre en Afträdare tillkommer ersättning,
eller
Den 2g Januari!. 55?
eller hwad han. för bristande Nybyggnader bör er¬
lägga. Syne Rätten slutar sin befattning medelst af-
hunnande af Utslaget, hwilket bör ste, pä det ingen
okunnighet om hwad som förelupit sedermera mä
kunna anföras.
90 8.
Dä Syne-Ratt anordnar Nybyggnad och bestäm¬
mer af hwad materialer och huruledes, pä sätt denna
Förordning stadgar, byggas mä, statt Syne-Rätten
lata sig anaelägit wara, att ej belasta ett Boställe
af ringa förmoncr och liten ränta med för stor och
kostsam byggnad; warandes det således Syne-Rätken
tillåtit att efter omständigheterne sädant lämpa.
di §.
När Husesynen, pä sätt ofwan förestrifwik ar,
blifwit förrättad, hwarföre allsingen wedergällning
fär begäras eller tagas, utom för dem, som ej genom
sina Embeten dertill äro pligtjge, stall Domaren el¬
ler den som Synen förrättat, antingen pä stället eller
innom ätta dagar efter förrättningens slut hafwa ett
exemplar af Hufesyns-Jnstrumenter och Syne-Rättens
Utslag renstrifwir, af honom understrifwit, samt med
hans och Häradets Sigill bekräftadt, och det wid l6
R:dr 32 si:s wike. De- således renstrifne Exempla¬
ret bör sedan ftraxt tillställas Regements- eller Mun-
sier-strifwaren, hwiftendera. tillstädes ar, au deraf ta¬
ga irenne afskrifter och dem af crowärdige Män be-
wittna läka, af hwilka strax- lämnas den Afträdande
en, och jemwäl innom fjorton dagars förlopp den till¬
trädande en dylik afskrift, begge desta emot lösen ef-
ZZ8
Den -3 Januari!.
Den 23 Januari!-
ZZ9
ter gällande Taxa. Skulle den som Synen förräk.I
tat ej fullgöra hwad honom salunda äligger. bör ens
Af- eller Tillwädare i sin rättighet till Beswärs an-
förande icke lida, nar han inom laga tid hos Kon D^nde blifw
Iilla; derom jcmwäl Ofwersten bör erhälla underrättelse,
sedet Afträdaren, more han jemwäl stylvig, att, om
ans Beswär stola hoS Konungens Befallningshaf¬
vande blifwa upptagne, straxk efter flutad Husesyn
r»,nma. ästven-
forande icke lida, när han inom laga tid hos Kon-I^,»de blifwa upplaga,
ungens Besallningshafwande i Orts-, M.varat sinsaM borgen för den honom adömde summa.
Instrumentet erhällen del fine beswär fullfölljer, sä stor
unaens Befallningshaf,vande äligger det ock att häbltzyömde Sum ^ hwaröfwer bewrs bör - l'.
I- hand d-rSf»--, M „-ig°, d°ijs>->nl här^dst.n-n i-°-»st «*- - —« —
utjnnan icke sär äga rum. ^
^^ rr«4»i»o,v^.p ^! p tt tt -
6' till Krigs-Collegium, widUmets nylla genast anwända.
wi!- mhindn nf-rfft nsl«d K-igs'C°ll-sii U'N-g M'S»ö d °g- b°«. E
samma wUkor, som sor ^
iagttagande af samma ^... ,
Krigskollegium sagt är, alt deröfwer hos Kongl.
Mgj-.t anföra underdäniga Beswär, hwilka innom en
Manad efter af Utslaget erhållen del, böra till Kgl.
" " " Bö-
f Svne-Isym in«an ^ nedsätta den
c; Komiss, i Ränterret fö ^mf. ^ada
akt hähl^ömde Summan eli r . ^is bör Beswa-
räl Här-Illflagen aro ffall Tillträdaren i dylikt fall aga
Regements-strrfwarenkrcn brsogas. Och u och deni tstl ^>o.
ware jeinwäl pligtig att inom kwenne mänader ifrän Drätt att medlen emo ^ ^ .^da Är någondera Parken
det en Husesyn stuta
Sex R:dr gs st:rs
Syne.Jistrnmentet, antingen det ar ä Oswer- eller
Under-BefälekS Boställen. Kan Regements-strifwa-
ren lagligen styrka, att han genom uragtlätenhet wa-
rit U'ur ständ salt att sädant fullgöra, da stall den,>Mänad efter as ^ ^Hons-Expedition ingifwas- Bo¬
som hindret wällat, de utsalte böterne erlägga och till-»Mach.ts IustUra-me r; erhålla del pä det
hällas alt r laga ordning sine skyldigheter fullgöra, »landes den tappande > , cmnmunicalionen fran
Till Lands-Cancelliet bör Domaren innom en Mänadlsätt, att, om han .)a ^ Konungen Vefallnings-
efter stutad Syn, wid ro Rrdrs wite, ett Exemplar » Krigs kollegium ster g ^ vistas, men om han ar
af Syne-Jnstrumenket insända. I hafwande i det oan, - Befälhafwaren.
. u.->---
92 §.
Will antingen Aft eller Tillträdare söka ändring
Uti Syne-Rättens Bestut, dä skall han, om han Sy¬
nen biwistat eller icke, inom en Månad frän den
dag Husesynen slutats, hos Konungens, Befatlnings-
hafwande sine besvär ingifwa, samt Ofwersten jem-
wäl derom underrätta. Nöjes han ej ät Konungens
Befallningshafwandes Utstag mä han inom en Ma¬
nad efter deraf erhällen del Beswär deröfwer hos
Krigs-Collegium anföra och derstädes om ändring an-
häl-
Försummar den klagande utan laga ,vr,ul-,
allt hivad säledes är stadgadt, stola hans Beftvär ic¬
ke upptagas, utan stände Utstaget honom emot, så¬
som laga kraft wunnit.
93 §.
Beswär i Husesyns-mäl, som pä sätt föregående
H innehäller, hos Konungens Besallningshafwande
anföras, böra in dupplo ingifwas, dä Konungens
Besallningshafwande genom Krono-Betjeningen com-
mu- ,
z6a
Dcn 2z Januari!.
municerar sjelfwa beswars-striften med Motparken, och
Dupplctten med Domaren esler den svin Synen för¬
rattat, med förelagd skyldighet för begge akt inom högst
Irenne weckors tid ester deraf erhällen del, wid Sex Ra
Z2 6 wile sig deröfwer förklara. Utebtifwer det oak¬
tadt sädan Förklaring eller utlakande öfwer den nisa!,
te tiden, dä ukmätes genast det förfallne witet och ny
korrt tid förelägges wid fsrdubbladt wike och förlust
af widare talan i malek; Börandes Konungens Be<
fallninghaf,vande, till ansvars undwikande, fikt Ut¬
slag i wälet meddela inom en manad frän den dag
wälet till afgörande ar fullständigt. I KrigsColle-
gium böra sädane mäl med all möjlig skyndsamhet af-
göras.
94 L-
Hwad uti aldre Författningar är förordnadt der¬
om, akt Mililia-Boställen böra till stna ägor geome-
trice pä Ch nta aftagas, warder till tillgörande pä det
sätt förnyat; Del Krigs-Collegium bör genom »veder¬
börande Lanvshöfdingar fö a underrättelse om och huru
wanga Boställen ännu finnas, hwilka ej kill sina ägor
aro geomekrice afmätle, eter om sädane Boställen
gifvas, hwilka ival äro ufmälle, men för sä läng tid
sedan att de deröfwer upprättade Chartor och Bestrif-
ningar nu mera icke kunna tjena till nägon efterrät»
telse, hwilket kan hända, dels derigenom att ett Bo¬
ställes ägor genom Räktegäng antingen blifvit tillökte
eller förminskade, dels genom nägon betydlig uppod¬
ling eller förändring i brukningsfättet. Befinnes ef¬
ter uppgift sädane Boställen, böra de efter Landshöf-
dingens förordnande geomekrice afmatas, dä, Landt¬
mätaren för dylik förrättning erhäller wanligt, i gäl¬
lande
Den -g Januari!. 56r
lmde Författningar för dylik mätning utsatt, arfvo¬
de, som af Militiä-Boställs-Castan utbetalas.
9Z §.
Hwad Kongl. Maj.t i öfrigt i afseende pä Mi¬
litia-Boställens förarrendering redan i Näder stad-
prt, eller framdeles kan stadga, kommer att till we-
mbörlig efterrättelse tjena.
96 §.
Alla de witen och böter, som efter denna Arti¬
kel kunna ädömas, tillfalla Militia Boställs-Catzan
och böra genom Landshöfdingarnes försorg genast ut¬
mätas och till Krigs-Collegium insändas.
Sjette Artikeln.
Gm Allmänna Hus.
97 §-
Utom Kyrka stola Sockne-stufwa, sä stor att
skolmästare och afwen Klocka e, ä de orter derhän
if Församlingen med hus manligen förses och ej ager
ärstildt Boställe, deruti nödige Boningsrum sä,
Fattighus, Tings-byggning med Fängelse för misiger-
ningsmän, Tiondebod, der ven nödig är, och Sockne
Magazin lemle öfrige ä hwarse ort särskilt manlige
Allmänna byggnader uppföras och det efter hwarje
orts tillgäng pä Makeriater, dock halst af brändt.Te-
gel eller Lera under Tak af tegel, spän eller torf
----- underlag. Och kunna äf-
Z6o Den 2 3 Januari!-
wen Kyrka, Tionde-bod samt Sockne-Maaazin af
grä- eller sandsten uppföras. Eldstaderne uli förrbe-
rörde hus, utom nödige Köksspisar, stola hesta af
Kakelugnar mcd rör, gju ne st>utspje!I och jernluckor.
Der särstildt Skolehus finnes nödig!, stal! ock bet,
pä förrberörde salt bvggas, och deruti nödige rum för
Skolc-Mästaren inrättas.
Sjunde Artikeln»
(vin Brand-Syner»
98 T»
I hwarje Socken bör öfwerenskommelss Sockne-
männen emellan träffas om hivad hwar och en hem¬
mansägare eller Landbo stall iakttaga till före bomman,
de af Eldswädor. Derwid iagttages såsom ett all¬
mänt stadgande, att minst en gäng VM äret, pä wist
Utsatt tid, ordenleliga Brand-syner böra hällas, hwar-
wid efterses att alla Eldstäder och Skorstenar m. >n,
äro i dei stand akt deraf ingen olycka kan befaras,
Finnas wid sadan syn bristsalligheker, marnas Äöo
derföre, och tillsäges att innom wist korrt tid dem
bättra, hwilket efterses wid den Brandsyn som äfwen
ärligen bör förrättas till utrönande om sörelaggde för¬
bättringar blifwit werkstätlde. Uraktläies den före-
ftrifne förbättringen och kommer Elden derigenom lös
efter den^ tid den samma hade bordt warg werkställd,
hasme Äbo förwärkat all rätt till den Brandstod
hwaclill han, enligt särstildte i hwarje ort fastställde
Stadgar, kunnat wara berättigad-
Ätton-
Den 23 Ianuarii- §63
Åttonde Artikeln»
Hwad för öfrigt wid denna ZörfattningS
handhafwande iakttagas bör»
99 §» - '
All grund under hus stall, sedan Matjorden der¬
ifrån blifwit dormagen och Lera i stället isvlld, lag,
«n>s sä djup och fast, atr den med tjälldraget icke
rnbbas, Under hus för Folk och Kreatur, bör Slen-
seten innan och utan brukfläs; och der hwarest Swamp
fmnärkes, stola, till befordran af drag och wäderwex.
ling under golfwen, tjenlige gluggar ä Stenfoten lem¬
näs, som om wintern kunna titlstmas, men den bli¬
dare årstiden mä öppne hällas. Ikring huset gräf-
ives elt mindre Dike, hwarifrän aflopp beredes.
iva §.
Wid all byggnad af Grä- eller Sandsten iaktta,
ges, att stenarne öfwer murens bredd lägges i för¬
bund samt kill stiftes sä, att en sten ej räcker med si¬
ne bägge ändar igenom muren. I sednare fallet und-
wikes sällan fukt. I det förra inträffar den alldrig.
i°i §.
H vad i^ Ztte Artikeln rörande Militja-Bostallen
stadgas om Äkerns och ängens häfd, dikning, stäng¬
sel samt Humlegärds anläggning, gälle äfven för
öfrige under denna Författning inbegripne hemman.
102 §.
564
Den 2z Ianuarir-
io2 H.
Uti hwarje Socken mä antagas en eller fler
Mtirare, som pä de orter, hwarest Tegelffagniug ka
werkställas, derutt böra wara kunnige, för akt ick
allenast uppföra de Stenhus-byggnader nä on will U
la bygga, ulan ock atk Allmogen i sadan' arbete un
dcrwifa. Sedan Socknen sig en sadan Murare för-
skaffat pä sätt och willor i hwarje ort tjenligast fur
nes, erhälle han, uppä skeende anmälan, Konungen
Befallningshafwandcs Fullmagt eller Förordnande med
rättighet lika som andre gerningsman att hälla Läro-
drang.
roZ §.
Alla Böter, som, Z:te Artikeln undantagen, i
denna Förordning stadgade arv, fördelas och sörwand.
las lika med dem Lagen i Byggninga-Balk. utfäller
i°4 Z-
Denna Författningen galler egentligen för Kro¬
no- och Boställschemman i allmänhet tillika med sa-
daue Krono^-Skatte, Fralse och Frälse-ffatte he.nman,
hwilka af Ägaren till Landbo upplätas, utan att sär¬
skild öfwerenskommelfe om hemmanets byggnad och
häfd dem emellan träffas.''
Deste Handlingar kades pä bordet.
Det af Vorgare-Ständcts Allmänna Beswärs-
Utfkott meddelte och den z Augusti förlidet är pä
Bordet lagde ullätande, angående Städernes Elasti-
flcation förrlogs aker och upplästes, sä lydande:
"Ut-
Den -Z Ianuartt-
565
"Utdrag af Protokollet, hältet hos Malkoff. Vor«
gare-Stäudets Vesivärs-Utskott den 19^2
Julii 1809.
S- D. Efter öfwerwägande af hwad Städer-
es FnIImägttge, sä wäl wid 1800 ärs Riksdag,
jow den nu förevarande, andragik, rörande en ny och
ti! närwarande tiders skick lämpad och rättad.Clasti-
cativn af Ni ets Städer, anfäg Utskottet sig icke
^>ra i tillfälle alt med detta ärende »vidtaga den wid-
Itmckta ätgärd, som blifwit äfyfkad, emedau Utskottet
päuat alla andra grunder för si t bedömande deri, än
Mast Städernes egne obestyrkte uppgifter, dem Utskot¬
tet, såsom öfverensstämmande med rätta förhällan-
-et, icke kunnat antaga. Deremot, och dä Utskottet
önner, att Kongl. M-.j-.t redan Ar 18,02, i anled-
liiig af Staden Lunds Magistrats oH Äldstes undcr-
äniga ansökning om Stadens nedflyttning, med den
msorg Nädlgst omfattat hela detta amne, atk Kgl.
Raj:t genom, Nädiga ffrifwelse af deus 9:de Septem-
er samma Ar, anbefallt Dest och Rikets Högloft.
^ommerce-Collegium, att samfällt med Ständcts Can-
ellie-Direction efter Städernes hörande, utarbeta en
y och efter närwarande tid lämpad Clastificalion,
samt akt en sädan wid nästpäföljande Riksdag, eller
en nu innewarande, till Stäudets granskning och öf¬
verseende aflemna, men hwarmed Högbemälte Kongl.
Collegium allt hitintills uteblifivit; Sä fann Utskot¬
tet lämpeligast att hos Walloch Ständet göra den
hemställan, omstcke derifrån mä asgä underdånig an¬
mälan hos Kongl. Maj:t, om Nadigst förnyande af
Högstberörde Kongl. Befallning, pä det, genom Hög-
vfl. Kongl. Commerce-Collegii styndesamma äilydnao
)eraf, de swärigheter kunna undanrödjas, som hitin¬
tills
§56
Den 2Z Januari!.
Den 2z Ianuarir-
§67
tills Mött och ännu möta en omedelbar befattning M
denna Reglering, eller åtminstone sädane aukenti^i
U 'plysningar winnås, hivarigenom den ivid nästa Rikt
d g stnteligen kan werkställas och afgöras. Emedia
t d har ll,stoltet funnit följande Stader/ i anfteild
till deras i flere är märiestga afragande i rörelse
förmögenhet, böra nedsättas, nemligen:
r:o Upsala frän s.dra kill z:dje Claffen.
2:0 Christinehamn, Lund och Wahrberg frän
till g:de Claffen, och
Z:o Kongelf, Skara och Wimmerby frän 4:de till
Claffen.
Men den af en och annan Ständets Ledamot st
reslagne 6:te Elaff, har Utstoltet funnit betänkelig
att tillstyrka, utan deremot ansett Städerne böra, se
som förut, innehällas innom Fem Elaffer, med Le
ändring likwäl u i den gamla ordningen eller Nuni
mern Städerne emellan, att den blifwer beräknad es
ter hwad be uti 1800 ärs Bewillning - Förordnne
finnas Upptagne, pä der satt, att de Stader, somM
skörtet ansett böra nedflyttas, komma att börja de»
Clast, hwartill de blifwit hänförde. ^
Hwad äter angär nägre Städers uppflytlninss
till högre Elaff, sä har Utskottet i saknad, dels aj
rådrum att häröfwer höra »vederbörande, dels ock as
antagliga uppgifter och bewis, icke trot sig böra lear
na något afseende pä hwad härom blisivit anfört.,
Beträffande derefter Åtskilliga Städers anhällaiil
vm nedflyttning till annan än deras nu innehafwaii'!
be '
de Elaff, nemligen: Westerwik, Calmar, Arboga,
E wistad, Fchlun, Landscrona, Borås, Asterfund,
Hedemora, Luleä, Piteä, Mariestad, Nora, Phi«
lipsstad, Sundsvall ochj Söderköping M. fl., sä Hat
Uijkoitct icke funnck nägre skäl anförde, som lili'desi
bifallande kunde föranleda; Och har Utskottet, hwad
^ Uddewalla Stad serskildt angar, wäl funnit benjam»
ma, i anseende lill den för z är sedan inträffade to¬
tala Eldswäda, äga mycken anledning lill sin begä¬
ran om nedflyttning; men svin Staden erhållit Nå¬
dig befrielse fran Skatt och Bewillnings Utgörande i
is ärs tid, sä har Utskottet ansett denna nedflylk-
mng icke böra werkställas» förrän ester frihets-ärens
förlopp, dä man kan komma i tillfälle, att bestämma
dcff rätta Elaff och utröna i hwad stick Staden, i
anseende kill rörelse och förmögenhet, dä kan sig be¬
sinna; Och skulle Utdrag af Uistoliets Prorocoll här»
om till Walloch Ständet afgä. ve lupra.
Uclem ttrotvcolli
^ac. Lostercivist.
Herr SLntcslon uppläste följande Dictamen:
"Atts förändring i gamla Elaffificationen mäste,
r min tanka, grunda sig pä werkelig förändring af
Städernes tillstånd nu emot förr, och det i jermisch-
relse Med de öfrige. Dek är säledes icke det skags
allmänna lidande, som räkat ej blott en eller flera.
Ulan alla Städer Uti afstadnad ochj minstad rörelse,
folkmängd, M. nu, som kan blifwa skäl för nedflytt»
rung af en eller någre uti lägre Elaff, men endast
det serskildta mifföde, som deffe framför andra kunna
ha undergått.
Ulur
568
Den 2z Januari!-
Utur denna synpunct wägar jag beklaga mig öf¬
wer Högtärade Ständets enstilta Beswärs-Utstotls
i detta änme afgifne Betänkande, dä jag erfår Sta¬
den Marstrands, igenom mig såsom desi Fullmägtig,
ingifna ansökning om ncdflyltning, wara lcmnad utan
allt afseende.
Åberopande hwad jag uti denna ansökning, hwil-
ken bland de öfrige sinnes bilagd Urstotres Protocoll,
anfört, nemligen: Atr denna Stad wid första Clahi-
flcalion sattes i sista Clasien, men derifrån uppflyt¬
tades i den Ztdje, endast med afseende pä den Ports
Franco och Nederlagsfrihet, Sraden sedermera btef
förunnad, men som, i nyare tider äter npphäfwen,
gjort desi Jnnewänare sa myrket mera olycklige, som
de deraf hafma i behäll endast dryga statler och kost¬
samma, men nu mera nästan intet warde ägande
hus och anlägnningar, äfwen som att belägenhe en i>
frän fasta landet, stanger dem ifrån all wänlig stads-
manna-rörelse och ämeligen, att deras enda öfriga re-
source, Sillfiste och Saltning i sednare ären alltme¬
ra och mera aftagit, samt fistlidne winter helt ute-
blifwen, förwandlat denna Stad lika med Bohuslän-
ste Fistelägren,'lill hultgrens och eländets boningar-,
sanningen hwaraf flere Ständets Herrar Ledamöter
kunna styrka; tillförsel' jag mig nu Högtärade Stän¬
dets benägna bifall till den anhållan, att Marstrands
Stad äter nedflyttas i den Clasi, densamma förs
Porrofranco frihetens erhällande ägde, såsom titlden-
na confioera ion, igenom sin serskildt försämrade be¬
lägenhet, werkeligen mera berättigad, än nägon af de
andre Städer, dem Wällofl. Beswärs-Ucstottet der¬
till recommenderat, helst bland dem besinnes någre,
som urås sin local, midt mi Landets fruktbaraste
Pro-
Den -g Ianuarii.
rovincer, äro försäkrade för, nästan sagt, all möj-
g reduciion och aftagande rörelse, —^ utom wid stör¬
olyckors in räffande, hwilka ater Staten, enligt
ivad med Uddewalla och flere Städer stedt, manligen
a annat sätt soulagerar.
Om häremot skulle inwändas, att Marstrands
tad, sednare ären haft en någorlunda betydelig Tull»
liagk, sä, ehuru j g Medgifwer den wara en gansta
iglig norm öfwerhuiwud ati beoöina Stapelstädernas
vielse efter, sa kan det dock icke bllfiva det hwad Mar-
rand kgcnteligen beträffar, dä dek lätteligen ian be¬
tsas, att alldrastörsta delen af Tullen ingått dels för
alt laster, som slädnät wid Sattenerna nära intill i
kårgården, ingalunda tillhörande Marstrands Inne-
vanare, dels för Styckegods-laddningar, som inkommit
utterliden, sedan inloppet tili Gschebvrg af is warit
parrad, och således blo t förtullats samt losiats i Mar-
rand, för att pä fläde transporteras till Götheborg;
För öfrigt kan jag ej underlåta anmärka, akt,
m än Wällofl. Beswärs-Utskottet sett sig ur ständ
u wid Riksdagen reglera en helt ny Clasiifieatton,
em i min lanta dock nu lättare bort kunna ste un¬
er närwaro af samtelige Städers Fmtmägkige, hwil¬
ka, enligt Högtärad- Ständets Beslut i förliden Maj
mänad, ägt hemifrän staffa alla nödiga uplySnin-
gar till hwar sin Srads rätts benläkande, än det ef¬
ter Riksdagens flut och utan tillgäng af sädane mun-
teliga upplysningar kan af Kongl. Commerce-Collegi-
um utredas, jag dock icke twiflar, det Wästofl. Ut-
stot el ägt lika goda anledningar till förefläende afz
eller 4 Städers uppflyttande nu genast mi högre än
liMhasivande Ciafl, som tia de nu af Utfkottct före-
Zjerde B. 2 ä N:o 73 — 74. stag-
S7o Den 2z Ianuarii.
slagnes nedflyttande,! och hwarmed jag äfwen sörm»
/ -.Dar detshufwudsakligaste uli gamla Clastificationen
origtighet; åtminstone tills widare, kunna blifwa af
hulpit.
