15 aug. 1743
891
Herr Borgmästaren Cervin, Ståndet har redan faststält, att Stock¬
holm bör betala omkostningarne för alla åhren, hwarföre thet ock ther-
wid bör förblifwa.
Herr Rådman Knape, Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg
och åtskillige flere ledamöter biföllo Herr Borgmästarens Cervins tanc-
ka.
Herr Rådman Schening, om Ståndets mening, när öfwerenskom-
mandet träffades, hade warit, att Stockholm skulle graveras med om¬
kostningarne äfwen till 1734, så hade man genom räkning therföre
infordrat betalningen, men emedan sådant eij skiedt, icke eller the, som
under riksdagarne warit förordnade att öfwersee Ståndets Cancellie och
räkenskaperne, giordt häruppå någon observation, så fölljer oförnekeli-
gen, att Stockholm eij kan beswäras med omkostningarne ifrån längre tid
tillbakars än 1734.
Herr Borgmästaren Cervin, man bör eij sättjas i mistning af thet, som
Stockholm bör betala, för thet directeurerne wid Cancelliet eller Ståndets
deputerade effterlåtit, hwad the warit skyldige att i ackt taga.
Herr Rådman Schening, hafwa the förra directeurerne eller Stån¬
dets deputerade något försummat, så kunna the tilltalas.
Deputation kom tillbakars och berättade, att Ridderskapet och Adelen
låfwat att företaga saken angående Nykiöpings och Carlshamns städers
ansökningar, och att Präste- och Bondestånden yttrat sig willja företaga
the anmälte målen, samt Bondeståndet sagt sig hafwa redan afgiordt
saken angående Nykiöpings ansökning.
Herr Taleman förestälte, om Herr Rådman Schenings utlåtande får
bifall, så att omkostningarne betalas allenast ifrån åhr 1734? Swarades
Neij.
Herr Rådman Schening, om Ståndet eij skulle willja åtnöija sig med
min förklarade wälmening, så förbehåller iag Stockholm thess rättighets
nyttjande, uti hwilcken Stockholm oqwalt härtills suttit, kunnandes såle¬
des eij inlåta mig uti någon widare quaestion härom, utan påstår, att om
Ståndet skulle willja än widare beswära Stockholm med thenna observa¬
tion och efterräkning, saken må refereras till Hans Kongl. Maij:tt,
äfwen som thet skiedt med båtsmansjämkningen, då Stockholms stad sig
theröfwer får förklara.
The öfrige Stockholms herrar fullmäcktige conformerade sig med
Herr Rådman Schenings utlåtande.
Herr Pulchau, om thetta disputeras af Stockholm, betalar iag ingen
afgifft till Cancelliet för Ystad.
Herr Borgmästaren Cervin och Herr Ek samt flere giorde samma
förbehåld för theras städer.
Och som någre af ledamöterne påstodo proposition och votering, så
förestälte Herr Taleman, om herrar deputerades till Cancelliets öfver¬
seende i thetta mål gifne betänckande bifalles? Hwilcket med ett starckt
utrop af Ia beswarades.
892
15 aug. 1743
I föllje hwaraf resolverades, att fölljande extractum protocolli skall
häröfwer utfärdas.
Ståndet företog sig ytterligare herrar deputerades till öfwerseende af
Ståndets Cancellie ingifne betänckande af den 31. sistledne martii jämte
ett utdrag af theras wid sammankomsten den 30. sistledne junii håldne
protocoll angående en observation, som blifwit giord på Stockholms stad,
bestående theruti, att enär under 1734 åhrs riksdag Stockholm befans
wara för the förra åhren skyldig för afgifften till Ståndets Cancellie en
summa af 7 729 daler 8 ./. silf:mt, har med Stockholms herrar fullmäck-
tige thet öfwerenskommande blifwit träffat, att Stockholm allenast skulle
betala årligen 300 daler silfwer: mt i reda penningar och bestå alla om-
kostningar så wid Ståndets rum, theraf thet sig betienar, som wid Cancel¬
liet och nödiga skrifmaterialier, till thess en ny jämkning i hufwudcon-
tingentet skier, tå Stockholm effter sin andel theruti allenast anses med
en procent, i föllje hwaraf Stockholm fådt afskrifning på en summa af
4429 daler 8 ./. silf:my och allenast betalt 3 300 daler dito mynt, men som
nu wid effterseende blifwit befunnit, att Stockholm eij betalt någre
omkostningar till åhr 1734, samt att effter samma tids förlopp åtskillige
omkostningar äfwenwäl af Ståndets medel blifwit betalte, them Stock¬
holm likwäl effter thet träffade öfwerenskommande skall bordt bestå,
bestigande sig effter ett utdrag af räkenskaperne in alles till sexhundra-
desjuttijofem daler 1 ./. 8 pgr silfwermynt. Så påstås, att Stockholms stad
nu bör berörde 675 daler 1 ./. 8 pgr silf:mt till Cancelliet betala, så wida
thensamma will niuta thet skiedde öfwerenskommande och then i anled¬
ning theraf giorde afskrifningen till godo. Hwilcket med hwad Stock¬
holms herrar fullmäcktige therwid hafft att påminna, Ståndet tog uti
behörigt öfwerwägande. Och althenstund ostridigt är, att sdm i föllje af
then under 1734 åhrs riksdag med Stockholms då warande riksdags-
fullmäcktige ingångne föreningen, Stockholms stad sig åtagit att i stället
för twå procent af hufwudcontingentet, som the öfrige städerne ärlägga i
afgifft till Ståndets Cancellie, årligen betala till Cancelliet 300 daler
silfwermynt jämte alla omkostningarne till Ståndets rum och Cancelliet,
aflöningen undantagen, så har Stockholm icke kunrat undandraga sig
att bestå berörde omkostningar, så wäl in till åhr 1734, emot then är-
håldne afskrifningen på förberörde 4 429 daler 8 ./. silf:mt, som ock
samma omkostningar för the senare åhren owägerligen att gode giöra.
Förthenskuld fant Ståndet skiähligt, thet bör Stockholms stad förberörde
omkostningar för alla framflutne åhren, som sig bestiga till 675 daler 1 ./.
8 pgr, till Cancelliet nu inbetala.
Uplästes kammaroeconomiaedeputationens betänckande6 af den 7.
sistledne martii angående en å Christianstads stads wägnar giord ansök¬
ning om stadens befrielse för tullhushyrande therstädes, som Ridder-
6 R. 1286, n. 374.
15 aug. 1743
893
skåpet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Uplästes Riksens Ständers förordnade deputations betänckande7 an¬
gående någre ärender rörande Hans Kongl, höghet Hertig Adolph
Friedrich, Sweriges rikes förklarade successor, hafwandes deputation
hemstält till Riksens Ständer l:o om icke thet så kallade Crusiske huset,
när in till kongshuset belägit, sedan thet med behörig reparation blifwit
försedt, må anslås Hans Kongl. Höghet att bebo, in till thess rummen på
nya kongl, slåttet blifwa färdige, som förmenas innom ett åhr kunna
skie, då Hans Kongl. Höghet kunde i samma rum inflyttja, så wida Hans
Kongl. Maij:tt eij skulle behaga sielf att nyttja samma rum och updraga
kongshuset till Hans Kongl. Höghet, hafwandes ock deputation tyckt, att
Hans Kongl. Maijitt må anmodas att öfwerlåta till Hans Kongl. Höghet
then ena flygeln af kongl, stallet, som för trettijo hästar är inrättad. 2:do
har deputationen hållit före, att Hans Kongl. Höghet effter thess åstun¬
dan med en särskild taffel och betiening måtte försees, samt att till Hans
Kongl. Höghets stat i ett för alt 220 000 daler silfwermynt måtte utsättjas,
jemwäl att då Hans Kongl. Höghet ärnar anträda någon resa, behörig
uträkning giöres för Hans Kongl. Höghet och thess medföllje på om-
kostningarne under resan otfh thertill behörige medel anordnas, förkla¬
randes deputationen sig eij twifla, thet Hans Kongl. Maijitt lärer i nåder
wara benägen att öfwerlämna till Hans Kongl. Höghets nöije och förlus¬
tande en eller annan konungsgård 3:tio förklarar deputationen sig finna
nyttigt att tillstyrcka Riksens Ständer, thet Hans Kongl. Höghet må
bewista rådslagen i Rådet och hwarest rikets wårdande ärender före-
hafwas, samt att Hans Kongl. Höghet frihet lämnas att lika med Hans
Kongl. Maij:tt yttra sina nådiga tanckar, dock så, att enär Hans Kongl.
Maij:tt uti egen hög person är närwarande, och till omröstning skrides,
må Hans Kongl. Höghet eij äga mer än en röst eller stämma. Men uti
Hans Kongl. Maij:ts egen höga persons frånwaru eller siukdom, och i
then händelsen Hans Kongl. Maij:ts egen nådiga tancka eij kan inhäm¬
tas, Hans Kongl. Höghet då wid sådane tillfällen kunde företräda Hans
Kongl. Maij:ts egen höga person, som ock hafwa Hans Kongl. Maij:ts
twänne ägande röster, då imedlertid Hans Kongl. Höghets egen röst
upphörer, äfwen som Hans Kongl. Höghet i Hans Kongl. Maij:ts från¬
waru kunde underskrifwa alla expeditionerne på lika sätt, som sådant
skiedt af högstsalig Hennes Kongl. Maijitt Drottningen uti Hans Kongl.
Maijits siukdom eller frånwaru. 4:to är deputationen af then tanckan
thet wara en nödig och nyttig sak, om Hans Kongl. Höghet skulle täckas
understundom besöka riksens collegier och rätter, hwarest sakerne af
sin första grund uptagas, samt om Hans Kongl. Höghet i egen hög
person täcktes förrätta regementernes munstringar 5: to hwad angår,
huruwida Riksens Ständer kunna Hans Kongl. Höghets ankomst in i
7 R. 1286, n. 375.
58-804548 BR
894 15 aug. 1743
riket afwackta, så emedan Riksens Ständer sielfwa om riksdagens slu¬
tande ventilerat, förklarar deputationen sig eij kunna härutinnan yttra
sina tanckar.
Herr Justitiarien Ekman, iag linner wid thetta betänckande allenast
thet att påminna, att hwad angår deputationens yttrande, att Hans
Kongl. Höghet må förrätta munstringarne, så kunde therwid then till¬
läggning skie, så wida Hans Kongl. Maij:tt eij skulle täckas sielf munstra
regementerne.
Härom blef något discourerat, och tyckte Ståndet thet falla af sig sielf,
att Hans Maij:tt är obetagit att förrätta munstringarne, emedan uti
betänckandet Hans Kongl. Maij:tt thess höga rätt uti alla mål blifwit
förbehållen.
Herr Taleman förestälte, om betänckandet bifalles? Hwilcket enhäl-
leligen med Ia beswarades.
Theruppå fans godt, att genom en deputation skall gifwas tillkänna,
att Ståndet bifallit betänckandet angående Hans Kongl. Höghet och
blefwo effterskrefne thertill förordnade nembligen
Herr Rådman Kierman
Herr Commissarien Urlander
Herr Rådman Coopman
Herr Borgmästaren Lange
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg
Herr Borgmästaren Hollsten
Herr Rådman Apiarius
Herr Borgmästaren Lennart Wetter
Herr Tillman
Herr Rådman Kniberg
Herr Rådman Amelberg
Herr Rådman Odhelius.
Herr Plomgren, hwad then af Justitiarien Ekman giorde påminnelse
angår, så kunde näst framför orden, i egen hög person, sättjas jemwäl
ock i stället för ordet förrätta, sättjas bewista. Deputationen afträdde.
Uppå Herr Olof Ströms giorde ärindran anmodades Herr Gran och
Herr Borgmästaren Forstén att uti Kongl. Commerciecollegio påminna,
thet kongl, collegium täcktes fordersammast låta afgå thess underdånige
betänckande till Hans Kongl. Maij:tt så wäl angående stapelstädernes
ansökning att få fri införsel på utrikes humbla, som ock then ansökning
städernes handtwärckare giordt att få föra sina uti egna wärckstäder
arbetade wahror till marcknaderne utan lilla tullens betalande.
En deputation ifrån Prästeståndet af sex personer infördes på wanligit
sätt, då Biskoppen Herr Doctor Herman Schröder öfwerlefwererade
Prästeståndets extractum protocolli af innewarande dato, som uplästes af
15 aug. 1743
895
innehåld, att ehuruwäl Prästeståndet den 5. hujus samtyckt till riksda¬
gens slutande den 20. nästfölljande, likwäl som Prästeståndet befunnit,
thet sedan den 5. hujus intet rikswårdande ärende i ett och annat Stånd
blifwit afgiordt, eij eller att deputationerne, som bordt sluta sina arbeten
till den 8. hujus ännu uphördt, Prästeståndet eij eller kan taga på sitt
answar, att riksdagen skulle så afbrytas, att Ständerne åter innan kort tid
måtte blifwa sammankallade, utom hwilcket förhoppning kunde wara,
thet Hans Kongl. Höghet snart torde i riket inkomma, och således
Riksens Ständer få then hugnad att see honom, innan the åtskilljas, så
förklara Prästeståndet sig finna rikets heder och säkerhet fordra att
något längre utsättja dagen till riksdagens slutande, hemställandes till
Riksens Ständers ompröfwande, om icke deputationerne med thenna
wecka owägerligen måtte slutas, och nästkommande den 6 eller aldrasist
den 13. septembris till riksdagens ändteliga slutande utnämnas, och noga
hand theröfwer hållas, att ingen tid förspilles, med mindre angelägne
och enskijlte personer rörande måls ventilerande, innan the allmänna
och angelägnaste riksens ärender blifwit afhulpne.
Herr Taleman swarade, att Ståndet tackar för communication af
Prästeståndets härutinnan fattade slut. Och ehuruwäl Ståndet i dag ge¬
nom ett extractum protocolli communicerat the öfrige respective Stån¬
den sina tanckar om termin till riksdagens slutande, lärer dock Ståndet
taga uti öfwerwägande, hwad Prästeståndet uti thess extracto protocol¬
li anfördt, och bad Herr Taleman att deputationen wille förmäla till
Prästeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning.
Herr Gran och Herr Borgmästaren Forstén berättade, att the uti
Kongl. Commerciecollegio fädt thet swar, att thess underdånige betänc-
kande angående fri införsel af utrikes humbla redan afgådt till Hans
Kongl. Maij:tt och att målet beträffande ämbeternes ansökning blifwit
remitterat till thet Konglige Kammarcollegium, som eij ännu med thess
utlåtande till Kongl. Commerciecollegium inkommit.
En deputation ifrån Bondeståndet af 24 personer emottogs och inför¬
des på wanligit sätt.
Deputation förmälte thess Stånds tiänsteliga och förtroliga hälsning
och sade sig hafwa fädt in commissis att communicera med Ståndet
twänne extracta protocolli som öfwerlefwererades.
Hwaruppå uplästes l:o Bondeståndets extractum protocolli af innewa-
rande dato angående the licentierade Herrar Riksrådens med the fleres
till urskillningsdeputationen inkomne angelägenheter, them Bonde¬
ståndet anhåller, att Ridderskapet och Adelen wille företaga, och therest
målen wore af then beskaffenhet, att the borde remitteras till secrete
utskåttet, thess berättelse om målens sammanhang tå med thet skynde-
sammaste måtte infordras, i annor händelse begiär Bondeståndet del af
alt hwad therutinnan insinuerat blifwit. 2:to Uplästes Bondeståndets ex¬
tractum protocolli af innewarande dato angående secrete utskåttets ex¬
tractum protocolli under den 13. hujus om fouragepersedlarne för thet
896
15 aug. 1743
tågande cawalleriet,8 hwilcket Bondeståndet bifallit, dock med thet för-
behåld, att eij allenast ingen undantages, af hwad namn then wara må,
hwilcket jämwäl secrete utskåttets extractum protocolli innehåller, utan
ock att uttryckeligen nämnes, thet intet hemman, af hwad natur thet
wara kan, bör eximeras.
Hwaruppå deputationen hos Ståndet recommenderade bägge thessa
målen, berättandes sig jemwäl hafwa fädt i befallning att anmäla, thet
sedan högloflige Ridderskapet och Adelen samt Borgareståndet com-
municerat med Bondeståndet theras beslut angående then utsatte dagen
till riksdagens slutande, har Bondeståndet thet behörigen öfwerwägat
och skulle wäl för sin del önska, att sådant kunde låta sig giöra, men som
the finna att utarbetningarne angående stats- och bewillningswärcken
thessförinnan eij kunna wärckställas och sluteligen afgiöras, utom thet
att Bondeståndets önskan är, att få utslag öfwer theras allmänna beswär,
innan Riksens Ständer skilljas åt, så är Bondeståndets begiäran att saken
måtte tagas i närmare öfwerwägande, så att terminen till riksdagens slut
blifwer förlängd, förmodandes Bondeståndet att om allenast rikswår-
dande ärender företagas, man lärer kunna sluta riksdagen några få
dagar effter then utsatte terminen, men skulle Ståndet förblifwa wid
thess fattade slut, att genom the respective Ståndens Talemän må anhål¬
las hos Hans Kongl. Maij:tt om riksdagens aflysande, förklara Bonde¬
ståndet eij allenast sig icke kunna gifwa thertill sitt bifall, utan föranlåtes
ock att gifwa tillkänna, thet på sådan händelse Bondeståndet icke under-
skrifwer riksdagsbeslutet. Therhos berättade deputationen, att Bonde¬
ståndet hos sig afgiordt, alt hwad Borgareståndet genom extractum pro¬
tocolli hos them anmält.
Herr Taleman swarade, att the af deputationen anmälte målen skola
tagas före, och att Ståndet lärer communicera Bondeståndet thess utlå¬
tande theröfwer, och bad Herr Taleman, att deputationen wille förmä¬
la till Bondeståndet Ståndets wänliga hälsning.
Uplästes ett af Justitiaeborgmästaren uti Upsala Petter Herkepaeus till
urskillningsdeputationen ingifwit memorial9 angående thess lidande un¬
der förra riksdagen i anledning af then öfwer honom satte Riksens
Ständers commission och thet genom commissionens dom honom pålag-
de nesliga straffet.10
Herr Rådman Wechter tyckte, att Ståndet för Borgmästaren Herke¬
paeus, såsom en thess medlem, må giöra första steget, så att han genom
Ståndets biträde må niuta reparation, efftersom then rättwisan redan
wederfarits andre, som lidit under förra riksdagen.
8 R. 1287, n. 151.
9 R. 1286, n. 376. Jfr Uppsala stads hi¬
storia 3, s. 328 f.
10 BgP 7, s. 310-312.
15 aug. 1743
897
Herr Rådman Schening, han anhåller uti sin skrifft, att hans sak
måtte å nyo undersökas, och att honom må effterlåtas att till sin oskulds å
daga läggande få förete nya skahl, skall thet wärckställas, ankommer thet
ther uppå att deputerade af Riksens Ständer skola förordnas till att
undersöka målet och therom med sitt utlåtande inkomma, thermed
torde gå så långt ut på tiden, att han eij finge utslag i saken innan
riksdagens slut, thet wore förthenskuld bäst att på thet han må kunna
förrätta sitt ämbete med efftertryck, honom må lämnas then reparation,
att honom återlämnas then rättigheten att få wälljas till riksdagsman.
Deputationen kom tillbakars, då Herr Rådman Kierman berättade,
att Herr Landtmarskalcken swarat, thet Ridderskapet och Adelen lärer
jemwäl i dag företaga sig betänckandet angående Hans Kongl. Höghet
och att Herr Landtmarskalcken eij twiflade therom, thet Ridderskapet
och Adelen lärer stanna i samma slut som Borgareståndet. Prästeståndet
har sagt, thet the redan förehafft saken, och Bondeståndet förklarat sig
skola taga thensamma före, och sig fordersammast theröfwer utlåta.
Herr Gran, Borgmästarens Herkepaei sak är oss kunnig, och wij weta
hwad han lidit. lag tycker, att om wij sättja honom uti sitt förra stånd, så
att han kan wälljas till herredagsman, blifwer han aldrabäst hulpen.
Herr Borgmästaren Cervin conformerade sig med Herr Rådman
Schening och Herr Gran.
Herr Secreteraren Bruhn sade sig ock wara af samma tancka.
Herr Plomgren, man kunde låta uti Ståndets protocoll införa, att om
Borgmästaren Herkepaeus blifwer wald till herredagsman, skall han uti
Ståndet intagas.
Herr Justitiarien Ekman, iag bifaller Herr Plomgrens mening, ehuru
iag är af then tancka, att andre redelige män lära utom Borgmästaren
Herkepaeus wara att tillgå, som kunna wälljas till herredagsmän för
Upsala.
Elfter något widare discourerande härom förstälte Herr Taleman
om Ståndets mening är, att på then händelsen Borgmästaren Herkepae¬
us blifwer till en annan riksdag wald till herredagsman, han uti Ståndet
till säte och stämma skall intagas? Hwilcket med Ia beswarades. Och
resolverades, att fölljande utdrag af protocollet skall theröfwer utfärdas.
Uplästes ett af Justi tiaeborgmästar en uti Upsala Petter Herkepaeus till
Riksens Ständers urskillningsdeputation wid nu warande riksdag ingif-
wit memorial, theruti andrages, huruledes en under förra riksdagen till
då warande Justitiaecancelleren wälborne Herr Bernhard Cederholm
inkommen ounderskrifwen skrifft, theruti Borgmästaren blifwit beskylt
att hafwa fäldt förgripeliga utlåtelser om Riksens högloflige Ständer och
theras giöromål, har hafft then påfölgd, att han blifwit stäld under en af
Riksens Ständer förordnad commission, sorn uti the angifne målen ho¬
nom wäl frikändt, men i anseende till andre under wittnens afhörande
tillfälligt yppade mål genom afsagd dom belagt honom med ett nesligit
straff, beklagandes sig i synnerhet, att thetta hafffthen wärckan, att han
898
15 aug. 1743
eij allenast, innan Riksens Ständers commission öfwer honom sattes,
blifwit ifrån thess säte och stämma uti Borgareståndet skild, utan ock att i
föllje af Hans Kongl. Maij:ts till Herr Baron och Landshöfdingen Brau¬
ner aflåtne nådigste skrifwelse, som ankommit något förr än Kongl.
Maij:ts sista nådigste kallelse bref till thenna riksdagen utfärdades, magi¬
straten och borgerskapet på allmän rådstufwu blifwit antydt, att han eij
skulle som fullmäcktig få riksdagarne widare bewista. Ståndet tog thetta
uti öfwerwägande. Och althenstund thenna omständigheten, att Borg¬
mästaren Herkepaeus framgent skulle wara skild ifrån then rättighet,
som städernes borgmästare och magistratspersoner tillkommer att få
wälljas till fullmäcktige wid riksdagarne, skulle mycket förminska thet
goda anseende, som thess ämbete elljest borde medföllja och följackte-
ligen wara honom till hinders att med behörigt eftertryck bestrida och
förrätta the till ämbetet hörande sysslor. Förthenskuld och så wäl i an¬
seende härtill, som the flere härwid förekomne skiähl pröfwade Ståndet
godt att stanna i thet slut, att therest Borgmästaren Herkepaeus hädan-
effter skulle af Upsala stad lagligen blifwa wald till thess riksdagsman,
skall thenne, i anledning af Ståndets beslut wid förra riksdagen tagne för¬
fattningen eij ligga honom widare i wägen, utan han till säte och stämma i
Ståndet blifwa intagen.
Uplästes secrete deputationens betänckande1 af den 9. i thenna månad
angående Ammiralitetscapitainens Hans Anckarcrantzes giorde ansök¬
ning om lika recommendation till Hans Kongl. Maij:tt, som Ammirali-
tetscapitainen Giötherhielm undfådt, theruti deputationen, i anseende
till the andragne omständigheter hållit före, att han må willfaras. Be-
tänckandet bifölls, dock så att bemälte capitaine må niuta befordran eller
förbättring på caractéren efter thess skickelighet, tour och ancienneté
enligit regeringsformen.
Inkommo twänne deputerade ifrån Bondeståndet och berättade sig
hafwa fädt i befallning att recommendera theras Stånds extractum pro-
tocolli af innewarande dato angående fouragepersedlarne för thet tå¬
gande cavalleriet till benägit bifall, jemwäl att anhålla, thet justitiaedepu-
tationens betänckande beträffande en häradshöfdingejurisdictions uti
Wermeland fördelande uti twänne jurisdictioner måtte till afgiörande
företagas.
Herr Taleman swarade, att Ståndet eij lärer underlåta, att forder-
sammast företaga sig the anmälte målen, och bad the deputerade förmä¬
la till Bondeståndet Ståndets wänliga hälsning.
Sedan förestälte Herr Taleman, om Bondeståndets extractum pro-
tocolli angående fouragepersedlarne för thet tågande cavalleriet får bi¬
fall? Hwilcket med Ia beswarades.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli2 af den 21. sistledne
1 R. 1286, n. 377.
2 R. 1286, n. 378.
15 aug. 1743
899
julii angående Actuariens G. A. Mittlers hos Hans Kongl. Maijitt insinu¬
erade och till secrete utskåttet remitterade ansökning om uprättelse och
ärsättning för thet effter för thetta Generalens och Grefwens Leven-
haupts befallning honom ålagde swåra förseelse samt hårda medfart.
Hwarjämte åhördes Bondeståndets öfwer samma måhl utfärdade extrac-
tum protocolli af den 8. i thenna månad, thermedelst Bondeståndet fun¬
nit för thess del skiähligt att tillägga Mittler i ärsättning för thess lidande
2 000 daler silfwermynt af Levenhaputs ägendom. Hwarjämte Bonde¬
ståndet ansedt billigt, att Actuarien Mittler kunde i anseende till thess
långliga tienst och therunder städse å daga lagde berömmeliga förhål¬
lande hos Hans Kongl. Maijitt till nådig ihogkommelse wid förefallande
tienlige öpningar i underdånighet anmälas. Ståndet biföll Bondestån¬
dets extractum protocolli.
Uplästes ett af för thetta Hofrådet Anders [0: Olof ] Ranchstedt3 in-
gifwit memorial, hwarmedelst andrages, att sedan han effter utstånden
hård medfart och undfången domb under 1741 åhrs riksdag måst be-
gifwa sig utur riket,4 och then förelagde tiden till thess wistande utom¬
lands, enligit samma doms lydelse, längst för thetta expirerat, så har han
åter infunnit sig uti fäderneslandet, i then säkra förtröstan att Riksens
Ständer eij lära underlåta att taga thess lidande uti rättwist skiärskådan-
de, så wida en och annan af andre tryckte olyckelige redan fädt hugna sig
af bepriselig uprättning. Hwarföre han anhåller, thet måtte en emot thet
swåra lidande swarande khristelig och billig reparation honom tillär-
kiännas. Ståndet tog thetta uti öfwersägande och fant skiähligt sig ther-
öfwer således att utlåta, att Borgareståndet finner för sin del thet Riksens
högloflige Ständers wid förra riksdagen afsagde commissions dom öfwer
då warande Håfrådet Ranchstedt förmedelst conjuncturens sedermera
tilldragne ombytning wara aldeles fullgiord, och således att honom må
fritt lämnas uppehålla sig innom riket.
Anmältes Borgareståndets extractum protocolli af den 30. sistledne
aprill angående påstfrihet för publique documenter, som af magistrater-
ne till städer nes collegier warda öfwersände. Hwilcket mål Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet till secrete utskåttet remitterat, som af
Ståndet bifölls och påskrefs.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen af tolf perso¬
ner blef på wanligit sätt införd.
Generalmajoren Herr Grefwe Dohna, som förde ordet, förmälte
Ridderskapets och Adelens tienstwänliga hälsning och gaf tillkänna, att
Ridderskapet och Adelen förehafft Riksens Ständers förordnade depu-
tations betänckande angående någre ärender rörande Hans Kongl.
Höghet Hertig Adolph Friedrich, Sweriges rikes förklarade successor.
3 R. 1286, n. 379.
4 BgP 7, s. 586, 632.
900 16aug. 1743
Hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit, warandes Ridderskapets och
Adelens wänliga begäran, att som uti samma betänckande wisse anecdo-
ter äro omförmälte, hwilcka borde hållas hemlige, thet ingen måtte
lämnas att theraf taga afskrifft. Thessutan skulle Ridderskapet och Ade¬
len gärna see, att the rikswårdande ärender, som inkommit ifrån Ridder¬
skapet och Adelen måtte fordersammast afgiöras.
Herr Taleman swarade, att Ståndet lärer söka att giöra Ridderskapet
och Adelen härutinnan nöije, och bad deputationen förmäla till Ridder¬
skapet och Adelen Ståndets hörsamma hälsning.
Deputationen afträdde.
Tisdagen den 16. augusti 1743.
Justerades protocollet af den 14. sistledne martii.
Uplästes Riksens Ständers manufactur och handelsdeputations be¬
tänckande5 af den 12. sistledne julii angående någre mål, som röra
coboltwärcket, hwilcket Assessoren Hindrich Kåhlmeter uti Helsinglands
norra contract och Färilla sockn åhr 1736 uptagit. Ståndet biföll betänc-
kandet, som med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och
wänligen communiceras.
Åhördes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
tions betänckande6 beträffande Stockholms stads magistrats ansökning
att stadsens husfattigcassa kunde förskonas för 10 procents afgifften till
lazarettsinrättningen. Hwilcket betänckande bifölls, förutan hwad sund-
hetscommissionens ansökning angår att till någon ärsättning i fonden för
lazarettsinrättningen få hålla 4 st billiarder, thertill Ståndet holt betänc-
keligit att lämna thess bifall i anseende till the missbruk, som therwid äro
att befara. Hwilcket med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst-
och wänligen communiceras.
Förekommo twänne deputerade ifrån Bondeståndet, som ingåfwo ett
theras Stånds extractum protocolli jämte bilagde §§ af allmogens under¬
dånige allmänna beswär, begiärandes att samma allmänna beswär måtte
till afgiörande företagas.
Herr Plomgren, som uti Herr Talemannens frånwaru förde klub¬
ban, swarade att Ståndet lärer tillsee, thet Bondeståndet härutinnan skall
skie nöije, och bad the deputerade förmäla till bondeståndet Borgare¬
ståndets wänliga hälsning.
Herr Plomgren hemstälte till Ståndet, om icke nödigt wore, att som
thet lider nu till slut på riksdagen, then nödiga författning må giöras, att
secrete utskåttet eij företager sig andre mål än them, som äro rikswår¬
dande, som stats- bewillnings- och förswarswärcken, samt hwad som
5 R. 1286, n. 380.
6 R. 1286, n. 381.
16 aug. 1743 901
angår plenipotentiairernes i Åbo och wäre utrikes warande ministrers
instruerande.
Herr Gran förmente, att man eij är skyldig att effterlefwa en sådan
instruction, emedan man eij skall kunna låta binda sig till något wisst.
Herr Plomgren, Ståndets deputerade uti secrete utskåttet äro skyl¬
dige att effterlefwa, hwad theras principaler them föreskrifwa, och lärer
nu wara så mycket mer nödigt, att then af mig omförmälte författning
må giöras, som man wet, att secrete utskåttet företagit sig mål, thertill the
ingen anledning hafft af theras instruction, theribland ock thet kan
räknas, att eij längesedan blifwit proponerat, thet en af Ståndets depute¬
rade skulle skilljas ifrån sitt säte och stämma uti secrete utskåttet, för thet
thess stad genom fredstractaten blifwit till Ryssland cederad.
Herr Borgmästaren Forstén, iag finner eij att ledamöterne i secrete
utskåttet kan föreskrifwas, hwad för ärender ther skola företagas, så
framt man eij will ändra 18. § uti riksdagsordningen7 och then för secrete
utskåttet utfärdade instruction, the äro skyldige them att effterlefwa, så
länge the ther sittja.
Eflter något widare discourerande härom resolverades, att fölljande
extractum protocolli skall till the öfrige Stånden afgå.
På thet thenna länge påstådde riksdag efter Ståndens faststälte slut en
gång må ärnå ett önskeligit slut och alla förekommande hinder therwid
afrödjas, fant Borgareståndet skiähligt att anmoda thess deputerade i
secrete utskåttet, att the icke samtycka till någre private sakers företa¬
gande, innan så om thet högst angelägna förswarswärcket, så wäl som
stats- och bewillningswärcket behörige mått och anstalter blifwit tagne
och faststälte. Hwarutinnan Borgareståndet förmodar, the öfrige respec-
tive Stånden så mycket mer lära med thetta Ståndet instämma, som
riksdagens widare utdragande både kåstnad och andra olägenheter med
sig förer.
Uplästes Riksens Ständers secrete utskått extractum protocolli af
den 9. i thenna månad angående magistratens här i staden giorde ansök¬
ning,8 att upbördscommissarierne, som hafwa att syssla med kronoutskyl-
dernes indrifwande, måtte i anseende till the andragne skiähl till någon
bättre utkomst bestås en wiss lön, i stället för then them tillagde provisio¬
nen. Ståndet biföll till alla delar secrete utskåttets utlåtande i thetta mål,
som med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen
communiceras.
Uppå Herr Borgmästaren Cervins hemställande resolverades, att
fölljande extractum protocolli skall angående bakungstaxan till the öfri¬
ge respective Stånden afgå.
Borgareståndet har låtit sig föredraga, hwad som under sista riksda¬
7 Modée 1, s. 518.
8 R. 1286, n. 382.
902 16aug. 1743
gen förelupit angående bakungstaxan och then ändring theruti är pro-
jecterad, samt huru altsammans är i underdånighet hänskutit till Kongl.
Maij:ts nådige afgiörande. Men emedan under nu påstående riksdag
thetta ärende eij förekommit Riksens Ständer, och then åhr 1740 utfär¬
dade bakungstaxan9 är olämpelig och så inrättad, att then icke kan af
Riksens Ständer wedertagas, utan fordrar nödwändigheten att then pro-
jecterade nya taxan bör öfwerses och fastställas, hwartill dock för thenna
gången tiden eij är tillräckelig för Riksens Ständer. Ty håller Borgare¬
ståndet för sin del bäst och nyttigast wara, att imedlertid och tills förbe¬
rörde nya bakungstaxa kan blifwa öfwersedd och faststäld, med tax¬
eringen af bakungspenningarne må förhållas effter Kongl. Maij:ts nådi¬
ge resolution på städernes beswär åhr 1734 § 17,10 hwilcket Ståndet till
gunstbenägit bifall hos the öfrige Riksens Ständer hörsam- tienst och
wänligen anmäla welat.
Åhördes Riksens Ständers kammaroeconomiaedeputations betänc-
kande1 öfwer Stockholms stads wijnhandlares ansökning om befrielse
ifrån acciserne, hwarmed thet franska bränwinet blifwit belagt, theröf-
wer deputationen sig utlåtit på sätt, som betänckandet omförmäler.
Ståndet fant godt samma betänckande att bifalla, som med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Herr Ek ärindrade, att om consumtionsaccisen skall uphöra på fran¬
ska bränwinet, bör thet ock skie på tobaksblader.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
tions betänckande2 af den 23. novembris åhr 1742 angående bryggare¬
ämbetets i Stockholm ansökning om befrielse för tredie terminens full-
giörande af thet med Kongl. Kammarcollegio och Statscontoiret om
bränwinstillwärckningen i Stockholm slutne contract, therutinnan depu¬
tationen håller före, att ämbetet må willfaras samt thetsamma tillåtas att
på lika willkor med the öfrige städer få sitt bränwin tillwärcka, eller som
Riksens Ständer kunna finna skiähligt härom framdeles att stadga och
förordna. Ståndet biföll samma betänckande, hwilcket med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Borgareståndet lät sig föredragas Riksens Ständers manufactur- och
handelsdeputations betänckande,3 huruwida 15 procent till manufactur-
fond numera må betalas af the ostindiske sidentyger, som förut warit i
riket och blifwit tillåtne att försälljas. Hwilcket betänckande Ståndet
biföll, som med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänli¬
gen communiceras.
Herr Rådman Amelberg och Herr Rådman Kniberg anmodades
9 Modée 3, s. 1650.
10 Modée 2, s. 1192.
1 R. 1286, n. 383.
2 R. 1286, n. 384.
3 R. 1286, n. 385.
16 aug. 1743 903
att öfwerlefwerera effterskrefne extractum protocolli till högloflige Rid-
derskapet och Adelen samt them till benägit företagande och bifall
recommendera, nemligen l:o angående bakungspenningstaceringen.4
2: do the ärender som böra företagas i secrete utskåttet och 3:tio secrete
utskåttets betänckande angående upbördscommissariernes lön. Hwar-
uppå deputerade afträdde.
Uplästes Riksens Ständers justitiaedeputations betänckande5 angående
en i Wermeland ledig warande jurisdictions klyfning och thess fördel¬
ning uti twänne jurisdictioner, som Ståndet biföll. Hwilcket med the
öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes justitiaedeputations berättelse6 angående then af Kongl.
Maij:ts och Riksens Swea hofrätt insände riksdagsrelation, som Ridder-
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Uplästes ett af Herr Lars H Hästsko7 till Riksens Ständer ingifwit
memorial, hwarmedelst han anhåller att blifwa befriad ifrån en fiscalisk
action, under hwilcken han blifwit stäld, för thet han skulla betydt then
uproriske daleallmogen för tiletta Generalens Levenhaupts oskuld i kri¬
gets olyckelige utförande. Hafwandes Ridderskapet och Adelen bewill-
jat, att Herr Hästsko må befrias för fiscaliskt tilltal uti thet emot honom
angifne mål, med förmodan att the öfrige Stånden therutinnan så myc¬
ket mer wisa sin willfarighet, som Herr Hästsko genom thet sista olyc-
keliga kriget mycket kommit att lida och nu täncker begifwa sig hem till
sin ägendom i Finland. Men Prästeståndet stannat i thet slut, att som thet
är okunnigt om thenna saks sammanhang, så har thet swårt sig therom
att utlåta, utan lämnar then till wederbörande forum. Ståndet biföll hög¬
loflige Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Ståndets deputerade kommo tillbakars, då Herr Rådman Arn elber g
berättade att Ridderskapet och Adelen låfwat afgiöra the anmälte målen
förmodeligen till Ståndets nöije.
Företogs och uplästes the af allmänna beswärsdeputationen projecte-
rade resolutioner öfwer åtskillige §§ af allmogens allmänna beswär.
Then 1. § angående soldater, som få afskied och taga lega hos en
annan rote bifölls.
5.§ att hos rusthållarne allenast the odugelige monderingarne må
casseras. Bifölls.
10. § innehållande thet ingen borgare sielf eller genom thess betiente
må uphandla under wägen then spannemål, som af allmogen föres till
Bergslagen. Bifölls.
13. § angående thet uti Kongl. Kammarcollegio inkommande skatte-
kiöpsärenders skyndesamma afslutande. Bifölls.
4 R. 1287, n. 159.
5 R. 1286, n. 386.
6 R. 1286, n. 387.
7 R. 1286, n. 388.
904
16 aug. 1743
§ 14. Angående betalning för thet gärdeshöö, som allmogen förledit
åhr lefwererat, och thet höö, som allmogen nu kommer att lefwerera, för
hwilcket skall komma att betalas effter marckegången. Ståndet fant godt,
att thenna § hwilar, till thess the öfrige Stånden sig theröfwer utlåtit.
15. § angående befrielse för rusthållare af allmogen att hålla reserve-
cassor. Ståndet fant skiähligt, att thenna § går ut, emedan sådane reser-
vecassor äro både rusthållarne sielfwe och kronan till nytta, therom
extractum protocolli kommer att utfärdas.
19. § på hwad sätt allmogen må upbådas till skiuts för durchmarcher.
Bifölls.
22. § angående ändring uti then af Hans Kongl. Maij:tt åhr 1741 den
3. no vembris giorde författning till yllespånadens befordran på landet
kunde eij bifallas, emedan thet som wid förra riksdagen härom blef
förordnat, länder landet till nytta och manufacturerne till förkofring.
23. § angående afgifften, som kommer att betalas till fäldtschärer lör
nylegde karlars visiterande bifölls.
24. § angående 1681 åhrs kongl, förordning om prästerskapets up-
börd och thess publicerande på the orter, therest eij någon särskildt
öfwerenskommelse är emellan själesörjare och åhörare, bifölls.
26. § angående qwarntulltäcktens reglerande så för städerne som lan¬
det, bifölls.
34. § angående allmogens wid then norrska gräntsen ansökning att få
hämta communionwijn ifrån the närmaste städerne i Norrige. §. kunde
eij bifallas, emedan härmedelst mycket underslef kunde skie, kronan till
skada uti thess tullinkomst.
36. § beträffande allmogens ansökning att effter marckegångstaxan få
inlösa öfwerskåtts kyrckiotijonden. Hwilar till thess the öfrige respective
Stånden sig theröfwer utlåtit.
37. § angående en commissions förordnande i Finland och Österbot¬
ten, som undersöker, hwad allmogen under kriget lidit, på thet the med
frihetsåhr i proportion af hwars och ens tagne skada må hugnas, bifölls.
39. § att then hitflycktade finska allmogen och theras barn må frikallas
ifrån wärfning och utskrifning, bifölls.
45. § angående allmogens rättighet att få nyttja the genom thess ägor
löpande åar till fiske, kunde eij bifallas, emedan en stor del qwarnar
härigenom skulle gå ut.
46. § att allmogen må i städerne få sällja sine wahror så i minut som
summewis, bifölls.
48. § angående krono- och kronoskatteallmogens beswär theröfwer, att
dagswärcksgiörandet them blifwer pålagt wid infallande slåtter- och
skiörteltid, bifölls.
50. § angående underhåld för soldater, som utur krigstiensten blifwa
förafskiedade, bifölls.
60. § på hwad sätt allmogen må är hålla kundskap om the utkomne och
utkommande förordningar, bifölls.
16 aug. 1743 905
Wid 61. § angående the så kallade brofogdars afskaffande ärindrades
att på landshöfdingens bepröfwande bör ankomma, på hwilcka orter
brofogdar oumgängeligen böra bibehållas.
62. § att enär ett skattehemman, i anseende till tre åhrs obetalt ränta,
med en annan åbo kommer att besättjas, then af släckten, som äger
rättighet till börd, må emot thet han betalar the 3 åhrs räntor, hemmanet
under skattemannarätt fram för någon annan tillträda, bifölls.
63. § att enär ett skoglöst hemman till byggningstimmer eller wed-
brand får utstämpling på ett annat hemmans skogslätt, then på hwars
skog utsyningen skier, therföre effter öfwerenskommande må undfå
betalning, utan att kronan något må tillerkiännas. §. kunde eij bifallas,
utan bör härmed förhållas effter wanligheten.
73. § angående kyrckiors reparationer, att thertill kunna tagas arbetare
innom eller utom lähnen. Ståndet biföll, att thet förblifwer wid then
projecterade inrättning, hwad dispositionen angår, dock att the böra
betiena sig af städernes handtwärckare enligit städernes privilegier och
resolutioner på allmogens underdånige allmänna beswär.
77. § angående en stadigwarande fördelnings inrättande, på huru myc¬
ket hwar sochn i Skåne, så till barnhuset som till staternes aflöningar och
öfwerskåttstionde årligen bör utgiöra, bifölls.
75. § att allmogen i Elfsborgs låhn må then till Wadstena krigsmanshus
anslagne 40:de spannemålen få inlösa, antingen efter ständigt utsatt pris
i ond och god tid, eller effter årlig marckgångstaxa, bifölls.
76. § berörande frihet för them af allmogen, som med andre hafwa
åhrsskrifften att få en laga faststående delning, bifölls.
80. § angående annotationers hållande i särskildte thertill inrättade
böcker månateligen öfwer proviant och penningars utdelande till the
gemena soldaterne, bifölls.
85. § att the friheter och förmåner, hwilcka förunnas them, som upta-
ga ödejord i Wästerbottn, må äfwen lämnas them, som uptaga sådan jord
på andra ställen, bifölls.
86. § att borgerskapet i Finland och Österbotten wäl må wara obetagit
att betiena sig af theras på landet antagne drängar till sjöresor, men att
hwar och en, som them thertill brukar, bör sådant in för magistraten
angifwa och för theras återkomst wara borgen och löfftesman, bifölls.
Och resolverades att fölljande extractum protocolli skall häröfwer till
Bondeståndet utfärdas.
Lätt Ståndet sig föredraga thet ärbara Bondeståndets extractum pro¬
tocolli af den junii sistledne,8 tillika med the af Riksens Ständers allmän¬
na beswärsdeputation projecterade och therhos bifogade resolutioner
öfwer åtskillige §§ af allmogens allmänna beswär wid innewarande riks¬
dag, och fant Ståndet skiähligt att bifalla 4, 5, 10, 13, 19, 23, 24, 26, 37,
8 Datum icke utsatt.
906 16 aug. 1743
39, 46, 48, 50, 60, 62, 74, 75, 76, 80, 85 och 86 §§, skolandes fordersam-
mast företaga sig the öfrige §§ och theröfwer sitt utlåtande lämna.
Och åtogo Herr Plomgren och Herr Borgmästaren Boberg sig att
effter Ståndets nu fattade slut utarbeta ett extractum protocolli öfwer the
öfrige §§:a.9
Uplästes manufactur och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 9. i thenna månad10 angående Ofwerjägmästarens Eric G. Boijes
ansökning att få fullföllja thess på säterierusthållet Degerhof och Eknöen
redan med behörigt tillstånd påbegynte inrättning af såckerformars för¬
färdigande i så måtto, att honom icke eller betages tillwärcka allehanda
fina stenkiärill eller så kallat Delfts gods.
Häröfwer discourerades och stannade Ståndet i thet slut, att ehuruwäl
interessenterne af then här i Stockholm wid Rörstrand anlagde porcel-
lainsfabriquen ärhållit privilegium exclusivum på samma wärck, likwäl
som thenna fabrique härtills eij kunnat med sina tillwärckningar försee
hela landet, så finner Ståndet nyttigt och billigt wara, att Öfwerjägmästa-
ren Boije eij må hindras att tillwärcka Delfts gods, som han nedre i landet
må afsättja, men icke något theraf låta hitföra eller här försällja, emedan
sådant skulle lända interessenterne i porcellainsfabriquen till praejudice.
Och emedan Kongl. Maij:ts förnyade allmänna manufacturprivilegiers
1. § biuder, thet manufacturer och fabriqueurer eij böra annorstädes än i
städerne anläggas. Ty bör Herr Öfwerjägmästaren äfwen wara förbun¬
den att anlägga thenna fabrique i nästa stad. Och åtog sig Herr Commis-
sarien Urlander att häröfwer upsättia extractum protocolli till the
öfrige Stånden.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen af sex perso¬
ner infördes på wanligit sätt.
Herr Baron Höpken, som förde ordet, förmälte Ridderskapets och
Adelens tienstwänliga hälsning, berättandes att Ridderskapet och Adelen
låtit sig föredragas Herrar Riksrådens Grefwe Gustaf Bondes och Gref¬
we Thure Bielckes samt Håfcancellerens von Kockens tillika med Cancel-
lierådernes Bahrs och Nerés ingifne memorialer och beswär öfwer hwad
them wid 1738 och 1741 åhrens riksdagar öfwergådt. Och ehuruwäl
härwid många considerationer förekommit, som styrckt thertill, att thes-
se beswär nu måtte undersökas, på thet hela landet härom kunde få
uplysning. Likwäl som nu, då thet så när lidit till riksdagens slut, tiden
eij will tillåta att thesse målen må företagas, så har Ridderskapet och
Adelen funnit nödigt, att så thermed, som the af för thetta Registratoren
Archenholtz, Mathehius och Helsingius ingifne beswärs företagande må
upskiutas till nästa riksdag, förmodandes Ridderskapet och Adelen att
Ståndet lärer så mycket mer thermed instämma, som Ridderskapet och
Adelen förnummit thess åstundan wara, att riksdagen snart må slutas.
9 Jfr s. 938.
10 R. 1286, n. 389.
I7aug. 1743 907
Hwaruppå Herr Baron Höpken ingaf Ridderskapets och Adelens ex-
tractum protocolli häröfwer af den 15. hujus.
Sedan öfwerlefwererade Herr Baron Höpken Ridderskapets och Ade¬
lens extractum protocolli af den 18. junii angående en friwillig corps
uprättande, som äfwen uplästes.
Majoren Friherre Cronhiort yttrade sig, att sedan Ridderskapet och
Adelen under thet ännu med Ryssland påstående kriget beslutit att
thenna friwilliga corps borde uprättas till fäderneslandets tienst, har i
anseende till then ärhåldne freden wärckställigheten häraf kommit att
afstadna, men som man befarar, att the krigsberedelser, som sedermera
förnummits skie i Danmarck, torde uti wärckeligheter emot Swea Riket
utbrista, har Ridderskapet och Adelen funnit nödigt, att författningen
må tullfölljas utan längre upskåf. Och ehuruwäl Ridderskapet och Ade¬
len eij lärer kunna betagas att fullföllja thetta sitt beslut, hafwa the dock
nödigt äracktadt anmoda the öfrige respective Stånden om theras biträ¬
de härwid, på thet thenna corps, som i fall thensamma skulle komma att
bestå af Ridderskapets och Adelens ledamöter allena, skulle blifwa för
swag, må af the öfrige Stånden, när the låta sina barn och anhörige träda
thertill, kunna förstärckas, hafwandes Ridderskapet och Adelen till thet¬
ta wärckets befrämjande kommit öfwerens, att the af Ridderskapet och
Adelen, som antecknat sig till thenna corps eller hädaneffter träda ther¬
till, afsäija sig caractére och rang under then tiden corpsen är
tienstgiörande.
Herr Plomgren aflade å Ståndets wägnar en hörsam tacksäijelse för
thet Ridderskapet och Adelen genom thess deputation behagat commu-
nicera med Ståndet theras i thesse målen fattade slut, försäkrandes att
Ståndet lärer utan ringaste drögsmål sig häröfwer utlåta och communi-
cera Ridderskapet och Adelen thess utlåtande, och bad Herr Plomgren,
att deputation wille förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets hör¬
samma hälsning, hwarwid deputationen tog afträde.
Uplästes deputationens öfwer ärendernes reglerande i Finland be-
tänckande af den 18. sistledne julii1 angående the ifrån Åland och Fin¬
land under thet nu med Ryssland förflutne krig till Swerige öfwerkomne
soldater, båtsmän och legohion, theröfwer Ridderskapet och Adelen
stannat i thet slut, att the remitterat målet till Hans Kongl. Maij:tt, som
med Råds Råde effter förordningarne i nåder lärer besörja, att thet ifrån
Finland hit öfwerkomne folcket går tillbakars, så snart omständigheterne
thet tillåta, som Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Onsdagen den 17. augusti 1743.
Justerades protocollet af den 16. sistledne martii.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
1 R. 1286, n. 390.
908 I7aug. 1743
tions betänckande2 af' den 7. sistledne maij angående fri bränwinstill-
wärckning för hemmansbrukare på landet. Hwilcket Ståndet fant godt
att bifalla, som med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och
wänligen communiceras.
Föredrogs Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedepu-
tations betänckande3 af den 6. i thenna månad angående Stockholms
stads magistrats ansökning, att the fattige måtte tillfalla en trediedel af
wisse bötespenningar och confiscationer. Hwilcket betänckande till alla
delar bifölls, som med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och
wänligen communiceras.
Uplästes Riksens högloflige Ständers secrete utskåtts extractum pro-
tocolli af den 23. sistledne julii4 angående Riksrådet Herr Grefwe Tessins
till Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet ingifne och genom utdrag af
rådsprotocollet under den 27. septembris 1742 med secrete utskåttet
communicerade memorial, theruti anhålles, att alla thess missionsacter
måtte Riksens Ständer tillställas, på thet the öfwer them kunde med
theras remarquer inkomma och honom anledning till förklaring gifwas, i
fall skiähligt finnes sådant att äska, eller i annor händelse hans goda
namn och ryckte åt effterwerlden för ofläckat uti theras acter antecknas.
I föllje hwaraf secrete utskåttet berättar sig hafwa berörde acter företagit
och them med the Herr Riksrådet gifne instructioner jämfördt och
igenomsedt, samt befunnit honom hafwa med oförtruten flit, försicktig-
het och sorgfällighet effterkommit och wärckstält alt thet, som honom
ålegat, och hwarmed Kongl. Maij:ts och Rikets tienst och nytta kunnat
befordras, hwarföre secrete utskåttet håller före Herr Riksrådet icke
allenast förtiena Riksens Ständers fullkomliga approbation öfwer the af
honom wid thess hafde beskickningar wid utrikes håf giorde förrätt¬
ningar, utan ock att honom bör therföre tilläggas then heder och thet
beröm som en trogen och nitfull konungens undersåte och hög ämbets¬
man tillkommer. Ståndet fant godt att bifalla secrete utskåttets utlåtande
och betänckande i thetta mål, som med the öfrige respective Stånden
hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Åhördes Riksens Ständers justitiaedeputations betänckande5 öfwer
någre underdommares ifrån storfurstendömmet Finland therom giorde
ansökning, att Kongl. Maij:ts under den 20. novembris 1741 utfärdade
reglemente angående häradshöfdinge- och lagmansräntan måtte hwad
thess 3. §6 rörer, i anseende till anförde omständigheter blifwa ändrad
och tingsgiästningskapparne å then orten, effter fordna wanligheten,
samt åtskillige kongl, bref och resolutioner af allmogen in natura ut-
2 R. 1286, n. 391.
3 R. 1286, n. 392.
4 R. 1286, n. 393.
5 R. 1286, n. 394.
6 Modée 3, s. 1804.
I7aug. 1743 909
giöras. Ståndet biföll betänckandet till alla delar, som med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes å nyo thet ärbara Bondeståndets extractum protocolli af den
26. förledne martii,7 hwaruti hemställes om icke krigscommissariatet i
Finland måtte giöra behörig redo och räkning för the ansenliga rikets
medel och annat, thetsamma under händer hafft, hwarom så wäl som
wederbörandes förklaring, huru ränterimedlen i Finland blifwit bärga¬
de, jemwäl än ytterligare genom utdrag af protocollet under den 8. i
thenna månad blifwit påmint.
Och som Borgareståndet redan den 29. sistledne martii uppå thet
ärbara Bondeståndets den 7. februarii afgifne extractum protocolli bifal¬
lit att med thet första måtte undersökas, huruwida the publique medlen
uti landtränterierne och andre allmänna cassör i Finland och Österbot¬
ten blifwit undan Fienden räddade och hit till Swerige öfwerförde, så är
ock Ståndet af samma tancka, hwad the af krigscommissariatet dispone¬
rade medel angår samt magazinerne, med hwad mera som under bemäl-
te commissariats disposition hördt, att theröfwer behörig undersökning
bör anställas, och i fall förwaltningen theraf eij skulle finnas rätteligen
wara förd, wederbörande therföre lagligen måge tilltalas, dock så att
wärckställigheten så af thet ena som thet andra må på Hans Kongl.
Maij:ts egit nådigste föranstaltande ankomma, och till then ändan ett
underdånigt bref therom ifrån Riksens Ständer ofördröijeligen afgå,
emedan i annor händelse och ther Riksens Ständer sielfwe skulle therwid
willja lägga handen, thenna redan alt för långwariga och för Riket
kostsamma riksdagen therigenom ännu ganska lång tid skulle komma att
förlängas, hwartill Borgareståndet för sin del ingalunda kan samtycka,
eller ifrån thess förr yttrade mening om terminen till riksdagens slutande
sig på något sätt begifwa.
Kom hos Borgareståndet i öfwerwägande, huru som uti thet af depu-
tationen öfwer statens reglerande för Hans Kongl. Höghet till Riksens
högloflige Ständer ingifne och bifallne betänckande eij något blifwit
omrördt, ifrån hwad dag then för Hans Kongl. Höghets håfhåldning och
betiening utnämde årlige summan skall räknas, hwarigenom något up-
pehåld igenom till äfwentyrs inkommande förfrågningar torde skie, så
har Borgareståndet till undwikande af all tidsens utdrägt hållit för godt
the öfrige respective Stånden wördsammast och tienstwänligen hemstäl¬
la, om icke samma årlige summa må i anseende till Rikets heder räknas
ifrån den 23. junii sistledne såsom then dagen, på hwilcken Hans Kongl.
Höghet till Sweriges Rikes successor förklarad blef, samt berörde summa
för halfft åhr straxt anordnas att stå i full beredskap till Hans Kongl.
Höghets disposition, men sedermera med anordnandet af thesse medel
förfaras, som med kongl, håfstatsmedlen skier.
7 R. 1287, n. 240.
59- 804548 BR
910
17 aug. 1743
Uplästes ett af Öfwerjägmästaren Herr Erich G. Boije ingifwit memo¬
rial,8 hwaruti andrages, att som han förnummit, thet Ståndet i går bifallit
manufacturdeputationens betänckande öfwer thess ansökning om privi¬
legiers ärhållande å thess wid Degerhof anlagde porcellainsbruk, men
therhos stannat i thet slut, att han skulle anlägga samma wärck uti
närmaste stad, så anhåller han, att Ståndet tächtes ändra thess slut uti
thenna omständigheten, och i anseende till åtskillige andragne skiähl
effterlåta honom att få fortsättja och idka thenna fabrique på Degerhof.
Herr Plomgren berättade i hwad slut Ståndet i går stannat uti thenna
saken, förklarandes sig wara af then tanckan, att som thet skulle lända
Norrkiöping eller Söderkiöping hwilcka ligga närmast till Herr Ofwer-
jägmästarens Boijes gård Degerhof, mera till skada än nytta, om hans
porcelainsfabrique ther blefwe anlagd, emedan genom then myckna
wed, som upgår till wärcket, redan så för manufacturwärcket i Norr¬
kiöping som ock inwånarne i samma städer skulle stegras i priset, ett
sådant wärck jemwäl förordsakar fahra af eldswåda, så bifaller han för
sin del, att Herr Boije så wäl i anseende till thesse omständigheter, som
the flere i thess memorial anförde skiähl, må uppå thess gård få anlägga
fabriquen, hwarwid thet förbehåld bör skie, att sådant eij må lända till
praejudicat.
Herr Borgmästaren Lan ge, som Riksens Ständer medelst theras gior-
de författning, att inga manufacturer skola få anläggas på landet, utan
att sådant bör skie uti städerne, hafft sitt syfftomål på städernes förkof-
ring, så håller iag före att städerne therwid orubbat böra bibehållas,
hwarföre iag till Herr Öfwerjägmästarens ansökning eij kan samtycka,
emedan iag finner, att städerne therigenom skulle försättjas i lidande.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg conformerade sig med
Herr Borgmästaren Lange.
Herr Gran, iag finner eij något hinder wara i wägen för Herr Boije
att få anlägga sitt wärck på landet, ther rudematerien finnes, emedan
alun- och swafwelbruken jemwäl äro anlagde på landet, ther materien
funnits.
Herr Justitiarien Ekman, om Herr Boije blefwe förbunden att läggia
an wärcket i nästa stad, sattes han ur stånd att fullborda ändamålet
medelst the dryga omkostningar, som ärfordrades till materiens trans¬
porterande samt dubble arbetares hållande, så wida han wille å landet
underhålla thet förra wärcket, utom thet the omkostningar han redan
nedlagt wid Degerby till inrättningen af porcellainsarbetet, blefwe onyt-
tig(!), hwarföre iag eij annat kan än bifalla ansökningen, hälst när thet
som Herr Plomgren sagt, skier med thet krafftiga förbehåld, att eij ge¬
nom flere wärcks anläggande på landet intrång må skie uti städernes
privilegier.
8 R. 1286, n. 395. Bilaga 11.
17 aug. 1743
911
Herr Borgmästaren Boberg, förutan thet att ansökningen är stri¬
dande emot Stockholms porcellains fabriquens interessenters ärhåldne
privilegier, finner iag ock att om thensamma får Riksens Ständers bifall,
både städernes krukomakare samt pipbruken therigenom lida skada.
Men skulle Herr Boije ändteligen få tillstånd att inrätta ett porcellains-
bruk, bör thet skie i nästa stad och ju flere wärck i städerne anläggias,
som ärfordra wed, ju större nytta har landtmannen theraf, som sin wed
får afsättja.
Herr Plomgren, Ståndet biföll i går, att Herr Boije skulle få anlägga
wärcket, så att nu quaestion allenast är, om någon ändring kan skie i then
omständigheten, att han effter Ståndets beslut borde anlägga wärcket i
närmaste stad. När iag nogare öfwerwägar saken, finner iag bäst wara,
att inrättningen må giöras på landet, hälst Riksens Ständer wid 1738 åhrs
riksdag faststält, att inga wärck, som fordra mycken wed och bränsle,
böra i städerne få anläggas.
Herr Rådman A me Iber g, Herr Boije har i förstone fädt privilegium
på ett tegelbruks inrättande, och som han funnit att af then wid thess
gård befindtelige materien såckertoppsformer jemwäl kunde giöras, så
har han anhållit om privilegium att få giöra sådane formar till såcker-
brukens behof, som honom blifwit lämnat. Sedermera har han funnit ett
ställe, ther tillgång är på finare lera, theraf Delfts gods kunde förfärdi¬
gas, hwarföre han nu hos Riksens Ständer giordt ansökning om thetta
privilegio. Och som han giordt redan mycken kostnad till thenna sista
inrättningen, så tycker iag att honom må effterlåtas att fortsättja then¬
samma uppå thess gård, emedan i annor händelse och så framt han skulle
förbindas att flyttja porcellainsbruket till närmaste stad, inrättningen
thermedelst antingen blefwe onyttig och frucktlös giord eller nödgades
han thermed aldeles att afstå.
Herr Borgmästaren Lange, iag har hördt säijas, att om wärcket
flyttades till närmaste stad, skulle thet förordsaka brist och dyrhet på wed
för inwånarne. Men therest thetta borde anses för ett giällande skiähl,
hwarföre Herr Boije skulle få fortfara med thess inrättning på landet,
kunde man af lika grund äfwenwäl flyttia alla brännerier ifrån städerne
på landet.
Herr Borgmästaren Bonander, egenteliga quaestion är nu, huru wi¬
da Herr Ofwerjägmästaren i anledning af the skiähl, som han anfördt uti
thess ingifne memorial, skall få inrätta wärcket på thess gård eller om
han bör flyttja thet till närmaste stad. Söderkiöping är then närmaste
staden till Degerby säterierusthåll. Men iag förklarar mig eij willja påstå,
att wärcket skall therstädes inrättas, emedan therigenom eij kunde an¬
nars hända än alt för stor stegring i priset på wed, som å then orten förut
är tämmeligen högt, samt thessutan swårt att kunna få wed till kiöps.
Finnandes iag eij eller, att krukomakareämbeterne eller pipbruken ther¬
igenom kunna komma att lida, enär thet förbehåld giöres, att Herr
Ofwerjägmästaren eij må praejudicera them uti theras tillwärckningar.
912 I7aug. 1743
Herr Borgmästaren Lange, som Ståndet beslutit, att inga andra mål
skola företagas än the, som äro allmänne och rikswårdande, och iag eij
kan anse thetta mål annorledes än som en privat sak, så protesterar iag
emot målets företagan- och afgiörande, så mycket mera, som Prästestån¬
det uti thess extractum protocolli angående termin till riksdagens slutan¬
de ibland andra skiähl, som tillstyrckt them att giöra ändring uti thess
förra beslut förnämligast anfördt, att Prästeståndet eij funnit sedan den
5. augusti hos the öfrige Stånden någre rikswårdande ärender wara
afgiorde, willjandes iag för min del gärna undgå then beskyllning, att
man tager före private mål och låter the allmänna sakerne ligga.
Herr Borgmästaren Boberg instämde härutinnan med Herr Borg¬
mästaren Lange.
Herr Justitiarien Ekman, saken kan eij kallas privat, utan är wärcke-
ligen allmän, emedan landet af thenna inrättning kan hafwa en besyn¬
nerlig nytta och förmån.
Thermed Herr Rådman Kierman sig conformerade.
Herr Borgmästaren Boberg påstod, att saken måtte ligga på bordet
till nästa plenum.
Men härwid ärindrades af andre ledamöter, att nu är försent giöra
thetta påstående, sedan Ståndet i går resolverat i saken, och öfwer then
omständigheten theruti Herr Boije ändring söker redan en stund venti¬
lerat blifwit.
Och som en stor del af ledamöterne höllö före, att saken nu måtte
afgiöras, men theremot Herrar Borgmästarne Lange och Boberg jämte
någre flere påstodo att saken måtte hwila, till thess the allmänna sakerne
blifwit afgiorde, så förestälte Herr Rådman Kierman, hwilcken i Herr
Talemans frånwaru företrädde thess vices, om saken angående thet af
Herr Öfwerjägmästaren Boije sökte privilegium på ett porcellainsbruks
inrättande på Degerby rusthåld skall nu afgiöras eller thermed anstå till
widare? Propositionen beswarades af the fläste med Ia och af någre med
Neij. I anseende hwartill Ståndet fant godt att skrida till votering, och
uplästes propositionen utur protocollet, i föllje hwaraf then som håller
före att saken nu bör företagas skrifwer Ia, och then som will att saken
skall upskiutas, skrifwer Neij.
Sedan sedlarne blifwit samlade öpnades the, då befans att tjugusex
voterat för Ia och sex för Neij.
Herr Rådman Kierman förestälte widare, om icke en expedition må
projecteras till the öfrige Stånden effter the härom förde discourserne,
så att i förmågo af pluralitetens tancka, Herr Öfwerjägmästaren Boije får
privilegium på wärcket med tillstånd att anlägga thet på Degerby, dock
att thetta eij må lända till praejudicat, eller wid andre tillfällen inbrått
skie uti städernes privilegier, icke eller att krukomakareämbeterne uti
theras arbeten praejudiceras? Hwilcket med Ia beswarades.
Uplästes ytterligare Prästeståndets extractum protocolli af den 15. i
thenna månad, hwarmedelst thet i anseende till the andragne skiähl,
17 aug. 1743
913
ändrat thess förra beslut angående then till riksdagens slutande utsatte
dagen, nembligen den 20. i thenna månad.
Herr Borgmästaren Lange, innan iag kan mig häröfwer utlåta, will
iag weta, om thet är möijeligit, att alla publique mål kunna afgiöras till
den 20. augusti, efftersom man nu företagit sig ett privat mål och genom
flere private ansökningars företagande, the publique torde komma att
blifwa liggande, eller med theras afgiörande gå längre ut på tiden än
man sig förestält.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, iag håller före att riksda¬
gen eij må slutas, förr än the angelägnaste målen äro afgiorde. Präste¬
ståndet har uti sitt extracto protocolli anfördt mogna skiähl till theras
fattade slut, och Bondeståndet har förklarat sig eij willja underskrifwa
riksdagsbeslutet, om riksdagen skulle slutas förr än the rikswårdande
ärenderne äro afgiorde. Kunnandes iag eij undgå att therutinnan giöra
ett med Prästeståndet att anständigast wore, thet Ständerne må afbida
Hans Kongl. Höghets ankomst i riket.
Herr Pehr Jönsson giorde ett härutinnan med Herr Borgmästaren
Boberg.
Herr Justitiarien Ekman, Herr Boijes ansökning war eij privat utan
publique, och förmodar iag att the angelägnaste målen skola kunna
afgiöras till den 20. augusti, om wij skillja alla personelle saker ifrån the
publique.
Herr Plomgren, som nu förde klubban, förestälte, om Ståndet för-
blifwer wid sitt förra beslut, att riksdagen bör slutas den 20. augusti?
Swarades la.
Herr Rådman Wechter, iag tror eij, att oss skulle kunna giöras någon
förbråelse, om wij ändra wårt förra beslut och conformera oss med
Präste- och Bondestånden, sedan wij hördt theras skiähl. Wij böra wara
måne om thet allmänna, så att sakerne nu så afgiöras, att wij eij lägga
grunden till en ny riksdags utskrifwande en liten tid häreffter.
Herr Borgmästaren Bonander, iag will eij gå in uti thenna quaes-
tion, som blifwit afgiord, innan iag kom ifrån Söderkiöping hit tillbakars,
men iag tror eij Ståndets tancka wara att så stride willja förblifwa wid
then utsatte dagen, att icke riksdagens aflysande och slutande skulle
kunna upskiutas några dagar, om ett eller annat rikswårdande ärende så
fordrade.
Herr Justitiarien Ekman, när Hans Maij:tt i anseende till sakernes
belägenhet finner sig i nåder föranlåten att kalla Riksens Ständer tillho¬
pa, äro the skyldige sådant i underdånighet att hörsamma, hwar och en
lärer önska, att så swåre omständigheter eij måtte infalla, som skulle
styrcka Hans Kongl. Maij:tt en kort tid häreffter åter låta utskrifwa
riksdag, men att wij här skulle blifwa tillsammans, till thess wij få ärfara,
huru conjuncturen sig framdeles skicka will, håller iag betänckeligit,
emedan wårt längre tillhopa blifwande will falla wåra committenter för
swårt och kostsamt, utan tycker iag, att Ständerne sedan the tagit nödige
914
17 aug. 1743
praecautioner emot oförmodelige händelser, må skilljas åt, och skulle
framdeles en ny riksdag utskrifwas, beswärade thet föga mera underså¬
tare, än om riksdagen ännu en tid skulle påstå, emedan skillnaden af
kostnaden endast består i reseomkostningarne.
Herr Borgmästaren Forstén, iag kan eij annat än åberopa mig the
skiähl iag anförde, när quaestionen war före om dagens utsättjande, på
hwilcken riksdagen borde slutas, och förklarar iag ännu att iag skulle
giöra oförswarligen emot mig och mina committenter, om iag styrckte till
riksdagens slutande, innan ärenderne angående Finland blifwit fullkom¬
ligen reglerade, och beer iag, att eij någon anledning må gifwas till the
finske inwånares widare förtryck.
Herr Pulchau, iag wet eij, huru quaestion nu kommit att moveras,
efftersom faststält blifwit, att riksdagen skall slutas den 20. augusti,
therwid thet ock bör förblifwa, så wida eij någre rikswårdande ärender
då finnas oafgiorde.
Herr Borgmästaren Hagert frågade, om thet skall ansees för Stån¬
dets slut, att Riksens Ständer böra skilljas åt den 20. augusti?
Herr Rådman Kier man swarade Ia.
Herr Borgmästaren Hagert, iag kan eij undgå att begiära votering
theröfwer, emedan iag finner oumgängeligit wara, att the finske inwåna-
re böra få utslag öfwer theras ansökning om wissa frihetsåhr, innan
riksdagen slutas.
Herr Plomgren, iag hemställer till Ståndets ompröfwande, om af-
giorde mål skola uprifwas. Hwad frihetsåhren för the finske inwånarne
angår, så har Ståndet i går, när the af allmänna beswärsdeputationen
projecterade resolutioner öfwer Bondeståndets allmänna beswär före-
hades, bifallit en af §§:ne, att en commission skall förordnas, som under¬
söker, hwad the finske inwånarne lidit, så att frihetsåhren thereffter må
kunna proportioneras.
Herr Borgmästaren Forstén, iag beklagar, att iag i går eij war närwa-
rande, när thet målet företogs, så att iag kunnat therwid giöra mina
påminnelser, emedan en sådan commission graverar landet och kunna
herrar landshöfdingarne med wederbörande kronobetiente giöra thet-
samma, landet både till större nöije och nytta.
Herr Rådman Wechter, sedan Nystadske freden war sluten, sattes
ock en sådan commission, hwars förrättning så aflopp, att the som eij
borde niuta mer än fem frihetsåhr, fingo tiugu och när tiden war ute
befans hemmanet eij wara uprättat, utan fant man sig föranlåten att
sättia andre åboer på en del hemman, som äfwenwäl fingo frihetsåhr.
Thet är förthenskuld nödigt att giöra sådane författningar, hwarigenom
slike oredor kunna förekommas.
Herr Borgmästaren Hagert, om riksdagen slutes på thet sättet, att
thet som angår ärendernes reglerande i Finland lämnas oafgiordt, kan
iag eij annat än förbehålla the finske inwånarne att få hålla theras egen
landdag, hwilcket wij genom memorial willja gifwa Riksens Ständer till¬
känna.
I7aug. 1743 915
Herr Borgmästaren Forstén instämde här utinnan med Herr Borg¬
mästaren Hagert.
Herr Rådman Tesche androg, att som en eller annan gång blifwit tält
omt the 130 daler silfwermynt, som Friedrichshamn är skyldig till Stån¬
dets Cancellie, så kan han eij underlåta att gifwa Ståndet tillkänna, thet
magistraten och borgerskapet i Friedrichshamn under 1741 åhrs riksdag
genom skrifwelse låtit Herr Borgmästaren Wittstock, såsom Friedrichs-
hamns då warande fullmäcktig förstå, att han borde draga försorg om
samma medels inbetalande till Cancelliet.
Herr Borgmästaren Wittstock androg, att när han blef wald till
fullmäcktig wid 1740 åhrs riksdag, accorderade han med borgerskapet
om en wiss summa i herredagspenningar, och för reseomkostningarne i
ett för alt, och enär han skickat magistraten ther å orten tillhanda
Ståndets extractum protocolli angående restantiernes och then då fast-
stälte afgifftens inbetalande, har magistraten wäl lämnat thet swar, att
han borde af herredagspenningarne inbetala medlen till Cancelliet, men
han eij funnit sig thertill skyldig, efftersom therom förut eij warit giordt
något aftal.
Herr Rådman Tesche widgeck, att härmed så föreweter, som Herr
Borgmästaren Wittstock berättat, i anseende hwartill Ståndet eij kunde
Herr Borgmästaren Wittstock med thenna restens betalande beswära,
utan fant skiähligt att samma rest bör betalas af Friedrichshamns stads
undan fienden räddade och hitbragte medel, theröfwer fölljande extrac¬
tum protocolli kommer att utfärdas.
Såsom Friedrichshamn befinnes wara för the framflutne åhren skyldig
till Ståndets Cancellie för then afgifft, som sig på bemälte stad belupit, en
summa af 130 daler silf:mt, och ehuruwäl Herr Rådman Tesche förment
thet Herr Borgmästaren Wittstock, som wid 1741 åhrs riksdag warit
fullmäcktig för Friedrichshamn, borde samma rest till Cancelliet betala,
Dock som Borgmästaren Wittstock förklarade sig af staden thertill inga
penningar undfadt, utan allenast sina betingade riksdags rese- och förtä-
ringspenningar, utan att Ståndets cancellieafgifft therwid warit nämd,
mindre accorderat, fast magistraten effter 5 månaders förlopp honom
therom skolat tillskrifwit, men i anseende thertill eij warit skyldig att
betala. Herr Rådman Tesche ock biföll Herr Borgmästaren Wittstocks
utlåtande att wid riksdagspenningarnes förordnande med honom eij
något warit nämt om cancellieafgiften. Förthenskuld fant Ståndet skiäh¬
ligt att befria Herr Borgmästaren Wittstock för thesse 130 daler silf:my
Ståndets cancelliepenningar och antyda Rådmannen Herr Tesche att af
Friedrichshamns stads medlen ofördröijeligen införskaffa thesse återstå¬
ende penningar.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den 15. i
thenna månad, hwarmedelst the funnit skiähligt att upskiuta the inkom-
ne måhlén angående Herrar Riksrådens Grefwe Gustaf Bondes och
Grefwe Thure Bielkes, Håfcancellerens von Kockens, Cancellierådens
von Bahrs och Nerés, för thetta Registratorens Archenholtz, Mathehii
och Hellsing» beswär öfwer lidande under 1738 och 1740 åhrens riksda¬
gar till nästa riksdag.
916
17 aug. 1743
Herr Borgmästaren Forstén, iag hör i hwad slut Ridderskapet och
Adelen stannat, men hoppas att Ståndet anseer theras lidande så att
theras angelägenheter eij ställas uti widlyfftighet.
Herr Borgmästaren Boberg tyckte nödigt wara, att Herrar Riksrå¬
dens och the Heres ingifne skriffter böra upläsas.
Men en del af ledamöterne höllö före, att skriffternes upläsande eij
behöfdes, så framt man eij skulle willja taga målen före till afgiörande,
thermed the dock höllö betänckeligit att befatta sig nu, då thet är lidit så
nära på riksdagens slut, och the angelägnaste och rikswårdande målen
allenast böra företagas.
Herr Rådman Wechter, iag kan eij anse någon sak för mera rikswår¬
dande än thenna, ty när någon i anseende till sitt lidande tar tillllyckt till
Riksens Ständer och hos them söker reparation, bör han eij ohulpen
lämnas.
Herr Justitiarien Ekman, iag hörer talas om folck som lidit. Huru
skola wij få weta om the lidit, om man eij går till förra riksdagarnes acta,
quaestion har nyligen warit före om en wår egen ledamot och ehuru
saken war klar, så att hwar och en kunde finna, thet the af wederbörande
emot samma ledamot tagne steg wörö olaglige, hafwa dock några af
Ståndets ledamöter sökt att giöra hwarjehanda inkast och hinder emot
Ståndets i thetta mål tagne författningar till bemälte ledamots bibehål¬
lande, och thet som kunde tiena till Ståndets i thy mål tillständiga fri- och
rättigheters förswar, en del hafwa ock wist sig litet öma om thet, som
angådt folcks lif och wälfärd, så att the icke ens welat underrätta sig om
grunden af thet, som the sökt att andraga till sitt förswar. Med then
olyckeliga Levenhaupt har man förfarit på thet sättet, att då han på
flyckten ärtappades, har man hastat med execution af thess domb. Haf¬
wa då mål af större angelägenhet, och när the acktats så ringa, att man eij
welat gifwa sig tid them att undersöka, utan låtit bero wid andras giöro-
mål, så kunna ock saker af mindre wigt, nu då riksdagen lider till slut,
upskiutas till lägligare tid, då man kan hafwa råderum att undersöka
grunden af klagomålen och sig med säkerhet utlåta, om the lidit, hwad
the förskylt eller icke.
Herr Borgmästaren Boberg yrckade än widare theruppå, att the
klagandes ingifne skrifter må upläsas.
Herr Pulchau, hwad Herr Riksrådets Grefwe Bielkes sak angår, så
war then för en tid sedan före, då iag hörde thess beswärsskrifft upläsas.
Men som the öfrige klagandes beswär ännu eij äro upläste, conformerar
iag mig therutinnan med Herr Borgmästaren Boberg, att the böra uplä¬
sas, på thet man effter inhämtad kundskap om sakerne, må kunna sig
theröfwer utlåta, finnandes iag icke med rättwisan wara enligit, att mål af
wigt skola hwila så länge, och wederbörande therigenom försättjas uti
ännu mera lidande. Ellejst finner iag mig och flere af Ståndets ledamöter
wara mycket rörde genom Herr Justitiariens Ekmans utlåtande om Herr
Plomgrens sak och Levenhaupt, emedan Herr Justitiarien på ett effter-
tänckeligit sätt beskylt mig, som skulle iag uti then förra saken sökt att
I7aug. 1743 917
giöra hwarjehanda hinder, och uti then senare wijst mig föga angelägen
om att underrätta mig om beskaffenheten af en sak, som rördt en mans
lif och wälfard.
Herr Justitiarien Ekman, iag har hwarcken nämdt Herr Pulchau eller
någon annan, och om Herr Pulchau will af mitt utlåtande giöra någon
tillämpning till sig, kan iag sådant icke hindra.
Herr Rådman Wechter, när en sak förekommer, uti hwilcken wij
kunna wisa grace och åstadkomma enighet, så böra wij sättja alt annat å
sido. lag tycker, att Ståndet skulle giöra sig mycken glorie, om the skulle
conformera sig med Präste- och Bondestånden.
Herr Rådman A mel berg, iag wet eij, huruwida wid en anticiperad
riksdag, sorn nu snart lider till slut, och då så många angelägna mål stöta
tillhopa, som oumgängeligen böra afgiöras, tiden kan wara tillräckelig att
tillbörligen cognoscera the inkomne målen, then är lidande, som skiedt
orätt, skall man täncka på reparation, bör thet skie effter rättwisan, så
skadeligit thet är å then ena sidan att med en sak gå för hårdt tillwärcka,
äfwen så äfwentyrligit är thet ock att handtera en sak med alt för stor
lindrighet. lag är förthenskuld af then tanckan, att Ridderskapets och
Adelens utlåtande må bifallas, på thet man wid nästa riksdag må kunna
målen till alla theras omständigheter undersöka och sig theröfwer utlåta.
Herr Borgmästaren Forstén, Ridderskapet och Adelen bestyrcka eij
sin mening med skiähl, the lidandes beswärsskriffter ligga ännu hos
Ridderskapet och Adelen. Och som Ståndet eij hafft tillfälle att see
beswären, finner iag nödigt, att the må upläsas, emedan målen torde
finnas wara af then beskaffenhet, att the kunna straxt afslutas, willjandes
iag sedan iag hördt skriffterne, utlåta mig, huruwida iag tycker målen
böra nu afgiöras eller till nästa riksdag upskiutas.
Herr Borgmästaren Hagert, iag lämnar therhän, huruwida Ståndet
nu pröfwar nödigt att företaga skriffterne, och så af them som af förra
riksdagshandlingar och Ständernes commissions dommar giöra sig un¬
derrättade, hwad anledning the klagande hafft till beswärs anförande
eller eij. Men målen äro af olika beskaffenhet. Ty en man benämd
Helsingius har under förra riksdag blifwit uti häckte inmant, men sluppit
sin arrest, utan att han blifwit dömd att undergå något straff. Man bör
förthenskuld tillsee, huru then kan hielpas, som är aldeles oskyldig.
Herr Borgmästaren Bonander, om Helsingius finnér sig befogad,
kan han tilltala angifwaren, men commissionen har pålagt honom wär-
jemålseden, och sedan han gådt eden, har han blifwit ur arresten lösgif-
wen.
Herr Borgmästaren Hagert sade, att the omständigheter eij warit
honom kunnige.
Herr Rådman K ier man förestälte, om Ridderskapets och Adelens
extractum protocolli får bifall? Swarades med Ia och Neij.
Herr Rådman Kierman, som propositionen beswarades med Ia och
Neij tycker iag wara nödigt att öfwer thensamma voteras med sedlar.
Herr Rådman Wechter, iag tycker en sådan votering wara onödig,
918 17aug. 1743
emedan målen böra undersökas, så att om the klagande finnas skyldige,
må the straffas, men äro the oskyldige, böra the niuta sin oskuld till godo,
så att them tillägges en anständig reparation.
Herr Borgmästaren Wittstock, om Ståndet skulle stanna uti thet
slut, att målen wid thenna riksdag eij böra företagas, så böra wij åtmin¬
stone hielpa them, som äro uti ett fattigt och beträngt tillstånd, att the få
något soutien.
Herr Rådman Wechter, iag är i stånd att gå in i saken till wissa
omständigheter, och beer, att iag them må få upgifwa, emedan iag eij
finner wara billigt, att the klagande skall nekasjustice eller laga dom.
Herr Borgmästaren Boberg, som iag eij sedt skriffterne och således
ingen kundskap äger, huru med the anförde klagomålen föreweter, kan
iag eij blindlings gå in uti saken, ty om iag faller på then tanckan, att the
klagande skola restitueras, beskyller iag the förra Riksens Ständer, som
skulle the hafwa förfarit med thesse måhlén emot rättwisan.
Herr Wenman biföll Herr Rådman Wechters mening.
Herr Borgmästaren Forstén påstod än widare, att skriffterne måtte
ifrån Riddarehuset uphämtas och upläsas.
Herr Borgmästaren Noréen conformerade sig med Herr Borgmäs¬
taren Forstén, förklarandes sig eij willja taga någon del uti the lidandes
suckningar.
Herr Secreteraren Bruhn och Herr Pehr Jönsson conformerade
sig med Herr Rådman Wechter och Herr Borgmästaren Forstén.
Herr Rådman K i er man förestälte åter om Ridderskapets och Ade¬
lens extractum protocolli bifalles? Swarades med Ia och Neij.
Herr Borgmästaren Forstén, propositionen bör blifwa, om wij enligit
riksdagsordningen kunna utlåta oss, innan skriffterne blifwit upläste.
Herr Rådman Kierman, om then af Herr Borgmästaren Forstén
föreslagne propositionen kan man eij votera, utan bör propositionen
blifwa, som iag redan förestält.
Theremot Herr Borgmästaren Forstén protesterade.
Herr Plomgren, som man eij kan förena sig om propositionen, så
wore bäst att theröfwer voteras, och tycker iag, att propositionen kunde
blifwa, om i anledning af Ridderskapets och Adelens extractum protocol¬
li målet angående the klagandes beswär öfwer oförskylt lidande skall
upskiutas till nästa riksdag, eller ock effter skriffternes upläsande nu
företagas, then som är nögd med thenna propositionen skrifwer Ia, men
then som will hafwa en annan proposition skrifwer Neij.
Herr Secreteraren Bruhn, iag kan eij votera uti en sak, som mig icke
är kunnig.
Herr Pulchau, som iag icke enligit riksdagsordningen fädt se skriff¬
terne, kan iag eij emot riksdagsordningen gå in uti någon votering.
Herr Rådman Wechter, som mig betages then underrättelse, som
Ridder skåpet och Adelen grundat sitt utlåtande uppå, kan iag eij votera i
saken.
I7aug. 1743 919
Men som the fläste af ledamöterne förklarade sig willja votera theröf-
wer, om propositionen bör blifwa then, som Herr Plomgren projecterat,
så uplästes åter propositionen, hwaruppå voterades med sedlar, effter
hwilckas öpnande befans, att trettijotre röster wörö för Ia och tijo för
Neij.
Sedan skred Ståndet åter till votering öfwer sielfwa propositionen,
sedan then å nyo blifwit upläst, då effter sedlarnes öpnande befans att 31
voterat för Ia och 12 för Neij.
Effter anmälan förekom Öfwersten Silfwersparre, som androg,
huruledes Herr Majoren Lagercrantz uti ett thess wittnesmål inför
Riksens Ständers commission har angripit Herr Öfwersten till thess
heder och ähra, och som commissionen sig med thet målet eij kunde
befatta, har commissionen remitterat samma mål till generalkrigsrätten,
som i går trädt tillsammans, då Herr Majoren föreburit sig eij kunna
swara i saken, emedan han eij hade sin fullmäcktig med sig, men så har
Herr Öfwersten emot förmodan förnummit, att Herr Majoren Lager¬
crantz inkommit med ett memorial till Ridderskapet och Adelen, theruti
han sig beswärat theröfwer, att commissionen tagit grunden af thess
aflagde wittnesmål att inweckla honom uti en process med Herr Öfwer¬
sten, hafwandes Ridderskapet och Adelen communicerat samma memo¬
rial med Riksens Ständers commission och Herr Öfwersten sig att förkla¬
ra. Och som generalkrigsrätten eij lärer kunna lägga hand harwid, innan
thetta mål af Riksens Ständer blifwer afgiordt, så bad Herr Öfwersten att
saken, när then kommer till Ståndet, måtte skyndesamligen blifwa expe¬
dierad, emedan Herr Öfwersten är commenderad, men eij skall kunna
härifrån afgå, förr än han får slut i saken.
Herr Rådman K i erman swarade, att när målet kommer hit, skall thet
straxt blifwa företagit. Herr Öfwersten afträdde.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den 16. i
thenna månad angående Grefwe Carl Emil Levenhaupts genom thess
memorial giorde ansökning,9 att Riksens Ständer uti then delen af com-
missionens domb, som angår ägendommens confiscation, wille tillåta
någon ändring, och thermedelst mildra thet öde, som honom och thess
omyndige syskon genom theras faders olycka öfwergådt, theröfwer Rid¬
derskapet och Adelen sig således utlåtit, att ägendommen i stöd af 26. §
af adelige privilegierne, så wäl som the allmänna dommarereglorne, må
hemfalla then unga Grefwe Levenhaupt och thess omyndiga syskon.
Hwarjämte uplästes thet af Grefwe Levenhaupt till Ridderskapet och
Adelen ingifne memorial.
Herr Borgmästaren Lorstén påstod, att thetta målet måtte hwila in
till nästa riksdag.
Herr Plomgren, Öfwersten Dancqwardt blef dömd ifrån lif, ära och
9 R. 1286, n. 397.
920 I7aug. 1743
gods, för thet han öfwergifwit Marstrands fästning till Henden, och
sedan dommen blifwit satt uti execution, fändt Hennes Maij:tt Drott¬
ningen i nåder för godt att låta Dancqwardts barn behålla all ägendom-
men. lag tycker förthenskuld, att then unga Grefwe Levenhaupt med
thess syskon må få behålla then effter theras fader qwarlåtne ägendom.
Herr Rådman Wechter hemstälte, om en sådan förmån kunde läm¬
nas Levenhaupts barn, emedan man wet, att utom thet att ägendommen
är graverad med skuld, åtskillige jemwäl, som han försatt uti oförskyldt
lidande, blifwit tillärkiänd ärsättning för theras lidne skada af hans
ägendom, warandes thet således owist, om ägendommen är tillräckelig.
Herr Borgmästaren Hollsten, Ridderskapets och Adelens mening är
eij att bortskiäncka någons rättmätiga praetention.
Herr Pulchau, iag har hördt, att utredningscommissionen har hän-
wist them, som fordra frackter för theras fartyg, hwilcka blifwit i Finland
uppehåldne, till Levenhaupts ägendom, att theraf söka sin förnöijelse.
Herr Borgmästaren Forstén, utom thet att åtskillige blifwit ärsätt¬
ning tillärkiänd af Lewenhaupts ägendom för theras lidande, och samma
ägendom jemwäl borde häffta för the obetalte frackterne, som fordras
för fartygen, hwilcka blifwit qwarhåldne i Finland, så har ock kronan
genom Lewenhaupts upförande lidit så mycket, att kronan borde wara
närmast till then öfriga qwarlåtenskapen.
Herr Plomgren, såsom en ledamot uti utredningscommissionen kan
iag betyga, att commissionen aldrig hänwist them, som fordra frackterne,
att söka sin betalning af Lewenhaupts ägendom, utan hålla the sig för
sine fordringar till kronan.
Herr Borgmästaren Forstén, iag kan eij annat påminna mig, än att
secrete utskåttet destinerat Lewenhaupts ägendom till betalning för
frackterne.
Herr Stenman, iag och flere, som hafwa att fordra frackter, hålla oss
till kronan, men skulle kronan willja söka ärsättning af Lewenhaupts
ägendom, är thet en sak, som oss eij angår.
Herr Pulchau, iag går eij i detaille af thenna saken, förr än iag
ärhåller Riksens Ständers utlåtande, om the som hafwa frackter att
fordra, skola hålla sig till kronan.
Herr Rådman Lierman förestälte, om Ridderskapets och Adelens
extractum protocolli får bifall? Swarades med Ia och Neij.
Herr Plomgren, som lagen i strängaste måtto blifwit utöfwad emot
fadren, så bör man wisa grace och medynckan för barnen.
Herr Rådman Wechter, thetta strider emot Riksens Ständers gifne
bifall till commissionens domb.
Herr Borgmästaren Boberg, wid thenna sak bör komma i considera-
tion, att om Lewenhaupt hade förwärfwat sin ägendom i rikets tienst
genom egennyttighet eller på annat sätt, så borde ingen nåd i thy mål
wisas, utan ägendommen wara kronan hemfallen, men som han ärfft
ägendommen effter sina föräldrar och förfäder, hwilcka sig thensamma
I7aug. 1743 921
med beröm och heder förwärfwat, så tyckes then khristeliga billigheten
fordra, att barnen få behålla ägendommen.
Herr Rådman Kier man förestälte å nyo, om Ridderskapets och Ade¬
lens extractum protocolli får bifall? Och som propositionen beswarades
med Ia och Neij, så skreds till votering.
Herr Pulchau sade, att han will wända sig till the öfrige Stånden och
begiära swar på sin fråga angående frackterne.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen blef på wan-
ligit sätt emottagen. Deputation förmälte Ridderskapets och Adelens
tienstwänliga hälsning och berättade, att Ridderskapet och Adelen befalt
deputationen att recommendera Ridderskapets och Adelens extractum
protocolli angående then unga Grefwe Lewenhaupts ansökning till be-
nägit bifall.
Herr Rådman Kier man swarade, att Ståndet är nu i wärcket begripit
att afgiöra then saken, och skall gifwa Ridderskapet och Adelen tillkiän-
na, i hwad slut thet stannat. Hwarjämte Herr Rådman bad deputationen
förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets hörsamma hälsning. De¬
putationen afträdde.
Sedan öpnades sedlarne då befans att 31 röster wörö för Ia och 1 för
Neij.
Ståndet fandt theruppå godt, att Ståndet skall genom en deputation
gifwa Ridderskapet och Adelen tillkiänna, att thet bifallit theras extrac¬
tum protocolli angående unga Grefwe Lewenhaupts ansökning samt
communicera Ridderskapet och Adelen Ståndets extractum protocolli af
innewarande dato angående tiden, ifrån hwilcken then Hans Kongl.
Höghet i staten tillslagne summa bör beräknas. Jemwäl påminna om slut
uti the genom Ståndets extracta protocolli med them communicerade
målen, och blefwo effterskrefne thertill förordnade, nembligen
Herr Plomgren Herr Borgmästaren Hollsten
Herr Borgmästaren Lange Herr Rådman Amelberg
Herr Borgmästaren C. G. Boberg Herr Berg Andersson.
Deputationen afträdde.
Uplästes ett af Majoren Hastfer till Riksens Ständer ingifwit memori¬
al10 angående the finska officerarnes fäldttractamente, hafwandes Rid¬
derskapet och Adelen funnit skiähligt, att the finska officerare må niuta
fäldttractamente för alla the månader, som the ifrån 1742 åhrs början till
samma åhrs slut eij upburit eller undfådt, som Prästeståndet bifallit och
af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Deputationen kom tillbakars och berättade att Ridderskapet och Ade¬
len låfwat att företaga alla the mål, som Ståndet ther giordt anhängige,
och att the berättat sig hafwa afgiordt saken angående båtsmansförråds-
cassan.
10 R. 1286, n. 396.
922
18 aug. 1743
Torsdagen den 18. augusti 1743.
Uplästes Riksens Ständers bergsdeputations betänckande1 af den 9. i
then na månad, öfwer Majorens och Öfwerjägmästarens ädel och wäl-
byrdig Willhelm Mauritz Paulis ansökning om nyttjande af en del Ökna
sockens skogar till Paulströms järnwärck, samt en wedergiällning för
thess till yppande af guldmalmsupfinningen i Småland anwände kostnad
och möda. Ståndet biföll betänckandet till alla delar, hwilcket med the
öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Herr Rådman Schening hemstälte, om icke effterskrefne af Ståndet
afgiorde mål må igenom en deputation recommenderas hos the öfrige
respective Stånden att företagas till afgiörande, nembligen
l:o angående förbättring på upbördscommissariernes löner.
2:o kammaroeconomiaedeputations betänckande angående Stock¬
holms stads magistrats sökte trediedel för the fattige af infallande con-
fiscationer och bötespenningar.
3:tio betänckandet angående the fattigas befrielse för 10 procents
afgifften till ett lazaretts inrättande.
4:to betänckandet angående winhandlarnes i Stockholm sökte be¬
frielse för consumtionsaccisen på franskt bränwijn.
5:to betänckandet om bryggareämbetets befrielse för tredie termins
fullgiörande af contractet med Kongl. Kammarcollegio.
6:to 12. § af städernes allmänna beswär.
Hwilcket Ståndet biföll.
Uplästes Riksens Ständers secrete och justitiaedeputationernes betänc¬
kande2 af den 16. sistledne maji angående sättet till the i Rådet/fattade
besluts anmälande hos Hans Kongl. Maij:tt, hwilcket bifölls, som med the
öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes ytterligare högloflige Ridderskapets och Adelens extractum
protocolli3 under den 18. sistledne junii angående en friwillig corps
uprättande, warandes the af thet ärbara Bondeståndet häremot giorde
frågor och inkast beswarade. Och althenstund Ståndet finner thenna
författning, såsom ländande till fäderneslandets tienst och räddande, i
fall the uti Danmarck fortfarande tillrustningar uti någre wärckeligheter
utbrista, skulle wara nyttig och högsberömmelig. Förthenskuld fandt
Ståndet godt högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli
att bifalla.
Åhördes Riksens Ständers kammaroeconomiaedeputations betänc¬
kande af den 17. i thenna månad angående Herr Kyrckioherdens Tran-
chelii ansökning om wederlagsspannemål, ordinarie ränta och smörskatt
för Kongselfs pastorat. Ståndet biföll betänckandet, som med the öfrige
1 R. 1286, n. 398.
2 R. 1286, n. 399.
17 aug. 1743 923
respective Stånden hörsam- och tienstwänligen communiceras.3
Androg hos Ståndet riksdagsfullmäcktigen ifrån Öregrunds stad, hu¬
rusom wid then förra ofreden med Ryssland, bemälte stad af fienden
blifwit upbränd, tillika med kyrckian och klåckorne, undantagandes al¬
lenast en liten kläcka, som wid thet swåra tillfället eij warit hemma wid
staden. Och som inwånarne genom thetta fiendens grufweliga härjande
och brännande måst lämna sina hus och ägendom, hafwa the sedermera
uti sin fattigdom näppeligen förmådt att någorlunda effter högsta nöd-
wändigheten förskaffa sig hus, men eij hunnit till then förmågan att
kunna få sig en kläcka igen för then förbrända, så anholt fullmäcktigen,
thet Ståndet i betracktande af alt sådant behagade förunna staden att
igenom en collect öfwer hela riket få någon hielp till en liten klåckas
anskaffande, samt kyrckians ytterligare reparation, som ännu är stadd
under byggnad. Och althenstund Ståndet har sig bekant, icke allenast
then fattigdom staden igenom förberörde fiendteliga härjande råkat uti,
utan ock thet hinder i thess näring och märckeliga klänning samma stad
nu af fiendteligheten i sommar hafft, såsom på en swår och nära emot
fienden då belägen ort, så har Ståndet eij kunnat undgå then begiärte
collecten att bewillja, samt stadens ansökning till gunstigt bifall hos the
öfrige respective Stånden hörsam- och tienstwänligen recommendera, i
then förmodan the öfrige respective Stånden lära så mycket hällre beha¬
ga tillåta staden thenna lilla förmånen, som sådant länder till Guds
namns ähra, och är en sådan gåfwa, som ankommer på hwars och ens
behag och egen goda willja.
Anmältes Bondeståndets extractum protocolli af den 15. i thenna
månad angående fouragepersedlarne för thet tågande cawalleriet, haf-
wandes Prästeståndet förklarat sig wara af then tancka, att näst orden, af
hwad Stånd han ock wara må, tillägges, icke ens konungsgårdarne undan-
tagne, utan the allenast, som stå under Hans Kongl. Maij:ts egen disposi¬
tion. Ståndet biföll nu Bondeståndets extractum protocolli med Präste¬
ståndets tilläggning.4
Uplästes Riksens Ständers secrete och jusdaedeputationernes betänc-
kande5 angående förslagers uprättande till revisions och protocollssecre-
terarebeställningarne. Theröfwer discourerades något. Och som uti be-
tänckandet föreslås någon ändring uti thet, som regeringsformen stad¬
gar, angående förslager till ledige beställningar, så fans godt, att thenna
saken hwilar, till thess expedition theröfwer ifrån Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet ankommer.
Uplästes Majorens edel och wälbyrdig Jacob Lagercrantz memorial6 till
Riksens Ständer angående thess theröfwer anförde beswär, att Riksens
3 R. 1286, n. 400.
4 R. 1287, n. 260.
5 R. 1286, n. 401.
6 R. 1286, n. 402.
924 I7aug. 1743
Ständers commission i anledning af hans uti commissionen aflagde witt-
nesmål, theruti han något förmält om Öfwerstens Herr Silfwersparres
förhållande under sista fäldttåget i Finland, har behagat anse honom
som part, hwilcken borde sin talan uti samma mål bewisa, och således
remitterat saken till en generalkrigsrätt, theruti han anhåller att Riksens
Ständer täcktes giöra ändring, så att han eij måtte ställas uti något answar
för sitt wittnesmål utan niuta lagens beskydd till godo. Hwaröfwer Rid-
derskapet och Adelen sig således utlåtit, att the communicerat samma
memorial med Riksens Ständers commission, som theröfwer hörer Of-
wersten Silfwersparre och forderligit med sin förklaring och berättelse
inkommer, samt att imedlertid thenna saken uti generalkrigsrätten hwi-
lar, hwilcket Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jemwäl högloflige Rid-
derskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes Riksens Ständers förordnade justitiaedeputations betänckan-
de7 öfwer the beswär som Herr Lagman Grefwe Friedrich Gyllenborg,
Herr Commercierådet Erland Broman, Herr Kammarherren och Asses¬
soren Olof Ehrencreutz, Herr Majoren Mauritz Klinckouström, Herr
Registratoren Carl Hermelin, Herr Capitainen Johan Petter Degener,
Herr Rådman Johan Bengtsson Schening, Herr Krigscommissarien Jo¬
han Willjamsson och Ryska Translatoren Herr Anders Rautell, såsom
warande interessenter uti commissfartyget Die Gerechtigkeit kallat, hos
Riksens Ständer theröfwer anfördt, att Hans Kongl. Maij:tt genom domb
af den 26. martii nästledit åhr8 emellan bemälte interessenter å then ena
och Hollendske Skiepparen Tönnes Hindrichsson Smitt å then andra
sidan förklarat thet af samma skieppare förde och af Capitaine Degener
upbragte skiepp de Vergulde Botterton med innehafd ladning för con-
fiscation fritt och thet lösgifwit. Hwarjämte interessenterne sig beswärat
öfwer Hans Maij:ts utslag af den 8. therpå fölljande aprill9 angående
theras påstående om skiepswärdering, samt att skiepparen måtte ställa
full borgen med mera, hwaröfwer Skiepparens Smitts fullmäcktig hörd
blifwit. Ståndet fandt godt, att thenna saken hwilar till widare.
Föredrogs Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedepu-
tations betäpckande10 angående tillstånd för hammarsmeder och bruks-
folck att tillwärcka bränwin, som bifölls. Hwilcket med the öfrige respec-
tive Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes kammaroeconomiaedeputations betänckande1 af den 30. sist-
ledne julii öfwer allmogens på Oland ansökning om kongsgårdarnes
Horn och Halltorp utläggande till bondehemman. Hwarjämte åhördes
Bondeståndets extractum protocolli af den 8. i thenna månad, hwarme-
delst thet bifallit betänckandet, hwad förberörde kongsgårdar beträffar.
7 R. 1286, n. 403.
8 Justitierev. reg. 1742, f. 85 v.
9 Justitierev. reg. 1742, f. 99 r.
10 R. 1286, n. 404.
1 R. 1286, n. 405.
17 aug. 1743 925
Men som deputationen tillika förmäler, att hwad således in speciali casu
om thess ladugårdar för nödigt funnits att föranstaltas, eij må på något
sätt dragas till the öfrige kongs- och ladugårdarne i riket, utan att the
böra aldeles förblifwa wid then disposition, som uti Kongl. Maij:ts nådige
bref till thess och Riksens Kammarcollegium och Statscontoir af den 4.
maji 1739 på Riksens Ständers tillstyrckande förordnat och faststält är,
så har Bondeståndet förklarat sig hålla betänckeligit att härtill i allmän¬
het samtycka, emedan therest the framdeles skulle finnas nyttigare för
kronan till thess inkomsters formerande och wisshet att på lika sätt
utlägga eller till skatte öfwerlåta wisse kongsgårdar, som eij antingen till
höga öfwerhetens nöije böra bibehållas eller kongl, håfstatens underhål¬
lande ärfordras, så skulle ett slikt Riksens Ständers åter itererade slut
ligga i wägen.
Herr Borgmästaren Boberg biföll Bondeståndets extractum proto-
colli i anseende till the andragne skiähl, så att alla kongs- och ladugårdar,
the undantagandes, som böra bibehållas till höga öfwerhetens nöije och
hofstatens underhållande, må utläggas till bondehemman och till skatte
försälljas.
Häröfwer discourerades något, och yttrade sig Herr Olof Ström, att
deputationen har fallit på then mening, att kongs- och ladugårdarne eij
må sälljas till skatte, emedan sådant skulle wara kronan hinderligit i
framtiden att åter draga them in till kronan, om man skulle finna nödigt
att med them giöra någon annan författning.
Herr Plomgren sade sig simpliciter bifalla betänckandet.
Herr Gran androg, att wid slutet af förledne riksdag har Ståndet hos
the öfrige Stånden anmält, hurusom the funnit billigt wara, att eij alle¬
nast magistraten i Stockholm måtte få förbättring på thess rang, utan ock
att städernes borgmästare måtte tilläggias rang, nembligen the större
städers borgmästare med häradshöfdingar, och the mindre städers
borgmästare med landskammererare, samma extractum protocolli har
Bondeståndet bifallit, men the öfrige Stånden eij företagit målet till
afgiörande. Och som han finner billigt wara att magistraten i Stockholm
och städernes borgmästare måtte få niuta thenna förmån, emedan theras
ämbetens wärdighet thet fordrar, så hemstälte han, om icke Ståndet
skulle täckas eij allenast gilla Borgareståndets wid förra riksdagen tagne
slut, utan ock genom en deputation recommendera målet hos Ridder-
skapet och Adelen till afgiörande och benägit bifall.
Ståndet biföll Herr Grans föreställning, och fans godt, att deputatio¬
nen jemwäl skulle recommendera the af Herr Rådman Schening upgifne
målen att till afgiörande företagas, samt gifwa Ridderskapet och Adelen
tillkänna, thet Ståndet bifallit thess extractum protocolli angående then
friwilliga corpsen. Och blefwo effterskrefne ther till utnämde, nembligen
Herr Plomgren Herr Pulchau
Herr Schultz Herr Ålderman Brun
Herr Gran Herr Fox
60-804548 BR
926
17 aug. 1743
Herr Lexell
Herr Ek
Herr Cneif
Herr Rådman Amelberg
Herr Rådman Cniberg
Herr Tillman.
