1747 den 31 januari
287
cemb. nästl. åhr i nåder afslagit, begärandes Weiker nu, åt fä behålla det förra och
lemna det senare exemplaret i stället.
Men h:r G r a h n protesterade deremot och anhölt, åt begge exemplaren
måtte innehållas, samt lemnas honom till communication, emedan h:r Weiker
utan åt först anmäla sig derom i ståndet, skall desutom fördristat sig, åt tillika
med h:r ammiralen Falckengren underskrifwa ett memorial till de öfrige
stånden, ang:de Carlscrona stads torghandel, twärt emot stadsens rättighet, samt
åtskillige på riksdagarne undfangne resolutioner, hemställandes h:r G r a h n
fördenskull till ståndets bepröfwande, om icke h:r Weiker dymedelst gjordt sig
skyldig till det wite som riksdagsordningens 11 § i dy mål utsätter, neml. förlust
af des säte och stämma.
Hwaröfwer h:r Weiker sig förklarade, åt han såsom fullmägtig för embets-
societeterne i Carlscrona, hwarcken har kunnat undgå, åt bewaka bagere-
embetets angelägenhet om spannemålshandelen, ej heller embeternes i gemen
om torghandelen, hälst han förut skall sökt, åt få den senare puncten ibland
ståndets allmänna beswär intagen; men fast afslag, och således icke sedt någon
annan utwäg än åt härutinnan gjöra ett med kongl. ammiralitetet.
Ståndet fant godt, åt upskjuta denna stridigheten, till des det af h:r ammiralen
Falckengren och h:r Weiker hos de öfrige stånden ingifne memorial om torg¬
handelen till ståndet ankommer. 1 medlertid som ståndet fådt förnimma, åt så
wäl höglofl. ridderskapet och adelen, som det ärbara bondeståndet redan hafwa
samtyckt, till ståndets gjorde föreställning, om h:rr borgmästarnes rang, så de¬
puterades h:rr rådmännen Kyronius, Grahn, Forssman, Kniberg, Modéen och
Amelberg först till ridderskapet och adelen och sedan till bondeståndet, åt der¬
före aflägga ståndets compliment och tacksäijelse, på det expeditionerne i fall
något hinder derwid ännu öfrigit wore, desto mehra måge befrämjas; hwilcka af-
trädde och efter någon stund kommo tilbaka samt berättade, åt begge desse
resp:e stånden med wälbehag uptagit deras commission, men föreburit, åt proto-
collerne deröfwer icke wore ännu fulleligen justerade.
Tolf deputerade från bondeståndet emottogos och infördes, som näst sitt
stånds hörsamma och wänliga hälsning öfwerlefwererade ett extractum proto-
colli1, n.o 10, af d. 21 hujus ang:de räntepersedlarnes sammanslående, till en
wiss och ständig marckegång, hwilcket i deras närwaro uplästes och af dem
högel :n recommenderades, ut in actis med försäkran åt bondeståndet deremot
wid alla tillfällen och oaflåteligen skall wisa sin tacksamhet.
Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 10.
288
1747 den 31 januari
H:rjustit.borgmästaren och taleman lät förmäla ståndets
hälsning tilbaka och försäkrade, åt ståndet lärer denne saken med största ömhet
anse och öfwerwäga, hwarmed de afträdde; och som acten häröfwer blifwit nog
ökt, så föreslog h:r Plomgren, åt sex deputerade af ståndet kunde utnämnas, som
taga den samma till sig och gå den igenom, samt yttra sina tanckar deröfwer,
hwilcket bifölls och expedierades som följer.
S. d. Deputerades hrr rådman Faggot, samt hrrr borgmästarne Schultén, Forstén,
Jernstedt, Mollin och I n g m a n , åt med första igenomse acten,1 n:o 1, tom
5, angrde de indelte räntepersedlames sammanslående till en wiss penninge-
summa, eller så kallad ständig marckegång, samt inför ståndet yttra deröfwer sina
tanckar; till hwilcken ända följande documenter dem tillstältes: neml.
1 ro hrr domprobsten Liungbergs berättelse1 2 om denne saks förlopp och be¬
skaffenhet utan namn och underskrift.
2:o Landt och sjömilitisedeputationens betänckjande3 på innewarande riksdag
af d. 6 Decembr. nästledit åhr.
3 ro Krigsbefählets memorial4 af d. 13 dro.
4:o Extract af protocollet5 hållit hos ridderskapet och adelen, öfwer samma
mål d. 17 dro.
5:o Krigsbefälets ytterligare memorial6 af d. 21 Januarii innewarande åhr, och
6:0 bondeståndets extractum protocolli7 af samma dato.
Sedan uplästes secrete utskottets extractum protocolli8, nro 6, tom 2, af d. 26 i
denne månad, angrde storförstendömet Finlands återuprättande och förbättrande
både till oeconomie och förswarswärck, med mera.
I lika måtto uplästes riksens ständers öfwer de finske ährender förordnade
deputations betänckjande9, nro 1, tom 6, om bemrte storförstendömes uprättelse
och förkofring af d. 29 hujus, hafwandes både secrete utskottet och deputationen
deruti med hwarannan öfwerensstämt, åt detta ändamål bäst lärer stå åt winnas,
om riksens ständer behaga, åt på en tid förordna, någon af herrar riksens råd till
Finland, med all den myndighet, som eljest en generalgouverneur tillkommer
med mera, ut in actis.
1 Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 1.
2 Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, Bilaga till nr 25.
3 Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 1.
4 Ridderskapets och adelns arkiv, R 92, Allegater, nr 98. Jfr. sid. 222, not 1.
5 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 6. Jfr. sid. 227,
not 2.
6 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 48. Jfr. sid. 270, not 3.
7 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 10.
8 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 6.
9 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 1.
1747 den 31 januari
289
H:r borgmästaren F o r s t é n begärte, åt denne saken såsom af mycken wigt
och angelägenhet, måtte remitteras till wisse deputerades innom ståndet närmare
igenomseende och i medlertid icke afgjöras.
Hwilcket h:r borgmästaren C e r v i n biföll med hemställande, om icke i stäl¬
let för en generalgouverneur, en eller 2:ne personer under titul af kongl. com-
missarier kunde till Finland i samma ärende förordnas, såsom tillförene med god
nytta i Skåne blifwit practicerat.
Men h:r borgmästaren Jernstedt hölt före bäst wara, åt quasstio an om en
general gouverneurs förordnande till Finland, på det af secrete utskottet
föreslagne sättet, först afgjöres; så kan personer dertill af Kongl. Maij:t med råds
råde ju förr ju hellre utnämnas, och instructioner för honom sedan utarbetas.
H:r Plomgren biföll detta, och förmente, åt instructionen efter wanligheten, af
kongl. collegierne kan utarbetas och af secrete utskottet öfwerses, innan den till
Hans Kongl. Maij:t och rådet i underdånighet upgifwes, då och de puncter, som
deputationen i sitt betänckande omrört, kunna derwid komma i consideration.
H:r borgmästaren Cervin föreslog, åt secrete utskottet kunde wid detta, efwen
som wid andra deputationer undertiden skjer, gjöra sammanträde med deputa¬
tionen öfwer de finske ährenderne, då instruction för den tillärnade general-
gouverneuren skall öfwerses.
H:r borgmästaren Mollin och h:r rådman Kyronius yrckade derpå åt
qusstio an må först afgöras, och sedan om instruction.
H:r justitiarien Ekman trodde, åt ingen widlyftighet behöfwes wid quaestio
an, som i anseende dertill, åt både secrete utskottet och deputationen dertill
styreka, straxt kan bifallas. Men hwad instructionen beträffar, så håller han för
rådeligast, åt deputationen hör wederbörande collegier deröfwer, och projeeterar
densamma, till secrete utskottets närmare öfwerseende.
H:r borgmästaren F o r s t é n påminte, åt secrete utskottet föreslagit en ge¬
neralgouverneur på behagelig tid, men deputationen en ständig general¬
gouverneur i Finland, begärandes fördenskull, åt saken i anseende till denne åt¬
skillnad och flere omständigheter tills widare må hwila.
Men h:r rådman Lilja förklarade, åt finska deputationen icke haft dermed
annan mening, än åt generalgouvemeuren skall residera i Finland och ej uppe¬
hålla sig här eller annorstädes, så länge han samma syssla förestår.
H:r borgmästaren Uggla utlät sig icke wara emot secrete utskottets och
deputationens förslag, om en generalgouverneurs förordnande till Finland, utan
hemstälte allenast, om icke instructionen för honom må komma till riksens
ständers plena.
H:r justit.borgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull, om icke secrete utskottets ofwannämde extraet. protocolli och 7 § af dep-
290
1747 den 31 januari
utationens betänckjande öfwer de finska angelägenheterna, ang:de en gene-
ralgouverneurs förordnande till Finland på behagelig tid, winner bifall, och att
de öfrige §§ i ber:de betänckjande få utställas till lägeligare tid på en annan
plenidag? hwartill swarades ja.
Derefter uplästes bondeståndets extract. protocolli1 af d. 10 i denne månad,
tillika med assessorens i kongl. Swea hofrätt h:r Johan Engelbrecht
Grefwesmöhlens hos riksens ständer gjorde ansökning, åt få afstå sin assessors-
beställning i högbem:te hofrätt till häradshöfdingen i Örebro lähn h:r Jonas
Hagelberg, med de wilckor, åt des son vice häradshöfdingen Carl Engelbrecht
Grewesmöhlen må tillåtas åt succedera ber:de Hagelberg och assessoren sielf få
uti des öfriga lifstid behålla den till assessoratet anslagne löhnen med caractere
af hofrättsråd. Och emedan så wäl högwördige prästeståndet samma dag, som
höglofl. ridderskapet och adelen d. 24 derpå följande för de in actis sub nrris [2]
befintelige skjäl och omständigheter, gifwit härtill sitt bifall; så fant och ståndet
godt, dertill åt samtyckja, som straxt påskrefs:
Men h:r borgmästaren E k e r m a n förblef wid sitt emot cessioner gjorde
förbehåll.
Och h:r borgmästaren F i n e r u s erhindrade, åt wid detta tillfälle fastställas
måtte, det cronones löhner måtte blifwa oskiljaktige ifrån sysslorne, så åt staten
ej rubbas eller graveras för efterkommande ehwad particuliert aftal hemmeligen
eller uppenbarligen, som dem kan wara emellan, hwilcka sluta med hwarannan
om tjenster.
I lika måtto företogs å nyo hofrättsrådets i Götha hofrätt h:r Isaac Saalmoons
d. 10 hujus förehafde ansökning, åt få accordera med lagmannen hrr Sven Rid-
derstråhle om des beställning i Östergöthland och Wadstena lähn i så måtto, åt
assessoren derstedes hrr Olof Linnerhielm må befordras till hofrättsrådstjensten
och advocatfiscalen i banquen hrr Georg Adolph Rutenschiöld få succedera
honom uti den härigenom ledigbiifwande assessorsbeställningen, hwarwid
efwen uplästes en af advocatfiscalen i högbemrte hofrätt hrr Nils Ekerman till
riksens ständer insänd supplique och anhållan, åt genom slike accorder och min¬
dre meriterades befordran till assessorater, icke blifwa prejudicerad, hälst han
redan uti 28 åhrs tid gjordt Hans Kongl. Maijrt och riket underdånig tjenst innom
samma hofrätt.
Wid detta tillfälle ingaf jemwäl hrr borgmästaren E k e r m a n ett pro memo-
ria, som uplästes, så lydande:
j Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 11
2 Nr saknas i såväl konc. som renskr.
1747 den 31 januari
291
H:r bancoadvocatfiscalen Ruthenschiöld blef 1733 d. 18 Octobr. auscultant i
höglofl. kgl. cammarcollegio och 1735 d. 13 Martii cammarskrifware derstädes
i tull och licentcontoiret med 250 dir s:mts löhn, samt d. 14 April 1739 banco-
fiscal med 850 dir s:mts löhn, hwarwid ingen rang eller bancoadvocatfiscals
caractere war, förrän d. 23 Sept. 1741, då h:r bancofiscalen tillädes rang med
advocatfiscaler och caractere af bancoadvocatfiscal.
Advocatfiscalen Nicolas Ekerman har deremot warit ordinarie betjent wid
höglofl. kongl. Götha hofrätt, med löhn nu på 28 åhret, och d. 7 April 1741 und-
fadt Hans Kongl. Maij:ts nådigste fullmagt, på des innehafwande advocat-
fiscalsembete, och således ett hälft åhr, förrän h:r bancoadvocatfiscalen Ruthen¬
schiöld undfeck någon rang och des caractére; hafwandes högbem:te kongl. hof¬
rätt 1746 2:ne gånger i största rummet föreslagit advocatfiscalen Ekerman till
assessor derstädes.
Cammarherren och häradshöfdingen h:r baron Thure Ollonberg blef 1733 d.
15 Octobr. häradshöfdinge i Bohuslähn, och sedermera d. 12 April 1738, trans¬
porterad till Skåne, samt warit nästl. åhr af kongl. hofrätten 2:ne gånger upförd
på assessors förslag.
H:r häradshöfdingen Johan Braunerhielm blef d. 27 Maii 1736 härads¬
höfdinge i Wästergöthland, och war nästledit åhr föreslagen till assessor.
Alla desse tre hafwa flere resor warit extraordinarie ledamöter i kongl. Götha
hofrätt, desutan lida secreterare i riksens collegier, som hafwa tour för h:r
bancoadvocat. Fiscalen Ruthenschiöld, tillika med de flere tjenståldrige härads-
höfdingar, hälst under kongl. Götha hofrätt, wärckeligen prejudice, igenom
denne h:r bancoadvocatfiscalen sökte befordran.
Häröfwer discourerades något, men som de öfrige 3:ne resp:e stånden redan
bifallit h:r hofrättsrådet Sahlmoons och bancoadvocatfiscalen Ruthenschiölds
ansökning, så proponerade h:rjustitiaeborgmästaren och tale-
m a n , om icke den samma jemwäl winner ståndets samtycke, hwilcket bewilja-
des och påskrefs.
Widare uplästes å nyo hofrättsrådets i kongl. Götha hofrätt h:r J. Hägers hos
riksens ständer ingifne memorial och ansökning,1 n:o 59, tom 1, åt fa cedera sin
domare syssla i högbem:te hofrätt till secreteraren derstädes h:r Arfwed Silfwer-
schöld och att bem:te secreterare derjemte måtte förunnas, åt likaledes uplåta
secreterarebeställningen till extra ordin, notarien i ofta berörde hofrätt h:r Peter
Fried. von Hegardt, och ehuruwäl advocatfiscalen Ekerman som nyss berört är
och ordinarie notarien dersammastädes Josua Planck deremot inkommit med
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 59.
292
1747 den 31 januari
sina påminnelser;1 n:o 60, tom 1, dock som 3:ne stånd redan afgjordt och bifallit
desse cessionsmål, så blefwo de uppå behörig proposition af detta ståndet
jemwäl samtyckte.
Dock fants godt åt följande extract. protocolli ang:de advocatfiscalen Eker¬
man skall till de andra stånden utfärdas.
S. d. Aldenstund de öfrige resp:e stånden redan behagat samtycka till hof-
rättsrådens i kongl. Götha hofrätt h:r Isaac Sahlmoons och h:r J. O. Hägers hos
riksens höglofl. ständer gjorde ansökningar, åt fa afstå och öfwerlemna sina
domaresysslor i högbermte hofrätt, till bancoadvocatfiscalen h:r G. A. Ruthen-
schiöld och secreteraren i merbermte hofrätt, h:r Arwed Silfwerschiöld, med mera;
ty har wäl borgareståndet icke welat lägga något hinder derwid i wägen, utan ef-
wen för sin del gifwa dertill sitt bifall, som de serskilte påskrifter utwisa. Men som
härwid hos ståndet i ömsint öfwerwägande kommit, åt advocatfiscalen i kongl.
Götha hofrätt h:r Nicolas Ekerman har sedan d. 12 Maii 1719 och således snart i
samfälte 28 åhr icke allenast tjent innom högbermte hofrätt för löhn, såsom can-
cellist, actuarius, notarius och ändtekn advocatfiscal, hwarpå han innehafwer
Kongl. Maij:ts nådigste fullmagt af d. 7 April 1741, utan och med den flit, skicke-
lighet och trohet, åt han äger allmänt loford, och i förleden höst warit 2:ne gånger
i underdånighet föreslagen i främsta rummet till ordinarie assessor i oftabermte
hofrätt, hwarest han tillförene flere resor blifwit brukad såsom extraordinarie leda¬
mot, så håller borgareståndet före, åt bem:te Ekerman kunde till något soulage-
ment hos Hans Kongl. Maij:t och riksens höglofl. ständer i underdånighet an¬
mälas, åt nu straxt i nåder blifwa hugnad, med assessors fullmagt af samma dato,
som h.rr Ruthenschiöld och Silfwerschiöld, dock så, åt han lika fult förrättar ad-
vocatfiscalssysslan och förblif:r wid des nu innehafwande lön och sportaler, till
des han framdeles wid första öpning till assessors lön, kan förhjelpas; hwilcket
borgareståndet med de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit bifall wördsamt
tjenst och wänligen bordt communicera.
Sedan uplästes lagmannens h:r Christian Königs hos riksens ständer gjorde
ansökning,2 n:o 61, tom 1, åt fa afstå sin lagmansbeställning till cammarherren
och häradshöfdingen friherren Johan Funck, och dennes3 åter, åt få öfwerlemna
sin häradshöfdingebeställning till auditeuren Johan Waldius, hwaremot asses¬
soren i kongl. Swea hofrätt h:r Reinhold Riicker,4 samt vice häradshöfdingarne
baron Germund Carl Cederhielm5 och Claes Jacob von Walwik,6 samt notarien
j Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 60.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 61.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 61.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 61.
1747 den 31 januari
293
Carl Gustaf Tollstedt1 med protester inkommit, hwilcket alt ridderskapet och
adelen samt prästeståndet remitterat till secrete deputationens betänckande, det
ståndet jemwäl fant godt åt bifalla.
Yttermera uplästes och bifölls häradshöfdingens i Skaraborgs lähn, hrr Georg
Lambergs hos riksens ständer gjorde ansökning,2 n:o 62, tom 1, åt fa afstå sin
beställning till auditeuren wid Wästgötha cavallerieregemente Eric Lundin,
hälst de öfrige resp:e stånden efwen dertill samtyckt.
H:r rådman Blom yttrade sig, åt som han finner, åt den ena cession af tjen-
ster efter den andra går igenom stånden och winner bifall, men hans landsmän i
storförstendömet Finland icke kunna hafwa sig det bekant och likaledes af till¬
fället profitera, så förbehåller han dem samma rätt och frihet öppen till och med
nästa riksdag.
Derefter uplästes secrete deputations betänckjande3, vide n:o 5, tom 3, af d. 5
Decembr. nästlrt åhr, öfwer capitainens h:r Henric Johan von Brandtens ansök¬
ning,4 n:o 63, tom 1, åt i anseende till den honom wederfarne préjudice niuta be¬
fordran, med mera; hwaröfwer deputation stadnat i det slut, åt riksens ständer
blifwit tillstyrckte bermte capitain hos Hans Kongl. Maijit således i under¬
dånighet anmäla, det wederbörande må undfå befallning, åt wid öfwerstelieuten-
ants-beställningens ledighet innom regementet i underdånighet föreslå capitaine
von Brandten, på det han till samma beställning i nåder må befordras, så framt
han desförinnan med något anständigt commendantskap icke skulle kunna be¬
nådas, enär han sig dertill anmälandes warder; och som ridderskapet och adelen
härtill gifwit sitt bifall d. 15 Decembr. och prästeståndet d. 17 d:o nästht åhr; så
fant och ståndet skjäligit, åt derutinnan med de öfrige stånden öfwerensstämma.
Sammaledes uplästes och bifölls secrete deputations betänckande5, n:o 8, tom
3, af d. 1 Novembr. nästl. åhr, samt ridderskapet och adelens utlåtande af d. 19
Decembr. och prästeståndets d:o af d. 21 i denna månad, öfwer ryttmästaren
Elias Julius Liljeswärds ansökning,6 åt i förmågo af 42 § i regeringsformen7 och
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 61.
6 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 61.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 61.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 62.
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 5. Jfr. sid. 236, not 2.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 63.
5 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 8.
6 Sekreta deputationens arkiv, R 2881, Memorialer och handlingar, nr 10.
7 Årstrycket: Kongl. Maj:ts och riksens ständers faststellte regerings-form, den 2 maj 1720.
Tryckt i Modée 1, sid. 148-166. Jfr. sid. 80, not 4.
294
1747 den 31 januari
1728 åhrs kongl. förordning1 erhålla öfwerstlieutenants caractere, efter som han
tagit afskied.
Widare uplästes secrete deputations betänckjande1 2, n:o 9, tom 3, af d. 11 De-
cemb. nästl. åhr ang:de för detta landssecreterarens i Stora Kopparbergs lähn
Jacob Neumans befordran till något assessorsembete i kongl. Åbo hofrätt, eme¬
dan han för besynnerlige orsaker och utan egit förwållande blifwit tjenstlös, med
half löhns åtniutande; hwaröfwer ridderskapet och adelen d. 19 d:o stadnat i det
slut, åt hos Hans Kongl. Maij:t landssecreteraren Neuman i underdånighet må
anmälas till nådig befordran efter merit och förtjenst, samt utan någon annans
prejudice, hwilcken mening och utlåtelse prästeståndet den 24 hujus bifallit och
detta ståndet nu fant godt åt bifalla.
Sedermera uplästes secrete deputations betänckande3 n:o 10, tom 3, af d. 16
Januarii sidstl., ang.de häradshöfdingens i Finland h:r Erich Salonii anförde
beswär4 öfwer prejudice, hwaruti deputationen hemställer till riksens ständers
bepröfwande, om icke honom må lemnas underdånig föreskrift till Hans Maij:t,
åt wid första assessorstjensts förgifwande wid kongl. Åbo hofrätt, blifwa i nåder
ihogkommen, hwartill ståndet för de i sielfwa betänckandet anförde skjäl och
omständigheter likaledes fant godt åt samtycka.
S. dag uplästes riksens ständers urskillningsdeputations memorial5, n:o 1, tom
2, af d. 3 i denne månad, ang:de instructionens förbättrande för ber:de deputa¬
tion. Och ehuruwäl ridderskapet och adelen, det samma under d. 21 Januarii
sidstl. således bifallit, åt det, som deruti till riksdagarnes förkortande är
föreslagit, må införas uti den till projecterande ytterligare instruction6 för ur-
skillningsdeputationen, hwartill prästeståndet jemwäl samtyckt, så blef dock
detta ährende uppå h:r borgmästaren Bobergs begäran upskutit.
Dernäst uplästes å nyo cammaroeconomie och commerciedeputationens
betänckande,7 vide n:o 4, tom 3, den 17 Novembr. nästkt åhr, ang:de magaziners
uprättande i riket till landtmannens behof jemte friherren Gustaf Reuterholms
derwid fogade memorial. Och emedan r. och a. under d. 3 Decemb. nästl. åhr
härå resolverat, åt ridd. och adel. akta högstnödigt, det magaziner i riket till
landtmannens behof måtte inrättas, men finna bäst, åt sedan cammar, oeconomie
1 Årstrycket: Kong!. Maj. ts nådige förordning och påbud, angående caracterers förbindande
och subordinationens i acht tagande, den 20 september 1723. Tryckt i Modée 1, sid. 389-391.
Jfr. sid. 122, not 5.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 9.
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 10.
4 Sekreta deputationens arkiv, R 2881, Memorialer och handlingar, nr 30.
5 Borgarståndets arkiv, R 1303, Urskillningsdeputationen, nr 1.
6 Borgarståndets arkiv, R 1303, Urskillningsdeputationen, Bilaga till nr 1.
7 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 4. Jfr. sid.
239, not 1.
1747 den 31 januari
295
och commercedeputation, i anledning af det härwid bifogade memorialet, när¬
mare öfwerlagt om sättet och wärckställigheten häraf, Hans Kongl. Maij:t då i
underdånighet må anmodas, åt höra wederbörande landshöfdingen och efter om-
ständigheterne, samt bwarje landsorts beskaffenhet om denna för riket så nyttige
inrättning i nåder må besörja, hwilcket utlåtande prästeståndet d. 24 i denne
månad bifallit, så fant ståndet jemwäl godt åt förena sig härutinnan med desse
2:ne resp:e stånden.
S. d. Uplästes och bifölls revisionssecreterarens h:r Carl Gustaf Löwenhielms
memorial1 n:o 64, tom 1, af d. 8 Decembr. nästkt åhr, ang:de studerande ung¬
domens underwisande, så wid scholarne, som academierne, uti physiquen el:r
kunskapen om alla 3 natursens riken, hälst ridderskapet och adelen d. 10 Decembr.
nästkt åhr och prästeståndet d. 24 i denne månad icke allenast gifwit sitt samtycke
dertill, utan och recommenderat des innehåll för sakens wigt och angelägenhet
skull hos de öfrige stånden.
I lika måtto uplästes friherren Sten Coijets memorial1 2, n:o 65, tom 1, af d. [ ]3
Decembr. nästl. åhr, om stuteriers inrättande och förbättrande wid kongsgård-
arne, hwilcket ridderskapet och adelen samt prästeståndet till cammar och
oeconomiedeputationen remitterat, det ståndet jemwäl biföll.
Sammaledes remitterades h:r G.4 Eduard Goés memorial5, n:o 66, tom 1, af d.
20 Decembr. nästl. åhr till berörde deputation, ang:de nyttige förslags uptäckan-
de till fiskeriers inrättande och fortsättjande här i riket.
S. d. Beswärade sig riksdagsfullmägtigen h:r B o t z öfwer kongl. krigscollegium
för det högbemrte collegium icke welat lemna honom communication af factorens
wid cronogewährsbruket i Söderhamn Euréns memorial, som mycket skall röra
ber:de stads magistrat och borgerskap, utan genom skriftelig resol. afslagit des an¬
sökning derom; fördenskull deputerades h:rr borgmästame Schultén och
Boberg atå ståndets wägnar biträda h:r Botz och derom ytterligare anhålla i
kongl. krigscollegio.
Tolf deputerade ifrån ridderskapet och adelen ankommo, som behörigen
emottogos och i ståndet infördes, gifwandes öfwerhofintendenten h:r grefwe
Henning Gyllenborg, som förde ordet, näst wänlig hälsning ståndet wid
handen
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 64.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 65.
3 Datum saknas i såväl konc. som renskr.
4 Läs: B.
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 66.
296
1747 den 31 januari
1 :o åt höglofl. ridderskapet och adelen i dag bifallit secrete utskottets gjorde
föreställning om en generalgouvemeurs förordnande till Finland, och
1747 den 31 januari
297
2:o åt ridderskapet och adelen uppå secrete utskottets extractum protocolli1,
n:o 7, tom 2, af d. 30 hujus, med derwid fogade extract af finska deputationens
protocoll,1 2 under den 28 nästförutgående, om h:r majorens baron Hindrich Wre-
des befordran till den efter Hans Excellence h:r riksrådet baron Stiernstedt ledig-
warande landshöfdingebeställningen ut Carelen, Savolax och Kymmenegårds
lähn, för sin del resolverat, åt ridderskapet och adelen wid deputationens
begäran, ang:de baron Wrede, icke hafwa något åt påminna, men underställa
Hans Kongl. Maij:ts nådigste wälbehag, åt enligit regeringsformen härom föran¬
stalta.
H:r j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman tackade å ståndets
wägnar för communicationen häraf, och lät tillika förstå, åt ståndet jemwäl bifal¬
lit secrete utskottets extractum protocolli, om en generalgouverneur i Finland,
hwilcket nu påskrefs, med försäkran, åt ståndet efwen will taga secrete utskot¬
tets och deputationens öfwer finska ärenderne gjorde föreställning för h:r ma¬
joren baron Wredes befordran till landshöfdingedömet på gräntsen, i behörigt
öfwerwägande, så snart ber:de documenter till ståndet ankomma; i medlertid
förmältes ståndets hörsamma hälsning till ridderskapet och adelen, hwarmed
förr deputerade afträdde och beledsagades ut.
Hwarefter för borgmästaren S c h u 11 é n ingaf ett memorial ifrån lands-
secreteraren i Christianstads lähn Carl C a r s s e 11, som uplästes, af innehåll,
åt han tjent wid justitiestaten ifrån åhr 1724, dels såsom extraordin. notarius i
kongl. Swea hofrätt, dels och nu wid landtsecreteraresysslan, sedan d. 14 Julii
1736. Och emedan han detta oachtadt, icke en gång skall kommit på förslag till
något ledigt häradshöfdingedöme, ehuru han åtskillige resor derom gjordt
ansökning, så är han föranlåten åt hos riksens höglofl. ständer wördsammast an¬
hålla, det måtte honom tillåtas, åt få accordera med någon häradshöfdinge om
des beställning, och på den händelsen, jemwäl afträda sin nu innehafwande
landssecreteraretjenst till någon skickelig och meriterad man.
H:r rådman Stenström hemstälte, om icke cronan borde få något till
statsbristens stoppande af slike cessioner.
Men hur borgmästarne Herkepaeus, Finérus och rådman Hammar
förklarade sig ingen del widare wilja hafwa uti beride cessioner.
H:r borgmästaren Schultén och för Grahn recommenderade secre-
teraren Carssell, såsom en beskedelig man, och den der länge och wäl tjent.
H:r Thom. P 1 o m g r e n sade sig gjerna se hans befordran, men icke på detta
sättet, ty det blefwo ett prejudicat för alla andra; alt hwad ständerne hafwa sam¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 7.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, Bilaga till nr 7.
298
1747 den 31 januari
tyckt, det har skjedt till de emellan wederbörande redan slutne accorder, och om
de öfrige stånden icke hade förut bifallit hwar och en casus, så hade han för sin
del aldrig gådt in uti cessionsmål.
H:r Hellström påminte, åt ståndets enskylte eller rikets allmänna saker
måtte företagas, och tiden ej förspillas, genom dylika private ansökningar,
hwarmed månge af ståndets herrar ledamöter instämde.
H:r rådman Kyronius erhindrade om ståndets swar på secrete deputa-
tionens extract. protocolli1, n:o 11, tom 3, af d. 17 hujus, hwilcket uplästes af
innehåll, att emedan majoren h:r Thure Rudbeck skall till riksens ständers plena
inkommit med ett sådant memorial,1 2 som på något serdeles sätt skall röra secrete
deputationens betänckjande af d. 5 Nov. nästl. åhr, angående h:r capitain grefwe
Ekeblads sökte befordran, så anmodar deputationen h:r rådman Kyronius, såsom
des ledamot, åt i sitt stånd wänkn begjära af bem:te memorial för merbermte
deputation behörig del.
H:r borgmästaren C e r v i n hölt före, åt som ber:de memorial allenast är in-
gifwit hos ridderskapet och adelen och bondeståndet, men icke hos präste eller
detta ståndet, utan hitkommit med de förstnämde ståndens utlåtelser öfwer
sielfwa saken; så bör secrete deputation formaliter hos alla 4 stånden begära part
deraf, om de det åstunda.
Men h:r rådman F a g g o t yttrade sig, åt emedan h:r rådman Kyronius, i fall
han såsom ledamot både i deputationen och ståndet, allena begjärte del af ber:de
memorial, wore berättigad, åt undfå detsamma, och upwisa det uti deputationen;
så kunde sådant sielfwa deputationen desto mindre förwägras.
H:r rådman Kock och h:r H e 11 s t r ö m , som efwen äro ståndets ledamöter
i deputationen, gjorde härutinnan ett med h:r rådman Kyronius, och begärte åt i
widrig händelsse blifwa licentierad ifrån ber:de deputation.
Fördenskull proponerade h:r ju stit.borgmästaren och t a 1 e -
m a n om icke h:r rådman Kyronius kan fa en afskrift af h:r majoren Rudbecks
memorial, åt upwisa för riksens ständers secrete deputation, hwartill swarades ja
och straxt expedierades.
Hwarmed ståndet för denne gången skildes åt.
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 11.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, Bilaga till nr 11
1747 den 7 februari
299
Den 7 Februarii 1747
S. d. Justerades expeditionerne af d. 21 och 31 Januarii sidstl. för capitaine Frese
och advocatfiscalen i kongl. Götha hofrätt Nils Ekerman, hwilcken senare h:r
borgmästaren Cervin uti secreterarens ställe underskref.
Sedan uplästes secrete utskottets extract. protocolli1, n:o 8, tom 2, af d. 30
Januarii sidstl. angrde bränwinsbränningen af säd till salu i Götheborg på samma
fundament, som här i Stockholm, dock emot accis å 6 dir s:mt tunnan hwarwid
ståndet icke hade något åt påminna.
Riksdagsmannen ifrån Sundswall h:r M o d é e n ingaf ett memorial,1 2 som
uplästes, ang:de allmogens delaktighet i brobyggnaden wid ber:de stad, men
som ståndet fant detta höra till stadsens enskylte beswär, så blef honom ber:de
memorial återstält, åt dermed i underdånighet wända sig till Hans Kongl. Maij:t.
S. d. Föredrogs lieutnanten Abraham Malmborgs memorial3, n:o 67, tom 1, och
ansökning, af d. 24 Januarii sidstke, åt riksens högiofl. ständer wille täckas derhän
bidraga, det han måtte till wärckelig indelning wid något regemente i nåder be¬
fordrad blifvva; anförande huru han uti sin ungdom frequenterat academien någre
åhr, och derpå åhr 1712 kommit uti krigstjensten, men åt des lycka ej warit bettre,
än åt han snart samfälte tiugunio åhr warit lieutenant, dels tjenstgörande och dels
såsom expectant, och imedlertid lidit förnämligast derigenom, åt han härtils sedt
sig aldeles förglömd från all befordran, åt han är flyttad från ena till det andra
regementet såsom expectant, åt han måst se många avancera sig förbi, som ännu
woro ofödda, då han redan med öfwerofficiers fullmagt af högstsahl. konung Carl
XII war bewärdigad, åt han aldrig warit accuserad för lacheté uti eller utom sin
tjenst, åt des conduite ej på något sätt är disapproberad af de chefs, under hwilckas
commando han haft den ähran åt stå, utan warit af dem älskad och afhållen, åt des
åhr icke äro flera, än åt han ännu känner vigeur och färdighet till hälssa och kraf¬
ter, åt gjöra tjenst och äntekn åt han med penningar och genom accorder ej förmår
winna befordran, utan håller före, åt swenske män genom tapperhet, skickelighet
och förtjenst böra söka sin lycka.
Borgareståndet öfwerwägade denne ansökning, och som ståndet icke utan be-
synnerligit medlidande funnit, åt denne lieutenant Malmborg efter des skicke¬
lighet och förtjenst, samt i anseende till den författning, som för expectanterne i
gemen är gjord, ännu ej kommit åt blifwa befordrad, så håller ståndet för des del
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 8.
2 Borgarståndets arkiv, R 1303, Allmänna besvärsdeputationen, nr 49, Sundsvalls stads besvär,
§ 15.
J Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 67.
300
1747 den 7 februari
skjäligt, det måtte Kongl. Maij:t i underdånighet anmodas, åt i nåder låta anbe¬
falla wederbörande chefs wid de regementer lieutnanten Malmborg hafwer stått
och ännu är stående, såsom expectant, åt ofelbart till nådigste befordran och
wärckelig indelning honom i underdånighet wid första öpning föreslå, så åt
bem:te Malmborg ej längre må blifwa lidande. Hwilcket med de öfrige resp:e
stånden till gunstbenägit bifall hörsam- tjenst- och wänligen communiceras.
S. d. Anmälte h:rj u s t i t. b o r gm ä s t ar en och t a I e m a n , åt han i går
afton, tillika med h:r Nettelbladt och h:r borgmästaren Hagert, å ståndets wägnar
warit tillsamman på riddarehuset, med h:r baron och landtmarskalcken, samt de
öfrige talemännen och resp:e ståndens deputerade, då wälbermte h:r landtmar-
skalck berättat åt hos ridderskapet och adelens samt bondeståndets plena, wore
öfwerenskommit, det samtehe hur talemännen i ståndens wahnlige deputerades
närwaro, kunde till åt winna tiden, hänwisa till wederbörande deputationer åt ut¬
arbetas
l:o alla ifrån Hans Maij:t och rådet ankommande remisser. 2:o Hwart och ett
stånds enskylta angelägenheter samt 3:0 private ansökningar, som något stånd
sig antager, och igenom extracta protocolli, hos de öfrige resp:e stånden an¬
mäler, utan åt de behöfwa först gå igenom alla ståndens plena, hwilcket h:r tale-
man och de deputerade tagit ad referendum till ståndets godtfinnande, gifwandes
wid handen, åt nijo ifrån Hans Maij:t och rådet ankomne remisser, på det sättet
blifwit förwiste till wederbörande deputationer, hwarpå lista upwistes; men åt 4
serskilte mål, som antingen af privatis äro ingifne eller af det ärbara bonde¬
ståndet anmälte och af hur talemännen projecterade, åt hänskjutas till riksens
ständers bergsdeputation, tills widare blifwit innehållne.
Ståndet discourerade något häröfwer och stadnade enhälleligen i det slut, åt
samtehe herrar talemännen kunna i de 2:ne deputerades närwaro af hwarje
stånd, hänskjuta alla ifrån Hans Kongl. Maij:t och rådet ankommande remisser,
samt hwarje stånds enskylta angelägenheter till de deputationer, som målen efter
hwarje saks beskaffenhet och riksdagsordningen pröfwas höra, utan åt de först
behöfwa, åt anmälas hos alla ståndens plena. Men de private ansökningar, som
något stånd uptager, och hos de öfrige stånden genom extracta protocolli recom-
menderar, det ware sig åt saken skall i någon deputation utarbetas elu icke, böra
hädanefter som hittils, gå directe till de öfrige ståndens plena.
Wid detta tillfället berättade secreteraren, åt sedan ståndet d. 31 Jan. sidstl.
hade skilts åt, så har notarien wid prästeståndet mag:r Norin hitkommit och
ändrat expeditionen ifrån ber:de stånd, ang:de landssecreteraren Jacob Neumans
befordran på det sätt, som secrete deputationen i sitt betänckande af d. 11 De-
cembr. nästl. åhr föreslagit, nemkn åt ber:de Neuman måtte till något ledigt
1747 den 7 februari
301
assessorat i kongl. Åbo hofrätt befordras, förfrågandes sig altså om detta kan
wärcka någon ändring i ståndets resol. af samma dato, som bifaller ridderskapet
och adelens samt prästeståndets förra utlåtelse, åt Neuman må hos Kongl. Maijrt
i underdånighet anmälas till nådig befordran efter merit och förtjenst, samt utan
någon annans prejudice.
I anledning häraf uplästes 2:ne härom i dag inkomne memorialer,1 n:o 68, tom
1, det ena af secreteraren Neuman hwaruti han anhåller om detta ståndets biträde
på samma sätt, som prästeståndets senare expedition utwisar, det andra af råd¬
man och riksdagsmannen h:r Lars Blom, som näst åberopande af sitt d. 31 Janu¬
arii sidstl. gjorde förbehåll, hemställer huruwida landssecreteraren Neuman och
auditeuren Brase, hwilcka med alt alfwar trakta, åt warda befordrade till de i
kongl. Åbo hofrätt ledige warande assessorater, måge emot deputationens öfwer
finska ärenderne inkomne betänckjande, samt till andra både skickelige, och kan
hända mera förtjente embetsmäns prejudice i Finland, häruti wilfaras; recom-
menderandes i synnerhet häradshöfdingen i Österbotn Martin Polviander, som
efter aflagde academiske studier och ausculterande ifrån åhr 1724 blifwit brukad
wid protocoller och domaresysslor, samt åhr 1738 till ordinarie häradshöfdinge
befordrad, och redan en gång på kongl. Åbo hofrätts underdånigste förslag till
ett ledigt assessorsembete upförd, med mera ut in actis.
1 lika måtto underställe h:r borgmästaren Hagert ståndets närmare efter-
tancka, huru det kan rifwas up, som på sidsta plenidag, ang:de secreteraren Neu¬
man blef resolverat, hälst utom häradshöfdingen Polviander, som h:r rådman
Blom omrört, ändå flere habile och meriterade män i Finland äro åt tillgå, såsom
häradshöfdingen Lannseus, hwilcken redan åhr 1708 blifwit advocat och 1725
ordinarie häradshöfdinge.
H:r rådman Kierman och h:r borgmästaren Jernstedt biföllo detta,
såsom enligit med finska deputationens betänckjande, och tyckte, åt härads-
höfdingarne Polviander och Lannasus kunde hos de öfrige resp:e stånden an¬
mälas om underdånig föreskrift till Hans Maij:t, åt blifwa befordrade.
Men h:r borgmästaren C e r v i n hölt onödigt, åt i detta mål specialicera, utan
förmente wara bäst, åt ståndet afgjorde det, ifrån deputationens öfwer de finska
ärenderne inkomne betänckjandet, så snart ridderskapet och adelen, samt präste¬
ståndets utlåtelser deröfwer ankomma, då saken bäst kan hjelpas, hwilcket
ståndet biföll, och i öfrigit fant godt, åt låta förblifwa, wid sitt redan fattade slut,
angående secreteraren Neuman.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 68 & 191
302
1747 den 7 februari
S. d. Uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckjande,1, n:0 1, tom 4, af d.
12 Januarii sidstl. i anledning af d. 16 § uti Kongl. Maij:ts secrete och serskilte
proposition,1 2 angående åtskillige förmoner för Meldersteins jernwärck i Luleå
lappmarck och Råneå sochn belägit, till samma wärcks i stånd sättjande och
uprätthållande.
Men som riksdagsmännen h:r Hellström och h:r F a 1 c k protesterade
deremot och förmente, åt de för järnbruket föreslagne förmonder, skola preju¬
dicera borgerskapet i Tomeå och Luhleå i dera handel, i synnerhet hwad sielf:r
myntets inwäxlande beträffar, hwarom de efwen gjordt ansökning, samt förden¬
skull begjärte, åt ber:de betänckjande måtte blif:a liggande på bordet, hwarmed
h:r rådman K i e r m a n instämde, så blef det till nästa plenidag upskutit.
Derefter uplästes föreståndarens för tyska kyrckan i Norrkiöping hos riksens
ständer gjorde ansökning, åt igenom stambok så in- som utom lands, fa hos wåra
religionsförwanter söka hielp och understöd, till bem:te kyrckas förbättrande, så
till grunden, som tornet och taket, hwilcket alt skall wara så bristfälligt, åt för¬
samlingen ej tilltror sig med trygg- och säkerhet kunna biwista gudstjensten der¬
städes.
Och som den förordnade urskillningsdeputationen under d. 17 Novembr.
sidstl. remitterat detta målet till riksens ständers plena; så fant ståndet icke alle¬
nast godt, åt det samma hwad stamboken beträffar, för sin del bifalla, utan och
hos de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit samtycke hörsam- tjenst- och wän-
ligen recommendera.
Twenne deputerade ifrån bondeståndet ankommo, som näst hörsam och wän-
lig hälsning ifrån sitt stånd begärte, åt secrete utskottets gjorde föreställning, om
cronobåtsmansindelningen i Blekingen måtte hwila, till des bondeståndet fått
tillfälle, åt först communicera detta ståndet sina tanckar deröfwer, hwilcket
straxt bewiljades, låtandes h:r t al em an förmäla ståndets wänka hälsning
tilbaka, hwrmed de togo afträde.
Sedan uplästes kongl. commercecollegii memorial,3 n:o 69, tom 1, af d. 29
Jan. sidstl. af innehåll, åt som Hans Kongl. Maij:t lärer till riksens ständer hafwa
remitterat en af h:r agenten Nordencrantz ingifwen supplique, hwarigenom
bem:te agent skall söka, åt i kongl. commercecollegio på något sätt winna in¬
träde; så är kongl. collegium, i anseende dertill, åt denne ansökning tyckes wara
des ledamöter närarörande, föranlåten, åt i hörsamhet begjära, det täckes riksens
ständer lemna kongl. collegio tillfälle, att derwid fa inkomma med sine på¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 1.
2 Sekreta utskottets arkiv, R 2869, Rådets extraktprotokoll och remisser, fol. 1-21. Jfr. sid. 239,
not 3.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 69.
1747 den 7 februari
303
minnelser, innan ärendet till skärskådande och afförande warder företagit;
hwilcket bewiljades.
Widare uplästes riksdagsmannens h:r Anders Hellströms ingifne memorial,1
n:o 70, tom 1, af detta dato, hwaruti han berättar, huruledes han å Torneå stads
wägnar, hos riksens ständers deputation öfwer de finska ärendeme gjordt ansök¬
ning, om någon ersättning för bem:te stads i sidsta kriget med Ryssland lidne
skada. Men som ber:de deputation genom extract af protocollet under d. 15
Januarii sidstl. sig utlåtit, åt den efter des instruction med denne ansökning sig
icke kan befatta, emedan Torneå stad är afskild ifrån storförstendömet Finland,
så anhåller bem:te Hellström, om ståndets recommendation till de öfrige
resp:e stånden, det måtte denne stads ansökning af riksens ständer uptagas,
skjärskådas och afhielpas.
H:r borgmästaren I n g m a n hölt före, åt Torneå stads deruti sökte ersättning
för anwänd omkostnad på expresser till 550 dir k:mt, bör af kl. statscontoiret, så¬
som andre krigsomkostnader betalas, men det öfrige om skadestånd för inquart-
ering med mera, undersökas af finska deputationen.
H:r borgmästaren Jernstedt föreslog, åt det ena med det andra kunde re¬
mitteras till deputation öfwer de finska ärenderne, hwilcket ståndet biföll och på
följande sätt expedierades:
Åt som Torneå stad är belägen längst norrut med gräntsen af storförstendömet
Finland och till en stor del består af finska inbyggare, som med des grannar i
Finland, haft nog kjänning af sidsta kriget, så håller borgareståndet före, åt
ber:de stads ansökning om skadestånd efwen kunde remitteras till riksens
ständers förordnade deputation öfwer de finska ärenderne, åt behörigen skjär¬
skådas och utarbetas, hwilcket ståndet jemwäl hos de öfrige resp:e stånden till
gunstbenägit bifall, hörsam- tjenst och wänligen bordt anmäla.
1 lika måtto uplästes råd- och riksdagsmannen ifrån Ulricaehamn h:r Johan
Stenströms memorial1 2, n:o 71, tom 1, och anhållan, åt ber:de stad genom
ståndets biträde och förord hos de öfrige resp:e stånden måtte förhielpas till den
3:dje dels återbekommande, af accisen och bakungspenningarne, till understöd i
magistratens aflöningsstat, som staden efter drottning Christinas privilegio af d.
25 Febr. 1642 innehaft och nyttjat till och med åhr 1680.
H:r borgmästaren In gm an begjärte wäl i förstone, åt denne saken måtte
hwila och lemnas honom till communication; men sedan åtskillige af ståndets
herrar ledamöter sig utlåtit, åt detta mål kunde remitteras till cammaroeconomie
och commercie samt tulldeputationernes gemensamma betänckjande, hwarest
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 70.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 71.
304
1747 den 7 februari
hrr borgmästaren Ingman kan blifwa hörd, så begaf han sig härtill, hwilcket på
ofwanförmälte sätt expedierades.
Widare uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckjande1, n:o 2, tom
4, af d. 5 hujus, angrde Paul Fried. Koppens sökte belöning,1 2 för uptäckandet af
silfwer och kopparsmältningarnes förbättrande här i riket, hwilcket till alla delar
bifölls och expedierades ut in actis.
Twenne deputerade ifrån bondeståndet ankommo, och näst hörsam och wän-
lig hälsning ifrån sitt stånd, recommenderade
1 ro secrete deputations betänckande,3 nro 12, tom 3, af d. 30 Januarii sidstl.
angrde cronorusthållet Ruda under Smålands cavallerieregemente nro 100 ett
hälft i Callmare lähn, Hadbörds4 härad och Högby sochn belägit, som genom
Kongl. Maijrts nådige resolrn under d. 26 Junii 1744 rusthållaren Petter Måns¬
son tillerkjänt blifiwit, men swågern Erich Bengtsson förmenar sig till hälften
neml. %-del wara berättigad, hwartill deputationen jemwäl styrckt och
2ro prästeståndets extractum protocolli5, nro 5, af d. 31 Januarii sidstlre af in¬
nehåll, åt Hans Kong!. Maijrt må hafwa fria händer, wid hwad tillfälle och före¬
fallande öpning Hans Maijrt sielf behagar hrr hofmarskalcken Broman med
wärckelig befordran ihogkomma, hälst till det nu ledige presidentsembetet uti
Kongl. Maijrts och riksens commercecollegio, hwarest hrr hofmarskalcken i
flere åhr warit assessor och jemte hofmarskalckssysslan nu är älsta commerce-
råd.
Hrr j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman lofwade å ståndets
wägnar, åt begge desse mål straxt skulle företagas och afgjöras, samt lät i öfrigit
förmäla ståndets wänliga hälsning tilbaka, hwarmed de afträdde.
Och sedan nyssberrde betänckande och extractum protocolli blifwit upläste,
hwilcka det ärbara bondeståndet i dag bifallit; så fant ståndet jemwäl godt, åt
dem till alla delar bifalla och påskrifwa låta, ut in actis.
5. d. Remitterades vice borgmästaren Humles 2:ne memorialer, tillika med en del
af loflre magistratens och borgerskapets i Wasa insände skrifvelse, af d. 7 Nov.
nästl. åhr, samt dertill hörige protocoller, till ståndets hrrr deputerade öfwer riks-
dagsfullmagterne, som icke allenast behagade, åt deröfwer fordersammast in¬
komma, med sitt utlåtande, utan och så snart möijeligit är, med sitt project och
1 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 2.
2 Bergsdeputationens arkiv, R 2888, fol. 1572-1575.
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 12.
4 Läs: Handbörds.
5 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 5.
1747 den 7 februari
305
betänckjande, huruledes slike swårigheter, igenom ett reglemente för framtiden,
måge kunna utur wägen rödjas.
Sedan uplästes lieutenantens och kongl. lifdrabantens h:r Lars Hästskous an¬
sökning,1 n:o 72, tom 1, åt i anseende till anförde skjäl och omständigheter er¬
hålla capitains caractére, samt åt framdeles och wid sig yppande tillfälle blifwa i
nåder hugnad med ständig indelning wid något regemente, då den lön han nu åt-
niuter, utan åt derföre gjöra tjenst, kan blifwa för cronan bespard, och han sielf
efter förtjänst hulpen.
Och emedan så wäl ridderskapet och adelen, som prästeståndet under d. 22
och 24 Januarii sidstl., sådant behagat åt bifalla, så fant jemwäl ståndet godt, åt
gifwa dertill sitt samtycke.
Derefter uplästes ett utdrag af protocollet,1 2 n:o 1, tom 6, hållit hos riksens
ständers bewillningsdeputation af d. 28 Januarii sidstl. tillika med prästeståndets
extractum protocolli3, n:o 6, af detta dato, som icke allenast till alla delar bifaller
förber:de bewillningsdeputations förslag, utan och i anseende till högsta nöd-
wändigheten recommenderar samma ärende till skyndesam wärckställighet,
neml. åt alla tillgångar och utwägar, warda upsökte och nyttjade, som efter lag
och laga stadgar, böra och kunna lända rikets ständiga inkomster till förmering,
komma statswärcket till underhjelpande, samt förskaffa inwånarne någon lind¬
ring och lisa. Och åt detta ärende kunde till cammar, oeconomie och commerce-
deputationen remitteras, åt gjöra sig i det nogaste underrättad, om alla cronan
tillhörige fastigheter och egendomar, som på hwarjehanda sätt kunna wara till
enskylte personer uplåtne, eller annars af dem innehafwas, huru en skjälig
afkomst och ingjäld, utaf slika cronolägenheter må kunna dels winnas och dels
förbättras, med mera, hwilcket ståndet jemwäl fant godt, till alla delar åt bifalla
och påskrifwa låta, ut in actis.
Widare uplästes secrete utskottets extractum protocolli4, n:o 9, tom 2, af d. 26
Januar. sidstl. och deruti gjorde föreställning, åt det uti Kongl. Maij:ts nådige
förordning5 af d. 10 Aug. åhr 1741 angående wisse utrikes ifrån inkommande
warors beläggande med en consumtionsaccis, de handlande af borgerskapet
förunte ett åhrs anstånd, med ber:de consumtionsaccis betalande måtte uphöra,
och åt bem:te accis strax wid warornes inkomst och förtullande, samt innan de¬
ras afhämtande tillåtes, af de handlande må erläggas.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 72.
2 Borgarståndets arkiv, R 1301, Bevillningsdeputationen, nr 1.
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 6.
4 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 9.
5 Årstrycket: Kongl. Maj.ts förnyade nådige förordning, angående wisse utrikes ifrån inkom¬
mande warors beläggande med en consumtions afgift eller accis, den 10 augusti 1741. Tryckt
i Modée 3, sid. 1689-1690.
306
1747 den 7 februari
Men som ståndet fant detta wara för de handlande alt för swårt, som ändå
måste sittja uti anseenliga förskotter, för wahrornes inkjöpande, fracht, assecur-
ance, tull och umgjälder, med mera, innan den kan debiteras och i penningar för-
wandlas, ty hölt ståndet nödigt, åt deremot gjöra behörig föreställning hos de
öfrige resp:e stånden, och nu straxt igenom 2:ne deputerade hos präste- och
bondestånden begjära, det wille de innehålla med sina utlåtelser häröfwer, till
des ståndet först fadt tillfälle åt yttra sina tanckar: Hwartill förr borgmästarne
S c h u 11 é n och Lange deputerades, som efter någon stund kommo tilbaka
och berättade, åt begge desse resp:e stånden lefwat, åt wilfara ståndet härut¬
innan.
Yttermera uplästes ett utdrag af protocollet1, n:o 11, hållit kongl. rådcam-
maren d. 14 Novembr. nästkt åhr, angrde academiecancellernes förr riksrådens
grefwe Carl Gyllenborgs, grefwe Tessins och grefwe Johan Gyllenborgs under¬
dånige hemställande,1 2 om icke cancellerssecreterarne kunde niuta den för-
monen, åt lika med registratoren hos justitiaecancelleren, samt auditeurerne wid
de wärfwade regementerne, uti tour och heder blifwa ansedde, och således hof-
rätter, collegier, med andre wederbörande anbefallas, desse secreterare wid tjen-
lige ledigheter anmäla, och dem efter tour och skickelighet på deras underdånige
förslager upföra, hwilcket ärende Hans Kongl. Maij:t med riksens ständer till
deras utlåtande welat i nåder communicera.
Och ehuruwäl ridderskapet och adelen med prästeståndet, sådant under d. 24
Januarii sidstl. bifallit, så fant dock ståndet godt, åt låta dermed anstå tills
widare, och åt man får expeditionen ang:de förr borgmästarnes rang.
S. d. Uplästes secrete utskottets extractum protocolli3, n:o 7, tom 2, af d. 30 Janu¬
arii sidstl. med derwid fogade extract af finska deputationens protocoll4 under d.
28 d:o om för majorens baron Hindrich Wredes befordran till den efter Hans Ex-
cellence för riksrådet baron Stiernstedt ledigwarande landshöfdingebeställning på
gräntsen.
Och ehuruwäl prästeståndet i dag simplicitet bifallit ridderskapet och adelens
utlåtelse häröfwer som är intagen i sidsta plenidags protocoll, så fant dock
ståndet godt, åt meddela derå en sådan resolution.
Borgareståndet håller före, åt Deras Excellencier förr riksens råd kunde wid
detta tillfället lemnas fria händer, åt utnämna majoren friherren Hindrich Wrede,
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 11.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 73.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 7. Jfr. sid. 297, not 1.
4 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, Bilaga till nr 7. Jfr. sid. 297,
not 2.
1747 den 7 februari
307
ibland andre meriterade och skickelige män på deras underdånige förslag, till
den ledige landshöfdingebeställningen i Carelen, Sawolax och Kymmengårds
lähn, och önskar för sin del i underdånighet, det Hans Kongl. Maij:t i nåder
täcktes gjöra finska nationens åstundan ett nöije, genom wälbemite h:r major
Wredes befordran till ber:de landshöfdingedöme, hwilcket straxt uplästes och
justerades.
S. d. Bewiljades h:r Grahn uppå h:r Weikers begifwande, communication af
begge den senares hos ståndet inlagde skrifter,1 n:o 73, tom 1, ang:de bagare-
embetets i Carlscrona påstådde frihet, åt sielfwa fa införskrifwa spannemål till
sina bagerier, dock förklarade h:r Weiker sig härwid, åt han i senare skriften sielf
rättat ett el:r annat ord, som han i den förra funnit af förseende wara infört, lofw-
andes h:r G r a h n , åt med första deröfwer afgifwa sin förklaring, som behörigen
påskrefs.
Sedan uplästes ridderskapet och adelens protocolli2, n:o 8, af detta dato,
ang:de bonden och riksdagsfullmägtigen ifrån Elfsborgs lähn Olof Assarssons
emot bondeståndet anförde beswär, hwarwid ridderskapet och adelen achtadt
nödigt, åt det ärbara bondeståndet måtte wänligen anmodas, åt till nästa plenum
afgifwa en omständelig berättelse, om alt hwad uti detta mål förelupit, på det se¬
dermera härom må kunna fattas det slut, som med lag och riksdagsordningen en-
ligit kan wara. Men ståndet fant godt, åt låta detta tils widare hwila.
S. d. Uplästes vice häradshöfdingen Petter Bröms Isakssons hos borgareståndet
gjorde ansökning,3 n:o 74, tom 1, åt i anseende så wäl till des långliga tjenstetid
och torftiga tillstånd, som ock åt åtskillige ordin, häradshöfdingebeställningar un¬
der påstående riksdag på en gång kommit åt besättjas, af mycket yngre v. härads-
höfdingar både till åhr och förtjenster, än han är, blifwa försedd med riksens
ständers underdånige föreskrift till Hans Kongl. Maij:t., åt wid första förefallande
öpning, till någon honom anständig beställning i nåder befordras, och åt Hans
Maij:t, till den ändan täckes nådigst anbefalla kongl. Swea hofrätt, åt upföra
honom på sitt underdånige förslag, till någon ledig häradshöfdingebeställning; nu
emedan af Kongl. Maijits och riksens Swea hofrätts under d. 24 Januarii 1737 och
20 Januarii innewarande åhr utgifne och för ståndet upwiste 2:ne wittnesbörder,4
befans, det vice häradshöfdingen Petter Bröms Isaksson efter wäl anlagde studier
wid academien, har icke allenast wid landscancelliet i Upsala blifwit brukad, utan
j Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 73.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 8.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 74.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilagor till nr 74.
308
1747 den 7 februari
och fölgt med åtskillige häradshöfdingar på tingen, samt genom protocollers
förande sig öfwat, till des han wid mognare åhren i Decembr. månad 1728 erhållit
tillstånd, åt wid kongl. hofrätten auscultera, och åhr 1731 till vice häradshöfdinge
blifwit förordnad, så åt han nu redan i 16 åhrs tid ut åtskillige jurisdictioner
domaresysslan förestådt, och des emellan hwarjehanda angelägna rättegångsmål
både uti kongl. hofrätten och annorstädes utfört, samt uti alt detta wist så
tillräckelige prof af kunskap och erfarenhet, uti de domareembetet tillhörande
stycken, åt kongl. hofrätten förklarat sig gjerna se, det bem:te vice häradshöfdinge
till någon honom anständig beställning kunde befordrad warda; fördenskull och i
anledning häraf har borgareståndet för sin del blifwit föranlåtit, åt samtycka, det
må vice häradshöfdingen Bröms Isaksson af riksens höglofl. ständer ej allenast
hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas till häradshöfdingecaracters och
fullmagts erhållande, utan och till wärckelig befordran wid första förefallande och
honom anständig öpning efter skickelighet och förtjenster, hwilcket med de öfrige
resp:e stånden till gunstbenägit bifall hörsam- tjenst- och wänligen communiceras.
S. d. Uplästes vice häradshöfdingens Albrechts Grefesmiihls hos borgareståndet
gjorde ansökning,1 vid. n:o 45, tom 1, åt i anseende så wäl till des långliga tjenste¬
tid, som ock åt åtskillige mindre förtjente, honom under påstående riksdag för-
bigådt, blifwa försedd med riksens höglofl. ständers underdånige föreskrift, till
Hans Kongl. Maij:t, åt honom må till en början, med häradshöfdingecaracter och
fullmagt i nåder hugna, samt sedan wid förefallande öpning med wärckelig
häradshöfdingesyssla benåda.
Och emedan af Kongl. Maij:ts och riksens Swea hofrätts under den 3:dje Mar-
tii 1742 utgifne och för ståndet upwiste wittnesbörd befans, det vice härads¬
höfdingen Albrecht Grefesmtihl efter anlagde studier åhr 1730 blifwit auscultant
och 2:ne åhr derefter förordnat till actor wid en commission i Ångermanland,
samt altifrån åhr 1734, såsom vice häradshöfdinge uti åtskillige jurisdictioner
domaresysslan förestådt, ej åt förbigå, det han åhr 1745 skall warit ledamot uti
en här i staden af Kongl. Maij:t i nåder anbefald öfwerrätt och således på 18
åhret sin tid uti Kongl. Maij:ts och cronans tjenst utan någon lön tilbragt;
fördenskull pröfwade borgareståndet skjäligit, åt efwen för sin del samtycka till
bem:te vice häradshöfding Grefesmiihls ansökning, så om häradshöfdinge¬
caracters och fullmagts erhållande, som wärckelig befordran wid förefallande
öpning, efter skikelighet och förtjenster. Hwilcket med de öfrige resp:e stånden
härsam- tjenst- och wänligen communiceras.
Borgarståndets arkiv, R 1296, lnkomne memorialer, nr 45. Jfr. sid. 268, not 2.
1747 den 7 februari
309
S. d. Uplästes auditeurens wid kongl. ammiralitetsesquadren här i Stockholm h:r
Hans Brases hos borgareståndet gjorde ansökning, vide n:o 43, tom 1, åt i an¬
seende till des långlige och trogne tjenster, samt torftige tillstånd warda hugnad,
med riksens höglofl. ständers underdånige föreskrift till Hans Kongl. Maij:t, åt
honom till någondera af de i kongl. Åbo hofrätt nu ledige warande assessors-
beställningar i nåder befordra. Och emedan bem:te auditeur redan ifrån åhr 1721
och således på sjette och tjugunde åhret, efter förut wäl anlagde studier och aus-
culterande, förestådt des ännu innehafwande auditeursbeställning, wid ammiral-
itetet härstedes, och under samma tid för des befundne skickelighet och wälför-
wärfwade förtjenster, flere resor är worden Kongl. Maij:t till nådig befordran wid
mindre sysslor i underdånighet föreslagen;
fördenskull och i anledning så wäl deraf, som Kongl. Maij:ts nådige bref till
samtefe des och riksens hofrätter om auditeurers befordran i gemen, samtycker
borgareståndet för sin del, åt h:r auditeuren Brase må af riksens höglofl. ständere
i underdånighet hos Hans Kong], Maij:t anmälas, åt wid förefallande och honom
anständig öpning i nåder befordras, efter des wälförwärfwade skickelighet och
förtjenster. Hwilcket med de öfrige resp:e stånden hörsam, tjenst- och wänligen
communiceras.
S. d. Föredrogs auditeurens wid Hälsingeregementet h:r Olof Swedritz hos
borgareståndet gjorde ansökning,1 n:o 75, tom 1, åt i anseende så wäl till des
långlige tjenstetid, och torftiga tillstånd, som och, åt åtskillige mindre förtjente,
honom under påstående riksdag förbigådt, blifwa försedd med riksens höglofl.
ständers underdånige föreskrift till Hans Kongl. Maij:t, åt honom wid förefallande
öpning med anständig befordran i nåder ihugkomma.
Och emedan bem:te auditeur efter Kongl. Maij:ts och riksens Swea hofrätts
under d. 22 Decembr. nästkt åhr, utgifne wittnesbörd,2 befinnes, åhr 1731 hafwa
blifwit auscultant, åhr 1732 antagen till criminelprotocollets förande i hög-
bem:te hofrätt och åhr 1733 till ofwanber:de auditeursbeställning i nåder be¬
fordrad, fördenskull finner borgareståndet för sin del skjäligit, åt samtyckja, det
må auditeuren Swedritz hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas, åt wid
förefallande och honom anständig öpning i nåder befordras, efter skikelighet
och ägande förtjenster; hwilcket med de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst-
och wänligen communiceras.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 75.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 75
310
1747 den 14 februari
S. d. Uplästes fåltsecreterarens h:r Petter Nortmans hos borgareståndet gjorde an¬
sökning,1 vide n:o 44, tom 1, åt i anseende så wäl till des långlige och trogne tjen-
ster, samt torftiga tillstånd, som och åt åtskillige mindre förtjente honom under
påstående riksdag förbigådt, blifwa försedd med riksens höglofl. ständers under¬
dånige föreskrift till Hans Kongl. Maijtt, åt wid förefallande och honom anständig
öpning i nåder befordras.
Nu emedan bemälte fältsecreterare redan åhr 1729 till cancellist wid kongl.
fortificationscontoiret är worden antagen, och ifrån åhr 1737 till 1742 har för-
waltat fältsecretereraretjensten i Finland, till des han åhr 1743 kommit åt föra
protocollet i den förordnade kongl. defensionscommissionen, samt derpå d. 26
Aug. samma åhr, med Hans Kongl. Maijtts nådigste fullmagt blifwit försedd, åt
wara fältsecreterare wid den bohuslähnska armeen, hwarwid han gjordt tjenst till
campagnens slut, då han åter måst träda till sin första cancellistbeställning och
ringa lön wid kongl. fortificationscontoiret tilbaka. Ty finner borgareståndet för
sin del skjäligit, åt samtycka, det må fältsecreteraren Nortman hos Hans Kongl.
Maijtt i underdånighet anmälas, åt wid förefallande och honom anständig öpn¬
ing i nåder befordras efter skickelighet och wälförwärfwade förtjenster;
hwilcket med de öfrige resp:e stånden hörsam tjenst och wänligen commu-
niceras.
Såsom borgareståndet för godt funnit, åt till sin betjening, så under riks-
dagarne, som des emellan, wid ståndets cancellie antaga en waktmästare, och
stadstjenaren Arfwed Holm, hwilcken utom det, han flere åhr upwaktat wid råd¬
huset här i staden, nu på andra riksdagen, blifwit brukad i ståndets ärender, och
de samma med all flit och trohet förrättat; altså warder bemtte Holm, jemte sin
stadstjenaresyssla, härmed af borgareståndet antagen och förordnad, till wakt¬
mästare wid ståndets sammankomst och des cancellie; åliggandes honom, åt
derwid, icke allena under påstående riksdagar betjena ståndet och cancelliet med
behörig flit, tro och beskjedelighet, utan och des emellan directeurerne af stånd¬
ets cancellie uti de ärender, som honom till ståndets tjenst kunna anbefalte
blifwa; hwaremot han wid hwarje riksdag hafwer åt åtniuta det salarium, som
ståndet pröfwar skjäligit för honom att utsättja. Ut supra.
Den 14 Februari i 1747
S. d. Justerades protocollet af d. 31 Januarii och 7 Februarii sidstl
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 44. Jfr. sid. 268, not 2.
1747 den 14 februari
311
Derefter utfärdades följande expedition uppå h:r Thom. Plomgrens föreställning
och med ståndets enhälliga samtycke.
Sedan borgareståndet sidstl. plenidag, i anledning af högw. prästeståndets och
ärbara bondeståndets, det samma meddelte yttrande, n:o 31, tom 9, ang:de presi-
dentskapets besättjande i Kongl. Maij:ts och riksens commercecollegio, funnit
godt åt dertill lemna des bifall och samtycke; så har hos borgareståndet kommit
under ytterligare öfwerwägande, huru det för Kongl. Maij:ts och cronans tjenst
och bästa, lika så nyttigt och angelägit wara will, åt presidentsembetet i Kongl.
Maij:ts och riksens cammarcollegio, må ju förr des hellre besättjas, i anseende
till de der dageligen förefallande angelägna ärender, som fordra ett så skynde-
samt, som rättwist slut och afgjörande. Hwilcket borgareståndet aktade nödigt,
åt till de öfrige resp:e ståndens benägna samtycke, hörsam tjenst och wänligen
öfwerlemna.
Wid detta tillfället dikterade h:r rådman Kyronius följande till proto-
collet:
Som det högt:de ståndet lemnat sitt benägna bifall till presidentskapets besätt¬
jande i kongl. cammarcollegio, så kan jag af samwetets kjänbara öfwertygelse ej
undgå, åt hos det wällofl. ståndet i hörsamhet anhålla och underställa följande
skjäl och omständigheter för min wärdaste och högtförtjente landshöfdinge h:r
Carl von Groth:
Det kan ej wara det högt:de borgareståndet obekant, huru denne herren ifrån
sin ungdom warit opdragen wid cammarwärcket, så åt efter mitt oförgripeliga
tycke, näppeligen någons insikt och förwärfwade kunskap samt förtjenster till
detta embetets wärdige förestående, kunna emot h:r landshöfdingens von Groths
förliknas, hwarföre jag ock wördsammast hemställer, om icke h:r iandshöf-
dingen von Groth, såsom en ganska högt förtjent, i cammarwärcket opfödd,
samt för gudsfruktan och andrea wärckeliga dygdeförmoner, öfwer hela riket
kjänd herre, måtte af det wällofke borgareståndet, till de andra respective
stånden blifwa nämd och recommenderad, till erhållande af det ledige president-
skapet i kongl. cammarcollegio.
Men ståndet fant betänckeligit, åt för denne gången utnämna några candidater
till presidentskapet i kongl. cammarcollegio. S.
S. d. Uplästes öfwerstens h:r grefwe David Fröhlichs memorial1, n:o 76, tom 1, till
riksens ständer och deruti andragne beswär öfwer Kongl. Maij:ts nådige resolution
af d. 8 Decembr. nästl. åhr, ang:de officerames och stabsbetjenternes af högstsal.
drottningens uti Strahlsundske guarnizonen liggande lifregementes så kallade
Borgarståndets arkiv, R 1296, lnkomne memorialer, nr 76.
312
1747 den 14 februari
service af pommerske landtständer™, hwilcket memorial ridderskapet och adelen
d. 21 och prästeståndet d. 24 Januarii sidstl. till riksens ständers secrete utskott re¬
mitterat, det borgareståndet jemwäl fant godt åt bifalla och påskrifwa låta.
S. d. Justerades åtskillige §§ af ståndets allmänna beswär,1 n:o 3, tom 8, som h:r
borgmästaren C e r v i n utarbetat och serdeles 36 § om Boråhs stads handel, wid
hwilcket tillfälle, ståndet uppå sina h:rr ledamöters föreställning i allmänna
beswärsdeputationen, fant godt, åt begifwa sig ifrån den 1 § om städernes jord, 21
§ om skråembeten och handtwärckare, samt 27 § om magistraternes förpassningar
öfwer norska gräntsen, så åt de aldeles komma åt uteslutas, blifwandes de i depu-
tationen approberade 11 §§ gifne till cancelliet, åt renskrifwas och med de öfrige
resp:e stånden communiceras.
S. d. Fants godt, åt deputera sex st:n af ståndets förr ledamöter, neml. förr borg-
mäst:e Herkepaeus, Urlander, Cervin, Wetterstedt, Bonander och Uggla, åt i stånd¬
ets cancellie emellan plenidagarne, igenomläsa de ifrån deputationerne inkom¬
mande betänckanden, och i ståndet erhindra, om deruti finnes något, som rörer
ståndets interesse, på det icke något oförmodekt må förekomma, och till ståndets
skada passera igenom ståndens plena, serdeles emot riksdagens slut, då mycket är
åt syssla.
Sedan uplästes Götheborgs stads riksdagsfullmägtiges för justitiaeborgmästar-
ens Paul Ekermans och handelsman för Nicolas Sandbergs till riksens
ständers urskillningsdeputation ingifne memorial1 2, n:o 77, tom 1, och ansök¬
ning, om ändring uti det genom kongl. förordningen af d. 12 Octobr. 1743
föreskrefne sättet till magistratspersoners och riksdagsmäns wahl, med mera
hwarmed wäkte deputation genom behörig påskrift af d. 28 Novemb. sidstl. åhr,
förklarat sig emot 1727 åhrs reglemente till riksdagarnes förkortande icke kunna
befatta.