L. lid. Zantesson.''
Herr Llementslon instämde med Herr Zantesson,
Herr Bruks.Patron Wästlund yttrade: att ho
Utstottet walf uppstått fräga om ätstillige Staber
uppflyttning till högre Clast, men dä någon rättighet
att föreslä en sä beskaffad förändring icke wore Ul
stöttet uttryckligen lämnad, sä hade man trott sig ick
böra derom nägot decidera. Hivad Marstrand angar,
hade Urstoltet, såsom i anseende till. alla öfriga,
grundat sitt omdöme pä erhällne uppgifter ä Tull-in-
tagten och Stadens folklikhet, sä wäl som det af
Landshöfdingen ingifne yttrande.
Herr Borgmästaren Uandssren: Med particulier
kännedom om förhällandet med Marstrands Skab,
instämmer jag till alla delar uli Herr Lantestons an¬
förande.
Flere af Ständets Herrar Ledamöter moro af
samma kanka.
Herr Capitain lundgren: Innan Utskottet fö«
' retog detta ärende, blef Utskottets Ledamöter rådrum
lemnat, att genom correspondance, frän hemorten sir-
ftaffa alla de handlingar, som kunde nödige finnas.
Sedermera har Utstottet efter rätt och samwete sökt
decidera hwad hwarf och en yrkat och därwid noga
granflat alla inkomne uppgifter; Men ändä äro flere
upplysningar af nöden; och jag anser för min del ic¬
ke
Den 23 Januari!» .571
c möjligt att i denna gamla och widlöfkiga fräga,
crom man snart i 70 är wid atla Rrksdagar venki-
irat, kunna Nu meddela ett fullständigt beslut, utan
emställer om icke nägot kraftigt steg nrnde tagas
warigenom mälet mä blifwa grundeligen utredt, för
tt nästa Riksdag till sluteligt afgörande komma,
vad Staden Marstrands nedsättande beträffar, förs
aade sig Herr lundgren med Herr Zantesson.
»
Herr Borgmästaren llundqvist trodde, att om
herr Zantesson nägot tidigare an fmn sttert, afgifivit
e upplysningar, hwilka rörande Staden Marstrand
u af honom äbecopas, skulle Urstoktct säkert ej un-
erlätit att dera fästa afseende.
Herr Handelsman östman beklagade sig deröf-
iver att Utstottet, trvart emot öest berednings tillstyr¬
kan, oblidt afstagil hans sök e rättighet för Pitea
Stad att i en lägre Clast blifwa nedflyttad. H mS
anförde flät wore sa talande att han icke twiflade det
ju Ständer härutinnan skulle bifalla rättelse, men i
annat fall önskade han, att all fram om förändring
i Städernas Ciastificativn mätte uppskjutas till nästa
Riksdag.
Herr Handelsman k^aak äberopade för Lands¬
crona Stad hwad förra Riksdags-Fullmägtigen! Herr
jonston ansört till winnande af en förändrad Clasti-
ficarion. Det wore allmänt känt, att denna Stad de
senare arén ägt en gansta ringa handelsrörelse, och
han föreställde sig art ingen kunde biliigtwis bestrida
de stal, hwarpä man grundat pästäeudek om dean»
Stads nedflvtkning.
Herr
57S
Den 2Z Januari!.
Den -z Januari!-
57)
Herr Bergs-Rådet lllotkost' anfäg wara waMs, som öfwerföra godset och wahrorne Z:dels mil
grundat hwad Herr Zanteson rörande Marstrand anGfwer det grunda' wattnet. Man katt latt föreställa
fört. För sin del anmärkte Herr Bergs-Radet, alDig huru äfventyrlig denna losining stall wara i stark
Utskottet utan atr åberopa något stal, afstyrkt MariäDögäng, der inga vuc 6'^lb finnas, hwarwid Får»
stads nedflyrrning till lägre Clasi. Han trodde almgen kunna göra sig fast.
i anseende lill handel och rörelse denna Stad närmast
kunde jemnföras med Lidköping, som dock endast
Mariestad ar utan alla besia olägenheter, har
re i 5: e Clasien och yrkade sätedes, att Mariästad ttndshöfdingesäle, hwilket i den mohn flere personer
wo
mätte till samma Clasi förflyttas.
Någre Herrar Ledamöter instämde med Hery
Bergs-Rädel Uotsiolk.
Herr Borgmästaren lundvik: "Det stulle wa
ra mig werkeltgcn fägnande, om Lidköpings Stad
more i fä god belägenhet, som någre af Ständets Re
spective Ledamöter tyckas förmoda; men deremot kan
jag dyrt försäkra, att största delen af Stadens Bor
gerstap och Jnnewänare aro fattige, en myckenhet ut ippflyttning kill högre Clasi, dels i afseende pä den
fattige, samt rörelsen derstädes ringa, Handtwerkeri
ej andra än arbetsfolk kunna dem bebo. För flere äi
tillbaka funnos 2 eller z handlande, som hade någon
rörelse, som förljenle att nämnas, men de aro nu me
ra borta, och ingen enda af de nu warande handlan
och »vedbrand, som a tt för högt blifwit uppstegradc,
mäste frän aflägsne ställen förstaffcis.
Fartyg ej kunna med last till Staden inga, och Prå¬
mar eller platta fartyg hafwa således Mäst förstas
fas,
Ska stället, öker Stadens rörelse och inkomster, der
mnas ock andra publique inrättningar och werk, som
ör Staden äro förmonlige. Wid och omkring den¬
ia Stad finnes betydliga Skogar, som lemna bygg-
>ads.wirke och »vedbrand till ffäligare pris. Lidkö-
ing deremot är i saknad af alla desia förmoner, och
äledes yrkar jag, att den mätte förblifwa i sin na»
tirliga lägsta Clasi. I öfrigt medgifwer jag ned^
yttning för de af Utskottet föreflagne Städer, men
ror tiden nu ej wara inne till någon enda Stads
lifivande starka Bewillningen, och dels i betraktande
erne utan imporkance, flere Tomter öde, och ännu flen >f det tillstånd hwaruti Rikets Släder esler ett trye-
i de aflägsnare gatornemed sä usta kojor sörsedde, at! ande krig sig befinna» och hwarefter de ej sa snart
ära repa si5"
Herr 8anteston fann wäl, att Mariestad och
idköping kunde i det närmaste »ned hwarannan jemn-
de haflva sedermera kunnat dem remplacera. Orter öras, och art vin någon skillnad funnes den» emellan
häromkring är floglös, och Stadens behof af tunni» ovre den ofelbart till den senares fördel. Deraf an-
äg han dock icke sölja att Mariestad bör nedsättas
ill den z-.te Clasien, hwartill Lidköping nu hörer,
^ran snarare att Lidköping ma uppflyttas i lika Clasi
Sjön Wenern har pä nägra ar sa utfallit, atl ^ed Mariestad, såsom närmare öfwerensstemmande med
-i un .c. Städers rörelse och belägenhet
Herr
574 Den -Z Januari!.
Herr Handelsman Lngel tillstyrkte för fln dek bifaS
till hwav Herr Lanteslon vrkat för Marstrand, och
Herr Akman för Pitea. Det more dock, efter Herr
Lns:k-l8 tanka, nu mera af mindre betydenhet i hwil-
ken Cass en Stad more stcifwen, dä efter ven före-
slagne nya BewillningS-Förordningen icke någon s»»>
rierlig förändring deraf uppkommer ivid steende Ta¬
xeringar. Herr Unge! tilläde, i anledning af Hett
Åbergs-Rådet kotkosss yttrande om U stöttets afstyr-
kan för Mariestads nedstyitning, att fiere Stader wäl
prkat en sadan förändring, men dä någre stälderfö-
re icke blifwit företedde, hade ock Utstottet icke kun¬
nat göra derpå afseende, eller ansett någre stal ä fin
fida behöfwa äberopas.
Herr Radman Llkstrsnst: Allt hwad man nu i
detta mäl kan stadga blir andä grunvadt pä blotta
gissningar. Jig förestår derföre, att widare öfwer-
läggning uppstjmeS till nasta Riksdag, och att Stån¬
det i underdånighet anhätler om Kongl. Majlis Nå¬
diga befallning till Commerce-Collegium att emedler¬
tid hafwa alla kill upplysning hörande omständighe¬
ter noga ulredde.
H rr Borgmästaren bolmer ansäg stistnaden e>
mellan Halmstad och Warberg icke wara rätteligen
observerad, dä den förre är fatt i g:de och den sena.
re i z:dje Classen, ehuru Halmstad i sjelfwa werket
cir af dubbelt större betydenhet och har wida fördel¬
aktigare handel, än Warberg.
Herr Handelsman Akman: Dä Herr Borgmä¬
staren Uinä^vill äberopat de förluster Staden Lidkö¬
ping af kriget lidit, päminner jag mig hafwa ibland
stä.
Den -g Januari!. 57S
kälen för Piteä Stads nedflyttning uppgifwit det
wära behandlande, som denna Stad under kriget sätt
»fara ej blott af Swensta trouppers inqvartering,
ifan äfwen genom Fiendens inrymmande och alla de
,°swärligheter som dermed warit förknippade. Piteä
Stad är dessutom i godhet icke svarande till en fjer¬
ndel emot Lidköping. Jag instämmer med Herr
Wadman Llkllranst, Att allt hwad nu kan i denna
fräga beslutas, är endast gissningSwiS» och hemstäl¬
ler art malek med de gjorde anmärkningarna mä tilt
Utstottet ätersörwisas.
Herr Borgmästaren "Inför detta Ständs
Allmänna Beswärs-Uistott har jag sökt ådagalägga,
att WesterwikS Siad, anlaggd pä en Udde ivid Öster¬
sjön, och således utan durchsart samt icke ägande nå¬
gon betydlig folkmängd, blifwit endast i afseende pä
dess läge för Utrikes handel under en gynnande con-
junctur, uppförd bland Städerne af o.-dra Classen, och
att dess nedflyttning till den z:dje, där Carlshamn
med större personal och rörelse igcnflnneS, skäligen nu
borde äga rum, sedan flere af de större Handelshu¬
sen nedlaggt rörelsen, mänga fartyg blifwit fran Sta¬
den fbrsälda och de öfrige därwarande icke kunna till-
räckeligen förseS med sjömant manskap; Skogarne pä
flere mil frän Staden uthuggne, Handeln ä Köpin-
garne samt i de Staden efter privilegier tilldelte Di-
stricrer, delad med nästgränsande Stapel-Städer och
exporten af BrukS-effecter alldeles afstannad, hwari-
gcnom Loralen, för handtwerkerierne mindre förmänlig,
nu icke som förr kan begagnas.
Utstottet har lemnat desse och flere anförde om¬
ständigheter ulan allt afseende, hwilket jag likwal »vä¬
gar
Z?6 Den 2Z Ianuaxn.
gar hoppas stall dera' stankas af det Höglärd
Ståndets egen upplysta och wäswilliga granskning. ^
motsats händelse förenar >ag mig med Herr Gerhand
laren Mlstranch att frägan om Clastisica ion, säso»,
till äfwenkvrs icke ensamt beroende af Sländets plösi
ning, mä'.-e kfwerlemnas till Höglofl Kgl. Commerce-i
Coltegir åtgärd, säker att Kongl Maj:- uppå deronf,
of Ständet nu tillgörande underdånig anhäilan, täck?
tes anbefalla Collegium att hafwa detta ärende full
komligen utredt innan nästa Riksdag."
Herr Radmann k>lor6ström trodde, atthwadAr
hoga Stad angar, der icke kunde wara obeiant a!
pen i senare arén till rörelse och inkomster ansenligt
aftagit. Han hoppades att desto häldre winna de>
önskan, att Staden mätte sättas i en lägre Clast. sv»
Staden redan wid förra Riksdagen trott sig hasa»
stäl art ästa denna förändring.
Herr Handelsman hackson ingas följande:
"Ödmjukt anförande.
Stadernas fördelning i wiste Closter och den e
Ms högre besinnande än den andres, harleder sig i
frän början af den olika, mer och mindre fördelaktigt
rörelse, läge och tillfällen till Handelns utwidgande,
den ena Staden framför den andra, den tiden Clastt
sicalionen sattes, ägde. I afseende pä bcläzenhetei
och hamnen wid Carlscrona till en hufwudstation för
Rikets hufwudflotta, ödelädes pä i6oo;de talet, Stä»
derne Ronneby och Christianopel, och i stället inrät¬
tades förstnämnde Stad, dik Bvrgerskapet ifrän de
sistnämnde flyttade, lockade af de förmoner, som geirolil
Högst-
Den 43 Januari!- §77
Högstsalig Konung e-rirr, den xirtes Privilegier af
den 10 Augusti 1680 och genom tid efter annan Ut»
färdade Resolutioner, Carlscrona Borgerstap försäk¬
rades, sorn utom flere bestod u i Nederlagsfrihet för
Utrikes isian inkommande waror och en exclusive rät»
tighet till ast handel med Amiralitet och anskaffandet
af hwad som för Örlogsflotta» och dest utredning ärsor-
dräves. Carlscrona Borgerskap kom ock härigenom
snart till -adan wälmåga, att det under Högstsalig Kon¬
ung Länl. den xiirtes tid, dä Rikets tillgängar worv
kuappe, förmådde att pä egen Credit rusta och provi¬
antera hela Flottan, fastän mänga, om icke de fleste
al Borgerskapet, längt omsider mäst ätnöja sig med
Mynle-tecken i betalning.
Stadens sörundte fri- och rättigheter ifrän dest
första anläggning, är grund till dest upphöjning uti
Första Clasten af Rikets Städer. Onskcliqt wvre, att
Staden ännu mätte en gäng komma i åtnjutande af
de fördelar den af sä Stora Konungar bliswit försäk¬
rade, i hwilket sali ingen fräga om Stadens nedsät¬
tande till lägre Clast skulle begäras; Men dä Carls¬
crona Borgerskap, genom samma Författningar, icke
framför andre Städer har det minsta af sine sä kraf¬
tigt försäkrade rättigheter qwar, dä Stadens läge pä
krjngflutne Oar i Skären är sädant, att Borgerska¬
pet antingen mäste hämta bäve Export och andra be¬
hof, såsom Balkar, Bräder, Tjära med mera, frän
närmaste Sjö-Städer Calmar och Carlshamn, eller
ock med drygare betalning förmä Allmogen söra säda-
ne waror till Carlscrona, som är flere mil längre,
än dit de kunna hafwa afsättning därmed, cch Ami-
raliteks-Collegii flyttning äfwen i alla afseende» bi,
dragit lill minskning i handeln; Sä kan hwar och
en
578 Den 2z Januari!-
en finna, uti hwad bekydelig män Carlscrona Bor-
gerstaps förmögenhet ochHandelsrörelse cmok förra ti¬
der, aftagik och med hastiga steg nalkas sin under-
gäng, derest ej någon lindring uti onera och andre
Utlagor, i jcmnförelsc med andra Städer, bewiljas.
Och ^ä härtill kommer, att nästan hela Staden genom
den Är 1790 uppkomne wädeld, biifwik lagd r asta,
derigenom de fleste af Stadens Borgerskap, mer och
mindre förmögne, blifwit försatte i obestånd och fattig¬
dom, utan att i likhet med andre Skader, som under
gatt lika olycksöde, men hafwa wida bättre utsigt för
deras äter-uppkomst, denna Stads Jnnewänare fakt
hugna sig af minsta eftergift uti deras Krono-uilagor,
an mindre som Götheborg och Uddewalla af Publigues
fonder blifwit understödde, lära Riksens Höglofl.
Ständer icke sinna obilligt, att jag förnyar den an¬
sökning Carlscrona Stads Fullmäktige wid sista
Riksdags in nfwit; men hwarä nägon Resolution ej
följt, att Carlscrona Stad mätte nedfällas i z:dje
Clatzen, i likhet med Carlshamns Stad, som i Han¬
del och rörelse wida öfwergär, deremot nsgon annan
Stad, torde kunna intaga Carlscrona Stads ställe i
första Claflen
Stockholm den 2g Januarii >8ic>.
8. äV. backlan."
Herr Llementslon instämde till alla delar med
Herr lllaclotvn hwad Carlscrona beträffar.
Herr Borgmästaren ViÄorm önskade, att Stän¬
der wille fästa uppmärksamhet ä det förhållande, som
med Nora Stad inträffade. Redan är iZoo hade
dest nedsättning blifwit yrkad och rörelsen i denna
Stad
Den sz Januari!. §79
Stad hade efter den tiden betydligen aftagik. Herr
Borgmästaren ansäg wäl i allt fall icke wara tillbör¬
ligt, att bestrida en eller annan Stads nedflyttning,
för det att wista andre Städer icke kunna wid delta
tillfälle pröfwas dertill berättigade; Men trodde dock
bäst wara, att hela frägan fick hwila till nästa Riksdag
hwarrill Ständerne kunde hafwa fullkomligen utredt
sä wäl hwilka Städer borde nedflyttas, som hwilka
deremot skäligen kunde tola att i en högre Clast upp,
sältas.
Herr Bruks-Patron VVaKlunc! erinrade, att e«
huru Utskottet noga följt de uppgifter och anlednin¬
gar som ingifne Handlingar lämnat, wore dock icke
dest tanka, att de föreflagne förändringarne stuve be¬
sia för alla tider, utan wille man förmoda, att kom¬
mande Riksens Ständer kunna deruti göra de jcmk-
ningar, som närmare utredde omständigheter till äfwen-
Iprs fordra.
Herr Radman korKberZer: Hm saken nu kan
afgöras, anhäller jag att i anseende till Fahlu Stad
mätte hufwudsakcligen i betraktande komma den be¬
tydliga förändring, som ordsakades genom Stadens ät-
flrlljande frän Bergslagen. Den förre ansägs utgö¬
ra ^ och Bergslagen deremot Adelar af det hela. Jc.
ke destmindre har Staden bibehällit samma Dast som
den i förening med Bergslagen tillhörde dä den lik-
wäl efter förenämnde förhållande borde komma i §:de
eller Z:te Clasten.
Herr Lagman VVatell: Sedan nu sä mänga
wärva Ledamöter i delia mäl sig yttrat, samt hwar
och en för sig fästätt den rättelse hgn ansett närmast
öfwer»
Z8s Den 25 Ianuarii.
Lfwerensstämma med den Stadens bästa hwars räst
och talan han har att bewaka; sä tror jag mara ljus¬
ligen Uppdagat, huru smärt eller snart sagt omöjligt
det är, att i ett ärende af denne bcstaffenhet, der nä¬
stan hwar enda Ledamot mäste maia partist, kunna
fatta något b-stemdk och rättwist beslut. Jag är så¬
ledes fullkomligen öfmertygad om riktigheten af dea
sakts art Ständet nu bör endast anföra och samla al¬
la upplysningar, rörande detta mäl och dem sederine»
ra till Commerce-Collegium öfverlemna, da pä un¬
derdånig ansökning Kongl. Maj:t icke lärer underläta
att til! stpndesatp werkst ällighet i Noder befordra
hwad Kgl- Maj:t om de. ta ärendes stuteliga utred-
rung och afgörande redan förut bestutit.
Herrar kkntzol, ^.oZst, k-Iammarstsn, lckägKrotst
med flere Herrar Ledamöter instämde utred Herr Lag¬
man VVatoll.
Herr Ickammarsten tilläde strifteligen:
"Wördsanu Memorial!
Ibland de enstillde Riksdagsärender, som af mi¬
ne Principaler, Hedemora Stads Borgerskap, mig
synnerligen olades alt bemaka, war det att Staden
mätte i förhällande till sin närwarande minstade rö¬
relse och wälmåga, nedflyttas i en lägre Clafl. Det¬
ta ärende har jag äswen haft äran föredraga sä wäl
uti ett till Wallofl. Ständers Beswärs-Utstott ingis»
wil Memorial, hwaröfwer något yttrande icke bliswit
meddeladk, som uti ett sednare till Wallofl. Ständet
inlemnadt. Dä Riksdagens flut icke torde wara
långt aflägse, och jag ofelbart skulle mötas af mine
Pcin-
Den 2Z Januabtt. 58»
Principalers miflnöje, om jag wid min återkomst der.
strän icke kunde göra nöjag ig reda för förenämnde
mig uppdragne ärende, fär jag ödmjukast anhälla,
att detsamma mätte warda företaget och till det flut
befordrat, som instämmer med behofwet och billighe¬
tens fordringar, hwilka för en Stad, som nu mera
icke är hwad den fordom warit, och hwars handel
och näringar, tid efter annan delade pä flere andre
häll, äro i beständigt afiagande, pakalla lindring i
tyngder, dem Staden icke förmur bära, och som med
tatkwisa icke böta den äläggas i högre förhållande,
än till de Städer, som med Hedemora kunna anses
wara jemngode till rörelse och wälmåga. Jag sär i
öfrigt åberopa de stal, som jag haft äran anföra i
efwan äberopade Memorial.
Stockholm den 2g Januari! 1810.
Hammarsten."
Herr elementston begärte Proposition.
Herr Ostman sörmälte i anledning af Herr ^Vsst
luncks anförande, alt de handlingar, hwilka i delta
mäl hos Utskottet äro granskade, icke knnnat hwad
Piteä Stad beträffar, innefatta all den upplysning
som erfordras, emedan nägon underrättelse wisterligen
ej kunnat frän Landshöfdingen hafwa inkommit, fom
Upplyser den försämrade ställning, hwari Staden ge¬
nom förflutna kriget blifwit försatt.
Herr Santesson önskade, att Ständet för när-
warande wille decidera, angärnde de Städers nedflytt-
ning, hwilkas påstående derom äro grundade pä sä
talande stal, alt rättigheten dertill rcke karr dem be-
siri.
582
Den 23 Januari!.
Den 2z Januari!.
58Z
stridas, och hwaribland han egentligen wille nämna
Städerne Marstrand och Skara. Hwaö de öfriga
Städer beträffar, om hwilka förhällandet nu cj äc
tillräckligen utredt, sä wäl som rörande wiste Städers
uppflyttande i en högre Elast, trodde Herr Santesson
att frägan derom kunde till Högl. Kongl. Cvmmercc-
Collegium öfwerlemnas, pä sätt Herr Lagman M.
kell anfört, och Herr Santesson icke undgå anmärka,
huru olämpeligt det är att Staden Earlshamn, som
är en ibland Rikets betydligare Städer, icke finnes
högre upptagen än uti z:dje Clasten.
I sistnämnde anmärkning instämde Ständets fle¬
ste Ledamöter.
Ständet förenade sig siutellgen derom, att ären¬
det äter hänwisas lill Ständets Bcswärs-Utstokt, som
anmodas att, efter detta Protocolls föranledande, när¬
mare öfwerlägga och uppgifwa, hwilka Städer ge¬
nast kunna till flyttning i underdänighet anmälas,
eller huruwida den förening ma kunna träffas, att
mälet i hela dest widd till Commerce-Eollegium öfwer-
lämnas, och att hosKongl. Mff:t underdänig anhål¬
lan derom göres, att Högbemalte Collegium mä an¬
befallas styndesammeligen besörja om ett sä fullstän¬
digt utredande deraf, att det wid nästa Riksdag o-
fclbart mä till siuteligt afgörande kunna företagas.
Följande insände Protocolls-Utdrag Upplästes och
kades ad acta:
"Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Rid¬
der»
derstapets och Delns Plenum den 18 Ja¬
nuarii igro.
S. D. Gillade Högloft. Ridderstapet och Adeln
till alla-delar Jemknings-Utstottets, uti denna dag
uppläst Memorial af sörlidnc gårdag, asgifne mlä-
lande, i afseende pä Jnstructionen för Riksens Stän¬
ders Justitiä-Ombudsman; Hwilket skulle de öfrige
Respective Ständen sä wäl som Expedilivns-Utftotret
wänligen lillkännagiswaS. Ultlupra.
klx ?rot0LoIIo
i;
L. Silvcrllolxe.
"Utdrag af Prvtocollek, hället hos Högwördige
Preste-Ständet den 15 Januarii »8 ro.
"S. D. Beftöt Preste-Ständet att till Stats-
Ulskottet atersörwisa samma Ulffotts Betänkande, rö¬
rande Sahla Silftvergrufwa, och vm de Krono-Fi.
sten, Qwarnar, Färgar, Broar och Krogar, m. m.,
hwilka för Kronans räkning äro dels pä wiha är,
och dels pä obestämd lid utarrenderade. Hwilket stul.
le de Respective Med-Ständen samt Skars-Utstoltet
wördsamt och wänligen meddelas. I7t supra.