DeputaUonen afträdde.
Deputadonen kom tillbakars berättandes att Ridderskapet och Adelen
låfwat att fordersammast till sluteligit afgiörande företaga så wäl hwad
anmält blifwit angående rangen för magistraten i Stockholm och städer-
nes borgmästare, som ock the öfrige ifrån Ståndet inkomne målen.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet2 under den 15. i sistledne febru¬
arii angående Generalmajorens Zanders underdånige supplique och an¬
hållan att återwinna thess tour och anciennete i arméen, hwilcken han
genom andras befordran framför honom till generalmajorer kommit att
förlora, hafwandes Ridderskapet och Adelen för skiähligt funnit, att
Herr Generalmajoren Zander efter sin öfwerstefullmackt återfår sin tour
och anciennete för Herr Generalmajoren Grefwe Dohna och Herr Ge¬
neralmajoren Didron. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtan-
Herr T al eman berättade, att Hans Kongl. Maij:tt har låtit till sig kalla
Herr Landtmarskalcken och the öfrige respective Ståndens Talemän, då
Hans Kongl. Maijitt i nåder sig yttrat, att Hans Kongl. Maij:tt förnum¬
mit, thet en del af Riksens Ständer äro af then tanckan att willja skilljas åt,
men att Hans Kongl. Maij:tt eij kunde undgå att i nåder styrcka thertill,
thet riksdagen eij måtte slutas, förr än the angelägnaste och rikswårdan-
de ärenderne äro afgiorde, hwarwid Hans Maij:tt i synnerhet nämdt
statswärcket och bewillningen. Theruppå har Herr Landtmarskalcken
gifwit Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet tillkänna, att i förmågo af
Ridderskapets och Adelens beslut, kommer Herr Landtmarskalcken
med the öfrige Talemännen och deputerade af hwarthera Ståndet i
affton att träda tillhopa, och utmärcka, hwilcka ärender, som äro the
angelägnaste, och projectera then kortaste termin till riksdagens slut,
som möijeligit är. Widare har Hans Maij:tt i nåder påmint, att Riksens
Ständer wille draga försorg om nödige magaziners inrättande för arme¬
en, i fall kronan Danmarck skulle angripa oss med krig, och att Ständer-
ne äfwen måtte föranstalta om delningen af qwarlåtenskapen effter
högstsalig Hennes Maij:tt Drottningen, så att Hans Maijitt må blifwa
tilldelt, hwad Hans Maijitt i förmågo af Sweriges lag theraf tillhörer,
utom hwilcket Hans Maijitt låtit förstå, att Hans Maijitt är sinnad att resa
utrikes till att för thess hälsas skiötsel och bibehållande på någon tid
betiena sig af the warma baderne, hwilcken resa dock Hans Maijitt icke
ärnar anträda, förr än riket blifwit försatt uti fullkomlig ro och säkerhet,
hafwandes Hans Maijitt jemwäl förklarat sig gärna see, om Riksens
de.
2 R. 1286, n. 406.
17 aug. 1743
927
Ständer kunde blifwa tillhopa, till thess Hans Kongl. Höghet Successoren
kommer in uti riket, efftersom Hans Maij:tt eij tror, att thermed länge
lärer dröija.
Sedan upgaf Herr Taleman ett promemoria3 ifrån Ridderskapet och
Adelen, som uplästes af innehåld, att Herr Landtmarskalcken med Her¬
rar Talemännen och twänne ledamöter af hwart Stånd träda tillhopa och
utmärcka, hwilcka ärender, som äro the angelägnaste, samt projectera
then kortaste termin till riksdagens slut, som någonsin möijeligit är, dock
att samma termin eij utsättes öfwer then 1. nästkommande septembris,
emedan i then händelsen Ridderskapet och Adelen förbehåller sig att
aldeles förblifwa wid then en gång af trenne Stånd faststälte termin.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
tions betänckande4 af den 10. i thenna månad angående framledne
Landshöfdingens Herr Carl De Geers sökte byte i Stockholms låhn.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg sade sig eij hålla betäncke-
ligit att samtycka till thetta byte, emedan kronan therwid niuter 15. dir 11
./. 4 ./5 pgr silf:mts öfwerränta.
Herr Pulchau, iag kan eij gifwa mitt bifall till thetta byte, efftersom
iag eij finner kronan therwid hafwa någon nytta.
Herr Borgmästaren Bonander, l:o har kronan fördel af bytet ge¬
nom öfwerräntan, och 2:do kunde häradsfougden anslås ett annat
hemman till boställe, hwarföre iag bifaller betänckandet.
Herr Borgmästaren Lange, iag kan eij samtycka till thetta byte, eme¬
dan kronan aldrig hafft nytta utan skada af the skiedde byten, genom
thet att räntan, som kronan fådt i wederlag, blifwit så hög beräknad, att
thensamma sedermera måst blifwa förmedlad.
Effter något widare discourerande härom fans godt, att thenna sak
hwilar, till thess Ståndet uti ett ordinairt pleno kommer tillhopa.
Herr Gran anmälte, huruledes Carlscrona stad har twänne angelägna
mål anhängige uti Kongl. Maij:ts och Riksens Commerciecollegio röran¬
de thet intrång, som staden tillfogas af the dit ankommande tyska expe¬
diter och handelsmän, som draga all näringen till sig ifrån borgerskapet,
och som Ståndet wid åtskillige tillfällen under nu warande riksdag beha¬
gat lämna staden ett besynnerligit biträde, therföre han finner sig skyldig
att aflägga en hörsam tacksäijelse, så beer han, att Ståndet täcktes med
lika benägenhet anse, att han nu anhåller, thet Ståndet täcktes genom
twänne deputerade uti thet Kongl. Kammarcollegio recommendera the
bägge målen, som angå Carlscrona stads privilegiers bibehållande till
fordersamt företagande och afgiörande. Ståndet biföll Herr Grans begi-
äran i thetta mål och blefwo Herr Rådman Amelberg och Herr Cneif
anmodade att therom draga försorg.
3 R. 1286, n. 407.
4 R. 1286, n. 408.
928 I7aug. 1743
Uplästes secrete deputationens betänckande5 af den 19. sistledne aprill
angående Öfwerstelieutenantens med majors exspectancelön wid Wäst¬
manlands regemente Johan Wolfgang Pastelbergers beswär6 öfwer prae-
judice. Ståndet fant godt, att thenna sak hwilar, till thess expedition
theröfwer ankommer ifrån Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet.
Herr Rådman Kniberg ingaf ett memorial,7 som uplästes, hwarme-
delst andrages, att wid städernes allmänna beswärs uptagande af herrar
deputerade har han föredragit thess committenters påstående, att Bor¬
gareståndet wille utwärcka Hans Kongl. Maij:ts nådige förordning angå¬
ende magistratspersoners wahl af lika innehåld, som förordningen öfwer
riksdagsfullmäcktiges wahlen, nembligen att hwar och en borgares röst
räknas och anses effter thess öretal. Sedermera har han blifwit underrät¬
tad, att samma måhl warit under ventilation wid sista riksdag, men som
eij något wist slut theruti blifwit träffat, så förklarar han sig eij kunna
undgå efter thess committenters till honom gifne befallning till Ståndet
hemställa, om icke thetta mål fordrar Ståndets närmare skiärskådande
till förekommande af the missbruk, som sig tilldraga wid magistratsper¬
soners wälljande, då then aldrasämsta och allena af blåtta borgarenamnet
sig betienande äger lika fritt wahl med then, som sitter en gammal kro¬
nans och stadsens skattdragare, så att när han betalar 30 a 40 dir silf:mt
till båtsmannens utgiörande, så är then förra icke i stånd att utgifwa en
djondedel theremot utom många andra bewisliga skiähl, hwad olägenhet
sådant wahl har förordsakat.
Häröfwer discourerades och yttrade sig Herr Rådman Knape att af
riksdagsfullmäcktigens för Ekesiö stad, Herr Rådman Knibergs ingifne
memorial, som blifwit upläst, finner han ansökningen ganska mycket
röra then frihet, som ett borgerskap bör äga wid theras magistratsperso¬
ners wahl, emedan thet projecteras, att sielfwa wåhlet bör skie efter
öretalet af förmögenheten, hwilcket skulle åstadkomma en rubbning uti
then frihet städernes borgerskap i alla tider tillständig warit, att then
ringare af borgerskapet ägt lika förmån och votum med then förmögna¬
re, han kan förthenskuld eij undgå att emot ett slikt försök på thet högsta
protestera och Uddewalla stad thess rätt och frihet praecavera, att
hädaneffter som för thetta äga theras fria wahl effter then methode, som
uti alla tider brukelig warit, så att then ringare lika röst må hafwa med
then förmögnare, hwarföre ock Herr Rådman förklarade sig för Udde¬
walla stad ingen del taga uti thenna ansökning, i fall Ståndet skulle falla
på then tanckan Herr Rådman Knibergs project att bifalla, theröfwer
han sig utbad extractum protocolli.
5 R. 1286, n. 409.
6 Lewenhaupt, Karl XII:s officerare 2,
s. 500.
7 R. 1286, n. 410.
19 aug. 1743
929
Herr Rådman Coopman conformerade sig med Herr Rådman Kna-
pes udåtande.
Herr Justidarien Ekman, thenna sak är af granlaga beskaffenhet,
emedan å then ena sidan menigheten, som utgiör then största hopen,
skulle kunna wällja en man till magistratsperson, som icke ägde then
skickelighet, att han kunde wara staden nyttig, och å then andra sidan
kunna stadsens förmögnaste, då the slå sina öretahl tillhopa, wid alla
tillfällen öfwervotera the ringare af borgerskapet, samt tillsättja them till
magistratspersoner, till hwilcka menigheten eij hade något förtroende.
Han tycker förthenskuld att som någre städer genom särskildte them
gifne kongl, resolutioner äga frihet att wällja theras magistratspersoner
på samma sätt som riksdagsfullmäcktige wälljas, them som åstunda en
sådan wahlmethode må wara obetagit att therom giöra ansökning, dock
så att the städer, som willja förblifwa wid then rätt och frihet theras
borgerskap ägt att wara alla lika deltagande i walet, en sådan frihets
oförkränckta nyttjande må wara förbehållen.
Och som effter widare discourerande härom en stor del af ledamöter-
ne biföllo Herr Rådman Knibergs tancka, så stannade Ståndet i thet slut,
att Herr Rådman Kniberg adjungerar sig them af ledamöterne, som
hålla före att med borgmästare och rådmanswahlen i städerne bör förfa¬
ras på thet af honom föreslagne sättet, och att the projectera en expedi¬
tion häröfwer, som i morgon kommer att upläsas, då Ståndet sig öfwer
saken närmare will utlåta.
Fredagen den 19. augusti 1743.
Justerades Ståndets extractum protocolli af den 15. i thenna månad
angående Justitiaeborgmästarens uti Upsala Petter Herkepaei ansök¬
ning.
Uplästes Riksens Ständers öfwer finske inwånarnes beswär förordnade
deputations betänckande8 af den 20. sistledne julii uti thet af fem punc-
ter bestående memorial, som fullmäcktigen Rådman T. J. Weckström å
Eriedrichshamns och Willmanstrands wägnar inlefwererat.
Herr Borgmästaren Forstén yttrade sig, att hwad Rådman Weck-
ströms ansökning anbelangar, att Friedrichshamns och Willmanstrands
inwånare måtte tillåtas wid then nya gräntsen få bygga en stad effter
natur och privilegier, som Friedrichshamns tillförene ägt, så finner han
ogiörligheten ligga i wägen, att sådant skulle kunna ställas i wärcket.
Ståndet fant skiähligt betänckandet till alla delar att bifalla, så att hwad
ansökningen anbelangar, att en beqwäm plats wid gräntsen må utwisas
till inrättning af en ny stad Hans Kongl. Maij:tt, sedan wederbörande
blifwit hörde, med Råds Råde härom må förordna, som till landets nytta
och handelens bibehållande beqwämligast låter sig giöra.
8 R. 1286, n. 411.
930
19 aug. 1743
Uplästes ett af riksdagsfullmäcktigen ifrån Mallmö Handelsman Pehr
Jönsson ingifwit memorial,9 hwarmedelst andrages, huruledes han i an¬
seende till the omständigheter, som effter allmänt ryckte skola förestå
then skånska gräntsen, gärna skulle önska att på tre weckors tid få
begifwa sig hem till Mallmö att bestyra om sina angelägenheter, hwarföre
han anhåller om tillstånd till samma resa. Ståndet tog thetta uti öfwerwä-
gande och fant skiähligt berörde thess ansökning att bifalla.
Ståndet lät för sig upläsa deputationens öfwer finska ärendernes re¬
glerande insände betänckande10 af den 9. hujus angående Helsingforss
stads bofälliga kyrcka. Och som deputationen i anseende till åtskillige
andragne skiähl tillstyrckt Riksens Ständer att lämna en bewillning till
1 ./. silf:mt af hwart matlag öfwer hela riket till berörde kyrckias i stånd
sättjande att nästkommande åhr få upbära, så fant Borgareståndet billigt
att thertill samtycka och will therjämte thenna angelägenhet för Hell-
singforrs stads kyrcka hos the öfrige respective Stånden till gunstbenägit
bifall hörsam- tienst- och wänligen recommendera.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
tions betänckande1 af den 16. uti innewarande månad öfwer the hand¬
landes i Stockholm sökte nederlagsfrihet på sex månader, som bifölls och
hos the öfrige respective Stånden äfwen till benägit bifall anmäles och
recommenderas.
Resolverades att fölljande extractum protocolli skall till the öfrige
respective Stånden afgå angående betänckandet öfwer Rådman Wecks-
tröms ansökning.
Åhördes Riksens Ständers öfwer finske inwånarnes beswär förordna¬
de deputations betänckande uti thet af fem puncter bestående memorial,
som fullmäcktigen Rådman T. J. Wechström å Friedrichshamns och
Willmanstrands wägnar inlefwererat. Hwilcket betänkande till alla delar
bifölls, som med the öfrige respective stånden hörsam- tienst- och wänli¬
gen communiceras och till benägit bifall recommenderas.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
tions betänckande2 af den 16. i thenne månad angående befrielse för lilla
tullens ärläggande för gammal koppar och tenn, som omarbetas. Och
bifölls betänckandet, som med the öfrige respective Stånden till benägit
bifall hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiae och commerciedeputa-
tions betänckande3 af den 28. sistledne junii angående boställe för pro-
vincialschäffern i Södermanland, som bifölls. Hwilcket med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
9 R. 1286, n. 412.
10 R. 1286, n. 413.
1 R. 1286, n. 414.
2 R. 1286, n. 415.
3 R. 1286, n. 416.
19aug. 1743 931
Uplästes ett af Johan Bäckström ingifwit memorial,4 hwarmedelst and-
rages, huruledes han uti många åhrs tid sökt att tiena then fattige
studerande ungdommen förmedelst åtskillige på wårt modersmål up-
lagde scholaearbeten, jämte flere nyttige böcker, thermed han ännu är
redebogen att tiena thet allmänna, till hwilcken ända han ock all annan
omtancka för thess lycka i framtiden å sido satt och endast utwaldt ett
vitae genus, som förnämligast hafwer upfostringswärcket för ögnemål.
Och som alt thetta fordrar ett ansenligit förlag, så har han wäl tänckt
supplicera om någon penningehielp till sitt ändamåls winnande, men
likwäl eij understådt sig i anseende till rikets nu warande beträngda
tillstånd och allmänna penningebrist therom bönfalla, utan allenast welat
anhålla, att Riksens Ständer till någorlunda thess upmuntran och bistånd
täcktes hugna honom med privilegium att på tijo åhrs tid orubbad och
utan att wara publique onera undergifwen arbeta på ett wärck, som han
begynt, och hwartill han af naturen fädt en särdeles drifft, effter hwilc¬
ken tids förlopp han förmodar sig eij allenast skola wara i stånd att något
contribuera till kronan, utan ock att ansenligen gagna fäderneslandet.
Anhållandes ock, att honom måtte tilläggas caractere antingen af biblio-
thecarius scholarum eller någon annan, som tienligast och bäst kunde
passa till thess giöromål. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och som
Ståndet af bemälte Bäckströms uplagde arbeten, them Ståndet hafft
tillfälle att see, har befunnit att the kunna wara ungdommen wid scho-
larne till nytta och therest han skulle ärhålla thet begiärte privilegium,
han therigenom skulle blifwa upmuntrad att genom thess flit och snille
än widare tiena thet allmänna på thet sätt, som kunde leda till ungdom¬
mens bättre anförande uti informationswärcket än här tills skiedt. Så holt
Ståndet före att han med thet sökte privilegium på 10 åhrs tid till
scholaearbetens och andre nyttige böckers upläggande må hugnas, samt
att han under samma tid må wara fri från publique utskylder. Hwarjäm-
te Ståndet är af then tanckan, att till thetta thess goda ändamåls befräm¬
jande honom äfwenwäl then begiärte caractere af bibliothecarius schola¬
rum må tilläggas. Hwilcket med the öfrige respective Stånden hörsam-
tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 17. i thenna må¬
nad,5 hwarmedelst thet bifallit secrete deputationens betänckande under
den 9. i thenne månad angående Ammiralitetscapitainens Hans Anc-
karcrantz giorde ansökning om lika recommendation till Kongl. Maij:tt
som Ammiralitetscapitainen Giötherhielm undfådt. Ståndet biföll sam¬
ma extractum protocolli som påskrefs.
Uplästes Lieutenantens Cedercronas memorial6 angående the beswär
4 R. 1286, n. 417. Bilaga 12.
5 R. 1287, n. 152.
6 R. 1286, n. 418.
932 19aug. 1743
han theröfwer anfördt, att Lieutenanten Borgenstierna fädt lieutenants-
indelning wid samma compagnie, therest Herr Cedercrona hafwer cor-
nettsindelning, anhållandes Herr Cedercrona, att som thess af Riksens
Ständer till secrete deputationen remitterade memorial blifwit commu-
nicerat med Herr Ofwersten Tungelfeldt, hwilcken än icke med sine
påminnelser inkommit, och genom tidens utdragande med förklaring¬
ens insändande han som 23 åhr längre warit leutenant än Borgen¬
stierna, eij torde komma att åtniuta then sökte justiee, thet täcktes Riksens
Ständer förthenskuld recommendera honom hos Hans Kongl. Maij:tt att
wid förefallande öpning i armeen, utan någon äldres praejudice, enär
han sig ther till anmäler, få någon capitains, capitainleutenants eller
regementsqwartermästareindelning. Som Ridderskapet och Adelen bi¬
fallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet7 under den 30. sistledne julii
angående theras Excellenciers Herrar Academiaecancellerernes under¬
dånige skrifwelse, hwarutinnan anhålles om Hans Kongl. Maij:ts nådige
förordnande, om och huruwida Kongl. Maij:ts uppå Riksens Ständers
tillstyrckande utfärdade bref af den 14. junii 17398 angående gambla och
wäl meriterade professorers bibehållande wid theras löner, när the få
nådigt afskied, må wara ändrat och uphäfwit, genom Riksens Ständers
wid 1741 åhrs riksdag till Kongl. Maij:tt aflåtne underdånige skrifwelse,
som förmår, att allenast wid wisse anförde omständigheter, then af¬
skedstagande en del af lönen må tilldelas, med mera. Hwilcket mål
Kongl. Maij:tt med Riksens Ständer till theras egen förklaring i nåder
communicerat. Hafwandes Ridderskapet och Adelen förklarat, att thet
senare brefwet af den 14. augusti 17419 intet gior någon ändring i then
förra Riksens Ständers underdånige skrifwelse af den 14. junii 1739,
hälst thetsamma intet rörer academiaestaten, som Prästeståndet bifallit.
Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den 18. i
thenne månad angående the personer, som under thenna riksdag blifwit
uti fängelse inmante,10 för thet the på ett obehörigt sätt skola blandat sig
uti thet angående successions fastställande till Sweriges thron af Riksens
Ständer företagne måhl. Och som successionssaken till alla Sweriges
inwånares hugnad och glädie blifwit afgiord, the i fängelse inmante
personer, nembligen Cancellisterne Rydelius och Sahlstedt, Directeuren
Hedman och hans hustru, samt Cancellisten Gradman jemwäl nu mera
ett långsamt fängelse uthärdat, så har Ridderskapet och Adelen till the
öfrige Ståndens benägna bifall hemstält, om icke the emot förberörde
7 R. 1286, n. 419. Bilaga 13.
8 Inrikes civilexp. reg. 1739, f. 1039.
9 Något kungl, brev 14/8 1741 ingår
icke i Inrikes civilexp. reg. 1741.
10 R. 1287, n. 153.
19aug. 1743 933
personer angifne målen, så wida the angå och röra succession, måge utan
widare påtalan aldeles nedläggas och all widare undersökning therom
uphäfwas, så framt eij emot någonthera någre förrädelige anläggningar
emot öfwerheten eller rikets säkerhet skulle wara yppade, på hwilcken
händelse the under thenna efftergifft eij äro begrepne, warandes ock
Ridderskapet och Adelen af then tanckan, att Scalin måtte ställas på fri
fot, och wid så fatta omständigheter ifrån all reconvention befriad warda.
Herr Pulchau sade sig eij kunna lämna sitt utlåtande häröfwer, innan
han får weta, hwarföre the äro häcktade, så att han må kunna dömma,
om the lidit orätt eller eij.
Thermed Herr Wenman instämde.
Men som Herr Rådman K ier man med åtskillige ledamöter förklara¬
de sig bifalla Ridderskapets och Adelens extractum protocolli begiäran-
des proposition i saken, så förestälte Herr Taleman om Ridderskapets
och Adelens utlåtande uti theras extracto protocolli får bifall? Hwilcket
med Ia beswarades.
Herr Pulchau yttrade sig, att han icke kan betaga någon, som på ens
blotta angifwande är arresterad, reconvention emot angifwaren, så wida
han eij skulle wara öfwertygad och bunden till saken.
Herr Rådman K ier man berättade, att Ridderskapet och Adelen i går
bifallit Ståndets extractum protocolli angående Herr Plomgrens säte i
secrete utskåttet, hemställandes förthenskuld till Ståndet, om icke Herr
Plomgren må anmodas att åter bewista secrete utskåttet och deputatio-
nerne? Hwilcket Ståndet fant skiähligt att bifalla.
Uplästes fölljande af Herr Rådman Kniberg1 och någre flere leda¬
möter projecterade extractum protocolli.
Uppå åtskillige af städernes här warande fullmäcktiges giorde före¬
ställning, att något wist stadgas måtte, huru med borgmästare- och råd¬
mans- samt stadssecreterarewahl i städerne bör förhållas till förekom¬
mande af thet missförstånd och stridigheter, som therwid kunna up-
wäxa, genom hwilcka slike beställningar offta komma hela åhret att stå
ledige till ett märckeligit hinder så för the rättsökande, som wid städer¬
nes enskijlte angelägenheters bewakande, stannade Borgareståndet eff-
ter noga öfwerwägande af alla härwid warande omständigheter i thet
slut, att som then bör hafwa förmånen, som största kostnaden till städer¬
nes uprätthållande måste widkännas, så bör ock hwars och ens öretal
efter taxeringslängden wara härutinnan grunden till wahlen, så att hwars
och ens röst bör räknas och giälla, efftersom han mer eller mindre
skattar och till städernes bästa utgiör, på lika sätt, som wid herredags-
manswahlen, effter therom giorde förordningar förhålles. Hwilcket med
the öfrige respective Stånden communiceras och till benägit bifall hör¬
sam- tienst- och wänligen anmäles.
1 En utskrift av protokollet i R. 1287, n.
185.
934 19aug. 1743
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, om iag skulle bifalla
thenna expedition, torde iag kasta mig uti thet äfwentyr, att mina hem-
mawarande committenter wörö thermed missnögde, skulle thenna för¬
fattningen concernera alla städernes oeconomiaemåhl, så kunde then-
samma wara nyttig, men som thensamfna allenast angår magistratsper-
soners och stadssecreterares wahl, theruti then fattige tyckes böra hafwa
så stor del som then förmögne borgaren, emedan hela menighetens
wälfärd therpå beror, att the få en sådan man, till hwilcken the hafwa
förtroende, så håller iag betänckeligit härtill att samtycka.
Herr Gran sade sig bifalla then upsatte expeditionen, så i anseende till
the skiähl Herr Rådman Kniberg uti thess memorial anfördt, som the uti
expeditionen andragne omständigheter.
Herr Rådman Amelberg och Herr C ne i f berättade, att the effter
Ståndets anmodan warit uti Kongl. Commerciecollegio och recommen-
derat Carlscrona stads angelägenheter till fordersamt afgiörande, då
wälbemälte kongl, collegium låfwat att giöra Ståndet så i thetta som alla
andra mål nöije.
Herr Borgmästaren Hollsten, iag war ledamot uti justitiaedeputa-
tion, när quaestion war före om methoden till herredagmanswahlen i
städerne. Deputation fant effter alla omständigheters noga öfwerwägan-
de sig föranlåten att tillstyrcka Riksens Ständer, att utskylderne måtte
tagas till grund, så att hwar och en får röst i wåhlet i proportion af
öretalet eller utskylderne. På samma grund finner iag ock billigt wara att
borgmästare- och rådmanswahlen böra förrättas, så att the som ligga för
drygaste lasten i utskylderne, hafwa theruti mera att säija än the, som
betala mindre contribution, och kunna the oförmögnare eij med skiähl
klaga, att them härigenom skier för när. lag bifaller förthenskuld Herr
Rådman Knibergs memorial och then projecterade expedition.
Herr Borgmästaren Lundeberg, saken tyckes wara billig, och skulle
iag så mycket mer hafwa ordsak att wara för thensamma, som iag uti
Sundswald ligger för utskylder, näst then som betalar then största sum¬
man. Men som borgerskapet i gemen ther å orten, när thenna quaestion
warit före, protesterat theremot med förbehåld, att med borgmästare-
och rådmanswahlen måtte förhållas effter wanligheten, så ser iag mig eij
wara i stånd att gå in uti thenna saken, emedan om iag thet giorde,
Sundswalds borgerskap kunde fatta then tanckan, som hade iag härwid
sökt min egen förmån.
Herr Wenman och Herr Lexell biföllo Herr Borgmästarens Lun-
debergs mening.
Herr Pulchau, iag bifaller Herr Borgmästarens Hollstens mogna
tancka, emedan iag eij finner wara billigt, att en som nyligen warit min
dräng och wunnit burskap, skall hafwa att säija lika med mig, och att en
som warit ett åhr borgare, skall hafwa lika röst med then, som många
åhrs tid dragit borgerlig tunga och gior staden många resor större nytta
än then andre.
19 aug. 1743
935
Herr Borgmästaren Hollsten, ibland the skiähl, som tillstyrckt mig
att i thetta mål falla på min redan yttrade tancka är ock thet, att menighe¬
ten uti Hedemora waldt en murmästare till rådman, som war af slätt
conduite, och betalte allenast 2 daler silfwermynt uti contribution.
Herr Ek biföll Herr Borgmästaren Hollsten.
Herr Borgmästaren Boberg, som the förmögnaste wälljas till herre-
dagsmän, så frågas om thet synes billigt wara att the hos Riksens Ständer
utwärcka en förordning, genom hwilcken städernes menige borgerskap
förlora then rättighet the nu äga att wällja theras magistratspersoner.
Herr Borgmästaren Lange, som saken i går want bifall, så kan iag eij
undgå att påminna, thet Herr Taleman wille låta discoursen häröfwer
afstanna och giöra proposition, om icke then upsatte expedition får
bifall.
Herr Hylphers, förutan hwad Herr Pulchau sagt, thermed iag är
aldeles ense, finner iag ock nödigt wara, att en förordning må utkomma
effter then upsatte expeditionens innehåld, på thet genom thensamma
må förekommas all then oreda, som härtills wid förefallande magistrats-
personers wahl sig yppat.
Herr Plomgren, iag war eij närwarande, när thenna quaestion i går
företogs, som theruti består, om icke med magistratspersoners wälljande
bör förfaras på lika sätt som wid riksdagsfullmäcktigeswahlen. Ändamå¬
let af förordningen i thet senare måhlet är, att man måtte få förståndige
och redelige män att bewaka rikets bästa, samma skiähl äro och styrcka
till författningen angående wahlen af magistratspersonerne, emedan på
theras giöromål beror städernes förkofring, upkomst och wälgång. En
menighet i en stad är eij i stånd att dömma om personernes skickelighet,
thet wore ock efftertänckeligit, att then som i utskylder betalar en an¬
senlig summa och äger insickt och förstånd om stadsens angelägenheter
wij skulle hafwa att säga mera, än then som ringa i utskylder betalar.
Herr Cneif, iag åberopar mig 1739 åhrs förklaring2 öfwer förord¬
ningen angående herredagsmanswahlen i städerne och påstår, att then¬
samma må tagas till grund till borgmästare- och rådmanswahlen och thet
så mycket mer, som iag på mitt underdånige anhållande ärhållit Hans
Kongl. Maij:ts nådige resolution för Wasa, Nycarleby, Gambia Carleby
och Jacobstads städer, att ingen af bemälte städers borgerskap skall äga
del eller röst uti borgmästare- eller rådmanswahlen, som eij begripes
under classification.
Herr Justitiarien Sandelin, å then ena sidan tyckes wäl billigheten
fordra, att then som mera betalar i utskylder, bör hafwa mera förmån,
men som förmånen består theruti, att han har större ägendom än then
mindre förmögne och uti prästewahlen alla hafwa lika mycket att säga, så
2 Modée 2, s. 1556.
936 19aug. 1743
tycker iag, att the städer, som på thet härtils brukeliga sättet willja
förrätta magistratspersonernes wahl, böra therwid bibehållas.
Herr Wenman conformerade sig med Herr Justi tiarien Sandelin.
Herr Rådman Kniberg, iag denar för lön och har ringa ägendom,
och skulle eij giordt föreställning om thenna författningen, therest iag
therwid welat söka min egen förmån, men som iag fådt af samtelige
borgerskapet i Ekesiö in commissis att incaminera thenna ansökning eij i
anseende till them enskijlt, utan till alla städer i gemen, så begiär iag pro¬
position, om icke expeditionen får bifall.
Herr Borgmästaren Ramell, thet skier the oförmögnare borgare eij
någon injustice, när the som ligga för större utskylder få mera att säija.
Herr Borgmästaren Lundeberg, thet kunde hända, att förmögne
borgare råka genom oförmodade händelser och olyckor uti oförmögen¬
het och skulle thenna författning winna wärckställighet, förlorade the
sina röster, som wore städerne till skada, emedan om the finge wara
deltagande i wahlen, kunde the mycket bidraga thertill, att then skickeli-
gaste blefwo wald.
Herr Rådman Lierman, som i Herr Talemans frånwaru förde klub¬
ban, förestälte, om thenna methode till magistratspersoners wälljande
effter öretalet skall fölljas i alla städer eller hos the städer, som thet
åstunda.
Herr Borgmästaren Ramell, Herr Rådman Kniberg och flere på-
stodo, att propositionen bör blifwa om expeditionen får bifall eller eij.
Theruppå förestälte Herr Rådman Lierman widare om thet upsatte
extractum protocolli får bifall? Swarades med Ia och Neij.
Herr Wenman, iag kan eij gå in i saken, förr än iag får förnimma
mina committenters willja, efftersom iag eij har thet in commissis eller
min fullmackt sträcker sig så långt, att iag nu mig kan thermed befatta.
Theruppå skreds till votering med sedlar, så att then som bifaller
extractum protocolli skrifwer Ia, och then som är ther emot, skrifwer
Neij.
Effter sedlarnes öpnande befans, att tiuguen röster wörö för Ia och
tolf för Neij.
Herr Borgmästaren Boberg, iag understår mig eij att contradicera
pluraliteten, men anhåller likwäl om extractum protocolli öfwer min
yttrade tancka.
Herr Wenman begärade jemwäl extractum protocolli öfwer hwad
han sig i saken yttrat.
Herr Taleman berättade, att Herr Landtmarskalcken har effter öf-
werläggning med the öfrige Talemännen beslutit, att i morgon plena eij
må hållas, emedan samtelige secrete utskåttets ledamöter komma att
träda tillhopa till en angelägen saks utarbetande, som nästkommande
måndag kommer plena att föredragas.
22 aug. 1743
Måndagen den 22. augusti 1743.
937
Uplästes Riksens Ständers secrete manufactur- och handelsdeputations
betänckande3 under den 9. uti innewarande månad angående the exclu-
sive privilegier, som under the förflutne åhren en och annan sig utwärc-
kat på wisse wärck och inrättningar, hwilcka thenna senare tiden skola
mycket hindrat och legat i wägen för en och annan inrättnings upkomst
och utwidgande, som kunnat för thet allmännas behof skattas både nyttig
och nödig, hälst när tidernes omständigheter sig så ändrat, att mera af
samma slags tillwärckningar ärfordras, än the förut warande wärck kun¬
na praestera. Borgareståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och althen-
stund wederbörande, som slike exclusive privilegier kunna innehafwa,
icke befinnas härwid wara hörde, så kan innan sådant skiedt, Ståndet sig
häröfwer icke utlåta. Hwilcket med the öfrige respective Stånden hör¬
sam- tienst- och wänligen communiceras.
Förehade Borgarståndet thet betänckande, som then förordnade de-
putationen öfwer finske inwånarnes beswär under den 4. sistledne junii
afgifwit och insändt, berörande åtskillige mål, som bemälte deputation
föreslagit til the undan fienden hitflycktade inwånares förmån och un¬
derstöd. Och hwad angår thet, som deputationen tillstyrckt uti 1. punc-
ten af samma betänckande, att husägarne eller wärdarne böra å then
contraherade hyresumman, som the af flycktingarne upbära, afskrifwa
så mycket, som the elljest effter fem procent i bewillning böra till kronan
afgifwa, och thet till någon lisa för flycktingarne, som tå skulle komma att
niuta till godo, om huswärden sin hyra för thenna afgifft skull stegrat. Så
emedan 12. § af Riksens Ständers under den 17. aprill innewarande åhr
utfärdade bewillningsförordning tydeligen förmår,4 att husägaren bör
till kronan betala femte penningen af all then hushyra, som han wärcke-
ligen upbär och åtniuter. Ty finner Ståndet, att theruti icke kan skie
någon ändring eller then ansökte afskrifningen tillåtas. Men beträffande
fönsterlufftsafgifften för the rum, som the hitflycktade finske inwånare
såwäl i städerne som å landet bebodt, så anser Borgarståndet billigt, att
flycktingarne för thenna afgifftens ärläggande böra förskonas, och att till
underslefs förekommande med verificationerne till afskrifningen på thet
sättet må förfaras, som deputationen i thenna puncten omförmält. Lika¬
ledes håller Borgareståndet före, hwad bakungspenningarne widkom-
mer, som uti andra puncten af deputationens betänckande omröras, att
flycktingarne therföre böra befrias. Hwilcket hos the andre respective
Stånden till benägit bifall recommenderas, willjandes Borgareståndet
angående the öfrige uti berörde deputationens betänckande anförde mål
och puncter sig äfwen med thet forderligaste utlåta.
3 R. 1286, n. 420.
4 Årstrycket. Förordningen daterad 7/4
1743.
938 22aug. 1743
Justerades effterskrefne extractum protocolli angående Herr Öfwer-
jägmästarens Boijes ansökning.5
Uplästes secrete handels- och manufacturdeputatione extractum pro¬
tocolli af den 19. sistledne, hwarutinnan berörde deputation tillstyrcker
Riksens högloflige Ständer, thet Ofwerjägmästaren Eric G. Boije måtte
lämnas frihet att få fullföllja thess på säterierusthållet Degerhof och
Eknöen redan med behörigt tillstånd påbegynte inrättning af såckerfor-
mars förfärdigande i så måtto, att honom icke eller hindras tillwärcka
allehanda fina stenkiäril af oäckta porcellaine, eller så kallat Delfts gods.
Borgareståndet tog hos sig i behörigt öfwerwägande, hwad som härwid
af förbemälte deputation blifwit anfördt, och fandt theraf, hurusom i
synnerhet interessenterne uti Rörstrands porcellainewärck sökt bestrida
thenna Ofwerjägmästaren Boijes giorda ansökning, och thet i stöd af
Hans Kongl. Maij:ts för samma wärck åhr 1729 utfärdade nådige privi¬
legium exclusivum, hwarmedelst flere thylika wärcks inrättning på 20
åhrs tid förbindes, hwilcken förundte förmån interessenterne påstå få
behörigen till godo niuta. Dock som allmänt är bekant, att thetta nyss-
nämde wid Rörstrand inrättade porcellainswärck eij kunnat åstadkomma
så mycken och ansenlig årlig tillwärckning, som hela rikets behof thet
fordrar, hwaraf ock händt, att på åtskillige orter i riket warit brist på
thenna wahra. Ty fandt Borgareståndet skiähligt thet bör så mycket
mindre thet af interessenterne åberopade privilegium exclusivum wara
Ofwerjägmästaren Boije hinderligit till then begiärte och för thet all¬
männa så nyttige inrättningens i gång ställande, som interessenterne i
thet fallet eij med skähl kunna klaga sig skie för när, då the ändå altid
bewisligen kunna hafwa tillräckelig afsättning för hwad the hinna till¬
wärcka, hwartill kommer, att sedan Rörstrands porcellainewärck und-
fådt högstbemälte privilegium exclusivum, hafwa interessenterne utom
en sådan förmån och hwaraf the sig alt sedan åhr 1729 betient, ändå tid
effter annan eij allenast åtniutit ansenlige publique förskott, utan ock i
föllje af Riksens högloflige Ständers wid sist öfwerståndne riksdag fatta¬
de beslut ärhållit then förmån, att jämte någre flere wärck få niuta 15
procents årlig afskrifning af sådane undfångne förskotter, så att wärcket
på thet ömaste blifwit handterat och uphielpt, i anseende hwartill, som
ock hwad förut sagt är, thet wore obilligt, om thetsamma utan skiähl och
enär thet aldeles eij kommer therwid att lida, skulle wara Öfwerjägmäs-
taren Boije i wägen, men mindre han måtte af egne medel, samt i stöd af
adelige privilegiernes 19. och 25. §§ få fortfara med then påbörjade
inrättningen på sätt, som han anhållit, i synnerhet när thet utom thess
kommer att skie med thet förord och wilkor, som handels och manufac-
turdeputation thet projecterat, och hwartill Ofwerjägmästaren sig äfwen
5 Om Erik Gustaf Boije af Gennäs, se
SBL5, s. 236-238.
22aug. 1743 939
begifwit, nemligen att han eij får af thess åstadkommande tillwärckning
hit till stockholmsorten till försälgning upsända, så länge Rörstrands
wärckets exclusive privilegium warar, utan under then tiden endast bör
söka sin afsättning nedre i landsorterne. Dock på thet att häraf eij må
dragas något praejudicat till rubbande af antingen the af Hans Maij:tt i
nåder förundte allmänna eller enskijlte manufacturprivilegier, och
hwilcka Ståndet altid håller före böra blifwa orubbade, och wederböran-
de therwid rättwist bibehåldne. Ty fandt Borgareståndet nödigt att för¬
klara, thet Ståndet anser thetta för en specialis casus, och såsom en
skählig exceptio a regula. Hwad åter angår then omständigheten att
Öfwerjägmästaren Boije åstundar att få thet wärcket på landet inrätta
och fortsättia, så påminte sig wäl Ståndet, hurusom Kongl. Maij:ts förny¬
ade allmänna manufactururprivilegier af åhr 1739 1.§S biuder, thet
manufacturer och fabriquer eij böra annorstädes än i städerne inrättas.
Dock som redan wid 1741 åhrs riksdag blifwit beswär och klagan anfördt
öfwer thet här i staden inrättade glasbruket i anseende till then mycken¬
het af wed samma wärck consumerar och thet theraf förordsakade
dyrhet på samma wahra, och porcellainswärck äro i thet fallet af enahan¬
da omständighet, i anseende hwartill ock riksdagsfullmäcktigen ifrån
Söderkiöpings stad, såsom näst in till förberörde Öfwerjägmästaren säte-
rierusthåld belägen, förklarat sig eij willja påstå, att wärcket skulle ther-
städes inrättas, hwarigenom eij kunde annars hända, än alt för stor
stegring i priset på wed, som å then orten förut skall wara i tämmelig
högt pris, samt thessutan swårt att kunna få till kiöps. Och hwad Norr-
kiöpinge stad angår, therwid förefalla samma omständigheter, hwarest
äfwen är brist på nödig wed, i anseende till the ther redan inrättade och
dageligen inrättande allehanda slags wäfwerie- och andre fabriquer. ty
pröfwade Ståndet skiähligt, att äfwen till thenna sednare omständighe¬
ten af Öfwerjägmästarens Boijes giorde ansökning thess bifall lämna.
Hwarjämte likwäl Borgareståndet, till förekommande af alt förfång för
städernes borgerskap, acktade nödigt, thet bör Öfwerjägmästaren Boije
uttryckeligen förbindas att wid thess wärck låta förfärdiga the gröfre
sorter stenkiäril eller sådane, som af påtte- och krukomakare i städerne
pläga förarbetas.
Herr Borgmästaren Gustaf Boberg yttrade sig, att han hade wäl
åtskilligt att påminna, så wid expedition som saken, men som han warit i
contrario voto, så kan han eij befatta sig med justeringen, så litet som han
will, att andra skall justera then mening han warit af i saken.
Uplästes then 21. § af allmogens allmänna beswär,7 hwarmedelst anhål-
les att till förekommande ther af att the af allmogen, som bo på magre
sädesorter, eij måtte thermedelst, att the nödgas att tillhandla sig span-
6 Modée 2, s. 1539.
7 R. 1286, n. 421.
940 22aug. 1743
nemålen ur andra och tredie handen, försättjas uti ett utblottat tillstånd,
allmogen måtte effterlåtas, när spannemålen stiger öfwer 15 daler kop¬
parmynt tunnan å then ort att i närmaste stapelstad få utur fartygen
under liggedagarne tillhandla sig nödig spannemål och således eij wara
förbundne att wid sådant tillfälle thensamma af borgerskapet kiöpa.
Hwilcken § Kongl. Commerciecollegium communicerat med the wid
riksdagen härstädes warande handlande ifrån samtelige stapelstäderne
att till Kongl. Commerciecollegium afgifwa, hwad the å städernes wägnar
härwid kunna hafwa att påminna. Och resolverades, att Herr Rådman
Kierman, Herr Gran och Herr Rådman Knape å stapelstädernes
wägnar uti thet Kongl. Commerciecollegio mundteligen härwid andraga,
att som thenna ansökning är aldeles stridande emot städernes privilegier,
så förmoda stapelstäderne, att uti them eij skier något inbrått, och att
ansökningen förthenskuld allmogen afslås.
Uplästes manufacturdeputationens betänckande8 angående spinhus-
inrättningen i Carlscrona, samt huruwida the therstädes influtne och
inflytande spinhusmedel thertill måge få anwändas.
Herr Borgmästaren Cervin sade sig eij wara theremot, att betänc-
kandet bifalles, dock med thet krafftiga förbehåld, att Carlshamn, som
till thess spinhus härtills niutit the uti Carlscrona stad influtne spinhus¬
medel, och them nu kommer att afstå, niuta then af Kongl. Commer¬
ciecollegio uti thess betänckande projecterade ärsättningen.
Herr Borgmästaren Bonander, Ståndet skulle tyckas gå för långt,
om thet inlåter eller yttrar sig uti en sak, som ännu ligger under manu¬
facturdeputationens utarbetning.
Herr Borgmästaren Cervin, betänckandet innehåller bägge målen,
så wäl inrättningen af ett spinhus i Carlscrona, hwartill deputation för¬
klarar samma stads spinhusmedel böra anwändas, som ock then ärsätt-
ning Carlshamn bör niuta för thet thenna fonden går thensamma ifrån.
Thet är förthenskuld nödigt, att Ståndet utlåter sig, så om thet ena som
andra, hälst som thet omöijeligit är för Carlshamn att underhålla thess
spinhus med the 50 daler silfwermynt årligen, som staden får ifrån
Nerike och Wärmeland.
Herr Rådman A melher g, quaestion är nu allenast emellan Carlscro¬
na och Carlshamn och huruwida then förra staden må niuta thess egne
spinhusmedel till thess tillärnade manufacturinrättningar. Thenna
quaestion kommer nu att afgiöras, och kunna sedan utwägar finnas till
ärsättning för Carlshamn, therom manufacturdeputationen lärer in¬
komma med sitt serskildte betänckande.
Ståndet stannade i thet slut, att betänckandet bifalles, så att Carlscrona
stad sielf upbär thess spinhusmedel. Och hwad ärsättningen för Carls¬
hamn anbelangar, will Ståndet sig theröfwer widare utlåta. Therom
extractum protocolli till the öfrige Stånden kommer att afgå.
8 R. 1286, n. 422.
22aug. 1743 941
Uplästes ytterligare justitiaedeputationens betänckande9 af den 22.
sistledne martii, hwarest beswär öfwer häradsrätternes utslag i brands-
todsmål måge uptagas och lagligen afgiöras. Ståndet biföll betänckandet
med then tilläggning, att hwad syner och wärderingar på branskadorne i
Finland angår therwid må förhållas effter thet härtills warit wanligit.
Resolverades, att Ståndets extractum protocolli angående sättet till
magistratspersoners wälljande i städerne skall genom en deputation med
the öfrige respective Stånden communiceras och till benägit bifall re-
commenderas. Och blefwo effterskrefne thertill utnämde, nembligen
Herr Pulchau, som förer ordet Herr Berg Andersson
Herr Hylphers Herr Tillman
Herr Rådman Kniberg Herr Stenström
Deputationen afträdde.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg hemstälte till Ståndet, om
icke ett extractum protocolli må afgå till the öfrige Stånden angående
öfwercommandos öfwerlåtande öfwer armeen till Hans Kongl. Höghet
Successoren näst Hans Kongl. Maij:tt. Hwilcket Ståndet biföll. I föllje
hwaraf han straxt upsatte fölljande utdrag af protocollet, som kommer
att utfärdas.
Arindrade sig Borgareståndet, hurusom uti thet ifrån deputationen
öfwer någre ärender rörande Hans Kongl. Höghet, för thetta inkomne
och befallne betänckande eij nämnes, hwad myndighet och commando
Hans Kongl. Höghet öfwer riksens armee till lands och siöss kommer att
äga, och Ståndet för sin del finner icke allenast anständigast, utan ock för
riksens inbyggare thet hugneligaste och säkraste, att näst in till Hans
Kongl. Maij:tt Hans Kongl. Höghet må hafwa commandot öfwer riksens
armee till lands och siöss, samt uti Hans Kongl. Maij:ts egen höga per¬
sons frånwaru eller siukdom, Hans Kongl. Höghet då så wäl som uti alt
annat företräder Hans Kongl. Maij:ts egen höga person, och således wid
sådane tillfällen högsta commando bör wara och blifwa i Hans Kongl.
Höghets hand, hwilcket Ståndet tror så mycket mer skola upmuntra
armeen och hwar och en militair person till fullgiörandet af thess skyl¬
dighet samt bidragande till alt thet, som till rikets heder och nytta lända
kunde, som hwar och en då är under sin höga öfwerhets ögon, och af
thess mildhet och rättwisa en skiählig belöning och ihugkommelse för
thess bravour och mandom utan anseende till stånd och wärde, hade
straxt och säkert att förwänta, kommandes i anseende till the härwid
förefallande mångfaldiga extra depencer, Hans Kongl. Höghet att tilläg¬
gas thet, som effter förra wanligheten högsta commandohafwaren
näst Hans Kongl. Maij:tt tillförene åtniutit, som med the öfrige respecti¬
ve Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Borgmästaren Herr Carl Gustaf Boberg begiärade att få weta, om
9 R. 1286, n. 423.
61-804548 BR
942 22 aug. 1743
Herr Plomgren i föllja af Ståndets den 19. i thenna månad fattade slut
åter intagit sitt säte uti secrete utskåttet?
Herr Plomgren swarade, att en eller annan omständighet hindrat
honom, så att han eij kunnat effterlefwa Ståndets slut i thetta mål förr än
i dag, då han åter infunnit sig uti secrete utskåttet.
Herr Borgmästaren Boberg, iag begär, att Ståndet måtte blifwa un¬
derrättat, om secrete utskåttet eller någothera the respective Ståndens
deputerade therstädes therwid giordt någon swårighet.
Herr Taleman, therwid är eij något förelupit, som förtienar reflex¬
ion.
Herr Plomgren, Ridderskapets och Adelens deputerade hafwa eij
kunnat påminna något therwid, efftersom them af theras Stånd blifwit
antydt att låta mig intaga mitt säte uti secrete utskåttet enligit Borgare¬
ståndets med Ridderskapet och Adelen communicerade extractum pro-
tocolli.
Herr Borgmästaren Boberg, iag tror wäl, att the öfrige respective
Ståndens ledamöter i secrete utskåttet eij lära giöra Herr Plomgren något
hinder wid åtniutandet af thess säte och stämma i secrete utskåttet. Dock
ther emot förmodan Herr Plomgren then olägenhet tillfogas skulle, att
honom åter antydes att gå utur secrete utskåttet, håller iag före Ståndets
heder och säkerhet fordra, att Herr Taleman jämte samtelige ståndets
deputerade då jemwäl straxt må träda therifrån och låta anslå till ple¬
num, så att Ståndet kan träda till hopa att talas wid, hwad mått wid så
beskaffade omständigheter skola tagas.
Herr Borgmästaren Lange, jämte en stor del af ledamöterne instäm¬
de härutinnan med Herr Borgmästaren Boberg, Och som häröfwer
begiärades proposition, så förestälte Herr Taleman, om icke Ståndets
tancka och mening är, att så framt Herr Plomgren skulle antydas att gå
utur secrete utskåttet, Herr Taleman jämte Ståndets deputerade jemwäl
straxt therifrån afträda, då ock anstalt giöres genom anslag till ståndets
sammankallande? Hwilcket af Ståndet med Ia beswarades.
Uplästes Riksens Ständers manufactur- och handelsdeputations be-
tänckande af den 16. i thenna månad angående spinhusinrättningen i
Carlscrona samt huruwida the therstädes influtne och inflytande spin-
husmedel thertill måge få anwändas. Ståndet biföll betänckandet i så
måtto, att Carlscrona stad till spinhusinrättningen therstädes, såsom
grunden till the tillärnade yllefabriquers i stånd sättjande, må sielf upbä-
ra the spinhusmedel, som ther redan influtit och hädaneffter inflytandes
warda, och hwad then af Carlshamns stad påstådde ärsättning till thess
anlagde spinhus wid mackt hållande anbelangar, så will Ståndet sig
theröfwer framdeles utlåta. Hwilcket med the öfrige respective Stånden
hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes Secrete utskåttets extractum protocolli10 af den 19. augusti
10 R. 1286, n. 424.
22aug. 1743 943
angående termin, som föreslås till riksdagens slutande. Ståndet fant godt
att willja afbida Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets utlåtan¬
de, innan Ståndet sig theröfwer yttrar.
Uplästes ett af Herr Pulchau ingifwit memorial,1 hwarmedelst an-
drages, huruledes båtsmansjämkningen städerne emellan har wid alla
riksdagar af fullmäcktigarne sökts, men ännu eij till slut kommit. Hwar-
före han underställer Ståndet, om icke thet skulle behaga än ytterligare
hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anhålla, thet Hans Kongl.
Maij:tt nåder täcktes låta then företagas, så att thetta för städerne ange¬
lägna måhl kunde wid thenna riksdagen afslutas. Hwarjämte han utbe¬
der sig Ståndets utlåtande, om icke till thess saken af Hans Maij:tt
ändteligen blifwer afgiord och af Riksens Ständer bifallen, städerne böra
utgiöra sina båtsmän effter 1720 åhrs delning, hälst han af protocollerne
inhämtat, att then senare delningen åhr 1731 eij af Riksens Ständer är
faststäld, utan öfwer thenna delning wid the senare riksdagarne klago¬
mål skiedt, och therföre sistledne riksdag målet till Hans Kongl. Maij:tt i
underdånighet blifwit hänskutit.
Herr Borgmästaren Bonander, hwad Herr Pulchaus hemställande
angår, om icke en underdånig påminnelse måtte giöras hos Hans Kongl.
Maij:tt om wärckställigheten och fullbordan af en ny fördelning af båts-
manshållet städerne emellan, så finner iag sådant wara nödigt och
oumgängeligit. Ty om wij skilljas åt, utan att påminna therom, kommer
thet aldrig till slut. Men att gå in uti thet öfriga om 1720 åhrs båtsmans-
jämkning eller then som blifwit giord åhr 1731 imedlertid skall effterlef-
was, finner iag wara onödigt, emedan städerne praesterat fulla antalet af
båtsmän för innewarande åhr effter 1720 åhrs jämkning.
Secreteraren berättade, att Ståndet under nu warande riksdag ge¬
nom underdånig skrifwelse till Hans Kongl. Maij:tt anhållit, att then nya
båtsmansfördelningen måtte innan riksdagens slut blifwa utarbetad och
med Ståndet i nåder communicerad att therwid få giöra sine underdåni¬
ge påminnelser, innan then ställes i wärcket, samt att Ståndet sedermera
genom Herr Taleman och twänne deputerade wid theras hafde företrä¬
de för Hans Maij:tt anhållit, att the städer, som ännu eij inkommit med
sine underdånige påminnelser, måtte thertill en wiss tid föreläggas.
Herr Borgmästaren Cervin, när Herr Taleman med twänne depute¬
rade uti thetta ärendet war före i Rådet, så giorde theras Excellencier
någon swårighet therwid och frågade, om Ståndets mening wore att få
censurera thet arbete, som af Hans Maij:tt med Rådet blefwo giordt.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, Rådet är öfwerhopat
med många allmänna saker och arbetet widlyfftigt, emedan hwar och en
stads inkomne underdånige berättelse skall gås igenom, så att owisst är,
huru snart thet kan komma till slut, thet kan eij eller giöras någon början
1 R. 1286, n. 425.
944
22 aug. 1743
thermed, förr än herrar landshöfdingarne insändt alla städernes under¬
dånige berättelser, och torde thet gå ut på tiden innan the komma in. lag
håller förthenskuld före, att Ståndet anhåller i underdånighet att få till
sig hela acten och sedermera deputera tijo eller tolf af sine ledamöter,
som under edsplickt utarbeta saken.
Herr Borgmästaren Cervin, som Hans Kongl. Maij:tt uppå Ståndets
anhållan under thenna riksdag förelagt städerne wiss tid att inkomma
med sine underdånige påminnelser, så lärer sådant nu wara skiedt, och
tycker iag bäst wara, att Hans Kongl. Maij:tt drager nådig försorg om
fördelningens wärckställighet. Ty om man effter Herr Borgmästarens
Bobergs project skulle fordra ned acten och öfwerlämna then till depute¬
rades utarbetning, kommer man aldrig till slut thermed, efftersom thet
blifwit försökt fyra eller fem riksdagar, men giöromålet therwid fruckt-
löst aflupit, finnandes iag ock swårt wara, att man skulle underkasta sig
någras giöromål.
Herr Borgmästaren Bonander, ehuru anständigast wore, om Stån¬
det kunde afgiöra thenna saken inom sig sielf, så har man dock befunnit,
att när Ståndet lagt handen wid thetta arbete, ändamålet aldrig kunnat
ärhållas. Ståndet har förthenskuld wid sista riksdag funnit sig föranlåtit
att känskiuta saken till Hans Kongl. Maij:tt att afgiöras med Råds Råde,
therwid håller iag före, att man bör låta bero. Och oansedt Ståndet i
underdånighet förbehållit sig, att fördelningen när then blifwer färdig,
måtte communiceras med Ståndet att therwid få giöra sine underdånige
påminnelser, innan then ställes i wärcket, så kan iag dock eij undgå att
styrcka thertill, thet Ståndet må aldeles begifwa sig ifrån samma förbe-
håld, så att städerne ställa sig then nya fördelningen framgent till under¬
dånig effterlefnad.
Herr Borgmästaren Boberg, om Hans Maij.tt med Råds Råde kom¬
mer att utarbeta saken, frucktar iag att antahlet af båtsmännen på stä¬
derne blifwer förökt.
Herr Borgmästaren Bonander, antalet kan eij ökas, emedan thet
strider emot contractet.
Herr Rådman Arne Iber g instämde med Herr Borgmästaren Boberg
therutinnan, att acten begiäres hit ifrån Rådet, emedan utwägar lära
finnas, att Ståndet inom sig sielf kan förrätta jämkningen.
Herr Borgmästaren Cervin, iag kan eij samtycka thertill, emedan iag
eij finner anständigt wara, att sedan Ståndet hänskutit saken till Hans
Kongl. Maij:tt för then ordsaken skull, att Ståndet inom sig sielf eij
kunnat komma thermed till slut, Ståndet nu skulle åter förklara, att thet
wille utarbeta och afgiöra saken. Thet wore bäst, att Ståndet å nyo genom
Herr Taleman och någre deputerade hos Hans Maij:tt anhåller om
sakens slutelige afgiörande, då tillika kunde påminnas om Hans Maij:ts
nådige utslag angående wijtets uttagande af the städer, som eij hitsändt
sine fullmäcktige.
Herr Gran conformerade sig med Herr Borgmästaren Cervin.
22 aug. 1743
945
Theruppå uplästes Ståndets wid förra riksdagens slut angående thetta
ärendet till Hans Kongl. Maij:tt aflåtne underdånige skrifwelse.2
Herr Borgmästaren Boberg, af thetta brefwet finnes, att Ståndets
underdånige anhållan warit, att målet måtte afgiöras till nästa riksdagen
thereffter, finnandes han eij, att man skulle giöra något steg, som stöter
emot thenna expedition, om man nu begiär hela acten till sig.
Herr Rådman Kniberg, Hans Maij:tt har i anledning af Ståndets
underdånige anhållan låtit circulairebref afgå till samtelige herrar lands-
höfdingarne, att the skulle infordra städernes underdånige utlåtelser
och them insända, thetta har ock blifwit wärckstäldt, och har Eksiö stad
sina angelägenheter anfördt, men sedermera hafwa omständigheterne
förbytt sig, så att Ekesiö genom then frihet med oxehandelens drifwan-
de, som Ulricaehamn blifwit effterlåten, är försatt uti sämre willkor.
Herr Plomgren, när Ståndet lät afgå thess underdånige skrifwelse
till Hans Kongl. Maij:tt angående båtsmansfördelningen, så war Ståndets
tancka, att Ståndet skulle få slut i thenna saken åhr 1744, då termin till
then ther på fölljande riksdagen war utsatt. Han lämnar förthenskuld till
Ståndets bepröfwande, huruwida sedan målet blifwit hänskutit till Hans
Kongl. Maij:tt, billigt eller anständigt wore, att under thenna anticipera-
de riksdagen, då saken än icke wunnit sin mognad, man skulle begiära
acten ifrån Rådet. Han håller förthenskuld före, att Ståndet förblifwer
wid sitt förra slut, så att Hans Maij:tt med Råds Råde afgiör saken. Ty
fordras acten hit till Ståndets egit afgiörande, tar thenna saken bort så
mycken tid, att alla andra giöromålen therigenom hindras.
Herr Borgmästaren Boberg, efftersom then termin, som nu kommer
att utsättjas till nästa riksdag, långt öfwerskrider then tiden, då Ståndet
förmodat sig kunna få slut i saken, försättjas städerne, som imedlertid
skola utgiöra sina båtsmän effter then förra jämkningen, uti så mycket
större lidande. Får Öregrunds stad tillbakars sine bortmiste privilegier,
will han wara nögd, att saken utarbetas i Rådet, och att arbetet communi-
ceras Ståndet nästa riksdag.
Herr Justi tiar ien Sandelin, Ståndet war hela 1731 åhrs riksdag sys¬
selsatt med jämkningen af städernes båtsmän och kunde eij komma
thermed till slut, och lärer således under then korta tiden, som Ståndet
torde nu blifwa tillhopa, eij wara i stånd att kunna afgiöra then saken. lag
frucktar att om thetta träteäplet drages hit, sätter thet Ståndet i en sådan
förwirring, att alla andre angelägna mål afstanna.
Herr Ek sade sig eij kunna samtycka, att saken drages ifrån Hans
Maij:tt till Ståndet tillbakars.
Herr Borgmästaren Bonander holt före, att som städernes under¬
dånige utlåtelser nu äro inkomne, Hans Maij:tt må igenom underdånig
skrifwelse anmodas att uprätta fördelningen på thet sätt, som Ståndets
2 BgP7,s. 661.
946 22 aug. 1743
underdånige skrifwelse af åhr 1741 innehåller samt låta ställa then i
wärcket, utan att Ståndet må giöra therwid någre widare påminnelser. Ty
skier thet eij, kommer man aldrig thermed till slut.
Herr Taleman förestälte, om icke underdånigt iteratum må afgå till
Hans Kongl. Maij:tt, att sedan samtelige städerne inkommit med sine
underdånige påminnelser, Hans Maij:tt wille fordersammast afgiöra
saken? Swarades med Ia och Neij.
Herr Borgmästaren Boberg påstod, att proposition måtte blifwa, om
icke acten må fordras in ifrån Rådet och Ståndet sedan om fördelningen
och jämkningen besörja, samt att öfwer thenna proposition må voteras.
Herr Borgmästaren Bonander, iag hemställer till Ståndet, huruwida
en sådan votering, som Herr Borgmästaren Boberg begiär och hwarme-
delst ett af Ståndet enhälleligen giordt besluts uphäfwande ställes uti
quaestion är enligit med riksdagsordningens 16.§.3
Thermed Herr Gran instämde, protesterandes emot en sådan vote¬
ring.
Men som Herr Borgmästaren Boberg än widare yrckade på thenna
votering, thermed ock någre flere ledamöter förklarade sig wara ense, så
samtyckte Ståndet att voteringen skulle skie.
Theruppå Herr Taleman giorde then proposition, om acten angå¬
ende båtsmansfördelningen, skall begiäras ned ifrån Hans Kongl.
Maij:tt? Then som håller före att acten må fordras in, skrifwer Ia, men
then som är ther emot, skrifwer Neij.
Sedan ledamöterne blifwit hwar effter annan upropade och gifwit
ifrån sig sina sedlar, öpnades the, då befans, att åtta röster wörö för Ia
och trettijotre för Neij.
Herr Borgmästaren Boberg, som iag har ansökningen ibland mine
städers enskijlte beswär, så anhåller iag om extractum protocolli häröf-
wer.
Herr Borgmästaren Bonander war af then tanckan, att Hans Kongl.
Maij:tt genom ett underdånigt iteratum updrages att med Råds Råde
afgiöra saken, så att Hans Maij:ts nådige giöromål sedermera orubbat
kommer att efterlefwas.
Herr Plomgren, Herr Pehr Jonsson, Herr Ek och Herr Secrete-
raren Bruhn biföllo Herr Borgmästarens Bonanders mening.
Herr Borgmästaren Boberg, iag kan eij begifwa mig thertill, att then
repartition, som giöres i Rådet, skall stå så fast, att icke städerne skulle få
therwid giöra sine underdånige påminnelser, men är eij theremot, att
repartitionen må så snart then blifwer färdig, ställas i wärcket.
Herr Justitiarien Ekman, om clausuln angående thet förbehåld
Ståndet giordt, att repartitionen eij må ställas i wärcket, förr än Ståndet
fädt therwid giöra thess underdånige påminnelser, går ut, så winnes än¬
3 Modée 1, s. 516.
23 aug. 1743 947
damålet och Ståndet är likafult wid nästa riksdag obetagit att hos Hans
Maij:tt i underdånighet andraga, hwad thet finner nödigt wara wid
repartitionen att påminna.
Herr Plomgren, hwad Hans Maij:tt med Råds Råde har beslutit, kan
eij ändras, med mindre samtelige Riksens Ständer therwid lägga handen.
Effter widare discourerande härom fant Ståndet godt, att en under¬
dånig expedition härom till Hans Kongl. Maij:tt skall projecteras.
Ståndet lät sig ytterligare föreläsas herrar deputerades öfwer thess
cancellie extractum protocolli af den 30. sistledne junii angående then
fond, som deputerade föreslagit till betieningens wid Ståndet och cancel¬
liet under påstående riksdag aflönande. Och resolverades, att städerne
för innewarande åhr 1743 och åhr 1744 skola till cancelliet erlägga 1
procent beräknat effter thet contingent, som städerne sig åtagit för åhr
1743 till Kongl. Maij:tt och kronan utgiöra, hwilcket sig bestiger till
150 000 daler silf:mt. Men Stockholms stad, enligit hwad som tillförene
härom är blifwit resolverat, kommer att betala 1/2 procent, och bestå alla
omkostningarne, som wid Ståndets rum och cancelliet erfordras.
Tisdagen den 23. augusti 1743.
Uplästes Riksens Ständers öfwer reductions och liquidationswärcket för¬
ordnade commissions berättelse och betänckande4 angående framledne
Kongl. Rådets och Kammarpraesidentens högwälborne Herr Baron
Herman Flemmings arfwingars ansökning om wederlag för Saris gods
uti Ingermanland och Capurie lähn belägit, hafwandes deputation effter
giord berättelse om sakens sammanhang, samt innehållet af Riksens
Ständers reductionscommissions i saken gifne betänckande stannat i thet
slut, att som deputation eij annat kunnat finna, än att hufwudfrågan
redan en gång af Riksens Ständer är afgiord, nembligen att framledne
Kongl. Rådets Herr Baron Flemmings herrar arfwingar äga bättre rätt
än the öfrige ingermanländske familierne, till att erhålla annat emot
theras bortmiste ägendom swarande wederlag, och thet synes tillkommit
Riksens Ständers commission att wid handen gifwa, på hwad sätt och till
huru stor summa berörde wederlag kan undfås, så framt Riksens Stän¬
ders förordnande icke skulle för Flemmingske arfwingarne blifwa alde¬
les onyttigt, så har deputationen till Riksens Ständers godtfinnande
hemstält, om icke merbemälte Flemmingske herrar arfwingar på sätt och
wis, som Riksens Ständers förordnande af den 4. septembris 1739 för¬
mår,5 framdeles kunde förhielpas till åtniutande af behörigt wederlag
för thet bortmiste godset Saris, så att thet af Riksens Ständers öfwer
reductions och liquidationswärcket förordnade commissionen ingifne
betänckande eij må ligga them i wägen, theröfwer Ridderskapet och
4 R. 1286, n. 426.
5 Jfr BgP 6, s. 390 för den 22 febr. 1739.
948
23 aug. 1743
Adelen sig således utlåtit, att the förblifwit wid sitt under 1741 åhrs
riksdag lämnade bifall. Men Prästeståndet sig theröfwer på thet sättet
utlåtit, att af betänckandet wäl finnes, att Riksens Ständer hafwa förr
resolverat och tillagt framledne Kongl. Rådets Baron Flemmings herrar
arfwingar i ersättning för theras 28 1/30 ob:ser i thet bortmiste godset
Saris 2 523 daler silf:mt och ändock berörde gods är åhr 1695 förklarat
för Herr Baron Sten Bielkes barns mödernes arf, så fölljer dock icke
theraf, att godset warit allodialt frälse, utan är thet i kronones räkenska¬
per och jordeböcker altid upfördt under Norrkiöpings besluts willkor
eller förläningsgods, som kunnat fuller gå i arf, så länge förläningen
warar, men warit dock reduction underkastat. Eij eller har kunnat bewi-
sas, att the i Jaru afstådde gods warit allodial frälse, utan är af publique
acter befunnit, att sådane gods icke warit i Ingermanland. Hwad åter
thet angår, att wälbemälte Flemmingske arfwingar skola äga bättre rätt
än the öfrige ingermanländske familierne att undfå wederlag in natura,
så är thet emot förordningarne att gifwa gods i Swerige för gods i
Ingermanland och hwad Riksens Ständer behagat tillägga the öfrige
Ingermanländske familierne, skall intet wara skiähl för Flemmingske
arfwingarne eller kunna giöra theras sak sämre eller bättre, än then är i
sig sielf. Förthenskuld förklarar Prästeståndet sig icke kunna tillägga
Flemmingske arfwingarne något wederlag in natura, utan att thet för-
blifwer wid then förr af Riksens Ständer utsatte penningesumma.
Ståndet discourerade något häröfwer och upskiöts saken, till thess
Herr Rådman Schening, som är en medlem uti reductionscommissionen,
hitkommer, så att Ståndet får inhämta thess yttrande om saken.
Herr Borgmästaren Cervin anholt att få resa hem, emedan han för
then fara, hwarmed landet hotas af infall ifrån Danmarck, som ock andre
ordsaker, finnér sådant wara för sig oumgängeligit, så att han eij kan,
utan thess wälfärds efftersättjande, här längre qwarblifwa. Ståndet biföll
thess begiäran härutinnan, och blef fölljande extractum protocolli till
honom utfärdat.
Riksdagsfullmäcktigen ifrån Carlshamn Herr Borgmästaren Frantz
Cervin anholt att få resa hem, emedan för åtskillige thess angelägenhe¬
ters besörjande sådant är för honom oumgängeligit, så att han utan thess
wälfärds efftersättjande eij finner sig längre kunna wid riksdagen qwar¬
blifwa. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och ehuruwäl Ståndet
gärna skulle see att in till riksdagens slut få niuta Herr Borgmästarens
goda biträde till the ännu oafgiorde riksdagsärendernes afslutande, så
fant Ståndet likwäl godt, i anseende till the af honom andragne trängan¬
de ordsaker thess begiäran att bifalla, samt tillika lämna honom thet
intygande, att Ståndet så wäl af thess mogna rådslag wid the deliberatio-
ner, som före warit, som ock thess behageliga upförande hafft besynner¬
ligt nöije, önskandes honom en lyckelig resa och beständig wälmågo.
Uplästes ett af Herr Thomas Plomgren ingifwit memorial så lydande
som fölljer:
23 aug. 1743
949
Ödmiukt memorial
Thet swåra och oerhörda lidande, som mig förut öfwergådt igenom
onda och wrångsinta menniskiors anläggning, och hwaraf ledamöterne
af the öfrige trenne respective Stånden i secrete utskåttet behagat taga
sig anledning till min exclusion therifrån, har wäl mycket bedröfwat och
ängslat mig, men enär iag theremot fick hugna mig af thet högtärade
Ståndets widare wänskap och förtroende, och therhos besinnade, att
bemälte ledamöter af the respective Stånden eij hade sig bekant the
farliga stämplingar, främmande afsickter och personelle hat och illwillja,
som therunder wörö förborgade, så har thet till mycken del stält mitt
nedslagne sinne tillfreds, och thet än mera, då iag ärhölt kundskap att
högloflige Ridderskapet och Adelen antydt theras fullmäcktige i secrete
utskåttet att eij disponera öfwer en annat Stånds ledamot eller blanda sig
uti ett annat Stånds oeconomicum. lag hade trodt, att förfölljelse och hat
thermed skolat blifwit lika som begrafwit, men beklageligen, ondskan
kan eij så snart utslocknas eller dödas.
Thet högtärade Ståndet har sig bekant, att iag af them blifwit anbefalt
att som theras ledamot biwista secrete utskåttet. lag som eij längtat effter
en sådan förmån, afhåller mig dock therifrån, men får å nyo thet högt¬
ärade Ståndets befallning att eij utan answar undandraga mig att full-
giöra thess willja. Thet högtärade Ståndets beslut blef mig således en lag,
som iag billigt åtlyda borde, i afseende hwartill iag ock i går mig i secrete
utskåttet infant, men hwad hände, af them som i kierlek androm förelysa
borde, blir quaestion formerat, huru wida iag som en ledamot af thet
högtärade Ståndet får ännu biwista secrete utskåttet, iag utwises. Öfwer
thet högtärade Ståndets enskijlt tillhörande rättighet öfwerlägges, och
mig tillfogas åter therigenom ny oförrätt, huru sådant bör beifras är en
sak, som allena hörer thet högtärade Ståndet till. Hwad mig skiedt, thet
räknar iag för ganska ringa emot then laestion och oförrätt, som thet
högtärade Ståndet wederfarits, och i framtiden kunde föda af sig ganska
farliga påfölgder och försättia thet högtärade Ståndet i then owisshet, om
ock thetta Stånd får räkna sig lika macktägande med the öfrige respecti¬
ve Stånden. Hwad olägenhet och wederwillja thetta nya förfarande för-
ordsaka torde, bedröfwar mig mera än alt, hwad hittills mig öfwergådt,
och iag är wederredo samt plicktig till afböijande theraf att bortglömma
mig sielf, samt alt mitt i secrete utskåttet tillfogade lidande. Kan enighet
och kierlek Stånden emellan återwinnas eller åtminstone mera widrig-
och kallsinnighet afböijas, så beder iag ödmiukast att iag får blifwa ett
offer.
Secrete utskåttets bewistande är thessutan mig eij så angenämt, och
thet högtärade Ståndet gior mig ett nöije, om thet i anseende till förbe¬
rörde skiähl behagar mig therifrån licentiera.
Stockholm den 23. augusti 1743.
Tho. Plomgren
950 23aug. 1743
Herr Borgmästaren Cervin, thet lärer ännu ingen expedition wara
skiedd till secrete utskåttet uppå thess extractum protocolli, hwarmedelst
thet begiärdt att få förklara sig öfwer the af Borgareståndet medelst
extractum protocolli hos the öfrige Stånden anförde beswär öfwer thet
steg, som secrete utskåttet tagit till Herr Plomgrens licentierande, hwar-
till ordsaken skall wara, att Ståndet öfwer samma extractum protocolli sig
icke utlåtit. Han kan förthenskuld eij undgå att påminna, thet Ståndet
wille utlåta sig öfwer secrete utskåttets begiäran i thetta mål, på thet
målet härifrån må kunna expedieras. Elljest torde andra mesurer tagas
att kunna få saken till expedition.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, secrete utskåttet har al¬
drig warit berättigat att de facto drifwa någon ledamot utur secretet ut¬
skåttet. Och som the giordt thet på ett obehörigt sätt och emot instruc-
tion, har Ståndet hafft fog att åter sättja honom in uti secrete utskåttet,
utan att afwänta secrete utskåttets förklaring i thetta mål.
Herr Borgmästaren Lange biföll Herr Borgmästarens Bobergs utlå¬
tande med then tilläggning, att då secrete utskåttet sig förklarat, kan
Ståndet sedermera sig theröfwer yttra.
Herr Taleman hemstälte, om icke thet omförmälte secrete utskåttets
extractum protocolli må upläsas?
Theruppå uplästes berörde extractum protocolli daterat den 25. sist-
ledne julii,6 hwarmedelst begiäres, thet måtte Ståndets angående Han¬
delsman Plomgrens licentierande ifrån secrete utskåttet, till andre re-
spective Stånden utfärdade extractum protocolli blifwa secrete utskåttet
tillstält, på thet secrete utskåttet måtte hafwa tillfälle att för Riksens
Ständer å daga lägga hela thenna sakens rätta beskaffenhet och ofärgade
sammanhang, hwartill Ridderskapet och Adelen den 5. augusti och Präs¬
teståndet den 17. i samma månad sitt bifall lämnat.
Och uplästes jemwäl Bondeståndets extractum protocolli af den 29.
julii, hwarmedelst thet bifallit berörde secrete utskåttets extractum pro¬
tocolli.
Herr Rådman A me Iber g, som Ridderskapet och Adelen antydt sine
deputerade uti secrete utskåttet att eij blanda sig uti ett annat Stånds
oeconomicum och följackteligen icke hindra Herr Plomgren att åter
intaga thess säte och stämma uti secrete utskåttet, så wore nödigt, att man
theröfwer finge see expedition ifrån Ridderskapet och Adelen, för öfri-
git finner han eij, att Ståndet kan bifalla secrete utskåttets extractum
protocolli angående theras begiäran att få förklara sig i saken, emedan
Ståndet thermedelst skulle gifwa anledning thertill att inlåta sig i skrifft-
wäxling med secrete utskåttet öfwer ett mål, som rörer thess egen
rättighet.
Herr Taleman berättade, att Herr Landtmarskalcken frågat effter
thenna expedition, då Secreteraren Wulfwenstierna swarat, att protocol-
6 R. 1286, n. 427.
23aug. 1743 951
let theröfwer eij kunde extraderas, eftersom thet blifwit resolverat Rid-
derskapets och Adelens deputerade till effterrättelse.
Herr Rådman Kierman, iag finner eij annat, än thetta är till Ståndets
förmån, så att Ridderskapet och Adelen, som tillförene antydt sine depu¬
terade i secrete utskåttet, att the eij böra blanda sig uti Ståndets oecono-
micum, kunna, sedan secrete utskåttet sig i saken förklarat, sidare ther¬
öfwer resolvera.
Herr Borgmästaren Cervin, alla Stånden äro lika macktägande, och
när tre Stånd bifallit secrete utskåttets begiäran att få förklara sig, bör
man hafwa then consideration för the öfrige Stånden, att wärckställighe-
ten eij hindras, blifwer Herr Plomgren sedan i secrete utskåttet eij inta¬
gen, har Ståndet då frihet att therwid taga the mått, som nödige pröfwas,
han har hördt sägas, att om Ståndet skickat documentet ifrån sig, hade
saken redan warit afgiord.
Herr Commissarien Urlander holt före, att Ståndet nu kunde beslu¬
ta, att Herr Plomgren fölljer Ståndets deputerade upp till secrete utskåt¬
tet, och att på then händelsen secrete utskåttet skulle ytterligare förwägra
honom thess säte och stämma, Ståndets deputerade gifwa tillkänna, att
Ståndet pröfwat skiähligt, att thess deputerade hwarcken få bewista
secrete utskåttet eller deputationerne, förr än saken angående Herr
Plomgren blifwit satt i sitt förra stånd, och att Ståndets deputerade
thermed träda af ifrån secrete utskåttet.
Herr Borgmästaren Forstén sade sig eij kunna styrcka härtill, eme¬
dan thet steget skulle gifwa anledning till missförstånd och oreda thetta
Ståndet och the öfrige Stånden emellan.
Herr Taleman berättade, att sedan någre ledamöter i secrete utskåt¬
tet i går påmint, att Herr Plomgren borde afhålla sig ifrån secrete
utskåttet, så länge quaestionen angående thess licentierande eij blifwit
afgiord, har Herr Taleman förestält, huruledes Herr Plomgren fädt
Ståndets befallning att åter inställa sig i secrete utskåttet, emedan Ståndet
eij fan thet af secrete utskåttet tagne steget emot Herr Plomgren wara
lagligit, i anseende thertill att ehuru en del af borgerskapet upsagt
honom thess förtroende, secrete utskåttet dock eij kunde på theras
begäran licentiera honom, eftersom Ståndet funnit skähligt, att han
borde i Ståndet bibehållas, så länge han eij wore lagligen dömd, och han
fådt säte i secrete utskåttet, eij som deputerad af borgerskapet, utan af
Ståndet, hafwandes ock Herr Taleman låtit secrete utskåttet weta, att om
Herr Plomgren blefwe antydd att gå therifrån, hade Herr Taleman och
Ståndets deputerade fådt Ståndets befallning att jemwäl afträda, samt att
Ståndet beslutit, att thess deputerade hwarcken skulle gå uti secrete
utskåttet eller deputationerne, förr än Ståndet i thetta mål erhållit tillbör¬
lig reparation. Wid thetta tillfälle har ock uti secrete utskåttet thet påstå¬
ende blifwit giordt, att Borgareståndets deputerade eij hade något votum
i saken, emedan Ståndet eij kunde annorledes än som part anses, och
sedan någre Ståndets deputerade tillika med Herr Plomgren tagit afträ-
952
23 aug. 1743
de, har Herr Taleman funnit nödigt, att något längre blifwa qwar till att
förnimma hwad i saken widare förelöpa skulle, men då Präste- och
Bondeståndens deputerade wille skrida till decision isaken, har han
tillika med the öfrige af Ståndets deputerade gådt therifrån.
Ståndet anmodade Herr Taleman, att berätta hwilcketthera Stån¬
dets deputerade påstådt, att Borgareståndet såsom part eij kunde hafwa
votum i saken.
Herr Taleman swarade, att Bondeståndets deputerade giordt samma
påstående, men Ridderskapets och Adelens deputerade hade låtit förstå,
att the eij kunde sig thermed befatta, emedan the af Ridderskapet och
Adelen hade fädt befallning att eij blanda sig uti Ståndets oeconomico.
Herr Borgmästaren Lange sade sig finna nödigt wara, att Ståndet
begiär communication af protocollet, som holts den 19. eller 20. julii, då
någre secrete utskåttets ledamöter utbrustit emot Herr Plomgren uti
swåra och efftertänckeliga utlåtelser och honom blifwit ansagt att hålla
sig ifrån secrete utskåttet samt protocollet, som i går är hållit.
Herr Borgmästaren Bonander, thet discoureras therom, om icke
Ståndet äger then rättigheten att åter insättja Herr Plomgren uti secrete
utskåttet, härwid synes thet ligga i wägen, att tre Stånds deputerade uti
secrete utskåttet dömt honom ut, och ett Stånds deputerade sagt han
skulle sittja qwar. Och som hufwudquaestion therpå beror, om secrete
utskåttets giöromål härutinnan grundar sig på lag, riksdagsordningen
och thess instruction, och hwad thet af en del Stockholms stads borger¬
skap emot Herr Plomgren förklarade misstroende kunnat wärcka, så
länge han lörklarats för wärdig att sittja i Ståndet, och huruwida Herr
Plomgren kunnat licentieras, så länge han eij blifwit hörd eller fädt sig
förklara. Så holt Herr Borgmästaren före, att extractum protocolli måtte
afgå till the öfrige Stånden, hwad för steg secrete utskåttet å nyo tagit
emot Herr Plomgren med hemställande, om icke han borde bibehållas
uti secrete utskåttet, så länge Ståndet eij finner honom ifrån thess säte
och stämma i Ståndet böra depossideras.
Herr Rådman Arn eib er g, om ett sådant extractum protocolli afgår,
drages eij allenast saken i widlyfftighet, emedan secrete utskåttet torde å
nyo begiära part theraf, och tillstånd, att få sig theröfwer förklara, utan
skulle wij ock therigenom underkasta wårt egit oeconomiske giöromål
the öfrige Ståndens decision, hwarföre iag hwarcken kan styrcka thertill
eij eller, att wij bifalla secrete utskåttets begiäran genom thess extractum
protocolli att få förklara sig i saken, emedan wij therigenom skulle inlåta
oss med secrete utskåttet uti skrifftwäxling öfwer ett mål, som så nära
rörer wår egen rättighet. Finnandes iag således härwid ingen annan
utwäg wara än att wij blifwa wid wårt förra utslag, så att wij eij gå uti
secrete utskåttet eller deputationerne, förr än saken angående Herr
Plomgren blifwit satt uti sitt förra stånd.
Herr Borgmästaren Boberg, iag kan eij eller samtycka, att secrete
utskåttet skall få effter thess begiäran förklara sig i saken, emedan iag
23aug. 1743 953
thermedelst skulle synas indirecte widgå, att secrete utskåttet hafft någon
rättighet att utlåta sig öfwer ett så beskaffat mål, thetta steget skulle ock
draga Ståndet uti en skrifftwäxling med secrete utskåttet, emedan då
secrete utskåttet uti thess förklaring bestridt Ståndets skriffteliga utlå¬
tande angående thess ägande rättighet, Ståndet eij kunde undgå, att
theröfwer till the öfrige Stånden afgifwa thess skriffteliga påminnelser,
lag tycker förthenskuld att som secrete utskåttet uti thess extracto proto-
colli yttrat sig willja gifwa sakens ofärgade sammanhang tillkänna, och
the ofärgade sanningarne aldrabäst kunna inhämtas af secrete utskåttets
i thenna sak hällne protocoller, Herr Landtmarskalcken kunde anmodas
att i morgon sammankalla the respective Ståndens plena, då Ståndet
genom ett extractum protocolli kunde anmoda the öfrige Stånden, att
the wille anbefalla secrete utskåttet att upgifwa the i saken hällne proto¬
coller, då ingen annan förklaring lärer behöfwas. Och hwad Bondestån¬
dets påstående angår, att Borgareståndet eij skulle hafwa votum i saken,
så finner iag thetsamma wara så mycket mera orimmeligit, som utom
Borgareståndet secrete utskåttet eij äger någon activité.
Herr Borgmästaren Lange, thet blef i går sagt i secrete utskåttet, att
Ståndet giordt uppehåld med expedition af secrete utskåttets extractum
protocolli angående thess begiäran att få förklara sig i saken, men thet
befinnes att Ridderskapet och Adelen låtit påskrifwa thet den 5. augusti,
och att thet hos Prästeståndet legat in till den 17. i samma månad, då thet
blifwit påskrifwit, och kunde Cancellisten Törnholm höras, när thet
blifwit till Ståndet inlefwererat.
Theruppå inkallades Cancellisten Törnholm, som tillspordes, när
berörde secrete utskåttets extractum protocolli ifrån Prästeståndet blifwit
inlefwererat? Törnholm swarade, att thet skiedt förledne lördags.
Herr Rådman Schening, secrete utskåttets extractum protocolli bör
befordras till expedition, skulle Ståndet eij willja giöra thensamma på
annat sätt, så kunde berörde protocolls utdrag påskrifwas, att thet blifwit
upläst. Hwad elljest angår then utlåtelse, som effter Herr Talemans
berättelse blifwit fäld i secrete utskåttet, att Ståndet borde anses som part
och eij ägde votum, så finner Herr Rådman thetta wara ett tämmeligen
hårdt steg emot ett Stånd, warandes Herr Rådman af then tanckan, att
secrete utskåttets extractum protocolli häröfwer må begiäras ut, innan
härwid något widare åtgiöres.
Herr Borgmästaren Lange, som Ridderskapets och Adelens depute¬
rade af theras Stånd blifwit antydde att eij wara Herr Plomgren hinderli-
ge till att åter intaga sitt säte uti secrete utskåttet, och the följackteligen,
när quaestion i går härom existerade, med Borgareståndets deputerade
giordt ett härutinnan, så finner iag eij, huru Präste- och Bondeståndens
deputerade kunnat tillägna sig then rättigheten att giöra decision i saken,
emedan Bondeståndets deputerade, effter the öfrige trenne Ståndens
beslut, allenast fädt ständigt säte uti secrete utskåttet under nu warande
riksdag, men eij någon stämma.
954 23 aug. 1743
Theruppå uphämtades utur Ståndets cancellie Ridderskapets och
Adelens samt Präste- och Bondeståndens resolution af den 12. februarii
sistledne, som uplästes, theraf befans, att Bondeståndets deputerade
allenast blifwit lämnat säte uti secrete utskåttet.
Herr Borgmästaren Lange, af thenna expedition befinnes, att Rid¬
derskapets och Adelens samt Borgareståndets deputerade ägt att giöra
decision i saken, emedan Bondeståndet eij therwid hafft någon röst eller
stämma.
Herr Rådman Apiarius, iag finner så mycket billigare wara, att
secrete utskåttets extractum protocolli, hwarmedelst thet begiär att få
förklara sig i saken, må af Ståndet blifwa bifallit, som iag anser för en
benägenhet af the öfrige Stånden, att the lämnat thertill sitt bifall, eme¬
dan the thermedelst sökt att befordra saken till ett ändteligit utslag. Men
så håller iag therjämte före, att Herr Plomgren bör straxt insättjas i
secrete utskåttet, och att Ståndet må wara förtänckt, huru ändamålet må
winnås medelst thess rättigheters oförkränckte bibehållande, samt att
sådane utwägar sökas, som lända till enighetens befästande. Finnandes
iag jemwäl nödigt wara, att secrete utskåttet må utgifwa extractum proto¬
colli öfwer hwad i saken förelupit.
Och som Herr Borgmästaren Boberg påminte, att thet i går hällne
protocollet öfwer Ståndets beslut, hwad steg skulle tagas af Herr Tale¬
man och Ståndets deputerade, i fall secrete utskåttet skulle giöra något
widare försök emot Herr Plomgren, måtte upläsas, så blef nu samma
protocoll upläst.
Herr Rådman Amelberg, iag är nögd, att expedition skier uppå
secrete utskåttets extractum protocolli, men frågan blifwer, huru thet
bör expedieras. Ty bifalla wij thetsamma, synas wij sielfwe giöra oss en
demande thermedelst, att wij gilla theras så tillförene, som i går tagne
steg. lag tycker förthenskuld, att thet kunde på thet sättet påskrifwas, att
Ståndet förblifwer wid sitt förra slut, att Herr Plomgren bör bibehållas i
secrete utskåttet, men i öfrigit håller före, att secrete utskåttet bör upgif-
wa the i saken hällne protocoller.
Herr Borgmästaren Lundeberg, när secrete utskåttet får part af
wårt extractum protocolli, inkommer thet theröfwer med thess skriffteli-
ga utlåtelse, som föranlåter oss att giöra en ny föreställning, så att thetta
omsider stannar uti en skrifftwäxling.
Herr Commissarien Urlander, the kunna förklara sig utan att få
wårt extractum protocolli.
Herr Rådman Lierman, ändamålet af secrete utskåttets begiäran att
få communication af wårt protocoll lärer wara att ställa oss in petitorio.
Herr Borgmästaren Bonander, wij böra wisa, att wij hafwa lagen på
wår sida, och att Herr Plomgren eij bör depossideras, förr än han är
lagligen dömd.
Herr Borgmästaren Lange, när man seer på secrete utskåttets extrac¬
tum protocolli finner man theraf, att secrete utskåttet noga har sig
23aug. 1743 955
kunnigt innehållet af wår till the öfrige Stånden afgångne expedition,
och att the således hafwa samma expedition redan i sina händer. Medelst
secrete utskåttets begiäran, att få förklara sig i saken, lärer afsickten wara
att få utdraga tiden, som theraf kan slutas, att Prästeståndet hafft secrete
utskåttets extractum protocolli hos sig ifrån den 5. augusti och till den 17.
i samma månad, innan the thet påskrifwit, samt att the behållit thet hos
sig några dagar theröfwer, innan thet kommit hit.
Ståndet stannade i thet slut, att secrete utskåttets extractum protocolli
påskrifwes, att thet blifwit upläst och skickas till Bondeståndet. Men att
therjämte fölljande extractum protocolli afgår till the öfrige Stånden:
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli af den 25. sistledne
julii, som först den 20. i thenna månad till Borgareståndet blifwit inlef-
wererat, hwarutinnan begiäres, thet måtte Ståndets angående Handels¬
man Plomgrens licentierande ifrån secrete utskåttet till the andre respec-
tive Stånden utfärdade extractum protocolli, blifwa secrete utskåttet
tillstält, på thet secrete utskåttet måtte hafwa tillfälle att för Riksens
Ständer å daga lägga hela then sakens rätta beskaffenhet och ofärgade
sammanhang, med mera. Hwartill högloflige Ridderskapet och Adelen
den 5. augusti samt thet högwördige Prästeståndet den 17. dito och thet
ärbara Bondeståndet den 29. sistledne julii theras bifall lämnat. Och
althenstund Borgareståndet uti åtskillige thess afgifne extracta protocolli
nogsamt och tydeligen lagt å daga, huru som thetta är en sak, som endast
och allenast är Ståndets egen rättighet och oeconomicum och Borgare¬
ståndet i föllje theraf finner med Ståndets wärdighet wara mindre öfwer-
ensstämmande att uti ett mål af sådan beskaffenhet med secrete utskåt¬
tet börja någon skrifftwäxling, hwilcket eij kan undwikas, så framt secre¬
te utskåttet än widare skulle få tillfälle att bestrida Ståndets ägande
rättighet och öfwer thess yttrade skriffteliga tanckar giöra en eller annan
anmärckning, hwarpå Borgareståndet eij kunde undgå att åter lämna
thess påminnelse, hwilcket utom tidsens utdrägt skulle föra med sig then
olägenhet, att then rätt och myndighet, som Ståndet såsom ett ibland the
macktägande Stånden äger och tillkommer, skulle therigenom willja
sättias än widare in quaesdone, hwartill Borgareståndet nu och för fram¬
tiden så mycket mindre ärnar sig begifwa, som nogsamt blifwit anfördt,
huru samtelige Riksens Ständer i thylika mål förut till hwart och ett
Stånds rättighets bibehållande samtyckt och faststält. Ty acktade Borga¬
reståndet nödigt thetta the öfrige respective Stånden tillkänna gifwa
samt hörsamt och wänligen hemställa, att som ändamålet lär wara att få
ett rent och enligit secrete utskåttets egit yttrande, ofärgat sammanhang
om förloppet af then öfwerklagade händelsen, om icke Riksens höglofli¬
ge Ständer behagade, till bibehållande af hwart och ett Stånds wärdighet
och rättighet, samt till så mycket mer winnande af tiden och undwikande
af onödigt skrifwande, anbefalla secrete utskåttet att nu genast lämna
utdrag utur thess protocoll, öfwer hwad som uti merberörde mål förelu-
pit, discourerat och faststält blifwit. Borgareståndet förmodar thet lära
956 23aug. 1743
the öfrige Stånden finna thesse thess påminnelser wara så mycket billiga¬
re, som hwad skiedt, eij kan räknas för ett secrete utskåttets giöromål,
utan är allenast ett bedrifwande af någre wisse Ståndens ledamöter och
thet är enligit med 2:dra § af secrete utskåttets instruction att alt hwad
någon antingen skrifft- eller mundteligen andragit och en annan person
rörer, bör eij hållas tyst, utan theraf behörig del lämnas, hwilcket nu lärer
wara så mycket skähligare, som thet eij angår allenast en enda person
utan ett helt Stånd samt thess fri- och rättighet. Fölljandes härhos mer-
bemälte secrete utskåttets extractum protocolli med hög- och respective
Ståndens påskrifft.
Herr Borgmästaren Boberg förklarade sig wara af then tanckan, att
eij allenast Herr Taleman med twänne deputerade af Ståndet hos Herr
Landtmarskalcken begiära, att plena måtte anslås till i morgon, på thet
en föreställning må kunna giöras till the öfrige respective Stånden angå¬
ende thet olagliga steg, som secrete utskåttet åter tagit emot Herr Plom¬
gren, utan ock att Ståndet ställer i wärcket sitt förra beslut, att ingen af
Ståndets ledamöter hwarcken bewista secrete utskåttet eller deputatio-
nerne, förr än Herr Plomgren fädt intaga säte i secrete utskåttet, och att
Ståndet sig jemwäl må therom förena, att then af ledamöterne, som går
antingen uti secrete utskåttet eller deputationerne, fö: r än Ståndet erhål¬
lit i thenna saken behörig satisfaction, skall blifwa sitt säte och stämma uti
Ståndet förlustig.
Och som effter något discourerande härom en stor del af ledamöterne
förklarade sig wara af samma mening som Herr Borgmästaren Boberg,
så förestälte Herr Taleman, om icke Herr Borgmästarens Bobergs
utlåtande bifalles, så att Ståndets ledamöter hwarcken bewista secrete
utskåttet eller deputationerne wid förlust af säte och stämma uti Ståndet,
så länge Herr Plomgren eij fädt intaga sitt säte i secrete utskåttet? Hwilc¬
ket med Ia beswarades.
Theruppå förordnades Herr Rådman Amelberg och Herr Cneif
att föllja Herr Taleman till Herr Landtmarskalcken.
Therjämte fans godt, att Secreteraren skulle gå upp till deputationer¬
ne och lämna the ledamöter, som ther äro, del af Ståndets beslut med
begiäran, att the wille träda af ifrån deputationerne. Men som giöromå-
let, hwilcket angår instructionernes utfärdande för wäre plenipoten-
tiairer i Åbo och the utrikes ministrerne är af then wigt och angelägen¬
het, att thet eij utan rikets största äfwentyr kan försummas, så resolvera¬
des att Herr Taleman och Herr Rådman Schening hafwa att bewista
samma deputation, samt att Herr Plomgren i dag bör föllja them dit, och
sedermera när herrar deputerade i thenna förrättning träda tillhopa,
ständigt wara therwid tillstädes.
Såsom Auscultanten uti Kongl. Swea hofrätt Daniel Lundén Anders¬
son, hwilcken blifwit wid riksdagens början antagen till extraordinarie
cancellist wid Ståndets cancellie anholt att blifwa wid samma syssla bibe¬
hållen efter riksdagens slut, och till thess han till någon annan honom
23 aug. 1743
957
anständig beställning kunde blifwa befordrad. Altså och emedan bemälte
Lundén eij allenast uptedde Kongl. Hofrättens attestatum af den 10.
februarii förledit åhr 1742 om thess wälförhållande under then tid han
uti Kongl. Hofrätten ausculterat, utan ock Secreteraren lämnade honom
thet wittnesbörd och intygande, att han the under riksdagen honom wid
Ståndets cancellie anförtrodde sysslor med all behörig flit och oförtruten
arbetsamhet förrättat. Ty fant Ståndet skiähligt thess ansökning att bifal¬
la, dock kan honom för thenna extraordinarie cancellistsyssla emellan
riksdagarne icke någon lön bestås, efftersom Ståndet wid 1738 och 1741
åhrens riksdagar beslutit att en ordinarie cancellist allenast bör niuta lön.
Secreteraren afträdde och kom effter en stund tillbakars, berättandes
att han effter Ståndets befallning kallat Herr Rådman Tesche och Herr
Borgmästaren Forstén ut ifrån defensionsdeputation samt kundgiordt
them Ståndets beslut att ingen af ledamöterne få bewista secrete utskåttet
och deputationerne, samt att han äfwen wäl lämnat någre flere ledamö¬
ter, som icke wörö närwarande, när thetta slutet fattades, theraf behörig
del.
Herr Plomgren kundgiordes, att Ståndet funnit för godt, thet han
tillika med Herr Taleman och Herr Rådman Schening har att bewista the
sammanträden, som skie till instructionernes författande för ministrer-
ne.
Herr Borgmästaren Forstén androg, att Secreteraren kallat honom
ut ifrån defensionsdeputationen och antydt honom som Ståndets resolu¬
tion, att han wid förlust af thess säte och stämma i Ståndet borde gå
therifrån. Deputationen hade tå twänne angelägna mål före, som rörde
Finlands defension och Helsingforss stads befästande, och kunde Herr
Borgmästaren eij undgå att berätta the öfrige Ståndens ledamöter i
deputation, hwad befallning han fädt, och hafwa the giordt sin reserva¬
tion för protocollet, finnandes ock Herr Borgmästaren föranlåten att sig
förklara, att om thetta har obehageliga påfölgder, tager han theruti
ingen del.
Herr Justitiarien Sandelin, iag har intet warit tillstädes, tå thetta
beslut blifwit giordt, att ingen Ståndets ledamot borde wid säte och
stämmas förlust bewista secrete utskåttet och deputationerne, utan har
då warit uti Riksens Ständers commission. lag kan eij annat än högeligen
beklaga, att genom misshälligheter then ena tiden effter then andra skall
frucktlöst löpa oss ur händerne. Men som then frånwarande måste effter
riksdagsordningen wara nögd med thet the närwarande sluta, så kan iag
mig häröfwer icke yttra, utan förmodar, att saken nästa plenum torde
kunna afhielpas och thetta Ståndet till freds ställas. Dock ther thet längre
på tiden skulle ankomma, håller iag före, thet wij böra praeferera wår
allmänna wälfärd framför thetta, och så framt wij willja hafwa slut på
riksdagen, eij försumma the mått, som thertill tiena.
Herr Rådman Kier man, som uti Herr Talemans frånwaru förde
klubban, underrättade Herr Borgmästaren Forstén och Herr Justitiarien
62-804548 BR
958
24 aug. 1743
Sandelin om Ståndets beslut och att Ståndet måst taga thetta steget, i
anseende thertill att secrete utskåttet ändrat, hwad Ståndets plenum
beslutit, hwarföre Ståndet eij ser sig kunna taga någon del uti affairerne
wid secrete utskåttet eller deputationerne, förr än Ståndet får weta, om
thet bör niuta then rättighet, som ett macktägande Stånd tillkommer.
Uplästes Ståndets deputerades betänckande i concept öfwer thet af
Herr Borgmästaren Cervin ingifne memorial rörande Herr Plomgrens
sak, thermed Herr Borgmästaren förklarat sig willja gå till the öfrige
Stånden. Och som herrar deputerade förklarade sig willja till nästa
plenum underskrifwa samma betänckande, så upskiöt Ståndet med sitt
utlåtande therofwer, till thess thet blifwer wärckstält.
Herr Gran anholt om tillstånd att få begifwa sig hem till åtskillige
thess angelägenheters besörjande, hwilcket Ståndet biföll och fant godt,
att theröfwer skall till honom utfärdas extractum protocolli af samma
innehåld som till Herr Borgmästaren Cervin.
Onsdagen den 24. augusti 1743.
Justerades Ståndets extractum protocolli af den 22. i thenna månad
angående manufactur- och handelsdeputationens betänckande rörande
exclusive privilegier.
Herr Borgmästaren Forstén, som inga manufacturier äro anlagde i
Finland, så kan iag eij annat än giöra thet förbehåld, att manufacturer
ther också inrättas såsom tobaksspinnerier och flere wärck.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet7 under den 22. julli sistledne,
tillika med bilagde af Herr Rådman Tesche och Herr Tillman på
Friedrichsmans och Willmanstrands städers inwånares wägnar, hos
Kongl. Maij:tt ingifne underdånige supplique angående bemälte städers
enskildte beswär, theruti ibland annat anhålles om ersättning, så wäl för
theras uti sista krigstid bortmiste ägendom, som för återstående benåd-
ningsmedel, accis, bakungspenningar och kiällarefrihet, hwilcken an¬
sökning Kongl. Maij:tt med Riksens Ständer communicerat. Hafwandes
Ridderskapet och Adelen funnit bäst wara i underdånighet hänskiuta
thetta till Kongl. Maij:tt med underdånig anhållan, att Hans Kongl.
Maijitt i nåder härom täcktes förordna effter omständigheterne, hwilc¬
ket Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiedeputations betänckan¬
de8 af den 12. i thenna månad angående hof- och grofsmedsembetets här
i Stockholm giorde ansökning, hafwandes deputationen förklarat sig
hålla före, att Kongl. Maij:ts nådige resolution af den 16. junii 1742.
hwarmedelst Kongl. Maij:tt i nåder förordnat, thet måtte grof- och
7 R. 1286, n. 428.
8 R. 1286, n. 429.
24 aug. 1743 959
klensmedsämbeterne hwart om annat arbeta, hwad the lärdt och kunna
förfärdiga, utan att betiena sig af hwars annars gossar och gesäller, eller
att thesse twänne ämbeten åter till ett måge sammanläggas, bör hafwa sin
tillbörliga wärckan, och bägge ämbeten till efterrättelse lända. Ståndet
biföll betänckandet med then tilläggning, att thenna inrättning jemwäl
må wärckställas i the öfrige städerne, så wida herrar landshöfdingarne
med magistraterne thet nödigt och nyttigt pröfwar.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli9 af den 13. i thenna
månad, hwarmedelst secrete utskåttet gifwer tillkänna, att i anseende till
the uti Danmarck stadigt fortfarande krigsutrustningar secrete utskåttet
tillstyrckt Hans Kongl. Maij:tt att taga alla nödiga och möijeliga mått och
författningar till rikets säkerhet, hemställandes hemwäl secrete utskåttet
till Riksens Ständer, om icke nödig anstalt må giöras till fouragepersed-
lars erhållande för cawalleriet och the närmaste provincier, therest ma-
gazinerne komma att uprättas, med mera. Hafwandes Ridderskapet och
Adelen bifallit thetta extractum protocolli med then af Bondeståndet
giordt tilläggning, som Prästeståndet äfwenwäl bifallit, med then ärin-
dran, att näst orden: af hwad Stånd han ock wara må,10 sättes, icke ens
kongsgårdarne undantagne utan the allenast stom stå under Hans Kongl.
Maij:ts egen disposition. Och som Ståndet tillförene med Präste- och
Bondeståndens utlåtande sig i thetta mål conformerat, så påskrefs nu
expedition med then mening, att Ståndet bifaller secrete utskåttets ex¬
tractum protocolli med the af högwördige Prästeståndet och thet ärbara
Bondeståndet giorde tilläggningar.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomiedeputations betänckan-
de1 af den 30. sistledne julii angående dagswärckens praesterande till
sandhafreplanteringens befordran wid Engelholm i Skåne, tillika med
ett beqwämligare project till thetta wärckets fortsättiande med ny inrätt¬
ning i staten och arbetet. Ståndet biföll betänckandet till alla delar, som
med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen commu-
niceras.
Justerades Ståndets extractum protocolli af den 23. hujus angående
secrete utskåttets extractum protocolli, theruti thet begiär part af Stån¬
dets expedition till the öfrige Stånden angående Herr Plomgrens uteslu¬
tande utur secrete utskåttet och att få sig theröfwer förklara.
Herr Taleman berättade, att han effter Ståndets godtfinnande med
Herr Rådman Amelberg och Herr Cneif warit hos Herr Landtmarskalc-
ken och beärttat honom, i hwad slut Ståndet stannat, i anledning theraf
att Herr Plomgren blifwit åter antydd af secrete utskåttet att afhålla sig
therifrån, samt att Ståndets begiäran wore, thet Herr Landtmarskalcken
9 R. 1286, n. 430.
10 R. 1287, n. 260.
1 R. 1286, n. 431.
960 24 aug. 1743
wille föranstalta om Riksens Ständers sammankallande in plenis till i dag,
på thet Ståndet må kunna giöra föreställning härom till the öfrige Stån¬
den. Theruppå Herr Landtmarskalcken swarat, att han wille tillse, thet
så wida möijeligit wore, Ridderskapet och Adelen samt Präste- och Bon¬
destånden skola komma in plenis tillhopa, men kunde likwäl eij undgå
att äfwenwäl låta anslå till secrete utskåttets sammanträde, emedan han
wid nu warande tillstånd eij kunde lämna the rikswårdande målen oaf-
giorde, som eij tåla upskof, och såg sig således föranlåten, så wida
Borgareståndets deputerade i förmågo af theras Stånds beslut eij kunde
infinna sig i secrete utskåttet, att låta komma therpå an, thet the therstä-
des förekommande målen af the öfrige Ståndens deputerade afgiöras.