Och ehuruwäl förber:de Götheborgs stads riksdagsfullmägtige nu hemstälte
till borgareståndets bepröfwande, huruwida ståndet skulle behaga, åt in uti
ber:de ansökning, och sig den samma, antingen ibland ståndets allmänna beswär
antaga eller och serskilt, hos de öfrige resp:e stånden, såsom en gemensam sak
anmäla; dock som ståndet sielf gifwit anledning till den åberopade kongl.
förordningen af åhr 1743, som i nåder förklarar, åt vota skola räknas efter borg-
erskapets utskylder; så kan ståndet icke någon ändring deruti tillstyrckja eller
sig dermed widare befatta.
1 Borgarståndets arkiv, R 1303, Allmänna besvärsdeputationen, nr 67.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 77.
1747 den 14 februari
313
Sedan uplästes secrete utskottets extractum protocolli1, n:o 10, tom 2, af d. 11
Febr. sidstl. och deruti gjorde hemställande, om icke alla rusthållare, och de så
wäl till soldate- som båtsmanshåll indelte rotar, hwilcka äro hågade, och finna
sin räkning wid, åt tillsättja karlar och hästar, måge hädanefter hafwa full frihet
åt recrutera, utan åt wara bunden till något wist antal af vacancer inom regemen¬
tet el:r compagniet, men åt de rusthåll och rotar, hwilcka än längre skulle åstun¬
da stå vacante, erlägga vacanceafgiften, efter den förening, som wid general-
förrådscassans inrättande med hwarje regemente öfwerenskommen är, hwilcket
uppå h:rjustit.borgmästarens och talemans proposition en-
hälleligen bifölls.
Dock hölt h:r borgmästaren I n g m a n före, åt wid ordet rotar kunde tilläg¬
gas nummer, på det städerne efwen måtte hafwa frihet åt completera sina
båtsmän, i falla ingen öfwerenskommelse med cronan, på denne riksag, efter det
under arbete warande projectet kan träffas, om pengars presterande i stället för
ständernes båtsmän in natura.
Hwaraf h:r borgmästaren C ervin feck anledning åt hemställa, om icke
ståndet behagade, genom underdånig skrifwelse till Hans Kongl. Maij:t å nyo
påminna, om den under arbete warande båtsmansjemkningen för samtel.
städerne, på det, åt den samma, såsom ett fundament, må kunna wara till hands
enär projectet till accordet med cronan om båtsmanshållet ankommer.
Men h:r borgmästaren Boberg utlät sig, åt som man alt hittils icke kunnat
fa ber:de båtsmansjemkning af wederbörande collegier neml. kongl. ammiral-
itets, samt cammar och commercecollegeirne, ehuru trägit han derom å ståndets
wägnar påmint, så tycker han wara bäst, åt hos Hans Kongl. Maij:t i under¬
dånighet anhålla, det högbem:te collegier måge i nåder anbefallas, åt lefwerera
ifrån sig acten, med hwad de dertill gjordt, på det ståndet sielf, må derom sin
emellan kunna öfwerenskomma.
Men som de fleste af ståndets h:rr ledamöter i anledning af det, som tillförene
i ståndet härom passerat, höllo det för omöijeligit, så befaltes, åt expeditionen
härom till Hans Kongl. Maij:t skall inrättas efter h:r borgmästaren Cervins
yttrade mening. S.
S. d. Upwiste borgmästaren och riksdagsfullmägtigen ifrån Söderkiöping h:r Lars
Bonander behörig fullmagt af loft. magistraten och borgerskapet i Chri-
stinashamn, dat. d. 9 hujus, åt efwen wara ber:de stads riksdagsfullmägtig i deras
afl. borgmästares och riksdagsmans Gröndahls ställe, som under påstående riks¬
dag med döden afgådt, hwilcken uplästes och godkändes; kommandes sielfwa
Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 10.
314
1747 den 14 februari
originalet i kongl. cancelliet åt ingifwas, sedan behörig afskrift i ståndets cancellie
ad acta blifwit forwarad.
Derefter uplästes secrete utskottets extractum protocolli1, n:o 11, tom 2, af d.
12 i denne månad, hwarmedelst gifwes riksens ständers plena wid handen, åt se¬
crete utskottet af åtskiliige omständigheter blifwit föranlåtit, åt låta uti häkte in¬
mana handelsman Cristopher Springer. Och som rikets trygg- och säkerhet
fordrar, åt denne sak med möijeligaste tysthet blifwer handterad, hälst målen äro
af den egenskap, åt de till följe af riksdagsordningens 13 § af secrete utskottet
böra uptagas, undersökas och dömas, så har secrete utskottet efter des ålagde
plikt och enligit rikets fundamentale lagar tagit sig denna sak före, och utsedt
tolf af sina ledamöter, hwilcka likmätigt lag och förordningar, hafwa efter aflagd
domareed, om detta mål åt ransaka och döma; wiljandes secrete utskottet ej un¬
derlåta, åt så snart saken hunnit till slut, deraf lemna riksens ständers plena be¬
hörig del.
1 lika måtto uplästes en af Springers hustru Christina Tottie i dag till riksens
ständer ingifne memorial och ansökning,1 2 n:o 78, tom 1, åt ber:de des man,
måtte utur arresten blifwa lösgifwen och på fri fot stäld, samt åt det brott, han
kan hafwa begådt, må emot honom inför wederbörl. domstohl angifwas, ransa-
kas och afdömmas.
En och annan af ståndets herrar ledamöter förmente åt hustru Totties memo¬
rial ej hade bordt emottagas.
Men h:r borgmästaren Ingraan förestälte, huru ömt det måtte wara för en
beskedelig hustru, åt se sin man i sådan olycka stadd, som Springer nu är, och åt
hon af den allmänna lagen tyckes hafwa anledning till sin begäran.
H:r borgmästaren Boberg påminte, åt ståndet icke kan befatta sig med hennes
begäran, såwida secrete utskottet allenast lemnat ståndet hwad Springer angår ad
notitiam, utan kan hon anmäla sig derom hos den förordnade commissionen.
Ståndet biföll detta och befalte åt följande resol.n skulle skrifwas på memo¬
rialet, samt henne återställas.
Borgareståndet kan sig härmed icke befatta, utan har supplicanten åt dermed
wända sig till den öfwer des man af riksens ständers secrete utskott förordnade
commission.
Utlåtandes sig härwid h:r borgmästaren Wetterstedt,at som han ingen
kunskap äger, om sakens beskaffenhet, mera än hwad secrete utskottet nu
tillkjänna gifwit, så lemnar han den på secrete utskottets förr ledamöters
samwete och answar.
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 11
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne metnorialer, nr 78.
1747 den 14 februari
315
Sedan föredrog h:r Thom. Plomgren lofl. borgerskapets här i staden, på inne-
warande riksdag ingifne memorial, och ansökning,1 n:o 19, tom 1, åt den provi¬
sion, som förmyndarecammaren enligit 1667 åhrs inrättning, wid inventariers
uprättande niuter af borgeliga sterbhus härstädes till half procent af summa in-
ventarii måtte inskränckas, till sterbhusets behållna egendom, sedan gjäld och
skuld samt begrafningsomkostnaden, med mera oumgängeligit, förut afdragit är,
hwilcket mål riksens ständers urskillningsdeputation emot 1727 åhrs reglemente
till riksdagarnes förkortande ej welat uptaga, utan genom påskrift af d. 13 Nov.
nästl:t åhr, förklarat sig dermed icke kunna befatta.
Hemställandes h:r Plomgren fördenskull till ståndets godtfinnande, om det
icke skulle behaga, åt härutinnan biträda borgerskapet, hwarmed h:r Nettelblad
och hrr B e t u 1 i n instämde.
Men hrr rådman F a g g o t påminte, åt förmyndarecammaren, som har åt
syssla med inventariers uprättande och hwad deraf dependerar i alla ofrälse
sterbhus här i staden, har en widlyftig betjening åt underhålla, såsom assistenter,
notarier och curatores ad litern, samt bokhållare, contoirsskrifware och under-
betjente; och i fall provision skulle minskas emot första inrättningen af åhr 1667
och Kongl. Maijrts nådige förklaring i resol. på Stockholms stads underdånige
beswär wid riksdagen i Halmstad åhr 1678, hwilcka documenter äro såsom
stadsens privilegier åt anse, så skulle hela wärcket, som i så många åhr till de
omyndigas nytta och säkerhet blifwit uprätthållit, förfalla, hälst den
förmyndarecammaren bestådde differencen af omyndige barns medel, emellan
414 och 6 procent aldrig till löhningar anwändas, utan endast och allenast, åt
stoppa oförmodeliga skador och förluster på origtige debitores. Dertill med
förmår 1678 åhrs resofn uttryckeligen, åt creditorerne i gjäldbundne sterbhus
böra sielfwa bestå den omrörde provisionen af deras fordringar, för det sterb-
huset till deras nytta och tjenst blifwit utredt, så åt det icke må lända enckjan el:r
barnen på deras behållne egendom till gravation. Hwartill kommer, åt lofl.
borgerskapet här i staden gjordt en dylika ansökning wid 2:ne riksdagar till¬
förene, men begge gånger fådt afslag, och således icke bordt komma dermed
igen emot reglementet om riksdagarnes förkortande af d. 6 Octobris 1738, 4 §.
H:r Plomgren förmente, åt en enckja som will, åt des afledne mans skuld till
fullo skall blifwa betalt, afdrager aldrig provisionen af borgenärens fordran,
utan betalar hela räkningen hwarigenom hon och barnen allena får kjännas wid
provisionen.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 79.
316
1747 den 14 februari
H:r borgmästaren Boberg biföll h:r Plomgren, och tyckte, åt det kunde
jemkas emellan högt:de magistraten och borgerskapet.
H:r j ustit.borgmästaren och taleman försäkrade, tillika med
h:r rådman F a g g o t, åt magistraten och borgerskapet härutinnan wäl skola
komma öfwerens, hälst förmyndarecammaren aldrig graverat något sterbhus
med sin provision, utan låtit sig nöija med wederbörandes egit upgifwande, enär
ingen twist arfwingarne emellan warit och de sielfwa icke äskat inventariieden
af hwarannan, och enär förmyndarecammaren får någon tillräckelig provision af
ett eller annat förmögit sterbhus, så måste de hafwa lika beswär för 10 andre
gjäldbundne sterbhus, fast de få liten eller als ingen provision, hälst i sådane, der
gjäld öfwerstiger egendomen, kunnandes altså det ena bättra det andra.
H:r borgmästaren Mollin berättade, åt så länge österbottniske städerne, enligit
1693 åhrs och 1720 åhrs resolutioner fingo upbära 3 procent i provision af alla
sterbhus, så beräknades ber:de provision allenast af den behållne egendomen;
men sedan de åhr 1738 måste låta sig nöija med 14 procent provision, efwen som
här i Stockholm så upbära de nu den samma af summa inventarii, antingen sterb-
huset är gjäldbundit eller icke.
H:rr borgmästarne Schultén, Cervin och h:r Grahn höllo före, åt
saken ej hörer hit, och åt ståndet således ej bör befatta sig dermed, hwarmed de
fleste instämde, och då h:r t a 1 e m a n frågade om ståndet är af den mening, åt
detta mål ej hörer hit, så swarades ja.
Men h:r Plomgren förbehölt borgerskapet, åt efte h:r justit.borgmästarens och
h:r rådman Faggots löfte, få någon jemkning häruti hos högt:de magistraten här
i staden. Hwartill h:r borgmästaren och h:r rådman Faggot swarade, åt man
genom Guds nåd will se till, huru det bäst må kunna skje, dock förmyndare-
cammarens rätt och privilegier oförkränckte.
Tjugufyra deputerade ankommo ifrån bondeståndet, för hwilcka daneman
Jean Persson förde ordet, som näst sitt stånds hörsamma och wänliga häls¬
ning förmälte
l:o åt bondeståndet förehaft secrete utskottets extractum protocolli ang:de
handelsman Springer, och tyckte att alla undersåtare i riket borde bibehållas wid
allmänna lagen, och den instruction som för secrete utskottet är utfärdad,
hwarom bondeståndet will sig widare skrifteligen yttra.
2:o åt bondeståndet nu som förr recommenderar sin angelägenhet ang:de
räntepersedlarnes sammanslående till en wiss och ständig marckegång, hälst in-
delningshafwarne det sielfwa aldraförst begjärt, och de i god tid fa igen hwad de
i dyr tid synes förlora.
H:r j u s t i t i ae b o r g m ä s t a r e n och taleman lät dem förstå, åt
ståndet jemwäl förehaft Springers sak, men kan sig dermed icke widare befatta,
1747 den 14 februari
317
innan domen faller, och åt ståndet deputerat wissa af sina ledamöter, åt närmare
igenomse acten, ang:de marckegången, på det ståndet må så mycket bättre kun¬
na deröfwer yttra sina tanckar; i öfrigit förmältes ståndets wänka hälsning til-
baka, hwarmed deputationen afträdde och beledsagades ut.
S. d. Deputerades h:r Grahn och h:r borgmästaren Schultén, på h:r borgmästaren
Bobergs begjäran till bondeståndet, åt recommendera Öhregrunds stads
ansökning om frihetsåhr.
Sedan uplästes h:r Hellströms i dag ingifne memorial och påminnelser1, n:o
80, tom 1, wid bergsdeputations sidstl. plenidag i ståndet upläste och då up-
skutne betänckjande af d. 12 Januarii sidstl. ang:de Meldersteins jernwärck i
Westerbotn, gåendes derpå ut, åt ber:de bruk är både onödigt och skadeligit,
både för cronan, allmogen och borgerskapet i städerne, samt åt ägarens h:r capi-
tain Meldercreutz ansökning om wissa förmoner derwid syfta på enskildt båt¬
nad, med andras twång och skada, hwarför han deremot än widare protesterar.
H:rr Plomgren, Muncktell och Boberg hemstälte, huru ett bruk, som på kongl.
bergsprivilegier och försäkringar är grundat, och i stånd satt, således kan anses,
så framt icke ägaren som derpå nedlagt all sin förmågo, skall i grund ruineras.
H:r borgmästaren I n g m a n tyckte, åt h:r capitain Meldercreutz kunde wara
nögd, med de privilegier han wid första anläggandet fadt, utan åt begjära till¬
ökning af flere förmoner.
H:r borgmästaren Uggla förmente, åt saken borde gå tillbaka till bergs-
deputationen, tillika med h:r Hellströms memorial, i följe af riksdagsordningens
16 §.
Men som de fleste åstundade åt saken i dag måtte afgjöras, och begjärte voter¬
ing, så proponerade h:rj ustit. borgmästaren och taleman, om
bergsdeputationens betänckjande, angrde åtskillige förmoner för Meldersteins
jernwärck i Luhleå lapmarck och Råneå sochn, far bifall, hwilcken proposition
uplästes och widkjändes, hwarefter en ordentel. votering med slutne sedlar geck
för sig, som insamlades och öpnades, då befants, åt 38 röster woro för ja och 29
för nej; i följe hwaraf sielfwa betänckjandet blef påskrifwit med bifall.
Derefter uplästes secrete utskottets extractum protocolli1 2, n:o 12, tom 2, af d.
15 Januarii sidstl. ang:de durchfarten emellan sjön Wenem och Götheborgs stad,
genom den så kallade Carls Graf till Götha eif, hwarom riksens ständers cam-
mar, oeconomie och commerciedeputation jemwäl ingifwit sitt betänckande3 af
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 80.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoil, nr 12,
3 Se Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens arkiv, R 2911, Protokoll, fol. 90-92.
318
1747 den 14 februari
d. 11 Decembr. nästlit åhr; men som wid sielfwa utförandet af detta förslag åt-
skillige omständigheter kunna möta, hwilcka om det påsyftade ändamålet med
säkerhet erhållas skall, icke så allmänt böra handteras, så hemställer secrete ut¬
skottet till riksens ständers plena, om icke wärckställigheten af denna inrättning
må till secrete utskottets besörjande öfwerlemnas, då secrete utskottet will wara
betänckt, åt derwid nyttja alla de mått, som till rikets förmon lända kunna, och
som ridderskapet och adelen det samma under d. 21 Januarii således bifallit, åt
den som härwid kan hafwa åt angifwa något nyttigt förslag, lemnas frihet sig
dermed hos riksens ständers secrete utskott åt anmäla, hwilcket prästeståndet d.
24 d:o bifallit, så fant jemwäl ståndet godt, åt häruti med de öfrige stånden
öfwerensstämma, dock förbehöllo h:r borgmästaren I n g m a n , samt förr råd¬
männen Knape och Dubb härwid, åt omkostnaden på denne durchfart ej
må skje för cronans räkning.
Widare uplästes landt och sjömilitiaeoeconomiedeputations betänckjande,1
n:o 2, tom 5, n.o 81, tom 1, af d. 14 Nov. nästi. åhr, ang:de den öfwerklagade
olikheten uti båtsmansroteringen på Åland och i södra Finland, samt på Öland,
Gottland, uti Westernorrland och Bohuslän, jemte en sochn Timmerå i Medel¬
pad och några hemman i Blekingen, som ännu icke blifwit roterade, med mera ut
in actis.
Finnandes ståndet godt åt förena sig med ridderskapet och adelen, samt
prästeståndet, som ber:de betänckjande bifallit.
Sidst föredrogs prästenckjans hustru Christina Corylanders supplique,1 2 om
ståndets underdånige intercession för des olyckelige son Petter Corylander,
hwilcken af Hans Maij:t blifwit dömd till en timas stående med halsjern på
eschafaut samt 40 par spö och arbete i Marstrand uti hela des lifstid, för det han
filouterat banquen med mera; och ehuruwäl en och annan tyckte, åt berrde delin-
quent i anseende till sin ungdom kunde förtjena någon miskundsamhet, och
lindrigare straff, eller och åt straffet, i stället för en långsam pina, som ändå
ofehlbart lärer taga lifwet af honom, kunde förwandlas i en mindre neslig död;
så höllo dock de fleste af ståndets herrar ledamöter före, åt ståndet sig härmed
icke kan befatta, hwilcket efter befallning påskrefs och henne återstältes.
Hwarmed ståndet skildes åt.
1 Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 2.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 81.
1747 den 21 februari
319
Den 21 Februarii 1747
S. d. Justerades protocollet af d. 14 hujus tillika med expeditionen1, n:o 32, tom 9,
till Hans Maij:t ang:de båtsmansjemckningen, som af h:r t a 1 e m a n på ståndets
wägnar underskrefs och af secreteraren contrasignerades.
Sedan deputerades h:rr borgmästarne Hagert och Mollin, samt rådmännen
Forssell och Lilja till bondeståndet, åt förmå dem, till åt instämma med borgare¬
ståndets utlåtelse af d. 7 i denne månad, ang:de friherren major Hindrich Wredes
befordran till landshöfdingedömet i Savolax, Carelen och Kymmenegårds lähn;
hwilcka efter någon stund kommo tilbaka och berättade, det bondeståndet lofwat
åt härutinnan foga sig till borgareståndets mening.
Derefter uplästes secrete handels och manufacturdeputations betänckjande- af
d. 31 Januarii sidstl. ang:de manufacturcontoirets förwaltning och swenska fa-
briquemes nu warande tillstånd, förklarandes sig ståndets herrar ledamöter, som
sittja i ber:de deputation, åt fabriquerne antingen måtte, på det nu föreslagne sät¬
tet, genom lurendrägeriernes hämmande och de pantsatte manufacturwahrornes
försäljande på auction för publici räkning och den innestående 4:de partens ut¬
betalande till deras ägare af wahrans salupris, efter det af hallrätterne derå utsat¬
te wärdet, snart hjelpas, eller gå under innan några månaders tid, så till rikets
som privatorum största skada.
H:r borgmästaren Cervin, h:r G r a h n och flere yttrade sig, åt betänck-
jandet är så wäl grundat, åt det till alla delar kan bifallas och genom trycket
allmänt kunnigt gjöras, påminnandes allenast åt inga widare exclusive privi¬
legier måge tillåtas på såcker och tobakspipebruk med flere, och åt auctioneme
af de i hallame pantsatte manufactur wahror, måtte skje på flere ställen, åtmin¬
stone i de största städerne af hwarje lähn.
H:r Forssman instämde härmed och önskade åt deputationen wille
jemwäl draga försorg, åt landet genom flere såckerbruk blir försedt med sirap,
som nu nästan inte finnes till kjöps.
H:r rådman Lilja erhindrade, åt landet med mera förråd af cattuner måtte
förses.
H:r cämnären B r o m e beklagade åt ingen bot skall finnas för lurendrägeri-
erne, emedan de, som bjuda till åt hämma dem, draga sig hat och förföljelse
öfwer hufwudet, det han kan wittna med sitt egit exempel.
Herrar deputerade yttrade sig, åt deputationen har, så det ena, som det andra
under arbete och så snart detta betänckjande såsom fundamentet till altsammans 1 2
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 32.
2 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 1.
320
1747 den 21 februari
blifwer bifallit, så lärer deputationen efter handen inkomma med sina tanckar
om de öfrige målen.
Hwarpå h:r j u s t i t. borgmästaren och taleman proponerade
om icke berrde betänckjande till alla delar far bifall och skall tryckas till allmän
underrättelse, hwilcket med enhälligt ja beswarades.
1 följe hwaraf deputerades h:r rådman Faggot, h:rr borgmästarne Herkepaeus,
Ekerman, Borg, h:rr rådmännen M e 11, Muncktell, h:r borgmästaren Cervin,
h:r Forssman, h:rr rådmännen Bilborg och Michael Kock, samt h:r brukspatron
Myhrman och h:r borgmästaren Hagert till de öfrige resp:e stånden, åt gifwa
dem tillkjänna
l:o det ståndet icke allenast bifallit secrete handels- och manufacturdeputa-
tions betänckljande om manufacturärenderne utan och för sin del funnit godt, åt
det till publici underrättelse, gjöres allmänt gjenom trycket och
2 i hwad slut ståndet stadnat, ang:de friherren major Hindrich Wredes be¬
fordran till landshöfdingedömet på gräntsen, samt
3:o ang:de Öhregrunds stads sökte frihetsåhr, hwilcket alt hos de öfrige
stånden recommenderas.
S. d. Förehades å nyo ett extract af riksens ständers secrete utskotts protocoll,1
vide n:o 9, tom 2, hållit d. 26 Januarii sidstl., hwaruti föreställes, åt det uti Kongl.
Maij:ts nådige förordning2, n:o 33, tom 9, af d. 10 Aug. åhr 1741, de handlande af
borgerskapet förunte ett åhrs anstånd, med consumtions accisens betalande, af
wissa utrikes ifrån inkommande wahror, enär summan öfwerstiger 50 dir sunt
måtte med detta åhrets slut uphöra, och de handlande i stället förbindas, åt straxt
wid wahrornes inkomst och förtullande, samt innan de ifrån bron och packhuset fa
afhämtas, derföre erlägga ber:de consumtions accis. Och ehuruwäl höglofl. ridder-
skapet och adelen, samt högwördige prästeståndet ofwanbermte secrete utskottets
gjorde föreställning d. 7 och 14 i denne månad behagat åt bifalla; så kan dock bor¬
gareståndet för sin del dertill så mycket mindre samtycka, som denne projecterade
förändring uti kongl. förordningen af åhr 1741
1 :o strider emot första inrättningen och sielfwa bewillningens natur,
2:o faller han det handlande borgerskapet för swår, så wida de måste gjöra
förskott, både till wahrans inkjöp, fräckt, assurance, tull och öfrige umgjälder,
samt ändå esomoftast lemna wahran på credit innan han kan afsättjas och i pen¬
ningar förwandlas.
j Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 9.
2 Årstrycket: Kongl. Maj:ts förnyade nådige förordning, angående wisse utrikes ifrån inkom¬
mande warors beläggande med en consumtions afgift eller accis, den 10 augusti 1741. T ryckt
i Modée 3, sid. 1689-1690. Jfr. sid. 305, not 5.
1747 den 21 februari
321
3:o trycker den sielfwa handelen och forökar priset, på en stor del ännu för
riket oumgängelige wahror.
4:o Kan Kongl. Maij:t och cronan likafult med säkerhet fa den bewiljade con-
sumtions accisen, utan undersåtarnes alt för stora gravation, enär wederbörande
upbörds- och tillsyningsman fullgjöra derwid sin skyldighet, men i brist deraf,
bör det handlande borgerskapet icke deras brott och försummelse umgjälla.
I anseende hwartill borgareståndet förmodar, åt de öfrige resp:e stånden lära
taga denne saken uti närmare öfwerwägande, och lätta handelen, uti alt hwad
som möijeligit är, hwilcket med de öfrige resp:e stånden hörsamt, tjenst- och
wänligen communiceras.
Twenne deputerade ifrån prästeståndet ankommo, neml. kongl. öfwerhof-
predikanten och kyrckjoherden i S:t Gara och Olofs församlingar h:r mag:r
Troilius, samt kyrckioherden i Riddarholmen h:r doctor Hauswolff, som öfwer-
lefwererade och recommenderade ett extract af prästeståndets protocoll,1 under
d. 7 Febr. sidstl., ang:de kyrckjowärdames befrielse här i staden ifrån del¬
aktighet uti borgerskapets eller stadsens så kallade contribution, hwilcket i deras
närwaro uplästes.
H:r t a 1 e m a n lofwade, åt ståndet wille med första taga detta målet uti när¬
mare öfwerwägande, hwarmed de afträdde.
S. d. Emedan h:r borgmästaren Jernstedt blifwit utsedd till ledamot uti den af
secrete utskottet förordnade commission öfwer handelsman Springer, och således
begjärte, åt blifwa licentierad ifrån den af ståndet utnämde deputation öfwer ränte-
persedlames sammanslående till en ständig marckegång, med hwad deraf härörer,
så fant ståndet godt, åt i stället förordna h:r borgmästaren Boberg till ledamot i
sidstnämde deputation.
S. d. Ingaf handels- och riksdagsmannen ifrån Carlscrona, h:r Joh. Öhnert
G r a h n en förklaring, vide n:o 73, tom 1, öfwer sin medfullmägtiges slaktarens
mäster Gotfried W e i k e r s till ståndet ingifne beswärsskrift, ang:de bagare-
embetets derstädes sökte handelsfrihet, åt ifrån utrikes orter fa införskrifwa
spannemål för sina bagerier till salu, med mera, och sedan skrifteme å ymse sidor
woro upläste, ut in actis, så förklarade sig m:r Weiker nögd, med hwad ståndet
deruti behagar åt sluta.
Nu emedan hrr Grahn af åtskillige skjäl processualiter bestrider, åt m:r
Weikers ansökning må af ståndet uptagas, samt derjemte påstår, åt Weiker en-
ligit 11 § i riksdagsordningen måtte mista sitt säte och stämma på riksdagen, för
Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 7.
322
1747 den 21 februari
det han gådt ståndet förbii, och med kongl. ammiralitetsstatens riksdagsfull-
mägtige underskrifwit ett till höglofl. ridderskapet och adelen ingifwit memo¬
rial, angrde den af dem sökte fria torghandelen i Carlscrona, som likwäl skall
wara stridande emot borgerskapets interesse och rättighet, samt åtskillige på för¬
ra riksdagarne erhållne kongl. resolutioner; så upwiste m:r Weiker en af¬
skrift af samtel. embeternes der i staden honom tillstälte riksdagsbesvär i samma
ährende, neml. åt söka confirmation på Kongl. Maijrts nådige resohn1 af d. 16
Martii 1741, 8 § och wille derigenom legitimera sitt gjöromål. Men h:r Grahn
protesterade deremot, såsom ett charteque, så wida det hwarcken af embeterne
eller magistraten in loco war underskrifwit, berättandes åt ammiralitetsstatens
riksdagsfullmägtige h:r vice ammiralen Falckengren och h:r capitain Strand
hafwa först anmält samma ährende i riksens ständers urskillningsdeputation och
efter erhållit afslag så derstädes, som hos Hans Kongl. Maij:t, tillika med m:r
Weiker ingifwit ett memorial derom till ridderskapet och adelen, som det samma
uptagit till cammar oeconomie och commerciedeputationen remitterat. Men
emedan det icke passerat genom de öfrige ståndens plena, så har ber:de deputa¬
tion icke kunnat derwid lägga handen. Uppå erhindran togo begge desse förr
fullmägtige afträde i ståndets cancellie.
Hwarefter för borgmästaren J e r n s t e d t yttrade sig, åt som Hans Maij:t i
nåder deciderat det förra målet ang:de bagareembetets sökte handelsfrihet med
utrikes1 2 spannemål genom resolm3 af 10 Dec. nästl. åhr, och m:r Weiker
hwarcken genom förbehåll förut, eller sedermera sökt åt anföra beswär deröfwer
hos riksens ständer genom någon inlaga till urskillningsdeputation, så lärer
ståndet efter des oförgripeka mening icke kunna befatta sig dermed.
Beträffande det andra målet så ehuruwäl m:r Weiker derwid felat, emot 11 § i
riksdagsordningen, dock som han är en enfaldig handtwärcksman, som icke
torde så noga hafwa begripit förordningens innehåll, så kunde sådant med
honom för denna gången öfwerses, och stadna uti åtwarning.
H:r Plomgren samt förr borgmästarne S c h u 11 é n och Boberg biföllo
detta så mycket mera, som Hans Maij:ts resolm är grundad i allmänna lagen, och
m:r Weiker då han i början av riksdagen sökt åt fa det förra målet ibland ståndets
allmänna beswär uptagit, erhållit derutinnan afslag.
1 Årstrycket: Kongl. Maj.ts nådige förordning, angående nederlags frihet, uppå then spanmål,
som med swenske skepp ifrån utrikes orter hit införes, den 16 mars 1741. Tryckt i Modée 3,
sid. 1669-1672.
2 Enl. konc., renskr.: utrikets.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 73.
1747 den 21 februari
323
Hu j u s t i t i ae b o r g m ä s t a r e n och taleman proponerade förden¬
skull, om icke h:r borgmästaren Jernstedts mening i begge omständigheteme får
ståndets bifall, hwilcket medja beswarades.
I det samma kommo ståndets hur deputerade tilbaka och berättade, åt de
öfrige resp:e stånden lofwat taga de anmälte ährenderne i behörigt öfwer-
wägande.
Och sedan h:r rådman F a g g o t gjordt sig underrättad om den i ståndet före-
warande saken, så hemstälte han till ståndets närmare bepröfwande, om icke
bagareembetet i Carlscrona, som häruti försedt sig, och hwars spannemål ligger
under beslag, kunde genom ståndets underdånige föreskrift till Hans Kongl.
Maij:t denna gången befordras till befrielse och spannemålens lösgifwande,
hälst de så wäl som dylika embeten i flere städer af gammal praxi kunna wara
förledde, åt tro det dem wore tillåtit, åt sielfwa införskrifwa rudematerierne till
sina handtwärcks drift och denne spannemål quaestionis i annat fall torde i stöd
af Kongl. Maij:ts sidsta resohn uti kongl. commercecollegio för confiscabelt
förklaras, ägame till för stor skada.
Hwilcket h:r Olof S t rom så mycket mera biföll, som hwarcken brygg- eller
bagareembeterne här i staden, ej heller commercecollegium i sitt betänckjande
till Hans Maij:t, annorlunda förstådt den allmänna lagen 3 cap. 3 § handels-
balcken än att de skulle hafwa frihet härtill.
Men åtskillige af ståndets h:rr ledamöter förklarade sig deremot, och åt det
icke will anstå borgareståndet åt falla domaren eller kongl. commercecollegium
i embetet, så länge saken der ligger oafgjord.
Hwarwid h:r borgmästaren C e r v i n förbehölt sig, åt om saken skall rifwas
op och ej får förblifwa, wid det som afgjordt är, det han då ytterligare må få säga
sin mening härom.
Änteligen fant ståndet godt, åt igenom hur Plomgren och Wretmarck simpli-
citer recommendera saken till skyndesamt slut i kongl. commercecollegio,
hwarefter ståndet widare får öfwerlägga, hwad som derwid är åt gjöra.
Fyra stn deputerade ifrån högw. prästeståndet ankommo, för hwilcka hu
biskopen doct. A 1 s t r i n förde ordet, som näst sitt stånds wänliga hälsning
öfwerlefwererade ett extract af protocollet,1 n:o 8, som derstedes i dag blifwit
hållit, ang:de riksdagens afslutande på d. 16 nästkom:de Martii, och åt deputa-
tionerne till den ändan måtte uphöra med sitt arbete i dag 14 dagar till, samt den
öfriga tiden anwändas till målens afgjörande in plenis.
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 8.
324
1747 den 21 februari
H:r t a 1 e m a n tackade för communicationen deraf och lät förmäla ståndets
wänliga hälsning tilbaka, hwarmed de afträdde.
Sedan inkallades h:r G r a h n och m:r Weiker, då h:r t a 1 e m a n antydde
dem i hwad slut ståndet stadnat öfwer deras stridigheter, nemlm åt ståndet med
det förra målet ang:de bagareembetets i Carlscrona sökte spannemålshandel
emot riksdagsordningen sig icke kan befatta, och åt m:r Weiker hwad det senare
om torghandelen beträffar hädanefter bör taga sig till wara, åt gå ståndet med
någon ansökning förbi, emot 11 § i högstber:de förordning.
Litet derefter förfrågade sig h:r Grahn om ståndet samtyckt, åt i kongl.
commercecollegio recommendera bagareembetets sak, ang:de den under beslag
tagne spannemålens lösgifwande, hwartill ståndet swarade nej, icke widare än åt
saken må skyndesamligen afgjöras, hwarmed han förklarade sig nögd.
S. d. Emedan de öfrige 3:ne resp:e stånden remitterat riksdagsmannens ifrån Wis-
ingsö, Jöns Swenssons memorial och beswärsskrift, ang:de allmogens förtryck der
på landet med öfwerflödige dagswärcken och annat mera, till riksens ständers
cammaroeconomie och commercedeputationen, ty fant ståndet jemwäl godt, åt
gifwa dertill sitt samtycke och det samma påskrifwa låta.
Derefter uplästes riksens ständers cammar oeconomie och commercedeputa-
tions betänckjande,1 vide n:o 7, tom 3, af d 2. Januar. sidstl. ang:de apothekarens
i Örebro F. M. von Åkens tilbod, åt emot en wiss bewillning å 2 öre s:mt af
hwarje matlag i städerne och på landet, öfwer hela riket, uptäcka några medel till
åtskillige rof och odjurs utödande, samt composition till ett säkert fårepulver,
hwilcket höglofl. ridderskapet och adelen samt prästeståndet under d. 21 Jan.
och 14 Februarii sidstl. med den tilläggning bifallit, åt upbörden med peningarne
ej skjer, förrän de utfäste 2 000 exemplar med sine fullkomlige beskrifningar
och compositioner efter lofwen här äro afgifne. Wid detta tillfället afsade sig h:r
rådman Nils K o c k sin häremot d. 10 Jan. sidstl. gjorde reservation om målets
upskjutande till widare.
H:r borgmästaren Finérus tyckte, åt härwid ännu borde tilläggas, det apothec-
aren von Aken nu på riksdagen och innan ständerne skiljas åt, borde upgifwa
sine compositioner, på det, åt om därwid något mörckt eller twifwelaktigt före¬
faller, han då straxt må kunna sådant uplösa.
H:rr borgmästarne C e r v i n och Uggla förklarade sig ej kunna under¬
kasta sina städer den projecterade afgiften.
Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 7. Jfr. sid.
265, not 1.
1747 den 21 februari
325
H:r rådman M e 11 biföll detta så mycket mera, som Calmar stad är med mu¬
rar försedd och ej kan oroas af wargar.
H:r justitiarien Ekman förmente, åt von Aken är indifferent härom, så wida
han har bettre förtjenst deraf, åt han far tid efter annan sälja sina pulver till landt-
mannens behof, än åt på en gång uptäcka deras composition.
Men de fleste af ståndets förr ledamöter höllo före åt betänckjandet med rid-
derskapet och adelens tilläggning kunde bifallas, dock åt de fattige både i städer
och på landet, som icke äga någre kreatur, undantagas ifrån afgiften, hwilcket
uppå h:r j u s t i t i ae b o rgm äs t ar en s och talemans proposition
samtycktes och på föregående sätt expedierades.
Sedan uplästes handels- och riksdagsmannens ifrån Hernösand, för Anders
Hellströms memorial och beswärsskrift1, n:o 82, tom 1, öfwer Kongl. Maijtts
nådige rescript, till kongl. bergs- och commerciecollegieme, af d. 10 Febr. 1744,
ang:de högbemtte kongl. collegiers, samt landshöfdingeembetets i Wästernorr-
landen i följe deraf till wederbörande utfärdade ordres,1 2 af d. 3 April, och 11
Aug. samma åhr ang:de wissa marcknads och bytesplatsers indragande i Ånger¬
manland, för bättre tillförsel skull till Fahlun och Bergslagen deromkring, med
mera, twärt emot kongl. commercecollegii äldre bref3 af d. 22 Maii 1706 och
förra wanligheten; och som riksens ständers urskillningsdeputation, hwarest för
Hellström sig härom först anmält genom påskrift, af d. 3 Januarii sidstl.,
förklarat sig härmed, emot 1727 åhrs reglemente, icke kunnat befatta; så fant
ståndet godt, åt uppå ber:de Hellströms begjäran samma mål uptaga och till riks¬
ens ständers cammar och commercedeputations betänckjande remittera, som be¬
hörigen påskrefs och med de öfrige resp:e stånden communicerades till gunst-
benägit bifall.
Deputerades förr borgmästarne Herkepasus, Uggla och Mollin, åt taga riksens
ständers urskillningsdeputations memorial4 af d. 3 Januar. sidstl., ang:de när¬
mare instruction för ber:de deputation till riksdagarnes förkortande uti öfwer-
wägande, och till nästa plenidag hos ståndet inkomma, med hwad som kan wara
derwid åt påminna.
S. d. Uplästes ett utslag af protocollet5, n:o 82, tom 2, hållit i kongl. rådcammaren
d. 3 nästl. åhr, ang:de extraordinarie assessorens med commissarielöhn, uti Kongl.
Maijtts och riksens commercecollegio för Herman Kolthofs underdånige ansök¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 82.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 82.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 82.
4 Borgarståndets arkiv, R 1303, Urskillningsdeputationen, nr 1. Jfr. sid. 294, not 5
5 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 82.
326
1747 den 21 februari
ning,1 åt i anseende till långlige och trogne tjenster, samt derwid anwände både
krafter och egendom, erhålla nådig dimission ifrån des nu innehafwande extra-
ordin. assessorsbeställning, och derwid hugnas med behållandet af hela commis-
sarielöhnen, uti des öfrige lifstid, emedan bem:te löhn, allenast är half asses-
sorslöhn. Hwarwid Deras Excellencier h:rr riksens råd, som närwarande warit, ej
annat kunnat, än i anseende till bem:te assessors bekante långlige och trogne tjens¬
ter i underdånighet tillstyrcka, åt den af honom begjärte dimissionen i nåder måtte
bewiljas. Men som assessoren Kolthof är allenast extraordin. assessor, och på sta¬
ten som commissarius upfbrd, så hafwa wäl Deras Excellencier i anledning af
riksens ständers stora secrete deputations underdånige skrifwelse,2 af d. 14 Aug.
1741 hållit före, åt honom ej mera, än half commissarielöhn wid des afskjeds und¬
fående kunde tilläggas; dock emedan merbemrte assesor, genom des utrikes, på
egna medel gjorde kostsamma resor, och sedermera långliga tjenstegjörande, samt
en icke långe sedan honom öfwergången olyckelig wådeld, råkat i nog swaga wil-
ckor; ty är till riksens ständers egit bepröfwande öfwerlemnat, huruwida ofta-
bem:te assessor wid så fatta omständigheter, med åtnjutandet af hela commissarie-
löhnen, i des öfriga lifstid wid afskjedstagandet må hugnas, hwilcket alt borgare¬
ståndet i behörigt öfwerwägande tog och fant godt åt för sin del dertill samtyckja,
det må h:r assessoren Kolthof för de här ofwanföre andragne skjäl och om¬
ständigheter wid afskjedstagandet hugnas med hela commissarielöhnen i des lifs¬
tid, hwilcket med de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst- och wänligen commu-
niceras.
Hrr j ustitiaeborgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull, om ståndet i anseende till andragne omständigheter finner godt åt sam¬
tyckja, det må extraordin. assessoren Kolthof wid afskjedstagandet undfå
försäkran på hela commissarielöhnen i des öfriga lifstid, hwilcket med enhälligt
ja beswarades.
Widare uplästes ett utdrag af protocollet3, n:o 2, tom 4, hållit i riksens
ständers bergsdeputation af d. 20 hujus och deruti gjorde hemställande, om icke
Paul Friedrich Koppen, så snart han wid stora Kopparberget, med ett elrr flere
wärckel. prof, wist den angifne nyttan och förmon, af des kopparsmältningssätt
samt dess konst deruti till alla delar uppenbarat, må af Kongl. Maij:t och cronan,
utan tidsens utdrägt och widare omgång, erhålla des af riksens ständer honom
bewiljade belöning, af 60 000 dir kopp:mt, och 6 000 dir d:o mynt i åhrligit un¬
derhåll, hwilcket sedan på sätt, som riksens ständer sig behagat yttra, kunde
J Ridderskapets och adelns arkiv, R 94, Allegater, Bilaga till nr 546.
2 Borgarståndets arkiv, R 1270, nr 506, Större sekreta deputationen. Jfr. sid. 250, not 1
3 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 2. Jfr. sid. 304, not 1.
1747 den 25 februari
327
genom wederbörande embetsmäns handräckning af kopparwärcksägarne in¬
fordras och cronan ersättjas, hälst han i annor händelse icke lärer kunna förmås,
åt des konst och wettenskap uptäckja; hwilcket ståndet fant godt åt bifalla.
En deputation af sex personer, för hwileken h:r grefwe C r o n h i e 1 m förde
ordet, ankom ifrån höglofl. ridderskapet och adelen, som behörigen emottogs,
och näst sitt stånds wänliga hälsning, förmälte, huruledes ridderskapet och ade¬
len i dag bifallit öfwerstens af Östgjötha infanterieregemente h:r Carl Sinclairs
hos Hans Kongl. Maij:t gjorde och uppå des nådigste befallning, igenom extraet
af rådsprotocollet1 under d. 17 hujus till riksens ständer remitterade underdånige
ansökning,1 2 n:o 12, tom 2, åt i anseende till anförde omständigheter, få afstå des
i nåder anförtrodde regemente till öfwersten i fransysk tjenst h:r grefwe
Friedrich von Hessenstein.
H.r justitiasborgmästaren och taleman lofwade å ståndets wägnar, åt samma
ährende skulle strax företagas, anmodandes fördenskull förr deputerade, åt
imedlertid taga litet afträde i ståndets cancellie. Men som ber:de extraet af råds¬
protocollet blef straxt upläsit och af ståndet enhälligt bifallit, det och högw.
prästeståndet redan giordt, så blefwo förr deputerade återkallade och dem sådant
kundgjort, samt på sielfwa expeditionen behörigen tecknat.
Sidst uplästes och bifölls capitainens för Johan Carl Natt och Dags hos riksens
ständer gjorde ödmjuka ansökning,3 åt fa igenom byte afstå den honom nådigst
anförtrodde capitainsbeställningen wid Savolax infanterieregemente, till capi-
tainen uti hessisk tjenst, med fändriks indelning wid för generallieutenant Sand¬
ers infanterieregemente för Hempel, hwilcket å suppliquen skrefs, och med de
öfrige resp:e stånden communicerades.
Hwarmed ståndet skildes åt.
Onsdagen d. 25 Februarii 1747
S. d. Justerades protocollet af d. 21 Februarii sidstl.
Sedan uplästes fru A. C. Bethuns memorial och ansökning,4 n:o 84, tom 1, åt
riksens ständer, så wäl i anseende till des nyligen afledne mans capitainens wid
kongl. artillerieregementet, för Carl Isac Bethuns långlige och trogne tjenster i
36 åhr, under hwileken tid han altsedan åhr 1721 tjent såsom capitaine och i se¬
nare åhren haft hela laboratoriiarbetet under sina händer och på sitt answar, som
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 12.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 12.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 83.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 84.
328
1747 den 25 februari
ock bem:te enckefrus med barnens torftiga tillstånd, täcktes med mildhet anse
hennes bedröfwade tillstånd och hugna henne med någon hielp och pension till
sitt och de sinas underhåll, hwilcket ridderskapet och adelen d. 14 hujus remit¬
terat till secrete utskottet, som om möijeligit är tillser, åt denne enckjefru på
något sätt kan hielpas, det och ståndet fant godt åt bifalla, samt påskrifwa låta.
Och som en och annan af ståndets h:rr ledamöter härwid erhindrade, åt fastän
pensionsstaten tages af rikets allmänna cassa, far dock sällan eller aldrig någon
af magistratspersoners enckjor njuta pension, ehuru torftige de ock kunna wara;
hwarwid nämdes 2:ne borgmästareenckjor i Upsala och en i Borås; alltså fants
godt, åt h:rr fullmägtige ifrån slike städer ingifwa derom behörige memorialer,
så will ståndet de samma, med sin föreskrift till de öfrige resp:e stånden under¬
stödja.
Derefter uplästes borgmästarens och riksdagsfullmägtigens ifrån Helsingfors
h:r Hindrich Johan Forsténs memorial1, n:o 85, tom 1, af detta dato, hwilck¬
et bifölls ut in actis; och expedierades som följer: Ehuruwäl den öfwer finska in-
byggarnes beswär, n:o 34, tom 9, wid sidsta riksdag förordnade deputation, un¬
der d. 19 Aug. 1743 till riksens höglofl. ständers plena månde insända ett sådant
betänckjande, som närlagde afskrift utwisar, ang:de rådmännens i Helsingfors,
Georg Wilhelm Clayhils och Zacharias Govenii gjorde ansökning, åt blifwa
förhulpne till ersättning, för den anseenliga skada, som de under sidsta kriget
lidit, i det deras wid Helsingfors belägne såg och miölqwarnar, jemte förlag af
sågståckar, tillika med tolfhundrade tolfter fyrsågade bräder, blifwit af wår egen
armée upbrände; dock som för riksdagens hastiga afslutande, ej flere än borgare¬
ståndet och det ärbara bondeståndet, deröfwer kommit sig åt utlåta, hwarwid och
detta ståndet för sin del förblifwer, och saken således beror uppå höglofl. ridder¬
skapet och adelens samt högwördige prästeståndets yttrande. Så har borgare¬
ståndet, uppå borgmästarens och riksdagsfullmägtigens ifrån staden Helsingfors
h:r Hindrich Johan Forsténs härom gjorde påminnelse, blifwit föranlåtit, åt
härmed hörsammast begjära, det täcktes höglofl. ridderskapet och adelen, samt
högwördige prästeståndet, gunstebenägit företaga sig ofwanber:de ifrån deputa-
tionen öfwer de finska ährenderne, på sidsta riksdag inkomne betänckjande till
behörigt afgiörande, så åt derpå må kunna följa expedition, samt rådmännen
Clayhils och Govenius warda hulpne till någon skjälig ersättning för deras lidne
anseenlige skada, hwilcket jemwäl med det ärbara bondeståndet wänligen com-
municeras.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 85.
1747 den 25 februari
329
Widare uplästes de på sidsta plenidag utnämde h:rr deputerades betänckjande,
öfwer det af riksens ständers urskillningsdeputation den 3 nästl. Januarii förfat¬
tade memorial1, vide n:o 1, tom 8, och deruti åberopade ridderskapet och adel¬
ens extractum protocolli,1 2 af d. 25 Octob. nästl. åhr ang:de en ny instructions
författande för ber:de deputation, ut in actis, lydande sielfwa betänckjandet som
följer.
Alldenstund, hwad riksens högl. ständers urskillningsdeputation i förenämde
memorial förmäler, om en ytterligare instructions författande, så wäl som hwad
densamma till riksdagarnes förkortande för des del föreslår; finnes stödja sig,
det förra på högl. ridderskapet och adelens extractum protocolli, af d. 25 nästl.
October, hwilcket de respre stånden uti derpå följande Decembris månad bifal¬
lit; och det senare uppå 3 § uti Kongl. Maij:ts nådige förordning3 af d. 6 Octobr.
1738, hwarest stadgas: åt der någor will likmätigt 13 § i 1723 åhrs riksdagsord¬
ning beswära sig hos riksens ständer i sådane mål, som ej stå annorledes åt rätta,
bör han gjöra det wid nästpåföljande riksdag, och saken ej uptagas, der han då
försummar sine beswär åt anföra. Och beträffande deputationens utlåtande öfw¬
er fru Bäcks nu 3:dje gången reste ansökning, så tyckes deputationen efwen der¬
till haft god anledning, hälst des gjöromål ej synes kunnat sträcka sig öfwer den
wid riksdagens början utsatte och allmänt kundgjorde tiden. Fördenskull är un¬
dertecknade af den tancken, åt ofwanber:de memorial må bifallas på sätt, som
högl. ridderskapet och adelen sig utlåtit, och hwarmed det högw. prästeståndet
instämt.
Nu emedan borgareståndet redan d. 18 Decembr. nästl. åhr samtyckt till rid¬
derskapet och adelens extract. protocolli af d. 25 nästförutgående Octob. och
ridderskapet och adelen jemwäl d. 21 Januarii sidstl. bifallit urskillningsdeputa-
tions memorial af d. 3 i samma månad, således, åt det som deruti är föreslagit till
riksdagarnes förkortande, kommer åt införas, uti den till projecterande ytterlig¬
are instructionen för bem:te deputation, hwarmed prästeståndet sig d. 24 d:o
conformerat, så fant ståndet godt, åt deruti med de öfrige resp:e stånden instäm¬
ma, och å ståndets wägnar wid samma arbete bruka de redan utnämde förr de¬
puterade, hwilcket behörigen expedierades.
S. d. Deputerade ståndet af sina ledamöter förr borgmästame Petter Herkepaeus,
Jonas Mollin och Eric Uggla till den nya instructions projecterande, vide n:o 1,
1 Borgarståndets arkiv, R 1303, Urskillningsdeputationen, nr 1. Jfr. sid. 294, not 5.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 4. Jfr. sid. 159,
not 3.
3 Årstrycket: Kong!. Maj:ts ytterligare nådige förordning, angående hwad wid tilkommande
riksdagar, ti! theras förkortande, widare bör i acht tagas, den 6 oktober 1738. Tryckt i Modée
2, sid. 1352-1353.
330
1747 den 25 februari
tom 8, för riksens ständers urskillningsdeputation, enligit högl. ridderskapet och
adelens extract. protocolli af d. 25 Octob. nästl. åhr och wälbenrte deputations
egit memorial af d. 3 Jan. sidstl. hwaröfwer detta till bewis lemnas.
Wid detta tillfället erhindrade h:r rådman Amelberg, huruledes urskill-
nigsdeputation merendels gjör swårighet, åt uptaga städernes publique beswär
och angelägenheter, enär de icke anmälas på nästa riksdag. Men som 13 § i riks¬
dagsordningen och 3 § i 1738 åhrs reglemente synes allenast föreskrifwa slika
fatalier för private beswär och ansökningar, så recommenderade han till förr de¬
puterades besörjande, åt icke något derom i nya instructionen må inflyta till
ståndets prejudice i framtiden. H:r borgmästaren Herkepasus lofwade, åt så
mycket mera taga detta i akt, som han sielf haft största beswär af en dylik hän¬
delse wid nu warande riksdag.
Sedan uplästes riksens ständers landt och sjömilitiaedeputations betänckande1,
n:o 3, tom 5, af d. 14 Novemb. nästl. åhr; ang:de separation af kongl. ammiral-
itetscollegii hur ledamöters gjöromål, samt ammiralitetsräkenskaperne och
hjelp i betjeningen wid artilleriecontoiret derstädes; hwilcket ridderskapet och
adelen d. 15 Decemb. 1746 till största delen bifallit. Men hwad den för artille-
rieinventariiskrifwaren sökte skrifwarehjelpen angår, så har ridderskapet och
adekn funnit bäst, åt den för en sådan betjent projecterade lönen af 144 dir s:mt
må allenast tills widare och till nästa riksdag på extra stat blifwa upförd; det
ståndet jern wäl fant godt åt bifalla.
I lika måtto uplästes wälbem:te deputations betänckande2, n:o 4, tom 5, af d.
10 Nov. nästl. åhr, ang:de prästernes löningar wid kongl. lifregementet hwilcka
ridderskapet och adelen d. 31 Januar. sidstl. i så måtto bifallit, det prästerne wid
kongl. lifregementet och de öfrige regmenterne till häst, böra blifwa bibehållne,
wid Kongl. Maij:ts nådige resolution af d. 20. Febr. 1739, och de således ifrån
detta åhrs början och alt framgjent fa njuta deras fulla löhner, efter indelningen;
men åt det som till generalförrådscassan är wordet indragit, nu skulle desse
sökande blifwa återstält, dertill har ridderskapet och adelen ej kunnat samtycka,
hwarmed prästeståndet sig conformerat d. 21. i denne månad och bifölls jemwäl
af detta ståndet.
H:r borgmästaren Boberg yttrade sig, åt ehuru han i ståndet förklarat sig
emot borgmästarnes rang och sielf afsagt sig all delaktighet deruti; så har han
dock på andra ställen icke arbetat deremot, utan fast mera hos sina gynnare och
wänner af de öfrige resp:e stånden recommenderat saken; och aldenstund nu så
wida kommit är, åt tyska avisorne tala derom, såsom en afgjord sak, men ståndet
' Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 3.
* Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 4.
1747 den 25 februari
331
icke ännu kunnat bekomma någon expedition, hwarcken af ridderskapet och
adelen, eller de öfrige resp:e stånden, ehuru det hos ridderskapet och adelen
samt bondeståndet längesedan skall wara afgjordt och bifallit, och ståndet der¬
före igenom en sollenne deputation aflagt sin tacksäijelse, så hemställer han till
ståndets godtfinnande, om icke en deputation kunde å nyo gå till ridderskapet
och adelen och näst påminnelse, om det som i saken passerat är, begjära expedi¬
tion eller positift swar, om den är åt förwänta eller icke, hållandes före wara
bättre, åt få et rent afslag, än åt längre uppehållas med twifwelsmål häruti,
hwilcket ståndet enhälleligen biföll och deputerade dertill förr rådmän Kierman
och Mett, h:r Grahn, h:r rådman Knieberg, h:r Hellström, samt förr rådmän
Blom, Lilja och Amelberg, som tillika fingo i commission, åt påminna om sta¬
den Phillipstads ansökning, ang:de justitiarietjenstens besättjande derstädes wid
förefallande öpningar.
Efter någon stund kommo de deputerade tilbaka och berättade, åt ridderskapet
och adelen lofwat expeditionen ang:de borgmästarnes rang med aldraförsta, och
deremot recommenderat indelningshafwarnes angelägenhet till skyndesamt och
rättwist slut.
Derefter uplästes riksens ständers reductions och liquidationsdeputations
betänckjande,1 n:o 1, tom 5, af d. 5 Decemb. 1746 ang:de frami, öfwerst.lieut-
nantens baron Magnus Flemmings arfwingars ansökning,1 2 åt återbekomma 2/7-
delar uti Kortis sätesgård i Borgos lähn och sochn, som till militiae indelnings
förnödenhet skola wara indragen, samt åt njuta wederlag och ersättning för
frami, kongl. rådet och presidenten hrr Lars Flemmings ägande kjöpegods
fordran, tillika med de bortmiste räntorne, jemte derå löpande interessen. Och
emedan så wäl ridderskapet och adelen d. 19 Dec. nästl. åhr, som prästeståndet
d. 24 Jan. sidstl. berrde betänckjande för de deruti andragne skjäl och om¬
ständigheter bifallit, så fant och ståndet godt sig derutinnan med den åt förena.
1 anledning af kongl. slottscancelliets utfärdade publication af d. 20 hujus
angrde prolongation af terminen till spannemåls införande med främmande
skjepp emot sielfwa tullen till nästkommande Junii månads slut, beswärade sig
hrr borgmästaren C e r v i n nu som förra gången deröfwer, åt riksens ständers
secrete utskott i underdånighet tillstyrckt Hans Kongl. Maijrt slike författningar,
utan åt först gifwa riksens ständers plena sådant tillkjänna, fast de icke innehålla
någon hemlighet. Hwarpå en och annan af secrete utskottets ledamöter, swarade,
åt det skjedt i anledning af Kongl. Maijrts nådige remiss, dat. i rådcammaren och
som det blifwit föredragit, öfwerwägat och expedierat inom 2:ne dygn, för
1 Borgarståndets arkiv, R 1300, Reduktions- och likvidationsdeputationen, nr 1
2 Reduktions- och likvidationsdeputationens arkiv, R 2933, nr 6.
332
1747 den 25 februari
utrikes postens skull, så lärer secrete utskottet desförinnan icke haft tillfälle åt
notificera sådant riksens ständers plena.
S. d. Uplästes riksens ständers cammar oeconomie och commercedeputations
betänckjande1, n:o 10, tom 3, af d. 26 Nov. nästl. åhr, öfwer vice ammiralen
Falckengrens ingifne memorial och förslag,2 åt till ödemarckers uptagande och in-
gjärdande, få emot lindrig betalning nyttja commenderingar af cronones manskap
hwartill deputationen ej kunnat styreka. Och som ridderskapet och adelen d. 10
Decemb. samma åhr och prästeståndet d. 24 Jan. sidstl. stadnat i samma mening,
så fant och ståndet godt åt bifalla deputationens betänckjande, som påskrefs.
Sedan uplästes riksens ständers cammar oeconomie och commerciedeputa-
tions betänekande3, n:o 11, tom 3, af d. 11 Decembr. nästl. åhr, ang:de på hwad
sätt landshöfdingarne i riket, måge undfå mera råderum och tid, åt skjöta de dem
anförtrodde höfdingedömmens hushållning; hwarwid jemwäl uplästes hrr ma¬
joren Wulfclous, samt hrr ammiralen och landshöfdingens baron C. G. Siöblad
wid berrde betänckjande gjorde påminnelser4 under d. 21 och 29 Dec. 1746 ut in
actis. Och som ridderskapet och adelen medelst påskrefwen resol. af d. 21 Jan.
sidstl. funnit aldeles betänekeligit, åt på det af wälbemrte deputation föreslagne
sättet gjöra någon ändring, uti allmänna lagen och den af riksens ständer en gång
faststälte landshöfdingeinstruction och således bifallit den första delen af hrr
major Wulfclous votum men senare delen deraf remitterat tilbaka, till cammar
och oeconomiedeputation, som deröfwer har åt inkomma med sitt betänckjande,
hwileket alt prästeståndet d. 31 dro bifallit, så pröfwade jemwäl ståndet godt, åt
härutinnan conformera sig med ridderskapet och adelens utlåtande.
Derefter uplästes å nyo riksens ständers cammar oeconomie och commerce¬
deputations betänckjande5, vide nro 8, tom 3, af d. 29 Decembr. nästl. åhr angrde
kyrckjowärdars, föreståndares wid spinhuset, bisittjares i hallrätten samt
ryttmästares och capitainers af borgerskapet deltagande i stadsens så kallade
contribution och inquartering, hwartill deputationen för sin del styrekt.
Likaledes uplästes högw. prästeståndets derwid genom extraetum protocolli,
vide n:o 7, af d. 7 hujus gjorde påminnelse och påstående åt kyrckjowärdarne
måtte derifrån undantagas, och hädanefter som hittils, i förmågo af åtskillige
derwid åberopade kongl. resokr och prästeprivilegierne för slik delaktighet för-
Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 10.
‘ Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens arkiv, R 2912, A, fol. 7-8.
5 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 11.
Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, Bilagor till nr
5 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 8. Jfr. sid.
266, not 1.
1747 den 25 februari
333
skonas, med mera. Ut in actis, hafwandes ridderskapet och adelen först d. 31
Jan. sidstl. bifallit deputationens betänckjande, men sedan d. 21 Febr. nästför-
wekne ändrat ändrat sina tanckar hwad kyrckjowärdarne angår och fogat sig till
prästeståndets mening.
H:r borgmästaren Boberg tyckte, åt ståndet både för sielfwa saken skull
och de för kyrckjowärdarne anförde skjäl, samt prästeståndets recommendation,
som grundar sig på deras privilegier kunde härutinnan bifalla ridderskapet och
adelens, samt prästeståndets utlåtelse, hälst nogsamt är bekant, åt kyrckjowär¬
darne hafwa mycket åt syssla, och ofta måste försumma sin egen wälfärd, för
kyrckjans bästa.
Härpå uplästes 23 § i prästeprivilegierne af åhr 1723 som dock endast
förmäler, åt kyrckjowärdar och sexmän å landet, skola med församlingens sam¬
råd, lika som kyrckjoråden och föreståndarne i städerne med kyrckioherdens och
magistratens wettskap och öfwerenskommande, utwäljas och tillsättjas.
1 anledning hwaraf h:r rådman F a g g o t påminte, åt som hufwudskjälet för¬
faller, hwilcket prästeståndet behagat taga af sina privilegier, och inga andra äro
målsägande häruti, än kyrckjowärdarne sielfwa, hwilcka äro borgare, och med
det öfriga borgerskapet sig inför magistraten förenat, om kyrckjowärdskapets
förwaltande tour å tour sin emellan, utan någon förskoning och befrielse ifrån
stadsens contribution och inquartering, så kan h:r rådman icke finna, åt dem
härutinnan skjer något förnär.
Men om kyrckjowärdarne skulle hädanefter som hittils derifrån förskonas,
hwilcka gemenligen äro de förmögnaste af borgerskapet, så skulle det lända
samhället och i synnerhet det fattige borgerskapet, till alt för stor tunga, och
omöijeligen kunna bestå i jemförelse med andre hederlige män af borgerskapet,
som antigen1 äro bisittare i hallrätten, föreståndare wid spinhuset, eller leda¬
möter uti inquarterings och bemedlingscommissionerne samt commissorialrät-
terne, och ändå efter borgerskapets öfwerenskommelse, draga både stadsens
contribution och inquartering, ehuru de derföre, efter serskilta privilegier kunna
wara undantagne, såsom i synnerhet bisittjare i hallrätten efter kongl. hallord¬
ningens lydelse.
H:r borgmästaren Boberg förmente, åt det icke står i kyrckjowärdarnes
magt, åt afsåga sig sine uhrgamle fri- och rättigheter för deras efterkommande
skull och befarade jemwäl, åt om kyrckjowärdskapet skall så ofta ymsas emellan
borgerskapet, åt kyrckjorne derigenom på sine inkomster torde komma åt lida.
Läs: antingen.
334
1747 den 25 februari
Hwaremot h:r rådman F a g g o t åter erhindrade, åt kyrckjowärdarnes fri-
och rättigheter härutinnan grunda sig allenast på gammal häfd och specielle res¬
olutioner, som åter igenom Kongl. Maij:ts sidsta nådige resokn, af d. 2. Nov.
1744 äro ändrade och indragne, warandes icke heller att befara, det ju kyrck-
jorne likafult kunna blifwa med redelige och pålitelige män till kyrckjowärdar
försedde enär de efter prästeprivilegiernes 23 § blifwa lageligen walde och
tilsatte.
H:r borgmästaren C e r v i n utlät sig, åt det är efwentyrligit för ståndet, åt gå
in uti Stockholms stads enskylta hushållning, och bryta en borgerskapet emellan
friwilligt ingången förening, så mycket mera, som deputations betänckjande
häröfwer redan d. 10 Januarii sidstl. är af ståndet bifallit. Hwarmed åtskillige af
ståndets hur ledamöter instämde och begjärte proposition.
H.rjustit. borgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull, om högw. prästståndets upläste extractum protocolli af d. 7 i denne
månad, kan förordsaka någon änring i cammar och oeconomiedeputationens
betänckjande öfwer detta mål af d. 24 Decemb. nästl. åhr, som af ståndet d. 10
Januari sidstl. är bifallit, hwartill swarades nej, undantagandes h:r borgmästaren
Boberg, som förblef wid sin häröfwer yttrade mening, den och hrr borgmäst¬
are I n g m a n biföll.
Härpå deputerades hrr rådman K i e r m a n och hrr borgmästaren
S c h u 11 é n till det ärbara bondeståndet, med den påskrefne expeditionen och
åt recommendera saken till benägit bifall; hwilcka efter någon stund kommo
tilbaka och berättade åt bondeståndet lofwat, åt taga det samma i ömsint öfwer-
wägande.
Widare uplästes hrr grefwe Johan Cronhielms memorial och ansökning, åt
undfå en tillökning på Orja jernbruks hammarskatt å 2 skeppund åhrl. emedan
han 1 ro nyligen kjöpt det samma af rådman Lindstedt i Norrkiöping och förbätt¬
rat det med sina egna frälse och skatteskogar. 2 ro Åt undersökning om högre
smide på detta bruk, som tillförene allenast har 214 skeppunds åhrlig hammar¬
skatt, har redan skjedt åhr 1742 och altsedan berodt på kongl. bergscollegii ut¬
slag. 3 ro Åt berrde bruk, som består af en hammare med 2 härdar och är belägit
i Östergjöthland och Wånga sochn är ett af de äldsta järnbruk i riket och anlagt
åhr 1542.1 anseende hwartill ridderskapet och adelen, samt prästeståndet remit¬
terat detta mål till bergsdeputationen, det ståndet jemwäl fant godt åt bifalla och
påskrifwa låta.
1747 den 3 mars
335
Sidst uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckjande1, n:o 3, tom 4,
af d. 20 hujus, ang:de någre författningar till öfwersmidets hämmande och före¬
kommande ut in actis.
H:r rådman Nyberg påminte i anledning häraf, åt allmogens frihet uti några
härader af Wermeland, med det så kallade oxjernet, hwilcket de af bruks¬
patroner och bergsmän tillbyta sig för oxar och sedan äfwen föra till Norje,
måtte aldeles uphäfwas, emedan de merendels skola passera biwägar och
tullarne förbi, samt således både i fram och återresan begå lurendrägerier. Stånd¬
et fant godt, åt låta betänckjandet hwila till en annan plenidag.
Och sedan h:r rådman Nils Kock samt h:r borgmästaren Nortman fådt stånd¬
ets permission åt resa bort, på någon kort tid, så skildes ståndet för denna gången
åt.
Tisdagen d. J Martii 1747
S. d. Uplästes borgmästarens och riksdagsfullmägtigens ifrån Westeråhs h:r Jacob
Jernstedts memorial,1 2 n:o 86, tom 1, n:o 35, tom 9, af detta dato, åt sedan
han på magistratens och borgerskapets wägnar dersammastädes, hos Hans Kongl.
Maij-.t i underdånighet anhållit om någon förbättring på lön, så för stadsens råd¬
män, som underbetjenterne och h:r baron justit.cancelleren och landshöfdingen
Cederbielcke, medelst underdånigst utlåtande deröfwer inkommit, skall h:r
statssecreteraren Boneauschiöld samma ansökning till kongl. cammarcollegium
remitterat. Men som Hans Kongl. Maij:t uppå riksens ständers secrete utskotts till-
styrckande af d. 31 Julii 1727 berörande städemes staters inrättande, medelst
nådigt rescript, till högbermte collegium och kongl. statscontoiret, af d. 17 Aug.
samma åhr i nåder förordnat, åt med städemes staters utfärdande derefter på det
sättet skulle förfaras, åt sedan wederbörande magistrat med borgerskapet projec-
terat stadsens stat, hafwa de den samma hos Kongl. Maij:t i underdånighet åt in-
gifwa och om nådigste confirmation derpå åt anhålla; så utbeder h:r borgmästaren
sig ståndets underdånige föreskrift till Hans Kongl. Maij:t, åt staden Westeråhs,
denne kongl. nåd nu må till godo fa åtnjuta. Hwilcket ståndet biföll, och åt det må
lämpas till städeme i gemen, så mycket mera, som cronones drätsel derigenom in¬
tet afgår, utan städemes enskylta medel, dertill komma åt anwändas, likmätigt 51
§ i regeringsformen.
1 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 3.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 86.
336
1747 den 3 mars
1 lika måtto uplästes råd- och riksdagsmannens ifrån Nortelje h:r Jonas Bill-
borgs memorial, n:o 87, tom 1, och deruti anförde beswär, åt tullcammaren uti
en del städer wid skjärgården, således förtyda 7 § i Kongl. Maijrts nådige reso¬
lution på städernes allmänne beswär af åhr 1743 åt de af borgerskapet, som idka
strömmingsfiske, twinga och exequera tull, jemwäl för den strömming,
hwilcken de med sine så kallade wrak- och skötebåtar upfiska ur willa hafwet;
och emedan ett slikt förfarande icke allenast är stridande emot högstbermte re¬
solution, utan och forqwäfwer lusten hos ett fattigt borgerskap till flit och idog¬
het i ett så nyttigt och nödigt näringssätt; så anhåller bem:te rådman om ståndets
biträde härutinnan.
Ståndet tog detta i öfwerwägande och fant godt, åt igenom bref till general-
tullarrendesocietetens h:rr fullmägtige, söka på detta klagomål behörig bot och
rättelse.
S. d. Anmälte h:r borgmästaren Lange ett accord,1 n:o 88, tom 1, som är träf-
fadt emellan öfwerkrigs- och påstcommissarien i Helsingöhr fur Stiemcrantz och
handelsman här i staden Samuel Gottlieb Kriiger, så lydande: Sedan hos Hans
Kongl. Maij:t jag underdånigst anhållit, om ett nådigt tillstånd, åt fa transportera
ifrån mig min nu innehafvande commissariebeställning uti Sundet, och handels¬
man h:r Samuel Gottlieb Kriiger sig dertill anmält, jemwäl så wida med mig
öfwerenskommit, åt i fall ber:de min underdånige ansökning blifwer mig i nåder
accorderad, jag då samma beställning till honom afstå skall, så har till h:r Kriigers
desto större säkerhet sådant härigenom stadfästa och bekräfta welat. Och alden-
stund det är angelägit för det handlande borgerskapet i riket, åt få en pålitelig man
till commissarius i Sundet, så hemstälte tur borgmästaren om icke ståndet skulle
täckjas, åt genom utdrag af protocollet understödja detta cessionsmål, hos de
öfrige stånden; hwilcket ståndet biföll, undantagande lur Nettelbladt och h:r råd¬
man Hammar, som förmente, åt dermed borde förfaras efter förordningarna,
hwarefter expedition inrättades, som följer:
S. d. Korn ståndet i erfarenhet, åt öfwerkrigscommissarien fur Christian2 Adrian
Stiemcrantz skall hos Hans Kongl. Maij:t hafwa gjordt underdånig ansökning om
nådigt tillstånd, åt fa afstå des postcommissariesyssla i Sundet, till någon annan
skickelig man; och som för städernes borgerskap och handlande högstnödwändigt
är, åt på denne ort hafwa en pålitelig man, som äger insigt i handelen, och allmänt
förtroende uti de handlandes angelägenheter. Fördenskull och på det städernes
j Borgarståndets arkiv, R ] 296, Inkomne memorialer, nr 88.
2 Läs: Christer.
1747 den 3 mars
337
borgerskap måge blifwa wäl betjente, fant ståndet godt åt taga detta ärendet under
öfwerwägande. Och emedan handelsman Samuel Gottlieb Kriiger skall ibland an¬
dra anbudit sig till detta accord, och han är en förfaren kjöpman, som allmänt för¬
troende äger; ty skulle borgareståndet, hwars angelägenheter detta ährende så nära
rörer, för des del gjema se, åt h:r Stierncrantz kunde fa Hans Kongl. Maij:ts nådig-
ste tillstånd, åt afstå påstcommissariesysslan i Öhresund till bem:te Kriiger.
Hwilcket hos de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit bifall hörsamt- tjenst- och
wänligen recommenderas.
S. d. Justerades protocollet af d. 25 Febr. sidstl. ang:de rådmännen Clayhills och
Govenii skadestånd, för deras af swensk[a]' arméen, under finska campagnen åhr
1742 ruinerade miöhl och sågqwamar wid Helsingfors med mera, hwarwid h:r
Forssman påminte, åt ehuru han icke är emot deras tillfridsställande, dock
som ber:de rådmän hafwa sina hus i behåll, och nu få deruti bo och drifwa sin
näring, så håller han före, åt de som förlorat både hus och egendom under sidsta
kriget, borde först soulageras.