Lx. krotocollo
k, v.
'Utdrag af Prvtocollek, hället hos Högwördige
Preste-Ständet, den 15 Januarii igro.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högl. Stän¬
ders Srats-Ulffotts den 29 nasti. December pä bor¬
del
Z84 Don 2Z Januari!.
det lagde Betänkande, angående Strömsholms och
Kungsöhrs Kungsgärdar och Kunqs-Ladugärdar. Es¬
ler öfwe> läggning härom, beflöt Preste-Ständet, att
Stuteriet pä Strömsholm bör wid makt hällas, men
att hivad angär ett förbättrat inrättande deraf, de!>
samma mä till Kongl. Majtts särskilda Nådiga åt¬
gärd öfwerlemnas, pä det sätt, att en Comité, be¬
stämde äfwen af i Landthushällningen kunnige Mä»,
dertill utses, hwilka dork böra säsom en owillkorlig
grund för deras ätgärd antaga a t Skaten i och för
Stuteriets underhäll icke med nägon u gift belastas,
och akt de till delta ändamål anflagne Krono-dags-
werkcn fä efter markegång lösas, samt den derföre be¬
löpande afgift till Stuleri-Caflan inflyta, äfwensvni
akt denna förwaltning bör wid nästa lagtima Riksdag
till Riksens Ständers widare ompröfning och afgö¬
rande öfwerlemnas.
Hwad deremot beträffade Kongsöhr ansäg Pre,
ste-Ständet i likhet med hwad Utskottet tillstyrkt, be-
mäldte Kungsgärd med desi tillhörigheter böra helt
och hällit skiljas frän den biifwande Stuteri-inrättnin¬
gen wid Strömsholm, och särskildt till Srats-Werkeks
förmon, pä enahanda sätt som om Kungsgärdar i all¬
mänhet kan blifwa af Riksens Stander faststäldt, an-
wändas och behandlas. Härom skulle de Respective
Med-Standen samt SlalS-Utskottet erhälla »vördsam
och wänlig underrättelse, lät supra.
Lx krotocollo
fl lä- ä^lmyvist."
''Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
P-.este-Sländet den iZ Januarii i8is.
S. D- Sedan Preste-Ständet nu erhällit del
af
Den -g Ianuarii. Zss
>s Riksens Höglofl. Ständers wid Riksdagen i Norr»
öping är 1800 utfärdade och enligt Ständets Beslut
!en 6 nästltdne December infordrade Jnstruction för
jliksgalds-Contoirek, föredrogs ä nyo Stats-Utskot-
ets den 22 och 24 nästlidne November upplästa Me
norial, rörande Niksgälds-Werkets tillständ, förwalt-
Mg och behof, dä Ständet uopä derom till alla be¬
ar gillade ej mindre hwad Utskottet i afseende pä
krenämnde ämnen yttrat och anmärkt, än hwad Ut-
kottet till flut samma ämnen rörande föreslagit;
Hwilket skulle de öfrige Respective Ständen samt
Siats-Utskottet wördsamt och wänligen meddelas, lät
lupra.
Lx krotocollo
fl lä- Hämqvist.''
''Utdrag af Protocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 18 Januarii i8ia.
S. D- Med gillande af hwad Riksens Höglofl.
Ständers Jemknings - Utskott u-ti Memorial af den
17 dennes, angäende Förslaget till Jnstruction för
Riksens Sländers Justitiä-Ombudsman, yttrat, beflör
Preste-Ständet alt detta ärende till Riksens Höglofl.
Ständers Expeditions-Utskotts fluteliga handlägg¬
ning öfwerlemna; Hwarom de Respective Med-Stän-
den samt bemälte Utflolt fiulle wördsamt och wänli,
gen underrättas, lät supra.
Lx krotocollo
fl lä. ällnrh/ist."
Fjerde B:S s- ä u - 75 - 76. 'Ml-
S86 Den -Z Januari!.
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwördig
Prestc-Ständet den 18 Januarii igio.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Riksens HLg
loff. Sranders Stats-Utstotts den 5 nästlidne Decem
ber afgifne och den 12 i samma mänad pä bordel lag
da Betänkande, i anledning af Herr Friherre ä'^!
böstils Memorial, angående tillökning i Pensioner
ne a rapellerade Minister-Staken; Hwarom wörd
sam och wänlig underrättelse skulle de öfrige Respccl
Ständen samt Stals-Utstoltet meddelas. Ot luxrL
klx krotocollo
"Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördigl
Preste-Ständct den iL Januarii iglo.
S- D. Riksens Höglofl. Ständers Banco-Ul>
flotts den ig dennes pä bordet lagde Protocolls-Ut
drag af den 8 i denne manad, innehällande bemältt
Utstötts ytterligare uttalande, i anledning af Kong!.
Maj:ts Nädiga proposition, rörande medel att werl
ställa Götha Canal-anläggningen, föredrogs ä
tillika med samma Utstötts förra Betänkande ij delta
ämne af den 25 November nästlidit är.
Efter öfwerläggning härom beflöt Preste.Statt'
det, att hwad Banco-Utskottet härutinnan hemställt
och tillstyrkt i allt öfrigt bifalla, undantagande det
Förslag, att det till Canal-Werket bewiljade biträde,
as 820 OOo R.-dr skulle indragas af det Maximum,
Hwilket såsom Förskott till Riks-Difconten blifwit be¬
stämdt. Preste-Ltändet, som ansäg ett sädam afdrag
« ä Riks- ^
Den -g Ianuar». Z87
ä Niks-Difcontens Utlänings-summa medföra icke al»
lenast en betydlig minskning uli Banquens pä-.äkna-
de winst af Riks-Difconten, utan ock cn stadlig in»
stcänkning i de Läne-biträden, som Handlande och Nä.
rings-Jdkare af denna Inrättning böra åtnjuta, och
nn mera än förr torde behöfwa, samt fördenskull fann
betänkligt att härtill dest bifall lämna, beflöt att ifrä-
gawarande förskott häldre borde omedelbarligen mur
Riksens Ständers Banque Canal-Werket meddelas;
Uti hwilket Beflut de Respecstve Med-Ständen skul¬
le wördfamt och wänligen inbjudas att sig med Preste»
Ständet förena, lUt kuxrs.
Lx krotocollo
kä. ^lmc^vist."
"Utdrag af Protocollet, hållet ho» Bonde.Stän»
det den 11 Januarii izio. ,
S. D. Sedan Bonde-Ständet kommit i erfa.
renhet deraf, alt uti dest namn blifwit författad och
till Kongl. Maj:t i underdånighet ingiftven en af ät»
stillige bland Ständers Ledamöter undertecknad skrift,
hwaruti underdäniast anhälles om bewiljande af etl
Län pä 250,202 R:dr af Riksgälds-Contoiret, för
Grosthandlaren Ofolin kkaU; har Bonde-Ständet an.
sert sig pligtigt, till sitt rättfärdigande inför allmän-
heren, offentligen förklara, att denna fräga hittills
icke hos Ständet blifwit anmäld, samt akt följagtcli-
gen berörde underdäniga ansökning, hwilken icke är
att belragta annorledes än säsom ett enskildt underdä,
nigt föremäle af de personer, som densamma under,
tecknat, icke grundar sig pä något derom hos Stän.
det fattadt beflut.
588 lDcn 2Z Januar».
Härom skulle de öfrige Refpective Ständen ge«
«om Prstocolls-Utdrag wördsamr och manligen under-
rättas. vt ku pra.
klx krotocollo
8. L. Irägärcili."
"Utdrag af Prokocollet, hällit hos Bonde-Slän-
det den ir Januarii 1810.
S. D. I anledning af Herr Ofmerste-Löjlnan-
ten Baron kuncks den 5 inne.varande mänad hos
Högloft. Ridderstapel och Adeln uppläste, till Allmän¬
na BeswarS- och Oeconomie-Utfkottet remitterade samt
Bonde-Ständet communicerade yttrande, beftöt Bon-
de-Standet att manligen anmoda bemälke Utskott öf¬
wer nämnde Friherres förut, sä mål af Högloft Rid-
derskapet och Adeln, Bonde-Sländet, till Utskottets
handläggning öfmerlemnade Memorial, angående af-
staffande af ätskillige mitzbruk wid indelta Armöens
Rotering, med sitt utlåtande skyndesammeligen inkom¬
ma. Härom skulle de öfrige Respeet. Ständen mörd-
samt och manligen underrättas, vt luxra.
Lx krotocollo
8. L. l-rägLräk."
"Utdrag af Protoeollet, hällit hos Bonde-Stän-
det den rr Januarii 1810.
S» D. Efter läsning af Ständernes Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Ulskottets den 4 innewaran-
de mänad gjorde hemställan, om undersökning huru-
wida
Dem 23 .Ialmar».
Z?9
wida Salt-tillwcrkningen inom Riket kan med fördel
werkställas, beslutade Bonde-Ständet att detta mäl till
Bemillnings-Utskottet remittera, i ändamål att det¬
samma ma sig urlaka pä hwad sätt de medel, hwilka
erfordras till de förestagne nndersökningarne, rjenli»
gast ffulle kunna anskaffas.
Härom skulle de öfrige Refpective Ständen ge¬
nom Protocolls-Utdrag wördsamt och manligen un¬
derrättas. vt tupra.
Lx krotocollo
8. L. Irä^rälr.''
''Utdrag af Prokocollet, hällit hos Bonde-Stän-
det den rr Januarii 1810.
S. D. Pä de af Wälloflige Borgare-Ständet i
Protocolls-Utdrag den z innewarande Mänad anför-
skäl, beslutade Bonde-Ständet att till förnyade
utlåtande af Högloft. Stats-Utskottet äterförwisa be-
wälte Utstötts den 18 sistlidne December afgifne Be¬
tänkande i afseende pä Herr venning Lkrillian
Lclimuteriövs Fbrftag att Haga Lust-S lott och Park
w tm mär numarande Aller-Nädigste Konungs be¬
gagnande öfverlämnäs.
stulle de öfrige Refpective Ständen ge- ,
^^6-Ukdrag wördsamt och manligen under¬
rå.las. oe lupra.
Lx krotocollo
8. L. 1-räZärälr."
"Ut-
S92 Den -z Januari!-
"Utdrag af Protocollet, baller i Bonde-Ständets
Plenum den »z Januarii »8»o.
S. D- Bonde-Ständet, som redan förut bifal¬
lit, att Bewillningen för iuncwarande är stulle kom¬
ma a t utgå efter de grunder och kitt det belopp, Rik,
fens Stander wid denna Riksdag stadga, beflöt att
till förtydligande af detta yttrande instämma i Hög-
rvördige Preste-Ståndets i Protvcolls-Utdrag af den
5 innewarande mänad gjorde förklarande, sä att för
innewarande är kommer att utgöras en sä kallad Ex'
tra Bewillning, till samma belopp och esker enahanda
grunder, som den Riksens Ständer wid denna Riks¬
dag sig äkaga, hwilken sistnämnde ändock kommer,
enligt Regering-Formens förestrift i 61 §, att i Z
är derefter fortfara.
Om detta Beslut stulle de öfrige Respect.Stän-
den wördsamt och ivänligen underrättas, vt supra.
Lx krotocollo
8. L. 1rL§Lräla."
"Utdrag as Protocollet, hållet hos Bonde-Stan-
det den iz Januarii i8ic>.
S. D. Med godkännande af Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utstottcts Betänkande den 8:de i den»
na mänad, blef Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition
om den Förklaring af z Cap. z §. Byggninga Bal¬
ken, huru Gärdes gärd af Slen elier Jordwall bör wa¬
ra inrättad, för att anses som lagtig hägnad, af
Bonde-Ständet i underdänighet bifallen. Hwilket de
Re-
Den 2 z Januari!.
Respective Ständen wördsamt och »vänligen stulle till,
ännagifwas. vt supra.
klx krotocollo '
8. L. IräZLrclt,."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän¬
det den iz Januarii i8io.
S. D. I anledning af Banco-Utstoltets! den
10 i denne »nänad gjorde hemställan, beflöt Bonde-
Ständet, att till deltagande i nu förestäende Revi¬
sion öfwer Niks'Discont.Werkets Föwaltning, för
denna gängen genom sina Electorer wälja en Ledamot.
Hwilket de öfrige Respective Ständen wördsamt och
»vänligen stulle tillkännagifwas. vt tuxra.
Lx krotocollo
8. L. 'kräZLräk." "
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Skän-
det den iz Januarii »8 io.
S. D. Till a'la delar gillade Bonde-Ständet
hwad Stais-Utstottet i Protocolls-Utdrag den 27-de
sistlidne Dkc. hemställt, angående Allmänna Brand-
försäkrings-Fondens i Riksgälds-Contoiret innestäen-
de medel. Hwilket Respective Riks. Ständen wörd»
samt och »vänligen stulle tillkännagifwas. vt supra.
klx krotocollo
8. L. IräZärciti."
"Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonde-Stän-
del den iz Januarii r8»o-
S. D. Bonde-Ständet biföll Allmänna Be-
sivärS-
S9° Den 2z Ianuarii.
smars- och Oeconomie-Utskottets den 8 i denne ma>
nåd afgifne Betänkande, angående förbättringar af
Dykeri-Inrättningen; Hmilket de öfrige Respective
Riks Standen wördsamt och manligen kungöras Mi¬
lé. luxra.
lblx krotocollo
8. L. IräZLräll.''
Plenum flulades kl.
In 66em
III. keterbon.
Den 24 Januani 1810.
Efter anflag hade Ståndets Herrar Ledamöter
sammanträde, för att, till följe as Kongl. Maj:t näst-
lidne dag Ständet meddelade Nådiga befallning, till
Riks-Salen sig begifwa.
Under Herr ^alemannens anförande afgick Stän¬
det i manlig ordning klockan 1 till Kongl. Slottet,
hwarest efter flutad Ceremonie Ständels Herrars Le¬
damöter åtskiljdes. t
In 66em
I. III. keterllon.
Den
Den 26 Januarm 593
Den 26 Januarii 1810.
Sedan, efter serskilld pä Nädigste befallning fo.
gad anstallt, samkelige Riksens Ständer blifmit till¬
sagd-, att klockan 10 förmiddagen a Kongl. Slottet
sig infinna, att för Hans Kongl. Höghet Kron-Prin-
sen i underdånighet presenteras; sa hade Ständets
Herrar Ledamöter enligt anflag före nysinänmde tid
ä manliga samlingsrummet sig inställt.
Ständet begaf sig derefter i procession, anfört
af Desi Talman, till Kongl. Slottet, och när presen¬
tationen mar flutad, äler till Sesiions-rummet.
Hederwarda Bonde-Sländet hade insändt följan¬
de Protocolls-Utdrag som upplästes och kades ad acta:
"Utdrag af Protokollet, häller hos BondeStän-
det den iz Januarii 1810.
S. D. Efter de upplysningars Banco-Utskottet
i Protocolls-Utdrag den 2:dra innewarande manad
afgisivit, biföll nu Bonde-Sländet bemälte Utskotts
den 6 sistlidne Dccvember afgifne Betänkande angå¬
ende Ränteberäkningen ä Banquens biträdes-summa
till Riks-Discont-Werket.
Härom skulle de öfrige Respect. Standen wörd-
samt och manligen underrättas. Illc lupra.
Lx krotocollc»
8. L. HäZLräk."
:'Ut-
594 Den 26 Januari;.
"Utdrag af Protocollet, hälit hos Bonde-Stän-
den 15 Januarii 1810.
"A. D. Beflöt Bonde.Ständet, att Stats-Ut-
skotls den 22 nästlidne December afgifnc Betänkan¬
de angående ätskiliige Krono-lägenheter» säsom Qwar¬
nar, Fisken, Broar och Krogar, m. fl., stulle till
Utskottet äterförwisas, med allmänna anmärkning, att
Utskottet närmare borde föreflä huru, ester den betin¬
gade arrende-iidens förlopp, desamma skola dispone¬
ras, och med anmodan att i anledning sä wäl deraf
som de i öfrigt hos Ständer gjorde Anmärkningar,
med nytt urlakande inkomma; Härom skulle de öfrige
Respcctive Riks-Ständen wördfamt och »vänligen un¬
derrättas. lUt luxra.s
Ux krotocollo
8. L. ^rä8ärä^^.''
"Utdrag af Protokollet, hällit hos Bonde-Stäm
det den 15 Januarii igro.
S. D. Hos Bonde Ständet har till granskning
förekommit Stars-Uk skottets den 9 December förledit
ar afgifne utlätande öfwer Riksdags-mannen Lrie
Lrukes Memorial rörande ej mindre Gräsön och derä
cit nu warande innehafwaren förunnad skattefrihet, än
äfwen dispositionen af en del utaf Humlegärden i
Stockholm samt den ä Djurgärden befintlige lägen¬
heten Skuggan.
.
Efter fulländad öfwerläggning härom, beflöt
Bonde-Standet att gilla hwad Utskottet i afseende pä
r och z punkterne sig yttrat, med förbehåll att, örn
en
Den 26 Januarii.
59Z
n gang all Säteri-jord i Riket blifwer underkastad
otering in natura, Gräsön dä icke mera än andre
'emman, derifrän warder frikallad, emot det rotfri-
,'ets.afgifkens erläggande da upphörer; hwarcmot frä¬
san om Humlegården i anledning af gjorde anmärk-
fiingar till Stats-Utskottet blef återremitterad.
O>n detta Beslut skulle de öfrige Respeclive
ständer» genomlProrocolls-Utdrag »vördsamt och kvän-
igen underrättas. Ult kuxra.
Ux krotocollo
8. U. DräZäräti."
"Utdrag af Protokollet, ballit i Bonde Stån¬
dets Pleno den 18 Jaunarii 1810.
S. D. Efter erhällen del af Wällofl. Borgare-
Ständets den 15 dennes tagne Beflut, röranda Stats-
jUtskottets den rZ Jkovember nästledit är afgifne be¬
tänkande om Riksgälds-Werkeks tillständ, förwaltning
och behof, samt dL Bonde-Ständet äfwen gjort sig
underrätkadt vin innehället af den Jnstruckion, som
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret blifwit nrfär«
dad, beflöt Bonde-Ständet att till alla delar instäm¬
ma uti den åtgärd Wällofl. Borgare-Ständet »ned
ärendet widtagit, sä alt Ständet, under förklarande
af desi synnerliga misinöje med sine Fullmägtigcs för¬
farande, läter pä de af Wällofl. Borgare,Ständer
anförde skäl, »vid detta förklarande bero, samt a t
Ståts-Utskottets yttrande i alla öfriga delar gillas.
Härom skulle de öfrige Respective Ständen genom
Protocolls-Utdrag wördfamt och »vänligen underrättas.
Ut fuxra. >
Lx xrotocollo
8. L. IrLZLrstk."
"Ut-
596 Den 26 Januari!.
"Utdrag af Protokollet, hällit i Bonde-Stan
dels pleno Len 18 Januarii 1810.
S. D. Beslöt Bonde-Ständet, att wid nasta
Scstion företaga den hittills oafgjorde fräga omsäl-j
tet för wal af Fullmägrige i Banque» och Riksgälds-
Conkoiret, och att i sammanhang dermed wal till Le<
damöter i sistnämnde Werk ofördröjligen »verkställa.
Härom skulle de öfrige Respective Ständer: genom
Protocolls-Utdrag wördsamt och wänligen underrät
tas. lät tuxrs.
klx krotocoUo
8- L. IräZLrlltt."
Ståndets Allmänna Beswärs-Utskott hade, i
Protocolls-Utdrag af den ig dennes som upplästes,
färestagit att Desi Secreterare Notarien ivid Räd-
Hus-Rätten här i Staden ^acob 8öller^vilk, i an¬
seende till den utmärkta skicklighet och flit/ hwarmed
han Utskottet till handa gatt, mätte för denna stn be.
fattning tilläggas ett arfwode af iso R:dr Banco,
afwen som att Waktmästaren koog, för desi uppwakt-
ning wid Utskottets sammankomster, kunde undfä en
belöning af 25 R:dr.
Ständet, som lill hwad Utskottet r sörberörde
niätko fbreflagit, sitt bifall kemnade, beflöt att före¬
nämnde arfwoden skulle af Ständets Cancellie-medel
godtgöras.
Företeddes och upplästes en af Magistraten och ^
Borgerskapet i Oregrund den z i denne Mänad ut¬
färdad Fullmakt för Herr Asiesioren ka^uaiin, att i
Herr
Den 26 Januari!-
597
Werr Coopvaerdie-Capitainen Uapk. Illollenllers stäl¬
le wara bemälte Stads Fullmäglig under återstående
loppet af denna Riksdag.
Denna fullmakt blef af Ständet godkänd.
Protocollen för den 20 och 25 innewarande ju¬
sterades; hwarefter Ständets Herrar Ledamöter ät-
sftiljdes.
In sillem
II. katarian.
Den 27 Januarii 1810.
klermm kl. lo förmiddagen.
Herr Talemannen gaf Ständet tillkänna, akt en
till Hans Kongl. Maju förliden dag ankommen Cou-
rir medbragt den hugneliga tidning, att freden med
Hans Maj:t Kejsaren af Frankrike nu är lyckligen
afgjord, och att preliminairerne den 6 i denne mänad
blifwic undertecknade.
Ständet, som med innerlig glädje emottog denna
efterlängtade underrättelse, xttrade allmänt de känslor
af
598
Den 27 Januari!.
af undersätelig »vördnad och tillgifwenhet, hwaraf i
las hjertan liswades wid ätankan af de siere tillfä.
ken, som wittna om War Nådige Konungs oafbrut
na omsorg och krafiiga bemödande för lugnets äter
minnande och Wart aliade Fäderneslands upprättelse
Härefter ingafs och upplästes fölljande Fullmakt
ter:
Den 27 Januari!.
59-
i:o Af Grenna Magistrat och Borgerskap för Her»
Borgmästaren bolmer, att i stället för bemältl
Stads förut walde Riksdagsman Herr Handell
s mannen 8anäkerg, som af ssukdomsförfall är hi»
drad att Riksmötet längre buvista, Stadens Riks
dags- och enskilide angelägenheter besörja; och
2:0 Af Sölwitsborgs Stads Rätt och Borgerskap för
Herr Handelsman kllaak, att i Herr Borgmästa¬
ren kllorllerg ställe Fullmäktigskapet för nyssnämn¬
de Stad under denne Riksdag fullfölja.
Häremot war icke någor att erinra.
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskott hade i»!
sandt följande:
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Rikets Höz>
loft. Ständers Lag-Utskott den 19 Deceni
ber 1309.
S. D. Föredrogs och upplästes Mällofl. ZBo»
gare-Ständets Protocolls-Utdrag af den 28 nästled»!
November, hwarigenom Wälbemälte Stand, i anled
ning af nägra Ledamöters gjorde erinringar wid Laz-
Ut-
Utskotrets Betänkande under den io:de i samma mä-
nad, angående yrkadt upphäfwande af 10 tz. uti
Kongl. Stadgan om Wärsning och ManjkapS legan-
de till Krigstjenst den 7tde April 18-02, beftutit att
detta ärende skulle till Lag - Utjkottet ä'erremi 'e'as
och Utlkottets förnyade utlåtande inhemtas; Men fom
de öfrige trenne Respeckire Ständen, enligt hit an¬
komne serskildte Protocolls-Utdrag, berörde Betänkan,
de lill- alla delar bifallit; sä kunde Lag-Utskottet i
någon widare åtgärd icke inga, än att wördsamt lem¬
na Wä loft. Borgare S-andel underrättelse om hwad
salunda blifwit tillgjordt. Ult luxrs.
kix krotocollo
^c>b. klolmIzLr^lon."