Och som Ståndet fant nödigt wara, att man erhåller underrättelse, i
hwad slut secrete utskåttet stannat angående Herr Plomgren, efftersom
Herr Taleman berättat, att han gådt therifrån, när han förmärckte att
secrete utskåttet wille skrida till decision af saken, så fans godt, att Herr
Taleman med trenne Ståndets deputerade, nembligen Herr Borgmäs¬
taren Hollsten, Herr Borgmästaren Boberg och Herr Rådman
Amelberg går up till secrete utskåttet och öfwerlämnar Herr Landt¬
marskalcken fölljande promemoria, samt begiär theröfwer tillförlåteligit
swar.
Borgareståndet har helt oförmodeligen måst förnimma, hurusom
emot Handelsman Plomgren, då han effter Ståndets befallning å nyo
intagit thess säte i secrete utskåttet, then påminnelse blifwit giord, att
innan thet högwördige Prästeståndet och thet ärbara Bondeståndet sig
theröfwer utlåtit, borde han sig ifrån secrete utskåttet afhålla. Och ehu-
ruwäl Borgareståndet ingenting mindre kan sig föreställa, än att något
annat Stånd lärer willja blanda sig uti thet, som angår thetta Ståndets
egne ledamöter och theras habilité. Dock som i secrete utskåttet på
förbe rörde sätt therom warit discourerat, så föran låtas Borgareståndet
härigenom wänligen begiära underrättelse, om och huruwida thersam-
mastädes äfwen blifwit afgiordt, att Handelsmannen Plomgren än wida¬
re bör wara therifrån afstängd, emedan Ståndet i then händelsen och så
framt någon af thess dit förordnade ledamöter således af the öfrige
Ståndens deputerade blifwer therifrån effter behag utesluten, redan
beslutit och faststält, att ingen af them må sig hwarcken i secrete utskåttet
eller the andre deputationerne inställa, förr än sådant af Riksens Ständer
behörigen blifwit rättat, och Borgareståndet oförkränckt kommer att
niuta then rättighet, them eij mindre än hwart och ett af the öfrige
respective Stånden i sådane thess oeconomiske giöromål enligit Riksens
fundamentale lag enskijlt tillkommer.
Theruppå afträdde Herr Taleman med the öfrige Ståndets deputera¬
de.
Herr Rådman Wechter, iag har eij hafft tillfälle att på några dagar
bewista öfwerläggningarne uti Ståndet, emedan iag warit sysselsatt med
flyttningen och en leverants till kronan, och således eij wet, hwad som
24 aug. 1743
961
blifwit resolverat och tient mig till effterrättelse. lag förnimmer nu, att
wij skola wara förbudne att bewista secrete utskåttet och deputationerne
wid förlust af säte och stämma i Ståndet. Och ehuruwäl iag wördar
Ståndets beslut, likwäl som iag i mitt sinne så anser regeringsformen och
riksdagsordningen, att iag är förbunden, i förmågo af hwad the stadga,
så wäl som mine committenters förklarade willja uti then mig gifne
fullmackt, att bewista alla rådslagen, så finner iag eij, huru iag utan att
ställa mig i answar, kan afhålla mig ifrån secrete utskåttet och deputatio¬
nerne, hwarföre iag ock härmed för protocollet will hafwa förklarat, att
om medelst thetta steget något hinder lägges i wägen till angelägna måls
afgiörande, tager iag ther uti ingen del.
Herr Pehr Jönsson conformerade sig med Herr Rådman Wechter.
Herr Rådman Wechter giorde then tilläggning, att han finner gan¬
ska billigt wara, thet secrete utskåttet må effter thess begäran få förklara
sig, hwad skiähl och anledning thet hafft att licentiera Herr Plomgren,
och att thessförinnan eij må giöras secrete utskåttet någon förebråelse.
Herr Borgmästaren Forstén, då iag i går genom Secreteraren blef
nedkallad ifrån defensionsdeputationen, yttrade iag mig, att sådant kom
mig främmande före, efftersom iag eij war närwarande, när slutet blef
fattat. När iag nu närmare efftertäncker saken, så finner iag så mycket
mer betänckeligit wara, att deputationernes giöromål för en privat sak
skull må sättias uti inaction, som Riksens Ständer therigenom oroas,
sysslome hindras och riksdagen utdrages. lag kan således uti thetta eij
taga någon del, emedan iag eij finner thet wara enligit med riksdags¬
ordningen.
Herr Commissarien Urlander, iag anser thet för en dementie för
Ståndet, att thet i något mål skulle hafwa förfarit emot riksdagsordning¬
en, och thet will eij anstå en ledamot att tillägga Ståndet en sådan
beskyllning.
Herr Rådman Kniberg, iag har hördt Herr Rådman Wechters och
Herr Borgmästarens Forsténs utlåtande, samt hwad the hafft att påmin¬
na wid thet af Ståndet fattade slut, kunnandes iag eij undgå, att hemställa
till Ståndets bepröfwande, huruwida theras utlåtelser kunna tagas in uti
protocollet, och förmodar iag, att enär Herr Rådman Wechter och Herr
Borgmästaren Forstén efftersinna, thet eij allenast Ridderskapet och
Adelen antydt sine deputerade i secrete utskåttet att eij blanda sig uti
Ståndets oeconomico eller hindra Herr Plomgren thess säte och stämma
uti secrete utskåttet, utan ock att Bondeståndet sedan thet fädt del af
Borgareståndets extractum protocolli, hwarmedelst Ståndet förklarat att
Herr Plomgren borde bibehållas wid thess säte och stämma i Ståndet, så
länge han eij blefwe öfwertygad att hafwa giordt sig thertill owärdig, har
genom twänne deputerade låtit förklara, att Bondeståndet eij kunde sig
thermed befatta, utan lämnade thet målet, såsom Ståndets enskijlte
giöromål till thess egit afgiörande, så lära bemälte ledamöter instämma
med the öfrige ledamöterne therutinnan, att Ståndet medelst Herr
962 24 aug. 1743
Plomgrens licentierande ifrån secrete utskåttet skiedt förnär, och att
Ståndet således hafft fog och skiähl att skrida till thet tagne slutet.
Herr Rådman Wechter, iag håller före, att thet kunnat rättas, utan
att man behöft taga thetta steget.
Herr Pulchau anmälte sig att få tala; emedan han eij kunde undgå att
giöra sina påminnelser wid Ståndets resolution, att ledamöterne eij skulle
få bewista secrete utskåttet och deputationerne.
Herr Rådman Kierman lät Herr Pulchau förstå, att eij någre dis-
courser eller raisonnementer kunde tillåtas öfwer Ståndets tagne beslut,
och att Herr Pulchau så mycket mindre kan tillåtas att nu effteråt något
therwid påminna, som han war närwarande, när thet målet afgiordes.
Secreteraren berättade, att han effter Ståndets befallning berättat
Herr Wenman, Herr Rådman Wechter och Herr Borgmästaren
Noréen Ståndets beslut.
Herr Wenman sade, att han swarat Secreteraren, att han skulle ställa
sig thetsamma till effterrättelse.
Herr Taleman, Herr Borgmästaren Hollsten, Herr Borgmästaren
Boberg och Herr Rådman Amelberg kommo tillbakars, då Herr
Taleman berättade, att the hafft företräde i secrete utskåttet och sedan
the öfwerlämnat thet medhafde promemoria och thet blifwit upläst,
hafwa the begiärt secrete utskåttets utlåtande theröfwer och tagit afträ¬
de. Sedan hafwa the åter blifwit inkallade, då Herr Baron och Landtmar-
skalcken sig yttrat, att Borgareståndet lärer hafwa sig noga kunnigt,
hwad uti thenna saken förelupit, nembligen att sedan secrete utskåttet
funnit skiähligt, att Herr Plomgren borde afhålla sig ifrån secrete utskåt¬
tet till thess saken emellan honom och thess committenter glifwit af-
giord, så har Borgareståndet genom extractum protocolli hos the öfrige
Stånden sig theröfwer beswärat, och therutinnan rättelse sökt, och att
secrete utskåttet hos the respective Stånden anhållit, att thet måtte läm¬
nas del af Borgareståndets extracto protocolli med tillstånd att sig ther¬
öfwer få förklara. Och ehuru Ridderskapet och Adelen samt Präste- och
Bondestånden thet bifallit, sådant dock alt härtills legat hos Borgare¬
ståndet oexpedierat. Secrete utskåttet hade således eij förmodat, att se¬
dan Borgareståndet genom extractum protocolli understält saken the öf¬
rige Ståndens decision, Ståndet likwäl i anledning af Ridderskapets och
Adelens antydan till thess deputerade i secrete utskåttet, thet the eij skul¬
le wara Herr Plomgren hinderlige att åter intaga thess säte i secrete ut¬
skåttet, welat ställa sådant i execution, ändock hwarcken secrete utskåt¬
tet sig i saken förklarat, eller Präste- och Bondestånden sig ännu yttrat,
hwarföre secrete utskåttet åstundade att blifwa underrättadt, på hwad lag
Borgareståndet grundade thetta thess giöromål. Secrete utskåttet kunde
wäl eij annat än beklaga, att the angelägna ärenders afgiörande hindra¬
des medelst Borgareståndets tagne slut, att thess deputerade eij skulle be¬
wista secrete utskåttet, men althenstund trenne Stånds deputerade uti
secrete utskåttet beslutit, att Herr Plomgren skulle therifrån licentieras,
24aug. 1743 963
och samma beslut ännu eij är uphäfwit, emedan Ridderskapet och Ade¬
len sig allenast theröfwer yttrat, men saken ännu beror på Präste- och
Bondeståndens utlåtande i theras plenis. Förthenskuld har secrete ut-
skåttet eij funnit sig emot the af Präste- och Bondeståndens deputerade
giorde protester kunna intaga Herr Plomgren i secrete utskåttet, förr än
saken hos the respective Ståndens plena blifwit afgiord.
Ståndet discourerade något häröfwer och fant skiähligt, att fölljande
extractum protocolli skulle till the öfrige respective Stånden afgå.
Sedan Borgareståndet emot all förmodan måst förnimma, hurusom
uti secrete utskåttet å nyo blifwit en thetta Ståndets ledamot Handelsman
Plomgren förwägrat att enligit Borgareståndets till honom lämnade be¬
fallning therstädes intaga thess säte och stämma, hwilcket Herr Baron
och Landtmarskalcken, på secrete utskåttets wägnar, låtit Ståndets ther-
om i dag utskickade deputerade förstå, wara för then ordsaken skiedt,
att högwördige Prästeståndet och thet ärbara Bondeståndet icke ännu
utlåtit sig öfwer Ståndets i thetta mål andragne beswär, hwarigenom
quaestion om Plomgrens bibehållande wid thet i secrete utskåttet honom
tillhörige säte och stämma skall blifwit samtelige the öfrige Stånden
understält, ther likwäl Borgareståndet twertom genom flere thess extrac-
ta protocolli tydeligen wist, att thetta mål, såsom thess egit oeconomicum
och Ståndet enskijlt tillhörande rättighet, eij bör eller kan af något annat
Stånd uptagas, mindre afgiöras, hwilcket ock högloflige Ridderskapet
och Adelen för thess del funnit. Altså och emedan Ståndet eij annorlun¬
da kan anse thetta, så i början som nu sedermera i secrete utskåttet tagne
steg, än för ett inbrått uti then rättighet, som hwart och ett Stånd enligit
thet faststälte regeringssättet tillkommer, hälst thet i alla tider warit en
ohörd sak, att hwad ett Stånd uti thylikt mål besluter, må kunna antingen
af ett secrete utskåttet eller deputation om intet giöras eller uphäfwas,
hwilcket eij eller på thenna riksdag emot något annat än Borgareståndet
blifwit försökt. Ty har Borgareståndet, wid sådane efftertänckelige om¬
ständigheter, funnit sig högstnödsakat att härmedelst förklara, thet in¬
nan the öfrige respective Stånden behaga taga sådane utwägar, hwarige¬
nom thetta Ståndet obehindrat må åtniuta then rätt och myndighet, som
hwart och ett macktägande Stånd tillkommer, och således blifwa förwis-
sad therom, att alla thess ledamöter och fullmäcktige, så å thet ena som
andra stället, kunna oqwalde och utan intrång få förrätta, hwad the å
Ståndets wägnar böra till rikets bästa och fördel i ackt taga och effter-
komma, Ståndet eij kan tillåta thess ledamöter och fullmäcktige hwarc-
ken bewista secrete utskåttet eller deputationerne, protesterandes här¬
med på thet krafftigaste emot alt, hwad som imedlertid å förberörde
ställen skulle willja företagas eller afgiöras, såsom stridande emot riksens
fundamentale lag och riksdagsordning. Hwarjämte Ståndet förbehåller
sig att wara utan answar för alt, hwad härigenom till rikets skada och
thess angelägne ärenders efftersättjande skulle kunna hända, willjandes
äfwen till behörig underrättelse för thess hemmawarande committenter
964 24aug. 1743
låta så wäl thetta som the förra thess i thetta mål till the öfrige Stånden
afgifne extracta protocolli och therutinnan giorde wälmente föreställ¬
ningar genom trycket allmänt kunnige giöras.
Uplästes Riksens Ständers manufactur- och handelsdeputations ex-
tractum protocolli2 af den 28. sistledne julii, hwarmedelst deputationen i
anseende till then brist, som skall wara på gröfre och finare lärffter, samt
att the skola upstigit i priset, tillstyrcker Riksens Ständer att fri införsel
till 1744 åhrs slut må på thet af deputationen föreslagne sättet tillstädias
på finare och gröfre sorter lärfft. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande.
Och althenstund wederbörande manufacturister icke blifwit hörde, ther
likwäl sådant så mycket mer warit nödigt, som 33. § uti Kongl. Maij:ts
förnyade allmänna manufacturieprivilegier af den 29. maji 17393 förmå,
att wid sådane måls och ärenders förehafwande, som röra manufacturer
i gemen, på hwad ort och ställe the wara må, bör them förut theraf
lämnas del och underrättelse, på thet the med sine utlåtelser och före¬
ställningar kunna inkomma, innan slutet fastställes, warandes manufac-
turprivilegierne uti riksdagsbesluten ytterligare förwarade och stadfäs-
tade. Förthenskuld och wid så fatta omständigheter kunde Ståndet öfwer
förberörde manufactur och handelsdeputations extractum protocolli sig
nu icke utlåta, utan fant nödigt wara, att målet remitteras till manufactur-
och handelsdeputationen att ofördröijeligen häröfwer höra wederbö¬
rande manufacturister och med sitt ytterligare utlåtande så tidigt till
Riksens Ständer inkomma, att thenna saken innan riksdagens slut må
kunna afgiöras. Hwilcket med the öfrige respective Stånden hörsam-
tienst- och wänligen communiceras.
Åhördes Riksens Ständers kammaroeconomie och commerciedeputa-
tions betänckande4 af den 18. i thenna månad angående then ödelagde
Härjedals kyrckias upbyggande. Ståndet biföll betänckandet, som med
the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communice¬
ras.
Uplästes ett af Herr Tillman ingifwit memorial,5 hwarmedelst andra-
ges, huruledes allmänt kunnigt är, thet smärre borgerskapet i städerne
samt allmogen icke allenast mycket hindras igenom the persedlars tid
effter annan afförande till theras kyrckioherdar, som the så i skafft- som
qwicktijonde skola utgiöra, utan ock hwad olägenhet kyrckioherdarne på
många ställen hafwa att afsättja och förwandla en sådan myckenhet af en
stor sockn sammanbragte wahror, såsom ock huru många ärliga och
upricktige prästemän wid små församlingar med mycken möda kunna
förskaffa sig födan, therlikwäl the hafwa lika angelägen och trägen syssla
2 R. 1286, n. 432.
3 Modée 2, s. 1550.
4 R. 1286, n. 433.
5 R. 1286, n. 434. Bilaga 14.
24 aug. 1743 965
på ett och samma sätt som the kyrckioherdar, hwilcka wid stora försam¬
lingar hafwa så ansenliga inkomster, att the igenom theras emottagande
hafwa möda och oro. Thetta förklarar Herr Tillman hafwa gifwit honom
anledning att tro, att om kyrckioherdarne i riket, så wäl som andre
löntagare, finge af kronan en wiss årlig lön i penningar, the icke allenast
skulle wara i allmänhet bättre belåtne, emedan the wid små lägenheter
kunde få tillräckeligare än the nu äga, och the wid the större lika fult
hafwa sin utkomst, enär en sådan fördelning wore giord, allmogen och
församlingarne ända till hälfften af theras mångfaldige utgiffter blifwa
lisade, om the i contante penningar finge i ett för alt betala ett wist, som
af kronofogdarne tillika med the öfrige kronobetienterne finge upbäras,
hwaraf ock then nyttan skulle wara att förwänta, att ledamöterne i
församlingarne eij blefwo utmattade på en gång, om olyckeliga dödsfall
med mera skulle tima, hwilcka i likstohl och flere utgiffter ansenligen
kosta, och hit in tills kunnat så sättja en åbo på kneken, att han eij rest sig
mera, utan effter thetta förslag, hwar och en årligen erlade lika mycket,
ehwad händelser som träffa kunde, då jemwäl all oenighet åhörare och
lärare emellan uphörde, då the i werldsliga saker eij hade med hwar
annan att giöra.
Effter något discourerande härom bifölls memorialet, emedan Ståndet
befinner att prästerskapet i gemen eij allenast skulle wara belåtne med
thenna författning, utan ock att statswärcket skulle af thensamma få
understöd, förutan thet att allmogen då then blifwer endtledigad ifrån
the mångfaldiga beswär, som thensamma är undergifwen, medelst präs-
terättigheternes lefwererande in natura, skulle therigenom sättias i
stånd, att när rikets tillstånd så kräfwer, mera contribuera till kronan, än
nu skier, therigenom så wäl städerne som flere Kongl. Maij:ts undersåta¬
re kunde uti theras allmänna utskylder blifwa lättade. Och som Ståndet
ärindrade sig att wid förra riksdagarne memorialer och betänckande uti
thetta mål till Riksens Ständer äro inkomne, så fans godt, att någre
deputerade af Ståndets medel skulle gå igenom samma memorialer och
betänckande samt projectera en expedition häröfwer till the öfrige Stån¬
den. Och blefwo
Herr Plomgren
Herr Borgmästaren Lange
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg och
Herr Borgmästaren Hollsten thertill förordnade.
Herr Pehr Jönsson sade sig hålla betänckeligit, att någon ändring
må projecteras uti prästerskapets privilegier, och thet så mycket mindre,
som Prästeståndet icke styrckt till någon ändring uti städernes privile¬
gier. Hwarjämte han erindrade, att då expeditionen blifwer färdig, Präs¬
teståndet theraf må lämnas communication.
Uplästes kammaroeconomie och commerciedeputationens betänckan-
966 24 aug. 1743
de6 angående boställe för provincialschäffern i Södermanland, som Rid-
derskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet på thet sättet bifallit
betänckandet, att Lindön blifwer boställe för provincialschäffern, samt
thess ränta separerad ifrån Eskilstuna kongsladugårds arrende, dock bör
Lindön altid lyda under Eskilstuna kongsgård såsom thess omisteliga
tillhörighet, likmätigt 1655 åhrs riksdagsbeslut. Ståndet biföll betänc¬
kandet med högwördige Prästeståndets giorde tilläggning.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli af den 20. i thenna
månad angående statswärcket och the medel och utwägar, som föreslås
till thess hielpande utur then brist och wanmäcktighet, theruti thet sig nu
befinner. Och som Ståndet befant en eller annan § uti thetta betänckan-
de wara af then beskaffenhet, att målen fordra en noga öfwerläggning,
så upskiöts härmed till en annan dag.
Resolverades, att en deputation skall afgå till the öfrige respective
Stånden med Ståndets extracta protocolli l:o angående öfwerbefälets
uplåtande till Hans Kongl. Höghet öfwer arméen och Håttan näst Hans
Kongl. Maij:tt och 2:do beträffande thet steg secrete utskåttet senare
gången tagit emot Herr Plomgren till thess uteslutande ifrån säte och
stämma therstädes. Och blefwo efterskrefne thertill utnämde, nembli-
gen:
Herr Rådman Kierman som förer ordet Herr Cneif
Herr Borgmästaren Lange Herr Borgmästaren Palm
Herr Rådman Apiarius Herr Rådman Kniberg
Herr Borgmästaren Hollsten Herr Borgmästaren Hagert
Herr Borgmästaren Lennart Wetter Herr Berg Andersson
Herr Tillman Herr Rådman Amelberg.
Hwaruppå deputationen afträdde.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet7 under den 28. sistledne junii
angående Kongl. Maij:ts i Rådet giorde nådige proposition om någon
gratification för Majoren af lifdragoneregementet med capitains lön af
gardet von Strokirck. Hwarjämte Ståndet lät sig föreläsas Öfwerste-
lieutenantens af gardet Friherre Friedrich Sparres till Kongl. Maij:tt in-
gifne underdånige memorial, theruti hemställes, och icke Herr Strokirck
såsom äldsta capitaine af gardet kunde i anseende till the andragne om¬
ständigheter förordnas till major vid lifgardet utan lön, på thet han
majorssysslan wid samma regemente under Majorens Pfeifs bortowa-
rande med commenderingen på Åland, med så mycket större efftertryck
må kunna förwalta. Hwilcket mål Kongl. Maij:tt till Riksens Ständer i
nåder hänskutit. Hafwandes Ridderskapet och Adelen förklarat sig eij
hafwa något therwid i underdånighet att påminna, thet Majoren Stro-
6 R. 1286, n. 416.
7 R. 1286, n. 435.
24aug. 1743 967
kirck må i nåder hugnas med majors fullmackt, men Prästeståndet på
thet sättet bifallit Ridderskapets och Adelens utlåtande, att ingen annan
härigenom praejudiceras eller staten therigenom graveras. Ståndet bi¬
föll Prästeståndets härom yttrade tancka.
Deputationen kom tillbakars, då Herr Rådman Kierman berättade,
att sedan the till Ridderskapet och Adelen öfwerlämnade twänne extrac-
ta protocolli blifwit upläste, har deputationen thet swar blifwit lämnat, att
Ridderskapet och Adelen wille straxt företaga sig the anmälte målen och
söka att giöra Borgareståndet therutinnan nöije.
Sedan afgeck deputationen uti samma ärende till Präste- och Bonde¬
stånden.
Anmältes Ståndets extractum protocolli af den 18. i thenna månad
angående en collect till Öregrunds stads kyrckias reparation och bygg¬
nad,8 som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, hwarföre
samma extractum protocolli effter wanligheten påskrefs och till thet
ärbara Bondeståndet afskickades.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen af tiugufyra
personer emottogs och infördes på wanligit sätt.
Kammarherren Herr Grefwe Henning Gyllenborg, som förde
ordet, förmälte till Ståndet Ridderskapets och Adelens tienstwänliga
hälsning och berättade, att deputationen fädt in commissis att gifwa
Ståndet tillkänna, thet Ridderskapet och Adelen förehafft the af Ståndet
genom thess deputation i dag anmälte målen, och hwad Ståndets extrac¬
tum protocolli anbelangar berörande öfwerste befälets öfwerlåtande till
Hans Kongl. Höghet öfwer arméen och Håttan, så har Ridderskapet och
Adelen thetsamma så mycket mera bifallit, som Ridderskapet och Ade¬
len förut warit med Borgareståndet af enahanda tancka. Hwad thet
andra extractum protocolli widkommer, theruti gifwes tillkiänna, hwad
steg Ståndet funnit sig föranlåtit att taga i anseende till Herr Plomgrens
licentierande ifrån secrete utskåttet, så har Ridderskapet och Adelen för
sin del wäl hållit före, thet Herr Plomgren borde wid thess säte och
stämma uti secrete utskåttet bibehållas, men therjämte har Ridderskapet
och Adelen äfwenwäl betracktat, af hwad swåra påfölgder thenna saken
skulle wara, om then oenighet, som i anledning häraf upwuxit emellan
Borgareståndet samt Präste- och Bondestånden eij skulle blifwa bilagd,
hwarföre Ridderskapet och Adelen tyckt sig böra styrcka the öfrige
Stånden till sådane måtts tagande, hwarigenom enighet och förtrolighet
them emellan må kunna återställas och befästas, therom ock deputatio¬
nen redan hos Prästeståndet sig yttrat, och will äfwenledes å Ridderska¬
pets och Adelens wägnar giöra en wänlig föreställning härom till Bon¬
deståndet.
Herr Taleman aliade å Ståndets wägnar en hörsam tacksägelse för
thet högloflige Ridderskapet och Adelen genom en så ansenlig deputa-
8 R. 1287, n. 156.
968
24 aug. 1743
tion behagat communicera med Borgareståndet theras fattade slut öfwer
the anmälte målen, försäkrandes att Borgareståndets önskan är, att Präs-
te- och Bondestånden wille foga sig i thetta mål medelst undanrödjande
af thet, som till misshälligheten gifwit anledning, och bad Herr Taleman,
att deputationen wille förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets
hörsamma hälsning. Deputationen afträdde.
Ståndets deputation kom tillbakars och berättade Herr Rådman
Kier man, att Prästeståndet låfwat fordersammast utlåta sig öfwer the
anmälte målen. Jemwäl har Bondeståndet förklarat sig straxt skola före¬
taga saken angående Herr Plomgren och söka att giöra Ståndet ther-
utinnan nöije.
Uplästes thet ärbara Bondeståndets den 24. i thenna månad utfärdade
extractum protocolli, hwaruti hemställes om icke underdånig föreskrifft
till Hans Kongl. Maij:tt må afgå för Justitiarien Herr Thure Sandelin, att
i nåder blifwa befordrad till enthera af the i Wärmland ledige blefne
jurisdictioner. Borgareståndet fant så mycket skähligare thetta extrac¬
tum protocolli att bifalla, som Borgareståndet på fyra riksdagar hafft
många tillfällen att ärfara och pröfwa bemälte justitiaries skickelighet och
ärfarenhet till dommareämbetet, hwarföre han ock twänne gånger warit
utsedd till ledamot i Riksens Ständers commissioner, och har thessutan
Borgareståndet åhren 1734 och 1741 genom särskildte underdånige
föreskriffter om thess befordran hos Hans Kongl. Maij:tt anhållit. Och
skulle förthenskuld Borgareståndet gärna see och önska, att bemälte
justitiarius må wid thetta tillfälle blifwa i nåder ihugkommen och således
komma att åtniuta thess skickelighet och förtienst wärckeligen till godo.9
Herr Plomgren androg, att Ståndet har wäl genom ett utdrag af
protocollet befalt honom att eij inställa sig uti kongl, commissorialrätten
till swars angående thet ther anhängige målet berörande en skrifft på
fransyska språket, som han lämnat till Cancellisten Rydelius att på thet
swenska språket öfwersättja, hafwandes han sedan samma extractum
protocolli blifwit uti commissorialrätten ingifwit, sedermera eij hördt
något utaf thenna saken, men som han nu efftersinnat, att thess heder
fordrar, thet han i thenna saken må ärhålla slut, emedan han å annor
händelse befarar, att uti landsorterne thet ogrundade ryckte torde
kringspridas, som skulle han wara anklagad för ett pasqvill, men blifwit
tagen uti Ståndets protection, så hemstälte han till Ståndets bepröfwan-
de, om icke ett annat extractum protocolli må utfärdas, theruti Ståndets
förra slut kunde ändras och honom effterlåtas att hos commissorialrätten
drifwa på thenna sakens afslutande. Ståndet biföll Herr Plomgrens
hemställande i thetta mål.
9 Ture Sandelin fick 10/9 1743 fullmakt
sorn häradshövding i Mellansysslets dom¬
saga i Värmland. Jfr J. E. Almquist, Lagsa¬
gor och domsagor i Sverige, s. 204.
24 aug. 1743
969
Uplästes åter slutet af kammaroeconomiedeputationens betänckande
angående framledne Landshöfdingens Herr Carl De Geers sterbhus
sökte byte i Stockholms låhn, då Ståndet biföll betänckandet.
Herr Borgmästaren Lundeberg förklarade sig eij kunna samtycka
till thetta byte.
Herr Justitiarien Sandelin holt jemwäl betänckeligit att lämna sitt
bifall till bytet, emedan ingen tillgång blifwer till boställe för landsman,
om bytet winner fullbordan och Capitaine Levin Blixen får ut skatte-
brefwet på Erfwingehemman.
Och resolverades att fölljande extractum protocolli skulle häröfwer till
the öfrige Stånden utfärdas.
uplästes Riksens Ständers kammar oeconomie och commerciedeputa-
tions betänckande af den 10. uti innewarande månad angående fram¬
ledne Landshöfdingens Herr Carl De Geers sterbhus sökte byte i Stock¬
holms låhn. Ståndet biföll betänckandet till alla delar, som med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes kammaroeconomiedeputationens betänckande angående Fru
Borgmästarinnans Hylteens sökte byte med Kongl. Maij:ttoch kronan.10
Herr Rådman Knape jämte en del af ledamöterne biföllo betänckan¬
det.
Herr Lexell, Herr Pulchau och Herr Borgmästaren Noréen för¬
klarade sig eij kunna bifalla samma betänckande.
Herr Justitiarien Ekman, deputationen tillstyrcker Riksens Ständer,
att bytet må blifwa faststält, men Fru Borgmästarinnan therjämte påläg¬
gas att innan bytesbrefwet till henne extraderas, med ren eller frälserän¬
ta upgylla then existerade bytesbrist af 2 r. 8 öre silf:mt. Men iag är af
then tanckan, att Kongl. Kammarcollegium eij bordt upgifwa thetta bytet
till Riksens Ständer, innan Fru Borgmästarinnan wisat sig hafwa att
praestera fult wederlag för thetta kronoskattehemman hon sig will tillby¬
ta, hwarföre iag eij kan nu bifalla bytet.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg sade sig wara af samma
tancka som Herr Justitiarien Ekman, förutan hwad angår then af Lovi-
sinske sterbhuset henne gifne transport på 14 r. 28 m. 14 penningar
silfwermynts ränta in natura af Lovisinske sterbhusets äganderäntefor-
dring hos Kongl. Maij:tt och kronan, för hwilcken fordran Herr Borg¬
mästaren håller före, att hon enligit Kongl. Maij:ts resolution af åhr 1641
straxt kunnat få immission uti skattekronohemmanet Kiesta, utan hon
behöft med ansökningen i thetta mål wända sig till Riksens Ständer.
Inkommo twänne deputerade ifrån Prästeståndet, som näst en
denstwänlig hälsnings förmälande ifrån theras Stånd berättade, att Präs¬
teståndet förehafft saken angående Herr Plomgren och stannat i thet
slut, att för inbördes enighet skull emellan Stånden samt för the rikswår-
10 R. 1286, n. 436.
970
25 aug. 1743
dande än öfrige riksdagsmålens befordring skull till wederbörligit slut,
såsom ock för Ridderskapets och Adelens interposition skull, bifaller
Prästeståndet för sin del att Handelsman Plomgren må intaga sitt säte
igen i secrete utskåttet, dock så att then af trenne Stånd resolverade
secrete utskåttets förklaring må inkomma och en wiss lag om sådant mål
fastställas till att förekomma all oreda i framtiden.
Herr Taleman tackade the deputerade för then möda the sig giordt
att notificera högwördige Prästeståndets fattade slut i thetta mål, och bad
them förmäla till Prästeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning. Afträd-
de.
Sedan förestälte Herr Taleman, om icke Ståndet i anseende thertill
att tre Stånd beslutit thet Herr Plomgren åter må intaga sitt rum i secrete
utskåttet, Ståndet pröfwar för godt att låta thess deputerade åter bewista
secrete utskåttet och deputationerne? Hwilcket enhälleligen med Ia be-
swarades.
Hwaruppå Ståndet skildes åt.
Torsdagen den 25. augusti 1743.
Företogs åter saken angående thet af Fru Borgmästarinnan Hylteen
sökte byte med Kongl. Maij:tt och kronan, då kammaroeconomiedeputa-
tionens betänckande till alla delar bifölls, och resolverades, att fölljande
extractum protocolli skall härom till the öfrige respective Stånden afgå.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomie och commerciedeputa-
tions betänckande af den 11. uti innewarande månad angående Fru
Borgmästarinnan Hylteens sökte byte med Kongl. Maij:tt och kronan.
Ståndet biföll betänckandet, som med the öfrige respective Stånden
hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
En deputation ifrån thet ärbara Bondeståndet af tolf personer inför¬
des på wanligit sätt.
Herredagsmannen Otto Olofsson, som förde ordet, förmälte thess
Stånds tienstwänliga hälsning, hwareffter han yttrade sig på fölljande
sätt: Bondeståndet har gifwit deputationen i befallning att berätta, thet
Bondeståndet bifallit Borgareståndets extractum protocolli angående
öfwerste befälets updragande till Hans Kongl. Höghet, näst Hans Kongl.
Maij:tt öfwer armeen och Håttan. Jemwäl att gifwa tillkänna, thet i
anledning af then föreställning, som Borgareståndet genom extractum
protocolli af den 24. hujus giordt angående Herr Plomgrens sak, har
Bondeståndet, till en god enighets bibehållande och all misshällighets
undanrödjande, gifwit thertill sitt bifall, att Herr Plomgren åter må
intaga sitt säte och stämma uti secrete utskåttet, dock att secrete utskåttet
icke thess mindre pålägges att upgifwa en tydelig berättelse, om steget
thet giordt medelst Herr Plomgren licentierande. Hwad åter saken rö¬
rande Handelsman Springer beträffar, så will Bondeståndet genom ex¬
tractum protocolli sig theröfwer utlåta. I öfrigit recommenderade Her-
25 aug. 1743
971
redagsmannen Otto Olofsson the af Bondeståndet genom extractum
protocolli hos Ståndet anhängige giorde målen till sluteligit afgiörande.
Herr Taleman tackade deputationen för then lämnade notice af
Bondeståndets fattade slut, försäkrandes att Ståndet eij skall underlåta
att fordersammast afgiöra the mål, som af Bondeståndet blifwit anmälte.
Uplästes justitiaedeputations betänckande1 angående beswär öfwer
lagmans synerätters utslag i the mål, som röra allenast rättegången och
wittnesmålstwister med mera. Ståndet fandt godt att låta thetta mål
hwila, till thess Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet sig theröf-
wer utlåtit.
Uplästes secrete manufactur- och handelsdeputationens betänckande2
angående Eskilstuna kongsladugård och biföll Ståndet samma betänc¬
kande till alla delar, som med the öfrige respective Stånden hörsam-
tienst- och wänligen communiceras.
Och resolverades, att en deputation skulle afgå med thetta extractum
protocolli till the öfrige Stånden och recommendera Ståndets yttrande
till benägit bifall, thertill effterskrefne blefwo utnämde.
Herr Justitiarien Sandelin Herr Tillman
Herr Pulchau Herr Rådman Kniberg
Herr Borgmästaren Hagert Herr Rådman Odhelius.
Deputationen afträdde.
Herr Berg Andersson andreg, att staden Mariaefred hos Hans
Kongl. Maij:tt giordt underdånig ansökning om arrende af Gripsholms
kongsladugård, som till Kongl. Kammarcollegii underdånige utlåtande
blifwit remitterad, anhållandes att Ståndet wille deputera någre af thess
medel att recommendera thenna saken uti thet Kongl. Kammarcollegio
till skyndesam expedition. Hwilcket Ståndet biföll och blefwo Herr
Borgmästaren Palm och Herr Stenström thertill utnämde. Och
anmodades the deputerade att jemwäl påminna om the flere angående
städernes ansökningar af Hans Kongl. Maij:tt i nåder remitterade må¬
lens fordersamma företagande.
Uplästes Riksens Ständers deputations öfwer ärenderne som angå
Finland betänckande3 uppå riksdagsfullmäcktigens ifrån Österbotten Ja¬
cob Pålssons å allmogens wägnar i Österbotten giorde ansökning om
lindring uti mantalspenningarne, som bifölls.
Deputation kom tillbakars, då Herr Justitiarien Sandelin berättade,
att Bondeståndet låfwat att straxt företaga saken angående Eskilstuna
kongsladugård.
Herr Pulchau och Herr Rådman Kniberg anmodades att hos Bon¬
deståndet recommendera städernes allmänna beswär jemte the flere
1 R. 1286, n. 437.
2 R. 1286, n. 438.
3 R. 1286, n. 439.
972
25 aug. 1743
genom Ståndets extracta protocolli therstädes anhängige giorde mål till
fordersamt och sluteligit afgiörande.
Afträdde och kommo straxt tillbakars berättandes, att Bondeståndet
låfwat therutinnan giöra Ståndet nöije, men utbedt sig theremot, att
betänckandet angående räntepersedlarnes sammanslående måtte före¬
tagas till afgiörande.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomie och commerciedeputa-
tions betänckande4 af den 13. i thenna månad öfwer Kongl. Kammar-
commissions riksdagsrelation tillika med thet ärbara Bondeståndets den
20. hujus genom utdrag af protocollet yttrade mening. Hwilcket Borga¬
reståndet fant skiähligt till alla delar att bifalla, som med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Herr Borgmästaren Forstén berättade, att han effter Ståndets an¬
modan har så wäl hos Hans Excellence Herr Riksrådet Friherre Ceder¬
ström som ock hos Herr Statssecreteraren Boneauschiöld påmint thet
Ståndets underdånige skrifwelse måtte Hans Kongl. Maij:tt föredragas
angående the bötespenningar, som blifwit pålagde the städer, hwilcka
försummat sig att sända fullmäcktige till riksdagen, och att så wäl Hans
Excellence som Herr Statssecreteraren låfwat therom besörja.
Föredrogs ett af Skräddareålderman Johan Brun5 till Ståndet ingifwit
memorial, hwarmedelst hemställes till Ståndets ompröfwande, om icke i
anseende till the anförde omständigheter Ståndet skulle behaga lämna
ämbeterne här i Stockholm thet biträde, att hos the öfrige Stånden en
sådan förklaring kunde utwärckas öfwer manufacturprivilegierne och
hallordningen, hwarigenom fabriqueurer och manufacturister blefwo
förbpdit att antaga och skydda egne handtwärckare till sådane wid theras
fabriquer förefallande arbeten, som skråämbeterne bestrida, och i thet
ställe förplicktas att betiena sig af städernes handtwärckare och skattdra¬
gande borgare. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande, och som thet nu
lidit så när till riksdagens slut och ansökningen således, i fall then wunne
Ståndets bifall, för andra rikswårdande ärender skull eij lärer kunna hos
the öfrige Stånden företagas till afgiörande, så holt Ståndet betänckeligit
att sig nu thermed befatta.
Effter upläsande af Studentens Daniel Hellsingii ingifne memorial6
angående sökt ersättning för thess lidande under förra riksdagen, stan¬
nade Ståndet theröfwer i thet slut. Ehuruwäl Ståndet uti thess den 17.
hujus tagne resolution utstält Candidatens Daniel Hellsingii omförmälte
lidande, med the flere klagandes, till en annan riksdag, likwäl som nu
upwistes ett extractum protocolli utaf Riksens högloflige Ständers com-
mission under den 13. julii 1741, hwaruti Hellsingius ifrån alt straff och
gravation fri erkiännes, och han således är aldeles skilder ifrån the öfrige
4 R. 1286, n. 440.
5 R. 1286, n. 441.
6 R. 1286, n. 442.
25aug. 1743 973
bråttsligen ansedde. Altså och emedan han utom thess är bekant för ett
nog qwickt och wackert ämne, will Borgareståndet icke wara emot, utan
hällre önska, thet måtte han uti thess ansökning willfaras, och antingen
blifwa hugnad med något tillräckeligit stipendium eller ock emploijerad
till någon sådan syssla, hwartill han pröfwas skickelig, hwilcken resolu¬
tion skrefs a tergo på thess memorial.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli aF den 20. i thenna
månad, thermedelst upgifwes, hwad i anledning af Riksens Ständers
befallning angående transporten till Finland, samt på hwad ordsaker
alliancer och planer kriget blifwit begynt, med rikets säkerhet och i
anseende till främmande mackter, uppenbaras kan. Förklarandes secrete
utskåttet sig eij kunna underlåta att gifwa tillkänna, att ehuru med all
möijelig försicktighet och warsamhet the till förberörde twänne mål
hörande skähl och omständigheter blifwit anförde, så anser likwäl secre¬
te utskåttet them af så granlaga beskaffenhet, att the en noga acktsamhet
förtiena, hwarföre ock secrete utskåttet thesamma eij allenast under
försegling ifrån sig låter afgå, utan ock hemställer till Riksens Ständers
plena, om the icke skulle behaga fastställa, att af thesamma eij någre
afskriffter få tagas, samt att the altid få blifwa under försegling, enär
Stånden them eij bruka, och wid riksdagens slut förseglade antingen till
secrete utskåttet återlefwereras eller i Ståndens archiver blifwa i förwar
liggande.
Sedan uplästes then medfölgde berättelse angående ordsakerne till
transporten och krigets declaration, hafwandes Ridderskapet och Ade¬
len således resolverat, att the förklarat sig nögde med then bifogade
berättelsen angående ordsakerne till kriget, samt bifallit secrete utskåt¬
tets hemställande angående samma berättelses förwarande under behö¬
rig tysthet. Och som af relation icke finnes, att wid the förehafde öfwer-
läggningar om kriget thet något af någon blifwit handlat emot bättre wett
och samwete, eller Rikets sanskyldiga nytta och wälfärd, så håller Ridder¬
skapet och Adelen nödigt, att therom en § i riksdagsbeslutet må inflyta
till betagande af the härtills i landsorterne utspridde falska ryckten.
Flerr Cneif yttrade sig, att han som warit ledamot uti secrete utskåttet
under sista riksdag, och således har sig sakens sammanhang noga kun¬
nigt, saknar en besynnerlig omständighet, som kan gifwa mycken uplys-
ning, och hwilcken bordt så mycket mer kundgiöras Riksens Ständers
plena, som thet giorde förbehåld af hwad som eij borde upgifwas eij
sträckt sig widare än till thet, som rörde utrikes mackter.
Herr Plomgren, iag finner jemwäl, att thenna relation eij är aldeles
fullkomlig.
Herr Taleman förestälte, om Ridderskapets och Adelens utlåtande
får bifall? Hwilcket enhälleligen med Ia beswarades.
7 R. 1286, n. 443.
63- 804548 BR
974 27aug. 1743
I föllje hwaraf therina berättelse nu förseglades med Herr Rådman
Kiermans, Herr Rådman Tesches och Herr Borgmästarens Carl Gustaf
Bobergs sigiller.
Lögerdagen den 27. augusti 1743.
Androg riksdagsfullmäcktigen Borgmästaren Martin Lundeberg,
hurusom fast än en privincial doctor för Wästernorrland på staten finnes
wara upförd, hwilcken ständigt har sitt tillhåld i Gefle stad, skall then-
samma dock eij mera hinna än allenast att betiena bemälte stad, och
torde hända någon del af the theromkring närmast belägne orter, hwar-
emot hela landet, som sträcker sig femtijo mil ifrån Gefle till Umeå, wid
förefallande tillfällen nödgas see sig wara utan hielp och biträde, hwilc-
ket man nu nyligen icke utan bedröfwelse måst erfara, emedan utaf then
nästledne höst med krigsfolcket inkomne och sedermera utspridde siuk-
dom en stor myckenhet folck så i städerne som på landet genom döden
afgådt, therlikwäl om någon medicus ther i orten warit att tillgå, sådane
medel i tid kunnat utses, hwarigenom, näst Guds nådiga tillhielp slika
smittosamme siukdommar i början hade städt att förekommas, skolandes
i brist på läkare och läkemedel, then så kallade rödsoten jemwäl seder¬
mera ganska mycket utblåttat större delen af ofwannämde landsorter på
folck och manskap. Borgarståndet tog thenna saken uti ett ömsint och
noga öfwerwägande. Och som efter berättelse en eller flere lectors be¬
ställningar wid Hernösands gymnasium med första torde blifwa ledige,
och bemälte stad finnes wara thet beqwämligaste stället, hwarest en sådan
medicus till allmän betiening i then öfre delen af Wästernorrland sig
skulle kunna uppehålla. Altså ock emedan högsta angelägenheten kräf-
wer, att en så widlyfftig landsort må blifwa med någon god och förstån¬
dig medicus försedd, förutan then, som för provincial doctor är antagen
och wistas i Gefle, som ogiörligen är i stånd att skiöta mera än then ther
omkring närmast belägna districten. Ty anseer Borgareståndet för nö¬
digt och på intet sätt stridande emot prästerskapets privilegier, om Hans
Kongl. Maij:tt i underdånighet blefwe anmodad att i nåder antyda con¬
sistorium i Hernösand, thet wid första öpning någon uti medicinska
wettenskapen grundeligen förfaren man till lector måtte förordnas,
hwarwid consistorium genom the andras flyttning undan hwar annan, så
kunde jämcka, att ofwannämde medicus kunde blifwa wid physiquen
såsom then lectionen, hwilcken närmast komme öfwerens med hans
öfriga giöromål. Finnandes Borgareståndet så mycket mera möijelighe-
ten härutaf, som en sådan person jämte lectorsbeställningen, med all
commodité kan hafwa tid och lägenhet att betiena them, som honom
behöfwa anlita, och om han wid någon inkommande smittosam siukdom
eller elljest wore föranlåten att resa utur staden, gifwes nogsamt tillgång
att sättja någon annan under hans frånwaru lectorsbeställningen att
förrätta, twiflandes Borgarståndet så mycket mindre om the öfrige re-
27aug. 1743 975
spective Ståndens gunstbenägna bifall härutinnan, som lika inrättning
redan förut i Wexiö är skiedd, och ofwannämde städer och landsorter på
annat sätt i thetta fall eij kunna hielpas, hwarigenom någon annan eij
eller lider, utan blifwer then inrättade gymnasiistaten såmedelst likafult i
sitt förra skick och ordning.
Effter upläsande af ett åldermannens Herr Johan Bruns ingifne
memorial resolverades att fölljande extractum protocolli skall till the
öfrige Stånden afgå.
Lät Ståndet sig föredraga riksdagsfullmäcktigens Åldermannens Jo¬
han Bruns ingifne memorial,8 hwaruti han beswärar sig theröfwer, att
ehuruwäl 11. § uti 1723 åhr resolution på krigsbefälets9 och 29. § på
städernes allmänna beswär,10 allenast tillåta the i städerne uti guarnizon
liggande soldater och båtsmän, som hafwa lärdt något handtwärck thet-
samma att idka, när the för wäckt äro frie, dock utan att hålla gesäller och
poikar eller att flere måge sättia sig tillsammans och inrätta wärckstäder.
Så skola uppå wederbörande officerares permission en stor myckenhet
icke testo mindre sättja sig, eij allenast på någon liten tid, utan ock hela 2,
4, 6 och 8 eller flere åhren neder, närande sig dels ensamme, dels flere
tillhopa med sådane handtwärck, hwartill ämbeterne, enligit privilegier
och skråordningen, i synnerhet äro berättigade, utan att betala contribu-
tion eller contingent till städerne. Och som the i städerne boende handt-
Yvärckare och embetsmän, som draga stora utskylder, therigenom så
aldeles afmattas, att många, hwilcka elljest warit wälmående, redan måst
lämna sine wärckstäder. Ty har Borgareståndet wid slike omständigheter
eij kunnat undgå af the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och
wänligen begära, thet måtte Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anmo¬
das ofwanhögståberopade resolution således förklara, som then effter
sielfwa lydelsen synes böra förstås, nembligen att arbetsfriheten ingalun¬
da må sträcka sig till permitterade soldater, utan att allenast the, som
wärckeligen äro frie, måge tillåtas theras handtwärck på föregående sätt,
men intet annorledes eller widare att idka. Hwilcket alt till gunstbenägit
bifall i bästa måtton recommenderas.
Uplästes Riksens Ständers bergsdeputations betänckande1 öfwer Gar¬
penbergs kopparwärcks interessenters ansökning om lindring uti tijon-
deafgifften till Kongl. Maij:tt och kronan af wärcket, samt fri utmyntning
på then therstädes tillwärckade kopparen, hwilcket Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet såsom ock Bondeståndet genom extractum
protocolli af den 25. i thenna månad,2 som nu uplästes, bifallit. Ståndet
biföll jemwäl samma betänckande.
8 R. 1286, n. 444.
9 Modée 1, s. 426.
10 Modée 1, s. 457.
1 R. 1286, n. 445.
2 R. 1287, n. 154.
976 27aug. 1743
Uplästes kammaroeconomie och commerciedeputations betänckande3
angående then af städerne Borås, Wennersborg, Ulricaehamn och Åmål
sökte befrielse för kronotijonden. Hwilcket Ståndet icke allenast fant
skiähligt till alla delar att gilla, utan ock hos the öfrige respective Stånden
till benägit bifall hörsam- tienst- och wänligen i bästa måtton anmäla.
Herr Pulchau, therest befrielse för kronotijonden sökes af thesse
städer för säden, som wäxer på then jord, hwilcken är af fundations
början städerne tillagd, finner iag ansökningen wara billig, och har
således therwid eij något att påminna.
Herr Rådman Amelberg yttrade sig, att som thet förnimmes, att uti
Danmarck giöras starcka tillrustningar, och så wida man har ordsak att
befara, thet thesamma uti wärckeligheter emot Sweriges krona torde
utbrista, nödigt är, att i tid the mått och författningar tagas, hwarigenom
riket må kunna sättjas uti godt förswarsstånd och armeen således försees
med en pålitelig chef, som commenderar näst Hans Kongl. Maij.tt och
Hans Kongl. Höghet, så hemstälte han till Ståndets ompröfwande, om
icke Hans Excellence Herr Riksrådet Rosen må thertill utnämnas och
extractum protocolli therom afgå till the öfrige Stånden.4
Herr Pulchau, som Hans Kongl. Maij:tt redan har med Råds Råde
utnämt then chef, som näst Hans Kongl. Maij:tt kommer att föra com-
mandot öfwer armeen, så håller iag betänckeligit, att någon ändring ther-
utinnan må projecteras.
Herr Plomgren, Ståndet har tillförene genom extractum protocolli5
förklarat sin önskan wara, att Herr Riksrådet Rosen må förordnas till
chef öfwer armeen, hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit, och om ett
extractum protocolli nu härom afgår, blifwer thet allenast ett förnyande
af thet, som af Ståndet tillförene härwid blifwit tillgiordt, finnandes iag
så mycket mindre betänckeligit wara att styrcka härtill, som Hans Excel¬
lence Herr Riksrådet har så stora egenskaper, att iag tror honom med
Guds hielp skola giöra fäderneslandet nyttiga tienster, om honom up-
drages öfwerbefälet öfwer armeen, hwilcket ock officerarne enhälleligen
åstunda.
Ståndet discourerade widare häröfwer och stannade i thet slut, att
fölljande extractum protocolli skall till the öfrige Stånden afgå.
Borgareståndet har genom utdrag af protocollet under den 30. martii
sistledne yttrat sina tanckar samt hemstält till the öfrige respective Stån¬
dens benägna bifalls lämnande, om icke i anseende till the i berörde
extracto protocolli anförde skiähl och omständigheter Hans Kongl.
Maij:tt kunde gifwas i underdånighet anledning, att i nåder anförtro
Hans Excellence Herr Riksrådet von Rosen att näst under Hans Kongl.
Maij:tt före commando wid armeen, så nödig och angelägen, som Ståndet
3 R. 1286, n. 446.
4 R. 1287, n. 199.
5 R. 1287, n. 200.
27 aug. 1743 977
then tiden ansåg thenna saken, lika så oumgängeligit håller Ståndet före,
att wid nu warande omständigheter och då riket å nyo hotas af ett fiend-
teligit anfall, en sådan herre må näst Hans Kongl. Höghet anförtros com-
mar.do, then ther eij allenast är begåfwat med the ägenskaper, som ett
thylikt ämbete ärfordrar, utan ock therjämte äger sinnens och kropps
kraffter och styrcka, hwarföre ock i anseende till thetta mål och ärendets
höga wigt och angelägenhet för riket, Ståndet eij undgå kunnat att
härmedelst hos the öfrige respective Stånden å nyo påminna, att högbe-
mälte Hans Excellence von Rosen måtte hos Hans Kongl. Maij:tt i un¬
derdånighet anmälas att näst Hans Kongl. Höghet föra commando öf¬
wer armeen wid nu förestående campagne, hälst utom the stora ägen¬
skaper, som Hans Excellence till ett sådant högt ämbetes förwaltning
besitter, Hans Excellence jemwäl skall äga uti hela armeen en allmän
wördnad och kierlek, hwilcket till utförande af ett lyckeligit fäldttog
ganska mycket bidrager, Som med the öfrige respective Stånden till ett
ömsint behiertande och benägit bifall hörsam- tienst- och wänligen
communiceras.
Uplästes kammaroeconomie och commerciedeputations betänckande6
af den 17. i thenna månad angående Herr Majorens Hastfers ansökning
om någon låfwad recompence för thess recept till fåresiukans botande.
Som Ridderskapet och Adelen bifallit, samt Prästeståndet äfwen thertill
sitt bifall lämnat, med tilläggning att Herr Majoren årligen gifwer 100
daler silf:mt öfwer arrendesumman, hwilcka 100 daler silf:mt komma att
afräknas på thet honom bewilljade praemium.
Discourerades härom, och som Ståndet fant nödigt att giöra sig under-
rättadt therom, huruwida Riksens Ständer i thenna saken fattade slut
wid förra riksdagen blifwit fullgiordt eller eij, så uphämtades kammaro-
economiedeputationens betänckande häröfwer af den 1. augusti 1741,7
som uplästes tillika med Ridderskapets och Adelens, Prästeståndets och
Bondeståndets resolutioner i saken, hwareffter Ståndet fant skiähligt att
sig häröfwer utlåta, som fölljer, och skrefs på betänckandet, nembligen:
Borgareståndet stannade uti thet slut, att althenstund Riksens Ständer
under sistledne riksdag faststält, att sedan pulfret blifwit försökt uti alla
landsorter, och provincialschäfferne hörde, hwad wärckan thet hafft
emot fårasjukan, hade herrar landshöfdingarne att therom hos Hans
Kongl. Maij:tt afgifwa theras underdånige berättelser, då på then hän¬
delsen thet skulle befinnas, att receptet har then goda nyttan med sig,
som förmodas, Riksens Ständer wid nästa riksdag thereffter wille sig
närmare utlåta och determinera, hwad wedergällning Herr Majoren
Hastfehr therföre hade att undfå. Förthenskuld och emedan sådant
ännu eij finnes wara fullgiordt, emedan then utsatte tiden, som war till
6 R. 1286, n. 447.
7 Jfr BgP 7, s. 533.
978 27 aug. 1743
nästa riksdag, till pulfrets försökande, i anseende thertill att riksdagen
blifwit anticiperad, ännu eij är inne, och icke samtelige herrar landshöf-
dingarne, utan allenast någre lämnat sitt intygande om pulfrets godhet,
warandes eij eller provincialschäfferne hörde. Ty är Borgareståndet af
then tanckan, att målet upgifwes i underdånighet till Hans Kongl. Maij:tt
att foga then anstalt, thet sedan samtelige herrar landshöfdingarne uti
länen låtit försöka receptet, och therom hördt provincialschäfferne, the
hafwa therom att afgifwa till Hans Kongl. Maij:tt theras underdånige
berättelser, då i fall receptet finnes hafwa god wärckan, Hans Kongl.
Maij:tt har med Råds Råde att determinera then belöning, som Majoren
Hastfehr therföre kommer att tilldelas.
Uplästes å nyo thet af Ståndets deputerade, Borgmästaren Herr Ge¬
org Hollsten, Herr Carl Gustaf Boberg, Herr Abraham Lange
och Rådman Herr Anders Amelberg författade skriffteliga betänc-
kande8 af den 16. i thenna månad angående thet mål som Herr Borg¬
mästaren Cervin, i anledning af twänne Stånds extracta protocolli under
den 20. och 22. sistledne julii, genom upwist memorial, ärnar samtelige
Riksens Ständers ompröfwande underställa, nembligen huruwida någon
stads borgerskap och menighet wid sig yppande tillfällen och omstän¬
digheter må kunna förwägras att återkalla någon thess riksdagsfullmäck-
tig ifrån riksdagen, när alt förtroende för honom förswunnit, samt en
annan i thess ställe tillsättja, hwilcket Herr Borgmästaren förmenar wara
borgerskapets enskijlt tillständiga rätt och frihet, när the såsom huf-
wudmän och principaler sådant för skiähligt och nödigt finna. Hafwan-
des the deputerade, i anseende till åtskillige andragne skähl och omstän¬
digheter, förklarat sig hålla före, att then rättighet, som Herr Borgmäs¬
taren Cervin förment städernes menige borgerskap tillkomma att effter
behag och godtyckio återkalla sine riksdagsfullmäcktige, är stridande
både emot lag och billighet, samt then tillförene uti sådane mål wid
Ståndet brukeliga praxie, som then ock till alt för många missbruk och
oredor skulle bana en öppen wäg. Och hwad then omständigheten anbe¬
langar, att Herr Borgmästaren Cervin will draga thenna sak, såsom ett
Borgareståndets egit oeconomicum, under the öfrige Ståndens af-
giörande, så wisa the deputerade så wäl med Ståndets egne beslut, som
ock the öfrige Ståndens resolutioner enligit wara, att eij allenast Ståndets
ostridiga rätt är att bibehålla innom Ståndet thess ledamöter, som utan
laga skiähl och endast af oförskylt misstroende kunna blifwa af sina
committenter upsagde eller återkallade, utan ock, att intet annat Stånd
än thetta allena tillhörer öfwer så beskaffade mål sig utlåta. Hemställan¬
des the deputerade till Ståndets godtfinnande, om icke Ståndet behagar
fastställa, att then riksdagsfullmäcktige, som understode sig öfwer Stån¬
8 R. 1286, n. 448. Bilaga 15.
27aug. 1743 979
dets i oeconomiske mål fäldte utslag hos the öfrige Stånden sig beswära,
och således söka betaga thetta Ståndet thess fri- och rättigheter, borde
therföre som en owärdig ledamot wara thess säte och stämma i Ståndet
förlustig.
Herr Pulchau, efftersom Borgmästaren Cervin nu är bortrest, kan
iag eij widare utlåta mig häröfwer, än hwad iag tillförene giordt.
Herr Taleman förestälte, om herrar deputerades betänckande till
alla delar bifalles? Hwilcket med Ia beswarades.
Sedan lät Ståndet sig föreläsas ett af Prästmannen Paul Krogius för
thetta pastor och probst wid Nyslott och Säminge. J. David Alopaeus,
för thetta kyrckioherde wid Friedrichshamn och Eric Anders Thun,
för thetta kappelan wid Wekelax ingifwit memorial,9 hwarmedelst an-
drages, huruledes consistorium Borgoense har igenom uprättat förslag
till the uti Finland och Savolax lähn ledige pastorater, Piexemäki, Läppe-
värta, Jorrois och Thomajerfvi, hos Hans Kongl. Maij:tt underdånigst
recommenderat them, som genom then nya gräntseskillnaden med Ryss¬
land blifwit försatte utom alt hopp att komma till theras förra lägenhe¬
ter. Men som Hans Kongl. Maij:tt den 23. i thenna månad allernådigst
behagat till bemälte consistorii effterrättelse tillkänna gifwa, att Hans
Kongl. Maijrtt håller betänckeligit att dispensera, uti hwad förordningen
om prästewahlen innehåller, till föllje hwaraf behörige missiver weder-
börande komma att meddelas till profpredikningars afläggande samt
ordenteliga wahl sedan att anställas, och ehuru the äro willige att aflägga
prof och å nyo underkasta sig thesse församblingars wahl, sådant dock
uti thet utblåttade tillstånd the blifwit försatte genom flycktandet undan
fienden, skall falla them omöijeligit, så anhålla the, att Hans Kongl.
Maij:tt måtte i underdånighet tillstyrckas att hugna them med nådig
fullmackt på the ledige pastorater. Hwarjämte uplästes V. Pastorens
Abraham Miöds memorial, theruti han gior en thylik ansökning.
Hwaröfwer högwyrdige Prästeståndet sig således utlåtit, att wid sådan
omständighet, som är med thesse präster, samt V. Pastoren Miöd, will
Prästeståndet eij allenast sielf för sin del samtycka till theras billiga
åstundan, utan ock giärna recommendera thetsamma till the öfrige
Stånden att tillika med Prästeståndet i underdånighet anhålla hos Hans
Kongl. Maij:tt om then dispensation, som åstundas i förordningen wid
sådane omständigheter, att samma prästmän, såsom redan af sina för¬
män approberade och med upbyggelse länge tient uti ministerio, samt
föreslagne och recommenderade, må utan att resa then långa wägen till
profpredikans afläggande, benådas med Hans Kongl. Maij:ts nådige
fullmackter, Hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit Prästeståndets
utlåtande. Ståndet biföll jemwäl Prästeståndets härom yttrade tanckar.
Uplästes Riksens Ständers secrete manufactur- och handelsdeputa-
9 R. 1286, n. 449. Bilaga 16.
980 27 aug. 1743
tions betänckande10 af den 25. i thenna månad angående Jacob Willhelm
och Petter Voss giorde ansökning att i Hellsingborg få anlägga ett såcker-
bruk. Hwarijämte uplästes conceptet till högloflige Ridderskapets och
Adelens resolution öfwer samma betänckande, hwarmedelst Ridderska-
pet och Adelen bifalla betänckandet och therjämte förklara, thet ingen
wid 2 000 daler silf:mts wite må understå sig att hos Riksens Ständer
giöra någon sådan ansökning, hwarigenom anledning gifwes till ändring
eller rubbning i thet för Fru Commercierådskan Sahlgren bewilljade
privilegium exclusivum.1
Herr Pulchau, iag beklagar, att Skåne allena skall wara stängt ifrån
nyttige inrättningar och twungit att taga andre provinciers fabriquerade
wahror. Ingen lärer söka privilegium på någon fabrique, med mindre
han är therom försäkrat, att både han och landet kan theraf hafwa fördel
och nytta. lag förmodar förthenskuld att Ståndet i anseende thertill att
monopolier äro högst skaddige, lärer bifalla then giorde ansökningen till
ett såckerbruks anläggande i Hellsingborg, hälst landet skulle finna sig
thermed wara belåtit än att hämta wahran ifrån Giötheborg, förutan
thet, att då nya wärcket komme i stånd, dyrheten på wahran kunde
förekommas.
Herr Commissarien Urlander förklarade sig bifalla Ridderskapets
och Adelens utlåtande och hålla före, att thet utsatte wijtet borde jemwäl
sträcka sig till the ansökningar, som giöras till rubbning uti andra exclu-
sive privilegier, ty om i them skie inbrått, ruineras the med bekostnad
anlagde wärcken.
Herr Rådman K i er man biföll Herr Commissarien Urlanders me¬
ning.
Herr Plomgren, Riksens Ständer hafwa wid sistledne riksdag fast-
stält, att inga flere såckerbruk skulle få anläggas, än the som nu äro,
emedan Riksens Ständer befan, att the nu anlagde wärcken kunna försee
hela riket med tillräckeligit såcker, thessman hafwa the, som med be¬
kostnad anlagt manufacturer och therpå erhållit privilegier, genom then
37. § uti the allmänna manufacturprivilegierne blifwit försäkrade ther¬
om, att the skola handhafwas wid the them förlänte privilegier, hwilcket
ock uti riksdagsbesluten ytterligare är förwarat och befästat. Och hwad
then uti Skåne öfwerklagade dyrheten på såckret angår, så härrörer
dyrheten theraf, att wederbörande, som i minut handla med såcker,
therpå taga en obillig winst, hwilcket kan rättas på thet sättet, som
betänckandet omförmäler. lag kan förthenskuld eij annat än conforme¬
ra mig med Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Taleman förestälte om betänckandet med Ridderskapets och
Adelens tilläggning bifalles? Som med Ia beswarades.
10 R. 1286, n. 450.
1 Jfr Hälsingborgs historia 5: 1, s. 335.
27aug. 1743 981
Föredrogs ett af Borgmästaren Herr Gabriel Hagert2 å Borgo stads
wägnar till Riksens Ständer ingifwit memorial, hwarmedelst anhålles, att
nu sedan Willmanstrands och Friedrichshamns städer effter fredsslutet
blifwit till ryska kronan afstådde, få niuta stapelrättighet för Borgo, på
thet handelen ifrån Savolax och swenska Carelen eij må dragas till ryska
undersåtarne förutan the flere skiähl, som han härwid anfördt.
Herr Borgmästaren Forstén yttrande sig, att då Herr Landtmarskalc-
ken med the öfrige Ståndens Talemän och the af hwarthera Ståndet
deputerade nyligen hafft sammanträde att efftersee och öfwerlägga,
hwilcka mål, såsom mäst rikswårdande borde afgiöras innan riksdagens
slut, så har deputationen, som sitter öfwer ärendernes reglerande, som
angå Finland, äfwenwäl anmält thenna saken, men Herr Landtmarskalc-
ken och Talemännen samt the närwarande Ständernes deputerade haf-
wa befunnit målet wara af then beskaffenhet, att Riksens Ständer eij
kunde sig thermed befatta, utan att thet hörde till Hans Kongl. Maij:tt att
effter wederbörandes förhör med Råds Råde theruti förordna, som för
landet beqwämligast och nyttigast kunde pröfwas, hwarföre ock thetta
ärende icke blef antecknat ibland the målen, som af Ständerne borde
afgiöras, utan aldeles uteslutit. Herr Borgmästaren faller thet således
underligit före, att Herr Borgmästaren Hagert nu will wända sig ther¬
med till Ständerne. Hwad sielfwa ansökningen widkommer, så skall then
wara så mycket obilligare, som thermed påsyfftas en rubbning uti Hell-
singforss stads privilegier, ther likwäl samma privilegier böra bibehållas. I
anseende thertill att Hellsingforss hafft stapelrätt uti halfftannat hund-
rande åhr. Man skulle på mångfaldigt sätt kunna wederlägga the af Herr
Borgmästaren Hagert andragne skiähl, men så skall Herr Borgmästaren
eij kunna inlåta sig theruti, förr än borgerskapet i Hellsingforss häröfwer
blifwa ordenteligen hörde, willjandes Herr Borgmästaren thetta allenast
ärindra, att uti en så angelägen sak, som rörer både Hellsingforss och
flere städers privilegier, böra borgerskapet, allmogen och landshöfding-
arne med flere höras, och sedan thet skiedt samt wederbörande kongl,
collegier till Hans Kongl. Maij:tt med sitt underdånige betänckande
inkommit, bör saken ankomma på Kongl. Maij:ts nådige afgiörande och
thet så mycket mer, som uti thenna sak aldrig kan fattas något sådant
slut, som för landet och städerne kan wara drägeligit och nyttigt, innan
undersökning i orten skiedt, om flere stapelstäder i Finland behöfwas, än
the nu äro. Herr Borgmästaren anholt förthenskuld, att Ståndet eij wille
befatta sig med en så granlaga sak, utan wijsa Hellsingforss then benä¬
genhet och rättwisa, att saken får gå sina ordenteliga och laga wägar.
Herr Lexell sade sig eij kunna undgå att på Åbo stads wägnar protes¬
tera emot then af Herr Borgmästaren Hagert giorde ansökningen samt
för öfrigit giöra ett med Herr Borgmästaren Forstén therutinnan, att
saken bör i underdånighet hänskiutas till Hans Kongl. Maij:tt att effter
2 R. 1286, n. 451. Bilaga 17.
982 27aug. 1743
wederbörandes förhör sig theröfwer utlåta, men skulle Ståndet finna
nödigt, att saken bör företagas, förbehåller han sig och Herr Rådman
Wechter att inkomma med sitt utlåtande och wijsa, att Åbo stads handel
therigenom skulle wärckeligen komma att lida.
Herr Rådman Tesche förklarade sig härutinnan giöra ett med Herr
Borgmästaren Forstén och bad att eij något häröfwer måtte resolveras,
förr än gräntseskillnaden blifwer reglerad.
Herr Borgmästaren Hagert, ehuruwäl Herr Borgmästaren Forstén
påstår, att saken eij skall böra uptagas hos Riksens Ständer, eftersom
Herr Landtmarskalcken och the öfrige Ståndens Talemän, när the wid
theras nyligen hafde sammanträde pröfwat, hwilcka mål innan riksda¬
gens slut borde afgiöras, skola befunnit, att thetta målet borde öfwer-
lämnas till Hans Kongl. Maij:tt att afgiöras med Råds Råde, sedan we-
derbörande hörde blifwit, så lärer dock Ståndet finna, att hwad af Herr
Landtmarskalcken och herrar Talemännen härutinnan blifwit tillgiordt
icke kan anses för ett beslut, som antigen binder mig händerne att
incaminera ansökningen hos Riksens Ständer, eller hindrar them att sig
theröfwer utlåta. Hellsingforss stads privilegier sträcka sig aldrig så wida,
att the kunna hindra en författning, som länder Finland i gemen till
nytta och förkofring. Skulle saken afgiöras medelst så widlyfftige om¬
gångar, som Herr Borgmästaren Forstén föreslår, så skulle ändamålet,
som är att bibehålla handelen innom wår gränts, eij kunna erhållas.
Hwad åter Herr Lexells påstående anbelangar, så will iag eij wara ther-
emot, att han och Herr Rådman Wechter må höras, allenast saken
thermed eij drages uti widlyfftighet. Then endaste utwägen att före¬
komma thet handelen eij må dragas till ryske undersåtarne är ostridigt
then, att Borgo får then begiärte stapelrättigheten, och så framt then eij
bewilljas, lida både Hellsingforss och Åbo uti sin handel therigenom att
ryske undersåtarne få häfd på handelen, hwilcket sedan eij utan största
swårighet lärer kunna ändras. Och hwad thet af Herr Rådman Tesche
giorde förbehåld angår, att saken eij må afgiöras, förr än then nya
gräntseskillnaden blifwit reglerad, så är hwar och en nogsamt kunnigt,
hwad gränts wij få effter then slutne fredstractatens innehåld.
Herr Borgmästaren Forstén sade, att han på Hellsingforss stads
wägnar giordt underdånig ansökning hos Hans Kongl. Maij:tt att få
anlägga en kiöping wid Keltis, therigenom inwånarne i Savolax och
swenska Carelen skola kunna få tillfälle att afsättia landets producter och
tillhandla sig salt och andre nödige wahror, och thessutan torde en ny
stad och fästning närmare till gräntsen än Borgo komma att inrättas.
Herr Borgmästaren Hagert, om någon stad kommer att anläggas
närmare till gräntsen, som kan soutinera stapelrättigheten, så är iag nögd
att afstå stapelrättigheten ifrån Borgo, kunnandes then ryska handelen
hämmas genom thet Borgo får en kiöping wid Rondesalmi och S:t
Michel sochn, af hwilcken kiöping the öfrige städerne sig jemwäl kunde
betiena.
27aug. 1743 983
Herr Rådman Tesche förbehölt sig att inkomma med sitt skriffteliga
utlåtande häröfwer.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, som ansökningen rörer
stapelrätt för Borgo stad, så finnér iag eij, att Ståndet kan undgå att
uptaga saken. Hemställandes förthenskuld till Ståndet, om icke saken må
remitteras till någre deputerade, som effter noga öfwerwägande af the å
ömse sidor anförde skiählen inkomma med sitt utlåtande i saken.
Herr Cneif, iag är eij emot Herr Borgmästarens Hagerts ansökning,
utan ser giärna, att han therutinnan må willfaras, men finner mig föran¬
låten therjämte att anhålla, thet Öster- och Wästerbotten äfwenwäl få en
stapelstad.
Herr Borgmästaren Noréen, the deputerades giöromål bör blifwa att
wara betänckte på the medel och utwägar, hwarigenom handelens dra¬
gande ifrån Finland till Wiborg och the flere ryska orterne må kunna
förekommas.
Sedan Ståndet något widare therom discourerat, förestälte Herr Ta¬
leman, om icke någre deputerade må förordnas, som utarbeta saken
och theröfwer med sitt betänskande inkomma? Swarades Ia.
Hwaruppå Herr Rådman Kierman, Herr Rådman Knape, Herr
Borgmästaren Noréen, Herr Justitiarien Sandelin, Herr Justiti-
arien Ekman och Herr Tillman blefwo thertill utnämde och förord¬
nade.
Herr Pulchau yttrade sig, att han förnummit, som skulle han och
någre flere af ledamöterne wara skilde ifrån säte och stämma i Ståndet,
för thet the gådt uti deputationerne, för sin del tillstår han wäl, att han
warit uti landt och sjömilitiaeoeconomiedeputationen, men han hade sig
Ståndets beslut då icke kunnigt.
Uplästes ett af Håfcancelleren högwälborne Herr Grefwe Carl Pi¬
per, Kammarrådet Herr Baron C. G. Rålamb, Cancellierådet J.
Mauritz Klinckouström och Handelsman Hindrich Hahr uppå
Rörstrands porcellains fabriques societetens wägnar till Riksens Ständer
ingifwit memorial3 angående thet tillstånd, som Herr Öfwerjägmästaren
Boije blifwit lämnat att uppå sitt säterijerusthåld Degerby få anlägga en
porcellainsfabrique, hwarigenom porcellainsfabriquen på Rörstrand,
som på thess tillwärckning erhållit privilegium exclusivum, skall tillfogas
then skada, att all then på samma wärck till publici bästa anlagde kostnad
och möda skall giöras onyttig och gå förlorad, så framt Riksens Ständer
eij skulle willja wara betänckte på medel och utwägar till wärckets uprätt-
hållande, med mera, som an föres.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, ehuruwäl Ståndet redan i
thenna saken utfärdat thess extractum protocolli, likwäl som uti thetta nu
ingifne memorialet the skiähl och omständigheter gifwas wid handen,
3 R. 1286, n. 452. Bilaga 18.
984
27 aug. 1743
som eij warit kunnige, när i saken resolverades, så håller iag före, att
saken må å nyo uptagas.
Herr Borgmästaren Wittstock, Herr Berg Andersson och Herr
Borgmästaren Noréen sade sig bifalla Herr Borgmästarens Bobergs
tancka, emedan uti thet nu upläste memorial gifwes wid handen, thet
interessenterne uti Rörstrands porcellainsfäbriquen eij skola wara hörde
öfwer then af Herr Ofwerjägmästaren Boije giorde ansökning, och så
framt härutinnan eij skier ändring, bemälte interessenter förbehålla sig
att blifwa frie ifrån alt thet tilltal och effterräkning, som ett sådant wärcks
undergång med sig förer.
Herr Rådman Knape, Rörstrands porcellainsfabriquens interessen¬
ter äro uti thet Kongl. Commerciecollegio hörde öfwer Herr Boijes
ansökning, och som Ståndet effter sakens noga öfwerwägande redan
thensamma afgiordt, så finner iag eij, att uti thet fattade slutet, som
blifwit the öfrige Stånden communicerat, och the äfwenwäl bifallit, bör
skie någon rubbning. Hwad then af publique medel till wärcket på
Rörstrand giorde försträckning anbelangar, som förmenas skola gå för¬
lorat, om Herr Boije får anlägga thet nya wärcket, så emedan societeten
af porcellainsfäbriquen på Rörstrand blifwit bewilljat att få årligen af-
skrifwa på capitalet 15 procent af then årliga tillwärckningen. Ty kom¬
mer capitalet effter handen och omsider aldeles att förswinna, finnandes
iag således eij, att bemälte societet har skählig ordsak att beswära sig öf¬
wer thet Herr Boije lämnade privilegium på ett nytt wärck, hälst ock thet
förbehåld blifwit giordt, att han eij skall få afsättia sina tillwärckningar i
Stockholm eller uti the nära in till Stockholm belägne orter.
Resolverades, att en deputation skall afgå till the öfrige Stånden med
Ståndets extractum protocolli af innewarande dato angående comman-
dos öfwerlåtande, näst Hans Kongl. Höghet, till Hans Excellence Riksrå¬
det Friherre von Rosen öfwer armeen, och blefwo effterskrefne thertill
förordnade, nembligen
Herr Justitiarien Sandelin, som förer ordet Herr Rådman Kniberg
Herr Borgmästaren Hagert Herr Rådman Radling
Herr Rådman Amelberg Herr Cneif.
Deputationen afträdde.
Herr Pulchau, iag förmodar, att Ståndet eij uptager å nyo ett mål,
som twänne plenidagar blifwit ventilerat och ordenteligen afgiordt, och
hwad ett privilegium exclusivum anbelangar, finner iag eij, att man skall
wara så stricte bunden therwid, att thet icke i anseende till wissa omstän¬
digheter skulle kunna ändras.
Herr Rådman Kierman, när i saken resolverades, förde iag klubban
och kom således eij att säija min tancka, men som målet, som då afgior-
des, tyckes röra the allmänna manufacturieprivilegierne af åhr 1739,
iag icke eller trodt, att genom thet tillstånd, som lämnas Herr Boije till
thet nya wärckets anläggande, rubbning skulle skie uti thet privilegium
27aug. 1743 985
exclusivum, som thet förra wärcket innehafwer, eller att samma wärck
genom thet nya skulle komma att lida, och iag nu af thet inkomne
memorialet blifwit om saken bättre underrättad, så kan iag eij annat än
nu på thet sättet förklara mig, att iag eij hade samtyckt till Herr Boijes
ansökning, om the skiähl och omständigheter, som nu uptes, mig då
warit kunnige.
Herr Borgmästaren Boberg, iag skulle wara af then tanckan, att en i
Ståndet fallen resolution borde stå fast, om eij ett novum emergens
styrckte till ändring, iag tror, att om Ståndet hade wetat, att ansökningen
rördt ett annat wärcks privilegium, hade thet thensamma eij bifallit. Wij
hafwa hafft en thylik sak före i dag, nembligen then ansökning, som af
Willhelm och Jacob Voss blifwit giord, att få inrätta ett såckerbruk i
Hellsingborg, hwilcken ansökning Ståndet funnit skiähligt att afslå,
emedan thensamma rörde thet af Commercierådets Sahlgrens sterbhus
på theras såckerbruk ärhåldne privilegium, hållandes iag före, att wij
altid böra wara oss lika, så att thet ena wärcket må blifwa så wäl bibehållit
wid thess privilegier som thet andra.
Herr Rådman K i er man, wij torde kunna finna på utwägar att hielpa
bägge wärcken. lag styrcker thertill, att saken må hwila, till thess Ridder-
skapet och Adelen sig theröfwer utlåtit.
Herr Pulchau, utom thet iag tillförene sagt mig eij kunna styrcka till
något privilegium exclusivum såsom skadeligit och hinderligit för andre
att uparbeta hwarjehande slögder till rikets nytta, så finner iag ock thet
wara en demande för Ståndet, att thet eij skall hafft sig kunnigt, att
societeten af Rörstrands porcellainsfabrique hafft privilegium exclusi¬
vum, när i saken resolverades.
Herr Borgmästaren Hollsten, här talas om twänne hufwudomstän-
digheter, nembligen om processen, att wederbörande eij skola wara
hörde, och om meritis, att theras privilegier blifwit uphäfne, manufac-
turdeputationens betänckande lärer utwisa, huruwida the blifwit hörde
eller eij, men hwad merita eller sielfwa saken anbelangar, så synes then
omständigheten wara ganska efftertänckelig, att porcellainsfabriquen på
Rörstrand har privilegium exclusivum, som genom thet lämnade till¬
stånd till ett nytt wärcks anläggande blifwit ändrat och uphäfwit. Frågan
blifwer således, om i anseende till så fatta omständigheter Ståndet skulle
kunna ändra thess i saken nyligen fattade slut? För min del finner iag eij
någon betänckelighet wara att ändra en nyligen fäld resolution, hwar-
medelst ett af Riksens Ständer wid förra riksdagar gillat privilegium
blifwit uphäfwit.
Herr Taleman förestälte, om thetta mål får hwila, till thess man får
giöra sig underrättad, om eller på hwad sätt interessenterne uti Rör¬
strands porcellainsfabrique blifwit öfwer Herr Boijes ansökning hörde?
Hwilcket med Ia beswarades.
Ståndets deputation kom tillbakars och berättade, att sedan Ståndets
extractum protocolli angående Herr Riksrådet Friherre Rosen blifwit
986 29 aug. 1743
hos Ridderskapet och Adelen samt the öfrige Stånden upläst, har depu-
tationen recommenderat saken för thess wigt och angelägenhet skull till
benägit bifall, och hafwa the respective Stånden låfwat att sig forder-
sammast theröfwer utlåta.
Uplästes Riksens Ständers deputations öfwer ärendernes reglerande,
som angå Finland betänckande af den 18. sistledne augusti angående the
wissa frihetsåhr till landets uphielpande och hushåldningens i stånd
sättjande, med mera. Ståndet fant godt låta anstå med sitt utlåtande
öfwer samma betänckande, till thess the öfrige Stånden sig theröfwer
yttrat.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen af tolf perso¬
ner emottogs och infördes på wanligit sätt.
Wälbemälte deputation förmälte till Ståndet Ridderskapets och Ade¬
lens tienstwänliga hälsning, berättandes att Ridderskapet och Adelen så
mycket mer funnit skiähligt att bifalla Ståndets i dag med them commu-
nicerade extractum protocolli angående öfwercommandos updragande
till Herr Riksrådet Friherre von Rosen öfwer armeen, som Ridderskapet
och Adelen uti thetta mål warit af enahanda tancka med Ståndet, samt att
deputationen fädt in commissis att äfwenwäl recommendera thenna an¬
gelägna saken hos the öfrige Stånden till bifall.
Herr Taleman tackade för then härom lämnade notice och bad
deputationen, att thensamma wille förmäla till Ridderskapet och Adelen
Ståndets hörsamma hälsning.
Måndagen den 29. augusti 1743.
Herr Borgmästaren Lundeberg androg, att han är sinnad att söka
transport till then uti Borås ledige borgmästarebeställningen, anhållan-
des att Ståndet täcktes lämna honom thess recommendation i thetta mål.
Herr Borgmästaren Noréen, iag wet eij annat än att specielle re-
commendationer äro förbudne, och therest Herr Borgmästaren anmäler
sig uti Kongl. Hofrätten om attestatum, huru han sig wid thess borgmäs¬
tarebeställning upfördt, lärer thet eij kunna honom förwägras.
Herr Borgmästaren Boberg, om han sökte underdånig föreskrifft till
Hans Kongl. Maij:tt, kunde thensamma honom lämnas, men att recom¬
mendera honom hos en stad tyckes wara emot Ståndets wärdighet.
Herr Rådman Kniberg sade sig eij wara emot recommendation, men
med thet förbehåld, att Borås får niuta then sig tillständiga rättighet wid
borgmästare- och rådmanswahl enligit 1723 åhrs kongl, resolution på
städernes allmänna beswär och flere angående wahlsättet utfärdade
kongl, förordningar.
Resolverades, att Herr Borgmästaren Lundeberg meddelas ett gene-
relt intygande om thess redeliga upförande, så wid thenna som the förra
riksdagarne, då han warit riksdagsman, och att fölljande extractum pro¬
tocolli theröfwer utfärdas.
29 aug. 1743
987
Androg Borgmästaren i Sundswall, Herr Martin Lundeberg, hurusom
han wore sinnad att söka transport till then uti Borås stad ledige blefne
borgmästarebeställningen med begäran, Borgareståndet wille lämna ho¬
nom ett bewis om thess förhållande, hwaraf han wid ett sådant tillfälle
må kunna sig betiena. Borgareståndet tog thetta i öfwerwägande, och
althenstund Ståndet på trenne riksdagar hafft prof af bemälte Herr
Borgmästarens mogna förstånd och ärfarenhet i the stycken, som en
riksdagsman tillhöra och wäl anstå. Altså fant Ståndet skiähligt Herr
Borgmästaren sådant till bewis att lämna. Hwarjämte Borgareståndet
förklarade thess önskan och åstundan wara, att bemälte Herr Borgmäs¬
tare wid thetta tillfället kunde blifwa befordrad och således komma att
niuta thess skickelighet och förtienst wärckeligen till godo.
Uplästes Riksens Ständers secrete deputations betänckande4 af den 19.
sistledne aprill angående Capitainens wid Öfwerstens Baron von Schve-
rins regemente, Burchard Klencks wid innewarande riksdag ingifne
ansökning, hwilcken såsom beswär öfwer praejudice blifwit af urskill-
ningsdeputationen till secrete deputationen remitterad, hafwandes Rid-
derskapet och Adelen bifallit, att bemälte capitaine ifrån den 18. uti
innewarande månad undfår majors caractér med sin capitaines lön, som
Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens
utlåtande.
Uplästes å nyo secrete handels- och manufacturdeputationens betänc¬
kande angående exclusive privilegier, hafwandes Ridderskapet och Ade¬
len bifallit betänckandet med then tilläggning, att förra privilegier här¬
igenom eij må rubbas, som Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll äfwenwäl
betänckandet med Ridderskapets och Adelens tilläggning.
Förehades å nyo Riksens Ständers deputations öfwer ärendernes re¬
glerande, som angå Finland betänckande angående en allmän bewillning
till Hellsingforss stads kyrckias i stånd sättjande, hwilcket Ridderskapet
och Adelen bifallit, dock att thenna afgifft af 1../. silf:mt af hwart matlag
eij upbäres förr än åhr 1745, efftersom inwånarne i landet thessutan nog
äro graverade af andre extraordinaire utskylder och bewillningar. Haf¬
wandes Prästeståndet bifallit betänckandet på lika sätt som Ridderskapet
och Adelen thet giordt. Ståndet biföll äfwenwäl Ridderskapets och Ade¬
lens utlåtande.
Såsom Borgareståndet under thenna samt the förflutne riksdagarne
har befunnit, att ibland the allmänna beswären åtskilliga mål warit an¬
förde, hwilcka dels uti lagen och förordningarne warit tydeligen förkla¬
rade eller genom Kongl. Maij:ts nådige resolutioner på the allmänna
beswären afgiorde, dels ock af then beskaffenhet, att ansökningarne
warit stridande emot ett eller annat Stånds wälfångne privilegier, hwar-
wid i synnerhet i öfwerwägande kom, huruledes mycken tid bortgår med
4 R. 1286, n. 453.
988 29 aug. 1743
öfwerseendet af städernes allmänna beswär, innan the kunnat öfwer-
lämnas till allmänna beswärsdeputationen, hwilcket nog hindrat Riksens
Ständer wid andra rikswårdande måls företagande. Altså på thet hädan-
effter eij något måtte inflyta ibland the allmänna beswären, som till¬
förene igenom lag, kongl, förordningar och resolutioner tillräckeligen är
förklarat och beswarat, eller ock något sådant, therwid man kan winna
ändamålet, genom sökt biträde hos kongl, collegier, dommare och execu-
torer, såsom ock att förekommas måtte, thet wid riksdagarnes slut, då the
allmänna beswären gemenligen pläga gå the respective Stånden igenom
förmedelst thet, att Riksens Ständer äro med så mångfaldige riksdags¬
ärender afgiörande öfwerhopade, eij något måtte få bifall, som rörer
något Stånds privilegier, eller wore stridande emot förra resolutioner
och förordningar, fant Ståndet för thess del nödigt och nyttigt wara, att
the allmänna beswären böra hädaneffter gå igenom Riksens Ständers
urskillningsdeputation att therstädes bepröfwas, huruwida the kunna
som allmänna beswär antagas eller eij, hwilcket ock Ståndet tror mycket
skola kunna bidraga till riksdagarnes förkortande, blifwandes thetta med
the öfrige respective Stånden till benägit bifall hörsam- tienst- och wänli¬
gen communicerat och anmält.
Förehades å nyo Riksens Ständers justitiaedeputations betänckande af
den 22. sistledne martii, hwarest beswär öfwer häradsrätternes utslag i
brandstodsmål måge uptagas och lagligen afgiöras. Hafwandes Ridder-
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit betänckandet. Ståndet bi¬
föll nu jemwäl samma betänckande simpliciter.
Justerades Ståndets extractum protocolli af innewarande dato angå¬
ende thet intygande Herr Borgmästaren Lundeberg blifwit lämnat om
thess förhållande under then tid han warit riksdagsman. Då Herr Borg¬
mästaren Carl Gustaf Boberg sig anmälte om ett thylikt attestatum,
efftersom han är sinnad att jemwäl sökia transport till borgmästarebe¬
ställningen i Borås, som Ståndet honom bewilljade, hwarföre resolvera¬
des, att fölljande extractum protocolli skall theröfwer utfärdas.
Borgmästaren Uti Öregrund, Herr Carl Gustaf Boberg androg, huru¬
som han är sinnad att sökia transport till then uti Borås stad ledige
warande borgmästarebeställningen, anhållandes att Ståndet om thess
upförande under thenna riksdagen täcktes lämna honom bewis och thess
intygande, theraf han sig wid thetta tillfälle må kunna betiena. Ståndet
tog thetta uti öfwerwägande. Och althenstund Ståndet under nu waran¬
de riksdag, då Herr Borgmästaren Boberg företrädt riksdagsfullmäckti-
gessysslan för twänne städer hafft prof af thess förstånd och erfarenhet i
the stycken, som till ett så wigtigt giöromåls bestridande höra. Förthen-
skuld fant Ståndete skiähligt Herr Borgmästaren Sådant till bewis att
lämna, hwarjämte Ståndet förklarade sig gärna se Herr Borgmästarens
befordran och att han således må niuta thess skickelighet och förtienst
wärckeligen till godo.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg yttrade sig, att som manu-
29aug. 1743 989
facturdeputationens betänckande angående exclusive privilegier blifwit
så wäl af Borgareståndet som höglollige Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit med thet förbehåld, att förra privilegier härigenom
eij må rubbas, så finner han eij annat än att Ståndets fattade slut angåen¬
de then porcellainsfabrique, som Herr Öfwerjägmästaren Boije ärnar
uprätta uti Östergötland och hwarmedelst en rubbning skulle skie uti
Rörstrand porcellainsfabriques societetens erhåldne privilegium exclusi-
vum, blifwit nu mera ändrat, hwarföre Herr Borgmästaren påstod, att
saken måtte å nyo uptagas.
Herr Rådman Knape, Herr Rådman Apiarius, Herr Pulchau och
flere af ledamöterne förklarade sig eij kunna samtycka thertill, att Stån¬
dets beslut angående Herr Boijes nya wärck må widare ställas in quaes-
tionen, emedan interessenterne af Rörstrands porcellainsfabriquen äro
blefne hörde, och theras skiähl uti öfwerwägande tagne, innan Ståndet
skred till slut i saken.
Herr Rådman Amelberg sade sig eij finna, att Ståndet kan lägga
hand härwid, sedan the öfrige Stånden bifallit Ståndets i saken utfärdade
extractum protocolli.
Herr Borgmästaren Boberg, om kronan kommer i mistning af the till
Rörstrands wärcket giorde förskåtter, tager iag theruti eij någon del.
Herr Plomgren hemstälte, om icke twänne af ledamöterne kunde
förordnas att giöra sig underrättade therom, huruwida interessenterne
af Rörstrands fabriquen blifwit hörde öfwer Herr Boijes ansökning,
innan manufactur- och handelsdeputationen afgifwit sitt betänckande i
saken? Ståndet biföll Herr Plomgrens hemställande i thetta mål, och
anmodades Herr Borgmästaren Wittstock och Herr Borgmästaren
Boberg att giöra sig härom underrättade, och sedan berätta Ståndet
sammanhanget häraf. Imedlertid fans godt att Herr Taleman eij under-
skrifwer expeditionen till Hans Kongl. Maij:tt.
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af
den 27. i thenna månad,5 hwarmedelst Ridderskapet och Adelen faststält,
att deputationerne samma dagen skulle uphöra och inga andra mål in
pleno företagas än the allmänna beswären, bewillningswärcket samt the
finske inwånarnes beswär, hwarjämte Ridderskapet och Adelen utsatt
den 5. nästkommande septembris till riksdagens afblåsande, så att Rik¬
sens Ständer kunna dagen therpå, som blifwer den 6. septembris, träda
upp på rikssalen, samt i öfrigit för godt pröfwat att sådant nästkomman¬
de måndag af Herr Landtmarskalcken och the andre Ståndens Talemän
kommer hos Kongl. Maij:tt i underdånighet att notificeras, efftersom
Ridderskapet och Adelen aldeles intet will öfwerskrifda thenna ultimate
termin.
Herr Taleman förestälte om Ridderskapets och Adelens utlåtande
5 R. 1287, n. 176.
64-804548 BR
990 29aug. 1743
angående then utsatte termin till riksdagens slut med mera får bifall?
Som med Ia beswarades.
Herr Pulchau, the beklageliga berättelser, som i dag inlupit, att riket
hotas med krig af wår granne, kunna eij annat än förordsaka bedröfwe-
lig efftertancka, om icke the mått tagas, som kunna hindra fiendens
dessein, hwarföre iag, som är then endaste af riksdagsfullmäcktige ifrån
Skåne här qwar, eij kan begifwa mig till riksdagens slutande, förr än wij
få säker underrättelse, om rörelserne i Danmarck stanna uti krig, eller
ock freden kan bibehållas, samt tillräckelige anstalter blifwit giorde till
rikets förswar.
Herr Borgmästaren Boberg sade sig eij kunna lämna sitt bifall ther-
till, att riksdagen må slutas, förr än Hans Kongl. Höghet hitkommit.
Herr Borgmästaren Lange biföll Ridderskapets och Adelens extrac-
tum protocolli, så wida the öfrige Stånden med them theruti giöra ett,
men å annor händelse förklarade han sig förblifwa wid thet slut, som af
trenne Stånd förut blifwit fattadt angående riksdagens slutande.
Uplästes bewillningsdeputationens memorial af den 26. uti innewa-
rande månad tillika med bilagde project till en bewillning för nästkom¬
mande åhr 1744, då effter Ståndets öfwerenskommande samma project
jämfördes med kongl, förordningen angående en allmän bewillning för
innewarande åhr.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg ärindrade, att han icke
finner billigt wara, att ståndspersoner och städernes borgerskap skola
betala större afgifft af theras skattehemman än allmogen.
Thermed Herr Borgmästaren Bonander instämde.
Ståndet fant godt att willja taga thenna saken före till afgiörande i
morgon.
Herr Taleman berättade, att bud warit ifrån Ridderskapet och Ade¬
len, som gifwit tillkänna, att ehuruwäl Ridderskapet och Adelen fallit på
the tanckar, att secrete utskåttet borde försträckas med tjugu ledamöter
af Ridderskapet och Adelen, samt tijo af hwarthera the andre Stånden,
så har Ridderskapet och Adelen dock i dag wid thetta måls närmare
öfwerwägande hållit betänckeligit att thet skulle ställas i wärcket, samt
stannat i thet slut, att nya ledamöter måtte förordnas i secrete utskåttet af
alla fyra Stånden i the afgångnes ställe, samt att sedan thet skiedt, secrete
utskåttet må träda tillhopa med secrete deputationen att gemensamt
öfwerlägga om tillgång på medel till krigets utförande, i fall riket skulle
af kronan Danmarck med krig blifwa öfwerfallit, theruppå anmodades
electorerne att wällja ledamöter till secrete utskåttet uti theras ställe, sorn
äro bortreste.
Inlefwererades ifrån Prästeståndet manufactur- och handelsdeputatio-
nens betänckande angående Jacob Willhelm och Petter Voss giorde
ansökning att få anlägga ett såckerbruk i Hellsingborg med Ridderska¬
pets och Adelens ther å skrefne resolution, af thet innehåld, som uti
protocollet af den 27. i thenna månad finnes omförmält, hafwandes
30aug. 1743 991
Prästeståndet bifallit Ridderskapets och Adelens utlåtande. Och som
Ståndet berörde den 27. augusti bifallit Ridderskapets och Adelens reso¬
lution, så blef betänckandet nu påskrifwit.
Tisdagen den 30. augusti 1743.
Uplästes Riksens Ständers secrete deputations betänckande6 af den 29. i
thenna månad angående then författning, som sedan sista riksdag skiedt
med twänne skiepsbyggmästarebeställningar och the therföre bestådde
löner, hwarwid Ståndet fant Byggmästaren Daniel Fris, i anseende till
ammiralitetscollegii förslag, wara för när skiedt, samt att han bör hugnas
med Hans Maij:ts fullmackt och then på staten bestådde lönen. Men i fall
Byggmästaren Scheldon wid ammiralitetet i Carlscrona wore oumgänge-
lig, håller Ståndet före att Kongl. Maij:tt på collegii underdånige tillstyrc-
kan lärer hugna honom med en så tillräckelig lön, som swarar både emot
thess skickelighet och nog answarige syssla. Hwilcket med the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes åter Riksens Ständers bewillningsdeputations memorial7 af
den 26. uti innewarande månad, hwarmedelst gifwes wid handen, att
deputationen för åhr 1744 projecterat en sådan contribution, som när¬
gående project utwisar, hwilcken kommer att wara till nästa riksdag för
rikets oumgängeliga utgiffter skull, men therest riket skulle blifwa med
krig öfwerfallit, förklarar deputationen sig finna oumgängeligit, att then
för innewarande åhr 1743 giorde bewillning måste äfwen för nästkom¬
mande åhr continuera, dock med then expedition, som för allmogen i
fönsterafgifften redan är bewilljad, och någon lindring äfwen i fönster-
contribution för the fattige i städerne.
Sedan uplästes bewillningsprojectet för nästkommande åhr 1744,8 som
å nyo jämfördes med then angående bewillningen för innewarande åhr
utkomne kongl, förordningen.
Wid 1. art. giorde Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg samma
ärindran som i går, att han icke finner skiähligt wara, thet ståndsperso¬
ner och städernes borgerskap skola betala större afgifft af theras skatte¬
hemman än allmogen, emedan ståndspersoner och borgerskapet, som
innehafwa skattehemman, äro med allmogen lika deltagande uti kneck-
tehållet och andre onera, som af hemmanen utgiöras, och således emel¬
lan them och allmogen en likhet uti afgiften borde i ackt tagas.
Herr Borgmästaren Hagert war af then tanckan, att oförmögne
ståndspersoner och borgare betala lika med allmogen, men the förmög¬
nare 2 daler silfimt af hwart helt mantal.
6 R. 1286, n. 454.
7 R. 1286, n. 455.
8 R. 1286, n. 456.
992 30aug. 1743
Herr Rådman Kier man holt före, att rikets nu warande tillstånd eij
tål någon förminskning uti then af skattehemmanen projecterade afgifft,
och som Ridderskapet och Adelen samt Prästeskapet innehafwa flere
skattehemman än städernes borgerskap, förklarade Herr Rådman sig eij
kunna styrcka thertill, thet Ståndet må gifwa någon anledning till effter-
gifft i thenna contribution för the öfrige Stånden, emedan städernes
borgerskap lära theraf hafwa then minsta känning.
Och som effter något widare discourerande härom ledamöterne wörö
af skilljacktige meningar, så förestälte Herr Rådman Kierman, om icke
Ståndet skulle behaga häröfwer skrida till votering, då propositionen
kunde blifwa, om första articlen hwad afgifften af skattehemman angår,
skall blifwa stående eller ändras på thet sättet, som Herr Borgmästaren
Boberg sig yttrat, att ståndspersoner, städernes borgerskap och allmogen
ärlägga lika afgifft, then som är af then förra meningen skrifwer Ia, och
then som är af then senare meningen, skrifwer Neij. Och som Ståndet
thet biföll, så företogs voteringen med sedlar, effter hwilckas öpnande
befans, att tijo röster wörö för Ia och tjuguen för Neij, I öfrigit bifölls den
1. art.
Härwid androgo Herr Olof Ström, Herr Hans Berg Hansson
och Ålderman Herr Brun, att som theras committenter begiärt, thet på
then händelsen något project till bewillning för nästkommande åhr af
Riksens Ständer skulle företagas, thet eij måtte fastställas, förr än the
lämnat committenterne theraf del, så kunna the eij undgå att gifwa
Ståndet sådant tillkänna, att härmed måtte anstå, till thess the fädt
häröfwer höra committenterne och inhämta theras mening.
Ståndet continuerade med bewillningsprojectets upläsande och stan¬
nade widare theröfwer i thet slut, som effterskrefne extractum protocolli
innehåller, hwilcket till the öfrige respective Stånden kommer att afgå.
Uplästes Riksens Ständers bewillningsdeputations memorial af den 26.
uti innewarande månad, tillika med therwid bilagde project till en con¬
tribution för nästkommande åhr 1744, som kommer att wara till nästa
riksdag för rikets oumgängeliga utgiffter skull, och fant Ståndet nödigt
att giöra wid samma memorial then ärindran, att på then händelsen
riket skulle med krig blifwa öfwerfallit, Ståndet eij på annat sätt åtager
städerne innewarande åhrs bewillnings utgiörande för nästkommande
åhr, än att fönsterafgifften i städerne äfwen som för allmogen må alldeles
uphöra.
Wid bewillningsprojectet för nästkommande åhr, första art. erindra-
des att Ståndet icke finnér skiähligt wara, thet ståndspersoner och stä¬
dernes borgerskap skola betala större afgifft af theras skattehemman än
allmogen, emedan the med allmogen äro lika deltagande uti knecktehål-
let och andra onera, hwarföre emellan them och allmogen en likhet uti
afgifften bör i ackt tagas.
Then 2. 3. 4. 5. 6. och 7. art. fant Ståndet godt bifalla.
Hwad then 9. art. anbelangar, innehållande, att borgerskapet utgiöra
30aug. 1743 993
en lika summa för städernes contingent som åhr 1719, nembligen 90 000
daler silf:mt, så emedan the öfrige Stånden för nästkommande åhr eij
åtagit sig mer än hälfften af innewarande åhrs bewillning. Ty kunde
Ståndet icke beswära städerne med större andel af innewarande åhrs
contingent, som är 75 000 daler silf:mt eller för sina hemmawarande
committenter förswara, att thet till större contingent skulle samtycka,
hälst som städerne thessutan eij allenast måste utgiöra åtskillige publique
utskylder, utan ock betala then drygaste delen af consumtionsaccisen,
jämte thet the ligga för en swår båtsmansutredning.
Then 10. art. bifölls med then ärindran, att näst understruken ordet
äga sättesfrucktbare.
Wid then 16. § anmältes, att som i föllje af then 15. art. uti bewillnings-
projectet afgifften af lön och underhåld förblifwer aldeles som i 1743
åhrs förordning stadgat är, i stöd hwaraf pastorer, capelianer och klåc¬
kare i Stockholm, samt the andre städerne, äfwen komma att taxeras till
8. för hundrade af theras inkomst. Så håller ock Ståndet före, att kyrckio-
herden på landet och the flere uti then 16. art. nämde, böra betala lika
afgifft, som them uti förordningen angående innewarande åhrs bewill¬
ning är påförd, emedan i annor händelse en alt för stor disproportion
skulle blifwa uti afgifften emellan them och andre löntagare.
Wid then 17. art. påmintes, att näst the understrukne ordenia landet,
bör sättias och i städerne, emedan skiähligt är, att the i städerne boende
ståndens tienstefolck, som endast brukas till åkerbruket, på lika sätt
contribuera som the å landet boende ståndens tienstefolck.
Anbelangande slutet af förordningen, som förmäles skola blifwa lika
med thet uti 1743 åhrs förordning, så holt Ståndet före, att theruti bör
skie then ändring och tilläggning, att om någon beträdes icke upgifwa
thet, hwaraf effter förordningens innehåld bör afgifft betalas eller att
undandöllja någon person, af hwilcken contribution bör gifwas, eller för
mindre lön then upgifwa, thensamma skall eij allenast betala dubbelt så
mycket, som afgifften sig belöper, utan ock böta tjugu daler silf:mt,
hälfften till the fattige och hälfften till angifwaren. Hwilcket med the
öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes å nyo högloflige Ridderskapets och Adelens extractum proto-
colli af den 27. sistledne augusti angående then utsatte termin till riksda¬
gens afblåsande och slutande, hafwandes högwyrdige Prästeståndet låtit
påskrifwa samma extractum protocolli med then mening, att Prästestån¬
det bifaller att riksdagen må slutas den 6. nästinstundande septembris,
om Gud will.
Herr Commissarien Urlander, som trenne Stånd nu funnit för godt,
att riksdagen må slutas den 6. nästkommande septembris, så håller iag
före, att inga mål in plenis eller uti secrete utskåttet må företagas, förr än
the angelägnaste äro afgiorde, nemligen angående bewillningen, stats-
wärcket och tillgång till medel, i fall riket skulle råka uti krig med
Danmarck.
994
30 aug. 1743
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg biföll Herr Commissarien
Urlanders tancka med thet förbehåld, att secrete utskåttet hwarcken må
giöra någon författning om utskrifning af manskap i städerne, eller
fastställa någon extraordinair fond till bewillning, utan att sådant alt må
refereras till Riksens Ständers plena, som då kunna sörja therföre, att eij
något steg tages, som är stridande emot någothera Ståndets privilegier.
Herr Borgmästaren Bonander, Ståndets deputerade uti secrete ut¬
skåttet hafwa eij underlåtit, när secrete utskåttet förehafft saken angåen¬
de recruteringarne, att bewaka städernes privilegier, wetandes han eij
eller något uti samma mål hos secrete utskåttet wara faststält, som med
plenis eij blifwit communicerat, och enär Kongl. Maij:ts befallningshaf-
wande i orterne komma att företaga utskrifningen, åligger them att
bibehålla hwar och en wid lag och privilegier.