H:r U r 1 a n d e r föredrog huruledes ingen expedition kunnat skje ifrån expe-
ditionsdeputationen, på ståndets extractum protocolli af d 14 Februari sidstl.
ang:de presidentskapets besättjande i kongl. cammarcollegio, emedan präste¬
ståndet det samma simplicitet bifallit.
Men ridderskapet och adelen, samt bondeståndet, med den tilläggning, åt
presidentskapet i kongl. Åbo hofrätt, nu jemwäl må besättjas; hemställandes
fördenskull om icke ståndet skulle behaga, åt härutinnan förena sig med de 2:ne
sidstomrörde stånden.
H:r borgmästaren H a g e rt önskade, åt ståndet wille bifalla ridderskapet och
adelen, samt bondeståndet, på det expeditionen må kunna skje, dock med den
tilläggning, åt Deras Excellencier h:r[r]2 riksens råd, wid förslaget till ber:de
presidentskaper, täcktes förnämligast hafwa sitt afseende derpå, åt candidaterne
äga den skickelighet och de egenskaper, som till hwarje syssla erfordras, så åt
ingen må emot regeringsformen, till aldeles owahne sysslor befordras, hwilcket
bifölls och expedierades, som följer.
S. d. Uppå borgareståndets under d. 14 nästl. Febr. utfärdade extract. protocolli,
ang:de presidentskapets besättjande uti kongl. cammarcollegio, har höglofl. rid¬
derskapet och adelen, jemte bifall till borgareståndets i så måtto gjorde föreställ¬
ning, behagat förklara sin åstundan, åt efwen det i Åbo hofrätt ledige presidents-
Enl. konc.
En], konc.
338
1747 den 3 mars
embetet måtte besättjas, hwilcken mening det ärbara bondeståndet bifallit.
Borgareståndet har låtit detta mål hos sig uti närmare öfwerwägande komma, och
derwid sig till sinnes fört, huru högstnödigt wara will, åt de uti sig sielf angelägne
domareembeten, uppå hwilckas försiktiga och lagkloka utförande, mångas lif,
ähra och timmeliga wälfärd oftast ankomma, måge warda förwaltade af sådane
män, som förwärfwat sig grundelig kunskap, samt mogen och bepröfwad erfaren¬
het ut i de stycken, som till lag och rätts förswarliga skippande höra. Hans Kongl.
Maijrt har wid anträdet till regeringen i nåder funnit angelägenheten deraf och
fördenskull uti 10 § af des nådige försäkring utfåst, åt till hwart och ett embete
inga andra skola sättjas, än de, som till det slags sysslor tjenlige äro, och dertill all
nödig kunskap hafwa, emedan det allmänna bästas sanfårdiga nytta och wälfärd,
som för alla andra afseenden bör gå, kräfwer, åt dugelige ämnen, till hwart och ett
riksens angelägne wärck förordnas. Uti regeringsformens 23 § är och i samma af¬
seende stadgat, åt uti hwar hofrätt, som är konungens högsta nämd, skall wara en
president, som igenom lärdom och lagfarenhet gjordt sig till domareembetet
skickelig, hwarmed och kommer öfwerens 40 § derest tydeligen föreskrifwes, thet
ingen till aldeles owana, och med deras ämnen ej öfwerensstämmande sysslor,
måge antagas med mera.
Och emedan högst angelägit är, att i akt tagas måtte, hwad således hälsosam-
ligen stadgat blifwit, så hemställer borgareståndet till de öfrige resp:e ståndens
gunstbenägna bifall, hörsamt tjenst- och wänligen, om icke hos Hans Kongl.
Maij:t må i underdånighet anhållas, åt presidentsembetet, särdeles wid denne, så
långt aflägne hofrätten, må, uppå förrber:de uti försäkringen och regeringsfor¬
men anwiste sätt, med någon skickelig och i lagfarenheten upöfwad man besätt¬
jas. Borgareståndet förmodar så mycket mera de öfrige resp:e ståndens benägna
biträde härutinnan, som detta äger sin grund i rikets fundamentale lagar och til¬
lika tjenar det allmänna till sanskyldig nytta och förmån.
S. d. Uplästes frami, öfwerstens i romersk kejserl. tjenst baron Conrad Johan
Nieroths enckjefrus Sara Feiffs supplique1, n:o, tom 1, om något friwilligt sam¬
manskott till sitt och de sinas understöd, i deras torftiga tillstånd, ut in actis,
hwilcket bewekte några af ståndets h:rr ledamöter, åt nu straxt sammanskjuta 100
dir kopp:mt till hennes hjelp, som henne sielf tillstältes, utlofwandes flere, åt fram¬
deles ihogkomma henne på lika sätt.
S. d. Fants godt, åt i anledning af h:r Grahns påminnelse inför protocollet d. 15
Decembr. nästl. åhr och fur borgmästaren Schulténs memorial2, n:o 90, tom
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 89.
1747 den 3 mars
339
l,af detta dato, som uplästes ut in actis låta afgå följande extractum protocolli till
ridderskapet och adelen ang:de h:r vice ammiralen Falckengrens obetänckta utlåt-
elser öfwer justitiaeborgmästaren Ellers i Carlscrona.
Det har borgareståndet kommit i erfarenhet, åt herr vice ammiralen Falcken-
gren så ofta ärendet om den sökte rangen för borgmästarne hos höglofl. ridder¬
skapet och adelen in pleno warit före, skall hafwa yttrat sig, det han wäl wille
medgifwa den sakens billighet i gemen, men kunde derjemte icke underlåta åt
påstå, det justitiasborgmästaren Ellers i Carlscrona, för sin person, borde ifrån en
sådan heder utestängas, såsom den der igenom sitt lastbara upförande och
eftersättjande af sin embetesskyldighet, gjordt sig dertill owärdig med mera.
Nu emedan en sådan borgmästaren Ellers heder och reputation, så nära
rörande utlåtelse, förekommit borgareståndet nog eftertänckelig; fördenskull är
borgareståndet hörsamma begjäran, det täcktes höglofl. ridderskapet och adelen
benägit låta meddela borgareståndet utdrag af protocollet öfwer hrr v. ammiralen
Falckengrens i dy mål fälte utlåtelse, på det sådant med meranämde borgmästare
Ellers måtte kunna communiceras, hwilcket är det minsta man är skyldig en
frånwarande hederlig embetsman och medborgare i riket.
Och enär höglofl. ridderskapet och adelen, som ej lärer tillåta des lustre ridda¬
rehus fläckas, med andras förklenande, behagat lemna det begärte utdraget, så
får sedan borgmästaren Ellers antingen kjännas wid den swåra tillwitelsen, eller
och söka en laga satisfaction af h:r vice ammiralen Falckengren.
S. d. Begyntes wäl med opläsandet af ett bondeståndets extractum protocolli1, n:o
12, af d. 14 Febr. sidstl. ang:de camererarens i 1 :sta provinciecontoiret wid kongl.
cammarcollegium h:r Rödings ansökning, åt få afstå ber:de sin beställning till
commissarien i kongl. cammarrevisionen h:r Stockenström men som åtskillige af
ståndets förr ledamöter påminte, åt 2:ne protester deremot inkommit af cammar-
förwanterne Ollonstedt och Enberg, så blef samma mål till en annan gång upskju-
tit.
S. d. Uplästes riksens ständers cammar oeconomie och commercedeputations
betänckjande2, n:o 12, tom 3, af d. 26 Febr. sidstl. öfwer borgerskapets i Stock¬
holm gjorde ansökning,3 om en fri disposition, till inrikes förnödenhet af den
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 90.
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 12.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 12.
3 Borgarståndets arkiv, R 1303, Allmänna besvärsdeputationen, nr 3, Stockholms borgerskap,
340
1747 den 3 mars
åttonde del, som måste upläggas af hwarje påst nederlagssalt, sedan det ett åhr och
dag således legat.
Men som h:r Ström och h:r rådman Stenström intygade, åt detta
betänckjande, hwilcket till någon del länder skjeppsrederierne till mehn, icke
skall i deputationens pleno uti någon af borgareståndets ledamöters närwaro or-
dentekn wara bifallit och justerat, ehuru derom något blifwit discourerat.
Så påminte h:r borgmästaren C e r v i n , åt ber:de betänckjande tills widare
måtte hwila, och åt ett extractum protocolli imedlertid om processen härwid till
de öfrige stånden måtte afgå, med påstående, åt bermte betänckjande till deputa-
tionen måtte remitteras tilbaka, åt dermed ordenteligen förfara; hwarmed saken
för denna gången afstadnade.
Men på det ber:de betänckjande icke må hos de öfrige resp:e stånden före¬
dragas och afgjöras innan detta ståndet först hunnit, åt lemna deröfwer sin utlå¬
telse; så deputerades förr rådmännen Kyronius och Blom nu straxt til de öfrige
stånden, åt dermed begjära upskof; hwilcka deputerade afträdde, och efter någon
stund återkommo med berättelse, åt de öfrige stånden så mycket heldre lofwat,
åt dermed låta anstå, som bermte betänckjande till dem nyss wore inkommit.
Derefter uplästes ett utdrag af protocollet], n:o 9, hållit hos ridderskapet och
adelen af d. 25 Febr. sidst!, af innehåll, åt som en wid namn Hedman skall, för åt-
skillige emot honom angifne och riksens ständers fri- och rättigheter rörande för-
gripelser, blifwit häktad och under fängsligit försvar hitförd, så har ridderskapet
och adelen uppå skjedd anmäla derom, funnit nödigt, åt en riksens ständers com-
mission må nu gjenast för ordnas, som enligit 13 § i riksdagsordningen summario
processu detta mål, med hwad mera sig framdeles yppa kan, till laga ransakning
och dom företager, och sedan med sitt deröfwer författade slut till riksens ständer
inkommer.
Härmed uplästes jemwäl en af Hedmans hustru Regina Petronella Hwasser i
dag till ståndet ingifne böneskrift,1 2 n:o 94, tom 1, ut in actis. Hwaruti hon ödmiu-
keligen anhåller, åt ber:de des man måtte få njuta beskydd under lagen och en laga
process, på sätt och wis, som hon skall förnummit, åt Hans Kongl. Maij:t
allernådigst resolverat och riksens ständers secrete utskott bifallit, nemligen, åt
saken måtte förwisas till kongl. Swea hofrätt, hwilcket hon uppå erhållit företräde
hos ståndet munteligen och på det bewekligaste itererade med förbehåll af allan
hennes man härwid tillständig rätt.
H:r justit.borgmäsfön och taleman swarade, åt ståndet wille
taga hennes ansökning i behörigt öfwerwägande, hwarmed hon afträdde. Men
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 9.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 94.
1747 den 3 mars
341
ståndet fant sedermera godt, åt låta härmed anstå till des prästeståndets utlåtelse
häröfwer inkommer.
En deputation af sex man ankom ifrån bondeståndet, som behörigen emottogs
och infördes, och sedan bergsman Anders Larsson ifrån Carlskoga som förde
ordet förmält sitt stånds hörsamma hälsning, berättade han, att en hop af deras
missnögde camerater i ståndet, hafwa utan talemans och de öfrige ledamöternes
samtycke, i dag af sig sielfwe afträdt utur ståndet och skickat en deputation till de
öfrige resp:e stånden, och som ber:de deputation snart lärer komma hit till detta
högt:de ståndet, så hafwa desse deputerade af taleman och sina i ståndet tillstädes
warande medbroder fådt i commission, åt nu förut gifwa sådant wid handen, och åt
ståndet i gemen icke har deruti någon del.
H:r j u s t i t. borgmästaren och taleman frågade de deputerade
om de intet wiste i hwad ärende omrörde deputation skulle komma, hwartill de
swarade nej, emedan de oordenteligen sammangaddat sig och afträdt, utan åt
gifwa för protocollet orsaken till kjänna. H:r taleman tackade för det förtroende,
som det ärbara bondeståndet härigenom welat wisa ståndet och lät förmäla stånd¬
ets wänliga hälsning tillbaka, hwarmed de deputerade afträdde och beledsagades
ut.
H:r borgmästaren H a g e rt utlät sig: Denne saken är så angelägen, åt mina
tanckar ej kunna sträckja sig så långt, åt jag kan begripa, hwad utgång det will
taga.
H:r rådman K i e r m a n beklagade den upkomna oenigheten i bondeståndet
och förmente åt ståndet bör bruka all eftertancka åt dämpa densamma.
H:r borgmästaren C e r v i n hölt före, åt sedan deputerade ifrån bondeståndet
gifwit till kjänna, åt de misnögde, utom talemans och de öfrige ledamöternes
wettskap och samtycke oordenteligen afskickat sin deputation till de andre
stånden, så borde densamma icke få företräda, enär han till ståndet ankommer.
H:r justitiarien Ekman yttrade sig, åt så länge pluraliteten i bondeståndet
icke är utrönt, så åt man kan weta, antingen de klagande representera ståndet eller
taleman och de som med honom hålla, så anser han för betänckeligit, åt förneka
den förwäntade deputationen företräde.
H:r Plomgren: 1 den owisshet wi äro, hos hwilcketdera partiet pluraliteten är, så
har ståndet redan admitterat en deputation ifrån bondeståndet, fast den icke haft
något skrifteligit med sig, och således lärer man icke heller kunna förwägra, den
som förwäntas, företräde.
H:r rådman F a g g o t förklarade sig wara af den mening, åt ståndet anser
begge deputationeme med lika witsord, till des man får weta rätta beskaffenheten
och hos hwilckendera pluraliteten är, samt i följe deraf simplicitet afhör, hwad den
förwäntade deputationen anbringar, utan åt reta dem med hwad den förra sagt;
342
1747 den 3 mars
men sedermera far ståndet hos sig öfverlägga, quid consilii härwid är åt taga;
hwilcket ståndet biföll.
I det samma begjärte och fick nyss omrörde deputation af tolf bönder behörigt
företräde, för hwilcken danneman Jöns Johansson ifrån Östergöthland förde
ordet, som hälsade ifrån en del af bondeståndet och bad ödmiukast, åt det högt:de
ståndet wille biträda dem, med en commission öfwer deras och secreterare; och
emedan han icke är så wahn, åt föra ordet, så har deputationens ährende blifwit
författadt skrifteligen, hwilcket han begjärte måtte upläsas, det och skjedde, så
lydande:
Hos det loft. borgareståndet anmäla den delen af bondeståndet, som altid hållit
Sweriges fundamental lagar för sitt rättesnöre och brinnande af nit för rättwisan,
sin wördsamma hälsning. Bondeståndet har ej kunnat undgå, åt hos det loff borg¬
areståndet tillkjänna gifwa, huruledes bondeståndets taleman Olof Håkansson tid
efter annan, wid nu påstående ständernes sammankomst, icke allena till många de¬
lar öfwerträdt och brutit talemanseden, utan äfwen mishandlat emot Sweriges la¬
gar och riksens ständers fri- och rättigheter, hwarigenom bem:te talman gjordt sig
nu och framdeles förlustig säte och stämma uti ståndet; för den skull föranlåtes
bondeståndet, så hos det loft. borgareståndet, som de öfrige resp:e stånden, åt ut¬
bedja sig en riksens ständers commission, som upptager, ransakar och afdömer
alle de mål och förgripelser, som bondeståndet emot merbermte taleman hafwer åt
angifwa.
Bondeståndet har efwen anmodat oss sine deputerade, åt i lika wördsam tillför¬
sikt hos det loft. borgareståndet anmäla huruledes deras secreterare Sebaldt icke
mindre än taleman, med sådane förbrytelser blifwit beträdd, åt han ej bör undgå, åt
derföre ställas under en riksens ständers commission samt laga ransakning och
dom, hwarföre bondeståndet härmed wördsamt och wänligen anhåller, det lofl:e
borgareståndet, likmätigt riksdagsordningen gunst- och benägit tillåta täcktes, det
loft. borgareståndets taleman tillika med de öfrige 2:ne respective ståndens tale-
män nu med aldraförsta måtte sammanträda och för bondeståndet en annan
secreterare utnämna, den de sielfwa föreslå, och till hwilken de det bästa förtroen¬
det äga.
Hwarefter Jöns Johansson å deputationens wägnar till bestyrckjande af klago¬
målet öfwer taleman Olof Håkansson, efwen upwiste ett memorial, som riksdags¬
mannen Matz Erichsson ifrån Upland angifwit till bondeståndet d. 13 Dec. 1742
och derstedes d. 15 d:o blifwit upläst, men i dag hos ridderskapet och adelen, samt
prästeståndet upläst och påskrifwit; hwarföre det och nu i ståndet blef upläst och
med behörig påskrift honom återstält. 1 öfrigit begjärte deputationen åt bonden
Olof Assarssons sak efwen måtte komma under den nu föreslagne commission
och recommenderade så det ena som det andra till gunstigt bifall.
1747 den 3 mars
343
H:r j ust. borgmästaren och taleman frågade deputationen, om
ståndet voterat öfwer den begjärte commissionen? hwartill de deputerade swarade
nej, hwad skola wi votera uti en sådan förwirring, som nu är ibland oss.
H:r taleman beklagade det, och recommenderade enigheten för Guds skull,
samt bondeståndets så allmänna som enskylte wälfard, lofwandes åt ståndet wille
taga deputerades begjäran om commission i behörigt öfwerwägande, hwarmed de
afträdde och beledsagades ut.
H:r borgmästaren C e r v i n hemstälte, om icke angelägenheten kräfwer, åt h:r
baron och landtmarskalcken, med de öfrige h:rr talemännen ju förr des heldre trä¬
da ihopa och söka åt bilägga denna oenighet, innan det blifwer rapporterat till
landsorterne och kan hafwa skadeliga påfölgder.
Hrr borgmästaren Boberg förklarade sig wara af samma mening, och åt förr
talemännen då i några deputerades närwaro af alla stånden confrontera begge par¬
tien, hälst han tror, åt om de misnögde blifwa secreteraren Sebaldt qwitte och få en
stadig man i stället, så torde de begifwa sig och blifwa till frids med sin taleman.
Hr Plomgren hölt före, åt samtel. förr talemännen, tillika med wissa deputerade
af alla 4 stånden, kunde sammanträda och utröna grunden och orsaken till miss¬
förståndet samt söka det åt bilägga.
Hrr K i e r m a n önskade, åt detta måtte blifwa ett medel till enighet och lika
tanckesätt om rikets wälfard. Ståndet fant godt, åt deputera hrr Plomgren och hrr
borgmästaren Schultén till ridderskapet och adelen, samt prästeståndet, och låta
dem weta i hwad tanckar ståndet är om denne granlaga saken. Hwilcka afträdde.
I medlertid gaf hrr j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman ståndet
wid handen, åt han tillika med hrr Urlander och borgmästaren Jemstedt i lördags
warit tillsammans, med hrr baron och landtmarskalcken, samt de öfrige talemän¬
nen och ståndens deputerade, då och 7 bönder warit tillstädes på hwardera sidan,
och sedan hrr baron och landtmarskalcken hade hållit ett wackert och alfwarsamt
tal, om det i bondeståndet skjedde owäsendet, hwilcket kunde förorsaka stor olä¬
genhet, icke allenast för sielfwa ståndet, utan och hela riket; så har han slutelrn
styrckt dertill, åt i dag måtte hållas plenum, och åt bondeståndet då wille afgjöra
de förekommande mål, antingen genom öfverenskommelse, eller ordentelig vo¬
tering, på det pluraliteten måtte kunna utrönas, och i fall någon emot förmodan
skulle sättja sig deremot, åt ståndet då kunde beswära sig deröfwer hos Kongl.
Maijrt, hwilcket bönderne å begge sidor hade lofwat.
Hrr Urlander påminte, åt de bönder som höllo med taleman Olof Håkans¬
son hade sagt, åt de hade welat votera, men åt det war ett sådant sorl och skrik i
ståndet, åt de icke kunde höra hwarannan, och åt taleman således icke hade tillfälle
åt gjöra någon proposition, hwarföre han med secreteraren och de flere då kl. war
half tu, tyckt wara bettre, åt gå bort, än widare biwista ett sådant owäsende.
344
1747 den 3 mars
H:r rådman F a g g o t: Det är beklaga åt så skall stå till, det är icke allenast
kranckt i bondeståndet, utan och i de andra stånden och öfwer hela riket; denne
symptomen är icke ny, utan har wist sig hela riksdagen. Här klagas, åt ingen or-
dentelig proposition och votering har skjedt. I lördags 8 dagar sedan, då de mis-
nögde böndeme tecknade op sig under den förewarande quasstion, om en proto-
collsdeputation och befunno pluraiiteten å sin sida, så skall taleman med secrete-
raren och de öfrige på den sidan gådt sin wäg. Är det nu så tillgångit, så bör man
hjelpa lagen till sin integritet, hwilcket, då stadighet är i ett stånd om lagens full¬
bordan, ej kan skje af någon annan, än de öfrige riksens ständer; i anseende hwar-
till h:r rådman håller före, åt en deputation bör förordnas af talemännen och wissa
deputerade af de tre stånden, som derom öfwerlägga och sedan referera sina
tanckar till plenorum afgjörande i ber:de stånd.
H:r rådman K y r o n i u s biföll h:r rådman Faggots mening.
H:r secret. Url ander: Emedan protocollet i bondeståndet är jäfwat, så
tycker jag wara bäst, åt ber:de stånd, till åt utröna pluraiiteten delar sig i 2:ne ho¬
par, och räknar huru många, som äro på hwardera sidan.
H:r rådman K i e r m a n bifaller detta förslag, eller och åt et plenum plenorum
må hållas, men de fleste af ståndets förr ledamöter woro af den tanckan, åt man
först borde afbida de öfrige ståndens utlåtande om det föreslagne sammanträdet af
talemännen.
H:r P 1 o m g r e n och för borgmästaren S c h u 11 é n återkommo ifrån de an¬
dra stånden, berättandes åt de fadt till swar, det ridderskapet och adelen, samt
prästeståndet wilja nu för middagen skicka sina deputerade till bondeståndet och
styrckja dem till enighet, med förmodan, åt detta ståndet lärer efwen deputera någ¬
ra af sina ledamöter dertill, på det att en gemensam deputation af alla try stånden i
samma ährende må kunna följas åt, hwilcket bifölls och utnämdes dertill för Plom-
gren, för rådman Kyronius samt förr borgmästarne Ekerman, Schultén, Cervin och
I lagen.
H:r borgmästaren Cervin föreslog såsom medel åt utfinna pluraiiteten i
bondeståndet, åt deputation kunde taga sig anledning af de i dag till de öfrige
stånden ankomne 2:ne deputationer, af hwilcka den ena hälsat ifrån taleman och
ståndet, men den andra allenast ifrån en del af ståndet, och fråga, hwilckendera af
ber:de deputationer hade pluraiiteten å sin sida, och der bondeståndet skulle
swara, åt pluraiiteten icke ännu blifwit utrönt, så kunde propositionen då skje, åt
ståndet måtte ordentelm votera deröfwer i deputationens närwaro, åt man kunde
erfara, huru många som höllo med de 6 eller de 12 utskickade.
H:r rådman K i e r m a n och för Plomgren biföllo, åt pluraiiteten borde utrö¬
nas, så som grundad i lagen.
1747 den 3 mars
345
H:r justitiarien Ekman förmente åt alla try ståndens deputerade böra förut
förena sig, hwad de skola tala i bondeståndet.
H:r rådman F a g g o t yttrade sig: Det kan ej bestå uti annat, än åt genom wår
beskickning ärfara, på hwilckendera sidan pluraliteten är, antingen i de misnög-
das, eller talemans och de andras hop, samt fölgakteligen af hwad mening ståndet
är.
Härwid ankommo tolf deputerade ifrån höglofl. ridderskapet och adelen tillika
med 6 d:o if:n högw. prästeståndet, för hwilcka h:r revisionssecreteraren
Löwenhielm förde ordet, som berättade, åt de i dag ankomne 2:ne deputa-
tioner ifrån bondeståndet till de öfrige stånden, nog wittna om den beklageliga
rörelse och oenighet, som är hos ber:de stånd, och kan ej annat än mycket bed-
röfwa de öfrige stånden; hwarföre ridderskapet och adelen, samt prästeståndet
öfwerenskommit, åt genom sina deputerade härom beskicka bondeståndet, med
förmodan, åt det högt:de borgareståndet lärer efwen gifwa sina deputerade dertill;
då en sådan gemensam deputation af alla try stånden kan föreställa bondeståndet
1 :o innehållet af de 2:ne i dag ankomne deputationers olika ährenden till de öfrige
stånden. 2:o beklaga den upkomne twistigheten och styreka till enighetens åter¬
ställande, samt 3:o betyga, åt de try stånden icke wilja gjöra något intrång i bonde¬
ståndets enskylte rättigheter, utan allenast 4:o råda dertill, åt de förekommande
målen, efter pluraliteten, som är grundad i fundamentallagen, måge afgjöras, och
åt hwar och en far niuta lag och riksdagsordningen tillgodo, samt 5:o, åt 2:ne
bönder af hwartdera partiet, måge till ändamålets och all riktighets erhållande sätt-
ja sig jemte seereteraren wid bordet och tillse, åt rösterne rätteligen insamlas och
antecknas.
H:r j ustit.borgmästaren och taleman tackade å ståndets wäg-
nar för ridderskapets och adelens, samt prästeståndets betygade förtroende härut¬
innan och berättade, åt ståndet uppå sina deputerades anmälan icke allenast bifalit
denne beskickning till bondeståndet, utan och redan utsedt sine deputerade dertill,
som nu tillika med ridderskapet och adelens samt präjstejståndets1 förr deputerade
till bondeståndet afträdde.
Imedlertid uplästes det hos de deputerade öfwer ståndets cancellie hållne proto-
collet, hwaraf befans, åt icke allenast aeter och protocoller, utan och de öfrige
persedlarne äro i behåll efter inventariernes lydelse.
Sedan uplästes förr borgmästarnes Fineri och Jernstedts berättelse och
betänekjande af detta dato öfwer för detta lifdrabanten Groths ansökning2, n:o 91,
tom 1, om underdånig föreskrift till Flans Kongl. Maij:t, det han måtte återfå
j Enl. konc.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 91. Jfr. sid. 220, not 3.
346
1747 den 3 mars
ber:de sin tjenst, den han klagar sig utan laga ransakning och dom hafwa förlorat;
hafwandes de deputerade hemstält till ståndets bepröfwande, åt i händelse det
skulle hållas för betänckeligit, i anseende till Hans Kongl. Maij:ts utslag, som
säger, åt Groth skall tjena sig up ifrån gemen, åt understödja honom med under¬
dånig föreskrift till åt återfå sin förr hafde lifdrabantebeställning, om han icke då
dermed kunde hjelpas, åt ståndet lemnade honom sin recommendation till de
öfrige resp:e stånden åt hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas, till åt er¬
hålla nådigt afskjed med någon förbättring på caracteren; hwilcket ståndet tog i
öfwerwägande och fant godt åt samtyckja på sätt och wis som resokn å bem:te
Groths wid sidsta riksdag ingifne beswärsskrift utwisar; kommandes den samma
härifrån till bondeståndet åt afskickas, emedan ber:de stånd under d. 22 Julii 1743
igenom 2:ne deputerade först anmält och recommenderat saken,1 så lydande:
Emedan för detta kongl. lifdrabanten Christopher Groth, enligit framledne h:r
generalmajorens och capitainlieutnantens grefwe Dohnas i kongl. hofrättens dom,
åberopade skrifwelse, af d. 24 Novemb. 1740 befmnes
1 :o då redan wara utur drabantecorpsens rulla utesluten, för det han skall uti
2:ne månaders tid utan tillstånd sig hafwa absenterat, ändock deröfwer aldrig skall
blifwit undersökt och dömt, fast mindre blifwit bewist, åt sådant den tiden skjedt,
på Hans Kongl. Maij:ts nådigste befallning, som wälbermte h:r generalmajor och
capitainlieutenant föregifwit.
2:o Att Groth, ehuru han skall antingen inlöst sine på banquen gifne oriktige as-
signationer el:r deras innehafware på annat sätt förnögt, så åt ingen privat derpå
wärckeligen kommit åt lida, har ändå försonat publicum för sitt brott, genom et
långsamt fängelse och fullgjörandet af kongl. Swea hofrätts dom af d. 3 Junii
1741.
3:o Att riksens ständers bancodeputation genom utdrag af protocollet, under d.
10 Decembr. 1742 har icke allenast i anledning af 1741 åhrs riksdagshandlingar
intygat, det bancodeputationen wäl då i anseende till befundne omständigheter be¬
friat åtskillige andre ifrån tilltal och plikt, för deras origtige assigneringar på ban¬
quen, men åt deputationen med saken emot Groth, som då war hos Hans Kongl.
Maij:t anhängig och oafgjord, sig icke kunnat befatta, utan och medgifwit, åt
Groth, för des origtige bancoassigneringar sedermera undergådt den plikt, som
honom ådömd blifwit; och således dermed för ett sådant des brott banquen
wärckeligen försonat och tilfredsställt.
4:o Att Hans Maij:t genom öppen resokn af d. 24 Februarii 1743 i nåder för¬
klarat, det Groth, icke hade genom kongl. Swea hofrätts ofwamde dom förlorat
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 91
1747 den 4 mars
347
ähran, utan ifall han igenom sitt wälförehållande framdeles gjorde sig till be¬
fordran wärdig, skulle des utståndne straff, icke ligga honom derwid i wägen.
Fördenskull och i anseende såwäl till desse omständigheter, som och åt Groth alt
sedan warit tjenstelös, och dock fömimmes, icke annorlunda, än wäl och an¬
ständigt sig hafwa upfört, finner ståndet billigt, åt för sin del samtyckja, det må
merbemite Groth hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas till nådig be¬
fordran i arméen efter skickelighet och förtjenst, utan widare hinder och mehn af
des begångne och lageligen försonte brott, eller och till Kongl. Maij:ts nådigste af-
skjed, med någon förbättring på caracteren, på det han, som är i sina bästa åhr må
kunna sin lycka och upkomst annorstädes försöka.
Ståndets deputerade till bondeståndet återkommo, och gåfwo till swar, åt sedan
deputationen förmält sitt ährende hos ber:de stånd, har t a 1 e m a n å ståndets
wägnar tackat för beskickningen och berättadt, åt de misnögde i dag, då ståndet
kommit tillhopa, hade frågat, hwarföre h:r baron och landtmarskalcken i lördags
kallat taleman och några bönder till sig, och sedan taleman har sagt dem förloppet
deraf, hafwa 10 å 12 personer gådt ut, och såsom deputerade anmält sig hos de
öfrige stånden, utan åt först gifwa bondeståndet sådant eller ährendet wid handen;
hafwandes de try ståndens deputerade nu ej annat kunnat förmärckja än god
liknelse till förening ständerne emellan, emedan alt warit tyst och stilla.
Ståndet tackade sina deputerade för beswäret och skildes dermed åt.
Onsdagen d. 4 Mart ii 1747
S. d. Justerades protocollet af d. 25 Febr. sidsti. och bägge expeditionerne af d. 3
hujus för förr borgmästarne Jemstedt och Ellers.
Sedan tog för borgmästaren Petter Mellin sitt inträde i ståndet, såsom riks¬
dagsman för stapelstaden Halmstad i förmågo af des wid riksdagens början in¬
sände och af ståndet godkjände fullmagt.
Derefter uplästes riksens ständers n:o 3, tom 7, secrete handels- och manufac-
turdeputations betänckande1 af d. 3 Jan. sidsti., ang:de brist och dyrhet på lim,
med hemställande om icke förbudet på lims införande i riket må tills widare up-
häfwas, så åt hwar och en, som behagar, må hafwa frihet, det samma att inför-
skrifwa, emot wanlig tull och omgjälder, samt ett öre s:mts afgift, för hwarje
skålpund till manufacturfonden; hwilcket ridderskapet och adelen d. 31 d:o och
prästeståndet d. 25 Febr. sidsti. bifallit och nu af ståndet bifalles.
Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 3.
348
1747 den 4 mars
1 lika måtto uplästes ett utdrag af rådsprotocollet,1 n:o 11, tom 2, hållit d. 14
Novemb. sidstl. ang:de samtel. academiaecancellerernes underdånige hemstäl¬
lande,1 2 om icke deras secreterare, som uppå riksens ständers secrete utskotts till-
styrckjande af d. 9 Septemb. 1741 blifwit antagne för academiske correspon-
dencen och acternes i ordninghållande, med 400 dir s:mts åhrlig lön för hward-
era, kunde niuta den förmon, åt lika med registratoren hos justitiaecancelleren,
samt auditeurerne wid de wärfwade regimenterne, uti tour och heder blifwa
ansedde, och således hofrätten, collegier, med andre wederbörande anbefallas,
desse secreterare wid tjenlige lägenheter, efter tour och skickelighet, på deras
underdånige förslager upföra. Hafwandes Hans Kongl. Maij:t i nåder samtyckt,
till det senare momentet, åt hofrätterne och collegierne måge beordras acade-
miecancellerssecreterare wid blifwande ledigheter, efter deras skickelighet och
förtjenst i underdånighet föreslå, men det förra om deras rang med riksens
ständer till deras utlåtande förut i nåder welat communicera. Nu ehuruwäl rid-
derskapet och adelen, samt prästeståndet under d. 24 Januarii sidstl. behagat
begge delarne åt bifalla, så fant dock ståndet godt sig deröfwer på föjande sätt åt
utlåta: Bifalles hwad den projecterade rangen angår, för academiecancellerernes
secreterare. Men hwad deras befordran beträffar, så ankommer det på Hans
Kongl. Maij:ts nådigste wälbehag, efter regeringsformen och derom utgångne
förordningar, hwilcket straxt påskrefs och till bondeståndet afsändes.
Emedan ståndet kom i erfahrenhet, åt ridderskapet och adelen d. 25 Febr. sidstl.
bifallit och påskrifwit ståndets extractum protocolli ang:de h:rr borgmästames
rang och expedition nu ligger i prästeståndet, så deputerades h:rr rådmän K y r o -
nius och Amelberg, åt hos ber.de stånd recommendera den saken till
benägit bifall, men i händelse åt det ej straxt kunde skje, åt då begjära expeditio¬
nen till låhns, hwilcka afträdde, och kommo efter någon stund tilbaka, med berät¬
telse, åt som prästeståndet swarat, det de för andre pressante saker, i dag ej hade
tid åt företaga sig ber:de mål till afgjörande, så hade de deputerade låtit sig nöija
dermed, åt de fadt lähna sielfwa expeditionen; i anseende hwartill och som ringa
apparance är, åt prästeståndet lärer bewilja den åstundade rangen, så anmodades
desse deputerade, åt tillika med tur Grahn, tur Trapp, tur Forssman och lur rådman
Knieberg stega till bondeståndet och der upwisa ber:de expedition, samt i bästa
måtton recommendera saken till skyndesamt bifall. Afträdde.
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 11. Jfr. sid. 306, not 1
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 73.
1747 den 4 mars
349
S. d. Uplästes cammar oeconomie- och commercedeputations betänckjande,1 vide
n:o 9, tom 3, af d. 9 Januarii sidstl., öfwer magistratens här i staden till riksens
ständer ingifne memorial, ang:de hökames handel och hämmande af okjöp, med
de hit ankommande victualiewahror, tillika med ett derwid fogat memorial, under-
skrifwit af h:r vice ammiralen Falckengren, samt ammiralitetscapitain Strandt och
slacktaren samt riksdagsfullmägtigen för handtwärckerierne i Carlscrona m:r
Gottfried W e i k e r , hwaruti de anhålla, åt ber:de betänckjande efwen måtte
sträcka sig till en god ordning i torghandelen, emellan hushållen och hökarne i
Carlscrona, hafwandes ridderskapet och adelen d. 24 sidstl. Januarii funnit godt, åt
remittera detta betänckjande tillbaka till riksens ständers cammar oeconomie och
commercedeputation, tillika med nyss åberopade memorial, som har åt tillse, det
de hwilcka ifrån Norrland, Österbotn och Finland med sina fartyg hitföra vict-
ualiepersedlar, eller andra wahror, ej sättjas härigenom uti för mycket twång, eller
blifwa beslag och böter underkastade, utan i fall 1722 åhrs förordning af hökarne
skulle öfwerträdas, åt de då endast blifwa förfallne, till de uti samma förordning
utsatte böter; kommandes deputationen för öfrigit åt taga i öfwerwägande, huru-
wida i anledning af ofwanrde memorial den projecterade författningen efwen må
kunna sträckja sig till Carlscrona stad, hwilcket alt prästeståndet d. 25 Febr. sidstl
bifallit.
H:r B e t u 1 i n påminte
1 :o att de föreslagne liggedagar lära antingen hindra tillförslen, eller falla wed-
erbörande alt för beswärlige.
2:o åt mångelskor efter betänckjandet få större förmån, än hökarne, som äro
borgare, i det de förra få handla på torgen och i hamname, sedan kl. 12 på dagen,
men de senare intet, ändock större delen af hökarne hafwa ringa näring och lika-
fult måste wara försedde med något af hwarje victualiepersedel, för de fattigas
skull.
H:r Hellström tyckte, åt liggedagame äro onödige, så wida de handlande
ifrån Norr- och Finland icke lära sälja sitt gods åt hökarne, så länge hushållen be-
höfwa åt providera sig.
H:r rådman K i e r m a n utlät sig, åt som deputationen har yttrat sig i betänck¬
jandet, så ang:de gross- som hökarehandelen, twärt emot den allmänna lagen, så är
nödigt åt ståndet deputerar några af sina ledamöter, till åt taga ber:de betänckjande
uti närmare öfwerwägande, och inkomma med hwad som derwid kan wara åt
påminna, hwilcket bifölls, och utnämdes dertill hrr Nettelbladt, hrr Grahn, hrr
Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 9. Jfr. sid.
275, not 1.
350
1747 den 4 mars
borgmästarne Forstén, Mollin och Hagert samt h:r Hellström, hwilcka togo
sielfwa betänckjandet till sig.
Sedan uplästes h:r lagmannen1, n:o 92, tom 1, Johan Silfwersparres memorial
och ansökning,1 2 om 2 skålpunds tillökning på hammarskatten af des masugn wid
Oss gård i Jönkiöpings lähn, Wästra härad och Nydahla sochn, hwilcket mål rid-
derskapet och adelen d. 31 Januarii och prästeståndet i går till bergsdeputationen
remitterat, det och ståndet biföll.
Efter behörig anmälan företrädde capitain af kl. lifguardet herr Börje Schekta
och gaf tillkjänna, åt han fådt högl. ridderskapet och adelens tillstånd, åt för stånd¬
et berätta, det han så wäl hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet, som hos riksens
ständers secrete utskott angifwit manufacturisten Hedman, såsom den der med
hwarjehanda tracteringar och penningars utdelande både på sidsta och nu inne-
warande riksdag, sökt åt bibringa enfaldigt folck, det successionen för Hans
Kongl. Höghet arffursten till den swenska kongl. thronen efter Hans Maij:ts
dödeliga frånfälle ej wore så aldeles säker; och som berrde Hedman i anledning
deraf blifwit fasttagen och hittord i arrest; tur capitain jämwäl för sakens skynde-
sammare fortgång, och af nit för Hans Kongl. Höghets höga rätt, den alla riksens
ständer förpliktat sig med lif och egendom åt förswara, åtagit sig Hedmans brott
honom åt öfwerbewisa. Så lärer det högt:de ståndet finna, huru nära saken är
honom rörande. H:r capitain har altså till ändamålets winnande icke allenast
begjärt en ständernes commission till saksens laga uptagande, skjärskådande och
afdömmande, utan och föreslagit secreteraren i kongl. Swea hofrätt h:r Robeck till
actor och sig till biträde; och emedan högl. ridderskapet och adelen redan bewiljat
en sådan commission, ty anhåller h:r capitaine jemwäl om ståndets benägna bifall
dertill, på det tiden icke må utdragas och han för sin wälmening exponeras.
H:r t a 1 e m a n lofwade å ståndets wägnar åt lur capitains begjäran skulle med
aldraförsta komma hos ståndet uti behörigt öfwerwägande, hwarmed han afträdde.
Ståndets deputerade till bondeståndet återkommo och berättade, åt ber.de stånd
lofwat företaga sig ståndets ansökning om borgmästarnes rang och om möijeligit
är afgjöra samma mål innan middagen.
S. d. Uplästes secrete utskottets extractum protocolli3, n:o 13, tom 2, af d. 24 Oct-
ob. nästl. åhr och deruti gjorde hemställande
1 :o Om icke h:r vice ammiralen Ridderstolpe kunde blifwa willfaren, åt fram¬
gent, som altid tillförene ifrån escadems första inrättning till åhr 1737 wanligit
1 Är sannolikt hovjägmästaren Lars Johan Silfversparre, som var ägare till Os bruk.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296. Inkomne memorialer, nr 92.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 13.
1747 den 4 mars
351
warit, hafwa den myndighet, åt sielf, såsom den der äger bästa tillfälle, åt lära
kjänna sina underhafwandes skickelighet, besättja alla härwid escadem ledig-
blifwande underofficerarebeställningar, och afskjeda dem, som det åstunda,
hwilcket på sidsta riksdag blifwit bem:te vice ammiral in till närvarande riksdag
tillåtit, med mera.
2:o Att capitainlieutnanteme wid ammiralitetet, som icke finnas på någon ran¬
gordning uptagne, eftersom de i senare tider, i stället för öfwerlieutenanter
tillkommit, måtte niuta lika rang med capitainlieutenanteme wid infanteriet, alt
efter fullmagterne och åldrar i tjensten, hwarwid jemwäl uplästes öfwerstens af
kongl. artillerieregementet h:r Gyllengranats samt equipagemästarens h.r G F.
Leijonanckars i detta mål ingifne påminnelser,1 vide n:o 13, tom 2, under d. 15
Novemb. samma åhr; hafwandes ridderskapet och adelen, hwad det förra momen¬
tet i secrete utskottets extracto protocolli om underofficerare wid ammiralitetet be¬
träffar bifallit det samma, under d. 8 Novemb. 1746 men remitterat det andra
målet tillika med de derom inkomne memorialer, ang:de den projecterade rangen
för capitainlieutenanteme wid ammiralitetet, till riksens ständers justitiaedeputa-
tion, hwarest om rangordningen lärer komma något åt företagas, hwilcket präste¬
ståndet d. 15 d:o uti begge målen bifallit.
H:r borgmästaren Finérus utlät sig, åt igenom en sådan fri disposition, blifwa al¬
deles de andre ståndens barn föredragne, och deraf kommer, åt hederlige mäns
barn af de andra stånden, som begifwit sig under milicen till lands och siös, sällan
blifwa befordrade, utan måste förnöta, antingen sin ungdoms bästa år eller och
hela sin lifstid wid underofficeraretjenster.
Hwaremot af åtskillige ståndets h:rr ledamöter påmintes, åt öfwerstarne wid
armeen, äga samma rättighet, och åt vice ammiralen Ridderstolpe blifwer answarig
för de underofficerare han antager, samt i öfrigit sig derwid kommer åt förehålla,
på samma sätt, som wid ammiralitetet i Carlscrona skjer, dit han hwarje åhr, som
förr wanligit warit, måste insända behörig namnrulla, på alla wid escadem warande
underofficerare, med annotation af de förändringar derwid förelupit.
H:r j ustitiseborgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull om ridderskapet och adelens utlåtande i bägge målen far bifall, hwilcket med
ja beswarades och påskrefs.
Men h:r borgmästaren Finérus förblef wid sin mening, och åt så wäl vice ammi¬
ralen Ridderstolpe, som öfwerstarne wid arméen böra besättja underofficeraretjen-
sterne efter wederbörandes tour och skickelighet, likmätigt regeringsformen, det
och h:r borgmästaren Mollin biföll.
Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, Bilaga till nr 13
352
1747 den 4 mars
Sedan uplästes secrete utskottets extractum protocolli1, n:o 14, tom 2, af d. 3
hujus, ang:de storförstendömet Finlands iståndsättjande ned nödige förswars-
wärck, både på landt- och siösidan, och åt Hans Kongl. Höghet, såsom rikets
arfförste och generalissimus, må af rikets ständer anmodas, åt sielf i egen hög per¬
son åtaga sig en resa till Finland, nu uti instundande sommar, till åt så wäl utse rät¬
ta stället till en place frontiere på gräntsen, som ett fästningswärcks anläggande på
något annat wälbelägit ställe, till en place d’armes, med des tillhörigheter och en
betäckt hamn för flotta och galerer, med flere tillfälligheter, jemwäl och åt låta sig
wårda om den derwarande armeens i stånd sättjande och förbättring, samt till den
ändan företaga sig munstringarne med artilleriet, dragounerne och infanterierege-
menterne, med mera, till landets hushållning och uphjelpande kan tjena, på sätt
och wis, som ber:de protocolls utdrag widare förmäler. Hafwandes ridderskapet
och adelen i går och prästeståndet i dag, det samma till alla delar bifallit, det och
ståndet fant godt åt samtyckja, samt behörigen påskrifwa låta.
Derefter uplästes bondeståndets extractum protocolli1 2, n:o 13. af d. 21 Januar.
sidstl., ang:de riksdagsmannens ifrån Hedemora sochn uti Stora Kopparbergs lähn
Erich Anderssons till riksens ständer stälte memorial,3 berörande kohllefwerering-
en till Avestad cronobruk, hwilcket bondeståndet bifallit, med ridderskapet och
adelen d. 31 Jan. sidstl. och prästeståndet i går, till riksens ständers bergsdeputa-
tion remitterat, det och ståndet biföll.
Sammaledes uplästes bondeståndets extractum protocolli4, n:o 14, af. d.10 Jan.
sidstl., ang:de riksdagsmannens ifrån Mora sochn och Osterdahlarne Pehr An¬
derssons till riksens ständer ingifne memorial och ansökning,5 åt Mora, och
Elfwedahls sochnar, måtte fa lösa den till konststaten i Fahlun anslagne crono-
utlagsweden, med 15 dir koppimt stafrummet i stället för 17 dir stafrummet, som
de nu måste betala, hafwandes så wäl bondeståndet, som ridderskapet och adelen
d. 31 Januar. sidstl. samt prästeståndet i går remitterat samma mål till riksens
ständers bergsdeputation, som af ståndet bifölls.
S. d. Inlefwererades ett memorial, som lagmannen h:r grefwe Friedrich Gyllen¬
borg i går på riddarehuset ingifwit, samt af ridderskapet och adelen bifallet blifwit,
ang:de en discretion af trettjitusende dahl. s:mt, utaf publique medel till Hans Ex-
cellence h:r riksrådet och generalgouverneuren baron Rosen, för des möda och
kostnad, samt berömliga förehållande wid åtskillige tillfallen i rikets tjenst, i syn-
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 14.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 13.
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 13.
4 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 14.
5 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 14.
1747 den 4 mars
353
nerhet uti 1743 och 1744 åhrs campagne i Skåne och på Norska gräntsen, hwilcket
prästeståndet bifallit och jemwäl af ståndet bifölls, som behörigen påskrefs.
Widare uplästes ett af agenten h:r Anders Nordencrantz till ridderskapet och
adelen d. 31 Jan. sidst! ingifwit memorial1, n:o 93, tom 1, deruti han begär förkla¬
ring öfver riksens ständers underdånige skrifvelse till Hans Kongl. Maij:t af d. 8
Nov. sidstl. ang:de inskränckningen af stångjernssmidet, hwilcket ridderskapet
och adelen samma dag och prästeståndet i går remitterat till riksens ständers
bergsdeputation, det och ståndet fant godt åt bifalla.
Derefter föredrogs ridderskapets och adelens extractum protocolli1 2 af d. -3 Feb.
sidstl. och deruti giorde ytterligare föreställning till präste- och bondestånden, i
anledning af h:r capitain Schektas d. 8 Nov. 1746 ingifne memorial om nöd-
wändigheten af en protocollsdeputations sättjande wid nu påstående riksdag, samt
prästeståndets utlåtelse deröfver af d. 15 Nov. samma åhr, som bondeståndet till
alla delar bifallit och påskrifva låtit; gjörandes ridderskapet och och adelen sig det
säkra hopp, åt desse begge resp:e stånden lära i anseende till de wid ofwamde swar
och utlåtelser gjorde påminnelser, taga detta mål uti närmare öfverwägande och
icke allenast till förtrolighetens bibehållande stånden emellan, foga sina tanckar
härutinnan till ridderskapets och adelens, samt borgareståndets, så åt proto-
collsdeputationen ofördröijeligen må warda förordnad, utan åt riksdagen det
aldraminsta, derföre skall längre på tiden blifva utdragen, än som de öfrige
allmänna och rikswårdande ährendernes utarbetande och till slut bringande, äskar
och kräfwer, utan och en gång för alla hos sig fastställa, det wid alla tillkommande
riksdagar, en sådan protocollsdeputation ibland de första deputationer, som
utnämnas, bör tillförordnas och i wärcket ställas. Hwaröfwer prästeståndet d. 3 hu-
jus resolverat å tergo, åt prästeståndet förblifwer wid sitt öfwer detta mål talte
utslag af d. 15 Nov. sidstl. i hwilcken tancka det så mycket mera styrekes, som
riksdagsordningens 13 § icke är af samtel. ständeme blifwen förklarad, och de rät¬
ta riksdagsärenderne fömimmes nu mera, så nära wara afgjorde, åt man skjäligen
kan både förmoda och begjära, det denne riksdag, innan några weekor, måtte alde¬
les blifva sluten, sedan han redan påstådt, dubbelt så lång tid, som riksdagsord¬
ningen stadgar.
Men ståndet fant godt, åt härutinnan förblifva wid sina, om en protocollsdepu¬
tations förordnande yttrade meningar, under d. 30 Octob. och 8 Nov. nästl. åhr,
som straxt påskrefs och till bondeståndet afsändes.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 93.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 10.
3 Dag saknas såväl i konc. som renskr.
354
1747 den 4 mars
S. d. Uplästes å nyo, det i går förehafde ridderskapet och adelens extractum proto-
colli af d. 25 Febr. sidstl., ang:de Hedmans ställande under en riksens ständers
commission, som des sak, summario processu, har åt uptaga, ransaka och afdöm-
ma, wid hwilcket tillfälle ett utdrag af rådsprotocollet1, n:o 13, tom 2, under d. 23
Febr. sidstl. jemwäl uplästes, af innehåll, åt sedan manufacturisten Hedman,
genom de d. 14 Febr. nästl. gjorde anstalter blifwit fängslig och hit till staden förd,
har Hans Kongl. Maij:t funnit nödigt, åt höra hwad h:r capitaine Börje Schekta,
som denne saken angifwit och Hedmans arresterande begjärt, kunde än ytterligare
hafwa åt påminna, då bem:te capitaine yttrat sig, det han för sin del i under¬
dånighet anhöllo,
1 :o att denne saken måtte ställas under riksens ständers commission, som öf:r
handelsman Springer redan är förordnad, eftersom den samma rörer riksens
ständers gjöromål och det som af dem ang:de successionen är faststält wordet.
2:o Åt en actor blifwer utsedd, till hwilcken han kan hafwa förtroende, hwarwid
capitain Schäkta utnämt secreteraren i Swea hofrätt Robeck.
3:o Att ej någon tills widare må tillåtas åt tala med Hedman, och
4:o åt Schäkta sielf måtte få tala wid honom enskylt, eftersom han torde blifwa
nyttigare, än man sig föreställa kunde.
Hwaröfwer Hans Kongl. Maij:t i nåder resolverat, åt hwad angår
1 :o capitaine Schäktas påminnelse, ang.de forum, så emedan detta mål efter an-
gifwandet rörer den faststälte successionen till Sweriges crona, och således som
förgripelse, emot det kongl. huset, efter rättegångsbalckens 8 capit. 2 § hörer till
hofrättens både ransakning och afgjörande, ty finner Kongl. Maij:t, åt det samma
bör till Swea hofrätt hänskjutas; hwarwid
2:o des advocatfiscal, i fall han i anseende till des actorat uti den förordnade
commissionen öfwer Springer, sådant kan medhinna, åligger åt wara actor, eller i
annat fall, den som hofrätten härtill skickelig pröfwar och utseendes warder. Wid
kommande
3:o huruwida någon må tillåtas, åt nu under arresten tala wid Hedman, så alden-
stund hans brott ännu beror allenast på ett angifvande, utan åt några om¬
ständigheter derwid äro bewiste; fördenskull håller Kongl. Maijrt betänckeligit, åt
betaga Hedman en sådan frihet, som gemenligen andra arresterade personer få åt¬
njuta; dock åt det skjer i wederbörande officerares närwaro, och under des noga in¬
seende, så åt han det sedan kan rapportera.
Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 13
1747 den 4 mars
355
Och hwad 4:o beträffar, om och huruwida capitain Schäkta sielf må hafwa till¬
stånd, åt enskylt tala med Hedman, så pröfwar Kongl. Maij:t, det icke heller an¬
norlunda kunna tillåtas, än i wederbörande officerares närwaro.
Hwilcket alt Hans Kongl. Maij:t i nåder behagade communicera med secrete ut¬
skottet, så åt i fall secrete utskottet något härwid, ang:de det omrörde forum skulle
hafwa åt erfordra, det må kunna Kongl. Maijit wid handen gifwas.
Men som secrete utskottet derwid icke haft något åt påminna, utan det samma d.
25 Febr. sidstl. bifallit och påskrifwit, så har prästeståndet i dag samtyckt till det,
som Kongl. Maij:t om forum, med mera i nåder behagat föranstalta.
H:r borgmästaren S c h u 11 é n yttrade sig, åt han för sin del icke samtycker till
någon ständemes commission häröfwer, utan emedan saken blifwit hos Hans
Kongl. Maij :t i underdånighet anmäld, och Hans Maij:t derwid redan lagt handen,
så hemställer han till Kongl. Maijits nådigste wälbehag, underdånigst, antingen
den skall af en commissorialrätt el:r kongl. hofrätten uptagas, ransakas och afdöm-
mas.
H:r G r a h n biföll detta så mycket mera, som saken redan är både af Hans
Kongl. Maijit och secrete utskottet remitterad till kongl. Swea hofrätt.
H:r justitiarien Ekman påminte, åt som riksens ständer kunna nu som förr,
enligit 6 § i Kongl. Maijits nådige försäkran, förordna häruti, hwad de finna godt;
så styrker han till en sådan commissorialrätt öfwer Hedman nu, som på sidsta riks¬
dag, hwars ledamöter bestodo dels af ständerne sielfwe, dels och af andre lag-
klokea män, hälst tiden derigenom winnes och de förra ledamöteme hafra kun¬
skap, om det som då passerat.
H:r rådman K y r o n i u s : Emedan Hedmans brott efter angifwandet deruti
skall bestå, åt han welat qwälja riksens ständers faststälte successionsordning för
Hans Kongl. Höghet, så bör och saken cognosceras antingen af en riksens ständers
commission, eller och en sådan commissorialrätt, som h:r justitiarien Ekman
föreslagit, utan tidsens utdrägt och afseende på det som Kongl. Maijit och secrete
utskottet kan hafwa resolverat.
H:r borgmästaren F i n e r u s : Jag will intet tala för Hedman men tror åt rät-
twisan kan erhållas, så wäl hos kongl. hofrätten, som en riksens ständers commis¬
sion, och emedan den allmänna lagen i 8 cap. rättegångsbalcken förwiser dylika
brottmål till kongl. hofrättens uptagande, hwarpå Hans Kongl. Maijit grundat sin
nådige resolm, och secrete utskottet icke haft något derwid åt påminna; så kan jag
för min del icke samtycka till någon ändring derutinnan.
H:r rådman Stenman gaf wid handen, åt kongl. hofrätten, som har så myck¬
et åt gjöra, är så swag till ledamöter, åt den icke kan sittja domför på 2:ne divisio¬
ner, hwarföre hofrätten affordrat den nya assessoren Esberg ifrån banquen till sin
förstärckning.
356
1747 den 4 mars
H:r borgmästaren Finerus tilläde, åt en stor åtskillnad är emellan Springers och
Hedmans sak; öfwer den förra såsom secret, har secrete utskottet i anseende till
förewarande skjäl i stöd af riksdagsordningens 13 § ex officio nobili satt en com-
mission af sina egna ledamöter; men den senare eller Hedmans sak är icke secret,
mera än en annan förgripelse, som kan skje på ett publiqet ställe och röra kongl.
huset, hwarföre och Hedman är angifwen, af h:r capitain Schäkta, som påtagit sig
onus probandi, och således efter sitt behag icke far draga saken ifrån den dom-
stohl, dit han efter allmänna lagen hörer.
H:r rådman K y r o n i u s förmente, åt som saken är angifwen af en ridders-
och riksdagsman under ständernas påstående sammankomst, och skall wara en
suite af det som passerat på sidsta riksdag, samt röra riksens ständers ömmaste fri-
och rättigheter, såsom successionen till swenska cronan, med mera, så kan icke
ständerne, både som magtägande och nådgifwande betagas åt sielfwe derwid läg¬
ga handen; utan widlyftig omgång, först till hofrätt, så Hans Maij:t och sedan kan
hända riksens ständer.
En deputation af tolf personer ankom ifrån ridderskapet och adelen, som be¬
hörigen emottogs och infördes; och sedan h:r grefwe Renstierna, som förde
ordet, förmält ridderskapets och adelens wänliga hälsning gaf han ståndet wid
handen,
1 :o att ridderskapet och adelen till enighetens återställande i bondeståndet finna
bästa expedientet wara, åt riksens ständer hålla ett plenum plenorum, på det man
må fa höra orsakerne å begge sidor och dem så mycket bettre kunna undanrödja.
2:o Åt ridderskapet och adelen utwalt 24 deputerade af sitt stånd till proto-
collsdeputationen, med förmodan åt detta ståndet lärer och så behaga åt utwälja
sina deputerade i proportion deremot.
3:o Att ridderskapet och adelen åstundar det wille ståndet låta secrete deputa-
tions betänckjande om h:r öfwersten baron Hammilthons gifne förslag till gamle
och orckeslöse officerares soulagerande wid afskjedstagandet, hwila, till des rid¬
derskapet och adelen hunnit åt med ståndet communicera åtskillige i den materien
tillförwäntande memorialer.
H:r j u s t i t. borgmästaren och taleman tackade för ridderska¬
pet och adelens betygade förtroende och lät förmäla ståndets hörsamma hälsning
tilbaka, med försäkran, åt ståndet wille uti alla gjörlige mål foga sig efter ridder¬
skapet och adelens åstundan; hwarmed deputationen afträdde och beledsagades ut.
Sedan continuerades med discoursen öfwer Hedmans sak, då h:r borgmästaren
Wetterstedt yttrade sig: Question är, om saken skall gå till hofrätten, efter
Hans Maijtts med råds råde gifne utslag, hwarwid secrete utskottet icke haft något
åt påminna, eller till en böndernes commission, för min del wet jag ingen lag, som
påbiuder det senare, men wäl det förra uti 8 cap. rättegångs bl., derföre kan jag icke
1747 den 4 mars
357
samtyckja till någon ändring, uti det Hans Maij:t i nåder resolverat, hälst som h:r
capitain Schäkta, i fall han dermed är misnögd, bör beswära sig deröfwer hos riks¬
ens ständer på egit efwentyr.
H:r justitiarien Ekman : På det fundamentet, insimuleras ridderskapet och
adelen, som redan bifallit h:r capitain Schäkta angående en commission af riksens
ständer. Jag tror ej åt 1736 års förordningar, af d. 6 Octob. och 22 Nov. kunna läm¬
pas hit, eller betaga h:r capitain Schäkta, åt med sin ansökning wända sig till riks¬
ens ständer, i så beskaffat mål, som detta är, utan formelle beswär.
H:r borgmästaren Wetterstedt: Jag talar ej på hwad ridderskapet och adelen
gjordt wid saken, utan som ledamot i ståndet, då saken ännu är integra och under
öfwerwägande till hwad forum han skall gå. Är Hedman en skjälm, så lät honom
så gjema blifwa en skjälm wid hofrätten, som en ständernes commission; bägge
måste följa lagen.
H:r rådman Stenström : Som Hedman ibland annat skall wara anklagad
derföre, åt han tracterat ständernes ledamöter, och sökt åt bibringa dem oriktiga
begrepp om successionen och rikets wälfård, så kan jag intet betaga ständerne åt
sielfwa förordna deröfwer en commission.
H:r Plomgren anförde, åt kongl. hofrätten, som des utom har nog åt gjöra och
ej kan sittja på 2:ne divisioner i brist af tillräckelige ledamöter, icke kan hafwa
tid åt uptaga, ransaka och afdömma Hedmans sak, med mindre det skall ankom¬
ma på tiden, hwarmedelst h:r capitain Schäkta kan förlora sina wittnen, eller an¬
dre angelägne rättegångsmål derigenom komma åt lida; men som 13 § i
riksdagsordningen förmår, åt på riksdagarne skall undersökas, huru regerings¬
formen, försäkringen och riksens fundamental lag blifwit efterlefwade och der
något skulle finnas deremot wara förelupit, det bör ej under någon inwändning
tålas, utan aldeles ändras och rättas, samt den, som något sökt eller befordrat,
som emot fundamentallagen och regeringsformen, samt rikets sanfärdiga nytta
sträfwar, eller sig deremot sätter, derföre under laga tilltal och afstraffande stäl¬
las; och så framt någon funnes hafwa sitt embete så förestådt, efwen som och
hwad emot regeringsformen och ständernes frihet, N.B. af hwem det och wara
må, antingen emellan eller under riksdagarne directe eller indirecte försökt
wore, eller försökes, till ransakande och afdömmande uptagas, och efter sa-
kernes beskaffenhet till behörigt straff och bot, utan uppehåll befordras; är saken
af sådan beskaffenhet, åt den ej allmänt kunnig blifwa kan, bör den uti secrete
utskottet, men eljest N.B. af någon annan deputation eller och serskilt commis¬
sion, som ständerne deröfwer förordna kunna, behörigen undersökas och afdöm-
mas, så förmenar h:r Plomgren, åt hofrätten icke har åt gjöra med saken, som
desutom är nog sysselsatt, och icke kan sittja på 2:ne divisioner, utan skulle för¬
summa andra angelägna saker, hwarmed hofrätten är öfwertygad. Hemställan¬
358
1747 den 4 mars
des fördenskull till ståndets bepröfwande, antingen det behagar bifalla ridder-
skapet och adelen, om en ständernes commission, eller och styrckja till en sådan
commissorialrätt, som på sidsta riksdag satt öfwer Hedman, således, åt Hans
Maij:t i nåder utnämner ledamöter och actor, samt åt commission sedermera,
summario processu företager sig saken till laga ransakning och dom, efter
Sweriges lag och förordningar.
H:r borgmästaren W e 11 e r s t e d t påminte, åt om ständeme af under-
hafwande handlingar hade befunnit Hedman skyldig, så wore position riktig
efter 13 § i riksdagsordningen; men som han af h:r capitain Schäkta allenast är
angifwen och ej något emot honom är bewist, så förblifwer hrr borgmästaren
wid sin mening om foro.
Hrrr borgmästarne C e r v i n och I n g m a n sade sig icke heller kunna fin¬
na, åt Hedmans sak är en sådan casus, som 13 § i riksdagsordningen beskrifwer,
utan begjärte votering.
Men hrrr borgmästarne Jernstedt och Bonander biföllo hrr Plom-
grens mening hälst ständerne sielfwa äro närwarande och ändamålet är rätt och
rättwisa, ehwar den skipas.
Hrr borgmästaren Boberg: Här äro skjäl på båda sidor, kung och råd hafwa
icke gifwit riksens ständer wid handen, åt Hedmans sak wärckeligen rörer rik¬
sens ständers fri- och rättigheter, utan allenast rubricerat målet efter angifwan-
det, secrete utskottet icke heller, utan bifallit Hans Maijrts nådige remiss till or¬
dinarie domstohlen; men när jag deremot considererar, huru mycket dahluproret
hindrade kongl. hofrätten i des mångfaldige angelägne sysslor, bifaller jag hrr
Plomgrens mening om en commissorialrätt, som förordnas af konungen.
Hwarmed hrrForssman instämde.
Hrr rådman F a g g o t: Enär målet war före hos Hans Kongl. Maijrt och rådet,
så hade hrr capitaine Schäkta icke ännu så tydeligen rubricerat det, emot Hed¬
man, som han sedermera har gjordt hos ridderskapet och adelen och [nu]1 i dag
här hos ståndet. Det är nu mera angifwit, så som förgripelser emot riksens
ständers fri- och rättigheter, samt i synnerhet rörande den faststälte successio¬
nen, och fölgakteligen en sådan casus, som 13 § i riksdagsordningen omtalar;
neml. åt om saken är af sådan beskaffenhet, åt den ej allmänt kunnig blifwa kan,
bör den uti secrete utskottet N.B. men eljest af någon annan deputation, eller och
serskilt commission, som ständerne deröfwer förordna kunna, behörigen under¬
sökas och afdömmas. Således far man ej dispensera emot riksdagsordningen,
som är en fundamental lag; men när sådane casus tilldraga sig emellan riksdag-
Enl. konc., renskr.: må.
1747 den 4 mars
359
arne, och ej tola upskof till ständernes sammankomst, då höra de till kongl. hof-
rätten efter 8 cap. i rättegångsbl.
H:r borgmästaren Wetterblad hemstälte, om icke den senare lagen uphäfwer
den förra. Riksdagsordningen är daterad 1723, men den allmänna lagen är af
riksens ständer gillad och antagen åhr 1734.
Hwaremot h:r rådman K y r o n i u s påminte, åt man bör gjöra skillnad emel¬
lan jus publicum och privatum, och emedan riksdagsordningen hörer till den för¬
ra, så kan den ej wara förändrad genom den senare eller jus privatum.
H:r borgmästaren S c h u 11 é n och flere begjärte votering, samt åt proposi¬
tionen måtte blifwa, om Hedmans sak skall af hofrätten, eller en commissorial-
rätt uptagas och afgjöras.
Men h:r borgmästaren Uggla påminte, åt som Hans Kongl. Maij:t och
secrete utskottet har bifallit, åt saken skall remitteras till hofrätten, så bör propo¬
sition blifwa, om Kongl. Maij:ts remiss får bifall, eller icke.
Änteligen och på det, åt icke 2:ne voteringar i detta mål måtte behöfwas, så
kom ståndet öfwerens, åt proposition skulle skje sålunda:
Om Hans Maijtt skall i underdånighet anmodas, åt förordna en commissorial-
rätt öfwer Hedman eller icke. De som skrifwa ja bifalla åt en commissorialrätt,
på det af h:r Plomgren föreslagne sätt skall förordnas; men de som skrifwa neij,
äro deremot och då förblifwer det wid det af Hans Kongl. Maij:t, med råds råde
i nåder utnämde forum, neml. kongl. Swea hofrätt.
Propositionen uplästes och godkjändes, hwarefter en ordentelig votering geck
för sig med sedlar, som efter insamlandet öpnades och befunnos innehålla 51 ja
och 24 neij. I följe hwaraf en sådan resohn skrefs på ridderskapets och adelens
extract protocolli af d. 25 Febr. sidstl.:
Aldenstund borgareståndet är nogsamt underrättadt, åt Kongl. Maij:ts och
riksens Swea hofrätt är med mångfaldige angelägne rättegångsmål sysslosatt,
och det således torde på tiden ankomma, eller lända kongl. hofrättens öfrige
gjöromål till mehn och hinder, om Hedmans sak, hwilcken för åtskillige emot
honom angifwne riksens ständers fri- och rättigheter rörande förgripelser, blifw-
it häktad, och under fångsligit förwahr hitförd, skulle af wälbenr.te hofrätt upta¬
gas till laga ransakning och dom. Ty håller borgareståndet före, det Hans Kongl.
Maijrt må i underdånighet anmodas, åt i nåder förordna en commissorialrätt,
öfwer ber:de mål, sådan som på sidsta riksdag öfwer Hedman war; samt dertill
efter nådigste wälbehag utse ledamöter och actor; hafwandes ber:de commis¬
sorialrätt sedermera åt denne sak, med hwad mera sig deraf yppa kan, summario
processu, efter Sweriges lag, åt ofördröijeligen uptaga, ransaka och afdömma.
I öfrigit bifalles 3 och 4 §§ af rådsprotocollet under d. 23 Febr. sidstl.
360
1747 den 4 mars
Sedermera paminte h:r taleman, i anledning af ridderskapet och adelens
gjorde proposition, om ett plenum plenorum skall hållas eller icke, hwartill swa-
rades både ja och nej.
H:r borgmästaren Ingtuan hölt det för mycket betänckeligit, emedan han
fruktade, åt det skulle föda mera owäsende af sig än nytta.
H:r rådman K i e r m a n utlät sig, det skadar ju intet, åt wi fa höra, hwad
skjäl bönderne hafwa emot hwar annan, så är det så mycket bättre sedan åt biläg¬
ga saken dem emellan.
H:r borgmästaren Boberg begjärte underrättelse om bönderne redan äro
förlikte, som deputerade i går hafwa tyckt, eller om oenigheten ännu påstår.
H:r Grahn swarade: Jag har ej annat förstådt, än åt alt är enigt emellan
bondeståndet, några fa undantagande.
H:r rådman K y r o n i u s : Det kan man ej säija förwisso.
H:r rådman Nyberg: I går aftons då h:r baron och landtmarskalcken och tale-
männen med ständernes deputerade woro tillsammans, hafwa 6 bönder stådt i
riddarehusporten och begjärt att få gå i arrest, till des en commission blir förord¬
nad, öfwer deras beswär emot taleman och secreteraren.
H:r rådman A m e 1 b e r g begjärte votering.
Men hur rådman S t e n m a n , hrr borgmästaren C e r v i n och hrr G r a h n
påminte åt dermed måtte anstå till des prästeståndets utlåtelse ankommer.
1 det samma ankom prästeståndets extract protocolli1, nro 9, af detta dato, som
uplästes, så lydande: Som prästeståndet med mycken fägnad fadt förspörja,
någon liknelse wara, till god förening uti det ärbara bondeståndet, och bemrte
stånd, icke sielf påstådt, åt ett plenum plenorum skulle, then emellan dem up-
komne twist, sig antaga till biläggande; så finne prästeståndet betänckeligit, åt
blanda sig uti förbemrte stånds egit oeconomicum, och kan altså icke styrckja
till detta föreslagne plenum plenorum.
Hrr rådman Nyberg: Som de misnögde bönderne icke ännu fådt swar på sitt
anmälte ährende, om commission öfwer deras taleman och secreterare; så tycker
han för sin del, åt ett plenum plenorum kunde derom bäst öfwerlägga.
Åtskillige begjärte votering, men hrr borgmästaren H a g e r t yttrade sig: Wi
votera i dag om bönderne, Gud wet hwem som kan votera om oss, en annan
gång, saken är betänckelig.
Hrr Grahn begjärte åt denne question måtte fa hwila till nästa plenum.
Hrr Plomgren: Jag har ej tält i denne question, och will ej heller tala något
deruti, men det bör jag påminna, af question ej kan hwila, emedan det är icke
Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 9.
1747 den 4 mars
361
något deputationsbetänckjande, och desutom nog discourerat öfwer saken, åt
proposition och votering bör skje, om wi ej komma öfwerens.
H:r j u s t i t. borgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull, om ridderskapet och adelens föreställning om ett plenum plenorum bifal-
les eller icke; hwarefter en ordentelig votering skjedde med sedlar, som insam¬
lades och öpnades, då befans, åt 49 röster woro för ja och 18 för nej.
Fördenskull skrefs följande resokn på prästeståndets extractum protocolli:
Aldenstund högl. ridderskapet och adelen i dag genom en deputation gifwit
borgareståndet wid handen, det högbermte stånd funnit rådeligast, åt till biläg¬
gande af den, det ärbara bondeståndets ledamöter emellan upkomne twist, hålla
ett plenum plenorum, och ståndet icke sedermera förnummit, åt det ärbara
bondeståndet sielfwe, sin emellan förent sig; ty aktar borgareståndet både nyttigt
och nödigt, åt ett plenum plenorum till förenämde twists biläggande och
enighetens återställande, hålles.