Efter uppläsandet häraf, fann Ständrt akt något
widare yttrande öfwer Dest gjorde anmärkningar i
i vfwanomsörmäidte nial icke wore af nöden, samt
art derom skulle afgä ett sa lydande Protocolls-Ut,
drag:
"S. D. I anledning af Riksens Högl. S:an¬
ders Lag-Utskotts yttrande i Protocolls-Utdrag afven
19 nastlidne December, rörande den frän Borgare-
Ständek skedde Llerremift af wälbemälte Utskotts Be¬
tänkande den t 2 November om ändring i 10 z af
Kongl. Stadgan om Wärsning och Manskaps tegan-
de till Krigstjenst af den 7 April igor, fann Slan¬
det, att, sedan de öfrige Respective Ständcn berörde
Betänkande till alla delar bifallit och Ständet pä sä-
dan grund redan godkanm den Expedition, som Rik-
sens Högl. Ständers Expcditions-Utskott efter trenne
Ständs sammanstämmande beslut förestagit, något ser¬
skilt
6oo
Den 27 Januari!.
Den -7 Januari!.
Lor
still beswarande af Ståndets anmärkningar i detta!
mål nu mera icke fordrades.
Härom skulle de Respective Med-Ständen samt!
Lag-Utskottet wördsamt och wänligen underrättas gc->
»om detta Protocolls-Utdrag."
Härefter upplästes följande:
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Oeconomi^-Utskott den 6 Januarii 1810.
S. D. Till ytterligare granskning företogs ne>!
dannämjwe förut pä Bordet lagde, ifrän Wällofl^
Borgare-Ständet remitterade skrifter, angäende önstad^
ändring i nu gällande Författningar rörande ätskilli-
ge Städers marknader, hwilka skrifter i följande ord¬
ning till Utskottet inkommit, nemligen:
s.) Utdrag af Wällofl. Borgare-Ständet^ Proto>
coll för den 15 sistiidne Augusti, af innehäll,
alt Sländet uppå dess Beswärs-Utstötts derom
gjorde hemställan, funnit för godt, att till Oeco¬
nomi-Utskottets undersökning och utlätande re¬
mittera de as ätstillige Städers Fullmäktige in-
gifne ansökningar, dels att wiste Städer mätte
äterfä deras förlorade rättigheter att hälla eii-
stillte martnader och sä kallade Köpingar, samt
att Frimarknader mätte afstaffas och inskränkas,
dels att wiste indragne Landtmarknadcr mätte ä»
terställas; warande följande Memorialer af ne-
dannämnde Riksdags-Fullmäktige detta Proto-
colls-Uldrag hilagde:
r.o
ttv Af Radmannen Herr ^ortsborKsr, akt den k
Fahlu Stad är 1323 började samt sedermera är¬
ligen den ro Januarii hällne Frimarknad mätte
warda afstaffad.
no A! Rådmannen Herr vlok koos, att Östham¬
mars Stad, som af älder ägt rättighet att wid
Skänfta By i Edebo Socken ärligen hälla enstillk
marknad, mätts samma Staden sedermera sränlag-
ne rättighet äterfä.
z:o Af Radmannen Herr 8anäker§, sä wäl
att Jönköpings Stads Borgerskap mätte äterfä st.
ne pä Privilegier och flere Konunga ^ försäkringar:
grundade rättigheter, att hälla enskildte marknader,
hivaremot bemälte Borgerskap wille afsäga sig alk
rätt, att af andre Städers lika beskaffade markna¬
der stg begagna»! svin ock att Grenna Stad mätte
äterbekomma dest enstillte marknader, samt dessutom
erhälla tillstånd akt i Staden hälla fyra markna¬
der om äret, eller 2:ne utöswcr de nu tillätne, af
hwilka den ene komme att anställas i December mä--
nad korrt söre Jul, och den andre i fluret af
Februarii mänad.
^0 Af Handelsmanen Herr k. KoZK, att Markna-
berne i Staden Halmstad mätte äierställas i det
flick, de samma före är 1798 moro, och Staden
säledes äterfä dest sistnämnde är förlorade rättig¬
het, att ärligen hälla Landtbo-marknader i Thora-
se den 19 Julii, i Knorred den 26 Junii och 2
October, i Gyllinge ben 20 Martti och 21 Sep¬
tember och i Krogsered ben 14 September.
Ande B, § ä ^
esr Den 27 Januari!.
2;o Af Herr Borgmästaren Leorx l.inäc;vlst, at!
marknaderne wid Rinkebäcken och Kongslena mätte
till förmän för Hjo Stads Borgerskap ärerställas
samt Staden Lidköping äterfä stn förra rättighet,
Lkt en gäng om äret halla Marknad wid T,vätt
stugan och destutom erhälla tillständ, att ärlig»
en Kreatursmarknad anställa.
d. Memorial af.Riksdags-Fullmägligen för Lin,
köpings Stad Åldermannen ^näers Larllieäc,
hwilket den 29 sistl. September blifwit till Ut
skottet remitteradt, och hwari yrkas, att antin,
gen Frimarknaderne i Linköping mätte till eii-
skillke marknader förändras, eller ock Linköping,
i likher med öfrige Städer i Östergöthland, sä
tillälelse att hälla z:ne marknader om äret.
«. Memorial af Riksdags-Fullmägtigen för Eksii
Stad, Rädmannen k^ils ^ulielius. hwilket äfwe»
Len 29:dc Augusti blifwu remitteradt, innefattan¬
de önstan, att marknaderne i allmänhet mätte
bibehällas i det stick, hwaruri de efter senaste re¬
gleringen kommit, samt att Eksjö Stad mätte ä-
terfä sin fordna rättighet, art halla marknad wid
Notebäck, i stället för den i Nöbbeled nu inrät¬
tade Kreaturs-marknad.
Memorial af Herr Borgmästaren L. 6. Nolin,
säsom Futlmägtig för Staden Wexiö, remi te-
radt den 19 September, jenne infogad afskrift af
nämnde Stads Äldstes yrkanden, att alla Sta-
dens Lanvlmarknader mane förklaras för enskild
re samt alt Staden malte komma att hälla mark,
nåd i Exerydg den 2S, i Markaryd ben 28 och
i Ljung-
Den 27 Januari!. 6oz
i Ljungby den go Junii, i Moheda den Z Ju¬
lli, i Willköl den 18 och i Dödesjö den zo O-
ctober, men att Stadens öfrige marknader äfwen
hädanefter mä komma att hällas pä de uti in-
ncwarande ärs Almanachor utsatte tider.
e. Memorial af Fullmägtigen för Ulricehamns Stad,
Herr Borgmästaren j. Kl. Larkman, remitte--
rädt den 4 October, hwaruti anhäaes, alt Sta¬
den Ulricehainn mätte ärligen fa hälla Markna¬
der uti Mörlunda den 12 April och 28 Sep¬
tember, uri Ojadero den ro Junii och 18 O-
ctober, samt uti Jungsarp den 28 Maj och 6
September. ,
f. Memorial as Fullmägtigen för Söderköping, Herr
Rådmannen Leäerborx, remitteradt den >8
Oktober, hwaruti yrkas, akt Oxmarknaden i Sö¬
derköping mätte komma att ärligen hällas i slu¬
tet af Augusti manad och den sa kallade Skär»
karlsmarknaden den i September alla är.
Utskottet ansäg de uti osman upptagne MeMo»
rialer andragne pästäendcn, hwilka äsyfta ändring uti
den senast fastställde Marknads-reglering, kunna hän¬
föras till z:ne hufwudflag, nemligen:
r-o Att nägre nu existerande Frimarknader mätte för¬
ändras till enskillte för wista Städer; 2:0 Att an¬
talet af marknader,! i synnerhet enskillte, mätte ä
nägres Orter bkaS; hwarcmot Herr Rådmannen
KorkLberger uti dest Memorial yrkat indragning
af den Frimarknad i Fahlu Stad, som börjas den
2» Januarii; 3:0 Att wiste marknader mä kommer
ätr
604
Den 27 Januari!.
-
I
I
att hällas ä andre tider och orter an förut fastställt
ari men Herr Rädmannen Justelius har uti betz
Memorial begärt, att marknaverne i allmänhet mät¬
te förblifwa i det stick, hwaruti de enligt sistare-
gleringen befinnas.
Hwav nu först angick de Memorialer, hwilka
yrka Frimarknaders förändring till enstiltte för witze
Städer, sä fann Utstottet deras innehall wara stri¬
dande mot Kongl. Brefwet d. n Julii i?»8, hwar¬
uti stadgas, att alla enstilte marknader böra, såsom
hinderlige för en större samling af Folk och waror,
aflysas och inge andre tillätas än de sä kallade Fri¬
marknader, kill hwilka köpare och säljare frän alla
Rikets orter uran ätstillnad äga fritt och obehindradt
tillträde- I anledning hwaraf Utstottet, som ansäg
den redan fastställde regleringen böra oförändrad bi-
behällas, trodde sig böra tillstyrka afstag ä alla de
Memorialer, hwilka äsyfta att öka antalet as enstill-
te marknader.
Beträffande dernäst det yrkande, att nägre Stä¬
der mätte erhälla ttllständ lill siere Marknaders häl¬
lande, sä ansäg Utstottet sig wäl böra, till följe af
uyff anförde grunder, jemwäl tillstyrka afstag ä desam.
ma, sä widt de endast äsyftade an öka amaletafen-
skillte marknader för någon witz Stad; men dä ett
och annat Memorial fanns innehälla den önskan, att
i händelse Frimarknadecs förändring till enstillte ej
skulle bifallas, siere Frimarknader dä mätte tillätas,
äfwen som akt nägre nya marknader mä inrättas,
utan att bestämt yttras,, huruwida detze borde blifwa
frie eller icke; sä förmodade likstol^ ?
Den ^ Iann-tt!.
6oZ
frie ener icke; sä förmodade Utstottet sig jemwäl' ä-
ligga, att meddela utlätande angäende Frimarknaders
... till.
ökning. Och ehuru Utstottet wäl kände akt detze
slags marknader merendels bidraga till större afsätt¬
ning af Stadsmanna och stundom äfwen Landtman-
nawaror, önskade likwäl Utstottet, att denne afsätt¬
ning mätte befordras genom andre och bättre medel,
un marknaders förökande, och att således flere än de
redan inrättade ej borde tillätas.
Widkommande sedermera de i nägre Memoria¬
ler gjorde andragande, om en del Marknadsrs flytt¬
ning till andre orter och terminer, sä ansäg Utstottet
lg icke eller härutinnan böra tillstyrka nägon ändring
uti den Marknads-reglering, som Kongl. Majtts och
Rikets Commerce-Collegium, pä de i Kongl. Bref.
wet den n Junii 1788 anförde grunder, ej länge
sedan fastställt och utfärdat.
Slutligen hwad angick Herr Rädmannen Juste-
1» önskan, art Marknaderne mätte bibehällas i nu
warande stick, ansäg Utstottet densamma wara, ge¬
nom föregående »Mande, beswarad. Qt luxra.
Lx krotocollo
k. I. Netgel."
Herr Borgmästaren Lgge yttrade, att han wäl,
säsom ombud för Eksjö Stad, hade stal att wara
niitznöjd med Utskottets yttrande, men fann likwäl ej
nägon betänklighet att läka derwid bero, dä han be¬
sinnade att det i allt fall wore Staden obetagit, att
i detta ämne directe wända sig i underdänighet till
Kongl. Majtt.
Herr Talemannen framställde Proposition till an-
lagan»
6^6-
Dm -7 Ianuarii.
lagande af Utskottets Betänkande, forn, beswarades
med Ja; dock förklarade derefter Herr Äldermanncn
Crrlsteät, a t han för sin del war af skiljaktig tan»
ka; afwen som Herr Borgmästaren Lilius, i anse.
ende dertill att hans för Wadstena Stad g;orde an¬
sökning wore i UtstottetS Betänkande alldeles förbi-
gängen.
Sistnämnde Herrar Ledamöters yttranden skulle
pä deras begäran i Protokollet antecknas; och blef
-fwer Sländets beslut följande Expedition författad;
"S. D. äfwer ätskillige Herrar Riksdags-Full.
mägtiges hos Borgare-Ständer ingifne och lill Rik¬
sens Högloft. Sländers Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie-Uistott remitterade Memorialer, angående
dels förökande dels ock afstaffande eller inskränkning
i antalet af sä wäl enskilte som de sä kallade Fri-
rnarknaderne samt en del marknaders flyttning tilian-
dre orter och terminer, hade Wälbemälre Utstött
Protoeolls-Utdrag af den 8 dennes sitt utlätande met
Lett. och uti marknaderneS reglering samt hwad der
om förut stadgadt är, de föreftagne ändrinqarne af
styrkt; hwilket Ständer för fin del biföll» Och skull,
de Respective Med-Gränden wördsamr och wanligei
arom underrättas."
Bewillning-Utstottets den z:le dennes pä bordel
sagde Betänkande angäende den Allmänna Bewillnin-
gen, företogs nu till granskning.
I enlighet med den inom Ständet wid förra
Betänkandet sörekomne och efter Stänvets tanka icke
med antaglig? skäl wederlaggve anmärkning rörande
anta-
Den 27 Ianuarir- 627
mkalet af Claster i Maximi-Tabellen, fann Stän-
?et enhälligt, att deste Cl aster borde ökas med 12
mellan-Claster. Denna förökning i gradationerne an-
säg Ständet lättare bereda en skalig jemnkning, hwil-
ken, Dä den lika ofra kunde innefatta en persons upp¬
sättande i en högre, som ncdflyttning till en lägre
Clast, icke srsntes kunna medföra nägon hufwudsaklig
förändring i den afgift, som pä det hela borde cal-
culeras.
Likaledes, i anseende till summan hwarmcd för¬
sta Clasten borde börjaS, förenade sig Ständet derom
att Maximi - afgift icke för mindre ärlig behällning
an 50 R:dr bör äga rum, emedan en sädau afgift
eljest skulle än mera falla endast den mindre förmbgne till
last. Maximi-Tabellen kommer fäledes att börjas med
nvstnämnde Summa; de trvänne af Urstottet föreflag-
ne lägste Clasterne förswinna och de af Ständet nu
tillaggde tolf Closter, införas emellan de blifwande
tretton första eller lägste Clasterne.
I frägan om ölwerlemnande ät Riksens Stän¬
ders Fullmäktige i Banque» och Riksgälds-Contoiret
af rättigheten att öka eller minsta den Bewillning,
som genom uppgjord Taxering blifwit bestämd, hvil¬
ket Förslag Urstottet i detta dest senare Betänkande
sjelf förkastadt, och i det stället hemställt om icke. se¬
dan Bewillnings-summan blifwit fastsiälld, tarifferne
eller afgifterne kunde utöfwer densammas belopp ökas
med 166,666 R:dr 52 st, funnos meningarne inom
Ständet wara pä flerahanda sätt delade.
Herr Bruks-Patron bäLllnk»er§ äberopade de af
Utskottet anförde skäl, och ansäg i synnerhet högst 0,
lämpe
6o§
Den 27 Ianuarii.
lämpeligt, att den skattskyldige stall wara i owisihet!
vm ej den afgift, honom i grund af desi uopgift och
ester skäligt bepröfwande warder älagd, framdeles kan
blifwa med 50 a 60 prvCent förökad. Af rädsla för
en sadan efterräkning flulle sällan någon kunna för
anäs att göra en redlig och säker uppgift. Herr Ulslm-
berz tilläde, att ehuru det wore nästan vundwikligt
för honom, att blifwa wald till Taxeringsman ä sia
ort, skulle han dock alldrig kunna ätaga sig denna
befattning med annat willtor, än att den taxering som
Höres sär äga bestånd, utan att den taxerade ma be-
Höfwa frukta den obehagliga förändring, att hwad
H»n till utbetalande päräknat, stall kunna till ett o»
bestämdt belopp efter omständigheterne förhöjas.
Herr Bruks-Patron Ekerstem kunde icke inse
att oriktiga uppgifter snarare barde befaras genom
föreställningen om elr möjligt men likwäl vwisit kras
of nägon ytterligare utbetalning, än om taxeringen
genast och pä en gäng kunde bestämmas till det be¬
lopp, som den slutligen borde utgöra. Han fann desi-
aitorn icke nägon bättre utwäg wara att »vidtaga och
kunde för sin del icke gilla det Förslag att-Bewill-
»ringen skulle efter summans fastställande ökas med
ro tunnor guld till fyllande af möjlig brist, hällst
denna påökning alltid wore grundad pä ett presumtivt
behof och Statens säkerhet alltsä derigenom icke för-
rvarad.
Herr Lagman VVakell och Herr Borgmästaren
Lzze moro af samma tanka med Herr Lberliem,
och Herr Radman Usnäberz fann, att den förestagne
xäökningen skulle alltför mycket strida emot Allmän¬
na Opinionen, dä taxeringen werkställdeS till etk hö,
gre
Den 27 IanuariU
609
gre belopp an hwad som tydligen syntes att behofwet
fordrade.
Herr Borgmästaren ViUorin instämde med Herr
käalmberz och tillstyrkte bifall till Utskottets Betän¬
kande i den del, att Riksens Ständers Fullmägtige
icke mä fa nägot uppdrag till förökande af den Be-
willning, som af Ständerne warder fastställd; men
han trodde att Utskottets project om ro tunnor gulds
päökning icke eller wore det rätta, utan att, om emot
fönnodan nägon brist inträffade, Banquen mätte för-
skjuta hwad till fyllande deraf kunde behöfwas.
Herr LbeitNein ogillade detta sa mycket mer, som
Allmänheten i sädant fall skulle försättas i misitroen-
de till Banken, dä man icke kunde förese till hwad
summa desi blifwande förskott i detta ändamål skulle
sig belöpa.
Herr Borgmästaren killberg förenade sig med
Herr Borgmästaren ViUorm. Om det ej blefwe wäd-
ligt, wore det åtminstone oformligt att öfwerlemna
lill Riksens Ständers Fullmäktige den ifrägawaran-
de rättigheten, emedan Opinionen alldrig kunde af,
kägsnas frän den tankan att beskattnings-rätten wore
dragen frän Riksens Ständer sielfwe. Herr Borg,
mästaren fann desiutom denna utwäg leda till osäker»
her för bäde redowisande och skattdragande, som icke
skulle weta hwad de hade alt rätta sig efter.
Herr Capitain bänäZren ansäg olämpligt, att
Ständerne skulle likasom cedera sin beskattnings-rätt
ät någre fä serskillta personer; och hwad angär 12
tunnor gulds påökning ä en förut till ansenlig sum¬
ma
6rs
Den -7 Januari!.
ma fastställd bewillning, samt da behofwet af en fä«
dan påökning icke ivar gifwit, ansäg Herr lHäZren
detta Förflag wara sä mycket mindre lämpligt, som,
dä kanske knappast Z tunna guld torde komma i frå¬
ga, en fädan mindre defect lältligcn kunde pä annat
sätt fyllas, såsom genom Discontering eller Län emot
Ständernes garantie.
Som Ståndets Herrar Ledamöter icke kunde i
heste omständigheter sig förena, sa anmodades Herr
Talemannen att författa proposition till votering.
Herr Advocat-Fiscalen balkman önst^rde, akt i
alternativet om etc generell uppdrog ät Herrar Full-
Mägtige, att efter behofwet antingen minsta eller ö-
ka Taxerings-procenten, mätte intagas det förbehåll,
att den genom trycket allmänheten meddelade Calcul böra
bifogas serstillte uppgifter ä Bewillmngs-Summan
hos hwarje Taxerings-ComitL; och tilläde Herr Ad-
vocat-Fiscalen, att om ett sädant stadgande af Stän-
derne bifalles, komme Fullmägtiges ätgard under den
nogaste comroll af allmänheten, som med tillhjelp af
de specifique uppgifterne öfwer Bewillningens belopp
kunde sjelf bedöma behörigheten af Bewillnings-
Tariffernes förändrande. I betraktande häraf och
med det förtroende man borde hysa för Riksens Stän¬
ders Ombud, förklarade Herr kalkm-ra, att hanför
sin del icke funné betänkligt, att lemna Fullmagtige
det uppdragande, som nu är i fräga och hwarföru-
Ian ingen säkerhet more för Bewillmngs-summanS
fulla utbekommande.
I anledning af hwad sälunda blifwit anfördt
framställde Herr Talemannen en sä lydande proposition:
-Bi-
Den 27 Januari!-
6n
^Bifaller Borgare-Ständet den del as Bewill»
nings-Ukstoktets Betänkande, hwaruti förefläs, att
någon rätt till ökande eller förminstande af Bewill-
ningen ej mä tillätas Riksens Ständers Fullmagtige
i Banquen eller Riksgälds-Contoiret utan ben sked¬
de Taxeringen blifwa oförändrad; Den det will,
strifwer: Ja;i Den det ej will, strifwer Nej; Win¬
ner Nej, sä uppdrages ät Fullmägtiae i Banc,uen
och Riksgälds Contoiret att, sedan samkelige Taxe¬
rings Läugderne i Riket till dem inkommit, och Cal»
cul öfwer beloppet deraf blifwit författad, som sedan
genom Tacket meddelas Allmänheten, med serskillt
uppgift ä summan hos hwarje Taxerings. Comité»
procentwis antingen minsta eller öka Bewillnings-
Tarifferne, pä del att dest belopp mätte blifwa sädant
som Riksens Ständer förestrifwit."
Propositionen godkändes och voteringen anställ¬
des pä manligt sätt.
Wid sedlarnes öppnande befunnos 32 Ja och
ro Nej; hwarigenom alltsä hufwud-propositionen ge¬
nom betydlig pluralilL war af Ständet antagen. ,
Ständet fann dernäst, att hwad angick den fö-
reflagne tillökningen af ro tunnor guld utöfwer siclf-
wa Bewillnings-summan eller sättet huru en möjli¬
gen inträffande brist uti Bewillningens paräknande
belopp bör fyllas, Ständet lämpligare kunde derom
taga sitt beslut, när Bewiliuings-summan blifwer be¬
stämd, hwartill alltsä öfwer!äggningen härom skulle
uppstiutas.
I anseende till frägan huruwida Minimi-afgift
bör fastställas för b«s i Släderne eljer icke,, derom
Utstot;
612
Den 27 Jarmar!!.'
Utskottet stannat i paria vota genom tiva Ständ emot
Iwa, bisöll pä Herr Talemannens proposition Stan-
liver, att en sadan afgift icke bör för hus i Sta-
derne erlägggas.
Med antagande af hwad Herr Dirccteuren 8an-
tesson titt Utstottets Protocoll den girsta sistlidne
December till grund för denna mening anfört, fä¬
stade sig Ständet huswudsakligen wid de stal, akt
en dylik stydds-afgift endast skulle drabba de fatti¬
gare Medborgare, som i alla fall icke komma alt
betala ester inkomst-tariffen, att den i flelfwa wer-
ket inbeqripes ej mindre i Staden än ä Landet
Uti den Minimi-afgift, hwartill en hivar för sitt yrke
eller Näring bör anses, samt att, da Utskottet i i §.
af i Art. rättligen ansett hwar och en frän sine års¬
inkomster böra fa afdraga utbetald Hushyra, sädant
tydligen innefattar principe, att man utan serstilld af¬
gift är berättigad fä i Staden som pä Landet att ä
ga tak öfwer hufwudet, hwarförutan den fördel som
Leröfwer genom hyra erhälles i allt fall kommer i be¬
räkning till afgifts utgörande efter Maximi-tabellen.
Dock gjorde Ständet härwid det förbehäll, att, om
Riks-Ständens pluralile stulle antaga den motsatte
meningen, berörde afgift dä bör för alla privata hus
utan undantag sä i Stad som ä Landet efter enaban-
Den -7 Januari!.
6IZ
.wu, vt,vil pa ^crr <alemannens proposition Standoft. 'och Deputationen söre
det enhälligt det senare af Ukstottets twänne alterna-Igarne str en stund l , 5^f^er6e Kammar-Iun
tiver. -n -----
Som harwid anmästes en Deputation frän Hög-
Ridderstapet och Adeln, sä blefwo öfwerlaggnin-
da norm utgöras.
Widare och hwad angar Bewillnings-afgift ä
Carackerer, derom meningarne äfwen warit genom pa¬
ria veta hos Utskottet delade, antog Ständet för sin
del det alternativ att en sadan afgift icke bör för Ca-
racrerer betalas.