Herr Borgmästaren Forstén, iag tror eij att secrete utskåttet lärer
tillstyrcka Hans Kongl. Maij:tt att giöra någre extraordinaire utskrif-
ningar utom then ordinarie, och skulle wij emot förmodan råka uti något
krig med kronan Danmarck, kommer Hans Maij:tt att med Råds Råde
om utskrifningarne och recruteringarne besörja.
Sedan något widare blifwit härom discourerat förestälte Herr Rådman
Kier man, om icke Ståndets deputerade uti secrete utskåtpet må få i
befallning att sörja therföre, thet uti secrete utskåttet eij något må före¬
tagas eller beslutas, som rörer extraordinarie utskrifningar och utlagor,
utan att sådant alt må refereras till plena? Hwilcket med Ia beswarades.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen blef på wan-
ligit sätt emottagen och införd.
Bemälte deputation förmälte Ridderskapets och Adelens tienstwänliga
hälsning och berättade sig hafwa fådt in commissis att anmäla och re-
commendera trenne mål, nembligen l:o att the felande ledamöter uti
secrete utskåttet måtte wälljas. 2:do att Hans Kongl. Maij:tt igenom Herr
Landtmarskalcken och the öfrige Ståndens Talemän må i underdånighet
anmodas att låta afblåsa riksdagen nästkommande den 5. septembris.
3:tio har deputationen jemwäl fådt in commissis att påminna hos Präste-
och Bondestånden om bifall till befälets öfwerlåtande åt Hans Excellence
Herr Riksrådet von Rosen öfwer armeen näst Hans Kongl. Höghet.
Therutinnan Ridderskapet och Adelen förmodar, att Ståndet them lärer
biträda.
Herr Taleman swarade, att hwad thet första målet angår, så lärer
Ståndet eij underlåta att therom draga skyndesam försorg. Och hwad
riksdagens afblåsande den 5. nästinstundande septembris samt Ständer-
nes sammankomst på rikssalen den 6. septembris att sluta riksdagen
anbelangar, så har Ståndet redan bifallit högloflige Ridderskapets och
Adelens extractum protocolli theröfwer af den 27. sistledne augusti.
Beträffande Hans Excellence Herr Riksrådet von Rosen så lärer Ståndet
jemwäl giöra ett med Ridderskapet och Adelen att therom påminna hos
Präste- och Bondestånden, och bad Herr Taleman, att deputationen
30 aug. 1743
995
wille förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets hörsamma hälsning.
Deputationen afträdde.
Sedan resolverades, att en deputation skall afgå till Präste- och Bon¬
destånden och recommendera thet genom Ståndets extractum protocolli
hos the öfrige Stånden anmälte målet angående öfwercommandos uplå-
tande öfwer armeen till Hans Excellence Herr Riksrådet von Rosen till
benägit bifall, med thet krafftiga förbehåld, att om wälbemälte Stånd äro
theremot, Ståndet eij tager någon del uti påfölgderne.
Herr Rådman Kierman berättade, att Ståndet uti Herr Borgmästa¬
rens Cervins, Handelsmannens Johan Önert Grans och Herr Rådman
Pihlssons ställe, som härifrån afrest, walt till ledamöter uti secrete utskåt-
tet Herr Borgmästaren Hollsten, Herr Borgmästaren Hagert och Råd¬
man Herr Anders Amelberg.
Herr Borgmästaren Hollsten tackade för thet honom wijste för¬
troendet, men förklarade thess omständigheter wara sådane, att han eij
kan antaga sig thenna sysslan.
Som Ståndet i går bifallit Ridderskapets och Adelens extractum proto¬
colli angående termin till riksdagens slut, så påskrefs nu thetsamma och
anmodades Herr Borgmästaren Lange att communicera thetsamma
med Bondeståndet. Theruppå Herr Borgmästaren afträdde.
Effter en stund kom Herr Borgmästaren Lange tillbakars, berättandes
att Bondeståndet swarat, thet the jemwäl med Ridderskapet och Adelen
sig härutinnan conformerat.
Herr Borgmästaren Wittstock berättade, att han och Herr Borgmäs¬
taren Boberg hafwa uti Kongl. Commerciecollegio sökt att giöra sig
underrättade, huruwida societeten af Rörstrands porcellainsfabriquen
blifwit hörde angående Herr Öfwerjägmästaren Boijes ansökning och
fädt thet swar, att bemälte societet i samma mål blifwit hörd, hafwandes
kongl, collegium lämnat them afskrifft af thess till manufacturdeputa-
tionen ingifne betänckande, som Herr Borgmästaren Wittstock nu in-
lefwererade.
Resolverades att fölljande extractum protocolli skall till the öfrige
respective Stånden afgå.
Sedan Borgareståndet förehafft sig till afgiörande högloflige Ridder¬
skapets och Adelens extractum protocolli under den 27. sistledne augusti
angående riksdagens afslutande samt bifallit Ridderskapets och Adelens
therutinnan yttrade tancka, så fant Ståndet, att till ändamålets så mycket
snarare ärhållande mycket skulle bidraga, om i secrete utskåttet eij annat
blefwe företagit, än hwad som egenteligen hörer till the uti förberörde
högloflige Ridderskapets och Adelens extracto protocolli omnämde
trenne mål, eller ock the författningar, som i anseende till rikets trygg-
och säkerhet i fall af fiendteligit infall böra tagas. Skulle sedermera
någon tid öfrig blifwa, så är Borgareståndet eij emot, att the andre
inkomne mål, effter theras mer eller mindre angelägenhet, måge till
afgiörande företagas, hwad åter eij medhinnes, att thet till nästa riksdag
996 31 aug. 1743
upskiutes, så mycket mera som thetta är en anticiperad riksdag, och eij
mer än billigt, att the angelägnaste mål, och som röra rikets trygg- och
säkerhet, fram för alla andra, utan interruption företagas och ofördröije-
ligen afgiöras.
Onsdagen den 31. augusti 1743.
Uplästes Riksens Ständers secrete utskåtts extractum protocolli af den
20. uti innewarande månad angående statswärcket9 och the medel och
utwägar, som föreslås till thess hielpande utur then brist och wanmäck-
tighet, theruti thet sig nu befinner. Och biföll Borgareståndet then 1. 2.
3. 5. 6. 7. och 8. §§:en, men anbelangande then 9. §, som rörer lönernes
indragande wid wissa wärck, hwilcket skall kunna wärckställas therme-
delst, att alla the publique cassornes medel, såsom Ständernes contoirs
medel och slåttsbyggningsmedlen, hwilcka nu alla hafwa aparte be-
tieningar och ansenlige aflöningsstater, gingo igenom Kongl. Statscon-
toiret och thess disponerande till the anordnade usus, tå löningsstaterne
skulle kunna besparas och fonden till hwad han destinerad är, blifwa
tillräckeligare. Så kom hos Ståndet härwid uti öfwerwägande, huruledes
Riksens Ständer sielfwa giordt inrättningarne af thesse och flere theras
publique wärck, försedt them med nödige reglementer och förordnat
fullmäcktige af theras medel till samma wärcks förwaltande, hwilcka ock
för theras giöromål hafwa att giöra Riksens Ständer redo. Och som then
projecterade rubbning uti Riksens Ständers författning och thet thermed
påsyfftade ändamål, skulle försättja Riksens Ständers fullmäcktiges
giöromål både uti oreda och widlyfftighet, finnandes Ståndet icke eller
att Kongl. Statscontoiret, som redan nog är sysselsatt med thess widlyffti-
ga giöromål, skulle genom thess nu ägande betiening, utan efftersättjan-
de af thess ordinarie sysslor, eller befarad oreda i räkenskaperne, kunna
disponera thess publique wärckens medel, och om nödwändigheten
fordrade, att för thet therigenom tilltagande arbetet skull, flere betiente
wid Kongl. Statscontoiret skulle antagas, förswunne then nytta man
förmodade kronan kunna tillflyta af betieningens indragande wid Stän¬
dernes publique wärck. Förthenskuld och wid så beskaffade omständig¬
heter kunde Ståndet icke samtycka till then projecterade ändring af
thesse publique wärcken, hwarföre och Ståndet, på then händelse berör¬
de publique wärcks medel skulle dragas ifrån Ständernes fullmäcktige
under någon annan disposition, eller ändring giöras med then af Riksens
Ständer i anseende till betieningen giorde inrättning, Ståndet härmed
will hafwa förklarat och sig krafftigast förbehållit, att thet hwarcken
något widare contribuerar till lön och betalningsafgifften eller slåtts-
byggnaden.
9 R. 1286, n. 457.
31 aug. 1743 997
Hwad then 10. § beträffar, så bifölls thet första momentet i samma §,
men widkommande thet senare, som angår avisefrihetens indragande, så
emedan härigenom en ringa tillökning skulle skie i kronones inkomst,
men theremot man theraf skulle hafwa then skada och olägenhet, att för
thet dryga postporto skull få exemplar af the utrikes avisorne skulle
kunna införskaffas, och jämte the swenska gazetterne till inrikes orter
försändas, hwilcket dock för nödige underrättelsers skull i orterne och
ungdommens underwisning skull, äro oumgängelige. Ty holt Ståndet
före, att thet wid then öfwerpåstdirecteuren härtills lämnade avisefrihe-
ten med in- och utrikes posten må förblifwa, som wanligit warit.
Then 11. 12. och 13. §§ fant Ståndet godt att bifalla.
Then 14. § bifölls, med högwyrdige Prästeståndets tilläggning. Hwilc¬
ket med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen
communiceras.
Justerades Ståndets extractum protocolli af den 30. i thenna månad
angående bewillningen.
Herr Borgmästaren Lundeberg påminte, att the som hafwa wagn att
bruka till resor, eij böra betala så mycket som the, hwilcka bruka wagnar i
städerne.
Uplästes Kongl. Maij:ts och Riksens Commerciecollegii afgifne memo¬
rial10 och betänckande af den 27. sistledne julii angående Herr Öfwer-
jägmästarens Eric G. Boijes hos Riksens Ständer giorde ansökning, att
wid thess på Degerhof och Ekenön anlagde fabrique af allehanda arbe¬
ten af ler få låta tillwärcka blå och hwitå lerkiärile af så kallat Delfts gods,
eller oäckta porcellaine.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, utlät sig, att som af
Kongl. Commerciecollegii betänckande befmnes, thet herrar interessen-
terne af porcellainsfabriquen på Rörstrand ärhållit på samma wärck åhr
1729 Kongl. Maij:ts nådige privilegium exclusivum på 20 åhrs tid, i
anseende hwartill Kongl. Commerciecollegium förklarat sig eij kunnat
styrcka till något, som emot högbemälte kongl, privilegium strida kan, så
håller iag före, att herrar interessenterne böra utan intrång af något nytt
wärck wid samma privlegium bibehållas.
Herr Plomgren, om interessenterne af porcellainsbruket på Rör¬
strand eij blifwit hörde, så hade man kunnat ändra, hwad uti then saken
blifwit resolverat, såsom utwärckat per male narrata, men som thet nu
finnes, att the äro hörde uti Commerciecollegio samt anfördt the skiähl å
sin sida, thermed the förment sig kunna bestrida Herr Boijes ansökning,
och sedan manufactur- och handelsdeputationen tillstyrckt Riksens Stän¬
der, att Herr Boije thet begiärte privilegium måtte lämnas, Ståndet
bifallit wälbemälte deputations betänckande, och theröfwer aflämnat
thess extractum protocolli till the öfrige Stånden, samt så inskränckt
10 R. 1286, n. 458.
998 31 aug. 1743
Herr Boijes nya wärck, att thet förra wärcket eij skulle kunna theraf taga
någon skada, hafwandes the öfrige Stånden bifallit Ståndets i thenna sak
yttrade tancka, så ser iag intet, att therutinnan kan giöras någon ändring.
Herr Rådman K i er man, om saken wore oafgiord, så skulle iag wara
af then tanckan, att Herr Boije eij borde få thet begiärte privilegium förr
än then tid, som blifwit utsatt uti thet för Rörstrands fabriquens interes-
senter utfärdade privilegio blifwer förfluten, men som tre Stånd nu
afgiordt saken, så finner iag intet, att theruti kan skie någon ändring,
utan håller före, att Ståndet må wara betänckt pu utwägar, huru wärcket
på Rörstrand uppå annat sätt må kunna understödias.
Herr Borgmästaren Lange, iag respecterar wäl Ståndets beslut, men
kan dock eij undgå att inför protocollet förklara, thet iag eij tar någon del
theruti, om kronan råkar i mistning af thess till Rörstrandswärcket giorde
förskåtter.
Discourerades widare therom, och fant Ståndet skiähligt, att fölljande
extractum protocolli skall härom till the öfrige respective Stånden afgå.
Borgareståndet lät sig föreläsas ett af Rörstrands porcellainfabriques
herrar interessenter ingifwit memorial, hwarmedelst andrages, att then
ansökning, som Ofwerjägmästaren Herr Erich G. Boije hos Riksens
Ständer har giordt att få på thess säterij Degerby uti Östergiötland inrätta
porcellainsfabrique, hwarwid the allenast hafft tillfälle att giöra theras
påminnelse uti Kongl. Maij:ts och Riksens Commerciecollegio, skall them
och theras wärck på Rörstrand ganska mycket röra, emedan societeten
eij allenast therpå skall den 4. februarii åhr 1729 på wissa åhr ärhållit
Kongl. Maij:ts nådiga privilegium exclusivum, utan ock på Riksens Stän¬
ders tillstyrckan ett senare daterat den 17. januarii 1735 societeten blifwit
meddelt, i stöd hwaraf societeten skall anwändt all möijelig flit med
tillhielp af så publique som private ansenlige medel till thetta wärckets-
fullkomliga drifft och i stånd sättjande. Och som Kongl. Maij:tt uti the
allmänna manufacturprivilegierne af åhr 1739, 4. §* försäkrat, att the
manufacturier, som hafwa ärhållit privilegier på wissa åhr, skola them
utan intrång till godo niuta. Förthenskuld och så framt så krafftiga
försäkringar icke skulle kunna förswara thetta wärcket för en hotande
undergång, så förklarar herrar interessenterne sig eij kunna undgå att
till answars undwikande af påfölgden hemställa till Riksens Ständers
godtfinnande, hwad mått och steg härwid kunna tagas, hwarigenom
thetta wärck widare skall kunna winna Riksens Ständers påsyfftade än¬
damål, eller i widrig händelse, societeten befrias ifrån alt thet tilltal och
effterräkning, som ett sådant wärcks undergång wisserligen med sig
förer. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och althenstund Ståndet
igenom extractum protocolli af den 22. i thenna månad i anseende till
andragne skiähl och omständigheter lämnat sitt bifall till Herr Öfwer-
1 Modée 1, s. 1540.
31 aug. 1743 999
jägmästaren Boijes ansökning, hafwandes ock Ståndet förnummit, att
the öfrige respective Stånden äfwenwäl bifallit ansökningen. Förthen-
skuld finnér Ståndet wäl, att theruti nu mera eij kan giöras någon än¬
dring, men althenstund the harwid till Rörstrands porcellainswärckets
bibehållande tagne praecautioner, bestående theruti att Herr Öfwer-
jägmästaren eij skulle få af thess tillwärckning något till Stockholmsorten
till försälgning upsända, så länge Rörstrandswärckets privilegium exclu-
sivum warar, med mera, eij torde wara nog tillräckelige till thetta med
mycken möda och kåstnad anlagde wärckets conservation. Ty holt Stån¬
det före, att Riksens Ständers manufacturcontoir må utsee sådane medel
och utwägar till Rörstrandswärckets uprätthållande, hwarigenom ett för
thet allmänna så nödigt och nyttigt ändamål må kunna arnås. Hwilcket
med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen commu-
niceras.
Sedan förestälte Herr Rådman K i er man, om icke Herr Taleman må
underskrifwa expeditionen till Hans Kongl. Maij:tt angående Herr Bo¬
ijes sak? Hwilcket med Ia beswarades.
Uplästes justitiaedeputationens betänckande2 af den 10. i thenna må¬
nad, huruledes Hans Kongl. Maij:ts nådigste resolution af den 16. janurii
17413 synes böra förstås wid förefallande prästewahl uti then här waran-
de Friederici eller finska nationelle kyrckian. Hwilcket betänckande Rid-
derskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Företogs åtskillige §§:r af allmänna beswärsdeputationens projectera-
de resolutioner på Bondeståndets allmänna beswär.
Wid 4. § hafwa Ridderskapet och Adelen giordt then anmärckning, att
som Riksens Ständer till faciliterande af recruteringarne tillåtit, att jem-
wäl sådane ryttare, dragoner, soldater och båtsmän, som för thetta blifwit
casserade, måtte wid regementerne få antagas, så finna Ridderskapet och
Adelen, att hwad som uti thenna § förmäles, bör endast hafwa sitt
afseende på thet, som skier hädaneffter, men ingalunda sträcka sig till
thet, som under kriget händt, emedan elljest alt för mycken oreda här¬
igenom skulle förordsakas. Ståndet biföll thenna § med Ridderskapets
och Adelens anmärckning.
Herr Borgmästaren Boberg förklarade sig bifalla § till thess inne¬
håld, thermed sig Herr Wenman conformerade.
5.§ hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit med then tilläggning, att
wederbörande officerare måtte hafwa noga inseende, thet monderings-
persedlarne enligit högstsalig Hans Kongl. Maij:ts Konung Carl den
2 R. 1286, n. 459.
3 Inrikes civilexp. reg. 1741. Den kungl,
resolutionen är daterad 16/6 1741. Jfr
Murray, Finska församlingen i Stockholm,
s. 134.
1000 31 aug. 1743
11:tes i kronans tienst brukas. Ståndet biföll § med Ridderskapets och
Adelens tilläggning.
Then 10. § bifölls simpliciter.
Then 13. § bifölls.
Wid then 14. § som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifal¬
lit, giordes then ärindran, att thermed bör förhållas effter the i hwarje
landsort träffade öfwerenskommelser, emedan then af allmogen sig eff¬
ter §:s innehåld förbehåldne betalningen elljest skulle wara kronan till alt
för stor last, förutan att thet icke som en gärd, utan som en handel skulle
kunna anses.
Öfwer then 15. § hafwa Ridderskapet och Adelen upskutit sitt utlåtan¬
de, till thess att landt- och sjömilitiaedeputationens betänckande öfwer
47. § af Bondeståndets allmänna beswär inkommer, som Prästeståndet
bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Wid then 19. § hafwa Ridderskapet och Adelen anmärckt, att then
rättas sålunda, att slutet ifrån orden wid sådane tillfällen går ut och i stället
sättes, att allmogen wid sådane tillfällen i otid eij må upbådas, hafwandes
Prästeståndet bifallit § med thenna tilläggning in fine, hwilcket äfwen bör
förstås om andre befälhafware, som härutinnan kunde skuld äga. Stån¬
det biföll § med Prästeståndets tilläggning.
Hwad then 22. § anbelangar, som Ridderskapet och Adelen bifallit, så
förblef Ståndet wid sitt förra utlåtande, att § går ut, och att thet bör bero
wid thet, som under sista riksdagen härom blef förordnat, efftersom thet
länder landet i gemen till nytta och manufacturerne till förkofring.
23. § hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit med thet willkor, att inga
andre än regementsfäldtschiärerne skola förrätta visiteringarne, så offta
möijeligit är, att the kunna wara tillstädes. Men Prästeståndet har för sin
del funnit skiähligt att med thenna afgifften förblifwer effter förra
wanligheten i orten, hälst ther fäldtschiären till slik förrättning någon
wäg resa måste, tå then projecterade wedergiällningen synes wara alt för
ringa. Ståndet biföll §:s innehåld simpliciter.
Then 24. § har Ridderskapet och Adelen bifallit men Prästeståndet
bifallit § med fölljande tilläggning, att näst ordet stadfästad sättes, eller
effter 1719 åhrs resolution öfwer prästerskapets allmänna beswärs 12. §4
och prästeskapets privilegiers 4. §5 är tillåten. Ståndet biföll § simpliciter.
Then 26. § har Prästeståndet bifallit och bifölls jemväl af Ståndet.
34. § har Ridderskapet och Adelen bifallit med the ändringar, att näst
orden, liggande socknar äro närmare, sättes till the norrske än inrikes
städerne, samt att näst ordet sedan, sättes äfwen the närmaste städer
blifwit hörde, therom i nåder effter omständigheterne will förordna. §
bifölls med Ridderskapets och Adelens in margine giorde ändringar.
4 Modée 1, s. 31.
5 Prästerskapets privilegier 16/10 1723,
Modée 1, s. 483.
31aug. 1743 1001
36. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och
bifölls äfwenwäl af Ståndet.
37. § har Ridderskapet och Adelen bifallit med then in margine giorde
ändring, att the understrukne orden, en commission i orten, som noga
undersöker, gå ut, och sättes i stället, noga blifwer undersökt. Ståndet
biföll § med then af Ridderskapet och Adelen giorde ändring.
Then 39. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit
och bifölls äfwenwäl af Ståndet.
Wid then 45. § hafwa Ridderskapet och Adelen anmärckt, att the finna
then allmänna lagen wara härutinnan nog tillräckelig, som Prästeståndet
bifallit och af Ståndet bifölls.
Then 46. och 48. §§ hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det bifallit och biföll Ståndet jemwäl samma §§:r.
Then 50. 60. och 61. §§ :e hafwa Ridderskapet och Adelen samt Präs¬
teståndet bifallit och biföll Ståndet likaledes berörde trenne §§:e.
Then 62. § hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit med then tillägg¬
ning wid slutet af §, när han innom laga tid bewakar sin rätt. Ståndet biföll §
med Ridderskapets och Adelens giorde tilläggning.
Then 63. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit
och bifölls jemwäl af Ståndet.
73. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, men
Ståndet fant skiähligt att thet förblifwer wid then projecterade inrätt¬
ning, hwad dispositionen angår, dock att the böra betiena sig af städernes
handtwärckare enligit städernes privilegier och kongl, resolutioner på
allmogens underdånige allmänna beswär.
74. 75. och 76. §§:e hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet
bifallit. Ståndet biföll ock samma §§:r.
Then 80. § hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit med then tillägg¬
ning, så wida giörligit är, och biföll Ståndet § med samma tilläggning.
Then 85. § hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit som Prästeståndet
äfwen giordt, dock så, att i stället för orden, sådan ödesjord, sättes någon
ödesjord af samma belägenhet, art och egenskap på andra ställen i riket
uptaga och uppodla, dock att nödige härads- och sockneallmänningar
icke tillgripas, eij eller enskildte personer i theras rätt för när skier.
Ståndet biföll § simpliciter.
86. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och
biföll Ståndet samma §.
Then 16. 87. och 66.§§:e hafwa Ridderskapet och Adelen samt Präs¬
teståndet bifallit och bifölls thesamma jemwäl af Ståndet.
17. § har Ridderskapet och Adelen bifallit, med then tilläggning, att
wederbörande böra hafwa noga inseende theruppå, att allmogen eij
öfwer förordningarne betungas, som Prästeståndet bifallit, Ståndet biföll
jemwäl § med Ridderskapets och Adelens tilläggning.
88. 78. 29. 69. 65. 52. och 71. §§:e hafwa Ridderskapet och Adelen
samt Prästeståndet bifallit och biföll Ståndet jemwäl samma §§:r.
1002 31aug. 1743
96. § har Ridderskapet och Adelen bifallit med then tilläggning, att
thetta äfwen sträcker sig till officerareboställen, och att ingen ändring
härigenom skier uti 15. § af 1734 åhrs skogsordning.6 Jemwäl har Präs¬
teståndet bifallit § med högloflige Ridderskapets och Adelens tillägg¬
ning, till och med orden officerareboställen, men att wid samma ord
tillägges, som ock till prästerskapets boställen, stommar och praebender,
och att thet öfriga af Ridderskapets och Adelens tilläggning går ut.
Ståndet biföll § simpliciter.
Then 98. § har Ridderskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet
hållit före l:o att Giötheborgs låhn här eij bör nämnas, emedan icke thet,
utan Bohus lähn har kyrckioinspectorer. 2:do att thenna § bör inrättas
effter kyrckioinspectorsinstruction. 3:tio att räkningarne årligen af pas-
tore måge upläsas, emedan kyrckioinspectoren icke kan wara på alla
ställen. Ståndet biföll § till thess innehåld.
Uplästes herrar deputerades skrifftelige betänckande angående then
af Herr Borgmästaren Hagert för Borgo stad sökte stapelrätt.
Herr Borgmästaren Forstén yttrade sig, att som han eij finner huf-
wudsatsen, att handelen för allmogen uti Savolax och swenska Carelen
skall härigenom blifwa faciliterad, wara med giltiga skiähl bestyrckt, så
hemställer han till Ståndets bepröfwande, om imedlertid och innan sa¬
ken blifwit genom wederbörande förhör i orten undersökt ett så skade-
ligit inbrått skall skie uti Hellsingforss stads privilegier.
Herr Plomgren, iag tycker billigt wara, att en stad närmare till
gräntsen bör få stapelrätt, men som Kongl. Commerciecollegium infor¬
drat wederbörandes utlåtelser, tycker iag, att saken imedlertid kunde
hwila.
Herr Borgmästaren Forstén, handelen blifwer eij lättad för allmo¬
gen genom thet, att Borgo får stapelrätt, eller kiöpingars anläggande uti
Savolax, och skulle betänckandet winna bifall, nödgas iag att aldeles
nedlägga Hellsingforss stads privilegier.
Herr Borgmästaren Boberg, betänckandet innehåller, att thenna sta¬
pelrätt lämnas Borgo, till thess undersökning i orten är skiedd, och att på
then händelse någon stapelstad närmare in till gräntsen skulle blifwa
anlagd, Borgo då kommer thess stapelrätt åter att afstå, hafwandes the
deputerade styrckt thertill, att Borgo nu imedlertid måtte få niuta then¬
na stapelrätt, på thet handelen må bibehållas innom wår gränts, hälst
som thet torde gå långt ut på tiden, innan alla wederbörande blifwa
hörde, och saken i Rådet afgiord, thessförinnan all handelen kunde
dragas öfwer på ryska sidan, och ryssarne therpå få häfd, riket till en
obotelig förlust, hwarföre ock emedan thet som nu skier, kan ändras, när
saken wunnit sin mognad, om thet befinnas skulle, att Borgo eij borde
bibehållas wid stapelrätten, håller Herr Borgmästaren före, att betänc¬
kandet kunde bifallas.
6 Modée 2, s. 1126.
31 aug. 1743 1003
Herr Borgmästaren Lundeberg, uti expeditionen kunde införas, att
Borgo ad interim lämnas att förse allmogen uti Savolax och Carelen med
salt och andra nödige wahror, utan att thet ordet stapelrätt nämnes.
Effter något widare discourerande härom förestälte Herr Taleman,
om icke betänckandet i thenna saken får hwila till nästa plenidag? som
med Ia beswarades.
Uplästes secrete manufactur- och handelsdeputationens betänckande7
af den 16. i thenna månad angående manufacturfondsafgifften, som
blifwit lagd på wissa för fabriquernes behof utifrån inkommande rude
materier, hwarutinnan deputationen thertill styrcker, att samma manu-
facturfonds afgifft nu mera måtte aldeles uphöra, hälst en stor del af the
förnämsta manufacturister skolat sig theröfwer beswära, samt att hädan-
effter eij mera bör uti manufacturfond för ostindiske sedentyger erläg¬
gas än 8 procent, och att i thet stället thee, caffe, porcellainer och arrack
måtte med 12 procent manufacturafgifft beläggas. Hafwandes Ridder-
skapet och Adelen bifallit betänckandet, dock att för utrikes ifrån in¬
kommande tobaksblader manufacturfonden kommer hädaneffter att
erläggas, som här tills skiedt, samt att thet åligger Kongl. Maij:ts och
Riksens Commerciecollegium att hålla noga och alfwarsam hand therpå,
att priset på tobaken eij oskiähligen må stegras. Men Prästeståndet bifallit
sielfwa betänckandet. Ståndet discourerade häröfwer och som then på
rude materierne, hwilcka utrikes ifrån inkomma, såsom ull, mascovade,
med mera lagde afgifft till manufacturfonden är så liten, att thensamma
eij kan förordsaka någon stegring i priset på the manufacturerade wah-
rorne, theraf inwånarne skulle hafwa någon kiänning, så holt Ståndet
före, att thet wid then förra härom giorde författningen bör förblifwa,
och hwad then tillstyrckte ändring uti Ostindiske Compagniets octroi
anbelangar, så fant Ståndet compagniets privilegier eij böra rubbas,
emedan publica fides skulle therigenom blifwa wärckeligen kränckt och
förswagad, samt att förthenskuld hwarcken the, caffe eller arrack böra
beläggas med någon manufacturafgifft. Anbelangande åter manufac-
turdeputationens yttrande att the på ostindiske sidentyger lagde 15 pro¬
cent i manufacturfond böra förminskas till 8 procent så utom thet Ostin¬
diske Compagniet i anseende till then ärhåldne friheten att få sällja
wahran här i landet, friwilligt åtagit sig thenna afgifft, hwarföre ingen
ändring theruti bör tillåtas, så skulle och ändamålet, som Riksens Ständer
wid förra riksdagen hafft medelst the ostindiske sidentygernes beläg¬
gande med 15 procent att uphielpa the inrikes sidenfabriquerne, aldeles
förswinna, och berörde fabriquer genom thenna författning komma att
gå under, finnandes ock Ståndet efftertänckeligit wara, att manufactur-
deputationen twärtemot thess instruction föreslagit slike ändringar uti
förra manufacturförfattningarne. Altså ock i anseende till så beskaffade
7 R. 1286, n. 460.
1004 1 sept. 1743
omständigheter kunde Ståndet eij bifalla manufacturdeputationens be-
tänckande, utan fant skiähligt att en föreställning skall härom genom
extractum protocolli giöras till the öfrige respective Stånden, och anmo¬
dades Herr Commissarien Urlander att upsättia samma extractum
protocolli till i morgon.
Såsom Lars Broström,8 hwilcken wid riksdagens början blifwit antagen
att upwackta wid Ståndet, anholt att effter riksdagens slut blifwa bibehål¬
len wid Ståndets cancellie att gå thetsamma tillhanda med nödig up-
wacktning. Altså och emedan bemälte Broström wid then honom anför¬
trodde syssla förhållit sig med all tro- och beskiedelighet till wederböran-
des goda nöije. Ty resolverades, att bemälte Lars Broström såsom wacht-
mästare kommer hädaneffter att upwackta wid Ståndets cancellie och
förrätta the sysslor och ärender, som honom af wederbörande kunna
blifwa anbefalte, dock utan någon löns åtniutande. Och som Ståndet
giärna skulle se thess lyckas widare befordran, så anmodades Ståndets
respective Herr Taleman och the närwarande af Stockholms magistrats
ledamöter att hos magistraten recommendera och befordra Broström att
blifwa antagen till extraordinarie stadstienare wid rådstufwun eller nå-
gotthera af stadsens collegier.
Torsdagen den 1. septembris 1743.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 30. sistledne augusti
hwarmedelst Bondeståndet, i anseende till andragne skiähl, förklarar sig
wara af then tanckan, att V. Häradshöfdingen Gudmund Löwenhielm
hos Hans Kongl. Maij:tt må uti underdånighet anmälas att komma i
nådig åtancka wid then i Wermeland ledige jurisdictionens bortgifwan-
de. Ståndet fant skiähligt att bifalla Bondeståndets utlåtande i thetta
mål.9
Herr Commissarien Urlander upläste och justérade effterskrefne
extractum protocolli, som han effter Ståndets anmodan upsatt.
Uplästes secrete handels- och manufacturdeputationens betänckande
af den 16. sistledne augusti angående manufacturfondsafgifften, som
blifwit lagd på wissa för fabriquernes behof utifrån inkommande rudi-
materier, hwarutinnan deputationen thertill styrcker, att samma manu-
facturfondsafgifft nu mera aldeles måtte uphöra, hälst en stor del af the
förmämste manufacturister skolat sig theröfwer beswära, äfwen ock att
hädaneffter eij mera bör i manufacturfond för ostindiske sidentyger
ärläggas än 8. procent, men att i thet stället the, caffe, porcellainer och
arrack måtte med 12 procent manufacturafgifft beläggas.
Hwad nu thet första målet angår, om uphörandet af manufacturfond
på rudimaterierne, så andrager deputation såsom skiähl thertill förnäm-
8 R. 1286, n. 461.
9 R. 1287, n. 227.
1 sept. 1743 1005
ligast l:o att thet skall wara emot all manufacturprincipe, att med någon
afgifft gravera rudimaterier, hälst sådant 2:do förordsakar wahrans dyr¬
het och följackteligen en trög afsättning, riket i gemen och fabriquerne
enskijlt till skada och förfång.
Bägge thesse omständigheter finner Borgareståndet för thess del wara
wid thetta tillfälle mindre lämpelige, som thet ock icke äro af then wigt,
att the kunna föranlåta Ståndet till bifallande af någon ändring uti thet,
som härutinnan wid förra riksdagen blifwit stadgat. Ty then öfwerklaga-
de afgifften är så ringa och nästan okänbar, så att med skiähl eij kan
sägas, att någon inrikes manufacturwahra thermed blifwit i thess prijs
högre stegrat emot förra wanligheten, fölljackteligen eij eller afsättning-
en hindrad. Manufacturafgifften är till exempel på ull 12 ./. kopp:mt
lispundet, när man effter sinnar thet omtränt 12 a 15 alnar kläde kunna
fås af lis:det, så blifwer therigenom en aln kläde eij tillfyllest med 1 ./.
kopp:mt betungad, och sålunda kan i thet fallet eij sägas, thet thenna
afgifft ökar eller stegrar prijset. När ett skålpund mascovados betalar i
manufacturfond 1 ./. kopp:mt, så blir thet raffinerad fina såckret ther-
medelst allenast till ungefär 2 ./. kopp:mt belagdt, hwilcket ringa eij är
eller blifwer någon stegring och dyrhet, hwaröfwer kiöparne sig med
skiähl beklaga kunna.
Och som enahanda beskaffenhet är med the öfrige rudimaterier, som
kunna med manufacturfond wara belagde. Förthenskuld stannade ock
Ståndet i thet slut, att med the öfrige respective Stånden thess wälmente
tanckar härutinnan communicera, i förmodan att som thenna lilla afgiff¬
ten, då then tillsammansräknas, ändå kan bidraga till manufacturernes
upkomst, och att the ju behöfwa ytterligare hielp uti ett och annat mål,
hwilcket äfwen deputationen uti thess betänckande intygar, thet utom
thess är efftertänckeligit att när en sak blifwit i föllje af Riksens Ständers
fattade beslut knapt ett åhr i wärcket stält, genast giöra therutinnan
ändring, i synnerhet wid en anticiperad riksdag, thet således the öfrige
respective Stånden wille i betracktande af ofwan anförde omständigheter
låta hwad wid förra riksdagen härutinnan blifwit faststält till nästa riks¬
dag hafwa bestånd. Hwad widare angår the af deputationen projectera-
de 12 procent på arrack, porcellaine, the och caffe, så finner Ståndet så
mycket efftertänckeligare att thertill samtycka som sådant är stridande
twärt emot Hans Kongl. Maijits Ostindiske Compagniet förundte octroi,
hwilcken bör hållas, så framt eij publica fides aldeles skall kränckas, och
then ena inrättningen effter then andra sättas i owisshet och osäkerhet,
så mycket mera som Ståndet af deputationens betänckande finner, thet
then här i staden warande ena compagniets directeur, Herr Ammiralen
och Landshöfdingen Anckarcrona i thetta fall blifwit hörd, men aldeles
häremot protesterat. Att beläggia förbe nämde wahror med någon af¬
gifft, lärer wara så mycket swårare, som utom nyssnämde skiähl, och som
för sig sielfft är giällande nog, then omständigheten ännu tillkommer,
som gior att thetta project ändå blifwer otillräckeligit, om icke nästan
65 - 804548 BR
1006
1 sept. 1743
inpracticabelt. Så länge octroijen warar, har och compagniet frihet att
innom egit lås och nyckel wårda sina wahror. The, caffe och porcellaine
äro af then beskaffenhet, att the eij kunna stämplas, således och i fall the
skulle wara med någon afgifft belagde, kunde thensamma ändå för
hwarje persedel eij ricktigt betalt och upburen blifwa, utan att man åter
skulle medelst tullbewakning och godsets lämnande under tullkam¬
marens förwar än widare och thesto mer kräncka högbemälte octroije.
Afwen så litet, som Ståndet kan gå in uti thetta deputationens förslag, så
litet finner Ståndet anledning att tillåta någon minskning uti the wid sista
riksdag på ostindiska sidentyger lagde 15 procent. Ty l:o är thet att
märcka, thet compagniet thetsamma sig då godwilligt åtagit. 2:do är
sidentyger en öfwerflöds wahra, och som af thet förmögnare folcket
brukas. 3:tio försälgningsprijset therpå nu för tiden eij högre, än the ju
icke warit långt swårare, enär wij tagit thesse wahror ur andra och tredie
handen. 4:to skulle eij allenast Riksens Ständers wäl fattade anstalter wid
manufacturcontoiret och thess utgiffter thymedelst studsa, utan ock 5:to
Riksens Ständers med thesse 15 procents afgifft till en del hyste afsickt
hindras, som warit att uphielpa wåra egna sidenfabriquer, och att the-
samma igenom thet ringa prijs, hwartill the ostindiske sidentyger blifwit
sålde, eij skulle aldeles nedertryckas, och hwaröfwer med klagomål Rik¬
sens Ständer wid the förra riksdagarne så mycket oroade blifwit. Och som
Ståndet förnimmer, att manufacturidkarne samt theras fullmäcktige och
flere wederbörande icke blifwit hos Riksens Ständers manufacturdeputa-
tion hörde, hwarcken i thetta förenämde mål om the 15 procent, eller
andra till Ståndens plena redan expedierade saker, och som röra eller
gifwa anledning till ändring uti thet wid förra riksdagar tagne författ¬
ningar, hwilcket likwäl snörrätt synes strida emot manufacturprivile-
giernes 33. §,10 hwilcken i riksdagsbeslutet blifwit införlifwad och för
fundamental lag antagen, så hemställer Ståndet, om icke, innan manu-
facturdeputations betänckanden företagas eller afgiöras, först må tillses,
om ock bemälte wederbörande af saken hafft behörig del i deputatio-
nen att med sine utlåtelser få inkomma, eller i widrigit fall, att sådan
rättighet them förut och innan hon afslutes, tillstädies, på thet Riksens
högloflige Ständers så i början af thenna riksdag, som nu nyligen gifne
starcka guarantie om manufacturernes bibehållande i allmänhet, och
Invar och ens enskijlt theraf flytande rätt, icke må lida eller kränckas.
Åberopandes sig Borgareståndet, hwad högloflige Ridderskapet och
Adelen uti 2. § af thess under den 18. sistledne augusti utfärdade extrac-
tum protocolli sig yttrat. I föllje af alt thetta har Ståndet icke kunnat
underlåta att tillika än ytterligare föreställa och wänligen begiära, att
sådane krafftige och pålitelige förbehåld måge tagas, så att hwarcken i
respective Ståndens plenis eller på något annat ställe något memorial
10 Modée 2, s. 1550.
1 sept. 1743 1007
eller föreställning till then minsta ändring eller rubbning i the wid the
twänne sista riksdagarne tagne mått och författningar rörande manufac-
turerne må giöras, wid anseenligit wijte att genast ärläggas till nästa
hospital af then, som sådant föreslår, eller å bane bringar, på thet hos
Riksens Ständer sielfwe icke må gifwas anledning för inwånarne i riket
att befruckta och misstro Riksens Ständers egna beslut och fundamentale
lagar, och så medelst Hans Maij:ts höga gloire lida, samt undersåtarne
aldeles afskräckas att sig med manufacturinrättningar och theras fort-
sättiande widare befatta. Hwilcket alt med the öfrige respective Stånden
hörsam- tienst- och wänligen communiceras och till benägit bifall re-
commenderas.'
Herr Taleman förestälte om thetta extractum protocolli angående
manufacturfonden bifalles? Hwilcket med Ia beswarades.
Uplästes manufactur och handelsdeputationens betänckande af den
28. sistledne julii angående en inkommen förfrågan, om alla manufac-
turwärck, som private personer äga, skola utan åtskillnad uppå krono-
parckerne, så långt the räcka, få utan betalning niuta så mycket timmer,
som till wärckens uprättande behöfwes. Ståndet fant godt att låta thetta
betänckande hwila.
Sedan uplästes åter fölljande af Ståndets herrar deputerade projecte-
rade extractum protocolli angående Borgo stads ansökning om stapel¬
rätt.2
Sedan Ståndet förehafft then af Borgmästaren och Riksdagsfullmäck-
tigen å Borgo stads wägnar giorde ansökning, att nu, sedan Willman¬
strand och Friedrichshamns städer effter fredsslutet kommit att blifwa
ryska kronan tillhörige, få niuta stapelrättighet för förstnämde stad i
anseende till the af honom uti thess så wäl till thetta som the öfrige
respective Stånden ingifne memorial andragne skiähl och omständighe¬
ter, hafwer fullmäcktigen å Hellsingforrs stads wägnar anfördt, thet han
icke skall kunna yttra sig öfwer en sådan ansökning, althenstund then
skall wara ett mål, hwaröfwer borgerskapet, allmogen och landshöfding-
arne i orten med flere böra höras och saken sedan hon är af wederbö-
rande collegier pröfwad, underställas Hans Kongl. Maij:ts nådige af¬
görande, skolandes utan föregången undersökning i orten, om flere
stapelstäder än ther nu äro, behöfwas, en slik sak icke kunna afgiöras, eij
eller förr beqwämligen, innan sielfwa gräntseskillnaden för sig gådt,
äfwen ock besagde ansökning påsyffta både Åbo och Hellsingforss privi¬
legiers rubbande, och hwad allmogens beqwämlighet angår, så till afsätt¬
ning för thess wahror och landets producter, som till att kunna blifwa
med salt och andra för them nödige wahror försedde, så skall Hellsing-
1 En utskrift av detta protokollsextrakt
ingår i R. 1287, n. 245.
2 R. 1286, n. 462. Jfr T. Hartman, Borgå
stads historia, s. 287.
1008 1 sept. 1743
forss stads fullmäcktigen hos Hans Kongl. Maijitt giordt underdånig
ansökning att få en kiöping wid Keltis, och skall thessutan owist wara, om
icke en stad och fästning närmare till gräntsen än Borgo kan komma att
inrättas. Jemwäl ock Borgo stads inwånare icke kunna hindra allmogen
att handla på the innom ryska gräntsen warande städer. Hwarmed twän-
ne andre riksdagsfullmäcktige ifrån Finland sig conformerat. Emot
hwilcket fullmäcktigen för Borgo andragit thet fullmäcktigen för Hell-
singforss och the som med honom giöra ett, allenast skola söka tidsens
utdrägt, under hwilcken the ryske undersåtarne skola få häfd på hande¬
len ifrån swenska sidan, och således rikets inkomster therigenom för¬
minskas, ärbiudandes sig, i fall någon stad närmare gräntsen än Borgo
stad blefwe anlagd, som kunde soutinera stapelrättigheten, tå afstå then-
samma ifrån Borgo, skolandes ryska handelen therigenom kunna häm¬
mas, om Borgo får en kiöping wid Rondesalmi och S:t Michel socken,
som skall wara beqwäm för them, som i Carelen, Savolax och elljest nära
in till ryska gräntsen äro boende, af hwilcka kiöpingar fullmäcktigen för
Borgo sade sig medgifwa the öfrige städerne att sig betiena, förmodan¬
des häraf så mycket mera wara att finna, thet Borgo stad hwarcken will
eller kan inskräncka landtmannahandelen för Åbo och Hellsingforss,
utan wara elljest afseendet att förekomma en slik för the ryske städerne,
som nu mera ligga landet helt nära på alla kanter. Ståndet har altså
funnit härwid å ena sidan wara betänckeligit att tillåta någon rubbning i
Hellsingforss och Åbo städers privilegier utan föregången undersök¬
ning, men å andra sidan eij mindre betänckeligit att låta handelen dragas
ifrån swenska till ryska undersåtarne och att låta nu i början them therpå
få häfd, och förthenskuld för thess del tyckt bäst och angelägit wara, att
som thet är ostridigt, thet the swenska undersåtarne i Carelen och Savo¬
lax samt elljest nära in till ryska gräntsen boende, icke kunna niuta then
rättighet att therföre idka en fri handel utom rikets gräntsor, utan lärer
alt sådant genom gräntsetullbetienters bewakning blifwa i giörligaste
måtto hämmat, så fölljer ock theraf, att allmogen eij bör sättjas i twång att
resa alt för långa wägar, tå the antingen willja något kiöpa eller sällja,
warandes thet högst skadeligit, om handelen med swenska effecter skulle
dragas öfwer ryska gräntsen, hwilcket om thet icke i början hindras,
sedermera, tå ryska undersåtarne fädt therpå häfd, eij så wäl kan före-
kommas och ändras. Hwarföre Ståndet håller före, att nu imedlertid
Borgo kunde lämnas stapelstads frihet, till thess undersökning i orten
skie kan, och man får see, huruwida någon stad närmare gräntsen än
Borgo kan komma att funderas, hwareffter Hans Kongl. Maij:tt kunde
uti underdånighet tillstyrckas, att utan afseende på thenna ad interim åt
Borgo lämnade frihet så härom föranstalta, som för riket och then
allmänna wälfärden kan nyttigast pröfwas. Och kunde äfwen nu straxt
wissa kiöpingar inrättas för allmogen i Carelen och Savolax, af hwilcka så
wäl Borgo och Hellsingforss som flere i Finland och Österbotten belägne
städer sig kunna betiena, till thess saken hos Hans Kongl. Maijitt kan
1 sept. 1743 1009
blifwa afgiord, kunnandes Ståndet, så länge städerne stå med hwarannan
in contradictoriis angående belägenheten af the sökte kiöpingarne wid
Rondesalmi, Keltis och S:t Michel och så wida af chartorne tillräckelig
uplysning therutinnan icke kan inhämtas någon wiss kiöping nu icke
utnämna, utan kunde sådant bäst af landshöfdingen i orten låta sig giöra.
Hwilcket med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen
communiceras och till gunstbenägit bifall recommenderas.
Herr Cneif erindrade, att i thenna expedition eij något må förmälas
om Österbotten, efftersom thet lähnet eij kan uti handelen hedena sig af
Borgo.
Herr Borgmästaren Forstén, så mycket iag af thenna projecterade
expedition inhämtat, så förekommer thet mig, som skulle man dömma
först och ransaka sedan. lag förmoda’ , att Ståndet wijsar Hellsingforss
stad then benägenhet och rättwisa, så att eij något steg tages, hwarige-
nom staden sättes ur prossession af sina privilegier och handelsrättighe¬
ter. Skier thet så, går staden aldeles under, och nödgas iag då att aldeles
nedlägga thess privilegier, kunnandes iag eij undgå att påstå, thet saken
må hänskiutas till Hans Kongl. Maij:tt att effter skiedd undersökning i
orten och sedan samtelige wederbörande blifwit hörde, med Råds Råde
utlåta sig öfwer thenna Borgo stads ansökning.
Herr Lexell, om thenna expedition bifalles, och man sedan kan wijsa,
att författningen eij befordrar allmogens handel, eller leder till ändamå¬
let att bibehålla handelen innom swenska gräntsen, förbehålla wij, som
härigenom försättjas uti lidande oss att sökia satisfaction af then, som
thetta proponerat.
Herr Rådman Tesche conformerade sig med Herr Borgmästaren
Forstén och holt före, att allmogens i Savolax och Carelen handel med
ryska undersåtarne eij lärer i åhr kunna förekommas, och att på then
händelse wij genom capitulation med ryska håfwet eij få hämta tjäran
igenom the ryska orterne, kan ändamålet aldrig winnås.
Herr Borgmästaren Hagert, hwad Herr Borgmästaren Forstén nu
sagt, är förr moverat både hos Ståndet och the deputerade, som suttit
öfwer sakens utarbetande, och anbelangande Herr Borgmästarens
giorde ärindran, att then upsatte expeditionen förekommer honom, som
skulle man dömma först och ransaka sedan, så lärer Ståndet finna att
sådant är orimmeligit i anseende till the skiähl, som i början af expeditio¬
nen äro andragne, thet öfrige behöfwer iag eij swara uppå, efftersom
saken är i sig sielf klar och tydelig, ty förekommes eij i början handelen
öfwer ryska gräntsen, komma både Borgo och Hellsingforss att gå un¬
der, och så framt Åbo stads fullmäcktige skulle än widare söka att läggia
ansökningen hinder i wägen, förbehåller iag Borgo all skiählig ärsättning
och skadelöshållande af Åbo stads fullmäcktige.
Herr Borgmästaren Forstén, Borgo kan eij hindra handelen med
ryske undersåtarne, efftersom wära bönder eij kunna komma med sine
wahror till Borgo utan att passera genom ryska gebietet.
1010 1 sept. 1743
Herr Borgmästaren Bonander, ändamålet är, att allmogen eij skall
få tillfälle att försällja sine wahror till the ryske undersåtarne, till samma
ändamåls winnande tycker iag nödigt wara, att alla städer må lämnas
frihet att debitera sina wahror och försee allmogen med hwad the be-
tarfwa, till thess en laga undersökning i orten är skiedd.
Herr Borgmästaren Hagert, thet kommer therpå an, att Borgo får
fournera allmogen med salt, elljest kan thenna handelsfriheten eij åstad¬
komma then förwäntade nytta.
Herr Plomgren, hwad saken angår eller then begiärte stapelrättighet
för Borgo, så finner iag wäl billigt wara, att thensamma må Borgo
förunnas, efftersom staden är närmast till ryska gräntsen belägen, men
frågan är, om saken kan nu imediate uptagas till afgiörande. För min del
håller iag före, att som saken nu är anhängig uti Kongl. Maij:ts och
Riksens Commerciecollegio, som theröfwer behagat infordra Stockholms
stads handlandes och skiepsrederiernes utlåtande, så bör saken afgiöras
på ordenteligit sätt, så att the handlande och skiepsrederierne få yttra
sina tanckar theröfwer till Kongl. Commerciecollegium, samt wälbemälte
kongl, collegium, sedan generaltullarrendesocietetens herrar fullmäckti-
ge jemwäl blifwit hörde, afgifwer sitt underdånige betänckande till Hans
Kongl. Maij:tt, hwareffter Hans Maij:tt, då flere wederbörande jemwäl
blifwit hörde, hade att i saken gifwa thess nådige utslag, som Hans Maij:tt
med Råds Råde finner för landet wara nyttigast.
Herr Rådman Schening förklarade sig bifalla Herr Plomgrens me¬
ning, hållandes före, att saken med the å ömse sidor anförde skiählen
relative må upgifwas till Hans Kongl. Maij:tt och Hans Maij:tt i underdå¬
nighet anmodas att så skyndesamt afgiöra saken, som sig möijeligast
gior a låter.
Sedan Herr Borgmästaren Hagert, Herr Borgmästaren Forstén
och the flere, som i saken ir teressera, på Ståndets anmodan tagit afträde,
discourerades widare om saken, då Herr Rådman Kierman, Herr
Petter Berg Pettersson och Herr Borgmästaren Bonander biföllo
Herr Plomgrens och Herr Rådman Schenings utlåtande.
Herr Taleman förestälte, om then projecterade expeditionen angå¬
ende Borgo får bifall? Swarades med Ia och Neij. Hwarföre Ståndet
skred till votering, sedan Ståndet af Herr Taleman widare blifwit under¬
rättat, att the af ledamöterne, som simpliciter bifalla then upsatte expedi¬
tionen, skrifwa uti sina sedlar Ia och the som äro theremot, skrifwa Neij.
Effter sedlarnes öpnande befans, att aderton röster wörö för Ia och
tolf för Neij.
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af
den 25. och 27. sistledne augusti3 angående then öfwer the finske ären-
dernes reglerande förordnade deputations betänckande rörande wissa
3 R. 1287, n. 174.
1 sept. 1743 1011
frihetsåhr till landets uphielpande och hushåldningens i stånd sättjan-
de. Theröfwer Ridderskapet och Adelen stannat i fölljande slut, att 1. §,
hwaruti projecteras trenne allmänna frihetsåhr för inwånarne i Finland,
har Ridderskapet och Adelen bifallit med then tilläggning, att ingen
kronobetient, wid tienstens förlust, må understå sig att taga något för the
i betänckandet omtalte undersökningar. 2.§ som innehåller, att weder-
börande officerare, hwilcka under the bewilljade frihetsåhren icke få
åtniuta sine indelte löningsräntor, böra undfå theras löner på wärfwad
stat, har Ridderskapet och Adelen bifallit, samt remitterat till Hans
Kongl. Maij:ts nådige afgiörande med Råds Råde, hafwandes ock Rid¬
derskapet och Adelen resolverat på samma sätt öfwer 3. § angående
civilstatens aflöning samt äfwenwäl bifallit 4. § angående jusdtiaestatens
aflöning. I lika måtto har Ridderskapet och Adelen uti 5. § bifallit, att the
rusthållen, som tillförene icke äro skatte, måtte benådas med skattebref,
tå the sig therom anmäla, thet öfriga i samma § hafwa the hänskutit till
Hans Kongl. Maij:tt att theröfwer i nåder resolvera effter omständighe-
terne, rikets tillstånd och all billighet. Hwad som uti 6. § förmäles angå¬
ende att kneckte- och båtsmansrotarne, i fall theras soldater och båtsmän
skulle blifwa utcommenderade, måtte slippa att praestera thet, hwartill
the elljest äro förbundne, så har Ridderskapet och Adelen thet bifallit.
Men hwad angår att med recruteringarne i Finland må anstå, till thess att
rotar- och rusthållarne komma någorlunda i stånd, så förklara Ridder¬
skapet och Adelen sig giärna önska, om thet kunde bewilljas, men lämnar
dock till Hans Kongl. Maij:tt att therom i nåder förordna effter omstän-
digheterne. Thet som uti 7. § af deputationen är föreslagit, tycker Rid¬
derskapet och Adelen wara ganska billigt, dock hänskiuter till Hans
Kongl. Maij:tt attjemwäl therutinnan effter omständigheterne förordna.
Ståndet fant skiähligt Ridderskapets och Adelens utlåtande uti samma
extracto protocolli till alla delar att bifalla.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 24. sistledne au¬
gusti angående Herr Plomgrens intagande till säte och stämma uti secre-
te utskåttet.4
Herr Borgmästaren Lange, thet förekommer mig underligit att sec-
rete utskåttet licentierat Herr Plomgren på thet föregifwande, att inbör¬
des enighet Stånden emellan therigenom skulle befordras och bibehållas,
och att Prästeståndet, hwars deputerade i secrete utskåttet mäst påyrckat
Herr Plomgrens licentierande nu på samma grund förklarat sig sam¬
tycka thertill, att han åter i secrete utskåttet må intagas.
En deputation ifrån Prästeståndet infördes på wanligit sätt.
Herr Biskoppen Doctor JacobBenzelius, som förde ordet, förmäl-
te till Ståndet Prästeståndets tienstwänlga hälsning, berättandes att Präs¬
teståndets begiäran är, att theras wälmente extractum protocolli benägit
4 R. 1287, n. 208.
1012 1 sept. 1743
måtte upläsas, theruppå öfwerlefwererade Herr Biskoppen samma ex-
tractum protocolli, daterat den 30. sistledne augusti, som uplästes af
innehåld, att Prästeståndet emot all förmodan måst förnimma, att dagen
förut warit anslag giordt till skiärskådande och reglerande af prästerska¬
pets inkomster och rättigheter, theruti Prästeståndet finner sig så mycket
mindre,5 som the Stånden gifne privilegier på så mångahanda sätt äro
ifrån försök och inbrått bewarade, hwarföre och Präste- Borgare- och
Bondestånden wid 1731 åhrs riksdag öfwerenskommit, att ingen wid
embetets förlust, eller 1 000 daler silf:mts wijte, må på något sätt, anting¬
en under eller emellan riksdagarne gifwa anledning till att kräncka något
Stånds wälfångne privilegier, frij- och rättigheter. Och som bemälte
skiedde anslag skall innebära sådant försök, hwilcket dock Prästeståndet
ingalunda sig föreställer hafwa af Borgareståndet blifwit samfält beslutit,
så förklara Prästeståndet sig wara föranlitit att wänligen anmoda Stån¬
det att härom låta hos sig undersöka och så förfoga, att then eller the,
som befinnas häutinnan hafwa skuld, måtte på sätt som förbemält är
blifwa ansedde.
Sedan recommenderade Herr Biskoppen Doctor Benzelius thetta mål
hos Ståndet till benägit och skyndesamt afgiörande, förklarandes att
Prästeståndet gior sig therom aldeles försäkrat, thet Ståndet låter, hwad
Prästeståndet härmedelst händt, gå sig så till sinnes, som thet önskar, att
förtroendet bägge Stånden emellan må bibehållas.
Herr Taleman swarade, att Ståndet eij lärer underlåta att taga uti
öfwerwägande, hwad Prästeståndet genom thet nu ingifne extractum
protocolli andragit, och bad deputationen förmäla till Prästeståndet
Ståndets tienstwänliga hälsning. Hwarmed deputationen afträdde.
I anledning af Ståndets den 30. sistledne augusti fattade slut att genom
en deputation giöra föreställning hos Präste- och Bondestånden angå¬
ende bifalls lämnande till Ståndets extractum protocolli berörande öf-
wercommandos uplåtande till Hans Excellence Herr Riksrådet Friherre
von Rosen öfwer armeen, näst Hans Kongl. Höghet, blefwo effterskref-
ne thertill utnämde.
Herr Rådman Kierman Herr Rådman Rahling
Herr Schultz Herr Rådman Odhelius
Herr Rådman Coopman Herr Justitiarien Ekman
Herr Lexell Herr Borgmästaren Hagert
Herr Rådman Kniberg Herr Cneif
Herr Borgmästaren Lundeberg Herr Borgmästaren Engellau.
Uplästes handels- och manufacturdeputationens betänckande af den
26. sistledne angående skråembeternes beswär theröfwer l:o att them
nyligen blifwit pålagt, när theras tillwärckade wahror till marcknader
5 R. 1287, n. 205. I protokollsextraktet
finner sig så mycket mindre härutinnan.
1 sept. 1743 1013
eller andre städer försändas, betala lilla eller landstullen, och 2:do att the
blifwa med en alt för widlyfftig omgång angående förpassningen beswä-
rade.
Herr Rådman Amelberg begiärade, att betänckandet måtte få ligga
på bordet.
Herr Borgmästaren Lundeberg, Herr Olof Ström, Herr Ålder¬
man Brun, Herr Rådman Odhelius och flere påstodo, att saken straxt
måtte afgiöras, yttrandes sig Herr Borgmästaren Lundeberg, att the som
hafwa något wid betänckandet att påminna, måtte säija, hwaruti thet
består, på thet man må kunna pröfwa, om thet kan straxt beswaras eller
saken fordrar betäncketid.
Ståndet fant godt att förordna effterskrefne af ledamöterne att
igenomsee betänckandet och i morgon aflämna sitt utlåtande theröfwer,
nembligen
Herr Schiultz Herr Borgmästaren Lundeberg
Herr Olof Ström Herr Berg Andersson
Herr Berg Hansson Herr Rådman Amelberg
Herr Commissarien Urlander Herr Justitiarien Ekman.
En deputation ifrån Bondeståndet af sex personer infördes af någre
Ståndets ledamöter.
Deputationen förmälte Bondeståndets hörsamma hälsning och öfwer-
lefwererade Bondeståndets extractum protocolli af innewarande dato,6
som uplästes, angående thet hemställande som giöres, om icke Secretera-
ren uti Kongl. Maij:ts och Riksens Cancelliecollegio Otto Friedrich En¬
gelke kunde befordras till thet ledige öfwerpåstdirecteursembetet,
hwarmedelst the 600 daler silf:mt, som honom under förra riksdagen till
förbättring på thess registratorslön af the under Riksens Ständers con-
toirs disposition lämnade expectancemedel, kunde åter indragas och såle¬
des ändamålet af secrete utskåttets extractum protocolli under den 20.
augusti sistledne angående statswärckets uphielpande till en del winna
wärckställighet. Och recommenderade deputationen thetta mål hos
Ståndet till ömsint öfwerwägande och benägit bifall. Hwarjämte deputa¬
tionen begiärade, att Ståndet wille benägit afgiöra the genom extracta
protocolli anmälte målen angående förbättring af rangen för häradshöf-
dingarne, och att häradsfogdarne måtte komma under duelsplacatet, på
thet the sistnämde må sättjas i stånd att med så mycket större drifft
utföra sina embetets giöromål, berättandes ock deputationen, att Bon¬
deståndet redan afgiordt städernes allmänna beswär förmodeligen till
Ståndets nöije.
Herr Taleman swarade, att Ståndet eij lärer underlåta att taga the
anmälte målen uti öfwerwägande och sig fordersammast theröfwer utlå¬
6 R. 1287, n. 214.
1014 1 sept. 1743
ta. Så aflade ock Herr Taleman en skyldig tacksägelse för thet Bonde¬
ståndet behagat afgiöra Ståndets allmänna beswär. Deputationen afträd-
de.
En deputation ifrån högwyrdige Prästeståndet af sex personer emot-
togs och infördes på wanligit sätt.
Biskoppen Herr Doctor Herman Schröder förmälte Prästeståndets
tienstwänliga hälsning, yttrandes sig sedan, att som nu så wida är kom¬
mit, att effter Riksens Ständers beslut, riksdagen några dagar häreffter
skall slutas, så har Prästeståndet för nödigt eracktadt, att hos the öfrige
Stånden recommendera twänne än oafgiorde rikswårdande mål, therut-
innan Prästeståndet förmodar sig skola winna the öfrige Ståndens be¬
nägna biträde. Theruppå öfwerlämnade Herr Biskoppen twänne Präs¬
teståndets extracta protocolli af den 30. sistledne augusti,7 som uplästes.
Uti thet ena andrages, att som twänne Stånd, nembligen Präste- och
Bondestånden nu endrägtigt påstå ändring i thet, som wid nästledne
riksdag igenom en alt för hastig resolution angående religionsfriheten
för the reformerte utwärckades, och bemälte Stånd hafwa fundamental
lagen och alla tiders riksdagsbesluter och riksdagsfullmackten på sin
sida, så förmodas, att saken till widare återställes på sin förra fot, så att
the förra religionsstadgar effterlefwas. Men skulle thenna saken således
intet blifwa hulpen, förklarar Prästeståndet sig nödsakat wara att låta till
sin rättmätiga exculpation genom trycket med sina allegater allmänt
giöras the föreställningar, som Prästeståndet härutinnan giordt, förkla¬
randes Prästeståndet sig förmoda, att Borgareståndet thenna saken, som
rörer Guds försambling och hela riket, under widare öfwerwägande
täckes taga och till et sådant slut befrämja, som effter all liknelse skulle
mycket hielpa till härställande af en högt önskad samdrägt och enighet i
riket för närwarande och tillkommande tider. Uti thet senare extracto
protocolli anföres, huruledes thet skulle ganska mycket bidraga till en
önskelig inbördes enighet i riket, om the beswär, som the af herrar
Riksens Råd och flere embetsmän anfördt, hwilcka wid the förra twänne
riksdagarne blifwit licentierade, skulle blifwa innan riksdagens slut skiär-
skådade och afgiorde, hwilcket Prästeståndet håller före på thet sättet
skulle kunna wärckställas, att någre få utaf hwart Stånd blifwa utsedde
att härutinnan forderligast inkomma med theras betänckande, huru
thetta bäst må kunna afhielpas.
Herr Biskoppen Schröder recommenderade sedan thesse twänne må¬
len så mycket mera, som Riksens Ständers enhälleliga öfwerensstäm-
mande uti the af Prästeståndet till samma måls afgiörande föreslagne
mått skulle hafwa then goda nytta, att Riksens Ständer skulle skilljas åt
med enighet och samdrägtighet som en man, hwilcket mera skulle wärc-
ka hos wära fiender, än om wij ägde 10 000:de man, hafwandes och
7 R. 1287, n. 206. Bilaga 3.
1 sept. 1743 1015
Prästeståndet befalt deputationen att gifwa tillkänna, det Prästeståndet
har till the licentierade Herrar Riksråden ett fult förtroende.
Herr Taleman swarade, att Ståndet eij lärer underlåta att taga uti
öfwerwägande, hwad högwyrdige Prästeståndet genom the ingifne
twänne extracta protocolli behagat anföra, och bad deputationen förmä¬
la till Prästeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning, hwarmed deputation
tog afträde.
Företrädde Jungfru Kåhlmeter och anholt, att Ståndet täcktes wisa
henne then gunst och benägenhet att hos Hans Kongl. Maij:tt intercede¬
ra för hennes olyckeliga broder, så att han måtte få lindring uti thet
genom then swåra dommen honom pålagde straffet.
Herr Taleman berättade, att han fådt bud ifrån Herr Landtmar-
skalcken, att klåckan fyra effter middagen föllja Herr Lnadtmarskalcken
och the öfrige Ståndens Talemän upp till Hans Kongl. Maij:tt att å
Riksens Ständers wägnar i underdånighet begiära riksdagens afblåsande.
En deputation ifrån Bondeståndet af tolf personer blef på wanligit sätt
införd.
Herredagsmannen Johan Pehrsson ifrån Dalerne, som förde ordet,
förmälte Bondeståndets tienstwänliga hälsning och berättade, att depu¬
tationen fådt i befallning att gifwa Ståndet tillkiänna, thet Bondeståndet
till alla delar bifallit the twänne extracta protocolli, som Prästeståndet i
dag genom en deputation med Bondeståndet communicerat rörande
then sökte ändring uti Riksens Ständers beslut wid förra riksdag angå¬
ende then lämnade religionsfriheten till them, som äro af engelske re-
formerte kyrckan, och the licentierade herrar Riksråden samt flere em-
betsmän, som under the twänne förra riksdagarne fådt afskied, kunnan¬
des deputationen eij undgå att effter thess Stånds befallning hörsamme-
ligen begiära, att Borgareståndet täcktes taga samma måhl i närmare
öfwerwägande och sig med Präste- och Bondestånden conformera, men
therest samma måhl emot förmodan skulle blifwa oafgiorde liggande,
förklarar Bondeståndet på lika sätt, som Prästeståndet thet giordt, för
the licentierade herrar Riksråden ett fult förtroende.
Herr Taleman swarade, att Ståndet lärer taga hwad deputationen
anfördt, uti behörigt öfwerwägande, och bad deputationen förmäla till
Bondeståndet Ståndets wänliga hälsning. Deputationen afträdde.
Företogs ytterligare thet af Riksens Ständers bewillningsdeputation
författade project till en allmän contribution för nästkommande åhr
1744. Hwarjämte uplästes högloflige Ridder skåpets och Adelens samt
högwyrdige Prästeståndets resolutioner, hwarmedelst the i anseende till
rikets medellösa tillstånd, sig åtagit fönsterafgifften för berörde åhr
1744, förmodandes att Borgareståndet äfwen lärer härutinnan wijsa sin
benägenhet att understödja riket uti sitt behof.
Härom discourerades och yttrade sig Herr Rådman Knape, att han
för Uddewalla stad hwarcken kan bifalla eller sig åtaga en thylik afgifft
för åhr 1744, utan theremot aldeles protestera. Äfwen ock hwad styfkior-
1016 1 sept. 1743
tels- och peruqueafgifften beträffar, kan han eij eller gifwa sitt bifall till
en sådan contribution, theröfwer han utbad sig extractum protocolli.
Herr Borgmästaren Lundeberg förklarade sig wara af then tanckan,
att Borgareståndet kan så mycket mindre åtaga sig fönsterafgifften pro
anno 1744, som städernes borgerskap utom thess finnes wara nog tryckt
och betungat af dryga utskylder, hwaribland fönsterafgifften såsom
odrägelig anses, i synnerhet för the fattige och mindre förmögne, hwilcka
på thet sättet aldeles skulla blifwa utblåttade och ruinerade, kommande
hos honom härwid äfwen i öfwerwägande, att ehuru borgerskapets för¬
måner i allmenhet på långt när eij kunna jemföras med the twänne re-
spective Ståndens, hwilcka redan sig thertill begifwit, så skulle then rin¬
gaste borgare eller annan inwånare i städerne, icke thesto mindre be-
swäras med 2 ./. silf:mt drygare afgifft för hwarje fönsterlufft, än hwad
högloflige Ridderskapet och Adelen för sina säterier tillika med pastorer
och andre ståndspersoner på landet betala, med hwilcken proportion
Borgareståndet så mycket mindre finner sig hos sina hemmawarande
medbroder kunna stå till swars som ett besynnerligit missnöije öfwer
innewarande åhrs bewillning redan i then delen allment warit förspordt.
I hwilcken beskaffenhet Herr Borgmästaren wid thet af deputationen
författade project förblifwer med förord, om therhos the öfrige respec-
tive Stånden, så snart som giörligit är, behagade sig öfwer then pro anno
1743 för städerne sökte lindring utlåta, hwarom Borgareståndet blef
försäkrat, då fönsterafgifften för allmogen faststältes. I annor händelse
och ther husen med en sådan afgifft blefwo graverade, skulle städernes
inwånare afskräckas att widare anwända någon kåstnad på byggnader,
hwilcka dock utom sielfwa nyttan jemwäl ganska mycket pryda städerne.
Herr Plomgren, hwad afgifften af skattehemman widkommer, så
tycker iag, att man låter bero wid deputationens project. Beträffande
städernes contingent så bör thet förblifwa wid then af Ståndet redan
faststälte summa, nembligen 75 000 daler silf:mt, men anbelangande
fönsterafgifften, så emedan Ridderskapet och Adelen af sine sätesgårdar
och hus i städerne samt Prästeståndet sig samma contribution redan
åtagit. Ty kan iag eij annat än styrcka thertill thet Borgareståndet jemwäl
berörde fönsterafgifft sig åtager, emedan rikets tillstånd och thess
oumgängeliga utgiffter sådant kräfwer, besynnerligen nu, sedan staten
medelst then Hans Kongl. Höghet årligen anslagne summa blifwit tillökt,
men på thet samma afgifft eij må lända the mindre städerne till för stor
last och tunga, håller iag före, att afgifften för the mindre städerne
utsättes till 6 ./. silfwer:mt och att i öfrigit thet förbehåld giöres, att alla
fattige borgare och enckior må wara frie.
Herr Rådman Schening biföll Herr Plomgren, och thet så mycket
mer, som riket är uti ett medellöst tillstånd, och hwad fönsterafgifften
angår, Ridderskapet och Adelen bidrager thet mästa, som theraf kan
slutas, att Ridderskapet och Adelen samt ståndspersoner äga i Stockholm
tre fierdeparter af husen, Ståndet upskiöt med thetta målets afgiörande
till i morgon.
1 sept. 1743 1017
Inkommo twenne deputerade ifrån Bondeståndet, som berättade sig
af theras Stånd hafwa fädt in commissis att hörsamligen begiära, thet
täcktes Ståndet hwad 45. § i theras allmänna beswär angår conformera
sig med Prästeståndet, så att §:s innehåld simpliciter bifalles, emedan å
annor händelse thet målet eij kan komma till expedition, i anseende ther-
till att the respective Stånden stannat uti skilljacktige meningar, så att twå
Stånd äro på hwartera sidan.
Herr Taleman swarade, att Ståndet lärer taga uti öfwerwägande,
hwad the deputerade anmält och sig theröfwer utlåta.
Som then i dag utnämde deputation, hwilcken hos Präste- och Bonde¬
stånden har att påminna om slut angående Ståndets giorde föreställning
berörande öfwercommandos updragande till Hans Excellence Herr
Riksrådet Friherre von Rosen öfwer armeen näst Hans Kongl. Höghet,
kommer att afgå, så resolverades, att deputationen har till samtelige the
öfrige respective Stånden jemwäl att aflefwerera och recommendera
effterskrefne Ståndets extracto protocolli nembligen l:o angående ma-
nufacturfonden. 2:do om statswärcket och 3:tio berörande the målen,
som Ståndet håller före uti secrete utskåttet böra företagas till afgöran¬
de.
Inkommo åter twänne deputerade ifrån Bondeståndet, som påminte
om Ståndets utlåtande öfwer 45. § af theras allmänna beswär.
Herr Taleman swarade att Ståndet nu straxt lärer sig theröfwer
yttra.
Sedan the deputerade tagit afträde, uplästes åter 45. § af Bondestån¬
dets allmänna beswär, då effter något discourerande therom Ståndet
stannade uti thet slut, att Ståndet eij kan giöra någon ändring uti sitt
förra utlåtande, emedan man går then tryggaste wägen, då med ansök¬
ningen förfares effter then allmänna lagen, och Ståndet finner ganska
betänckeligit wara att genom bifalls lämnande till ett allmänt beswär
gifwa anledning till ändring uti hwad then allmänna lagen biuder, uthom
det, att therest Bondeståndets ansökning skulle simpliciter bifallas,
många nyttige wärck, som wid strömmar äro anlagde, torde komma att
utdömmas. Ståndets deputation afträdde.
Uplästes Riksens Ständers secrete handels- och manufacturdeputations
extractum protocolli af den 20. sistledne augusti8 angående lin- och
drällswäfwareembetets här i staden giorde ansökning att blifwa wid thess
gambla skrå- och embetsrättigheter bibehållit samt ifrån hallrättens ju-
risdiction och inseende befriat, hafwandes deputationen förklarat sig
wara af the tanckar, att bemälte embete må bibehållas wid thess skrårät¬
tigheter och eij sortera under hallrättens jurisdiction, eller med stämpel-
afgifften och the onera, som thermed föllja, beswäras.
Herr Commissarien Urlander, the af deputationen anförde skiähl
kunna eij wara giällande, emedan hwad angår, att embetet eij fådt
8 R. 1286, n. 463.
1018
1 sept. 1743
försträckning af publique fonden, så förfaller samma skiähl aldeles, enär
i öfwerwägande tages, att klädemakare, som eij eller fädt försträckning
af publique medel, kunde på lika grund äfwenwäl skilljas ifrån hallrät¬
ten, hållandes Herr Commissarien före, att så orimmeligit thet ena wore,
äfwen så orimmeligit är ock thet andra.
Herr Rådman Schening förklarade sig bifalla betänckadet.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg biföll Herr Commissarien
Urlanders tancka och thet så mycket mer, som han finner publiquens
nytta therpå bero, att linwäfwareembetet sorterar under hallrätten, ty
om en linwäfware skulle tillwärcka till hans behof oförswarligit gods,
förmodar han sig få snarare rätt, om han beswärar sig hos hallrätten, än
han skulle gå med sina beswär till embetet.
Herr Rådman Amelberg, som en ledamot i deputationen kan iag eij
undgå att gifwa wid handen, att thenna linwäfwareembetets ansökning
eij passerat urskillningen, hwarföre iag håller före, att deputationen eij
bordt sig thermed befatta, finnandes iag äfwenwäl att deputationen eij
på ett så formelt sätt inkommit till the respective Stånden med sitt
utlåtande häröfwer, som riksdagsordningen föreskrifwer, emedan depu¬
tationen yttrat sig genom extractum protocolli.
Herr Ström, linwäfwareembetet tillwärckar eij något gods på förlag,
utan gior allenast sådant arbete, som beställes af hushållen utaf theras
egit spundne garn, och som embetsmästarne eij betala stämpelafgifften
till hallrätten, utan thensamma kommer ägaren af then tillwärckade
wahran till last, så tycker iag nyttigast wara, att på thet hushållen må
undgå en slik gravation, linwäfwareembetet må befrias att hädaneffter
sortera under hallrätten.
Effter widare discourerande härom, resolverades att betänckandet eij
kan bifallas, utan att thet bör förblifwa wid then författning, som hall¬
ordningen innehåller, så att linwäfwareembetet sorterar under hallrät¬
ten.
Herr Borgmästaren Bober g ärindrade, att ehuruwäl Riksens Ständer
resolverat och faststält, thet deputationerne skola uphöra med theras
arbeten, så ser man dock dageligen anslag till deputationernes samman¬
träde.
Herr Taleman underrättade Herr Borgmästaren, att deputationerne
eij komma tillsammans att företaga några nya arbeten, utan att allenast
expediera hwad tillförene är resolverat.
Deputationen kom tillbakars, då Herr Rådman Kierman berättade,
att the medhafde extracto protocolli blifwit hos samtelige respective
Stånden upläste, hwareffter deputationen recommenderat så wäl samma
mål som ock the öfrige målen, them Ståndet genom protocolls utdrag
giordt anhängige hos the öfrige Stånden till fordersamt afgiörande och
bifall. Sedermera har deputationen fogat sig tillhopa med en deputation
af Ridderskapet och Adelen och deputationerne gemensamt giordt före¬
ställning hos Präste- och Bondeståndet angående bifalls lämnande till
2 sept. 1743 1019
Ridderskapets och Adelens samt Ståndets fattade slut rörande Hans
Excellence Herr Riksrådet Friherre von Rosen.
Fredagen den 2. septembris 1743.
Uti Secreterarens ställe, som i dag war hindrad att upkomma, satte sig
Justitiarien Herr Thure Sandelin wid protocollet.
Uplästes å nyo Riksens Ständers landt och sjömilitiaeoeconomiaedepu-
tations memorial af den 14. julii innewarande åhr angående städernes
sökte befrielse ifrån afgifftens betalande till then åhr 1732 inrättade
båtsmansförrådscassan, hwartill deputationen, i anseende till the af Bor¬
gareståndet uti thess utfärdade extractis protocolli under den 29. aprill
17419 samt 15. decembris 1742 andragne skiähl och omständigheter, så
mycket hällre styrcker, som likmätigt Kongl. Maij:ts resolution upå stä¬
dernes allmänna beswär 1734 §48,10 samt 1739 § 1 städerne1 i gemen
ifrån thenna afgifftens utgiörande redan blifwit befriade, hållandes i
öfrigit deputationen före, thet the städer, hwiclka thenna afgifft enligit
1732 åhrs kongl, förordnande betalt, icke kunna få tillbaka, hwad the en
gång utgifwit, hälst sådant till rikets behof blifwit anwändt och dispone¬
rat, med mera. Häröfwer har Högloflige Ridderskapet och Adelen den
17. augusti sistledne2 sig yttrat, att som åtskillige städer, utan något
klander betalt thenna afgifften till åhr 1739, så pröfwas billigt, att the
andre städerne böra draga en jämlik last och samma afgifft erlägga till
then tid, då Hans Kongl. Maij:ts nådige resolution uppå städernes all¬
männa beswär utföll, igenom hwilcken resolution städerne i gemen blif¬
wit aldeles frikallade från afgifften till båtsmansförrådscassan. Och
hwarmed högwyrdige Prästeståndet den 29. i samma månad sig confor-
merat. Borgareståndet tog thetta alt uti noga öfwerwägande, finnandes
så mycket mera skiähligt then af deputationen tillstyrckte befrielsen för
städerne i gemen ifrån thenna afgifftens betalande att bifalla, som sådant
finnes aldeles enligit med högståberopade kongl, resolutioner uppå stä¬
dernes allmänna beswär, städerne eij eller till en sådan afgiffts utgiöran¬
de sig någonsin begifwit, utan hwad af en del städer i så måtto blifwit
utbetalt, är skiedt dels igenom execution, dels af frucktan för thylik
medfart, Finnandes således Borgareståndet thet the skiedde utbetalning¬
ar med all rätt borde städerne återställas, men som medlen blifwit till
andre rikets tarfwor anwände, och ingen tillgång i cassan till återbetal¬
ning förhanden är, så har Ståndet förmådt the städers fullmäcktige i
anseende thertill sig therifrån att begifwa, dock med thet uttryckeliga
förbehåld, att städerne i gemen ifrån all gravation och afgiffts erläggan¬
9 Jfr BgP 7, s. 302.
10 Modée 2, s. 1202.
1 Modée 2, s. 1448.
2 Jfr RAP 14, s. 418.
1020
2 sept. 1743
de till therina förrådscassan må blifwa befriade. Hwilcket hos the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen till benägit och rättwist
bifall i bästa måtto anmäles.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli3 af den 22. sistledne
julii angående pension för afledne Statscommissariens Hindrich von
Westerlings enckefru till 500 daler silf:mt årligen, effter hwilcken bemäl-
te statscommissaries dotter skulle samma pension behålla, hwartill secre¬
te utskåttet styrcker och Ridderskapet och Adelen samtyckt. Effter något
discourerande skreds till votering, och war proposition, att then som
bifaller betänckandet skrifwer Ia, och then som will, att thet blifwer
stricte wid pensionsstaten, skrifwer Neij. Effter sedlarnes öpnande fans
för Ia wara sex och för Neij siutton röster.
Herr Pulchau berättade, att i staden skall gå thet ryckte, thet han och
flere wörö owärdige förklarade att wara i Ståndet, begiärandes att ho¬
nom måtte bewis theröfwer lämnas, att sådant wore ogrundat, hwaröf-
wer discourerades och effter skiedd proposition afslogs thenna begiäran
såsom onödig.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli4 af den 29. sistledne
augusti angående l:o huldhetsed till Hans Kongl. Höghet. 2:do att then
bör af Riksens Råd och Ständer afläggas på rikssalen. 3:tio att Hans
Kongl. Höghet kommer att aflägga Kongl. Maij:tt och Riket huld- och
trohetsed. 4:to angående Hans Kongl. Höghets gifftermål. Hwarjämte
Ståndet lät sig föreläsas thet bilagde project till huldhetseden, och blef
altsammans bifallit med Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets
tilläggningar.
Företogs åter handels- och manufacturdeputations betänckande5 af
den 26. sistledne augusti angående skråembeternes beswär l:o theröf¬
wer, att them nyligen skall blifwit pålagdt, när theras tillwärckade wahror
till marcknader eller andre städer försändas, betala lilla eller landstullen,
och 2: do att the blifwa med en alt för widlyfftig omgång wid förpass-
ningen beswärade. Ståndet biföll betänckandet med fölljande anmärck-
ningar:
Fol. 12. verso, i stället för att angifwandet skulle skie i tullen, bör
thet skie på tullkammaren i then stad, hwarifrån wahran utföres. Ibidem
then clauderade meningen, som begynnes med ordet nembligen, och
slutas med ordetförsedd, går aldeles ut.
Folio 13. I stället för manufacturistens eller tillwärckarens bewis och
attest, bör stå: med hallrättens bewis för manufacturie, samt skråembetens bewis
för handtwärckarewahrome, att the hos then eller then tillwärckade äro.
Folio 13. verso, then clauderade meningen angående tobak, gå aldeles
3 R. 1286, n. 464.
4 R. 1286, n. 465.
5 R. 1286, n. 466.
2 sept. 1743 1021
ut, emedan 1722 åhrs förordning6 så mycket mindre bör giälla, som i
then delen åtskillige senare förordningar utkommit, hwarutinnan säkra¬
re författningar tagits till underslefs förekommande thermed.
Ibidem I stället för sådane wahror bör stå inrikes tillwärckade wahror.
Företogs åter Riksens Ständers bewillningsdeputations project till en
allmän bewillning för nästkommande åhr, tillika med Ståndets therofwer
författade extractum protocolli af den 30. sistledne augusti,7 och resolve¬
rades att fölljande mening uti berörde extracto protocolli, samma memori¬
al then ärindran att på then händelsen riket skulle med krig blifwa öfwerfallit,
Ståndet eij på annat sätt åtager Städerne innwarande åhrs bewillnings ut-
giörande för nästkommande åhr, än att fönsterafgifften äfwen i städerne, som för
allmogen må aldeles uphöra, går aldeles ut, och wid slutet af samma extracto
protocolli införes fölljande mening, hwad fönsterafgifften i städerne
widkommer, så will Ståndet i anseende till rikets högst angelägna behof
sig thensamma påtaga, dock med the willkor, att i the mindre städerne
afgifften för fönsterluffterne med 6 ./. sikmt, lika som för säterierne
erlägges och att the fattige och oförmögne ifrån thenna afgifft i alla
städer befrias. Skulle thetta eij bifallas, kan Ståndet till thenna afgifft eij
samtycka.
Herr Borgmästaren Lundeberg och Herr Rådman Knape förkla¬
rade sig förblifwa wid sitt förra utlåtande.
Uplästes Riksens Ständers landt- och sjömilitiaeoeconomiaedeputa-
tions betänckande8 af den 14. sistledne junii angående hämmande af
oricktige rapporters afgifwande om the på sjöcommenderingar existe¬
rande dödsfall af båtsmän samt the dödes monderingspersedlars wår-
dande och återskaffande till rotarne. Hwilcket Ståndet fant skiähligt att
bifalla. Hwarjämte thet hos the öfrige respective Stånden till gunstbe-
nägit och rättwist bifall hörsam- tienst- och wänligen anmäles.
Anmältes Borgareståndets extractum protocolli9 af den 1. i thenna
månad angående handels och manufacturdeputationens^ genom thess
betänckande föreslagne ändring uti manufacturfonden, hafwandes Rid-
derskapet och Adelen i dag bifallit Ståndets i samma mål afgifne extrac¬
tum protocolli med then tilläggning, att Commerciecollegium och Manu-
facturcontoiret träda tillhopa och tillse, på hwad sätt alla nödiga mått och
utwägar kunna tagas till förekommande af manufacturwahrornes steg¬
ring. Ståndet biföll högloflige Ridderskapets och Adelens tilläggning.
6 Kammar- och kommerskollegiemas
brev ang. tobaks stämplande 30/1 1722,
Modée 1, s. 320.
7 Ett koncept till detta extr.prot. finnes i
R. 1287, n. 223.
8 R. 1286, n. 467.
9 R. 1287, n. 245.
66- 804548 BR
1022 2 sept. 1743
Företogs och uplästes å nyo Riksens Ständers deputations öfwer ären-
dernes reglerande, som angå Finland, betänckande10 af den 18. sistledne
augusti angående wisse frihetsåhr till landets uphielpande och hushåld-
ningens i stånd sättjande. Hwarjämte åter uplästes högloflige Ridderska-
pets och Adelens therofwer utfärdade extractum protocolli af den 25.
och 27. förledne augusti. Hafwandes Prästeståndet sig theröfwer således
utlåtit, att thet pröfwat skiähligt att bewillja the uti 1. § föreslagne trenne
frihetsåhren, men finnér i öfrigit att för mycken swårighet att kunna
öfwer the flere högstangelägna mål med behörig trygghet sig utlåta, och
acktar således för sin del bäst och rådeligast wara, att thetta i underdå¬
nighet hemställes till Hans Kongl. Maij:ts nådige afgiörande med Råds
Råde, ingalunda twiflandes att Hans Maij:tt effter hwarje puncts beskaf¬
fenhet lärer i nåder tillsee, att wederbörande blifwa så långt rikets
omständigheter och willkor thet kunna medgifwa, samt hwars och ens
torfftighet kräfwer, möijeligast hulpne och understödde. Ståndet biföll
nu till alla delar Prästeståndets utlåtande.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli1 af den 19. sistledne
augusti angående fabriqueurers, manufacturisters och theras betienters
factorers och bokhållares med Heres befrielse ifrån lön och betalningsaf-
gifften med flere utskylder, hafwandes Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit betänckandet i thetta måhl. Ståndet biföll äfwenwäl
samma betänckande.
Herr Taleman berättade, att när Landtmarskalcken och the öfrige
Talemännen i underdånighet upwacktat Hans Kongl. Maijrtt och effter
Riksens Ständers beslut i underdånighet anhållit om riksdagens afblå-
sande, så har Hans Kongl. Maij:tt i nåder yttrat sig på fölljande sätt:
Jag måste tala med Eder, herrar Talemän, som wän af öppet hierta,
och bedia eder noga öfwerwäga,2 huru I kunnen sluta riksdagen. lag
lämnar till edert betractande uti hwad tillstånd I mig lämnen. Ty iag
frucktar, att the mästa armeens nödwändigheter fela ännu, och iag är
intet i tillstånd att giöra nya pålagor, utan att giöra hela landet klagande
och pådraga mig hat, som wore bedröfweligit för en konung, som för sitt
rike har ett godt hierta. Armeen är ock mycket aftagen, och ännu wet iag
intet, huru thet skall hielpas. Wij wete eij eller ännu, om wij få krig, och
inga tillräckeliga alliancer hafwa wij, som alt wid riksdagen borde af-
giöras, effterträdaren till thronen förwäntas, som skulle wara mycket
nögd att få see Ständerne. Här är ännu mycket att reglera, om intet alt
skall falla i samma tillstånd som förr, och således hoppas iag, att så länge
ännu må wäntas, till thess man i angelägnaste sakerne kan see klarare.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli3 af den 30. sistledne
10 R. 1286, n. 468.
1 R. 1286, n. 469.
2 R. 1286, n. 470.
3 R. 1286, n. 471.
2 sept. 1743 1023
augusti, huruwida the utrikes ministrerne hädaneffter må wistas på then
ort, hwarest riksdagar hållas, hwilcket bifölls.
Uplästes och bifölls kammaroeconomie och commerciedeputationens
wid sista riksdag gifne betänckande, l:o angående en ny skattläggnings-
methode i Österbotten. 2:do berörande skatträttighet för en del allmoge,
som biwistat Storkyro slag, tillika med Ridderskapets och Adelens extrac-
tum protocolli theröfwer af den 1. hujus.
Uplästes kammaroeconomiaedeputationens betänckande, som wid sis¬
ta riksdag är inkommit angående boskapsstörtningen uti Österbotten,
tillika med Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af innewa-
rande dato, hwarmedelst Ridderskapet och Adelen bifallit betänckandet.
Ståndet biföll jemwäl samma betänckande.
Resolverades, att en deputation skall afgå till the öfrige Stånden med
Ståndets extractum protocolli af innewarande dato angående båtsmans-
förrådscassan, jämte en förteckning på the mål, som angående Stock¬
holms stad hos the respective Stånden äro anhängige, hafwandes deputa-
tionen att recommendera samma mål till benägit och skyndesamt af¬
görande och blefwo effterskrefne ther till utnämde, nembligen:
Herr Justitiarien Sandelin som förer ordet Herr Lexell
Herr Ålderman Fox Herr Rådman Odhelius
Herr Stenström Herr Cneif.
Deputationen afträdde.
Herr Borgmästaren Hagert satte sig wid protocollet.
Uplästes Herr Öfwerstelieutenantens Carl Hindrich Sprengtports me¬
morial,4 hwarmedelst anhålles, thet måtte the officerare och andre be-
tiente af carelska dragoneregementet, som nu mera äro utan beställning¬
ar, framdeles oafkortat niuta sin lön på wärfwad cavalleriestat, till thess
the effter förtienster kunna blifwa befordrade, som Ridderskapet och
Adelen bifallit. Ståndet biföll Prästeståndets utlåtande.
Uplästes deputationens öfwer ärendernes reglerande,5 som angå Fin¬
land, betänckande af den 29. sistledne augusti, beträffande bondens och
riksdagsfullmäcktigens för Uärpis och Lappfiärds socknar i Österbotten
ansökning om öfwerflödige betientes, såsom sockneskrifwares, brofog¬
dars, skailfogdars och skiutsrättares afskaffande, emedan allmogen med
then lön, som the upbära i penningar, mycket beswäras. Ståndet biföll
betänckandet.
Jemwäl lät Ståndet sig föreläsas samma deputations betänckande6 an¬
gående then af finske inwånarne fordrade betalning för frackter och
lefwereringar, med mera, som bifölls.
4 R. 1286, n. 472.
5 R. 1286, n. 473.
6 R. 1286, n. 474.
1024 2 sept. 1743
Företogs någre §§ af städernes allmänna beswär. Then l.§ hafwa
Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, som then af deputa-
tionen är projecterad. Men Ståndet förblef wid thess den 20. sistledne
julii i § giorde ändring.
2. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit.
3. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, som
then af deputationen är projecterad, men Ståndet förblef wid thess den
20. julii i samma § giorde anmärckning.
4. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, som
then af deputationen är projecterad. Men Ståndet förblef wid thess
therutinnan giorde ändring.
5.§ har Ridderskapet och Adelen bifallit med fölljande anmärckning-
ar, att näst ordet lärogåssar, tillägges, som utom contract ditkommit, och att
wid slutet tillägges, under hwilcket beskydd the gåssar, som med contracter
blifwit antagne, jemwäl begripas, hafwandes Prästeståndet bifallit Ridder-
skapets och Adelens tilläggning, men Ståndet kunde them eij bifalla,
utan förblef wid sitt förra utlåtande, så att § bifalles simplicitet
6. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet funnit skiäh-
ligt böra gå ut, thermed sig Ståndet conformerade.
7. § hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, som
then af deputationen är projecterad, men Ståndet förblef wid thess till
förene giorde ändringar.
8. § som Borgareståndet bifallit, har jemwäl fädt Ridderskapets och
Adelens samt Prästeståndets bifall. Berörde §§ blefwo nu påskrefne och
till Bondeståndet afskickade.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet7 under den 24. sistledne aprill
angående öfwerpåstdirecteurssysslans besättiande.
Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den 27. sistledne
augusti angående thet hemställande som giöres, om icke räntemästaren
wid Kongl. Ammiralitetskrigsmanscassan här i Stockholm må tilläggas
lika rang med academiaeräntemästare. Ståndet fant godt att låta thetta
ärende hwila tills widare.8
Deputation kom tillbakars och berättade, att the öfrige Stånden låfwat
att fordersammast afgiöra the anmälte målen.
Herr Taleman berättade, att bud warit ifrån Ridderskapet och Ade¬
len, som påmint så wäl om Hans Excellences Herr Riksrådets Baron
Wrangels sökte afskied, som ock att Ståndet wille låta thess electorer till
rådswalet i morgon sammanträda med Ridderskapets och Adelens samt
Prästeståndets electorer. I anseende hwartill electorerne anmodas att
effter middagen träda tillhopa och wällja electorer till rådswalet uti
theras ställe, som äro bortreste.
7 R. 1286, n. 475.
8 R. 1287, n. 234.
3 sept. 1743
1025
Discourerades angående Hans Excellences Herr Riksrådets Grefwe
Tessins sökte afskied och förmente en del, att thet icke kunde honom
bewilljas. Men Herr Plomgren sade ingen kunna twinga Hans Excel-
lence att blifwa qwar i Rådet. Omstider utlät sig Ståndet, att ehuru
ogiärna Ståndet bewilljar Hans Excellence afskied, så seer dock Ståndet
omöijeligit wara att twinga Hans Excellence att emot thess willja förblifwa
wid thess rådsembete.
Lögerdagen den 3. septembris 1743.
Uplästes Riksens Ständers bergsdeputations betänckande9 af den 6. sist-
ledne augusti om angelägenheten af nya försöks anställande, utom stora
eller gambla grufwan wid Stora Kopparberget, samt tillgång till medel
thertill. Hwilcket betänckande Ridderskapet och Adelen samt Präste¬
ståndet bifallit och bifölls thet äfwenwäl af Ståndet.
Uplästes Riksens Ständers secrete deputations berättelse,10 angående
hwad sig tilldragit wid besättiandet af protocollssecreterarebeställningen
wid kongl, utrikes expeditionen, hafwandes deputationen i anseende till
the andragne skiähl och omständigheter understält Riksens Ständers
ompröfwande, om icke billigt wore, att protocollssecreteraren wid inrikes
expeditionen von Döbeln kunde undfå Kongl. Maij:ts nådige fullmackt
på protocollssecreterarebeställningen af lika dato med protocollssecrete¬
raren Kemna samt i föllje theraf äfwen till then först ledig blifwande
protocollssecreterarelönen i Kongl. Cancelliet förhielpas.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, betänckandet tyckes eij
wara enligit med regeringsformen, ty som Herr von Döbeln warit upförd
på förslag jämte Kemna till protocollssecreterarebeställningen wid utri¬
kes expedition, och Hans Maij:tt, som ägt mackt att befordra hwilcken af
the föreslagne, som Hans Maij:tt behagade, till beställningen i nåder
utnämnt Kemna fast yngre till tiensteåhr än von Döbeln, så synes then
sistnämde eij hafwa hafft ordsak att klaga öfwer praejudice, och skulle
effter deputationens betänckande von Döbeln, som effter Kemna avan¬
cerat till protocollssecreterare, få fullmackt af lika dato med Kemna,
jämte försäkran, att för honom skola niuta protocollssecreterarelön, så
skulle sådant gifwa många, som städt på förslager, men eij niutit nådig
befordran, anledning att theröfwer klaga. Herr Borgmästaren kan för-
thenskuld eij bifalla betänckandet, utan håller före, att von Döbeln hos
Hans Kongl. Maij:tt må i underdånighet anmälas att wid förefallande
öpning komma uti nådig åtancka.
Discourerades häröfwer, hwaruppå Herr Plomgren, som uti Herr
Talemans frånwaru förde klubban, giorde proposition, om betänckandet
bifalles? Som med Ia beswarades.
9 R. 1286, n. 476.
10 R. 1286, n. 477.
1026 3 sept. 1743
Och som Herr Borgmästaren Boberg begiärade votering, så skred
Ståndet thertill, och war proposition thenna, att then som bifaller be-
tänckandet skrifwer ja, men then som är ther emot, skrifwer Neij. Sed-
larne öpnades och befans trettijo sedlar wara för Ia, och twå för Neij.
Androg Borgmästaren uti Lidkiöping Herr Gustaf Adolph Palm,
huru som han wore sinnad att söka transport till then i Borås ledige
warande borgmästarebeställningen med anhållan, att Borgareståndet
wille lämna honom ett bewis om thess förhållande, hwaraf han wid ett
sådant tillfälle må kunna sig betiena. Ståndet tog thetta uti öfwerwägan-
de. Och althenstund Ståndet på the framflutne riksdagarne, som warit
hällne åhren 1727, 1734, 1738, 1741 och under nu warande riksdag,
hafft prof af bemälte borgmästares mogna förstånd och erfarenhet uti
the stycken, hwilcka en riksdagsman tillhöra och wäl anstå. Förthenskuld
fant Ståndet skiähligt Herr Borgmästaren sådant till bewis att lämna.
Hwarjämte Ståndet förklarade thess önskan och åstundan wara, att be¬
mälte Herr Borgmästare wid thetta tillfället måtte blifwa befordrad, och
således komma att niuta thess skickelighet och förtienst wärckeligen till
godo.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet1 under den 2. i thenna månad af
innehåld, att sedan hos Hans Kongl. Maij:tt Riksens Ständer igenom
Landtmarskalcken och samtelige Talemännen låtit anmäla theras åstun¬
dan, att riksdagen måtte slutas nästkommande tisdag, och Hans Kongl.
Maij:tt i hänseende till rikets närwarande belägenhet och andre omstän¬
digheter funnit sig föranlåten att therwid giöra åtskillige påminnelser
och föreställningar, theraf Hans Kongl. Maij:tt lämnat thess och Riksens
Råd del med hemställan, huruwida thet skulle nödigt finnas att uti
sådane giorde föreställningar emot ett så hastigt riksdagens afbrytande
Kongl. Maij:tt att biträda, så förklara herrar Riksens Råd, att the funnit
sig thertill skyldige och beredde, som the om nödwändigheten theraf äro
öfwertygade, och att Riksens Ständer eij måtte skilljas åt, förr än alla
högst angelägna mål och ärender, såsom i synnerhet statswärcket och
contributionerne, äro fullkomligen reglerade och afgiorde. Hwarjämte
Herrar Riksens Råd förklara sig eij kunna undgå att föreställa, huru
angelägit thet wara will, att i then owisshet, hwaruti riket i anseende till
Danmarck och thess hotande fiendteliga anfall stadt är, att sörja för
rikets förswar och säkerhet, och the thertill ärforderlige ansenlige pen-
ningesummor, hwarföre Herrar Riksens Råd styrcka thertill, att Riksens
Ständer wille wara betänckte på sådane fonds till riksens tarfwor, som
äro wisse och hwar på stat giöras kan, hälst utredningscommissionen
med thess underdånige föreställningar och nödwändigheten theraf in¬
kommit, hwarjämte erindras, att Kongl. Maij:tt eij ännu fädt swar på
thess nådige secrete proposition samt att Riksens Ständer, medan the äro
1 R. 1286, n. 478.
3 sept. 1743 1027
i begrep att utarbeta förberörde angelägne ärender, torde få fägna sig af
Hans Kongl. Höghets hitkomst, emedan han förnimmes förledne
onsdag wara ifrån Hamburg afrest.
Therjämte uplästes ett utdrag of kongl, utredningscommissionens
underdånige skrifwelse2 till Hans Kongl. Maij:tt angående kundskaps
erhållande om fonden af the medel, som blifwa anslagne till utrednings-
wärcket.
Herr Plomgren, thet är beklageligit att kongl, utredningscommis-
sionen funnit sig föranlåten att hos Hans Kongl. Maij:tt anhålla om
kundskap af fonden till utredningen, emedan iag wet medel wara
anordnade till behofwen och disposition redan giord, theraf utrednings-
commissionen bordt lämnas behörig del. Hwad statswärcket och contri-
butionerne angår, så äro samma mål redan reglerade och afgiorde. Så
wet iag eij eller annat än att på händelse af oförmodeligit krig, medel till
thess utförande äfwen äro utsedda, och swaret på secrete propositionen
lärer äfwenwäl af secrete utskåttet wara utarbetat, så att af the angeläg¬
naste målen eij lärer något finnas oafgiordt. lag ser thessutan eij, med
hwad grund riksdagens afbrytande nu kan kallas hastig, så wida riksda¬
gen nu påstådt på trettonde månaden. Wid 1727 åhrs riksdag afgeck en
kundgiörelse till landsorterne af the skiähl och ordsaker, hwarföre riks¬
dagen eij kunde slutas innom tre månaders tid effter riksdagsordningens
innehåld, och nu will säijas, att thenna riksdag, som warit ibland alle
riksdagar then längste, för hastigt afbrytes.
Herr Rådman Schening, the angelägnaste målen äro wäl merendels
afgiorde samt anstalt äfwen fogad, hwar medel skola las, therest riket
blefwe anfallit med krig, men utom thet, hwad sistberörde mål beträffar,
thet eij ännu gådt igenom plena, så skulle iag hålla före, att termin till
riksdagens slut kunde upskiutas någre dagar för swaret skull på then
secrete propositionen. Ty ehuru thet är färdigt, behöfwer dock Rådet
någon tid att öfwerlägga om ett eller annat mål wore, hwaröfwer Hans
Maij:tt med Rådet behöfde att inhämta närmare uplysning, innan Stän-
derne skilljas åt.
Herr Rådman Kier man, the mål, som iag hördt omtalas i sex weckor,
och hwilcka man ansedt oumgängeligen böra afgiöras innan riksdagens
slut, hafwa kunnat afgiöras på sex dagar, om man med flit och effter-
tryck arbetat theruppå. Thet essentielleste som anföres uti extractet af
rådsprotocollet, finner iag wara thet, som rörer upskåfwet med riksda¬
gens afbrytande till Hans Kongl. Höghets hitkomst, emedan thet skulle
wara en besynnerlig hugnad för Riksens Ständer att få se honom, innan
the skilljas åt.
Herr Rådman Knape, sedan the respective Stånden begynt att hwar
dag komma tillsammans in plenis, har secrete utskåttet mycket blifwit
2 R. 1286, n. 479.
1028 3 sept. 1743
hindrat uti sine giöromål therigenom att så fa af hwart Stånds deputera¬
de under tiden sig ther infunnit, och håller iag före, att riksdagen må
slutas nästkommande torsdag eller lördag.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, om någre af the ange¬
lägnaste målen uti secrete utskåttet ännu äro oafgiorde, så är thet bekla-
geligit, att then anstalt eij blifwit giord, thet secrete utskåttet thermed
kunnat komma till slut på in emot tretton månaders tid, men som
Riksens Ständer redan faststält, att riksdagen nu bör slutas, så är iag af
then tanckan, att eij längre upskåf må skie med Ständernes sammanträde
på rikssalen, än till torsdagen eller aldrasist lördagen, på thet, om något
angelägit mål än wore oafgiordt, eller som fordrade widare utarbetning,
man thermed thessförinnan må kunna komma till slut. Dock föranlåtes
iag att härwid giöra thet krafftiga förbehåld, att så framt the öfrige
Stånden eij skulle willja gå in i thetta, förblifwer iag stricte wid Riksens
Ständers fattade slut, att riksdagen må afblåsas om måndag, och riks-
dagspredikan skie dagen thereffter.
Herr Plomgren holt före, att man notificerar the öfrige Stånden,
thet Ståndet förblifwer wid sitt förra slut, att riksdagen må afblåsas om
måndag, men är af then tanckan, att Ständernes sammanträde på rikssa¬
len till riksdagens slutande må utställas till torsdagen, efftersom något
angelägit skall wara, som ännu eij blifwit afgiordt.
Herr Borgmästaren Forstén, iag skulle önska, att riksdagen kunde
slutas i dag, men sedan iag inhämtat, hwad Hans Kongl. Maij:tt uti sitt
nådige swar till herrar Talemännen förestält, och hwad Riksens Råd
anfördt, finner iag the målen wara af högsta angelägenhet, så att om
riksdagen afbrytes, innan the äro fullkomligen utredde och afgiorde,
ställes riket uti äfwentyr. lag tycker förthenskuld, att Ståndet eij så
öfwerilar sig af riksdagens alt för hastiga afbrytande, att högstwårdande
ärender blifwa oafgiorde liggande, warandes min oförgripeliga tancka,
att secrete utskåttet må anmodas att sig utlåta, hwilcka mål återstå, som
oumgiängeligen böra afgiöras, hwareffter Ståndet sig widare kunde de¬
terminera.
Herr Pulchau, Ståndets slut skall lända mig till hörsam effterrättelse,
men iag kan eij annat än conformera mig med Herr Borgmästaren
Forstén.