Derefter deputerades h:r rådman Kyronius, h:r Sandberg, h:r borgmästaren
Omnberg, h:r borgmästaren Westman, h:r Modéen och h:r rådman Billborg till
ridderskapet och adelen.
1 :o åt gifwa dem till kjänna i hwad slut ståndet stadnat ang:de Fledmans sak,
2:o om pleno plenorum, samt
3:o och 4:o att öfwerlefwerera och recommendera ståndets extracta protocolli
ang:de borgmästaren Ellers och påstcommissarietjensten i Öhresund. Hwilcka
efter någon stund kommo tilbaka och berättade, åt ridderskapet och adelen be¬
tygat sitt nöije öfwer de 2:ne förra målen, och lofwat åt taga de 2:ne senare i be¬
hörigt öfwerwägande.
H:r taleman påminte förr electorerne, åt utwälja ledamöter till protocollsdepu-
tation, och i deras ställen uti deputationerne som hafwa rest hem och ej kommit
tilbaka.
Sluteligen uplästes ett af råd- och riksdagsmannen ifrån Kiöping förWret-
marek i dag till ståndet ingifwit memorial, åt ber:de stad måtte, efter forna
privilegier, få niuta hela Kongsängen kjöpings öhn till mulbete, emedan borger-
skapet icke allenast bärga en del deraf till kongl. stallstatens behof wid Ströms-
holm, utan och på sin bekostnad måste bygga och hålla höladan wid magt, samt
föra höet hem till kongsgården om winteren; så emedan af ber:de memorial
jemwäl befans, åt Hans Maij:t uppå kongl. stallstatens förslag redan åhr 1727 i
nåder resolverat, åt så mycket af ber:de äng skulle afstängas med gjärdesgård,
som allmogen bärgar, till mulbete för stuteriet wid Strömsholm, fast det icke
förrän nu i winter skall blifwit beordrat till wärekställighet; ty fant ståndet, åt in¬
gen ändring deruti på annat ställe kan sökas, än hos riksens ständer, och remit¬
terade fördenskull memorialet till riksens ständers cammar- och oeconomie,
362
1747 den 6 mars
samt commercedeputations betänckjande; hwilcket h:r justit.borg-
mästaren och taleman emottag, samt lofwade, åt wid första sam¬
mankomst med h:r baron och landtmarskalcken och de öfrige talemännen, till
benägit bifall föredraga.
Och som kl. redan war tu, så skildes ståndet åt.
Fredagen den 6 Mardi 1746
S. d. Justerades expeditionerne, angrde Hedmans sak och plenum plenorum, öfwer
bondeståndets oenighet, samt brefwet till generaltullarrendesocietetens h:rr full-
mägtige, beträffande tullfriheten på strömming, som af städernes borgerskap, med
deras så kallade wrak- och skötbåtar, upfiskas på wilda hafwet, och blef den första
angående Hedmans sak straxt afsänd till bondeståndet, men den andra ang:de ple¬
num plenorum efter ståndets godtfinnande innehållen, till des man får förnimma i
hwad tanckar bondeståndet sielfwe derom äro.
Sedan uplästes riksens ständers secrete deputations betänckjande1, n:o 13,
tom 3, af d. 11 Febr. sidstl. ang:de bergmästarnes wid Stora Kopparberget och
Sahla silfwerwärck, samt derom kringliggande bergslag herr Samuel Troilii och
h:r Eric Esbergs, samt riks- och myntewärdien doctor Georg Brandts befordran
till extraordinarie assessorer i Kongl. Maijrts och riksens bergscollegio, med
mera, hwilcket ståndet biföll med den tilläggning, åt de alla tre, måge hos H:s
Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas till extraordinarie assessorer i wälbem:te
collegio, på det sättet, åt de 2:ne förre niuta säten i kongl. collegio, då de äro här
i staden och den 3:dje ständigt, efter hwarderas tour och anciennitet; hwilcket
med de öfrige resp:e stånden hörsamt, tjenst och wänligen communiceras.
S. d. Förfrågade sig secreteraren, om någon expedition skall afgå till de öfrige
resp:e stånden, i anledning af det, som d. 3 hujus blifwit discourerat, om cammar,
oeconomie och commercedeputations betänckjande af d. 26 Febr. sidstl. ang:de
dispositionen af det så kallade oplagssaltet. Men som ståndets herrar ledamöter uti
ber:de deputation medgåfwo, åt då commerceutskottets tanckar derom till deputa-
tionens plenum inkommit och föredragne blifwit, har något derom blifwit discou¬
rerat och tillgjordt, fast det icke blifwit, så mycket de weta, ordenteligen beslutit
och justerat, så hölt ståndet betänckeligit, åt utom fullkomlig wisshet, tillägga den
som fört expeditionen, åt hafwa härmed ensidigt förfarit, lemnandes fördenskull
Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 13,
1747 den 6 mars
363
till h:rr deputerade, åt gjöra sig härom närmare underrättade och imedlertid tog h:r
Plomgren till sig sielfwa betänckjandet åt deröfwer projectera ståndets utlåtelse in
meritis.
Sedan uplästes riksens ständers cammar, oeconomie och commercedeputa-
tions betänckjande,1 n:o 13, tom 3, af d. 9 Januarii sidst!., ang:de vice lectoren
Kraftmans tillfredsställande med 10 000 dir s:mt för Degerby gård bestående af
2:ne berustade säterier, samt Antbycronorusthåll, med derunder lydande sex
augmenter, som han emot sin wilja och utan laga afhandling måst lemna till en
ny stapelstads anläggande, för flygtiga borgerskapet ifrån Friedrichshamn, utan
åt en gång fa niuta laga fahrdag med mera till godo; hwilcken sak h:r borgmäst¬
aren H a g e r t för des sensible omständigheter hos ståndet till ett rättwist af¬
görande recommenderade.
H:r borgmästaren I n g m a n tyckte, åt enär vice lectoren Kraftman far sin ut-
lagde kjöpeskilling ersatt 13 000 dir kopp:mt, så kunde han icke mera skjäligen
begära, så wida cronan tyckes böra äga rättighet, åt fa disponera sin egendom
efter behag och till rikets nytta, enär rusthållaren får betalning för rustningen
och den på rusthållet gjorde melioration.
Men h:r borgmästm Boberg erhindrade åt Degerby bestådt av 2:ne berus¬
tade säterier och ett cronorusthåll med 6 dertill lydande augmenter, och åt ingen
rusthållare efter förordningarne bör drifwas ifrån sitt rusthåll, så länge han kan
prestera prestanda, fast mindre i olaga tid, hwartill kommer, åt slike rusthåll
kunna transporteras, samt gå i arfskiften, och gjälds betalning, efter mätismanna
ordom och laga wärdie på monderingen och rustningsrättigheten, enär det skjer
med wederbörande landshöfdinges och öfwerstes minne och samtycke.
H:r rådman K y r o n i u s biföll detta så mycket mera, som det icke är någon
annan åtskillnad emellan ett skatte- och cronorustehåll, än åt rusthållaren på det
förra äger både dominium directum & utile, men på det senare allenast utile,
hwaremot skatterättigheten på rusthållet är borgen för rusttjenstens uppehål¬
lande.
H:r j u s t i t i ae b o r g m ä s t a r e n och taleman proponerade förden¬
skull, om deputationens betänckjande far bifall, hwartill swarades ja och expedi¬
erades, med rubriquen och följande slut: hwilcket ståndet fant skjäligit åt bifalla,
samt med de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst- och wänligen communicera.
H:r borgmästaren Finérus hemstälte, om icke ståndet skulle behaga åt öfwer-
enskomma och besluta, åt inga private mål widare måtte företagas på denne riks¬
dag, emedan den redan stådt i 6 månaders tid och de publique sakerne der-
Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 13
364
1747 den 6 mars
igenom blifwit eftersatte, samt ligga på bordet till stor myckenhet oafgjorde,
hwarigenom riksdagen utdrages, committenterne till gravation, som icke mägta
eller wilja längre bestå några herredagspengar.
Ståndet fant denne påminnelsen wara god och hade ingen deremot något åt in-
wända. Men då h:rr borgmästarne F i n é r u s och S c h u 11 é n och h:r
Hellström begärte, åt ett extractum protocolli derom måtte afgå till de
öfrige resp:e stånden, hölt ståndet betänckeligit åt så aldeles binda sig händerne.
H:r borgmästaren C e r v i n tyckte wara bäst, åt h:r taleman med h:r baron
och landtmarskalcken, samt de öfrige talemännen i alla 4 ståndens deputerades
närwaro, aftonen för plenidagen öfwerenskommer, hwilcka mål som skola före¬
tagas enligit riksdagsordningen.
H:r j u s t i t. borgmästaren och taleman berättade, åt så skjer,
och åt han hwar plenidag har listan för sig på bordet, men får icke föredraga
målen i den ordning, de derpå stå upförde.
Åtskillige af ståndets förr ledamöter beklagade, åt så skall tillgå.
H:r Forssman förbehölt sig åt få inkomma till ståndet med ett memorial,
rörande des angelägenheter. Det samma gjorde flere och förmente, åt hwad stån¬
dets ledamöter sielfwe ingifwa dem eller deras städer rörande, ej kan anses för
private mål, hwilcket samtycktes.
H:r Hellström påminte, åt man måtte få kunskap om ostindiska hande¬
len: Hwarpå swarades, åt det ligger under secrete handels- och manufacturdepu-
tationens arbete, som dermed snart lärer inkomma.
H:r borgmästaren Boberg erhindrade om båtsmansjemkningen och före¬
slog, det för taleman måtte fa i commission åt å ståndets wägnar hos Hans
Kongl. Maij:t i underdånighet anhålla, det måtte wisse deputerade, eller en com¬
mission af wederbörande collegiers ledamöter i nåder förordnas, åt ofördröije-
ligen sammanträda och afgjöra båtsmansjemkningen, så som det skjedde åhr
1684. Hwilcket för rådman B i 1 1 b o r g biföll.
H:r Plomgren: Emedan båtsmanshållet för en del städer är i deras privilegier
till antalet satt och 51 § af regeringsformen förmår, åt städernes privilegier skola
öfwerses och till närwarande tider lämpas, så lät oss i underdånighet begjära en
commission, som öfwerser alla städernes privilegier.
H:r borgmästaren Boberg inwände, åt båtsmanshållet bör jämckas efter
städernes nu warande rörelse.
Men för Plomgren swarade, åt ett stånd kan ej häfwa någon stads privilegier,
utan det skall skje af kong och alla 4 stånden.
Anteligen kom ståndet öfwerens, åt för taleman och för borgmästaren Boberg
skola hos Hans Kongl. Maij:t i sittjande råd underdånigst recommendera stånd¬
ets nyligen aflåtne underdånige skrifwelse om båtsmansjemckningen till ett
1747 den 6 mars
365
skyndesamt slut. Men h:r borgmästaren Boberg förblef wid sin mening om
en serdeles commission till båtsmansjemckningens afslutande.
En deputation af 24 personer ankom ifrån bondeståndet, för hwilcken riks¬
dagsmannen Johan Persson förde ordet, och näst hörsam hälsning ifrån sitt
stånd öfwergaf ett protocollsutdrag1, n:o 15, af detta dato, som han berättade, så
wäl på riddarehuset som i prästeståndet wara upläst och nu här jemwäl uplästes,
så lydande:
Emedan det mål, som gifwit högl. ridderskapet och adelen anledning åt för sin
del pröfwa ett plenum plenorum wara nödigt, är af den beskaffenhet, åt det så¬
som ett bondeståndets enskylte oeconomicum af och inom sielfwa ståndet, en-
ligit riksdagsordningen behörigen kan afgjöras; fördenskull finner ståndet, wid
så förewettande omständigheter sig icke föranlåtit, åt begjära eller bifalla något
plenum plenorum uti ber.de mål; och instämmer således till alla delar med
högw. prästeståndets utlåtande.
H:r j u s t i t i ae b o r g m ä s t a r e n och taleman lofwade, åt ståndet
wille taga saken i närmare öfwerwägande och lät imedlertid förmäla ståndets
wänliga hälsning tilbaka, hwarmed deputationen afträdde.
H:r Plomgren hemstälte, om icke ståndets tillärnade expedition om ett plenum
plenorum nu kunde aldeles innehållas, sedan man fådt weta, åt bondeståndet i
går, genom en ordentelig votering och pluralitet afgjordt, åt intet plenum pleno¬
rum för deras skull skall hållas, och bondeståndets oeconomie ej kan på annat
sätt bestå, än åt de misnögde måste wara tillfrids med hwad pluraliteten beslutar,
hwilcket ståndet biföll och deputerade h:r Plomgren, samt h:r borgmästaren
Boberg, åt gifwa ridderskapet och adelen wid handen, det ståndet nu mera för de
andragne orsaker skull aktas onyttigt och onödigt, åt emot bondeståndets wilja
hålla något plenum plenorum; afträdde och kommo efter någon stund tillbaka,
berättandes åt ridderskapet och adelen lofwat taga den saken i widare betänck-
jande.
Hwarpå h:r Plomgren och h:r G r a h n, efter ståndets anmodan, togo till
bondeståndet åt notificera dem det samma och tillika recommendera ansök¬
ningen om borgmästarnes rang till skyndesamt slut.
Imedlertid uplästes och biföllos 10 §§ af de uti riksens ständers allmänna
beswärsdeputationen utarbetade puncter till Kongl. Maij:ts nådige resolm på
städernes allmänna beswär wid innewarande riksdag, således som h:r borg-
mästar Cervins annotationer derpå in margine utwisa. Men emedan den projec-
terade § om fiskkjöparnes ansökning1 2, n:o 95, tom 1, här i staden, åt landtman-
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 15.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 95.
366
1747 den 6 mars
nen icke må fa i stadsens hamnar eller på torgen sälja färsk fisk uti mindre parti¬
er, än halfwa och hela skålpund, samt derutöfver, efter stadsens äldre och nyare
ordinantier, kommer i de allmänna beswären åt uteslutas; så fant ståndet godt, åt
derom skall afgå ett serskilt extractum protocolli, till de öfrige resp:e stånden, i
anledning af fiskkjöpareembetets derom i dag inkomne memorial, som nu up-
lästes, ut in actis.
Hrr Plomgren och hrr Grahn återkommo ifrån bondeståndet och berättade, åt
berrde stånd mycket wäl uptagit, åt ståndet ändrat sina tanckar angrde ett plenum
plenorum, lofwandes åt lefwa som bröder och med forsta företaga sig borgmäst-
arnes sökte rang till afgjörande.
Efter behörig anmälan företrädde öfwerstelieutnanten baron Sten Coijet och
ingaf ett memorial,1 nro 96, tom 1, som han i dag på riddarehuset låtit upläsa,
och jemwäl nu i ståndet uplästes, angrde
1 ro att riksens ständer wille fastställa, som en oryggelig fundamental lag
hädanefter, åt eho, som utaf riksens ständer warder för embetsförsummelse så
ansedd, åt han derföre går ifrån sitt embete, eller annars straffad warder, måtte
aldrig mera få inträda uti riksens högre eller ringare embeten.
2:o Att eho, som understår sig, antingen sielf eller genom andra, uti stånden,
eller och igenom urskillningen, åt gjöra sådane förr omtalte saker anhängige,
som tillförene äro, af riksens ständer afgjorde, bör med 2 000 dir s:mts plikt
beläggjas och saken afslås.
3:o Om någon beträdes, åt i det allmänna genom ensidiga föreställningar eller
andra dylika utwägar, söka till åt förklena, ogilla eller rubba ständernes o dy mål
fattade beslut, skall anses, som den allmänna fredens förstörare och straffas efter
lag.
H:r t a 1 e m a n lofwade, åt ståndet wille sig berrde memorial wid lägeligit
tillfälle företaga och afgjöra. Afträdde.
Sedan uplästes och bifölls den af bancodeputationen projecterade och af riks¬
ens ständers secrete utskott öfwersedde nya förordningen2, nro 22, tom 2, om
dödsstraff, för dem, utan anseende till personen, stånd och wilckor, som på
något sätt förfalska eller eftergjöra bancosedlar, det ware sig af hwad sort det
wara må, större eller mindre summa.
En deputation af sex personer ankom ifrån ridderskapet och adelen, för
hwilcken hrr öfwersten baron H a m m i 11 o n förde ordet, som näst sitt stånds
J Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 96.
" Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 22.
1747 den 6 mars
367
wänliga hälsning öfwerlefwererade ett protocollsutdrag1, n:o 11. af detta dato
och följande innehåll:
Sedan ridderskapet och adelen inhämtat de andre resp:e ståndens utlåtelser
om det föreslagne plenum plenorum till de upkomne skiljaktigheters biläggande
hos bondeståndet, har ridderskapet och adelen ännu betänckt, huru högst an-
gelägit det är, åt detta oenighetsfrö, helt och hållit måtte qwäfjas, och till före¬
kommande af alla widare fahrliga påfölgder i längden, aldeles utplånas. Till den
änden håller altså ridderskapet och adelen ännu nödigt, de öfrige resp:e stånden
wänligen åt hemställa, om icke h:r landtmarskalcken med de andre resp.e
ståndens talemän, samt åtta deputerade af ridderskapet och adelen och ett lika
proportionerat antal af de andra 2:ne stånden, samt så många af bondeståndet,
som sig wilja infinna, med aldra första kunde träda tillhopa, åt uptaga, skär¬
skåda, och utröna denne saken, samt söka åt bereda och bringa den till ett enigt
och lageligit slut. Hwarom berrde deputerade sedermera hafwa åt inkomma,
hwar och en till sitt stånd, med behörig efterrättelse.
H:r j u s t i t i ae b o r g m ä s t a r e n och taleman tackade för ridder¬
skapet och adelens härwid betygade förtroende och lät förmäla ståndets hörsam¬
ma hälsning tillbaka.
Derefter uplästes ett af riksdagsmannen för embetssocieteterne i Carlscrona
h:r Gottfried W e i k e r i dag till ståndet ingifwit memorial och ansökning,1 2 n:o
97, tom 1, åt ståndet i anseende till de deruti andragne skjäl och omständigheter,
wille hos Hans K. Maij.t för borgareembetet i ber.de stad underdånigst interce¬
dera, åt den spannemål, som bermte embete förut och innan Hans Kongl. Maij:ts
nådige förklaring3 4 af d. - Dec. nästl. åhr, öfwer 3 cap. 3 § handelsb:n utkom,
har från utrikes orten förskrifwit och inbekommit, samt af magistraten i orten,
för confiscabel blifwit förklarad och nu beror på kongl. commercecollegii af-
gjörande, måtte aldeles blifwa lösgifwen, på det borgareembetets fattige leda¬
möter och cautionister således måge befrias ifrån deras oskyldigt utiråkade
wedermöda, och de processer som hota dem med undergång och en för det
allmänna skadelig oförmögenhet, åt kunna utgjöra sina borgerliga utlagor.
Men h:r G r a h n , såsom magistratens och det öfrige borgerskapets riksdags-
fullmägtig ifrån Carlscrona, protesterade emot denne saks uptagande i ståndet,
emedan den är provat, och endast rörer den emellan stadsfiscalen och de hand¬
lande, å ena, samt borgareembetet å andra sidan, upkomne twist, angrde utrikets
spannemålshandelen i Carlscrona, hwaröfwer magistraten dömt, och så wäl
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 11.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 97.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 73. Jfr. sid. 322, not 3.
4 Datum saknas i såväl konc. som renskr.
368
1747 den 6 mars
kongl. commercecollegium, som Hans Maij:t i nåder lagt handen; förbehållan-
des sig härmed, åt få niuta den allmänna lagen och riksdagsordningen till godo.
H:r Plomgren: Som kongen har förklarat den allmänna lagen i 3 Cap. 3 § han-
delsbrn annorledes, än praxis af ålder warit, så här som i andre städer, så lärer
ståndet tillkomma åt öfwerwäga, huruwida deras medbroder af borgerskapet,
som innan förklaringen utkom, af okunnoghet kunna hafwa felat emot lagens
rätta förstånd, böra plikta derföre med sin egendoms förlust, hälst om detta med
stillatigande gås förbi, så kunna stadsens fiscaler deraf få anledning, åt nu efteråt
söka sak, med åtskillige af embetssocieteterne, både bryggare, bagare och handt-
wärckare, hwilcka hittils förskrifwit spannemål och rudimaterier till sina wärck.
H:r borgmästaren Lange: Lagen har i detta mål warit klar, så den gamla, i
15 cap. kongab:n, som den nya i cap. 3 § handelsbm, så åt hwad som har skjedt
häremot har warit misbruk.
H:r Plomgren beropade sig på knapmakareålderman h:r Holst1, åt han sielf
förskrifwer camelgarn till sitt behof, och påminte jernwäl, åt en bagare förledit
åhr förskrifwit et partie hwete.
H:r H o 1 tz tillstod, åt han sielf förskrifwer sin rudematerie, och det i för-
mågo, så wäl af de gaml. manufactur- och handtwärckeri-privilegierne af åhr
1668,1 2 som de nya af åhr 17393.
H:r G r a h n hemstälte, om icke det är en hel annan beskaffenhet med handt-
wärcksmän, än oeconomieembeterne, som behöfwa utrikes spannemål till sina
wärck, hwilcken är ett reelt stycke af grosshandelen och i fall det handlande
borgerskapet i Stockholm will tola slikt intrång, emot lagens föreskrift, så för-
biuder det icke de andra städerne, åt gjöra så med; han berättade jemwäl, åt
bagare-embetet i Carlscrona fådt lyfta den omtwistade spannemålen emot bor¬
gen till domarens utslag, så åt de ej hafwa skjälig orsak åt klaga. I öfrigit
begjärte h:r Grahn åt få communication af h:r Weickers skrift, som emot des
wilja blifwit upläst, på det han deröfwer må sig behörigen kunna förklara.
H:r borgmästaren Schultén: Wore jag domare, så dömde jag span¬
nemålen quaestionis fri för confiscation, på den grund, åt det skjedt innan kon-
gens förklaring utkom öfwer lagen. Men nu ser jag ej, huru ståndet kan gå in uti
dommarens gjöromål.
1 Läs: Holtz.
2 Årstrycket: Kongl. May.ts privilegier, gifne handtwerkshusen, som här och där i Rijket inrät¬
tas skota, den 18 september 1668. Tryckt i Stiernman 3 1753, sid. 699-712.
3 Årstrycket: Kongl. Maj:ts förnyade allmänna manufactur- och handtwärkeri privilegier, den
29 maj 1739. Tryckt i Modée 2, sid. 1539-1549.
1747 den 6 mars
369
H:r borgmästaren Bonander: Lät oss ej draga hit private mål, ty då få wi
ej annat gjöra, än åt sysselsättja oss dermed; jag har och process, samt förbe¬
håller mig samma rätt som andra.
H:r borgmästaren Jernstedt förmente, åt den communication h:r Grahn
begjärt af h:r Weikers skrift ej kan honom förwägras.
H:r rådman F a g g o t: Detta är ej ett privat mål, utan rörer begge delarna af
borgerskapet, neml. handlande och embeten, och således grundwalen af borg¬
arerätt, som wi ej få anse med indifferente ögon; och aldenstund ståndet förra
gången, då saken war före, lofwade åt understödja saken medelst underdånig
föreskrift till Hans Kongl. Maij:t, ang:de den under confiscation anhållne span-
nemålens lösgifwande, så ser jag intet, åt det kan wara ståndet betagit sådant åt
wärckställa.
H:r borgmästaren S c h u 11 é n påminte, åt då saken förra gången war före,
hölt ståndet betänckeligit åt skrifwa till kongen derom, men gaf h:r Plomgren i
commission, åt i kongl. commercecollegio recommendera saken till skyndesamt
slut, utan faveur mera för den ena, än den andra parten.
I öfrigit hölt h:r borgmästaren före, åt saken på intet sätt rörer ståndet och
hemstälte fördenskull huruwida denne question bör af ståndet uptagas; ty i
Christianstad får ingen embets- eller handtwärcksman förskrifwa spannemål
ifrån utrikes orter, och icke heller uti Götheborg och Gefle, som förr borgmäst-
arne E k e r m a n och Omnberg intygade, samt berättade uti ber:de ständerns
handelsreglementen uttryckeligen wara förbudit.
H:r borgmästaren I n g m a n biföll för borgmästaren Schulténs mening.
H:r borgmästaren Lange yttrade sig, åt han anser Kongl. Maij:ts resokn af
d. Decemb. nästl. åhr icke såsom någon förklaring öfwer lagen till allmän ef¬
terrättelse, utan som ett utslag in speciali casu, till rättelse både för kongl. com-
mercecollegium och parterne, kunnandes fördenskull ej styrckja ståndet, åt gå in
uti regeringens gjöromål.
Hwarmed för borgmästaren Bonander instämde.
H:r Grahn: Till åt öfwertyga det högt:de ståndet, åt jag är benägen till för¬
likning, så lät oss, Weiker och mig taga 2:ne goda män af ståndet på hwardera
sidan, dock åt wi först skrifwa wåra committenter derom till och begjära deras
tillstånd, emedan saken, utom de handlande angår magistraten och stadsfiscalen
i Carlscrona.
H:r Ström erhindrade, åt ehuru saken afgjöres, han icke må blifwa allmän,
eller lända till prasjudicat för andra, emedan ståndet wid detta tillfälle ej lärer
Dag saknas i såväl konc. som renskr.
370
1747 den 6 mars
kunna gå in uti någon reformation af handeien, warandes bekant, åt krydd-
krämare och wijnskjänckar hafwa frihet, åt sielfwa förskrifwa sina wahror, med
många flera, som ej äro grosshandlare.
H:r borgmästaren C ervin : Om saken skall uptagas, så bör hrr Grahn fa
part, af hrr Weikers skrift, men eljest behöfwer man ej widare tala derom, utan
låta dem skrifwa sina committenter till om förlikning.
Hrr rådman K y r o n i u s tyckte wara bäst, åt Hans Maijrt infordrar kongl.
lagcommissionens betänckjande, och utfärdar sedan förklaring öfwer lagens rät¬
ta förstånd, till allmän efterrättelse. Ändteligen stadnade derwid, åt saken lem-
nas till wederbörandes friwilliga förening.
Sedan företogs å nyo de deputerades betänckjande om ståndets cancellie, och
de wissa städer ålagde böter, för det de försummat, åt hålla fullmägtige wid
sidsta riksdag. Hemställandes hrr rådman Stenman, till ståndets
bepröfwande och godtfinnande, huruwida de skulle behaga, åt för de anförde
skjäl och omständigheter, eftergifwa berrde böter eller icke.
Hrr borgmästaren C er v in utlät sig, åt ehuru han icke är för några böter,
håller han dock före, åt om de helt och hållit denne gången cederas, så taga flere
sig deraf en elak wahna och blifwa ifrån riksdagen.
Hrr borgmästaren Hagert, om wi skola gå in uti saken, så äro der skjäl
både emot och med.
Ty 1 ro säger wäl riksdagsordningen i 7 §: Försummar något stift, probsteri el¬
ler stad, åt ställa fullmägtig, skall den wara förfallen till det wite, som ståndet
pröfwar skjäligit, åt utsättia, och swara kan emot den omkostnad, som ett jämlikt
probsteri eller stad på sin riksdagsman gjöra måste. Men frågan är om intet bör
sättjas förut, innan casus existerat, eller sedan.
2:o Förmår riksdagsordningen, åt riksdagen ej bör påstå, mer än i tre månader,
och desse witesböter äro uträknade i proportion af hela riksdagen, som contin-
uerade i 13 månader.
3:o Blefwo de städer merendels ihogkomne med tillökning på contingentet,
som icke hade några fullmägtige härwid slutet af riksdagen. Med flere sådane
omständigheter, som föranlåta h:r borgmästaren, åt styreka till witesböternes
eftergift för denne gången och ett wanligit sammanskott till cancelliets behof.
H:r rådman A m e 1 b e rg biföll h:r borgmästaren Hagerts mening och lade
dertill, åt efwen i consideration bör komma, det 1742 åhrs riksdag war en anti-
ciperad riksdag och kom så tätt på den näst förflutne af åhr 1741 så åt ej mera än
ett åhr war emellan.
H:r borgmästaren Cervin erhindrade, åt Carlshamn wid slutet af sidsta riksdag
fadt 200 dir s:mts tillökning på contingentet, fast det förut i des närwaro war re¬
glerat och han war här till d. 23 Aug. 1743. då han feek ståndets lof åt resa hem.
1747 den 16 mars
371
Men icke desto mindre sade h:r borgmästaren sig wara af den tanckan, åt wites-
böterne kunde eftergifwas, emot det, åt de till wite förfallne städer denne gången
betala dubbel portion till ståndets cancellie neml. 4 procent, då de öfrige
städerne betala allenast 2 procent, för hwardera af åhren 1745, 1746 och 1747.
Men som tiden war förliden, så upsköts detta till nästa plenidag och skildes
ståndet nu åt.
Måndagen den 16 Martii 1747
S. d. Justerades protocollet af den 3 och 4:de Martii sidstl., tillika med expeditio¬
nen för den för detta warande lifdrabanten Cristopher Groth af d. 3 hujus.
Sedan uplästes förr electorernes lista på ståndets förr ledamöter i proto-
collsdeputation; hwaröfwer följande utdrag af protocollet1 meddeltes.
S. d. Fant borgareståndet godt, åt likmätigt sitt gifne samtycke till en riksens
ständers protocollsdeputation, förordna dertill å ståndets wägnar följande leda¬
möter, neml:n
H:r rådman Nils Kyronius
H:r borgmästaren Johan Omnberg
H:r justit.cämnären Simon Bromé
H:r borgmästaren Peter Lagerlöf
H:r handelsman Anders Hellström
H:r borgmästaren Fried. Westerberg
H:r borgmästaren Georg Hollstén
H:r borgmästaren Ulf Kyllenius
H:r rådman Michael Kock
H:r rådman Sven Berg
H:r rådman Johan Lilja
H:r borgmäst:n Nils Wetterblad
Derefter uplästes riksens ständers secrete handels- och manufacturdeputations
betänckjande1 2, n:o 4, tom 7, af d. 17 Febr. sidstl., ang:de nuwarande wäxelcours
och den åhr 1745 d. 26 Martii utkomne kongl. förordningen,3 till den alt för högt
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 36.
2 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 4.
3 Årstrycket: Kongl. maj:ts nådige förordning tiI then alt för högt upstigne wäxel-coursens
dämpande, den 26 mars 1745. Tryckt i Modée 3, sid. 2204-2207.
372
1747 den 16 mars
upstigne wäxelcoursens dämpande, hwilcket tillika med den projecterade förkla¬
ringen1 öfwer förordningen af d. 26 Martii 1745, ang:de den alt för högt upstigne
wäxelcoursens dämpande, ståndet fant godt åt bifalla.
En deputation ifrån högw. prästeståndet af 4 personer ankom, för hwilcken
biskopen h:r doctor Hindrich B e n z e 1 i u s förde ordet, som näst tjenstl. häls¬
ning ifrån sitt stånd öfwerlemnade ett extractum protocolli1 2 af d. 6 hujus ang:de
prästerskapets rättigheter på Gottland och recommenderade des innehåll till
benägit bifall hos detta ståndet.
H:r justit.borgmästaren och taleman lät förmäla ståndets
tjenstwänliga hälsning tilbaka, och lofwade, åt ber:de påminnelser skola komma
i behörigt öfwerwägande, då riksens ständers cammar- och oeconomiedeputa-
tions betänckjande om ber:de mål blifwer företagit till afgjörande. Hwarmed
deputationen afträdde.
S. d. Uplästes ett, af handels- och riksdagsmannen ifrån Söderhamn h:r B o t z till
ståndet ingifwit memorial, ang:de gewährfactoriebetjenternes der i staden gjorde
försök, åt wilja tillägna sig en del af borgerskapets rättigheter och förmoner,
hwilcket ährende remitterades till wissa deputerade, h:r rådman Kyronius, h:r
borgmästaren Omnberg, hrr rådman Billborg och herr justitiarien Ekman, åt
deröfwer inkomma med sitt betänckande.
Derefter uplästes åldermans och riksdagsmannens ifrån Jönkiöping hrr Samu¬
el Templiens memorial,3 nro 98, tom 1, åt ståndet wille igenom 2:ne sina
deputerade hos kongl. cammarcollegium recommendera till skyndesam be¬
fordran stadsens hos Kongl. Maijrt gjorde och till högbemrte collegium i nåder
remitterade ansökning, angrde några åkrar wäster om slottet och så kallade
kongs- eller krögarehagtorpen, hwilcket hrr rådman Kyronius och hrr borg¬
mästaren Boberg uppå ståndets anmodan åtogo sig åt besörja.
En deputation af 8 personer ifrån den misnögde hopen i bondeståndet ankom,
för hwilcken riksdagsmannen Erich Månsson ifrån Elfsborgs lähn förde or¬
det, som näst ödmiuk hälsning ifrån sina medbroder gaf ståndet wid handen, åt
oenigheten uti bondeståndet ännu påstår, och deputationen fördenskull itererar
deras förra ansökning, om en commissions förordnande på sätt och wis, som de
klagandes deröfwer förr ingifne skrift förmäler; upwisandes nu jemwäl en
skrift,4 som riksdagsmannen Nils Matsson ifrån Medelpad till bondeståndet in-
1 Prästeståndets arkiv, R 892, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, Bilaga till nr 4.
2 Expeditionsdeputationens arkiv, R 2952, Ständens extraktprotokoll, sid. 320-321 och 322-
323, Prästeståndets extraktprotokoll.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 98.
4 Bondeståndets arkiv, R 1862, fol. 2-3.
1747 den 16 mars
373
gifwit, och deputationen i dag, så wäl hos höglofl. ridderskapet och adelen, som
högw. prästeståndet upläsa låtit, med begjäran, åt den här i ståndet efwen måtte
upläsas.
H:r j ustit. borgmästaren och taleman frågade, om det ärbara
bondeståndet utskickat denne deputation; hwartill Erich Månsson swarade nej,
utan åt de woro allenast utskickade af den misnögde och klagande hopen i
bondeståndet, eftersom Nils Matsson för sitt ingifne memorial blifwit hotad med
arrest.
Och som af påskriften befants, åt Nils Matssons skrift blifwit på riddarehuset
upläst deputationen jemwäl betygade åt han i prästeståndet är worden upläst,
fast ber:de stånd icke welat låta sådant å skriften teckna, så fant ståndet godt åt
låta sig den samma föreläsa, så lydande:
Älskelige käre bröder, hederwärda fader taleman, dannemän och riksdagsfull-
mägtige.
Hela det ärbara ståndet lär wara bekant, åt jag sidstl. plenidag, med flere mine
nu närwarande bröder, på det högsta påstod, åt Hedman som blifwit angifwen
och fängslad för högförbrytelse emot höglofl:e ständernes beslut, ang:de succes-
sionswalet, skulle ställas under en riksens ständers commission till ransakning
och dom i den saken, samt då wid den skjedde oförmodelige voteringen, dertill
gaf man röst och votum, hwarpå jag ock nu, som jemwäl ock ståndet hördt, med
all flit arbetat, men beklageligen för obehageliga motsäijelser icke mer wunnit,
än ängslige och trötte sinnen; altså förklarar jag härmedelst, å egna, och mine k.
hemmawarande medbröders wägnar på det kraftigaste, mitt och deras största
mismöje, öfwer det slut, som deremot i ståndet gjordt är, så mycket mer som jag
med hierta och mun efwen nu, på mitt samwete inför den helige Guden, och eder
samtel. k. bröder försäkrar, åt theras mine hemmawarandes underdånigste kjär-
lek, stadige mandoms trohet och nit för fäderneslandets wärdaste arffurste och
store prints, Hans Kongi. Höghet, är för mig outsäijelig, och åt the, högstbermte
Hans Kongi. Höghet aldeles anse, som then store Gudens ifrån sielfwa himme¬
len förlänte nådegåfwa, hwarföre ock, theras ängslan och bedröfwelse blir så
mycket större, när the fa höra, åt något så diefla artadt, emot sådant theras dyra
hopp stämplat är, och äntå icke under höglofl. ständernes egit undersökande och
förekommande antages.
Och emedan sådane store högmål, hwilcka wid en riksdag yppas, efter mitt
begrepp, af ingen annan än höglofl. ständerne sielfwe, uti någon theras till¬
förordnade commission böra uptagas, försiktigt noga skjärskådas och afdöm-
mas, hwilcket och 13 § uti riksdagsordningen nogsamt öfwertygar, det och högl.
ridderskapet och adelen beslutit och påstådt. Jag ock nu är riksdagsman och full-
mägtig för en hel allmoge, them jag redo och noga beskjed för min förrättning
374
1747 den 16 mars
skyldig är; förthenskull till min egen säkerhet och förswar, samt theras som jag
wist wet, ändteliga hugnad i thenna bedröfweliga omständigheten, påstår jag i
det högsta, åt thenna min förklaring och protest i thetta mål, mot undersökning¬
en om bermte Hedman i den kongl. hofrätten, måtte hel och hållen i protocollet
införas, och mig theröfwer behörigt utdrag innan wi nu åtskiljas, meddelas,
hwilcket mig så mycket mindre nekas skall, som sidsta voteringen och swaret
theröfwer, ännu icke är upläsen och justerad; ställandes i öfrigit hwar och en,
som mitt rättmätiga påstående warit hinderlig, i all åkommande olyckshändelse,
den Gud afböije, till största answar i tid och ewighet.
Nils Matsson
Riksdagsfullmägtig
för allmogen i Medelpad
Hwarefter hirtaleman lät förmäla ståndets hälsning tilbaka, och förklarade, åt
ståndet lärer taga, så det ena, som det andra uti behörigt öfwerwägande,
begjärandes åt till den ändan få behålla Nils Matssons skrift, till des man deraf fådt
taga en copia, hwartill deputationen sig begaf och afträdde.
S. d. Företrädde h:r öfversten Klinkouström och h:r krigscommissarien
Williamsson, förmälandes en wördsam hälsning ifrån generaltullarrendesocie-
tetens herrar fullmägtige och upläste deras swar på ståndets aflåtne skrifwelse af d.
6 hujus så lydande:
Fullmägtige af generaltullarrendesocieteten äro behedrade med det lofhe
borgareståndets högtärade skrifwelse, af d. 3 innewarande månad, ang:de tull¬
frihet å den strömming, som med wrak- och skjötbåtar fiskas på wida hafwet och
insaltad till städerne införas. Men aldenstund detta ährende, sedan det af full¬
mägtige hos wederbörande kongl. collegier blifwit flere resor anmäldt, förnim-
mes nu wara insinueradt hos riksens höglofl. ständers allmänna beswärs- och
secreta handelsdeputationer, och fullmägtige således derwid ej kunna kunna läg¬
ga hand, innan riksens höglofl. ständer behagat deröfwer resolvera; ty äro wi an¬
modade åt å generaltullarrendesocietetens förr fullmägtiges wägnar, sådant hos
det loft. ståndet i hörsamhet andraga.
S. d. Uplästes secrete utskottets extractum protocolli1, n:o 15, tom 2, af. d. 12 hu¬
jus, huruledes det skulle lända till en anseenlig förmon, både för rusthåll, såldate-
och båtsmansrotar, wid hela indelningen som och till undwikande af dyra legor,
när efter någon afgång, recruteringen skyndesammast skulle wärckställas, om det
Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 15.
1747 den 16 mars
375
nu blefwe tillåtit, åt öfwer alt wid den indelte krigsmagten antaga wahrgiemings-
manskap. Kunnandes en sådan inrättning nu med mera lätthet wärckställas, än
framdeles, sedan riksens ständer behagat tillåta hemmansklyfningen. Och som
secrete utskottet derjemte betänckt, åt denne inrättning skulle mycket bidraga till
rikets förswar och anseende, samt armeens upkomst: Så hemställer secrete utskot¬
tet, om icke till ett så angelägit måls winnande, nödigt wore, åt de rusthåll, såldate-
och båtsmansrotar, både här och uti Swerige och Finland, som wilja, inom tre
månader efter kundgjörelsens datum upwisa wahrgierningskarlar, måge för dem
blifwa befriade ifrån alla personelle utskylders erläggande, förutan mantals-
pengarne; dock åt detta manskap må wara dugeligit till tjenstgörande, samt till
landthushollningens befordran tilhållas, åt taga laga tjenst, inom regementemes
districter.
H:rj ustit. borgmästaren och taleman proponerade, om detta
far bifall, hwar till swarades ja.
Sedan uplästes ett af handelsman Christopher Springers hustru Christina Tot-
tie, i dag till ståndet ingifwit memorial,1 n:o 99, tom 1, hwaruti hon anhåller, det
måtte hennes arresterade man, fa betjena sig af fullmägtig, uti processen,
hwilcket den tillförordnade commissionen honom skall hafwa afslagit. Men
såwida icke riksens ständers plena, utan secrete utskottet förordnat commissio¬
nen öfwer Springer, så wille ståndet sig härmed icke befatta, utan befalte, åt
henne till swar skulle lemnas, det hade hon med denne sin ansökning, åt wända
sig till secrete utskottet.
En deputation af 24 personer ankom ifrån det ärbara bondeståndet, för
hwilcka riksdagsmannen Johan Persson förde ordet, som näst ståndets hör¬
samma hälsning berättade, åt sedan bondeståndet på sidsta plenidag, begjärt, åt
sielfwa inom sig, och utan något plenum plenorum, fa afgjöra det i ståndet up-
komne misförståndet, såsom ett ståndets enskylte oeconomicum. Så har oron i
ståndet, så godt som warit stillad, in till des ridderskapet och adelen, emot mid¬
dagstiden skickat en deputation och föreslagit ett nytt medel till orons däm¬
pande; hwaraf de misnögde tagit sig anledning, åt gjöra den påsyftade förening¬
en studsande. Bondeståndet har alt derföre å nyo förehaft saken och igenom
ordentelig votering befunnit, åt öf:r 100:de af ståndets ledamöter icke wilja
hafwa någon del i de misnögdas igenom tolf deputerade till de öfrige resp:e
stånden ingifne klagoskrift. Men icke des mindre hafwer ståndet måst erfara, åt
de misnögde åter i dag skickat en deputation af 8 personer i samma ährende till
de öfrige resp:e stånden. Och som det efwen skjedt utom ståndets wettskap och
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 99.
376
1747 den 16 mars
samtycke, samt är aldeles stridande emot riksdagsordningen, så anhåller stånd¬
ets pluralitet om detta ståndets benägna biträde, åt blifwa bibehållit och skyddat
wid riksdagsordningen, såsom en fundamental lag, wiljandes gerna inom sig
med saktmodighet ändra och rätta, hwad som galit kan wara.
H:r j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman lät förmäla ståndets
wänliga hälsning tilbaka, och förklarade åt ståndet gjerna lärer willfara det är¬
bara bondeståndet, uti alt hwad som rätt och billigt är, hwarmed deputationen af-
trädde.
Sidst uplästes och justerades följande extractum protocolli1 till de öfrige
resp:e stånden, ang:de fiskareembetets beswär här i staden.
Sedan Kongl. Maij:ts nådige resokn1 2, n:o 37, tom 9, på allmogens allmänna
beswär, af d. 10 Sept. 1743 utkom, som i 8 § förklarar, åt allmogen bör icke wara
betagit, åt enligit förr utfärdade förordningar och resolutioner, sälja sina till
städerne inkommande tunne- och pundewahror, så i minut, som summewis, till
hwem the hälst wilja; så har generallandttullscontoiret deraf tagit sig anledning,
åt twärt emot Stockholms stads ordinantier och gammal praxin, genom skrifte-
lige ordres till wederbörande accisbetjente här i staden, af d. 8 Aug. 1745, högst-
bem:te Kongl. Maij:ts nådige resolution, uttyda, som skulle landtmannen
dymedelst efwen wara tillåtit, åt sälja sin hit till staden införande färska och
lefwande fisk, marcketals. Men emedan sådant icke allenast strider emot första
inrättningen af ett fiskkjöpareembete här i staden och des undfångne privilegier3
utan och emot 3 § af Kongl. Maijrts nådige resolution på städernes allmänne
beswär, af d. 16 Octob. 1723 som förmår, åt ingen utan magistraterne, skall in¬
mänga sig uti de ärender, som röra städernes politie och hushållning. Ty har wäl
wäl borgareståndet deraf blifwit föranlåtit, åt ibland ståndets allmänna beswär
på innewarande riksdag anföra denne omständighet till behörig ändring och rät¬
telse. Dock som detta beswär icke rörer städerne i gemen, utan egenteligen
Stockholms stad, hwarest ett ordenteligit och priviligerat fiskkjöpareembete är
inrättadt; så har ståndet med willkor welat begifwa sig derifrån, åt detta ährende
må af riksens höglofl. ständer serskilt uptagas och afgjöras.
Och aldenstund fiskkjöpareembetet här i Stockholm, hwilcket efter sina privi¬
legier, samt den ordning och stadga, huruledes kjöphandelen och handtwärcken
rätt delas och uti ordenteligit tillstånd komma måtte, dat. åhr 1635 är i 21 § för¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 37.
2 Årstrycket: Kongl. Maj.ts nådige resolution och förklaring uppå the allmänna beswär, som
thesz trogne undersåtare af riksens allmoge uti Swerige och Finland, igenom theras utskick¬
ade fullmäktige hafva wid thenne riks-dagen i underdånighet ingifva låtit, den 10 september
1743. Tryckt i Modée 3, sid. 2074-2094. Jfr. sid. 230, not 2.
3 Årstrycket: Kongl. Maj.ts för fiskeri-societeten nådigst stadfästade associations reglor, den
13 januari 1746. Tryckt i Modée 3, sid. 2265-2272.
1747 den 16 mars
377
bundit, åt hålla staden och des många inwånare, men i synnerhet kongl. hofwet,
riksens herrar råd och höga embetsmän, samt främmande ministrer, åhret igen¬
om och så mycket möijeligit är, med färsk fisk, samt den samma efter den taxa
försälja, som öfwerståthållareembetet och magistraten derå månateligen utsättja,
idkar ett näringsmedel, som i proportion af rörelsen och förtjensten utaf alla
accisbara näringar är största hazard och omkostningar underkastad, i anseende
dertill, åt det icke allenast måste underhålla en kostbar fiskeredskap om winter-
en och de öfrige tider om åhret, i brist af tillräckeligit fiskewatn nära intill staden
besöka de längst, till 70 å 80 mil härifrån belägna swenska och finska skjärgård-
ar, hwarigenom understundom händer, åt fisken under den långa wägen i syn¬
nerhet om sommaren, då mycket warmt är, dör, eller åt sumparne med deras be¬
sättning blifwa genom motwind och infallande frost halfwa året ute, innan de
återkomma, ja ofta med folck och last aldeles förloras, utan och åt embetet för
denne efwentyrlige näring med många utlagor både till cronan och staden är
beswärad, bestående af contributioner, inqwarteringar, wakthållning, med mera,
jemte en dryg saluaccis, som till tredubbelt sig bestiger, med hwad landtmannen
för sin del lefwande fisk wid införslen aflägger. Fördenskull och som fiskarem-
betet ifrån urgamla tider tilbakars, har till dess conservation under så swåra bör¬
dor, blifwit med de privilegier benådadt, åt landtmannen till stadsens inwånare
ej skulle wara tillåtit, mindre af färsk och lefwandes fisk föryttra, än hela och
halfwa skålpund, som widare af h:r baron och öfwerståthållarens samt magi¬
stratens d. 7 Junii 1740 utfärdade publication kan intagas, det icke heller af
ofwanhögsbem:te Kongl. Maij:ts nådige resokn på allmogens beswär åhr 1743
slutas kan, åt en så märkelig ändring uti embetets förlänte privilegier wore gjord,
åt landtmannen lika med fiskkjöparne skulle äga rättighet, åt sälja färsk och
lefwande fisk marcketals, emedan deruti för det första icke ens omröres, om med
det ordet minut förstås antingen 1 el:r 10 m:tr hwilcket senare dock i alla tider
hwad landtmannens färska fisk beträffar, blifwit jemte helt skålpund derföre
ansedt.
Och för det andra, åt om Stockholms stad warit derunder inbegrepen, så hade
ju h:r baron och öfwerståthållaren, efwen så wäl som h:rr landshöfdingarne
blifwit anbefald, åt handhafwa landtmannen wid minuthandelen marcketals af
färsk och lefwande fisk härstädes. Altså finner borgareståndet nödigt, åt mer-
ber:de 8 § af Kongl. Maij:ts nådige resokn på allmogens beswär af åhr 1743 må
i så måtto förklaras, åt under landtmannens frihet, åt här i stadens hamnar och på
torgen fa sälja färsk och lefwande fisk, icke må begripas mindre partier, än
halfwa och hela skålpund, men wäl derutöfwer, på det åt fiskkiöpare-embetet må
framgent wara i stånd, åt kunna förse staden, med en så nyttig och oumgängelig
378
1747 den 17 mars
wahra. Hwilcket med de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit bifall, hörsam-
tjenst- och wänligen communiceras.
Hwarefter ståndet skildes åt.
Den 17 Mart ii 1747
S. d. Uplästes secrete handels- och manufacturdeputations betänckande1, n:o 5,
tom 7, af d. 17 Febr. sidstl. angående inrikes tobaksplanteringens utwidgande och
förökande, samt förminskandet af utrikes tobaksbladers införsel. Och som ståndet
fant detta mål wara af mycken wigt och angelägenhet, så deputerades h:r rådman
Stenman, samt förr borgmästarne Herkepasus, Forstén, Jemstedt, Wetterstedt och
Bonander, åt detta betänckjande närmare öfwerwäga, och deröfwer med sitt ut¬
låtande till ståndet inkomma.
1 lika måtto uplästes secrete handels och manufacturdeputations betänckande,
n:o 6, tom 7, af d. 23 Febr. sidstl. angående handelsmannens i Götheborg Nils
Jacobssons gjorde ansökning, åt deri staden få anlägga ett såckerrafinaderi med
mera;
hwarefter hrr rådman Hammar begjärte, åt berrde betänckjande efter riks¬
dagsordningens 16 § tills widare måtte lemnas på bordet, emedan han skall wara
sinnad, åt derwid inkomma med skriftel. påminnelser.
Hrr borgmästaren C e r v i n påminte, åt ståndet redan genom sina allmänna
beswär, gådt in uti question om flere såckerbruk, och således icke synes sielfit
böra hindra fullföljandet deraf.
Hrr rådman Hammar förklarade sig intet hafwa emot questio an om flere
såckerbruk, men påstår, åt det första, som skall inrättas, bör skje i Skåne.
Hrr borgmästaren H a g e r t: Som herr rådman Hammar endast har begjärt, åt
betänckandet måtte hwila, och sedermera har förklarat sig, åt han bifaller quaes-
tio an, så ser för borgmästaren icke hwartill upskofwet tjenar.
H:r U r 1 a n d e r : Det torde wara flere, som åstunda, åt betänckandet skall
ligga på bordet, hwarpå för rådman F a g g o t, för Urlander, samt förr borgmäst¬
arne S c h u 11 é n och Boberg förklarade sig wara af den meningen.
Men förr borgmästarne Ekerman och Finérus, samt för rådman
M ett, h:r Grahn och någre flere, yrckade derpå, åt saken i dag måtte af-
gjöras, då hon ännu är i friskt minne.
Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 5.
1747 den 17 mars
379
Hrr Plomgren förmente, åt som betänckandet är nog widlyftigt, så lärer emot
riksdagsordningen ej kunna förwägras, åt ju det samma skall lemnas på bordet i
några dagar.
Hrr borgmästaren Uggla: Det borde eljest ligga, men nu kan den förvänd¬
ning ej gjälla, så wida det är en punct af ståndets allmänna beswär.
Hrr borgmästaren Finérus: Jag beger mig åt det må ligga, allenast samma
process wid andra tillfällen jemwäl i acht tages.
Ändteligen fants godt åt likmätigt riksdagsordningen lemna hwar och en af
förr ledamöterne fritt tillträde till berrde betänckjande i ståndets cancellie.
S. d. Uppå riksdagsfullmägtigens för Söderhamn, hrr B o t z anhållan, de¬
puterades förr rådmännen Kyronius och Billborg, åt af wederbörande statsse-
creterare begjära, det måtte gewährfactoriebetjentemes beswär öfwer borgerska-
pet derstedes, icke föredragas Hans Kongl. Maijrt innan ståndet haft råderum, åt
derwid med sine underdånige påminnelser inkomma. Hwilcka afträdde och efter
någon stund återkommo, berättandes åt de haft företräde i kongl. senaten om sam¬
ma ährende.
Sedan uplästes 2:ne riksens ständers cammar oeconomie och commercedepu-
tations betänckjanden1, nro 14 & 15, tom 3, af den 17 Febr. sidstl., angående så
wäl fiskeriernes uphielpande i gemen, som i synnerhet fiskeriet i Halland, och
fants godt, åt deputera hrr rådman Mett, hrr Grahn, förr borgmästarne
F i n e r u s , Omnberg, Westman, Boberg och Ståhlbom samt förr rådman Lilja
och Hellström, till detta målets närmare öfwerwägande.
Men på det, åt bondeståndet icke må afgjöra detta mål och om tobaksplante¬
ringen, innan ståndet fådt tillfälle, åt först communicera med dem sina tanckar
deröfwer, så deputerades förr borgmästarne Finerus och H a g e r t, åt 1 ro & 2:o
anmoda bondeståndet derom, samt 3:o & 4:o recommendera secrete handels-
och manufacturdeputations betänckjande om manufactursystemen i gemen och
om förr borgmästarnes rang till skyndesamt och benägit slut. Hwilcka afträdde
och efter någon stund återkommo, samt berättade, åt bondeståndet hade lofwat,
åt bidraga till ståndets nöije, alt hwad det kunde, med förmodan, åt ståndet lärer
efwen söka, åt wilfara dem, uti deras ömmaste angelägenhet, om ständiga
marckegångar.
S. d. Uplästes ett utdrag af protocollet,1 2 nro 14, tom 2, som i går blifwit hållit
i rådcammaren, hwarmedelst Hans Kongl. Maijrt gifwer riksens församlade
ständer i nåder tillkjänna, åt Hans Maijrts till fästningswärckens förbättrande,
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 14 & 15.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 14.
380
1747 den 17 mars
och det derwid nödige arbetets så mycket bättre bedrifwande uti åtskillige
fästningar, för godt funnit, åt låta commendera något manskap af de indelte
regementer, samt för samma orsak, göra någon ändring med de i guarnison för-
lagde wärfwade regementer, hwarwid ridderskapet och adelen, samt präste¬
ståndet genom behörige påskrifter af detta dato, yttrat sig, i underdånighet icke
hafwa något åt påminna, det ståndet jemwäl för sin del biföll, och påskrifwa lät.
Widare uplästes secrete utskottets extractum protocolli1, n:o 16, tom 2, och
deruti gjorde påminnelse, om riksens ständers skyndesamma utslag på secrete
utskottets hemställande af d. 26 Januar. sidstl., om icke i anseende till då anförde
omständigheter, torde billigt pröfwas, åt den ännu obetalte och hos weder-
börande innestående consumtionsaccisen med första erläggas måtte; aldenstund
rikets närwarande tillstånd fordrar en skyndesam tillgång af pengar, och åt der¬
före angelägit wara will, det ej allenast denne ännu obetalte och innestående
consumtionsaccisen, må af wederbörande, innan nästkommande Aprilis månads
slut, erläggas och betalas, utan och, åt de betänckjande, som så wäl rörande den
hädanefter betalande consumtionsaccisen, som bewillningswärcket, blifwit till
riksens ständers widare godtfinnande och stadfästande ingifne, måge så fort och
skyndesamt, som någonsin möijeligit är, med benägit slut afhjelpas.
Hwilcket ståndet tog i behörigt öfwerwägande, och ehuruwäl ståndet förra
gången, då denne sak förehades, för åtskillige skjäl och omständigheter, fant
betänckeht, åt dertill gifwa sitt samtycke, och derföre genom utdrag af protocol-
let under d. 21 Febr. sidstl., månde anmoda de öfrige resp:e stånden, åt låta
härutinnan förblifwa efter k. förordningen1 2 af d. 10 Aug. 1741; dock som det
icke wärckat någon ändring hos ridderskapet och adelen, samt prästeståndet,
utan begge desse resp:e stånden förbi ifwit wid sina förra meningar af d. 7 och 14
Febr. sidstl., och således genom nya påskrifter i går och i dag bifallit secrete ut¬
skottets i detta mål gjorde hemställande, så kunde ståndet icke heller för sin del
widare undandraga sig, åt härutinnan med de öfrige resp:e stånden instämma,
för rikets här under beroende angelägenhet skull.
Men h:r borgmästaren E k e r m a n ifrån Götheborg förklarade sig icke kun¬
na gå ifrån ståndets d. 21 Febr. sidstl. häröfwer yttrade mening.
Och h:r borgmästaren F i n e r u s ifrån Nykiöping, sade sig bifalla secrete ut¬
skottets föreställning med wilkor, om den förra ännu obetalte och hos weder¬
börande innestående consumtionsaccisen, utan prejudicat för den nya, som riks-
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 16.
2 Årstrycket: Kong!. Maj. ts förnyade nådige förordning, angående wisse inrikes ifrån inkom¬
mande warors beläggande meden consumtions afgift eller accis, den 10 augusti 1741. Tryckt
i Modée 3, sid. 1689-1690. Jfr. sid. 305, not 5.
1747 den 17 mars
381
ens ständer sig nu för framtiden kan åtaga. Icke desto mindre expedierades
ståndets slut efter de flestes mening, med behörig påskrift till bondeståndet.
Sedan uplästes handelsman och riksdagsfullmägtigens för Södertelje h:r Jo¬
han Gabriel Forssmans ingifne memorial1 n:o 100, tom 1, af innehåll, det
han wäl igenom urskillningsdeputationens skall sökt, åt få föredraga riksens
ständer sitt lidande wid Fredrichshamns öfwergång, hwarest han tillförene
boende och borgare warit, och måst lemna all sin fasta och lösa egendom, till en
summa af 5 392 dir koprmt utom ett partie cramwaror, som han dock icke upta-
git, i sin deröfwer till deputation ang:de de finska ährenderne på sidsta riksdag
ingifne räkning. Men som des ansökning af urskillningsdeputation icke blifwit
antagen, så skall han wara nödsakad, åt wända sig dermed till ståndet, i förmo¬
dan att ståndet lärer behjerta des olyckeliga tillstånd, och på wederbörlig ort be¬
fordra honom till ett skjäligit skadestånd af 3 000 dir kop:mt i contant, eller och
till full inlösen af ständernes contoir för de 2 000 dir sant i ständernes obliga¬
tioner sub n:o 9 som han är innehafware utaf och för hwilckas betalning han ej
utan sin stora skada kan afbida den tid, på hwilcken 9:de nummern infaller.
Hwilcket ståndet tog i ömsint öfwerwägande, och fant godt åt remittera till
riksens ständers secrete utskott, åt tillse huruwida h:r Forssman, som har satt sig
neder uti staden Södertelge och på innewarande riksdag är ber:de stads ful 1-
mägtig må i denna sin angelägenhet på ettdera sättet kunna hjelpas, hwilcket
ståndet för sin del önskar och hos de öfrige respective stånden till gunstbenägit
bifall, hörsam- tjenst- och wänligen recommenderar.
Derefter uplästes riksens ständers secrete utskotts berättelse1 2, n:o 17, tom 2,
om orsakerne till rikets medellösa tillstånd och betänckjande, om en annan ut-
wäg till inkomst för cronan, genom consumtionsaccis på thée, caffée, röktobak,
snus, poudre och bränwinstillwärckningen af d.-3 Martii 1747. Hafwandes rid-
derskapet och adelen af d. 16 hujus åtagit sig till nästa riksdag, den projecterade
consumtionsaccisen, dock med de ändringar, som in margine finnas utförde, och
deruti bestå,
1 :o åt i stället drängar på landet efter projectet borde betala för röktobak 6 öre
s:mt, och allmogen med bruksfolck och flere 4 öre s:mt, så rättas denne §
således, åt drängar, bruks- och arbetsfolck på landet, betala öfwer alt lika med
allmogen för röktobak 4 öre s:mt. Men ryttare, såldater, dragouner och båtsmän
blifwa härifrån undantagne, så länge de stå i cronans tjenst.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 100.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 17
3 Datum saknas i såväl konc. som renskr.
382
1747 den 17 mars
2:o Wid 3:dje momentet af 2 § har ridderskapet och adelen bifallit det deruti
föreslagne senare alternativet om bränwinsaccisen efter tunnetalet, med wilkohr,
åt förutan de projecterade böterne, all confiscation af wahran och kjärillen efw-
en tillfaller angifwaren.
Hwarwid h:r borgmästaren Mollin påminte, åt ehuru godt det är, åt an¬
gifwaren upmuntras genom hela beslaget, så kan dock underslef dymedelst
förelöpa, enär ägaren till waran och angifwaren hemligen förstå sig med
hwarannan.
I öfrigit har ridderskapet och adelen funnit bäst, åt den clauderade meningen,
neml. åt Hans Kongl. Maij:t med rådet måtte för de följande åhren, intill nästa
riksdag fastställa och förordna, huru med bränwinstillwärckningen och afgiften
derföre framdeles kommer att förhållas går aldeles ut.
Men prästeståndet har i dag derå resolverat, åt altsammans för angelägenheten
skull remitteras till bewillningsdeputationen, som ofördröijeligen och innan
påskhögtiden med sitt utlåtande häröfwer må inkomma, då ståndet will sig
häröfwer sluteligen yttra.
H:r borgmästaren 1 n g m a n hölt före, åt så mycket nödigare är, det ståndet
bifaller prästeståndets mening, som utom detta project, både bewillnings- samt
cammar- oeconomie och commeriedeputationerne hafwa hwar för sig något un¬
der arbete ang:de bränwinsaccisen.
H:r rådman Stenman, h:rPlomgren, samt h:rr borgmästarne U g g -
1 a och H a g e r t tyckte jemwäl wara bäst, åt bifalla prästeståndets mening, så
åt altsammans nu förut, må gå till bewillningsdeputationen.
H:r justitiarien Ekman: Jag är ej emot, åt quaestio quomodo om bränwins¬
accisen går dit, men lät oss strax bifalla principen och hwad secrete utskottet i
det öfrige utarbetet, för rikets derunder beroende angelägenhet.
H:r borgmästaren C e r v i n utlät sig: Jag är så mycket mera af den mening¬
en, åt hela projectet om consumtionsaccisen först går till bewillningsdeputation¬
en, som det ena med det andra då bäst kan jämkas och allmogen derigenom des¬
to lättare persuaderas, åt gå in uti bewillningswärcket, enär de se, åt consumtion¬
saccisen mäst graverar de öfrige stånden. Desutom är consumtionsacisen på
thée, caffée, snus och röktobak, samt poudre ett nytt och owanligit sätt åt con-
tribuera, så åt jag behöfwer skrifwa hem och bereda mina committenter till de
många och dryga contributioner, som oss förestår, innan jag kan dem bewilja.
H:r rådman K i erm an förmente åt den satsen, till åt först wilja skrifwa
hem och höra sina committenter, innan man kan bewilja, de för rikets wälfärd
och säkerhet högstnödige contributioner, grundar sig på den quasstion om prin-
cipalatet och strider aldeles emot riksens fundamentale lagar.
1747 den 17 mars
383
H:r borgmästaren Cervin: Jag har tydeligen sagt huru jag det menar, och för¬
modar mig derigenom hwarcken hafwa förgripit mig emot regeringsformen, el¬
ler riksdagsordningen, så mycket mindre, som af ståndets protocoller på förra
riksdagarne lärer finnas, åt hwar och en ledamot esomoftast åberopat sig sina
hemmawarande medbroder och committenter.
H:r justitiarien Ekman utlät sig: Men i medlertid kan riket förloras genom
slike upskof.
H:r j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman proponerade förden¬
skull om prästeståndets mening får bifall, åt secrete utskottets arbete remitteras
till bewillningsdeputationen, som ofördröijeligen och innan påskehögtiden med
sitt utlåtande häröfwer inkommer, hwilcket bifölls och påskrefs, samt till bonde¬
ståndet afsändes.
H:r rådman F a g g o t hemstälte, om icke det wore nödigt, åt få weta ståndets
tänckesätt om principalatet. För sin del kan han ej finna annat, än åt det skulle
wända opp och ner på hela regeringssättet, om man medgåfwo det samma. Ty
ingen riksdagsman är efter fundamentallagarne och sin undfångne fullmagt,
skyldig, åt stå till answar och redogjörande för sina committenter uti riks-
dagsmål.
H:r borgmästaren Cervin: Jag begär ingen instruction, men förmenar mig
ej wara betagit, åt lemna mina committenter underrättelse, om de utlagor, som
äro å bahne, och i fall jag ej får lof dertill, så begjär jag ståndets resokn der-
öfwer.
H:r rådman Faggot: Annat är, åt lemna underrättelse, och annat är åt sig för¬
fråga, om de tillärnade contributioner, innan man dem kan bewilja, jag håller
före, åt det förra kan skje saklöst, till åt betyga ett reciproqu't förtroende emot
sina committenter, men det senare icke, utan rubbning i fundamentallagarne och
riksdagsfullmagten.
Fl:r borgmästaren Jernstedt: Efter min riksdagsfullmagt och i stöd af det
förtroende mina committenter mig derigenom updragit, tilltror jag mig altid, åt
utan widare correspondance och förfrågan, kunna gå in uti bewillningar och an¬
nat, som till rikets tjenst och bästa länder.
Fl:r borgmästaren F i n e r u s : Jag kan ej erkjänna något principalat, emedan
det ej kan bestå med wårt regeringssätt, men wäl tyckes mig, åt jag i förtrolighet
kan skrifwa mina committenter till, och raisonera med dem om de mål, som ej
fordra någon tysthet, dock utan åt taga ordres eller rätta mig efter deras wilja,
widare, än jag det sielf för godt och nyttigt anser.
H:r borgmästaren Boberg: Det är så mycket nödigare, åt ståndet härut¬
innan förenar sig, om ett wist tänckesätt, som man hörde af riksdagsmannens
ifrån Medelpad Nils Matssons skrift i går, huru han beropar sig på sina hemma-
384
1747 den 17 mars
warande medbroder och committenter, samt en hehl allmoge, dem han redo och
noga beskjed för sin förrättning skyldig är.
H:r rådman K y r o n i u s : Principalatet är den aldra fördömmeligaste sats,
som af någon kan hysas, och jag wore den owärdigaste och straffbaraste under¬
såte, om jag biföllo densamma.
H:r borgmästaren C e r v i n : Jag förswarar ej något principalat, och altså tar
jag icke heller någon del af h:r rådman Kyronii utlåtelse. Men i anseende till be-
willningarne, så har jag aldrig annat förstådt, än åt det skulle wara lofgifwit, till
åt correspondera derom med sina hemmawarande committenter och förnimma
deras tanckar, hwilckendera methoden kunde falla dem drägeligare, hälst som
nu åtskillige sätt föreslås, som hittils warit aldeles owahne både till
consumtionsaccis och personelle afgifter, i stället för städernes förr brukelige
contingent, skolandes dock i fall jag får ståndets resolution och förbud deremot,
rätta mig derefter.
H:r borgmästaren I n g in a n : Enär en och annan af ståndets ledamöter i
secrete defensionsdeputation anmälte, åt der war ett project under arbete, till åt
förwandla städernes båtsmanshåll, uti en wiss och ständig penningeafgift åhrl.,
så blef af ståndet godtfunnit, åt hwar och en fullmägtig skulle få correspondera
derom, med sina hemmawarande committenter, samt inhämta deras mening,
hwilcketdera de hölio för bättre och lindrigare, antingen åt hädanefter, som hit¬
tils, prestera båtsmän in natura, eller derföre betala en wiss summa pengar åhrkn
för hwarje karl och mondering, i freds och krigstiden, will nu ståndet wara sig
likt, så lärer icke heller den som will, kunna betagas, åt genom correspondence
rådgjöra med sina committenter, om nya utlagor och bewillningar. Men deraf
följer icke, åt riksdagsfullmägtigen är pliktig till åt följa sina committenters
sentiments och fast mindre är ståndet dertill bundit, som äger magt åt decidera
målet efter pluralitetens mening inom ståndet.
H:r rådman K i e r m a n : Man wet dock hwad intryck slik brefwächsling gjör
hos riksdagsfullmägtigen, till exempel handelsman Ek i Nykiöping, som på
sidsta riksdag begynte sin votering, på då warande danska cronprintsen till suc¬
cessor på den swenska kungathronen, med åberopande af den heliga trefall-
dighets namn och sina committenters begjäran. Desutan kunna committenterne
ej grundeligen döma om riksdagsmål, ty sielfwe hafwa de ingen rätt kunskap
derom, och ej får eller kan fullmägtigen communicera dem alt hwad som till up-
lysning tjenar; annan sak är, åt discourera med sina committenter om publique
mål, som ingen tysthet kräfja, hwilcket Stockholms riksdagsmän kunna hafwa
tillfälle till, enär de behaga, och annat är, åt föredraga sina committenter något
ad deliberandum, samt i medlertid innehålla med sitt gjöromål, hwilcket jag
1747 den 17 mars
385
håller ganska betänckeligit, så wida wi ingen annan än Gud, wåra samweten och
riksens församlade ständer, för wåre actioner answarige äro.
H:r rådman F a g g o t: Den högsta lagstiftande magten, hos hwem den och
är, hos konung der enwäldet regerear, eller hos ständer der sådan regeringsform
är, måste altid helighållas och på intet sätt exponeras, fast mindre underkastas
menighetens behag, om den skall bestå och uprätthållas.
H:r Hellström: Så wida riksens ständer kalla sig magtägande, så äro wi
icke skyldige, åt gjöra redo för wåra committenter i riksdagsmål, men wi böra
ändå, så föra oss op, åt wi kunna behålla goda samweten och swara inför Gud.
H:r borgmästaren Bonander: Jag will ej förklara h:r borgmästaren C e r -
vins utlåtelse, ty det har han sielf gjordt. Men jag finner intet åt then bör för¬
blandas med quéstion om principalatet, hwarom nu discoureras; ty åt correspon-
dera med sine committenter i tillåtelige mål, som ej fordra tysthet, lärer ingen
kunna förbiuda, och deraf följer icke, åt man erkjänner principalatet, eller an-
swar och redogjörelsen försina committenter.
H:r Plomgren: Jag håller före, åt man kan avertera sine committenter slike
mål af wänskap och inbördes förtroende, men ej af någon skyldighet, och fast
mindre är man pliktig, åt afwakta någon instruction deröfwer.
H:r justitiarien Ekman: Jag binder ej händerne på någon, utan hwar och en
må föra sin correspondence, som han kan förswarat. Men som wi hafwa för¬
rädare både inom och utom riket, hwilcka bruka det så kallade principalatet till
täckemantel, och ståndet förklarar sig ej kjänna en sådan myndighet, som com¬
mittenter kunna pretendera åt fordra redo och answar af sina fullmägtige i riks¬
dagsmål, så hemställes, om icke hwar och en ledamot i ståndet må wara betagit,
åt hädanefter resa en sådan quéstion, wid förlust af säte och stämma.
H:r Ur länder och borgmästaren Boberg stämde härutinnan aldeles
öfwerens, med h:r justitiarien Ekman, så mycket mera, som en riksdagsman et
paritate rationis icke får tala och gjöra hwad han will emot rikets fundamentalla¬
gar, fast honom enligit 22 § i riksdagsordningen ej bör lända till mehn och för¬
fång, hwad han uti tillåtelige mål, af ett redeligit och trogit upsåt, i samtal, råd¬
slag och slut, beskjedeligen kan hafwa tält och utfört.
H:r borgmästaren Wetterstedt: Jag är wäl i stånd, efter min fuilmagt,
riksdagsordningen och regeringsformen, åt samtycka till bewillningar och con-
tributioner, men då man går ifrån gammal och wanlig method till någon ny, så¬
som båtsmansförwandlingen med flere å bahne warande projecter, så kan ju ej
wara mig förbudit, åt höra mine committenters tanckar derom, fast jag ej är bun¬
den åt följa dem, widare än åt de med fundamentallagarne öfwerensstämma.
386
1747 den 17 mars
H:r borgmästaren F i n e r u s : Jag finner ej heller, åt det kan wara förbudit, ty
må ngen kan såsom jag, wara nyss kommen till den stad jag är riksdagsman före,
och således icke ännu till alla delar kunnig om stadsens oeconomiska ährender.