Som
trädde, dä Ordföranden Herr Öfwerste Kammar-Jun-
karen m. m. Baron kleming underrättade Ständet
i:o Om Höglofl. Ridderstapet och Adelns beslut: att
en medaille af lika storlek med den, som utgafs i an-
ledning af Deras Kongl. Majestäters Höga Kröning,
stall komma att flas öfwer Hans Kongl. Höghet
Prins Lxki. utwäljande till Swea Ri¬
kes Kron-Prins och art kostnaden dertill bör af Ban¬
ken bestridas; samt 2:0 att uppå Stats-Utskottets
hemställan att erhälla Tio dagars tid för att oafbru-
tit och, utan hinder af nägre hos Riks-Ständen ut-
sättande plena, fä sysselsätta sig med de ärenders be¬
redande, som pä desi ätgärd bero, Ridderstapet och
Adeln ansett Stats-Utstottet böra i sädant ändamäl
fä begagna nästinstundade twänne weckor, med un¬
dantag af mändagarne.
Deputationen befwarades och aflrädde.
Pä Herr Talemannens proposition förenade sig
Ständet enhälligt i Höglofl. Ridderstapet och Adelns
tillkännagifne beslut rörande Medaillen öfwer. Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinfens utkörande och ankomst
till Riket.
Och sedan följande frän Stake-Utstotket inkomne
Memorial härwid vlifwit uppläst:
"Wördsamr Memorial!
Allt ifrån den dag, som det af Riksens Hög'.
Ständer förordnade StatS-Utstott blef fall i tillfälle
att
6l4
Den 27 Ianuarn.
att kunna begynna sina sammanträden och arbeten
har Stats-Utskottet oälbrutit warit sysilosatt att ut,
reda, ej allenast de till desi ätgärd hufvudsakligen
hörande, utan ock de frän de Respective RikS-Stän«I
den remitterade mängfalldiqa serskildta ärenden, för
att deröfwer desi utlätande till Riksens Högl. Slän
der afgifwa.
Att Utskottet lill ett sä skyndsamt minnande as
detta ändamål som möjligt warit och omständigheters
ne medgifwit, haft all bade tid och möda vspardc^
derom gör Utskottet sig det säkra hopp att Riksén-
Högl. Ständer, genom de af Utskottet afgifne män¬
ga och till en del efter ämnenas föranledande widlys
tiga Betänkande», lära wara öfwertygade.
Utskottet bör likwäl icke förtiga, att ett icke rin»
ga hinder i fortskyndandet af Urskottets arbeten upp¬
kommit genom de i Respective Riks-Ständen sä os¬
ta infallande plena, dä göromälen i Utskottet mäst
hwila och ett sä nödigt sammanhang af arendernes
jemna behandlande blifvit afbrutit, oftast dä en ri¬
tan hinder fortsatt öfwerläggning skulle kunnat bered-
ett skyndsammare resultat.
Ulskottet fär dock förklara, äfwensom hos Rik¬
sens Högloft. Ständer Utskottet wördsamligen anhäl
ler, att detta icke mät e anses säsom nägon anmärk¬
ning emot de Respective Riks-Ständens plena, der¬
till Utskottets icke ansett sig berättigadt, och hwilkas
wigtiga och angelägna föremäl och öfwerlaggningar
Utskottet icke unverlälit att med all skyldig aktning
för
Den 27 Januari!.
Lr§
ör Riksens Högloft. Ständer erkänna; Det är blolh
afseende pä den långsamhet i Utskottets gbromäl,
om wid ett och annat tillfälle blifwit anmärkt, som
Uskottet ansett sig föranlätit ark detta hos Riksens
Högloft. Ständer wördsamligen anmäla.,
Utskottet har haft den fägnadcn att se sig nära
slutet af de detsamma uppdragna manga och widlyf-
tiga ärenden; men sedan Utskottets bade wigtigaste
och widsträcktasie arbeten nu blifwit med en mängd
anmärkningar ifrän de Respective Riks-Ständen till
Utskottets förnyade utlåtande», ätcrremittcrade; sä har
hoppet om ett snart stut i en märklig mohn blifwit
aflägsnadt. Ukftvkret inser derföre ganska mycken
swarighet, ja knappt nägon möjlighet alt kunna brin¬
ga de pä desi ätgärd nu beroende Ärenden till ett sä
skyndsamt flut, som instämmer sä wäl med Riksens
Högloft. Ständersj som Utskottets egen önskan, sä
framt icke Riksens Högloft. Ständer skulle täckas lem¬
na Utskottet en tid af åtminstone Tio dagar ä rad,
under hwilka Utskottets göromäl icke warda afbrulne
genom nägre under den tiden utsättande plena i de
Respective Riks.Ständen; Utskottet fär härigenom
tillfälle, utan att desi Ledamöters tid och uppmärksam¬
het warda af andre ämnen skingrade, att i ett sam¬
manhang , utan allt skags afbrott', bereda och afgöra
de till Utskottet äterremitterade mäl; Och Utskottet
hoppas, alt denna tid, da den odelad härtill fär an-
wändaö, skall bliswa tillräcklig alt bringa öfwerlägg-
ningarne titt ett närmare flut. hwarefter Expeditio-
nerne oförtöfwat kunnna till Riksens Högloft. Stan-
der inkomma.
Stats-
6i6
Den 27 Iairuarik.
Stats-Utstottek hemställer delta Riksens Högt,
Ständer wördsammeligen. Stockholm den sgtte Ja¬
nuari! isio.
Pä Höglofl. Ridd. och AdelnS Pä Högw. Preste-Ttänd,
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. lii. ^Veickman.
Pä Wällofl. Borgare-St. Pä Hedcrw. Donde-Ständ.
Ledamöters magnar. Lcd.amöters wägnar.
Larl kr. I^anäberA
sjöli. Lricslon.
kiöclelius."
Sä beslöt Ständet likaledes, att hwad Utskottet
salunda begärt för sin del bifalla med enahanda will-
kor, som Höglofl. Nidderstapet och Adeln.
Osmer desie beslut författades genast och assan»
bes fösjande expeditioner:
S. D. Förenade sig Borgare-Ständek uti det
af Höglofl. Nidderstapet och Adeln genom Dest De,
putation denne dag meddelte Beslut, att en Medaille
of lika storlek med den öfwer Deras Kongl. Maje¬
stäters Höga Kröning, kommer att flas till minne af
Hans Kongl. Höghet Prins Läkl. utkö¬
rande till Sweriges Rikes Kron-Prins, samt Hög-
bemälte Herres högst glädjefulla ankomst till Riker-
afwen som attj kostnaden till denna medaille bör af
Riksens Ständers Banque bestridas. Hwilket de
Respective Med-Ständen wördsamt och wänligen skul¬
le tilikännagifwas.';
:.'S. D.
Den 27 Ianuarii.
6r?
"S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Dtänders Stats-Utstotts i dag inkomne Memorial
pf den 2Z dennes, hwari förestås akt Utstotket, för
M till styndsamt stut bringa de pä desi åtgärd berö¬
mde ärenden mä lemnäs en tid af ätminstone ,io ba¬
kar ä rad, under hwilken Utskottets göromäl icke mar¬
ka genom plena i Riks-Ständen afbrutne, bestöt Bor»
gare-Ständek att, i enlighet med Höglofl. Ribdersta-
tets och Adelns genom Desi Herrar Deputerade com-
Mnicrrade yttrande, Statö-Utstottet mö njuta det r
rfmannämnve ändamäl begärte rådrum, under loppet
af nästa ingäende twänne weckor, mändagarne undan-
tagne; Hmarom sä wäl de Rcspeet. Mcd-Standen
som Höglofl. Stats-Utskottet wördsaMt och wänligen
stulle underrättas."
Härefter ankom en af Herr Bistoppen m. m. Doctor
von kolenliein anförd Deputation frän Högwördige
Preste-Skändet, som tillkännagaf Preste-Ständets med
Högt. Riddersk. ock Adeln instämande beflm uti begge
vswannämnde omständigheter; och dä Herr Doctorn och
Bistoppen jemte Herrar Deputerade derefter afträdt, an«
mältes en Deputation af Hederwärda Bonde-Standet,
som, anförd af Rilsdags-Fullmägtigen ^sokan
nu8 VyesluiZ gaf Ständet tillkänna, att Bonde-
Eländet instämt i Höglofl. Ridderstapets och Adelns
beflut rörande Medallien öfwer Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, äswensom att Bonde-Ständet wäl be-
willjat det af Stais-Ukstottet begärte rädrumförgö-
romälens styndsammare afstutande, men welat till
Herrar Talemännen öfwerlemna att sig emellan afgö,
ra hwilka dagar det more lämpligast att undantaga,
för att anwändas till nödige sammanträden för Riks»
Ständen sjelfwe.
Zjerde B. 2 A N:o 7s — 80,
6ir
Den 27 Januari!.
Den 27 Ianuarii.
6iq
A
>
>
»
.Herr Talemannen underrättade dek Hedermark.
Vonde-Sländets Deputerade om de beslut, som Bor
gare-Skändec rörande begge defle ämnen redan fattat
samt att Protocoils-Utdrag derom oförtöfvadt deni»
förmiddag stulle de öfrige Respeckive Stånden med
Lekas; hwarefter Deputa.ronen asträdde.
Häurppä fortsattes granskningen af Betänkand^
angående Bewiltningen.
Wid Utskottets Förslag att äfwen alla allmänm
Catzor, med undantag af dem som till barmhertighett
stiftelser blifwit anflagne, mä utgöra bewillning eftei
Tariffen N.o i för deras behällne ärliga inkomsts
gjordes ätjkillige anmärkningar, i grund af hwilb
famt med god kännande af de flere ffäl och omstär
Ligheter, som Herr 8ante->sons ofwanämnde anföran
Le .ill Utstotrels Protccol! innehåller, Ständet p
Herr Talmannens propofltion stannade i der beflnk
akt alle publique Castor, såsom »varande altmäim
inrättningar, för hwil as afkomst de enskillta personer
som deraf komma i åtnjutande, enligt Bewillningew
grunder, se.stilldt godtgöra hwar i fin mohn den skatt
som Staten derföre bör tillfalla, och af hwilke in
rättningar ätstillige redan wid deras första tillkomj
of sadan orsak ärv genom formliga Neglemcnler ors
föreskrifter fran alla onera till Staten befriade, allt
sa desto hällre böra utan allt undantag ifrän Bewill>
vings erläggande friragas, som en sadan afgift i aw
nät fall stulle komma att för en och samma cgenLs»1
Hvärme gänger utgöras.
Utom hwad salunda ändradt och faflstalldt bli^
»vit, war icke något au påminna wid de yttrande oj
> för¬
förslag, som Utstotkeks Betänkande innehaller, och stul»
le den projecterade Förordningen med tillhörande ta»
belter en annan dag till starstädande företagas.
Riksens Högloft. Ständers Expeditions-Utstött
hade öfwerlemnat följande Förslager till undcrdäniga
stri sweijer:
"Konungen underdänigst
S/ A. K.!
Tili följe af Regerings. Formens 96 § hafwa
Riksens Ständer öfwerenskommir oms den Jnstrucuon
för Deras Iustitiä-Ombudsman, hwilken till Eder
Kgl. Maj: t härmedelst i underdänighet öfwerlemnas»
Riksens Ständer haflva ansett lämpligast altti¬
den, frän hwilken utöfwandet af Justitiä-Ombudsman»
nens befattning stall taga stn början, mä räknas frän
samma dag, dä den Negerings-Form antogs, i hwsl-
kcn Embetets tillwarelse stadgades, eller frän den 6
Junii >829; äfwensom Riksens Ständer funnit Ju-
stitiä-Ornbudsmannens Expediton böra utgöras af en
Secreterare och twänne Caneeliister, för hwilkas, jem.
te en Maktmästares aflöning, nödige medel framdeles
komma att angläs.
Riksens Ständer framhärda"
"Konungen underdänigst
"S. A. K.!
Efter öfwerwägande af allmänna Lagens stad¬
gande uti 3 § 9:de Cap. Jorda-Balken, enligt hwil»
ket,
622 Den 27 Ianukrii.'
ket, jemfördt med Kongl. Förordningarne den iz
Junii 1800 och den 28 Junii 1798 Z 10, en In¬
nehafware af Förpantningsbref ä fast Egendom, enär
agaren icke inom föresatt bag, eller da förfallotid ej
ar utfart, efter stedd uppsägning, betalar sin stuld,
ager att panren uppbjuda, pä sätt som om köp stad¬
gas, samt innan lagastänbs-tiden till anda gär, derest
ej annars om witzt pris dem äsamjer, läka panten
wärderas, hwarefler om agaren eller Bördesman ic¬
ke inom witz tid lösen erlägger, ägande rätten till¬
faller panthas,varén, emot det för honom salunda be¬
stämda pris, hafwa Riksens Ständer wäl funnit
detta stadgande tillräckligt för de händelser, dä i
Pantbrefwet witz tid till inlösen är bestämd; men
som, enär sadan lid ej finnes utsålt och egendomen,
efter Pantgrfwarens död, i längre tid warit under
förpantning innehafd, den swärighet möter, att pant-
hafwaren ej kan känna alla, som den förres rätt in-
nehafwa, hwilke ock kunna wara i flere orter, äfwen
uiom Riket spridoe; sa emedan det i sadane fall kan
blifwa panthafwaren oinöjligt atr, enlig Lagens fö¬
reskrift, pä manligt sätt förkunna detza till inlösen
berättigade om den tillämnade Lagfarten , hafwa Rik¬
sens Ständer, till undanrödjande af denna swärighet,
trott sig böra hos Eder Kongl. Maj:t i Underdånig¬
het anhalla om det Nådiga stadgande: Att om nä'
gon, som under förpantning innehafwer fast
egendom tilt hwarS inlösen wist tid ej är i
pantbrefwet utsatt, hos Domstolen, hwarun-
der egendomen lyder, anmäler, att pantäga-
ren eller dest rätts innehafware- clttr deraö
wistelse ort ej äro af honom kände, mä Do¬
maren kunna förordna, det sadan anmälan tre
gänger införeS, sä wäl i Allmänna Tidningar I
inom I
Den 27 Januari!- 621
inom Riket, som i Hamburger Tidningen jem¬
te föreläggande att om gärden ej inom ett är
efter den sista i berörde Tidningar införde kun°
görelse, betalaS kommer egendomen att upp¬
bjudas och dermed forfaraS pä sätt g H y Cap-
Iorda-Balken, jemförd med ofwanaberopade
Zörordningar, förefkrifwer; Men är pantäga¬
ren känd, mä honom, enligt nyst anförde La¬
gens rum, tillsägas och, efter derom förtedt
bewiS i händelse Egendomen ej blifwit inlöst,
Lagfarten för sig gä-
I sammanhang härmed har äfwen hos Riksens
Ständer fräga uppstått huruwida, dä hwarje Med¬
borgare i Riket, i händelse Riksens Ständers härom
fattade beflitt winner Eder Kongl. Majtts sanckion,
blifwer berättigad att förwarfwa fast egendom och
jord af hwad natur som hällst, Fralse-ranta med li¬
ka stal som Jordägande,rätten, mä kunna genom la»
ga köp erhällas, köpebref derom utfärdas och faste¬
bref meddelas.
Harwid och om, i afseende pä pur Frälse-jord,
der rättigheten till räman är med rättigheten till jor¬
dens besittning och bruk förenad, hwar Swenst man
erhäller frihet, att densamma med full ägande rätt
innehafwa och följaktligen att, medelst desi försäljande
till Skatte, räntan för sig behålla; finna Riksens
Ständer, såsom en tydlig följd deraf, att äfwen dä
detze rättigheter förut äro stiljde,, den ena, lika sä
wäl som den andras mä kunna af hwar och en för-
wärfwas.
Och widkommande Lagfart ä Fralse-ranta, haf¬
ira wäl Riksens Ständer funnit, att det i allmänt
622
I
Den 27 Ianuarii-
tal wedertagna förkorrcade Uttryck, enligt hwilket
Skatteman ä Frälsejord sägas äga jorden, sälja
jorden, o. s. w. i motsats till Rmlepaswarcn, loui
säges äga räntan m. nr, gifwit anledning lill olika
bruk, sä att, när rättigheten lill räntan blifwit ge¬
nom afhandlingen upplåten, den, soiu densamma äl-
kommit, ofta ej trott sig, i kraft af i och 4 Cap.
Jorda-Baiken, förbunden att dermed lagfara; men
emedan stattemans tillhörighet egentligen består i hen
rättigheten att jorden besitta och disponera, lika¬
som ranteägarens också ej är annat an en rättighet
att af samma jord n,uka en ärlig och för all lid be¬
stämd afkomst, samt att asiven besittningsrätten der¬
af, när den utom börd säljes, inlösa, hwaraf tydli¬
gen stönjes, alt Ranteägarens icke mindre än Stat-
remans tillhörighet är en jorden ätföljande rättighet,
anse Nilsens Stander den i 2 H. 1 Cvp. samt i
§- 4 C ch, Jordö-Balken gifna föreskrift wara lika
gällande för ashandlingar om rättigheten till ränta,
som om Skak emanna-rätken, hwilket ock öswerens-
stämner med 1 Z. i 1720 ars Förordning om börd,
der uttryckligen stadgas, att Frälseränta bör rätter
bördeman uppbjudas; och haswa Riksens Ständer
funmit för denna deras kanka ytterligare styrka af
12 C'.p. 7 §. Ärsda-Balken, som formar, alt, när
-Sätesgård el kan delas, bör lösen derföre giflvas,
antingen i penningar eiler jemgvd rän a, hwarmed
Lagstiftaren nog tpdeligen tillkännagifwer att ranta, sä
länge deri ej är försallen eller utgisiven, icke bör med
lösören chcblandas, af hwilken förblandning dessutom
skulle följa, att den som i arf bekommit ett Frälse¬
hemman, hvaraf hvarken räman eller besittnings¬
rätten kan ga i giftorätt eller frän rätta arfwingen
doneras, sta le, om den sörre ftiljd frän den sedna¬
re,
Den 27 Ianuärii-
62Z
7, more lösöre, kunna frän desse inskränkningar be¬
fria sig genom den enkla ätgärd att försälja hemma¬
net till statte, eller särskilt sälja räntan och sedan
stalteräktigheten.
Slutligen och ehuru af Lagens mening således
följer eller förutsattes, att bördelösen wid räntas försäl¬
jande äger rum; dock som ofwanäberopande i tz 4
Cap. Jorda-Balken icke genom Lagens egen obestämd¬
het nian genom förberörde i bruk konnie talesätt, en¬
ligt hwilker den ena rättigheten i jorden, men ej
den andra sätt namn af jordägande ratt, kommit att
blifwa oiydlig, och mängen som, för längre tid till¬
baka, pä god rrv köpt frälseränta ester tidens dåvaran¬
de pris, skulle blifwa lidande om, för dä försumma!)
Lagfart, klander hädanefter skutte anställas af bör-
deman, med påstående att fä den för samma pris,
som Köpcbrefwek utwisade, hafwa Riksens Ständer
funnit med billighet öfwerensstämmanpe, att bördclö,
sen ej mä gälla i afseende pä hittils gjorde ränteköp.
Uppä nu anförde grunder hafwa Riksens Stan¬
der ansett en Lag-förklaring af följande Linehäll nöd-
wändig, samt utbedja sig dertill i underdäuighet Eder
Kongl. Majtts Nädigste bifall och Sanction:
r:o Rättighet till Frälse Ränka kan när den fran
Skaltemannarätten.ar stiljd, lika som dä samma
rättigheter äro förenade, af en hwar, genom la«
ga fäng, sörwärfwas.
2:0 Köp, skifte och gäfwa af Frälseränta, hwilke hä¬
danefter ste, böra anses såsom annan afhandling om
jord och derföre, enligt 2 §. i Cap. Iorda-Bal,
ken,
624
Den 27 Januari!.
ken, jemförd med r Z 4 Cap. samma Balk, saits
Kongl. Förordningen den rz Junii i8oo,upprä!
tgs med twägge manna-wittne, och rhe willko,
theri utsättas, hwarä samma köp, skifte eller gas
wa sig grundar, och sedan lagföljas ä den ork
' der jorden ligger, genom uppbud ä Allmänna Hä
rads Ting.
Riksens Ständer framhärda etc."
"Konungen underdänigst
S. A. K-!
I anledning af ett till Riksens Ständer ingis
wik Memorial, rörande indragning af Kyrko-Jnspe-
ctorstjensterne uti Hallands och Bohus-Län hafwa Rik¬
sens Ständer, i öfwerensstämmelse med hwad i afse¬
ende pä Kyrko-Jnspectorerne i Skäne och Blekinge
förut i underdånighet blifwik anmäldt, samt med ena¬
handa förbehåll, att de medel, som genom en dylik
indragning besparas, maga, såsom Kyrkorne tillhöri¬
ge, endast anwändas till deras fördel, eller sädane
sä xios ulna hörande Inrättningar, till hwilka weder-
börande Församlingar sinna skäligt att dem ansia,
ansett berörde tjenster äfwen uti Hallands och Bohus-
Län, kunna och böra indragas; till sölje hwaraf Rik¬
sens Stander härmed fä hos Eder Kongl. Mask
framställa den underdäniga önskan, att någre Kyrko-
Jnspectorer icke eller uti dcsie Län hädanefter maga
tillförordnas, sann att de, som nu derstädes innehas-
wa sädane tjenster, mätte derifrän endkledigas och gö-
romälen, i enlighet med hwad Presterstapet sjelfmant
weist sig äraga, ifrån nästinstundande Maji mänads
bör-
Den 27 Ianuarn-
625
början uppdragas ät Församlingarnes Pastorer och
Kyrkowärdar, pä det särk och med iakttagande af de
gunder, som Riksens Sländer i underdänighet ansett
böra galla wid isrägawarande ljensters indragning
uti Lunds stift.
Riksens Ständer framhärdar etc."
"Konungen underdänigst
S. A. K.!
Dä nödigt är, att Riksens Ständer wid hwarje
Riksdag erhälla säkra och fullständiga upderrättelser
om beloppet af de medel, hwilka under hwarje titel af
Bewillning emellan Riksdagarne inflyta, hafwa Rik¬
sens Ständer, till winnande af detta ändamål, an¬
sett sig böra hos Eder Kgl. Mast i underdänighet
anhälla, det mätte wederböranbe i Näder anbefallas,
att, L enlighet med Räkenskaperne, förfärdiga och wid
nästa päföljande Ritsdag till Riksens Ständers Be-
willnings-Utstott ingifwa sammandrag af alla de sum¬
mor, som igenom de serskillte Bewillningarne inflyta.
Riksens Ständer framhärda etc."
^Konungen underdänigst
S- A. K.l
Dä de olägenheter, som Allmänheten i Lands-
orterne mäste i sin penningerörelse »vidkännas, sä wäl
af sörstitne och obrukbare smärre Banco-Sedlars nöd-
twungne circulalion man och man emellan, som af
brist
K
626
cn 27 Januari!.
brist
mät
st pä nödigt kopparstil,emynt, böra i möjligasilffwa uppsigt ward, noga förstas
lto affjelpas, men med Bankens »verkningskrets ocKis ttälla sta berörde o^oi 3 .
,
, v Bankens werkningskreis oc
nödiga säkerhet e> kan förenas, akt pemningesummor^
genom betz omedelbara anstallt eller för dest rakning
öfwersändas til! Landt-Ränkerierne i Riket, försatt
derstädes wara att till utbyte oafbrutik tillgå, hafwa
Rikssens Ständer ansett sig äga grundad anledning
alt denna angelägenhet hos Ever Kongl. Maj:t i
i underdånighet anmäla, med lika underdånig anhål¬
lan, det täcktes Eder Kowst. Majit genom Kronans
samtliga Uppbördsman, de wid foga den nädiga åtgärd
som Eder Kongl. Maj:t kan i Räder sinna för ända-j
wälet närmast lånande.
Riksens Sränder framhärda etc."