Herr Rådman Arn elberg, sedan i landsorterne blifwit kunnigt att
Riksens Ständer faststält, thet thenna långwariga riksdagen, som förord-
sakat landet en så dryg kostnad, skulle slutas på then thertill utsatte
dagen, så skulle thet förordsaka både upmärcksamhet och missnöije, om
the finge förnimma, att Riksens Ständers beslut therutinnan blifwit än¬
drat.
Och som Ståndet begiärade proposition, så förestälte Herr Taleman,
om icke Ståndets mening är, att riksdagen afblåses om måndag och
riksdagspredikan skier om torsdag? Swarades Ia.
Herr Rådman Schening, iag lägger till mitt förra, thet en owanlighet
3 sept. 1743 1029
synes wara, att riksdagen skall afblåsas fyra dagar förut, innan Ständerne
träda upp på rikssalen, äfwen som iag ock håller betänckeligit, att utblås-
ningen skall gå för sig, innan herrar Riksens Råd fädt swar på theras
föreställning.
Herr Wenman conformerade sig med Herr Rådman Schening.
I föllje af then beswarade propositionen resolverades, att fölljande
extractum protocolli skall till the öfrige respective Stånden afgå.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet under den 2. uti innewarande
månad, hwarutinnan herrar Riksens Råd tillstyrcka, thet Riksens Ständer
eij måtte skilljas åt, förr än alla högst angelägna mål, såsom i synnerhet
statswärcket och contributionerne, äro fullkomligen reglerade, samt
Hans Maij:tt undfådt underdånigt swar på thess nådige secrete proposi¬
tion, med mera. Borgareståndet har sig eij annat bekant, än att stats- och
bewillningswärcket redan är uti Ständernes plenis afgiordt. Hwad åter
angår Riksens Ständers underdånige swar på secrete propositionen, så
lärer then nu mera uti secrete utskåttet wara afgiord och färdig, Hwad
för öfrigit angår the mått och nödige utwägar, som böra tagas i anseende
till rikets nuwarande omständigheter, nödige utgifter, så lärer äfwen
thetta mål wara mäst utarbetat så långt, som Riksens Ständer therwid
kunna handen lägga, så att Borgareståndet fullkomligen therom är öf-
wertygat, att i fall thesse bägge målen, utan interruption och emellan-
komst af någre andre, på sina behörige ställen företagas och afslutas, så
behöfwes eij mera thertill än aldrahögst twänne dagars tid. I anseende
härtill fant Borgareståndet eij någon anledning att ändra thess redan
yttrade mening angående riksdagens slut, utan blir oryggeligen fast
therwid, dock är Borgareståndet eij emot, att sedan riksdagen är näst¬
kommande måndag afblåst, predikan må skie nästkommande torsdag.
Och som föregående protocoll eij kunde i hastighet skrifwas rent, så
anmodades Herr Plomgren och Herr Urlander att i medlertid stiga
till höglo 11 ige Ridder skåpet och Adelen samt Prästeståndet och notificera
them thet af Ståndet fattade slut.
Justitiaeborgmästaren uti Gefle Herr Friedrich Wittstock itere-
rade nu thess i går giorde ansökning att honom måtte lämnas tillstånd att
resa ifrån riksdagen hem, emedan sådant honom, så för thess hälsas
skiötsel skull, som åtskillige thess angelägenheters besörjande, skall wara
oumgängeligit, så att han utom thess wälfärds efftersättjande eij kan
längre qwarblifwa. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och skulle
Ståndet wäl gärna see att in till riksdagens slut få niuta Herr Borgmästa¬
rens goda biträde till the ännu oafgiorde riksdagsärenders afslutande,
men som härwid i betracktande kom the trängande ordsaker, som Herr
Borgmästaren till sin afresa anfördt, så fant Ståndet skiähligt thess begiä-
ran att bifalla samt tillika lämna honom thet intygande, att Ståndet så
wäl af thess mogna rådslag wid the deliberationer, som före warit, som
ock thess behageliga upförande hafft besynnerligit nöije, önskandes ho¬
nom en lyckelig resa och beständig wälmågo.
1030
3 sept. 1743
Uplästes ett af Herr Majoren Hastfer ingifwit memorial,3 theruti an-
hålles i anseende till the andragne skiähl, att han måtte under arrende få
tillträda någon ledig blifwande kongsgård, ärbiudandes sig att willja
utom arrendet, som är eller blifwer faststält, thet han årligen will betala
äfwen låta 200 daler silf:mt årligen som en förhögning på arrendet
afskrifwas af then kronopraetention han skall äga för Hastferske godset
Budenhof i Liliand, som till Riga stad skall blifwit donerat, enär öfwer
samma kronofordring blifwer liquiderat. Hwarjämte han gior ansökning
om Riksens Ständers underdånige föreskrifft till Hans Kongl. Maijitt för
honom att blifwa benådad med generaladjutants fullmackt emot thess
förr innehafde lön, eftersom han samma beställning redan åhr 1715 skall
förrättat. Hafwandes Ridderskapet och Adelen hwad thet begiärte ar¬
rendet angår, bifallit ansökningen, men i thet senare målet thensamma
afslagit, therutinnan ock Prästeståndet sig med Ridderskapet och Adelen
conformerat. Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Plomgren och Herr Commissarien Urlander kommo tillba¬
kars, berättandes att the effter Ståndets anmodan kundgiort Ridderska¬
pet och Adelen samt Prästeståndet Borgareståndets fattade slut angåen¬
de riksdagens afblåsande nästkommande måndag.
Herrar electorerne gåfwo tillkänna, att the uti the härifrån afreste
riksdagsfullmäcktiges, Herr Grans, Herr Alégres och Borgmästarens
Herr Johan Bobergs ställe, waldt till electorer wid rådswahlet, Herr
Rådman Apiarius, Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg och
Herr Justitiarien Ekman. Hwaruppå the aflade eden, som Secreteraren
effter thet wanlige formuläret them förestafwade.
Herr Borgmästaren Forstén berättade, att magistraten uti Jönkö¬
ping skrifwit honom till och beklagat sig öfwer then dryga contribution
af 1 800 daler silf:my, som borgerskapet therstädes blifwit pålagd med
anhållan, att Herr Borgmästaren wille för staden utwärcka någon lind¬
ring therutinnan, hwilcket Herr Borgmästaren hemstälte till Ståndets
bepröfwande, efftersom för nästkommande åhr, då contingentsumman
till hälfften kommer att modereras, en ny jämkning städerne emellan
lärer skie. Ståndet swarade, att thet will företaga sig thetta ärende straxt
effter riksdagens slut.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli4 af den 2. i thenna må¬
nad angående thet hemställande, som giöres till the öfrige Stånden, om
icke Hans Kongl. Maij:tt må i underdånighet anmodas att i anseende till
secreterarens wid utredningscommissionen Bengt Georg Bergmans mö¬
dosamma förrättning samt ägande skickelighet och förtienster eij alle¬
nast låta för honom utfärda thess egen nådiga fullmackt på samma sätt,
som för secreterare i collegiierne, utan ock wid existerande anständig
öpning hafwa honom i nådig åtancka till wärckelig befordran. Ståndet
3 R. 1286, n. 480.
4 R. 1287, n. 233.
3 sept. 1743 1031
tog thetta uti öfwerwägande, pröfwandes skiähligt Bondeståndets utlå¬
tande att bifalla.
Inkommo twänne deputerade ifrån högw. Prästeståndet, hwilcka näst
en tienstwänlig hälsnings förmälande, sade sig hafwa fådt i befallning att
lämna Ståndet del af Prästeståndets resolution på thet med Riksens
Ständer communicerade utdrag af rådsprotocollet under den 8. augusti
sistledne beträffande Hans Excellences Herr Riksrådets Baron Erich
Wrangels giorde underdånige ansökning om nådig dimission ifrån råds-
embetet. Hwaruppå the upläste samma resolution så lydande, som föll-
jer: Then myckna och starcka öfwertygelse, som Prästeståndet bäfwer
om Hans Excellences Herr Riksrådet Wrangels högstberömmeliga öm¬
het och nit för fäderneslandet och thet allmänna bästa kan eij annat än
wärcka hos Prästeståndet ett mäckta stort bekymmer öfwer thenna Hans
Excellences yttrade åstundan, att blifwa ifrån rådsembetet endtledigad,
och är följackteligen Prästeståndets hierteliga önskan, att Hans Excellen-
ce ännu winnås kunde thenna sin begiäran att afstå, och i så beträngde
rikets omständigheter thess hielp och understödjande sig icke undan¬
draga. Till the öfrige respective Stånden hemställer altså Prästeståndet,
om icke them skulle täckias härutinnan giöra ett med Prästeståndet och
förmedelst gemensamma tienliga föreställningar söka att bringa högbe-
mälte Hans Excellence therhän, att till rikets bästa ännu någon tid
uthärda, och thet med sine mogne och hälsosamme rådslag tillhanda gå,
lefwandes Prästeståndet i then säkra förmodan att Hans Excellence eff-
ter sin widtbekante priswärde ädelmodighet, en sådan Riksens Ständers
begiäran icke afslåendes warder. Om ock thetsamma utaf lika grund och
skiäl winnås kunde utaf Hans Excellence Herr Riksrådet Grefwe Tessin,
är thet en sak, som Prästeståndet till så mycket större fägnad lända skulle,
som mera ordsak är att beklaga, thet så wittre, kloke och redelige samt i
utrikes saker högt förfarne herrar, then ena effter then andra, willja sina
höga embeten efftergifwa.
Herr Plomgren, som uti Herr Talemannens från waru förde klub¬
ban, swarade, att Ståndet lärer nu straxt taga thetta ärende i öfwerwä¬
gande och sig theröfwer utlåta och bad the deputerade förmäla till
Prästeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning.
Sedan uplästes förberörde extractum protocolli5 ifrån Rådet i thetta
mål, hafwandes högloflige Ridderskapet och Adelen bifallit till Herr
Riksrådets Wrangels begiäran. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens
utlåtande.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli'5 af innewarande dato,
hwarmedelst hemställes till Riksens Ständer, om icke i anseende thertill,
att närwarande omständigheter fordra, thet man bör wara betänckt på
5 R. 1286, n. 481.
6 R. 1286, n. 482.
1032 3 sept. 1743
utwägar till nödige medels anskaffande för the högst ärforderliga anstal¬
ter till rikets förswar, med mera, secrete utskåttet nu äga mackt och
frihet att uppå Riksens Ständers guarantie upnegotiera nödige medel,
emot then säkerhet för långifwaren och på thet sätt, som för riket nytti¬
gast pröfwas kan.
Herr Plomgren förestälte, om tiletta secrete utskåttets extractum
protocolli får bifall? Hwilcket med Ia beswarades.
En deputation ifrån Bondeståndet af sex personer infördes på wanligit
sätt.
Bemälte Stånds Taleman Olof Håkansson förmälte thess Stånds
wördsamma hälsning och öfwerlämnade ett Bondeståndets extractum
protocolli som uplästes af innehåld, att som Bondeståndet genom extrac¬
tum protocolli recommenderat Secreteraren Engelke till then ledige
öfwerpåstdirecteursbeställningen, men sedermera förnummit, thet hög-
loflige Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet sig yttrat, thet öf-
werpåstdirecteursbeställningen till besparing för staten må lämnas obe¬
satt till nästa riksdag, så förklarar Bondeståndet sig willja therutinnan
förena sig med the öfrige Stånden, dock med thet uttryckeliga förbehåld,
att Secreteraren Engelke förordnas att ad interim förwalta samma öf-
werpåstdirecteursembete och therwid åtniuta the förmåner, som beställ¬
ningen åtföllja samt sedermera undfå Kongl. Maij:ts nådiga fullmackt
therå, då hela påstdirecteurslönen, som är 1 200 daler silf:mt, kunde
besparas, så länge sysslan är ledig till kronans större förmån än the
tillökte 600 daler silf:mt, hwilcka Secreteraren Engelke åtniuter. Sedan
bad Taleman Olof Håkansson, att Ståndet wille härutinnan giöra ett med
Bondeståndet, försäkrandes att Bondeståndet lärer söka en sådan benä¬
genhet med all beredwillig tienstacktighet att bemöta.
Herr Plomgren swarade, att Ståndet lärer med thet fordersammaste
företaga sig thetta målet till afgiörande, och skulle thet slut, som Ståndet
härutinnan warder fattandes, träffa in med Bondeståndets tancka, skall
thet wara honom kiärt, och bad han för öfrigit, att deputationen wille
förmäla till Bondeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning. Hwarmed
deputationen afträdde.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet7 under den 17. sistledne augusti
angående then underdånige ansökning, som Öfwerstelieutenanten Fri¬
herre Sten Coijet, såsom för thetta Generalens och Grefwens Charles
Emil Lewenhaupts barns curator och förmyndare, hos Hans Kongl.
Maij:tt har giordt, att Kongl. Maij:tt af nåde täcktes skiäncka och effter-
gifwa theras faders, genom Riksens Ständers commissions domb, af den
20. förledne junii, för förwärckad förklarade lösa och fasta ägendom.
Hwilcket mål Kongl. Maij:tt i nåder till Riksens Ständer hänskutit, samt
på then händelsen Riksens Ständer thenna efftergifft skulle tillåta, pröf-
7 R. 1286, n. 483.
3 sept. 1743
1033
wat skiähligt att af Lewenhaupts ägendom först bör uttagas eij allenast
then ärsättning, som Secreteraren Mittler, Prästmannen Lutke och Fru
Blomberg therutaf effter Kongl. Maij:ts och Riksens Ständers resolutio¬
ner till en summa af 3 200 daler silf:mt tillkommer, utan ock then
wedergiällning af 20000 daler silf:mt, som Kongl. Maij:tt för then utsatt,
hwilcken Levenhaupt, tå han undanflycktade utur arresten, angifwa
och fasttaga kunde. Theröfwer högloflige Ridderskapet och Adelen sig
således utlåtit, att the förblifwa wid theras förra härom afgifne resolution
genom extractum protocolli, men Prästeståndet sig således utlåtit, att
thet finner nog betänckeligit att giöra något steg emot then af samtelige
Riksens Ständer faststälte commissions dom, och pröfwar således aldra-
tryggast wara att föllja Hans Maij:ts i nåder yttrade mening och tancka att
bifalla justitiaecancellerens underdånige utlåtande, så hwad praeferen-
cetwistens anställande i Giötha hofrätt angår, om för thetta Generalens
och Grefwens Lewenhaupts egendom, som Ofwits klostergods inrym¬
mande åt hans effterlemnade barn, emot wederhäfftig borgen för god¬
sets häfd och årlige ränta, till thess rätta summan af theras mödernes arf
pröfwad och bewist blifwer. Ståndet förblef wid thess förr lemnade bifall
till Ridderskapets och Adelens extractum protocolli.
Herr Pulchau och Herr Borgmästaren Lundeberg giorde härwid
thet förbehåld, att thetta Ståndets slut eij måtte praejudicera them, som
hafwa fordringar hos kronan för frackter af theras fartyg, hwilcka Le¬
wenhaupt i Finland låtit qwarhålla och kröna.
Inkom Hofrättsrådet Friherre Sten Carl Bielke och androg, att som
Ridderskapet och Adelen genom extractum protocolli af den 1. i thenna
månad i underdånighet recommenderat Herr Hofrättsrådets swärmo-
der, framledne Landshöfdingen Baron Johan Brauners enckefru till
pensions åtniutande, i anseende till stärbhusets slätta tillstånd, så anholt
Herr Hofrättsrådet, att Ståndet täcktes härtill lämna thess bifall.
Herr Taleman swarade, att enär Ridderskapets och Adelens resolu¬
tion härom ankommer, lärer Ståndet taga thetta mål i öfwerwägande och
sig theröfwer utlåta.
Uplästes Riksens Ständers secrete deputations berättelse8 och betän¬
kande angående Kammarherren och Assessoren Lorentz Jacob Adler-
stedt, samt thess assessor sbeställning uti Kongl. Maij:ts och Riksens
Commerciecollegio. Sedan något häröfwer blifwit discourerat, stannade
Ståndet i thet slut, att althenstund i föllje af Riksens Ständers wid 1738
ahrs riksdag under den 28. aprill 1739 tagne författning,9 Kammarher¬
ren och Assessoren Adlerstedt icke kan förrätta thess uti Kongl. Com¬
merciecollegio förr innehafde syssla, och Riksens Ständer då tillika i
underdånighet anhållit, det Hans Kongl. Maij:tt täcktes bruka Kammar¬
8 R. 1286, n. 484.
9 Jfr BgP 6, s. 553, 556.
1034 3 sept. 1743
herren och Assessoren Adlerstedt wid andre sysslor och betieningar,
thertill han mera skickelighet och böijelse äga kunde. Förthenskuld och
till så mycket bättre ärhållande af ett sådant Riksens Ständers ändamål,
fant Ståndet billigt på thet sättet bifalla secrete deputations betänckande,
att som enligit secrete utskåttets extractum protocolli af den 20. sistledne
augusti och dess 3. §, hwilcket Riksens Ständer bifallit, alla tillökte tien-
ster och beställningar böra indragas, och följackteligen Riksens Ständers
giorde författning wid 1741 åhrs riksdag93 angående Kammarcollegii
förstärckande med trenne ledamöter eij kan ställas i wärcket, så kunde
Kammarherren Adlerstedt med then nu innehafde assessorslönen i
Kongl. Commerciecollegio giöra tienst såsom assessor i Kongl. Kammar-
collegio, till thess han antingen i wälbemälte collegio eller annorstädes
utom kongl, collegium wid någon honom anständig öpning kan blifwa
befordrad.
Uplästes kammaroeconomiaedeputationens betänckande10 af den 2.
sistledne augusti, öfwer l.§ uti 2. puncten af Herr Landshöfdingen
Silfwerschiölds till innewarande riksdag afgifne underdånige relation
angående försicktige mått och utwägar till skogarnes i Skåne fredan- och
besparande, som tidigt böra tagas, ther the icke innan kort aldeles skola
utdödas, hafwandes deputationen styrckt thertill, att som Mantalscom-
missarien och Inspectoren Knut Frese anbudit sig att emot thet han finge
tillträda then effter afledne Fadder Holmström ledige warande öfwer-
inspectorssysslan på samma sätt, som then förre warit odelt, på ett
fördelacktigt sätt för kronan drifwa saltpettersiuderiet med torf eller
stenkåhl, hwarmed skogarne ansenligen skola kunna besparas samt till¬
reda ett slags salt, som till krympningen af saltpettern kunde brukas, och
therigenom winnås en besparing af 2/3 bokaska, så skulle Hans Kongl.
Maij:tt i underdånighet anmodas att i nåder befalla Kongl. Krigscollegi-
um att meddela Frese interimsfullmackt på berörde öfwerinspectorsbe-
ställning, på thet han effter sitt anbud emot borgens ställande må drifwa
saltpettersiuderiet effter the anmälte projecter till nästa riksdag, då på
then händelse han wijst tillförlåteliga prof theraf att hafwa fullgiordt
hwad han utfäst, han med ständig fullmackt therå må kunna försees.
Utom hwilcket deputationen föreslagit någre flere utwägar till skogarnes
besparande i Skåne. Hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit be-
tänckandet, men Prästeståndet förklarat sig wara af then tanckan, att
thetta i underdånighet remitteras till Kongl. Maij:tt, som theröfwer i
nåder lärer täckias höra thess och Riksens Krigscollegium och sedermera
therom effter omständigheterne förordna.
Sedan lät Ståndet sig föreläsas Generalfäldttygmästarens Friherre P.
Siöblads till Riksens Ständer uti samma mål ingifne memorial,1 med thess
98 Se n. 9, s. 1033.
10 R. 1286, n. 485.
1 R. 1286, n. 486.
3 sept. 1743 1035
bilagor, bestående af Bergmästarens Erich Stockenströms skrifwelse till
Kongl. Krigscollegium, daterad den 20. augl. sistledne och Bergmästa¬
rens Anton Swabs bref till Bergmästaren Stockenström, angående thet
försök Swab giordt till saltpetters siudande med stenkåhl.
Ståndet discourerade häröfwer. Och som en del af ledamöterne för¬
klarade sig bifalla betänckandet, men en del wörö af then tanckan, att
saken borde hänskiutas till Kongl. Maij:tt, att effter wederbörandes
förhör och befundne omständigheter sig theröfwer utlåta, så skreds till
votering med sedlar på thet sättet, att then som bifaller betänckandet
skrifwer ja, men then som håller före att saken bör hänskiutas till Hans
Kongl. Maij:tt skrifwer Neij. Sedan sedlarne blifwit öpnade, befans, att
sju röster wörö för Ia och tjugofem för Neij, i föllje hwaraf på betänc¬
kandet skrefs, att Ståndet bifallit Prästeståndets utlåtande.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen blef genom
någre Ståndets ledamöter emottagen och införd.
Deputationen förmälte Ridderskapets och Adelens tienstwänliga häls¬
ning och sade sig hafwa fädt in commissis l:o att communicera med
Ståndet Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af innewaranda
dato angående riksdagens slutande. 2:do att berätta, det Ridderskapet
och Adelen förehafft secrete utskåttets extractum protocolli angående
medels upnegotierande till the allmänna behofwen och 3:tio att berätta,
det Ridderskapet och Adelen förordnat nya ledmöter uti secrete utskåt-
tet uti theras ställe, som härifrån afrest, samt anmoda Ståndet, att thet
wille giöra samma författning, samt låta thess ledamöter i secrete utskåt-
tet flitigt biwista sammankomsten therstädes under the få dagar riksda¬
gen ännu påstår, på thet the ther ännu oafgiorde liggande målen må
komma till slut.
Sedan uplästes berörde extractum protocolli, thermedelst Ridderska¬
pet och Adelen, i anledning af Kongl. Maij:ts nådige föreställning om
riksdagens ännu längre upskiutande, stannat i thet slut, att Ridderskapet
och Adelen förblifwer wiel theras förra resolution, så att riksdagen afblå-
ses nästkommande måndag, och torsdagen utsättes för Riksens Ständer
att på rikssalen taga underdånigt afskied af Hans Kongl. Maij:tt, men
skulle the högstnödige och rikswårdande ärenderne eij till torsdagen
blifwa afgiorde, och the andre respective Stånden willja utsättja lördagen
som en ultimat dag, hwilcken ingalunda får öfwerskridas, så willja Rid¬
derskapet och Adelen också thertill sig begifwa, men i annor händelse
förblifwer thet torsdagen.
Sedan Rådman Kierman, som i Herr Talemans frånwaru förde
klubban, anmodade deputationen att stiga ned uti Ståndets cancellierum,
medan Ståndet talas wid härom. Hwarpå deputationen afträdde.
Och som effter skiedd föreställning Ståndet förklarade sig förblifwa
wid thet angående riksdagens slutande i dag utfärdade extractum proto¬
colli, så blef deputationen åter inkallad och sådant thensamma kund-
giordt. Therjämte yttrade sig Herr Rådman Kierman, att Ståndet
1036
5 sept. 1743
äfwenwäl förordnat nya ledamöter till secrete utskåttet uti the afgångnas
ställe, och ehuru Ståndet arnar hwar dag träda tillhopa nu till riksdagens
slut, skall Ståndet dock eij underlåta att therom besörja, thet thess leda¬
möter i secrete utskåttet skola sammankomsterne therstädes flitigt be-
wista. Och så snart secrete utskåttets extractum protocolli angående
medels upnegotierande ifrån Prästeståndet ankommer, skall then saken,
som är af mycken angelägenhet, företagas till afgiörande. För öfrigit
bad Herr Rådman Kierman, att deputationen wille förmäla till Ridder-
skapet och Adelen Ståndets hörsamma hälsning, hwarmed deputationen
tog afträde.
Måndagen den 5. septembris 1743.
Föredrogs en af Häradshöfdingen Anders Johan Hagert till Riksens
Ständer ingifwen skrifft,2 hwarmedelst han anhåller att blifwa befordrad
till then effter framledne Assessoren Joachim Wittfoth i Åbo Kongl.
Hofrätt ledigewarande assessorsbeställningen. Theruppå Ståndet i öf-
werwägande taga månde, hwad bemälte häradshöfdinge, till befrämjan¬
de af en sådan ansökning, så wäl andragit, som med Kongl. Hofrättens
wittnesbörd om sine förwärfwade tiensteåhr å daga lagt. Och althen-
stund thet befinnes, huru som Häradshöfdingen Hagert, alt sedan augus¬
ti månad åhr 1741, effter actionen wid Willmanstrand, warit merendels
skild ifrån then honom närmast gräntsen belägne och således under
krigsrörelsen samt thet fiendteliga twånget mäst beswärade domsagun,
bestående af hela Kymenegårds låhn, jemwäl ock, huruledes han ibland
andre måst begifwa sig therifrån på flyckten, samt i brist af drägter och
fartyg, som blifwit tagne till armeens behof, lemna all sin rörliga egen¬
dom fienden i loppet, jemte en importabel och wälbebygd fastighet, hwar
hos Ståndet befunnit, af ofwanbesagde Kongl. Hofrätts i afskrifft bifo¬
gade wittnesbörd utaf den 14. februarii i innewarande åhr, thet han
effter inhämtade academiske wettenskaper redan under förra ryska feig-
den, eij allenast ausculterat i merbesagde, utan ock Kongl. Swea Hof¬
rätt, och i förbemälte hofrätt någon tid blifwit brukad wid protocollet,
samt sedermera förordnad till v. Häradshöfdinge i merberörde jurisdic-
tion, på hwilcken han åhr 1725 erhållit Hans Kongl. Maij:ts nådigste
fullmackt, hafwandes, enligit omtalte wittnesbörd, alt ifrån then tiden, så
wäl ock redeligen samt owäldugt sig med samma embete upfördt, att ock
Kongl. Hofrätten funnit honom hafwa giordt sig af Kongl. Maij:ts nådi¬
ge ihugkomst förtient och wärdig samt förthenskuld upfördt honom på
thess underdånige förslag, nembligen en gång till hofrättssecreterare
och en resa till assessorsembete. Förthenskuld och emedan offtabesagde
jurisdiction, wid then nyligen erhåldne freden, är worden, undantagan-
2 R. 1286, n. 487.
5 sept. 1743 1037
des en ganska ringa del, afstådd under ryska kronan, ägande Härads¬
höfdingen Hagert således eij then förmånen som andre civilbetiente
ifrån Finland, hwilcka få begifwa sig till sine embetsorter igen, i anseende
hwartill billigheten synes för honom intercedera, så att han Finge hugna
sig af Kongl. Maijits nåd, på thet han, hwilcken äger så godt wittnesbörd
om the ägenskaper och förtienster, som till dommareembetet höra, och
skall wara then äldsta ordinarie häradshöfdingen i Finland, eij må mera
än andre kiänna saknad af embete och utkomst. Ty tilltror sig Ståndet
wid så fatt beskaffenhet att med så mycket större säkerhet kunna hos
Hans Kongl. Maij:tt underdånigst recommendera honom Häradshöf¬
dingen Hagert till ärhållande af then sökte assessorsbeställningen, som
kronan skulle skie en besparing med lönen, then han kommer att niuta
för häradshöfdingebeställningen, om med hans befordran på tiden skul¬
le utgå. Hwilcket med the öfrige respective Stånden hörsam- och tienste-
ligen communiceras.
Uplästes åter Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den
3. i thenna månad angående riksdagens slutande. Hafwandes Präste¬
ståndet resolverat, att effter riksdagsordningen tillhörer Hans Kongl.
Maij:tt att utsättja dag så till riksdagens afblåsande som Ständernes
sammanträde på rikssalen, men om ändteligen Prästeståndet sig theröf-
wer skall utlåta, ser thet dock icke sig i stånd thetsamma att giöra, förr än
nästkommande tisdagspost ankommit, och man theraf får inhämta nå¬
gon närmare wisshet om Hans Kongl. Höghets ankomst. Sedan Ståndet
något therom discourerat, bifölls nu Ridderskapets och Adelens utlåtan¬
de uti förberörde theras extracto protocolli.
Uplästes ett utdrag af protocollet hållit i rådkammaren3 den 17. sist-
ledne augusti, hwarmedelst deras Excellencier Herrar Riksens Råd lem-
nat Riksens Ständer del af hwad Hans Kongl. Maij:tt för en kort tid
sedan ibland annat skriffteligen på thet sättet uti Rådet sig i nåder yttrat,
att Kongl. Maij:tt nödgas gifwa Riksens Ständer tillkiänna, att som
Kongl. Maij:ts hälsa och kraffter nu mera dageligen aftaga, så har Kongl.
Maij:tt effter inhämtat medicorum råd funnit intet annat medel till
theras någorlunda återwinnande wara öfrigit, än att bruka the utrikes
baden, thertill Hans Kongl. Maij:tt wäl ännu eij någon wiss tid utsatt,
men welat likwäl, medan Riksens Ständer ännu äro samlade, gifwa them
tillkiänna nödwändigheten för Kongl. Maij:tt, att på någon tid förfoga
sig utrikes, hwartill Hans Kongl. Maij:tt sedermera lagdt att eij ärna en
sådan resa företaga, innan rikets roo och säkerhet någorlunda kommit
till stadga. Borgareståndet fant wäl å then ena sidan genom Kongl.
Maij:ts i thetta mål förklarade nådigste willja sig försättias uti en bekym¬
mersam och smärtefull efftertancka, enär Ståndet sig till sinnes förer,
huru swårt thet will falla, att på någon tid, ehuru kort then ock wore, eij
3 R. 1286, n. 488.
67 - 804548 BR
1038 5 sept. 1743
få then nåden att see sin nådiga konung innom rikets gräntsor, och att
Hans Kongl. Maij:ts aftagande hälsa och kraffter wid thess annalckande
ålder sådant förordsakat. Men å andra sidan lättas åter thetta bekymmer
therigenom att Ståndet får hugna sig af Kongl. Maij:ts nådiga försorg för
thess dyra hälsa, i thet Hans Kongl. Maij:tt ärnar sökia the af then högsta
förlänte läkemedel, som Ståndet af hiertat önskar så måtte utslå, att the
krafftigast bidraga till återställande af Kongl. Maij:ts hälsa och kraffter
samt thess lifstids förlängande i mångfaldiga åhr, till Swea Rikets förmån
och Kongl. Maij:ts trogne undersåtares sällhet. Ståndet finner sig för-
thenskuld wid Kongl. Maij:ts nådige åstundan eij hafwa något i under¬
dånighet att ärindra, önskandes att then aldrahögste täcktes giöra ko¬
nungens resa lyckosam, sin smorda nådeligen bewara, och Swea land
wälsigna och hugna, förmedelst Hans Kongl. Maij:ts snara och lyckeliga
hemkomst i riket. I öfrigit holt Ståndet för thess del före, att hwad
förnödenheterne till Kongl. Maij:ts resa beträffar, Riksens Ständers se-
crete utskått thertill har att utsee nödige och tillräckelige medel. Hwilcket
med the öfrige respective Stånden hörsam- och tienstwänligen commu-
niceras.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli af den 3. i thenna
månad angående utwägar till nödige medels anskaffande för the högst
erforderlige anstalter till rikets förswar, hemställandes secrete utskåttet
till Riksens Ständer, om icke thet må lemnäs frihet att uppå Riksens
Ständers garantie upnegotiera medel emot then säkerhet för låntagaren,
som för riket kan nyttigast pröfwas. Hwilcket Ridderskapet och Adelen
bifallit med then tilläggning, att secrete utskåttet, i fall så nödigt finnes,
äfwen lemnäs tillstånd att updraga Kongl. Maij:tt och Rådet en lika
mackt och frihet till nödige medels upnegotierande, utom hwad Kongl.
Maij:tt med Råds Råde, enligit regeringsformen, till rikets förswar kan
föranstalta. Men Prästeståndet simpliciter bifallit secrete utskåttets ex¬
tractum protocolli. Ståndet biföll berörde extractum protocolli med Rid-
derskapets och Adelens tilläggning.
Uplästes Riksens högloflige Ständers commissions protocolls utdrag
af4 den 26. sistledne augusti angående thet hemställande, som giöres till
Riksens Ständer, om icke v. Häradshöfdingen Pehr Törneman, hwilc-
ken betient Riksens Ständers commission wid thess widlyfftiga giöromål
angående undersökningen öfwer krigets olyckeliga förlopp, så medelst
protocollernes förande, som dommarnes upsättiande, må i anseende till
thess skickelighet, arbetsamhet och förtienster hugnas med nådig be¬
fordran till någon ledig blifwande häradshöfdingebeställning, samt utom
thet dagstractamente, som han åtniutit, medan han fördt protocollet och
expeditionerne wid Riksens Ständers commission, honom äfwenwäl må
therföre tilläggas en wedergiällning af 800 daler silfwermynt. Ståndet
4 R. 1286, n. 489.
5 sept. 1743 1039
biföll Riksens Ständers commissions utlåtande i thetta mål till alla delar,
som med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen
communiceras.5
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli6 af den 31. sistledne
augusti, hwarmedelst secrete utskåttet, i anseende thertill att åtskillige
omständigheter råda att fästa Riksens Ständers hufwudafsigt uppå fre¬
dens bibehållande med alla rikets omliggande grannar, hwaruti man
redan å ena sidan wunnit önskan, och nu angelägit wara will, att på andra
sidan äfwenledes therhän bearbeta, så mycket giörligit är, förklarar sig
wara föranlåtit att af Riksens Ständer begiära en fullkomlig auctorisation
och myndighet i theras namn föreslå sådane medel, så wida the stå i
rikets mackt, hwarigenom all widt utseende misshällighet, om möijeligit,
må förekommas, utan någon förminskning och afstympning af hwad
Sweriges Rike nu wärckeligen besitter. Hwilcket högloflige Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Ståndet lät sig föreläsas secrete utskåttets extractum protocolli7 af den
3. i thenna månad angående thet hemställande, som giöres i anseende till
andragne omständigheter, om icke allmogen för nästa och fölljande
åhren 1/3 dels förminskning i lön och betalningsafgifften må bewilljas
emot thet, som 1739 åhrs förordning af den 5. junii8 innehåller, så att i
stället för thet att effter samma förordning menige allmogen ärlagdt,
nembligen hwar husbonde eller enckia, som förestår hemman 1 daler
silf:mt, hwarje dräng och mansperson 24 ./. och qwinsperson 12 ./. dito
mynt, nu allenast kommer husbonden eller enckan, som förestår hem¬
man, att betala 21 1/3 ./. silf:mt, hwar dräng och mansperson 16 och en
qwinsperson 8 ./. silfwermynt. Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Företogs the af Riksnes Ständers allmänna beswärsdeputation projec-
terade resolutioner öfwer åtskillige §§ af thet ärbara Bondeståndets all¬
männa beswär wid nu warande riksdag.
Hwad 7. och 8. §§ anbelangar, så althenstund Jemtelands och Härjeda¬
lens allmoges ansökning uti then 1. § och Walbo samt Norrdals häraders
på Dalsland, tillika med Bullarnes och Sörbygders häraders i Bohus låhn
underdånige begiäran uti den 8.§ äro stridande emot 87. § uti Kongl.
Maij:ts nådige resolution på allmogens underdånige allmänna beswär af
åhr 1723,9 samt 23. § af Kongl. Maij:ts nådige resolution på städernes
beswär wid samma åhrs riksdag,10 hwilcka §§ uti berörde åhrs riksdags¬
besluts 5. § äro befästade. Förthenskuld kunde Borgareståndet intet sam¬
tycka till thenna nu sökte ändring, utan pröfwade för skiähligt, att hwad
5 Se Bondeståndets protokollsutdrag R. 8 Modée 2, s. 1557.
1287, n. 231. ' 9 Modée 1, s. 382.
6 R. 1286, n. 490. 10 Modée 1, s. 455.
7 R. 1286, n. 491.
1040 5 sept. 1743
handelen öfwer norrska gräntsen angår, thermed bör förhållas som wid
1723 åhrs riksdag är resolverat.
Then 3. § angående frihet, som allmogen söker, att få betala ränteper-
sedlarne af victualier med penningar effter then ständige marckegång-
en, emedan thet skall fallit them swårt, att the under the twänne förflut-
ne åhren måst lefwerera samma persedlar in natura till armeens förnö¬
denhet, har Ridderskapet och Adelen bifallit med then tilläggning, wid
slutet af §, undantagandes hwad som i krigstider till kronans förnöden¬
het oumgängeligen behöfwes, eller elljest till kongl, hofstallet af höö och
halm tarfwas, ifrån the orter hwarest thet beqwämligen kan hitföras.
Ståndet fant godt att bifalla § med Ridderskapets och Adelens tillägg-
ning.
Then 94. § angående tillstånd för allmogen i Skåne, som Andrums
alunbruk äro underlagde, att på prof få hålla gietter till nästkommande
riksdag, har Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och
bifölls jemwäl af Borgareståndet.
91. § berörande författningen till roteringen i Helsingeland, att then
bör hafwa bestånd i anledning af 1694 och 1728 åhrens munsterrullor,
hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll
ock samma §.
81. § angående krono- och kyrckiotijonde i Skåne, som till acade-
miestaten i Lund är anslagen, hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit,
samt Prästeståndet bifallit med then mening att hwarcken obilligt twång
å then ena sidan må öfwas, eller academien å andra sidan uti thess
wälfångne privilegier och resolutioner förfördelas. Ståndet biföll § sim¬
plicitet
47. § beträffande recruteringen af cavallerieregementerne hafwa Rid¬
derskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och bifölls äfwenwäl af
Ståndet.
72. § angående kåhlfournering till Kopparbergs grufwa hafwa Ridder¬
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll ock samma §.
95. § innehållande att the af allmogen, som äro i så torffdgt tillstånd, att
the icke i mantalslängderne äro upförde, måge frikallas ifrån lagmans-
häradshöfdings- och tingsgiästningspenningar, hafwa Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet bifallit, och bifölls jemwäl af Ståndet.
Företrädde twänne högwyrdige Prästeståndets deputerade och påmin¬
te, att saken angående Professoren i Lund Arfwid Moller måtte till
sluteligit afgiörande företagas. Them lämnades till swars, att Ståndet
skall sökia att härutinnan giöra Prästeståndet nöije. Afträdde.1
Theruppå uplästes secrete deputationens betänckande angående för-
afskiedade Professorens i Lund Arfwed Möllers fulla löns åtnjutande i
thess öfriga lifstid och then efter honom ledig blefne beställningens
1 Om Arvid Moller se Weibull-Tegnér, nerstedt, Uppsala universitets historia
Lunds universitets historia 2, s. 219; An- III: 1, s. 33.
5 sept. 1743 1041
återbesättjande. Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet
bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes Bondeståndet extractum protocolli2 af den 2. i thenna månad
angående ärsättning som Bokhållaren wid kiöpegodscontoiret Willhelm
Brovall söker, för hwad som honom brustit i fulla lönens åtniutande
ifrån åhr 1734 till 1741, therföre Bondeståndet håller före, honom i ett
för alt kunna tilldelas 275 daler silfrmt. Hwilcket Ridderskapet och
Adelen bifallit, men Prästeståndet förklarat sig emot riksdagsordningen
och reglementerne till riksdagarnes förkortande, härmed icke befatta.
Ståndet biföll Bondeståndets betänckande på lika sätt, som Ridderskapet
och Adelen thet giordt.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den 3.
sistledne septembris angående pension för framledne Ofwerstens von
Kothens enckiefru, som Ståndet biföll.
Uplästes Riksens Ständers commissions domb3 af den 4. sistledne au¬
gusti uti saken emellan Krigsfiscalen Eric Mannerfeldt å embetes wäg-
nar, och Generalmajoren af cawalleriet, samt Ofwersten af Wästgiötha
regementet till häst, Friherre Johan Friedrich Didron, hafwandes com-
missionen stannat i thet slut, att bemälte Generalmajor för thess oförsick-
tighet medelst thess gifne råd wid the hällne krigsconseillerne i Finland
skall plickta med ett åhrs lön till Wadstena krigsmanshus, samt thermed
wara ifrån widare tilltal och answar befriad med mera dommen innehål¬
ler.
Herr Stenström yttrade sig, att han med särdeles upmärcksamhet af
then nu upläste dommen funnit, att Generalmajoren Didron, som wid
krigsconseillen den 18. junii 1742 på ett så efftertänckeligit sätt rädt och
styrckt till Friedrichshamns fästnings abandonnerande, utan att hafwa
låtit generalens en chefs theremot giorde föreställningar, hwad swåra
påfölgder ett slikt thenna fästnings öfwergifwande skulle med sig föra,
hos sig finna rum, är blefwen på så lindrigt sätt af Riksens Ständers
commission ansedd, att han allenast skall böta ett åhrs lön till Wadstena
krigsmanshus. Han kan betyga, att sedan han nu med efftertancka
igenomläst then delen af krigsconseillerne, som af trycket utkommit, har
han fädt ett helt annat begrep om ordsakerne till thet olyckeliga fäldttå-
get i Finland, än han hade, när Generalens Fewenhaupts sak hos Ståndet
war före och afgiordes, och hade han then tiden ägdt then kundskap om
saken, som han nu hafwer, hade han aldrig samtyckt till then öfwer
Fewenhaupt fälte dödsdom.
Herr Wenman biföll Herr Stenströms yttrande.
Herr Justitiarien Ekman yttrade sig på fölljande sätt. lag finner föga
annan olikhet uti salige Generalens Lewenhaupts och Herr Generalma¬
jorens Diedrons förseelser, än thet then förra warit högsta, och then
2 R. 1286, n. 492. Bilaga 19. lingar angående orsakerna till krigets
3 R. 1286, n. 493. Tr.: Acta och Hand- olyckeliga förlopp.
1042 5 sept. 1743
senare andra eller tredie befählhafwaren under sista olyckeliga fäldttåg i
Finland. Pass och fästen äro skändeligen öfwergifne, och landet genom
en neslig retirade oförswarligen abandonnerat uti fiendens händer.
Hwad then förra therutinnan giordt sig mera brotslig såsom högsta
commenderande, thet har then senare liknat om icke öfwerträffat ge¬
nom sina lache voteringar wid krigsconseillerne. Och posito ther skulle
Finnas någon grad eller olikhet i förseelserna, så dicterar dock både
allmänna lagen 61. cap. samt krigsarticlarne 64. § ni fallor, enahanda
eller nästan lika straff för uphofsmannen och delägande uti så swåra
brått. Sådant har, så långt min ringa erfarenhet sig sträcker, alla owäldu-
ge dommare altid practicerat, hwaraf flere exempel kunde anföras, men
nu allenast åberopas Marstrands öfwergifwande af ther warande com-
mendanten Dancquart, för hwilcket brått, icke allenast han såsom öfwer-
befälhafware, utan ock hela befälet, till och med lieutenanter och fen-
drickar, blifwit dömde ifrån lifwet, från hwilcket the senare med mycken
plats uti högstsalige Hennes Maij:ts Drottningens första regeringstid i
nåder blefwo förskonte, dock med then stränghet, att samtelige förkla¬
rades owärdige att någonsin få widare tiena, hwilcket med then rigeur
blifwit exequerat, att icke en endaste åter fädt träda uti rikets tienst. lag
är gudi lof icke för blodsutgiutelse, mina förra utlåtelser i Lewenhaupts
sak wisa nogsamt, att iag ock uti thess blod ingen del äger widare än
genom mina synder, om iag får lof att tala som en christen. En del af the
respective ledamöterne, som förr warit bland the strängaste för hans
aflifwande, hafwa nu yttrat sig, att om the då sedt krigsconseillerne, så
litet af them, som ock ännu af trycket utkommit, så hade the aldrig
kunnat samtycka till bemälte dödsdom. Men i anseende till ofwannämde
lagsens rum samt delackdghet uti brottet medelst lands och fästens så
skändeliga öfwergifwande utan ringaste motstånd, att man uti alla histo¬
rier aldrig lärer finna thess exempel, synes mig för min del, thet Herr
Generalmajoren Didron bordt med lika straff ansees som Lewenhaupt
och Buddenbrock. Dock som iag än en gång utan beröm måst erkiänna
min naturliga afsky för all blodsutgiutelse, så är icke min tancka att ansee
Herr Generalmajoren Didron med något dödsstraff, utan att han ther-
emot för sitt oförswarliga upförande uti sista fäldttåg bör förklaras thess
tienst förlustig, utan hopp thensamma någonsin att återbekomma. Gun-
stige herrar, iag önskar att så nesliga giärningar, hwars skamfälck natio¬
nen med mycken möda lärer kunna sig aftwätta, aldrig må spörjas ibland
swenskt folck! Ia, iag önskar thet Riksens högloflige Ständer måtte finna
utwägar att aldrig såsom domare befatta sig med criminelle mål för then
myckna inconvenience, som iag för min del under trenne riksdagar
funnit sådant med sig föra, men då I ännu see eder nödsakade att ingå i
så odieuse giöromål, så låten edert åtgiörande i saken swara emot bråttets
storlek, emot lagens och owäldughetens helighet, emot Ständers såsom
domares heder, emot publiquens upmärcksamhet, samt emot thet öma
och granlaga ändamål af alt straff som är, jemte then bråttsligas skiähliga
5 sept. 1743 1043
näpst, alla andras sky och warnagel. Waren så gunstige och efftersinnen,
saken kan icke stickas under stohl, then är wäl handterad och första
gången afdömd uti en domstol under slutne dörrar, men then under
hwilcken hon effter förbehåld blifwit devolverad, agerar under hela pu-
bliquens ögon, äfwen som sielfwa factum ligger i dagen för hela weridén.
Wore thetta att döllja eller beskiönja, wore dommen endast att bortlägga
till acternes completerande uti ett archivo, så hade man för menniskior
icke så mycket att answara, men sedan dommen och acta, ja äfwen sielfwa
krigsconseillerne blifwit tryckte, hwarutur hela riket, ja hela weridén har
tillfälle att see och ärfara, om icke grunden och hemligheten, dock
åtminstone sielfwa facta, så hemställes till högtärade Ståndets mogna
efftersinnande, hwad answar inför Gud, samt efftertal hos wäre med-
undersåtare man skulle sig ådraga, om öfwer ett och samma brått
theruti flere äro, om icke skulle på så olika och skilljacktigt sätt blifwa
dömt, såsom ock hwad efftertancka thet uti landet och armeen skiähligen
skall upwäcka, att en man ytterligare emploijeras uti ett så anseenligit
militäriskt ämbete, i synnerhet wid en befarad krigsoro, hwilcken med
flere andre så illa upfördt sig under sista campagnen i Finland.
Herr Cneif, iag conformerar mig aldeles med Herr Justitiariens
Ekmans mening, ty skulle iag bifalla commissionens domb, toge iag del i
bråttet. Och emedan Generalmajoren Didron för sitt brått warit under
ransakningen i häcktelse inmant, och han så mycket mindre bordt straxt
effter dommens afsäijande gifwas utur arresten lös, som Ständerne för¬
behållit sig sedan commissionen dömt, att sielfwe pröfwa och cognoscera
målen, utan har han således bordt qwarhållas i arresten, till thess Stän¬
derne sig i saken utlåtit. Ty håller iag före, att Herr Generalmajoren
borde straxt häfftas och i arrest inmanas till att undergå thet straff, som
Ständerne finna skiähligt honom att pålägga.
Herr Taleman hemstälte till Ståndet, om i förmågo af then instruc-
tion, som commissionen blifwit meddelt, saken hos Riksens Ständer kan
uptagas, då icke någre beswär öfwer commissionens domb hos them äro
ingifne.
Herr Rådman Amelberg, då Ständerne satte commission, som skulle
ransaka och dömma öfwer förloppet af thet olyckeliga finska fäldttåget,
öfwerdrog Ständerne intet commissionen högsta mackten, så att thet
skulle få bero wid theras dommar, utan förbehöllo sig sielfwe, att effter
erhållen del af commissionens dommar pröfwa och granska målen effter
theras beskaffenhet och befundne omständigheter, hwarföre och Rik¬
sens Ständer beslutit att acta, protocoller och handlingar skulle ifrån
commissionen till Riksens Ständer upgifwas, och kunna förthenskuld
Ständerne, likmätigt them åliggande plickt och skyldighet, eij undgå
saken så angående Generalmajoren Didron, som the flere bråttslige till
afgiörande att uptaga, oansedt actor eij anfördt beswär öfwer dommar-
ne, särdeles när Ständerne med öpna ögon see, att straffet, som the
bråttslige blifwit pålagt, på intet sätt är swarande emot sielfwa bråttet.
1044 5 sept. 1743
Herr Stenström, the som hafwa att besörja om dommarnes tryckan¬
de, böra få befallning att skynda med tryckningen, på thet Ständerne
utan drögsmål må kunna afgiöra hwart och ett mål för sig, innan the
skilljas åt, skier thet intet, befarar han att då innehållet af krigsconseiller-
ne blifwer i landsorterne allmänt kunnigt och publiquen theraf får kund¬
skap om sakens rätta beskaffenhet, torde skulden gifwas städernes full-
mäcktige, att the genom effterlåtenhet förordsakat, att the som för
theras begångne förseelser giordt sig till alfwarsamt straff skyldige, blif-
wit så godt som ifrån straffet aldeles befriade.
Herr Borgmästaren Lundeberg conformerade sig med Herr Sten¬
ströms tancka i thenna omständigheten.
Herr C ne il erindrade widare, det ett extractum protocolli till the
öfrige Stånden borde afgå angående Herr Generalmajoren Didron, och
att man må giöra sig försäkrad om hans person, till thess saken af Riksens
Ständer blifwit afgiord.
Herr Rådman Amelberg, för min del finnér iag nödigt, att the mått
må tagas, thet en man, som på så oförswarligit sätt förhållit sig wid sista
fäldttåget, må skilljas ifrån sitt commando wid armeen. Om wij eij hota¬
des med fiendteligit anfall, kunde wij wara i stånd att utdela nåd, men
wid sakernes nu warande belägenhet låter thet sig intet giöra, utan äro
wij skyldige att beifra emot them, som sig så skändeligen upfördt, an¬
drom som torde hända nu snart skola gå emot fienden till warning och
exempel.
Herr Pulchau instämde med Herr Rådman Amelbergs tancka.
Herr Wenman, Herr Berg Andersson conformerade sig med
Herr Stenström, Herr Cneif och Herr Rådman Amelberg.
Herr Hans Berg Hansson och Herr Rådman Tesche sade sig
wara af Herr Rådman Amelbergs mening.
Herr Rådman Amelberg, som Riksens Ständer på the få dagar som
the ännu äro tillhopa, eij skulle för andra rikswårdande ärender hinna
med att afgiöra målet, så wäl angående H. Generalmajoren Didron som
the flere, så böra the åtminstone förbehålla effterkommande Ständer
wid nästa riksdag, all them tillständig rättighet att gå in uti saken och
sffter omständigheterne sig utlåta, samt imedlertid skillja Herr Gene¬
ralmajoren Didron och andre slike bråttslige ifrån förwaltningen af
theras beställningar och alt commando wid armeen.
Herr Borgmästaren Lundeberg, iag kan eij determinera något wist,
huru Herr Generalmajoren Didron och the flere skola ansees, men som
handgripeligen finnes, att the äro med alt för lindrigt straff ansedde, så
kan iag eij undgå att styrcka thertill, att någon wiss författning måtte
giöras till målens widare undersökning och afgiörande hos the respective
Stånden, på thet wij eij måtte råka i answar för wära committenter.
Herr Rådman Kniberg, om committenterne begiära af mig att få
weta thessa målens rätta sammanhang, så kan iag eij annat än swara
them, att commissionen dömt för lindrigt, men att iag eij hade någon del
5 sept. 1743
1045
theruti, så wida iag eij suttit i commissionen. Elljest är iag af then oför-
gripeliga tancka, att som the öfwer Levenhaupt och Buddenbrock fäldte
dödsdommar hos the respective Stånden blifwit företagne, hwilcka ock
theröfwer gifwit sitt utslag, så kunna Riksens Ständer eij eller undgå att
på lika sätt företaga sig saken angående Herr Generalmajoren Didron
och the flere bråttslige, då iag tror, att Ständerne eij låta bero wid thet
mycket lindriga straff, som commissionen them pålagdt. Conformeran-
des mig således med them, som äro af then tanckan, att Ståndet må
genom extractum protocolli gifwa the öfrige Stånden wid handen, thet
Ståndet håller före, att saken angående Herr Generalmajoren Didron
och the flere, må företagas till laga skiärskådan- och afgiörande, och att
Herr Didron imedlertid må skilljas ifrån alt commando wid armeen.
Herr Borgmästaren Lange, om Ståndet behagar låta then uti dom¬
men åberopade 69. § af krigsarticlarne för sig upläsas, så lärer befinnas,
huruwida samma lagsens rum warit till bråttet applicabelt.
Herr Borgmästaren Bonander, som ingen beswärat sig öfwer dom¬
men, och iag eij har kundskap om saken, så kan iag eij gå in i thensamma,
men skulle Ståndet finna att något wore wid dommen att påminna, så
kunde acta tillika med commissionens förklaring infordras.
Herr Justitiarien Ekman, förutan thet att iag håller betänckeligit, att
man skulle inlåta sig uti debatter med en så ansenlig dombstohl, så är nu
quaestion eij, huruwida commission nu skall höras utan om thet, som
lärer wara Ståndet mäst om hiertat, nembligen att Ståndets ledamöter
måtte få lefwa utan efftertal nu och i framtiden, som eij kan skie på annat
sätt, än att publiquen eij allenast blifwer uplyst af dommarne och krigs-
conseillerne om sakens rätta sammanhang, utan ock att thensamma
öfwertygas therom, thet Ständerne i så måtto lagt hand härwid, att Herr
Generalmajoren Didron och flere må lagligen umgälla, hwad the genom
sitt oförswarlige upförande giordt sig skyldige till, finnandes iag ingen
annan utwäg wara till thetta ändamåls ärhållande, än att Generalmajoren
imedlertid skilljes ifrån tienstgiörande wid regementet och armeen.
Herr Borgmästaren Bonander, iag finner mig eij wara i stånd att
cognoscera saken, innan iag fädt see alla krigsconseillerne och tycker, att
the som dömt, må höras, therigenom commissionen eij ställes i något
answar.
Herr Plomgren, iag har igenomläst then uti dommen åberopade
69. § i krigsarticlarne och finner thensamma på intet sätt wara till målet
tillämpelig. Således kan iag eij gå in uti saken, förr än commission
förklarat sig, hwad anledning och grund commissionen hafft att i stöd af
thenna § stadna i thet slut, som dommen utwisar, och acta jemwäl blifwit
ifrån commissionen infordrade.
Herr Borgmästaren Bonander begärde, att saken måtte hwila till
nästa plenidag, då han sig will närmare utlåta.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, hwad saken beträffar,
kan iag eij gå in uti thensamma, efftersom iag yttrat mig i commissionen,
1046 5 sept. 1743
och protocollet lärer utwisa af hwad tancka iag warit. Men hwad proces¬
sen anbelangar, will iag yttra mig. Riksens Ständer tyckas så mycket mer
böra till laga undersökning och afgiörande uptaga the af commissionen
dömde och till Riksens Ständer nu inkomne målen, som sådant är enligit
med thet af Riksens Ständer giorde förbehåld, när commissionen för¬
ordnades. lag tror att någon hwar af ledamöterne lärer wara underrät¬
tad om saken angående Generalmajorens Friherre Didrons bråttmål,
emedan man hafft nog tid och rådrum att läsa dommen igenom under
the tre weckor, sedan then inkommit, man giorde eij eller wäl emot
commissionens ledamöter, om man stäldte them allena i answar för
thenna saken, hwilcket otwifwelacktigt skiedde, om man saken eij wille
cognoscera. lag tycker således bäst wara, att saken nu afgiöres, emedan
thet lider så nära till riksdagens slut, och kan en sak, som inkommer
genom någon deputations betänckande, straxt effter upläsandet af-
giöras, så seer iag eij eller något hinder ligga i wägen till thenna sakens
afslutande, nu då dommen är blefwen upläst, och om saken redan nog
discourerat.
Ståndet fant godt, att thenna sak skall hwila till i morgon eller öfwer-
morgon, då thensamma kommer widare att företagas.
Uplästes Riksens Ständers öfwer finske inwånarnes beswär förordnade
deputations betänckande4 af den 19. sistledne augusti angående Han¬
delsmannens Jacob Forsells anhållan att undfå ärsättning för 1 796 tun¬
nor tiära och 1000 tolffter förskurne eschamplunebräder, hwilcka
igenom fartygens krönande i Finland blifwit wid Friedrichshamn anten
af swenska armeen upbrände eller af fienden borttagne. Och som Herr
Rådman Tesche förbehölt sig att häröfwer inkomma med sitt skriffte-
liga utlåtande, så upskiöts härmed, till Herr Rådman Tesche thetsamma
ingifwit.
Uplästes och justerades thet swar,5 som till Kongl. Commerciecollegi-
um blifwit upstält angående allmogens underdånige ansökning att få
tillhandla sig spannemål på fartygen.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande6 af den
31. sistledne augusti, huruwida tobaksspinnerierne måge förplicktas att
emot theras åstundan lyda under hallrätterne.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg biföll betänckandet i an¬
seende till the theruti anförde skiähl.
Herr Berg Andersson, iag kan så mycket mindre bifalla betänc¬
kandet, i anledning theraf att tobaksspinneriesocieteten betalar konung¬
ens och stadsens contribution som alla manufacturister, hwilcka sortera
under hallrätterne, draga samma onera och therest bemälte betänckande
4 R. 1286, n. 494.
5 R. 1286, n. 495.
6 R. 1286, n. 496.
5 sept. 1743 1047
får bifall, påstår iag, att tröij- och strumpwäfweriesocieteten äfwenwäl
måtte skilljas ifrån hallrätterne.
Effter något widare discourerande härom påstod Herr Rådman
Amelberg, att betänckandet måtte få ligga på bordet till i morgon,
som bifölls.
Ståndet lät sig föreläsas secrete deputationens betänckande7 af den 19.
sistledne augusti angående Capitainens wid Kongl, lifgardet Gustaf A.
Pipers klagomål öfwer praejudice tillika med Ridderskapets och Adelens
extractum protocolli8 theröfwer af den 3. i thenna månad, hafwandes
Ridderskapet och Adelen stadnat i thet slut, att som på the twänne
krigsrådsbeställningar, hwilcka likmätigt regeringsformens 24. §9 under
warande krig bordt besättjas, eij något förslag är afgifwit, och Herr
Capitaine Piper således eij hafft tillfälle att therwid niuta thess förtienst
och skickelighet till godo, så har Ridderskapet och Adelen för skiähligt
funnit, att förnya theras förra resolution wid sista riksdag, så att Capitai¬
ne Piper hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet må anmälas att blifwa
befordrad till krigsråd, hwilcket Prästeståndet i så måtto bifallit, att
Capitaine Piper må hos Hans Kongl. Maij:tt anmälas att blifwa krigsråd
med sin capitainslön, till thess någon vacance existerar i Kongl. Krigscol-
legio och att staten således eij måtte med ny afgifft beswäras. Ståndet
biföll Ridderskapets och Adelens extractum protocolli.10
Uti Herr Borgmästarens Wittstocks ställe, som härifrån afrest, förord¬
nades Herr Borgmästaren Palm till elector wid instundande riksråds-
wahl.
Inkommo twänne deputerade ifrån Bondeståndet, berättandes sig
hafwa fådt af sitt Stånd in commissis att gifwa tillkiänna, thet Bondestån¬
det kommit öfwerens, att then 3. § uti theras allmänna beswär må gå
aldeles ut, emedan thet finnér, att allmogen eij skulle kunna hafwa
någon nytta eller förmån af samma §, nu sedan saken angående ränte-
persedlarnes sammanslående hos Riksens Ständers kammaroecono-
miedeputation kommit till önskeligit slut, och wälbemälte deputations
betänckande theröfwer wunnit the respective Ståndens bifall. Thernäst
äro the befalte att recommendera Secreteraren Engelke hos Ståndet till
thess gunstiga biträde att befordras till påstdirecteursbeställningens för-
waltande, giörandes sig Bondeståndet then förhoppning att theras ther-
öfer utfärdade extractum protocolli winner Borgareståndet bifall.
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall taga the anmälte målen före
och fordersammast sig theröfwer utlåta.
Theruppå uplästes Bondeståndets extractum protocolli af innewaran-
7 R. 1286, n. 497. 4/10 1743 till krigsråd. Jfr Kleberg, Krigs-
8 R. 1287, n. 204. kollegii historia. Historiska anteckningar, s.
9 Modée 1, s. 156. 151.
10 Gustaf Abraham Piper utnämdes
1048 5 sept. 1743
de dato angående 3.§:s uteslutande ifrån theras allmänna beswär, som
Ståndet fant skiähligt att bifalla.
Sedan lät Ståndet sig föreläsas ett utdrag af rådsprotocollet under den
29- sistledne aprill, hwarmedelst Kongl. Maij:tt uppå thess och Riksens
Cancelliecollegii underdånige hemställande, om icke förslag måtte få
ingifwas uppå then ledige öfwerpåstdirecteursbeställningen, innan the
twå månader äro till ända, ifrån then tid sysslan blifwit ledig, emedan
påstwärcket under framledne Öfwerpåstdirecteurens von Schantzes siuk-
liga tillstånd råkat uti någon oreda, och således nödigt wore, att be¬
ställningen ju förr thess hällre blefwe besatt, sig i nåder således utlåtit, att
som thenna Cancelliecollegii underställning rörer kongl, förordningen
af den 27. februarii 1739,' hwaruti Kongl. Maij:tt icke will dispensera,
emedan Riksens Ständer nu äro närwarande, så har Kongl. Maij:tt funnit
godt att lemna thetta till Riksens Ständers utlåtande. Öfwer thetta mål
har Ridderskapet och Adelen den 18. augusti sistledne stadnat i thet slut,
att the finna bäst, att öfwerpåstdirecteurssysslan på sätt, som nu skier,
interims må förwaltas till nästa riksdag, på thet Riksens Ständer tå kunna
hafwa tillfälle att bepröfwa, huruwida thet kan finnas någon nyttigare
utwäg att uphielpa påstwärcket.
Widare uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den sistledne
septembris,2 hwarmedelst thet förklarar sig willja förena med the öfrige
Stånden therutinnan att öfwerpåstdirecteurssysslan lemnäs obesatt till
nästa riksdag, dock med thet förbehåld, att Secreteraren Engelke för¬
ordnas att ad interim förwalta samma öfwerpåstdirecteursembete, med
mera.
Herr Plomgren holt betänckeligit att bifalla Bondeståndets utlåtan¬
de, emedan beställningen till nästa riksdag interimswijs förwaltas af
Cancellierådet Herr Klinckouström, som med Kongl. Maij:ts nådige
befall blifwit thertill förordnad och således eij bör stötas therifrån, kom¬
mandes Riksens Ständer wid nästa riksdag att bepröfwa, om icke fördel-
acktigare wore för kronan, att påstwärcket blefwe bortarrenderat, än att
man skulle låta bero wid then härtills therwid giorde författningen. I
öfrigit skulle Herr Plomgren giärna see, att Engelke måtte recommende-
ras till någon honom anständig beställning.
Herr Rådman Schening biföll Herr Plomgrens tancka, emedan han
finner thet wara efftertänckeligit, om Engelke, som står på staten och
niuter lön som registrator, skulle stöta sin förman ifrån förwaltningen af
sysslan.
Herr Borgmästaren Noreen och Herr Pulchau anmodades att hos
Präste- och Bondestånden påminna, thet the wille företaga sig then
projecterade bakungstaxan och samma mål, som är af mycken angelä¬
genhet, fordersammast afgiöra. Hwaruppå the afträdde.
1 Modée 2, s. 1392.
2 Datum icke utsatt.
5 sept. 1743
1049
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg biföll Herr Rådman
Schenings och Herr Plomgrens yttrade tancka.
Herr Rådman A melberg biföll Bondeståndets extractum protocolli.
Herr Rådman Apiarius sade sig bifalla Bondeståndets extractum
protocolli, hälst Herr Klinckouström eij kan såsom cancellieråd förwalta
thenna sysslan, hwilcken förer under Kongl. Cancelliecollegii inseen¬
de.
Herr Borgmästaren Lange biföll Ridderskapets och Adelens resolu¬
tion.
Herr Stenman förklarade sig giöra ett med Herr Rådman Schening
och Herr Plomgren.
Herr Rådman Wechter, utom thet att hos mig thet hinder, som Herr
Rådman Apiarius anmält, ligger Cancellierådet Klinckouström i wägen
till thenna sysslans förwaltande uti mycken consideration kommer, så
finner iag nödigt härwid att anmärcka, thet Ridderskapet och Adelen uti
sin resolution icke nämdt någon wiss till sysslans förrättande, och att
Engelke sitter wid långt sämre willkår än Cancellierådet Klinckouström,
och således framför honom bör hielpas, hwarföre iag bifaller Bonde¬
ståndets extractum protocolli.
Herr Plomgren, uti Ridderskapets och Adelens resolution omförmä-
les then anstalt, som Hans Maij:tt redan giordt till förwaltningen af
thenna beställningen, hwilcken anstalt the godkiänt, och kan han således
för sin del eij styrcka till någon ändring theruti, och thet så mycket
mindre, som Ständerne hafwa frihet att recommendera någon wälmeri-
terad till en ledig beställning, men kunna eij ändra then författning, som
af Hans Kongl. Maij:tt till någon beställnings besättjande eller förwalt-
ning redan blifwit giord.
Åtskillige flere af ledamöterne biföllo Herr Plomgrens tancka.
Herr Taleman förestälte, om högloflige Ridderskapets och Adelens
resolution i thetta mål får bifall? Swarades Ia och af någre med Neij.
Herr Taleman hemstälte, om Ståndet behagar votera öfwer then
giorde propositionen, emedan någre beswarat thensamma med Neij.
Ståndet yttrade sig, att thet eij finner någon votering i thetta mål wara
nödig, emedan om en starck pluralité å andra sidan eij kan dragas något
twifwelsmål. I föllje häraf påskrefs utdraget af rådsprotocollet, att Stån¬
det bifallit Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Borgmästaren Noreen och Herr Pulchau kommo tillbakars,
berättandes att Prästeståndet swarat, att thet hafft bakungstaxan före och
skall fordersamt yttra sig i then saken. Och Bondeståndet har låfwat att
taga målet före till afgiörande.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli3 af den 27. augusti sist-
ledne, hwarmedelst thet förklarar sig eij kunna bifalla Borgareståndets
3 R. 1287, n. 198.
1050
6 sept. 1743
extractum protocolli angående öfwercommandos uplåtande öfwer ar¬
meen till Hans Excellence Herr Riksrådet von Rosen, emedan Herr
Fäldtmarskalcken Hamilton redan blifwit af Hans Maij:tt thertill ut¬
nämd, och Borgareståndets utlåtande eij skulle kunna wärckställas, med
mindre Fäldtmarskalken Hamilton ifrån armeen skall blifwa återkallad.3
Uplästes Biskoppens Doctor Juslenii memorial4 till Riksens Ständer,
hwarmedelst han anhåller om Riksens Ständers underdånige föreskrifft
till Hans Kongl. Maij:tt för några prästmän, att the utan profpredikning-
ars afläggande å wederhörige orter i Finland må i nåder befordras till the
therstädes ledige pastorater. Theröfwer Prästeståndet sig yttrat, att thet
håller betänckeligit nu, då riksdagen snart skall komma till slut, att
beswära Ständerne med thenna sakens föredragande, hälst Prästeståndet
icke twiflar, att när biskoppen wander sig till Hans Kongl. Maij:tt lärer
icke fela, att ju Hans Kongl. Maij:tt låter thesse nödlidande prästmän
wederfaras samma kongl, ynnest, som uppå Ständernes giorde föreställ¬
ning någre theras wederlikar fädt hugna sig af. Ståndet biföll Prästestån¬
dets resolution.
Tisdagen den 6. septembris 1743.
Justerades effterskrefne extracta protocolli af den 5. hujus, nembligen:
l:o angående Hans Kongl. Maij:ts resa till utrikes orter, och 2:do
Häradshöfdingens Hägers befordran till then wid Åbo Kongl. Hofrätt
ledige Assessorsbeställningen.
Herr Rådman Kniberg och Herr Rådman Rahling anmälte sig att
få resa härifrån, emedan theras närwaru hemma i orterne för åtskillige
angelägenheter skull är för them oumgängelig. Ståndet fant skiähligt att
härtill gifwa sitt bifall.
Herr Plomgren berättade, att ett betänckande inkommit ifrån manu-
factur- och handelsdeputationen angående manufacturernes nu waran-
de tillstånd, och som thet är widlyfftigt och består af åtskillige puncter, så
hemstälte han, om icke till tidens winnande någre af Ståndets medel må
deputeras att gå samma betänckande igenom och inkomma theröfwer
med theras utlåtande, stäldt som en expedition till the öfrige Stånden.
Hwilcket Ståndet biföll och blefwo
Herr Schultz
Herr Commissarien Urlander
Herr Justitiarien Ekman och
Herr Rådman Amelberg ther till utnämde och förordnade.
4 R. 1286, n. 498.
7 sept. 1743
Onsdagen den 7. septembris 1743.
1051
Föredrogs Riksens Ständers secrete utskåtts extractum protocolli5 af den
31. sistledne augusti angående Barnhusets här i Stockholm hos Riksens
Ständers contoir ägande liquiderade och under N:o 9 classificerade
fordran, af 9 371 daler 2/3 ./. silf:mt, hafwandes secrete utskåttet i anse¬
ende till the andragne skiähl och omständigheter tillstyrckt Riksens
Ständer, thet samma fordran med någon förmån af tiden må af Stän-
dernes Contoir blifwa inlöst, på thet sättet, att fordringen till 1/3 del i
thetta och i lika proportion the nästfölljande twänne åhren må inlösas.
Ståndet biföll secrete utskåttets utlåtande i thetta mål till alla delar, som
med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen till
benägit bifall communiceras.
Effter upläsande af en skrifft,6 som wijnskiänckssocieteten här i staden
till Riksens Ständer ingifwit, stannade Ståndet i thet slut, att effterskref-
ne extractum protocolli skulle till the öfrige respective Stånden afgå.
Sedan Riksens Ständer wid nästledne riksdag, i anseende till tå före-
komne omständigheter, lemnat krögarne här i Stockholm frihet att sällja
franskt bränwin, emot thet the förbundit sig att therföre och i stället för
then them anbudne spinningen årligen betala 10 000 daler silfwermynt
till thenna stads spinhusfond, för hwilcken summa Capitaine von Blixen
utfäst sig att wara answarig, så har uppå winskiänckssocietetens wägnar
genom urskillningsdeputationen till Riksens Ständer ansökning inkom¬
mit om ändring i en sådan af Riksens Ständer krögarne meddelt förmån,
then Ståndet tagit i behörigt öfwerwägande. Och althenstund omstän-
digheterne hwad thetta mål beträffar sig så wida förändrat, att Riksens
Ständer wid thenna riksdag tillstadt en friare bränwinsbränning än then,
som wid förra riksdagen tillåten war, wid hwilcken beskaffenhet Ståndet
anseer, thet krögarne äga nog tillgång af inrikes tillwärckat bränwin till
afsättning utan att thet af them må skie med franskt bränwin, som endast
synes böra höra till winskiänckssocietetens föryttrande, i föllje af förr
utkomne reglementer och förordningar. Förthenskuld finner Borgare¬
ståndet thet krögarne för then ofwanomrörde beskaffenhet icke kunna
nu mera äga frihet att idka franskt bränjwins sälljande, samt att thet
således är en rättighet, som tillkommer winskiänckssocieteten. Hwilcket
med the öfrige respective Stånden communiceras samt till gunstbenägit
bifall hörsam- och tiensteligen recommenderas.
Uplästes Riksens Ständers öfwer firlske inwånarnes beswär, förordna¬
de deputations betänckande7 af den 2. i thenna månad angående Secre-
terarens uti Kongl. Maij:ts justitiaerevision Herr Lars Johan Ehren-
malms giorde ansökning om betalning för twänne thess fordringar effter
5 R. 1286, n. 499.
6 R. 1286, n. 500.
7 R. 1286, n. 501.
1052 7 sept. 1743
Riksens Ständers obligationer under N:o 9, hwarutinnan deputationen i
anseende till thess långlige giorde tienst och bortmiste lösöron i Finland,
samt thess therigenom uti råkade swårigheter tillstyrckt Riksens Ständer,
att han willfaras måtte. Hafwandes Ridderskapet och Adelen samt Präs¬
teståndet bifallit betänckandet och bifölls thet jemwäl af Ståndet.
Sedan Ståndet låtit sig föredragas en af Bokhållaren Carl Kyronius
ingifwen skrifft angående betalning, som fordras för en leverance af
färskt kiött, hwilcken thess företrädare i äcktenskapet Slacktareålder-
man Jacob Bergtz giordt till congressen på Åland, så discourerades
theröfwer någon stund, och förente Ståndet sig therom att effterskrefne
extractum protocolli skall uti samma mål till the öfrige respective Stån¬
den afgå.
Uplästes ett af Boxhållaren Carl Kyronius ingifwit memorial,8 hwar-
medelst andrages, att thess antecessor matrimonii framledne Inspecto-
ren och Ålderman wid slacktareembetet Jacob Bergtz åhr 1718 blifwit
förordnad att åtaga sig uphandlingen och kiöttleverancen af allehanda
slacktboskap till ambassaden wid fredscongressen på Åland, för hwilcken
leverance han fädt att fordra af kronan en summa af 6 122 daler 22 ./.
silf:mt. Och ehuruwäl Kongl. Maij:tt förmedelst thess nådigste skrifwelse
dat. den 2. aprill 1720 anwijst bemälte Bergtz till Kongl. Statscontoiret att
undfå betalning för berörde thess fordran, så skall dock thensamma, för
wissa afsickter skull, wid liquiderandet i Kongl. Kammarcollegio blifwit
förminskad till 900 daler silfermynt, efftersom Ålderman Bergtz sin
räkning effter kammarstijl och kronoräknings manér icke inrättat och
verificerat, utom thet en så anseenlig rabatt skall skiedt i anseende till
thet dryga inkiöpet then tiden warit på slacktekreatur. Och som Ålder¬
man Bergtz therigenom skall blifwit satt uti thet swåra tillstånd, att han
måst tillsättja thess redbaraste ägendom till sine borgenärers fulla förnö¬
jande med nog dryga räntor, så anhåller Bokhållaren Carl Kyronius att
så wida fordran skall wara för liquid ansedd och fastställd igenom Kongl.
Maij:ts nådigste bref till Kongl. Statscontoiret och hans antecessoris
sterbhus, så många åhrs tid måst see sig theraf i mistning, stärbhuset till
en obotelig förlust, hwilcket therigenom skall råkat uti ett utblåttat till¬
stånd, thet måtte samma stärbhus förthenskuld till betalnings ärhållande
för samma fordran blifwa förhulpit. Ståndet tog thetta uti öfwerwägan-
de. Och som thet är billigt att Slacktareåldermans Bergtz stärbhus, the-
rest thetsamma genom then skiedde liquidationen öfwer thess fordran
något kommit att lida, må förhielpas till åtniutande af then ersättning,
som thet kunde wara berättigadt till, så holt Ståndet före, att wid en till
anställande ytterligare liquidation uti thet Kongl. Kammarcollegio then
förra liquidationen må öfwerses och Bokhållaren Kyronius lemnäs att
företee thess antecessoris Ålderman Bergtz böcker och annotationer,
8 R. 1286, n. 502.
7 sept. 1743
1053
samt the skiähl, hwarmed han tilltror sig kunna fordrans ricktighet
besty rcka, hwareffter stärbhuset, i fall thet något får att fordra, therföre
betalning må tillslås af Riksens Ständers Contoirs medel. Hwilcket med
the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communice-
ras.
Anmältes kammaroeconomiedeputations betänckande af den 30. sist-
ledne julii angående Stockholms stads magistrats ansökning, att stadsens
husfattigcassa kunde förskonas för tijo procents afgifften till lazaretts
inrättningen. Theröfwer Ridderskapet och Adelen sig således yttrat, att
the bifallit Borgareståndets extractum protocolli af den 16. sistledne
augusti med tilläggning att ingen ändring skier uti thet, som sista riksdag
blef resolverat angående 10 procents afgifften till lazarettsinrättningen.
Men Prästeståndet bifallit betänckandet på sätt, som Borgareståndet thet
giordt. Ståndet förblef wid thess extractum protocolli af den 16. sistledne
augusti, som påskrefs.
Uplästes Riksens Ständers öfwer ärendernes reglerande,9 som angå
Finland betänckande, angående ärsättning för giorde sjöresor, skiuts-
ningar och utlefwererat fourage, med mera, hwilcket Ridderskapet och
Adelen på thet sättet bifallit, att Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet må
anmodas att, sedan öfwer thesse fordringar behörigen är liquiderat,
Hans Kongl. Maij:tt då täcktes draga nådig försorg, att the fordrande
effter rikets tillstånd må blifwa förnögde. Som Prästeståndet bifallit.
Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes then öfwer the finska ärendernes reglerande förordnande
deputations betänckande10 af den 6. sistledne augusti berörande wisse
omständigheter, som tyckas lända till Finlands uphielpande, hwarjämte
åhördes högloflige Ridderskapets och Adelens häröfwer utfärdade ex¬
tractum protocolli af den 27. i samma månad. Och resolverades hwad 1. §
anbelangar rörande thet begiärte förbudet af spannemåls och boskaps
utförsel ifrån Finland, Österbotten och Åland, så länge the allmänna
frihetsåhren påstå, samt the wahror, som effter then giorde ansökningen
tullfritt skulle få inhämtas, med hwad mera, som berörde § omförmäler,
så emedan Kongl. Maij:ts och Riksens Commerciecollegium samt Gene-
raltullarrendesocietetens herrar fullmäcktige eij befinnas wara öfwer
samma mål hörde. Ty håller Ståndet före, att berörde mål må uti under¬
dånighet öfwerlemnas till Kongl. Maij:tt att effter wederbörandes förhör
med Råds Råde i nåder förordna, som Kongl. Maij:tt effter befundne
omständigheter, utan att städernes privilegier på något sätt warda rörde,
finnér till landets förmån och bästa wara nyttigast. Beträffande then 2. § i
betänckandet, så bifölls högloflige Ridderskapets och Adelens utlåtande,
med then af högwördige Prästeståndet giorde ärindran, att hwad skatte-
9 R. 1286, n. 503.
10 R. 1286, n. 504.
68- 804548 BR
1054 7 sept. 1743
rättigheternes bewilljande anbelangar, förblifwer Borgareståndet wid
sielfwa betänckandet. Hwad then 3. 4. 5. 6. och 7. §§ anbelangar, så
bifölls högloflige Ridderskapets och Adelens utlåtande. Hwilcket med
the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communice-
ras.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den 5. i
thenna månad angående riksdagens afblåsande om torsdag,1 och slutan¬
de om lördag, förklarandes Ridderskapet och Adelen sig med flit willja
therpå arbeta, att the angelägnaste och rikswårdande ärender, som Herr
Landtmarskalcken den 4. hujus med the andre Ståndens Taleman com-
municerat, innom then tiden hos them ofelbart skola blifwa afgiorde, så
att ingen ting mera kan bringa Ridderskapet och Adelen att fördröija
längre tillhopa öfwer lördagen, theröfwer Prästeståndet stannat i thet
slut, att Ståndens Talemän i morgon träda upp till Hans Kongl. Maij:tt
och begiära riksdagens afblåsande med underdånigt hemställande effter
riksdagsordningen till Hans Kongl. Maij:ts nådige behag, hwilckenthera
dagen Hans Kongl. Maij:tt täckes som aldrasnarast till Ständernes sam¬
manträde på rikssalen utsättja.
Theruppå uplästes förteckningen på the ärender, som Herr Landt¬
marskalcken med the öfrige Talemännen pröfwat nödigt böra afgiöras
för riksdagens slut.
Ståndet fant godt att bifalla Ridderskapets och Adelens extractum
protocolli med then tilläggning att effter lördagen eij willja widare träda
tillhopa till någre riksdagsmåls afgiörande.
Uplästes å nyo högwördige Prästeståndets extractum protocolli af den
30. sistledne augusti2 angående then wid sista riksdag giorde författning¬
ens till fri religionsöfning för them, som äro af then reformerte kyrckian
uphäfwande, förbehållande sig Prästeståndet på annor händelse att få
låta trycka the öfwer thenna saken till Riksens Ständer giorde föreställ¬
ningar med theras allegater. Theröfwer Ridderskapet och Adelen resol¬
verat, att the förblifwa wid sin förra resolution och kunna icke samtycka
thertill, att Prästeståndets härom giorde föreställning må tryckas, hälst
thet en gång för alla wid 1720 åhrs riksdag är faststält, att inga så dane
skriffter, som wid riksdagarne passera Stånden emellan, få utom samte-
lige Ståndens thertill lemnade bifall tryckas. Men Prästeståndet för the
anförde omständigheter skull förklarat sig icke gå ifrån sin tillförene
yttrade tancka och mening. Ståndet biföll högloflige Ridderskapets och
Adelens utlåtande.
Uplästes ett af Kammarherren Lilljecreutz till Riksens Ständer ingifwit
memorial,3 theröfwer Ridderskapet och Adelen resolverat, att the i anse-
1 R. 1287, n. 218. fick 20/12 1743 fullmakt på Bohusläns lag-
2 R. 1287, n. 206. Bilaga 3. saga. Jfr J. E. Almquist, a. a. s. 414.
3 R. 1286, n. 505. Carl Axel Lilliecreutz
7 sept. 1743 1055
ende till anförde omständigheter samtycka, att Kammarherren Lillie¬
creutz må tillåtas att accordera med någon gammal lagman, hwarom un¬
derdånig skrifwese till Hans Kongl. Maij:tt kommer att afgå. Men Präs¬
teståndet hållit före, att Herr Kammarherren underkastar themia an¬
sökning Hans Kongl. Maij:ts nådigste wälbehag och bepröfwande. Stån¬
det biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Föredrogs ett af Lillienhofske sterbhusets fullmäcktige Olof Kling¬
ström ingifwit memorial,4 thermedelst anhålles om befordran till sluts
erhållande uti saken emellan thet Lillienhofske och Lohiske sterbhusen.
Herr Borgmästaren Bonander, som uti saken Stånden äro af skillj-
acktige meningar, så att twå Stånd äro på hwarthera sidan, så kunde
Ståndet genom extractum protocolli söka att befordra saken till att åter
komma i rörelse och till slut.
Men Herr Plomgren holt thet betänckeligit, efftersom ansökningen
sedan saken wid sista riksdag stannade uti inaction, eij passerat urskill-
ningen och Ridderskapet och Adelen äro närmast att recommendera
saken, så wida thensamma angår ett adeligit sterbhus.
Effter något widare discourerande härom resolverades, att Ståndet
förblifwer wid thess under förra riksdagen i saken yttrade tancka.
Uplästes åter manufactur- och handelsdeputationens betänckande an¬
gående tobaksmanufacturisternes ansökning att befrias ifrån till att stå
under hallrätterne.
Herr Plomgren, iag finner eij af hallordningen then ringaste anled¬
ning thertill, att tobaksspinnerierne skola sortera under hallrätten, utan
att hallordningen tydeligen utsätter, hwilcka manufacturister, som skola
höra unde” hallrätten, warandes wäl andre manufacturister och fabri-
quer effterlåtit att begifwa sig under hallrätterne, men som tobaksspin-
nerieidkare eij willja sig thertill beqwäma, kunna the emot sin willja ther¬
till eij twingas. Thessutan niuta tobaksspinnerierne i anseende till contri-
butionsafgiffterne eij then frihet för sig och theras folck, som andre
manufacturister, utan contribuera the på lika sätt som thet öfrige borger-
skapet, hwarföre iag bifaller deputationens betänckande.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg biföll Herr Plomgren,
emedan han eij ser, hwad gagn och nytta publicum skulle theraf hafwa,
att tobaksspinnerierne höra till hallrätterne, så wida upsyningen öfwer
wahrans godhet kan äfwen så wäl besörjas af magistraterne som hallrät¬
terne, och kiöparen har större säkerhet theraf, att tobaken är stämplad
med fabriqueurens stämpel än hallrättens, emedan för honom då lättare
är, om wahran befunnes wara odugelig, att söka sitt skadeslöshållande
hos then, som tobaken tillwärckat.
Herr Rådman Amelberg sade sig för högstnödwändigt ansee, att
tobaken må wara hallrättens besicktning undergifwen, och att tobaks-
4 R. 1286, n. 506.
1056
7 sept. 1743
spinnerierne således eij dragas ifrån hallrätterne. Hwad afgifften till
hallrätten angår, så kan thensamma modereras, så att then blifwer skiäh-
lig-
Herr Ek påstod, att betänckandet måtte bifallas.
Herr Rådman Wechter, iag bifaller betänckandet för the skiähl skull,
som theruti äro anförde, och besynnerligen i anseende thertill, att therest
tobakstillwärckningarne skulle stå under hallrätterne, wahran therige-
nom blefwe dyrare.
Sedan Ståndet widare therom discourerat, stannade thet i fölljande
slut.
Uplästes Riksens Ständers manufactur- och handelsdeputations be-
tänckande af den 31. sistledne augusti, huruwida tobaksspinnerierne
måge förplicktas att emot theras åstundan lyda under hallrätterne, haf-
wandes deputationen i anledning af the andragne skiähl och omständig¬
heter, förklarat sig icke finna att tobaksspinnerieidkarne emot theras
willja må lyda under hallrätterne, utan theras tillwärckningar hädaneff-
ter som för thetta af accisbetiente stämplas under then upsickt, som
förordningarne therom förmå, med mera som betänckandet innehåller.
Effter thetta måls behöriga öfwerwägande fandt Ståndet skiähligt be¬
tänckandet att bifalla, så att tobaksspinnerieidkarne eij måge emot theras
willja sortera under hallrätterne eller någre afgiffter till them betala,
utan att thermed förhålles, som förut wanligit warit och betänckandet
omförmäler. Och hwad förpassningssättet anbelangar, så förblef Ståndet
wid thess utlåtande öfwer deputationens betänckande af den 26. förledne
augusti beträffande skråembeternes och fleres i thylika mål inkomne
beswär. Hwilcket med the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och
wänligen communiceras.
Herr Olof Ström berättade, att Stockholms stads borgerskaps electo-
rer anmodat honom att hos Ståndet recommendera manufactur- och
handelsdeputationens betänckande angående linwäfwareembetets an¬
sökning att befrias ifrån till att lyda under hallrätten må winna gunstbe-
nägit bifall, emedan bemälte embete arbetar för borgerskap af thet garn,
som the sielfwe hos sig låtit spinna, och the finna sig theraf mycket
betungas, att theras wäfnader skola wara afgiffterne till hallrätten un-
dergifne.
Herr Justi tiarien Ekman, linwäfwareembetet är ett gammalt embete,
som tillförene hafft sitt särskildte skrå. Skola tobaksspinnerieidkarne
slippa att stå under hallrätterne, så finner iag linwäfwarne wara fast mera
thertill berättigade. Wederbörande, som kunna finna sig befogade att
klaga öfwer theras tillwärckningar, hafwa att förwänta samma biträde af
magistraterne som af hallrätterne, och therigenom skier ingen rubbning
uti manufactursystemen, hälst om saken hielpes på thet sättet, att allenast
thet fina lärfftet, som betalas praemier före, upwises uti hallrätterne,
men thet öfrige frikallas therifrån.
Herr Plomgren, wid 1738 åhrs riksdag, då hallordningen författa-
7 sept. 1743
1057
des, war Ständernes mening eij annorledes, än att manufacturer i alle¬
handa linnewahror skulle komma under hallrätterne, men eij linwäfwa-
reembetet.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg holt före, att både linne¬
arbetare och linnewäfware böra sortera under hallrätterne, lemnandes
till Ståndets bepröfwande, om icke Herr Rådman Kjerman må anmodas
att kalla till sig linwäfwareembetet och föreställa them, att theras egen
nytta beror therunder, att the förblifwa under hallrätterne, som bifölls.
Effter anmälan inkommo en del af manufacturisterne här i staden och
näst thet the aflade en ödmiuk och hörsam tacksäijelse för företrädet
them blifwit lämnat, androgo widare, att i anledning theraf att manufac-
tur- och handelsdeputationen nyligen inkommit med ett betänckande till
Riksens Ständer angående manufacturernes nu warande tillstånd, hwilc-
ket skulle förordsaka en märckelig rubbning uti the wid förra riksdag
giorde manufacturförfattningar, om thet wunne the respective Ståndens
bifall, hafwa samtelige manufacturisterne anmodat them att å theras
wägnar hos thet högtärade Ståndet anhålla, thet Ståndet gunstigast täck¬
tes i thetta mål biträda manufacturisterne, så att the försök, som giöras
till någon ändring uti manufactursystemen, eij må winna framgång. Ett
så högstnyttigt ändamål lärer ofelbart kunna erhållas, om thet högtärade
Ståndet skulle täckas till bewakande af manufacturwärckens angelägen¬
heter giöra thess föreställning häröfwer till the öfrige respective Stån¬
den. Manufacturisterne twifla så mycket mindre om thet högtärade
Ståndets gunstiga bifall härutinnan, som Ståndet altid behagat wisa så
öfwertygande prof om then ömhet thet städse hafft för manufacturför-
fattningarnes uprätthållande och så många menniskiors lif, wälfärd och
ägendom therpå beror.
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall taga hwad manufacturis¬
terne nu andragit, uti öfwerwägande, och lärer icke underlåta att taga
alla the mått, som nödige pröfwas kunna till manufacturförfättningarnes
bibehållande.
Herr Taleman berättade, att han med Herr Rådman Apiarius warit
inför Hans Kongl. Maij:tt samt på Ståndets wägnar uti underdånighet
påmint om Kongl. Maij:ts nådigste utslag angående båtsmansjämckning-
en, städernes enskijlte beswär, samt öfwer Ståndets underdånige skrif-
welse berörande the bötespenningar, som af the städer komma att erläg¬
gas, hwilcka eij sändt fullmäcktige till riksdagen, då them i nåder thet
swar blifwit lemnat, att hwad båtsmansjämkningen anbelangar, så hafwa
alla landshöfdingarne eij ännu inkommit med städernes underdånige
påminnelser therwid, hwarföre Hans Kongl. Maij:tt i nåder för skiähligt
funnit att förelägga them af landshöfdingarne, som härtills thermed
uteblifwit, en wiss tid till samma påminnelsers ingifwande. The enskijlte
beswären har Hans Kongl. Maij:tt i nåder låfwat med resolutioner for-
dersammast afhielpa. Och berörande thet tredie målet, så hafwa theras
Excellencier förmält om Marstrand med flere städer, hwars oförmögna
1058 7 sept. 1743
tillstånd förordsakat, att the eij kunnat hitsända eller underhålla någre
fullmäcktige. För öfrigit hafwa theras Excellencier låtit Herr Taleman
förstå, att Hans Maij:ts nådige bref och befallningar till herrar landshöf-
dingarne redan äro afgångne angående tillräckeliga skiuts för herre-
dagsmännerne wid theras bortresa ifrån riksdagen.
Herr Rådman Kier man och Herr Borgmästaren Hagert anmoda¬
des att hos the öfrige Stånden påminna, thet the angelägenheter, som
röra Stockholms stad, theröfwer ett extractum protocolli till the öfrige
Stånden afgådt, måtte till fordersamt slut förhielpas.
En deputation af tjugofyra personer ifrån högloflige Ridderskapet och
Adelen blef på wanligit sätt emottagen och införd.
Herr Öfwersten Lagercrantz, som förde ordet, förmälte till Ståndet
Ridderskapets och Adelens tienstwänliga hälsning, berättandes att depu-
tationen fådt in commissis att först påminna om Ståndets swar och
utlåtande öfwer Ridderskapets och Adelens med Ståndet communicera-
de extractum protocolli angående riksdagens afblåsande, thermed Rid¬
derskapet och Adelen så mycket hällre seer, att man må komma till slut,
som Ridderskapet och Adelen sedan eij welat träda upp på riddarehuset
att afgiöra några riksdagsmål. Thernäst emedan ärendet angående Hans
Excellence Riksrådet Rosen, att han måtte förordnas till chef för armeen,
är af så mycken större wigt och angelägenhet, som en fiende snart torde
wara för dörren, och således nödigt är, thet armeen blifwer en sådan
herre anförtrodd, för hwilcken armeen har kierlek och wördnad, Herr
Öfwersten thessutan kan försäkra att Hans Kongl. Maij:tt uti Herr Öf-
werstens närwaru sig i nåder yttrat, thet Hans Maij:tt eij wet någon
skickeligare att updraga thetta wigtiga embetets förwaltning än till Herr
Riksrådet Rosen. Ty är deputationen anmodad att hos the öfrige Stån¬
den recommendera thetta mål till skyndesamt afgiörande och bifall.
Widare har Ridderskapet och Adelen för nödigt eracktat, thet wåhlet till
the ledige riksrådsembetens besättiande måtte utan widare uppehåld för
sig gå.
Herr Taleman swarade, att Ståndet redan förehafft högloflige Rid¬
derskapets och Adelens extractum protocolli angående riksdagens afblå¬
sande och slut samt thet bifallit. Hwad Hans Excellence Herr Riksrådet
von Rosen angår, så emedan Ståndet ther låtit afgå twänne thess skriffte-
liga föreställningar till the öfrige Stånden, så blifwer ock Ståndet orygge-
ligen therwid. Anbelangande riksrådswahlet, så will Ståndet hwad dag
som blifwer utsatt till samma wahl, låta sina electorer med Ridderskapets
och Adelens electorer på riddarehuset sammanträda. Och bad Herr
Taleman, att deputationen wille förmäla till Ridderskapet och Adelen
Ståndets hörsamma hälsning.
Företogs någre §§ af Bondeståndets allmänna beswär.
Den 2. § bifölls Ridderskapets och Adelens utlåtande med Prästestån¬
dets tilläggning.
Wid then 3. 4. 5. och 6. § bifölls Ridderskapets och Adelens utlåtande.
8 sept. 1743 1059
Wid then sidsta § bifölls Ridderskapets och Adelens utlåtande med
then tilläggning, att the som hafwer beställningar i Finland förblifwa och
bo i landet.
9. § bifölls Ridderskapets och Adelens utlåtande, så att thet af barn-
husdirecteurerne med wederbörande slutne contractet om barnhustion-
den i Skåne blifwer orubbat.
Herr Rådman A p i a r i u s och Herr Berg Andersson anmodades att
gifwa Präste- och Bondestånden tillkiänna, det Ståndet bifallit Ridder¬
skapets och Adelens extractum protocolli angående riksdagens afblåsan-
de och slut och att Ståndet sig therom förent att efter lördagen eij willja
widare träda tillsammans angående några riksdagsmåls afgiörande. Af¬
träd de.
Herr Rådman Schening androg, thet ett af magistraten här i Stock¬
holm utfärdat extractum protocolli blifwit med honom communicerat,
theruti gifwes tillkienna, att borgerskapet uppå rådhuset anmodat theras
riksdagfullmäcktige att therhän bearbeta, thet the licentierade herrar
riksråden åter måtte insättias uti sina embeten, hwilcket Herr Rådman eij
kunnat undgå att anmäla. Han war eij närwarande, när Ståndet afgiorde
then saken, utan med Herr Plomgren bortgången till deputationen öf¬
wer instructionerne till plenipotentiairerne i Åbo, och som Herr Rådman
således eij tar någon del uti thet slut Ståndet då häröfwer stannade uti, så
kan han eij annat än förklara fult förtroende för theras Excellencier samt
påstå, att the måtte åter insättjas uti sina embeten.
Herr Secreteraren Bruhn och Herr Pulchau conformerade sig med
Herr Rådman Schening.
Herr Rådman Wechter, iag gior så mycket mera ett häruti med Herr
Rådman Schening, som iag har en noga kundskap om the förseelser som
theras Excellencier skola hafwa begådt och ordsakerne till theras licen-
tierande samt kan betyga, att the eij äro af sådan beskaffenhet, att the
kunna hindra förtroendet till theras Excellencier.
Herr Stenman biföll Herr Rådman Schening.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet af innewarande dato,5 hwarme-
delst herrar Riksens Råd behagat föreställa Riksens Ständer nödwändig-
heten af the trenne ledige riksrådsembetens besättjande, så framt Rådet
skall kunna, i föllje af regeringsformen, sittia uti twänne divisioner till
the förefallande rikswårdande ärenders afgiörande. Hwilcket bifölls.
Torsdagen den 8. septembris 1743.
Uplästes Riksens Ständers handels- och manufacturdeputations betänc-
kande6 af den 6. i thenna månad angående en af Handelsmannen i Lund
5 R. 1286, n. 507.
6 R. 1286, n. 508.
1060 8 sept. 1743
Carl Ludwig Alégre giord ansökning om tillstånd att få inrätta ett tobaks-
spinnerie thersammastädes. Ståndet biföll betänckandet till alla delar,
som till benägit bifall hos the öfrige respective Stånden hörsamt- tienst-
och wänligen anmäles och recommenderas.
Uplästes secrete handels och manufacturdeputations betänckande7 af
den 31. sistledne augusti angående the swenske manufacturerens nu
warande tillstånd.
Hwareffter Ståndet sig lät föreläsas thet af Ståndets deputerade pro-
jecterade extractum protocolli till the öfrige respective Stånden innehål¬
lande the åtskillige anmärckningar, som the deputerade pröfwat nödigt
att giöra wid berörde betänckande, så lydande som fölljer.
Sedan Borgareståndet låtit sig föredraga secrete handels- och manu-
facturdeputationens betänckande af den 31. sistledne augusti angående
swenska manufacturernes tillstånd, så har Ståndet funnit nödigt att wid
samma betänckande giöra en och annan påminnelse, på sätt som fölljer.
Deputation berättar, att manufacturcontoiret upgifwit hela lands-
hielpssumman till 13 tunnor guld 29 222 daler silf:mt, samt sagt, att
samma summa skall wara hwar penning, som publicum manufacturerne
till then tiden påkostat.
Men deputation säger thet wara en missräkning af contoiret, och att
rätta summan skall wara 21 tunnor guld och 88 065 daler.
Borgareståndet har giordt sig närmare underrättadt, hwarifrån en
sådan stor difference emellan contoirets och deputations summor måtte
härröra och har funnit utaf the specielle underrättelser, som Ståndets
deputerade fädt af contoirets så summariske som specielle upgifne räk¬
ningar öfwer landshielpsmedlen 5 procent och manufacturfonden, som
in alles ifrån första början till junii månads slut 1742 blifwit upburne, att
när frågan är then, huru mycket all then landshielp, procentmedel och
manufacturfond sig bestiger, som ifrån första början till ultimum junii
1742 influtit, blifwer summan ricktig, som contoiret upgifwit, nembligen
1 329 222 daler 9 ./. silf:mt, hwilcket är hwar penning, som publicum på
swenska manufacturerne till then tiden påkostat, ty återbetalningar, fast
än the å nyo blifwit anwände till manufacturräntans understöd, så äro
the dock eij mer än en gång af publico utgifne och under förenämde
summa begrepne. Följackteligen af manufacturdeputation 7 tunnor guld
praeter propter mera tilltagit, än thet sig så i sielfwa wärcket förhåller.
Borgareståndet har warit omtänckt att utröna, hwarifrån thesse 2
millioner daler kopparmynt (emot 141 911 dir kunt) måtte härröra, och
som deputation ganska otydeligen nämdt under titul af låhn, försträck¬
ningar och material inkiöp och har funnit, att thet består l:o uti sådane
medel, som enligit Hans Kongl. Maij:ts nådige reglemente under den 21.
maji 17398 blifwit på the i hallrätterne pantsatte wahror utlånt, hwilcka
7 R. 1286, n. 509.
8 Modée 2, s. 1520.
8 sept. 1743 1061
capitaler så mycket mindre böra föras fabriquerne till last, eller beräknas
them såsom undfångne landshielpsmedel, som thet eij är mer än billigt,
att en fabriqueur må på thess antingen inbekomne rudimateria eller
färdiga courante wahra och emot thess pantsättjande, låna pengar på
samma sätt, som alla andre undersåtare i riket kunna få låna i Banquen
på theras redbara effecter och tillwärckningar. Thet endaste, som i
hänseende till sådane skeende låhn i hallrätterne med skiähl kan sägas
afgå och utbetalas af manufacturfonden, är thet för sådane låhn uplö-
pande interesset, hwilcket blir af meranemde fond utbetalt, så mycket,
som thet till junii månads slut 1742 sig bestigit, är ock under the af
contoiret upnämde 13 tunnor guld inbegripit och fabriquerne, såsom till
theras hielp bidragande rätteligen påfördt.
2:do lika så förhåller thet sig med then summa, som blifwit enligit
Riksens Ständers fastställande wid 1740 åhrs riksdag anslagen till mate¬
rial upkiöp, hwarföre manufacturfonden hwarcken till capital eller inte¬
resse är grauerad, utan när manufacturisterne af contoiret antingen
emot contant betalning eller på några månaders credit undfådt ull och
silcke, hafwa the återbetalt både capitalet, som ock thet theruppå ifrån
införskrifningsdatum uplupne interesset, och sålunda finner Borgare¬
ståndet, att manufacturdeputation eij med skiähl kunnat föra thet till
thesse usus upgångne capital fabriquerne till last, såsom upgångit och
utgifwit af manufacturfonden.
3:tio widrörande the nämde försträckningar så finnes utaf contoirets
räkningar, att manufacturfonden eij widare therföre tils dato warit gra¬
verad än allenast för thet therföre sig belöpande interesset, hwilcket
äfwenledes blifwit upfördt och inbegripes uti offtanämde 13 tunnor
guld. Alla thesse giorde lån på the under hallrättens förwahr pantsatte
rudimaterier och tillwärckade wahror samt material inkiöp under contoi¬
rets egen disposition äro fabriquerne under the 21. tunnor guld till last
förde, ther dock wahrorne äro i behåld och under contoirets samt hall-
rätternes disposition och förwahr, och utgiöra en summa af 3 tunnor
guld och 94 462 daler 8 ./. silf:mt, af hwilcket mycket bidrager i then
föromrörde 7 tunnor gulds missräkning.
Hwad sist angår the af deputation anförde 144 873 daler silf:mt som
till sistledne februarii månads slut af manufacturfonden influtit, så fin¬
ner Borgareståndet thet manufacturcontoiret så mycket mindre kunnat
then summan upgifwa, som the eij uptagit eller till redogiörande upfördt
mera, än hwad till junii månads slut 1742 sig tilldragit, hwilcket enligit
Riksens Ständers fastställande war terminus ad quem, hwartill manufac-
turdeputations giöromål och effterseende skulle sig sträcka.
Manufacturdeputation yttrar sig widare angående then af contoiret
uträknade nationella avancen af inrikes manufacturerne, och anför att
thensamma blifwit för högt tilltagen, och thet förnämligast i anseende till
fölljande skiähl.
l:o att contoiret upfördt rudimaterierne till för litet wärde, tå thet eij
1062
8 sept. 1743
räknat them högre än somblige till 1/3 och somblige 1/4 af then färdige
wahrans wärde.
2:do att under en sådan uträkning eij böra indrags och inberäknas
hwarcken såckerbruk, tobaksspinnerier, cattunstryckerier, tröijwäfwe-
rier, eller någre andre wärck än the, som wärckeligen directe åtniutit
förskått af manufacturfonden.
Härwid har Ståndet för sin del anmärckt, att när manufacturcontoiret
wid nationelle avancens uträknande satt rudimaterierne till 1/4 och 1/3
del af then färdige wahran, är igenom then position ett sådant medium
tagit, som l:o i alla tider wid handelsbalancens uträknande i Kongl.
Commerciecollegio blifwit tagen till ett ricktigt fundament och af Riksens
Ständer altid för godt erkändt. 2:do är en sådan methode till uträkning
af nationelle avancen för ett rike hos alla andre nationer för god weder-
tagen. 3:tio stödjer then sig på probabilitet, ehuru hwar och en kan finna,
att omöijeligen kan en sådan uträkning accurat och på styfwern inrättas.
Hwad åter angår tobaksspinnerier och såckerbruken, så har äfwen
Ståndet funnit af contoirets till manufacturdeputation ingifne calcula-
tion, att theras tillwärckningssumma blifwit under sin separate titul up-
förd, så att contoiret i thet fallet eij kan sägas hafwa welat ställa hwarcken
deputation eller Riksens Ständer utur huset. Finnandes Borgareståndet
thet wara wäl och accurat af contoiret giordt, att thet så om then ena som
andra tillwärckningens quanto gifwit manufacturdeputation och Riksens
Ständer dehl, hälst en wid riksdagarne förordnad manufacturdeputation
i synnerhet bör hafwa sig bekant, alt hwad som i landet tillwärckas, på
thet the theraf må kunna sluta, huruwida thet må finnas nödigt att mer
eller mindre encouragera then ena eller andra inrättningen.
Manufacturdeputation har imedlertid hafft lätt att om then så funnit
nödigt, urskillija thenne för tobaksspinnerierne och såckerbrukens till-
wärckningar utsatte quantum ifrån thet öfriga, utan att tillägga contoiret
som ett fehl, att thet sådant upfördt, hwilcket snarare så bördts ansees,
om contoiret thesse tillwärckningar uteslutit.
Hwad ytterligare angår thet, att cattunstryckeriernes tillwärckningar
blifwit uppå samma fundament som the öfrige ylle- och silckeswahror, i
anseende till rudimaterien uträknade. Så finner wäl Ståndet att när thet
räknas hwad för hwitå cattuner gådt utur riket, bör thet tagas till högre
än som på the öfrige wahrorne, i anseende till rudimaterien blifwit
upfördt, men när thet åter efftersinnas, att på the fleste yllne- och
sidenwahror rudimaterien emot wärdet af then färdige wahran eij borde
sättas högre än 1/5 och 1/6, hwaremot öfwer hufwudet uti contoirets
calculation medium är tagit till 1/3 och 1/4, så tycker Ståndet för thess
del, att then af manufacturdeputation anförde anmärckning aldeles för¬
faller, hwad i anseende till cattuner är anfördt, ty hwad då uti thet ena
kan sig högre belöpa, är så mycket mindre i thet andra.