H:r borgmästaren Boberg: Hwad som här talas om båtsmansjemkningen,
eller förwandlingen, war af helt annan beskaffenhet, ty det geck ut på, åt hämta
underrättelser hemifrån. Men annat är, åt tala in för protocollet, åt jag ej kan be-
wilja contribution, innan jag far skrifwa till mina committenter och afbida swar.
H:r borgmästaren C e r v i n : Mina ord hafwa ej så fallit, som föregifwes, och
desutom är jag mine egne ords uttydare, det jag och redan har gjordt, så åt jag
icke fruktar för något answar deraf.
H:r Urlander: Jag removerar if:n alt det som är tält och hemställer allenast, om
icke det bör wara förbudit, åt hädanefter i ståndet directe eller indirecte resa den
question om principalatet, till exempel, åt ej wara i activitet, innan man far
skrifwa hem och afbida swar af sine comittenter, ty på det sättet kan en gjörat i
dag, en annan i morgon och så widare, åt sielfwa ståndet stadnar uti inaction,
hwarmed h:r borgmästaren S c h u 11 é n instämde.
H:r borgmästaren F i n e r u s : Mina comittenter kunna aldrig fordra redo och
answar af mig i allmänna riksdagsmål, som Götheborgs borgerskap uti sin inla¬
ga påyrckat, men wäl i enskylte mål, om jag dem försummat.
H:r rådman F a g g o t: Jag medgifwer wäl redogjörandet uti enskylte mål,
men med noga akt, åt derifrån undantages stadsens enskylta riksdagsbeswär och
postulater, efwen så wäl som alla allmänna riksdagsmål. Men för andra enskylta
mål och commissioner hos kong eller collegier, som kunna insinueras både un¬
der och emellan riksdagarne bör fullmägtigen gjöra redo och wisa hwad han
uträttat.
H:r borgmästaren I n g m a n : Min riksdagsfullmagt är min instruction, hon
förbinder mig Sweriges rikes fundamentallag och beswurne regeringsform, samt
riksdagsordningen till skyldig efterlefnad och rättelse, särdeles åt jag icke skall
inlåta mig uti något hemligit eller uppenbarligit rådslag till ändring, uti det fast-
stälte regeringssättet, mindre mig till något, emot samma regeringssätt, strid¬
ande slut begifwa, eftersom alt sådant ändå ogilt och kraftlöst nu och i framtiden
wara skall, för öfrigit skall jag mig ombeflita, åt till ett rättwist slut befordra de
angelägenheter, som mig i synnerhet på min stads wägnar anförtrodde äro. Och
när hwar och en riksdagsman detta fullgjör, så har han fullgjort sin plikt och
sjyldighet.
H:r rådman F agg o t: Jag är ej heller deremot, åt riksdagsmän äro lag¬
bundne. Men som menigheter ej hafwa gjordt lagen utan riksens ständer, så fly¬
ter all den obligation lagen har med sig ifrån magtägande ständer och ej
menigheter, hwaraf följer, åt en riksdagsman ej kan uti riksdagsmål stå till an-
1747 den 17 mars
387
swar och redogörande, för andra dommare, än riksens ständer, enligit 23 § i
riksdagsordningen. Ty ehuruwäl det inkast torde gjöras, åt ständerne kunna ock¬
så fela emot regeringsformen, så swaras dock med den gamla canon: Papa non
potest errare.
Härwid yttrade sig h:r Plomgren: Jag håller före, åt de närwarande riks¬
dagsmän äro pliktige uti alla förekommande mål i stånden wid riksdagen, åt
efter ed och samweten säija sina tanckar, utan åt förut wara skyldige, åt inhämta
sina hemmawarande medbröders mening och utlåtelse, samt således fullmyndi¬
ga alla wid riksdagen förekommande mål åt afsluta och afgjöra, och derföre äro
ingen annan redo och answar pliktige, än den alsmägtige Guden, alla werldenes
dommare sine samweten och under warande riksdag, riksens då församlade
ständer.
H:r j u s t i t. borgmästaren och taleman frågade, om icke
ståndet finner denna h:r Plomgrens mening wara aldeles conform med funda¬
mentallagarna, hwartill en stor del swarade ja, men några nej.
H:r U r 1 a n d e r och h:r borgmästaren Boberg höllo före, åt man ej bör
votera öfwer h:r Plomgrens mening, såsom aldeles med lagen enlig, utan allen¬
ast utsättja witet, för den, som hyser och yttrar sig wara af andra tanckar.
H:r G r a h n och h:r borgmästaren F i n e r u s förklarade sig ej åstunda
någon ny eller annan lag härom, än hwad riksdagsordningen föreskrifwer.
H:r borgmästaren Flagert: Jag anser de förra lagar för tillräckelige och
tycker wara nog, om behörig föreställning skjer, att man skall efterlefwa full-
magten, riksdagsordningen och regeringsformen, ty menar man, åt desse lagar ej
gjöra tillfyllest, så håller jag det af h:r justitiarien Ekman föreslagne witet, efw-
en för otillräckekt, derföre är bäst, åt ej förhasta sig härutinnan, utan wid tillfälle
af h:r öfwerstelieutenanten baron Coijets memorial, taga detta mål under när¬
mare öfwerwägande.
H:r U r 1 a n d e r yrkade derpå, åt den som inom ståndet hädanefter beropar
sig på committenter, till åt utdraga tiden, eller hindra det förewarande målets af-
gjörande, och således å nyo reser question om principalatet, bör plikta med för¬
lust af säte och stämma.
H:r borgmästaren Bonander: Som man är skyldig, åt i allmänna mål, utan
tidsens utdrägt yttra sina tanckar, så bör derom enligit riksdagsordningen påmin¬
nas.
H:r borgmästarenW e 11 e r s t e d t: Jag har nu biwistat 5 riksdagar och altid
hört commitenter nämnas, men det har warit som ett wäder och ingen har gjordt
någon reflexion deruppå. Wi hafwa ju lag, lät oss lefwa derefter, utan åt bry oss
med widriga förtydningar.
388
1747 den 17 mars
H:r rådman F a g g o t: Lät oss täncka efter, i hwad tid den question först kom
op, och gafs ut som trosarticel, det skjedde just då den upreste dahlallmogen an¬
trädde sin march, och derpå grunda sig ännu de oriktige och irrige meningar,
som wancka ibland folcket.
H:r borgmästaren H a g e r t: De som hysa och utsprida slike tanckar lära wäl
fa sitt straff, om det icke redan har skjedt, utan åt man derföre behöfwer gjöra
någon ny lag.
Imedlertid blef h:r Plomgréns mening ändrad och lämpad till en generell
proposition, hwilcken uplästes så lydande:
Som enligit regeringsformen, riksdagsordningen och flere rikets fundamental¬
lagar, de närwarande riksdagsmän äro pliktige uti alla förekommande mål i
stånden wid riksdagen, åt efter ed och samweten säija sina tanckar, utan åt förut
wara skyldige, åt inhämta sina hemmawarande medbröders mening och utlå¬
telse, samt således fullmyndiga, alla wid riksdagen förekommande mål afsluta
och afgjöra, och derföre äro ingen annan redo och answar pliktige, än den alls-
mägtige Guden, alla werldenes dommare, sina samweten och under warande
riksdag, riksens då församlade ständer; så bör och ingen af ståndets ledamöter
directe eller indirecte föra sådane tal, som deremot strida kan, wid det answar,
som riksdagsordningen föreskrifwer.
Men uppå h:r borgmästaren Hagerts påminnelse blef för godt funnit, åt de or¬
den directe eller indirecte skola gå ut, och i stället den följande meningen
således ändras: som på något sätt deremot strida kan, hwarefter sielfwa proposi¬
tionen enhälleligen bifölls.
Men som h:r justitiarien Ekman och h:r U r 1 a n d e r än widare yrckade,
åt de orden wid slutet måtte tilläggas: samt wite, af säte och stämma i ståndet, på
det en bom måtte sättjas, för slike1 owahrsamme utlåtelser hädanefter; så pro-
ponerades ånyo, om denne tilläggning far ståndets bifall, hwilcket medja och
nej beswarades.
H:r borgmästaren F i n e r u s förklarade sig, åt simpliciter bifalla h:r Plom-
grens mening och den i följe deraf skjedde första proposition, utan någon
tilläggning.
H:rr borgmästarne F o r s t é n , Mollin och Uggla höllo före, åt en ny lag
eller wite ej kan fastställas af ståndet allena, utan af samtel. riksens ständer, till
hwilcken ända detta, med de öfrige resp:e stånden kunde communiceras.
Men som de fleste ledamöter påstode, åt det wore ståndets ensak, åt determin¬
era något wite inom sig, på sätt som skjedt är, utan prejudice af den allmänna la-
Enl. konc., renskr.: slite.
1747 den 17 mars
389
gen, så skreds till ordentel. votering deröfwer med sedlar, då propositionen å
nyo uplästes och godkjändes, med tilläggningen om förlust af säte och stämma,
i ståndet, för den ledamot, som hädanefter på något sätt bryter deremot; de som
skrifwa ja, bifalla propositionen, med denne tilläggning, men de som skrifwa
nej, bifalla propositionen simpliciter utan tilläggningen. Sedlarne insamlades
efter matriclen, samt öpnades och uplästes, hwaraf befans, åt 41 röster innehöllo
ja och 19 nej, så åt slutet således blef, som propositionen med tilläggningen här
ofwanför utwisar.
En deputation af 12 personer ankom ifrån högi. ridd. och adel. som behörigen
emottogs och infördes för hwilcken öfwerste lieutenanten i fransysk tjenst baron
Ulrich Scheffer förde ordet, som näst wänlig hälsning ifrån sitt stånd öfwer-
lefwererade ett i dag på riddarehuset hållit protocoll1, n:o 12, af innehål], åt rid-
derskapet och adekn har å nyo låtit sig föredraga den af capitain Schäkta emot
Hedman angifne sak; och ehuruwäl den samma redan genom expeditionsdeputa-
tion, i stöd af riksens ständers derom af afgifne utlåtelser blifwit, enligit Hans
Kongi. Maijits nådige förordnande, till hofrätten remitterad, så håller dock rid-
derskapet och adelen för sin del före, åt deras härutinnan för detta fattade och
med de öfrige resp:e stånden wälment communicerade tancka, af d. 25 Febr.
sidstl., angående en riksens ständers commissions förordnande, är på riksdags¬
ordningens 13 § och wåre fundamentallagar, så grundad, åt ridderskapet och
adelen tror sig hafwa orsak, åt med all ömhet, wänlighet och eftertryck, än ytter¬
ligare söka, åt härmedelst bringa de öfrige resp:e stånden till fullgjörande af den
klara uttrydning, som ridderskapet och adelen gjör af detta lagsens rum;
wiljandes ridderskapet och adelen i fall genom denne saks uptagande i wanligit
foro, några sådane omständigheter inlöpa, de der för rikets säkerhet, af
ständeme allenast böra skjärskådas, för des del wara förutan answar, för alla
deraf sig yppande skadeliga påfölgder.
H:rjustit.borgmästaren och taleman lät förmäla ståndets
hörsamma hälsning tilbaka och tackade för det benägna förtroende, som högl.
ridderskapet och adelen härigenom welat wisa borgareståndet, förmodandes åt
ståndet lärer i anledning häraf sig saken å nyo företaga och tillse, på hwad sätt
ståndet sig bast till höglofl. ridderskapet och adelens tanckar må kunna foga,
hwarmed deputationen afträdde och beledsagades ut.
Sedan erhindrade h:r rådman F a g g o t, åt ehuru ståndet för en kort stund,
igenom votering afgjordt och faststält, åt ingen ledamot må hädanefter resa den
så kallade principalatsquéstion, för des farlige påfölgder skull, wid förlust af
Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 12.
390
1747 den 18 mars
säte och stämma i ståndet, samt desutan tilltal och answar efter fundamental-
lagarne; dock som ståndets mening icke lärer wara, åt härigenom fånga någon,
som under discourserne af hastighet och menlöshet wid något tillfälle, åberopar
sig sine hemmawarande medbroder och committenter, men icke söker, åt der¬
igenom uppehålla de förekommande målens afgjörande, fast mindre åt ställa
ståndet uti inaction. Så hemstälte han, om icke ståndet skulle behaga, åt låta en
sådan förklaring häröfwer flyta till protocollet, åt den, som på ett sådant öfwer-
ilande och menlöst sätt förtalar sig, och uppå skjedd påminnelse, straxt ändrar
och rättar sig, ej bör wara förfallen till det utsatte witet, hwilket ståndet fant godt
åt bifalla. Och som tiden redan war förliden, så skildes ståndet härmed åt.
Onsdagen den 18 Mart ii 1747
S. d. Uplästes secrete handels och manufacturdeputations betänckjande1, n:o 7,
tom 7, af d. 15 Januar. sidstl. ang:de snörmakarnes Jacob Harwecks och Michael
Bruses gjorde ansökning,2 åt antingen få inrätta ett lotteri, eller att erhålla ett för¬
skott af manufacturfonden till en bandfabriques anläggande här i Stockholm. Och
som deputationen för andragne skjäl och omständigheter tillstyrckt riksens ständer
åt bifalla det förra alternativet om ett lotteri, så fant jemwäl ståndet godt, åt gifwa
dertill sitt samtycke.
Sedan företog sig ståndet den delen af secrete utskottets arbete och project,3
n:o 18, tom 2, som angår en consumtionsafgift, eller accis af de ifrån utrikes or¬
ter inkommande wahror, efter ett alphabetiskt register; hwilcket ridderskapet
och adelen i går bifallit, med den tilläggning åt för alla thessa wahror, så i wåto,
som torro, hwilcka efter resokns datum inkomma, betalas denna förhögning,
oansedt the förut äro införskrefne, men prästeståndet i dag samtyckt med ridder¬
skapet och adelens tilläggning och de anmärckningar, som de derwid serskilt
författat och ibland annat deruti bestå, åt accisen af en kanna franskt bränwin
måtte förhöijas ifrån 16 öre s:mt som derföre projecterat är, till en dahkr och 16
öre s:mt, men deremot samma afgift för franskt win, som är utsatt till 8 öre s:mt
kannan modereras till hälften eller 4 öre s:mt med mera.
H:r Ström, h:r borgmästaren Bonander och h:r borgmästaren 1 n g -
man höllo före, åt accisen på en kanna franskt bränwin borde något förhöjas,
åtminstone till hälften emot den af prästeståndet utsatte taxan el:r 24 öre s:mt
j Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 7.
2 Sekreta handels- och manufakturdeputationens arkiv, R 2900, nr 99.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 18.
1747 den 18 mars
391
kannan, till bibehållande af en någorlunda proportion, emellan det swenska och
franska bränwinet.
Men h:r Plomgren, h:r borgmästaren Boberg och h:r rådman Amelberg
tyckte, åt de projecterade 16 öre s:mt på kannan wore alt nog och åt ståndet icke
sielf borde gravera sin handel öfwer billigheten. Hwaremot åter h:r rådman
Stenström inwände, åt som ändamålet är ett gravera öfwerflödighetswaror
och franskt bränwin räknas derunder, så kunde det wäl tola någon tillökning.
H:r Plomgrén förestälte åt ej så mycket misbruk skjer med det franska, som
med det swenska bränwinet, och åt probabelt är, det ett så stort partie spannemål
gemenlig brännes op till brännewin, som åhrkn införskrifwes ifrån utrikes orter,
enär man allenast räknar 3 tunnor på hwarje helt hemman i riket, och så i propor¬
tion deremot för städerne, samt krögerierne på landet, hwilcket gjör en anseenlig
summa och efter denne tids spannemålspris skulle stiga till 48 t:r gull, der likwäl
alt hwad som går ut för win och franskt bränwin om åhret, ej stiger öfwer 5 t:r
gull.
H:r S t r ö m påminte att efter 1741 åhrs taxa betaltes consumtionsaccis för en
kanna franskt bränwin 1 dir 16 öre s:mt.
Men h:r Plomgren swarade, åt för hwarje kanna franskt bränwin betales ännu
i tull och umgjälder, samt ordinarie accis öf:r en dahkr s:mt, så åt hwarje kanna
med consumtionsaccisen inräknad, hädanefter blir graverad med en dahkr 16
öre s:mt, hwilcket öfwerflödigt swarar emot den projecterade accisen å swenska
bränwinet i städerne å 4 dir s:mt tunnan utom den gamla accisen efter 1681 åhrs
förordning.
H:r j u s t i t. borgmästaren och taleman proponerade för den
skull, om secrete utskottets project, med ridderskapet och adelens tilläggning får
bifall, hwilcket med några nej och flere ja beswarades.
Men som h:r Ström för större säkerhet, begjärte votering, så skreds dertill,
öfwer följande proposition: Om secrete utskottets project till consumtionsaccis
på franskt bränwin får bifall eller icke? de som skrifwa ja bifalla secrete utskot¬
tets project med ridderskapet och adelens tilläggning, men de som skrifwa nej,
wilja åt consumtionsaccisen för en kanna franskt bränwin skall ökas med 8 öre
s:mt och således blifwa 24 öre s:mt och således blifwa 24 öre s:mt.
Proposition uplästes och godkjändes, hwarefter sedlarne insamlades, om¬
skakades och öpnades, då befans, åt 40 röster woro för ja och 29 för nej.
Sedan continuerades med upläsandet, af den projecterade taxan, hwarwid ej
mer war, åt påminna, än åt det ordet twinnat bör sättjas fram för camelgarn, men
i öfrigit tyckte h:r borgmästaren F i n e r u s , åt 3 öre s:mt för ett skålpund to¬
baksblader wore för mycket och h:r borgmästaren C e r v i n , åt 4 öre s:mt på en
kanna franskt win efter prästeståndets mening wore nog, men ståndet fant godt,
392
1747 den 19 mars
åt låta förblifwa wid projectet. I följe hwaraf betänckjandet straxt påskrefs och
afsändes till bondeståndet, med den mening, åt borgareståndet till alla delar bi¬
faller högl. ridderskapet och adelens utlåtande.
Sluteligen androg h:r j u s t i t. borgmästaren och taleman,at
plenum i dag egenteligen blifwit anslagit för Hedmans sak, emedan ridderskapet
och adelen i går igenom sin deputation, än widare yrckat på en riksens ständers
commission i stället för kl. hofrätten. Men som prästeståndet igenom insänd
påskrift af detta dato har icke desto mindre förblifwit wid sin förra mening af d.
4 Martii sidstl., åt forum bör blifwa i kongl. hofrätten; så hemstälte h:r taleman,
hwad ståndet härwid behagar åt gjöra.
H:r Plomgren begärte, åt den saken måtte upskjutas och lemnas på bordet,
hwilcket ståndet biföll, och som kl:n redan war öfwer ett, så skildes ståndets her¬
rar ledamöter för denna gången åt.
Torsdagen d. 19 Martii 1747
S. d. Uplästes riksens ständers secrete deputations betänckjande, n:o 14, tom 3, af
d. 2 hujus, ang:de öfwerstelieutnantens baron Jöran Flemmings ansökning,1 åt er¬
hålla öfwerstecaractére, hwilcket ridderskapet och adelen d. 17 och prästeståndet
d. 18 hujus bifallit, och nu af ståndet bifölls, samt påskrefs och till bondeståndet
afsändes.
Sedan uplästes majorens af drottningens lifregemente i Strahlsund h:r Chris¬
tian von Schantz hos ridderskapet och adelen ingifne memorial2. n:o 101, tom 1,
af d. 26 Januar. sidstl. och gjorde ansökning, åt i anseende till anförde skjäl och
omständigheter erhålla tillstånd, åt med skickelige och wärdige män, inom eller
utom regementet, få byta och afstå sin innehafwande majorsbeställning och
compagnie, på det han uti sin tillstundande ålderdom och utblottade tillstånd, må
hafwa något åt tillgå, till sitt och de sinas nödtorftiga underhåll, hwilcket ridder¬
skapet och adelen d. 25 Febr. sidstl. bifallit. Ståndet tog detta i öfwerwägande
och fant i anseende till major von Schantz långlige och trogne tjenster skjäligit,
åt gifwa dertill sitt bifall och samtycke.
Therefter uplästes riksens ständers bewillningsdeputations project3, n:o 2,
tom 6, till bewillningswärcket för innewarande och de påföljande åhren till nästa
riksdag. Och som deraf befants, åt städernes borgerskap wore deruti personellt
Sekreta deputationens arkiv, R 2881, Memorialer och handlingar, nr 48.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkoinne memorialer, nr 101.
Borgarståndets arkiv, R 1301, Bevillningsdeputationen, nr 2.
1747 den 19 mars
393
taxerade, efter wissa classificationer, hwilcken method ståndet hölt nog betänck-
elig, samt långt drygare än det wanlige städernes contingent, hälst då ridderska-
pet och adelen bewiljar 10 dir s:mt af hwarje frälsehemman och prästeståndet 3
dir s:mt af hwarje 64 mantal, så belöper ej mera än 150 000 dir s:mt på samtehe
städeme i riket, och så proportionaliter mindre, då de öfrige resp:e stånden be-
wilja allenast 2/3 delar eller hälften.
Fördenskull upwiste h:r Nettelbladt conceptet till sin deremot i bewill-
ningsdeputationen ingifne reservation, som uplästes så lydande:
Som jag af större delen mitt stånds herrar ledamöter förnummit, åt de hwar-
cken kunna eller wilja begifwa sig dertill, åt öfrige resp:e ståndens förr le¬
damöter, skola i bewillningen taxera städernes borgerskap och i bewillningssät-
tet, hwad städerne widkommer, således införa en taxeringsmethod, som i alla
tider warit owanlig; ty nödgas jag å nyo deremot protestera, men derjemte har
jag den ähran åt förklara och försäkra, åt borgareståndet aldrig lärer underlåta
till rikets behof och förswar taga så stor andel af bewillning på städerne, som
skjäligen kan pröfwas och swarande är, emot den bewillning, som de öfrige re-
spective stånden sig åtaga. Denna min reservation beder jag må i protocollet in¬
tagas, och åt jag ej tager del i den olägenhet, som tidens utdrägt med bewill-
ningens afslutande, riket kan förorsaka, och hwartill detta nya project torde bi¬
draga.
H:r borgmästaren I n g m a n förklarade sig, åt ståndets ledamöter i deputa-
tionen hade fast hällre åtagit sig contingentet, till hel eller half summa, men rid-
derskapet och adelen hade icke welat bewilja en deremot swarande hemmans-
contribution, desutan kunde bewillningen icke skje ståndswis, eftersom bonde¬
ståndet hade då sluppit med minsta bördan. Ridderskapet och adelen skall
derföre i början utlofwat 250 dir s:mt för hwarje rustningshäst, som då hade be¬
stigit sig öfwer hela riket till 161 000 dir s:mt, men sedan hafwa de rabatterat '/3
del så åt nu blifwer allenast 500 dir k:mt på hwarje rustningshäst och summan
114 333 dir 10 2/3 öre s:mt, dock är derwid åt observera,
1 :o åt de som ej hafwa rustningspersedlar, såsom spannemål, smör och kongl.
hästar i sina räntor, komma på detta sättet ej åt betala något för sina gods, icke
heller
2:o för säterier, samt rå och rörs hemman, eller insochne frälse emedan alt
detta så wäl som
3:o enckjors och pupillers mårgongåfwo och arfwegods äro efter adelige
privilegierne ifrån rusttjenst undantagne.
Prästeståndet skall åter i förstone allenast welat erlägga i bewillning 12 pro¬
cent af sin spannemål efter cronowärdering, men sedan begifwit sig till 12 pro¬
cent af ber:de spannemål å 4 dir s:mt tunnan, dock med den clausul af probsten
394
1747 den 19 mars
Seren1, åt prästerskapet will åtaga sig en proportionerad andel af bewillningen,
emot hwad ridderskapet och adelen, samt borgareståndet för sig utfösta.
Sedan kom åter på discours, hwilcket som för ståndet skulle wara nyttigast
och drägeligast, antingen åt utgjöra bewillningen efter reparterat contingent
städerne emellan, eller personelle afgifter efter classification, hwarwid jemwäl
uplästes ett utdrag af protocollet hållit i deputationen öfwer riksens ständers
contoir d. 8 Decembris nästl. åhr, hwilcket secrete utskottet d. 3 hujus till ståndet
remitterat af innehåll, åt som ej mindre för allmänna bewillningens och
slottshjelpens, än löhn och betalningsafgiftens skull, så mycket nödigare wara
will, åt en general classification af städerne nu wid denne riksdag skje måtte,
som förordningarne wäl utsättja, hwad prästerskapet, magistratspersoner, samt
handlande och handtwärckare, med flere, i de större, mindre och minsta städerne
böra erlägga, men ännu icke är afgjordt och faststält, hwilcka städer i allmänhet
under samma grader böra begripas, hwarigenom händer, åt de som till räkenska-
pernes öfwerseende satte äro, ofta anwända sin tid på sådane anmärckningar,
hwilka sedan kunna bestridas, efter som rätta grunden dem felar, hwarpå de sina
gjöromål fota böra; så har deputation till secrete utskottet hemstält, om icke
ståndet kunde anmodas, åt i proportion af det contingent, hwarom samtel.
städernes fullmägtige sig wid innewarande riksdag förenandes warda, för alla
städerne i riket tillika projectera grader, som här ofwantill äro omrörde, på det
något wist derom, en gång för alla må kunna fastställas och till allmän underrät¬
telse kunnigt gjöras. Warandes deputationen imedlertid härom af den oför-
gripeliga tanckan, åt de städer, som uti contingentet högre än till 1 000 dir s:mt
blifwa upförde, torde för större, och de som utgjöra 1 000 dir och derunder intill
och med 500 dir sant för mindre, men de åter, som ringare taxerade warda, för
de minsta anses kunna.
H:r Plomgren hölt före wara bäst, åt wissa deputerade af ståndet träda tillsam¬
mans och öfwerlägga, samt med sitt betänckjande, så häröfwer, som sielfwa be-
willningswärcket inkomma till ståndet, hälst de projecterade personelle afgifter
altid blifwa drygare för ståndet än contingentet har warit, hwilcket man erfarit af
1734 åhrs bewillning;2 dertill med förmår 26 § af Kongl. Maij:ts nådige resokn3
på städernes allmänna beswär wid 1723 åhrs riksdag, åt magistraten och borger-
1 Läs: Serenius.
Årstrycket: Sweriges rikes ständers bewillning til en al/men afgiffi för nästkommande åhr
1735. och de följande åhren til nästa riksdag, den 12 december 1734. Tryckt i Modée 2 sid.
1115.
Årstrycket: Kongl. maj.ts nådige resolution och förklaring öfwer de, wid denne genom Guds
näde nu wäl öfwerständne riks-dag, utaf samtelige städerne, genom deras fullmäcktige, un¬
derdånigst insinuerade beswärs-puncter, den 16 oktober 1723. Tryckt i Modée 1 sid 446-
462. Jfr. sid. 27, not 2.
1747 den 19 mars
395
skåpets ällste böra taxera borgerskapet i hwarje stad, efter deras wilkohr och
förmågo, hwilcket ej låter så wäl gjöra sig efter wissa classificationer, som då
wederbörande taxeringsman hafwa fria händer.
Af denne mening förklarade sig h:r borgmästaren Boberg, förr rådmän
Amelberg, Billborg och för Hellström jemwäl wara; men förr
borgmästame Finerus,lngman,Bonander och för rådman Munck-
tell inclinerade mera för personelle afgifter och förmente åt mycken oro och bry-
derie med contingentets reparterande och jemckande i ståndet dymedelst und-
wikes.
Ändteligen fant ståndet godt, åt remittera så wäl bewillningswärcket, som de
af deputationen öfwer riksens ständers contoir projecterade grader eller classifi¬
cationer till wissa deputerade, neml. för Thom. Plomgren, för rådman Kyronius,
för Urlander, för borgmästarne Ekerman, Cervin, Bonander och Boberg, samt för
Trapp, åt utarbeta skjälen, mot och med, hwilcketdera, som för ståndet pröfwas
säkrare och fördelaktigare, antingen åt åtaga sig ett wist contingent, i proportion
af de öfrige resp:e ståndens bewillningar, till widare repartition samtel. städerne
emellan, eller och, åt efter bewillningsdeputationens förslag, underkasta sig per¬
sonelle afgifter i contribution efter föregående classificationer, hwaröfwer förr
deputerade straxt efter påskhelgen wille sitt betänckjande till ståndet aflemna.
Hos borgareståndet hafwa borgmästarne och riksdagsfullmägtige ifrån
städerne Upsala, Sala och Borås andragit1, n:o 102, tom 1, huruledes i den först-
nämde staden finnas 3:ne borgmästareenckjor, neml. framledne politieborg-
mästaren Jacob Albrecht Stares enckjefru Anna Margareta de Besche,
justitiasborgmästarens Olof Rangells enckja Gretha Maria Gerdes och borg¬
mästarens i Öregrund Erich Kihlbergs enckja Elisabeth Berg, samt i Sahla stad
afl. borgmästaren Biugges enckja Sara Maria Holmdorf och i Borås afl. borg¬
mästarens Carl Ulfs enckja Catharina Ulf, hwilcka, hwar för sig med många
barn, lefwa efter sina män i störst armod och fattigdom.
Nu emedan borgareståndet har sig bekant, åt cronones gratial och pensionsstat
egenteligen är af riksens högl. ständer bewiljad och anslagen till sådne enckjors
och omyndige barns understöd af alla stånden, hwars män och fäder med oför¬
truten flit och redelighet upoffrat sin lifstid i rikets tjenst, samt till thes gagn och
nytta, men ståndet icke erhindrar sig, åt någon enda magistratspersons enckja i
hela riket nu för tiden af cronones medel niuter någon pension el:r underhåll,
oaktadt städernes inwånare, så wäl som de öfrige rikets inbyggare, efter sin
förmågo gemensamt bidraga till den allmänna cassan. Hwartill kommer åt alla
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 102.
396
1747 den 21 mars
borgmästare i riket och flere magistratspersoner som äro fbrsedde med kongl.
fullmagter, wid deras undfående betala en wiss afgift till Wadstena krigsmans¬
hus, och åt kongl. ammiralitetet af alla skjepp niuta de så kallade armpengar.
Fördenskull är borgareståndets hörsamma- tjenst- och wänliga begjäran, det be¬
hagade de öfrige resp:e stånden härutinnan med borgareståndets tanckar instäm¬
ma och gunstbenägit tillåta, åt riksens ständers secrete utskott må efter skjäl och
billighet icke mindre fa tillägga ofwamde fem st:n borgmästareenckjor, med de¬
ras i stor armod och uselhet lefwande 24 st:n barn, en emot andra deras weder-
likar swarande åhrl. pension, till deras nödtorftiga utkomst och uppehälle. Hälst
ståndet kan bewittna, åt deras män och fader, genom deras berömlige upforande
i lifstiden, så på flere riksdagar, som eljest wid deras ordinarie sysslor i rikests
ti6081» gjordt sig dertill nogsamt wärdige, och ber:de städers knappa inkomster
icke medgifwa, åt desse enckjor och omyndige barn på annat sätt understödja,
åhr och dag som förr skrifwit står.
Och som tiden war förliden så skildes ståndet härmed åt.
Lögerdagen eller påskafton d. 21 Martii 1747
S. d. Uplästes riksens ständers secrete deputations berättelse och betänckjande1,
n:o 15, tom 3, af d. 26 Januar. sidstl. öfwer de beswär2 assessoren uti Kongl.
Maij:ts och riksens commercecollegio h:r Carl Gustaf Bungencrona anfördt,
ang:de det uti bermte collegio, efter commercerådet h:r B. v. Hofstén ledigt blefne
assessorat med löhn, som är lemnat till commissionssecreteraren h:r Ulrich Ru-
denschiöld, hwilcket betänckjande ståndet fant godt till alla delar åt bifalla.
Sedan uplästes och bifölls häradshöfdingens i Gestrikland Herman Malmins
ansökning,3 n:o 103, tom 1, åt i anseende till des långlige och trogne tjenster
ifrån åhr 1713 och till närwarande tid, få afstå sin häradshöfdingebeställning till
des swåger vice häradshöfdingen Carl Dahl; hwilcket herredagsmannen ifrån or¬
ten Olof Larsson genom memorial4 till riksens ständer understödt och bonde¬
ståndet d. 31 Januari sidstl. recommenderat.
1 lika måtto uplästes öfwerstelieutenantens h:r J. Fr. v. Usedohms hos riksens
ständer ingifne memorial,5 n:o 104, tom 1, åt som han redan tjent Sweriges cro-
na uti 47 åhr och sedan åhr 1713 warit capitain, samt nu på 24:de åhret haft com-
' Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 15.
3 Sekreta deputationens arkiv, R 2881, Memorialer och handlingar, nr 88.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, lnkomne memorialer, nr 103.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, lnkomne memorialer, Bilaga till nr 103.
Borgarståndets arkiv, R 1296, lnkomne memorialer, nr 104.
1747 den 21 mars
397
pagnie med öfwerstelieutenants fullmagt wid högstsahl. drottningens lifrege¬
mente i Strahlsund; så anhåller han om tillstånd, åt fa afstå sitt compagnie till sin
son fändriken af Dalregementet och lieutnanten i sachsisk tjenst Hans Hindrich
von Usedohm, hwilcket ridderskapet och adelen d. 4 hujus bifallit; ståndet tog
detta i öfwerwägande och fant godt, åt gifwa dertill sitt samtycke.
S. dag. Upwiste h:r rådman Forssell ridderskapet och adelens skrifteliga
bifall1, vide n:o 105, tom l,afd 14 Febr. sidstl. till detta ståndets utlåtande afd.
21 Januarii sidstl., ang:de sammanskott till Degerby stads kyrcka. Men som
prästeståndet d. 21 Febr. sidstl. bifallit ståndets förrberide utlåtande med det för¬
behåll, dock så, åt jemte ståndspersoner och borgare, hemmansbrukare på landet
denna afgift erlägga, så fant ståndet godt, åt sig derutinnan med prästeståndet
förena; dock så åt de mycket fattige, så i städer som på landet derifrån undan¬
tagas, hwilcket straxt påskrefs ut in actis.
Derefter uplästes
l:o ett utdrag af protocollet1 2, n:o 15, tom 2, hållit i kongl. rådcammaren d. 21
Febr. sidstl. ang:de bergsrådet h:r Johan Bergenstiernas hos Kongl. Maij:t
gjorde underdånige ansökning,3 åt genom afskjedstagande ifrån des sysla och
behållning af halfwa löhnen få gjöra öpning för cammarherren Bonde till det då
efter honom, genom flyttning ledigt blifwande assessorat i kongl. bergscollegio
åt der niuta des öfrige hälft uti löhnen, med mera, hwilcket Hans Kongl. Maij:t i
nåder förklarat sig bewågen åt bifalla och fördenskull med råds råde till riksens
ständer remitterat.
2:o H:r bergsrådet Bergenstiernas derom till Hans Kongl. Maij:t ingifne un¬
derdånige supplique,4 n:o 15, tom 2, och
3:o rikswärdiens doctor Georg Brants till ståndet ingifne memorial,5 vide n:o
15, tom 2, åt wid slike accorder och underhandlingar om tjenster uti kongl.
bergscollegio icke blifwa förbigången och åsidosatt, ut in actis. Och som ridder¬
skapet och adelen d. 21 Febr. och prästeståndet d. 4 Martii sidstl., oaktadt doctor
Brants emellankommne memorial gifwit till Hans Kongl. Maijits nådige propo¬
sition, om bergsrådet Bergenstiernas soulagerande på ofwamde sätt, sitt bifall
och samtycke; så fant ståndet så mycket mera skjäligt sig härutinnan med de
öfrige 2:ne respie stånden åt förena, som doctor Brant under den 6 i denne
månad blifwit af detta ståndet till extraordinarie assessor i kongl. bergscollegio
anmäld och recommenderad.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 105.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 15.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 15.
4 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 15.
5 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 15
398
1747 den 21 mars
Widare uplästes fändrichens baron Georg Gustaf1 Stackelbergs memorial1 2,
n:o 106, tom 1, och ansökning, åt till någon skickelig ungdom och underofficer¬
are i regementet få uplåta sin wid generallieutenanten Bousquets infanterierege-
mente innehafwande fändrichsbeställning, aldenstund han wid sidsta kriget med
Ryssland för Hans Kongl. Maij:t och rikets tjänst å sido satt de ryske keijserlige
avocatoria och således förmodar, åt uti Kongl. Maij:ts nåd och riksens ständers
rättwisa, samt sitt egit wittnesbörd, finna mer än han dymedelst saknat, neml.
des timmeliga wälfärd, med mera. Hwilcket ridderskapet och adelen d. 4 och
prästeståndet d. 17 hujus, samt borgareståndet nu fant godt åt bifalla och
påskrifwa låta.
I lika måtto uplästes
1 :o camererarens i kongl. cammarcollegio forsta provinciecontoir Anders
Rödings till riksens ständer ingifne memorial3, n:o 107, tom 1, och ansökning, åt
i anseende till sine i 52 åhr Kongl. Maij:t och cronan erwiste trogne, nyttige och
beswärlige tjenster, få öfwerlåta sin beställning till commissarien i kongl. cam-
marrevisionen Paul Stockenström, med de wilkohr, åt Röding till sin död be¬
håller fulla camarerarelöhnen och Stockenström deremot åtnöijer sig med sin
förra commissarielöhn, till des någon camererarelöhn kan blifwa ledig.
2:o ber:de Stockenströms egen supplique4, vide n:o 107, tom 1, derom.
3:o Cammarförwanternes Eric Ollonstedts, M. Enbergs, Joh. Enequists, Hans
Hindr. Falcks, Johan Hasselbergs, och Johan Arendt Gillmans deremot ingifne
protest,5 och,
4:o Bondeståndets extractum protocolli af d. 14 Febr. sidstl. hwarmed ber:de
stånd förklarar sig, åt i anseende till de i ofwannämde memorialer andragne åt-
skillige skjäl och omständigheter ej allenast hafwa samtyckt till den deruti
gjorde ansökningen, utan och för godt funnit, den samma hos de öfrige resp:e
stånden i bästa måtto anmäla.
Ståndet tog alt detta i behörigt öfwerwägande och fant skjäligit, åt i anseende
så wäl till camareraren Rödings långliga och trogna tjenster, som commissarien
Stockenströms meriter och skickelighet gifwa här till sitt bifall och samtycke,
som å bondeståndets extractum protocolli behörigen påskrefs ut in actis.
Men h:r Hellström, gjorde derwid det förbehåll, åt som slike accorder
och cessioner strida emot konungens höga rätt och åtskillige kongl. förordning¬
1 Enl. Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor hette den Stackelberg som var fänrik vid Bous-
quets regemente Carl Adam.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 106.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 107.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 107.
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 107.
1747 den 21 mars
399
ar, samt kunna lända mången redelig och bättre förtjent man till prejudice, så
will han icke hafwa deruti någon del.
Sedan uplästes häradshöfdingens i Östergöthland h:r Johan1 Bergenstråhles
memorial och ansökning,1 2 3 n:o 108, tom 1, åt fa öfwerlåta sin beställning till au-
diteuren wid Westgjötha Dahls regemente Lars Lostbohm, som skall blifwa des
måg; och aldenstund bem:te Bergenstråhle ifrån åhr 1712 tjent Kongl. Maij:t
och riket wid åtskillige sysslor, såsom landssecreterare, häradshöfdinge och vice
lagman samt derunder altid å daga lagt ett berömligit upförande, auditeuren
Lostbohm jemwäl äger om sitt wälförehållande goda wittnesbörder, ty fant stån¬
det godt åt icke allenast för sin del gifwa härtill sitt bifall, utan och det samma
med de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit samtycke communicera, som be¬
hörigen påskrefs.
Men förr borgmästarne Finerus, Forstén och In gm an höllo
betänckeligit, åt så promiscule tillåta slike cessioner.
Härwid erhindrade för borgmästaren E k e r m a n ifrån Götheborg, åt secrete
handels- och manufacturdeputations betänckjande4 af d. 23 Febr. sidstl. om han¬
delsmans derstädes Nils Jacobssons sökte privilegium4 på ett såckerraffinaderie
der i staden, som d. 17 hujus blifwit upläst och uppå för rådman Hammars
begjäran, samt efter ståndets godtfinnande lemnat på bordet, nu måtte likmätigt
riksdagsordningens 16 § till afgjörande företagas, hwarmed åtskillige af ståndets
ledamöter instämde.
Men som för rådman Hammar berättade sig icke ännu wara färdig, med
sine derwid tillgjörande påminnelser och för borgmästaren M e 1 I i n ifrån
Halmstad, efwen anhölt, åt härmed måtte anstå öfwer instundande påskehelg, så
begaf sig änteligen borgmästaren Ekerman dertill med förbehåll, åt det på nästa
plenidag efter påskhelgen, må åter företagas och afgjöras, hwilcket ståndet be-
wiljade.
Derefter uplästes riksens ständers secrete deputations berättelse och betänck-
jande5, n:o 16, tom 3, af d. 16 Febr. sidstl. öfwer lagmannens hrr Christian
Königs gjorde ansökning6 om afskied, med des lagmans löhns behållande i sin
lifstid, och åt i sitt ställe få nämna cammarherren och häradshöfdingen baron Jo¬
han Funck, samt successive efter honom vice häradshöfdingen Claes Jacob von
Wallwijk, med mera, dissentientes af deputationens ledamöter derwid anfört.
1 Läs: Jonas. (Står Johan i både konc. och renskr.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memoriaier, nr 108.
3 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 6.
4 Sekreta handels- och manufakturdeputationens arkiv, R 2901, nr 231.
5 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 16.
6 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 61.
400
1747 den 21 mars
Och ehuruwäl h:r borgmästaren Boberg och många flera af ståndets h:rr
ledamöter, förklarade sig aldeles bifalla deputationens betänckjande, i anseende
till lagman König, cammarherren och häradshöfdingen baron Funck och vice
häradshöfdingen von Wallwijk, för de af deputationen anförde skjäl och om¬
ständigheter skull, dock som h:r borgmästaren Forstén och någre flere efter dis-
sentientium anförde meningar höllo för bäst, åt successionen efter lagman
König, må lemnas till wederbörandes underdånige förslag och Kongl. Maij:ts
nädigste utslag, samt begjärte votering.
Så proponerade h:r j u s t i t i x b o r g m ä s t a r e n och talemanom
förenämde secrete deputations betänckjande far bifall eller ej, de som skrifwa ja,
bifalla sielfwa betänckjandet, men de som skrifwa nej, wilja åt saken skall i un¬
derdånighet hänskjutas till Hans Kongl. Maij:t. Och sedan propositionen å nyo
war upläst och erkjänd, voterades med sedlar, som insamlades och öpnades, då
befants åt 31 röster woro för ja och 22 för nej, i följe hwaraf deputationens
betänckjande wardt bifallit.
Men som secreteraren härwid påminte, åt deputationen uti en serskilt mening
af sielfwa betänckandet, hwarest talas om alla competitorerne till successionen
efter cammarherren och häradshöfdingen baron Funck, hade föreslagit åt cancel-
listen wid kongl. generalkrigsrätten här i staden Carl Gustaf Tollstedt, som un¬
der namn af notarius hjelper secreteraren Samuel Enander wid protocollets
förande i wälbermte krigsrätt, skall till soulagement undfå caractére samt heder
och rang med secreteraren i kongl. collegierne och secreteraren förmente, åt det
högt:de ståndet i den puncten, såsom egenteligen icke warande in quaestione, ej
lärer hafla welat fastställa deputationens betänckjande till secreteraren Enanders
prejudice, som är Tollstedts närmaste förman, samt både af merit och skicke-
lighet, i ty åt Enander åhr 1724 blifwit ordianrie cancellist wid generalauditeurs-
contoiret med 300 dir s:mts löhn, hwars syssla egenteligen warit åt gå generalau-
diteuren, så med protocollets förande i generalkrigsrätten, som eljest wid expe-
ditionerne tillhanda, hwarföre han ock uppå riksens ständers underdånige
föreställning d. 13 Dec. 1734, erhållit dubbel eller 600 dir s:mts löhn, samt åhr
1739 namn och heder af secreterare, dock utan någon wiss nummer på kongl.
rangordningen, hwaremot Tollstedt först åhr 1735 till cancellist med 200 dir
s:mts löhn wid generalkrigsrätten blifwit antagen, förfrågandes sig altså secre¬
teraren, huru expeditionen i detta fall skall inrättas, om deputationens betänck¬
jande efwen i anseende till den föreslagne caracteren och rangen för Tollstedt,
skall anses för åt wara afgjordt och bifallit eller icke?
Ståndet förklarade sig under deliberationen öfwer deputationens betänckjande
och den nyss afslutne voteringen icke hafwa gjordt någon reflexion på den om-
förmälte specielle casus och fast mindre derigenom hafwa welat fastställa något
1747 den 21 mars
401
till notarien Tollstedts förmohn, med des närmaste formans secreteraren
Enanders prejudice. Finnandes altså för godt, åt låta med expeditionen häraf
hwila, till des ståndet far råderum, åt taga detsamma i närmare öfwerwägande.
Sedan uplästes häradshöfdingens i Jönköpings lähn Harald Wiesels till riks¬
ens ständer ingifne memorial och ansökning, n:o 109, tom 1, åt få afstå ber:de
sin beställning till vice häradshöfdingen Johan Keij, som skall blifwa des måg.
Och aldenstund bem:te Wiesel åhr 1717 blifwit vice och åhr 1720 ordinarie
häradshöfdinge, men nu för ålder och siuklighet ej förmår sin syssla längre åt
skjöta, som wederbör, hwarföre och kongl. Gjötha hofrätt förordnat honom Keij
till substitut, den kongl. hofrätten gifwer godt loford. Ty fant ståndet godt, åt
häruti instämma, med det ärbara bondeståndet, som den 6 Martii sidstl. härtill
gifwit sitt samtycke.
Widare uplästes ordinarie notariens i kongl. Gjötha hofrätt Josua Plancks till
riksens ständer ingifne supplique och ansökning,1 n:o 110, tom 1, åt i anseende
till den bortgifne secreterarebeställningen i wälb:te hofrätt, till en yngre och
långt mindre meriterad extraordinarie notarius von Heggardt, blifwa till sin
någorlunda reparation och uprättelse, bibehållen wid sin anciennitet och till den
ändan hugnad, med heder och caractere af hofrättssecreterare, igenom und¬
fående kongl. fullmagt af äldre dato, än den som för nu warande hofrätts-
secreteraren von Heggardt blifwit utfärdad, hwilcket prästeståndet d. 6 hujus bi¬
fallit och påskrifwa låtit.
Men h:rr borgmästame S c h u 11 é n och Boberg höllo betänckeligit, åt
willfara notarien Planck på det sättet, som han begjärt, så wida riksens ständer
sielfwa på innewarande riksdag samtyckt till von Heggardts befordran.
Hwaremot h:rr borgmästame Bonander, Hagert och rådman
A m e 1 b e r g med flere föreslogo, åt det kunde skje med någon modification;
altså resolverades, åt borgareståndet bifaller, det notarien Planck må soulageras
med heder och caractére af hofrättssecreterare, igjenom undfående kongl. full¬
magt af yngre dato, än den, som för nu warande hofrättssecreteraren von Heg¬
gardt blifwit utfärdad, och åt han i öfrigit wid förefallande öpning befordras
efter förtjenster, anciennitet och skickelighet.
I lika måtto uplästes lieutenantens Petter Adolph Lannerstiernas hos riksens
ständer gjorde ansökning,1 2 n:o 111, tom 1, åt hos Kongl. Maijrt genom deras yt¬
terligare underdånige föreställning, blifwa anmält till något ledigt compagnie,
och i medlertid hugnad med capitains caractére, emedan han efter h:r öfwersten
Hindrich Aminhoffs attest,3 åhr 1742, fölgt honom på partiet ifrån Mendolax
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 110.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 111.
402
1747 den 21 mars
emot ryssarne, och sig dermed tappert och berömlm forhållit, hwilcket ridder-
skapet och adelen hänskutit till Hans. Kongl. Maij:t, som efter merit och skicke-
lighet honom i nåder lärer ihogkomma. Men emedan riksens ständer wid sidsta
riksdag, genom underdånig föreskrift af d. 12 Junii 1743 hos Hans Kongl Maij:t
anmält alla de officerare till nådig befordran, som warit med då warande öfwer-
stelieutnanten Aminhoff på det bekanta partiet ifrån Mendolax och sig derwid
manligen upfördt, hwilcket h:r öfwersten Aminhoff under d. 16 Octobr. nästkt
åhr i synnerhet, ang:de lieutenanten Lannerstierna intygat. Ty fant ståndet
skjäligit, åt bemite lieutenants ofwamde ansökning aldeles bifalla, som behöri¬
gen påskrefs.
Sammaledes uplästes academieräntmästarens i Lund Christian Swenonii an¬
sökning,1 n:o 112, tom 1, åt i anledning af kongl. brefwet2 för professorerne der¬
städes af d. 14 Junii 1739 och stadfästelsen3 derå d. 30 Septemb. 1743 få behålla
sin löhn i des öfriga lifstid, och öfwerdraga beställningen åt någon annan wärdig
och skickelig man, med academiecancellerens approbation och Kongl. Maijits
nådige fullmagt, som torde förmås, åt åtaga sig arbetet utan någon statens
widare gravation, på det han således må få tillfälle, åt sättja academiens pen-
ningesaker i godt skick, hwilcka för des anträde till embetet warit i nog willer-
walla. Ståndet tog detta i behörigt öfwerwägande, och ehuruwäl academie-
secreteraren Erland Junbeck häremot protesterat,4 dock som h:r borgmästaren
F i n e r u s , hwilcken för detta warit notarius wid consistorium ecclesiasticum i
Lund intygade, åt ber:de Swenonius i 20 åhrs tid gjordt academien derstedes
mycken och nyttig tjenst, samt bragt academiens inkomster och räkenskaper i
godt skick, ty fant ståndet skjäligit åt gifwa härtill sitt bifall och samtycke, som
behörigen påskrefs.
Sedan uplästes ett af handelsmännen och riksdagsfullmägtige för Westerbot-
tniske städerne fur Anders Hellström och Carl Falck till ståndet ingifwit
memorial, n:o 113, tom 1, af d. 5 hujus, om borgerskapets handel i Lapp-
marcken, med mera, ut in actis. Hwilcket ståndet för des angelägenhet skull och
rikets derunder beroende interesse, fant godt åt tillställa sina deputerade i rik¬
sens ständers secrete handels- och manufacturdeputation, åt det samma behöri¬
gen föredraga derstedes, och under öfwerwägande komma låta.
Derefter föredrogs för detta borgmästarens i Sundswall Mårten Lundebergs
till ståndet insände memorial5 af d. 9 Jan. sidstl. hwaruti han berättar, huruledes
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 111.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 112.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 112.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 112.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 112.
1747 den 28 mars
403
han för den beride beställning på staten bestådde ringa löhnen skull, nödgats åt
derifrån begjära Kongl. Maij:ts nådigste afskjed, dock utan förbättring på carac-
téren, på det han framdeles wid någon annan honom anständig öppning åter
måtte komma i nådig consideration. Och som han skall wara sinnad, åt derom
hos Hans Kongl. Maijit gjöra underdånig påminnelse, så anhåller han till den
ändan om ståndets underdånige föreskrift, hwilcket ståndet i anseende till beride
borgmästares skickelighet och meriter i synnerhet på 1738, 1741 och 1743 åh-
rens riksdagar, fant godt åt samtyckja, som expeditionen1 till Hans Kongl. Maijit
närmare utwisar.
Sidst påminte h:r rådman Blom, med flere af riksdagsfullmägtigerne ifrån
städerne i Finland, åt h:rr deputerade måtte inkomma med deras betänckjande,
n:o 38, tom 9, öfwer de till dem remitterade ansökningar, angide vice borg-
mästarnes Humles och Pippings intagande i ståndet till säten och stämmor, så¬
som riksdagsfullmägtige för städerne Nystad och Wasa, hwilcket de deputerade
b[e]rättade2 wara under arbete och lofwade, åt med första ingifwa.
Och som tiden war förliden, så skildes ståndet åt.
Lördagen den 28 Martii 1747
S. d. Uplästes så wäl borgmästarens och riksdagsfullmägtigens för staden
Marstrand h:r Olof Westmans hos riksens ständers urskillningsdeputation in-
gifne och d. 24 Nov. nästl. åhr till ståndet öfwerlemnade ansökning,3 n:o 115, tom
1, angide det för åhr 1743 och de följande åhren beride stad ålagde contingent
hwarifrån befrielse och eftergift sökes, som och h:r generalens, landshöfdingens
och öfwercommendantens Stobées till Hans Kongl. Maijit i samma mål aflåtne
underdånige skrifwelse,4 af d. 2 Maii 1744, som Hans Maijit d. 26 i denne månad
till borgareståndet i nåder remitterat; hwilcka skrifter ståndet fant godt, åt hän¬
skjuta till sina deputerade öfwer bewillningswärcket, åt deröfwer till ståndet med
sitt betänckande inkomma.
Derefter uplästes 2:ne ifrån riksens ständers secrete utskott inkomne proto-
collsutdrag5 af d. 21 Febr. och 18 Martii sidstl. med deruti gjorde föreställningar
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 114.
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 38.
2 Enl. konc.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 115.
4 Handlingen ej påträffad i Borgarståndets arkiv.
5 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 19 & 20.
404
1747 den 28 mars
l:o Om icke nyttigt wore, åt instruction för justitiaecancellersembetet, n:o 19,
tom 2, måtte af justitiasdeputation nogare öfwerses och i nödige stycken förbätt¬
ras, samt sedan till riksens ständers fastställande upgifwas, på det, åt den som
der till är förordnad, altid må kunna med tillbörlig drift och myndighet fullfölja,
hwad detta wigtiga kall honom ålägger.
2:o Att nu warande camereraren i riksens ständers contoir Eric Lostierna, må
efwen som des företrädare i embetet afl. Samuel Hagen, genom riksens ständers
underdånige föreställning, n:o 20, tom 2, till Hans Kongl. Maij:t erhålla heder
och rang med camererarne uti kongl. cammarcollegio, hälst bermte Lostierna
icke allenast tjent med beröm wid sidstber:de collegium in emot 30 åhrs tid, och
derstädes länge warit i närmaste steget till camererare, utan och redan af full-
mägtige uti riksens ständers contoir förwärfwat sig det wittnesbörd, åt han med
all flit, trohet och skickelighet, det honom anförtrodde nya embetet förwaltat.
Ståndet tog begge desse målen i behörigt öfwerwägande och fant godt, åt
gifwa så till det ena som det andra sitt bifall och samtycke.
Sedan lät ståndet sig å nyo föreläsa ridderskapets och adelens extractum pro-
tocolli1 af d. 6 hujus, hwilcket samma dag i ståndets protocoll är intagit,
angående ett sammanträde af h:r baron och landtmarskalcken, samt de öfrige
talemännen, med wisse deputerade af alla stånden, till åt uptaga, skjärskåda och
utröna, de i bondeståndet upkomne skiljaktigheter, samt söka, åt bereda och
bringa dem till ett enigt och lagligit slut.
Härwid ankom en deputation af 24 personer ifrån bondeståndet, som behör¬
igen emottogs och infördes. Och sedan riksdagsmannen Anders Larsson
ifrån Carlsscoga sochn, hwilcken förde ordet, hade förmält sitt stånds wördsam-
ma hälsning, öfwergaf han ett extractum protocollr.mo 16, af detta dato, och
följande innehåll: Att som någre af bondeståndets ledamöter, emot ståndets
wilja och samtycke, genom ett hos de öfrige resp:e stånden upläst pro memoria,
på ett ganska eftertänckeligit sätt angripit ståndets taleman och secreterare, och
sådant gifwit ridderskapet och adelen anledning, åt först projectera ett plenum
plenorum, och sedan ett sammanträde af h:r baron och landtmarskalcken jemte
de öfrige talemännen, samt några deputerade af hwart stånd; så har bonde¬
ståndet, som tillförene yttrat sig wilja detta, såsom ett des enskylte oeconomi-
cum, enligit fundamentale lagarne afgjöra, till förekommande af all widare
irring hos the öfrige resp:e stånden, nu ytterligare welat förklara, åt det icke ta¬
ger del i bermte pro memoria, utan hyser för sin taleman och secreterare alt full- 1 2
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 11. Jfr. sid. 367,
not 1.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 16.
1747 den 28 mars
405
komligit förtroende, och kan ej undgå, åt tillägga dem det wälförtjente loford, åt
de sig uti ståndet, som redelige och för det allmänna nitiske och wälsinnade män
ägnar, stedse förhållit; gjörandes bondeståndet sig i öfrigit det wördsamma
hopp, åt de öfrige resp:e stånden ej lära tillåta, åt någon må få gjöra bonde¬
ståndet, uti des med de öfrige stånden ägande lika magt och rättighet, det ring¬
aste intrång.
H:r j ustit.borgmästaren och taleman förmälte ståndets häls¬
ning tillbaka, och försäkrade åt ståndet lärer på det ömmaste resa det ärbara
bondeståndets rätt och frihet; hwarmed deputationen afträdde och beledsagades
ut.
H:r Plomgren: Jag håller före, åt ståndet ej kan gå in uti saken, om bondestån¬
dets taleman, emedan hans stånd har walt honom och nu genom protocolls-
utdrag, samt en anseenlig deputation förklarat sitt förtroende emot honom: Men
hwad deras secreterare angår, så emedan han icke är wald af bondeståndet, utan
af hrr baron och landtmarskalcken, samt de öfrige talemännen, och honom efter
11 § i riksdagsordningen, samt des embetes ed åligger, åt icke allenast biträda
talemannen, åt alt hwad som förekommer må ordentekn och skickelrn afhandlas,
utan och gjöra sina påminnelser wid det som emot regeringssättet och rikets
fundamentallag, jämte samtelige ständernes fri- och rättigheter kan försökas,
hwilcket uti protocollet införas och för ståndet upläsas bör, med mera. Ty är jag
af den mening, åt i fall secreteraren brustit i sin skyldighet härwid, och någon af
bondeståndets ledamöter åtager sig sådant på egit answar honom åt öfwerbe-
wisa, det slike beswär då böra af samtelige riksens ständer uptagas och cogno-
sceras, hwilcket h:rr rådmän K i erm an , Kyronius, samt h:r justitiarien Ek¬
man aldeles biföllo.
Men h:r borgmästaren Boberg utlät sig: Jag nekar ej, åt jag tillförene warit
af den tanckan, åt secreteraren Sebaldt skulle ställas till answar. Men sedan jag i
dag hört, åt bondeståndets pluralitet gifwer honom witsord och godt beröm, då
han ej sielf sutit wid protocollet, utan är siuk och frånwarande, så tycktes mig
wara bäst, åt ej widare röra derwid.
H:r Grahn: Jag lemnar, åt alla fyra talemännen wälja secreteraren för
bondeståndet; men som ingen secreterare emot hela bondeståndets wilja dem
kan påtwingas, och Sebaldt icke allenast är med deras goda wilja antagen, utan
och har dem till nöijes betjent, så ser jag intet, huru ståndet kan sig med några få
klagandes beswär öfwer honom befalla.
H:r borgmästaren F inerus förklarade sig, så mycket mera wara af ena¬
handa mening med h:r Grahn, som detta är ett bondeståndets oeconomicum.
406
1747 den 28 mars
H:r Hellström hemstälte, om det är enligit med lag, åt den skall föra pro-
tocollet i ståndet, som en del ledamöter äro missnögde med och hafwa beswärat
sig öfwer.
H:r borgmästaren C e r v i n : Jag beropar mig på h:r borgmästaren Bobergs
och h:r Grahns utlåtelser; ty sedan bondeståndets pluralitet genom utdrag af
protocollet förklarat sitt förtroende både för taleman och secreteraren, så skulle
man lika som gilla de klagandes wilfarelse, om man gåfwo dem anledning till
widare klagomål emot secreteraren.
Hwarmed förr borgmästame 1 n g m a n och Wetterstedt instämde.
Men för Plomgren förblef wid sin förra mening, och för rådman K i e r m a n
lade dertill, åt om ej mer, än en enda bonde will fortfara med sitt klagomål öfwer
secreteraren och wisar dertill skjäl, så kunna samtel. ständerne aldrig undan¬
draga sig åt cognoscera deröfwer.
Hwaremot för borgmästaren S c h u 11 é n hölt före, åt så länge bondeståndets
pluralitet ej gifwer secreteraren någon skuld, så kan ingen undersökning öfwer
honom anställas, och desutom lärer det wara förgjäfwes, ty prästeståndet gjör
härutinnan ett med bondeståndet.
H:r borgmästaren Boberg: Lät wara åt undersökning anställes, om jag
wore deras secreterare och hade pluraliteten af ståndet med mig, så skulle jag
wäl altid så laga förut, åt protocollet blefwo complett och innehöllo alla de for-
malia, som riksdagsordningen kräfwer.
H:r j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman proponerade förden¬
skull om ståndet will låta förblifwa wid bondeståndets i dag för sin taleman och
secreterare förklarade förtroende, hwilcket medja beswarades.
Men för rådman K i e r m a n förblef wid sin förra mening, och för justit.
Ekman instämde dermed, hälst han i sitt sinne icke hölt det som passerat, för
så rent, åt det kunde anses för ett blott bondeståndets oeconomicum.
Imedlertid upsattes och justerades expeditionen häröfwer till de öfrige resp.e
stånden, så lydande:
S. d. Uplästes å nyo höglofl. ridderskapet och adelens extract. protocolli1 af d. 6
Martii sidstl. ang:de åt deputerade af de 3:ne resp:e stånden måtte träda tillsam¬
mans och uptaga, skjärskåda och utröna, de uti det ärbara bondeståndet upkomne
skilaktigheter1 2. Äfwen uplästes det ärbara bondeståndets i dag inkomne och da¬
terade protocollsutdrag. Och aldenstund af det senare befinnes, hurusom det är¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 11. Jfr. sid. 367,
not I.
2 Läs: skiljaktigheter.
1747 den 28 mars
407
bara bondeståndet förklarat sig, åt hysa för des taleman och secreterare alt full-
komligit förtroende, och tillägger dem det wälförtjente loford, åt de sig uti ståndet,
som redelige och wälsinnade män ägnar, förehållit. Ty finner ståndet för skjäligit,
åt låta derwid förblifwa, hwilcket med de öfrige respect:e stånden, hörsamt- tjenst
och wänligen communiceras.
Härmed deputerades h:r Grahn och h:r Forssman till bondeståndet, h:r borg¬
mästaren Borg och h:r rådman Mett till prästeståndet, samt förr rådmännen Ky-
ronius och Amelberg till ridderskapet och adelen.
Derefter uplästes hrr rådman Hammars memorial och påminnelse wid
secrete handels- och manufacturdeputations betänckjande1, vide n:o 6, tom 7, af
d. 23 Febr. sidstl., angrde privilegium för handelsman Nils Jacobsson i Göthe-
borg till ett såckerbruks anläggande derstedes, ut in actis. Och som hrr rådman
Hammar deruti påstår,1 2 åt i fall icke mera än ett nytt såckerbruk ännu får i riket
anläggas, det samma då må skje i Landscrona eller någon annan af de skånska
städerne; så förklarade sig hrr borgmästaren Schultén,3at derutinnan gjöra
ett med hrr rådman Hammar, så mycket mera, som riksdagsmännen af alla fyra
stånden ifrån Skåne äro sinnade åt derom gjöra en gemensam ansökning;
begjärandes fördenskull åt med sakens afgjörande imedlertid på ett par dagar
måtte hafwas anstånd.
Hrr borgmästaren Boberg höft det så mycket billigare, som på den hän¬
delsen Jacobsson undfår privilegium, hela provincien derigenom kommer åt
lida.
Hrr borgmästaren M e 11 i n r Jag är ej emot Jacobssons ansökning, men som
jag wid riksdagen åhr 1741 anhölt för Halmstad åt fa anlägga ett såckerbruk, och
då feck afslag derutinnan, så itererar jag nu stadsens förra ansökning.
Riddarehuscamereraren hrr v o n W a 11 w i k feck uppå begäran företräde
och anmälte, åt ridderskapet och adelen wäl hade ärnat, åt i dag företaga sig
secrete handels- och manufacturdeputations betänckjande till afgjörande, angrde
handelsman Jacobssons ansökning, åt få anlägga ett såckerbruk i Götheborg,
utom det der förut warande och framledne hrr commercerådet Sahlgrens sterb¬
hus tillhörige såckerbruket. Men som andra angelägna mål kommit emellan, åt
det ej kan skje; så har ridderskapet och adelen, jemte sin wänliga hälsnings
förmälan, befalt honom anmoda ståndet, åt dermed något litet låta anstå.
Hrr j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman lät förmäla ståndets
hörsamma hälsning tilbaka, och bad camereraren von Wallwik berätta, åt saken
1 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 6. Jfr. sid.
^ 399, not 3.
2 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, Bilaga till nr 6.
3 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, Bilaga till nr 6.
408
1747 den 28 mars
må wara under ventilation, twiflandes dock icke, åt ståndet lärer taga ridderska-
pet och adelens begjäran i behörigt öfwerwägande, afträdde.
H:r borgmästaren K i e r m a n påminte, åt af riksens ständer under åhr 1741
blifwit resolverat, det ännu ett såckerbruk skulle anläggas i Götheborg, och som
question nu allenast är, om directeuren Nils Sahlgren härwid försummat sin rätt,
och handelsman Nils Jacobsson bör få privilegium i stället, så påstår h:r borg¬
mästaren åt saken må företagas och afgjöras, hälst betänckandet redan d. 17 hu-
jus i ståndet blifwit upläst och det jemwäl grundar sig på städernes allmänna
beswär wid innewarande riksdag.
H:r Plomgren: Frågan blir, om wi i dag skola gå in uti saken, eller om wi skola
hafwa så mycken wänskap för ridderskapet och adekn, som låtit oss derom be¬
skicka, åt wi skola innehålla med sakens afgjörande till nästa plenum.
H:r rådman Hammar, samt borgmästarne Boberg, Schultén,
M e 11 i n och h:r B r o o m e påstodo, åt saken i dag måtte hwiia, hwarmed hrr
rådman Stenman och hrr U r 1 a n d e r instämde, aldenstund betänckjandet
är widlyftigt, och för bättre minne skull måste å nyo läsas up.
Men hrr G r a h n , samt hrrr borgmästarne F i n e r u s och I n g m a n höllo
det för onödigt, emedan betänckjandet snart i 14 dagar legat framme i ståndet
cancellie till hwars och ens igenomläsande.
Hrr borgmästaren C e r v i n : Jag är af den tanckan, åt betänckandet i dag kan
afgjöras, och bifallas, men det hindrar icke, åt ju ett såckerbruk ändå kan få an¬
läggas i Skåne.
Hrr Grahn: Jag är icke heller deremot, men skulle hälst önska, åt alla swenska
såckerbruken wore anlagde i Götheborg, ty då kunde man bespara fräckt och as-
securence, samt Sundska tullen på rudematerien.
Ändteligen proponerade hrr taleman, om betänckjandet skall hwiia till
måndagen, då plenum åter blifwer och då aldraförst upläsas och afgjöras,
hwilcket medja beswarades.
Sluteligen uplästes ridderskapet och adelens protocollsutdrag1, nro 13, af det¬
ta dato, angrde hrr riksrådet och öfwerste marskalckens grefwe Tessins för¬
klarade åstundan, åt fa inför ett af riksens ständer bewiljat plenum plenorum
nedlägga det ämbete, som han härtills wid Kongl. Maijrts och riksens cancellie
collegium förwaltat, och emedan så wäl ridderskapet och adelen som präste¬
ståndet samtyckt, det ett plenum plenorum må hållas till afhörande af hrr grefw-
ens, riksrådets och öfwerste marskalckens då till gjörande andragande, dock
med det förbehåll, åt wid samma tillfälle, utom hwad swar, hrr baron och landt-
Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 13,
1747 den 30 mars
409
marskalcken kan finna nödigt, för anständigheten skull, till h:r grefwen, riks¬
rådet och öfwerste marskalcken åt gifwa, inga discourser öfwer h:r riksrådet och
öfwerste marskalckens anbringande måge föras, eller någre andre mål af hwad
beskaffenhet, de och wara måge, under ventilation el:r afgjörande företagas, så
fant ståndet godt, åt dermed instämma, som behörigen påskrefs.
Hwarmed ståndet skildes åt.
Måndagen d. 30 Martii 1747
S. d. Lät ståndet sig åter föreläsa h:r secreteraren Urlanders gifne och i protocollet
af d. 25 Octobr. nästl. åhr, intagne förslag till god ordnings bibehållande inom
ståndet, hwilcka reglor å nyo faststältes wid 6 öre s:mts wite, för hwarje gång, som
det af någon ledamot öfwerträdes.
Sedan androg h:r rådman K i e r m a n , åt expeditionsdeputationen förfrågat
sig huruledes riksens ständers utlåtelser öfwer secrete handels- och manufactur-
deputations betänckande, af d. 31 Januarii sidstl., ang:de manufacturcontoirets
förwaltning och swänska fabriquernes nu warande tillstånd, skola förstås och
expedieras, i anseende dertill, åt ridderskapet och adelen, samt borgareståndet d.
21 Febr. sidstl. simpliciter bifallit ber:de betänckjande, med tilläggning, åt det
till allmän nytta må tryckas; men prästeståndet d. 4 och bondeståndet d. 17 Mar¬
tii sidstl. sig deröfwer således utlåtit, åt secrete handels- och manufacturdeputa-
tion har frihet, åt inkomma med förslag till manufacturfondens uprätthållande,
hwarefter desse begge stånden wilja sig widare yttra. Och som desse 2:ne senare
resolutioner äro twetydige och ställa både expeditions- och secrete manufactur-
deputationerne uti inactivité, så fant ståndet bäst, åt deputera h:r rådman Kier-
man och h:r borgmästaren Borg till präste- och bondestånden till åt söka förmå
them, åt härutinnan närmare förklara sina tanckar, hwilcka afträdde och efter
någon stund kommo tilbaka, samt upwiste prästeståndets påskrefne förklaring af
detta dato, så lydande: Förutan hwad prästeståndet d. 4 Martii sidstl. sig här-
öfwer utlåtit, så bifaller prästeståndet deputationens betänckjande, på sätt, som
högl. ridderskapet och adelen. Men hwad manufacturfondens förökande angår,
så will ståndet sig deröfwer yttra, när deputationen med sitt förslag inkommit;
hwilcket alt bondeståndet bifallit, och fördenskull till expeditionsdeputationen
afsändes.
I lika måtto åtogo sig h:r P 1 o m g r e n och h:r borgmästaren S c h u 11 é n ,
åt gå till prästeståndet och begjära deras närmare förklaring ang:de
consumtionsaccisen, på thée, caffée, snus, röktobak, poudre och swänskt brän-
410
1747 den 30 mars
newin, emedan detta ståndet under d. 17 hujus bifallit prästeståndets tanckar af
samma dato, åt hela projectet derom förut skulle gå till bewillningsdeputationen,
åt deröfwer inom påskehögtiden med sitt utlåtande inkomma, hwilcket dock
icke skjedt, emedan bondeståndet sig deröf:r ej ännu utlåtit, som angelägenheten
likwäl fordrar, så wida tiden till opbördsstämmorne redan är inne.
Efter behörig anmälan företrädde h:r justitiascancelleren Löwenhielm och up-
wiste 2:ne protocollsutdrag det första af rådsprotocollet1, n:o 16, tom 2, under d.
26 och det andra af secrete utskottets protocoll2, n:o 21, tom 2, under d. 28 i
denne månad, ang:de de 2:ne ledige revisionssecreterarebeställningarnes besät-
tjande, efter h:r justitiaecancelleren och h:r landshöfdingen Ehrenmalm, hwilcket
mål, så wäl ridderskapet och adelen som prästeståndet d. 28 d:s bifallit; och
emedan h:r justitiajcancelleren, jemwäl munteligen förestälte nödvändigheten
häraf, så framt justitiaeährenderne i Kongl. Maij:ts nedre revision, skola med be¬
hörig ordning och skyndesamhet blifwa utarbetade, föredragne och expedierade;
ty fant också ståndet skjäligit, åt gifwa dertill sitt samtycke och det samma be¬
hörigen påskrifwa låta.