"Konungen underdänigst
S. A. K.!
I anledning af wäckt staga om förbättringar af
Allmänna Fängelser, eller sä kallade Krono-häckken,
hafwa Riksens Ständer, efter närmare inhämtad kän¬
nedom af hwad i detta ämne redan är förordnad-, fun¬
nit, atc, genom Kgl. Majrks Nädiga Bref till Kam¬
mar- och Krigs-Collegium samt Stats-Contoiret af d.
27 November 1798 samt Kongl. Förordningen den 2
Maji nästledit är, i afseende pä sängars förplägning
och skötsel, fängelse-rummens inrättning och bestaffen-
het m. m., såsom anstalter blifvit föreffrifne, svin
menstligheten päkallar och Statens tillgängar medgif
wa. Riksens Ständer fä således endast till Evet
Kongl. Majck i undcrdänighet hemställa, om icke wc-
derbörande, som ivid Fängelse-Jnrättningarne stola
haf-
Den 27 Januari!-
627
cisrvu ^
äs ställa sig berörde Kongl. Bref lill nogaste efter»
fnad.
Riksens Sländer framhärda etc."
"Konungen underdänigst
S. A. K.!
Ehuru fa öfwerträdelfer af Lag gifvas, för hwil.
,°a den brottsliges answar icke sprider en obehaglig
gerkan, äfven till nägon annan med honom genom
jkyldstapens band förenad, kunna dock omständigheter
Inträffa, som wid »verkställigheten af wista straff, bra-
za följderne deraf till ett sä oskyldigt livande för an-
t>ra att förhällandet dermed förtjenar ett närmare
afseende.
Ett sädant förhällande hafva Riksens Stander
funnit inträffa, i anseende till oäkta barn, när mo-
jdren, i brist af Penningeböter, enligt Zz Cap. z §
Mistgernings-Balken, för sin förseelse straffas med
Fmgelse i allmänt häckte, utan alt'kunna påräkna upp¬
skof deri under barnets spädare dagar. Antingen mäste
barnet derivid stilljas frän modren och säledes sakna
sin naturliga föda, eller ock följa henne i Fängelset,
dä det ofta under en kallare årstid, blottställes till
lif och hälsa för de swäraste päföljder, i hwilka beg¬
ge händelser barnets offyldiga lidande icke kan med
rättwisans fordringar förenas.
Ofwerwäges widare förhällandet med den lagra¬
de qwinnans egen person, förekomma äfven derwid
omständigheter, dem Riksens Ständer ansett tala för
mild.
628 Den 27 Januari!.
mildring i hennes bestraffning. Sedan hennes fast ar
beredt, osta under löste om en -varaktigare förening,
fär hon icke fallan, jemte det hon i detta afseende be>
drages, undergå den smartande förödmjukelsen, att
finna fin förförare med köld förneka sitt brott. Utan
att kunna förmä honom gifwa minsta understöd till
barnets föda och uppfostran, drabbas hon vä ensam
af förebråelsens hela tyngd, af allmänt tilltal och straff
samt osta af anhöriges förakt.
Wid betraktande häraf, haflva Riksens Ständer
ansett den mildring i straffet för lägrad qvinna böra
äga runi: att hon för Lägersmål första gängen endast
ma hemligen striftaSj och aflösas, samt plikta Tiva
daler Silfwermynt till kyrkan, i den Församling der
förbrytelsen stett, men, om barn framfödes, der sädant
inträffar, kommande hon, wid felande tillgäng till bö-
ternes galldande, att aftjena dem med arbete till Kyr¬
kan, dä hwarje dagswerke räknas tils hälften mot
det, wid markegängen för Dränge-dagswerke i allmän¬
het bestämde belopp. Beträdes hon härmed andra
gängen, kommer hon att, jemte hemliga skriften, er¬
lägga lill kyrkan dubbel pligt, eller aftjena den med
arbete, som sagt är, men förser hon sig härutinnan
flere gänger, bör hon derföre undergå del answar La¬
gen i flika fall hittills stadgat; dock att, i händelse
en sädan qwinna, efter den vlofliga beblandclsen, födt
barn och barnet lefwer, det fängelse-straff wid wak¬
ten och bröd som, enligt ofwannämnde Z §. i Zz Cap.
Misigernings Balken och Kgl. Brefwet den 14 Aug.
,784, för lönskaläge tredje och fjerde gängen, wid
brist af böter, äger rum, icke werkställes, förr än ett
är ester det barnet föddes.
Till
Den 27 Januari!. 629
Till de förändringar, som fäledes blifwit billige
ansedde uti Allmänna Lagens ofwannämnde stadgan¬
de, utbedja sig Riksens Ständer i underdänighet E-
der Kongl. Majtts Nädiga bifall och bekräftelse.
Riksens Ständer framhärda etc?'
''Konungen underdänigst
S. A. K.'.
Med öfwertygelse om nödwändigheten deraf, att
de Javelte Regementernes Munderings-persedlar, som
af Rote- och Rusthållare böra anskaffas, warda, sä
sällan som möjligt är, förändrade, hafwa Riksens
Ständer, till detta ändamäls winnande, ansett sig bö¬
ra hos Eder Kongl. Maj.-t i underdänighet anhälla,
det täcktes Eder Kongl. Maj:t såsom ett ytterligare
prof af Desi hulda omsorg för trogne, men af Kri¬
gets olyckor tryckte undersaker, Nadigst förordna:
i:o Att Förteckningar för hwarje Regemente stynd-
samligen upprättas öfwer alla de Munderings-per¬
sedlar, hwilka hädanefter och för alltid stola af Rö¬
sarne och Rusthällcn prästeras, samt att, derest nä-
gon förändring eller tillökning af deffe persedlar
skulle i ^framtiden pröfwas nyttig, Rote- och Rust-
hällarne mä blifwa berättigade, att inför Kongl.
Majus Befallningshasivande i det Län, inom hwil»
ket Rotarne eller Rusthällen äro belägna, fä sig
förklara, huruwida de utan för stort lidande och
kostnad, kunna de föreflagne nya Munderings-per-
sedlarne, hwarä modell bör wara till hands, an¬
skaffa, samt inom huru lang tid sädant kan werk¬
skär-
6zo Den 27 Januari!.
stallas, och att Nådig fastställelse ä FLrstaget för
Len nya Persedeln ej dessförinnan malle följa.
2:0 Att de Kongl. Stadgar och Författningar, som
wid answar förbjuda Regements- och Eompagnie-
Cheferne, att förestå någon ändring rut Regemen-
ternes gamla Uniformer, mätte i, Räder upplif-
was och straffet för den, som wägar bryta deremot,
skärpas, samt Eder Kgl. Maj:t förklara Dess Nä'
diga willja wara, att icke tillära nägon förändring
uti Jndelte Regemenkernes beklädnad och Munde¬
ring än den, som af förändrade tiders "stick ellet
till winnande af Manskapets hälsa, oundgänglig
finnes.
I sammanhang med detta ämne, maga Riksens
Ständer äfwen yttra deras underdäniaa önskan, del
täckteg Eder Kongl. Masit göra det Nävfga-afseende
Uppä Officcrarnes i allmänhet otillräckliga Löner, atl
de hädanefter alldrig inäga be ungas med för myckel
kostsamma Uniformers anläggande, samt att föränd¬
ringar deruti högst sällan, och alldrig utan wigkig.>
orsaker päbjudas.
Riksens Ständer framhärda etc."
"Konungen underdänigst
S. A. K.'.
Sedan Riksens Ständer under öfwerlaggning fö-
rehaft Eder Kongl. Majsts till dem aflätne Nädigii
proprostlion af den 6 September 1829 rörande för¬
höjning af postporto för sranquerandet af sädane bref,
hwil-
Den 27 Januari». 6zi
hwilka fortställas öfwer Stralsund och till Hamburg och
andre inrikes orner, hafwa Riksens Ständer, uppä de af
Eder Kgl. Maj:t i Räder framställde stal, funnit denna
förhöjning böra äga rum, och fastställas intill dess post¬
gången öfwer Dannemark a nyo kommer i sitt förra stick.
Widkommande äter den derjemte wäckte frana,
huruwida Eder Kongl Masit, i fall någre föränd»
ringar uti utländske Post-Försattningarne gjorde det
nödigt, mä derefter bestämma de afgisier, som borde
betalas till Swensta Post verkets ersättning för bress
franquering ä Utrikes orter, hafwa Riksens Stän¬
der, med afseende dera, att ett "sadant steg i framti¬
den möjligen kunde för en och annan i ämnet mindre
upplyst, gifma oriktigt begrepp om rätta sörständet af
Regering-Formens 60 §, bestulit att, pä der Swen¬
sta Kronan mätte i afseende pä förenämnde möjliga
förändringar hällas stadesiös, sranquerings-afgifken
nu genast mä ökas ulöfwer det i Räder föreflagne
beloppet för hwarje simpelt bref med En stilling, der
den uti Nådiga propositionen aberopade Tariff utsät»
ta Tio stiliingar eller derunder, samt med Twa stil-
lingar ä alle öfrige stallen: Och förwänta sig Rik¬
sens Ständer härwid af Eder Kongl. Majus Näd.ga
omsorg ait, sedan den förra mindre kostsamma Post¬
gången för utrikes brefwäxlingen blifwu öppen och
obehindrad, oswanberörde förhöjde afgift aler warder
i billig mohn nedsatt; Hvilket allt till swar ä Eder
Kongl. Majus Nådiga Proposition Riksens Ständer
härmed bordt i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.'!
Desse Expeditioner blefwo af Skändek godkände,
u.om
6Z2 Den 27 Ianu-rll.
utom den som angar franquerings-afgiflen för Utri¬
kes afgående bref, hwilken begärtes pä bordel.
Frän Högt. Ridderffapet och Adeln samt Hög-
wördige Preste-Ständet hade ankommit följande Pro-
tocotts-Uldrag som upplästes och kades ad acta:
"Utdrag af Protokollet, hattet i Högloft. Rid-
derffapeis och Adelns Plenum den 23 Ja¬
nuarii i8>o.
S. D. Föredrogs a nyo Stats-Utskottets den
io dennes uppläste och pä bordel lagde Memorial an-
gäende Krono-Fisten, Qwarnar, Färgor, Broar och
Krogar, m. fl., hwilka för Kronans rakning aro dels
pä wista är och dels pä obestämd lid, utarrenderade;
Och beflöt Högloft. Ridderfkapet och Aveln, att till
ala delar gilla hwad Stats-Utflottet ni berörde Me¬
morial föreflagit; Hwarom de öfrige Respective Stän¬
den genom Utdrag af Protocollet manligen skulle un¬
derrättas. Iflt kuxrs.
Lx krotocollo
Ifl. klsminZ."
"Utdrag af Protocollet, hattet i Högloft. Nid-
derfkapets och AdelnS Plenum den 23 Ja¬
nuarii 1812.
S. D. Efter uppläsande af Lag-Utffollets Pro-
tocotts-Utdrag af den n sistlidne December i anled¬
ning af Högloft. Ridderskapets och Adelns äterremist,
biföll Ridderffapet och Adeln lill alla delar berörde
Ut-
Den 27 Ianuarii- Lzz
Utstötts Betänkande af den y sistlidne Oc^vber, rö¬
rande Fardag ä Fidei-Commist fastighet för en osti¬
an inuehaswares Sterbhus; Hwarom de öfrige Re¬
spective Ständen genom Uldrag af Protocollet manli¬
gen skulle underrätras. Iflt kupra. ^
Ux krotocollo
Ifl. UleminZ."
"Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 23 Ja¬
nuarii i8ic>.
S. D. Företogs till ftukligk afgörande Lag-Ut-
stotteks d. o i sistlidne December pä bordet lagde ut¬
låtande öfwer de hos Högloft. Ridderfkapet och Adeln
samt Wälloflige Borgare-Ständet gjorde, litt Utskot¬
tet remitterade anmärkningar öfwer dest den 26 sist¬
lidne October afgifne Betänkande angående Sjö- och
Gränfe-Tull- samt Accis-Rätters upphäfwande; Och
beftöt Högl. Ridderffapet och Adeln att kill de jemk-
ningar Lag-Utstottet i detta sitt utlätande föreflagit,
bifall lemna; Hwarom de öfrige Respective Standert
genom Utdrag af Protocollet manligen skulle under¬
rättas. lflt lupra.
Lx krotocollo
Ifl. bleminA."
"Utdrag af Protocollet, hället hos Högwördige
Preste-Ständet den 15 Januarii iZro.
S. D. Efter öfwerwägande as hwad Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utstott uti dest den 19 näst-
Fjerde B;S s. ä N:o 81 — 82. livne
6Z4 Den 27 Januari!.
lidne December uppläste och pä bordel lagde Betän¬
kande angäende Dahlby och Flyinge Kongsgärdar an¬
fört, beflöt Preste-Ständet, att Sluteriet widFlyin»
ge mä widmakthällas, dock med willkor, att Riksens
Stander mä hos Kongl. Masit i underdånighet an¬
hålla, det täcktes Hans Kgl. Majit Nädigst tillför¬
ordna en Comité, bestående äfwen af i Landthushäll-
ningen kunnige man, hwilken, efter noggrann under¬
sökning af ifrägawarande lagenheters beskaffenhet och
förmoner, samt, sedan genom laglig husesyn och wär-
dering blifwit utrönt, hwilka omkostnader Hofyallmä-
staren och Riddaren Herr Grefwe krölicla uppå de¬
ras och stuteriets iständsattande och förbättrande an-
rvänt, mä till Kongl. Maj:t. inkomma med underdå¬
nigt Ullätande och Förslag, huru ifrägawarande Stu-
lerie ma kunna pä det för Staten fördelaktigaste
sätt inrättas, äfwensom huruwida Dahlby Kongs¬
gård skulle kunna ifrän Stuteriet fkilljas, och till
Stats-Werket nytta anwändas, hwarefter Hans Kgl.
Maj:t, med Nådigt afseende nppä de willkor hwilka
Comilerade kunna anse wara för Stuteriet oum¬
bärlige, torde i Nader täckas lata berörde lagenheter
och Stuteri i behörig ordning och pä öppen Aution
till den mestbjudande pä Arrende upplätas- Hwilket
skulle de öfrige Respektive Ständen samt Stats-Ut¬
stötte. wördjamt och manligen tillkännagifwas. lät
Lx krotocollc»
ff. lä. /rlm^vill.''
^'Utdrag af Protokollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet den 15 Ianuarii 181a.
S- D. I anledning af hwad Riksens Högs.
Stan.
Den 27 Ianuarii. 635
Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utstott
uti desi den 23 nästlidne December asgisne och den
Z denneS pä bordet lagde samt nu ä nyo fhredragne
Betänkande tillstyrkt, biföll Preste-Ständet, att de
Torpare och Backstufwuhjon, hwilka, enligt Författ¬
ningar eller särskillte öfwerenskommelser, medelst Dags-
werken afbörda sig deras skyldigheter till Presterstapet,
hädanefter mä Utgöra desamma pä det sätt, att ej
mera än en arbetare i sender mä päfodras, och att
det mätte uppdragas Jordägaren att reglera, hwilken
som hwarje dag, dä det begäres, stall utgöra sitt Dags-
werke; dock sörbehäller sig Preste-Ständet, att nä-
gan rubbning eller hinder häraf icke mä uppsta för
de konventioner, hwilka antingen redan eller hädanef¬
ter kunna blifwa emellan Presterstapet och Församlin.
garne ingängne; Hwarom wördfaM och wänlig un¬
derrättelse skulle de Respeclive Med-Ständen samt bc-
mälte Utstött lemnäs, kät kuxra.
läx krotocollc»
I. bä.
"Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördige
Preste-Ständet, den 20 Januarii 1810.
S. D. Sedan Preste-Ständet redan under den
iz dennes förehaft och afgjordt Allmänna BeswärS-
och Oeconomie-Ulstottets Betänkande af den isnäst,
lidne December, sä midt det rörer afstaffande af Vi-
sitationer i Hus och ä allman landSwäg efter gods',
som till införsel i Riket är förbudit, blef samma Be¬
tänkande i afseende pä 2:dra punkten deruti, angäende
fä kallade Jagningar i hus efter Bönhasar och Fu¬
skare
6Z6
Dcn 27 Januarli.
Den 27 Januari!.
6z?
stare, nu ä ny oföredragit och bifallit; HwaroM »vörd¬
sam och wänlig underrättelse stulle lemnäs de Respe-
ctive Med-Standcn samt bemälte Utstött. lät luxra.
klx krotocollo
"Utdrag af Prokocollet, hållet hos Högwördige
Preste-Ständet den 22 Januarii ,812.
S. D. Efter erhallen del af Wällofl. Borgare-
Sländets Protocolls-Uldrag af den 15 dennes, innc-
hällande bifall till Riksens Högs. Sländers Allmän¬
na Beswärs- och Oeconomie-Utstotls Betänkande af
den 4-.de i denne manad, angående Närings-frihetens
utwidgande, beflöt Preste-Stänvel att, enligt Willoff.
Borgare-Ständers megifwande och beslut. Utstötte s
berörde Betänkande i hela dest widd bifalla; Hvil et
härigenom skulle de Respective Med-Ständen samt
bemälte Utstött wördfamt och manligen tillkännagif-
ivas. lät tupra.
Lx protocollo
7. lä-
Upplästes följande:
"Wördsaml Memorial!
Till Stats. Utstvttets förnyade utlåtande har i-
frän dec Hederwärda Bonde Ständett blifwit äterför-
wist SkalS-Ulffotteks Betänkande af den s:dra i den¬
ne manad, i hwad som rörer aflöningen för Bonde-
Standels Secreterare, Cancellie och Waklbetjening,
hwar-
hwaremot Högloft. Ridderstapet och Adeln Betänkan¬
det bifallit, men i anseende till den wäckte sräga om
tractamen e för Bonde-Srändets Extraordinäre Can-
cellister, anmodat Stais-Utstottet att med Förslag list
Tracmmenten för Leffe Extra Cancellister inkomma.
Högwördige Preste-Ständet har, i afseende pä de hoS
Bonde-Stänvet gjorde Anmärkningar emot Utstvttets
Förftag till aflöning för samma Ständs Secreterare,
Cancellie och Waktbetjening, beflutit/ att uti denna
del införwänta Stats-Utstottets ytterligare Betänkan-
de; Och derruti stall det Wällofl. Borgare-Ständet
äfwen hafwa instämt.
Hwad Stats-Utstottet uti det nu äterförwiste
Betänkande i afseende pä arfwoden för Bonde Stän,
dets Secreterare och vice Secreterare förestagit, grun¬
dar sig icke pä nägon öfwerdrifwen besparings-prin-
>cipe, utan pä ett, efter Utstvttets oföränderliga öf-
I wertygelse, i möjligaste matto riktigt bedömande af
werkliga förhällandet och bestaffenheten af deras tjen¬
stebefattning inom Ständet under detta Riksmöte.
Och Utstottet har icke funnit någre sädane stät uti de
frän det Hederwärda Bonde-Ständet meddelte an¬
märkningar wara anförde, som Utstottet ansett förtje¬
na det afseende, att de kunna föranlåta Utstottet att
tillstyrka nägon förändring uti hwad Utskottets förra
Betänkande i deffe omständigheter innehåller, utan fär
Utstottet det samma till Riksens Högt. Ständers bi¬
fall wördsammeligen hemställa.
Uti anmärkningarne har wäl blifwit anfördt, att
wid alla fordna Riksdagar dek stall berodt af Kon¬
ungen att bestämma aflöningen för Donde-Ständeks
Secreterare äfwen under de lider dä Konungens För¬
mast-
6z8
Den 27 Januari!-'
walknings-rätt af Allmänna medel war wida mera in¬
skränkt an nu; Men delta har icke funnits instämma
med werkliga förhällandet; ty före 1772 ärs Rege¬
ments-förändring finnes det hafwa warit Riksens
Stander, som bestämde Belöningen för Talcmännen
och Bonde-Ständets Secreterare, och hwarä säsvm
exempel kan anföras förhållande! wid 1762 ärs Riks¬
dag. Dock som Riksens Ständer dä icke agde nägot
medel under fin serskilda disposition, sä anmälte
Riksens Ständer alltid beloppet hoS Konungen med
underdånig anhällan, det Han läcktes i Nader för¬
ständiga Stats-Contoiret om utbetalningen drraf.
Stats-Utskottets Ledamöter hysa sä mycken un-
derdänig wördnad och kärlek för Kongl. Majtts dyra
person, att Utkottet derutinnan wägar lästa med hwit¬
felt af sine Med Undersåtare som hällst. Utskottet har
icke äsyftat någon inskränkning, annu mind>e kunnat
sät a i fräqa äfwen den minsta af de Kongl. Majit
tillkommande Höga rättigheter, hwilka Ulskottet anser
böra af hwarje undersåte hcligehällas; men da den af
Riks-Ständen gillade Riksdags-Ordningen uti 24 Z
stadgar, akt den wedergällning, hivikken sä wäl Stån¬
dens som Ut,kottens Secre crare, jemte den under Riks-
dagarne nödige Betjeningen wid Ständens Cancelli¬
et! samt Riksens Ständers Utskott wid Riksdagens
stut komma att erhäila, lämpad efter göromälens wigt
och mängd, stall as Stats-Utsto tet, efter öfwer!ägg¬
ning med Landkmar,kalken och Talmännen förefläs och
i sammanhang med den öfriga Stats-Regleringen af
Riksens Ständer bestämmas: O > någor undantag för
Bonde-Ständets Secreterare derutinnan icke bliftvit
gjordt; sä har Stats Utskottet hwarken kunnat anse
delta såsom en bland Kongl. Maj.ts Höga Rättighe¬
ter
Den 27 Januari!.
639
rcr, eller funnit det utom gränsen af fin befattning,
,akt med Förflag härutinnan till Riksens Högl. Stän¬
der inkomma. Stats-Utstoktet öfwerlemnar säledes
tryggt dest förhällande i denna omständighet till Rik¬
sens Högloft. Ständers eget upplysta bedömande.
Beträffande de hos det Hederwärda Bonde-Stän-
det tjenstgörande Extra Cancellister, för hwilka Högl.
Ridderstapet och Adeln anmodat Stats-Utstottet att
med Förslag till traktamenten inkomma; sä har Ut¬
skottet nu tagit detta ämne under förnyad öfwerlägg.
ning, och sär i anledning af förberörde Höglost. Rid-
>derstapet och Adelns uttryckliga begäran till Rusens
^Högloft. Ständers eget ompröswande wördsamligen
hemställa, huruwida e t sädant traktamente för denna
gången och uran praejudicat för framliden mä bestäs,
i hwilket fall Utskottet sär förestå, att Leffe Extra
Cancellister mä bewilljas ett lika tractamente, som för
Utskottens Cancellister eller En Ri sdaler Banco om
dagen för hwardcra.
Någon ytterligare tillökning i dek för Bonde-
Ständets Waktmästare förestagne dag-traclamente, har
Stals-Urstottek icke funnit någon anledning att till¬
styrka. Hwilket allt Riksens Högl. Ständer wörd-
Isamligen underställes. Slockholm d. 25 Jan. 18ro.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högm. Presie-Ttänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Llae8 kleming. 1st. Meiclman.
Pä Wällost. Borgare-St. Pä Hedcrw- Bonde-Ständ.
Ledamöters wägnar. Ledamöters magnar.
Larl kr. I^anäberg ^olr. Lric5lon.
Detta begärtes pä bordet-
kröäeliu8."
Föl-
64»
Den 27 Januari!.
Följande hade frän Stats- och Bewillning-s.lt-
n inkommit-
^ ,
flotten iickommit:
"Wördsamt Memorial!
Den 27 Januari!.
641
letander Stats- och Bewillnings-Utflottet deras ut¬
lakande deröswer nu wördfamligen afgifwa.
Utflotten kunna icke frängä, det deras förflag,
l ait den Sjötull sä i Stockholm, Götheborg och Gef-
Sedan till Riksens Högs. Ständer Stats- oc»le, som de öfnga^00 ars Kongl.