Widrörande åter manufacturdeputations påminnelse, att eij någre
andre wärck wid nationella avancens uträknande böra upföras, än the
8 sept. 1743 1063
sorn undfådt förskått, så håller Borgareståndet then eij för god och
gällande. Ordsaken är thenna. För 1727 åhrs riksdag och innan Riksens
Ständer började att med wärckeliga förskåtter gripa manufacturerne
under armarne, wörö snart sagt inga yllne wärck i riket i gång. The
gambla inrättade yllnewärck wörö igenom thet långwariga kriget,
fiendens härjande och brännande i Norrkiöping och på flere ställen, ther
sådane wärck wörö till ansenlig myckenhet anlagde, samt dylika flere
wådelige händelser, antingen af sig komne eller ock aldeles ruinerade.
Med säkerhet, god grund och skiähl kan therföre sägas, att ifrån 1727
in till thenna tid och igenom the undfångne förskåtter, upmuntringar
och hälsosamma författningar hafwa fabriquerne i allmänhet sedan then
tiden tilltagit och i thet stånd kommit, som the nu Gudi ährat, äro.
Igenom the äldre och större yllnewärcken hafwa alla the öfrige andre
fädt tillfälle till speculation och kundskap, som sedermera encouragerat
them att sielfwa dylika wärck anlägga. Thet är oförnekeligit, att ehuru
manufacturfonden eij af alla the inrättade wärcken warit åtniuten, så att
thensamma eij kan sägas hafwa warit the öfrigas caussa principalis, eller
förnämsta och endaste ordsaken till the öfrigas anläggande, så kan och
bör then likwäl billigt ansees för caussa sine qua non, och hwarförutan
hwarcken the första och äldre wärcken kommit sig före, eij eller the
författningar tagne, som sedermera hielpt så thet ena som thet andra
wärcket.
Utom thess finner Borgareståndet nödigt att påminna, att under titul
af tröijewäfwerier, som contoiret anfördt, förstås tillika strumpwäfwe-
rierne. Ty tröijor och strumpor giöras på en stohl och then senare sorten
nu för tiden aldramäst.
Yllne strumpors tillwärckningen har af publicum med förskått blifwit
encouragerad, och kan man eij säga, att thensamma funnits wara rätt i
stånd förr och innan Riksens högloflige Ständer wid 1738 åhrs riksdag
funnit skiähligt att aldeles förbiuda en dylik wahras införskrifwande
utifrån. Följackteligen finner Ståndet, att thenna slags tillwärckningen är
af contoiret med skiähl upförd ibland the sednare tillkomne och igenom
publici kostnad i gång bragte wärcken.
Flwad manufacturdeputation anför widare widlyfftigt, huru then ut¬
rönt, att brist är på yllne wahror, så finner Borgareståndet fundamentet
till then giorde uträkningen eij wara tillräckeligit, följackteligen conclu-
sum eller quantum af then supponerade bristen opåliteligit och osäkert,
ty l:o bör med alt skiähl komma i consideration, thet alt sedan första
inrättningen af Swenska Ostindiska Companiet, samt cattunstryc-
kerierne, har afsättningen och bruket af yllne tyger åhr ifrån åhr alt mer
och mer ansenligen afstadnat, i thet qwinfolck af bättre och sämre willkor
i stället för kläder af finare camlott, regarnströijor, sagetter med flere
dylika sorter, nu i stället bruka sidentyger och cattun, ja så att sällsynt är
att få see en piga, som bär en mössa, tröija och kiortel af ylle. Thet har
ock warit ordsaken hwarföre the egenteligen så kallade tröijwäfwerierne
1064 8 sept. 1743
samt tillwärckningarne af camlott och sagetter så godt som aldeles måst
nedläggas, som likwäl till ansenlig och tillräckelig myckenhet wid inrikes
wärcken tillwärckades, ja så att reggarnströijor blifwit utrikes till försälg-
ning sände.
Härwid är märckeligit att så länge reggarnströijor af äckta färg inför¬
des ifrån England och såldes här till 24 a 30 daler kopparmynt, wörö the
öfwer alt i bruk, men när wij sielfwe börjat att tillwärcka en sådan wahra
och en reggarnströija af äckta färg, kan sälljas till 12 a 15 daler koppar¬
mynt, så brukas then knapt mera.
I stället för finare camlotter till foder under manskläder brukas nu
merendels ostindiskt sidentyg, likaledes till manssommarkläder.
2:do bör äfwen härwid i ackt tagas, att sedan på thesse senare åhren
thet öfwerflödiga bruket af utrikes krahm blifwit antingen aldeles häm¬
mat eller ock utrikes wahran med mera tull belagd, thet äfwen måste
tillstås, att the inrikes wahrorne i anseende till the dryga omkostningar
wid första inrättningen warit dyrare, så har sådant föranlåtit största
delen af them, som bo på landet, ja äfwen många i städerne att börja med
huswäfnad, och then starckare drifwa än förr skiedt, hwartill the fådt
mycken upmuntran och handledning, när the sedt the i städerne inrät¬
tade wärcken, och finner Borgareståndet för thess del sådant wara en
god wärckan af the giorde förbunder och tullförhögningar, emedan
therigenom pengarne besparas i landet.
3:tio till ett öfwertygande bewis häraf, och att bristen wärckeligen eij
kan wara så stor är att ingen fins, som icke har kläder på kroppen, och
utom alt thetta behöfwer eij mer, än att man tager för sig the protocoller,
som åtskillige gånger äro hällne, när enligit Hans Kongl. Maij:ts nådige
utfärdade förordningar färdige klädestämplingarne för sig gådt, hwar-
af tydeligen lär finnas huru stor myckenhet warit på färdige giorde
kläder, så att större delen af private personer hafft theraf förråd för flere
åhr.
När thesse omständigheter komma uti behörig åtancka, så lärer ock
thet af manufacturdeputation utsatte quantum på bristen till större delen
förfalla, i synnerhet när 4:to thertill kommer, som manufacturdeputa¬
tion förbigådt att omröra, men måste likwäl hafwa sig bekant, nembligen
att uti hallrätterne stå ansenliga partier färdige yllne wahror, bestående
af finare och gröfre kläden och allehanda andra wahror, hwilcket alt
intygar, att effterfrågan af wahrorne eij warit så stor och följackteligen
bristen eij sådan, som then föregifwes.
Fabriqueurerne påstå ock enständigt, att i fall the wid författningarne
bibehållas, skall aldrig existera brist, i synnerhet om then förordningen
blir effterlefwad, att ingen må handla med krahm, som icke antigen är
förläggare, ansenlig afnämare eller deltagare uti fabriquer.
Thet endaste hwarpå Borgareståndet i synnerhet skulle hålla före
wara brist, är gröfre sorter melerade kläden, men fabriqueurerne swara
therpå l:o att inga memorialer af the handlande theruppå blifwit gifne,
8 sept. 1743
1065
2:do att i fall commissklädesbeställningarne eij emot wanligheten och i
anseende till kriget warit så ansenlige, hade ock på the gröfre kläden
warit tillgång. 3:tio att the hädaneffter och sedan the infådt flere arbeta¬
re, kunna lofwa att på thenna wahra skaffa nog tillgång, allenast beställ-
ningarne af wederbörande handlande skie i tid.
Widare anförer deputationen, att then supponerade bristen skall haf-
wa fölljande påfölgd. 1 :o tullarne förminskas, Borgareståndet finner, att
theremot billigt kan frågas, hwilcket för riket är bättre, att igenom
förbud på utrikes krahmwahror tullen minskas, än att igenom thess fria
införsel effter förra wanligheten folcket gå näringslöse, pengarne wan-
dra uhr landet, men trångmål och fattigdom bli qwar. 2:do anföres, att
omsättningen med the europaeiske nationer, som emottaga wära lands-
producter, aftager i samma proportion som han stiger med the asiatiske.
Att thetta är utan grund, will Borgareståndet för thess del till närmare
uplysning hafwa påmint, att swenska handelen med the öfrige europae¬
iske nationer drifwes af privatis, men eij directe kronorne emellan, att
the kiöpmän, som handla med thet swenska järnet utomlands eij lära
kiöpa thet swenska järnet för att behaga Swerige, utan för thess egen
nytta skull, och att thesamma kiöpa then wahran ifrån then ort, ther hon
fås för bästa priset, till hwilckets erhållande, som bekant är, England
uphäfwit then på ryska järnet emot thet swenska förut förhögde tullen,
samt innan Swerige en gång med alfware tänckt på fabriquers inrättning,
welat till besparing af pengarne i thess land encouragera stångjernstill-
wärckningen i America till att therifrån kunna försee sig med hwad thet
af thenna wahra kunde hafwa nödigt. Handlade kronor med kronor, så
kunde manufacturdeputations position till någon del tyckas hafwa rum.
Widkommande 3:tio att öfwerflödigheten och bruket af ostindiska
sidentyger tilltager i brist af yllne wahror, så har thet sig twertom, i ty
inrikes tillwärckningarne af reggarnströjor, saijet med mera, som här
warit i tillräckelig myckenhet, måst nedläggas, för thet bruket tilltagit af
ostindiske sidentyger, och hwarom nyss ofwan förmält är. Bruket åter af
sidentygerne har till en del blifwit förordsakat af thet lindriga pris,
hwartill the sälljas, och tycker Borgareståndet för thess del, att manufac-
turdeputation utom thess contradicerar sig sielf, när then här i thetta
thess betänckande gior påminnelse om sidentygernes alt för myckna
bruk, då thensamma uti ett thess för kort tid sedan till Riksens Ständers
plena ingifne betänckande projecterat, att the å ostindiske sidentygerne
satte 15 procent manufacturfond skulle till 8 rabatteras, hwilcket i anse¬
ende till thet lindriga kiöpet då thestomera skulle befordra thet öfwerflö-
diga och myckna bruk af thesse asiatiske sidentyger.
Ad quartum påminnes, att om lurendrägerier skie emot förbud och
någon therigenom ruineras, så är then gambla regel, volenti non fit
injuria, och har then, som eij will lefwa effter lag och förordningar att
skylla sig sielf, och enär hand hålles öfwer the i thetta fall utgångne
förordningar, samt eij något sådant projecteras, som strider theremot, så
1066
8 sept. 1743
håller Borgareståndet för thess del före, att försök med lurendrägerier
lära af sig sielf återwända.
Ad 5:tum så är eij utan, att i början af inrättningarne och innan the
kommit till fullkomlig stadga, wahrorne kunna wara dyrare. Deputation
berättar wäl sig eij see, huru dyrheten må förekommas eller så lätt
corrigeras, men projecterar therhos, att twänne omständigheter thertill
mycket bidraga, nembligen när wij kunna få rätta handlaget wid till-
wärckningarne, 2:do att fabriqueurerne kunna förmås till sparsammare
lefnad.
Thet förra förmodar Ståndet snart nog wara wunnit, sedan wij fådt in
en så ansenlig hoper käcka arbetare, och hwad thet senare angår, så wore
thet wäl eij allenast att af fabriqueurerne utan ock öfwer alt i riket fördes
sparsammare lefnadssätt, men som thet swårligen torde låta sig giöra att
föreskrifwa, huru hwar och ens lefnad i anseende till kläder och mat bör
inrättas, så håller ock Ståndet för lika otillräckeligit och inpracticabelt att
för fabriqueurerne utsättja och determinera någon wiss lefnadsart eller
spisordning, utan finner ändamålet i thetta fall bäst stå att erhållas, om
wederbörande, hwilckom insickten på fabriquerne är anförtrodd, noga
tillsyn hafwa, huru hwar och en fabriqueur thess wärck drifwer, om hans
årliga tillwärckningssumma och rörelse uti fabriquen swarar emot thet
undfangne understöd eller eij, då på then sednare händelsen fabriqueu-
ren behörigen bör therföre tilltalas, samt å en sådan thess skyldighets
efftersättjande boot skaffas.
För thet öfriga är Borgareståndet af then tanckan, att dyrhet före-
kommes aldra bäst, när fabriquenäringen eij dag ifrån dag ställes under
contradiction, utan then befredas wid the en gång giorde författningar,
thet åstadkommer för wärcken credit, crediten gior penningebristen
lättare, bättre tillgång på pengar ökar tillwärckningarne, tillwärckning-
arnes myckenhet förordsakar godt och civilt pris, warandes thetta hos
andre nationer alt wedertagne oeconomiske sanningar och okullstötelige
grundsatser.
Att manufacturdeputation ändå finner omständigheterne så ömma
och granlaga, att then eij finner sig kunna tillstyrcka till någon införande
af främmande wahror, thet finner Ståndet billigt, berömligt och patrio¬
tiskt anfördt, samt öfwerensstämmande med then guarantie Riksens
Ständer så nu som the förra riksdagarne gifwit uppå the utfärdade och
fabriquerne rörande förordningar. Straxt therpå projecteras af deputa¬
tion, att nödigt wara will, att hela förwaltningen af manufacturcontoirets
giöromål hädaneffter måtte ställas under Kongl. Commerciecollegio.
Ordsakerne äro l:o att 7 230 daler silfimt, som är manufacturcontoirets
stat, therigenom till besparing i utgiffterne indrages. 2:do att thet är en
sak, som utom thess hörer till Commerciecollegii giöromål. 3:tio omwä-
gar och beswär besparas för fabriqueurerne och the handlande.
Hwad nu thenna omständigheten angår, så finner Ståndet först och
främst thesse af deputation anförde skiähl otilräckeligen och äfwen wäl
8 sept. 1743
1067
orätt upgifne och thessutan många betänckeligheter att nu å nyo giöra
uti contoirets inrättning någon ändring.
Att nu först komma till the af manufacturdeputation anförde nyss
uprepade 3:ne skiähl, så är hwad thet första angår, manufacturcontoirets
egen stat orätt och otydeligen upgifwen, ty enligit effterfölljande för¬
teckning är contoirets stat, och som genom thess indragande under
Commerciecollegio skulle besparas eij mer än 4 130 daler silf:mt, nemb-
ligen
Herrar fullmäcktige 1 800
Secreteraren 600
Kammereraren 750
2:ne skrifware 480
Notarien 300
Wacktmästaren 200
4 130 daler
Ad 2:dum påminnes, att alt ifrån första början af landshielps- och
manufacturmedlen hafwer altid warit ett serskildt Ständernes wärck,
son thesse medlen till sina usus disponerat, och är eij manufacturcontoi-
ret någon ny inrättning, fast än thess instruction i några mål effter
omständigheterne blifwit lämpad och tillökt, utan ett ock thet samma
wärck, som förr begripits under namn af landshielpsdeputation.
3: tio omgångerne blefwo långt widlyfftigare, i fall thetta nu skulle
skiutas till Commerciecollegium. Fabriqueurer och andre, som hafft wid
contoiret att giöra, hafwa aldrig beklagat sig öfwer uppehåld wid contoi-
ret, twertom lemna alla contoiret thet witsord, att the lemnat swar och
prompt handräckning uti alt, hwad på thess giöromål ankommit. Och
har eij eller Ståndet funnit af hwarcken thetta nu in quaestione warande
manufacturdeputations betänckande eller the redan ingifne, att en enda
sak finnes uti contoiret wara oafgiord eller oexpedierad, utan är nogsamt
till contoirets wälförtienta heder kunnigt, att the eij låtit falla sig swårt att
till klåckan 9 och 10 om qwällarne anwända tiden till sakernes expe¬
dierande. Theremot har sig Ståndet bekant l:o att uti Commerciecolle¬
gio lära öfwer någre och hundrade måhl wara oafgiorde, hwaraf klarli¬
gen fölljer, att i fall sysslorne ännu mer skulle ökas, skulle ock ännu mera
bli effter. Men blefwe betieningen i wälbemälte kongl, collegio tillökt, och
ledamöterne kunde hinna att för och effter middagar in på sena natten
wara i collegio tillstädes, så twiflar Ståndet eij på bemälte collegii både
goda willja och förmåga, men som thet förra eij lärer wara giörligit,
förfaller ock thet senare.
2:do kränckes fides publica, om ett wärck ändras, som Riksens Stän¬
der gång authoriserat, samt beslutit att genom sina egna fullmäcktige
förestå, ja Riksens Ständer hafwa om thetta wärckets inrättning och
authorisation låtit utgå notification och publicationer på flera språk till
utrikes orter.
Riksens Ständer hafwa införlifwat thenna inrättningen uti riksdagsbe¬
1068 8 sept. 1743
slutet såsom ländande till fabriquernes fromma. Wid thenna riksdag å
nyo guaranterat, alt hwad som wid the förra blifwit i anseende till
fabriquerne stadgat och beslutit, åberopandes sig Ståndet i thetta fall
högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli under den
17. och 18. sistledne augusti.
Ståndet har sig ock bekant igenom thess ledamöter i secrete utskåttet,
huru som therstädes warit ventilerat och faststält att tillstyrcka Riksens
Ständers plena att till bibehållande af rikets credit, alla the wärck, som
en gång blifwit under Ständernes egne förwaltning satte, måge theran¬
der förblifwa, så länge then fond subsisterar, som samma wärcks disposi¬
tion är tillslagen. Hwileket Ståndet finner så mycket nödwändigare att
bifalla, som många betänckeligheter äro, att eij the af Riksens Ständer
bewilljade fonder sättas under andra än Riksens Ständers egne fullmäck-
tige med flere omständigheter, som till undwikande af widlyfftighet
förbigås.
Widare föreslår manufacturdeputation, att revision måtte skie öfwer
the i 17 åhrs tid upburne och i godt upsåt till manufacturerne utgifne
ömtålige manufacturmedel, och hwarmed, som orden lyda, en ganska
efftertänckelig hushållning skall wara hållen, så att publici nytta och
säkerhet therwid skall periclitera, med mera.
Borgareståndet kan eij undgå än ansee thetta project och the therwid
af deputationen brukade utlåtande ganska efftertänckelige och eij
benande till annat än att ställa alla the wid förra riksdagar hällne deputa-
tioner, ja Riksens Ständer sielfwe samt theras fullmäcktige emellan riks¬
dagar, then ena i biarne, att eij hafwa noga efftersedt, huru medlen
blifwit disponerade, och the andra i answar, sen the en gång för sin
förwaltning fädt decharge, ja alla fabriquerne i ny misscredit, när rycktet
utkommer om ny revision och inquisition.
Borgareståndet påstår, att deputation felat uti thess föregifwande,
huru wid förra riksdagar tillgådt, och att Riksens Ständer eij wid alla
riksdagar noga undersökt, huru landshielpsmedlen blifwit disponerade,
samt att Riksens Ständer uti ett sådant ändamål hafwa kunnat blifwa
hindrade, för thet att eij warit formelt bokslut, ty att förtiga, det 1736
åhrs hufwudbok af then då warande landshielpsdeputation blef wid
riksdagen 1738 inlefwererad, och nu wid thenna riksdag 1737 åhrs dito
bok, så hafwa räkenskaperne utom thet formale eller så kallade bokslut,
altid och wid hwarje riksdag warit i thet skick, att Riksens högloflige
Ständer eij allenast till pricka blifwit underrättade om, huru mycket af
thesse medel influtit, utan ock till hwem och hwilcka usus the blifwit tid
effter annan emploijerade, warandes för then, som förstår räkningar,
lika mycket om räkningen är på ett löst blad eller inbunden i en bok,
allenast ther finnes ricktigt credit och debet samt thertill hörige verifica-
tioner.
Borgareståndets fullmäcktige uti manufactur och handelsdeputation
wid thenna riksdag hafwa ock gifwit Ståndet tillkiänna, att alt hwad som
8 sept. 1743
1069
deputations räkenskapsutskott requirerat af räkningar, extracter, samt
liwad thertill hördt, genast och utan ringaste uppehåld blifwit af weder-
börande uti manufacturcontoiret afgifne, så att räkenskapsutskåttet uti
theras om räkenskaperne till deputations plenum ingifne betänckande
förklarat theras nöije theröfwer, samt att the hafft tillfälle att igenomgå
alla poster och them så uti credit som debet examinerat samt rickdga
befunnit, så att Borgareståndet stannar uti högsta förundran öfwer alla
the efftertänckeliga utlåtelser om tröghet och senfärdighet hos manufac¬
turcontoiret.
Lika så onödigt finner Borgareståndet then af deputation föreslagne
ombudsmanssysslan wara, ty enär Kongl. Commerciecollegium, Riksens
Ständers manufacturcontoir, landshöfdingarne i orterne, magistraterne
och hallrätterne giöra theras syssla, behöfwes thenna nu projecterade
ombudsmanstiensten aldeles intet. Warandes mindre anständigt, samt en
alt för hård insimulation att draga i twifwelsmål the relationer, som ifrån
förbemälte ställen inkomma, så länge man eij hafft anledning att twifla
på sanningen theraf, eller kan bewisa wederspelet och efftertänckeligit
att kasta hela sitt förtroende på en enda person, men theremot misstro¬
ende på så många redeliga herrar och män.
Then tillwitelse, som manufacturdeputation tillägger Riksens Ständer
att hafwa wid the förra riksdagar fäldt om krahmhandelen thet om-
dömme, såsom wörö theras näringssätt skadeligit och förderfweligit för
riket, lära Riksens Ständer äfwen finna efftertänckelig, så mycket mer,
som ingen wälsinnad rikets undersåtare lär kunna neka, att ju thet är en
sann och ostridig sats, att utrikes krahmwahror bortjaga rikets redbare
medel, man theremot inrikes tillwärckningar bespara thesamma, föröka
näringsmedlen och föda många tusende landsens inwånare och fattige.
Hwad fabriqueurernes handel i minut widkommer, och som deputa¬
tion projecterar, thet the måtte aldeles öfwerlemna, så Finnér Ståndet
sådant aldeles strida emot allmänna lagen uti 4. cap. 3. § handelsbalcken,
hwarest tydeligen stadgas, att the som i städerne hafwa handtwärckshus,
måge ther hålla öpna bodar och sällja i minut, hwad af them tillwärckat
är och betala therföre till staden sådan afgifft, som emot bodhandelen
swarar. Samma lag ware för them eller theras förlagsmän, som å landet
hålla handtwärckshus, ther järn, ståhl, messing eller andre inländske rå
wahror utarbetas, om the i staden willja bod hålla.
Uphandlingen af rudimaterier håller Borgareståndet hädaneffter af
manufacturcontoiret kunna effter handen indragas, men hwad thet wid¬
kommer, att igenom then skiedde uphandlingen för publici räkning the
handlande skola blifwit praejudicerade, så har sig Borgareståndet eij
bekant, eij eller tror, att någon handlande har att beklaga sig theröfwer,
att han warit förlägen med ull, antingen af then ena eller andra sorten,
när han then hafft till sahlu, och hwad thet angår, att thensamma skall
fallit fabriqueurerne igenom thet uplupna interesset alt för dyr, så har
thet sig icke så, ty först och främst har ingen fabriqueur sig theröfwer
69- 804548 BR
1070
8 sept. 1743
beswärat. 2:do skall thet finnas, att thet förråd af ull, som ännu är hos
contoiret oförsåldt, eij är dyrare i pris, än ju fabriqueurerne thet med
utkomst kunna sig tillhandla, hwilcket kommer theraf, att penningarne
på en gångblifwit utremitterade, samt ullen i rättan tid och för bästa kiöp
blifwit uphandlad, som wid thesse conjuncturer warit så mycket angeläg¬
nare, att thet skiedt för publique räkning, som annars fabriqueurerne
saknat tillgång på nödig ull wid så ansenlige beställningar, som warit för
kronans behof, och hwilcket the eij warit i stånd att sielfwa på en gång,
och då skiärtiden infallit införskrifva, som likwäl hwad then polske ull
angår, är nödigt, emedan så framt then tiden eij observeras, ullen sedan
altid ansenligen stiger. Men att ull af mahl och mott blifwit förskiämd, är
en sak, som man aldrig ännu hördt hända.
Hwad praemier på norderkläden angår, finnér Borgareståndet thet
wara af deputation wäl påmint, och så framt, i anseende till riksdagens
slut, deputationen eij skulle medhinna, att med theras betänckande ther-
om inkomma, är Borgareståndet af then tanckan, att then saken kunde
lemnäs till Hans Maij:tt att med Råds Råde afgiöra, sedan wederbörande
hörde blifwit. Af lika mening och tancka är Borgareståndet i anseende
till the af deputation omnämde debetsedlar.
Ganska widlyffdgt har deputation anfördt, huru som thensamma i
anledning af ingifne memorialer finner, att then douceur, som medelst
15 procents praemie blifwit wissa wärck wid sistledne riksdag af Riksens
högloflige Ständer bewilljad, skall alt för mycket praejudicera the öfrige
wärck, som antingen blifwit igenom publiquet förskått, eller ock af pri¬
vate pengar och förlager inrättade, så att the sednare eij skola med the
förra kunna hålla kiöp. Borgareståndet går med flit förbi alla the om¬
ständigheter och skiähl, som deputation till bestyrckande af thenna the¬
ras sats anfördt, emedan the äro af then beskaffenhet, att hwar och en,
som owäldugt will anse saken, kan lätteligen finna theras obestånd. Thet
är allment kunnigt, att alla the wärck, som thenna afskrifning niutit,
hafwa först therwid sielfwe, för the oändeliga swårigheter och motstånd
skull, förlorat sine egne ansenlige therutinnan insatte capitaler, och
omöijeligen utan publiquet bistånd kunnat uppehållas, och hafwa se¬
dermera in till thenna dag hwarcken utdelningar, winster eller fördelar
theruppå hafft utan endast och allenast tillskyndat publico nytta ther-
med, och wärckeligen warit seminarier till manufacturutspridelsen i ri¬
ket, hwilcka skiähl ock hafwa bewekt Riksens Ständer wid förra riksda¬
gen att förordna thenna afskrifning. Hwaraf altså then obilliga slutsatts
nogsamt rönes, som skulle thesse wärck kunna arbeta-för 15 procent
bättre pris i wahran, då materialier och arbetslöningar för alla äro lika
och the nyare inrättningar nu mera med större lätthet och mindre
omkostnad kunna inrätta och fortsättja sin handtering.
Hwad sist manufacturdeputation anfördt angående the mått och ut-
wägar, som then förmenar böra tagas i anseende till bewakande af
kronans säkerhet, så för the redan utgifne, som hädaneffter utgifwande
8 sept. 1743 1071
manufacturmedel, så håller Ståndet före, att the reglor och författning¬
ar, som Riksens Ständer wid the förra riksdagarne, effter noga öfwer-
läggning och moget betänckande i thenna articuln för godt funnit att
stadga så hädaneffter som här tills äro tillräckelige, om manufacturcon-
toiret widare fortfar att effter ed och samwete i ackt taga thensamma, och
hwarpå Ståndet icke twiflar, och håller således aldeles onödigt samt
orådeligit att nu genom någon öfwerilning gifwa anledning till ändring
theruti och lägga sådane swårigheter i wägen, hwarigenom sielfwa än¬
damålet kunde förloras, och som sålunda Borgareståndet är af then
tancka och mening, att manufacturcontoiret kommer att med thess
giöromål widare fortfara, och så länge som manufacturfonden subsiste-
rar, så håller ock Borgareståndet bäst wara, att manufacturcontoiret
aldeles har att rätta sig effter thet, som Riksens högloflige Ständer wid
sista riksdag till thess rättelse och effterlefnad stadgat, och hwilcket är
tillräckeligit nog. Och anser Borgareståndet sålunda then af manufactur-
och handelsdeputation projecterade instruction för onödig och hwarwid
Ståndet åtskilligt hade att påminna, men för widlyfftighetens skuld thet
thenna gång förbigår.
För öfrigit kan eij Borgareståndet undgå att rent ut säga, thet Borga¬
reståndet aldeles eij funnit thetta manufacturdeputations betänckande
swara emot hwad som uti rubriquen theruppå är utlofwat, utan att
innehållet theraf mer består af efftertänckeliga anmärckningar på hwad
wid förra riksdagar blifwit giordt och föranstaltadt än någon grundelig
underrättelse, hurudant tillståndet af the i riket inrättade manufactur-
wärcken är, theras tillwäxt utwidgande och förkofring sedan sista riks¬
dag, med mera.
Likaledes saknar Ståndet then nödiga underrättelse, huruwida manu¬
facturcontoiret fullgiordt thess skyldighet, om thess räkenskaper med
mera befunnits i then ordning och redo, som wederbör, och om manu¬
facturcontoiret något märckeligit kunnat till fabriquernes bästa sedan
Riksens Ständers sista sammanwaro uträtta och bidraga, ehuru contoi-
rets therom ingifne berättelse skall tydeligen och widlyffteligen sådant
alt utmärcka. Som nu therom aldeles ingen ting blifwit af deputationen
omnämt, så har Ståndet eij undgå kunnat att lämna the öfrige respective
Stånden wid handen, thet Ståndet af thess ledamöter uti manufactur- och
handelsdeputation fådt then underrättelse, att deputations räkenskaps-
utskåttet behörigenom och till nöije blifwit underrättadt om så wäl in¬
komsten som utgifften och disposition af medlen, och hwarom Ståndet
åberopar sig, hwad här frammanföre therom är anfördt, äfwen ock att
manufacturcontoiret giordt then anstalt, att emellan 4 a 500 arbetare
ifrån Cöln, Aaken, Clewe och Bergen sedan sista riksdag i riket eij
allenast inkommit, utan ock hos fabriqueurerne i fult arbete satte, hwar¬
wid manufacturcontoiret brukat then försicktighet och menagement, så
att thet med skiähl derföre giordt sig af Riksens Ständer goda wälbehag
förtient, kunnandes man igenom thesse nu inkomne handtwärckare
1072
8 sept. 1743
förmoda så snar tillwärckning af the gröfre melerade kläden, som fina
klädestillwärckningen blifwit igenom the för förledne riksdag införskrif-
ne fina klädesarbetare i gång bragt.
Borgareståndet beklagar för öfrigit, att thet funnit sig nödsakat att
giöra en och annan, torde hända mindre behagelig anmärkcning wid
manufactur- och handelsdeputations offtanämde betänckande, men när
Borgareståndet sig till sinnes fördt then nytta riket har af thesse inrätt¬
ningar, then kostnad som therpå blifwit giord, och then ömhet, hwar
med Riksens Ständer them altid omfattat, har Borgareståndet eij kunnat
underlåta att giöra the påminnelser wid betänckandet, som klarligen
kunna utwisa, hwad therutinnan med ett sådant Riksens Ständers ända¬
mål eij finnes wara öfwerrensstämmande. För samma ordsak skull hem-
skiuter ock Borgareståndet till the öfrige respective Ståndens benägna
öfwerwägande, hwad medel och utwägar en gång för alla måtte kunna
tagas till förekommande af alla farliga och stötande tillbud, som kunna
giöras till the författningars rubbande och kränckande, som Riksens
Ständer effter moget betänckande tagit till fabriquernes bästa och fort¬
komst, så att Riksens Ständer en gång måtte wid theras sammankomst
slippa höra så otaliga inkast och motsägelser uti saker, som Riksens
Ständer så offta och heligt beslutit.
Som nu i anseende till riksdagens slutande eij någre widare författ¬
ningar fabriquerne rörande kunna blifwa tagne, så håller Borgarestån¬
det så mycket mer för nödwändigt, att Riksens högloflige Ständer, innan
the åtskilljas, i underdånighet anhålla, det Hans Maij:tt i nåder täcktes
låta sig wårda om thesse för riket så kostbare och angelägne inrättning-
arne, samt uti the måhl, som manufacturcontoiret och Kongl. Commer-
ciecollegium kunna finna sig föranlåtne att i underdånighet föredraga
till manufacturernes befordran, i nåder theröfwer således förordna, att
altid påfölgden theraf syfftas och ledes till Riksens Ständers hufwudän-
damål, som är swenska manufacturernes upkomst, befordran och befäs¬
tande i riket, för närwarande och tillkommande tider.
Herr Taleman förestälte, om thetta projecterade extractum protocol-
li får bifall? Hwilcket enhälleligen med Ia beswarades.
Uplästes Riksens Ständers kammaroeconomie och commerciedeputa-
tions betänckande9 af den 6. augusti sistledne angående framledne Prob-
stens Nykiörcks, samt the andre häradsprobsternes i Skåne alterehafra
och formars giästerje. Borgareståndet biföll betänckandet, som med the
öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli10
af innewarande dato, theruti omförmäles, huru som Herr Riksrådet Ba¬
ron Palmfeldt både wid the förflutne och i synnerhet wid innewarande
9 R. 1286, n. 510. Bilaga 20.
10 R. 1287, n. 244.
8 sept. 1743
1073
riksdag å daga lagdt en berömmelig nijt och upricktig kierlek för fäder¬
neslandet, och igenom sin oförtrutna möda och arbetsamhet, samt om
rikets tillstånd och författningar ägande goda kundskap, och wid kam-
marwärcket giorde nyttiga tienster rikets gagn och fromma till alla delar
befordrat, i anseende hwartill samt att ingen ting billigare är, än att
sådane män, som på thet sättet giordt sig af riket förtiente, måtte
therföre hugnas och ihugkommas, Ridderskapet och Adelen funnit
skiähligt wara, att Herr Riksrådet Baron Palmfeldt then förmån må we-
derfaras, att hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anhålles, thet Hans
Kongl. Maij:tt täcktes wisa Herr Riksrådets son någon nåd, så att han wid
någon förefallande och honom anständig öpning måtte i nåder ihug¬
kommas.103 Ståndet tog thetta uti öfwerwägande och fant så mycket mer
skiähligt högloflige Ridderskapets och Adelens utlåtande att bifalla, som
Hans Excellences Herr Riksrådets egne förtienster och thess sohns
ägande skickelighet äro Ståndet nogsamt kunnige. Hwilcket med the
öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen af sex personer infördes
genom någre af Ståndets ledamöter.
Herr Baron Wrede, som förde ordet, förmälte till Ståndet Ridder¬
skapets och Adelens tienstwänliga hälsning samt berättade, att Ridder¬
skapet och Adelen bifallit Rådets extractum protocolli angående the tre
ledige rådsembetens besättjande, på thet Rådet till ärendernes och syss-
lornes thesto bättre skiötande och bedrifwande må blifwa completerat.
Hwad Riksrådet Herr Baron Wrangel angår, så ehuruwäl Präste- och
Bondestånden sig yttrat, att han skulle fonderas till att blifwa qwar i
Rådet, likwäl som Hofrättsrådet Friherre Sten Bielke gifwit tillkiänna, att
han hade af Herr Riksrådet in commissis på thess wägnar att förklara, att
therest Herr Riksrådet i thet målet skulle blifwa fonderad, hans omstän¬
digheter dock eij kunde tillåta honom att blifwa qwar i Rådet, så will
Ridderskapet och Adelen therwid låta bero, så att wahl jemwäl skier till
samma rådsembetes besättjande. Och som Ridderskapets och Adelens
electorer willja klåckan 11 träda upp i thet wanliga rum på riddarehuset
till rådswalets företagande, så wore Ridderskapets och Adelens begäran,
att Ståndet wille jemwäl låta sina electorer wara färdige till sammanträ¬
det.
Herr faleman swarade, att som Ståndet äfwenwäl bifallit thet utdrag
af rådsprotocollet, som angår Rådets completerande, så lärer Ståndet eij
underlåta att låta sina electorer i dag klåckan 11 träda tillhopa med
Ridderskapets och Adelens electorer till rådswahlets förrättande. Och
bad Herr Taleman, att deputationen wille förmäla till Ridderskapet och
Adelen Ståndets hörsamma hälsning. Deputationen afträdde.
Företrädde en deputation ifrån thet ärbara Bondeståndet af 12 perso¬
10a Se även n. 10 s. 1072.
1074
8 sept. 1743
ner. Otto Olofsson förmälte Bondeståndets hörsamma hälsning och
öfwergaf thess extractum protocolli af then 7. i thenna månad, som
uplästes, angående the licentierade herrar Riksrådens åter insättjande i
Rådet i anseende till the af Bondeståndet andragne omständigheter,
förbehållandes Bondeståndet sig att på then händelsen the respective
Stånden skulle draga något betänckande therwid, Bondeståndet then
billighet må wederfaras, att innan thet skrides till rådswahl, secrete
utskåttet må tydeligen till plena upgifwa ordsakerne till theras Excellen-
ciers licentierande, på thet Riksens Ständer må kunna pröfwa grunden
till thet misstroende, som förordsakat theras förafskiedande, med the
fleres wid 1738 åhrs riksdag. Otto Olofsson recommenderade thetta
extractum protocolli till benägit bifall, och begiärade, att Bondeståndet
ju förr thess heller häröfwer måtte lemnäs swar. Hwarjämte han ingaf
twänne andra extracta protocolli, thet ena angående v. Häradshöfding¬
en Törneman och thet andra angående mechlenburgske håfrådet
Ranchstedt.
Herr Taleman swarade, att Ståndet eij lärer underlåta att företaga
sig the af thet ärbara Bondeståndet anmälte målen och sig theröfwer
utlåta, och bad Herr Taleman, att deputationen wille förmäla till Bon¬
deståndet Borgareståndets wänliga hälsning. Afträdde.
Effter anmälan företrädde twänne deputerade ifrån högwyrdige Präs¬
teståndet, då Kyrckioherden Herr Doctor Kiörning berättade, att the
deputerade fädt in commissis att i wänlighet begiära underrättelse om
thet inkomne extractum protocolli ifrån Bondeståndet angående the
licentierade herrar Riksrådens åter insättjande i Rådet uti the afgångne
rådspersoners ställen, wärckat någon ändring uti Borgareståndets till¬
förene i thetta mål fattade slut, theröfwer the deputerade utbådo sig att
straxt få Ståndets swar och utlåtande.
Herr Taleman bad herrar deputerade ifrån Prästeståndet att the
wille afträda till Ståndets cancellierum, medan Ståndet härom öfwerläg-
ger, hwareffter them swar skall lemnäs. Theruppå the afträdde.
Herr Petter Berg Pettersson yttrade sig, att han erhållit del af ett
magistratens här i Stockholm nyligen utfärdade extractum protocoli,
theraf han inhämtat att borgerskapet på allmän rådstufwu förklarat ett
fullkomligit förtroende för the licentierade herrar Riksråden samt anhål¬
lit, att stadsens riksdagsfullmäcktige måtte anmodas att therhän bearbeta,
thet theras Excellencier måtte åter insättjas uti sina rådsembeten, i anse¬
ende härtill kan han eij annat än till fullgiörande af sine committenters
åstundan, och för sin säkerhet skull, betyga thess önskan wara, att saken
angående the licentierade herrar Riksråden måtte åter företagas, och att
thess committenter härutinnan skier nöije, instämmandes han med
committenterne i thetta mål, så att han äfwenwäl förklarar ett fult förtro¬
ende till theras Excellencier the licentierade herrar Riksråden.
Herr Olof Ström, Herr Berg Hansson och Herr Ålderman Brun
sade sig bifalla borgerskapets utlåtande, och att the således för sine delar
8 sept. 1743 1075
gärna skulle see, att the licentierade herrar Riksråden måtte åter insättjas
i Rådet.
Herr Taleman förestälte, om Bondeståndets i dag ingifne extractum
protocolli angående the licentierade Riksråden må åstadkomma någon
ändring uti thet slut, som af Ståndet för thetta i saken blifwit fattat?
Swarades af större delen utaf ledamöterne med Neij.
Herr Wenman, såsom fullmäcktig för mine tre städer, Upsala, Ost¬
hammar och Enkiöping, bifaller iag Bondeståndets extractum protocolli.
Herr Ek sade sig wara af samma tancka som Herr Wenman.
Herr Taleman förestälte åter, om Bondeståndets extractum proto¬
colli, jämte hwad åtskillige af ledamöterne sig nu behagat yttra, må giöra
någon ändring uti Ståndets förra slut beträffande the licentierade Riks¬
råden. Swarades med Neij och af någre med Ia.
Herr Plomgren, enär målet om herrar Riksråden war här i Ståndet
före, war iag med Herr Rådman Schening hos Hans Excellence Herr
Grefwe Carl Gyllenborg och således eij hade tillfälle att theröfwer yttra
mina tanckar. Saken är, som iag förnimmer, redan afgiord, och måste iag
med thet tagne slutet wara nögd, emedan riksdagsordningens §* eij
gifwer mig frihet att theremot något påminna. Wore saken res integra,
eller Ståndet behagar å nyo uptaga thetta mål, will iag effter ed och
samwete yttra mina tanckar. lag har all wördnad och högacktning för
deras Excellencier och hade gärna önskat, att thetta mål under thenna
riksdag kunnat blifwa afgiordt, men hwad ordsaken warit, att thet eij
skiedt, och att man eij welat undersöka, om hwad i commissionen sista
riksdag passerat enligit Herr Rådman Amelbergs för sex månader sedan
giorde påminnelse, är mig aldeles obekant.
Herr Stenman, när saken angående theras Excellencier förleden
winter war före, trodde iag mig giöra theras Excellencier ett besynnerli-
git nöije, då iag instämde med them i theras egen åstundan, att theras sak
måtte wid nu warande riksdag på thet nogaste undersökas, på thet i then
händelsen theras Excellencier i någor måtto skiedt förnär, them thet
rättwisa biträde måtte wederfaras, att the therföre få en eclatant repara¬
tion. lag har eij annat kunnat föreställa mig, än att sådant skulle winna
wärckställighet, och wet eij hwad thensamma hindrat, samt tager således
theruti så litet del, så litet iag finner mig i stånd att ändra, hwad Ståndet
sedermera beslutit, nembligen att med undersökningen af theras Excel-
lenciers sak skall anstå till nästa riksdag. Men skulle Ståndet willja uptaga
thenna quaestionen å nyo, utan att anse thess förra beslut, såsom liggan¬
de i wägen, will iag effter mitt bästa samwete yttra mig i saken. Emedler¬
tid betygar iag mig hafwa all wördnad och högacktning för theras Excel¬
lencier.
1 Numret icke utsatt.
1076 8 sept. 1743
Herr Borgmästaren Hagert, emedan saken blifwit af Bondeståndet
hos Ridderskapet och Adelen anmäld. Ty förbehåller iag mig att säija
min tancka, när Ridderskapet och Adelen sig theröfwer yttrat.
Theruppå beslöts, att Prästeståndets deputerade skulle lemnäs till
swars, att Ståndet eij kan giöra någon ändring uti thess förra slut, hwar-
medelst Ståndet upskutit målens behöriga undersökning till nästa riks¬
dag. Hwilcket bemälte deputerade, sedan Ståndet låtit them förekalla,
blef kundgiordt.
Herr Cneif och Herr Berg Andersson anmodades att stiga till
Bondeståndet och gifwa them tillkänna, i hwad slut Ståndet nu stannat
öfwer theras i dag med Ståndet communicerade extractum protocolli.
Afträdde och kommo efter en stund tillbakars, berättandes att the Stån¬
dets förberörde beslut med Bondeståndet communicerat.
Herr Borgmästaren Palm aflade, såsom elector till rådswalet, then
honom af Secreteraren förestafwade eden.
Herr Ålderman Fox och Herr Pulchau förordnades att hos högwyr-
dige Prästeståndet påminna, thet the fordersammast sig wille företaga
och med slut afhielpa åtskillige städerne rörande angelägne mål, som
förnimmas hafwa ifrån Ridderskapet och Adelen till Prästeståndet in¬
kommit.
Herr Rådman Bröms, iag förnimmer, att i dag under min frånwaru
saken angående theras Excellencier, the licentierade herrar Riksråden i
anledning af ett ifrån Bondeståndet inkommit extractum protocolli warit
företagen. lag för min del kan eij annat än aldeles instämma härutinnan
med thenna stadsens borgerskap, så att iag förklarar mig gierna see, att
theras Excellencier innan riksdagens slut åter insättjas i Rådet.
En deputation ifrån Bondeståndet af tijo personer blef af någre Stån¬
dets ledamöter på wanligit sätt införd.
Herredagsmannen Joseph Hansson, som förde ordet, förmälte
Bondeståndets wördsamma hälsning och yttrade sig widare, att som
riksdagen nu snart lärer skrida till slut, gifwe Gud till alla rikets inbygga¬
res nöije, så skulle Bondeståndet intet hällre see, än att alla the hinder,
som kunna wara förtroligheten the respective Stånden emellan på något
sätt i wägen må blifwa underrögde, hwartill Bondeståndet förment myc¬
ket skulle kunna bidraga, om the licentierade herrar Riksråden blifwa
åter insatte i sina rådsembeten. Theröfwer har Bondeståndet afgifwit
thess extracta protocolli af then 2. och 7. i thenna månad till the öfrige
Stånden, och gior sig thet otwifwelacktiga hopp, att the öfrige Stånden
nu wid thetta tillfälle, då ett rådswal kommer att skie, theruppå lära
reflectera. Therjämte har Bondeståndet i anseende thertill, att thet blif¬
wit admitterat uti secrete utskåttet, äfwenwäl hållit före, att thet borde
wara deltagande i rådswalen. Theröfwer Bondeståndet låtit författa ett
extractum protocolli af innewarande dato, som deputation will hafwa
then ähran att öfwerlefwerera, samt beer, nu måtte upläsas och att
Bondeståndet theröfwer må lämnas benägit swar.
8 sept. 1743
1077
Theruppå uplästes berörde extractum protocolli2 innehållande Bon¬
deståndets hemställande, om icke thet i anseende till anförde skiähl
måtte äfwen till rådswahlet få utse sina electorer, som tillika med the
öfrige Ståndens electorer utnämna them, hwilcka effter Ståndens widare
ompröfwande hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet komma attt
föreslås.
Herr Taleman swarade, att Ståndet lärer effter sakens behöriga
öfwerwägande fordersammast häröfwer lemna thet ärbara Bondestån¬
det thess swar och utlåtande. Deputationen afträdde.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli3 af den 30. sistledne
augusti angående danske Lieutenantens Johan Friedrich von Oldelands
hos Hans Kongl. Maij:tt giorde underdånige ansökning om restitutione
fatalium uti en af Giöta hofrätt den 14. decembr. 1705 afdömd sak,
theröfwer bemt:e Lieutenant åhr 1741 fädt Hans Kongl. Maij:ts afslags
resolution, men Hans Maij:tt Konungen af Danmarck genom bref och
föreskrifft till Hans Kongl. Maij:tt af den 24. sistledne augusti recom-
menderat bemälte Lieutenant, att utan afseende på Giöta hofrätts dom i
samma mål ännu en gång warda hörd, hafwandes Hans Kongl. Maij:tt i
anseende till the uti rådsprotocollet andragne skiähl i nåder behagat
inhämta Riksens Ständers betänckande, om icke Oldeland, såsom en
främmande undersåte, må af publico till thess någorlunda förnöijande i
thetta mål tilläggas en summa af 2 000 daler silfrmt. Therwid secrete
utskåttet förklarat sig eij hafwa något att påminna, och således hemstält
Riksens Ständers egit bifall och godtfinnande. Ridderskapet och Adelen
har wäl förklarat sig eij kunna härtill samtycka, men Prästeståndet har
bifallit berörde secrete utskåttets extractum protocolli.
Herr Taleman förestälte, om secrete utskåttets yttrande i thetta mål
får bifall? Swarades med Ia.
Herr Ålderman Fox och Herr Pulchau kommo tillbakars och berät¬
tade, att Prästeståndet lemnat thet swar, att the inkomne målen angåen¬
de städernes angelägenheter skulle företagas och så mycket möijeligit är
afgiöras.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli4 af den 7. sistledne
septembris angående högstsalig Kongl. Maij:ts författade testamentari-
ske dispositioner och the rättigheter och praetentioner, som Hans Kongl.
Maij:tt i nåder funnit sig äga till Hennes Kongl. Maij:ts qwarlåtenskap,
hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit secrete utskåttets hemstäl¬
lande, så att the lemnat secrete utskåttet full mackt och myndighet att
afsluta thenna saken, samt Prästeståndet äfwenwäl bifallit secrete utskåt-
2 R. 1287, n. 226.
3 R. 1286, n. 511.
4 R. 1286, n. 512.
1078 8 sept. 1743
tets betänckande på samma sätt, som Ridderskapet och Adelen thet
giordt. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Son thet berättades att Statssecreteraren Herr Gustaf Boneau-
schiöld och Kongl. Secreteraren Herr Carl Arnell blifwit hitskic-
kade ifrån Hans Kongl. Maij:tt, så blefwo the genom twänne af Stån¬
dets ledamöter emottagne och införde.
Herr Statssecreteraren Boneauschiöld gaf tillkienna, att i anledning
af Talemännens på Riksens Ständers wägnar i går hos Hans Kongl.
Maij:tt giorde underdånige anhållan, är Hans Kongl. Maij:tt wäl i nåder
benägen att låta riksdagen afblåsas i dag, men så skulle Hans Kongl.
Maijrtt i nåder gärna see, att Hans Kongl. Maij:tt förut måtte få swar på
några hos Riksens Ständer dels i secrete utskåttet och dels uti Ständernes
plenis anhängige mål och ärender rörande så wäl the vacante rådsembe-
tens besättjande, som andra rikets angelägenheter. Hwarjämte Hans
Kongl. Maij:tt i nåder will inhämta Riksens Ständers underdånige utlå¬
tande, huruwida the nu ankomne brefwen ifrån plenipotentiairerne i
Åbo skulle wärcka någon ändring uti Riksens Ständers slut och under¬
dåniga föreställning angående riksdagens afblåsande.
Herr Taleman swarade, att Ståndet sig med the öfrige Stånden
therom förent, att Hans Kongl. Maijitt måtte i underdånighet anmodas
att låta riksdagen afblåsas i dag, emedan Ståndet eij wet några rikswår-
dande mål wara oafgiorde widare, än hwad rådswahlet beträffar, hwilc-
ket Ståndet för sin del är i wärcket begripit att låta i dag komma till
wärckställighet, och huruwida the ifrån Åbo nu ankomne brefwen skulle
therutinnan kunna förordsaka ändring, will Ståndet yttra sig, enär Stån¬
det af them får del. Herr Statssecreteraren och Herr Secreteraren Arnell
afträdde.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen emottogs och
infördes på wanligit sätt.
Herr Baron Höpken, som förde ordet, förmälte Ridderskapets och
Adelens tienstwänliga hälsning, yttrandes sig widare, att deputationen
fädt i befallning att gifwa Ståndet tillkiänna, thet Ridderskapet och
Adelen åhördt, hwad Statssecreteraren Boneauschiöld och Secreteraren
Arnell på Kongl. Maij:ts nådigste befallning angående riksdagens afblå¬
sande hafft att erindra, samt låtit sig föreläsas the sista ifrån swenska
ambassadeurerne i Åbo ankomne brefwen, och att Ridderskapet och
Adelen effter sakens behöriga öfwerwägande, förblifwit wid theras be¬
slut, att riksdagen bör i dag afblåsas, samt Ständerne nästkommande
lördag träda upp på rikssalen. Dock att betyga sin wördnad för Hans
Kongl. Höghet willja the qwarlemna en ansenlig deputation till Hans
Kongl. Höghets emottagande och benventerande. Så har Ridderskapet
och Adelen jemwäl förblifwit wid sitt förra beslut angående the licen-
tierade herrar Riksråden.
Herr Taleman yttrade sig, att Ståndet lärer nu straxt företaga thetta
angelägna målet och sig theröfwer utlåta samt lemna högloflige Ridder-
8 sept. 1743
1079
skåpet och Adelen af thess slut behörig del. Och bad Herr Taleman, att
deputationen wille förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets hör¬
samma hälsning. Deputationen afträdde.
Sedan Ståndet låtit sig föreläsas the ifrån plenipotentiairerne i Åbo
ankomne brefwen, förenade sig Ståndet therom att eij kunna giöra
någon ändring uti thess beslut angående riksdagens afblåsande i dag och
slutande nästkommande lördag, samt att willia lika med Ridderskapet
och Adelen förordna deputerade till att emottaga Hans Kongl. Höghet
wid thess hitkomst. Hwarjemte fants godt, att Ridderskapet och Adelen
skall lemnäs del häraf genom en deputation, samt twänne deputerade
förordnas att tillika med Ridderskapets och Adelens deputeräde i un¬
derdånighet aflemna till Hans Kongl. Maij:tt och Rådet swar häröfwer.
Electorerne till rådswahlet afträdde till Riddarehuset.
Till att gifwa Ridderskapet och Adelen tillkänna Ståndets beslut angå¬
ende riksdagens afblåsning samt dagen till Ständernes sammanträde på
rikssalen, såsom ock berätta Ridderskapet och Adelen thet Ståndet will
utnämna deputerade till Hans Kongl. Höghets emottagande, i lika måtto
att öfwerlemna till Ridderskapet och Adelen samt the öfrige twänne
Stånden, Ståndets extractum protocolli af innewarande dato,5 innehål¬
lande the påminnelser, som blifwit giorde wid handels- och manufactur-
deputationens betänckande angående manufacturernes nu warande till¬
stånd, samt recommendera thet högstangelägne sistnämde målet till
skyndesamt afgiörande och benägit bifall, blefwo effterskrefne af Stån¬
dets medel utnämde:
Herr Rådman Kierman, som förer ordet
Herr Commissarien Urlander
Herr Ålderman Fox
Herr Pulchau
Herr Tillman
Herr Borgmästaren Lennart Wetter
Herr Borgmästaren Hagert
Herr Rådman Rahling
Herr Cneif
Herr Rådman Amelberg
Herr Berg Hansson
Herr Stenström.
Deputationen afträdde och effter en stund kom tillbakars, berättandes
att Ridderskapet och Adelen betygat sin fägnad theröfwer att Ståndet sig
med them conformerat och låfwat att straxt företaga Ståndets extractum
protocolli angående manufacturerne. Prästeståndet har ock swarat sig
5 Ett utdrag av protokollet i R. 1287, n.
245.
1080 8 sept. 1743
skola taga berörde extractum protocolli före, så snart expeditionen ther-
öfwer ifrån Ridderskapet och Adelen till them ankommer.
Herr Schultz och Herr Tillman förordnades att föllja Ridderska-
pets och Adelens deputerade till Rådet till att aflemna swar uppå then
föreställning, som Hans Kongl. Maij:tt i nåder behagat giöra till Ståndet
igenom Herr Statssecreteraren Boneauschiöld och Secreteraren Arnell.
Inkom Kammarherren och Assessoren Herr Adlerstedt och anholt,
att then angelägenhet han hos Riksens Ständer har anhängig, måtte än
widare till gunstbenägit afslutande företagas. Afträdde.
Electorerne till rådswalet kommo tillbakars, då Herr Rådman Sche¬
ning berättade, att när the tre respective Ståndens electorer trädt tillho¬
pa på riddarehuset, hafwa Prästeståndets electorer påstådt, att the licen-
tierade herrar Riksråden måtte ställas under wahl och omröstning, och
ehuru Ridderskapets och Adelens samt Ståndets electorer them förestält,
att the thertill eij kunde samtycka, efftersom thet wore aldeles stridande
emot theras principalers fattade slut, hafwa Prästeståndets electorer dock
eij welat sig therifrån begifwa eller skrida till något wal, hwarföre ock
electorerne med oförrättat ärende måst skilljas åt.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen af tolf personer emot-
togs och infördes genom några Ståndets ledamöter.
Friherre Wrede, som förde ordet, förmälte Ridderskapets och Ade¬
lens tienstwänliga hälsning, berättandes att Ridderskapet och Adelen
befalt deputationen att låta för Ståndet upläsa ett project till swar uppå
Bondeståndets extractum protocolli angående deltagande i rådswalen
samt begiära, thet på then händelsen Ståndet eij hade något therwid aJT
påminna, Ståndet wille utnämna deputerade att jemte Ridderskapets7>ch
Adelens deputerade aflämna swaret häröfwer till Bondestånd^!. Deputa¬
tionen har ock communicerat med Prästeståndet samma project, men
Prästeståndet swarat sig eij kunna utnemna deputerade till thetta swars
aflemnande, efter så få af ledamöterne wörö i Prästeståndet tillstädes.
Theruppå uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli
häröfwer.
Herr T aleman swarade, att som han eij twiflar therpå, thet ju Ståndet
bifaller thetta project såsom grundande sig på fundamentale lagen, så
lärer ock Ståndet eij underlåta att utnämna deputerade till swarets af-
lämnande till Bondeståndet, och bad Herr Taleman, att deputationen
wille förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets hörsamma hälsning.
Deputationen afträdde.
Herr Schultz och Herr Tillman kommo tillbakars och berättade, att
Ridderskapet och Adelen lämnat them thet swar, thet sedan Bondestån¬
det genom en deputation gifwit Ridderskapet och Adelen tillkienna, att
the conformerat sig med Ridderskapet och Adelen angående riksdagens
afblåsande i dag, har Ridderskapet tyckt bäst wara, att swaret till Hans
Kongl. Maijitt på thess nådiga beskickning lemnäs genom Herr Landt-
marskalcken.
8 sept. 1743 1081
Herr Plomgren yttrade sig, att i anseende till the hinder och inkast,
som Prästeståndet nu giordt emot thet tillärnade rådswalet, finner han
för sin del bäst wara, att the nu ledige rådsembeten lämnas obesatte till
nästa riksdag, och på thet ärenderne i Rådet icke thess mindre må kunna
skiötas med all then drifft, som rikets wälfärd kräfwer, fem af herrar
Riksråden sittja på hwartera divisionen, i stället för sju, till ärendernes
afgiörande, hwarigenom en ansenlig besparing kunde erhållas i staten,
uti thenna tancka styrckes han så mycket mer, som uti glorwyrdigst i
åminnelse Konung Carl den ll:tes tid, då riket ännu hade alla sina
ansenliga sedermera bortmiste provincier, och ärendernes myckenhet i
Rådet lärer warit större än nu, Rådet bestod allenast af tolf, som då
hunno med att skiöta och bestrida sysslorne.
Åtskillige af ledamöterne biföllo thenne Herr Plomgrens föreställning.
Herr Rådman Schening, af rådsprotocollet, som med Ståndet blifwit
communicerat, hafwa wij befunnit, huru högstnödigt och oumgängeligit
thet will wara, att the ledige rådsembeten må besättjas, så att antalet
blifwer fult i förmågo af regeringsformen, samt att på annor händelse,
the rikswårdande ärenderne skulle blifwa nedliggande till rikets oboteli-
ga förlust och skada. lag håller förthenskull före thet wara nödigt, att
rådswalet går för sig. lag har ock redan förklarat fult förtroende till the
licentierade herrar Riksråden, samt att iag giärna såge, thet the måtte
åter insättjas i Rådet, therwid iag förblifwer. Skulle iag i thetta mål blifwa
öfwerröstat, tager iag ingen del uti then olust och olägenhet, som härup¬
på fölljer.
Herr Rådman Wechter conformerade sig med Herr Rådman Sche¬
ning.
Herr Pulchau, iag seer eij, huruwida sysslorne i Rådet kunna be¬
stridas genom tolf Riksens Råd, när iag efftersinnar, att twänne af herrar
Riksråden komma härifrån att afgå, then ena till Pommern att förestå sitt
gouvernemente och then andra till ryska hofwet, och att twänne hos
Hans Kongl. Maij:tt anhållit om afskied, samt att så i anseende thertill,
som genom åkommande siukdom eller timande dödsfall, Rådet kunde
sättjas aldeles ur stånd att skiöta och afgiöra the rikswårdande målen.
När iag med Herr Taleman war före i Rådet, beklagade theras Excellen-
cier att the målen, som rörde justitiae och kammarwärcken, på någon tid
måst läggas aldeles neder. lag kan altså, i betracktande af så beskaffade
omständigheter, eij annat än instämma med Herr Rådman Schening uti
thess yttrade tancka.
Herr Borgmästaren Forstén, iag conformerar mig med Herr Råd¬
man Schening och kan eij samtycka till antalets förminskande af rådsper-
sonerne, emedan thet är stridande emot regeringsformen.
Herr Borgmästaren Lange, ändring är redan giord uti regerings¬
formen genom Ständernes enhälliga beslut, innehållande att hwad Rik¬
sens beställningar angår, så skall till statens lisa altsammans reduceras och
inrättas effter 1696 åhrs stat.
1082 8 sept. 1743
Effter något widare discourerande härom, förestälte Herr Taleman,
om Herr Plomgrens giorde föreställning får bifall? Hwilcket med Ia
beswarades.
Theruppå anmodades Herr Plomgren att låta Ridderskapet och
Adelen weta Ståndets häröfwer fattade slut. Hwaruppå Herr Plomgren
afträdde.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen emottogs och infördes
af någre Ståndets ledamöter.
Herr Baron Höpken, som förde ordet, förmälte Ridderskapets och
Adelens tienstwänliga hälsning, yttrandes sig sedan, att Präste- och Bon¬
destånden hafwa wäl igenom giorde föreställningar sökt att sondera
Ridderskapet och Adelen till att giöra ett med them theruti, att the
licentierade Riksråden måtte åter insättias i Rådet, men Ridderskapet
och Adelen har eij kunnat gå ifrån sitt förra slut. Så har ock Ridderska¬
pet och Adelen funnit för godt, att rådswalet må straxt gå för sig,
efftersom wärckställigheten af thetta angelägna ärendet eij tål widare
utdrägt af tiden, hwarföre ock Ridderskapet och Adelen gierna skulle
see, att Ståndet wille nu skicka sina electorer på riddarehuset till rådswa-
lets förrättande, hafwandes Ridderskapet och Adelen låtit Prästeståndet
förstå, att om the eij låta sina electorer träda tillhopa med the andre
Ståndens electorer till att i dag afgiöra thenna saken, tager Ridderskapet
och Adelen eij någon del uti fölgderne, utan lemna answaret på Präste¬
ståndet för all then olägenhet theraf kan föllja.
Herr Taleman utlät sig, att Ståndet redan hafft härom öfwerlägg-
ning och anmodat Herr Thomas Plomgren att gifwa Ridderskapet och
Adelen tillkienna Ståndets fattade slut, hwarföre Herr Taleman bad
deputationen afträda till Ståndets cancellierum, till thess Herr Plom¬
gren kommer tillbakars, då Ståndet will utlåta sig öfwer then af deputa¬
tionen giorde föreställning. Hwaruppå deputationen afträdde.
En deputation ifrån Bondeståndet förekom, och upläste conceptet af
ett bemälte Stånds extractum protocolli af innewarande dato,6 innehål¬
lande theras ansökning, att them måtte effterlåtas att få hafwa sina
fullmäcktige i Banquen på lika sätt, som thet skiedt uti Riksens Ständers
contoir, manufacturcontoiret och slåttsbyggningsdeputationen. Hwar-
effter deputationen recommenderade thetta ärende hos Ståndet till
benägit bifall, låfwandes att låta hitlefwerera ett renskrifwit exemplar af
samma protocolls utdrag.
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall taga thenna ansökning i
öfwerwägande, och bad deputationen förmäla till Bondeståndet Ståndets
wänliga hälsning.
Twänne kammarherrar ifrån Hans Kongl. Maij:tt blefwo på wanligit
sätt emottagne och införde.
6 R. 1287, n. 190.
8 sept. 1743
1083
Kammarherren7 som förde ordet, yttrade sig på fölljande sätt, Hans
Kongl. Maij:tt låter förmäla till Borgareståndet thess nådiga hälsning.
Och som Hans Maij:tt genom Ståndens Talemän blifwit therom underät-
tad, att alla the målen, som hos Riksens Ständer warit anhängige, nu
kommit till slut, så har Hans Maij:tt i dag låtit afblåsa riksdagen, och låter
Hans Maij:tt invitera Borgareståndet att inställa sig på rikssalen näst¬
kommande måndag till att höra riksdagsbeslutet sig föreläsas.
Herr Taleman swarade, att Ståndet uptager med underdånig wörd-
nad och tacksägelse Kongl. Maij:ts nådige invitation och skall eij under¬
låta att i underdånighet hörsamma Kongl. Maij:ts nådige befallning.
Hwaruppå herrar Kammarherrarne genom någre af ledamöterne på lika
sätt ut beledsagades, som the blifwit emottagne.
Som en deputation ifrån högwördige Prästeståndet af sex personer
ankom, så blef thensamma på wanligit sätt införd. Biskoppen Herr
Doctor Olof Rhyzelius, som förde ordet, förmälte Prästeståndets
tienstwänliga hälsning, och yttrade sig widare som fölljer. Prästeståndet
twiflar eij att thet lärer wara kunnigt, på hwad sätt electorerne till rådswa-
let skildts åt. Prästeståndet hade förmodat, att the öfrige twänne respec-
tive Stånden skulle conformera sig med Präste- och Bondestånden ther-
utinnan, att the ledige ställen i Rådet måtte remplaceras med the licen-
tierade herrar Riksråden, emedan Prästeståndet trodt att thermedelst eij
allenast förtroendet Stånden emellan skulle befästas, utan ock alt hwad
som i landet kan förstöra röön och enigheten, ur wägen rödjas, särdeles
som hos allmogen mycken upmärcksamhet förordsakat, att saken angå¬
ende theras Excellencier eij blifwit redresserad. Prästeståndets begiäran
är förthenskuld, att Ståndet täcktes taga thenna saken uti widare öfwer-
wägande och fatta ett sådant slut, att the respective Stånden möta hwar
annan på halfwa wägen, sådant skulle hafwa then goda wärckan, att
förtroendet hos Riksens Ständer samt enigheten i landet blefwo återstält,
förutan thet, att medelst pensionernes indragande en ansenlig besparing
i staten kunde erhållas.
Herr Taleman swarade, att Ståndet wäl redan förehafft thenna sa¬
ken och förklarat sig förblifwa wid thess förra beslut, men så lärer Stån¬
det icke thess mindre taga uti närmare öfwerwägande, hwad höfwördige
Prästeståndet genom deputationen nu behagat erindra, och bad Herr
Taleman att deputationen wille förmäla till Prästeståndet Ståndets
tienstwänliga hälsning. Deputationen afträdde.
Herr Plomgren kom tillbakars och berättade, att sedan han commu-
nicerat med Ridderskapet och Adelen Ståndets fattade slut angående
rådswalet, så har Herr Landtmarskalcken swarat, att Ridderskapet och
Adelen afskickat en deputation till Prästeståndet, som skulle än ytterliga-
7 Namnet på den kammarherre, som namn är enligt RAP 14, s. 659, greve Le-
förde ordet, är icke angivet i protokollet, ijonstedt.
icke heller i konceptprotokollet. Men hans
1084 8 sept. 1743
re anmoda bemälte Stånd att skicka sine electorer till rådswalets owäger-
liga förrättande, emedan å annor händelse Ridderskapet och Adelen eij
kunde undgå att låta sina electorer med Borgareståndets electorer lika-
fult förrätta samma wahl.
Herr Taleman förestälte, om Ridderskapets och Adelens resolution i
thetta mål bifalles, så att Ståndet låter sina electorer förrätta rådswalet
tillika med Ridderskapets och Adelens electorer, i then händelsen Präs¬
teståndet skulle undandraga sig att skicka sina electorer dit, eller therest
wärckställigheten theraf något hinder möta skulle, Ståndet då oryggeli-
gen förblifwer wid thess fattade slut, att rådssysslorne må bestridas i
twänne divisioner, på thet sättet att fem sittia i hwartera division? Swara-
des med Ia.
Theruppå lät Ståndet Ridderskapets och Adelens deputation ifrån
Ståndets cancellierum åter förekomma, då Herr Taleman kundgiorde
deputationen, i hwad slut Ståndet nu stannat, och bad deputationen
förmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets wänliga hälsning. Hwar-
med deputationen afträd de.
Herr Rådman Rahling anmodades att stiga till Prästeståndet och låta
them weta, thet Ståndet eij kunnat ändra sitt förra slut angående the
licentierade riksråden.
Anmältes handels- och manufacturdeputationens betänckande angå¬
ende tobaksspinnerierne, hafwandes Ridderskapet och Adelen funnit
bäst, att tobaksspinnerierne förblifwa hädaneffter under hallrätten, men
Prästeståndet bifallit betänckandet.
Uplästes handels- och manufacturdeputationens betänckande angåen¬
de en af Handelsmannen i Lund Carl Ludwig Alégre giord ansök¬
ning att få inrätta ett tobaksspinnerie thersammastädes, som bifölls.
Herr Commissarien Urlander erindrade härwid, att samma raison
som war förra riksdagen, att inskräncka tobaksspinnerierne inom thet
antal, som nu är, subsisterar ännu, och hwad angår Handelsmannens
Alégres föregifwande, att han skall kunna inrätta spinneriet af egna
blader, så roijer han sin okunnoghet så wäl i thetta som annat han
anfördt.
Ståndet lät sig föreläsas deputationens8 öfwer finske inwånarnes be-
swär gifne betänckande af den 19. sistledne augusti angående Rådman¬
nens och Riksdagsfullmäcktigens ifrån Hellsingforss Georg Willhelm
Claijhills å egne och thess medinteressents Rådmannens Zacharias Govi-
nii wägnar giorde ansökning att undfå ersättning för theras såg- och
miöhlqwarnar, jemte förlag utaf sågståckar wid Gammalstaden i Hell¬
singforss, tillika med 1 200 tolffter bräder, som af swenska armeen för
capitulationen blifwit upbrände. Theröfwer Ståndet effter något dis-
courerande stannade i thet slut, att thetta mål hänskiutes i underdånig-
8 R. 1286, n. 513.
8 sept. 1743
1085
het till Hans Kongl. Maij:tt, att sedan i orten blifwit lagligen undersökt
och bewist, huru stor skada Rådmannen Claijhills och Gowinius lidit,
Kongl. Maij:tt i nåder täcktes förhielpa thesse lidande, på sätt som andre
af’ samma beskaffenhet hulpne warda till theras skadesstånds ersättning.
I anledning af thet beslut, som Ståndet fattadt beträffande rådswalet,
resolverades att fölljande extractum protocolli skall therom till the öfrige
respective Stånden afgå.
I anseende till the swårigheter och inkast, som blifwit giorde wid thet
nu tillärnade riksrådswalet, fant Borgareståndet nödigt till the öfrige
respective Stånden hörsam- tienst- och wänligen att hemställa, om icke
the i Rådet ledige warande rum kunde till nästa riksdag lemnäs obesatte,
och i thet stället förordnas, att hwartera rådsdivisionen må ansees för
fullsutten till the förekommande ärenders afgiörande, då femb af herrar
Riksens Råd äro therwid tillstädes, i stället för thet tillförene faststälte
antal af sju. Uti hwilcken tancka Borgareståndet så mycket mer styrckes
och äfwen förmodar the öfrige respective Ståndens bifall, som antalet af
herrar Riksens Råd then tiden, då riket ännu hade alla sina sedermera
bortmiste ansenlige provincier i behåld, och ärendernes myckenhet i
Rådet följackteligen lärer warit större än som nu, bestod allenast af tolf,
och utom thet att nu tretton af herrar Riksens Råd lefwa, kommer
jemwäl riket att niuta then förmån, att Rådet af Hans Kongl. Höghet
biträdes, hwarjemte och therigenom en årlig besparing i staten af 18000
daler silfwermynt erhålles.
Företogs åter secrete deputations betänckande angående Kammarher¬
ren och Assessoren Lorentz Jacob Adlerstedt.9 Och lät Ståndet sig före¬
dragas Bondeståndets i samma mål utfärdade extractum protocolli af
den 7. i thenna månad. Sedan Ståndet något therom discourerat, stan¬
nade Ståndet i fölljande slut, att Ståndet will för sin del eij wara theremot,
att Kammarherren och Assessoren Adlerstedt må förhielpas till någon
honom i Kongl. Kammarcollegio anständig syssla, men som [i] anledning
af Riksens Ständers förordnande på secrete utskåttets extractum proto¬
colli af den 20. augusti och thess 3. § alla tillökte tienster och beställningar
komma att indragas, och således ingen vacance nu för tiden i Kongl.
Kammarcollegio existerar, så håller Ståndet före, att Kammarherren och
Assessoren Adlerstedt kunde som extraordinarie kammarråd blifwa i
Kammarcollegio tienstgiörande, med sin förra assessors lön, till thess för
honom ett ordinarie rum kunde blifwa ledigt.
Torsdagen den 8. septembris 1743.
Effter middagen.
Uplästes åter then öfwer finska inwånarnes beswär förordnade deputa¬
tions betänckande af den 19. sistledne augusti angående Handelsman-
9 R. 1286, n. 514.
70- 804548 BR
1086 8 sept. 1743
nens Jacob Forsells anhållan att undfå ersättning för 1 796 tunnor tjära
och 1 000 tolfter förskurne schamplunbräder, som skola blifwit förlorade
wid Friedrichshamn. Och som Herr Rådman Tesche förbehölt sig att
inkomma med sine skrifftelige påminnelser härwid, så upskiöts härmed
till lördagen.
Förehades åter handels- och manufacturdeputationens betänckande
angående linne- och drällswäfwareembetets här i staden giorde ansök¬
ning att blifwa wid thess gambla skrå- och embetsrättigheter bibehållit,
samt ifrån hallrättens inseende och jurisdiction befriat, hafwandes Bon¬
deståndet förklarat sig hålla före, att enär drälls- och linnewäfwareembe-
tet allenast wäfwer och förfärdigar wahrorne för andras räkning till
husbehof emot betingad arbetslön, förblifwer och bibehålles embetet
enligit förra wanligheten wid skråordningen aldeles orubbat och oqwalt,
så att sådane till enskildt husbehof wäfde och förfärdigade wahror för
stämpelafgifften och the onera therwid föllja, aldeles befrias. Men hwad
som tillwärckas för egen räkning eller till salu, thermed förfares effter
hallordningen. Ståndet biföll thetta Bondeståndets utlåtande.
Uplästes ett utdrag ur rådsprotocollet10 daterat den 18. sistledne au¬
gusti angående Directeurens Petter Elis genom insinuerad supplique
underdånigst giorde föreställning, huru Hans Maij:tt i nåder täcktes
med honom förordna i anseende thertill, att öfwerinseendet öfwer
Pommerske och Wismarske licenterne, som honom i nåder blifwit up-
dragit, i alla tider skall wara med sin heders förmån bewärdigat, hwilcket
mål med the i rådsprotocollet andragne omständigheter Kongl. Maij:tt
till Riksens Ständers egit bepröfwande öfwerlämnat, hafwandes Ridder-
skapet och Adelen funnit godt att bifalla, thet Directeuren Elis i anseen¬
de till then förwaltande sysslan må åtniuta öfwerdirecteurs caractér och
heder. Hwilcket högwyrdige Prästeståndet bifallit, och af Ståndet äf-
wenwäl bifölls.
Widare uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af
den 7. i thenna månad, hwarmedelst Ridderskapet och Adelen i anseen¬
de till Directeurens Ekeboms långlige och trogne tienster för skiähligt
funnit, att han må hugnas med öfwerdirecteurs caractére och heder, som
Prästeståndet bifallit, och af Ståndet jemwäl bifölls.
Uplästes Prästeståndets resolution af innewarande dato uppå Ridder¬
skapets och Adelens extractum protocolli af den 3. hujus angående
Capitaine Pipers befordran, så lydande, att Prästeståndet lemnar sitt
bifall thertill, att Herr Capitaine Piper hos Hans Kongl. Maij:tt i under¬
dånighet anmäles att blifwa krigsråd med sin capitaines lön, till thess
någon vacance existerar i Kongl. Krigscollegio, och att således staten i
thesse medellösa tider icke måtte med ny afgifft beswäras. Men som Stån¬
det redan then 5. i thenna månad bifallit Ridderskapets och Adelens
extractum protocolli, så lät Ståndet therwid bero.
10 R. 1286, n. 515.
8 sept. 1743
1087
Uplästes Riksens Ständers öfwer finske inwånarnes beswär betänckan-
de1 af den 2. i thenne månad angående the wid deputationen återstående
oafgiorde mål och ansökningar, hafwandes deputationen hållit före, att
samma ansökningar må till Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet öfwer-
lemnas, som med Råds Råde kunde, effter förutgångne undersökningar
i orten på sätt, som för kronan lägligast är, härutinnan förhielpa thesse
sine nödlidande undersåtare till ersättnings undfående, för hwad the
effter Riksens Ständers godtfinnande wid deputationens afgifne betänc-
kande af den 17. junii sistledne kunde wara berättigade till. Ståndet biföll
samma betänckande.
Uplästes Kongl. Maij:ts och Riksens Kammarcollegii underdånige
skrifwelse2 af den 1. hujus angående Ekholmsunds förpantning, med
mera, jemte ett utdrag af rådsprotocollet under den 5. hujus, hwarme-
delst förbemälte collegii skrifwelse med Riksens Ständer blifwit commu-
nicerat. I lika måtto uplästes ett utdrag af rådsprotocollet under innewa-
rande dato, innehållandes Kongl. Maij:ts genom nådigt promemoria
giorde påminnelser wid Kongl. Kammarcollegii betänckande. Hafwan¬
des Ridderskapet och Adelen bifallit att Ekholmsunds kongsgård uplåtes
Hans Kongl. Maij:tt på sätt, som Riksens Ständers förra underdånige
skrifwelse innehåller, utan widare liquidation, eller något inkast af
Kongl. Kammarcollegio. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlå¬
tande.3
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli4 af den 6. sistledne
septembris angående Cancelliecollegii underdånige utlåtande öfwer Ex-
pedidonssecreterarens Carl Arnells underdånige memorial rörande l:o
extrabetienters antagande wid kongl, krigsexpeditionen på en wiss tid.
2:do ännu en secreterares förordnande wid berörde expedition i så
måtto, att Registratoren Bungencrona kunde erhålla secreterarefull-
mackt med sin förra lön, och the öfrige betiente successive på lika
sätt hugnas, samt 3:tio Secreterarens Arnells ansökning att på then
händelsen han för thess ohälsa skull nödgades taga afskied, han måtte få
behålla lönen i sin lifstid. Hafwandes secrete utskåttet hållit före, att then
begiärte tillökningen kunde bestås för twänne åhr och då upphöra, samt
att registratoren med secreterarefullmackt och the öfrige successive måt¬
te hugnas, på sätt som föreslagit är, men hwad Secreteraren Arnell
beträffar, är secrete utskåttet af then tanckan, att han såsom wan wid
sysslan wid sin beställning qwarblifwer, samt hos Kongl. Maij:tt af Rik¬
sens Ständer anhålles att Hans Maij:tt täcktes wid förefallande öpning
honom i nåder ihugkomma. Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet hafwa bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
1 R. 1286, n. 516. 4 R. 1286, n. 518.
2 R. 1286, n. 517.
3 Se härom närmare Slott och herresä¬
ten, Uppland 1, s. 144.
1088 9 sept. 1743
Ståndet lät sig föreläsas ett af deputationen öfwer the ärenders regle¬
rande, som angå Finland, inkomne betänckande under den 6. i thenna
månad angående allmänna frihetsåhr för samtelige städerne i Finland
och Österbotten. Hwilcket mål, effter något discourerande här om, up-
skiöts till lördagen.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli under den 16. sistledne
augusti angående justitiaedeputationens betänckande öfwer någre un¬
derdomares ifrån Finland therom giorde ansökning, att Kongl. Maij:ts
under den 20. novembris 1741 utfärdade reglemente om lagmans och
häradshöfdingsräntan, måtte, hwad thess 3. §5 rörer, blifwa ändrad, och
tingsgiästningspenningarne å then orten effter förra wanligheten af
allmogen in natura utgiöras. Theröfwer Ridderskapet och Adelen sig
således yttrat, att the förblifwa wid sin förra resolution på justitiaedepu¬
tationens betänckande.
Ståndet discourerade något häröfwer och stannade i thet slut, att
Ståndet förblifwer wid sin förra resolution på justitiaedeputationens
betänckande, undantagandes hwad Österbotten angår, therest såsom på
en swag sädesort med tingsgiästningskapparne kommer att förhållas
effter Kongl. Maij:ts nådige reglemente.
Uplästes justitiaedeputationens betänckande af den 2. i thenna månad
öfwer the wid samma deputation återstående oafgiorde mål och ansök¬
ningar, som bifölls.
Uplästes handels- och manufacturdeputations betänckande under den
1. i thenna månad angående Wedewågs och Qwarnbacka jern- och stål-
manufacturie. Hwarjemte Ståndet lät sig föreläsas bemälte deputations
utdrag af protocollet, innehållande dissentientium mening i thenna sa¬
ken. Ståndet discourerade häröfwer och fandt godt att upskiuta thetta
mål till nästkommande lördag.
Fredagen den 9. septembris 1743.
Effter middagen.
Uplästes ett af Notarien uti Kongl. Krigscollegio Herr M. Adolph von
Kothen ingifwit ödmiukt memorial6 berörande thess ansökning, att hos
Hans Kongl. Maij:tt uti underdånighet blifwa anmäld till åtniutande af
lika heder och rang med secreterare uti kongl, collegierne, jemte re-
commendation till widare befordran, som Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit och af Ståndet jemwäl bifölls.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli7 af den 7. i thenna
månad angående Herr v. Ammiralen Ridderstolpes memorial och för¬
slag till någon påökning uti Stockholms ammiralitets stat af officerare
5 Modée 3, s. 1804.
6 R. 1286, n. 519.
7 R. 1286, n. 520.
9 sept. 1743 1089
och flere beti en te, jemte någon widare ändring, som skall pröfwas nödig,
hafwandes Ridderskapet och Adelen remitterat thetta mål till Hans
Kongl. Maij:tt, att effter omständigheterne och sedan Ammiralitetscolle-
gium blifwit hördt, härutinnan förordna, som rikets tienst fordrar,
hwilcket Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens
utlåtande med then ärindran, att utom Ammiralitetscollegium äfwenwäl
wederbörande städer blifwa hörde.
Föredrogs landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputations betänckande8
af den 7. i thenna månad öfwer Herr v. Ammiralens Ridderstolpes gior-
de föreställning angående underofficerares tillsättjande och civilbetientes
antagande wid then honom anförtrodde esquadren, hwilcket ärende
Ridderskapet och Adelen remitterat till Hans Kongl. Maij:tt att med
Råds Råde afgiöra thetta ärenadet, som rikets tienst och flåttans upkomst
fordrar, så att then för Kongl. Ammiralitetscollegium utfärdade in-
struction eij må ligga Kongl. Maijrtt i wägen. Men Ståndet biföll sielfwa
betänckandet.
Uplästes kammaroeconomie- och commerciedeputationens betänckan¬
de af den 6. sistledne augusti angående Stockholms stads magistrats
ansökning om 1/3 del för thenna stadens fattige af fallande bötespen¬
ningar och confiscationer, hwilcket Ridderskapet och Adelen samt Präs¬
teståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes någre §§ af allmogens allmänna beswär, 9. § bifölls.
Wid then 35. § bifölls Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Föredrogs ett af Secreteraren Herr Otto Friedrich Engelke till Ståndet
ingifwit memorial,9 hwarmedelst han förklarar sig med wördnad erkiän-
na then besynnerliga ynnest, som Ståndet wid ett nyligen timat tillfälle
för honom welat betyga, recommenderandes sin wällfärd hos Ståndet till
all örn sorgfällighet.
Herr Pulchau ingaf fölljande promemoria ad protocollum. Förledne
den 5. hujus behagade högtärade Ståndet öfwer Kongl. Secreterarens
Engelkes ansökning till interimsfullmackts erhållande på then ledige
generalpåstdirecteurssysslan stadna uti thet slut, att Ståndet eij kunde sig
thermed befatta, som Hans Kongl. Maijrtt i nåder behagat wälborne
Herr Cancellierådet Klinckouström till samma syssla förordna. lag för
min del kan eij wara af annan tancka än tillförene, och tycker oförgripe-
ligen thet wara stridande emot sielfwa sysslans egenskap, att Herr Klinc¬
kouström, såsom cancellieråd, kan komma then att förwalta, särdeles
som redogiörandet bör skie uti Kongl. Cancelliecollegio, och theraf skul¬
le föllja, att sielfwa förwaltaren hade att revidera och approbera, hwad
generalpåstembetet tillhörer. Härnäst kan eij underlåta att skyldigst och i
hörsamhet berätta, att icke Hans Kongl. Maijrtt utan Kongl. Cancelliecol-
legium har ad interim Cancellierådet Klinckouström till thenna förwalt-
8 R. 1286, n. 521.
9 R. 1286, n. 522.
1090
9 sept. 1743
ning förordnat, och således af sig sielf förfaller thet inkast, som skulle
Ståndet ingå uti något mål, hwilcket strider emot Hans Maij:ts höga
konungsliga rätt och regeringsformen, och altså gunstige herrar, som
thet hinder, hwilcket tillförene bekymrat Ståndet, är nu ur wägen rögdt,
så lärer Ståndet eij hafwa något betänckande att effter rättwisa och
sam wete sig i thenna sak yttra, då iag är aldeles försäkrad, att Kongl.
Secreteraren Engelkes meriter, som giordt lång och trägen tienst wid
ganska ringa lön, thess tillstånd, som nog är swagt, utom then wälsignelse
af 9. stycken barn, alla omyndige, ja then oförtrutna flit, nit och kierlek
som för högtärade Ståndet i gemen och hwar och en i synnerhet altid han
har wisat utan något minsta twifwelsmål, ju hos högtärade Ståndet öm¬
sint lära uti öfwerwägande tagas. Alla måste gifwa högtärade Ståndet
thet beröm, att thet altid sökt uprätta the lidande, så mycket mera lärer
thet nu skie, som thet bewises emot en förtient och wärdig man, och then
som giordt sig nöije theraf, att wid alla tillfällen wisa Ståndet en upricktig
tillgifwenhet. Bifalles thetta, så blir ingen ordinair betient tagen ifrån sin
ordinaire syssla i Cancelliet, emedan Engelke är öfwer staten som secre¬
terare och förthenskull till en slik förrättning lämpeligast brukas kan,
blifwandes härigenom hela påstdirecteurslönen bespard och Riksens
Ständer på nästa riksdag fria händer lemnade med thenna tiensten så
förfara, som them behagar och godt synes.
Herr Rådman Knape sade sig wara af then tanckan, att Bondestån¬
dets extractum protocolli theruti Secreteraren Engelke recommenderas
att få förwalta öfwerpåstdirecteurssysslan, måtte bifallas.
Herr Rådman K i er man holt betänckeligit att åter uprifwa en redan
afgiord sak.
Herr Plomgren, som Ståndet eij lärer kunna ändra sitt förra beslut,
och thet skulle wara swårt att depossidera Herr Klinckouström ifrån
förwaltningen af then syssla, uti hwilcken han till underdånigst föllje af
Kongl. Maijrts nådigste skrifwelse är blifwen insatt, så seer han intet att
Herr Engelke kan hielpas på thet af Bondeståndet föreslagne sättet, utan
hemställer han till Ståndet, om icke hos Hans Kongl. Maij:tt Engelke i
anseende till thess långliga tienst och meriter må i underdånighet re¬
commenderas till nådig befordran wid någon förefallande honom an¬
ständig öpning.
Herr Rådman Schening, iag wet eij annat, än att saken redan hos
Ståndet blifwit afgiord, men skulle Ståndet åter willja uptaga saken, skall
thet intet wara mig emot. lag känner Engelke och wet, att han är en
wälmeriterad man. Ståndet synes med så mycket större fog kunna taga
sig hans angelägenhet an, som han eij är af adelsståndet. Men så kan iag
therjemte eij undgå att erindra, thet Ståndet äfwen täcktes sörja för
Archenholtz befordran, så wida thet skiählet, att han är ofrälseman, i
then omständigheten är för honom på lika sätt som för Engelke.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, saken är genom Ståndets
fattade slut, i föllje af then skiedde votering, redan afgiord, och lärer
9 sept. 1743 1091
således theruti eij kunna skie någon ändring. Skulle the af ledamöterne,
som påstå, att saken måtte åter uptagas, sådant insistera, tages tiden, som
för oss är angelägen, bort med disputer. lag tycker således, att thetta
kunde hielpas på thet sättet, att Engelke niuter recommendation till
befordran wid någon förefallande honom anständig öpning.
Herr Borgmästaren Hagert, iag påminner mig, att saken blef afgiord
på then hufwudgrund, att så wida Hans Maij:tt förordnat Herr Cancel-
lierådet Klinckouström att interims förrätta öfwerpåstdirecteurssysslan,
så wille man eij yrka på någon ändring therutinnan, efftersom thet
ansågs strida emot Hans Maij:ts höghet, men föreweter härmed, som
Herr Pulchau sig yttrat, att Kongl. Cancelliecollegium tillsatt Herr Klinc¬
kouström, så finner iag eij något hinder ligga Ståndet i wägen att ändra
thess förra beslut, hälst åtskillige mål för thetta blifwit ändrade effter
befundne nya omständigheter. lag recommenderar äfwen Archenholtz
uti Ståndets benägna åtancka.
Herr Rådman Apiarius upwiste Kongl. Maij:ts nådigste skrifwelse till
thess och Riksens Cancelliecollegium daterad den 31. sistledne maij, som
uplästes, hwarmedelst Hans Kongl. Maij:tt i nåder samtyckt till Cancellie-
collegii underdånige hemställande, att Cancelliecollegium måtte förord¬
na någon, som öfwer påstdirecteursbeställningen ad interim förwältar,
yttrandes sig Herr Rådman, att som af högstbemälte Kongl. Maij:ts
nådige skrifwelse befinnes, thet grunden, hwarpå Ståndet fattat thess be¬
slut i thenna saken, eij är af sådan beskaffenhet, som Ståndet hållit före,
samt att then ändring, som af någre ledamöter påstås böra skie i Ståndets
slut, eij rörer i någor måtto Hans Kongl. Maij:ts, utan Kongl. Cancellie-
collegii giöromål, så lärer eij eller något hinder möta Ståndet att giöra
Herr Engelke grace och justiee.
Herr Borgmästaren Forstén, hafwa Riksens Ständer förordnat, att
öfwerpåstdirecteurssysslan skall lemnäs obesatt till nästa riksdag, så kun¬
de Ståndet äfwenwäl i så måtto gå in i then saken, att Ståndet utnemner
någon wiss person till sysslans interims förwaltande, och therest thet
skulle skie, beer han, att Archenholtz måtte komma i consideration.
Herr Berg Andersson, therest Ståndet skulle ändra thess förra slut
i thenna saken, så skulle Ståndet thymedelst åtminstone indirecte röra
Hans Maij:ts höga förordnande, emedan Hans Maij:tt updragit till
Kongl. Cancelliecollegium att förordna någon wiss man till sysslans
förwaltande ad interim, och kongl, collegium till underdånigt föllje ther-
af tillsatt Herr Klinckouström. I anseende thertill samt the flere af
åtskillige ledamöter andragne skiähl kan han eij samtycka thertill, att
någon ändring må giöras uti Ståndets förra slut.
Herr Rådman Kier man, iag är benägen att befordra Herr Engelkes
wälfärd för thess meriter skull, och tror att sådant låter sig beqwämligast
giöra genom underdånig föreskrifft för honom till Hans Kongl. Maij:tt.
Herrr Taleman förestälte, om icke Ståndets tancka är att hos Hans
Kongl. Maijrtt i underdånighet må anhållas, thet Secreteraren Engelke
1092 9 sept. 1743
för thess långliga tienst och meriter skull må niuta nådig befordran wid
någon förefallande honom anständig öpning? Swarades Ia.
I föllje häraf fant Ståndet godt att efterskrefne extractum protocolli
kommer härom till the öfrige Stånden att afgå.
Borgareståndet förehade hos sig thet ärbara Bondeståndets twänne
utfärdade extracta protocolli af den 1. och den uti innewarande månad,10
angående then nu för tiden ledige warande öfwerpåstdirecteursbeställ-
ningen, hafwandes thet ärbara Bondeståndet sig i thetsamma utlåtit, att
thet fuller will samtycka, thet berörde beställning må till nästa riksdag
blifwa obesatt, dock med thet uttryckeliga förbehåld, att Kongl. Secre-
teraren Engelke thensamma ad interim förträda skulle, och att hela
öfwerpåstdirecteurslönen under then tiden till publicum måtte indragas.
Och ehuruwäl Ståndet härwid fant ganska många omständigheter,
hwilcka thetsamma föranlåta kunde härtill att samtycka. Dock som Secre-
teraren Engelke härom eij sielf någon ansökning giordt, utan genom
ingifwit memorial lemnat, hwad hans wälgång angår, uti Ståndets eget
godtfinnande, och Ståndet förthenskuld eij annat kan än wara omtänckt,
på hwad sätt Secreteraren Engelke må kunna hielpas och befordras, hälst
Ståndet har sig nogsamt bekant, thet han öfwer 30 åhrs tid tient uti
Kongl. Maij:ts och Riksens Cancellie, fölgdt med Hans Kongl. Maij:tt
Konung Carl den 12:te i fäldt, hafft sedan 1734 att skiöta städernes
enskijlte beswär, samt sedan sista riksdag warit utan någon wedergiäll-
ning, som elljest wid andra wärck bestås en ledamot uti then förordnade
commissionen öfwer riksens kammarwärck, hafwandes han sig altid
med then heder och distinction upfördt, att Hans Kongl. Maij:tt sielf wid
sista riksdag i anseende till hans lidande och långlige tienster samt swaga
willkor, förklarat thess nådige willja om hans willkors förbättring. Altså
och emedan Borgareståndet högeligen önska skulle, att Secreteraren
Engelke måtte niuta sina förtienster till godo, och hafwa på sine tillta¬
gande år att hugna sig af någon fruckt utaf thess flit och redelighet, samt
långlige och trogna arbete. Ty har Ståndet eij allenast för sin del funnit
godt, utan ock welat härmed af the andre respective Stånden hörsam-
tienst- och wänligen begiära, thet them behagade therutinnan förena sig
med Ståndet, att hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anhålla thet
måtte Secreteraren Engelke hugnas med en nådig befordran till en
sådan antingen nu ledig warande eller ock först vacant blifwande an¬
ständig lägenhet, hwarom han sig i underdånighet anmäla kan, samt i
fall han i brist af något ordenteligit avancement skulle åstunda någon
jemlik eller till rangen sämre beställning, än then han nu innehafwer,
han då må inom wärcket therstädes, så wäl som elliest sedan niuta wid
timande öpningar then heder och framsteg till godo, som honom effter
10 R. 1287, n. 214. Datum för det andra
protokollsutdraget icke angivet.
9 sept. 1743
1093
thess nu innehafwande kongl, secreterarefullmackt tillkommer. Borga¬
reståndet gior sig aldeles och så mycket mer försäkrat om the öfrige
respective Ståndens gunstiga bifall härutinnan, som Borgareståndet nog¬
samt är försäkrat therom, att the alla hafwa sig en wälförtient mans hielp
och befordran om hiertat.
Anmältes Ståndets extractum protocolli af den 31. sistledne augusti
beträffande the påminnelser, som Ståndet giordt wid secrete utskåttets
betänckande angående statswärcket, hafwandes Ridderskapet och Ade¬
len sig theröfwer således utlåtit, att Ridderskapet och Adelen bifallit thet
Ständernes contoirsfond och slåttsbyggningsmedlen förblifwa under
theras disposition, som the härtills warit. Hwad påstfriheten för utrikes
avisorne angår, förblifwer effter förra wanligheten, och Prästeståndets
påminnelse wid 14. § hafwa Ridderskapet och Adelen bifallit. Ståndet
conformerade sig med Ridderskapet och Adelens utlåtande.
Företrädde twänne Bondeståndets deputerade som anhöllo, att Stån¬
det täcktes sig till sluteligit afgiörande företaga the återstående §§ af
Bondeståndets allmenna beswär jemte bihanget till kammaroeconomie-
och commerciedeputationens betänckande angående räntepersedlarnes
sammanslående.
Herr Taleman swarade, att Ståndet eij lärer underlåta att härutinnan
giöra Bondeståndet nöije. Togo afträde.
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af
den 25. augusti sistledne angående förbättringen i rangen för borgmäs¬
tare och rådmän i Stockholm, samt rang för the öfrige städers borgmäs¬
tare.1
Herr Rådman Schening hemstälte till Ståndet, om icke en deputa¬
tion till Prästeståndet må afgå till att påminna om thenna sakens af-
hielpande med ett nöijsamt slut.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg tyckte ansökningen wara
onödig, efftersom borgmästareembetet likafult hafwer sin tillständiga
wärdighet, och borgmästarens största heder består theruti, att the upföra
sig som redelige swen ske män och sörja för sine städers bästa, upkomst
och förkofring, thermedelst thet högstnödiga förtroendet emellan magi¬
strat och borgerskap befästas, warandes han för sin del så mycket mindre
mån om then af Ridderskapet och Adelen borgmästarne tillärnade rang¬
en, som han eij finner med theras embeten wara compatibelt att the skola
få rang med eller under them, som i sista nummern på rangordningen
stå upförde. Han afsäijer sig förthenskuld thenna ansökningen aldeles
och therest the öfrige borgmästarne skulle willja med honom häruti
giöra ett, hemställer han till Ståndet, om icke genom en deputation
sådant må Ridderskapet och Adelen kundgiöras.
Herr Stenström, iag skulle wäl gärna see, att borgmästareembetet
1 R. 1287, n. 173.
1094 10 sept. 1743
tillägges en större heder, men iag befarar, att om the få rang, torde
sådant förminska thet förtroende, som borgerskapet härtills betygat för
them både wid riksdagsmanswalen och andre tillfällen.
Uplästes en af Herr Silfwerström ingifwen supplique, hwarmedelst
han i anseende till thess långliga tienster anhåller att genom Ståndets
gunstiga bifall och biträde blifwa befordrad till lika heder och rang med
secreterarne uti kongl, collegierne.
Herr Borgmästaren Lange, iag bifaller thenna ansökning, men hwad
then af Ridderskapet och Adelen projecterade rangen för städernes
borgmästare angår, så är iag af lika tanckar med Herr Borgmästaren
Boberg, att iag afsäijer mig samma rang.
Herr Borgmästaren Boberg, iag förblifwer wid min redan yttrade
mening, dock med thet förbehåld att therigenom icke betages magistra¬
ten i Stockholm, som tillförene hafwa rang, att niuta then therå sökte
förbättringen till godo.
The öfrige närwarande borgmästare sade sig aldeles instämma med
Herrar Borgmästarnes Langes och Bobergs yttrade tancka.
Herr Justitiaeborgmästaren och Taleman förestälte, om Herr
Silfwerströms ansökning att få caractere och rang bifalles? Swarades Ia.
Widare förestälte Herr Taleman, om herrar borgmästarnes utlåtan¬
de berörande then afsäijelse the giordt af then genom Ridderskapets och
Adelens resolution them tillärnade rang, jemte thet för Stockholms
stads magistrat giorde förbehåld, att the må få niuta till godo then sökte
förbättring på theras rang får bifall? Hwilcket med Ia beswarades.
I föllje häraf resolverades, att en expedition härom skall till i morgon
upsättjas, som genom en deputation till Ridderskapet och Adelen kom¬
mer att öfwerlefwereras.
Lögerdagen den 10. septembris 1743.
Uplästes en af Handelsmännerna Gustaf Hawerman och Anders Bahr
till Riksens högloflige Ständer ingifwen skrifft,2 hwarmedelst the anhålla
thet Handelsmannen uti Åbo Jobst Niclas Schultz kunde befrias att
erlägga tull för thess skiepp S:t Andreas kallat, som ifrån S:t Ubes och
Bourdeaux med salt och win om hösten nästledit åhr, först till Sandhamn
anländt och sedermera hitbragt blifwit, men theruppå genom resolution
af den 15. octobris samma åhr erhållit Hans Kongl. Maij:ts allernådigste
tillstånd att segla till Åbo, dock att tullen härstädes skulle erläggas eller
borgen therföre ställas. Ståndet tog thenna ansökning i behörigt öfwer-
wägande. Och ehuruwäl högstbemälte Hans Kongl. Maij:ts nyssberörde
resolution eij mindre grundar sig på the om tullwärcket utkomne för¬
ordningar, än hwad i thylika händelser förr förelupit, likwäl, som med
2 R. 1286, n. 523.
10 sept. 1743
1095
thetta fartyg och thess innehafde ladning är en besynnerlig beskaf fenhet,
althenstund thet af Schultz warit destinerat att gå till Åbo och hela
Finland then tiden stod under fiendens intagande, hwarföre skiepparen
pröfwas i början icke hafwa wetat, med hwad säkerhet han kunde genast
löpa med skieppet till berörde ort. Ty finner Ståndet skiähligt, thet
Handelsmannen Schultz bör wara befriad för then omtalte tullens erläg-
giande, så framt han kan fulltyga sig hafwa utbetalt thensamma till ryska
regeringen för lasten, sedan skieppet anlände till Åbo. Hwilcket med the
öfrige respective Stånden hörsam- och tiensteligen communiceras och till
gunstbenägit bifall recommenderas.
Företogs ytterligare handels- och manufacturdeputationens betänc-
kande3 angående Wedewågs och Qwarnbacka jern- och ståhlmanufactu- «
rie, och uplästes Herr Statssecreterarens Gustaf Boneauschiölds på thet
Funckiske sterbhusets wägnar till Riksens Ständer ingifne memorial4
beträffande Stensta plåthammar, som är en tillhörighet af Wedewåg och
Qwarnbacka.
Herr Stenman ingaf ett promemoria uti thenna saken, som uplästes.
Herr Rådman K ier man, iag är eij emot deputationens betänckande5
men kan eij underlåta att erindra, att rudematerier och inventarieper-
sedlar, som finnas wid bruket, såsom salt, spannemål, kohl och flere
persedlar, böra blifwa kronan förbehållne.
Herr Plomgren, thet faller af sig sielfft, emedan under kiöpet eij
kommer mera att begripas, än som står upfördt uti then af manufactur-
contoiret utfärdade tryckte kundgiörelsen.
Effter widare discourerande härom biföll Ståndet pluralitetens me¬
ning på lika sätt, som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet thet
giordt.
Kom hos Ståndet under widare skiärskådande, huruledes samtelige
krögarne här i Stockholm6 wid nästledne riksdag blifwit frihet lemnad att
sällja franskt bränwin, emot thet the så wäl therföre som then them
pålagde spinningen åtagit sig att årligen erläggia 10 000 daler silf:mt till
thenna stadsens spinhus. Och althenstund Ståndet under then 7. hujus,
effter behörigt öfwerwägande af the tå anförde omständigheter, icke
allenast för sin del tyckt, utan ock styrckt the öfrige respective Stånden
thertill, att winskiänckssocieteten endast är berättigad att få föryttra
franskt bränwin effter the af thensamma therpå förwärfwade reglemen-
ter och förordningar, samt att krögarne således allenast hädaneffter
finge föryttra inrikes tillwärckat bränwin, hwarigenom them blifwit
frånkiend then förmån, för hwilcken the till en del åtagit sig then här
frammantill omrörde summans årliga erläggande, therföre the ock äro
berättigade att niuta någon afkortning therpå. Förthenskuld anser Bor¬
gareståndet nu åter skiähligt och will till the öfrige respective Ståndens
3 R. 1286, n. 524.
4 R. 1286, n. 525.
5 R. 1286, n. 526.
6 R. 1286, n. 527.
1096 10 sept. 1743
gunstbenägna godtfinnande hörsam- och tiensteligen hemställa, om icke
Hans Kongl. Maij:tt underdånigst kunde tillstyrckas, att sedan alle we-
derbörande blifwit hörde, allernådigst med Råds Råde bepröfwa, hwad
och huru stor afskrifning krögarne må skie uppå merberörde summa, i
anseende till then fördel the i ofwanbesagde måtto blifwit förlustige,
samt huru mycket the sedan måge komma att utgiöra till spinhuset i
stället för then them ålagde spinningen.
Uplästes handels- och manufacturdeputationens betänckande7 af den
1. i thenna månad angående Handelsmännens Carl Willhelm och Hans
Lindstedts ansökning att uti Söderkiöping få anläggia ett tobaksspinne¬
ri. Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af
»Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes kammaroeconomie- och commerciedeputations betänckande8
af den 25. sistledne augusti angående thet uti Halland och Wästersjön
inrättade fiskeri. Ståndet fant godt att låta thenna saken hwila, till thess
the öfrige Stånden sig theröfwer utlåtit.
Föredrogs åter Riksens Ständers secrete deputations betänckande af
den 19. sistledne aprill angående Öfwerstelieutenantens med majors
expectancelön wid Westmanlands regemente Johan Wolfgang Pastel-
bergers beswär öfwer praejudice. Hwilcket betänckande Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Justerades Ståndets extractum protocolli angående then underdånige
föreskrifft, som Ståndet håller före böra afgå till Hans Kongl. Maij:tt för
Secreteraren Engelke.
Uplästes riksdagsceremonielet, hwarwid Ståndet eij hade något att
påminna.
Företogs ytterligare deputationens öfwer finske inwånarnes beswär
ingifne betänckande,9 angående wissa frihetsåhr för städerne i Finland
och Österbotten, då Ståndet stannade i thet slut, att betänckandet bifal-
les. Och som städerne i Österbotten ett lika lidande öfwergådt med
städerne i Finland, så håller Ståndet före, att thesse städer måge åtniuta
lika förmån med the senare, hwad porttullen, salu- och tapperiansacci-
sen beträffar. Hwilcket skrefs på betänckandet.
Resolverades, att en deputation skall afgå till Bondeståndet att begiära
thet the wille företaga sig Borgareståndets extractum protocolli af den
27. sistledne augusti och thertill lemna benägit bifall. Och blefwo effter-
skrifne af ledamöterne thertill utnämde, nembligen
Herr Rådman Amelberg Herr Borgmästaren Parment
Herr Ålderman Fox Herr Cneif
Herr Rådman Tesche Herr Stenström
deputationen afträdde.