Wid detta tillfället tog sig h:r j u s t i t. borgmästaren och tale-
m a n anledning, åt å ståndets wägnar gratulera h:r justit.cancelleren till denna
sin nya och för rättwisans bibehållande så oumbärliga syssla, samt recommen-
dera så wäl ståndet i gemen, som hwar och en stad i synnerhet, wid des ange¬
lägenheters föredragande hos Hans Kongl. Maij:t i rådet till benägen och trogen
wård.
H:r justit.cancelleren tackade deremot ståndet för des gunstiga förtroende, så
härutinnan, som wid det sidsthållne riksrådswalet, då ståndets electorer jemwäl
behagat nämna honom ibland dem, som de hållit wärdige och skickelige till ett
så högwigtigt riksens kall och embete, försäkrandes, åt han alt sådant i ett be¬
ständigt och wördsamt minne skall behålla, samt alt mer och mer söka, åt gjöra
sig förtjent af ståndets benägna omdömme. Afträdde.
Derefter påminte h:r borgmästaren L a n g e , åt ståndet nu wille efter sitt på
sidsta plenidag tagne beslut, låta sig å nyo föreläsa secrete handels- och manu-
facturdeputations betänckande3 af d. 31 Januar. sidstl. ang:de handelsmannens
Nils Jacobssons gjorde ansökning, om ett privilegium på ett nytt såckerraffina-
deries anläggande i Götheborg, hwilcket bewiljades och begyntes med upläs-
ningen. Men under det samma feck grefwen och cammarherren h:r Axel Rutger
Sparre efter behörig anmälan företräde, och begjärte, åt för ståndet sielf fa
j Ridderskapets och adelns arkiv, R 92, Allegater, nr 188.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 21.
3 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 6. Jfr. sid.
399, not 3.
1747 den 30 mars
411
upläsa ett widlyftigt memorial,1 som han författadt, ang:de den nu förewarande
question om flere såckerbruks anläggande serdeles i Götheborg, hwilcket stånd¬
et samtyckte och fördenskull af honom uplästes, af innehåll ut in actis. Des utan
berättade h:r grefwen och cammarherren munteligen, åt interessenterne i begge
såckerbruken i Norkiöping äro sinnade åt sälja dem, det jemwäl lur öfwersten
baron Löwen skall utlåtit sig för honom, om des här i staden belägne såckerbruk,
hwaraf han förmente kunna slutas, åt inge flere såckerbruk i riket lära behöfwas,
så wida de redan inrättade ej hafwa tillräckelig debit.
H:r j u s t i t. b o r g m ä s t a r e n och taleman lofwade å ståndets
wägnar, åt hwad h:r grefwen och cammarherren skrift och munteligen andragit,
skall tagas i behörig consideratin, hwarmed han afträdde.
H:r borgmästaren E k e r m a n hemstälte till ståndets egit bepröfwande, huru
ståndet behagar, åt anse cammarherren gref Sparres nu upläste memorial, och åt
han deruti klandrat, så wäl riksens ständers beslut,1 2 ang:de såckerbruken wid
1741 åhrs riksdag, som och riksens ständers urskillningsdeputations, samt se-
crete handels och manufacturdeputations, jemte ståndets egit gjöromål wid
denne riksdag, i anseende till ståndets allmäna beswär,3 om brist och dyrhet på
toppsåcker.
Men h:r borgmästaren Boberg utlät sig: Jag finner ej något besynnerligit i
cammarherren gref Sparres memorial, som förtjenar åtal.
H:r rådman K term an: Grefwe Sparre har allenast recommenderat hos
ståndet, åt wårda och skydda publica fides; konungens privilegium exclusivum
för framledne commercerådet Sahlgren på ett såckerbruks anläggande i Göthe¬
borg är åt anse som en förbindelse emellan regering och undersåtare och bör
helig hållas, men icke desto mindre har Jacobsson, oaktadt 2 000 dir s:mts wite
gjordt ansprång deremot. Och om ståndet på lika eftertänckeligit sätt skulle stöta
grunden, så wet jag ej hwad som kan hafwa bestånd, utan fruktar åt olyckan står
oss för dörren.
Ståndet fant godt, åt continuera med betänckandets upläsande till slut, samt
dissentientium meningar i deputationen och de af h:r rådman Hammar, samt
h:r borgmästaren S c h u 11 é n till ståndet ingifne memorialer.
Hwarefter h:r rådman K i e r m a n åter yttrade sig: Jag har ej funnit ett enda
skjäl i deputationens betänckande emot fru Sahlgren, ty dyrheten på såckret är
excusabel, i anseende till bristen och det höga priset på rudematerien. Men ändå
1 Ridderskapets och adelns arkiv, R 92, Allegater, nr 190.
2 Årstrycket: Sweriges rikes ständers beslut, giordt, samtyckt och förafskiedat på then allmänna
riks-dagen som slöts i Stockholm, den 22 augusti 1741. Tryckt i Modée 3, sid. 1694-1697.
3 Borgarståndets arkiv, R 1303, Allmänna besvärsdeputationen, nr 67, Borgarståndets projekt,
§22.
412
1747 den 30 mars
säljer fru Sahlgren sitt såcker för bättre pris, än de öfrige såckerbruken i riket,
och om fru Sahlgren ej hade åhr 1744 lemnat sin swåger directeuren Nils Sahl¬
gren tillstånd åt söka privilegium på ett serskilt såckerbruk i Götheborg så hade
denne casus emellan Jacobsson och fru Sahlgren, hwarom nu twistas, aldrig ex¬
isterat.
H:r borgmästaren Boberg: Jag wet ej hwad som skall föranlåta ståndet, åt
gå ifrån fru Sahlgrens privilegio exclusivo, hälst då han sielf will utwidga sitt
såckerbruk, men skulle han sådant å sido sättja, och ett nytt såckerbruk pröfwas
oumgängekt, så håller h:r borgmästaren före, åt provincien Skåne då bör äga
preferencen dertill för handelsman Jacobsson.
H:r borgmästaren Lange: Hos secrete handels- och manufacturdeputation
har question egenteligen warit om preferensen, emellan directeuren Nils Sahl¬
gren och Jacobsson, ang:de ett nytt såckerbruks anläggande i Giötheborg, utom
det fru Sahlgren der tillförene äger: Ty quasstio an, om ett dylikt såckerbruks an¬
läggande, är redan af riksens ständer afgjord och bifallen åhr 1741; för asmula-
tionen skull emellan 2:ne wärck, både af godhet på wahra och pris. Och som gref
Sparre nu sielf har medgifwit, åt Nils Sahlgrens afsikt aldrig warit, åt inrätta ett
serskilt såckerbruk, för sig allena, utan i compagnie med sin swägerska fru Sahl¬
gren, eller och att utwidga det gamla wärcket, hwaruti han tillförene interesse-
rade med henne till hälften, hwarigenom publicum icke heller kunnat winna än¬
damålet, genom smulation i wahrans godhet och pris, om det hade för sig gådt,
som dock ej skjedt; så har deputations pluralitet underkjänt Nils Sahlgren och
tillägnat Jacobsson bättre rätt till det i Götheborg redan åhr 1744 faststälte nya
såckerbrukets anläggande.
H:r borgmästaren F i n e r u s : Jag bifaller så mycket mera h:r borgmästaren
Lange, som det redan åhr 1741 blifwit faststält, åt 2:ne såckerbruk skulle
drifwas i Götheborg och nu warande riksens ständer icke utan största skjäl böra
ändra, hwad då warande ständer belefwat, hälst när deputationen hwaruti wi
hafwa wåra ledamöter och till hwilcka wi böra hafwa förtroende, styreker oss, åt
befordra denne inrättning till slut. Och ehuruwäl ett privilegium kan anses så¬
som ett contract emellan cronan och manufaeturisten, så heter det dock i an¬
seende till ståndets allmänna beswär, salus populi, suprema lex est.
H:r borgmästaren C e r v i n : Emedan deputationens betänekjande icke allen¬
ast grundar sig på riksens ständers gjöromål wid 1741 åhrs riksdag, utan och ur-
skillningsdeputationens remiss och ståndets allmänna beswär wid denne riks¬
dag, så bifaller jag detsamma simpliciter.
H:r borgmästaren Schultén: Om ståndet bifaller, åt flere såckerbruk
måge inrättas i riket, så förbehålles Skåne preferencen för Jacobsson, eller och åt
1747 den 30 mars
413
tillika med Jacobsson fa inrätta såckerbruk, hwarmed h:r rådman Hammar
och h:r B r o m é instämde.
Men h:r borgmästaren M e 11 i n förklarade sig nu som före ej wara emot
Jacobssons ansökning, allenast staden Halmstad jemwäl far inrätta sitt eget
såckerbruk.
H:r G r a h n förblef jämwäl wid sin på sidsta plenidag yttrade mening, åt det
nya såckerbruket med rikets största besparing, nytta och beqwämlighet kan an¬
läggas i Götheborg.
H:r Hellström förmente, åt först bör afgjöras, om Sahlgrenska sterbhuset
har förwärckat sitt privilegium exclusivum.
H:r borgmästaren E k e rm an swarade
1 :o åt enär framledne commercerådet Sahlgren åhr 1729 feck sitt privilegium
på 20 åhr och 30 mils district, så war ännu tillåtit, åt införa toppsåcker ifrån
utrikes orter, som nu mera i några åhr har warit förbudit.
2:o Åt fru Sahlgren i anseende här till och den brist, som på inrikes topsåcker
befarades, redan åhr 1741 sielf har begifwit sig, åt låta sin swåger directeuren
Sahlgren inrätta ett serskilt såckerbruk i Götheborg, hwartill dock på sex åhrs tid
ingen begynnelse blifwit gjord eller någon sten lagd.
3:o Åt fru Sahlgrens swärson, gref Sparre, på hennes wägnar, wid 1743 åhrs
riksdag uppå städernes beswär och till förekommande af widare brist och dyrhet
på toppsåckret, åtagit sig åt fournera samtel. städerne i Giötha rike med uplager
af såcker för skjäligit pris, och som hon deruti wärckeligen brustit, så åt både
borgerskapet i Götheborg och städerne i Skåne och Wästergiötland samt fölg-
akteligen ståndet nödgats deröfwer anföra allmänna beswär wid påstående riks¬
dag, så lärer deraf kunna slutas, om fru Sahlgren har skjäl, åt lägga Jacobsson
hinder i wägen, till det nya såckerbrukets inrättande i Götheborg, eller icke.
H:r rådman Faggot: Alt hwad åhr 1741 har blifwit tillgjordt, det har
grundat sig på fru Sahlgrens egit samtycke, i anseende till hennes swåger, direc¬
teuren Nils Sahlgren, som ej kan dragas Jacobsson till hjelp och förmon; ty åhr
1743 har blifwit resolverat, åt intet intrång skulle gjöras fru Sahlgren i des pri-
vilegio exclusivo wid 2 000 dir s:mts wite och således är nu rätta question, om
directeuren Sahlgren skall förpliktas åt fuilgjöra sitt privilegium af åhr 1741
medelst ett serskilt såckerbruks inrättande i Götheborg eler icke.
H:r Plomgren: Åhr 1741 faststältes, åt 9 såckerbruk skulle in alles få inrättas i
Swerige, och ett i Finland, deraf äro nu 3:ne i Stockholm, 2 i Norrköping, ett i
Gefle, ett i Carlscrona eller Ronneby och ett i Götheborg, det 9:de skulle direc¬
teuren Sahlgren efwen få anlägga i Götheborg. Nu emedan riksens ständer, på
denne grund afslogo det för Halmstad åhr 1741 och för Foss i Helsingborg åhr
1743 begjärte såckerbruk, så är jag ännu af samma mening, som jag warit i
414
1747 den 30 mars
deputationen, neml., åt när fred blifwer i Europa och rudematerien kan tillräcke-
ligen fas, så kunna de redan inrättade 8 stn såckerbruk nogsamt fournera riket
med topsåcker, hälst såcker är en öfwerflödighetswara, som lärer hädanefter
mindre consummeras, i anseende till de nu mera än tillförene derå lagde ut-
skylder.
Men i fall desse 8 såckerbruk ej skulle gjöra tillfyllest för inrikes consum-
tionen, håller jag före, åt då till Hans Kongl. Maijrt och rådet i underdånighet
lemnas må, till åt i nåder utse så wäl orten, som personen, åt hwilcken privi¬
legium på det 9:de såckerbruket i Swerige må förunnas, hwarmed h:r rådman
F a g g o t sig conformerade.
H:r B r o m e påstod, åt det 9:de såckerbruket må inrättas i Skåne, Halland el¬
ler Småland.
H:r borgmästaren S c h u 11 é n : Jag will ej gå in uti deputationens skjäl, men
har deputationen tillstyrckt ett nytt såckerbruk i Götheborg, så kan ståndet säija,
åt det skall skje i Skåne.
H:r Urland er: När riksens ständer wid 1741 åhrs riksdag faststälte 9
såckerbruk i Swerige, så hade man sig icke consumtionen på såcker så wäl
bekant, som nu, derföre feck Rode privilegium på ett såckerbruk i Norkiöping,
med wilckohr, åt skicka sin tillwärckning utrikes, hwilcket blef ändrat på sidsta
riksdag, så åt 8 pannor nu drifwas i Norkiöping för inrikes consumtionen, och
om de öfrige städerne i Götha rike ej skulle fa nog såcker till kjöps i Götheborg,
så kunna de med större commoditet än tillförene på utrikes orter addressera sig
till Norkiöping, eller de öfrige såckerbruken, hwarest ingen brist finnes; ty Rode
har beklagat sig, åt han af 25 fat såcker, som han sändt till Örebro i Hindersmäs-
so marcknad, icke har kunnat sälja mer än fem, och i fall flere såckerbruk inrät¬
tades skulle debiten aldeles afstadna, bifallandes altså h:r Plomgrens mening, åt
saken cum toto effectu, må hänskjutas till Kongl. Maij:t och rådet, åt om brist på
såcker wärckeligen existerar, då determinera ort och ställe, hwarest och af hwem
det 9:de såckerbruket kommer åt anläggas.
H:r borgmästaren E k e r m a n påminte, åt så wäl Götheborgs stad, som de
skånske och wästgjöthastäderne redan i några åhr klagat öfwer wärckelig sig yp¬
pad brist på såcker, så åt det icke är någon blott chimére, och åt riksens ständer
således åhr 1741 afgjordt question om ett nytt såckerbruks anläggande i Göthe¬
borg, beropandes sig deruti på ståndets allmänna beswär och förr fullmägtiger-
nes wittnesbörd ifrån ber.de orter, hwarmed en stor del instämde.
H:r G ra h n : Först kan såckret icke säljas för det pris i Norkiöping, som i
Götheborg och för det andra, så hafwa de skånske och wästgjötha, samt
småländske städerne ej den communication och handelsrörelse med den förra
som med den senare staden, åt de härutinnan kunna blifwa lika betjente.
1747 den 30 mars
415
H:r borgmästaren Jernstedt: Wi hafwa nog hört rationes pro et contra;
altså täckes hrr tal em an gjöra proposition, hwarmed hrr borgmästaren
Uggla instämde, och åt den må skje enligit riksdagsordningen, så åt frågan
kan beswaras medja eller nej.
Hwarefter propositionen således inrättades: Om secrete handels- och manu-
facturdeputations betänckande af d. 23 Febr. sidstlrne angrde såckerbruken i
riket får bifall eller ej; de som skrifwa ja bifalla betänckjandet, men de som
skrifwa nej hemställa till Hans Kongl. Maijrt, åt med råds råde i nåder utse orten,
hwarest det 9:de såckerbruket skall anläggas, och åt hwilcken person privi¬
legium derpå skall meddelas. Propositionen uplästes och erkjändes, hwarefter en
ordentelig votering geck för sig med sedlar, som öpnades, och hwaraf befants, åt
42 röster woro för ja och 30 för nej, i följe hwaraf följande protocolIsutdrag till
de öfrige respre stånden härom utfärdades.
S. d. Uplästes riksens ständers secrete handels- och manufacturdeputations
betänckande af. d 23 Febr. sidstl., öfwer handelsman Nicolas Jacobssons och wäl-
borne Petter Theodor Königs1 ansökningar om tillstånd, åt i staden Götheborg fa
anlägga såckerraffinaderiewärck, tillika med de derwid fogade serskilta meningar
och eljest inkomne skriftelige påminnelser sid. ? Och fant ståndet godt, åt i an¬
seende till de af deputationen anförde skjäl och omständigheter, förrberrde
betänckjande till alla delar bifalla, samt åt bem:te Jacobsson till des widare up-
muntran, må äga frihet, åt af deputationen föreslagne såckerbruket i Götheborg, i
stället för det, på hwilcket directeuren Nils Sahlgren åhr 1740 erhållit privilegium,
åt behörigen inrätta och under manufacturprivilegiernes beskydd drifwa och fort¬
sättja. S. d. Ankom prästeståndets extractprotocolli1 2 3, nro 10, af d. 28 hujus, angrde
de i bondeståndet upkomne skiljaktigheters afslutande inom sidst berörde stånd,
hwilcket prästeståndet bifallit, ut in actis.
Sluteligen anmälte hrr P 1 o m g r e n och hrr borgmästaren S c h u 11 é n , åt
de efter ståndets godtfinnande i dag icke allenast warit hos prästeståndet och
förmådt thet, åt närmare förklara sina tanckar angrde consumtionsaccisen på
thée, caffée, snus, röktobak, poudre och swänskt bränwin, således som sielfwa
påskriften utwisar, neml. åt prästeståndet bifaller höglofl. ridderskapet och ade¬
lens utlåtande; dock åt bewillningsdeputationen inkommer med sitt betänck¬
jande, hwilcketdera af de projecterade alternativen till accis för inrikes bränwin,
befinnes wara det nyttigaste och rådeligaste, utan och hos bondeståndet, som bi¬
1 Sekreta handels- och manufakturdeputationens arkiv, R 2901, Bilaga till nr 231.
2 Sekreta handels- och manufakturdeputationens arkiv, R 2901, Bilagor till nr 231
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 10.
416
1747 den 31 mars
fallit högw. prästeståndets utlåtande, hemställandes fördenskull om icke ståndet
efwen skulle behaga, åt gifwa dertill sitt samtycke, emedan ståndet d. 17 hujus
bifallit prästeståndets förra utlåtelse, på det, åt ej 2:ne stånd, måtte stadna uti oli¬
ka slut med de andra 2:ne och ändamålet, som då war åt innan påskehögtiden in¬
bekomma bewillningsdeputationens utlåtelse deröfwer, sedermera i brist af
bondeståndets yttrande utan frukt aflupit.
Ståndet tog detta i öfwerwägande och fant godt, åt bifalla högl. ridderskapet
och adelens utlåtande, med högw. prästeståndets här näst ofwanföre gjorde för¬
behåll om bränwinsaccisen, som påskrefs.
Och som kl. war ett, så skildes ståndet åt.
Tisdagen d. 31 Mar t ii 1747
S. d. Justerades expedition af d. 30 hujus för handelsman Nils Jacobsson i Göthe-
borg.
Sedan uplästes och bifölls bergmästarens Johan Festings ansökning,1, n:o
116, tom 1, åt för des långliga och trogna tjenster få afstå sitt sitt berg-
mästaredömme i Finland till extraordin. notarien i kongl. bergscollegio Magnus
Linder, som i några åhr warit des substitut, dock så åt Festing i des öfriga lifstid
far behålla hela löhnen, utan någon förbättring på caractéren, hwilcket präste-
och bondeståndet i dag jemwäl bifallit.
1 lika måtto uplästes riksens ständers secrete deputations betänckande2, n:o
17, tom 3, af d. 6 Decembr. nästl. åhr, ang:de secreterarens i kongl.
ammiralitetscollegio Wilhelm Lindenstedts befordran i följe af riksens ständers
honom lemnade underdånige föreskrifter wid 1731, 1734 och 1739 åhrens riks¬
dagar, hwilcket betänckjande ridderskapet och adelen d. 24 Jan. sidstl. med den
tilläggning bifallit, åt hos Kongl. Maij:t jemwäl i underdånighet må anhållas, åt
som igenom ammiralitetscammarrådets von Dahlmans befordran, ledighet nu
existerar, så täcktes Hans Kongl. Maij:t wid detta tillfälle låta secreteraren
Lindenstedt röna nådig wärckan af riksens ständers för honom tillförene af-
gångne underdånige intercessioner. Och som prästeståndet i dag bifallit ridder¬
skapet och adelens utlåtande, så fant och ståndet godt, åt sig härutinnan med de
2:ne resp:e stånden förena.
Derefter uplästes och bifölls riksens ständers cammaroeconomiedeputations
betänckjande3, n:o 16, tom 3, af d. 29 Januar. sidstl., angående en förnyad och
' Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 116.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 17.
1747 den 31 mars
417
till hwarje landsort lämpelig skogsordning, hwilcket ridderskapet och adelen d.
14 Febr. sidstl. jemwäl bifallit.
Widare uplästes lieutenantens och ordinarie landtmätarens Johan Nesners an¬
sökning,1 n:o 117, tom 1, åt i anseende till des långlige och trogne tjenster så
wid militair, som civilstaten i 48 åhrs tid, fa afstå genom accord sin landt-
mätarebeställning här i Stockholms län, till någon af dem, hwilcka kongl. landt-
mätericontoiret finner wara wärdig och skickelig till successionen. Ståndet tog
detta i öfwerwägande och fant skjäligit, åt gifwa dertill sitt samtycke.
Yttermera uplästes projectet2 till instruction hwarefter de deputerade till hof-
rätternes, collegiernes, generalkrigs- och leuterationsrättens, samt alla öfwer-
rättens och consistoriers protocollers genomläsande, och öfwerseende hafwa sig
åt rätta, hwilcken ridderskapet och adelen d. 6 Martii sidstl. på det sättet bifallit,
åt deputationen lemnas frihet, till åt inkomma med sina påminnelser, ifall depu-
tationen skulle tycka sig ej äga nog fria händer, hwarmed ståndet jemwäl in¬
stämde. Men prästeståndet har i dag dertill så wida samtyckt, åt denne instruc¬
tion allenast må gjälla för denne gången.
S. d. Resolverades uppå h:r rådman Kyronii föredragande, åt följande protocolls-
utdrag3, n:o 39, tom 9, skall ifrån detta ståndet till de öfrige resp:e stånden utfär¬
das: Borgareståndet förde sig till minnes, huruledes lagmannen h:r grefwe Fried¬
rich Gyllenborg, igenom långlige och trogne tjenster gjordt sig wäl förtjent af riket
och det allmänna, i det åt han icke allenast berömmeligen förwaltat sitt lag-
mansembete, utan ock så wäl under riksdagarne wist mycken patriotisk och
mogen zele och nit, åt styrckja till det, som rikets wälfärd främja kunnat, som och
emellan riksdagarne med berömlig flit och försigtighet dragit omsorg, såsom
ständernes fullmägtige för det angelägna bancowärcket, hwarwid hans biträde, så¬
som ordförande ibland de öfrige fullmägtige ländt bancowärcket till styreka och
riket till förmon, i anseende hwartill borgareståndet finner både rättwist och bil¬
ligt, åt wälbemite h:r grefwe, som en ganska wälförtjent man, måtte med något
prof af riksens ständers wälwilja blifwa hugnad. Derföre och som det icke är borg¬
areståndet okunnigt, åt lagman Gyllenborg redan är af de åhr, och hans tour af den
beskaffenhet, åt ehuruwäl han är ibland de äldsta, som bekläda samma embete,
hans återstående lefnadstid dock icke synes kunna lofwa honom någon befordran,
som emot hans skickelighet och förtjenst kan swara, så finner ståndet desto mer
billigt, åt nu komma honom i hog, som riksens ständer redan flere wälförtjente
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 16.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 117.
2 Ridderskapets och adelns arkiv, R 92, Allegater, nr 170.
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 39.
418
1747 den 31 mars
män, under warande riksdag, hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmält till
anständig befordran.
Nu bör det icke ligga lagman Gyllenborg i wägen, åt han som likwäl därtill
tyckes hafwa haft tillfälle, icke sökt, åt drifwa sin lycka till någon större heders-
förmon, och borgareståndet likwäl är nogsamt öfwertygadt om den skickelighet
han äger, åt wara styresman och ordförande wid något wigtigt wärck, samt
efwen har sig kunnigt, hwad beröm lige prof han i synnerhet, såsom under flere
riksdagar ledamot i bergsdeputation, och efwen wid andra tillfällen, wisat af sin
mogna och grundeliga insikt i alt det, som till bergswäsendet hörer; så har stån¬
det icke underlåta kunnat, åt härmedelst de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst-
och wänligen hemställa, om icke riksens ständer skulle behaga gjöra ett med
borgareståndet, och hos Hans Kongl. Maij :t i underdånighet anmäla oftabermte
grefwe Gyllenborg till all nådig åtancka, så åt där Hans Kongl. Maij:t efter riks¬
ens ständers underdånige önskan, i nåder skulle finna för godt, åt nu lemna
honom presidents heder och rang, han wid sig yppande lägenhet af något presi-
dentsembete i collegierne, hälst i Kongl. Maij:ts och riksens bergscollegio, hwar
till han mäst skulle pröfwas skickelig, måtte med wärckelig befordran dertill i
nåder hugnas.
Och blefwo förr rådmännen Kyronius, Michael Kock, Wretmarck, Billborg,
Blom och Forssman dermed till de öfrige resp:e stånden deputerade, åt förber.de
extractum protocolli öfwerlefwerera.
Derefter föredrogs å nyo ridderskapet och adelens protocollsutdrag1 af d. 17
hujus och deruti på för capitain Schäktas andragande gjorde ytterligare
föreställning om foro för den arresterade Hedman, uti en riksens ständers com-
mission enligit 13 § i riksdagsordningen. Men som ståndet redan d. 4 hujus sig
utlåtit, åt ber:de sak skulle uptagas och summario processu afgjöras i en af Hans
Kongl. Maijrts tillförordnande commissorialrätt, så blef nu question huruwida
ståndet wille och kunde gå derifrån, hållandes för rådman Kyronius nu som förra
gången före, åt så wida Hedmans brott skall wara en continuation af des på förra
riksdagen genom konungens nåd honom eftergifne förbrytelse, och målet icke
allenast skall röra ett så ganska högt och ömt ämne, som successionswärcket är,
utan och är af en riksdagsman för capitain Scheckta emot honom angifwit sub
onere probandi; så kan ståndet icke undgå, åt bifalla ridderskapet och adelens
mening, om en ständernes commissions förordnande öfwer detta wigtiga och
granlaga mål.
Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 12. Jfr. sid. 389,
not 1.
1747 den 31 mars
419
Hwilcket h:rr rådmän Faggot ochKierman,h:rBetulin samt h:rr
borgmästarne Borg, Lange och J ems te dt; h:rr rådmän Wret-
marck, Billborg och Hellström, samt h:rjustitiarien Ekman al¬
deles biföllo.
Men h:r borgmästaren I n g m a n erhindrade, åt emedan h:r capitain
Scheckta först angifwit målet hos kongen, och Hans Maij:t med råds råde deter¬
minera! forum i hofrätten, hwilcket secrete utskottet och 2:ne stånd bifallit, så åt
expeditionsdeputationen derwid redan lagt handen; ty håller h:r borgmästaren
för ett fahrligit prasjudicat, åt rifwa op en så lageligen afgjord sak.
Hwarwid för rådman Faggot påminte, åt saken först blef angifwen hos
secrete utskottet och derifrån förwist till kong och rådet för Hedmans arre¬
sterande skull. Och ehuruwäl secrete utskottet sedermera har bifallit Hans
Maij:ts och rådets mening om foro, så har dock sådant skjedt, innan quasstion
derom upkom på riddarehuset.
H:r borgmästaren Wetterstedt: Efter riksdagsordningen bör det, som en
gång igenom votering är afgjordt, stå fadt, och som detta mål, angående forum
för Hedman d. 4 hujus igenom votering är afgjordt, så hemställer h:r borgmästa¬
ren huruwida deruti någon ändring kan tillåtas, hwarmed h:r borgmästaren
C e r v i n och h:r G r a h n instämde.
H:r Plomgren: Förra gången war jag emot en riksens ständers commission,
och styrckte dertill, åt man af Kongl. Maij:t skulle begjära en commissorialrätt;
derwid blir jag ännu. Men om ståndet befruktar, åt saken derigenom ej får sitt
rätta ljus, eller åt successionswärcket skulle löpa någon fara, så begifwer jag
mig, till en riksens ständers commission, dock med det förbehåll, åt hwilcket-
dera som skjer, saken må afgjöras innan riksdagens slut.
Hwarmed förr borgmästaren Bonander,Herkepaeus och för rådman
M e 11 sig conformerade.
Men för rådman K i e r m a n , för borgmästaren Lange och för justitiarien
Ekman sade sig ej kunna gå ifrån ridderskapet och adelens mening. Ty om
det icke wärckar något, hos de öfrige resp:e stånden, utan 2:ne stånd lika fult
blifwa emot 2:ne, så ser dock ridderskapet och adelen borgarståndets ömhet och
benägenhet häraf, särdeles för successionswärcket.
H:r rådman Faggot: Man winner ej heller ändamålet så wäl igenom en
commissorialrätt, som en riksens ständers commission; ty i den förra förordnar
konungen ledamöter, men i den senare riksens ständer.
H:rjustitiasborgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull om icke för Plomgrens mening far bifall, som går derpå ut, af borgare¬
ståndet skulle hälst önska, åt de öfrige resp:e stånden wille förena sig med stån¬
dets redan meddelte utlåtelse af d. 4 hujus, åt en commissorialrätt kunde, af
420
1747 den 31 mars
Hans Kong). Maij:t i nåder förordnas, åt saken ang:de Hedman summario pro-
cessu lageligen uptaga och afdömma. Men i annor händelse fogar sig borgar¬
ståndet till högl. ridderskapet och adelens genom utdrag af des protocoll under
d. 17 i denna månad yttrade mening. Hwilcket af ståndet enhälleligen bifölls och
derföre påskrefs. H:r Plomgren afträdde i någon sin angelägenhet, hwarefter h:r
borgmästaren C e r v i n hemstälte till ståndets bepröfwande, om icke följande
af honom upsatte expedition kunde till de öfrige resp:e stånden utfärdas ang:de
h:r Plomgrens befordran, hwilcken uplästes och af ståndet till alla delar bifölls.
S. d. Så som borgareståndet nu förnummit, huru Kongl. Maij:t d. 26 i denne
månad i nåder behagat tillägga handelsman här i residencestaden herr Thomas
Plomgren heder och namn af assessor, lika med assessorerne uti Kongl. Maij:ts
och riksens commercecollegio, och det ifrån den dagen, då Kongl. Maij:ts nådig-
ste fullmagt på rådmansembetet härstedes för honom utfallit, hwilcken han dock
den tiden i underdånighet undanbedt sig åt emottaga; så har wäl ståndet ej under¬
låta bordt, åt betyga des underdånigste fägnad deröfwer, åt Kongl. Maij:t med
nådigt nöije behagat sig påminna de trogne och nyttige tjenster, med hwilcka
Kongl. Maij:t och riket bermte h:r assessor Thomas Plomgren tillhanda gådt; dock
som ståndet, så wäl i anseende härtill, såsom och den allmänt bekante och ganska
berömlige, samt fullkomlige insikt, bermte h:r assessor äger, så wäl uti andra
allmänna rikswårdande ährender, som i synnerhet de mål, hwilcka röra rikets
commerce och manufacturer, för des del håller före, åt h:r assessoren Thomas
Plomgren gjordt sig wärdig och förtjent commerceråds heder och namn, serdeles
som den honom redan nådigst tillagde förmon eljest allena wore enahanda med
rådmansembetet. Så är ock ståndet af den tancka, åt sådant må i underdånighet
föredragas Kongl. Maij:t till allernådigste willfarighet, efter som ståndet ej twiflar,
det ju Kongl. Maij:t sådant med wanligit nådigt wälbehag, uptager. Och skulle
ståndet gjerna önska, åt Hans Kongl. Maij:t kunde igenom underdånig föreställ¬
ning bewekas tillika benåda honom med säte och stämma, som comerceråd i com¬
mercecollegio, enär han sig dertill i underdånighet anmälandes warder, hwilcket
med de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst- och wänligen communiceras till
benägit samtycke och bifall.
Sedan proponerade hrr borgmästaren Hagert, om icke ståndet wid detta
tillfälle efwen skulle behaga ihogkomma hrr rådman Kierman. Men hrr rådman
undanbad sig sådant för denne gången, och recommenderade sig i ståndets wan-
liga wänskap.
Derefter frågade hrr borgmästaren Lange huruwida hrr borgmästaren
Bobergs undfångne hofsecreterarecaractér kan ligga honom i wägen, åt hä¬
danefter biwista ståndet, hwartill hrr rådman Kierman och hrr borgmästaren
1747 den 31 mars
421
C e r v i n swarade, åt det ej kan hindra honom, så länge han är wärckeligen
borgmästare i Öhregrund och icke niuter löhn för sin hofsecreterarecaractér på
annan stat. Ty eljest skulle ståndet sielf hindra Hans Maij:t, åt gjöra ståndets
ledamöter nåd.
H:r justitiarien Ekman: Denne qutestion skjer så mal a propos, åt jag pro¬
testerar emot alt, och ber åt den må gå till de deputerade öfwer riksdagsfull-
magterne. Hwilcket bewiljades
H:r Plomgren återkom, då h:r t a 1 e m a n icke allenast gratulerade honom till
assessors heder och namn, utan och berättade, af hwad mening ståndet wore, till
åt söka förbättring på des caractér med säte och stämma i kongl. commercecol-
legio, hwaremot h:r assessor Plomgrén betygade för ståndet sin wördnad och
tacksäijelse.
Och som bod kom ifrån riddarehuset, åt riksens ständer begynna efter aftal
och anslag, åt samla sig derstädes på stora riddarehussahlen in pleno plenorum,
så geck ståndet kl:n 12 i behörig ordning efwen dit neder.
Wid ankomsten på riddarehuset hade ridderskapet och adelen intagit högra
sidan af bänckarne om landtmarskalcksstohlen, ända neder till dörren och neder¬
sta ändan af wänstra sidan, samt lemnat präste- och borgarestånden wänstra
sidan af bänckarne inom och bondeståndet och bondeståndet utom skrancket.
Hwarefter en grefwe, en friherre och 2:ne adelsmän, samt 2:ne af hwartdera
de andra stånden deputerades på wanligit sätt åt emottaga Hans Excellence h:r
riksrådet, öfwerste marskalcken och cancellierådet samt academiecancelleren
grefwe Carl Gustaf Tessin och föra honom in i sahlen, hwilcket skjedde på det
sätt, åt h:r landtmarskalcken stod wid sin stohl, och hwardera af de öfrige tale-
männen för sitt stånd. Och sedan Hans Excellence hade intagit en stohl på högra
sidan om landtmarskalcken, hälsade h:r baron och nu warande landtmarskalcken
Mathias Alexander Ungern von Sternberg stående högbenr.te Hans Excellence
med hela sin titul, och gaf till kjänna, åt samtelige riksens ständer uppå Hans Ex-
cellences begjäran nu hade infunnit sig, här på riddarehussahlen, till åt afhöra,
hwad Hans Excellence kunde hafwa riksens ständer åt föredraga, hwarpå Hans
Excellence stående uprepade följande titul:
Högwälborne, wälborne, högwördige, högärewördige, wyrdige, höglärde,
ädle, ähreborne, högaktade, redelige och beskedelige Swea rikes församlade
höglofl. ständer.
Och sedan riddarehusets secreterare, notarius consistorii Upsalensis och bor¬
gareståndets secreterare hade stigit fram till landtmarskalcksbordet, och intagit
sina säten, åt föra serskilte protocoll, samt så wäl Hans Excellence, som h:r
landtmarskalcken och samtelige riksens ständer hade satt sig neder, hölt Hans
Excellence följande tal1, n:o 174, tom 1, utur papperet:
422
1747 den 31 mars
Det gunstiga och uppå mångfaldigt sätt lysande förtroende, hwilcket riksens
höglofl. ständer behagat emot mig betyga, förbinder mig, åt med Kongl. Maij:ts
nådigste tillstädjelse, här allmänt förklara min skyldiga odödeliga wördnad och
tacksägelse.
Jag nyttjar jemwäl et för mig så önskeligit tillfälle, åt uti riksens samtelige
högl. ständers händer öfwerlemna de ministerielle sysslor, hwilcka mig hit in-
tills anförtrodde warit och hwilcka jag nyligen inför Kongl. Maij:ts tron och med
des nådigste bifall mig afklädt, på det riksens ständer måtte under wåre granlaga
tider kunna med underdånigt förslag hos Kongl. Maij:t inkomma till ett embete,
hwilcket ej tåhl åt wårdslösas, och des utan äskar en man, hwars sinnes och häl¬
sas krafter ej blifwit under tungt arbete genom hwarjehanda oroligheter och
oförskylte anfall förswagade och medtagne.
Mitt öde under samma wigtige embetes redelige skötsel, har warit mig så
mycket ömare, som uti alla tiders historier intet efterdöma finnes, hwilcket kun¬
nat mig till någon hielpreda tjena, utan har jag måst mig sielf uppå en orödjad
marek framleta, samt under hela rikets granna upmärksamhet bana mig och min
oskuld en ny wäg.
Gode herrar och swenske män! Jag nedlägger nu således sielfkrafd min minis¬
terielle förwaltning, den jag, som en ärlig man, med otillwitt samwete och rena
händer i rikets tjenst förestått. Och som regementskroppen har, om jag den jem¬
förelse bruka må, lika som himmelshwalfwet, des wissa lopp och sammanfatt¬
ning, ty lemnar jag riksens höglofl. ständer, efter långlig och bedröfwelig erfa¬
renhet, till eftersinnande, huruwida ett rike i gemen kan länge sält räknas, om
oenigheten winner inom det samma bofast inrymme och huru mögeligit wara
will, det en minister i synnerhet, landets förknippade heder och wälgång tillräc-
keligen och utan sin egen yttersta wåda sköta kan, enär den sine hemligaste an¬
läggningar och driffjädrar till mångas skjärskådande och utarbetande öfwerlem¬
na måste? Wedermälen af swårigheter härutinnan äga riksens höglofl. ständer nu
flere resor, sedan wår hugneliga frihets bruk, uti hwad mig händt, då jag, lika
som mina företrädare, mångfaldige ogrundade tillmälen och oförskyldte omdö¬
men undergifwen warit. Sådant blifwer efwenwäl ofelbart mine efterträdares
öde och lott, i fall riksens höglofl. ständer ej i så angelägit mål tillräckelig och
skyndesam hjelp uptäneka.
Ju drygare answaret är, som af en embetsman äskas, ju fullkomligare synes
deremot förtroendet till des förwaltning böra wara, ty hwem kan swara för ett ar- 1
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 174. Se även Årstrycket: Tal, til
samtelige riksens högloflige ständer, af herr riks-rådet, cantzl i-rådet, öfwerste-marskalken
och academite cancelleren, högwälborne grefve Carl Gustav Tessin, tå riksens ständer in
pleno plenorum uppå stora riddarhus salen woro församlade, den 31 mars 1747.
1747 den 31 mars
423
bete, hwilcket ej ens egen försorg öfwerlämnat är, eller hwem må wäl kunna gå
i borgen för des anläggningars lyckliga mognad, enär wärckställigheten och des
hwarjehanda grenar, till större delen androm anförtros.
Eho den ock blifwer, hwilcken så granlaga rikets wärf framdeles kommer åt
skjöta, tillönskar jag den samma, af upriktigt hjerta samma wälmening, men fast
mera lycka, än jag haft, åt hugna mig af.
Jag widgår gjerna något owanligit wara, åt som nu skjer in för riksens försam¬
lade ständer nedlägga ett af rikets wanliga och ordenteliga embeten: men en
rättmätig heders wård och skötsel fordrar sådant af mig, sedan jag på owanligit
sätt, så in- som utom riket, igenom löpande rykten och uti allmänna tidningar of-
fenteligen angripen blifwit.
Sådant är det tryckande skjäl, hwilcket med Kongl. Maij:ts nådigste tillstånd,
föranlåtit mig, åt anmoda h:r landtmarskalcken, om samtelige riksens höglofl.
ständers sammankomst å detta rummet.
Min tid, min egendom, mitt lif bör jag ej längre räkna mig tilhörige, än till des
mitt fädernesland dem påkallar; det endaste jag fullkomligen äger och ingen i
werlden mig fråntaga kan, är min ära. Den är ej ens min öfwerhets skjön och tyc¬
ke undergifwen, och min ständiga omsorg skall wara, åt så begå, det åt des obe-
fläckade bestånd, stöder efter min död i redligea swenskars minne resas måtte.
En ibland de hugneligaste wåre frihetsfrukter, skattar jag wisserligen wara, åt
å allmänt rum få uptäcka hemliga giller och oförtjent förföljelse.
1 sådan afsigt träder jag altså in för riksens höglofl. ständer utan annan hjelp¬
reda, än det bistånd jag af en ofärgad sanning har åt förwänta, och winlägger
mig så mycket mindre om någon wältalighet, som den, ehuru ringa den ock wara
må, mig mer än en gång blifwit till mehn uttydd.
Min ädlaste egenskap är, åt wara en redlig swensk man och den högstas skic¬
kelse tillskrifwer jag med undergifwen wördnad, åt jag uti en mindre hög ålder,
en gråhårigs mångfaldige öden, på mångfaldigt sätt undergådt.
Ware långt ifrån mig! åt söka egit beröm, men jag tror mig så mycket mindre
kunna förwitas, om jag här kortast mitt tjenstelopp uprepar, som sådant tyckes
utur en del af mine landsmäns minnen wara utplånadt.
Min första fullmagt äger jag af wår dyra och odödelige konung Carl den
Xlftes hand.
Ifrån wår första återwundne frihets tid, har jag utom ett enda, alla de alla de
öfrige rikets allmänna möten biwistat.
Riksens höglofl. ridderskaps och adels benägna omdöme och gällande förtro¬
ende hafwa mig, wid ett af dem, landtmarskalcksstafwen tillerkjändt: Högst
skattade wedermälen, åt de ej afkålnat, har jag sedermera, och nyligast wid
denne riksdagens början rönt; och gläder mig, åt nu äga ett allmänt tillfälle, åt
424
1747 den 31 mars
derföre betyga, så wäl min wördsammaste erkjänsla, som den del jag såsom
swensk riddersman tager uti det lyckeliga wal, hwilcket satt stafwen i en med
mig lika nitisk, men fast skickeligare swensk herres och mans hand.
Trenne gånger har jag sedt mig hedrad med representerande caractere och
flere resor har Kongl. Maij:ts nåd mig de angelägnaste riksens wärf wid utrikes
hof, under mindre anseenlig beskickning anförtrodt. Men hwad jag öfwer alt an¬
nat skattar, är den nåd jag ägt, åt in i riket ledsaga landsens dyra och aldrig nog
prisade furstinna och cronprintsessa, hwilcken den gudomliga försynen till en
wärd stammoder för wår åter uplifwade gustavianske ätt utsedt.
En förliknings, twenne förbunds och twenne handelstractater, jemte ett kongl.
giftermålscontract, har jag, mine undfångne instructioner likmätigt afhandlat,
och uti Kongl. Maij:ts höga namn, uppå undfångne fullmagter tecknat.
Således har min wandring warit uppenbar, dels in för öfwerhetens egne, dels
under riksens ständers och dels inför mine medarbetares, så i Kongl. Maij:ts råd-
cammare, som i des och riksens cancellie collegio åsyn och ögon. Alles deras
wittnesbörd åberopar jag mig här offentekn och med fullkomlig trygghet.
Uppå sådane trappor och ej igenom smicker och lönliga gångar1, har jag med
obefläckat samwete, igenom konungens nåd, grundad uppå riksens ständers un¬
derdånige förslag, till det högsta riksens äreembete upstigit.
Om sådant skjedt utan möda, utan arbete och under tiden utan yttersta wåda,
derom wittna de allmänna och hemligare rikets tänckeböcker och handlingar.
Att jag ej annan winning derwid sökt, än min öfwerhets nöije, mitt fädernes¬
lands nytta och ett godt omdöme, derom wittna åter mine wilckor och min belä¬
genhet.
Hwad ro jag derwid haft, det intyga de många dryga stunder jag igenomgådt,
hwilcka i förtid mitt lif och sinne tärt och utnött.
Det enda jag således näst den högstas wittnesbörd haft åt hugna mig af, har
warit öfwerhetens nåd och mine wärde landsmäns förtroende.
Bägge will man mig på mångfalt sätt och uppå försåteligit wis beröfwa, och
efter 30 åhrs nitiske tjenster nödgas jag å detta rum, emot utspridde förklenlige
och så in- som utrikes mer eller mindre intryck gjörande rykten, anlita Swea
rikes ständers urminnes rättwisa och allmänt berömda ädelmodighet, som ej an¬
nars kan, än med mig instämma, bättre wara, åt wåldsamt dö, än med anfäktad
heder långsamt lefwa.
Bewis till hwad jag andrager, äger jag uti en skrift, i swenskt mål, och med
swenska händer nyligen skrefwen, medelst hwilcken jag till min heder och ära
Enl. konc., renskr.: gånger.
1747 den 31 mars
425
på det högsta angripes, och uti hwiicken jag genom ogrundad jemförelse till det
nesligaste dödsstraff skyldig förklaras.
Ehuru des äreförgätne författare sökt sine wapn i mörckret smida, och oaktadt
han sitt förakteliga namn, under egen blygd döljer, wet jag dock både rum, ort
och folck, som derwid brukats, hwilcka jag af sky för egen hämd, under desse
desutan nog bullersamma tider, gjerna en ewärdelig glömska öfwerlemnar.
Af sådane mordiske wapen och hemske hugg, lära ju otwifwelaktigt riksens
höglofl. ständer urskilja deras upsåt, som med dem umgås.
Det swenska namn jag bär och det swenska blod i mina ådror rinner, till-
skrifwer jag, såsom en af swenska folckets ädla känneteckn, det naturliga förakt
jag emot slike skamflate, rädde och dolde owänner hysser.
De stånde mig, i fall de sådant gitta, här på detta dyra rummet till tals, om jag
någor orätt gjordt? Om jag kalt hjerta för mitt fädernesland burit? Om jag
gåfwor tagit? Om jag hemliga snaror utlagt? Om jag sökt någon på olofligit sätt
till mine tanckar läcka och öfwertala? Om jag inför öfwerheten sagt, hwad jag ej
för menigheten dristat uprepa? Om jag någon man lönligen swärtat? Om jag i
hopp af mörcker, mörcka gjerningar utöfwat; har jag slikt till rikets mehn eller
den ringaste des inbyggares förtryck gjordt, så ware mitt stoft förströdt och mitt
namn ibland eder gode herrar och swenske män utplånadt.
Men finnes jag deremot af gammal swensk art, bör jag swensk mannarätt niu-
ta, hwiicken jag in till min sidsta andedrägt förswara täncker.
Min öfwerhet har jag troligen tjent och ingen annan derföre ansedt, än den,
hwiicken Gud oss genom lemnade ordenteliga medel tillordnat. Denne min un¬
dersåteliga plikt uplifwas af sanskyllig kjärlek, då jag dageligen och närmast
röner, åt enär den högste en gång wår nu regerande konung kallar och wi den
sakna måste, wi då äga uti Hans Kongl. Höghet, en högstwärdig efterträdare,
som land och rike af hjertat wäl menar, och har utom många ogemena och för-
träffeliga egenskaper, den alla andra, jemwäl konungsliga dygder öfwerträf-
fande dygden, åt wara ärlig och redelig man.
Ibland utrikes magter äro ifrån mitt inträde wid utrikes ärender, de för Swe-
riges sanna wänner af mig ansedde blefne, hwilcka ett gemensamt interesse,
tidernas belägenhet, eller ett upriktigt wänligit blodsband, med Swerige sam¬
manknippa. Om jag ej altid derwid deras tycke och fördelaktigare omdömmen
wunnit, har jag sådant dels med skyldig wördnad för dem, som det dyra öfwer-
hetsembetet föra, tillskrifwit widrigare intryck, och det falska skjen, ofta en
wida aflägsenhet ifrån sig kastar, dels och mig derwid stödt, åt min förnämsta
plickt warit, åt fram för alt söka mitt fäderneslands bästa.
Fred och ro, skattar jag som rikets angelägnaste och ömmaste dehl, och skall
den, så wida det på mine wälmente rådslag ankomma kan, söka åt bibehålla, så
426
1747 den 31 mars
länge den med rikets heder och sielfmyndighet, sammanstämmer. Men i widrigt
fall, äger jag ej annat hembud åt gjöra, än den hand full med blod, hwilcken jag
såsom olycka räkna skulle, i fall den mig upwärmde, sedan mitt fädernesland,
till sin uråldriga rättighet mehn lidit.
Sådant är och har mitt upförande och lopp warit. Mina gjöromål äro under
sednaste riksdag noga skjärskådade och äger jag till wedermäle för efterkom¬
mande werlden, riksens höglofl. ständers hedersfulla yttrande och betygade
goda nöije. Men jag skulle akta mig owärdig det samma, om jag tänckte
derunder någon, antingen förr eller sedan begången otrohet emot öfwerhet eller
fädernesland dölja: Det ware fiärran ifrån mig! utan tilbiuder jag mig mera både
gjerna och willigt, det samma, till all des wärckan, åt döda och uphäfwa in till
des, om riksens ständer så godt akta, mitt förhållande in i mine längste tjen-
stetider tilbakas, under nu påstående riksdag undersökt warder.
Hwar gifwes den embetsman i riket, som om sin heder, sin wälfärd, och sitt lif
säker wara kan, i fall inom oss sielfwa, nedrige lastare, listige twetydare, och
dolde bakdantare äga fritt utrymme, åt under falska fargor, upreta menigheten
emot ens ärliga namn, samt konstigt sammanweckla anläggningar och wärck-
ställighet.
Sådane försök gjöras beklageligen ibland oss, af dem, som wilja heta swen-
ska, och är det riksens höglofl. ständers ömmaste wård wärdt, åt så kringskantsa
wår frihet och säkerhet, åt inga andra bewis måge en redlig mans frägd stadga,
än de, hwilcka uti rikets tänckeböcker och handlingar förwarade äro, hälst wi
redan, med yttersta wåda rönt, hwad fara ett land i gemen och hwar enskylt i
synnerhet undergifwen är, då en för rikets bästa ifrig hop, under irrblåst och
falskt skjen till otilbörliga, ja blodiga wåldsamheter förledas.
Ord äger jag ej nog, åt in för riksens högl. ständer förklara den mödosamma
erkjänslan, med hwilken mitt sinne är upfyld, för den frihet mig tillstadd blifwit,
åt för å allmänt rum, få gjöra en allmän bekjännelse, så öfwer mitt opförande,
som öfwer mitt tanckesätt.
Hwad af mig anfört blifwit, förmodar jag ej anses, emot mitt upsåt, såsom
någon nedrig ursäkt. Den behöfwer jag så mycket mindre, som min dom, eller
min befrielse, lär redan finnas uti rådsprotocollerne inskrefwen. Och ju högre
och wigtigare mitt kall warit, ju blodigare bör en rättmätig hämd blifwa, i fall
jag det, emot ed och förbindelser misbrukat. Otidigt skonsmål skall jag, så myc¬
ket mindre begjära, som jag nogsamt försäkrad är, sådant i wåre tider wara det
hopp, hwilcket mången till ondt och argt förleder.
Min endaste afsikt har warit, som den också ännu är, åt med skyldig wördnad
trägnast anhålla, det täcktes riksens höglofl. ständer, deras secrete utskott och
secrete deputation updraga, åt efter nogaste undersökning, deras rättwisa ytt¬
1747 den 31 mars
427
rande öfwer mitt förhållande afgifwa, på det jag en gång i lugn måtte fa skjöta de
mig ännu åliggande embeten, hwilcka riksens ständers förtroende och öfwerhe-
tens nåd mig anförtrodt, samt för allmänt om mig utspridt tal, niuta allmän up-
rättelse.
Finnes ibland riksens härwarande ständer, någon enda ledamot, med hwilcken
jag, emot min dyra och edswurna plickt, samt utöfwer mina embetsgräntsor, mig
uti riksdagssysslor inlåtit, eller sökt, till en eller annan irrig tancka, åt leda, den
träde nu fram, och tillwite mig sådant offenteligen! Här å detta stället, är den rät¬
ta ort, å hwilcken en rikets råd, såsom riksens höglofl. ständers fullmägtig, för
des förwaltning redo gjöra bör: Sådant har warit wåre redlige förfäders upriktige
sätt åt handla, ifrån dem wansläktas säkert de, af deras efterkommande, hwilcka
med kränckt samwete och darrande hjerta, i wincklar och hemliga wrår, deras et¬
ter och gift utkasta.
Den Högsta wälsigne riksens höglofl. ständers anläggningar, uppå en riksdag,
som med skjäl kan heta, en af de drygaste nu under samfälte tjugusiu åhrs
tidelopp hållne äro, emedan uppå des beslut, rikets ewärdeliga wäl eller we
hänger.
Okränckt willig tro emot öfwerheten och obrotslig otwungen lydna emot la¬
gen wore det ouplösliga band, som wårt samhälle fäste.
Swensk art alstre folck af ren swensk böijelse!
Dygden ware allmän sak, och blifwe allmänt hägnad!
Odygden ware utan förswar, des täcke bortryckt och des födlingar utan sky
utrotade!
Afwund och förföljelse warde till sina rätta hemwister nedsänkte, af enighet
och förtroende, som deras åwärckade ställen åter intaga!
Ordning och stillhet öka de allmänna rådslagens anseende!
Tro, tysthet och redligt samhälligt utförande, gifwe de tystare rikets wärf
grund, mognad och nytta!
Mistroende och förwettenhet kullkasta aldrig, hwad rättwisa och grundat
statsinteresse stadgat!
Hwar åtnöije sig med sin lott, och ingen bygge sin upkomst och glädje på an¬
dras fall!
Inbyggarnes ro och lugn, samt landets fredliga tillstånd och oumgängeliga
säkerhet, ware under wänskap med andre magter ett gemensamt syfte!
Och ehuru enhwar eljest sin bahn löpa må, så råka dock alla tillsammans, enär
fäderneslandet sammanfattad hjelp tarfwar, så åt ingen af oss, des, gifwe Gud!
aldrig förkränckte heder öfwerlefwa måtte!
428
1747 den 31 mars
Werlden röne således att ett tygellöst sielfswåld ej är en, den ädla friheten
widhängande fara! och de länder och folck, hwilcka såsom wi, de liufwa frukter
nyttja, nya städse uti oss wärdt aktade deltagare, och ett upbyggeligit efterdöme!
Sådane äro de säkraste hielpredor till wår upkomst, och otwifwelaktiga be¬
stånd, hwilcka wid mitt allmänna afskjedstagande ifrån rikets ministere, riksens
höglofl. ständer jag samwetsenligit wälment föreslår; och mig derjemte uti rik¬
sens höglofl. ständers framhärdande benägenhet och förtroende wördsammast
innesluter.
Hwarpå h:r baron och landtmarskalcken upsteg och swarade på följande sätt:1
Riksens ständer hafwa med bekymmer anhört, det beslut Eders Excellence
fattadt, åt wilja aflägga efter en så lång tid, till Hans Maij:ts nådige wälbehag,
riksens ständers fägnad och landsens bästa hafde förwaltning uti ministéren,
hwilcken Eders Excellence, så wid des ambassader och beskickningar till åtskil-
lige de ansenligaste hof i Europa som des cancellierådsembete här wid cancelli-
et, till förmering af riksens ständers förtroende, fullkommeliga nöije och rikets
nytta förrättadt och förestådt.
Riksens ständer äro försäkrade, åt de ej på något sätt hafwa del uti de ordsa¬
ker, som dertill föranlåta Eders Excellence; saknaden af Eders Excellences nite-
fulla och wälmente gjöromål, skulle då bli dem så mycket kjänbarare.
Men som Eders Excellence städse wist, så mycken ifwer och kjärlek för det
allmänna bästa, så tro och och riksens ständer, åt wälmening, Eders Excellences
bepröfwade erfarenhet och egne omständigheter, efwen wid detta, dem obe-
hageliga tillfället, äro mäst rådande.
Hwilcket dock wore det endaste skjäl, som skulle kunna förmå riksens
ständer, åt till Eders Excellences afsågning och skiljande från ministéren och
cancelliet samtycka, om hwilcket riksens ständer widare hos sig lära öfwerläg-
ga, då de ock i händelse af bifall, de på intet annat sätt skulle finna deras
betänckligheter i detta fall förminskade än genom Eders Excellences försäkran,
åt ännu och framdeles wilja förblifwa i rådet.
Hwad Eders Excellence begjärt, åt af secrete utskottet, secrete och mindre se-
crete deputationer måtte upgifwas, skall med första bli wärckstält, då riksens
ständer ytterligare få tillfälle åt försäkra Eders Excellence om deras erkjänsam-
het, beständiga wänskap, tillgifwenhet och förtroende, som de ej allenast för
Eders Excellences förtjenster, utan och för rikets derunder beroende förmån,
Eders Excellence äro skyldige.
1 Årstrycket: Landt-marskalkens, högwälborne baron Matthias Alexander von Ungern Stern-
bergs swar, til herr riks-rädet cantzli-rådet, öfwerste-marskalken och academite-cantzleren,
högwälborne grefve Carl Gustav Tessin, tå samtetige riksens högloflige ständer in pleno
plenorum på riddarehus salen woro församlade, den 31 mars 1747.
1747 den 1 april
429
Häruppå wände sig h:r baron och landtmarskalcken ifrån Hans Excellence
och till riksens ständer, samt proponerade, om icke Hans Excellences begäran, åt
secrete utskottet och secrete deputationen må updragas, åt efter behörig under¬
sökning, lemna deras yttrande, öfwer Hans Excellences förhållande, bifalles,
hwartill swarades ja öfwer alt.
Hwar efter Hans Excellence afträdde och beledsagades ut, på samma sätt, som
han blef emottagen.
Och som kl:n war öfwer ett, så skildes jemwäl riksens ständer åt.
Onsdagen d. 1 Aprill 1747
S. d. Expedierades ståndets fattade slut, angående secreteraren Lindenstedts be¬
fordran till det ledige cammarrådsembetet wid ammiralitetscollegium i Carlscro-
na.
Derefter uplästes ett af handelsman Jonas B e t u 1 i n till ståndet ingifwit me¬
morial1, n:o 118, tom 1, af d. 31 Martii sidst!., ang:de en drägeligare förpass-
ningsmethod på gods och krahmwaror, städeme och marcknademe emellan,
hwilcket remitterades till riksens ständers secrete handels och manufacturdepu-
tation, som påskrefs.
I lika måtto uplästes riksens ständers cammar, oeconomie och commercede-
putations betänckjande1 2, n:o 17, tom 3, af d. 17 Febr. sidstl., ang:de ett friwilligt
sammanskott till fullbordan af Wexiö afbrända domkyrckjas upbyggande, å ett
öre s:mt för hwarje matlag öfwer hela riket, torpare undantagne, hwilcket präste¬
ståndet genom protocollsutdrag3 af d. 17 Martii sidstl. således bifallit, åt det ut¬
satte sammanskottet, å 1 öre s:mt, erlägges allenast af alla stånds personer, bor¬
gare och hemmansbrukare, hwartill ståndet jemwäl fant godt, åt gifwa sitt sam¬
tycke, dock så åt de församlingar härifrån undantagas, hwars kyrckjor stå under
byggnad och ansenlig reparation, eller igenom serskilte resolutioner äro ifrån
slike sammanskotter befriade.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 118.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 17.
3 Prästeståndets arkiv, R 895, Brev, memorial och koncept, nr 49.
430
1747 den 1 april
Sammaledes uplästes wälbermte deputations betänckjande1, n:o 18, tom 3, af
d. 17 Febr. sidstl., ang:de en allmän collect öfwer hela riket till förbättring af
Jönkiöpings stads bofällige kyrckja, hwaröfwer prästeståndet d. 17 Martii sidstl.
resolverat,1 2 åt ehuruwäl det för sin del samtycker till ber:de collects insamlande
öfwer hela riket, böra likwäl the kyrckjor derifrån undantagas, som sielfwe stå
under någon anseenlig byggnad och reparation, hwilcket borgareståndet biföll,
dock så, åt de församlingar jemwäl måge härifrån undantagas, som igenom ser-
skilte resolutioner äro ifrån slika sammanskotter frikallade.
Sedan uplästes riksens ständers deputations betänckjande,3 n:o 2, om 6, öfwer
de finska ärenderne af d. 20 Febr. sidstl., ang:de den österbotniske projecterade
skattläggningsmethodens öfwerseende och fastställande, hwilcket ridderskapet
och adelen d. 17 Martii sidstl. bifallit och prästeståndet d. 31 d:o, dock åt indel-
ningswärcket på intet sätt rubbas. Ståndet tog detta i öfwerwägande och fant
godt, åt härutinnan förena sig med ridderskapet och adelens utlåtande.
S. d. Deputerades h:r rådman Faggot, h:r borgmäst:n Borg, h:r Grahn, h:r borg¬
mästaren Lange, h:r cämnären Brome, h:r borgmästaren Forstén, h:r rådman
Knape, förr borgmästame Uggla, Westerberg, Boberg och Hagert, samt för råd¬
man Berg till de öfrige resp:e stånden, med borgareståndets extractum protocolli
af d. -4 Martii sidstl. ang:de för assessor Plomgrens befordran till commercieråds
caractére med säte och stämma i collegio.
S. d. Anhölt riksdagsfullmägtigen för Sahla stad, borgmästaren herr Eric
Uggla, åt ståndet i anseende till de af honom andragne bewekande om-
ständighter wille dertill förhjelpa, åt bermte stad, som genom en åhr 1736 upkom-
men olyckelig wådeld till största delen blifwit i aska lagd, kunde, till understöd i
de då efwen afbrände publique husens återuprättande, förunnas stamböcker öfwer
hela riket.
Och aldenstund ståndet af de uptedde bewisen inhämtade, åt så wäl de fleste
inwånarnes i ber:de stad, både lösa och fasta egendom, som de publique husen
bestående af kyrckja, rådstufwu, probste- och capellansgårdarne, af hwilcka råd-
stufwan och probstegårdarrne nyss för branden med mycken kostnad, warit up-
bygde, genom den å förenämde åhr timade häftige wådelden blifwit afbrände,
hwarefter denne olyckelige ort, nu på ellofte åhret, ingen annan hielp åtniutit, än
de collecte och stamboksmedel, som i stöd af Hans Kongl. Maijrts nådige reso¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 18.
2 Prästeståndets arkiv, R 895, Brev, memorial och koncept, nr 48.
3 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 2.
4 Datum saknas i såväl konc. som renskr.
1747 den 1 april
431
lution till kyrckjans förbättring och i stånd sättjande, kunnat inflyta, och dock
icke på långt när till det enda behofwet skolat förslå: Thet jemwäl är ståndet
bekant, åt de om ett nytt projecterat byggningssätt upkomne twistigheter i ber:de
stad, des inbyggare en anseenlig kostnad förordsakat, så åt man ej kan förmoda,
det de uti deras utblåttade tillstånd kunna förmå tillräckelige medel af sig
sielfwe till de publique husens uprättande, åt åstadkomma, hälst upbyggandet af
deras egne hus och gårdar, lärer ändå falla dem nog drygt och kostsamt. Förden¬
skull och emedan det der i orten belägne silfwerwärcket, ej kan tilbörligen skjö-
tas och drifwas, om samma stads borgerskap och inwånare, hwilcka alla meren¬
dels äro bergsmän, icke i möijeligaste måtton hjelpas och understödjas; och det
för riket i gemen skulle wara långt kjänbarare, åt lida någon minskning i de af
samma ädla wärck flytande åhrliga inkomster, än åt hwar och en, the fattige un¬
dantagande, efter råd och ämne, samt af fri wilja genom stamböcker så i städerne
som på landet, bidraga något till så nödwändiga hus och gårdars byggnad. Ty
kunde ståndet i ömsint behjertande af alt sådant, icke undandraga sig, åt bifalla
ofwan:de riksdagsfullmägtiges ansökning och den samma till gunstbenägen
willfarighet hos de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst- och wänligen anmäla.
Ståndets deputerade kommo tillbaka och berättade, åt de öfrige stånden wäl
uptagit ståndets proposition, ang:de hrr assessor Plomgrens befordran.
Sedan föredrogs å nyo riksens ständers secrete deputations betänckande,1 vide
n:o 16, tom 3, af d. 16 Febr. sidstl., öfwer lagmannens h:r Christian Königs
gjorde ansökning, item n:o 40, tom 9, om afskjed, med des lagmanslöhns behål¬
lande i sin lifstid, och åt i sitt ställe få nämna cammarherren och häradshöf-
dingen baron Johan Funck, samt successive efter honom, auditeuren Johan
Waldius, eller vice häradshöfdingen Claes Jacob von Wallwik.
Hwarwid ståndet lät sig jemwäl föreläsa de wid sielfwa betänckandet fogade,
och af åtskillige deputationens ledamöter underskrefne serskilte meningar, samt
eljest inkomne och detta mål berörande påminnelser. Borgareståndet tog alt det¬
ta i behörigt öfwerwägande och fant i anseende till de af deputationen anförde
skjäl och omständigheter för sin del godt, förbende betänckjande till alla delar åt
bifalla, så åt h:r lagman König nu hos Hans Maij:t i underdånighet anmälas till
nådigt afskjed, med des lagmanslöhns behållande i sin lifstid; cammarherren och
häradshöfdingen baron Johan Funck till lagman i stället, vice häradshöfdingen
Claes Jacob von Wallwik till ordinarie häradshöfdinge och notarien wid kongl.
generalkrigsrätten Carl Gustaf Tollstedt, till caractére, heder och rang med se-
creterare i k. collegierne, dock alt utom statens widare gravation. Och alden-
Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 16. Jfr. sid. 399, not 5
432
1747 den 1 april
stund secreteraren wid wälbem:te generalkrigsrätt Samuel Enander under en
widrig och trög lycka tjent wid ber:de wärck, med all flit och trohet, samt till
sine förmäns goda nöije, uti samfälte 23 åhrs tid, som riksens ständers egne un¬
derdånige föreskrifter af d. 13 Decembr. 1734 och 26 Febr. 1739 för honom
nogsamt bewittna; ty finner borgareståndet jemwäl billigt, det må ber:de
Enander, som hittills haft touren och företräde för notarien Tollstedt, hugnas
med namn och heder af assessor lika med assessorerne i kongl. collegierne,
hwilcket alt med de öfrige resp:e stånden hörsamt, tjenst- och wänligen commu-
niceras.
S. d. Uplästes rådmannens och riksdagsmannens ifrån Nortelge Jonas Billborgs
memorial1, vide n:o 44, tom 9, af d. -2 sidst!., hwaruti han andrager, huruledes han
åhren 1743 och 1744 då det ryska keyserliga Rostowska regementet uti 7 månader
stod där i staden och deromkring i qwarter, månde uppå wederbörandes anstalt
och tillstyrckjande, åtaga sig, åt emot försäkrad nöijaktig och promt betalning af
kongl. utredningscommissionen, fournera bermte regementes lazarett, som i
sielfwa staden war inrättadt, och bestod af 50 å 60 man, med alt hwad till des un¬
derhåll och förfriskning behöfdes; och ehuruwäl ber:de rådman uppå denne lefwe-
rants icke allenast skall tagit af öfwersten för regementet fur Christian von Salza,
månatelige quittencer och bewis, utan och formerat deröfwer behörig räkning,
som af magistraten i orten i anseende till priset på wahrome verificerad, och seder¬
mera af militiasafräkningscontoiret i kongl. cammarcollegio reviderad och fast-
stäld blifwit, till en summa af ett tusende nijohundrade fem dahkr s:mt, hwilcken
räkning han i kongl. utredningscommissionen skall låtit presentera; så skall han
dock till denne stund ej kommit till någon betalning för denne sin rättmätiga
fordran; anhållandes fördenskull om ståndets föreskrift till kongl. utredningscom¬
missionen, åt härutinnan med första blifwa hulpen. Nu emedan denne rådman
Billborgs fordran synes i anseende till tid och tillfälle wara af en granlaga be¬
skaffenhet och på wist sätt privilegerad i stöd af utsökningsb. 8. cap. 11. §; ty fant
ståndet skjäligit, åt denna hans angelägenhet genom behörig föreskrift hos kongl.
utredningscommissionen i bästa måtto anmäla och understödja, på det han igenom
tidsens utdrägt till sin wälfärd icke må alt för mycket komma åt lida, som registra-
turet närmare utwisar.
' Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 44,
2 Datum saknas i såväl konc. som renskr.
1747 den 1 april
433
S. d. Ankom bondeståndets extract. protocolli1, n:o 17, af detta dato, af innehåll, åt
bondeståndet förblifwer wid sitt förra under d. 6 Martii sidstl. faststälte slut,
angående forum för den af capitain Scheckta emot Hedman angifne sak.
Widare uplästes camererarens Abr. Cederholm von Schmalensees memorial
och ansökning1 2, n:o 119, tom 1, af d. 12 Decembr. 1746 åt för des långliga och
trogna tjenster ifrån åhr 1700 fa afstå sin i 25 åhrs tid, innehafde camererare-
beställnings wid militiaecontoiret i kongl. krigscollegio till cammarförwandten
derstedes Petter Windrufwa, med förbehåll af hela löhnens åtniutande i sin lifs¬
tid, samt Kongl. Maij:ts nådige afskjed med assessors heder och rang; hafwan-
des bondeståndet medelst påskrift af d. 30 Martii sidstl. lemnat sitt samtycke till
bem:te accord, som af ståndet jemwäl bifölls.
Secreteraren Ekerman förfrågade sig, om ståndets förr ledamöter, som de
åstunda, få taga afskrifter af Hans Excellences för riksrådet grefwe Tessins i går
på riddarehuset in pleno plenorum till riksens ständer hållne tal.
H:r rådman K i erm an hölt före, åt det innehåller en och annan om¬
ständighet, som icke bör gjöras allmän.
Men för justitiarien Ekman förmente, åt derwid woro ingen fara, utan
kunde hela talet tryckas. Hwilcket förr rådmän Kyronius och A m e I b e r g
biföllo, doch som för Nettelbladt, samt förr borgmästarne S c h u 11 é n och
Jernstedt och rådman Wretmarck, förklarade sig wara af samma me¬
ning som för rådman Kierman, och tyckte åt dermed kunde hafwas anstånd, till
des man får höra, huruwida de öfrige stånden för godt finna, åt bem:te tal skall
allmän gjöras genom trycket, så blef sådant af ståndet bifallit.
Sedan uplästes å nyo riksens ständers secrete handels- och manufacturdeputa-
tions betänckande3 af d. 17 Febr. sidstl. angrde inrikes tobaksplanteringars
utwidgande och förökande, samt förminskande af utrikes tobaksblader, tillika
med ståndets d. 16 Martii sidstl. förordnade deputerades derwid ingifne påmin¬
nelser.
Hwarefter för borgmästaren C e r v i n utlät sig, åt de utrikes tobaksbladerne
borde ej till införsell förbiudas, innan inrikes plantationen kommit till stånd, åt
den kan fournera alla spinnerierne med blader, ty eljest gå de under.
H:r justitiarien Ekman: Om ingen begynnelse gjöres, med förminskande af
utrikes tobaksblader så kunna inrikes planteringarne aldrig komma till stadga;
jag will hellre se, åt spinnerierne gå öfwerända, och åt gemene man röker ospun-
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 17.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 119.
3 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 5. Jfr. sid.
378, not 1.
434
1747 den 1 april
nen tobak, som är inrikes planterad och wäxt, än, åt inrikes plantationen för
spinneriernes skull, skall widare hindras och tryckas.
1 §. Af deputerades tanckar uplästes å nyo, och serdeles följande mening:
Dock kunna de deputerade ej undgå, åt i anledning af några härwid gjorde
påminnelser hemställa, om icke de blader, som inkomma till spinneriernes egit
behof, uti städerne wid ryska gräntsen i Finland, måge för denne tillökte afgift
undantagas, i anseende dertill, åt tobaksplanteringen för den ortens kalla climat
icke kan med nytta och fördel fortsättjas, jemwäl och åt ber:de spinnerier måge
wara i stånd, åt hålla pris med den holländska tobak, som städerne å ryska sidan
till landtmannen försäljer, och lätteligen kan öfwer gräntsen inpractiseras till
spinneriernes skada och undergång.