Vewillnings Ulflvtren, underben >8 sistledne Decem» tänkandets ^nehåll, lruu^,^ ^
ber, afgifwit deras Betänkande angäende
>< ° x^coeii» lanranocis rnncpau, unne, cuicgc ars cirougl.
för >,k ^ ^ ^ugaende Stora Sjö» Kungörelses lydelse, fä clareras med Riksdaler Swenflt
t. t - r v»> totl. .00.0 ^^,.^.>8 ,
Höql. Ridber-kapck v.' Adeln sam Wil- föregående Postdagens noterade Cour-, synes r 1-ts 0 .
löst. Borgare-St indel och de Heder,värda Bonde- tens tanka wara instämmande med bade raktwrsa och
Ståndet detta Ut-kottens Betänkande bifallit, dock billighet, sa emot Kronan som de Handlandes Men
med sörbehä'1 as Bergare- och Bonde Stänaen. Las- dä ej mindre Wällofl. Borgare-Ständet an dst
seende pa sä wäl den Sjö Lnst i Stockholn, Göthe. Hederwärda Bonde-Ständet, efter hwad osman an¬
borg och G-'ste, ,om icke u pgär ti>l ,00 R:dr som fört är, nu yrka ert annat förhållande, såsom efter
ock al! u-gäende af störte elie, mindre belopp i alla d-ras förmodan, hwarken ledande till synn-rlig förlust
öfrige Smpel 5 Skader, hwilken sär erläggas na Kronan eller den Tullclarerande, men deremot un-
Swenflc Bcco, med den Uppgäld, som gängbara Cour- danrödja de hinder och uppehåll, som de l annat fall
fen pa Hi rba ger Banco sixrrar, art. pä sätt fött ansett möjligen kunna uppkomma förExportenrer; Sa
ar - - 'l-D.r^ .Vn-.' - "-o--.--.
-2-.- p" 01,ande mänadcn skall mSrk-
stäilas, mea b'iremot äler de: Högamrdige Presta
Ständet Betänkande ä ersöro ist, med de derwid in.
em Ständer gjordes anmärkningar.
Ester öfwerwägande af de fö behäll och anmärk'
ningar härwid blij.vit gjorde, fä till Riksens Högs.
Stän-
vch uppeka n, srau runna winnao, vor ineo ^vnricns
bestämmande sälunda killgä, att dä lill exempel Cour-
sen för April! mänad skall ursättas. bör medium ta¬
gas af dea gängse Coursen uti sista ,veckan af Fe-
bruarii samt de z:ne första weckorne uli Mars mä¬
nad, och samma förhällande iacktaqas, i anseende till
de öfriga Manade-, sä a,t det alltid blifwer medium
af de z sörsta weckorne i den näst föregäei de och si¬
sta weckan af den der förn.gående Mänadens Cours,
som
642
Den 27 Januari!.
sorn kages titt grund, pä det att den sifia weckan af!
den näst föregående mänaden mä kunna anwändas att
meddela Tulckamrarne underrättelse om den Cours,
som för den ingående mänaden blifwit fastfiälld.
Bade Willoff. Borgare-Ständet och det Heder-
wärda Bonde-Ständet hafwa föreslagit, att Tull-Di-
rectionen matte pä ofwanbestrefne fakt bestämma den
blifwande Coursen, pä den grund, att detta sätt före
är 1800 skall warit antagil; Men Utskotten böra
harwid tillkannagiNva, att enligt Kongl. Förordnanden
af den 5 September 1791 och n April! 1792 har
det icke warit TulbDirectionen, utan Kongl. För-
waltningen af Finance Arenderne, som bestämt en sä¬
dan Cours, ty enligt besia Författningars innehäll
skulle nämnde Kongl. Förwalltning wid hwarje wec-
kas början meddela Genera!-Tull-Directionen den
Cours, hwarefter Wexlar till Siötulls^Clarering sin¬
gö emoktagas; General^ Tull-Direktionens ätgärd ivar
således ingen annan, än att förständiga Tullkamrar-
ne till behörig efterlefnad, den Cours, fom af Kgl.
Finance-Förwaltningen blifwit Directionen meddeld.
Utskotten kro ock att någon annan befattning icke eller
nu bör General Tull-Arrende-Socitetens Fullmägtige
öftverlämnas, utan äro Utskotten af den tania, att
Herrar Fullmägtige uti Riksens Ständers Niksgälds-
Conkoir, böra deremot fä sig uppdragit att, efter
oftvanberörde grunder bestämma hwarje mänads Cours,
och alt Herrar Fullmägtige böra deraf ofelbart sä ti¬
digt lemna General Tull-Arrende-Socitetens Herrar
Fullmägtige del, att ordres isrän dem till wedcrbö-
rande Tullkamrar kunna expedieras innan den före-
gäende mänadens flut, pä det att Tullkamarne wid
hwarje mänads början mä kunna känna den Cours,
hwar-
Den 27 Januari!.
643
Hvarefter Sjötulls-Clareringcn under den löpande mä-
jaden får ske.
I afseende pä Utskottens hemställan att dä, för
kxporteurer i Stockholm, G^thehorg och Gefle den
ltgä. nde Sjötullen som stall Clareras icke uppgär till
ulla 100 R.or. Banco, densamma mä fä erläggas
ui Swenstt Banco ester samma grund och Coursbe-
ning, som för de öfrige Slapel-§ täderne blifwit
öreflagit, har ifrän det Högwördi.ie Prestc-Ständet
ttfwit anmärkt, att sävanl stulle kunna medföra den
Hilliga följd, att den, hwars Tullafgift utgjorde jem¬
ka rov R:dr. stulle, om Coursen wore go procent
mellan Swenstt Banco och Hamburger Wexel, kom¬
na att betala ZO procent mera än den som, i pro-
mtion af sine exporterade waror, ej borde betalame.
a än 99 R:dr i Tutt, och säledes ägde rätt att kla¬
rera den med Swenstt Banco.
Om Urffotken hade projecterat akt de som fä rät¬
tighet erlägga Sjötullen i Swenstt Banco i stället
för Hamburger Banco, stulle fä göra en sädan li-
quide efter 48 8 eller al pari Cours; Sä hade
wisierligen en sädan följd, som den oswannämnda an-
wärknuigen innehäller, inträffat; Men Utskotten haf¬
ina uti deras Betänkande uttryckligen sagt, att en fä-
dan Liquide icke annorlunda borde ste, än att Sjö-
Tullen stnlle efter 1800 ärs Kgl. Kungörelse clareras
Med R:dr Swenstt Banco, swarande emot En R:dr
Hamb. Banco, beräknadt efter den dagens i allmänna
Tidningarne kungjorde Cours, dä TullClareringen ster,
eller ock, om detta icke wore Postdag, efter den näst-
söregäende Postdagens noterade Cours. Skillnaden
emella» besia bäda Clareringssätt är för Ktonan in¬
gen, ty hon sär lika myckket, af den ena i Swenstt Ban¬
ck
644 Den 27 Ianunrii.
co, svin swarar emot hwad den andre erlägger i Ham¬
burger Banco; Och för Exportcuren ater medför de!
ingen större utgift att betala i Hamburger Banco i
ställer för Svenskt Banco, än den obetydliga afgift,
som belöper i Courtage ull Mäklaren, som efter för-
fatlninqarne stall afsinka Wexelköpet. Skälet hvar¬
före Utstotten tillstyrkt, att Tu!I-Clarenngar under
100 R:d. mätte fä ste, icke med Waxel utan i
Swenstt Banco, är swärigheten akt fä wäxlar lil!
ett sä ringa belopp, ty högst ogerna dragas wäxlar
pä sä obetydliga Summor.
Den yppade farhoga, att detta medgifvande
stulle kunna föranleda till understes dymedelst akt den,
som hade en Tull Clarering af nägra Hundrade Risö»
daler sku le kunna fördela den pä sä mangi ferstilke
personer, under namn af serstillke Exporteurer, att
ingen af dem komme att betala fulla ivo R:d. i
Tull-Umgälder, anse Utstotten icke wara att befrukta
ty en sädan fördelning ätföljes af sä mänga serstillke
omständigheters iakttagande och dermed förenade kost¬
nader, att det, längt ifrän att blifwa en winst, stulle
förorsaka mera utgifter, dä i alla fall Tull-Ciarerin-
gen mäste ste efter icke alpari, utan den gängse eller
fastställde Coursen.
Att Exponeurerne i Rikets alla Stapel-Stader
utan undantag mätte erlägga sine Sjötullsafgifker till
deras hela belopp, antingen i Växlar pä Hamburger
Banco eller ock i Swenstt Banco, haswa Utstotten
i deras förut i detta ämne afgisne Betänkande, pä
de vei »linnan anförde stal, icke ansett sig kunna till.
styrka. Äfwensom Utstotten anse det satt till Cour-
scns bestämmande, att ett medium mätte tagas af hwad
Stats-
Den 27 Ianuar!!- 645
§tats-Merket eller Riksgälds-Contoiret betalt för sine
i Beursen uppköpte Wcxlar under sista fjerdedcls el¬
er halfäret, eller ock linder dc a:ne nastföregäende mä-
nader, wara bade olämpligt och obilligt, sa för Kro¬
kan som Exporteurerne, ehwad derä stulle blifwa winst
rller förlust pä ena eller andra sidan.
Hwad i öfrigt blifvit anfördt i afseende pä
Redowisningen för de inflytande Wexlar och deras upp¬
tagande i Räkenstaperne efter den förhöjning Waxel
Coursen medför, tillhör icke detta Utskottens narwa-
rande utlåtande.
Riksens Högloft. Ständer hemstalles allt delta
wördsamligen. Stockholm ben 23 Ianuarii i8ro.
Pä Högt. Ridd-rstapetS och Adelns Ledamöters magnar
stacob Oe la Lsrckie- Llaes kleming.
P8 Högwördige Preste.Ltändets Ledamöters wägnar
1K. äVeiäman. Nicolaus Larckell.
Pä Wallof!. Borgare-Ttändets Ledamöters magnar.
Larl kr. k-anckderg. ^.nck. kreckin.
Pä Hcderwärda Bonde.Ständets Ledamöters wägnar
^on Löransson. hollan kckaZnus Wesling.
K. kröäelius L. 6. Ingman."
Efter
646
Den 27 Januari!.
Efter upläsandet proponerade Herr Talemannei^v
delta Betänkande till bifall, som enhälligt med Ja ^
beswarades; Och klef alitsa följande expedition der.
öfwer författad:
"A. D. Uti Memorial af den 23 dennes
de Riksens Högl. Ständers Stats- och Bewillnings-j
Utskott, i anledning af Högwördige Preste-StändelS
anmärkningar wid wälbemälte Utstötts den 18 sistlid-
ne December afgifne Betänkande, angående Stora
Sjö-TullenS erläggande för ntgäende waror uti wäx-
lar pä Hamburger Banco eller Holländstt Courant,
samt de sörbehäll, som ej mindre detta än Hederman
da Bonde-Sländet, wid godkännandet af Utskottens
Förslag, fästat, öfwer samma anmärkningar och för
behäll sitt gemensamma utlåtande till Riksens Stäu
ders granskning öfwerlemnat; Och beslöt Borgare
Ständer, att berörde utlätande och hwad derutinnan
tillstyrkt blifwit till alla delar gilla; Hwilket de Re-
specive Med-Ständen skulle wördsamt och wänligen
härigenom tillkännagifwas.''
Slutligen upplästes och kades pä Bordet nedan-
stäende as Stats-Utstottel insände Betänkande:
"Wördsamt Memorial!
Redan under den ra Augusti förledit är, har
hos Rikssens Högloft. Ständer Stats.Utstottet an¬
mält, hurusom i Skars-We kers dä warande belägenhet
ett icke ringa bekymmer hos Stats-Urstottet uppstått,
hwilka utwägar moro att wibtaga till erhällande af nö¬
dige medel, för att under loppet af den Återstående de«
len af äret kunna bestrida de utgifter, som wörö ound-
wik-
Den 27 Januari».
647
^.iklige och hwartill någon tillgäng hwarken hos
Stats- elier Riksgälds-Werken gäfwos. Stals-Utstot-
tet fästade dä desi uppmärksamhet synnerligast derä,
att sädane utwägar mätte undwikas, hwilka pä nä-
got sätt kunde medföra etr skadligt inflytande pä den
allmänna Crediten och opinionen. Wid öfwerläggnin-
garne härom fann Stats-Urstottck sig fördenskull böra
förestå Inrikes Läns upptagande såsom ett medel
hwaraf andre Nalioner med fördel sig betjent i en sa¬
dan belägenhet dä Statens tillgångar warit otillräck¬
lige till bestridande af Statens utgifter och behof.
I delta afseende och med öfwertygelse om framgän-
gen af ett sädant försök, föreslog Stars-Utskottet
2:ne Lämystem nemi. , :o Alt Län under Riksens Hög¬
loft. Ständers högtidliga garanlie malte upptagas pä
Riksgälos-Contoirets obligationer nied 5 procents är¬
lig ränta, ställde pä sex är samt ^ afbetalning pä
Capitalel genom uklottning efter sex ärs förlopp,
hwarjemte dessa Obligationer icke borde ställas pä hö¬
gre summa än Zo R:d. Banco stycket, pä det flere
och afwen de minst bemedlade mät>e kunna uti en sa¬
dan Län-Fond deltaga och framgängen af delta för¬
slag såmedelst lättare befordras, samt deftutom wara
frie frän ali directe Bewillning och Taxation bäde
dä och framdeles, likwal pä det sätt att enstillle wid
uppgiften af sin förmögenhet icke skulle äga rätt alt
för sädana fordringar såsom Bewillningsfrie göra nä»
got afdrag, dä fräga uppkommer om en allmän upp¬
ställning af hwars och ens ärliga inkomst och 2:0
Att för den äter, som pä defla willkor och emot sä¬
dane Obligationer icke funne sig wid att biträda Sta¬
ten med Län, den utwäg mätte öppnas att i likhet
med hwad som ster i England wid Läns upptagan¬
de, genom bokförde Län eller sa kallade permanenta
An-
648
Den 27 Januari!-
Annuiteter, insätta den Summa han n ille sörström
ka Staken emot erhållande af 7 procents ärlig rama
uppå Hypotheque af någon Kronans Amna till sä
kerhct för Interesieks godtgörande, sann de willtor
i öfrigt som Stats Utstöttes Betänkande as den 14
sifil. Augusti widare innehåller.
Sedan Riksens Högloft. Ständer tagit detta ärem
de uti öfwerwägande, hafwa Högt. Ridderstapet och
Adeln uti ProlvcoUs-Ukdrag af den ,4 näsil. Sep¬
tember dertill lämnat bifall, men Högwördige Prest-
Ständet, Walloch Borgare-Ständer jamt Hederman
da Bonde-Sländet uti Protocolls-Utdrag, as den ,6
och ly i samma mänad, deremot anse t denna frä
ga böra hwitå intill desi en fullständig F i nance-
Plan ifrän Sia s Utstartet inkommer. EnärSrats-
Utstortec derefter under den 23 näsil. Nov. afgaf betz'
siutliga Betänkande angäende Rikets stullder, och de
af Uistottet tjenligasi ansedde utwagar till deras as-
bördande, äberopade sig Utskottet Desi Förftag angå¬
ende Inrikes Läns upptagande till ashjelpande af de
behof, hwilka moro af den egenskap art de fordrade
Comante ersättning genast, och att om Riksens
Högloft. Stander täcktö antaga Utskottets härom för-
ut afgisne project, hade man da redan h-ft tillfälle
inhemta, huruwida ett sädant system wunnit Allmän¬
hetens för roende; Men da sädanr icke skett och ut-
gifterne likwäl moro af sä presiant beskaffenhet at!
deras bestridande med Contan e medel ej medgaf nå¬
got widare uppskof; Sä fann Utskottet ej annan w-
wäg, än a t anlita Riksens Ständers Banque om bi¬
träde emot 2 procents rama och 5 Procents afbetal¬
ning pä Capikalet.
Öfwer
Den 27 Januari:.
649
Öfwer detta Stats-Utstotkers Finance-För-
lag, hafwa Riksens Högloft. Ständer, behagar in-
ordra Banco-Utstortets Utlåtande, som derefter jem¬
väl inhemtat Banco-Fullmäkriges Tankar och hwar-
ä Riksens Högloft. Ständer aterremikteradt hela detta
'rende jemte de dcrwid i de Respective Riks-Ständen
jorde anmärkningar till Stats-Utstoltets förnyade
flätande:
Stats-U'stottet har härmed trott sig böra stilja
wad som rörer Utskottets Finance-Plan i allmän.
>et och de derwid gjorde anmärkningar, isrän frägan
m Inrikes Läns upptagande, öfwer hwilken sista
listotiet härmedelst fär desi särstilke utlätande afgifwa.
Pä de stal Banco-Fullmägtige med öfwertygel-
^ om Bcmquens förmäga art kunna biträda Staten,
hafwa anfört och hwaru i Bamo-Utstottet äfwen i
ber mästa instämt, inser icke Stats-Utstoktet för desi
del nägvn fara för Banquen att lemna de nu a-
skade biträden. Men Utskottet har likwäl trott, att
dm nägon annan möjlig utwag gass, hwarigenom
inan kunde undwika att widare päkalla Banqueus ke¬
sdan nog wida utsträckte biträden, borde sädant icke
Maktlätas.
Genom de försträckningar Banquen mäst lemna
i afseende pä senast olyckliga nu mera siutadc krig,
har Bcmquens utelöpande Sedelstock blifwit i en gan¬
ska betydlig mon ökad och kanske redan utöfwer hwad
Rikets werkligen behöfvande Nörelse-Capital fordrar.
Farhogan af desi ännu mera utwidgande förswinner
wal i den mon som Ränte och Capital-afbetalningar-
ne till ett större belopp, lill Banquen äler inga; Men
Zjerde B. 2 Z N:o 83 — 84- mvj-
6zv
Den 27 Januari!-
möjligen skulle likwal Banco-Sedelns Credit af en ä
nu ytterligare tillökning i betz utelöpande masta kw»
na förlora något i sitt warde samt således medwerq,
till en stigande WäxelCours 06) förhöjde waruprif
Srats-Utskottet anser derföre alla försök till afböja,»
de af denna möjlighet och till förminskande af Ba!»,
quens widare förskotter wara bade nyttiga och uödwM
sä; för Riket i allmänhet som hwarje enstilld is>
nerhek.
Utffotiet har således trott sig böra till Ritser
Högloft. Stander ytterligare hemställa dest förslag vii
Inrikes Läns upptagande, sä wäl pä Riksgälds
Contoirets Obligationer emot Z procent som geno»»
permanenta annuiteter emot 7 procent, i enlighet Mkj
hwad Utstottets Betänkande af den 14 Augusti och
9 September förledir är innehålla, och sär Utskottet
harwid endast tillägga, det Utskottet anser Riksgälds
Sedlar ester den faststälde Realisations-grunden och
Devalvation alwen böra i deste Län emoltagas samt
att Obligationerne ställas pä sex ärs bestämd äkerbe-
talningskid. Det är en af andre Länders erfarenhet
bestyrkt obestridlig sanning, att om man möjligen kun¬
de omsätta ali Rikets utländska skuld, ehuru den icke
drager mer än 5 Procents Ränta, lill inländsk uppä
annuiteter emot 7 procent bleswe det en Nationalföl-
mon och kan hända äfwen winst, äkminstonr tvid en
högre och städse varierande Wexel-Cours.
Om ock intet annat exempel härpä kan uppgis-
was än England sä gör detta tillfyllest; Intet an¬
nat Land i Europa har ännu mäklat atl ulan utländsk
skulld föra sä mänga och kostsamma krig, bestrida sä-
betydliga utgifter lill Handelns ock Mamifackurernes
un-
Den 27 Januari!-
651
mderstöd, afbörda de ärliga Ränlorne pä en den
iörste Stats-skuld etr Rike nägonsin ägt, samt dest-
»tom lemnat subsidier ät främmande magter; Och om
etta till en stor del torde böra tillstrifwas en utivid-
,ad handel, samt i en högre grad uppdrifne Fabri¬
ker och Näringar, sä hafwa likwäl deras inhemsta
änsystemer mer än mycket bidragit att öka tillgängen
vs nödige medel för Stals-behofwens fyllande. Stats-
ptskotlet anser icke nägot stät,som talar emot ett sädant
försök, äfwen inom Wart Fädernesland, dormanbä-
Hc kan och af Seklers erfarenhet bör kunna päräkna
äfwen sä mycken Patriotisme och Fosterlands könsta,
som i någon annan Stat i werlden. All den olägenhet,
som häraf förmodats kunna uppkomma för Närings-
Jdkare, Jordbrukaren, eller Fastighets ägaren, har
Stats Utskottet uti dest Betänkande af den 9 sistl.
September tillräckligen »visat icke wara att befara, dä
anteckningstiden till stikå Läns upptagande blifwer in¬
skränkt inom den korrta lid as sex »veckor efter kun¬
görelsens datum.
Stats-Utskottet är af den tanka, art desta Län
icke böra öfwerstiga 4 millioner R:d. fäsom ungefär»
swarande emot de ä Bilagorue ^Lät L. 6- D. till
Stats-Ukskottets Finance-Betänkande upptagne sum¬
mor, deribland äsivcn arv innebegripne Lefveranteurer-
ncs fordringar.
Men som under tiden och innan tillräcklig fond
härigenom kan erhällas, StakS Werket ofelbart blif¬
wer i behof af de pä Bilagan Lik. C. upptagne 2,
245,903. 6. 9. sä »väl till dest förefallande utgifters
bestridande som till godtgörande af ännu oersakte krigs,
omkostnader, sä hemställer Stats Utskottet, att Ban¬
que»
6Z2
Den 27 Januari!.
quen ett sadant förskott mä meddela emot erhällan
de af 2 procents Ranta och enahanda afbetalning
pä Capitatet, som Banco Fnltmägtige föreslagit, jem¬
te försäkran om förskottets ersättning af de först infly
tande Läncmedlen.
Skulle äter hela den uppgifne summan af g
millioner genom desie Län-Operationer inom den före-
ffrifne Terminen icke kunna inbringas; Sä äterstäl
ingen annan utwäg än att tillita Banque» för hwad
deruti brister.
Stats Utskottet har för öfrigt wid detta tillfälle
trott sig böra befwara orne inkast, som emot det upp¬
gifne Län-systemet blifwit gjorde, bestäende deruti:
i:o Att som föga hopp more det penningar skulle er-
hällas pä Riksgalos-Contoirets obligationer med
blott 5 procencs ränta, sä borde samma ränta dera
utsättas till 6 procent; och 2:0 Att det moreen
större förmon att anlita Banquen, än att upptaga
Län pä annutteler i sä mätto, att dä Banquen
meddelar förskott amorteras ärligen Z procent ä
Capitalet. Men deremot blifwcr Capitals-skulden
oförändrad ä Inrikes annuitets-Län, emedan för
dem kommer att betalas lika mycket i blott Ränta
som i Ränta och Capitals-afbetalning till Ban-
quen.
Stats-Utskotket kan icke neka alt ju besia an¬
märkningar åtminstone hwad den senare angar icke
arv utan all grund.
Men
Deu 27 Januari!-
6zz
Men hwad den första omständigheten berräffar,
i har Utskottet ansett Statens Obligationer med 5
procent pä 50 R:d. blifwa i allmänna rörelsen bäde
begärligare och mera rörlige än enskiltcs, och att om
ö procent, som är högsta lagliga Räntan skulle i desie
Obligationer utsättas, skulle det möjligen medföra den
rbehagliga rubbning i enskiltes Penninge-Transatio-
r.er och bidraga au höja den gängbara Räntan.
Widkommande äter den senare anmärkningen, sä
är den wisierligen grundad och äger sin riktighet; Men
Stats-Utskotlet har här osman uppgifwit det skäl,
hwarföre Inrikes Län borde föredragas Banquens yt¬
terligare tillikande, nemligen till förekommande af
Banco-Sedel-Stockens widare ökande, hwilket Ut¬
skottet tror wara af wida betydligare följder för Riket
vchs Banquens Credit än widtagande af det föreslag-
ne Läne-systemet. Lyckas icke detta, är det alltid en
sörmon för Staten, att Banquens tillständ kan med-
gifwa att biträda med de ersorderlige förskotter. Aft
nedsätta Räntan ä annuitets-Länen till 6 procent, kan
Utskottet icke tillstyrka, och det uppä de skäl Utskot,
tens Betänkande!! af den 14 Augusti och 9 Sept.
sistl. omförmäla; Men om det kan lättare befordra
ftamgängen af desie Län-Förslag, att Räntan betalas
hwarje halft är, sa har Utskottet deremot icke något
alt erinra.