7 R. 1286, n. 528.
8 R. 1286, n. 529.
9 R. 1286, n. 555.
10 sept. 1743 1097
Uplästes Herr C. A. Stierncrantz till Ridderskapet och Adelen ingifne
ödmiuke memorial,10 hwarmedelst han anhåller, att i anseende till thess
utståndne fångenskap och sedermera 21. åhrs tid giorde tienst, samt att
han under sista campagnen i Finland giordt öfwerkrigscommissa-
rietienst, blifwa hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet anmäld och
recommenderad till kongl, fullmackts undfående på sistberörde caracte-
re. Hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Deputationen kom tillbakars och berättade, att Bondeståndet låfwat
afgiöra then anmälte saken till Ståndets nöije.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli1 af den 1. i
thenna månad angående pension för framledne Landshöfdingens Herr
Baron Brauners enckiefru wid yppande ledigheter å then till pensioner
anslagne staten. Ståndet biföll berörde extractum protocolli, så wida
ingen annan blifwer therigenom praejudicerad.
Anmältes Borgareståndets extractum protocolli af den 18. augusti
sistledne angående en wiss methode till borgmästare, rådmans och secre-
terarewahl i städerne, som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet
bifallit. Och afskickades samma expedition till Bondeståndet.
Uplästes projectet2 till eden för Hans Kongl. Höghet, som Ridderska¬
pet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bi¬
fölls.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli3 af den 7. sistledne sep-
tembris, hwarmedelst thet till alla delar bifallit kammaroeconomiedepu-
tationens bihang till betänckandet angående räntepersedlarnes samman¬
slående, med then tilläggning, att som Probsten Liungberg eij allenast
utarbetat quaestio an, utan ock quaestio quomodo, och således bäst är i
stånd att gifwa Kongl. Kammarcollegio wid handen, hwad som till hela
wärckets utarbetande erfordras, så förklarar Bondeståndet sin åstundan
wara, att probsten sig icke undandrager att gå wälbemälte collegio till¬
handa, hwaremot Kammarcollegium må utan drögsmål företaga och till
slut föra thetta arbete wid then tid, då probsten har tillfälle att wara i
Stockholm tillstädes. Hwilcket Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jem-
wäl berörde extractum protocolli.
Uplästes Lieutenantens wid lifdragonerne Carl Emil Lewenhaupts till
Riksens Ständer ingifne memorial4 angående befordran till någon ledig
blifwande capitainsbeställning, hälst Capitainelieutenanten Kugelstierna
sin tour i anseende till Herr Grefwen cederat. Hwarjemte uplästes then
af Herr Kugelstierna till Herr Grefwe Lewenhaupt gifne cessionsskrifft
af den 17. sistledne augusti, hafwandes Ridderskapet och Adelen thertill
10 R. 1286, n. 530.
1 R. 1287, n. 177.
2 R. 1286, n. 531.
3 R. 1287, n. 216.
4 R. 1286, n. 532.
1098
10 sept. 1743
sitt bifall gifwit. Ståndet biföll jemwäl thenna Herr Grefwe Lewenhaupts
ansökning.
Herr Plomgren berättade, att Bondeståndet hos electorerne till råds-
walet påmint, att the eij måtte skrida till något wahl, förr än Bondestån¬
det fädt swar angående the licentierade riksråden, samt theras påstående
att få hafwa theras deputerade wid rådswalen, skulle thet senare eij
bewilljas, har Bondeståndet förbehållit sig att få utnämna deputerade till
att biwista rådswahlet. Therom hafwa electorerne sins emellan öfwerlagt
och funnit för godt, att hwarthera Ståndets electorer berätta thetta för
sitt Stånd. Så har Herr Plomgren äfwenwäl förnummit, att en deputa¬
tion lärer hitkomma ifrån Ridderskapet och Adelen, som will samman¬
foga sig med thetta Ståndets och Prästeståndets deputerade att gifwa
Bondeståndet häröfwer swar.
Föredrogs åter åtskillige af allmenna beswärsdeputationen projectera-
de §§ öfwer allmogens underdånige allmänna beswär wid nu warande
riksdag.
Hwad 21. § widkommer, så emedan deputaterade å stapelstädernes
ivägnar inför Kongl. Maij:ts och Riksens Commerciecollegium gifwit wid
handen, huruledes ansökningen uti thenna § är stridande emot the
stapelstäderne nådigst förlänte privilegier och angående handelen tid
effter annan utfärdade kongl, resolutioner. Ty finner Ståndet icke thet
allmogen härutinnan kan eller bör willfaras, utan håller före, att stapel¬
städerne wid the them förlänte rättigheter böra bibehållas.
Beträffande den 27. § så emedan uti the staden Borås förlänte privile¬
gier på alnemålshandelen skulle skie en märckelig rubbning, om Ulricae-
hamn ärhölle then omförmälte friheten, att thensamma förmedelst the
föreslagne frimarcknaderne i Småland, Wästergiöthland och Halland
blefwo med Borås lika deltagande i thenna handel, och att få föryttra
theras alnemålswahror i Bergslagsorterne. Ty kunde Ståndet thenna §
så mycket mindre bifalla, som staden Borås eij eller öfwer thenna ansök¬
ning blifwit hörd, och Ulricaehamn thessutan the förre riksdagarne,
enär samma stad om en sådan frihet uti alnemålshandelen anhållit,
ansökningen såsom stridande emot Borås stads wälfångne privilegier
blifwit afslagen.
Hwad den 84. § widkommer, så befinnes thensamma aldeles strida
emot 13. § af Kongl. Maij:ts nådige resolution på Wisby stads enskijlte
beswär under den 10. novembris 1688,5 theruti Kongl. Maij:tt i nåder
förklarat, att som Boråsboerna är tillåtit att förmedelst undfångit privile¬
gium af åhr 1624 så ock sedermera gifne resolutioner besöka hwad ort
the hafwa lust i Kongl. Maij:ts rike med sine tillwärckade wahror, så
kunde samma frihet i handelen boråsboerne eij mera på Gottland än å
andra orter i Kongl. Maijits rike förbiudas. Och althenstund the af thet
5 Felskrivning för 1686. Jfr RR 1686,
f. 408 v.
10 sept. 1743 1099
ärbara Bondeståndet giorde ansökningar uti 7. 8. 21. 27. och 84. §§ af
theras allmenna beswär således äro stridande emot the städerne allernå-
digst förlänte privilegier och kongl, resolutioner, som uti riksdagsbeslu¬
ten äro förwarade och befästade, hafwandes Riksens Ständer hwarthera
Ståndet thess privilegiers obråttslige handhafwande hwarannan inbördes
guaranterat och försäkrat. Förthenskuld fant Ståndet skiähligt härme¬
delst att antyda thess deputerade uti Riksens Ständers expeditionsdepu-
tation att enligit then för wälbemälte deputation utfärdade instruction
emot expedition af berörde §§ på thet högsta protestera, så att eij något
inbrått må skie uti städernes privilegier, utan att the wid samma privile¬
gier enligit 51. § uti regeringsformen warda bibehållne.6
56. § uti resolution på allmogens allmenna beswär bifölls med then af
Ridderskapet och Adelen giorde erindran.
67. § har Ridderskapet och Adelen eij kunnat bifalla, emedan the
funnit thensamma wara stridande emot förra resolutioner och privile¬
gier. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet7 under den 27. sistledne augusti
angående Kongl. Maijrts i Rådet giorde nådige proposition, att i anseen¬
de thertill, thet armeen wid gräntsorne till rikets förswar kommer att
sammandragas, flere generalmajorer måtte antagas, dock utan någon
widare statens gravation, än hwad fäldttractamentet angår. Theröfwer
Ridderskapet och Adelen resolverat, att om fred blifwer, behöfwes inga
flere generalmajorer, men skulle krig infälla och Hans Maij:tt finner
rikets tienst oumgångeligen kräfwa, att flere generalmajorer utnämnas,
så lemnäs Hans Maij.tt med Råds Råde utan att therwid wara bunden
wid ancienniteten, utsee och nämna fyra generalmajorer, som thertill
kunna wara skickeligast och wid nu warande tider hafft tillfälle sig att
distinguera. Hwarjemte Ridderskapet och Adelen förklarar sig wara af
then tanckan, att Hans Maij:tt också utom ancienneteten må avancera
andre i armeen, som sig på något serdeles sätt genom mandom och
tapperhet kunnat distingvera. Men Prästeståndet har bifallit Kongl.
Maij:ts i nåder yttrade tancka. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens
utlåtande.
Uplästes ytterligare deputationens öfwer finske inwånarnes beswär
inkomne betänckande af den 19. sistledne augusti angående Handels¬
mannens Jacob Forsells giorde anhållan att undfå ersättning för 1 796
tunnor tjära och 1 000 tolffter förskurne champelunbräder, hwilcka ge¬
nom fahrtygens krönande i Finland blifwit wid Friedrichshamn anten af
swenska armeen upbrände eller af fienden borttagne. Hwilcket mål
Ridderskapet och Adelen funnit skiähligt att remittera till Hans
Kongl. Maij.tt att när rikets tillstånd sådant medgifwer, gripa Han¬
delsman Forsell under armarne.
6 Modée 1, s. 166.
7 R. 1286, n. 533.
1100 10 sept. 1743
Herr Rådman Tesche ingaf ett skrifteligit promemoria, som uplästes,
så lydande som fölljer.
Wid deputationens betänckande angående Forsells ansökning har iag
fölljande omständigheter till thet högtärade Ståndets widare bepröfwan-
de welat upgifwa. Bemälte Forsell har i martii månad befracktat twå
galliotter att afhämta thess tjära. Then ena skiepparen Berdumbel be-
nämd hade den 18. junii en del kronolast ännu inne och seglade thermed
hit, then andra skiepparen Hammel war icke ännu ankommen den 13.
junii, theruppå reste Forsell och iag samma dagen till högqwarteret att få
några ledige fahrtyg löse af them, som wörö krönte. lag hade therunder
en holländare af 260 läster, hwilcken war belastad med tjära och bräder,
thenna blef lösgifwen af Herr Generalen, men intet annat skiepp, som
war krönt, dock feck iag den 14. junii skiepparen Carl Camrat att be-
frackta och Forsell skiepparen Caspar Hindrich, then förra lastade iag
med 416 tunnor, men då fienden kom närmare antågande till Friedrichs-
hamn den 17. junii, seglade han bort, och lämnade på stranden för mig
70 tunnor och för en annan man 90 tunnor, hafwandes för then intagne
fulla ladningen tullen betalt, men Forsell hant icke med att lasta Caspar
Hindrich, utan seglade han bort therifrån med ledigt fartyg. Forsell kan
således eij med skiähl påstå, thet hans befracktade fartyg wörö krönte,
hwaraf således tyckes föllja, att Forsell eij kan äga större rätt än att påstå
ersättning för sin förlust. Högloflige deputationen öfwer finska inwå-
narnes beswär har wäl genom afgifwit betänckande funnit skiähligt thet
iag och flere lidande ifrån Friedrichshamn och Willmanstrand borde
förnöijas för wår tagne förlust och lidande, men samma betänckande
skall eij kunnat igenfinnas. Forsell har af stadscasseuren i Friedrichs¬
hamn bekommit 4 151 daler kopp:mt, och när the afgå på hans fordran,
återstår för thess lidne förlust på tiära och bräder ungefär 18 531 daler
kopp:mt, theremot har iag föga mer erhållit, än thet iag sändt till Am¬
sterdam och ther blifwit uplagdt. Forsell har thessutan upfördt 7. daler
på tunnan och på en tolfft bräder 2 1/2 daler, som gior en summa af
15 072 daler. För öfrigit lemnar iag till thet högtärade Ståndets hwad the
behaga att giöra, sedan iag thetta, som ofwan förmält är, i hörsamhet wid
handen gifwit.
Ståndet discourerade något theröfwer, och stannade sedan i fölljande
slut, att Ridderskapets och Adelens utlåtande bifalles, dock med the
willkor, att the öfrige ifrån Friedrichshamn och Willmanstrand, som
äfwen på samma sätt kunna hafwa lidit, måtte af Hans Kongl. Maij:tt
hugnas och blifwa under armarne grepne, sedan så wäl Handelsman¬
nens Forsells som the öfrigas lidne skada behörigen blifwit bewist och
undersökt.
Sedan fans godt, att samtelige fullmäcktige ifrån Finland gå till the
öfrige respective Stånden och recommendera the finske inwånarnes
angelägenheter till benägit och skyndesamt slut.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af innewarande dato an¬
10 sept. 1743 1101
gående justitiaedeputationens betänckande rörande lagmans- och hä-
radshöfdingskapparnes utgiörande in natura i Finland, andragandes
Bondeståndet att som thet af the öfrige Ståndens inkomne påskriffter
funnit, att the aldeles wid sin förra utlåtelse förblifwit, undantagandes
Borgareståndet, som sig yttrat, att Österbotten bör undantagas, hwarest
thet kommer att förhållas efter Kongl. Maij:ts nådige reglemente af åhr
1741. Altså på thet en likhet må erhållas öfwer hela Finland och thet ena
lähnet eij undantagas mer än thet andra, har Bondeståndet stadnat i thet
slut, att thet lemnäs i allmogens egit fria wahl att betala lagmans- och
häradshöfdingskapparne, antingen med spannmål eller penningar, dock
eij högre än till 12 ./. kopparmynt kappan, hwaröfwer allmogen hwarc-
ken genom marckegång eller på något annat sätt må twingas. Ståndet
biföll samma extractum protocolli.
En deputation ifrån Bondeståndet af tolf man infördes på wanligit
sätt. Bondeståndets Taleman Olof Flåkansson förmälte Bondestån¬
dets hörsamma hälsning och androg widare, att sedan Bondeståndet
funnit thet thess genom twänne extracta protocolli giorde föreställningar
till the öfrige respective Stånden angående the licentierade herrar Riks¬
råden eij wärckat then ändring, som Bondetståndet förmodat skulle er¬
hållas uti the respective Ståndens i thetta mål fattade slut, så har Bonde¬
ståndet funnit sig föranlåtit, att genom deputerade hos the respective
Ståndens eléctorer protestera emot rådswahlet med påyrckande af herrar
Riksrådens åter insättiande i Rådet, emedan både präste- coh Bondestån¬
den förklarat för theras Excellencier ett fult förtroende, hwilcket Bon¬
deståndet funnit nödigt, att genom deputationen hos Borgareståndet
anmäla, och thetta angelägna målet till benägit bifall hos Ståndet recom-
mendera.
Sedan öfwergaf Taleman ett Bondeståndets extractum protocolli af
den uti innewarande månad8 angående Bondeståndets påstående att få
utnämna sine fullmäcktige till att sittia uti Banquen, yttrandes sig Bon¬
deståndet, att therest thet eij skulle härutinnan willfaras, upsäger thet
härmedelst thess guarantie för Banquen.
Widare berättade Taleman att Bondeståndet funnit skiähligt att till-
lägga Kammereraren Törneman en wedergiällning af 1 000 daler silfimt
för thess upfundne methode till räntepersedlarnes sammanslående och
räkenskapernes förkortande samt therwid hafde myckna arbete, hwilc¬
ket måhl Bondeståndet hos Ståndet äfwen will hafwa till thet bästa
recommenderat.
Flerr Justitiaeborgmästaren och Taleman swarade, att hwad
rådswalet beträffar, så har Ståndet redan yttrat sig, på hwad sätt med
8 Protokollsextraktet är odaterat, men
troligen avses 8 sept. 1743. Jfr BdP 5, s.
475, R. 1287, n. 190.
71-804548 BR
1102 10 sept. 1743
ärendernes afgiörande i Rådet kommer att förhållas, therest rådswalet
eij skulle kunna wärckställas, theraf Ståndet eij lärer underlåta att lemna
the öfrige Stånden del. Öfwer ansökningen angående fullmäcktige i
Banquen samt then Kammereraren Törneman tillagde wedergiällning
will Ståndet sig fordersammast utlåta. Och bad Herr Taleman, att depu-
tationen wille förmäla till Bondeståndet Ståndets wänliga hälsning,
hwarmed deputationen tog afträde.
Sedan uplästes Bondeståndets förberörde extractum protocolli angå¬
ende thess giorde förbehåld att få utnämna sine fullmäcktige till Riksens
Ständers bancowärck. Och resolverades att föreställningen eij kunde
bifallas, emedan thensamma är stridande emot riksdagsordningen.
Widare lät Ståndet sig föreläsas Kammererarens Törnemans memori¬
al9 jemte Bondeståndets extractum protocolli angående then honom
tillagde wedergällning af 1 000 daler silf:mt. Hwilcket Ståndet fant skiäh-
ligt att bifalla.
Uplästes Herr Harald Apelboms memorial,10 hwarmedelst han anhål¬
ler, att honom måtte tilläggas någon wedergiällning för snart twänne
åhr, han som ordinarie cancellist i Kongl. Krigsexpeditionen måst tiena.
Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af
Ståndet äfwenwäl bifölls.
Justerades effterskrefne extractum protocolli som i föllje af Ståndets
beslut under den 9. hujus blifwit upsatt.
Wid upläsandet af högloflige Ridderskapets och Adelens extractum
protocolli af den 25. augusti stistledne angående förbättringen i rangen
för borgmästare och rådmän i Stockholm1 samt rang för the öfrige stä¬
ders borgmästare och justitiarier, hafwa, utom borgmästare och rådmän
i Stockholm, samtelige i Ståndet närwarande borgmästare enständigt
itererat thess förra gånger yttrade mindre nöije af thenna them tillärna-
de rangen, emedan the altid hållit för sin största heder att som ärlige
swenske män, enligit undersåtelig och ämbetes plickt, med öfrige med-
lemmarne i riket få täfla i tienst och färdighet uti alt thet, som till theras
nådiga öfwerhets nöije och theras kära fäderneslands sanskylliga wälfärd
lända kan, samt under thet samma med alla kraffter få wisa sin benägen¬
het och upricktiga nijt uti alt, hwad till theras städers och borgerskaps
wälgång och förkofring bidraga må, och thymedelst bibehålla och befästa
thet emellan borgerskap och magistrat högstnödiga förtroende, hwilcket
med en oskiljacktig kerlek altid förknippat, utgiör then rätta beständigste
heder, anhållandes förthenskuld att Ståndet härutinnan sina tanckar än¬
dra wille, och sådant the öfrige respective Stånden tillkänna gifwa, för¬
säkrandes thet hos them dubbelt skulle föröka wördnanden och tacksam-
9 R. 1286, n. 534.
10 R. 1286, n. 535.
1 R. 1287, n. 173.
10 sept. 1743 1103
heten, om högloflige Ridderskapet och Adelen behagade thenna them
bewiste benägenheten uti the städernes angelägenheter rörande och till
theras uphielpande benande måls gunstbenägna afhielpande förwandla.
Och som Ståndet eij utan serdeles nöije förnummit en sådan borgmäs-
tarnes och justitiariernes upricktiga declaration och berömwärda benä¬
genhet att förblifwa wid then förra swenska wanligheten, har Ståndet så
mycket mindre welat wara theremot, som Ståndet äfwen finner, thet
städernes borgmästare och justitiarier till thenna theras begiäran så myc¬
ket mera skiähl hafwa, som Ståndet eij kan finna, thet wara med borg-
mästareembetets wärdighet enligit att få rang med eller under the på
sista nummern upförde på rangordningen, hwilcka till större delen
handledas af andra embetsmän, men eij något serskildt wärck eller rätt
dirigera, som likwäl en borgmästare så justitiae- som politiae- och oeco-
nomiaemåhl anförtrodt är, och sielfwa domstolen eij eller lärer kunna
anses för mindre än en häradsrätt, som dock emellan sig och kongl,
hofrätterne erkiänner en högre domstol. Men eij rådstufwurätt, utan
ifrån then, lika som ifrån lagmansrätter directe gås till kongl, hofrätten.
Men hwad åter förbättringen för Stockholms stads magistrat beträffar, så
althenstund Stockholms borgmästare och rådmän redan hafwa rang, så
förblifwer Ståndet i thet målet till alla delar wid sitt förra utlåtande och
theras till the öfrige respective Stånden upgifne extractum protocolli.13
Herr Taleman förestälte, om Ståndet har något wid thenna expedi¬
tion att påminna? Swarades Neij.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den 7. i
thenna månad, hwarmedelst till the öfrige Ståndens bifall och godtfin¬
nande hemställes, om icke så nu som wid the förra riksdagar, Herr
Landtmarskalcken och the öfrige Talemännen måge med någon anstän¬
dig wedergiällning för sin möda behedras, i så måtto, att Herr Landt¬
marskalcken får 10000 plåtar och the andre Talemännen then wid
förra riksdagar åtniutne summan. Theröfwer Prästeståndet sig således
utlåtit, att the finna sig händerne bundne att genom publique medels
tillskiutande sin erkiäntsla emot Herr Landtmarskalcken och the öfrige
Talemännen uti wärcket att betyga, dels genom thet, som samtelige
Riksens Ständer wid sista riksdag faststält att för framtiden inga sådane
gåfwor projecteras eller gifwas måtte, hwilcket ock straxt i början af
thenna riksdag genom expeditionsdeputations utdrag af protocollet un¬
der den 12. novembris 1741 blifwit ytterligare bekräfftat, dels igenom
thet öfwertygande Prästeståndet hafwer om riksens cassas nu warande
utblåttade tillstånd, förmodandes Prästeståndet att Hans Kongl. Maijitt
uppå Riksens Ständers underdånige föreställande lärer Herr Landtmar-
skalckens stora förtienst på annat sätt ihogkomma och i nåder belöna.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, ehuruwäl Herr Landt-
la Se även n. 1 s. 1102.
1104 10 sept. 1743
marskalcken förwaltat sitt embete med all redelighet till rikets tienst och
bästa, och således tyckes hafwa förtient belöning för thess möda, så kan
Herr Borgmästaren dock wid rikets nu warande medellösa tillstånd samt
i anseende thertill, att wid slutet af förra riksdagen Riksens Ständer sig
therom förent, att thedaneffter inga discretioner skulle projecteras eller
gifwas till Landtmarskalcken och Talemännen, icke bifalla Ridderskapets
och Adelens i thetta mål utfärdade extractum protocolli.
Herr Wenman, Herr Berg Andersson och någre flere sade sig
wara af samma mening som Herr Borgmästaren Boberg.
Herr Plomgren, resolution wid förra riksdagen lärer nu eij kunna
effterlefwas, emedan Stånden bordt talas wid therom wid riksdagens
början, som eij skiedt.
Herr Wenman, the som förr warit riksdagsmän, hade therom bordt
påminna.
Effter något widare discourerande therom förestälte Herr Plomgren,
om Ridderskapets och Adelens extractum protocolli angående discretio¬
ner för Herr Landtmarskalcken och Talemännen bifalles? Swarades Ia.
En deputation ifrån högwyrdige Prästeståndet af sex personer inför¬
des på wanligit sätt.
Biskoppen Herr Doctor Jacob Benzelius, som förde ordet, förmäl-
te Prästeståndets tienstwänliga helsning, hwaruppå han förestälte, att
Bondeståndets påstående, att the licentierade rådspersonerne måtte åter
få insättjas i theras förra embeten och att få hafwa del i rådswalen, har
förordsakat hos Prästeståndet en bekymmersam öfwerläggning, hwar-
wid Prästeståndet hafwa besinnat Bondeståndets redan erhåldne insteg
uti secrete utskåttet. Och som Prästeståndet anseer the licentierade Her¬
rar Riksrådens åter insättjande i Rådet för thet enda och krafftigaste
medlet till rons och enighetens återställande och befästande så wäl uti
riket i gemen som emellan the respective Stånden i synnerhet, så will
Prästeståndet ytterligare till Borgareståndets bepröfwande hafwa hem¬
stält, om icke Ståndet skulle täckias att samtycka thertill, att the licentie¬
rade Riksråden få åter tillträda sina embeten. Härigenom sättes Rådet eij
allenast i stånd att med behörig drifft kunna bestrida the therstädes
förefallande ärender, utan förmodar ock Prästeståndet, att Bondestån¬
det då lärer begifwa sig ifrån sitt påstående att få hädaneffter utnämna
sine electorer till rådswalen. Man kunde då jemwäl med fogelighet och
lämpa afslå Bondeståndet thess giorde ansökning att få hafwa sine full-
mäcktige i Banquen.
Herr Plomgren, som nu förde klubban, swarade, att Ståndet har
thenna saken med all behörig sorgfällighet öfwerlagdt och stannat i thet
slut, thet i anseende till the hinder och inkast, som blifwit giorde emot
rådswalet, the ledige warande rådsembeten må blifwa obesatte till nästa
riksdag och att Herrar Riksens Råd uti twänne divisioner, som hwarthera
komma att bestå af fem, skiöta the förefallande rikswårdande ärender,
och lärer Ståndet i thetta beslut, som genom extractum protocolli i dag
10 sept. 1743
1105
skall communiceras med the öfrige Stånden, eij giöra någon ändring.
För öfrigit bad Herr Plomgren, att deputationen wille förmäla till Präste¬
ståndet Ståndets tienstwänliga hälsning. Deputationen afträdde.
Företrädde Riddarehusfiscalen Herr Cedercrona, berättandes sig af
Ridderskapet och Adelen wara upskickad att gifwa tillkiänna, thet Rid-
derskapet och Adelen förehafft Bondeståndets ansökning att få hafwa
fullmäcktige i Banquen, men eij kunnat samtycka thertill, emedan thet är
stridande emot riksdagsordningen, och ehuru Bondeståndet under nu
warande riksdag, för wissa omständigheter skull, blifwit lemnat inträde
uti secrete utskåttet, bancowärcket dock blifwit undantagit, så att Bon¬
deståndet eij fädt hafwa deputerade uti bancodeputationen.
Herr Secreteraren Bungencrona inkom och berättade sig af Hans
Kongl. Maij:tt wara upskickad att communicera med Ståndet ett utdrag
af rådsprotocollet,2 som Ståndet behagade låta för sig upläsas. Theruppå
uplästes berörde protocolls utdrag af innehåld, att som Hans Maij:tt uti
samtelige Talemännens närwaru i Rådet för några dagar sedan sig i
nåder yttrat, att Hans Maij:tt i nåder utsedt Herr Riksrådet Baron Rosen
att under Hans Maij:tt föra commando wid armeen, så har Hans Maij:tt
befalt, att sådant skulle med Riksens Ständer communiceras.
Herr T alem an swarade, att Ståndet eij kan underlåta att med diupas-
te wördnad erkiänna then nådiga och faderliga omsorg Hans Kongl.
Maij:tt behagat draga om rikets wälfärd, i thet Hans Maij:tt i nåder
behagat updraga öfwercommandot öfwer armeen till en herre af en så
bepröfwad erfarenhet uti the till ett så wigtigt embete hörande stycken.
Sedan Ståndet tagit uti öfwerwägande en af Herredagsmannen ifrån
Friedrichshamn, Rådman Jacob Johan Tesche giord ansökning, fant
Ståndet för godt, att fölljande underdånige föreskrifft skall till Hans
Kongl. Maij:tt för honom afgå.
Ibland andre, hwilcka genom then ifrån Finland skiedde flyckten
blifwit bragte under lidande, har Råd- och Handelsman Jacob Johan
Tesche uti Friedrichshamn sig högeligen beklagat, huruledes han wid
besagde stads hastiga öfwerlemnande till fienden icke allenast är worden
skild ifrån thess lösa och fasta egendom till ansenligit wärde, utan ock
ifrån betalningen af krigscommissariatet för thet tobaksquantum han
enligit contract åtagit sig att tillwärcka och lefwerera till armeen. Och
althenstund thet är nogsamt witterligit, hwad ansenlig förlust Råd- och
Handelsman Tesche måst så i en som annan måtto kiänna medelst then
hastiga flyckten, hwilcken ock torde hafwa then olägenhet med sig för
honom, att han icke funne sig i stånd att förnöija sine creditorer med the
fordringar them han i anseende till thess elljest öfwergångne olycka warit
föranlåten sig att åsamcka, i anseende hwartill thess yttersta undergång
är att befara utom hielp och understöd, hwartill han, enligit the skiähl,
2 R. 1286, n. 536.
1106 10 sept. 1743
som hos Ståndet blifwit anmälte, i synnerhet synes berättigad, emot thess
förlag på then omrörde tobaken, hwarmed thess afseende warit att
hedena armeen och kronan. Förthenskuld skulle Borgareståndet gierna
see, att Råd- och Handelsman Tesche kunde uti thess utan något egit
förwållande i råkade olyckeliga tillstånd understödjas samt således welat
hos Eders Kongl. Maij:tt allerunderdånigst hafwa honom recommende-
rad, att effter omständigheterne och så snart giörligit wara kan, i så
måtto blifwa soulagerad. Borgareståndet framhärdar etc.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 8. augusti sistled-
ne,3 hwarmedelst Bondeståndet förklarat sig wara af then tanckan, att
furstelige mechlenburgiske Cancellierådet Olof Ranchstedt åter må för-
sättjas i samma Stånd, som han förut war, innan Riksens Ständers com-
missions domb under den 21. augusti 1741 öfwer honom utföll, så att
han, såsom infödd swensk man, må effter behag uti riket få wistas, samt
hwad reparation angår för thess utståndne lidande, så har Bondeståndet
lemnat samma mål till Riksens Ständers secrete utskått, som lära tillse, på
hwad tienligit sätt förbemälte cancellieråd kunde uprättas. Hwilcket
Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll Bondeståndets extractum protocolli
enligit Borgareståndets förra resolution i then omständigheten, att Can¬
cellierådet Ranchstedt må effter behag få wistas här i riket.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli under den 8. i thenna
månad angående then pension,4 som Riksrådets Baron Carl Sparres
enckegrefwinna, Fru Elisabeth Gyllenborg under sista riksdag blifwit
tillagd af 3 000 daler silfwermynt årligen. Theröfwer Ridderskapet och
Adelen sig yttrat, ått the förblifwa wid sin resolution under förra riksda¬
gen, så att Fru Grefwinnan Sparre än widare och framdeles kommer att
till alla delar niuta den wid sista riksdag fru grefwinnan tillagde pensio¬
nen på sätt och wis, som då blef resolverat. Men Prästeståndet, i anseende
till rikets högst medellösa tillstånd, förklarat sig icke finna förswarligit
att styrcka dertill, att Fru Riksrådinnan Sparre må tilläggas i pension
mera än andre torfftige riksrådsenckor.
Herr Borgmästaren Lange förklarade sig eij kunna bifalla Ridder-
skapets och Adelens utlåtande, emedan det är stridande emot pensions-
staten.
Herr Plomgrenberättade, att när Herr Riksrådet Sparre under 1741
åhrs riksdag låg på sin sotesäng,5 har han beklagat sig, att all hans
egendom upgådt till rikets tienst och heder under then honom anför¬
trodde ministére wid utrikes hof, och att dymedelst hans fru grefwinna
effter hans död blefwe försatt uti ett medellöst tillstånd, hwarföre han
högeligen önskat, att innan dess aflidande blifwa försäkrat therom, att
hans fru grefwinna effter honom måtte få niuta någon tillräckelig
3 R. 1287, n. 170.
4 R. 1286, n. 537.
5 Jfr BgP 7, s. 283.
10 sept. 1743
1107
pension till sitt understöd. När detta blifwit berättat Ständernes secrete
utskott, har secrete utskottet, så wäl i anseende till den bewekelige före¬
ställning Herr Riksrådet Sparre på sin sotesäng giordt till sine wänner,
som ock att högbemt:e herre uti riksens tienst sig med all trohet och nit
för fäderneslandet upfördt, funnit godt att styrcka Riksens Ständer
thertill, det Herr Riksrådets Grefwinna, effter hans död, skulle få en
årlig pension af 3 000 dir silf:mt, hwilcket effter Ständernes thertill gifne
bifall blifwit Herr Riksrådet Sparre, förr än han alfed, tillkänna gifwit.
Wid så beskaffade omständigheter sade Herr Plomgren sig hålla betänce-
ligit att samtycka till någon ändring eller rubbning härutinnan.
Ståndet discourerade widare härom, hwaruppå Herr Taleman före-
stälte, om Ridderskapets och Adelens resolution angående then Fru
Riksrådinnan Sparre tillagde pension bifalles? Hwilcket med Ia beswara-
des.
Sedan resolverades, att genom en deputation af sex personer, hwarwid
Herr Plomgren förer ordet, Ståndets extractum protocolli angående
Herrar Riksrådens inskränckande till det antal, som warit under glor-
wyrdigst i åminnelse Konung Carl den ellofftes tid, skulle med the öfrige
respective Stånden communiceras.
Uplästes Riksens Ständers justitiae- samt landt- och sjömilitiaeoeco-
nomiaedeputationernes betänckande6 af den 2. i thenna månad, öfwer
Kongl. Maij:ts projecterade nådige förordning7 beträffande theras straff,
som l:o igenom någon lems afstympande giöra sig till krigstiensten
odugelige. 2:do angående the, som på flere ställen anamma ryttare-
dragone- soldate- och båtsmansstädsel. Och 3:tio hwarest sådane måhl
och twister om bättre rätt till den städjade karlen, rotarne emellan, böra
uptagas och afgiöras. 4:to öfwer then § som i thenna förordning kommer
att införas om straffet för them, hwilcka i upsåt att undslippa krigs¬
tiensten hos skarprättarnes tjenstedrängar sig angifwa och tienst antaga.
Hwilcket betänckande Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bi¬
fallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes kammaroeconomie- och commerciedeputationens betänckan¬
de8 af den 6. sistledne augusti öfwer thet utdrag af protocollet, som hos
thet ärbara Bondeståndet blifwit hållit angående tillstånd för främmande
fartyg att hit i riket införa victualier och spannemål under swenska
skiepsfriheten. Therjemte lät Ståndet sig föreläsas ett utdrag uhr proto¬
collet, innehållande the af Herr Rådman Schening å Borgareståndets
wägnar wid samma betänckande giorde påminnelser, hafwandes Ridder¬
skapet och Adelen förklarat sig finna bäst att lemna thetta mål till Hans
Kongl. Maij:tt, som effter omständigheterne och rikets behof, samt utan
6 R. 1286, n. 538.
7 Förordningen är daterad 3/11 1743.
Modée 3, s. 2107.
8 R. 1286, n. 539.
1108 10 sept. 1743
swenska sjöfartens skada, thensamma i nåder täckes afgiöra. Hwilcket
Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens
utlåtande.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen infördes på
wanligit sätt. Herr Assessoren Ehrencreutz, som förde ordet, förmälte
till Ståndet Ridderskapets och Adelens tienstwänliga hälsning. Hwareff-
ter han öfwerlemnade l:o Ridderskapets och Adelens extractum proto-
colli af innewarande dato, hwarmedelst the funnit nödigt, att så wäl
Riksrådet Baron Rosen som Riksrådet Grefwe Taube, af hwilcka den
förra kommer att föra commando öfwer armeen och den senare öfwer
flåttan. måtte af secrete utskåttet utses wanlige equipagepenningar samt
fäldt- och sjötractamente 2:do ett extractum protocolli beträffande råds-
wahlet, som uplästes af innehåld, att sedan Ridderskapet och Adelen
hos the andre Stånden förklarat, att the förblifwa wid sitt en gång fattade
slut angående de licentierade herrar Riksråden, och the twänne Stånden
utnämt sina electorer till rådswahlet, så har Ridderskapet och Adelen nu
intet förestält sig att härutinnan skulle giöras något uppehåld, anmo-
dandes förthenskuld Prästeståndet att låta wåhlet fullbordas, emedan i
annor händelse Ridderskapet och Adelen förenade sig med Borgare¬
ståndet, att med rådsvacancernes besättjande må anstå till nästa riksdag,
förbehållandes sig att wara utan skuld, om rikets wälfärd skulle härige¬
nom komma något att lida, och recommenderade deputationen desse
målen hos Ståndet till benägit bifall, berättandes jemwäl att Ridderskapet
och Adelen utnämt tjugufyra deputerade att emottaga Hans Kongl.
Höghet wid dess hitkomst.
Herr Taleman swarade, att Ståndet lärer straxt utlåta sig öfwer the af
deputationen anmälte målen, samt att Ståndet eij lärer underlåta att
jemwäl utnämna sine deputerade till att beneventera Hans Kongl. Hög¬
het, och bad Herr Taleman, att deputationen wille förmäla till Ridder¬
skapet och Adelen Ståndets hörsamma hälsning.
Herr Plomgren med de öfrige deputerade kommo tillbakars, då
Herr Plomgren berättade, att Ridderskapet och Adelen swarat, det de
redan genom en deputation låtit Prästeståndet weta sin tancka angående
rådswahlet. The öfrige Stånden hafwa sagt sig skola taga Borgareståndets
öfwerlemnade extractum protocolli angående rådswahlet uti öfwerwä-
gande och sig theröfwer utlåta.
Herr Taleman förestälte, om Ridderskapets och Adelens extractum
extractum protocolli angående rådswahlet får bifall? Swarades Ia.
Widare förestälte Herr Taleman, om Ridderskapets och Adelens
extractum protocolli angående equipagepenningar och fäldttractamente
för Herrar Riksråden Baron Rosen och Grefwe Taube bifalles? Swarades
Ia.
Företogs justitiae- samt kammaroeconomie- och commerciedeputatio-
nernes betänckande9 af den 19. sistledne augusti öfwer directionens af
9 R. 1286, n. 540.
10 sept. 1743
1109
ecclesiastique wärcket i Lappland till Kongl. Maij:tt afgifne riksdagsrela-
tion, som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af
Ståndet äfwenwäl bifölls.
Widare uplästes justitiaedeputationens berättelse och betänckande10 af
den 28. sistledne aprill angående then delen af Kongl. Maij:ts nådige
proposition i justidaemål, som rörer religionsärenderne. Theröfwer
Ridderskapet och Adelen resolverat, att betänckandet bifalles i alla delar,
som eij strida emot Riksens Ständers wid sista riksdag fattade slut angå¬
ende fria religionsöfningen, såsom ock, att med Conducteurens Stro-
kircks sak må innehållas, efftersom saken warit anhängig hos Riksens
Ständer, men icke blifwit afgiord. Men Prästeståndet bifallit betänckan¬
det. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Borgmästaren Noreen sade sig icke kunna bifalla betänckandet
i den omständigheten, hwad Prästemannens Achrenii befordran angår,
emedan han skall sig obeskiedeligen upfördt, när han hade lägenhet i
Österbottn.
En deputation ifrån Bondeståndet infördes på wanligit sätt.
Sedan deputationen förmält till Ståndet Bondeståndets hörsamma
hälsning, öfwerlefwererade deputationen ett utdrag af Bondeståndets
protocoll under innewarande dato, som uplästes, innehålland Bonde¬
ståndets till de öfrige Stånden giorde hemställande,1 om icke, i anseende
till de andragne skiähl riksdagarne hädaneffter måtte flyttas till Norr-
kiöping, Lindkiöping, Örebro eller någon annan ort, hwilcken Hans
Maij:tt finner lägligare. Widare påminte deputationen om the angelä¬
genheter, som de tillförene anmält och ännu skola wara oafgiorde, be¬
synnerligen angående Bondeståndets ansökning att få utnämna sine full-
mäcktige till att sittia uti Riksens Ständers Banco. Bondeståndet förmo¬
dar så mycket mera att härtill erhålla Ståndets benägna bifall, som till¬
förene och besynnerligen under denna riksdag Bondeståndet fädt wara
öfwer deliberationerne uti långt angelägnare och mera rikswårdande
ärender än bancowärcket, och billigheten synes medgifwa, att Bonde¬
ståndet bör wara lika deltagande med de öfrige Stånden uti liufft och
ledt.
Herr Plomgren, som nu förde klubban, swarade, att hwad det ingif-
ne extractum protocolli angående riksdagens flyttande beträffar, så lärer
Ståndet eij underlåta att företaga sig samma mål och effter omständighe-
terne sig theröfwer utlåta. Men anbelangande ansökningen, som Bon¬
deståndet gior att få hafwa fullmäcktige i Banquen, så har Ståndet den
saken förehafft, men eij kunnat bifalla ansökningen, efftersom then-
samma är stridande emot riksdagsordningen. Hwad angår de öfrige af
Bondeståndet anmälte målen, som ännu eij blifwit afgiorde, lärer Stån¬
det sörja therföre, att de skola blifwa med slut afhulpne och så wida
giörligit är till Bondeståndets nöije. Och bad Herr Plomgren, att deputa¬
tionen wille förmäla till Bondeståndet Ståndets wänliga hälsning.
10 R. 1286, n. 541. Bilaga 21.
1 R. 1287, n. 192.
1110 10 sept. 1743
Ståndet lät sig föreläsa fullmäcktigens ifrån Ystad ingifne memorial,2
hwaruti anhålles, att som Borgmästaren Sack med döden är afgången,
hwilcken så wäl som Borgmästaren Pihl i Hellsingborg wid senaste riks¬
dag erhållit Riksens Ständers resolution, thet the, såsom i frontiereorter
wistande, skulle till giästnings- och tractamentspenningar för ankom¬
mande resande och passagerare åtniuta årligen 200 daler silf:mt af
lagmans- och häradshöfdings- öfwerskottsräntan, det altså Riksens Stän¬
der, i anledning af de så då som nu anförde skiähl och omständigheter,
täcktes afledne Borgmästarens Sacks i Ystad effterträdare, thenna för¬
mån af 200 daler silf:mt af lagmans- och häradshöfdinge öfwerskåttsrän-
tan äfwen tillägga. Borgareståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och som
det nog bekant är, att eij allena borgmästarelönen uti Ystad är ringa,
utan ock beswär wid denna frontieren ansenlig, så kunde Ståndet eij
annat än ansökningen bifalla, det afledne Borgmästarens Sacks effter¬
trädare har att åtniuta ifrån nästkommande åhrs början årligen 200 da¬
ler silf:mt giästnings- och tractamentspenningar af de förr anslagne och
här ofwanföre utnämde medlen i alla delar, på sätt och wis, som Borg¬
mästaren Sack tillagt blifwit. Hwilcket med the öfrige respective Stånden
till benägit bifall hörsam- tienst- och wänligen communiceras.
Uplästes Krigsfiscalens Mannerfeldts memorial3 angående Riksens
Ständers tid effter annan fäldte resolutioner och dommar samt the wid
handen gifne ordsaker, hwarföre han icke kunnat med sine anmärck-
ningar inkomma öfwer hwar och en omständighet, som utslagit emot
hans begrep och tancka, med mera, som af bemälte krigsfiscal anföres
och förbehålles. Hafwandes Ridderskapet och Adelen resolverat, att
Riksens Ständers commissions acter tillika med thetta memorial innan
riksdagens slut komma att igenomdragas, folieras och förseglas, samt
sedan till nästa riksdag förwaras. Ståndet biföll Ridderskapets och Ade¬
lens utlåtande.
Förekommo fyra deputerade ifrån Prästeståndet då Biskoppen Herr
Doctor Andr. Rhyzelius förmälte Prästeståndets tienstwänliga häls¬
ning, berättandes att Prästeståndet ytterligare förehafft saken angående
rådswalet samt funnit för godt att bifalla Ridderskapets och Adelens
samt Ståndets resolution, innehållande att the ledige riksrådsembeten
lemnäs obesatte till nästa riksdag, med mera, hälst som Prästeståndet
finner att härigenom erhålles en besparing i staten, dock förbehåller sig
Prästeståndet att eij taga någon del i fölgderne.
Herr Plomgren tackade deputationen för dess härwid hafde beswär
och bad deputationen förmäla till Prästeståndet Ståndets tienstwänliga
hälsning.
2 R. 1286, n. 542.
3 R. 1286, n. 543.
10 sept. 1743 lill
Uplästes en af Jungfru Catharina Kåhlmäter ingifwen skrifft,4 theruti
hon anhåller om Ståndets underdånige föreskrifft till Hans Kongl.
Maij:tt om lindring i straffet för hennes fångne broder Anthon Kåhlmä¬
ter, theröfwer Bondeståndet sig således utlåtit att the anförde bewekan-
de omständigheter kunde genom Riksens Ständers underdånige skrif-
welse hos Hans Kongl. Maij:tt anmälas, samt lemnäs till Kongl. Maij:tt
egit nådigste bepröfwande. Ståndet biföll Bondeståndets utlåtande i
thetta mål.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet5 under den 19. augusti sistledne
angående Capitaine Bresnards underdånige beswär öfwer det förslag
Generallieutenanten Bousquett ingifwit till en capitainsindelning wid
thet honom i nåder anförtrodde regemente. Öfwer hwilcket mål Kongl.
Maij:tt i nåder funnit godt att i anseende till the förekomne omständig¬
heter inhämta Riksens Ständers utlåtande, hafwandes Ridderskapet och
Adelen yttrat sig, i anseende till de anförde omständigheter icke finna
något hinder wara, att ju Capitaine Bresnard må niuta then sökte be¬
fordran. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg sade sig eij kunna thetta
bifalla, emedan thet är stridande emot regeringsformen i anseende ther-
till att Capitaine Bresnard är af catholisk religion.
Föredrogs ytterligare ett af Friherrinnan C. M. Gyllenstierna ingifwit
memorial,6 hwarmedelst hon anhåller, att hennes olyckeliga broder
måtte befrias ifrån sitt fängelse och tillåtas att på någon utrikes ort,
okiend både till namn och person, fa tillbringa sin öfriga lifstid. Hwilcket
Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jemwäl samma ansökning.
Företogs å nyo secrete utskåttets extractum protocolli af den 3. i
thenna månad angående sättet till the extraordinaire kronoutlagornes
utbetalande af allmogen, som Ridderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes in margine tecknade resolutioner af Ridderskapet och Ade¬
len samt Prästeståndet uppå Borgareståndets extractum protocolli af den
30. sistledne augusti beträffande bewillningsdeputationens memorial,
tillika med ther wid bilagde project till en contribution för nästkomman¬
de åhr 1744. Anmärckningen wid 1. art:n har Ridderskapet och Adelen
samt Prästeståndet förklarat sig eij kunna bifalla, utan att det bör för-
blifwa effter projectet. Ståndet conformerade sig i thetta mål med Rid¬
derskapets och Adelens utlåtande. Anmärckningen wid den 9. art. inne¬
hållande, att städerne eij kunna åtaga sig mera för nästkommande åhr än
hälften af innewarande åhrs bewillning, nembligen 75 000 daler silf:mt,
hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit. Wid den 10.
4 R. 1286, n. 544.
5 R. 1286, n. 545.
6 R. 1286, n. 546.
1112
10 sept. 1743
art. hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit Ståndets
erhindran. Berörande anmärckningen wid den 16. § hafwa Ridderskapet
och Adelen yttrat sig afbida härutinnan Prästeståndets utlåtande, för¬
modandes att Prästeståndet så mycket möijeligit är, till rikets tienst lära
bidraga. Prästeståndet åter har yttrat sig på det sättet, att emedan annan
lön och underhåld igenom 1743 åhrs bewillning icke är högre graverad
än thet som näppeligen swarar emot alla tiders enckla contribution, men
theremot prästernes afgifft för mantalen aldeles fördubblad, så seer
Prästeståndet icke, huru skiähl af det förra kan tagas att påstå thet
senare, hwartill Prästeståndet sig ingalunda begifwa kan. Ståndet stan¬
nade i thet slut, att thet wäl hade förmodat, att högwyrdige Prästeståndet
skulle sig härtill begifwa, men som thet eij skiedt, nödgas Borgareståndet
för enigheten skuld therwid låta bero.
Anbelangande then påminnelsen, som blifwit giord wid 17. art. så
hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet förblifwit wid projec-
tet. Ståndet förblef jemwäl wid projectet.
Hwad Ståndets anmärckning wid fönsterafgifften beträffar, så hafwer
Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet densamma bifallit.
Berörande anmärckningen som skiedt wid slutet af förordningen, så
hålla Ridderskapet och Adelen före, det slutet bör så inrättas, att man
förmodar, thet hwar och en lärer ricktigt upgifwa, hwad honom åligger
effter thenna förordningen. Men skulle någon annorledes giöra, kom¬
mer then effter förra förordningen att ansees. Hwilcket Prästeståndet
bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Herr Borgmästaren Boberg holt före, att Ståndet må närmare för¬
klara thess egenteliga mening angående the orden oförmögne i städerne på
thet sättet, att therunder begripas alla mindre förmögne, hemställandes
till Ståndets bepröfwande, om icke ett extractum protocolli härom till the
öfrige Stånden må afgå. Men Ståndet holt betänckeligit thet att bifalla.
Resolverades, att en deputation kommer att öfwerlemna till Ridder¬
skapet och Adelen samt Prästeståndet Ståndets extracta protocolli af
innewarande dato angående then städernes borgmästare tillärnade rang,
som the sig afsäija, och beträffande tractamentspenningar för borgmäs¬
taren i Ystad och blefwo effterskrefne thertill utnämde, nembligen
Herr Commissarien Urlander Herr Rådman Odhelius
Herr Rådman Tesche Herr Berg Andersson
Herr Cneif Herr Stenström.
Deputationen afträdde.
Uplästes ett af Auditeuren wid Carelska dragoneregementet Daniel
Jusleen7 till Riksens Ständer ingifwit memorial angående befordran, som
af honom sökes, till öfwerauditeursbeställningen wid finska armeen, som
7 R. 1286, n. 547.
10 sept. 1743
1113
Ridderskapet och Adelen samt Bondeståndet bifallit, och af Ståndet
äfwenwäl bifölls.
Föredrogs Bondeståndets extractum protocolli af den 18. sistledne
maji, hwarmedelst Bondeståndet bifallit Ståndets extractum protocolli8
angående pension för afledne Borgmästarens Casper Sacks enckia samt
äfwen hållit före, att afledne Auditeurens Timells encka, Ingeborg He¬
len Cederwall, borde med pension hugnäs.8 Ståndet conformerade sig
härutinnan med Bondeståndet.
Deputationen kom tillbakars.
Uplästes riksdagbeslutet.9
Wid ingressen påmintes, att näst ordet Herre, sättes Friedrich den
första § bifölls. 2. § bifölls med Ridderskapets och Adelens anmärckning-
ar, innehållande l:o att Ridderskapet och Adelen likmätigt theras förra
resolution på secrete utskåttets extractum protocolli med berättelse om
ordsakerne till kriget hafwa funnit, att uti thenna § införas bör, thet
Riksens Ständer icke funnit, att wid the förehafde öfwerläggningar om
krigets börjande af någon blifwit handlat emot rikets sanskyldiga nytta
och wälfärd. 2: do att näst ordet Ryssland tillägges, på goda skiähl. 3:tio
att näst ordet lagförde, tillägges, af commissionen dömde, som dommar-
ne utwisa. 4:to att the understrukne orden: och sig i giäldfördiupat, gå ut.
5:to att ordet tidigt går ut. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 §§ biföll Ståndet.
Effter upläsande af den 12. § angående tiden till nästa riksdag, då
Riksens Ständer willja sig infinna på then ort, som Hans Kongl. Maij:tt
med Råds Råde täckes thertill nådigst utnämna, discourerades om then
af Prästeståndet giorde tilläggning, utom Stockholm.
Herr Plomgren holt före, att thet bör förblifwa wid Ridderskapets
och Adelens project, att thetta ankommer på Kongl. Maij:ts nådige
förordnande med Råds Råde.
Herr Rådman Knape biföll Prästeståndets erindran.
Borgmästaren Herr Carl Gustaf Boberg, städernes fullmäcktige
hafwa in commissis åtskillige angelänga mål, som skola remitteras till
kongl, collegierne. Skulle riksdagen hållas på annat ställe än här i Stock¬
holm, lärer thet falla fullmäcktige både swårt och kostsamt att bewaka
theras städers angelägenheter i collegierne och att anskaffa alla docu-
menter, som skola hämtas ifrån Stockholm till then ort, ther riksdagen
hålles, utom flere mångfaldige omständigheter, som styrcka therifrån,
att riksdagen skall flyttas till någon annan ort. lag kan således eij annat
än bifalla Ridderskapets och Adelens project.
Herr Secreteraren Bruhn, hwad Herr Borgmästaren Boberg påmint,
tyckes hafwa god grund, men så har man af erfarenheten, att kongl,
collegierne öfwer the mål, som blifwit communicerade med them, uti
8 R. 1287, n. 169.
9 R. 1286, n. 548. Tr.: Modée 3, s. 2094.
1114 10 sept. 1743
octobris månad förledit åhr, knappast inkommit med theras betänckan-
de nu wid riksdagens slut, ehuru trägit och wederbörande therom på¬
mint. Han håller förthenskuld före, att ändamålet snarare skulle winnås,
om riksdagen flyttas till en annan ort, emedan collegierne då kunde
föreläggas wiss dag att inkomma med sine utlåtelser, som skulle mycket
kunna bidraga thertill, att förklaringarne tidigt ingifwas.
Herr Stenström, hwad han tänckt att säija om collegierne, har Herr
Secreteraren Bruhn redan sagt, dessutan kunna uti en annan stad, om
riksdagar ther skulle hållas, hwarcken främmande eller sammankomster
förordsaka något hinder uti skyndesamheten af öfwerläggningarne om
riksdagsärenderne samt theras afslutande, utan kunde altsammans skie
med största drifft, och riksdagar ne således på långt kortare tid komma
till slut, än som nu och flere gånger tillförene är skiedt, med en dryg
kiänning för landet.
Herr Borgmästaren Boberg, om riksdagarne flyttas till en annan ort,
så kunna kongl, collegiernes ledamöter, hwilcka mästadelen äro adels¬
män, icke undgå att bewista riksdagen, hwarigenom the till collegierne
hänskutne målens företagande och afhielpande med betänckande och
förklaringar skulle komma att utdragas på tiden, om icke aldeles att
liggia neder, till städernes oboteliga skada.
Herr Plomgren, quaestion, som nu bör ventileras, består egenteligen
theruti, om Ståndet skall giöra samma tilläggning, medelst ordet: utom
Stockholm, som Prästeståndet giordt, eller huruwida, effter Ridderska-
pets och Adelens mening, Hans Maij:tt med Råds Råde, må utsättja orten
till riksdagens hållande. Thet kunde hända, att riksens angelägenheter
fordrade, att Ständerne skulle sammankallas och att Konungen eij kun¬
de, för opasslighet skull, komma ifrån Stockholm, therföre synes thet
wara försicktigast att lemna till Hans Maij:tt att med Råds Råde determi¬
nera orten.
Herr Rådman Wechter, the skiähl, som styrcka till riksdagens flyt¬
tande, äro nog anförde. Han will allenast lägga thertill att therigenom
kunde then influence, som utrikes ministrer torde hafwa hafft och fram¬
deles få uti riksdagsärenderne, aldeles undgås. Men så kunde, efter Herr
Plomgrens erhindran, then clauseln införas i riksdagsbeslutet, att om
Hans Maij:tt Konungen wore opasslig, skulle Ständerne sammankallas
till Stockholm.
Herr Rådman Kier man, saken har warit före i secrete utskåttet,
emedan therstädes blifwit ventilerat, om icke thet skulle pröfwas nytti¬
gast för riket, att riksdagen flyttades till en annan ort, på thet man
thermedelst måtte kunna förekomma then influence, som tros, att minist-
rerne hafwa uti riksdagsmålen, therwid äro skiählen mot och med
ventilerade och är therwid jemwäl i öfwerwägande tagit, om ministrerne,
på then händelse Hans Kongl. Maij:tt skulle begifwa sig till then ort, ther
riksdagen hålles, kunde betagas att föllja hufwudet åt, emedan the till
Hans Maij:tt och håfwet äro accrediterade. lag för min del kan eij annat
10 sept. 1743
1115
än till att undgå the äfwentyrliga påfölgder, som thenna sakens af-
giörande, utan ett moget öfwerläggande, skulle af sig föda, förklara mig
aldeles instämma med them, som hålla före, att på Hans Kongl. Maij:tt
må ankomma, att med Råds Råde utnämna orten till nästa riksdag.
Herr Borgmästaren Forstén, om wij bifalla Prästeståndet, så kan
Hans Maij:tt med Råds Råde straxt effter riksdagens slut öfwerläggia
härom, och således i tid rodia ur wägen the hinder, som tyckas möta
riksdagens flyttande.
Herr Rådman Appiarius, iag skulle gärna see riksdagens flyttande,
men när iag besinnar omkostningsräkningen, som formerades under
1734 åhrs riksdag, då thenna saken war in quaesdone,10 och hwad för en
dryg kostnad effter then då giorde calculationen riket genom en sådan
riksdagens flyttning skulle förordsakas, hwilcket ock wid berörde riksdag
giorde saken aldeles omöijelig, så kan iag eij gå in i thetta, utan blifwer
therwid, att thetta mål hemställes Konungen och Rådet.
Herr Berg Hansson biföll Herr Plomgrens utlåtande. Och som
effter widare discourerande, Ståndet eij kunde sig härom förena, så
förestälte Herr Taleman, att thet wore bäst, thet saken afgiöres igenom
votering med sedlar. Hwaruppå giordes fölljande proposition: Om Rid-
derskapets och Adelens utlåtande eller Prästeståndets tilläggning bifal-
les? Then som bifaller Ridderskapets och Adelens utlåtande skrifwer Ia,
men then som bifaller Prästeståndets tilläggning skrifwer Neij. Sedan
voterades med sedlar, effter hwilckas öpnande befans att 18 röster wörö
för Ia och 10 för Neij. I föllje hwaraf påskrefs att 12. § bifalles, med
Ridderskapets och Adelens giorde ändring och tilläggning wid slutet.
Sedan uplästes additamentet till riksdagsbeslutet, som Ridderskapet
och Adelen bifallit, och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Anmältes Ståndets extractum protocolli af den 8. i thenna månad
angående rådswalet, hwaruppå Ridderskapet och Adelen resolverat a
tergo, som fölljer: I anseende till the giorde swårigheter wid thet tillär-
nade rådswalet samtycka Ridderskapet och Adelen thertill, att the i
Rådet nu ledige warande rum lemnäs obesatte till nästa riksdag, kom¬
mandes imedlertid hwar rådsdivision, när flere eij kunna wara tillstädes,
att bestå af fem Herrar Riksens Råd, som blifwa fullsutne till the ther
förekommande ärenders afgiörande, i stället för thet tillförene faststälte
antalet af sju. I lika måtto och på thet genom sysslornes myckenhet
sakerne eij måtte afstadna, hålla Ridderskapet och Adelen före, att the
mindre mål, som härtills af fem herrar Riksens Råd blifwit afgiorde,
kunna nu af tre Riksens Råd afslutas, när the uti sine meningar äro ense,
men skulle uti sådane mål någon af Riksens Råd wara dissentiens, så
förstärckes antalet till fem, och sammaledes när uti justitiaemål Herrar
Riksens Råd äro af olika mening, förstärckes antalet ifrån fem till sju.
10 Jfr BgP 5, s. 198, 283, 334.
1116
10 sept. 1743
Elljest blifwer, som förut sagt är, hwar division i Rådet fullsutten, när
fem Riksens Råd äro tillstädes. Ståndet biföll till alla delar Ridderskapets
och Adelens härom yttrade mening.
Uplästes Riksens Ständers landt- och sjömilitiaeoeconomiae samt justi-
tiaedeputationers betänckande1 af den 23. sistledne augusti, öfwer Lots-
åldermannens Eric Israelssons anförde beswär öfwer upsäijelse ifrån
frälsehemmanet Hartsö, Fru Grefwinnan och Riksrådinnan Ulrica Bra¬
he tillhörigt. Therjemte lät Ståndet sig föreläsas högwyrdige Prästestån¬
dets extractum protocolli af innewarande dato, hwarmedelst thet bifallit
pluralitetens mening i deputation.
Herr Rådman Kierman, som nu förde klubban, förestälte om Stån¬
det conformera!- sig med Prästeståndet, så att pluralitetens mening uti
betänckandet bifalles? Swarades Ia.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli2 af innewa¬
rande dato, hwarmedelst Ridderskapet och Adelen funnit för godt att
theras Excellencier Riksråden Baron Wrangel och Grefwe Tessin, som
anhållit om afskied, måtte af Hans Kongl. Maij:tt i nåder anmodas att
blifwa qwar i Rådet, åtminstone till nästa riksdag, dock att sådan uppå
theras fria willja ankomma måtte, så att när the thet åstunda Hans Kongl.
Maij:ts nådige afskied för them utfärdas. Ståndet biföll samma extrac¬
tum protocolli.
Herr Stenström yttrade sig, att förledne måndags blef Riksens Stän¬
ders commissions dom upläst angående Generalmajorens Friherre Did-
rons gifne oförswarliga rådslag wid krigsconseillerne under sista fäldttå-
get i Finland. lag lät då öfwer thenna sak föra min mening till protocol-
let, thet ock en stor del af the öfrige ledamöterne giorde. Och ehuruwäl
Ståndet då kom therom öfwerens att straxt thereffter willja företaga sig
thenna sak jemte commissionens dommar öfwer the öfrige Herrar
Chefs, som warit mer eller mindre wållande till Finlands öfwerlemnande
i fiendens händer, antingen genom skadeliga rådslag wid krigsconseiller¬
ne eller begångne förseelser wid theras commando, så har dock, för
andre emellankomne rikswårdande ärender skull, sådant härtill eij
kunnat skie. Af dommen, som blifwit fäldt öfwer Generalmajoren Did¬
ron, kan iag jemwäll sluta, att commissionen på ett lika lindrigt sätt lärer
förfarit med the öfrige bråtslige befundne chefs. Riksens Ständer hafwa
beslutit, att samtelige krigsconseillerne skola tryckas och när wäre i lands-
orterne warande medbroder få del af them, lära the eij underlåta att
med mycken upmärcksamhet anse, det chefernes begångne brått och
förseelser, som af berörde krigsconseiller så handgripeligen gifwas å
daga, eij blifwit som wederbordt effter lagens stränghet beifrade. lag kan
förthenskuld eij annat än till att undgå then förwitelse, det iag härutin-
1 R. 1286, n. 549.
2 R. 1287, n. 178.
10 sept. 1743 1117
nan på något sätt tagit del, samt på thet the, som warit wållande till then
oboteliga förlust riket tagit genom the uti Finland skiedde neslige retrai-
terne påstå och giöra thet kraftigaste förbehåld, att så wida nu så nära är
lidit till riksdagens slut, att Riksens Ständer omöijeligen kunna företaga
och yttra sig öfwer commissionens dommar rörande cheferne, Ständerne
wid nästa riksdag så mycket mer måtte stå fritt och öppet thesse målen att
cognoscera och granska, som Riksens Ständer wid nu warande riksdag
förbehållit sig, att sedan commissionen dömt, bepröfwa af dess dommar
actis och protocoller de af wederbörande actor anförde klagomålen emot
cheferne och effter sakernes befundne omständigheter sig utlåta.
Herr Rådman Kier man, Herr Olof Ström, Herr Justitiarien Ek¬
man, Herr Cneif, Herr Ek, Herr Wenman, Herr Pulchau, Herr
Berg Andersson och månge flere af ledamöterne biföllo Herr Sten¬
ströms mening.
Herr Plomgren, som iag tillförene sagt mig icke finna, det de uti
commissionens dom åberopade lagsens rum warit tillämpelige till bråttet,
så kan iag eij annat än härutinnan conformera mig med Herr Stenström.
Herr Borgmästaren Hollsten, iag har warit ledamot uti commissio¬
nen och kan eij underlåta att wid thetta tillfälle gifwa Ståndet tillkänna,
det mitt samwete eij tillstadt mig att på twänne månaders tid bewista com¬
missionens sammanträden, undersökningar och öfwerläggningar uti the
ther förehafde målen. För min del finner iag mig intet uti commissionens
dombslut öfwer Generalmajoren Didron och flere chefs, emedan the
till grund af dommarne åberopade lagsens rum eij äro tillämpelige. lag
conformerar mig således med Herr Stenström i then omständigheten,
att the bråttslige chefs eij blifwit dömde till thet straff, som the förskylt.
Herr Borgmästaren Lange, iag har warit en ledamot i commissionen
och funnit mig nödsakad att twänne månaders tid afhålla mig ifrån
commissionen, warandes iag elljest af lika tancka som Herr Borgmästa¬
ren Hollsten.
Herr Rådman Amelberg, iag conformerar mig med Herr Sten¬
ströms tancka, att Ständerne wid nästa riksdag må wara obetagit att
cognoscera och granska commissionens dommar öfwer cheferne, hem¬
ställandes till Ståndets ompröfwande, om icke thet skulle finnas nödigt,
thet genom ett extractum protocolli then föreställning må giöras till the
öfrige Stånden, att herrar chefs, som af commissionen blifwit dömde till
straff, måtte stå sub reatu, till thess Riksens Ständer wid nästa riksdag
hunnit med att granska målen, och att imedlertid bemälte chefs skilljas
wid alt commendo och tienstgiörande wid armeen och regementerne,
hälst som thet tyckes wara äfwentyrligit för riket att anförtro armeen i
theras händer, nu då riket på then ena sidan hotas med fiendteligit
anfall.
Herr Rådman Wechter, iag har eij kunnat yttra mig, förr än iag fädt
höra, om saken discoureras, emedan iag eij war närwarande, när saken
war före. Och som iag nu hördt twänne commissionens ledamöter gifwa
72 - 804548 BR
1118 10 sept. 1743
nog uplysning i saken, nembligen att the uti dommarne åberopade
lagsens rum eij äro tillämpelige till facta, så kan iag eij annat än wara af
samma mening som the öfrige ledamöterne, hwilcka yttrat sig, att Stän-
derne wid nästa riksdag må wara förbehållit att granska målen, och att
wederbörande chefs imedlertid skilljas wid alt tienstgiörande.
Herr Rådman Kierman sade sig wara af samma tancka, att the chefs,
som warit uti arrest inmante, stå sub reatu till nästa riksdag, och att the
imedlertid eij få förwalta sine beställningar.
Herr Plomgren, om wij gå på thet sättet in uti thenna saken, dömma
wij för bittida, emedan wij anse them hafwa förtient swårare straff, än
commissionen dömt them till, innan wij cognoscerat målen af commis-
sionens acter och protocoller.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, som iag dömt uti sakerne
wid commissionen, kan iag eij yttra mina tanckar, innan målen med
commissionens acter och handlingar gifwas upp till plena.
Herr Borgmästaren Hollsten, mig ligger härwid i wägen, att iag eij
för wissö wet, om Riksens Ständer beslutit att commissionen, sedan then
dömt, skulle upgifwa målen med acter och protocoller till plenorum
widare skiärskådande. Ty om Riksens Ständer giordt sådant förbehåld,
tyckes commissionen hafwa gådt för wida, att the stält sine dommar uti
execution, innan the blifwit med plenis communicerade.
Herr Rådman Amelberg, Ridderskapet och Adelen hafwa genom
extractum protocolli af den 12. aprill förbehållit sig, att Riksens Ständers
commissions voteringar skulle för them upläsas. Hwilcket Präste- och
Borgarestånden bifallit. Och som commissionen theraf hafft fullkomlig
anledning att finna, thet målen med acter och voteringar borde refereras
till plena, så hade ock commissionen ålegat att ställa sig sådant till effter-
rättelse.
Och som åtskillige af ledamöterne begiärade proposition, så förestälte
Herr Taleman, om icke Ståndets rätta mening är, att Riksens Ständer
wid nästa riksdag må stå öppet att skiärskåda och granska the wid
commissionen afdömde målen, och att imedlertid wederbörande chefs,
som warit i arrest inmante, måtte afhålla sig ifrån alt tienstgiörande, så
wid armeen som regementerne? Hwilcket med Ia beswarades. I föllje
hwaraf resolverades, att ett extractum protocolli häröfwer skall till i dag
effter middagen till the öfrige Stånden upsättjas.
Uplästes secrete utskåttets extractum protocolli3 af den 1. i thenne
månad angående förslagers uprättande till ledige tjenster, och i synner¬
het landshöfdingeembeten, samt theras besättjande och att therwid för-
nemligast hafwes afseende på then skickelighet och the ägenskaper,
som till tjensternes nyttige utförande ärfordras. Hwilcket Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
3 R. 1286, n. 550.
10 sept. 1743
1119
Föredrogs ett utdrag af protocollet hållit i rådkammaren4 under inne-
warande dato, hwarmedelst Hans Kongl. Maij:tt f unnit i nåder för godt
att communicera med Riksens Ständer thess i Rådet giorde nådiga pro¬
position, att Landshöfdingarne Friherrar Koskul! och Stael von Holl¬
stein, som äro äldre generalmajorer än åtskillige andre, måtte ihugkom-
mas med generallieutenantscaractérer. Hwilcket Ridderskapet och Ade¬
len bifallit med then tilläggning, att sådant eij må lända till praejudicat
för andre. Hafwandes Prästeståndet bifallit Ridderskapets och Adelens
resolution i samma mål. Ståndet biföll ock Kongl. Maij:ts nådige yttran¬
de med then af Ridderskapet och Adelen giorde tilläggning.
Uplästes effterskrefne expedition, som till the öfrige respective Stån¬
den blifwit projecierad i anledning af magistratens här i Stockholm till
Ståndet ingifne memorial beträffande Riksens Ständers wid sista riksdag
inkomne betänckande angående schlussbyggnaden här i staden:
Uplästes magistratens i Stockholm genom thess och någre borgerska¬
pets deputerade den 9. sistledne junii till Ståndet ingifne memorial,
hwarmedelst andrages, huruledes Riksens höglofl. Ständers bergsdepu-
tation har under 1741 åhrs riksdag5 till Riksens Ständer inkommit med
betänckande angående södra schlussens i stånd sättjande och i anseende
till the andragne skiähl tillstyrckt Riksens Ständer, thet Commercierådet
Herr Christopher Polheim hälst må nyttias till thenna byggnad, på thet
sättet, att thess son, stipendiaten Polheim, under trägit rådförande med
thess fader om sielfwa wärckställigheten af schlussens byggnad till 16.
alnars bredd och theremot swarande diuphet må besörja, samt att wäl-
bemälte deputation hållit före, att som magistraten här i staden wid 1727
åhrs riksdag,6 då ståndpenningarne samt schlusspenningarnes förhög-
ning bewilljades till stadsens befindtelige bofälligheters och missbygg¬
nads förbättrande requierat en summa af 82 279 daler silf:mt samt till
schlussens uprättande 32047 daler, tillsammans 114 750 daler silf:mt
utom then i staten för Stockholms stad årligen anslagne byggningssum-
man af 18 000 daler silfwermynt, och thet befinnes, att bewillningen
ifrån den 16. septembris 1727 till 1740 åhrs slut sig bestigit 166 727 daler
22 öre 16 pengar silf:mt, så borde magistraten eij allenast skyldig kännas,
the requisitionen öfwerstigande medel 51 977 daler 22 ./. 16 pengar
silf:mt, utan ock differencen emellan the 32 471 daler silf:mt, som till
schlussen blifwit requirerade, och 19 783 daler 17 ./. 4 pengar silf:mt,
som effter räkning schlussen skola wara påkostade, hwilcken difference
bestiger sig till 12 687 daler 14 ./. 20 penningar silf:mt, att owägerligen
och med första utbetala, samt i Riksens Ständers Banco för schlussbygg-
nadens räkning insättja, tillsammans en summa af 64 665 daler 5 ./. 12
4 R. 1286, n. 551.
5 Jfr BgP 7, s. 238.
6 Jfr BgP 3, s. 391, 426, 717.
1120 10 sept. 1743
pengar silfrmt, såsom ock thessman the medel, hwilcka igenom then åhr
1727 giorde bewillningen för nästl. åhr influtit, tå hela summan ungefär¬
ligen skall wara tillräckelig till schlussens å nyo upbyggande effter Herr
Commercierådets ingifne förslag, hwilcka medel, tillika med hwad som
af ståndpenningarne och förhögningen på schlussafgifften till nästa
riksdag kunde inflyta, kunde ställas under Kongl. Bergs- och Commer-
ciecollegiernes disposition att anwändas till schlussbyggnaden på det
sättet, att the kongl, collegierne hade att besörja om materialiers inkiöp
effter Herr Commercierådets Polhems requisition, och arbetslöners be¬
tingande, med hwad mera som till schlussbyggnaden hörde. Thetta
berättar magistraten hafwa hos högloflige Ridderskapet och Adelen,
högwördige Prästeståndet och thet ärbara Bondeståndet wunnit bifall,
men expeditionen kommit att hwila, i anseende thertill att Borgarestån¬
dets deputerade hafwa emot ofwanförmälte bergsdeputationens betänc-
kande protesterat, såsom stridande emot städernes erhåldne privilegier.
Och som magistraten i Stockholm, enligit wälfångne privilegier och
Kongl. Maij:ts gifne nådige försäkring af den 22. martii 17207 och
regeringsformens 51. §8 äger, tillika med borgerskapet att förwalta stad-
sens enskijlte medel, hwarunder ståndpenningarne äro begrepne, såsom
hyra för stadsens plats, therest thet hit ankommande jernet och andre
metaller förwaras, till aflöningar och publique byggnad, effter staten och
privilegier, och magistraten och borgerskapet så mycket mindre skall
kunna tilläggas någon effterlåtenhet i anseende till nya schlussbyggna¬
den, som bilagde afskrifft utaf magistratens till Herr Baron och Ofwer-
ståthållaren aflåtne skrifwelse nogsamt skall utwisa magistratens och
borgerskapets ömma sorgfällighet till fullgiörandet af Kongl. Maij:ts
nådigste befallning, och hwad hinder Herr Commercierådet Polhem lagt
i wägen, utom hwilcket på then händelse magistraten och borgerskapet
blefwo förbundne att likmätigt bergsdeputationens betänckande på en
gång utbetala en så ansenlig summa, som förmält är, stadsens cassa på en
gång skulle blifwa aldeles utblottad, och magistraten samt borgerskapet
utur stånd satte att kunna underhålla och tillbörligen förbättra stadsens
mångfaldige publique hus, broar och flere byggnader, så anhåller magi¬
straten och borgerskapet, thet Borgareståndet wille befordra thenna
angelägna sak hos Riksens högloflige Ständer och tillika therhän befräm¬
ja, att Stockholms stad eij mindre än the andre städer i riket, må wid
thess fri- och rättigheter, jemwäl ock uti thenna omständighet, enligit
privilegier blifwa handhafd. Therjemte lät Ståndet sig föredragas Rik¬
sens Ständers bergsdeputations ofwanberörde betänckande af den 13.
julii 1741, hwareffter Ståndet tog, hwad af magistraten uti förberörde
memorial blifwit anfördt, jemte hwad bilagorne innehålla, uti behörigt
7 Modée 1, s. 134.
8 Modée 1, s. 166.
10 sept. 1743
1121
öfwerwägande. Och althenstund Ståndet befinner, att therest bergsde-
putationens dllstyrckande angående dispositionens öfwerlåtande till
Kongl. Bergs- och Commerciecollegierne öfwer then nya schlussbyggna-
den och the thertill erforderlige medel skulle winna wärckställighet, en
wärckelig rubbning therigenom skiedde uti the Stockholms stad förlänte,
samt af Kongl. Maij:tt wid thess anträde till regeringen, i nåder confir-
merade privilegier, så wäl som regeringsformens 51. §, hwilcken tillägger
städernes magistrater och borgerskap disposition öfwer städernes en-
skijlte medel till aflöningar och publique byggnad, och thet så mycket
mindre lärer wara nödigt, att dispositionen så öfwer schlussbyggnaden
som medlen skulle magistraten och borgerskapet ifråntagas och till the
kongl, collegierne öfwerlemnas, som magistraten och borgerskapet wijst
sig högst sorgfällige therom att fullgiöra, hwad af Hans Kongl. Maij:tt
genom nådig skrifwelse till Herr Öfwerståthållaren af den februarii
17419 angående schlussens å nyo byggande i nåder blifwit befalt, hälst
emedan magistraten och borgerskapet inlåtit sig i accord om samma
byggnad med Herr Commercierådet Polhem, och sedan han förklarat sig
willig att antaga sig thenna byggnad, eij allenast utfäst till honom och
hans son samma dagstractamente under påstående byggnad, som bergs-
deputationens betänckande innehåller, jemte en hederlig discretion, utan
ock upstält contractet theröfwer, samt uti alt fogat sig effter Herr Com-
mercierådets egen åstundan, men Herr Commercierådet lagt wärckstäl-
ligheten hinder i wägen, medelst det han sedermera emot thess egen gif-
ne försäkran wägrat sig att underskrifwa contractet, samt föreslagit, att
man kunde ingå contract therom med hans son, hwilcket magistraten och
borgerskapet dock, för the anförde skiähl skull, eij understådt sig att
fullborda, med mindre Hans Kongl. Maij:tt thertill gåfwe thess nådigste
bifall. Förthenskuld och i betracktande häraf, som the flere af magistra¬
ten andragne skiähl och omständigheter, kunde Ståndet så mycket min¬
dre bifalla bergsdeputationens betänckande, som thet är högst billigt, att
så wäl Stockholms stad som the öfrige städer i riket blifwa wid theras
undfångne privilegier tillbörligen handhafde och Ståndet eij twiflar, det
sedan Hans Kongl. Maij:tt sig i nåder utlåtit öfwer thet underdånige
hemställande, Herr Baron och Öfwerståthållaren till Hans Kongl. Maij:tt
giordt, huruwida med Herr Gabriel Polhem contract skall slutas om
schlussbyggnaden, under thess faders styrsel och inseende, eller samma
byggnad skall updragas någon annan, i slike byggwärck förfaren man,
magistraten och borgerskapet här i staden lära med all sorgfällighet och
drifft besörja om then nya schlussbyggnadens begynnande och skynde-
samma fullbordan. Thetta hwaruti samtelige städerne finna sig wara
deltagande, har Ståndet för nödigt eracktat med the öfrige respective
9 Kungl, brevet dat. 10/2 1741, Inrikes
civilexp. reg. 1744, f. 208.
1122 10 sept. 1743
Stånden hörsam- tienst- och wänligen communicera i then säkra förmo¬
dan, att the respective Stånden så mycket mer lemna härtill benägit bifall,
som thetta mål är af then granlaga beskaffenhet, att thet rörer städernes
på regeringsformen sig grundande privilegier, och the respective Stån¬
den theras wälfångne privilegiers obråttslige handhafwande inbördes
hwar annan garanterat och försäkrat.
Herr Borgmästaren Lange berättade, att han med the öfrige depute¬
rade, som då saken war sist före, blefwo förordnade att giöra sig therom
underrättade och inkomma med sitt betänckande, hafwa befunnit, att
Riksens Ständers oeconomie- och commerciedeputation wid 1727 åhrs
riksdag har inkommit med sitt betänckande öfwer Stockholms magistrats
förslag till byggningars underhållande och reparationer af schlussar och
broar, med mera, samt att wälbemälte deputation, hwad angår projectet
till ståndpenningar 2 ./. silf:mt för hwart skålpund stångjern, takplåtar
och allehanda smide, 4 ./. silf:mt af koppar och mässing, 3 öre, tillökning
på salt och spannemålsmätning 1 öre, med mera, förklarat sig i anseende
thertill, att deputationen redan föreslagit samma fond, fast icke i alt så
hög, som magistraten projecterat, till spinhuset, icke kunna styrcka ther¬
till, att magistratens ansökning i thetta mål må winna bifall, men hwad
förhögningen af schlusspenningarne till 1/3 del beträffar, så har deputa¬
tionen hållit före, att thensamma måtte bewilljas. Theruppå har Borga¬
reståndet wäl den 1. augusti samma åhr pröfwat för godt, thet magistra¬
ten å stadsens wägnar borde få upbära ståndpenningar både för stång¬
jern, takplåtar och allehanda smide, samt koppar och mässing, jemte 1/3
del förhögning på schlusspenningarne, hwilcket ock genom extractum
protocolli af samma dato blifwit med the öfrige Stånden communicerat,
men Präste- och Bondestånden hafwa genom extracta protocolli bifallit
oeconomie- och commerciedeputationens betänckande. Och som här
medelst gifwes å daga, att then uti thetta mål till Hans Kongl. Maij:tt
afgångne underdånige expedition hwarcken warit conform med riks¬
dagsordningen eller then för expeditionsdeputationen utfärdade in-
struction, som förmå, att eij något skall anses såsom Riksens Ständers
beslut, som icke grundar sig på Ståndens pluralité, så kunna the depute¬
rade eij styrcka Ståndet thertill, att then nu projecterade expedition till
the öfrige Stånden må afgå, emedan Stockholms stad eij lärer wara
berättigad att än widare upbära en inkomst, under titul af ståndpenning¬
ar, på hwilcken Kongl. Maij:ts nådigste resolution uppå så otillförlåtelig
grund blifwit utwärckad.
Harwid påminte Stockholms herrar fullmäcktige, att Stockholms stad
kommit i besittning af thenna inkomst till underdånigst föllje af Kongl.
Maij:ts nådigste skrifwelse under den 31. augusti 1727,10 som tillägger
staden en fullkomlig rättighet till thess upbärande. Och huruwida något
10 Inrikes civilexp. reg. 1727, f. 614.
10 sept. 1743
1123
fel wore förelupit wid expeditionen till Hans Kongl. Maij:tt har ännu eij
fulleligen blifwit undersökt eller bewist, emedlertid bör staden sittia uti
en oqwald possession theraf, in till thess thensamma lagligen blifwer ther
utur wunnen. Så är eij eller nu rätta quaestion therom, på hwad sätt
staden acquirat sig thenna inkomst, utan huruwida disposition af thesse
medel och schlussbyggnaden må emot regeringsformens innehåld tagas
ifrån magistraten och borgerskapet samt tilläggas the konglige colle-
gierne. Ståndet lärer finna, att Stockholms fullmäcktige wid förra riks¬
dagen warit högst befogade att uti expeditionsdeputationen protestera
emot expedition af thenna saken, såsom stridande emot regeringsfor¬
men och städernes privilegier. Och then nu till the respective Stånden
projecterade expedition påsyfftar endast theras benägna biträde i thetta
mål.
Sedan uplästes Hans Kongl. Maij:ts härom till framledne Riksrådet
Fäldtmarskalcken och Öfwerståthållaren Herr Grefwe Gustaf Adam
Taube aflåtne skrifwelse under den 31. augusti 1727.
Effter något discourerande härom fant Ståndet icke nödigt wara thet
then projecterade expedition nu afgår, emedan thet icke förnummits, att
man wid thenna riksdag påyrckat någon expedition till Hans Maij:tt af
Riksens Ständers wid 1741 åhrs riksdag fattade slut angående schluss-
byggnadens wärckställighet.
Lögerdagen den 10. septembris 1743.
Effter middagen.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 8. sistledne augusti
angående officerareboställens indragande wid adelsfanan, som bifölls.
En deputation ifrån Bondeståndet af sex personer blef på wanligit sätt
emottagen. Joseph Hansson, som förde ordet, förmälte Bondestån¬
dets hörsamma hälsning och yttrade sig widare, att hos Bondeståndet
har thess Secreterare Westerhof kommit i åtancka, så att Bondeståndet i
anseende till thess berömmeligen erwiste flit, skickelighet och redelige
upförande funnit sig föranlåtit att sörja för dess befordran och upkomst,
och som tillfälle thertill nu gifwes genom then ledighet som existerat af
secreterarebeställningen uti det Kongl. Commerciecollegio, så har Bon¬
deståndet eij kunnat underlåta att genom extractum protocolli hemställa
till the öfrige respective Stånden, om icke Hans Kongl. Maij:tt kunde i
underdånighet anmodas att wid berörde beställnings besättjande hafwa
Westerhof i nådig åtancka. Theruppå öfwergaf han Bondeståndets ex¬
tractum protocolli i thetta mål under innewarande dato, som uplästes.1
Widare andreg Joseph Hansson, att Bondeståndet anbefalt depu-
1 R. 1287, n. 222. Jfr J. A. Almquist,
Kommerskollegium, s. 636.
1124 10 sept. 1743
tationen att utbedia sig the öfrige Ståndens benägna yttrande öfwer then
ansökning, som blifwit giord, att Bondeståndet måtte få hafwa fullmäck-
tige i Banquen, thet kunde wäl giöras theremot thet inkast, att allmogen
eij har penningar uti Banquen innestående. Dock när man theremot
considererar, att en myckenhet af bancosedlar hos them äro roullerande,
samt att Bondeståndet jemwäl är deltagande uti guarantien för Banquen,
så lärer thet finnas, att Bondeståndet thertill äro berättigade. Theras
Taleman har redan förklarat, att therest Bondeståndet får afslag härutin¬
nan, upsäijer thet all guarantie för bancowärcket. Deputationen är ock
befalt, att i then händelsen Ståndet eij willfares härutinnan, förklara
thess missnöije häröfwer samt att gifwa tillkänna, det Bondeståndet icke
underskrifwer riksdagsbeslutet. Bondeståndet har jemwäl ingifwit twän-
ne extracta protocolli angående generaltullarrendet, som deputationen i
hörsamhet recommenderar till benägit bifall.
Herr Plomgren, som uti Talemans frånwaru förde ordet, swarade,
att hwad Secreteraren Westerhof angår, så lärer Ståndet eij underlåta att
wisa sin benägenhet i thetta mål. Hwad thet andra målet angår, så skall
thet tagas i widare öfwerwägande och theröfwer lemnäs thet ärbara
Bondeståndet swar. Anbelangande thet tredie anmälte målet, så lärer
thet wara swårt att gå in uti then saken och projectera någon ändring uti
författningen till generaltullarrendet nu wid riksdagens slut. Ståndet har
för långst utnämt sine ledamöter till att sittja uti tulldeputationen, och
har således ingen skuld theruti, att härmed eij kommit till wärckställig-
het. För öfrigit bad Herr Plomgren, att deputationen wille förmäla till
Bondeståndet Borgareståndets wänliga hälsning. Hwarmed deputatio¬
nen tog afträde.
Ståndet lät sig föreläsas ett af Herr Carl Urban Hierne ingifwit memo¬
rial,2 tillika med Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af den
22. augusti åhr 1741, beträffande en årlig pension af 300 daler silf:mt,
som Ridderskapet och Adelen för skiähligt funnit Herr Hierne att tilläg-
gia. Ståndet biföll samma extractum protocolli, som påskrefs.
Anmältes landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputationens betänckande
af den 14. sistledne julii angående båtsmansförrådscassan wid Kongl.
Ammiralitetet, therpå Ridderskapet och Adelen resolverat att som till
föllje af Hans Kongl. Maij:ts nådige förordnande af den 21. julii 17353
åtskillige städer utan något klander betalt båtsmansförrådscassaafgifften
till åhr 1739, hwilcket them, effter deputationens betänckande, icke kan
återställas, efftersom thet till kronans behof redan blifwit disponerat, så
finner Ridderskapet och Adelen äfwen billigt, att the andre städerne
böra draga en jämnlik last och samma afgifft erlägga till then tiden, då
Hans Kongl. Maij:ts nådige resolution uppå städernes allmänna beswär
utföll, genom hwilcken resolution städerne i gemen blifwit aldeles frikal-
2 R. 1286, n. 552.
3 Krigsexp. Bia: 24, 21/7 1735.
10 sept. 1743
1125
lade ifrån afgifften till båtsmansförrådscassan. Hafwandes Prästeståndet
wäl den 29. augusti bifallit Ridderskapets och Adelens resolution, men
sedan thet ändrat och på innewarande dato bifallit betänckandet. Stån¬
det biföll nu jemwäl sielfwa betänckandet.
Till föllje af Ståndets i dag för middagen fattade slut, uplästes och
justerades effterskrefne extractum protocolli.
Såsom Riksens Ständers commission låtit ställa uti execution thess
afsagde dommar öfwer the herrar chefs, emot hwilcka wederbörande
actor anstält dess embetes talan för det the, genom theras voteringar wid
krigsconseillerne, under campagnen i Finland eller på annat sätt hafft
del uti krigets olyckeliga förlopp, utan att förut referera målen till Rik¬
sens Ständers plena, ändock att Riksens Ständers commission thertill
hafft fullkomlig anledning af högloflige Ridderskapets och Adelens ex¬
tractum protocolli under den 12. sistledne aprill, som den 14. i samma
månad blifwit af högwyrdige Prästeståndet och Borgareståndet bifallit,
theruti the tre respective Stånden förbehållit sig, att Riksens Ständers
commissions voteringar skulle för them upläsas, hwareffter the wille ut¬
låta sig öfwer then ventilerade quaestionen om tryckningen af samma
voteringar. Altså och emedan till större delen dommarne öfwer bemälte
herrar chefs eij eller blifwit till Ståndet insände förr än in emot riks¬
dagens slut, så att Ståndet för andre rikswårdande ärender skull icke
hafft tillfälle att cognoscera målen, hwilcket dock Ståndet finner wara
oumgängeligit, sedan Ståndet af then delen utaf krigsconseillerne, som af
trycket utkommit, har befunnit, att en stor del af cheferne på ett ganska
efftertänckeligit sätt sig wid conseillerne yttrat. Ty holt Ståndet före, att
the wid Riksens Ständers commission håldne protocoller och ledamöter-
nes voteringar måtte, tillika med dommarne wid nästa riksdag uti Riksens
Ständers plenis upläsas och bepröfwas, huruwida the uti dommarne
åberopade lagsens rum äro till sielfwa bråtten tillämpelige. Hwarjemte
Ståndet war af then tanckan, att the af herrar cheferne, hwilcka Riksens
Ständers commission wid undersökningens början effter befundne om¬
ständigheter pröfwat skiähligt att låta uti arrest inmana, måtte imedler¬
tid, och in till thess thenna granskning wid nästa riksdag för sig gådt,
afhålla sig ifrån alt tienstgiörande, så wid armeen som the them anför¬
trodde regementer, emedan Ståndet eij allenast finner rikets wälfärd och
säkerhet sådant fordra, utan ock att Ståndet skulle sättia sig i answar hos
sina hemmawarande committenter om bemälte chefs, medan the ännu
stå sub reatu, skulle något commando öfwer Kongl. Maij:ts troupper
anförtros.
Herr Plomgren, iag finner eij, med hwad nytta thetta extractum
protocolli nu skulle kunna expedieras, emedan Ridderskapet och Adelen
i affton sluta session och torde hafwa skildts åt, innan man hinner med
att skrifwa rent thetta extractum protocolli och communicera thetsamma
med Ridderskapet och Adelen, och therest the ock wore tillsammans, när
thet dit lefwereras, så torde the wara så öfwerhopade med andre sysslor,
1126
10 sept. 1743
att the eij hade tid detta mål sig företaga, warandes thessutan owist,
huru wida nu, så när på riksdagens slut, målet kunde företagas hos the
andre Stånden.
Herr Wenman, Herr Ek, Herr Pulchau och flere förbehöllo sig, att
på then händelsen thetta extractum protocolli eij afgår, wara frie för alt
answar hos sine committenter nu och i framtiden.
Härom discourerades widare, då Ståndet biföll Herr Plomgrens tancka
att med expedition af thetta extractum protocolli nu kommer att innehål¬
las, dock blifwer thet ord ifrån ord uti Ståndets protocoll qwarstående.
Herr Ek, Herr Wenman och Herr Pulchau förblefwo wid sin
yttrade tancka.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af innewarande dato,
hwarmedelst Prästeståndet bifallit Borgareståndets extractum protocolli
af den 16. sistledne augusti angående bakungstaxan. Ståndet lät påskrif-
wa samma extractum protocolli med den mening, att thet recommende-
ras hos det ärbara Bondeståndet äfwenwäl till bifall.
Sedan blefwo Herr Borgmästaren Forstén, Herr Ek, Herr Borg¬
mästaren Noreen och Herr Cneif förordnade att communicera med
Bondeståndet effterskrefne extracta protocolli och dem till företagande
och benägit bifall recommendera, nembligen l:o Prästeståndets extrac¬
tum protocolli af innewarande dato angående Lotsåldermannens Eric
Israelssons sak. 2:do wälbemälte Stånds extractum protocolli angående
bakungspenningarne och 3:tio justitiaedeputationens betänckande om
prästewahlen i finska församlingen. Hwarpå de deputerade afträdde och
kommo sedan tillbakars, berättandes att Bondeståndet låfwat med slut
afhielpa samma mål samt anmodat the deputerade att hos Ståndet ther-
hän bearbeta, att the återstående §§ af theras allmänna beswär må före¬
tagas och till expedition befordras.
Företrädde twänne Bondeståndets deputerade, som näst en hörsam
hälsnings anmälande ifrån theras Stånd, berättade att thet gärna skulle
see, det Borgareståndet wille conformera sig med Prästeståndet berö¬
rande then tilläggning thet giordt wid riksdagsbeslutet angående riksda¬
gens flyttande till en annan ort. Hwarjemte the sade sig hafwa fädt in
commissis att påminna om the återstående §§ af theras allmänna beswär.
Herr Rådman Kierman, som förde klubban uti Herr Talemannens
frånwaru, swarade att hwad riksdagens flyttande angår, så har Ståndet
thet målet redan afgiordt, och lärer theruti eij kunna skie någon ändring.
Hwad åter the återstående §§ af Bondeståndets allmänna beswär beträf¬
far, så lärer Ståndet eij skilljas åt, förr än Bondeståndet härutinnan
skiedt nöije, och bad Herr Rådman att the deputerade wille förmäla till
Bondeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning.
Uplästes ett af Herr Rådman Esaias Wechter till Ståndet ingifwit me¬
morial,4 theruti han, i anseende till then skada han wid flycktande undan
4 R. 1286, n. 553.
10 sept. 1743
1127
fienden skall tagit uppå ett anlagt skiepswarf och besynnerligen ett
klädesmanufacturie, som han måst hittransportera och nu åter är i wärc-
ket begrepen att flyttia till Åbo, måtte eij allenast undfå en försträckning
af 10 000 daler silf:mt utaf landshielpsfonden, utan ock att blifwa ogra¬
verad för the 6 000 daler silf:mt, hwilcka till honom och dess då hafde
medinteressent uti berörde klädesfabrique, Handelsman Hindrich
Rungren, af landshielpsmedlen blifwit lemnade. Ståndet discourerade
något häröfwer. Hwaruppå
Herr Plomgren hemstälte, om icke Herr Wechter, i anseende till
thess lidande må hugnas med en sådan resolution på dess memorial att
som Ståndet gierna ser, det Herr Rådman Wechter kunde efter dess
åstundan uti sin angelägenhet understödjas, så är Ståndet af then tanc-
kan, att sedan han med dess fabriques inrättning wid Åbo giordt å nyo
början, thet han altså med någon hielp af manufacturfonden måtte
bispringas, äfwen som han, hwad de redan åtniutne 6 000 daler s:mt
widkommer, kunde på lika sätt, som the gamle wärcken det wid nästled-
ne riksdag fådt, niuta 15 procent årlig afskrifning therå effter tillwärck-
ningens qwantum.
Herr Rådman Kierman förestälte, om then af Herr Plomgren pro-
jecterade resolution på Herr Rådman Wechters memorial bifalles? Swa-
radesIa.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg förklarade sig eij taga
någon del uti thenna resolution på Herr Wechters memorial, så wida han
eij finner thensamma wara enlig med manufacturförfattningarne, tagne
wid the förra riksdagarne, och flere manufacturister torde af thetta
praejudicatet taga anledning att begiära afskrifningar på the af manufac¬
turfonden upburne lånen, ehuru the thertill icke äro berättigade.
Herr Berg Andersson, efftersom Herr Rådman Wechter nu får
årlig afskrifning på thet undfångne lånet, så påstår iag å egne och flere
manufacturisters wägnar, att the manufacturister, som lidit antingen
skador på sine wärck eller måst flytta them på andre orter, hwilcket eij
utan förlust kunnat aflöpa, måtte få niuta samma förmån som Herr
Wechter.
Företrädde twänne deputerade ifrån thet ärbara Bondeståndet, anhål-
landes på theras Stånds wägnar, att Ståndet wille företaga sig och med
slut afhielpa secrete utskåttets extractum protocolli af den 3. i thenna
månad angående sättet till löne- och betalningsafgifftens erläggande af
allmogen.
Herr Rådman Kierman swarade, att thetta mål skall stract till af-
giörande företagas. Afträdde.
Therpå uplästes åter berörde secrete utskåttets extractum protocolli,
som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet
äfwenwäl bifölls.
Herr Borgmästaren Lange, Herr Wenman, Herr Borgmästaren
Forstén och Herr Borgmästaren Hagert anmodades att hos Bonde¬
1128 10 sept. 1743
ståndet recommendera landt- och sjömilitiaeoeconomiaedeputationens
betänckande angående båtsmansförrådscassan till benägit bifall, therup-
på the afträdde och effter en stund kommo tillbakars, berättandes att
Bondeståndet låfwat straxt afgiöra then anmälte saken.
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens resolution a tergo upå
manufactur- och handelsdeputationens betänckande angående raanu-
facturernes nu warande tillstånd, lydande samma resolution, som fölljer:
Ridderskapet och Adelen funno godt att i så måtto bifalla Borgarestån¬
dets extractum protocolli, så att ingen ändring nu må tillåtas uti the wid
nästförledne twänne riksdagar till manufacturernes uprätthållande och
förkofring tagne författningar, utan warda the härmed än widare stad-
fästade. Hwarom Ridderskapet och Adelen äfwen fant nödigt att en § uti
riksdagsbeslutet införas skall på lika sätt, som wid 1741 åhrs riksdag
skiedt. Therjemte finna Ridderskapet och Adelen nödigt, att commer-
ciecollegium, manufacturcontoiret och hallrätterne hafwa noga tillsyn,
thet inrikes tillwärckningarne blifwa gode och förswarlige, så att ingen
skiählig anledning till klagomål theröfwer gifwas må. För öfrigit är
Ridderskapet och Adelen ense med deputationens betänckande och
Borgareståndets extractum protocolli, att till Kongl. Maij:ts nådige af¬
görande hemställes angående praemiers utgifwande för the nämnde
gröfre melerade kläden och the så kallade debetssedlars i gång bringan¬
de, samt att Hans Maij:tt i nåder täckes låta sig wårda om thesse för riket
kåstbare och angelägne inrättningar, samt uti the mål, wid hwilcka Rik¬
sens högloflige Ständer icke hunnit läggia handen, som manufacturcon¬
toiret eller commerciecollegium kunna finna sig föranlåtne att i underdå¬
nighet föredraga till manufacturernes befordran, i nåder theröfwer så¬
ledes förordna, att altid påfölgden theraf syfftar och leder till Riksens
Ständers hufwudändamål, som är swenska manufacturernes upkomst,
befordran och befästande i riket för närwarande och tillkommande
tider. Sluteligen är Ridderskapet och Adelen af then mening, att ett wijte
af 1 000 daler silfwermynt utsättes för then, som framdeles ingifwer eller
föredrager sådane ansökningar, som röra grunden till manufacturernes
inrättning och the wid nästförledne 2:ne riksdagar till theras befordran
giorde författningar.
Ståndet biföll nu samma resolution och fant godt, att genom en depu¬
tation thetta högstangelägna målet skall hos Präste- och Bondestånden
recommenderas till benägit bifall, thertill effterskrefne af Ståndets medel
blefwo utnämde.
Herr Schultz Herr Borgmästaren Parment
Herr Ålderman Fox Herr Berg Andersson
Herr Borgmästaren Forstén Herr Stenström.
Deputationen afträdde.
Herr Borgmästaren Lange hemstälte, om icke Riksens Ständers
commissions betiente måtte få råderum till lördagen att läggia commis-
10 sept. 1743
1129
sionsacter i ordning och registrera them, innan the dragas igenom och
förseglas, emedan i annor händelse berörde acter skulle råka i oreda.
Ståndet samtyckte thertill med förbehåld, att när förseglingen skier,
commissionens ledamöter äro tillstädes och tillse, att acterne äro i ord¬
ning lagde och complette.
Deputationen kom tillbakars och berättade, att Prästeståndet swarat,
det manufacturdeputationens betänckande angående manufacturernes
tillstånd och Ståndets theröfwer afgifne extractum protocolli skulle
straxt företagas till afgiörande, jemwäl att Prästeståndet wille med slut
afhielpa the öfrige inkomne målen, som angå städerne.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli angående Secreteraren
Westerhofs befordran till den uti Commerciecollegio ledige secreterare-
beställningen. Hwarom discourerades och kom jemwäl på discours, om
icke för detta Registratoren Archenholtz och Translatoren Mathesius må
lemnäs underdånig föreskrifft till Hans Kongl. Maij:tt att komma i nådig
åtancka till befordran wid anständige öpningar.5
Herr Rådman Wechter och Herr Borgmästaren Hagert styrckte
thertill, att Ståndet wille thet bifalla och genom extractum protocolli
recommendera samma mål hos the öfrige Stånden.
Herr Rådman Kierman sade sig eij kunna samtycka thertill, effter-
som saken, när Ridderskapets och Adelens extractum protocolli ankom,
angående någre af the licentierade herrar Riksens Råd och flere, som
klagat öfwer them tillfogat lidande, blef igenom ordentelig votering
afgiord. Och Ståndets fattade slut eij bör på något sätt uprifwas.
Herr Plomgren och Herr Rådman Amelberg sade sig wara af
samma tancka som Herr Rådman Kierman.
Herr Borgmästaren Hollsten, iag har, såsom en Ståndets ledamot,
bewistat trenne riksdagar, och wet eij , att iag på något sätt förgått mig,
men hafft försyn att begiära Ståndets recommendation till befordran,
lag tycker således underligit wara, att the, som för begångne brått, äro
dömde till straff och plickt, skola understå sig att begiära föreskrifft till
befordran.
Ståndet förklarade sig eij kunna ändra sitt förra beslut.
Företogs allmänna beswärsdeputationens projecterade resolutioner
öfwer några §§ af Bondeståndets allmänna beswär.
33. § bifölls.
54. § bifölls.
30. § bifölls med Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets giorde
erindran.
56. § bifölls Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Wenman sade sig bifalla § simpliciter.
Herr Pulchau, hwad angår 67. § så beklagar iag, att Ståndet betager
5 R. 1287, n. 225.
1130 12 sept. 1743
allmogen och samtelige inwånarne i Skåne, som i alla tider effter wanlig-
heten warit tillständig, så skatte- som frälsemän, till the landet oumgäng-
elige husbyggande till landets behof, och wet eij på thetta sättet, huru
landet med en sådan oumgängelig wahra kan blifwa försedt, eller att
tillgången för bruket kan minskas genom hiuls giörande.
Effter upläsande af ett memorial,6 som Generalkrigscommissarien Ce¬
derstolpe ingifwit, resolverades, att som Ståndet wid förra riksdagen
recommenderat honom hos Hans Kongl. Maij:tt, så önskar nu Ståndet,
att Hans Kongl. Maijitt täcktes hafwa honom i nådig åtancka, enär han
sig therom anmäler. Hwilcken resolution skrefs på berörde memorial.
Uplästes Riksens Ständers commissions memorial,7 theruti berättelse
giöres om theras förrättning och giöromål medelst the ther anhängige
målens undersökan- och afgiörande effter then för commissionen utfär¬
dade instruction. Och resolverades att commissionens protocoller och
acter böra effter Riksens Ständers beslut läggas uti ordning, genomdra¬
gas och förseglas, hwarwid, utom the i memorialet omförmälte commis¬
sionens ledamöter, flere af bemälte ledamöter, som här i staden effter
riksdagen qwarblifwa, likmätigt Ståndets redan fattade slut, komma att
wara tillstädes och tillse, att acterne och protocollerne äro complette och i
ordning lagde, innan the genomdragas och förseglas. För öfrigit bifölls
commissionens hemställande att öfwer thet emot Generalmajoren Did¬
ron särskildt angifne mål angående någon oordning, som skall i Finland
förelupit wid Wästgiötha cawallerie samt angående Öfwerstelieutenan-
ten von Byttners och flere officerares förhållande wid fästningens Ta-
wastehus öfwerlemnande uti fiendens händer må undersökas och döm¬
mas wid någon serskildt domstol i Finland, therom Hans Kongl. Maij:tt
anmodas att i nåder förordna.
Måndagen den 12. septembris 1743.
Företogs någre §§ af the projecterade resolutionerne på Bondeståndets
allmänna beswär.
28. § bifölls med högloflige Ridderskapets och Adelens tilläggning.
59. § bifölls.
92. §, Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
En deputation ifrån Bondeståndet infördes på wanligit sätt.
Joseph Hansson, som förde ordet, förmälte Bondeståndets
tienstwänliga hälsning och berättade, att deputationen fädt in commissis
att påminna om the återstående §§ af Bondeståndets allmänna beswär,
samt att Ståndet täcktes yttra sig öfwer Riksens Ständers commissions
6 R. 1286, n. 554.
7 R. 1286, n. 556.
12 sept. 1743
1131
memorial och Bondeståndets extractum protocolli angående commissio-
nens secreterare, vice Häradshöfdingen Törneman.8
Herr Taleman swarade, att Ståndet redan förehafft alla §§ af Bon¬
deståndets allmänna beswär och sig theröfwer utlåtit, så har Ståndet
jemwäl utfärdat dess extractum protocolli angående vice Häradshöf¬
dingen Törneman.
Joseph Hansson yttrade sig, att Bondeståndet lärer eij underlåta
bemöta then af Borgareståndet them erwiste benägenhet med all
tienstfärdighet wid förefallande tillfällen, och skulle några måhl, som
angå städerne, wara hos Ståndet ännu oafgiorde, så begiär Bondeståndet
ett promemoria theröfwer, då det will samma mål afgiöra, innan thet
skills ifrån hwarannan.
Herr Taleman bad deputationen, att thensamma wille förmäla till
Bondeståndet Ståndets tienstwänliga hälsning, hwarpå deputationen af-
trädde.
Herr Justitiaeborgmästaren och Taleman upläste thet tahl,
som han i dag ärnar hålla till Hans Kongl. Maij:tt på rikssalen, hwarwid
Ståndet eij hade något att påminna.
Uplästes ytterligare Bondeståndets extractum protocolli af den 10. i
denna månad angående theras Secreterare Pehr Westerhof. Theröfwer
Prästeståndet således resolverat, att thet icke twiflar det Hans Kongl.