Hwarwid h:r T r a p p , förr rådman Blom och Bergström påminte, åt
om städerne Degerby, Borgo och Hellsingfors blifwa för den tillökte consum-
tionsaccisen och manufacturfonden förskonte, så påstå de af enahanda skjäl
samma förmohn för sina städer, Åbo, Gl. och Nya Carleby etc.
H:r borgmästaren Forstén: Om städerne på ryska gräntsen ej wilfaras
häruti, så nödgas de till åt balancera de handlande i Friedrichshamn, Nyslott och
Willmanstrand, begära tillstånd åt få införskrifwa utrikes spunnen tobak, efwen
som Degerby redan niutit.
H:r rådman Blom sade, åt under den pretext och frihet Degerby fadt, åt inför¬
skrifwa utrikes rulltobak, skjer mycket misbruk, som ruinerar de öfrige
städernes handel i Finland.
H:r assessor Plomgren tillstyrckte, åt denne meningen af deputerades påmin¬
nelser, kunde gå ut och lemnas till secrete handels och manufacturdeputationens
serskilta föreställning, som den är sinnad åt gjöra, ang:de tobakshandelen på rys¬
ka gräntsen, hwilcket ståndet biföll, som in margine antecknades.
Wid 2 § tillädes de orden, såsom städerne i Finland, Öster och Westerbotn,
samt Westernorrlanden.
3 § och de deruti gjorde undantag, sub n:ris 1, 2, 3,4, 5, 6, ang:de ridderskapet
och adelens jord wid städerne; theras egen frälssejord, samt frikjöpte arf och egit
eller skattejord, jemte embetsjord, tillika med trä-, humle-, krydde- och
kåhlgårdar, biföllos enhälleligen. Men den sub n:o 5 upförde kyrckjors och hos¬
pitalers jord, hölt en stor del af ståndet före, tillika med all sådan åker och
marek, wid städerne, som utom den hwarje tomt af ålder tillslagne donations-
åker, reparteras och nyttjas af borgerskapet och under städernes inbyggare emot
wiss afrad till cronan, kunna egenteligen begripas under manufacturdeputatio¬
nens betänekjande och anslås till tobaksplantager på de af deputationen
föreskrefne wilkohr, till hwileken ända, den af deputerade föreslagne undersök¬
1747 den 1 april
435
ningen, om åkrens natur och beskaffenhet, wid hwarje stad efwen synes nödig i
anledning af kongl. brefwet1 d. 25 Sept. 1745.
H:r secreteraren Urlander: På sådant sätt och genom slika undantag
winnes ej ändamålet.
H:r justitiarien Ekman: Ehuru nödige jag finner, åt tobaksplanteringarne
äro, så bör dock hwar och en conserveras wid sin wälfångne egendom, och jag
håller före, åt när tobaksplanteringen kommer i bruk, lärer intet twång behöfwas,
utan de fleste städer för nyttan skull snarare plantera för mycket än för litet.
H:r borgmästaren Boberg biföll h:r justitiarien Ekman, och åt ingen sådan
donationsåker må ställas under twång af tobaksplantering, som är gifwen
städerne rill ewärdeligit nyttjande, utan afrad till cronan, hwarmed förr borgmäs-
tarne Schultén,Kyllenius och för cjämnären B r o m e instämde.
S. d. Uplästes prästeståndets extractum protocolli1 2, n:o 11, af d. 31 Martii sidstl. åt
cometten och tygwaktarens i Tavastehus J. C. Kreitlows beswär3 öfwer prejudice,
som af laga förfall för sent inkommit till urskillningsdeputationen och derföre ej
emottagne blifwit, lika fult måtte då remitteras till riksens ständers secrete deputa¬
tion, hwilcket ståndet för de derwid andragne skjäl och omständigheter, fant godt
åt bifalla.
S. d. Uplästes å nyo slutet af förr deputerades berättelse och betänckande om stån¬
dets cancellie och tillståndet af des cassa för innewarande riksdag, dat. d. 2 Martii
sidstl. ut in actis. Och aldenstund hrr borgmästaren Pihl för des angelägenheter
fådt ståndets lof, åt på någon tid resa hem till Hellsingborg och en och annan af
riksdagsmännen, för de öfrige städerne, som wid sidsta riksdag af ståndet blifwit
sakfälte till witesböter, för det de då icke insändt några fullmägtige här wid riks¬
dagen, nu icke heller woro tillstädes, ty fant ståndet godt, åt lemna den saken tills
widare in statu quo. Men på det cancelliets gamla skulder ifrån förra riksdagar, nu
utan tidsens längre utdrägt betalas, och förråd jemwäl insamlas till nödige utgifter
på denne riksdag, så bewiljade ståndet uppå för t a 1 e m a n s proposition enhäl-
leligen, åt likmätigt cancelliets första inrättning af åhr 1723 och Hans Kongl. Ma-
ij:ts nådigste confirmation af d. 8 Aprill åhr 1728, för åhren 1745, 1746 och 1747
innan riksdagens slut hwar för sin stad erlägga twå procent åhrl. i proportion af
städernes wid 1743 åhrs riksdag åtagne contingent till Kongl. Maij:t och cronan,
dock föreningen med Stockholms stad af samma åhr aldeles oförkränckt, som
1 Tryckt i Jusleen, sid. 154-156.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 11.
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 11
436
1747 den 4 april
förmår, åt ber:de stad skall allenast betala hälften eller en procent af sitt contingent
och des utom hålla ståndet fritt med wanlige riksdagsrum, samt nödig wed, ljus
och skrifmaterialier; kommandes i följe häraf behörige räkningar, för hwarje stad,
af secreteraren åt utfärdas, samt med medlens incasserande, quitterande och för-
warande efter wanligheten åt förfaras.
Sidst uplästes bondeståndets extract. protocolli1, n:o 118, af d. 17 Martii sid-
stl., åt riksdagen må till den 15 i denne månad slutas, hwilcket ståndet ansåg för
omöijeligit, så wida secrete utskottet och deputationerne, nu som mäst äro med
riksens wårdande ährender sysslosatte.
Den 4 Aprill 1747
S. d. Berättade h:rjustitieborgmästaren och taleman,at han
tillika med hrr borgmästaren Borg å ståndets wägnar upwaktat Hans Kongl. Maijrt
och i underdånighet notificerat frami, borgmästarens och riksdagsfullmäktigens
Carl Thunbergs dödsfall, hwilcket Hans Maijrt i nåder beklagat.
Sedan föredrogs å nyo ridderskapet och adelens extract. protocolli1 2 af d. 7 Fe¬
br. sidstl, som berrde dag i ståndets protocoll blifwit intagit, angrde danne-
mannens och riksdagsfullmägtigens ifrån Elfsborgs lähn, Olof Assarssons hos
de öfrige respre stånden ingifne beswär, öfwer det ärbara bondeståndet, för det
ha utur sidstber.de stånd blifwit utesluten; men som prästeståndet så wäl genom
utdrag af protocollet af d. 5 Decembrr nästl. åhr, som genom påskrift af detta da¬
to, förklarat sig dermed icke wilja befatta, så fant ståndet godt, åt till widare split
och oenighets förekommande i bondeståndet, sig härutinnan med prästeståndet
förena, och deputera hrr assessor Plomgren, hrr Sandberg, hrrr rådmännen Blom,
Billborg och Bergström, samt hrr Forsman till bondeståndet, som fingo i
commission, åt näst ståndets wänliga hälsning
1 ro öfwerlefwerera såwäl Olof Assarssons, som bondens och riksdagfull-
mägtigens Nils Mattsons hos detta ståndet ingifne beswärsskrift, med sådan
påskrift, åt ståndet will sig dermed icke befatta, och
2:o åt hos bondeståndet recommendera hrrr borgmästarnes sökte rang till
benägit bifall, hwilcka afträdde och efter någon stund kommo tilbaka, samt
berättade, åt bondeståndet med fägnad och tacksäijelse uptagit, det ståndet icke
welat blanda sig uti Assarssons och Nils Mattsons klagomål, såsom rörande de¬
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 18.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Ridderskapets och adelns extraktprotokoll, nr 8. Jfr. sid. 307,
not 2.
1747 den 4 april
437
ras enskylta oeconomie, fri- och rättigheter: Hafwandes bondeståndet uppå h:r
assessor Plomgrens föreställning, åt deras egna barn, som gjöra sig skickelige
till magistratspersoners kall och embeten, igenom den för herrar borgmästarne
nu sökta rangen efwen kunna winna förmon i framtiden, änteligen gifwit dertill
sitt bifall och det samma å ståndets extractprotocolli af d. 26 Nov. nästl. åhr, be¬
hörigen påskrifwit.
Derefter justerades ståndets extract. protocolli, till de öfrige resp:e stånden af
d. 1 hujus ang:de ståndets bifall, till det af h:r lagman König, cammarherren och
häradshöfdingen baron Funck, samt vice häradshöfdingen von Wallwik sluten
accord, om lagmansbeställningen i Westmanland och Kopparbergs lähn, tillika
med successionen hwar efter annan, jemte de för notarien Tollstedt och secrete-
raren Enander bewiljade caracterer.
Härwid ankom prästeståndets extractum protocolli1, n:o 12, af d. 31 Martii
sidstl. i samma ärende, som uplästes, af innehåll, åt prästeståndet wäl hade sam¬
tyckt, till h:r lagman Königs, baron Funcks och von Wallwiks ansökning.
Men som auditeuren Waldius härigenom tyckes lida, hwilcken tillförene i nå¬
gra åhr suttit i wärckelig tjenst, hwaruppå han ej allenast innehafwer kongl. full-
magt, utan och, så derwid, som andra angelägna commissioner och förrättning¬
ar, hwarwid han uppå Kongl. Maijits nådige förordnande, warit actor officiosus,
wist mycken flit och skickelighet till dommareembetet, samt wid innewarande
riksdag till justitiasdeputationens goda nöije dersammastädes ibland andra fört
protocollet. Altså anser prästeståndet för skjäligit, åt när von Wallwik härutin¬
nan winner des önskan, Waldius till någon sin hugnad deremot, åtminstone må
blifwa understödd med riksens ständers underdånige föreskrift till Hans Kongl,
Maij:t, åt nu tillika bekomma häradshöfdinge caractér, samt på lika sätt, när till¬
fälle kan gifwas fa ingå accord med någon annan häradshöfdinge, och theruppå
erhålla Kongl. Maijrts nådige stadfästelse.
Ståndet tog detta i öfwerwägande och fant godt, åt i anseende till desse af
prästeståndet anförde skiäl och omständigheter gifwa till deras utlåtande
angående auditeuren Waldii befordran, sitt bifall och samtycke, som behörigen
påskrefs.
Derefter uplästes riksens ständers cammar oeconomie och commercie deputa¬
tion betänckande,2 n:o 19, tom 5, af d. 12 Januarii sidstl., ang:de prästerskapets
opbörd af allmogen på Gottland, tillika med 2:ne dannemänners och riksdags-
fullmägtiges ifrån allmogen i ber:de ort Johan Rodarfwes och Pehr Banders,
samt superintendentens h:r magister Martin Kameckers och kyrckioherdens h:r
' Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 12.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 19.
438
1747 den 4 april
Anders Cedréens såsom riksdagsfullmägtiges för prästerskapet på Gottland der-
wid å ömse sidor ingifne påminnelser,1 under d. 24 och 31 Jan. sidstl. Hwar-
öfwer prästeståndet genom utdrag af protocollet1 2 under d. 6 Martii sidstl. sig ut¬
låtit, åt alldenstund den åhr 1648 uprättade och alt sedan med så många kongl.
resolutioner confirmerade conventionsstadgan om prästerättigheterna på Gott¬
land, är af den ömma beskaffenhet, åt han icke kan rubbas, utan åt efwen röra
prästerskapets privilegier3 af åhr 1723 tillika om intet gjöra, alla framfarne glor-
wyrdige konungars in till och med wår nu regerande allernådigste konungs
kraftigast gifne försäkringar på Gottlands prästerskaps urgamla och wälfångne
rättigheters oafkårtade åtniutande, utan mehn, hinder och intrång i någor måtto.
Ty kan prästeståndet icke bifalla ofwanber:de cammar och oeconomie deputa-
tionens betänckande, utan håller före, åt 1648 åhrs conventionsstadga måste hä¬
danefter blifwa, som hon så snart i 100:de åhr har warit, det rättesnöre, hwarefter
prästerättigheterne på Gottland, enligit så gammalt bruk, böra gifwas och tagas,
jemwäl af det skjäl, att Gottlandske allmogens fullmägtige hafwa sielfwe anhål¬
lit derom, åt oftabende conventionsstadga måtte efterlefwas, som Kongl. Maij:ts
resokn4 på prästerskapets enskylte beswär af d. 13 Julii 1731, 1 § utwisar. Kun¬
nandes Kongl. Maij:ts befallningshafwande hålla hand deröfwer, åt ingen,
hwarcken präst eller åhörare, emot den samma skjer förnär; till hwilcken ända
meromrörde stadga, må i kraft af ofwamde 1731 åhrs resokn nu af trycket utgå,
och jemwäl wid alla kyrckjor på Gottland till behörig efterlefnad förwaras.
Ståndet tog alt detta i noga öfwerwägande och fant skjäligit åt till alla delar
bifalla det högw. prästeståndets utlåtande härutinnan, som behörigen påskrefs.
Efter behörig anmälan feck öfwerintendenten lur grefwe Henning Gyllen¬
borg företräde och öfwerlefwererade ett utdrag af protocollet,5 n:o 17, tom 2,
hållit i kongl. rådcammaren d. 31 Martii sidstl., som uplästes af innehåll, det
Hans Kongl. Maij:t sig i nåder förklarat, åt wilja ihugkomma wälbenute öfwer-
intendent med hofcancellers fullmagt och heder, i anseende så wäl till des
berömlige egenskaper och andra goda förtjenster, som och åt han, wid det tillfal¬
let hofcancellersembetet nyligen är wordet åter besatt, har af rådet dertill blifwit
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, Bilagor till nr
19.
2 Expeditionsdeputationens arkiv, R 2952, Ståndens extraktprotokoll, sid. 320-321 och 322-
323, Prästeståndets extraktprotokoll.
3 Årstrycket: Kongl. Maj.ts nådige resolution och förklaring uppå the allmänne beswär, som
thes trogne undersåtare af riksens prästerskap wid thenne riksdagen i underdånighet andrag-
it, den 14 september 1731. Tryckt i Modée 2, sid. 915-918.
4 Årstrycket: Kongl. Maj. ts nådige resolution och förklaring uppå the allmänne beswär, som
thes trogne undersåtare af riksens prästerskap wid thenne riksdagen i underdånighet andrag-
it, den 14 september 1731. Tryckt i Modée 2, sid. 915-918.
5 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 17.
1747 den 4 april
439
i underdånighet enhälleligen nämd och föreslagen, recommenderandes h:r gre-
fwen sig för den skull i ståndets gunstiga åtancka; och som hans förnämsta upsåt
härwid skall wara, åt efter yttersta förstånd och krafter tjena sitt k. fädernesland,
med det pund wår Herre honom förlänt, så önskade han, åt tillika med sielfwa
caractéren, få säte och stämma i kongl. cancellie collegio.
H:r j ustitieborgmästaren och taleman bad h:r grefwen och
öfwerintendenten taga litet afträde, twiflandes h:r taleman icke, åt ju ståndet lä¬
rer taga h:r grefwens begjäran i ömsint öfwerwägande, hwilcket skedde och
hwarefter ståndet i underdånighet biföll Kongl. Maijrts i nåder förklarade wälbe-
hag, med den tilläggning, åt hrr grefwen och öfwerintendenten må få säte och
stämma i Kongl. Maijrts och riksens cancellie collegio, hwarpå hrr grefwen åter
inkallades och härom kundgjordes, som aflade derföre sin wördsamma tack-
säjelse.
S. d. Uplästes häradshöfdingens i Elfsborgs län Lars Lundbergs memorial och an¬
sökning, 1 nro 120, tom 1, åt för sine långlige och trogne tjenster skull, fa cedera sin
beställning till krigscommissarien och v. häradshöfdingen Johan Friedrich Bruce,
som Hans Kongl. Maijrt en gång tillförene utnämt till häradshöfdinge i Finland
och sedermera för emellankommande hinder i nåder försäkrat om befordran wid
första förfallande öpning, hwilcket ståndet fant godt åt bifalla.
Derefter kom åter på discours om tobaksplanteringen, som sidsta plenidag
förehades, då h:r borgmästaren Boberg förklarade sig wara emot alt twång
härutinnan och hålla före, åt ståndet bör igenom en deputation till de öfrige
resp:e stånden i tid förwara städernes privilegier fri- och rättigheter.
H:r secret. Ur länder: Jag bifaller till alla delar secrete handels- och
manufacturdeputations betänckande, såsom enligit med syftemålet af städernes
privilegier, och om tillfället förnummes, lärer landtmannen taga det i akt, och
städerne fa ordsak åt ångra sig framdeles, åt de nu wedersakat det tilbod, som
kunnat lända till deras upkomst och förbättring af borgerskapets näring.
H:r borgmästaren Bonander: Enär den åker wid städerne tages undan,
som ståndets deputerade projecterat och ståndet faststält på sidsta plenidag, så
ser jag intet hinder, åt ju ändamålet af tobaksplanteringen kan winnas, utan
twång och inbrott i städernes privilegier.
H:r justitiarien Ekman: Jag tror åt saken på det sättet kan jämkas, åt den
som will arrendera embetsåker till plantage bör derom accordera med embets-
mannen sielf, såsom de bäst åsämjas.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 120.
440
1747 den 4 april
H:r ålderman Ström: Frågan blir, om arrendet skall slutas perpetuelt eller
på wissa åhr, det förra lärer ingen embetsman kunna gå in till prejudice för sina
efterträdare och med det senare lärer arrendeatoren icke wara belåten.
H:rr borgmästarne Finérus, S c h u 11 é n och K y 11 e n i u s , samt h:r råd¬
man B i 11 b o r g och hrr cämnären B r o m e förmente, åt winsten och intet
twång bör förmå den, som har lägenhet dertill åt plantera tobak.
Fl:r rådman A m e 1 b e r g : Litet twång skadar intet, ty på det sättet blefwo
humlegårdar i riket först inrättade och det geck braf.
Hrr borgmästaren Jernstedt: Publici nytta fordrar, åt tobak bör planteras
i riket; altså måste wi ej lägga för många swårighter i wägen, utan samtycka, åt
all cronojord wid städerne, som dertill är tjenlig och sidst aftaltes, må dertill an-
wändas.
Hrr borgmästaren Boberg: Det är wäl, åt embetsåker, med det mera är un¬
dantagit; men jag kan för min del icke heller samtycka, åt stadsens utmarck må
till tobaksplantage anwändas, ty den behöfwes för boskapen och miölcken skull,
som i en stad är oumgängelig.
Hrr rådman K i e r m a n : Jag gissar, åt inom några åhr blir ej ringa twist
emellan städerne och landtrmannen, om rättigheten åt fa plantera tobak, ty om
städerne nu wedersaka planteringen, och landtmannen fullföljer den samma, så
kan han också framdeles påstå spinnerirättigheter, samt draga den näringen ifrån
städerne.
Hrr borgmästaren C e r v i n r Lät oss efter Kongl. Maijrts nådige circulairbref
till alla landshöfdingar employera 2 kapprr1 af hwarje tunneland åker wid
städerne till tobaksplantering, oaktadt af hwad natur åkren är, allenast han till
plantage är tjenlig.
Men häremot påmintes, af åtskillige, åt det icke förslår, så wida större delen af
städerne förebära sig antingen icke hafwa tjenlig jord, eller gjödsla dertill.
Hrr borgmästaren S c h u 11 é n frågade, huru meningen är, om all donations-
jord skall anslås till tobaksplanteringen, om så är, så protesterar han deremot i
högsta måtto, ty Christianstad äger ingen annan jord.
Hrr cämnären B r o m e förklarade sig wara af samma mening emedan all den
jord, som hörer till staden Engelholm skattar åhrlrn 130 dir sant till Landscrona
kyrcka och hospital.
De deputerade swarade, åt deras mening warit, det sådan jord wid städerne
skulle allena wara underkastad tobaksplanteringarne, som betalar åhrl. jordskyld
Enl. konc., renskr.: kappor.
1747 den 6 april
441
eller afrad till cronan, men icke den, som på något sätt är privilegerad, eller är
anslagen till magistratens löhn eller stadsens tomter och allmänna behof.
H:r justitiarien Ekman beropade sig på det som sidsta plenidag faststältes
och förmente, åt enär det i akt tages, så lärer ingen hafwa skjälig orsak, åt klaga
öfwer twång.
H:r borgmästaren Boberg: De andra stånden kunna icke heller disponera
öfwer städernes jord, emot deras privilegier, så kjärt dem är, att conservera sina
egna.
H:r assessor Plomgren: Jag tror, åt konungen, kan med råds råde pålägga
städerne, åt bruka den af cronan donerade jorden, som rikets nytta kräfwer.
H:r j ustit.borgmästaren och taleman proponerade om secre-
ta manufactur- och handelsdeputationens betänckjande ang:de denne saken far
bifall, med de exceptioner, som ståndet på sidsta plenidag derwid gjordt och den
tilläggningen åt den jord, som är indelt på tomterne i städerne, samt går igenom
kjöp och sahlu borgerskapet emellan, må jemwäl undantagas, hwartill swarades
både ja och nej, förklarande sig en del åt bifalla betänckjandet på detta sättet,
men åt jorderansakningen af landshöfdingarne samt de anbefalte 2:ne kappeland
tobaksplantage på tunnelandet må aldeles gås förbi.
Dock som ståndet icke kunde sig härom förena, så föreslog h:r rådman
K i e r m a n , åt några nye deputerade måtte härom sammanträda och tillse, huru
det ena med det andra må kunna jemkas, hwilcket bifölls, och utnämdes dertill
h:rr rådman Kyronius, h:r secreteraren Urlander, h:rr borgmästarne Bonander
och Boberg, samt h:r Forssman och cämnären Bromé.
Och som tiden war förliden, så skildes ståndet härmed åt.
Måndagen den 6 Aprill. 1747
S. d. Uplästes camererarens wid Stockholmska ammiralitetsescadren Petter
Malmströms memorial och ansökning1, n:o 121, tom 1, åt som Kongl. Maijrt uppå
riksens ständers föreställning wid 1739 åhrs riksdag, under d. 5 Junii samma åhr,
genom öppen fullmagt1 2 tillagt honom camererarecaractére och namn, men han
icke desto mindre, då han ändteligen wid slutet af åhr 1746 erhölt ett rum på
ammiralitetscollegii förslag till ammiralitetscamererarebeställningen i Carlscrona,
erfarit det bittra öde, åt Hans Kongl. Maij:t, i anseende till en i rådet upkomen
question igenom statssecreterarens i Januar. 1744 afgifne swar3 till presidenten i
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 121.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 121
442
1747 den 6 april
kongl. ammiralitetscollegio behagat i nåder förklara, det förbem:te hans erhållne
fullmagt och resokn ej annorlunda kunde anses, än som en caractére i följe hwaraf
han blef ifrån förslaget utesluten och en 2:ne åhrs yngre cammarförwandt wid
ammiralitetet i Carlscrona i stället upförd. Så anhåller bem:te camererare ödmiu-
keligen, åt riksens ständer, som en gång ansedt des wid kongl. ammiralitetet här i
staden innehafwande beställning och derwid hängande dryga och answariga syss¬
lor, åt wara till alla delar af enahanda beskaffenhet, med det en camererare-
beställning wid kongl. ammiralitetet och de öfrige kongl. collegierne åtföljer,
efwen täckes anse honom wärdig och förtjent till befordran, genom tour och
anciennitetens bewiljande framför den nuwarande ammiralitetscamereraren, samt
wärfs- och sjömilitiaecommissarierne i Carlscrona, hwilcka alla samma sysslor
skola tillträdt, sedan Malmström med mer bermte riksens ständers resokn och der¬
på följande kongl. fullmagt åhr 1739 blef benådad, hwilcket bondeståndet d. 31
Januarii sidstl. till alla delar bifallit, dock utan förfång af någon mera meriterad.
Ståndet tog alt detta i behörigt öfwerwägande och fant i anseende till de af
camereraren Malmström andragne skjäl och omständigheter godt åt sig härutin¬
nan med bondeståndet förena och deras utlåtande bifalla.
Sedan uplästes deputationens öfwer de finska ärenderne under d. 26 Febr.
sidstl. afgifne betänckjande1 n:o 3, ang:de lo och Kiemi sochnemäns uti Öster-
botn bibehållande wid ett perpetuelt arrende utaf cronones regale laxfiskerier i
bermte elfwar, emot erläggande af den ränta, hwarom på Kongl. Maij:ts och cro-
nans wägnar kongl. cammarcollegium med dem i åhr öfwerenskommit, hwilcket
ridderskapet och adelen d. 16 Martii sidstl. bifallit. Men bondeståndet genom
extractum protocolli2 af d. 30 Martii derpå följande med sådan förändring sam¬
tyckt, åt i stället för de orden i betänckandet, emot den ränta, hwarom på Kongl.
Maij:ts och cronones wägnar, kongl. cammarcollegium med dem i åhr
öfwerenskommit, kunde den mening införas: emot sådan ränta, i proportion af
stadgelagen, som det i förledit åhr, för Kiemi sochn, utfärdade contractet inne¬
håller, hwilcket senare prästeståndet i dag jemwäl bifallit; ty tog borgareståndet
det ena med det andra i behörigt öfwerwägande och fant rådeligast, åt bifalla
deputationens ofwanber:de betänckande, med wilckohr, åt contractet slutes med
Io och Kiemi sochnemän på 24 åhr, och åt ber:de allmoge wid contractets för¬
lopp har optionen till nytt contract, på de conditioner som då för cronan säkrast
kan betingas, hwilcket justerades och påskrefs sielfwa betänckandet. 3
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 121.
1 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 3.
2 Se Bondeståndets arkiv, R 1857, Protokoll, sid. 882. Tryckt i Bondeståndets protokoll 1746-
47, sid. 317.
1747 den 6 april
443
Widare uplästes riksens ständers secrete deputations betänckjande1, n:o 18,
tom 3, af d. 29 Januarii sidstl., åt lieutenanten wid Jönköpings lähns regemente
till fot Friedrich von Kothen, som på innewarande riksdag beswärat1 2 sig öfwer
den prejudice, honom blifwit tillfogad, genom lieutenanten Gyllenhammars och
capitainlieutnant Fabers samt regementsqwartermästare Hammarbergs be¬
fordringar, med mera, måtte wid förefallande compagnievacance i regementet,
äga tour och företräde för desse 3:ne nyssnämde officerare, samt imedlertid i
anledning af regeringsformens 42 § med capitainlieutnants fullmagt blifwa hug¬
nad, hwilcket ståndet til alla delar biföll.
Derefter uplästes förr deputerades öfwer riksdagsfullmagterne ingifne memo¬
rial3 af d. ~4 Febr. sidstl. ang:de vice borgmästarnes Humbles, Pippings och Sy-
vonii ytterligare inkomne ansökningar,5 n:o 122, tom 1, åt i ståndet blifwa in¬
tagne till säten och stämmor, för städerne Nystad, Wasa och Tavastehus, hwar-
till de deputerade för anförde skjäl och omständigheter icke kunnat styrckja.
Och som beride deputerade derjemte projecteras ett nytt reglement, ang:de dem
som hädanefter kunna utom borgerskapet och manufacturister till riksdagsfull-
mägtige för städerne wäljas af magistraternes medel; så begjärtes af åtskillige
ståndets förr ledamöter, åt bem:te betänckande måtte tillswidare ligga på bordet,
hwilcket bewiljades, tagandes för borgmästaren Pihl med ståndets minne, sam¬
ma document till sig på några dagar, åt derwid gjöra sina påminnelser.
S. d. Uplästes riksens ständers landt- och sjömilitiasoeconomiedeputations
betänckande6, n:o 5, tom 5, af d. 2 Martii sidstl. öfwer afl. handelsmans i Carlscro-
na Friedrich Granskougs enckas Christina Granskougs hos riksens ständer gjorde
ansökning,7 åt blifwa hugnad, med ett wärckeligit åtniutande af den henne tillagde
kongl. nåden, med hälften af alt bewisligit skadestånd, genom det åt de emellan
kongl. ammiralitetscollegium och des afl. man slutne contracter, om ett partie
spannemåls och proviantpersedlars lefwererande till flottan, blifwit uphäfne.
Hwilcket för G r a h n hos ståndet till benägit bifall recommenderade.
Herr assessor Plomgren frågade, om wahrorne woro gode och oskadde, då de
ankommo till Carlscrona, om wåhren efter förfallotiden, hwartill för Grahn swa-
rade ja, åt enckjan ej feck slut af kongl. ammiralitetscollegio, om de wille behål¬
la dem eller ej, innan wahrorne begynte förderfwas.
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 18.
2 Sekreta deputationens arkiv, R 2881, Memorialer och handlingar, nr 35.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 122.
4 Datum saknas i såväl konc. som renskr.
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilagor till nr 122.
6 Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 5.
7 Lånt- och sjömilitieekonomideputationens arkiv, R 2927, Sjöutskottet, fol. 489-495
444
1747 den 6 april
H:rr borgmästarne Cervin, Lange, Boberg och rådman B i 11 -
borg förklarade sig för betänckandet. Men h:r borgmästaren Bonander
tyckte, åt contractet borde stricte efterlefwas, och åt den må kännas wid skadan,
som dertill är wållande, antingen det då utfaller på kongl. ammiralitetscoilegio,
el:r enckjans sida, allenast cronan derwid blir skadeslös hållen, hwilcken me¬
ning h:r Nettelbladt och h:r borgmästaren Ingman biföllo.
H:r rådman F a g g o t yttrade sig, åt som af contractet finnes, det afl. han¬
delsman Granskoug förbundit sig, åt prestera de betingade wahrorne om hösten,
quantum in se och så wida det hos honom stod, men icke, åt swara för casus for-
tuitos. Fartyget, som innehade lasten jemwäl befmnes hafwa anländt på redden
af Carlscrona, blifwit wäderdrifwit och vinterliggare på annan ort, hwilcket han
ej kunnat förekomma; så har h:r rådman intet betänckande, åt i anseende så wäl
dertill, som och af Granskoug warit en medborgare i riket, samt öfwer denne
olyckan tagit sin död, bifalla deputationens betänckande.
H:r assessor Plomgren förklarade sig wara af samma mening, och framställe,
om icke betänckandet kunde bifallas, med den tilläggning, åt kongl.
ammiralitetscollegium må undfå Kongl. Maijts nådige befallning, åt hädanefter
lika som kongl. utredningscommissionen det gjorde under sidsta kriget, sluta
sina contracter på winst och förlust, utan något förbehåll, å ena eller andra sidan.
H:r rådman Stenman, hrr borgmästaren Finerus och hrr rådman
A m e 1 b e r g biföllo hrr rådman Faggots mening med hrr assessor Plomgrens
tilläggning.
Hrrjustitieborgmästaren och taleman proponerade förden¬
skull om deputaionens betänckande får bifall, med hrr assessor Plomgrens
tilläggning, hwilcket med ja beswarades, och blef expeditionen här öfwer
utfärdad, som följer.
S. d. Uplästes riksens ständers landt- och sjömilitiasoeconomiedeputations
betänckande1 af d. 2 Martii 1747, öfwer afl. handelsmannens i Carlscrona
Friedrich Granskougs enckjas Christina Granskougs hos riksens ständer gjorde
ansökning,2 åt blifwa hugnad med et wärckeligit åtniutande af den henne tillagde
kongl. nåden, med hälften af alt bewisligit tagit skadestånd, genom thet, åt de
emellan kongl. ammiralitetscollegium och des afledne man slutne contracter, om
ett partie spannemåls- och proviantpersedlars lefwererande blifwit uphäfne,
hwilcket bifölls med den tilläggning, åt kongl. ammiralitetscollegium må undfå
' Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 5.
2 Lånt- och sjömilitieekonomideputationens arkiv, R 2927, Sjöutskottet, fol. 489-495.
1747 den 6 april
445
Kongl. Maij-.ts nådige befallning, åt hädanefter sluta slike contracter på winst och
förlust; utan förbehåll å någondera sidan.
Sedan uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckande, vide n:o 3,
tom 4, af d. 20 Febr. sidstl., ang-.de några författningar till öfwersmidets före¬
kommande wid jernbruken i riket. Hwilcket ridderskapet och adelen d. 21 Febr.
och prästeståndet d. 4 hujus bifallit, hwarmed ståndet fant godt, åt till alla delar
instämma.
Tolf män ifrån bondeståndet ankommo för hwilcka Jan Persson förde or¬
det, som näst hörsam hälsning ifrån sitt stånd öfwerlefwererade ett protocollsut-
drag1, n:o 19, af d. 30 Martii sidstl. och recommenderade des innehåll om ränte-
persedlames sammanslående till en wiss och ständig marckegång.
Hirjustit. borgmästaren och taleman lät förmäla ståndets
wänliga hälsning tilbaka och berättade, åt den saken wore remitterad till wisse
deputerades af ståndet närmare betänckande, hwarthän och detta extractum pro-
tocolli skulle hänwisas, som af ståndet bewiljades. Deputationen afträdde.
Härpå uplästes cammar oeconomie samt commercedeputations betänckande1 2,
n:o 20, tom 3, om hemmansklyfningen; men som ståndet fant åt detta mål så
nära rörer bondeståndet, som secrete handels och manufacturdeputations
betänckande om tobaksplanteringarne rörer borgarståndet, så hölt ståndet
rådeligit, åt deputera h:rr rådmän Kierman och A m e 1 b e r g till bonde¬
ståndet, åt begära, det wille bondeståndet icke förr utlåta sig om tobaksplante¬
ringen wid städerne, innan borgareståndet först fadt communicera med bonde¬
ståndet sin utlåtelse deröfwer; hwaremot borgareståndet på lika sätt will innehål¬
la med sitt utlåtande öfwer hemmansklyfningen, till des bondeståndet först
communicerat med detta ståndet sina tanckar deröfwer. Afträdde och kommo
strax tilbaka, med berättelse, det bondeståndet sådant wäl uptagit och lofwat, åt
deruti fullgjöra bondeståndets åstundan.
Sex man ifrån bondeståndet ankommo, för hwilcka Otto Olofsson förde
ordet, som näst sitt stånds hörsamma hälsning öfwerlefwererade ett protokolls¬
utdrag3, n:o 20, af detta dato ang. riksdagens afslutande wid denne månads ut¬
gång och åt deputationerne till den ändan kunde hafwa sina arbeten färdige till d.
18 hujus.
H:r taleman lofwade å ståndets wägnar, åt sådant skall tagas i behörigt öfwer-
wägande. Deputationen afträdde.
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 19.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 20.
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 20.
446
1747 den 6 april
S. d. Anmodades h:r justititeeborgmästaren och taleman, åt, tillika med h:r asses¬
sor Plomgren, h:r secreteraren Urlander och h:r rådman Knape å borgareståndets
wägnar upwakta Hans Kongl. Maij:t och munteligen förnya ståndets underdåniga
föreskrift för borgmästaren i Uddewalla h:r Anders Lundeberg af d. 22 Decembr.
nästl. åhr, till åtniutande af Kongl. Maij:ts nådige befordran wid något thera af de
nu ledigwarande häradshöfdingedömmen under kongl. Götha hofrätts jurisdiction.
Sedan uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckande,1 n:o 4, tom 4,
af d. 29 Januarii sidstl., i anledning af 17 § i Kongl. Maij:ts nådige secrete och
serskilte proposition,2 ang:de gallmeijtillwärckningens befordran och framgång
i riket, hwilcket ridderskapet och adelen d. 21 Febr. och prästeståndet d. 25 Febr.
sidstl. bifallit, hwarmed ståndet efwen för sin del fant godt, åt instämma.
I lika måtto uplästes ett af grosshandlarne här i staden Johan H. Röhls, C.
Hebbe, Luning och von Bippens, Funck och Refunck, samt Johan Albert
Kantzou till ståndet ingifwit memorial3, n:o 123, tom 1, af d. 18 Martii sidstl.,
ang:de deras hos riksens höglofl. ständer insinuerade ansökning, om deras hos
Kongl. Maij:t och cronan ägande underdånige fordringar, härrörande af betingad
spannemål till swenska armeen i Finland åhr 1742. Och som riksens ständers
urskillningsdeputation emot 1727 åhrs reglemente sig dermed icke welat befat¬
ta, de icke heller skola weta, hwarthän de sig widare dermed skola addressera; så
anhålla de, åt ståndet wille denne sak sig antaga och den samma hos de öfrige
resp:e stånden till gunstbenägit och rättwist slut befordra.
Ståndet tog detta i öfwerwägande, och resolverade, åt ståndet kan af ömhet för
rikets allmänna credit och sina medborgares härunder beroende angelägenhet ej
undgå, åt remittera detta ährendet till riksens ständers secrete utskotts behöriga
uptagande och öfwerwägande, på hwad sätt de sökande måge härutinnan efter
skjäl och billighet ställas tillfreds, hwilcket ståndet jemwäl hos de öfrige resp:e
stånden till gunstbenägit samtycke hörsamt, tjenst- och wänligen anmäla bordt.
S. d. Uplästes den af riksens ständers allmänna beswärsdeputation projecterade
resolutionen på några puncter af ståndets allmänna beswär wid innewarande riks¬
dag, hwarwid påmintes ut in margine.
Widare uplästes och remitterades probstinnans Corylanders d. 14 Febr. sidstl.
förehafde böneskrift4, vide n:o 81, tom 1, för sin olycklige son Petter
Corylander, till riksens ständers secrete utskott.
' Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 4.
2 Sekreta utskottets arkiv, R 2869, Rådets extraktprotokoll och remisser, fol. 1-21. Jfr. sid. 239,
not 3.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 123.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 81. Jfr. sid. 318, not 2.
1747 den 6 april
447
H:rr deputerade öfwer bancowärcket, dit prästeståndet den samma d. 16 Mar-
tii sidstl. jemwäl förwist.
I lika måtto uplästes capitains af Jönkiöpings regemente till fot h:r C. A.
Ståhlhammars ansökning,1 n:o 124, tom 1, åt för sine långlige och trogne tjen-
ster, samt undfangne swåra blessurer och utståndne fångenskap, fa till någon
förbättring på sina swaga wilkor, ingåtjenstebyte, antingen med någon inom el¬
ler utom regementet, som dertill kan wara hugad och meriterad, hwilcket bonde¬
ståndet d. 31 Martii sidstl. bifallit, och som bermte capitain nu lät ståndet weta,
åt han är sinnad gjöra detta tjenstebyte med fändrichen af kongl. gardet baron
Silfwerhielm, så gaf ståndet efwen dertill sitt samtycke.
Sammaledes uplästes riksens ständers justitiaädeputations betänckjande1 2, n:o
4, tom 4, af d. 23 Febr. sidstl., om rätta förståndet af Hans Kongl. Maijits på rik¬
sens ständers wid 1741 åhrs riksdag underdånige tillstyrckande i nåder utfärdade
förordning,3 under d. 27 Aprill. 1742 ang:de helgonskylden i Skåne, samt de wid
mindre lägenheter warande substituters befordran till widare uppehälle.
Hwilcket prästeståndet d. 30 sidstl. Martii bifallit.
Ståndet tog detta i öfwerwägande och fant skjäligit, åt bifalla betänckandet
hwad provincien Skåne beträffar.
5. d. Uplästes riksens ständers secrete handels- och manufacturdeputations
betänckande4, n:o 8, tom 7, af d. 7 Januarii sidstl., öfwer 4 § af Kongl. Maijits nå¬
dige secrete och serskilte proposition,5 angide några ährender, som röra rikets
hushållning, och i synnerhet lilla tullen för inrikes tillwärckat toppsåcker, hwilcket
ridderskapet och adelen d. 4 Martii och prästeståndet idag bifallit, hwarmed stån¬
det fant godt, åt sig förena.
Derefter uplästes ett utdrag af protocollet6, n:o 18, tom 2, hållit i kongl. råd-
cammaren d. 1 hujus af innehåll, åt Hans Kongl. Maijit i nåder sig förklarat wilja
ihugkomma öfwercammarherren baron Hammilthon med hofcancellers fullmagt
och heder, i anseende så wäl till des berömmelige egenskaper och andre gode
förtjenster, som och, åt han, wid det tillfälle hofcancellersembetet nyligen är
wordet återbesatt, har af ståndet dertill bifwit i underdånighet nämd och föresla¬
gen.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 124.
2 Borgarståndets arkiv, R 1299, Justitiedeputationen, nr 4.
3 Årstrycket: Kongl. Maj:ts nådige förordning, angående helgonskylden i Skåne, den 27 april
1742. Modée3sid. 1870-1871.
4 Borgarståndets arkiv, R 1302, Sekreta handels- och manufakturdeputationen, nr 8.
5 Sekreta handels- och manufakturdeputationens arkiv, R 2900, nr 167.
6 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 18.
448
1747 den 20 april
Ståndet tog detta i behörigt öfwerwägande och biföll i underdånighet Hans
Kongl. Maij:ts i nåder förklarade wälbehag härutinnan med samma tilläggning,
som för grefwe Henning Gyllenborg, neml. åt öfwercammarherren baron
Hammilthon må tillika få säte och stämma i Kongl. Maij:ts och riksens
cancelliecollegio.
I lika måtto uplästes ett extract af rådsprotocollet1, n:o 19, tom 2, under d. 31
Martii sidstl., ang.de herr baron och landshöfdingen Gyllengrips ansökning,2 åt
blifwa benådad med presidents caractére. Men som h:rr borgmästarne Lange
och Boberg begärte, åt det måtte hwila och ligga på bordet, så blef sådant be-
wiljat.
Måndagen d. 20 Aprill. 1747
S. d. Justerades protocollettill och med d. 21 Martii sidstl.
Sedan uplästes 3:ne stn ifrån riksens ständers deputation öfwer ährenderne
som angå storförstendömmet Finland inkomne betänckanden3, n:o 41, tom 9, af
d. 2 Aprill. sidstl.
1 :o Angående städernes Åbo, Christinasstads, Jacobstads, NyCarleby, Brahe-
stads, Caijana, Nystads och Ekenäs gjorde ansökning,4 item n:o 4, tom 6, om
den förlänte allmänna frihetens ytterligare förlängande.
2:o Beträffande samma frihets förlängande för Gamla Carleby5, n:o 5, tom 6,
och likaledes
3:o för Uleå stad i Österbotn,6 n:o 6, tom 6, hwilcka borgareståndet fant
skjäligit åt till alla delar bifalla och sådant med de öfrige resp.e stånden till
gunstbenägit samtycke hörsam- tjenst- och wänligen communicera.
' Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 19.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 19.
3 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 4, 5 & 6.
4 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 4, Borgarståndets arkiv, R 1303,
Allmänna besvärsdeputationen, nr 9, Åbo; nr 50, Nykarleby; nr 56, Nystad; nr 64, Brahestad.
5 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 5, Borgarståndets arkiv, R 1303,
Allmänna besvärsdeputationen, nr 51, Gamla Karleby.
6 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 6, Borgarståndets arkiv, R 1303,
Allmänna besvärsdeputationen, nr 31, Uleå.
1747 den 20 april
449
S. d. Uppå riksdagsfullmägtiges besvvär ifrån städeme uti Skåne och Halland, åt de
ännu icke kommit åt behörigen till godo niuta 10 § af Kongl. Maij:ts nådige
resokn1 på städernes allmänna beswär åhr 1739, hwilcken grundar sig på kongl.
resokn1 2 af åhr 1686, och des 10 § angående de dem anslagne gierningsörens up-
bärande å en dir s:mt åhrl. af hwarje embetsman och och sochnehandtwärckare å
landet, ehuru högstbermte kongl. resolutioner en sådan rättighet dem owilkorligen
tillägga; resolverades åt föreställning härom skall i underdånighet afgå till Hans
Kongl. Maij:t, med lika underdånigste bön och anhållan, det täcktes Hans Kongl.
Maij:t allernådigst anbefalla des och riksens cammarcollegium, samt statscontoir,
åt i förmågo af mer högstbende kongl. resolutioner låta skånska och halländska
städerne utbekomma theras på ofwamde sätt tillständiga gjemingsören, åtmin¬
stone ifrån 1739 åhrs slut, som registraturet3, n:o 43, tom 9, närmare utwisar.
Sedan uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckande,4 n:o 5, tom 4,
af d. 3 Febr. sidstl., ang:de Lowers alunbruk i Calmar lähn, hwilcket ridderska-
pet och adelen d. 4 Martii sidstl. och prästeståndet d. 6 hujus bifallit, hwarmed
ståndet efwen tant godt åt instämma.
I lika måtto uplästes bermte deputations betänckande5, n:o 6, tom 4, af d. 27
Januarii sidstl., angående Ädelfors gullwärcks drift och uprätthållande i anled¬
ning af 13 § i Kongl. Maijits nådige secrete och serskilte proposition,6 hwilcket
ridderskapet och adelen d. 25 Febr. och prästeståndet d. 6 hujus bifallit, som
jemwäl af ståndet bifölls.
S. d. Uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckande, n:o 7, tom 4, af d. 3
hujus, ang:de heder och rang för konststatsinspectoren wid Stora Kopparberget
under n:o 40 på rangordningen, lika med bergsfiscalen efter åldren i tjensten dock
åt konststatsinspectoren altid behåller sätet och förträdet i embetssysslor fram för
bergsfiscalen, enligit 25 § uti den för bergsfiscalen utfärdade instruction af d. 19
Julii 1681, hwilcket ståndet biföll, och med de öfrige resp:e stånden till gunst-
benägit bifall communicerade.
Sammaledes uplästes bermte bergsdeputations betänckande7, n:o 8, tom 4, af
d. 12 Januarii sidstl., ang:de underslefs förekommande wid Kongl. Maijits och
1 Årstrycket: Kongl. Maj. ts nådige resolution och förklaring uppå the allmenne beswär, som
städerne uti Swerige och Finland, igenom theras fullmächtige, hafiva wid thenna riks-dagen i
underdånighet andragit, den 12 april 1739. Tryckt i Modée 2, sid. 1148—1169. Jfr. sid. 195,
^ not 2.
2 Tryckt i Stiemman 3, sid. 2030.
3 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 43.
4 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 5.
5 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 6.
6 Sekreta utskottets arkiv, R 2869, Rådets extraktprotokoll och remisser, fol. 1-21. Jfr. sid. 239,
not 3.
7 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 8.
450
1747 den 20 april
cronans rättighets erläggande af kopparwärcken i riket, derest ingen metalwåg
är, hwilcket ridderskapet och adelen d. 25 Febr. sidstl. och prästeståndet d. 6 hu-
jus bifallit, hwarmed ståndet sig conformerade.
Widare uplästes riksens ständers cammaroeconomie och commercedeputa-
tions betänckande1, n:o 21, tom 3, af d. 12 Novembr. nästl. åhr, ang:de perle-
fiskerierne i riket, som ridderskapet och adelen d. 17 Martii sidstl. och präst¬
eståndet d. 6 hujus bifallit, det och ståndet biföll.
S. d. Uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckande1 2 af d. 3 hujus, ang:de
heder och rang för konststatsinspectoren wid Stora Kopparberget under n:o 40 på
rangordningen, lika med bergsfiscalen efter åldren i tjensten, dock åt konststats¬
inspectoren altid behåller sätet och företrädet i embetssysslor framför bergsfisca¬
len, enligit 25 § uti den för bergsfiscalen utfärdade instruction af d. 19 Julii 168,
hwilcket ståndet biföll, och med de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit bifall
communicerade.
Sammaledes uplästes bem:te bergsdeputations betänckande3, n:o 8, tom 4, af
d. 12 Januari sidstl., ang:de underslefs förekommande wid Kongl. Maij:ts och
cronans rättighets erläggande af kopparwärcken i riket, derest ingen metalwåg
är, hwilcket ridderskapet och adelen d. 25 Febr. sidstl. och prästeståndet d. 6 hu¬
jus bifallit, hwarmed ståndet sig conformerade.
Widare uplästes riksens ständers cammar, oeconomie och commercedeputa-
tions betänckande4, n:o 21, tom 3, af d. 12 Novembr. nästl. åhr, ang:de perle-
fiskerierne i riket, som ridderskapet och adelen d. 17 Martii sidstl. och präste-
tåndet d. 6 hujus bifallit, det och ståndet biföll.
Derefter uplästes prästeståndets extractum protocolli5, n:o 13, af d. 4 Aprill.
sidstl., ang:de vice häradshöfdingens Carl Trägårds hos riksens ständer gjorde
ansökning,6 åt blifwa hos bians Kongl. Maij:t i underdånighet anmäld, till erhål¬
lande af någon jurisdiction under kongl. Götha hofrätt. Hwaröfwer prästestån¬
det, så wäl i anseende till de besynnerliga goda wittnesbörd, som wälbermte hof¬
rätt, lemnat om ber:de Trägårds skickelighet och långliga förtjenster, som och åt
kongl. hofrättens til! Hans Kongl. Maij:t i underdånighet insände förteckning7
på de sökande till de under des jurisdiction nu ledigwarande härads-
öfdingebeställningar förmäler, af d. 25 Febr. sidstl., åt denne vice härads-
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 21
* Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 7.
3 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 8.
4 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 21
5 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 13.
6 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 13.
7 Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 13.
1747 den 20 april
451
höfdinge är till dommareembetet rätt wärdig, stadnat i det slut, åt vice härads-
höfdingen Trägård, må hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas, åt
antingen warda benådad med ett af de begge efter assessorerne Göthenstierna
och Schaij nu ledigwarande häradshöfdingedömmen, eller och blifwa hos Hans
Kongl. Maij :t af kongl. Götha hofrätt städse på förslag upförd, in till des han kan
med någon jurisdiction i nåder hugnas; hwilcket bondeståndet d. 6 hujus till alla
delar bifallit.
Ståndet tog detta i behörigt öfwerwägande och resolverade: Att aldenstund
borgareståndet förnummit, åt Hans Kongl. Maij:t redan i nåder bortgifwit
häradshöfdingebeställningen efter assessoren Göthenstierna, och derjemte i
nåder förklarat, åt till den ännu under kongl. Götha hofrätts jurisdiction ledig¬
warande häradshöfdingesysslan efter assessoren Schaij, wilja allernådigst be¬
fordra nu warande borgmästaren i Uddewalla, Lundeberg, ty instämmer borgar¬
eståndet, så wida, med högw. prästeståndet och det ärbara bondeståndet, åt vice
häradshöfdingen Carl Trägård, må för des bepröfwade skickelighet och mogna
erfarenhet, samt förtjenster i domareembetet, af kongl. Götha hofrätt, städse och
så länge, på des underdånige förslager till hädanefter ledige blifwande härads-
höfdingebeställningar upföras, till des, åt han af Kongl. Maijrts nåd och wärcke-
liga befordran fadt sig i underdånighet hugna; önskandes borgareståndet för sin
del, åt Hans Kongl, Maij:t täcktes allernådigst befordra benr.te Trägård till den
hädanefter under ofwanber:de kongl. hofrätts jurisdiction först ledigblifwande
häradshöfdingebeställning, hwarom Hans Kongl. Maij:t i djupaste under¬
dånighet kunde anmodas.
S. d. Bewiljades h:r borgmästaren Carl Gustaf Boberg ståndets recommendation
till h:r ammiralen landshöfdingen och öfwercommendanten Siöblad, åt genom des
benägna föreställning till loft. magistraten och borgerskapet i Ystad, blifwa be¬
fordrad på förslaget till den ledige borgmästarebeställningen derstädes efter frami,
borgmästaren Carl Thunberg, som registraturet närmare utwisar. Vide n:o 42, tom
9. S.
S. d. Deputerades h:rr borgmästame C e r v i n och P i h 1 till ridderskapet och
adelen, åt påminna om benägit bifall till ståndets gjorde föreställning hos de öfrige
respective stånden, om h:r assessor Plomgrens befordran till commerceråds full-
magt, med säte och stämma i kongl. commercecollegio, emedan man förnummit,
åt präste- och bondeståndet, det samma redan bifallit. Afträdde och kommo efter
någon stund tilbaka med berättelse, åt hrr baron och landtmarskalcken lofwat, åt
ståndets extract. protocolli derom fordersammast och i bästa måtto föredraga.
452
1747 den 20 april
Derefter uplästes riksens ständers deputations öfwer de finska ärenderne af-
gifne betänckande1, n:o 7, tom 6, om Helsingfors stads ansökning,1 2 åt på wissa
wilkohr få hämta tjära ifrån Friedrichshamn, dels till egit hus och skeppsbehof,
dels och till någon förbättring på borgerskapets handel och exporter till andra
utrikes orter, hwilcket h:r borgmästaren F o r s t é n recommenderade; men som
en och annan af riksdagsfullmäktige ifrån Finland begjärte, åt berrde be¬
tänckande tills widare måtte ligga på bordet, så blef sådant bewiljat.
H:r justitiarien Ekman påminte, huru angelägit det är, för rikets wälfärd
och säkerhet, åt tillgång på nödige medel finnes i cronones cassa, och som han
icke wet hwarpå det studsar, åt den af riksens ständer bewiljade consumtions-
accisen icke må upbäras, af de utrikes wahror, som nu dageligen inkomma, så
hemstälte han till ståndet, om icke nödigt är, åt efterfråga orsaken till upskofwet
härutinnan.
Ståndet erhindrade sig, åt det alphabetiska registret på de wahror, som skola
wara consumtionsaccisen underkastade, redan för påsk af alla stånden blifwit af¬
gjordt och bifallit, så åt det endast beror på expedition; likaledes hwad consum¬
tionsaccisen af thee, caffé, snus och röktobak, samt poudre beträffar. Men
angående samma accis af inrikes bränwin i städer och på landet, så blef det sam¬
ma remitterat till bewillningsdeputationens jämckande och utlåtelse.
H:r borgmästaren 1 n g m a n förfrågade sig härwid, om denne ståndets re¬
miss af d. 30 Martii sidstl. binder de deputerade händerne, så åt de måste anse
saken, ang:de bränwinsaccisen i städerne såsom hos ståndet redan afgjord och
bewiljad, hwilcket de andre ståndens ledamöter i deputationen påstå, och
allenast wilja deliberera om bränwinsaccisen på landet.
H:r assessor Plomgren swarade, åt det så mycket mindre kan säijas wara af¬
gjordt, som ståndet remitterat hela den puncten af secrete utskottets betänckande
och de deruti föreslagne 2:ne alternativer, om bewillningsaccisens erläggande i
städer och på landet, till bewillningsdeputationens jemckande så åt, om adelen,
prästen och bonden såsom landtmän ej wilja gå in uti ettdera alternativet, så äro
ej heller städerne bundne wid 50 000 tunnors bränning om åhret, emot 4 dir s:mt
tunnan, utom den gamla accisen.
Ståndet lät sig föreläsa sielfwa expeditionen, och fant, åt den med skjäl ej kan
annorlunda fortydas och längre extenderas, än h:r assessor Plomgrén nu förmält;
hwilcket ståndets herrar ledamöter i deputation hafwa, åt i akt taga.
I medlertid fant ståndet godt åt deputera h:r rådman Kierman och h:r Grahn
till ridderskapet och adelen, åt påminna om expeditionen af den redan bewiljade
1 Borgarståndets arkiv, R 1301, Finska deputationen, nr 7.
2 Finska deputationens arkiv, R 2896, nr 28.
1747 den 20 april
453
consumtionsaccisen, som tillika fingo i commission åt recommendera
Grahnskougs enckjas sak ifrån Carlscrona.
I lika måtto deputerades h:rr rådmännen Kyronius och Amelberg till präste¬
ståndet, åt recommendera ståndets extractum protocolli ang:de påstcommissa-
riens i Öresund herr Stierncrantz ingångne accord med handelsman Samuel
Kriiger om ber:de beställning.
De deputerade afträdde hwar till sin ort, och koramo efter någon stund tilbaka,
samt berättade, åt så wäl ridderskapet och adelen, som prästeståndet, lofwat be¬
sörja om de af ståndet anmälte ährender.
H:r ciämnären B ro m é beswärade sig, åt ehuru han wid riksdagens början
welat låta en punct inflyta ibland ståndets allmänna beswär ang:de landshöf-
dingarnas ingrep i städernes fri- och rättigheter, medelst cronobetjentes till-
sättjande ad interim, åt förrätta magistratspersoners sysslor, då den ordförande
af dem kan wara jäfwad, hwilcket honom skall wara händt i Engelholm, så skall
han dock af förr deputerade i denna sin begäran icke blifwit willfaren.
H.r borgmästaren C e r v i n yttrade sig, åt ståndet fant betänckeligit, åt låta
inflyta något derom ibland allmänna beswären och remitterade fördenskull detta
och flere dylike mål, hwaröfwer riksdagsfullmägtigen för Wenersborg klagat till
wissa deputerade, som skull tillse och sig utlåta, hwad utwäg härwid wore bäst
åt taga.
H:r borgmästaren Boberg anmälte, åt han fadt se wederbörande kongl.
collegiers betänckande om båtsmansjemkningen städerne emellan, men åt han
aldrig kunnat föreställa sig, det skulle det samma grunda sig på sådane hypothe-
ser, som det gjör. Och som det i högsta måtto skall wara för städerne prejudicer-
ligit, så hemstälte han, om icke ståndet skulle behaga, åt begära del deraf till sin
underrättelse, innan det samma Hans Kongl. Maij:t i underdånighet föredrages.
H:r borgmästaren Cervin sade sig efwen hafwa igenomläst ber:de be¬
tänckande och wara af enahanda tanckar med h:r borgmästaren Boberg.
Fördenskull fants godt, atförjustitiasborgmästin och t a 1 e -
m a n , tillika med förr borgmästarne Cervin och Boberg, skola i Kongl. Maij:ts
cancellie begära del af förrberörde betänckjande.
Derefter uplästes cammar, oeconomie och commerciedeputationens be¬
tänckande,1 n:o 22, tom 3, om en gjärdesgårds anläggande emot flygsanden wid
Engelholm, hwilcket för cämnären B r o m e begärte måtte hwila, och åt han i
Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 22.
454
1747 den 22 april
medlertid kunde få lof åt anmoda bondeståndet, åt med sin utlåtelse deröfwer in¬
nehålla, till des ståndet först fådt yttra sig deröfwer, som bewiljades.
Sedan påmintes, åt som ståndet har utsedt wisse deputerade öfwer åtskillige
mål, eller låtit dem ligga på bordet, såsom
1 :o Ang:de räntepersedlarnes sammanslående
2:do Om tobaksplanteringen
3:o Hökerihandelen och liggedagame i Stockholm
4:o Fiskerierne i riket
5:o Bewillningswärcket
6:o Om stengjärdsgårdar
7:o Och nu om flygsanden, det wille ber:de deputerade lemna deröfwer sina
anmärckningar, och aldenstund präste- och bondeståndet redan yrckat på riks¬
dagens slut, så befaltes, åt ett extractum protocolli efwen derom till nästa pleni-
ag skulle projecteras i så måtto, åt deputationerne kunde tillsäijas, åt träda tilho-
pa både förr och efter middagarne, åt afsluta sina arbeten, på det, åt sedan se-
crete utskottet hunnit afgjöra de efter 18 § i riksdagsordningen, dithörande
ärender, riksens ständer då må kunna utsättja dagen till riksdagens slut; till
hwilcken ända wederbörande collegier och embetsman böra ofördröijeligen
beswara de till dem skiedde remisser. Kommandes ståndet sluteligen öfwerens,
att alle private saker och accorder om tjenster, befordringar, byten och caracté-
rer, skola på plenidagarne företagas ifrån kl. 8 till 10 på det de publique angelä-
genheterne icke måge derigenom sedan den tiden hindras och uppehållas,
hwarmed 8 § af riksdagsordningen kommer åt i akt tagas.
Och som tiden war förliden, så skildes ståndet härmed åt.
Onsdagen d. 22 Aprill. 1747
S. d. Uplästes å nyo det utdrag af rådsprotocollet1, vide n:o 19, tom 2, hållit d. 31
Martii sidstl., och hwarmedelst Hans Kongl. Maij:t har i nåder förklarat sig wara
benägen, åt wilfara h:r baron och landshöfdingen Gyllengrip, uti des underdånige
ansökning,1 2 åt i anseende till des långlige, trogne och nyttige tjenster blifwa wid
des i nåder anförtrodde landshöfdingeembetes förwaltande, med presidents
caractér benådad, till des han med något présidentskap framdeles kan warda ihug-
kommen; hwaröfwer prästeståndet genom utdrag af protocollet under d. 4 hujus
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 19. Jfr. sid. 448, not 1.
2 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 19. Jfr. sid. 448, not 2.
1747 den 22 april
455
sig yttrat, åt det i underdånighet bifaller Hans Kongl. Maij:ts nådige wälbehag,
hwilcket borgareståndet nu likaledes biföll.
Sedan uplästes assessorens Johan1 von Ertmans memorial1 2 , n:o 125, tom 1, af
d. 16 Aprill. sidstl., åt som han tjent Kongl. Maij:t och riket ifrån åhr 1699 och
således i 48 åhrs tid, men nu wid sin ålderdom af 67 åhr befinner sig siuklig och
som oftast beswärad af en swår och häftig hufwudpassion, så anhåller han om
riksens ständers höggunstige tillstånd, åt fa afstå sin innehafwande asses-
sorstjenst i kongl. cammarrevisionen till häradshöfdingen i Stockholms lähn
Gillis Åkerhielm, som innehafwer både de tjensteåhr och then skickelighet, åt
han till en sådan syssla skall wara förtjent, dock med de wilckohr och förbehåll,
åt Ertman åtniuter sin fulla assesorslön in till sin död, emedan Åkerhielm utfäst
sig,3 åt med sin nu innehafwande löhn wilja ber:de assessorstjenst förrätta, och
vice häradshöfdingen Jonas Odelius, som till des efterträdare i härads-
höfdingetjensten ödmjukeligen anmäles,4 efwen förklarat sig, åt thenna senare
syssla utan löhn tills widare förestå.
Ståndet tog detta i öfwerwägande och fant skäligit, åt gifwa dertill sitt sam¬
tycke.
I lika måtto uplästes sergeantens af frami, generallieutnanten Bousquets, nu
Hans Kongl. Höghets prints Gustafs regemente till fot Carl Hindrich Stoltz an¬
sökning,5 n:o 126, tom 1, åt i anseende till des 12-åhrige tjenster wid ber:de
regemente och åt han åhren 1742 och 1743 warit med under h:r öfwersten
Aminoffs commando, så wäl på det bekante partiet ifrån Mendolax till ryska
lägret, som härifrån Stockholm till Åland blifwa befordrad till fändrichs carac-
tére. Hwilcket ståndet så mycket hellre biföll, som riksens ständer wid 1743 åhrs
riksdag hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet recommenderat, de öfwer- och
underofficerare i gemen till nådig ihugkommelse, som distinguerat sig på
ofwanbermte partie ifrån Mendolax.
Widare uplästes bondeståndets extractum protocolli6, n:o 21, af d. 6 Aprill.
sidstl. med capitain Abel Hesselgrens7 derwid fogade supplique,8 åt i anseende
till des 39 åhrs tjenstetid, med flere anförde bewekande skjäl, få updraga sitt wid
Westmannelands infanterieregemente innehafwande compagnie, till lieutnanten
dersammastädes Carl Otto Wrangell, och åt den således ledigblifwande lieut-
1 Läs: Jakob.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 125.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 125.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 125.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 126.
6 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 21.
7 Läs: Hasselgren.
8 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, Bilaga till nr 21
456
1747 den 22 april
nantsindelning, sedan af lieutnanten i fransysk tjenst Nathanael Gyllenrahm
måtte få tilträdas. Hwilcket bondeståndet till alla delar bifallit.
Ståndet tog detta i behörigt öfwerwägande, och ehuruwäl capitainlieutenanten
wid samma regemente Jacob Gyllenhammar och lieutnanten Johan Friedrich
Maijdell, häremot inkommit med sine påminnelser,1 som tillika uplästes, af in¬
nehåll, åt detta accord icke måtte till deras prejudice tillåtas, med mindre de til¬
lika hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet kunde anmälas till capitainsfull-
magter af samma dato, som baron Wrangell, jemte förbehåll af deras tour och
anciennité inom regementet; dock som ingen öpning wid detta tillfälle existerar,
så framt icke det emellan capitain Hasselgren och baron Wrangel träffade ac¬
cord winner framgång; så fant ståndet så mycket större anledning, åt gifwa här¬
till sitt bifall, som capitain Hasselgren wäl och länge tjent, samt sitter med ett
stort hushåll i torftigt tillstånd, dock utan prejudice af de officerares rätt till be¬
fordran, då majorsbeställningen ledig blifwer, som nu för tiden inom regementet
hafwa tour och anciennitet, fram för baron Wrangel.
Sammaledes uplästes capitain Conrad Anders Webers hos riksens ständer
gjorde ansökning1 2, n:o 127, tom 1, åt få afstå sitt compagnie wid Savolax infan-
terieregemente till lieutenanten dersammastädes Nils Friedrich von Wallwik,
med wilckohr åt lieutenantsbeställningen åter måtte updragas fältwäbeln Carl
Johan Tawast, hwilcket bondeståndet för de i wederbörandes memorialer an-
dragne skjäl och omständigheter d. 20 hujus funnit godt åt bifalla.
Ståndet förente sig härutinnan med bondeståndet, som behörigen påskrefs.
Yttermera uplästes häradshöfdingens Anders Unges ansökning3, n:o 128, tom
1, åt få afstå sin häradshöfdingebeställning öfwer Konga, Upwidinge och Östra
härader i Cronobergs lähn, till sin son auditeuren wid Cronobergs infanteri-
eregemente Pehr Unge, hwilcket bondeståndet d. 20 hujus bifallit, och allden¬
stund bermte häradshöfdinge tjent sedan åhr 1711 som borgmästare, landsse-
creterare och häradshöfdinge, med all flit och trohet, kongl. Götha hofrätt
jemwäl under d. 1 Julii 1744 gifwit ofwanber:de des son ett godt wittnesbörd4
om des skickelighet och wälförehållande; så fant ståndet skjäligit, åt efwen
gifwa härtill ett samtycke.
Likaledes uplästes häradshöfdingens Carl Stenholms hos riksens ständer
gjorde ansökning,5 n:o 129, tom 1, åt få afstå sin jurisdiction öfwer Dahls och
Lysings härader i Östergöthland och Wadstena lähn, till vice häradshöfdingen
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, Bilagor till nr 21
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 127.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 128.
4 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 128.
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 129.
1747 den 22 april
457
Isac Trolle, som genom Kongl. Maij:ts nådige skrifwelse' af d. 30 Nov. 1743
blifwit förordnad, åt företräda domsaguembetet i Aska och Gjöstrings härader,
under sin morfarders2 häradshöfdingen, Carl von Rudebecks höga ålderdom och
siuklighet. Ståndet tog detta i öfwerwägande. Och emedan Hans Kongl. Maij:t i
högst åberopade skrifwelse, i anseende till den författning, som wid sidsta riks¬
dag med med jurisdictions tillökande i Wermeland blifwit gjord, derjemte i
nåder behagat forordna, thet skall, enär häradshöfdingen Stenholm eller von
Rudbeck afgår, begge desse små jurisdictioner i Wadstena lähn sammanslås till
en, och den ena löhnen, samt bostället indragas till de af en till twenne i Werme¬
land inrättade jurisdictioner; ty fant ståndet skjäligit, åt till alla delar bifalla den¬
na häradshöfdingen Stenholms ansökning. Och som bem:te häradshöfdinge,
hwilcken länge och wäl tjent måst låta sig nöija med med detta gjorde framsteg
ifrån landssecreterarebeställningen i Östergöthland, then han ifrån åhr 1721 till
åhr 1738 förwaltat, ändock des framledne broder lagmannen Johan Stenholm
näst för honom ifrån samma syssla directe avancerat till assessor i kongl. Gjötha
hofrätt, så finner borgareståndet för sin del jemwäl billigt, åt bem:te härad¬
shöfdingen Stenholm, i anseende så wäl dertill, som och åt han kongl. hofrätten
i forledit åhr blifwit till ett ledigt assessorat derstedes i underdånighet föresla¬
gen, må tillika niuta förbättring på caractéren, med assessors namn och heder,
lika med assessorerne i kongl. hofrätterne.
Widare uplästes assessorens i kongl. Gjötha hofrätt David Giöthenstiernas an¬
sökning3, n:o 130, tom 1, åt få ingå accord med någon lagman, som kan wara
sinnad, åt afstå sin beställning, och åt honom jemwäl må förunnas åt öfwerlemna
sin assessorstjenst, under de wilckor, han den samma nu innehafwer, åt någon
annan, som jemte bepröfwad skickelighet och erfarenhet i dommaresysslan,
finnes i pas den samma åt tillträda succesivement, hwilcket bondeståndet d. 31
Januarii sidstl. till alla delar bifallit.
Ståndet discourerade häröfwer. Utlåtandes sig h:rr borgmästarne Eker¬
man, Lange och Wetterblad, åt det går för långt, då h:r assessor
Göthenstierna, som i förleden höst blef ordin, assessor, och icke ännu tillträdt
sitt säte i kongl. hofrätten, redan begär, åt icke allenast få accordera sig till en
lagmansbeställning, utan och sluta bort sin assessorsbeställning, åt hwem han
behagar, utan åt nämna personen.
H:r assessor Plomgren förmente åt som assessor Göthenstierna är i
förmaket, så bör han inkallas och tillfrågas, om personerne, som han är sinnad åt
j Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 129.
2 Läs: morfaders.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 130.
458
1747 den 22 april
accordera med så wäl om lagmans, som häradshöfdingebeställningarne,
hwilcket bifölls, hwarpå han feck företräde och uppå h:rjustitiaeborg-
mästarens och talemans proposition härom, swarade, åt han stode i
accord med lagman Soop om lagmanstjensten, samt med häradshöfdingarne
Liljeberg och Falckengren om sin assessorsbeställning, men hade ej kunnat sluta
något wisst, innan han erhållit riksens ständers höggunstiga tillstånd, hwaruti
han förmodar, åt så mycket hällre blifwa wilfaren, som han af kongl. Götha hof¬
rätt nyligen blifwit i underdånighet opförd på förslag, till den ledige lagmans-
beställningen i Småland och Tijo härads lagsagu. Ståndet lofwade åt taga saken
i öfwerwägande, hwarmed han afträdde.
Efter någon widare discours bifölls des begjäran, dock så åt assessor Göthen-
stierna ej må accordera med någon annan om successionen efter sig, än den som
är i touren, samt skickelig och wälförtjent, åt upföras på förslag till et ledigt as-
sessorat i kongl. hofrätten, som påskrefs.
Derefter uplästes riksens ständers secrete deputations betänckande,1 n:o 19,
tom 3, af d. 14 Martii sidstl. öfwer adjutantens af Åbo lähns infanterieregemente
Petter Limatii ansökning2 om befordran efter des tour och anciennitet, som
kongl. brefwet, om tjenstgörande adjutanter förmår, tillika med prästeståndets
extractum protocolli af d. 6 hujus, af innehåll, åt öfwersten wid regementet må
undfå Kongl. Maij:ts nådige befallning, åt upföra bem:te adjutant på förslag, till
först ledig blifwande fändrichsindelning och att till Hans Kongl. Maij:ts nådige
wälbehag derjemte må i underdånighet hemställas, om icke merbermte adjutant
kunde hugnas med lieutenants caractére i anseende dertill, åt han tjent i 31 åhr
och flere resor i des tour blifwit förbigången, hwilcket bondeståndet d. 20 hujus
till alla delar bifallit. Ståndet fant skjäligit åt härutinnan med präste och bonde¬
stånden aldeles instämma.
Widare uplästes et utdrag af rådsprotocollet3, n:o 20, tom 2, under d. 3 hujus,
hwarmedelst assessorens och häradshöfdingens i Bohus lähn Johan Heden-
quists, samt secreterarens och auditeurens wid kongl. ammiralitetsescadern i
Götheborg Nils Brun Jeanssons hos Kongl. Maij:t ingifne underdånige
supplique,4 åt få byta tjenster med hwarannan med riksens ständer commu-
niceras, hwilket bifölls och behörigen påskrefs.