Om Riksens Högloft. Ständer tackas bifalla
hwad Utskottet salunda föreslagit, sä lära Riksens
Högloft. Ständer täckas finna nödwändigheten deraf,
att, pä sätt: Utskottets Betänkande af den 14 sistl.
Aug. innehåller, detta warder skyndsamt och innan
Riks-
6Z4
Den 27 Januari!»
Riksdagens slut till werkställighet befordradt. Stocl
holm den 25 Javuarii rsio.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högm. Prcste-Ständ
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
LIaes klomiuA.
Hr. Weidman.
Pä Walloff. Rorgare-St. Pä Hedcrw. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar. Ledamöters magnar.
Larl kr. I^anäborZ. ^olr. Lricston.
ldl. kröclelius.^
Hwarefler Sländet äiskiljdes kl. 2.
In käeln
H. ketsrlon.
Den 29 Janiiarii 1810.
Plenum kl. 10 förmiddagen.
Protocollerne för den 24 och 26 i denne mänadl
justerades.
Den 29 Januari!-
6Z5
. I^anZZron att i Herr Rådmannen Werming stal-
Fullmaktigskapet wid denna Riksdag för bemälte
llad fullfölja, företeddes, hwarwid Sländet icke hade
agot att påminna.
Utl skrifwelse till Herrs Talemannen af den 23
jennes, som upplästes, hade Herr Radmannen ch k.
.eversntL anmält och med bifogad wederbörlig La-
sare-at est styrkt, att han ännu more af sjukdom hin-
ead att sig titt Riksdagen ater infinna; H vilket stul-
i Protocollet antecknas.
Följande frän Högloft. Ridderjkapets och Adeln
»komne Protocotts,-Utdrag upplästes och kades ad
itta:
"Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Rid-
derstapcts och Adelns Plenum den 27 Ja-
uuarii 1810.
S. D. Föredrogs ett frän Stats-Utskottet in-
ommit Memorial af den 25 dennes, hmaruti hos Rik¬
ens Ständer anhälles, akt Utstotket, till beredande af
"e mängfaldiga titt detsamma älerrenuitterade ären-
er, mätte bewilljas en tid af Tio dagar ä rad, un¬
er hwilken dest göromål ej mane warda af plena inom
"'länden afbrukne; Och fann Högt. Ridderskapet och
deln skäligt alt härtill sitt fullkomliga bifall lemna,
sä mätto, alt af de a:ne nästkommande weckor blott
nändagarne skulle wara, till hällande af plenum un-
. ^"^fs Magistrat och i- Ddantagne, och de öfrige fem hwardaqarne i hwardera
af den 14 dennes för Herr Voramän^-? e^ ^ lemnäs ScusUtskattU till dest wigtiga arde¬
ll n,caren Ltrmkarä »ten fUa; Hwilkek Lcftut skulle de öfrige Relpective
L- Marich I Stän-
L56 Den 29 Ianuarii.
Ständen genom Protocolls-Utdrag wänligen commu!
niceras. vt luxrs.
Lx ?rotocollo
6. Lilverstolxe."
"Utdrag af Protocollet, hattet i Högloft. Nid
derskapets och Adelns Plenum den 27 Ja
nuarii iSio.
S. D. Bellöt Högl. Nidderskapet och Adeln al
i anledning af Hans Kongl. Höghet Prins
wal till Swea Rikes Kron-Prins, en
Medaille, prydd med Hans Kongl. Höghets bild,
skulle präglas af lika storlek med den, som i anled¬
ning af Deras Majestäters Kröning blifvit bestuteii;
Och jkulle medlen dertill utur Riksens Ständers Ban>
que utgå, samt de Respeclive Med-Ständen wänligen
inbjudas, att i delta Högl. Ridderskapets och Adelns
Beslut instämma, vt luxra.
Ax ?rotocolIo
V. Lilverllolpe."
"Utdrag af Prolocollef hältet i Högloft. Rid-
derstapels och Adelns Plenum den 27 Ja¬
nuarii l8io.
S. D. I anledning af hos Nidderskapet och A>
deln wäckt och nu äter upptagen tvaga, huruwida
Decharge kunde Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
för
Den 29 Januari!. 6Z7
för deras förvaltning bewilljas, i anseende till de
i Stats-Utstotkes Betänkande deröfwer framställde och
af Nidderskapet och Adeln länge sedan godkände an»
märkningar, bestöt Högl. Nidderskapet och Adeln, att
i likhet med det Wällofi. Borgare-Ständets och det
Hederwärda Bonde-Ständets redan meddeldte beslut,
betyga sitt synnerliga misinöje öfwer Fullmägtiges ivid
de anmärkte tillfällen ädagalaggde förhållande; men
tillika, enär nägon serskild answarighets-Lag för deffe
Ombud icke är stadgad, och således fräga om ersätt¬
ning för hwad genom deras misttag och felsteg är för¬
loradt, icke lämpeligen mä äga rum, läka all fräga
om answar för Fullmagtige i afseende pä deras för-
waltning förfalla; Hwilket beslut skulle de Respective
Med-Ständen genom Utdrag af Protocollet wänligen
tillkännagifwas. vt luxra.
kx krotocoUo
6. Lilverstolxa."
"Utdrag af Protocollet, Mlet i Högloft. Rid¬
derskapets och Adelns Plenum den 2 7:de
Januarii 1810.
S. D. Föredrogs Stats-Utjkottets Memorial
af den oZ sistlidne, innehållande förnyad hemställan till
Riksens Ständer, det mätte Stats-Werket tillätas
att upplaga Inrikes bokförde Län; Och fann Högl.
Nidderskapet och Adeln, som till Utstottets förra För»
stag hade lemnat sitt bifall, sig äfwen nu böra wid
detta sitt förut fattade beslut förblifwa, instämman¬
des för sin del i Stats-Ukstotteks yttrade önskan, att
nödige mätt och steg till det gjorde Läne Förslagets
»verkställande skyndsamt mätte knnna tagas. Hwilket
6Z8 Den 2y Iairuarii.
skulle de öfrige Respective Skänden genom Utdrag af
Protokollet »vänligen communiceras. Utt supra.
Lx krotocollo
6- Lilverkolxe."
Den pä bordet lagde Spedirionen angående för¬
höjning al Post-porto för franquerandet af Utrikes
gämde brek, m. m., företogs nu ater; Och blek, ef¬
ter uppläsandet af de i denna fräga hos Ståndet
hällne Protvcoll, det Bestnt falkadt, som följande
Protocolls - Utdrag innehåller:
"S. D. Dä till Borgare-Ständers granskning
förekom en af Riksens Högt. Ständers Expeditions-
Ulstott författad Expediton, innehällande Förslag
till Riksens Ständers undcrdäniga swar ä Kongl.
Maj:ts Nädiga proposition af den 6 September 1829
rörande förhöjning ä Post-porro för franquerande af
sädane bref, hwilka sortställas öfwer Stralsund till
Hamburg och andre Utrikes Orter, samt den derjem¬
te wäckte fraga, huruwida Kongl. Majrt, i fall näg-
re förändringar i Utländske Post-Förfatrningarne gjor¬
de det nödigt, mä derefter bestämma de utgifter, som
borde betalas till Swensta Post-Werkets ersättning
för bress franquering ä Utrikes orter, erinrade sig
Ståndet, att, sedan detta mäl blifwit i egenskap af
Bewillnings-fräga handteradt och Ståndet, enligt
Protocoll för den 22 Septembe rnästlidet är, icke kun¬
nat för sin del antaga hivad Bewillnings Utskottet
derutinnan föreslagit, Ståndet jemte Protocolls-Ut-
drag af den 10 derpäföljande Octcber, med tillämp¬
ning af 71 Z i Rgerings-Formen, lemnat sine Re.
spccti-
Den 27 Januarii.
speetive Med-Ständer del af de stäl, pa hwilka Stan-
dec sitt ogillande af Utskottets yttrande grundat.
Ständet ansaq sig i följe häraf icke kunna, ki¬
mot Desi vfwanäberopade Beslut och i sakens sä be¬
skaffade stick Expedirions-Utstottets förenämnde För¬
slag godkänna; utan fan sig böra wördsamt och man¬
ligen påminna om ditt utlakande öfwer Ständers yr¬
kade ändring i Bewiltnings-Utstolte's Betänkande, som
Ständet i anledning af Regerings-Formens nysi omför»
maldte ifrän de Respective Med Ständen sörwäntat;
Och skulle detta Protocolls-Utdrag haröswer utfärdas."
Företogs ä nyo Riksens Höglofliga Ständers
Stats-Utstotts den y:de och 27 i denne mänad pä
bordel lagde serstildte Betänkande», det förra angå¬
ende Riksdags-arfwoden för Riks-Standens samte-
lige Secreterare, Cancellier och Wak betjening jamt
det senare, angående Hedernnirda Bonde Ståndets
gjorde anmärkningar i anseende till aflöningen för sist¬
nämnde Ständs Secreterare samt fräga om trakta¬
mente för Bonde-Ståndets Exkra-Ordinarie Cancel-
lister.
Pa Herr Talemannens framställde proposition,
blefwo begge besia Betänkande»», af Ständet bifallne
med det förbehåll, i anseende till de för Bonde-Stän-
dels Cancellie beräknade arfwoden, som följande ex¬
pedition innefattar:
S. D. Ester uppläsandet» af Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utstotts den 25 i denne mänad af,
gifne förnyade utlärande i anledning af Hederwärda
Bonde-Ständets anmärkningar wid Utskottets Betän¬
kan-
66o
Den 29 Januari!.
Den 29 Januari!.
66l
kande af den 2 innewarande, rörande aflöningen för
Bonde-Skändets Secreteraic, Canccllie- och Waktbe-
tjening, beflöt Borgare-Ständer, att, till betygande
af den synnerliga manskap och wälwillja, hwarmed!
Borgare-Ständer äfwen wid detta tillfälle will möta
det Hederwärda Bonde-Ständets förklarade önffan,
helt och hällit antaga och godkänna hwad Stats-Ui-
skoktet uti Desi först afgisne Betänkande förcflagit
med de tillägg, som wälbemäldte Utskotts senare yt¬
trande i berta amne innehåller; dock med u llryckcligt
förbehåll, att denna efrcrgifwenhet icke mä säsom pre-
judrcat för framtiden äberopas; Och skulle de Respe-
ctive Med-Ständen wördsamt och »vänligen härom
underrättas.''
Stats-Ulskoktets den 27 dennes pä bordet lagde
Memorial, angäende Inrikes Läns upptagande blef
nu lill afgörande företagit.
Med anledning af Ståndets i detta mäl förut
gjorde anmärkningar, beflöts, att räntan ä annuiteks-
Länen skulle fastställas till endast sex procent, men
U skotters Förflag i allt öfrigt godkännas, pä sätt
Wande Expedition innehåller:
"S. D. Hwad Riksens Högs. Ständers Stats¬
utskott, i ytterligare Betänkande af den 25-te inne-
warande Januarii, anfört och tillstyrkt angäeNdePri-
vate Läns upptagande för Skars-Werkers räkning e-
mot dels Riksgälds-Conroirets Obligationer och 5 pro¬
cents ärlig rama och dels fä kallade Annuitetcr, biföll
Borgare-Ständet, med endast den ändring, att rama
för Annuitets Länen bör fastställas till sex procent om
äret; äfwen som Stänvet fästade harwid den önflmr,
art
alt de upplänade medlen mä, sä »vidt beho wct kor»
drar, amvändas till Fond för den utelöpande Riks¬
gälds-Sedelstockens realiserande; Hwilket de öfrige
Respecive Ständen mördsamr och manligen skulle här¬
igenom tillkännagifwas."
Till fullföljande af den, enligt Protokollet för
Iden 2?:de innewarande, päbegynte granflning af Be»
willnings-Utjkotte s Förflag, rörande Allmänna Be»
willningen, företogs nu den projecrerade Förordnin¬
gen, hmaruti under läsningen deraf Ständer beflöc
följande rättelser och tillägg:
1 §-
Uti i.-sta Momentet ansäg Ständet för mera
tydlighet böra tilläggas framför ordet Byggnoder:
De för ÄboenS behof nödige, samt efter orden
Förbättrings-kvstnader: eiler andre Nybyggnader
än ofwannämdt är- Äfwensom Ständet fann, att i
nästföljande punkt orden: af hus i Släderne, borde
ändras till: AfZuS sä i Städerne som pä Lan¬
det, emedan flere tillfällen förekomma, dä Byggna¬
der eller boningsrum ä Landet serskildt uthyras, utan
att nägon disposition af sjelfma Landbruket är dermed
förenad.
Widare skulle orden: Gratjaler och pensioner
M. m. frän detta Moment afgä, sä wida detta am¬
ur lämpcligare bör nedanföre uti I Z. förekomma.
Säsom en följd af Skändets wid granskningen
af Utskottets Betänkande fattade beslut, angäende til¬
lägg af Tolf melian-Claffer uti Tariffen N:o i, hwarS
2: ne
662 Den 29 Januari!.
s:ne kärsta Claffer deremot förswinna, säattAoR:d.
är den minsta ärliga inkomst-summa, för hwilken Maxi-
mi-afgift kommer att erläggas, skulle i andra Momen¬
tet af denna tz.. orde- 4g:de Classen andras kill 58
Tlasien, sam: r6^ N:d. lill 50 A:d-, hwilka rät¬
telser komma att iakttagas ä alla andra stallen i För¬
ordningen, där Maximi-Tariffens högsta Class ester
den til lägsta Classen hörande inkomst-summan fin-
nas nämnde.
2 8-
Till meningens förtydligande, skulle i början af
denna Z orden: denna afgift träffar hwarje person,
fäst Egendom etc., salunda ändras: Denna afgift
träffai- hioarje person för desi fasta Egendom
etc-; Afwenlom i I.sia Momentet af de derefter föl¬
jande anmärkningarne, hwarest, förekommer denna me¬
ning "Dä något Hemman äler kan befinnas af ekt
ännu högre warde e c" wid ordet Hemman borde till¬
sattas: eller Hemmansdel-
I anseende till 5 Momentet blef, enligt det be¬
slut, som Siandet wid betänkandets granskning fat¬
tat, det sednare af U stöttets 2:ns föresiagne alterna¬
tiver antaget, nemligen, att för Hns i Stad erläg¬
gas icke nägon Bewillning efter Tariffen N:o 2.
Uti 6 Momeniet ansäg Ständet tydligheten for¬
dra, att efter orden: ökcs r jemfönigc sörhällande, til¬
lägges: efter sistnämnde Grad-
Harwid uppstod wäl fräga, huruwida, till miss¬
tags undwikande, det kunde wara lämpeligt akt uk>
tryck-
Den 29 Ianuarir- 66z
tryckligen bestämma, hwad som egenkeligen bör kom¬
ma under namn af Stads-Iord, som i denna L- om-
förmäles; Men Ständet fann, efter nägon öfwerlägg,
ning, att misstydning eller irring i denna del icke kun¬
de befaras, dä om rätta bemärkelsen af Skavs Jord
icke rimmeligen kan fattas något annat begrepp, än
att dermed förstäs sädan Jord, som blifwit af Kgl.
Majit och Kronan till nägon Slad donerad, utan
att sedermera hafwa genom laglig Åtgärd sin egen¬
skap af dylik Donation förlorat, och härmed alltsä icke
kunde förblandas sädan Jord eller lägenhet ä Landet,
som nägon Stad pä annat lagligt sättsig förwärfwar,
emedan samma Jord eller Lägenhet derigenom icke
förändrar den Natur den förut innehaft.
Enligt Ståndets beslut wid granskningen af
Betänkandet, bifölls det senare alternanwel af hwad
U skottet i 8:de puncten föreslagit, angäende befrielse
frän Bewillnings.afgift för Caracterer.
3 §.
Som Ständet bestutit, akt Publique Castor sto¬
la frän Bewillnings-afgift besiias; Alltsä kommer
Rubriquen till denna H. att ändras med uteslutande
af orden: Publique Lasior, som finnas wara in¬
förde emellan: Tjenstemän och Hustrur.
Enligt hwad ofwanföre wid usta §. är anmärkt,
bör i i.-sta Momen et af denna §. tilläggas: Grati-
aler och pensioner, näst ester ordet: Lönings-Jord
Wid sista Momentet af denna Z. anmärkts Herr
Grosshandlaren kckalm, att del af Utskoitet här gjor,
de
664 Den 29 Januari!.
de undantag/ i anseende till Tjenstefolk, och Private
Betjente, hwilkas lön och förmoner i tjensten ej öswer-
stiga ZZZ^ R:dr, saknade all anledning. Dä sädane
personer agde af sin tjenstebefattning en behållen skälig
inkomst, ehuru ej uppgående till ofwannämnde belopp,
ansäg Herr ^lalm deras omständigheter wara afwen-
sä sördclaa iza som alla andras, hwilka kunna räk¬
na en kiia behållning, och att följaktligen sädane tjen¬
stehjon och betjente med samma billighet böra ester Ta¬
riffen N:o l beskattas.
I anledning af hwad Herr stalin således an¬
fört, biföll Ständer pä Herr Talemannens proposi¬
tion, att hela siutineningcn i detta Moment ifrän och
med orden: Tjenstefolk och Private betjente, bör ute¬
slutas, hälst detra af Ntskcnet i senare redaktion gjor¬
de tillägg icke eller finnes grundadt pä nägon anmärk¬
ning wid Utskottets förra förslag.
Andra Momentet, såsom innefattande Bewill-
nings-afgifk för Publique Castor, skulle enligt Stån¬
dets ofwannämnde beslut alldeles utgä.
Meningen af hwad i z:dje Momentet stadgas,
fann Ständet bliswa tydeligare utmärkt om ordet:
emot, ändrades till utaf-
I anseende till 6 Momentet ansäg Ständet den
ändring äga rum, att orden: efter deraS bättre och
sämre willkor, böra alldeles utgä och esker orden:
har förut, tillsättas ordet: minst. Ständet war
nemligen af den tanka, att hwad sädane Fruntimmer
angär, som hwarken hafwa Egendom eller Näring,
någon jemförelse emellan sämre och bättre willkor icke
Den 29 Januari!. 66Z
lämpligen kunde komma i fräga, och att afgiften för
dem alla undantag borde hänföras till minsta graden
af hwad för Hustrur och Döttrar är utsmt.s
4 5.
Wid arbra Momentet anmärktes, att wid ordet
Bewillning, bör tilläggas: efter 2:dra T, samt att or¬
den: wanföre och bräcklige, förekomma i den twekydi-
ga ordning, som skulle sädane personer, man skillnad
pä större eller mindre arbetsförmåga, wara ifrän Be¬
willning fria, och ansäg alitsa Slandet till meningens
förtydligande detta Moment böra undfä en således för¬
ändrad redaktion:
Utom Zängar och Fattighjon, hwilka nå¬
gon Bewillning efter 2:dra L icke kan päföraS,
besikaS jemwäl derifrån sädane wahnföre, swag-
sinte eller bräcklige, som äro utur ständ att
förtjena sitt uppehälle.
Uri 8:de och is:de Momenten ansäg Ständet
orden: till nästa Riksdag, med fullkomlig tydlighet
utmärka den Termin, som i desta Momem bör be¬
stämmas, och att följaktligen de dermed samman-
bundne orden: pä Z ÄrS tid eller, böra utgä.
Till följe af Ständets förut fartade bestut om
befrielse frän Bewillning för sa wäl Allmänna Castor
som ei mindre Publique än Private Hus i Städer-
ne, skulle il Momentet redigeras pä följande sätt:
All afkomst as Lös och fast Egendom, till¬
hörande Allmänna Eastor, penningewerk, Ar-
Ljerde B. 2 Z N:o 85. bets-
666 Den 29 Januari!.
betShus, Hattig försörjnings- Schole' Asp!'
lalS och Allmänna UnderwiSningS-Inrättnin-
gar, samt i öfrigt alla fromma Stiftelser och
stipendier, stola icke med nägsn flagS Be-
willning beswaraS-
I 12 Puncten kommer den där nämnde suni»
man 16^ R:d., att enligt Ständets osman intagne
bestuk ändras till Zo R:dr.
Forisattningen uppstöts till en annan dag.
Följande Proiocolls-Utdrag hade i dag till Stäm
det ankommit,-
"Utdrag af Protokollet, hållet hos Högwördige
Preste-Sländet den 27 Januarii i8is.
S. D. Uppä derom gjord Proportion instämde
Preste-Ständer uii det af Högloft. Ridderstapet och
Adeln fattade samt nu genom Deputation meddelte
beftnt. att en Medaille, af lika storlek med den öf¬
wer Deras Kongl. Majestäters Höga Kröning, stall
präglas kill minne af> Hans Kongl. Höghets Puns
cxiri. ^voi78'r» utkörande till Sweriges Rikes Kron.
Prinsj, samt Högbemälte Herres ankomst till Riket;
äfmen som att kostnaden till denna medailte bör af
Riksens Ständers Banque bestridas. Hwarom de
Respective Med-Ständen samt Banco-Utstottet stulle
wördsamt och manligen underrättas, lär supra.
Lx krotocollo
kl. ^Imyvist.''
!!Ut.
Den 29 Januari!. 667
"Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwördige
Preste-Ständet den 27 Januarii agio.
S. D. Uti Memorial af den 25 dennes, före»
star Riksens Högloft. Ständers Stats-Utstott, att
Utstottet, för att till styndsamt stut bringa de pä
Desi ätgard beroende Riksdagsärender, mä lemnäs
en tid af ätminstone Tio dagar ä rad, under hwilka
Utstotteks göromål icke warda genom plena i Riks-
Ständen afbrume.
Härtill kemnade Ständet sttt bifall, pä det sätt,
att Utskottet mä erhälla det såmedelst begärde råd¬
rum under loppet af instundande arne »veckor, Män-
dagarne undantagne; Hwilket stulle de Respective
Med-Ständen samt Stats - Ulstottet wördsamt och
wänligen tillkännagifwas. vt lupr».
Lx krotocollo
v.
''Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-Stän»
det den 27 Januarii 1810.
S. D. Med bifall till Stats-Utstottets, Uti
Memorial den 25 innewarande mänad, gjorde hem»
ställning, beslutade Bonde-Ständct, att, under loppet
af nastpäföljande tmenne »veckor, nagra plena utr
Ståndet icke stulle utsättas, som kunna hindra U-,
stöttet att utan afbrott afstuta utarbetningen afdegö,-
romäl, som pä desi handläggning ännu bero, samt
att, i händelse något Plenum under tiden icke karr
undwikas, det mä bero pä Herr Landt-Marstalkm
och Talemännen att öfwerenskomma om dagen, som för
Ständens sammankomst kan wara mäst lämplig.
Dä
668 Den 29 Ianuarii.
Dä Bonde-Ständet pä detta satt uppfyltHögl.
Utskottets önskan, gjör Ständet sig förwiffad, all snart
fä den ätgärd fullkomnad, som fordras sör att krin»
ga de återstående hufwudsakcliga Riksdags-gjöromälen
till stut. Bonde-Ständet tror sig ej behöfwa erinra
Utskottet om nödwändigheten häraf, men Ständet an¬
ser sig dock böra wid detta till falle förklara, att det,
med smärtsam kansta af hemmawarande Medbröders
lidande, betydeligen ökad af omkoslningarne i och för
det längmariga Riksmötet, lifligt önskar, att snart
upphinna det efterlängtade nial, dä Riksens Ständer
kunna med wäl förrättade ärenden fä ätfliljas; Här¬
om skulle de öfrige Respective Stånden genom Pro-
tocolls-Utdrag nrördsamt och wänligen underrättas. Oi
kuxra.
ki» ?rotocoI1o
8. L. LrLZärstka.-'.
Desie Handlingar upplästes och lades ad acta;
Hvarefter Ständet ärskiljdes kl. 2.
In kastena
I. H. keterlon.