1 lika måtto uplästes riksens ständers secrete deputations betänckande5, n:o
20, tom 3, af d. 19 Januarii sidstl. öfwer schoutbynachten Wilhelm Gyllenskieps
’ Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 19.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, Bilaga till nr 19.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 20.
4 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 20.
5 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 20.
1747 den 22 april
459
ansökning,1 åt erhålla vice ammirals caractére och fullmagt af samma dato, som
viceammiralen Hindrich Wagenfelt den samma undfat, hwartill pluraliteten af
deputation styrckt, men någre dissentienter, åt Gyllenskiep i det högsta måtte fa
vice ammirals fullmagt af senare dato än vice ammiralen Wagenfelt, ut in actis.
Ståndet tog detta i öfwerwägande, och alldenstund schoutbynachten Gyllen¬
skiep för detta warit hos riksens ständer i den besynnerliga consideration, åt han
blifwit i underdånighet wald och föreslagen till riksråd, så kunde ståndet ej an¬
nat, än med största skjäl bifalla pluralitetens af secrete deputationens ofwan-
ber:de betänckande, ehuru ridderskapet och adelen samt prästeståndet d. 28
Martii sidstl. och 6 hujus bifallit dissentientium mening.
S. d. Feck underofficeraren Anders Johan Gyllenswerd företräde som
öfwergaf till ståndet ett bewekeligit memorial, n:o 131, tom 1, om des meriter wid
kongl. gardet i nijo åhrs tid, och huruledes han af miströstan om någon befordran
åhr 1743 tagit afskjed; anhållandes nu om riksens ständers underdånige föreskrift
till Hans Kongl. Maij:t åt blifwa i nåder befordrad, till någon ledig warande offi¬
cersbeställning i arméen, på det han må fa tillfälle, åt i sielfwa wärcket wisa den
hug och wilja, som i des bröst brinner, åt med sidsta blodsdroppans upoffrande tje¬
na sitt fädernesland. Afträdde.
Och som präste- och bondeståndet det samma i dag bifallit, så samtyckte
jemwäl ståndet, det må bem:te Gyllenswerd hos Hans Kongl. Maij:t i under¬
dånighet anmälas till nådig befordran, efter förtjenst och skickelighet, hwilcket
påskrefs.
S. d. Uplästes et af tobaksspinnerisocieteten här i staden ingifwit memorial och
ansökning,1 2 n:o 132, tom 1, n:o 132, tom 1, åt igenom ståndets befordran hos de
öfrige resp:e stånden och i anledning af kongl. förordningarne under d. 8 Maii
17393 och 10 Aug. 17444 få niuta det wanliga anstånd på et åhrs tid, åt betala con-
sumtionsaccisen för de utrikes ifrån inkomne tobaksblader, med mera, ut in actis.
H:r Nettelbladt och h:r justitiasborgmästaren Ekerinan påminte, åt ståndet
redan uppå secrete utskottets föreställning samtyckt, det slik credit på consum-
tionsaccisen skulle uphöra, och i fall tobaksspinnerisocieteten häruti skulle wil-
faras, så begära de det samma för de öfrige handlande i riket.
1 Prästeståndets arkiv, R 895, Privatorum memoriaier, nr 100.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 132.
3 Årstrycket: Kongl. Maj.ts nådige förordning, angående wisse utrikes ifrån inkommande
warors beläggande med en consumtions afgift eller accis, den 8 maj 1739. Tryckt i Modée 2,
sid. 1480.
4 Årstrycket: Kongl. Maj.ts förnyade nådige förordning, angående wisse utrikes ifrån inkom¬
mande warors beläggande med en consumtions afgift eller accis, den 10 augusti 1741. Tryckt
i Modée 3, sid. 1689-1690. Jfr. sid. 305, not 5.
460
1747 den 22 april
H:r rådman Stenman: Jag skulle gerna se, om tobaksmanufacturisterne
härutinnan kunde hjelpas. Men som wi weta, åt cronan behöfwer pengar, till åt-
skillige nödige utgifter, så måste wäl publici interesse gå för alt.
H:r G r a h n och h:r rådman Stenström förklarade sig wara af samma
mening, och ej kunna samtycka till någon ändring, uti hwad som redan är beslu-
tit.
Hrr assessor Plomgren föreslog, åt ståndets deputerade i secrete utskottet
kunde taga skriften till sig, och bjuda till, åt förskaffa dem någon dilation, med
den obetalte consumtionsaccisens erläggande, på det de, som inrättat sin handel
efter de förra förordningarne, ej måge öfwerrumplas med execution i brist af
promt betalning.
Hrr rådman F a g g o t tyckte det wara så mycket billigare, som tobaksmanu¬
facturisterne grundat1 sin handel på publica fide, och den omtalte dilation är
conform med executionsstadgan.
Men de fleste af ståndets hrrr ledamöter höllo betänckeligit, åt rubba och än¬
dra, hwadsom på secrete utskottets föreställning härutinnan blifwit afgjordt,
hwar wid det förblef.
S. d. Uplästes å nyo riksens ständers secrete deputations berättelse och betänck-
ande1 2, vide nro 11, tom 3, af d. 5 Nov. 1746, angående capitains wid Uplands in-
fanterieregemente grefwe Cristopher Ekeblads ingifne beswär öfwer tillskyndad
prejudice af majoren Thure Rudbeck, hwarföre han begärte uprättelse, och åt
blifwa hugnad med majors fullmagt, af samma dato, som major Rudbeck,
hwilcket deputationen i förmågo af 42 § i regeringsformen riksens ständer till-
styrckt. Men som major Rudbeck inkommit till riksens ständer med sina påmin¬
nelser derwid, så har ridderskapet och adelen under d. 26 dro remitterat de samma
jemte sielfwa betänckandet, till deputationen tilbaka, hwaremot bondeståndet
förehaft målet, d. 3 Decembr. samma åhr och funnit denne sak wara af Hans
Kong], Maijrt i nåder så afgjord, som riksens ständers wid sidsta riksdag i under¬
dånighet tillstyrckt, hållandes altså före, åt det derwid bör förblifwa, och åt ma¬
joren Rudbeck således må bibehållas, wid des en gång framför capitain grefwe
Cristopher Ekeblad erhållne tour; hwilcket prästeståndet icke allenast genom
påskrift af d. 10 Decembr. bifallit, utan derjemte medelst extract. protocolli af
samma dato, sig förklarat, åt ehuruwäl prästeståndet icke kunnat bifalla secrete
deputations betänckande, om capitain gref Ekeblads anmälande till majors full¬
magt af samma dato, med majoren Thure Rudbeck, icke des mindre har berrde
1 Enl. konc., renskr.r grundad.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 11. Jfr. sid. 298, not 1
1747 den 22 april
461
stånd, till åt wisa sin benägenhet för grefwe Ekeblad, welat hafwa honom hos
Hans Maij:t i underdånighet anmäld till majors caractére af yngre dato, till des han
wid förefallande öpning i armeen kan blifwa wärckeligen befordrad; dock utan
prejudice af någon bättre meriterad.
Borgareståndet tog alt detta i behörigt öfwerwägande, och fastän ståndet uppå
secrete deputations anhållan genom utdrag af protocollet d. 17 Januar. inne-
warande åhr, låtit d. 31 d:o meddela ber:de deputation en afskrift1, vide n:o 11,
tom 3, af förber:de major Rudbecks memorial, utan åt remittera saken cum toto
effectu till deputationens igen, dock som capitain grefwe Ekeblad i dag genom
ingifwit memorial sielf begjärt, åt borgareståndet wille sig härutinnan med
präste- och bondestånden förena, emedan han ändå icke ser sig uti sin första an¬
sökning kunna winna framgång. Så fant ståndet skjäligit, åt honom derutinnan
wilfara, och således bifalla prästeståndets extractum protocolli af d. 10 Decem-
br. 1746, ut in actis.
Sedan uplästes cammar oeconomie- och commercedeputations betänckande,1 2
n:o 23, tom 3, om sten- och pihlträdsgjärdesgårdars anläggande på de fleste stäl¬
len i riket, hwilcket remitterades till ståndets deputerade förr borgmästarne
Lange, Cervin, Pihl, Forstén, Wetterstedt och Gylick, samt förr rådmännen
Berg, Amelberg, Brome och Hellström, åt deröfwer wid ståndets nästa plenum
yttra sina tanckar.
I lika måtto uplästes för borgmästarens Kyllenii memorial och ansökning,3 n:o
133, tom 1, åt Nora och Lindesbergs städer måtte bibehållas wid kongl. resolu¬
tioner och privilegier, om wägarepengarne af bergsmans tack- och osmundsjern,
som föres igenom ber:de städer, efter förra wanligheten, hwilcket remitterades
till riksens ständers bergsdeputation.
Widare uplästes och bifölls riksens ständers cammar och oeconomie, samt
commercedeputations betänckande4, n:o 24, tom 3, af d. 22 Januar. sidstl.,
ang:de ytterligare förklaring öfwer kongl. förordningen,5 om landtculturen af d.
25 Nov. 1740, hwilcket ridderskapet och adelen d. 25 Febr. och prästeståndet d.
6 April, nästförwekne jemwäl bifallit.
S. d. Anmälte handelsman och riksdagsfullmägtigen ifrån Carlscrona för Johan
Öhnert G r a h n , huruledes den ynnest och wälwilja, som borgareståndet behagat
1 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, Bi laga till nr 11.
Jfr. sid. 298, not 2.
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 23.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 133.
4 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 24.
5 Årstrycket: Kongl. Maj:ts nådige förordning, angående lands culluren, den 25 november
1740. Tryckt i Modée 3, sid. 1659.
462
1747 den 22 april
wisa åtskillige af dem, hwilcka sig genom möda och flit till rikets tjenst skickelige
gjordt, gifwer honom anledning, åt hos ståndet likaledes föredraga en des nära an¬
höriges ammiralitetsnotarien Bergenhielms förwärfwade skickelighet, till åt kun¬
na gjöra Kongl. Maij:t och cronan nöijaktig tjenst; ty utom det han uti någre åhr
wäl anwändt sin tid med nödige och nyttige wettenskapers inhämtande wid kongl.
academien i Lund och ausculterande, så wid kongl. ammiralitetsöfwerrätten i
Carlscrona, som högl. Götha hofrätt, har han först uti någre åhr tjent som copist
wid wälbermte kongl. ammiralitets öfwerrätt och therunder ständigt till protocol-
lets förande therstädes blifwit brukad, hwarpå han sedan till handlingsskrifware
blifwit befordrad och ändteligen till notariebeställningen wid förrbermte rätt,
hwilcken han nu allaredan uti några åhr innehaft, så åt han nu är den äldste notar¬
ien wid ammiralitetet, hafwandes under denne sednare tiden, icke allenast till sine
förmäns goda nöije och wälbehag förrättat den wid ammiralitetet warande träl-
samme auditeursbeställningen, utan och advocatfiscalssysslan, samt flere honom
updragne förrättningar, deröfwer han äger wederbörandes honom flere resor gifne
gode wittnesbörder.
Riksens högl. ständer hafwa ock under nu påstående riksdag på det sättet be¬
hagat lemna honom deras ynnestfulla förtroende, åt honom blifwit updragit pro-
tocollets förande och expeditionernes besörjande uti den af högl. secrete utskot¬
tets ledamöter utsedde defensionsdeputationen.
1 anseende till alt detta, och som borgareståndet behagat förnya deras förra
gjorde underdånige föreskrift hos Hans Kongl. Maij:t för h:r ammiralitetsse-
creteraren Lindenstedt, åt med nådig befordran blifwa hugnad, och secreterare-
sysslan uti kongl. ammiralitetscollgio således snart torde blifwa ledig, så will h:r
Grahn hafwa till ståndets wälbehag hemstält, om icke ståndet skulle täckas gyn¬
na notarien Bergenhielm med des underdånige föreskrift till Hans Kongl. Maij:t,
åt när then efter h:r secreteraren Lindenstedt ledig blifwer, komma hos Hans
Kongl. Maij.t uti nådig åtancka till erhållande af ber:de beställning.
Ståndet tog detta i behörigt öfwerwägande och fant godt, åt i anseende till no¬
tarien Bergenhielms förtjenst och skickelighet härtill gifwa des bifall, så åt han
må hos Hans Kongl. Maij:t till nådigste befordran och unerdånighet anmälas och
hälst till secreterarebeställningen wid kongl. ammiralitetet i Carlscrona, enär
den ledig blifwer, hwilcket med de öfrige respre stånden till gunstbenägit sam¬
tycke hörsam- tjenst och wänligen communiceras.
Sedan uplästes borgmästarens i Södertelge h:r Lennart Wetters ansökning,1
n:o 134, tom 1, åt fa afträda sin borgmästarebeställning till secreteraren Johan
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 134.
1747 den 22 april
463
Lorens Wikman, hwartill magistraten och borgerskapet deri staden enhälleligen
gifwit sitt bifall, enligit rådstuguprotocollet1 af d. 6 hujus.
Riksdagsfullmägtigen ifrån Södertelge h:rForssman intygadejemwäl, åt
sådant skjedt med magistratens och borgarskapets friwilliga samtycke, recom-
menderandes fördenskull denna borgmästaren Wetters angelägenhet till det bäs¬
ta, och åt han måtte hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas, till den nu
ledigwarande extraordinarie rådmanssysslan uti hallrätten här i staden.
Efter något discourerande häröfwer, fant ståndet godt, åt samtycka till h:r
borgmästaren Wetters gjorde ansökning, på sätt och wis, som expeditionen här
nedanföre förmäler. Men åt recommendera honom till praeses i hallrätten, som
h:r Forssman derjemte föreslagit, hölt ståndet betänckeligit, såsom rörande
manufactursocietetens fria wahl efter kongl. hallordningen.
S. d. Hos borgareståndet har borgmästaren i Södertelge Leonhard Wetter skrifte-
ligen andragit, huruledes han i anseende till den ringa löhn, som wid benrte borg¬
mästaresyssla, den han i 16 åhr innehaft, bestås, icke widare finner sin utkomst i så
kjänsam och dyr tid, som nu är, den samma företräda, utan har fattadt det upsåt, åt
söka sin utkomst annorstädes; hwarföre och som hans tancka wore, åt till secrete-
raren Johan Lorens Wikman, hwilcken medelst studier wid academien i Lund och
ausculterande wid rådhusrätten och de flere rätter i Stockholm, skall sig till
dommareembetet och denna borgmästaresyssla skickelig gjordt, samma beställ¬
ning fa afträda; så anhåller han om borgareståndets bifall härtill. Och emedan bor¬
gareståndet af det bilagde Södertelge rådstufwurätts protocoll funnit, åt ber:de
stads magistrat och borgerskap till denna borgmästaren Wetters ansökning enhäl¬
leligen samtyckt, hwilcket samma stads härwarande riksdagsfullmägtig efwen be¬
sannat, så har borgareståndet i anseende till borgmästaren Wetters långlige och
trogne tjenster, under en ringa löhn och fattige wilkohr, så mycket mindre härwid
något åt påminna, som borgerskapet i Södertelge aldeles till godo niutit Kongl.
Maij:ts nådigste resolution på borgareståndets beswär af d. 16 Octobr. 1723, 1 §,
hälst de med sitt enhälliga wahl fallit på förbem:te J. Lorens Wikman, hwarföre
borgareståndet denne ansökning hos de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit bi¬
fall hörsam- tjenst- och wänligen recommenderar, dock åt detta icke dragés till
något prejudicat i framtiden, hwilcket straxt uplästes och justerades.
Men h:r justitiasborgmästaren Finerus förklarade sig ingen del wilja
hafwa i detta prejudicat, nu eller i framtiden.
Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 134.
464
1747 den 22 april
Derefter uplästes ett utdrag af prästeståndets protocoll1, n:o 14, hållit d. 4
Martii sidstl., huruledes probsten Serenius anmält sin broder auditeuren wid
norre skånske cavallerieregementet Magnus Seréen till någon wärckelig be¬
fordran, i anseende till det, åt han i 24 åhr warit i publique tjenst, stådt på åtskil-
lige förslag och blifwit åhr 1741 af riksens ständer hos Hans Kongl. Maij:t till
belöning recommenderad för ett widlyftigt arbete uti juridiske och oeconomiske
förordningars samlande i en systeme, hwilcket prästeståndet funnit skjäligit, och
fördenskull samtyckt, det må auditeuren Seréen hos Hans Kongl. Maij:t i under¬
dånighet anmälas, till nådig befordran wid förefallande ledighet af härads-
höfdinge eller någon annan honom anständig syssla, och i medlertid med
häradshöfdingefullmagt benådas.
H:r justitiarien Ekman protesterade aldeles deremot, emedan han hört
säijas, åt bem:te auditeur skall pliktat pro temerario litigio.
H:r secreteraren U r 1 a n d e r förmente, åt som Serén allenast blifwit dömd
till afbön för hårdt skrifwande emot kongl. hofrätten, uti en sak som han warit
actor officiosus, så bör det icke lända honom till något mehn eller hinder i des
lycka och skjäliga förtjenst, hwilcket ståndet ändteligen biföll, och således
förente sig med prästeståndet, som påskrefs.
Sedan uplästes och justerades följande extractum protocolli2 till de öfrige
resp:e stånden, ang:de riksdagens slut, hwarmed h:rr rådmän Kyronius, Mett och
Westén, h:r borgmästaren Ugla, h:r Forssman och h:r Myhrman deputerades,
som tillika fingo i commission, åt öfwerlefwerera ståndets extract. protocolli,
ang:de pension för 5 st:n borgmästareenckjor.
S. d. Enär borgareståndet eftersinnar, n:o 45, tom 9, åt riksdagen snart påstådt i
åtta månader, och huru få allmänna, men deremot månge enskylte mål blifwit af-
gjorde, så kan det ej annat än hos borgareståndet upwäcka den fruktan, åt med
riksdagens slut torde alt för långt på tiden ankomma, så framt icke någon författ¬
ning tages, till riksdagsährendernes skyndesamma afförande. Borgareståndet
föranlåtes fördenskull de öfrige resp:e stånden hörsam- tjenst- och wänligen hem¬
ställa, om icke samtel. under denne riksdag förordnade deputationer kunde tillsä¬
gas, åt hwarje dag, både för och eftermiddagarne, undantagande de förmiddagar,
då riksens ständer in plenis komma tilhopa, tidigt träda tillsammans, åt afgjöra alla
till dem remitterade och anhängiga angelägna mål, samt med deras betänckanden
deröfwer till riksens ständer ofördröijeligen inkomma på det, åt sedan secrete ut¬
skottet hunnit afgöra, de dit efter 18 § af riksdagsordningen hörande rikswårdande
' Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 14.
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 45.
1747 den 22 april
465
ährender, riksens ständer då må kunna sin emellan öfverlägga och öfverenskom¬
ma om dagen till riksdagens ändteliga slut. Till hwilcken ända jemwäl nödigt wara
will, åt wederbörande kongl. collegier och embetsmän måge undfå befallning, åt
utan ringaste upskof meddela riksens ständers deputationer, de af dem infordrade
och ännu till en del utewarande underrättelser. Åhr och dag som förr skrifwit står.
Hrr justitiarien Ekman hemstälte, om icke ståndet till befordran af ett så
hälsosamt ändamål, som riksdagens slut är, wille öfwerenskomma och fastställa,
åt inga private skrifter, angrde tjenster och caractérer, måge hädanefter emotta-
gas, hwarcken af hrr taleman, secreteraren eller någon ledamot i ståndet, fast
mindre till afgjörande föredragas.
Hrr rådman Faggot förmente, åt sedan dörren en gång blifwit öpnad, så
kunde man ej så aldeles sluta henne till, och fast mindre lemna de redan
inkomne målen oafgjorde, utan åt wisa mera wåld för den ena än den andra.
Hrr borgmästaren Pihl sade sig förblifwa wid ståndets beslut, på sidsta pleni-
dag, och ej gå derifrån.
Hrr assessor Plomgren trodde, åt man ej kunde förwägra, åt emottaga och af-
gjöra de saker, som ifrån Hans Kongl. Maijrt i nåder woro remitterade, aller
ifrån de andra stånden, eller och riksens ständers deputationer efter handen
inkomma.
Ändteligen förente sig ståndet om följande beslut, som med de öfrige respre
stånden likaledes kommer åt communiceras, dock secreteraren härigenom obe¬
tagit, åt emottaga sådane skrifter, som innehålla protester eller uplysningar i de
förr hos ståndet anmälte ährender. S.
S. d. Emedan borgareståndet nogsamt föreställer sig, åt de öfrige resp:e stånden
icke mindre än detta ståndet blifwa beswärade med mångfallige skrifter och
ansökningar, om tjenster, caractérer och dylikt; ty har borgareståndet till än¬
damålets winnande af ett skyndesamt slut på innewarande riksdag, för sin del fun¬
nit oumgängeligit åt fastställa, det inga private skrifter och ansökningar i dylike
mål skola hädanefter till föredragande i ståndet emottagas, med mindre de äro
ifrån Hans Kongl. Maij:t till riksens stränder i nåder remitterade, utom de som för
detta hos riksens ständers pleno eller des deputationer anmälte äro, enligit
riksdagsrdningens 13 §, hwilcket med de öfrige respective hörsam- tjenst- och
wänligen communiceras.
Uplästes riksens ständers reductions och liquidationsdeputations betän-
ckande,1 n:o 2, tom 5, af d. 27 Novemb. 1746, ang:de assessorskans fru Maria
Aurora Brenners ansökning2 om slut uti thes wid 1741 åhrs riksdag anförde
Borgarståndets arkiv, R 1300, Reduktions- och likvidationsdeputationen, nr 2.
466
1747 den 22 april
beswär,1 öfwer riksens ständers commissions resolution2 af d. 14 Maii 1740
hwarmedelst frami, landshöfdingens baron Baltzar Gyllenhoffs pantegods, tilli¬
ka med allodialgodset Lindeshof, förklaras rättel. till Kongl. Maij:t och cronan
wara indragen, och emedan deputation befunnit, åt denne sak redan wid 1741
åhrs riksdag af då warande reductions och liquidationsdeputationen, genom
betänckande3 af d. 9 Aprill. samma åhr, blifwit på det sättet afgjord, åt deputa-
tionen så i det ena, som det andra funnit riksens ständers commissions resolution
på goda skjäl grundad, hwilcket hos riksens ständer ännu ligger oafgjordt; ty har
nu warande deputation icke kunnat sig dermed widare befatta. Men som fru
Brenner nu deremot hos riksens ständers plena inkommit med ett widlyftigt me¬
morial, så har ridderskapet och delen d. 25 Febr. sidstl. remitterat det samma til¬
lika med sielfwa betänckandet till reductions och liquidationsdeputationen till¬
baka, åt efter närmare öfwerwägande, deröfwer med sitt utlåtande till riksens
ständer inkomma, hwilcket prästeståndet d. 4 hujus bifallit, och hwarmed stån¬
det lånt godt åt instämma.
S. d. Uplästes riksens ständers cammar, oeconomie och commercie samt tulldepu-
tationernes betänckande4 5 n:o 25, tom 3, af d. 9 hujus, ang:de staden Ulricehamns
ansökning,5 åt till thes magistrats och betjentes aflöhning, åter bekomma en tred¬
jedel afaccisen och båkningspengame, som staden för 1680 åtniutit, hwilcket bor¬
gareståndet fant godt åt bifalla, samt med de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit
samtycke, hörsam- tjenst- och wänligen communicera.
Sedan uplästes åtskillige §§ af ståndets allmänna beswär, hwilcka biföllos, på
sätt och wis, som af h:r borgmästaren Cervin in margine antecknades.
2 Borgarståndets arkiv, R 1300, Reduktions- och likvidationsdeputationen, Bilaga till nr 2.
' Reduktions- och likvidationsdeputationens arkiv, R 2933, nr 25.
2 Handlingen ej påträffad i Borgarståndets arkiv.
3 Reduktions- och likvidationsdeputationens arkiv, R 2794, fol. 51-57.
4 Prästeståndets arkiv, R 893, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 24.
5 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 71. Jfr. sid. 303, not 2.
1747 den 22 april
467
Öfwerstlieutnanten af kongl. artilleriet h:r Mannerheim feck efter be¬
hörig anmälan företräde och upwiste ett extract af rådsprotocollet,1 n:o 21, tom
2, hållit d. 20 i denne månad, som uplästes, af innehåll, åt Hans Kongl. Maij:t
wore i nåder benägen, åt samtycka till öfwerstens baron Ludvig Fahlström un¬
derdånige ansökning,1 2 åt i anseende till anförde bewekande omständigheter, fa
tillstånd, emot en wiss wedergiällning, afstå thes anförtrodde Calmare rege¬
mente till fot, till öfwerstelieutnanten wid Hammilthonske regementet Carl Gus¬
taf Roxendorf med mera, hwilcket han recommenderade till ståndets benägna
bifall.
H:r j u s t i t: b o r g m ä s t a r e n och taleman bad h:r öfwerstlieut¬
nanten taga litet afträde, så wille ståndet taga bem:te ährende i behörigt öfwer-
wägande, som och skjedde, hwarefter ståndet i anseende, så wäl till öfwersten
baron Fahlströms, som h:r öfwerstlieutnanten Roxendorfs meriter och skicke-
lighet, fant godt, åt gifwa härtill sitt samtycke, som påskrefs.
Men h:r borgmästaren I n g m a n förbehölt sig, åt deruti hafwa ingen del.
Uppå riksdagsmannens h:r M o d é n s begäran, recommenderade ståndet hos
sina deputerade i bergsdeputationen staden Sundswalls ansökning, åt ej blifwa
prejudicerad i sin trähandel med allmogen i Medelpad, igenom några bergsbruks
anläggande.
S. d. Uplästes riksens ständers cammar, oeconomie och commerciedeputation
betänckande3, vide n:o 9, tom 3, af d. 9 Januarii sidstl., öfwer magistratens här i
staden till riksens ständer ingifne memorial,4 ang.de hökames handel och häm¬
mande af okjöp, med de hit ankommande victualiewahror, bestående egenteligen
deruti
l.o Åt hökaresocieteten här i staden, i anseende till den brist och dyrhet, som
skall wara på victualiewahror till inwånames behof, må i anledning af de äldre
åhrens handelsinrättningar, tillhållas, åt ifrån ut- eller inrikes orter införskrifwa
och förskaffa slike wahror och
2:do förbjuda: åt i någon måtto befatta sig med uphandling af det, som landt-
mannen, antingen med småbåtar, eller wagnar och kjärror, samt slädar införer,
och således i små partier till torgs och hamnar ankommer, hwilcket på det sättet
allenast bör the öfrige stadsens inwånare till handa hållas, så åt icke heller
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 21.
2 Ridderskapets och adelns arkiv, R 92, Allegater, Bilaga till nr 211.
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen, nr 9. Jfr. sid.
275, not 1.
4 Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens arkiv, R 2912, Gg, fol. 675-676.
468
1747 den 22 april
månglerskor, förr än efter kl. 12 om dagen må något deraf fa upkjöpa, men wid
den tidens förlopp hökarne wara tillåtit, åt uphandla hwad osålt finnes.
3:o Åt kongl. förordningen1 af d. 24 Septemb. 1722 om sju liggedagar, för de
matwahror, träwircke eller andre byggningsmaterialer lastade smärre fartyg
ifrån inrikes orter så wida måtte till efterlefnad åter antagas, åt i det stället trenne
liggedagar för sådane fartyg kunde faststälte och påbudne warda.
Detta betänckande har höglofl. ridderskapet och adelen, samt högwördige
prästeståndet funnit godt åt åter förwisa till merbermte deputation, som ytterlig¬
are har åt tillse, det de, som ifrån Norrland, Österbotn och Finland med sina far¬
tyg hitföra victualiewahror, eller andre persedlar, ej måge sättjas uti för mycket
twång, eller beslag och böter underkastas, utan i fall 1722 års förordning af
hökarne öfwerträdas, de då endast måge blifwa förfallne till de uti samma
förordning utsatte böter.
Och som hos höglofl. ridderskapet och adelen, på kongl. ammiralitetets samt
handtwärckarnes wägnar i Carlscrona, h:r vice ammiralen Falckengrén och h:r
capitain Strandh, samt slaktareålderman och riksdagsfullmägtigen Gottfried
W e i k e r , genom ingifwit memorial, anhållit, åt den af cammar, oeconomie
och commercedeputationens i ofwannämde betänckande, föreslagne författning,
efwen må till efterlefnad för Carlscrona fastställas; så hafwa ock besagde 2:ne
resp:e stånd förwist samma memorialer till nästnämde deputations om-
pröfwande.
Borgareståndet har fördenskull tagit alt hwad således är wardet anfört, med
det som eljest härwid förekommit, i noga öfwerwägande. Och hwad angår den
första, af de här förut uprepade delarne, eller den öfwerklagade bristen och dyr¬
heten på allehanda victualiewahror, samt den förmon, som för hökarne till före¬
kommande deraf i framtiden, föreslås, åt fa ej mindre ifrån ut- än inrikes orter
införskrifwa slike wahror, så kunde wäl ståndet anföra många ordsaker till den
öfwerklagade bristen och dyrheten, som allmänt äro bekante. Men will nu gå
alla andra förbi och allenast till eftersinnande hemställa, om icke det kan och bör
anses såsom mäst bidragande till ber:de brist och dyrhet: Att flere både i
städerne och på landet, till större och mindre delar, fa blanda sig i handel, än de
som dertill efter lagar och stadgar samt privilegier äro berättigade, jemwäl och
åt man nu på någon tid, eller sedan sidsta kriget måst sakna den ymniga införsel,
hwilcken man förr förehade af victualiewahror ifrån Finnland.
Årstrycket: Kongl. Mai] :lz förordning angående hämmandet af all okiöp med de hit til staden
kommande victualie persedler och andra wahror, den 24 september 1722. Tryckt i Modée 1,
sid. 334-335.
1747 den 22 april
469
Och ehuruwäl ståndet hwarjehanda considerationer wid det i denne delen
warande ändamålet, neml. besagde brist och dyrhets dämpande, medelst den för
hökarne föreslagne införskrifningen, jemwäl förekommit, och ibland dem
förnämligast, huru wida en slik rättighet endast tillhörer stadens handels-
grossierer efter handelsordning och delningar, och åt de af magistraten åbero¬
pade äldre tiders inrättningar, hos ett i senare tider till wissa näringar classifice-
rat borgerskap således icke lära kunna widare anses för någon lag eller böra gjäl-
la, dock som ståndet icke har sig bekant, om handelsgrossiererne wilja, i
synnerhet till wissa victualiedelar, bestrida eller medgifwa hökarne denne rät¬
tighet, hwilcka som alla andre kunna reda i skjepp, åt sielfwa ifrån utrkes orter
införskaffa, de för dem nödige wahror, emedan de å ingendera sidan deröfwer i
deputationer blifwit hörde. Altså håller borgareståndet före, åt riksens ständer
wid detta mål icke kunna widare lägga handen, utan åligger magistraten, med
flere wederbörande således dermed ytterligare förfara, som lag och förordning¬
ar, samt omständigheterne medgifwa, och stadgande af en rätt handelsordning
wederbörande emellan fordrar.
Hwad dernäst widkommer den andra delen eller på hwad tid och i hwilcken
ordning handelen af stadsens öfrige inwånare, samt hökare och månglerskor, om
de med mindre fartyg och båtar till hamnarne, samt med wagnar, kjärror och
slädar, till torgen inkommande wahror, efter cammar oeconomie och commerce
deputations betänckande, må anställas; så aldenstund d. 1 § af 1 cap. handelsbm
stadgar, åt kjöp bör skje utan twång, hwarmed den 24 § af 1723 åhrs kongl.
resol. på städernes allmänna beswär aldeles instämmer, hwartill kommer, åt den
VIII § i kongl. resol. af d. 10 Septemb. 1743 uppå allmogens allmänna beswär,
jemwäl förklarar, thet allmogen får sine till städerne inkommande tunne- och
pundarewahror så i minut som summewis till hwem den hälst will aflåta, med
förbindelse, thet landshöfdingar och magistraterne, böra hafwa derpå noga in¬
seende, det allmogen samma skjäliga frihet ej warder betagen; kunnandes man
icke se, huru handelen må hafwa sitt naturliga fria lopp, om emot samma
stadgande, gräntsor skulle utsättjas, enär då den ena, då den andra, samt sidst
den tredje, antingen till husbehof eller salu, skall fa kjöpa hwad ifrån landet eller
städerne hit till salu ankommer, förutan de flere häraf flytande olägenheter, så
för säljare som kjöpare. Ty anser ståndet för betänckeligit, åt styreka till någon
ändring i högtber:de lag och kongl. resolutioner, och kan således ej heller för des
del bifalla cammar oeconomie och commercedeputations betänckande härutin¬
nan.
Beträffande de föreslagne 3:ne liggedagar för alla med matwahror, träwärcke
och byggningsmaterialier ankommande inrikes fartyg, så har wäl cammar
470
1747 den 22 april
oeconomie och commercedeputation derwid förnämligast till grund tagit, åt
hökaresocieteten skulle förorsaka dyrhet på sådane wahror; hwarföre hushållen
uti tillgång borde förjejträdet1 äga. Men af den kunskap och erfarenhet, som
ståndets handlande ledamöter derom hafwa, kan med säkerhet intygas, åt
hökarne altid twinga priset öfwer 6, 8 å 10 pro cent lägre, än hwad hushållen
betala, hwarföre wäster- och österbottniska, samt norrländska och finska borger-
skapet tillika med allmogen, hälst till hushållen föryttra så mycket sig gjöra
låter, innan de med hökare till kjöpslut skrida; såsom ej heller desse senare finna
sing räkning med de förre en gros åt handla, så länge fartygen genom minuthan¬
del, kunna något afsättja, deremot kunna desse liggedagar antingen om sommar¬
tid, då hushållen föga uphandling gjöra, eller och så ofta wahran är uti wahnpris
och dageligit aftagande i wärdet, tillskynda besagde långwägade borgerskap och
allmoge både twång, hinder och uppehåll uti deras efwentyrliga hemresa på sena
hösten, då de igenom 3:ne dagars tidigare afresa ofta kunna undwika skiepp och
gods ja lifs förlust, eller att blifwa under wägen infrusna efwen som det kan hän¬
da, åt borgerskapet förut igenom correspondence, eller på anna sätt, emot
försträckte penningar om sådane wahror betingat, då antingen allmänna crediten
undersåtarene emellan skulle lida, om liggedagarne kunde gifwa hushållen bätt¬
re rätt till handels än andra, eller skulle liggedagarne i sig sielf blifwa fruktlösa.
Hwilcket alt synes hafwa gifwit anledning till Kongl Maij:ts resolution på
städernes allmänna beswär,1 2 wid 1723 åhrs riksdag § 24, som i nåder uphäfwer
den om liggedagarne d. 24 Septembr. utgifne förordningen.
Hwad sidst widkommer kongl. ammiralitets och handtwärckarnes i Carlscro-
na ansökning, åt en lika ordning uti handelen derstädes må fastställas, som
ber:de deputations betänckande för Stockholms stad föreslår, så finner ståndet,
utom de ofwan anförde omständigheter, hwilcka efwen kunna wara till Carlscro-
na stad lämpelige, huruledes Kongl. Maij:t uti utfärdade serskilte privilegier3 för
besagde stad af d. 10 Aug. 1680 § 16 allernådigst förordnat, åt ingen hög eller
nedrig militair eller civil betjent må upkjöpa wahror eller annat i hamnarne,
utom staden eller portarne, utan skall alt, som till salu inkommer till till torgs
föras och der åt den mästbjudande försäljas, som orden lyda. Wid detta privile¬
gium har icke allenast Kongl. Maij:t igenom nådigste resolution4 på ammirali-
1 Enl. konc.
2 Årstrycket: Kongl. maj:ts nådige resolution och förklaring öfwer de, wid denne genom Guds
nåde nu wäl öfwerståndne riks-dag, utaf samtelige städerne, genom deras fullmäcktige, under¬
dånigst insinuerade beswärs-puncter, den 16 oktober 1723. Tryckt i Modée 1, sid. 446-462.
Jfr. sid. 27, not 2.
3 Årstrycket: Kongl. May:tz privilegier, hwilke staden Carlscrona nådigst äre förundte, den 10
augusti 1680. Tryckt i Stiernman 4 1760, sid. 278-284.
1747 den 22 april
471
tetsstatens beswär wid 1741 åhrs riksdag § 86 anbefalt så wäl landshöfdingen i
orten, som magistraten, staden åt bibehålla, och deröfwer alfwarsam hand hålla,
utan och på riksens ständers underdånige tillstyrckande igenom ytterligare reso¬
lution1 gifwen d. 20 Julii 1743 på merbesagde stads underdånige ansökning,
borgerskapet ifrån ammiralitetsstatens intrång i Carlscrona allernådigst welat
skydda; ty kan ståndet för sin del icke samtycka det handelen emellan landtman-
nen och borgerskapet eller hushållen uti Carlscrona, mera än här i Stockholm
och andre städer, må under twång försättjas, utan på gator och torg och i ham-
name under den frihet förblifwer, som både allmänna lagen, städernes privile¬
gier och de tid efter annan derom utgångne förordningar stadga och innehålla.
Ut supra.
En deputation af tolf man ankom ifrån bondeståndet, för hwilcken daneman
Johan Persson förde ordet, som näst sitt stånds hörsamma hälsning öfwer-
lefwererade följande extracta protocolli, neml.
l:o af d. 31 Mart. sidstl. ang:de lindring uti den projecterade bewillningen för
bergsmännerne, och åt de för derwid anförde sljäl och omständigheter måtte för¬
skonas för de taxerade utgifter ifrån 10 dir s:mt på de förmögnaste till 3 dir s:mt
på de fattigaste, med mera.
2:o Af d. 20 hujus, ang:de wahrgierningsmanskapet, åt emedan bondeståndet,
förut på secrete utskottets föreställning bifallit, det de af påst- och rote- samt
båtsmanshållare, som sådant sielfwe åstunda, måge få complettera sina vacan¬
cer, ty kunna de nu så mycket mindre samtycka till wahrgierningsmanskaps an¬
tagande, som det förra gången påsyftade goda ändamål, derigenom skulle hin¬
dras, och legorne för de vacante ryttare, soldater och båtsmän ganska mycket
komma åt stegras.
3:o Af samma dato om förbättring på häradshöfdingarnes rang lika med
assessorerne i Kongl. Maijrts och riksens collegier, under n:o 36 i rangordningen
och
4:to2 af detta dato, ang:de riksdagens slut, till d. 9 Maii eller nästkommande
pingstafton, recommenderandes slutekn
5:o sin angelägenhet om räntepersedlarnes sammanslående till en wiss och
ständig marckegång. 4
4 Lånt- och sjömilitiedeputatioens arkiv, R 2789, Sjöutskottets protokoll och akter, fol. 578-
580.
1 Årstrycket: Kongl. Maj:ts nådige resolution och förklaring uppå the almänne beswär, som
städeme uti Swerige och Finland, igenom theras fullmäktige, hafwa wid thenna riksdagen i
underdånighet andragit, den 4 november 1743. Tryckt i Modée 3, sid. 2110-2114.
2 Borgarståndets arkiv, R 1305, Oavgjorda mål, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 2.
472
1747 den 28 april
H:r justitiaeborgmästaren och talemanlät förmäla ståndets
wänliga hälsning tilbaka, och lofwade, åt så det ena, som det andra skall hos
ståndet komma i behörigt öfwerwägande, hwarmed deputationen afträdde.
Sidst uplästes prästeståndets extractum protocolli1 af detta dato, ang:de vice
lectoren Kraftmans ansökning, om ersättning för Degerby och Antby hemman i
Finland, hwilcket prästeståndet remitterat till riksens ständers justitiasdeputa-
tions utlåtande, ut in actis.
Och som tiden war förliden, så skildes ståndet härmed åt.
Den 28 April!. 1747
S. d. Justerades protocollet af d. 21 och 28, 30 och 31 Martii sidstl.
H:r commarcerådet Plomgrén upkom, som af ståndet gratulerades till sin nya
hedersförmohn, hwarmed han betygade sin hörsamma erkänsla.
Sedan uplästes ett utdrag af protocollet hållit uti den af Hans Kong!. Maij:t i
nåder förordnade commissorialrätt2 af d. 27 hujus, hwarmedelst gifwes riksens
ständers plena wid handen, åt kongl. commissorialrätten, i anledning af bondens
Olof Assarssons angifwande emot bonden och riksdagsmannen i Skaraborgs
lähn Nils Persson, rörande någon des eftertänckeliga utlåtelse, funnit sig föran¬
låten, åt honom Nils Persson, i stöd af Kongl. Maij:ts nådige försäkrings 9 §
regeringsformens 46 § och riksdagsordningens 23 § låta i säkerhet inmana.
Widare uplästes riksens ständers secrete deputations extractum protocolli3,
n:o 21, tom 3, af d. 25 hujus och deruti lemnade föreskrift för hofauditeuren wid
Hans Kongl. Höghets hofstat Jacob Boberg, åt hos Hans Kongl. Maij:t i under¬
dånighet blifwa anmäld till nådig ihugkommelsse och befordran wid någon före¬
fallande och honom anständig öpning, hwilcket bifölls. 1 lika måtto uplästes se-
creterarens i kongl. cammarrevisionen Carl Lagerbergs ansökning, n:o 135, tom
1, om riksens ständers underdånige föreskrift, till Hans Kongl. Maij:t, åt nu
blifwa i nåder hugnad med assessors fullmagt i kongl. Swea hofrätt, samt åt wid
sig tilldragande ledighet och öpning, niuta säte, stämma och löhn näst efter den
der nu warande yngste assessor, samt i medlertid behålla sin nu innehafwande
löhn, hwarpå ridderskapet och adelen d. 20 hujus resolverat, åt i anseende till se-
creterarens Carl Lagerbergs nogsamt bekante skickelighet och förtjenst, finner
ridderskapet och adelen skjäligit, det bem:te secreterare bör i underdånighet an-
’ Borgarståndets arkiv, R 1304, Prästeståndets extraktprotokoll, nr 15.
2 Prästeståndets arkiv, R 893, Kungliga Kommisorialrätten, nr 1.
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 21.
1747 den 28 april
473
mälas till befordran, enligit denne hans ansökning. Och som prästeståndet det
samma redan bifallit så fant ståndet godt, åt härutinnan med de 2:ne resp:e
stånden instämma.
S. d. Uplästes vice pastorens wid Pelgjärfwi församling uti Carelen Immanuel Fol-
nanders ansökning,1 n:o 136, tom 1, åt blifwa befordrad till ett dera af de 2:ne le¬
dige pastoraten Orivesi el:r Janukala1 2 i Åbo stift, hwilcket så wähl allmogen i or¬
ten uti sina riksdagspostulater, som häradsrätten och ber:de allmoges riks¬
dagsmän, samt den öfwer finska ährenderne förordnade deputationen hos riksens
ständer i bästa måtto anmält, i anseende till berörde prästmans torftiga tillstånd,
och under sidsta kriget, med sine sochneboer utståndne swåra lidande, genom
plundring och brand af deras fasta och lösa egendom, med mera.
Hwilcket bondeståndet d. 22 hujus till alla delar bifallit. Ståndet tog detta mål
i ömsint öfwerwägande och fant godt, åt härutinnan förena sig med bondestån¬
det i så måtto, åt bem:te Foenander må igenom må igenom riksens ständers un¬
derdånige föreskrift till Hans Kongl. Maij:t, i nåder befordrats till det ledige pas¬
toratet Janakala i Åbo stift.
Derefter uplästes ett utdrag af rådsprotocollet3, n:o 22, tom 2, hållit d. 3 hujus,
ang: de registratorens wid Kongl. Maij:ts och riksens cancellie collegii expedi¬
tion Johan Råfelts underdånige ansökning,4 åt han i hopp och förtröstan, åt af
Kongl. Maij:t med något nådeteckn ihogkommas, för det han sig afsagt all ägan¬
derätt till den anseenliga öfwerlefwerering af 158 159 dkr s:mt, som des afl. fa¬
der kongl. räntemästaren Eric Råfelt åhr 1723 lemnat uti ränttecammarböckerne,
med mera, nu måtte i nåder hugnas, med någon lagmansbeställning, som kan
blifwa ledig. Och som Hans Kongl. Maij:t i nådigt afseende såwäl på bem:te
registrators egne 15-åhrige, som des afl. faders långlige, trogne och redelige
tjenster, jemte de af kongl. cammarcollegio och cammarrevisionen uti deras bi¬
fogade utlåtande,5 andragne skjäl och omständigheter, förklarat sig, i nåder wara
benägen, åt hugna bem:te Råfelt, med den i förenämde måtto begjärte befordran;
så fant ståndet skjäligit, det må registratoren Råfelt i anseende till alt detta, hos
Hans Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas till lagmans caractér, och åt i nåder
blifwa hugnad med den först ledig blifwande lagsagun.
1 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 136.
2 Läs: Janakala.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 22.
4 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 22.
5 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 22.
474
1747 den 28 april
S. d. Uplästes cammarrådets h:r J. Wulfwenstiemas hos ridderskapet och adelen
ingifne memorial och ansökning,1 n:o 131, tom 1, åt i anseende till des långlige
trogne och nyttige tjenster, såsom riddarehussecreterare och cammarråd i 37 åhr,
fa transportera sin cammarrådsbeställning och löhn, på sin son riddarehussecrete-
raren Johan Wulfwenstierna, hwilcken icke allenast uti 16 åhrs tid warit i ridder¬
skapet och adelens tjenst, utan och förwärfwat sig god kunskap om rikets hus¬
hållning och tillstånd, wiljandes dock herr cammarrådet, om Gud spar hälsan och
lifwet, förblifwa wid tjensten och arbetet i kongl. cammarcollegio med löhnen
som förr till 1748 åhrs slut, och sedermera den samma till sin son afstå, allenast se-
creteraren Wulfwenstierna nu straxt får cammarråds fullmagt och jemte sysslorne
wid riddarehuset får tillfälle åt gjöra tjenst i kongl. collegio, hwilcket ridderskapet
och adelen i dag bifallit. Och som utom h:r cammarrådet Wulfwenstiemas
förtjenster thetta efwen rörer en ridderskapet och adelens betjent, som igenom des
wiste flit och skickelighet gjordt sig till befordran wärdig, så är ock ridderskapet
och adelen, i den säkra förmodan, åt de öfrige resp:e stånden här till jemwäl lära
lemna deras bifall. I anseende hwartill prästeståndet dertill samtyckt och nu af bor¬
gareståndet bifölls, med tilläggning, åt h:r cammarrådet Wulfwenstierna, må för
sine långlige och trogne tjenster hos Kongl. Maij:t i underdånighet anmälas till
landshöfdinge caracter och heder.
Widare uplästes häradshöfdingen Jacob Rööks ansökning,2 n:o 138, tom 1, åt
emot wissa betingade wilckor, hwaraf han kan hafwa något understöd, få afstå
och öfwerdraga sin häradshöfdingebeställning här i Stockholms lähn, till sin
swåger vice häradshöfdingen Axel Wilhelm Östfelt, emedan Röök sielf warit i
27 åhr auditeur wid Wermelands infanterieregemente, innan han d. 30 Martii åhr
1743 blef befordrad till häradshöfdinge, och Östfelt äger kongl. Swea hofrätts
goda wittnesbörd3 af d. 30 Martii 1747.
Hwilcket bondeståndet d. 20 hujus bifallit, med den tilläggning, åt härads¬
höfdingen Jacob Röök må i underdånighet anmälas hos Hans Kongl. Maij:t till
assessors heder och rang, hwarmed ståndet fant godt åt aldeles instämma.
5. d. Uplästes riksens ständers landt- och sjömilititedeputations betänckjande,4 n:o
6, tom 5, af d. 26 Febr. sidstl. öfwer 43 § af krigsbefählets wid nu påstående riks¬
dag andragne allmänna beswär,5 ang:de finska krigsbefälets aflöning på wärfwad
fot, så wäl för 1742, som under de Finland allmänt förutne frihetsåhren, med mera,
j Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 137.
■ Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 138.
3 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, Bilaga till nr 138.
4 Borgarståndets arkiv, R 1300, Lånt- och sjömilitieekonomideputationen, nr 6.
5 Lånt- och sjömilitieekonomideputationens arkiv, R 2928, Skrifter och handlingar, fol. 101
108.
1747 den 28 april
475
hwilcket ridderskapet och adelen, samt prästeståndet i dag bifallit, och nu af bor¬
gareståndet till alla delar bifölls.
I lika måtto uplästes riksens ständers secrete utskotts extract. protocolli,1 n:o
23, tom 2, af d. 22 Januar. sidstl. och deruti gjorde föreställning, åt vacancerne
af de sex uti Blekingen och Södermöre warande indelte båtsmanscompagnier af
2343 man, måtte completteras och altid i slikt tillstånd hållas, för hwarjehanda
påkommande händelser skull, med mera, hwilcket ridderskapet och adelen d. 7
Febr. sidstl. och prästeståndet i dag bifallit, hwartill ståndet jemwäl fant godt åt
samtycka.
Widare uplästes 2:ne riksens ständers secrete deputations betänckanden1 2, n:ri
22 23, tom 4, af d. 9 Febr. och 3 April, sidstl. angående l:o bergscommissariens
och actuariens i kongl. bergscollegio Lars Harmens och 2:do bergsfiscalens
Erland Friedrich Hiernes klagan3 öfwer prejudice, med mera, tillika med riksens
ständers bergsdeputations memorial och föreskrift4, n:o 10, tom 4, af. d 7 d:o för
notarien Pehr Abraham Örnschöld, åt blifwa befordrad till det nu ledige berg-
mästaredömmet, efter afl:e bergmästaren Fischer.
Men som förr borgmästarne Finerus ochlngman begjärte, åt ber:de
betänckjanden måtte hwila och ligga på bordet, så blef sådant bewiljat.
H:r justitiarien Ekman anmälte, åt som riksens ständers cammar, oeco-
nomie och commercedeputation inkommit till plena med sitt betänckjande, om
kongsgårdarna i riket, och deruti bland annat tillstyrckt, åt de 4 kongsgårdarne,
som blifwit uplåtne till wissa personer emot perpetuelle arrenden, måtte säljas
till skatte, hwaröfwer wederbörande förut i deputationen icke hörde blifwit, så
begjärte han, åt få lähna ber:de act, och låta för commercerådet Ahlström, den
samma i anseende till Höijentorps kongsgård, igenomläsa, hwilcket ståndet icke
allenast samtyckte, utan ock bewiljade, åt hos de öfrige resp:e stånden må
igenom deputerade begjäras, åt saken om kongsgårdarne icke må afgjöras, innan
borgareståndet först hunnit sig deröfwer åt utlåta.
Derefter uplästes ett utdrag af rådsprotocollet5, n:o 23, tom 2, hållit d. 27
Febr. sidstl. ang:de tyska församlingens i Götheborg hos Kongl. Maij:t gjorde
underdånige ansökning,6 åt till des afbrände kyrckjas och scholas istånd-
sättjande uti 3 å 4 åhr efter hwarandra få upbära ett öre s:mt eller mera af hwart
matlag, tillförene wid slike tillfällen skjedt på andre orter. Och som Hans Kongl.
1 Borgarståndets arkiv, R 1297, Sekreta utskottets extraktprotokoll, nr 23
2 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 22 & 23.
3 Borgarståndets arkiv, R 1298, Sekreta deputationen, nr 22 & 23.
4 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 10.
5 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 23.
6 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, Bilaga till nr 23.
476
1 747 den 28 april
Maij:t, af ömt medlidande öfwer den ber:de stad, samt tyska kyrcka och schola i
så måtto öfwergångne olyckelige händelse i nåder förklarat sig benägen, åt här¬
utinnan wilfara bemrte församling, samt fördenskull öfwerlemnat denne ansök¬
ning till samtelige riksens ständers egit behjertande och bifall. Så resolverades åt
borgareståndet för sin del samtycker, det må till den afbrände kyrckans och
scholans i stånd sättjande uti Götheborg, åhrl. i 3:ne åhr efter hwarannan up-
bäras ett öre s:mt af alla ståndspersoner, borgare och hemmansbrukare, de för¬
samlingar dock härifrån undantagne hwickas kyrckjor stå under anseenlig bygg¬
nad och reparation; eller igenom serskilte resokr äro der före frikallade.
S. d. Uplästes riksens ständers justitiae, samt cammar, oeconomie och commerce-
deputationernes betänckande1, n:o 5, tom 4, af d. 1 Aprill. angående Carlshamns
stads ansökning,2 åt för frälsehemmanet Hunnemora niuta frihet för cronoutskyl-
derne såsom tijonde, lagmans och häradshöfdingeräntan, tillika med skiutsningar,
samt åt ber.de hemman må warda under stadsens lagsago lagt.
Deputationerne hafwa häröfwer yttrat sig, åt de ej finna någon tillräckelig
anledning, åt tillstyrcka förändring uti det, så wäl lag och förordningar i allmän¬
het, som de åberopade Kongl. Maij:ts nådige resolutioner af åhren 1734 och
1741 ang:de desse mål i synnerhet stadga och förmå, widare än åt hwad skiut-
sens utgjörande beträffar, borgerskapet synas derföre kunna förskonas, emedan
det skulle falla staden swårt, åt på hemmanets ägor, som till stadsens behof, samt
anlagde och tilltänckte nyttiga wärck lära wara utdelte, föda många skiutshästar,
och åt arbetarne wid manufacturwärcken på detta hemmanets ägor i alla måhl
skola niuta manufactur privilegierne till godo, dock ang.de domsagun eller juris-
diction, hafwa några af deputationernes ledamöter warit af den mening, åt i an¬
seende till anförde skjäl och omständigheter Carlshamns stad efwen måtte be-
wiljas fullkomlig lagsagu och jurisdiction öfwer hemmanets ägor, emot erläg¬
gande af lagman häradshöfdinge och tingsgjästningspenningar.
Ståndet öfwerwägade alt detta och hwad mera, som anfört är, och som Carls¬
hamns stad, utom detta hemman wärckeligen äger alt för trångt utrymme i det på
ena sidan landtägorne gå in på tullporten och på andra sidan stadens marek be¬
står uti berg och träsk, i anseende hwar till Kongl. Maij:t genom nådige resolu¬
tioner för bem:te stad d. 13 Decemb. 1672 § 1 och 1675 § 2 förklarat sig stadens
förkofring uti all gjörlig måtto gjerna wilja befrämja, och härutinnan är benägen,
åt wilfara staden, så wida det utan andra des desseiners rubbande skje kan, det
och är bekant åt Carlshamns stad, som efter åhr 1660 är tillkommen, ej allena uti
j Borgarståndets arkiv, R 1299, Justitiedeputationen, nr 5.
2 Kammar-, ekonomi- och kommersdeputationens arkiv, R 2912, R, fol. 336-337.
1747 den 28 april
477
utlagor, tullar och acciser samt båtsmanshåll anseenligit utgjör till cronan åhrli-
gen, utan och beflitat sig om åtskillige goda ock nyttige manufacturer och inrätt¬
ningar, samt än ytterligare wisar sig hugad, åt anlägga flere dylike wärck, det
allmänna till nytto och gagn, som wähl förtjenar upmuntran, och serdeles åt
nödigt utrymme nödwändigt bör staden lemnas enligt högstbermte Kongl. Ma-
ij:ts nådige tillsäijelser, och hwartill konungens befallningshafwande i orten
allaredan d. 16 Sept. 1738 finnes hafwa styrckt i så måtto, åt staden synes ej
obilligt kunna ihugkommas och benådas med den sökte forskoningen af
tijonden, lagmans och häradshöfdingeräntan,jemte skjutsningen, hwartill kom¬
mer, åt det efwen skulle falla wederbörande hindersamt och beswärligit, om fol-
cket och arbetarne wid the wärck, som på detta hemmans ägor bo och wistas,
skulle wara skilde ifrån stadsens jurisdiction; altså finner borgareståndet för des
del skjäligit, det må staden wid så förewettande omständigheter niuta frihet för
utskylderne, tijonden, lagmans och häradshöfdingeräntan, samt skjutsningen,
utaf hemmanet Hunnemora hwilcket jemwäl hädanefter må läggas under stadens
lagsago, dock åt staden derföre allenast swarar till hemmanets båtsmanshåll,
eftersom härigenom ej någon rubbning uti båtsmansindelningen far tillåtas, och
warder detta med de öfrige resp:e stånden till gunstbenägit bifall, hörsam- tjenst
och wänligen communicerat.
H:r commercerådet Plomgren androg, åt sedan ståndet remitterat till sina de¬
puterade den quasstion, hwilcket dera som skulle wara bättre och drägeligare för
städern e, antingen åt åtaga sig ett wist contributions contingent åhrligen eller en
personelle bewillning, såsom åhr 1734, så har pluraliteten af de deputerade stad-
nat för den senare meningen, hwilcket nu ankommer på ståndets egit faststäl¬
lande.
Ståndet tog detta i behörigt öfwerwägande och fant godt åt låta derwid för-
blifwa. Och på det classificationerne till den personelle bewillningen måtte
skjäligen inrättas och jemkas, så pröfwade ståndet nödigt, åt dertill utse 2:ne de¬
puterade för Stockholm och en för Götheborg, samt en ifrån hwarje lähn, åt
derom sammanträda med hwarannan och rådgjöra, hwartill utnämdes för Stock¬
holm h:r commercerådet Thom. Plomgren och h:r ålderman Olof Ström.
För Götheborg h:r justit.borgmästaren Paul Ekerman.
För Upsala lähn h:r rådman Kyronius.
Stockholms lähn h:r rådman Billborg.
Skaraborgs lähn h:r rådman Dubb.
Åbo och Biörneborgs lähn h:r Trapp.
Cronobergs lähn h:r Oloffsson.
Jönkiöpings lähn h:r ålderman Templien.
Wästmanland h:r rådman Wretmarck.
478
1747 den 28 april
Kymmenegårds lähn h:r rådman Forssell.
Östergiöthland hrr secret. Urlander.
Södermanland hrr borgmäst. Finérus.
Nyland och Tawastehus lähn hrr borgm. Forstén.
Elfsborgs lähn hrr rådman Amelberg.
Calmar lähn och Öland hrr rådman Mett.
Kopparbergs lähn hrr rådman Nyberg.
Nerike och Wermeland hrr borgm. Kyllenius.
Westernorrland hrr borgm. Omnberg.
Westerbotn hrr Falck.
Österbotn hrr rådman Blom.
Gottland hrr borgmästaren Lange.
Malmö lähn hrr borgm. Pihl.
Christianstads lähn hrr cämnären Brome.
Blekingen hrr borgmästrn Cervin.
Halland hrr borgmästrn Mellin.
Bohus lähn hrr rådman Michael Kock.
Sedan berättade hrr borgmästaren I n g m a n , åt de 3:ne öfrige stånden i be-
willningsdeputationen öfwervoterat borgareståndets deputerade angrde brän-
winsaccisen i städerne, hwarpå sielfwa betänckjandet uplästes, som tillika med
sielfwa hufwudbewillningen till ståndets förenämde 27 deputerade hänwistes.
S. d. Bewiljades hofsecreteraren och borgmästaren i Öhregrund hrr Carl Gustaf
Boberg ståndets underdånige föreskrift till Hans Kongl. Maijrt, åt blifwa i nåder
befordrad till den ledige borgmästarebeställningen i Ystad efter frami, majoren
och borgmästaren Carl Thunberg, på sätt och wis, som registraturet1, nro 46, tom
9, närmare utwisar.
Men hrr justitiarien Ekman praecaverade, åt slike recommendationer icke
måge lända städernes privilegier och fria wahl i framtiden till prejudice.
S. d. Uplästes riksens ständers bergsdeputations betänckande,2 nro 9, tom 4,
angrde Löfåhs silfwer och kopparwärck i Skjedewii sochn och Stora Kopparbergs
höfdingedömme, af d. 11 Martii sidstl., hwilcket ståndet fant godt, åt till alla delar
bifalla.
j Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 46.
2 Borgarståndets arkiv, R 1299, Bergsdeputationen, nr 9.
1747 den 28 april
479
S. d. Deputerades h:rr borgmästarne U g 1 a och Ingman, uppå för rådman
Dubbs begjäran,1 n:o 260, tom 1, åt af den ifrån Hans Kongl Maij:t till riksens
ständer i nåder remitterade acten gjöra sig underrättade, huruwida Mariaestads
privilegier, deruti äro rörde eller icke, och deröfwer till ståndet inkomma med sitt
utlåtande.
Widare uplästes auditeurens wid Heisinge regementet Olof Swedritz ansök¬
ning2, n:o 139, tom 1, om häradshöfdinge caractere, till dess han efter riksens
ständers honom på denne riksdag lemnade underdånige föreskrift till Hans
Kongl. Maij:t kan i nåder wärckeligen blifwa befordrad. Hwilcket bondeståndet
i dag bifallit, och nu af ståndet jemwäl bifölls.
1 lika måtto uplästes ett utdrag af rådsprotocollet3, n:o 24, tom 2, hållit d. 7
hujus , ang:de den öfwer ecclesiastiquewärcket i Lappland förordnade directions
underdånige skrifwelse4 af d. 29 Octobr. nästl. åhr, hwaruti föreställes både nöd-
wändigheten och nyttan, så wäl till allmogens lisa och prästerskapets beqwäm-
lighet, som förnämligast till winnande af det wid underwisningswärcket i Lapp-
marcken påsyftade ändamålet, åt ett och annat lappmarckspastorat, besynnerli¬
gen i Torneå och Kiemi lappmarcker, hwilcka till sina districter äro så ganska
widlyftige, åt de med den nytta som sig borde, och wärckets angelägenhet
fordrar, ej kunna skjötas af prästerskapet därstädes, efter den inrättning, som nu
är, med mindre dermed skjer en sådan fördelning, som bermte direction, uti
ofwanber:de skrifwelse i underdånighet utnämt och föreslagit, hwilcket så wäl
ridderskapet och adelen, som prästeståndet i dag bifallit, hwarmed ståndet efwen
för sin del fan godt åt instämma.
S. d. Gaf h:r commercerådet P 1 o m g r e n ståndet wid handen, åt prästeståndet
icke will samtycka till förr borgmästarnes sökte rang med mindre desse begifwa
sig, åt jemwäl hädanefter lemna probstar och kyrckjoherdar, så i städer, som på
landet, det företräde, som dem efter förra wanligheten, så uti kyrckjoråden, som
eljest tillkommit.
Och ehuruwäl en och annan af h:r[r]5 borgmästarne, särdeles för borgmäs¬
taren U g 1 a, hölt betänckeligit, åt härutinnan begifwa sig widare, än hwad
kyrckjoordningen i dy mål föreskrifwer, så stadnade dock pluraliteten deruti, åt
följande protocollsutdrag skall häröfwer till högw. prästeståndets säkerhet ut¬
färdas.
' Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 260.
2 Borgarståndets arkiv, R 1296, Inkomne memorialer, nr 139.
3 Borgarståndets arkiv, R 1297, Kungliga remisser, nr 24.
4 Handlingen ej påträffad i Borgarståndets arkiv.
5 Enl. konc.
480
1747 den 28 april
S. d. Sedan riksens höglofl. ständer behagat tillerkjänna borgmästarne heder och
rang, såsom borgareståndets extractum protocolli1 d. 26 Nov. 1746 innehåller, och
samtelige borgmästarne nu i anledning af kyrckjoordningen sielfwe yttrat sig, åt
deras tancka hwarcken warut eller är, åt betaga probstar eller kyrckjoherdar, så i
städer som på landet det företräde, som dem efwen efter förra wanligheten, så uti
kyrckjoråden, som eljest tillkommit, utan åt dem sådant företräde jemwäl hä¬
danefter lemnas, så fant borgareståndet godt, åt igenom utdrag af protocollet, detta
med högw. prästeståndet tjenst och wänligen communicera, kommandes detta be-
gifwande wid expeditionen åt i akt tagas och införas.
S. d. Ankom bondeståndets extract. protocolli1 2, n:o 22, af d. 20 hujus ang:de
wahrgjerningsmanskapet, hwilcket ridderskapet och adelen tillika med detta stån¬
dets påminnelse af d. 22 d:o om riksdagens slut, remitterat till secrete utskottet,
hwarmed ståndet sig conformeradet, som behörigen påskrefs.
S. d. Riksdagsfullmägtigen ifrån Ekesiö, herr rådman Lars K n i b e r g gaf
tillkjänna, huruledes han, för åtskillige des angelägenheters besörjande, nöd-
wändigt behöfwer resa hem, anhållandes om ståndets benägna bifall der till.
Hwilcket ståndet tog uti öfwerwägande och fant skjäligit åt bifalla, samt, så wida
han i anseende till riksdagens annalckande slut, icke skulle widare återkomma, til¬
lika lemna honom det intygande, åt ståndet så wäl, af des mogna rådslag wid de
öfwerläggningar som förewarit, som och thes behageliga opförande haft besyn-
nerligit nöije; önskandes honom en lyckelig resa och beständig wälmågo. Ut
supra.
S. d. Lät ståndet hos sig i öfwerwägande komma, hwad handelsmannen och riks¬
dagsfullmägtigen ifrån staden Söderhamn Lars B otz genom ingifwit memorial
andragit, ang:de någon emellan gewärsfactoriearbetarne uti Söderhamn och stad-
sens borgerskap yppad stridighet, rörande then jord, som staden af Sweriges forna
konungar glorwyrdigst i åminnelse tilldeld och stadfastad blifwit; anhållandes
bem:te riksdagsman, om ståndets biträde, åt staden emot des erhållne privilegier ej
måtte någonting skje förnär. Ståndet har fördenskull af de uti detta mål förekomne
handlngar inhämtat, åt factoren wid Söderhamns gewärsfactorie L. Euren hos
Kongl. Maij:ts och riksens krigscollegium derom anhållit, åt den Söderhamns stad
underlagde jord, måtte igenom landtmätning, således blifwa deld, åt borgerskapet
i staden bibehöllos wid en tredjedel deraf, men de andre 2:ne delarne lemnades till
1 Borgarståndets arkiv, R 1304, Borgarståndets extraktprotokoll, nr 23
2 Borgarståndets arkiv, R 1304, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 22.
1747 den 28 april
481
factorens disposition och utdelning emellan factoriearbetarne, hwilcken ansök¬
ning nu mera skall bero på Kongl. Maij:ts egit nådigste godtfinnande och utslag.
Och aldenstund denne sak på ett ganska eftertänckeligit och nära sätt rörer en
af rikets städers privilegier, så har borgareståndet ej kunnat undgå, åt till
oförkränckt bibehållande af hwarje stads allernådigst förundte fri- och rät¬
tigheter, efwen häraf taga del. Befinnandes ståndet, åt Söderhamns stad af högst¬
salig konung Gustaf Adolph blifwit anlagd och sina privilegier d. 7 Sept. 1620
erhållit, och ehuruwäl deruti förmäles, åt tillfället dertill warit koppar- och rör-
smedernes i Helsingland underdånige berättelse, åt de till följe af konungens
dem nådigst gifne förslag, wille till Söderhamn flytta och ther begynna åt bygga
en stad, hwilcket nogsamt utwisar, åt bem:te smeder skulle wara och blifwa bor¬
gare uti staden, så blef dock androm härigenom icke betagit, åt jemwäl sig där
nedersättja, utan är sådant fast mera i högstber.de privilegio uttryckeligen
belefwat, åt på det andre flere både handelsmän och handtwärckare måge wara
benägna sig där åt nedsättja, så förmenas dem desse privilegier, utaf hwilcka 2 §
förmår, åt the staden underlagde och ther upräknade ägor, skola anwändas till
stadsens gemena bästa och förkofring, och åt de som wilja nyttja stadens ut-
marck och ägor skola gifwa wiss lega i penningar, samt accordera med staden
om ett wist, så åt det, af sådant gjörs, kommer menige staden till gagn och nytta.
Innehållandes jemwäl 8 § åt ingen prästman, fogde med flere upräknade, skall
hafwa magt, åt kjöpa någon gård, tomt eller jord, af det i staden ligger, utan det
skall allena borgare emellan kjöpas och säljas, med mindre de sig der nedsättja
och burskap winna. 12 § stadgar, åt ingen embetsman närmare än på 4 mihl när
staden sitt embete skall idka och drifwa, utan skola alla sådane sig i staden ned¬
sättja och borgare blifwa, wid straff för den som häremot bryter.
Af hwilcket alt borgareståndet ej annat kan sluta, än att nyttjanderätten af all
den lilla jord, som Söderhamns stad blifwit underlagd, är endast förlänt staden
med des borgerskap, som uti stadens gemensamma tarfwor och angelägenheter
taga del. På denne grund eller såsom borgare hafwa jemwäl arbetarne wid facto-
riet i förra tider, tillika med det öfrige borgerskapet fadt nyttja stadens jord, och
i senare tider hafwa de ännu blifwit derwid bibehållne, fast än grunden till en
slik förmon, eller deras burskap, ej mera kunnat gjöra dem thertill berättigade,
emedan factoriearbetarne, alt sedan staden blef åhr 1721 af ryssen upbränd,
hafwa undandragit sig, åt wara borgare och med det öfrige borgerskapet på
något sätt uti utlagor och borgerlig1 tunga taga del. Och som det således är
ostridigt, att factoriearbetarne icke såsom crono- och enskylte handtwärcksmän,
Enl. konc.
482
1747 den 28 april
eller af någon factoret tillhörig rättighet utan såsom skattskyllige borgare kom¬
mer åt nyttja stadens jord, så blifwer ock påfölgden theraf, åt när grunden uphör,
måste then therpå sig stödjande rättighet jemwäl af sig sielf förswinna. Borgar¬
eståndet anser fördenskull ofwamde factoren Euréns ansökning, såsom obillig
och stridande emot Söderhamns stads privilegier, och finner sig deraf föranlåtit,
hos Kongl. Maij:t i underdånighet anhålla, åt Söderhamns stad wid sine
wälfångne privilegier må allernådigst befredas och icke emot den städerne i ge¬
men gifne allernådigste försäkran lida mehn och intrång, utan Söderhamns borg¬
erskap oförkränckt bibehållas wid nyttjandet af stadsens jord, tillika med dem af
factoriearbetarne, som redan kunna hafwa wunnit burskap i staden, eller hä¬
danefter till borgare sig derstädes anmäla och wilja med det öfrige borgerskapet
taga del, så i ledt, som liuft. Men theremot, åt the af ber:de arbetare, som icke
wilja åtaga sig borgerlig1 tunga måge ej heller wara berättigade åt nyttja någon
del af stadens jord.
Och som denne sak rörer privilegiers widmakthållande, hwilcket borgarestån¬
det wet wara ett af de för riksens ständer aldraömaste mål; så gjör borgarestån¬
det sig ock försäkradt, åt uti det som anfördt är, såsom på goda skjäl grundadt,
winna the öfrige resp:e ståndens benägna bifall, hälst borgareståndet med myc¬
ken fägnad ibland handlingarne i detta mål funnit det wördige prästerskapets,
samt allmogens riksdagmäns ifrån Helsinge- och Gestrikland, Jemteland och
Herjedalen, skrifteliga intygande, om Söderhamns stads nyttiga handel, och åt
bem:te stad, för billigt pris fournerar landet med nödwändige wahror, af salt,
spannemål och mera dylikt, hwilcket synes kunna gjöra Söderhamns stad
förtjent, åt medelst sina privilegiers oförkränckta åtniutande, röna ett nitfult prof
af riksens höglofl. ständers rättwisa, hwartill borgareståndet thenna stads bor¬
gerskap hos de öfrige resp:e stånden härmedelst i bästa måtto hörsamt, tjenst och
wänligen anmäla bordt. Ut supra.
Sedan deputerades h:rr rådmännen Kyronius, Billborg, Berg, Kniberg,
Nyberg och Bergström till de öfrige resp:e stånden, åt anmäla följande ståndets
angelägenheter, neml.
1 :o detta om Söderhamns privilegier.
2:o Om kongsgårdarne i riket.
3:o Om handelen i Lappmarcken.
4:o Om Kiöpings ön.
5:o Om justitiariebeställningen i Phillipstad.
6:o Sahla stads stamböcker.
Enl. konc.