Maij:tt warder Secreteraren Westerhof med anständig befordran i nåder
ihugkommandes, och lemnar således giärna thertill bifall, att hans för-
tienster af Riksens Ständer hos Hans Maij:tt i underdånighet till thet
bästa anmälas. Men att Prästeståndet för öfrigit finner betänckeligit till
någon enkannerlig beställning honom att föreslå. Ståndet biföll Präs¬
teståndets ulåtande.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 7. sistledne sep-
tembris, hwarmedelst till the öfrige Stånden hemställes, om icke Hans
Kongl. Maij:tt i underdånighet må anmodas att i nåder föranstalta, det
Capitaine Stephan Löwing må komma till en skyndesam betalning för
hwad han kan hafwa att fordra för det till Kongl. Maij:ts troupper i
Finland lemnade proviant, med mera, samt att Hans Maij:tt wid förefal¬
lande öpning af någon majorsbeställning eller commendantskap täcktes
hafwa bemälte capitaine i nådig åtancka till befordran. Ståndet biföll
samma extractum protocolli.9
Anmältes effterskrefne mål, nemligen l:o kammaroeconomie- och
commerciedeputationens betänckande angående the handlandes i Stock¬
holm sökte nederlagsfrihet på sex månader.
2:do Wälbemälte deputations betänckande angående befrielse ifrån
lilla tullens erläggande för gammal koppar och tenn, som omarbetas.
8 R. 1287, n. 231.
9 R. 1287, n. 191.
1132
12 sept. 1743
Och
3:tio Wälbemälte deputations betänckande angående grof- och klen-
smedsembeternes giorde ansökning. Hwilcka betänckande Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit. Och som Ståndet för thetta bifallit
samma betänckande samt målen hos the öfrige respective Stånden com-
municerat, så lät Ståndet them nu påskrifwas. Hwareffter the afskickades
till Bondeståndet.
Företoga Lieutenantens wid Kongl. Maij:ts lifgarde Thure Gustaf
Rudbecks ansökning10 att få accordera med Majoren wid Upplands in-
fanterieregemente Daniel Pfeif om dess beställning. Och lät Ståndet sig
föreläsas l:o Majoren Pfeifs therom till Hans Kongl. Maij:tt ingifne
underdånige supplique, och Hans Maij:ts resolution af den 31. augusti
sistledne, hwarmedelst Hans Kongl. Maij:tt förklarat sig eij kunna i
nåder samtycka till thenna ansökning såsom stridande emot förordning-
arne. 2:do Lieutenantens Rudbecks twänne memorialer,1 resignerandes
han tourén till äldsta capitaine wid Uplands infanterieregemente Örn-
flyckt.2 Och 3:tio Bondeståndets extractum protocolli af den 7. sistledne
septembris, hwarmedelst det i anseende till andragne skiähl ansökningen
bifallit, hafwandes Prästeståndet till Bondeståndets extractum protocolli
och föreställning i thetta mål sitt bifall lemnat. Ståndet tog thetta uti
öfwerwägande och effter något discourerande härom stannade i thet
slut, att Bondeståndets extractum protocolli bifalles med the willkor, att
Herr Majoren för anförde omständigheter får accordera sin tienst bort,
med the innom eller utom regementet, som Hans Kongl. Maij:tt med
Råds Råde pröfwar meriterad och skickelig, samt ingår samma willkor
som Lieutenanten Rudbeck.
Uti Secreterarens Herr Swen Bruhns ställe, som i dag härifrån
hemrest, förordnas Herr Thomas Plomgren på Ståndets wägnar till
ledamot uti Riksens Höglo fl. Ständers expeditionsdeputation.
Resolverades det Ståndets underdånige skrifwelse3 till Hans Kongl.
Maij:tt kommer att afgå angående the högstförgripelige hårde och för-
klenlige utlåtelser och tillmålen, hwarmed Handelsman Christopher
Springer inför magistraten här i Stockholm wid the tillfällen borgerska-
pet warit på rådstufwu angripit så wäl Ståndet i gemen, som ock en och
annan af thess ledamöter, i synnerhet för then af Riksens Ständer på
thenna riksdag företagne successionssaken, och att hos Hans Kongl.
Maij:tt förthenskuld i underdånighet må anhållas, thet Hans Kongl.
Maijrtt igenom nådig befallning till wederbörande i nåder täcktes så
föranstalta, att bemälte Springer må therföre komma att undergå behö-
10 R. 1286, n. 557. Jfr Lewenhaupt, Karl
XII:s officerare 2, s. 506.
1 Johan Rudbeck, jfr Lewenhaupt, a. a.
2, s. 573.
2 Magnus Örnflyckt, jfr Lewenhaupt,
a. a. 2, s. 798.
3 R. 1286, n. 558. Bilaga 22.
12 sept. 1743
1133
rig och skyndesam ransakning samt laga tilltal och näpst. Och så anmo¬
dades Ståndets deputerade öfwer then Springerske saken samma bref att
upsättja, hwilcket kommer att afgå under den 10. i thenna månad, samt
af Herr Taleman och Secreteraren på Ståndets wägnar att underskrif-
was.
Therjemte fants godt, att twänne af Ståndets ledamöter må förordnas
att så wäl i underdånighet sökia och afwackta Kongl. Maij:ts nådigste
utslag öfwer Ståndets ansökning angående Springer, som ock sedermera
sielfwa ransakningen bi wista, samt therwid giöra the påminnelser, som
the till bewakande af Ståndets rätt och heder nödige pröfwa, hwartill
herrar Borgmästarne Carl Gustaf Boberg och Georg Hollsten komma att
utnämnas, och skall Ståndets constitutorium häröfwer af innewarande
dato till them utfärdas.
Herr Plomgren anmälte nödwändigheten af repartition utaf de
75 000 daler silfwermynt i contingentet, som städerne sig åtagit. Hwar-
uppå till thenna repartitions förrättande Herr Plomgren, Herr Wen¬
man, Herr Borgmästaren Lange, Herr Rådman Apiarius, Herr
Borgmästaren Forstén, Herr Borgmästaren Norén och Herr Pul¬
chau blefwo förordnade.
Justerades effterskrefne underdånige skrifwelse, som effter Ståndets
fattade slut till Hans Kongl. Maij:tt kommer att afgå angående båtsmans-
jämckningen.4
Eders Kongl. Maijrtt har Borgareståndet wid slutet af 1741 åhrs riks¬
dag gifwit i underdånighet tillkänna, hwad hinder och swårigheter warit
i wägen, att man med then jämkning, som en stor del städer sökt uti 1720
åhrs repartition städerne emellan beträffande ett wist båtsmanshåld, eij
kunnat komma till något wist slut. Hwarföre hos Eders Kongl. Maij:tt
Borgareståndet i underdånighet anhållit, att Eders Kongl. Maij:tt sedan
samtelige städerne i thetta mål i nåder hörde blifwit och Eders Kongl.
Maij:ts collegiers underdånige utlåtande inhämtad, täcktes i nåder låta
uprätta en sådan båtsmansrepartition och fördelning samtelige städerne
emellan i Swerige, som uti möijeligaste måtto effter städernes nu för
tiden warande beskaffenhet till theras handels och wändels rörelse, samt
andre förmåner, ägenskaper och omständigheter lämpelig och öfwer-
ensstämmande wara månde. Ståndet erkiänner med underdånigste
wördnad, att Eders Kongl. Maij:tt allernådigst behagat härwid läggia
handen i så måtto, att Eders Kongl. Maij:tt redan täckts infordra större
delen af städernes underdånige utlåtelser samt föreläggia them af herrar
landshöfdingarne, som eij insändt the ännu uteblifwande städers under¬
dånige påminnelser wiss tid, att thermed inkomma. Och som thenna
fördelningen af städernes båtsmanshåld, sedan Eders Kongl. Maijrtt
jemwäl theröfwer behagat höra dess och Riksens Collegier, nu snart lärer
4 R. 1286, n. 559.
73-804548 BR
1134 12 sept. 1743
kunna företagas, och Ståndet så mycket hällre i underdånighet skulle
see, att man med thet fordersammaste som möijeligit är, kunde häröfwer
ernå ett önskeligit slut, som en stor del riksdagsfullmäcktige klagat, att
theras städer under thet sista kriget med Ryssland mycket lidit wid
theras båtsmäns utredande genom thet dryga båtsmanshåld, för hwilcket
the nu för tiden liggia. Så är Ståndets underdånigste anhållande att
Eders Kongl. Maij:tt allernådigst täcktes saken sig till sluteligit afgöran¬
de företaga och låta then nya båtsmansjämkningen och repartitionen, då
then författad blifwit, ställas uti wärcket till städernes underdånige efter¬
lefnad till nästa riksdag.
Och blefwo Herr Wenman, Herr Borgmästaren Carl Gustaf Bo¬
berg, Herr Borgmästaren Lennart Wetter och Herr Borgmästaren
Engellau förordnade att hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet
påminna om slut i thenna saken.
Uplästes G. Nigrells ödmiuke böneskrifft5 till Riksens Ständer, hwar-
medelst anhålles, att honom, i anseende till thess mångåhrige giorde
trogne och nyttige tjenster, samt att han af then lilla honom tillagde
expectancelönen eij kan hafwa sin utkomst, måtte åhrligen anordnas the
ettusende daler silfwermynt, hwilcka Hans Kongl. Maij:tt redan åhr 1737
allernådigst såsom årlig pension honom tillärnat, jemte afskiedstagande,
ifrån hwilcket senare han sig dock undanbeder, till thess han warder
befordrad till beständig tienst. Theröfwer högloflige Ridderskapet och
Adelen sig således utlåtit, att the i underdånighet recommenderat thetta
hos Hans Kongl. Maij:tt till nådigt bifall. Ståndet biföll Ridderskapets
och Adelens utlåtande.
Sedan upträdde Ståndet till Rikssalen, hwarest, sedan samtelige Rik¬
sens Ständer församblade wörö, först Riksråden och så Hans Kongl.
Maij:tt sig infunno, derpå gudstiensten blef förrättad.
När gudstiensten war sluten, blef Herr Baron och Riksrådet Gustaf
Palmfeldt, som Hans Maij:tt under warande riksdag till rådsembetet
utnämdt, af then ena härolden framkallad, och aflade på knä inför
kongl, thronen rådseden, som af Herr Riksrådet och Cancelliepresiden-
ten Grefwe Carl Gyllenborg honom förestafwades. Effter aflagd ed fram¬
trädde Herr Riksrådet och i underdånighet kyste Kongl. Maij:ts hand.
Therpå aflade först samtelige Herrar Riksens Råd och sedan hwart
Stånd serskildt på sätt, som i ceremoniellet föreskrifwes, tro- och huld-
ningseden till Hans Kongl. Höghet Hertig Adolph Friedrich Sweriges
Rikes utkorade arffurste och efterträdare på den kongl, swenska thro¬
nen, eden förestafwades jemwäl nu af Herr Riksrådet och Cancelliepre-
sidenten Grefwe Carl Gyllenborg.
5 R. 1286, n. 560. Böneskriften är oda¬
terad. Jfr B. Steckzén, Krigskollegii histo¬
ria 2-3, s. 151-152.
15 sept. 1743
1135
När thetta war förbi framträdde Herr Landtmarskalcken ifrån dess
stohl, och holt till Hans Kongl. Maij:tt på Ridderskapets och Adelens
wägnar ett wackert tal.6 The andre respective Ståndens Talemän aflade
jemwäl hos Kongl. Maij:tt hwar i sin ordning en underdånig tacksäijelse å
theras Stånds wägnar, samt togo tillika ett underdånigt afskied.
Hwareffter riksdagsbeslutet af Statssecreteraren wid inrikes expedi¬
tionen Herr Boneauschiöld uplästes. Och sedan å Kongl. Maij:ts wägnar
Herr Riksrådet och Presidenten i Cancelliet, Grefwe Gyllenborg swarat
Riksens Ständer, framträdde Landtmarskalcken och de öfrige Talemän-
nen till thronen och i underdånighet kyste Kongl. Maij:ts hand. Kongl.
Maij:tt steg sedan upp och fölgde Herrar Riksens Råd Kongl. Maij:tt
utur rikssalen. Men Ständerne drögde qwar.
Då Herr Landtmarskalcken holt på Ridderskapets och Adelens wäg¬
nar till de andre Stånden ett afskiedstal.7 Som the öfrige Ståndens Tale¬
män, hwar och en för sitt Stånd, beswarade.
När alt thetta således war förrättat, och klåckan war in emot ett, gick
först Ridderskapet och Adelen, sedan Präste- så Borgare- och Bonde¬
ståndet ifrån rikssalen, och trädde hwart och ett Stånd upp på sitt wanlige
sammankomstrum.
Torsdagen den 15. septembris 1743.
Herrar deputerade till repartitionens författande på städernes contin-
gent för åhr 1744 upgåfwo nu den af dem uprättade repartitionslista,
som uplästes, så lydande, som fölljer
Stockholm
|
31 050 daler
|
Marstrand
|
275
|
U psala
|
1 000
|
Warberg
|
400
|
Norrkiöping
|
2 750
|
Westerås
|
1 000
|
Götheborg
|
10 000
|
Arboga
|
830
|
Mall mö
|
1 500
|
Orebro
|
820
|
Landscrona
|
400
|
Jönkiöping
|
700
|
Callmar
|
1 200
|
Lindkiöping
|
500
|
Carlscrona
|
2 500
|
Kiöping
|
500
|
Nykjöping
|
500
|
Stregnäs
|
185
|
Westervik
|
1 000
|
Skara
|
125
|
Gefle
|
1 750
|
Wexiö
|
250
|
Wisby
|
900
|
Lund
|
225
|
Fahlun
|
1 125
|
Söderkiöping
|
150
|
Halmstad
|
325
|
Hudwigswald
|
260
|
Christianstad
|
1 000
|
Mariaestad
|
250
|
Hellsingborg
|
250
|
Carlstad
|
300
|
Carlshamn
|
1 200
|
Hernösand
|
245
|
Engelholm
|
75
|
Torshälla
|
100
|
Ystad
|
600
|
Eskilstuna
|
100
|
6 R. 1286, n. 562.
7 R. 1286, n. 563.
1136
|
|
15 sept. 1743
|
|
Borås
|
1 625
|
Umeå
|
120
|
Wennersborg
|
300
|
Pitheå
|
100
|
Enkiöping
|
70
|
Luleå
|
90
|
Sahla
|
100
|
Mariaefred
|
50
|
Sigtuna
|
50
|
Philipstad
|
200
|
Wadstena
|
200
|
Fahlkiöping
|
50
|
Scheninge
|
100
|
Alingsåhs
|
80
|
Lidkiöping
|
250
|
Wimmerby
|
125
|
Öregrund
|
60
|
Kongelf
|
40
|
Södertellge
|
60
|
Sölfwitsborg
|
50
|
Norrtellge
|
80
|
Laholm
|
75
|
Hedemora
|
270
|
Trosa
|
60
|
Lindesberg
|
150
|
Östhammar
|
45
|
Nora
|
400
|
Säther
|
250
|
Uddewalla
|
1 000
|
Åmål
|
75
|
Askersund
|
400
|
Skanör
|
40
|
Ulricaehamn
|
150
|
Falckenberg
|
75
|
Hio
|
50
|
Kongsbacka
|
150
|
Schiöfde
|
100
|
Cimbritshamn
|
175
|
Christinaehamn
|
325
|
Strömstad
|
175
|
Sundswall
|
245
|
Grenna
|
40
|
Söderhamn
|
260
|
Summa
|
75 000
|
Torneå
|
150
|
|
|
Herr Justitiaeborgmästaren och Taleman8 förestälte om thenna
af the deputerade författade repartition uppå contingentet af Ståndet
bifalles? Hwilcket med Ia beswarades.
Herr Rådman Coopman erfhindrade, att när 1731 åhrs contingent
emellan städerne reparterades, blefwo Giötheborgs stad af berörde con-
tingentsumma, som war 100 000 daler silf:mt allenast 10 000 daler silf:mt
pålagde. Och som Götheborg effter then nu skiedde repartitionen
kommer att erlägga af 1744 åhrs contingent 75 000 daler silf:mt, lika
summa som åhr 1731, så lärer Ståndet finna, att Giötheborg nu är för
mycket påfördt.
Herr Plomgren, wid then förra repartitionslistan, som uprättades
öfwer contingentsumman 150 000 daler silfimt för åhr 1743, hariag, som
fullmäcktig för Stockholm, giordt mina påminnelser, att Stockholms stad
eij borde graveras med mera än 53 000 daler silfimt, i proportion af
hwad som skiedde åhr 1719, när man nu will taga proportion emot 1719
års repartition, att påföra Stockholm dess rätta andel af contingentet för
åhr 1744 blifwer summan, hwarmed Stockholm borde beläggias, allenast
20000 daler silfimt. I föllje häraf kan iag eij annat än giöra then på¬
minnelse, att ganska högt är lagt på Stockholm, och ehuru iag måste
låta bero wid thet, som Ståndets pluralité i thetta mål slutit, finner iag
mig dock föranlåten att giöra thet krafftiga förbehåld, att hwad för
8 R. 1286, n. 564.
15 sept. 1743
1137
thenna gången skiedt emot Stockholms fullmäcktiges protest, eij må
lända till praejudicat för framtiden, eller wid andra tillfällen tagas till
grund.
The öfrige fullmäcktige för Stockholm, som nu wörö närwarande,
conformerade sig härutinnan med Herr Plomgren.
Herr Rådman Apiarius erhindrade, att Stockholm i anseende till
thess starcka handelsrörelse borde utgiöra åtminstone hälfften emot alle
the öfrige städerne, och finner han således eij att Stockholm nu är för
högt taxerat.
En stor del af Ståndets ledamöter instämde härutinnan med Herr
Rådmannens Apiarii yttrande.
Resolverades, att ett sigill för Ståndet skall förfärdigas.
Fullmäcktigen för Philipstad, Herr Thure Sandelin9 anmälte, att
han nu nyligen erhållit Kongl. Maij:ts nådigste fullmackt uppå härads-
höfdingebeställningen i Wermeland samt aflade hos Ståndet en hörsam
och skyldig tacksäijelse för all honom så under thenna som the förra
riksdagarne, då han hafft then ähran att wara Ståndets medlem, erwist
ynnest och wänskap, thet han förklarade sig städse skola behålla uti ett
wördsamt minne.
Herr Taleman yttrade sig, att Ståndet är ganska kiärt att förnimma
dess befordran, önskandes honom thertill mycken lycka, hwarpå Herr
Häradshöfdingen afträdde.
Herr Rådman Copman anholt, att Ståndet wille företaga sig till
afgiörande thet af honom för thetta anmälte målet angående flyttning af
nummern, som Giötheborgs stad påstår, att få niuta näst Stockholm och
fram för Upsala och Norrkiöping, i anseende thertill att Giötheborg både
för thetta tagit och ännu tager större andel uti contingentet än någonthe-
ra af the öfrige städerne.
Herr Rådman Knape, som Uddewalla blifwit en stapelstad, så påstår
iag flyttning för densamma näst Fahlun i förmågo af 1647 års Kongl,
resolution.
Theruppå discourerades, huruwida Ståndet må kunna afgiöra thenna
saken, såsom thess egit oeconomiemål eller den bör i underdånighet
hänskiutas till Kongl. Maij:ts nådige afgiörande, therom ledamöterne
wörö af skiljacktige meningar, men så stannade Ståndet sedan i thet slut,
att ehuruwäl then af fullmäcktigen för Giötheborg giorde ansökningen
tyckes grunda sig på goda skiähl, så kunde Ståndet dock nu, sedan
riksdagen är sluten, sig theröfwer eij utlåta.
Herr Rådman Kier man förordnades, att under Herr Rådman Sche-
nings opasslighet förrätta directeurssysslan wid Ståndets Cancellie.
Herrar electorerne upgåfwo fölljande förteckning uppå the ledamö¬
ter, som af them blifwit utsedda, att jemte the öfrige respective Ståndens
9 Jfr J. E. Almquist, Lagsagor och dom¬
sagor i Sverige 1, s. 204.
1138 17 sept. 1743
deputerade emottaga och beneventera Hans Kongl. Höghet Sweriges
Rikes arffurste wid dess hitkomst.
Justitiaeborgmästaren Herr Petter Aulaevill
Rådman Herr Gustaf Kierman Herr Borgmästaren Lennart Wetter
Herr Thomas Plomgren Herr Borgmästaren Carl Gust. Boberg
Herr Johan Stenman Herr David Benedict Cneif
Herr Olof Ström Herr Borgmästaren Georg Hollsten
Herr Commissarien Urlander Herr Borgmästaren Nils Botin
Herr Rådman Coopman Herr Borgmästaren Gabriel Hagert
Herr Rådman Tesche Justitiarien Herr Paul H. Ekman
Herr Rådman Apiarius Herr Rådman Anders Amelberg
Herr Borgmästaren Lange Borgmästaren Herr Aniphas Parment.
Aldenstund extraordinarie Cancellisten wid Stora sjötullen Johan Mel¬
chior Hyphoff, hwilcken wid början af then nu wäl öfwerståndne riksda¬
gen blifwit antagen till extraordinarie cancellist wid Ståndets Cancellie,
har med all behörig flit och oförtruten arbetsamhet förrättat the honom
under riksdagen wid Cancelliet anförtrodde sysslor till Ståndets och
wederbörandes goda nöije. Förthenskuld resolverades, uppå bemälte
Hyphoffs anhållan, thet honom behörigt attestatum häröfwer af proto-
collet skulle meddelas, som ock Ståndet gärna skulle se, att thenna thess
wid Ståndets Cancellie erwiste flit och arbetsamhet må lända honom till
befordran, när han ther om hos wederbörande gior ansökning.10
Lögerdagen den 17. septembris 1743.
Företog sig Ståndet att fastställa, huru mycket hwar och en bör undfå af
Ståndets cassa för sitt beswär och arbete wid thenna riksdag, hwilcket
determinerades på fölljande sätt, nembligen
Silflmt
Ståndets secreterare Rådman Berg bekommer i ett för alt 15 000
Herr Secreteraren Swen Bruhn och Rådman Troilius,
som hafft arbete wid Ståndets allmenna beswärs
upsättiande och protocollets förande theröfwer,
få tillhopa 300
Extraordinarie notarien och cancellisten Törnholm,
utom dess ordinarie lön 400
Copisten Lundén 300
Extraordinarie cancellisten Hyphoff 300
Wacktmästaren Lundgren 100
Extraordinarie betienten Lars Broström 60
Stadstjenaren Arwed Holm 80
10 R. 1286, n. 565.
17 sept. 1743
1139
Fyrbytaren 10
Actuarien i Kongl. Cancelliecollegio 100
Cancellisten Ekestubbe 50
Cancellieposterne, som burit brefwen till
Herr Talemans underskrifft 10
Cancellieposten Fogelberg, som blifwit i thetta
ärende mäst brukad 10
Summa daler 3 220
hwilcket alt, emot behörige quittencer kommer att utbetales, blifwandes
thenna förteckning remitterad till Herrar Directeurerne, som ofördröije-
ligen sammanträda och af the nu influtne medlen, så långt the förslå,
samt af the framdeles inflytande medlen, tilldela hwar och en, hwad i
föllje häraf them tillkommer. Och fans godt att Extraordinarie Notarien
och Cancellisten Törnholm straxt utbekommer dess innestående lön till
närwarande tid, som sig bestiger till 500 daler silf:mt, samt att Copisten
Lundén och Extraordinarie Cancellisten Hyphoff, i anseende till theras
torfftiga och beträngda tillstånd, äfwenwäl få ut then them tillagde
wedergällning. Hwad de 1 200 daler silf:mt anbelangar, som Herr
Borgmästaren Torpadius har att fordra för then honom wid 1738 åhrs
riksdag, då han hos Ståndet företrädt secreteraresysslan, tillagde discre¬
tion, så resolverades, att Herr Borgmästaren har att undfå hälfften ther-
af innewarande åhr, och resten nästkommande åhr, så wida innom
berörde års slut, de Cancelliet till fond anslagne bötespenningar af the
städer, som eij hitsändt fullmäcktige, skulle inflyta.
Och som nödigt wara will, att Herrar Directeurerne må warda försed-
de med Ståndets fullmackt till att sökia herrar landshöfdingarnes biträde
till then hos städerne innestående cancellieafgifftens utbekommande, så
resolverades, att fölljande utdrag af protocollet skall till them utfärdas.
Althenstund åtskillige städer ännu icke inbetalt till Ståndets cancellie
then wid 1727 års riksdag bewilljade och faststälte afgifften, ther likwäl
thensamma, i föllje af Ståndets utfärdade extracta protocolli wid 1741
åhrs riksdag, tillika med then afgifft till Cancelliet, som städerne tå
pålagd blifwit, innom samma riksdags slut, hade bordt wara betalt. Och
ehuruwäl Ståndet den 22. sistledne augusti beslutit, att på thet man måtte
hafwa tillgång både till then skulds betalande, hwaruti Ståndets Cancellie
häfftar, som ock betienternes och flere wederbörandes förnöijande,
hwilcka wid thenna riksdagen med expeditionerne och annan tienst gådt
Ståndet tillhanda, städerne skulle erläggia till Cancelliet twå procent af
innewarande åhrs contingent, theraf en procent för innewarande och en
för nästkommande åhr komma att beräknas, hwareffter städerne för the
fölljande åhren, in till nästa riksdag, för samma afgifft komma att blifwa
frie, warandes räkningar theröfwer samtelige städerne tillstälte, så hafwa
dock en del städers här warande fullmäcktige then wid thenna riksdag
städerne pålagde afgifften betalt, men större delen finnas ännu thermed
1140 17 sept. 1743
återstå. Fördenskuld och emedan thet icke billigt är, att then ena staden
mer bör undandraga sig thenna afgifften till Cancelliet än then andre,
finnandes Ståndet både thess heder fordra, som ock till skuldens och
aflöningarnes betalande, oumgängeligit wara, att restantierne, jemte
then städerne wid thenna riksdag pålagde afgifften af twå procent utaf
innewarande åhrs contingent, straxt må blifwa inbetalte. Ty fant Ståndet
godt att anmoda Directeurerne wid Ståndets Cancellie Rådmännen här i
Stockholm Herr Johan Schening och Herr Anders Berg, att the till föllje
af Kongl. Maij:ts den 8. aprill åhr 1728 utfärdade nådigste resolution1
wille igenom herrar landshöfdingarnes embetes handräckning effter
then nu upläste restantielista betalningen utsöka.
Hwad städerne i Finland och Österbotten angår, så fans godt, att de
för afgifftens erläggande till Ståndets Cancellie för innewarande åhr må
wara frie, men för nästkommande åhr komma the att erlägga afgifften
till Cancelliet till 1 procent effter then för nästledit åhr af städerne i
Swerige bewilljade contingentsumman 150 000 daler silfrmt, och anmo¬
dades bemelte städers här warande fullmäcktige att ofördröijeligen
sammanträda och samma afgifft städerne emellan repartera.
Sedan kom under discours, om icke Ståndet borde fastställa, det ingen
skall wid nästa riksdag intagas i Ståndet till säte och stämma, förr än han
betalt afgifften till Cancelliet, deröfwer uppå Ståndets anmodan af Herr
Justitiaeborgmästaren och Taleman giordes proposition, som med ja
beswarades.
Herr Borgmästaren Forstén förklarade sig thertill eij kunna sam¬
tycka, efftersom han anser thetta Ståndets fattade slut wara stridande
emot riksdagsordningen.
Kom hos Ståndet uti öfwerwägande, huruledes en del städer wisa sig
mycket tröge att betala afgifften till Ståndets Cancellie, samt att någre af
dem för alla åhren in till närwarande tid med samma afgifft återstå,
therigenom wederbörande, som Ståndet tillslagit wedergiällningar eller
lön för den tienst, hwarmed de under emellan riksdagarne gådt Ståndet
tillhande, kommit mycket att lida, emedan the undertiden på någre åhrs
tid, eij kunnat utbekomma hwad them tillordnat warit. Och althenstund,
så i anseende thertill, som ock att thet billigt är, thet then ena staden eij,
bör undandraga sig cancellieafgifftens betalande, mer än then andre
emedan städerne af thenna nyttiga inrättning hafwa lika förmån, och
böra således samtelige uti samma inrättnings wid mackt hållande wara
deltagande, det will wara nödigt, thet en sådan författning tages, hwar-
igenom städerne må förplicktas afgifften till Cancelliet owägerligen att
betala. Ty förenade sig Ståndet enhälleligen therom, att wid nästa riks¬
dag ingen fullmäcktig ifrån städerne skall uti Ståndet till säte och stämma
intagas, förr än han wisar sig hafwa betalt till Ståndets Cancellie then
1 Inrikes civilexp. reg. 1728, f.421.
17 sept. 1743
1141
resterande afgifften, hafwandes Herrar Directeurerne att draga försorg,
thet Ståndets häröfwer tagne beslut, så snart Kongl. Maij:ts nådige kallel-
sebref blifwit utfärdat, må igenom utdrag af protocollet communiceras
med the städer, som befinnas ändå eij hafwa inbetalt afgifften till Cancel¬
liet.
Herr Justitiaeborgmästaren Aulaewill gaf tillkänna, att han af de
300 daler kopp:mt, som wid 1741 års riksdag blefwo af Ståndets cancel-
liecassa till afledne Borgmästarens Follins begrafning försträckte, och
sedermera af Ståndets herrar ledamöter till berörde cassas betalning
sammanskutne, hafwer till Cancellieposten Fogelberg i stora cancelliet,
som burit brefwen till Herr Taleman att underskrifwas åhr 1741 wid
riksdagens slut betalt 10 daler silf:mt, och på hwilcka han nu till Ståndet
ingaf Fogelbergs honom meddelte quitto, anhållandes Herr Justitiae-
borgmästaren, att desse 10 daler silf:mt måtte honom uppå förberörde
100 daler silf:mt, hwilcka han å Cancelliets wägnar upburit, uti bemt:e
Cancellies räkenskaper godtgiöras. Hwarwid Ståndet icke hade något att
påminna.
Uplästes och justerades fölljande af Ståndets herrar deputerade till
Hans Kongl. Maij:tt upstälte underdånige skrifwelse angående Han¬
delsman här i staden Christopher Springer.
Borgareståndet har utaf åtskillige magistratens här i Stockholm håldne
protocoller, som härhos i underdånighet bifogas, med mycken sinnes
oro och bestörtning måst erfara, huru som en handelsman härstädes,
benämd Christopher Springer, icke hafft försyn att med hwarjehanda
högstförgripelige hårda och förklenliga utlåtelser och tillmålen angripa
så wäl Ståndet i gemen, som en och annan af thess ledamöter i synnerhet,
för then af samtelige Riksens Ständer på thenna riksdag företagne första
successionssaken, i thet han påstådt samma giöromål wara stridande
emot rikets fundamentale lag, Ständernes förening, then beswurne re¬
geringsformen, samt riksdagsordningen, och att thessutan Borgarestån¬
det eij skall wara fullmyndigt, utan allenast fullmäcktige, men sielfwa
borgerskapet theremot, som principaler berättigade, att äga röst i ett
konungawahl, så att ehuruwäl thet slut, som pluraliteten af Borgarestån¬
det den 9. sistledne junii fattat i thet närmaste skall träffat in med
Stockholms borgerskaps mening, skola dock förbemelte Stånds ledamö¬
ter, besynnerligen Handelsman Thomas Plomgren, medelst thet han
inlåtit sig i successionswahlet och thet sina principaler oåtspordt begådt
efftertänckelige grofwe och dierfwa felsteg, egenwilligt tillwällat sig en
oinskränckt mackt och myndighet, samt upsåteligen ärnat betaga borger¬
skapet thess tillständiga rättigheter och således giordt sig aldeles owärdig
grosshandelssocietetens förtroende, att längre wara thess riksdagsfull-
mäcktig.
Genom thesse och många flere eij mindre högstförklenlige, än grund-
löse och oförskylte tillwitelser, som i fall the hade sin ricktighet, ofelbart
skulle om intet giöra thet af Riksens Ständer nu mera faststälte och med
1142 17 sept. 1743
fredswärcket förknippade successionswahlet, såsom till sielfwa sin grund
warande olagligit och krafftlöst, har förbemelte Springer bragt största
delen af thet på rådhuset närwarande borgerskapet, som medelst hans
bedrifwande och tillskyndan flere gånger warit i slikt ärende sammankal¬
lat, att både med mundteligit utrop och samblade underskriffter bifalla
hans mening, och thet just under en tid, då berörde freds- och succes-
sionswärck thessutom stod i äfwentyr att af en uprorisk allmoge blifwa
förstört och öfwer ända kastat.
På samma sätt har ock Springer, sedan Borgareståndet sine tanckar
häröfwer genom extractum protocolli till the öfrige Stånden aflemnat,
medelst thess föreställningar, som wore borgerskapet therutinnan såsom
rebeller angifne, sökt förmå en stor del af them att eij willja utgiöra
någon contribution, förr än the skulle blifwa tillfreds stälte, hwarwid han
jemwäl om ett helt Stånd brukat then förmätna utlåtelsen, att then
person, som förledt Ståndet att skrifwa sådant om stadsens borgerskap,
borde räcka sitt hufwud under bödelsyxan, tillika med them, som uti en
så ogudacktig sak skola tramperat.
Nu som merbemelte Springer, med alt thetta sitt obetänckte förfaran¬
de, och ibland ett talrikt borgerskap utspridde osanna ryckten, eij alle¬
nast hwarjehanda owäsende åstadkommit, utan ock, så wäl Borgarestån¬
det i gemen, som riksdagsfullmäcktigen Plomgren och flere Ståndets
ledamöter i synnerhet, till thess heder och ärliga namn, ganska oförskylt
antastat. Altså allernådigste Konung föranlåtes Ståndet härigenom i diu-
paste underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maij:tt igenom
nådig befallning till wederbörande så föranstalta, att offtanämde Spring¬
er må therföre komma att undergå behörig och skyndesam ransakning,
samt laga tilltal och näpst, på thet Ståndet i gemen, samt hwar och en af
thess ledamöter måtte få niuta thet hägn och then säkerhet på allmenne
riksdagar, som Eders Kongl. Maijrts nådigste försäkring, tillika med
regeringsformen och riksdagsordningen förmår och innehåller. Fram-
härdandes p. p. p.2
Herr Borgmästaren Forstén yttrade sig, att han eij war närwarande,
när thetta blef resolverat, och förklarar sig nu och framdeles eij willja
taga någon del theruti eller påfölgderne. Målet har warit anhängigt hos
Riksens Ständer och wet eij i hwad slut Ständerne theröfwer stannat.
Hållandes han före, att inga författningar böra tagas till uprifwande af
Ständernes härutinnan fattade slut.
Herr Rådman Wechter, iag war icke eller tillstädes förledne mån¬
dags, när saken war före, och således will eller bör iag icke påtala, hwad
Ståndet då slutit. Thet skulle bedröfwa mig, om Herr Plomgren af
Springer blifwit så hårdt angripen, som then upstälte skrifwelsen om-
förmäler. Men som Springer och the flere, hwilcka sökt att tilltala Herr
2 Jfr T. Höjer, a. a. s. 70.
17 sept. 1743
1143
Plomgren, icke ännu hafft tillfälle att förklara sig öfwer the utlåtelser,
som the skola fäldt inför magistraten i Stockholm, och Herr Plomgren
obetagit är att låta instämma Springer till wederbörlig domstol, samt
therstädes anställa laga tilltalan emot honom för the Herr Plomgren
tillfogade oförrätter och thet eij fela kan, thet lärer ju Herr Plomgren,
sedan sakens omständigheter blifwit bepröfwade, erhålla emot Springer
all behörig satisfaction, så håller iag för min del betänckeligit, det en
sådan expedition, som nu blifwit upläst, med så swåra utlåtelser, och då
målet är så hårdt rubricerat, må till Hans Kongl. Maij:tt afgå.
Herr Borgmästaren Carl Gustaf Boberg, Herr Rådman Wechter
lärer eij wara härom underrättad. Then af the deputerade upstälte
underdånige skrifwelse till Hans Kongl. Maij:tt omförmäler inga andra
utlåtelser än them, som warit Springer egne inför magistraten i Stock¬
holm och grundar sig samma skrifwelse uppå magistratens egne håldne
protocoller, som för Springer blifwit upläste och af honom widkände.
Wore Herr Plomgren af honom allena förolämpad, så kunde han, som
Herr Wechter sagt, söka laga satisfaction af honom hos wederbörande
domare, men som the af Springer Herr Plomgren tillagde tillmålen röra
sielfwa Ståndet samt thess giöromål i successionssaken, och han thessutan
på ganska förklenligt och efftertänckeligit sätt yttrat sig om Ståndet i
gemen, så fordrar Ståndets egen heder att taga the mått emot honom,
hwarigenom Ståndet må erhålla behörig reparation och framdeles sättias
i then hägn och säkerhet, att ingen må widare understå sig Ståndet på ett
så obehörigt sätt att angripa.
Herr Rådman Wechter, thet tyckes wäl wara billigt att then, som
giordt något afsteg, må therföre tillbörligen anses, men så håller han
före, att magistratens protocoller föllja med brefwet.
Theruppå förestälte Herr Taleman, om then af herrar deputerade
upsatte expedition får bifall? Hwilcket med Ia beswarades.
Sedan uplästes och justerades effterskrefne constitutorium för herrar
Borgmästarne Boberg och Hollsten, hwilcket under den 12. i denna
månad kommer till them att utfärdas.
Såsom Borgareståndet funnit sig föranlåtit att hos Hans Kongl. Maijitt
i underdånighet anhålla, thet Handelsman här i staden Christopher
Springer måtte ställas under laga ransakning, tilltal och näpst för the
högstförgripeliga utlåtelser, som han på allmän rådstufwu fäldt om Rik¬
sens Ständers giöromål i successionssaken. Altså och emedan bemelte
Springer therwid besynnerligen rördt Borgareståndet och således nödigt
wara will, thet någre af Ståndets medel måge utsees till att så wäl i
underdånighet söka och afwackta Hans Kongl. Maij:ts allernådigste ut¬
slag öfwer Ståndets förberörde underdånige ansökning, som ock seder¬
mera sielfwa ransakningen bewista, samt therwid giöra the påminnelser,
som the till bewakande af Ståndets rätt och heder nödige pröfwa. Ty
blefwo Borgmästarne Herr Carl Gustaf Boberg och Herr Georg
Hollsten thertill förordnade och befullmäcktigade.
1144 17 sept. 1743
Såsom Ståndet nu faststält, hwad hwar och en af them, som under
riksdagen gådt Ståndet med en oförtruten arbetsamhet tillhanda för
theras therwid hafde beswär, kommer att tilldelas, men hwarcken till
theras förnöijande eller then wid 1738 åhrs riksdag till Herr Borgmästa¬
ren Torpadius, såsom då warande Ståndets secreterare utfäste disere -
tions betalande, är någon tillgång, så framt thet witet, hwilcket Ståndet
funnit skiähligt att pålägga the städer, som eij hitsändt fullmäcktige till
riksdagen, samt then hos en del städer innestående afgifften till Ståndets
Cancellie, eij blifwa inbetalte. Altså anmodades Ståndets respective Herr
Taleman att adjungera sig twänne af Ståndets medel och hos Hans
Kongl. Maij:tt uti underdånighet påminna och anhålla om nådigt utslag
på Ståndets härom till Hans Kongl. Maij:tt aflåtne underdånigste skrif-
welse, samt berörde underdånigste påminnelser iterera, så att både bö-
tespenningarne och then resterande cancellieafgifften på Kongl. Maij:ts
nådigste befallning, genom herrar landshöfdingarnes embetes biträde,
må warda hos wederbörande städer uttagne och till Directeurerne wid
cancelliet insände.
Såsom Herr Thomas Plomgren gaf tillkänna, huruledes han till
thess hälsas skiötsel eller för andra thess angelägenheter, torde på någon
tid resa utrikes, med hemställande, om icke i then händelsen thess
broder, Handelsman Anders Plomgren, under hans frånwaru, måtte
förordnas att företräda thess syssla wid fullmäcktigskapet uti Riksens
Ständers banco och Riksens Ständers contoir. Altså fant Ståndet skiäh¬
ligt, så mycket mer thertill att samtycka, som Ståndet kunnigt är, det
Handelsman Anders Plomgren har the egenskaper, som till thesse full-
mäcktigessysslors behörige förwaltande erfordras. Men skulle Handels¬
man Plomgren med döden afgå, så kommer dess broder, Handelsman
Anders Plomgren, såsom Borgareståndets fullmäcktig wid Riksens Stän¬
ders contoir, att förrätta sysslan in till nästa riksdag, eller then uti riks¬
dagsbeslutet thertill utsatte termin.
Kom hos Borgareståndet i öfwerwägande, huruledes nödigt wara will,
att therest innom nästa riksdag något dödeligit skulle hända them, som
nu för tiden äro fullmäcktige uti Riksens Ständers banco och Riksens
Ständers manufacturcontoir, samma rum med skickelige män af Stån¬
dets medel, straxt må warda besatte. Och som Rådman Herr Gustaf
Kierman äger then insickt och bepröfwade erfarenhet uti the stycken,
som höra till bancowärcket, att Ståndet gior sig therom försäkrat, thet
han förwaltningen af fullmäcktigessysslan wid samma wärck till wärckets
nytta och Ståndets nöije kan förestå, så resolverades att på then händel¬
sen Herr Rådman Bröms skulle med döden afgå, Herr Rådman
Kierman då uti dess ställe fullmäcktigessysslan uti Riksens Ständers
banco har att tillträda och förwalta.
Therjemte kom hos Ståndet i åtancka Handelsman Johan Stenman,
hwilcken medelst thet han under thenna riksdag warit ibland the depu¬
terade wid bancowärcket, och uti Riksens Ständers manufactur- och
26 sept. 1743 1145
handelsdeputation, hafft tillfälle att förwärfwa sig om bancowärcket och
manufäcturcontoiret all god och tillförlåtelig kundskap, warandes thet
Ståndet nogsamt kunnigt, thet han eij allenast äger god insickt uti the
stycken, som höra till manufacturerne och theras befrämjande, utan ock
att han altid hafft en berömlig ömhet och försorg för the swenska
manufacturernes wälgång och förkofring. I anseende hwartill resolvera¬
des, att therest emot förmodan genom dödsfall rummen effter Herr
Rådman Kierman uti manufäcturcontoiret, eller Herr Plomgren i Rik¬
sens Ständers banco warda ledige, Herr Stenman så thet ledige blifwande
rummet eller them bägge, har att tillträda och såsom Ståndets fullmäck-
tig sysslan förwalta.
Måndagen den 26. septembris 1743.
Herrar fullmäcktige ifrån Finland och Österbotten berättade, att the
effter Ståndets anmodan trädt tillsammans och faststält fölljande repara¬
tion emellan finske och österbottniske städerne till cancelliegebiirens
betalande för nästkommande åhr 1744, uträknat till 1 procent effter
then för åhr 1743 af städerne i Swerige bewilljade contingentsumman
150 000 daler silf:mt.
Åbo
|
sill
dir 29
|
mt
6
|
Nystad
|
6
|
8
|
Hellsingforss
|
10
|
-
|
Ekenäs
|
1
|
8
|
Uleåborg
|
10
|
26
|
Christinaestad
|
1
|
22
|
Wasa
|
8
|
12
|
Nåendahl
|
2
|
2
|
Biörneborg
|
4
|
5
|
J acobstad
|
2
|
29
|
Raumo
|
3
|
10
|
Tawastehus
|
1
|
4
|
Borgo
|
11
|
22
|
Brahestad
|
3
|
24
|
Nycarleby
|
4
|
22
|
Cajaneborg
|
1
|
8
|
Gamblacarleby
|
8
|
11
|
Summa
|
110
|
27
|
Hwaruppå samma repartition uplästes, hwilcken Ståndet fant skiähligt
till alla delar att gilla, och anmodades herrar fullmäcktige, att the wille
wisa Cancelliet then benägenhet och innom theras afresa härifrån inbeta¬
la afgifften till Cancelliet, emot behörige quittencer, hälst som en stor del
af herrar fullmäcktige ifrån städerne i Swerige redan betalt både en
procent för nästkommande åhr, och dessutan skulle falla herrar Direc-
teurerne alt för beswärligit att med städerne om thenna afgifft corre-
spondera.
Justerades Ståndets underdånige skrifwelse till Hans Kongl. Maij:tt
angående borgerskapets uti Giötheborg upförande och fäldte utlåtelser,
så uti successionssaken, som om Riksens Ständer, jemte theras egne
1146 26 sept. 1743
fullmäcktige, wid allmän rådstufwu den 23. sistledne junii, lydande
samma skrifwelse som fölljer:
Sedan Borgareståndet,3 i anledning af ett allment ryckte, som skulle uti
Giötheborgs stad wid borgerskapets sammanträde på allmen rådstufwu
något wara förelupit, som rörde Riksens Ständers giöromål uti succes-
sionssaken, antydt bemelte stads här warande riksdagsfullmäcktige att
gifwa tillkiänna, hwad them therom kunde wara kunnigt, så hafwa be¬
melte riksdagfullmäcktige upwist ett utdrag af protocollet, hållit wid
allmän rådstufwu i Giötheborg den 23. sistledne junii, theraf Ståndet
befunnit, att då magistraten giordt föreställning till borgerskapet angå¬
ende underhåldspenningars anskaffande för theras fullmäcktige, så har
borgaren och holtshandlaren Anders Drake framgifwit en ounder-
skrefwen skrifft, som effter thess och borgerskapets påstående blifwit
upläst, theruti Borgareståndet eij allenast tillwites, som skulle thet hafwa
giordt en olika repartition städerne emellan uti contingentet, emedan
Giötheborg en alt för excessiv summa theraf skall blifwit pålagd, utan
och tillagt theras riksdagsfullmäcktige then beskyllning, att the wisat
effterlåtenhet till bewakande af stadsens bästa i thetta mål, thermedelst
att the eij beswärat sig hos the öfrige Stånden öfwer thenna olika reparti-
tionen, hwilcket af them bordt wärckställas, om Ståndet på theras på¬
minnelser eij hade welat gifwa bifall till en skiäligare jämckning, theraf
borgerskapet förklarat sig kunna sluta, att the om andre stadsens enskif¬
te ärender lära warit lika obekymmersamme. Hwarjemte i samma skrifft
finnes then efftertänckeliga och swåra utlåtelse, att om hela landet hafft
rättsinnige fullmäcktige wid riksdagen, hade icke så illa tillstådt med thet
allmenna, utom hwilcket bemelte borgerskap förklarat theras angelä¬
genhet therpå bero, att Bondeståndets beslut för Kronprintsen af Dan-
marck till successor på then kongl, swenska thronen måtte winna fram¬
gång, samt att theras fullmäcktige borde instrueras, thetta wärcket med
alla kraffter och efter yttersta förmågo att understödja och befrämja, så
kiärt them wore att blifwa för theras fullmäcktige erkiände och af them
understödde, med flere thylika utlåtelser, som berörde skrifft innehåller.
Och ehuru magistraten förestält borgerskapet, att successionen wore ett
Riksens Ständer tillhörigt giöromål, theruti ingen annan sig borde blan¬
da, så har borgerskapet likwäl påstådt, att thenna skrifft, hwars innehåld
the gillat och erkiändt, skulle uti protocollet införas och ett utdrag theraf
till theras riksdagsfullmäcktige i Stockholm upsändas att ställa sig thet till
egen effterrättelse, samt äfwen att uptee thet för Riksens Ständer och
secrete utskåttet.
Häraf lärer Eders Kongl. Maij:tt allernådigst intaga, hwad föregripeli-
ge utlåtelser borgerskapet uti Giötheborg fäldt, så om Riksens Ständer i
gemen, som Borgareståndet i synnerhet, och att the på ett obehörigt sätt
3 R. 1286, n. 566.
26 sept. 1743 1147
blandat sig uti successionssaken, thermedelst att the sökt att föreskrifwa
sine riksdagsfullmäcktige, huru the sig therwid hade att förhålla, jemwäl
huruledes bemelte borgerskap, oansedt magistraten underrättat them,
att successionen wore Riksens Ständers egit giöromål, likwäl icke stält sig
magistratens warning till efterrättelse, utan i sitt upsåt framhärdat, samt
påstådt, att then på rådstufwun ingifne skrifften skulle genom utdrag af
protocollet upsändas till theras fullmäcktige, både att sielfwe rätta sig
thereffter, såsom ock att communicera thensamma med Riksens Ständer
och secrete utskåttet. Och som Ståndet förnummit, att Generalmajoren
och Landshöfdingen samt Ofwercommendanten Herr Stobé, sedan han
af thet häröfwer håldne protocollet erhållit del, har giordt målet hos
Eders Kongl. Maijitt i underdånighet anhängit, så gior Borgareståndet
sig therom uti underdånighet försäkrat, att Eders Kongl. Maij:tt allernå-
digst lärer härwid taga the mått, som Eders Kongl. Maijitt i nåder
pröfwar till rikets säkerhet ochh bibehållande af Ständernes heder, fri-
och rättigheter, samt förekommande af sådane högstförgripelige steg i
framtiden wara tillräckelige. Men hwad angår the förklenliga beskyll¬
ningar, som borgerskapet tillagt sine fullmäcktige, att the eij skola för-
spordt någon nytta af then på them anwände kostnaden, emedan the
skola warit effterlåtne och försummelige att bewaka stadsens bästa wid
repartitionen af städernes contingent, samt att the torde wijst sig lika
obekymmersamme om andre stadsens enskijlte angelägenheter, med
mera, som af borgerskapet blifwit anfördt, hwarföre the ock förklarat sig
hålla betänckeligit att tilldela them thet begärte understöd af herredags¬
penningar, så länge the eij wijst, hwad the wid riksdagen uträttat, och att
the fullgiordt then instruction, som them uti successionssaken blifwit
lemnad, så kan Borgareståndet eij annat än lemna Giötheborgs riksdags¬
fullmäcktige thet wälförtiente intygande, att the uti alla mål, som hos
Ståndet warit före och rördt Giötheborgs stad, wist sig oförsummelige att
bewaka stadsens bästa, i alt hwad möijeligen kunnat åstadkommas, såsom
ock wid the förde rådplägningarne uti the allmenna målen sig som
redelige och rättsinnige män upfördt, hwarföre och emedan borger¬
skapet i Giötheborg således icke är befogat att förhålla sine riksdagsfull¬
mäcktige the them tillständige herredagspenningar emot then försäkran,
som medelst ett utdrag af Giötheborgs rådstufwurätts protocoll under
den 16. junii 1742 finnas them wara gifne, att the skulle niuta samma rätt
som theras företrädare. Ty är Ståndets underdånigste anhållan, att
Eders Kongl. Maijitt allernådigst täcktes genom Herr Landshöfdingen i
orten tillhålla Giötheborgs borgerskap att tilldela sine fullmäcktige the
herredagspenningar, som the effter thet med borgerskapet träffade
öfwenenskommande finnas wara berättigade till. Borgareståndet fram¬
härdar p. p. p.
Herr Taleman förestälte, om Ståndet wid thenna expedition har
något att påminna? Swarades med Neij.
Och resolverades, att förberörde Ståndets underdånige skrifwelse
1148 26 sept. 1743
kommer på lika sätt, som thet skier med Ståndets underdånige bref i
then Springerske saken att af Herr Taleman på Ståndets wägnar under-
skrifwas och Secreteraren contrasigneras.
Sedan justerades protocollet af den 17. i thenne månad, huru förhållas
skall med fullmäcktigskapet uti Riksens Ständers banco och Riksens
Ständers contoir under Herr Thomas Plomgrens frånwaru, på then
händelsen han skulle resa utrikes, samt angående thet förordnande
Ståndet giordt om förwaltningen af fullmäcktigessysslorne uti Riksens
Ständers manufacturcontoir och banquen, i fall något dödeligit skulle
hända the nu ther warande Ståndets fullmäcktige.
Jemwäl justerades constitutorium för herrar Directeurerne wid Stån¬
dets Cancellie till cancellieafgifftens utsökande genom herrar landshöf-
dingarnes biträde. Såsom ock Ståndets extractum protocolli berörande
thet ingen skall wid nästa riksdag intagas i Ståndet till säte och stämma,
förr än han betalt afgifften till Cancelliet.
BILAGOR
1.
Borgarståndets allmänna besvär vid riksdagen 1742-1743 (R 1289).1
1 §2 Protokollet s. 1024.
Ehuru städernes borgerskap efter lag och privilegier äro i synnerhet
berättigade til then handel af wed och victualiepersedlar med mera, som
wid kiöpingar och lastageplatsar ärhållas kunna, likwäl förspörjes, huru
såsom ammiralitetsbetienterne wid slike platsar och eliest på landsbyg¬
den sig infinna och ther sådane persedlar upkiöpa til lefweran[s], ther
och ytterligare försälljning wid Kongl. Ammiralitetet och annorstädes.
Hwarföre ock, som städernes borgerskap ther igenom til handel och
nähring lida. Ty lärer Eders Kongl. Maij:tt i nåder täckas en sådan
sielftagen skadelig frijhet hämma och förekomma.
2 §3
Wid 1738 åhrs riksdag hafwa Riksens höglofl. Ständer bifallet städernes
giorde förbehålld wid landttulltaxans öfwerseende, at 1686 åhrs förhöij-
ning, hwarmed så wäl landttullen som accicen och bakungspenningarne
härtills warit belagde, skulle nu mera icke ländt undersåtarne til någon
gravation, utan i the förnyade taxorne komma alldeles at upphöra,
hafwandes tå städerne, hwilcka efter privilegier ägde til theras understöd
och förbättring större eber mindre andehlar uti accisen och bakungns-
penningarne, sig äfwenwäl förbehållit, at hädanefter utan någon af-
dragning för the förre åhrens förhöijningar, få af hela inkomsten lika
med kronan i sin proportion samma upbära. Och som wid sidsta riksdag
accis- och bakugnstaxorne blifwit öfwerwedde. Förthenskull supplicera
städerne underdånigst, och the för thenne indragne 1686 åhrs förhöj¬
ning, icke som här tills skiedt är, måge med någon afdragning blifwa be-
swärade, utan på samma sätt och med lika förmohn, som accisen efter be¬
skaffenheten igenom bättre förwältning för Kongl. Maij:tt och kronan
kan bestiga och contant inflyta, theraf niuta theras andehlar oafkortadt
til godo.
3 §4
Likaledes bönfalles i underdånighet, at the städer, som äro skyldige mot
theras i nåder förunte accis andehlars åtnjutande at participera uti accis-
1 Resolution på besvären 4/11 1743, 3 I marginalen: Städernes afkortade andel
Modée 3, s. 2110. af accisen.
2 I marginalen: Handel wid kiöping och 4 I marginalen: Accis och deras löner angå-
lastageplatzer och ammiralitetzbetiente. ende.
1150
betienternes aflöningar, icke måge blifwa besvvärade med flere betienters
löner än Kongl. Maij äts nådige resolution af d. 2 martii 16785 utnämner,
och enkannerligen the, som wid accisbetieningen efter kronans stat nöd-
wändigt blifwa brukade, så at städerne icke med högre aflöning betungas
än i proportion af andehlens åtnjutande, på lika sätt, som Carlscrona
stad, efter Kongl. Cammarcollegii resolution d. 13 martii 1730 thet
åtniuter.6
4 §7
Ehuru Kongl. Maij:tt uppå städernes allmänna beswär åhren 17348 och
1739 uti 9 och 17§§9 i nåder resolverat, at the städer, som emot sine
ägande andehlar i accis och bakungnspenningarne wörö skyldige at
underhålla tullhusen och staqveterne, skulle under arrendeåhren til intet
mera thermed graveras, än the under kronans betiening warit wahne at
fullgiöra. Så har dock generaltullarrendesocieteten sedermera anmodat
konungens befallningshafwande at tilholla en dehl städers magistrater at
öf:er förra wahnligheten upmätta staqveter kring om städerne och wid
macht hålla tullhuus, eller ock har generaltullarrendesocieteten låtit af
städernes andehlar sielfwilligt innehålla tullhushyrorne, ther likwäl så¬
dant under kronans egen betiening thesse städer icke warit påbördat,
som eij utan en anseenlig olägenhet och en kostnad står at wärckställas,
än mindre staqveterne för wåldsamheter at bewaras, om icke ett stort
antahl af staqvetwachtarne skulle för bewakningen theraf underhållas,
hwilkas aflöning jemte staqveternes upbyggande och ständige wid macht
hållande, aldeles utblottade städernes cassör och försatte the publiqve
husen med publiqve byggnader och broar uti bofällighet, när af medel
ingen tilgång mera wara kunde. Städerne anholla förthenskull under¬
dånigst, at Kongl. Maij äts en gång i nåder fastställte resolutioner måtte få
förblifwa wid sin wärkan, så at städerne nu och framdeles för sådane
ther emot stridande omkostningar blifwa befriade, och i ingen måtto un¬
der arrendetiden mera än under kronans betiening i så måtto beswäras.
5 §10
Emedan then åhr 17401 utgifne taxan, hwarefter bakugnspenningarne
komma at ärläggas, för then ther uti befundne disproportion och stora
olikhet uti sielfwa afgiftens ärläggande städerne emilian, hos Riksens
höglofl. Ständer i anseende til theremot nu förde beswär wid sistledne
riksdag, warit under öfwerseende, at efter städernes rätta beskaffenhet
5 Stiernman, Riksdagars och Mötens Be-
slnth 2, s. 1787.
6 Kammarkoll. protokoll 13/3 1730,
f. 1634-1638, Kammarkollegium.
7 I marginalen: Angående staquetter och
tullhus.
8 Modée 2, s. 1190.
9 Modée 2, s. 1454.
10 I marginalen: Ang.de bakugnstaxan.
1 Bakugnstaxan dat. 26/6 1740, Modée
3, s. 1650.
1151
samt hwar och ens förmögenhet blifwa lämpad och fastställd. Men sam¬
ma taxa jemte ordonancen såsom then tå projecterad blef, icke hunnit sin
wärkställighet, ty tächtes Eders Kongl. Maij:tt låta thensamma sig til
ytterligare öfwerseende, jemkning och fastställande i nåder förekomma.
6§
Under thetta olyckelige kriget hafwa städerne haft stor olägenhet at
completera thet til myckenhet afgångne manskap, besynnerligen som
man til vacancernes ärsättning eij niutit then wahnlige tiden til godo och
thessutan thet afgångne manskapets monderingpersedlar til en dehl
blifwit otilbörligen förlorade, så at man tillika på kort tid äfwen måste
anskaffa dubbla monderingar och utredningspersedlar, ändock man
skiäligen förmodat, at the dödas och afgångnas monderingspersedlar
bordt förwahras och komma städerne til godo. Jemwäl faller thet städer¬
ne swårt at the mera än landsrotarne måste utreda sine båtsmän med blå
klädesmonderingar, ther likwäl man skiäligen förmenar, thet skulle haf¬
wa större nytta med sig, om städerne af godt stampewallmar och buldan
fingo på lika sätt som allmogen utrusta theras båtsman. Förthenskul
anholles i underdånighet, at Eders Kongl. Maij:tt nådigt tächtes härutin¬
nan tilstädja nådig rättelse och ändring til städernes lisa.
7 §
Eders Kongl. Maij:tt har uti nådig resolution på allmogens allmänna
beswär dat. d. 1 september 1741 § 202 behagat förklara, at all then
cabeliau, långor, torsk, makrell, sill och strömming, som med the så
kallade wräk, skiöte- och fiskebåtar på willa hafwet så i Öster- som
Wästersiön af undersåtarne upfiskas och fångas, samt insaltad til städer¬
ne införas, skal för lilla tullens ärläggande befrias, hwilcket är så allmänt
och nödigt, at alle, som af samma nähringsmedel sig betiena, borde utan
intrång uti högstbrde nådige förordning hafwa sig at hugna. Men eme¬
dan en dehl tullbetiente icke thesto mindre städernes borgerskap och
allmogen, som med fiskerier omgå, therifrån utesluta, i anseende til en
af generaltullarrendesocieteten utkommen förklaring, the sig åberopa,
men likwäl icke lärer wara wederbörligen kundgiord. Förthenskul anhol¬
les i underdånighet, at then cabiljou, långor, torsk, makrell, sill och
strömming, som i Öster- och Wästersiön på wilda hafwet med wrak-
skiöt- och fiskebåtar upfiskas och fångas samt til städerne insaltad föres,
må för lilla tullens ärläggande wid införslen enliget ofwan högstbem:te
kongl, resolution wara befriad.
2 Modée 3, s. 1704; BdP 4, s. 454.
1152
8 §
Som städerne i föllje af Kongl. Commerciecollegii bref af d. 16 junii3
1741 äro förbundne at insända månadtelige priescouranter för hwilka så
wäl som the qvartals wis fordrade spinnhusförslager postporto af stad-
sens cassa härtills måst betalas, så anholtes i underdånighet, at sådan efter
här före lika som the til hofrätterne afgående månadtelige lagfartsproto-
coller niuta breffrihet.
9 §
Igenom nådig resolution på städernes allmänna beswär wid 1719 åhrs
riksdag uti 8. §4 är wäl skomakareembeterne tilstånd lemnat at idka
garfwerier ther sådant tilförene tillåteliget warit, men icke thes mindre
skola garfwarne i Malmö sökt giöra sko- och sadelmakareembeterne
intrång uti sådan them förunte och altid tilförene nyttjad frihet samt ther
på ärhållit Eders Kongl. Maij:tts nådigste resolution d. 14 maii innewa-
rande åhr. Sko- och sadelmakareembeterne äro alt ther före nödsakade i
underdånighet supplicera, thet städerne i Skåne, Halland och Blekingen,
som af uråldrige tider haft garfweriefrihet och samma profession brukat,
måge wid ofwan högst bem:te 1719 åhrs nådige resolution handhafde
blifwa, och en wahnlig skiälig frihet them således eij nu mera än tilförene
betagas och inwånarne i gemen icke komma at draga swårare klänning
theraf, at garfwareembeterne torde stegra theras läder för högt, therige-
nom sko- och sadelmakareembeterne sättjas i obestånd af theras nähring,
som skulle med tiden hafwa then påföllgd, at kronans och städernes
utskylder hos them icke utgiöras kunde.
10 §
Som för skieppsrederierne i riket angeläget är, at wissa lärogåssar wid
siöfarter antages, äfwen som i Engeland skier med the så kallade prenti-
cis, hwilcka äro förbundne at tiena skiepparne i 7 åhr för öfning skull
emot kåst och kläders undfående under warande tienstetid. Så understäl¬
les underdånigst, om icke samma inrättning här i riket skie kunde, tå
sådane lärogåssar, så länge the i läran äro, befrias för all wärfning och
prässning, på thet the skickelige giöras måtte til kronans och pri vätö rum
tienst.
11 §
Som tackjernstilwärckningen här i riket är så ansenlig och tilräckelig, at
icke alt kan åtgå och uparbetas til stångjernssmide, utan at en dehl theraf
jemwäl med nytta och fördehl anwändes til giut- och stöpningar, såsom
3 Jfr protokollet 30/4 1743. Kommers- 4 Modée 1, s. 115.
koll. brev 16/6 1741 har icke kunnat iden¬
tifieras.
1153
styckegiuterier- bom- kuhl- samt gryte- och kakelugnsstöpningar med
mera, hwilcket icke mindre lärer kunna och böra skattas nyttigt och
nödwändigt än andre inrikes manufacturerade wahror, som allenast en
gång ärlägga tullen efter wickten, ther likwäl hwad gryter och kietslar
beträffar, en högre tull finnes wara ålagd än som swarar emot the öfrige
fabriqverade wahror, i thet at för them samma förtullas måste enliget
tulltaxan efter kanne, rummet och theras storlek. Altså anholles under¬
dånigst thet förtullandet af the inrikes stöpte grytor och kietslar så wäl
som kakelugnar med annat, som stöpes el:r giutes, må nådigst blifwa
förskonte för en så hög tulls afgift, och i thet stället uti förtullandet anses
efter then 15. § uti Kongl. Maij:tts förnyade manufacturprivilegier af åhr
17395 och Kongl. Maij:ts i anledning theraf lemnade nådige bref til thes
och riksens kammar- och commerciecollegier af d. 21 maij samma åhr6
och således allenast en gång efter wigten och thes råämnen eller rude
materia få förtullas. Hwarigenom otwifwelachteligen eij allenast uträttas
skulle, at dylike för landet i gemen äfwen nödige warande tilwärckningar
mycket bättre samt billigare kunde förfärdigas och försälljas efter som
wederbörande tå å then händelsen nogsamt upmuntras skulle at til sin
egen nähring samt publici fördehl alt mer och mer upbringa samma
kånst och wettenskap af giut- och stöpningar, utan ock afsättningen
theraf på utrikes orter tå en större qvantitet kunna skie.
12 §
Samtelige städerne föranlåtas i underdånighet sig beswära öfwer then
frihet 8. § uti kongl, förordningen emot lurendrägerier af d. 21 maij
17397 lemnar til visitationers anställande uti kramkamrar, bodar och
andra hus, och förmodar i underdånighet at wid nogare öfwerwägande
the omständigheter lära finnas, hwarigenom thenna tillåtne visitatioqens
eftertänkelige och skaddige påfölgder nogsamt kunna aftagas, ty ehu-
ruwäl ingen rättsinnig nekar, och ju lurendrägerier äro gröfwa förseel¬
ser, som på alt sätt böra förekommas, och at then, som thermed beträdes,
bör alfwarsamligen straffas, så måste man likwäl medgifwa, at ingen på
blott misstancka och gissning bör angripas och ställas under swår med¬
fart, hwilket lätteligen skier genom thenna lemnade friheten, tå reqvi-
renten strax får handräkning til visitation, på förebrachte skiähl anting¬
en the äro öfwerensstämmande med 52. cap. missg:s b.8 eller eij, hwaraf
ofehlbart fölljer, at mången oskyldig man under hwarjehanda ringa
praetexter af en illsinnad menniskia kan sättjas uti biarne och största
olägenhet samt uti thess hus och hemfrid oskiäligen oroas. Hwaremot
then therå utsatte reconvention genom kroppsplickt el:r arbitralt straff
5 Modée 2, s. 1545. 7 Modée 2, s. 1519.
6 Inrikes civilexp. registratur 1739, 8 1734 års lag, s. 266.
f, 811 v.
1154
ingalunda swarar. Förthenskull som likmätigt regeringsformen 2 § ingen
nu förderfwas til egendom och wälfärd, innan han dömder är, och lagen
tydeligen föreskrifwer, huru ransakning efter orichtigt gods i husen skie
bör. Så anhåller Borgareståndet allerunderdånigst, at then 8. § uti
ofwanhögstbe:mte förordning måtte således ändras, at eij någon visita¬
tion i hus, bodar eller kramkamrar på annat sätt tilstädjas, än lagen uti
förrberörde capit: tillåter.
13 §
Til förekommande af oskick, när fartyg til kronans tienst skola krönas,
samt på thet then ena må niuta lika rätt som then andra, anse städerne
såsom högst nödwändigt at så snart någon kröning förrättas, böra alle
sådane fartyg med thet samma strax besichtigas, och wederbörande
therefter ifrån then dag the fartyg, som pröfwas duglige, wisas wara
ledige til kronans tienst, hafwa at undfå månads fracht efter hwarje
fartygs storlek utan afkortning på lästetahlet, antingen full last intages
eller icke, för hwilken ordsak jern wäl tilses bör, at inga andre än beqwäm-
lige samt eij eller flere, än nödige fartyg til hwarje behof warda krönte,
kommande, så framt ett eller flere sedermera kunde slippa öfwer eller
ock så wäl wid inlastningen som utlastningen hindras och qwarhållas,
wederbörande icke thestomindre i proportion af tiden at åtniuta behörig
fracht på lika sätt, som här förut är anfördt. Och enär något fartyg finnes
onödigt el:r odugligt, anhålles underdånigst, at ägaren tå genast utan
uppehålld och omkostnad frijsedel må tilställas, såsom ock, at wederbö¬
rande byggmästare wid hårdt answar måtte förbiudas at begiära eller
taga betalning för slike besichtningar, som til kronans tienst förrättas.
14 §
Handtwärkerierne anhålla i underdånighet åt blifwa befriade för then i
Kongl, förordningen af d. 7 maij sidstkne9 theras tilwärkade wahror, tå
the til marknader afföras, pålagde tullen och at härmed må efter förra
wanligheten förhållas, på thet igenom thenna afgift dyrheten på wah-
rorna icke måtte ökas, och the med någon fördel såsom tilförene kunna
marknaderne besöka.
2.
Utdrag ur prästeståndets protokoll den 1 juni 1743 ang. apostladagarna
(R. 1287, n. 129).
Protokollet s. 650, 659.
Samma dag. Förehades thet ärbara Bondeståndets extractum protocolli
af d. 23:die sidstledne aprilis, hwarutinnan wälbemälte Stånd till the
9 Förordningen dat. 7/5 1742, Modée 3,
s. 1872.
1155
öfrige respective Stånden hemstält, om icke på landet, å de så kallade
apostledagar, före eller effter catechismi förhöret, en kort predikan
måtte, i anseende till de i samma extract anförde skiähl, effter förra
wanligheten få hållas, hälst emedan allmogen skall wara angelägen ther-
om, att ett så gudeligit uppsåt icke må warda missbrukat till täckemantel
för lättja eller gifwa theras tjenstefolk anledning att, då angelägenheten
fordrar, efftersättja eller försumma de för hemmansbruken nödige syss¬
lor. Härwid påminte sig Ståndet orsakerne, hwarföre predikningarne på
förenämde och någre andra helgedagar wid förre riksdagen blifwit af-
skaffade, såsom förnämligast att söndagen måtte effter Guds instichelse
ang:de predikans hållande på apostledagarne heligare hållas, än thet
Gud bättre offta skiedt är, att mången, som inbillat sig, thet Guds rätta
dyrkan består i predikans blotta hörande och then utwärtes gudstjensten,
måtte komma på bättre tanckar, att presterskapet måtte få tillräckeligare
tid till ungdomens underwisning, såsom ock att desse dagar, på hwilcka,
å somlige orter, ganska få personer bijwistat gudstjänsten måtte anwän-
das, icke till fåfänglighet och ungdomens förderf, utan till allehanda
näringsmedels tillbörliga skiötsel. Derjemte tog ock Ståndet i öfwerwä-
gande the uti thet ärbara Bondeståndets extracto protocolli till predikans
hållande på ofwannämde dagar anförde orsaker, såsom ock thet förfa-
renheten beklageligen gifwer tillkänna, att man icke allenast intet wunnit
thet påsyftade ändemålet af den wid förra riksdagen thesse dagar angå¬
ende giorde ändringen, utan ock, att predikningarnas afskaffande gifwit
anledning dertill, att catechismiförhör på många ställen blifwit försum¬
mat, emedan ganska få, ja ofta ingen, på apostledagarna kommit till
kyrkan, sedan predikningarne uphört. Fördenskull och som hwar och en
rättsinnig prestman är både willig och skyldig att så ofta thet låter sig
giöra, underwisa, förmana och trösta sina k. åhörare, antingen det skier i
predikningarne, förhören eller ock andra förefallande tilfällen, så fant
Ståndet skiäligit att bifalla thet ärbare Bondeståndets åstundan i så
måtto, att innan catechismiförhör på apostledagarne hädaneffter anstäl-
les, kommer en kort predikan förut att hållas. Hwaremot Ståndet har det
goda förtroendet till församlingarnes ledamöter, att the på merbesagde
dagar flitigt komma dlstädes att med andackt biwista gudstjänsten, samt
att the påminna sig det wara deras skyldighet att icke låta sina barn
försumma thet goda tilfället the hafwa, at uti theras christendomskun-
skap blifwa underwiste, aldeles effter kongl, kyrkolagen och förordning¬
en af d. 1 l.te november åhr 1741.1 Ut supra.
Ex protocollo
Eric Waldius.
1 Modée 3, s. 1783.
1156
3.
Utdrag ur prästeståndets protokoll den 30 aug. 1743 ang. ändring i ständernas
beslut om fri religionsövning för reformerta kyrkan (R. 1287, n. 206).
Protokollets. 1014.
Utdrag af protocollet hållit hos Presteståndet d. 30 augl. 1743.
S. D. Presteståndet ställer sig gärna före, thet loff Borgareståndet icke
med misshag lärer förmärka, at Pr.Ståndet eij kan ungå ännu at yttra sitt
besynnerliga bekymmer öfwer then högigtiga och samtelige Riksens
Ständer för thetta, med sina utförliga skäl och pmständigheter, förestälte
saken an g: de religionsenhet, såsom then första och krafftigaste grund-
walen til et lofligit, samdrägtigt och waraktigt regemente. Then ömhet,
som för et så rikswårdande mål billigt hafwas bör, drifwer altså Preste:st
lo fl. Borgaresits ytterligare noga efftersinnande at hemställa, om icke,
när 2:ne Stånd, nemi. Preste- och Bondest. nu endrägtigt påstå ändring i
thet, som nästl. riksdag igenom en altför hastig resolution blef åstad¬
kommit, och hafwer therutinnan sielfwa fundamentallagen, alla tiders
riksdagars besluter och riksdagsfullmagter på sin sida, thet må åtminsto¬
ne så mycket wärka, at saken til widare återställes på sin förra fot, och the
förriga religionsstadgar effterlefwas. Men skulle, thet dock Pr-ståndet
icke will förmoda, thenna saken således intet blifwa hulpen til sin rättmä¬
tiga exculpation och förekommande af sådana omdömen, som skulle
Prestest. wårdslösat en så högtträngande och af sina comittenter sig be-
synnerl. anförtrodde rikswårdande angelägenhet, at låta genom trycket
med sina allegater allmänt göras the wälmenta och på fullkomliga skäl
grundade föreställningar, som Prestest. härutinnan giordt, och thet så
mycket mera som Prestest. billigt befarar, icke allenast then rättfärdiga
Gudens hämd öfwer land och rike, som wi thywärr! then förflutna tiden
nog måst röna, utan ock hos menige man i orterne theröfwer upkom-
mande widare oro och buller, hwartil Prestest. nu och framdeles will
oskyldigt wara. Thetta med mera wäcker hos Prestest. then förmodan, at,
såsom icke aldeles owanligit är, och jämwäl Prestest. uti enskijlta mål
uppå lofl. Borg.ståndets ytterligare föreställning tå och tå begifwit sig
ifrån sin första utlåtelse, lofl. Borgarest. lärer jämwäl täckas thenna
saken, som rörer Guds församl, och hela riket under widare öfwerwä-
gande taga, och til et sådant slut befrämja, som effter all liknelse skulle
mycket hjelpa til härställande af en högstönskad samdrägt och enighet i
riket, för närwarande och tilkommande tider. Ut supra.
Ex protocolli
Eric Waldius.
1157
4.
Kammar- ekonomie- och kommersdeputationens betänckande ang. allmän kollekt
och stamböcker för Uppsala domkyrka 29 november 1742 (R. 1285, n. 208).1
Riksens Högloft, Ständers kammar- oeconomie- och commerciideputa-
tions betänckande angående collect och stamböcker för Upsala dom-
kyrcka.
Hos Riksens höglofl. Ständer hafwa riksdagsfullmecktige ifrån Upsala
Herrar Professorer Doctor E. Melander och Winbom genom insinuerat
memorial, som ef:r 12 October sidstkne till kammar- oeconomie och
commerciideputationen ifrån urskillningsdeputation inkommit gifwit
tillkänna, uti hwad ganska beträngt och medellöst tillstånd domkyrckan i
berörde Upsala stad, alt ifrån år 1702, då then stora branden kyrckan
med mästa delen af staden öfwergick, är råkad, emedan then alt sedan
icke kunnat fulleligen blifwa reparerad, utan måst till thes oumgängelige
behof gång efter annan ansenlige penningarförskotter upnegotiera, så¬
som till altaretafla och orgwerck, för hwilcka penningar kyrckan, icke
allenast till en stor del ännu häftar, utan ock årligen therföre drygt
interesse betalar. Hwarförutan then äfwen till archibiskoppshusets up-
byggande så godt som af nyo måst utur kongl, statscontoiret begära
försträckning till en summa af 6 256 dahr silfwerrmt, som ännu står
obetalt. Hwartill än kommer, at nu är under händer en ansenlig torn-
bygnad, hwilcken Hans Kongl. Maj:t medelst thes egit höga namns
tillsättjande uppå en af Ofwerintendenten H. von Horleman ingifwen
ritning i nåder täckts gilla, som med största skyndesamhet fullkomnas
måste, så framt icke tornmuren med listen theromkring obotelig skada
taga skall. Så at altså berörde domkyrcka icke allenast tillförene är för-
diupad i skuld, utan ock stadd under oumgängelig reparation. Samt alt
therföre anhållit, thet Riksens Höglofke Ständer af ömhet för Guds hus
täcktes till offtanämde gäldbundne och beträngda kyrckas understöd
bewilja en owilkorlig collect öfwer hela riket samt tillika tillstädja, at
igenom stamböcker få samla hwad Christe milda menniskior thertill
täckas sammanskiuta.
Deputationen har thenna ansökning hos sig under behörigt öfwerwä-
gande tagit och så wäl i anseende till Upsala domkyrckas omförmälte
gäldbundne tillstånd, som at then nu är stadd under nödig och
oumgängelig reparation, funnit sig skähl och anledning hafwa at till-
styrcka Riksens höglofl. Ständer till att icke allenast bewilja merhem:te
domkyrka en allmän och owilkorlig collect öfwer hela riket, så at icke
någon församling, antingen thes egen kyrcka kan stå under större eller
mindre bygnad härifrån undantages, utan at ock tillstädja thensamma
att igenom stamböcker få församla, hwad christmilda menniskor till et så
1 Jfr M. Åmark, Uppsala domkyrka ge¬
nom åtta århundraden, s. 136.
1158
christeligit wercks befrämjande wilja sammanskiuta, dock at hwad såle¬
des igenom stamböcker upbäres, ej annorlunda än som en friwillig och
otwungen gofwa må anses. Så at thet i hwars och ens fria wilja och behag
lämnas, at icke allenast gifwa hwad ock huru mycket han will, utan at ock
alldeles få dispensera eller undandraga sig therifrån, i fall thes wilckor
och lägenhet sådan afgift icke tilläto, samt at föröfrigit kyrckioherdarne
hwar i sin församling, genom wederbörande kyrckiobetiente draga för¬
sorgom upbörden häraf, utan at städerne eller magistraterne härmed på
något sätt sysslosättes. Hwilcket alt dock Riksens höglofke Ständers wida¬
re ompröfwande och godtfinnande underställes, så wäl som ock, om icke
undersökas måtte af hwad orsak thet åbygda tornet kommit at falla
omkull, på thet at thenne gäldbundna och medellösa kyrckja må i fall
någon skulle finnas härtill hafwa warit wållande, få niuta thensamma
behörig regress och ersättning.
Stockholm d. 29 november 1742.
På Riksens höglo fl. Ständers kammaroeconomie och commerciidepu-
tations wägnar
G. L. Stenbock, Matth. Ramzelius, Joh. Kielmang, Talle Olufsson.
5.
Kommerskollegii skrivelse till Kungl. Maj:t ang. spinnhuset i Stockholm med
bifogad skrivelse 23 dec. 1742 av direktörerna för samma spinnhus
(i avskrifterj1 (R. 285, n. 229)3
Stormägtigste Allernådigste Konung.
Collegium hafwer uti thess under den 6 augl. förledit år til nu warande
riksdag hos Eder Kongl. Maij:t afgifne underdånige relation anfördt,
hwad som angående spinnhuuswärcket här i staden blifwit sedan förra
riksdagen dllgiordt ock derjämte i underdånighet förmält, at förestån-
darne af bemälte spinnhus skulle med theras berättelse inkomma, som
närmare worde utwisandes, huruledes hushåldningen därstädes blifwit i
i akt tagen samt wärkets nu warande tillstånd. Samma berättelse, hwilken
föreståndarne sedermera afgifwit, hafwer collegium den nåden härjämte
i underdånighet at aflämna. Förblifwandes med diupaste wordnad.
Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maij:t
Allerunderdånigste ock tropliktigste tienare ock undersåtare
A. von Drake, Olof von Törne, B. von Hoffsten,
H. Kalmeter, Jo. v. Duben, H. Kolthoff, J. Bruseen
1 Åberopade bilagorna icke tryckta. Jfr d. 29 martil 1743 och remitterat till Riksens
I. Wieselgren, Sveriges fängelser och fång- Ständers manufactur- och handelsdeputation.
vård, s. 243. Testor And. Berg.
2 Med påskrift: Upläst hos Borgareståndet
1159
Ödmiukt memorial.
Sedan Riksens högl. Ständer nåd- och höggunstigast behagat förordna at
jämte andre respective deputationer äfwen secrete handels- och manu-
facturdeputation skulle utsees och utwäljas, så hafwa föreståndarne af
thenne stadsens spinhus funnit sin ödmiuka skyldighet fordra, at om
bemälte publiqae hus nu befintelige tillstånd til Högwälborne Herr Ba¬
ron och Praesidenten och Kongl. Maij:t samt Riksens högl. Commer-
ciecollegium följande relation i ödmiukhet afgifwa, hwarwid man dock til
widlöftighets undwikande will uti the måhl, hwaruti ingen ändring före-
lupit, sig then förre relation i all ödmiukhet hafwa åberopad.
1 :mo Wid huset befinnes nu för tiden 83 personer och 3 barn, ibland
hwilka en dehl ifråhn the förre åren effter högl. Kongl. Swea och Götha
håfrätters domar, samt Kongl. Slåttscancelliets resolutioner blifwit til
spinnhuset remitterade at för begångne tiufnader, barnemord och en¬
kelt hor arbeta antingen på lifstid eller wissa år, the öfrige hafwa blifwit
så wäl af thenne stadsens kämnärs- och hallrätter för tienstlöshet, wanart,
fylleri, eeder och swordom samt liderligit lefwerne, som och af thet
högt:de politiecollegium för tiggerie af gatorne uptagne och remitterade.
Och ehuruwäl hwad the förstnämde beträffar, hela spinnhusbetieningen
sig mer än mycket beswärat öfwer theras både gudlöshet och wahnartige
upförande, samt then skada the huset wärkeligen tilfogat, hwarom i 5:te
puncten af then sidsta relationen widlöftigare finnes anfördt. Så förmo¬
das dock, at sedan theras antal igenom åtskilligas arbetsårs expirerade
blifwit förminskat och spinhuset til följe af Hans Maij:ts nådigaste för¬
ordnande uppå Riksens Ständers wid sidsta riksdagen underdånige till¬
styrkande för slike grofwe missdådares widare emottagande blifwit fri-
kallat, at mera stilla och sluteligit lefwerne ibland spinnhusfolket skall
stå at erhållas, följandes härhos i ödmiukhet sub lig. A. en specification,
som utwisar huru många personer, som ifrån år 1740 års början til nu
warande tid årligen blifwit inbrakte, och sedan dehls lösgifne, dels för¬
rymt och dels dödt.
2:do. Hwad gudstiensten wid spinnhuset samt ungdomens therstädes
informerande uti läsande och underrättande i theras christendomsstyc-
ken beträffar, så hålles therwid then ordning, som uti 7 puncten af then
förra relationen finnes i ödmiukhet anfördt, som ock föreståndarne intet
underlåtit at wid theras sammankomster på spinnhuset så mycket som
hos them ståt upmuntra och förmana både kyrkioherden och klåckaren
at uti thesse stycken fullgiöra theras embetens plikt och skyldighet.
3:tio Hwad tid om morgonen spinhusfolket til arbete upwäckias och
huru samma arbete them emellan fördelas, samt huru länge the om
dagen arbeta, therom är i l:sta och 2:dra puncterne af mer offta nämde
sidsta relation i ödmiukhet omrördt, efftersom ock föreståndarne stält
sig till effterlefnad kongl, collegii extractum protocolli af d. 28 sept.
1160
1739, som förmår hwad qvantum hwar och en til spinhuset remitterad
person bör förfärdiga, innan thensamma ifrån spinhuset lösgifwes.
4:to Sedan sidstledne riksdag har wid spinnhuset warit et tillräckeligit
förråd både af ull, lijn och blår, som til förarbetning så wäl ifrån the här i
staden befinteliga fabriqver, som äfwen af annat privat folck blifwit
inlefwererat, så at icke allenast the nu befintelige och uppå spinhuset
warande personer hafft tillräckeligit arbete, utan ock et fast större antahl
thermed kunnat sysselsättias, hwaraf äfwen händt, at högh kongl, colle-
gium medelst extractum protocolli af d. 19. Nov. 1741 anbefalt, at hwad
ullen i synnerhet anginge, thensamme ei af någon annan klädesmanu-
factorist skulle till förarbetning emottagas än them, som kunde bewisa sig
till armeens behof hafwa contraherat om något commissgods, hwar-
ibland i synnerhet warit Barnängska yllemanufacturiet, Kammarherren
Herr Carl Broman, Herr Leonhardt Pinchardt och Herr Hind. Wolge-
nau, som the ock på thet giörligaste sättet af inspectoren blifwit betiente.
5:to Hwad af ull, lijn och blår sedan 1740 års början blifwit wid
spinhuset förarbetat, kan höggunstigast ses af förteckningen Lit. B. och
hade wäl et större qvantum för i år kunnat tillwärkas, theräst som i
föregående punct anfördt finnes, et tillräcke liga re antahl af arbetare wid
huset warit at tillgå, hwarandes nu i någre månader alt stadigt warit och
ännu ledige rum äro till ungefär 30 a 40 personers sysselsättande wid
arbete.
6:to Hwad spinhusets årlige inkomst af Stockholms stad sig bestiger
till, jämte thet som uti arbetslöhn för spådna är tillflutit, samt utgiffter
sedan 1740 års början utwisar närgående summariske förslag Lit. C.
7:mo angående spisordningen wid spinhuset, så hafwer thet inmante
folket för åhren 1740 och 1741 blifwit spisade effter then gamla spisord¬
ningen, men i år är wid utspisningen i underdånighet effterlefwat och [i]
akt tagen then af Riksens högh Ständers projecterade och af Hans Kongl.
Maij:t medelst nådig skrifwelse till Kongl. Collegium under d. 23 sept.
17413 anbefallte nya spisordningen och hwaraf Högh Kongl, collegium
medelst extractum protocolli af d. 3 octobr therpå förljande höggunsti¬
gast behagat lämna föreståndarne behörig dehl, som ock samma spis¬
ordning effter befallning til wederbörandes effterrettelse blifwit tryckt
och på en tafla anslagen, samt upsatt i matsalen, hwaraf härhos hus Lit.
D. et exemplar i ödmiukhet bifogas.
8: vo Likaledes hafwa undertecknade stält sig til underdånig effterlef-
nad och rättelse the öfrige mål, som åfwan högstbemälte Hans Kongl.
Maij:ts nådigste skrifwelse omförmäler såsom l:mo at inge bräklige eller
med sinnens swagheter behäfftade, ålderstegne och til thet wid spinhuset
förefallande arbetet otienlige personer, icke eller gröfwa missdådare
eller sådane manspersoner, som till starkare arbete pröfwas tienlige,
3 Inrikes civilexp. reg. 1741, f. 541 v.
1161
såsom och inge små barn, som icke fylt sine 7 år med flere, som i samme
punct upräknas, blifwit emottagne.
2:do at spinnhusfolket måtte hållas rent och snygt. Så utdelas hwar
lögerdags efftermiddag af kokerskan och husmodren til hwar och en
person effter en uprättad rulla et rent numererat lintyg, tå the åter til
twätterskorne aflefwerera thet orene lintyget af lika numrer. Och i näst-
ledne februarii månad är til hwar och en person utdelt 1 par swenska
skor. 3:o then spinhusfolket bestådde arbetslön utbetahlas til hwar och
en i contant hwar måndags förmiddag för hwad som the i then föregå¬
ende weckan enthera spunnit, kardat eller skrubbat hafwa, och giöres
thessutan som ytterst räkning med folket om theras arbetsqvantum.
4:to är likaledes en kokerska med sextio dahkr kopparmynts årlig löhn
och fri kåst indragne. 5:o hafwer till spinhuset sedan detta års början
qwartaliter influtit then af krögaresocieteten ålagde afgiften af 30 000 dir
k:mt årligen, hwaraf så wäl som af the öfrige i thenne punct omförmälte
Riksens högh Ständers före thetta publiqve wärck tagne högstbepriselige
författningar spinhuset ei allenast niutit en wärkelig besparing af the för
thetta wanlige swåra omkåstningar i synnerhet hwad folkets bespisande
ankommer, utan giöra sig föreståndarne äfwen thet otwifwelaktige
hopp, at theräst thenne sidstnämde fond af krögares afgifft blifwer wid
spinhuset ännu i flere år bibehållen, thet thetta publiqve wärck skall
blifwa i stånd satt både at afbörda sig den giäld och skuld, hwaruti thet
ännu häftar, som äfwen medelst oumgängelige nybyggnader och repara¬
tioner kunna sig så utwidga och förkåfra at höge öfwerheten theraf et
nådigt nöije och stadsens inwånare och i synnerhet herrar fabriquererne
en märckelig nytta hafwa skola.
9:no Imedlertid och som föreståndarnes förnämsta ögnamärcke wa¬
rit, at så långt the influtne medlen kunnat förslå, igenom afbetalningar
förnöija them, som medelst lefwerantser giordt huset försträckning, och
äfwen igenom tidige uphandlingar förse huset med then wanliga års
provisionen. Så är äfwen therigenom händt, at åtskillige eljest nödwän-
dige reparationer, som i nästföljande punct skola specificeras, måst stå
tillbakars, och i theras ställe allenast följande kunnat åstadkommas, nem¬
ligen för år 1741 låtit med rödfärg, beckolja och tiära anstryka brygghu¬
set, maltboden, material- och weedbodarne samt planken och de andre
uthusen, jämwäl låtit förbättra eldstäderne, med mera, uti innewarande
år äro någre små förbättringar uti kyrkan och arbetsrummen samt på
eldstäderne giorde. Likaledes hafwa tegeltaken på kyrkan, brygghuset
och maltboden samt stora stenhuset fordrat oumgängelige små repara¬
tioner, förutan at man giordt någon, ehuru fast ringa förbättring på then
aldeles förfallne broen, så at man allenast i högsta nödfall och in til thess
wåren infaller, kan gåendes komma theröfwer.
10:o Hafwer hos högl. kongl, collegium föreståndarne i theras afgifne
sidsta ödmiuka memorial omständeligen anfördt the oumgängelige och
högst nödige, men tillika nog kåstsamme reparationer, som thet stora
1162
stenhuset erfordrar, jämwäl och tillkänna gifwit den myckna bristfällig¬
het, som är på then stora bron emellan huset och staden, hwilken bristfäl¬
lighet numera så tiltagit, at man icke utan lifsfara kan gå theröfwer,
mindre at någon med häst och kiärra kan deröfwer fara.
Och som förståndarne, hwad thet stora huset angår, med mycken
grämelse måste see samma hus så til säijandes dageligen alt mer och mer
förfalla, utan at föreståndarne, i brist af penningar kunnat therwid lägga
handen och at hwad broen angår, then äfwen oumgängeligen til spinhu-
sets behof måst uti tilkommande år af nyo byggas, hwilka reparationer
och nybyggnader fordra en ansenlig summa penningar, them förestån¬
darne ei wetta sig nu någon utwäg at tilgå. Så nödgas föreståndarne at
äfwen nu härom en ödmiuk påminnelse göra, med lika ödmiukt under¬
ställande, om icke högh kongl, collegium af thess städse betygade hög-
gunstiga wälwilja, samt öma sorgfällighet för thetta publiqve wärcks
uprätthållande, skulle täckas på högwederbörlig ort så begå, at spinhuset
kunde af then publiqve manufacturfonden niuta et förskått til så stor
summa, som effter inkomande förslager, sedan the af högh kongl, colle-
gii blifwit öfwersedde och approberade, pröfwas thertill upgå. Och på
thet at slikt förskått så mycket lättare måtte kunna erhållas, underställes i
ödmiukhet, om icke therföre 6 procentum interesse kunde utfästas jämte
förbindelse at årligen uppå hufwudstolen någon afbetalning giöra, alt
som husets öfrige oumgängelige afgiffter thet til mer eller mindre kunde
tåla.
ll:o Utom förberörde nybyggnader och reparationer finna wäl före¬
ståndarne thet en liten byggning til twättarestugu och wåningsrum för
twätterskorne och twätten wore wid huset nödig at upsättias, hälst utom
then förmån som theraf wore, at inspectoren kunde hafwa them mera
wid huset under insigt, så wid twätten som spinhusfolkets lintygs tidige
lappande och lagande, så kunde äfwen therigenom en årlig besparing
af hushyra til 150 dir k:mt winnes, men som penningebristen nu sådant
eij will tillåta, så måste wäl härmed så wäl som sielfwa husets utwidgande
til flere arbetsrum så länge hafwas anstånd, til thess thet nödwändigaste
föregådt, och husets tilstånd kan tillåta, at med tiden ock alt som medlen
kunna tillåta, thet ena effter thet andra begynna och fullborda.
För öfrigit och hwad som betieningen wid spinhuset angår, förestån¬
darne ei annat kunna än lämna them thet wälförtiente beröm, thet the
med ömhet och sorgfällighet söka fullgiöra the them ombetrodde och
anbefallte giöromål. Så finnér föreståndarne til betieningens widare up-
muntrande at alt framgent fortfara uti theras skyldigheters fullgörande
sig förbundne, at til al höggunstig åtanka och wärckelig befordran them i
all ödmiukhet recommendera.
Och som hwad Inspectoren Liwin i synnerhet angår, han alt ifrån
publiqve wärckets första inrättning warit therwid en flitig, trogen och
aldeles pålitelig betient, samt therwid nedlagt större delen af sin bästa
ungdoms år, utan at ännu hafwa sedt och erfarit frukten af något
1163
fördelaktigare framsteg til thess lyckas befordran. Så kunna förestån-
darne wid thetta tilfälle ei undgå at för honom in specie en ödmiuk
intercession giöra, så at han til någon fördelaktigare och honom anstän¬
dig syssla må wara i all höggunstig åtanka. Hwarmed föreståndarne sig
nu uti Högwälborne Herr Baron och Praesidentens och högh Kongl.
Commerciecollegii wanlige höga gunst och bewågenhet i all ödmiukhet
innesluta.
Stockholm d. 23 dec. år 1742.
Joh. B. Schening, H. Hahr, J. Buckau.
6.
Sven Fundahns och Alexander Ziebeths memorial ang. minskning av antalet
kyrkoinspektorer i Skåne (R. 1285, n. 266)}
Ödmiukt memorial.
Protokollet s. 547.
Förrän Skåne under nuwarande regering blef fördelt uti 2:ne höfdinge-
dömen och alt in till riksdagen åhr 1723 wörö i hela landet icke flera än 4
kyrckioinspectorer, då blef af landshöfdingen i Christianstads låhn hos
Riksens höglo fl. Ständer giord ansökning om tillstånd att inrätta wisse
betienters embetsdistricter sålunda, att icke någon af them skulle komma
att dependera under bägge höfdingedömena till förekommande af hin¬
der och oreda uti ordres emottagande samt redogiörande för the anför¬
trodde sysslor, hwilcken ansökning såsom nyttig och nödig, sedan landet
war fördelt uti 2:ne lähn, secrete utskottet bewilljade, som bilagde utdrag
af secrete utskottsprotocollet intygar.
Wid wärckställandet af thenna sökte och af Riksens Ständer bewilljade
jämckning uti betienternes embetsdistricter gingo herrar landshöfding-
arne längre, än både begiärt och bewilljat war, och af egit godtyckie, utan
communication med högwyrdige biskoppen och consistorio, som icke
mindre än landshöfdingen äger hafwa inseende med kyrckioinspecto-
rerne, tillsatte 2:ne kyrckioinspectorer öfwer förra wanligheten, en i
hwart lähn, och i stället för den bewilljade jämckningen uti embetsdistric-
terne, jämckade lönen emellan sex, som tillförene war ringa nog för fyra.
Förthenskuld som thenna tillökning i staten icke stödjer sig på annan
grund än herrar landshöfdingarnes egit behag, och thet är stridande
emot Kongl. Maj:ts nådige försäkran, att betienters löhn, till hwilcken the
effter erhållne fullmackter äro berättigade, egenwilligt them fråntages,
och förminskas. Hwartill kommer, att thenna tillökning i staten ingen
1 Med påskrift: Upl. hos Borgarest. d. 4
maij 1743 och rem. Kammaroecon. deputa-
tionen. Testor And. Berg.
75-804548 BR
1164
nytta skaffar, utan snarare underslef, och kyrckornes förfördelande wid
ett och annat tillfälle kan befrucktas, när thesse betienter icke hafwa sitt
tillräckeliga och wid första statens inrättande befallde underhåld att
lefwa af, anhålla deputerade från Lunds stift ödmiukt, att högwyrdige
Prästeståndet icke allenast för sin del höggunstigast täcktes bifalla, att
thenna sak till Riksens höglofl. Ständers kammaroeconomiedeputations
närmare skiärskådande måtte remitteras, utan ock samma ärende hos
the andre respective Stånden behagade recommendera, på thet thenna
beden ing, som emot lag är rubbat, måtte komma att sätjas på sin gamla
fot, hwartill nu är öppet tillfälle, emedan then ena af thesse fördubblings-
inspectorer i Malmöes lähn, under warande riksdag, dock icke så bittida,
att ärendet kunnat uti urskillningsdeputationen anmälas, med döden
aflidit. Kunnande samma inrättning sedan äfwen skie i Christianstads
lähn, när någon af the 3 med döden afgår, eller till annan lägenhet kan
warda befordrad. Stockholm d. 21 martii 1743.
Sw. Fundahn, Alex Ziebeth.
7.
Rådman Esaias Wechters yttrande ang. generalen greve Lewenhaupt.
(Överstruket i konceptprotokollet 14/5 1743).
H:r Rådman Wechter, om H:r Generalen Grefwe Lewenhaupt hållit
stånd wid Aborrefors eller något annat fördelachtigt pass i Finland och
slagit ryska armeen, hade han derigenom justifierat, hwad tillförende
under hans commando förelupit.
8.
Utdrag ur rådets protokoll ang. voteringar vid prästval
(R. 1285, n. 304)3
Protokollet s. 684.
Utdrag ur protocollet, hållit i rådkammaren d. 28 aprilis 1743.
Sedan Kongl. Maij:tt, efter 8:de puncten i 1739 åhrs utfärdade förord¬
ning2 om prästewahl infordrat så wäl öfwerståthållarens i Stockholm och
samtel. landshöfdingarnes berättelser, som ock hwarje stads utlåtande i
lähnen angående voteringar wid prästewahl, så hafwa hos Kongl. Maij:tt
wederbörande thermed i underdånighet inkommit, hwaraf befinnes,
thet icke allenast landshöfdingarne utan ock städerne sins emellan äro
skiljacktige om sättet till berörde voteringar. Och althenstund Riksens
1 Med påskrift: Upl. hos Borgarest. d. 2 Modée 2, s. 1552.
16 junii 1743. D:o remitterat till Riksens
Ständers justitiedeputation. Testor And.
Berg.
1165
Ständer uti theras jemte förordningen om prästewahl, insände underdå¬
nige memorial af d. 18 aprilis 17393 sig förbehållit at wid kyrckioord-
ningens öfwerseende wilja företaga thetta ärende till närmare öfwerwä-
gande, och både städernes samt the öfrige Ståndens fullmäcktige nu på
riksdagen äro närwarande, hwilka kunna hafwa bästa tilfälle härom at
öfwerlägga och sig förena. Ty hafwer Kongl. Maij:tt i nåder befallt, at
thetta ärende tillika med the therom inkomne berättelser och utlåtelser,
skulle jemte utdrag af rådsprotocollet, med Riksens Ständer communice-
ras, med hemställan therhos, om icke Riksens Ständer wid så fatte om¬
ständigheter, skulle wilja theröfwer sig utlåta, hällst allt hwad härutinnan
kommer at förordnas, eij kan lämpa til alla städer i gemen, och thet thess-
utan finnes, at en eller annan stad äro annexer under landtförsamlingar.
Datum ut supra.
Effter befallning
JJ- von Döbeln.
9.
Prästeståndets memorial ang. den fria religionsutövningen
(R. 1286, n. 364).1
Protokollet s. 855.
Tjensteligit memorial.
Hwad Presteståndet härmedelst kommer tjenst, att anmäla, förmodar
det så mycket snarare af det lo fl. Borgareståndet benägit blifwa uptagit,
som Presteståndet sådant andrager endast efter sin eds, kallelse och
samwetes plickt.
Strax efter slutet af nästl. riksdag, eller d. 27 aug. 17412 har Hans
Kongl. Maij:t genom af trycket utgången kundgiörelse i nåder welat til
känna gifwa, det Hans Kongl. Maij:t uppå Riksens Ständers underdåniga
inrådande för godt funnit och faststält, at förunna en fri religionsöfning
här i riket åt alla dem, som äro af then engelska och reformerta kyrckan,
så att the hafwa tilstånd at uti sjöstäderna, Carlscrona undantagandes, få
upbygga och hafwa egne kyrkor, och jemwäl få njuta alla öfriga förmå¬
ner, hwaraf alle andre Kongl. Maij:ts trogne undersåtare enl. riksens
lagar och regeringsform sig i underdånighet hafwa at hugna.
Af sådan Hans Kongl. Maij:ts nådigsta kundgiörelse förmärkes, at
thenna frihet blifwit af Hans Kongl. Maij:t faststäld uppå Riksens Stän-
3 Jfr BgP 6, s. 529.
1 Med påskrift: Ingifwit och upläst hos
Borg. st. d. 9 octob. 1742, ånyo upläst hos
Borg. st. d. 5 aug. 1743. Fortsatt ånyo hos
Borg. st. d. 8 aug. 1743. D:o kunde Ståndet eij
giöra någon ändring uti Riksens Ständers här¬
om wid sidsta riksdag giorde förordnande at den
fant skiäligit att derwid oryggeligen förblifwa,
testor And. Berg. Jfr N. Staf, Religionsdebattm
under förra hälften av 1700-talet, s. 224 o.f.
2 Modée 3, s. 1698.
1166
ders inrådande. At Presteståndet härutinnan ingen del hafwer, beropar
det sig allenast på thet hos lofl. Borgareståndet förl. riksdag hållna
protocoll. Ty så snart thetta ärende, i anledning af thet therom ingifna
memorial hos Presteståndet den 20 aug. 1741 kom under deliberation,
underlät Ståndet icke at strax samma dag yttra sin mening skriftel. och
tydeligen. Men at thet tå eij hade någon önskelig wärckan, förmodar
Presteståndet förnämligast kunna tilskrifwas the, efter wanligheten wid
riksdagarnas slut, tå ock thenna högstangelägna quaestion först propo-
nerades, förekomma så större som mindre ärenders mångfaldighet, så
wäl som i synnerhet wid sidstl. riksdag the tå förewarande krigstilred-
ningar, hwilcka eij kunde annars än medtaga mycken både tid och
eftertancka.
At emellan the på trenne respective Stånds inrådande här i riket
således tillåtna religioner och wår evangeliska är en hufwudsakelig skill¬
nad, thet behöfwer Prestståndet wid thetta tilfälle med någon widlyftig-
het så mycket mindre bewisa, som thet nu icke är egenteliga frågan och
sådant så i förra som närwarande tider är i wår så swenska som utländska
evangeliska församling almännel. ärkändt af alla them, som haft eller
ännu hafwa hog till och tilfälle thetta at undersöka.
Hwad Presteståndet för thenna gången anhåller, at the öfrige respec¬
tive Stånden wille hos sig låta komma i benägit öfwerwägande består
förnämligast ther utinnan:
1. Om förbemäldta religions frihet skäl kan sägas här i riket hafwa
något bestånd, så länge Hans Kongl. Maij:ts nådigsta försäkrings 1 och
2§§3 then och samtel. Riksens Ständer så dyrt beswurne regeringsfor¬
mens 1 § och Presteprivil. 1 §,4 samt Sweriges rikes allmänna lag, missgbl.
cap. 1 § 45 äga theras fulla kraft och wärckan?
2. Om icke så framt thenna frihet skulle bibehållas, så konungaeden
som riksråds och andre ämbetsmäns, samt ther wid riksdagar föreskref-
ne Jandtmarskalcks och talemanseden nödwändigt behöfwer ändras?
3. Om icke them af främmande religion, hwilcke thertil tjenlige äro,
öpen wäg är lemnad at tjena sig up i militaire och civile ståndet til och
med riksrådsämbetet, och äfwen i ecclesiastiquestaten wid scholar, gym¬
nasier, academier och så widare, samt ock at blifwa riksdagsmän, hälst
them är tillåtit at niuta alla förmåner, hwaraf alla andre trogne underså¬
tare enligit riksens lagar och regeringsform sig i underdånighet hafwa at
hugna.
4. Hwad thet kan wara at lita på et stånds wälfångna privilegier, om
trenne stånd hafwa frihet at twert emot riksdagsordningens 15 och 17 §§6
efter behag kullkasta thet, som i et annat stånds privilegier med klare och
uttryckeliga ord förundt och stadgat är?
3 Modée 1, s. 149, 155.
4 Modée 1, s. 482.
5 1734 års lag, s. 201.
6 Modée 1, s. 515, 518.
1167
5. Hwartil det föreskrefna formulairet til riksdagsfullmackter må wa¬
ra nödigt, om riksdagsmännerne äga mackt at efter godtyckjo sino före¬
ställa och bifalla thet, som klari, strider emot kongl, försäkringen och
regeringsformen, thet dock sielfwa fullmackten förklarar alt sådant för
kraftlöst och ogilt nu och i framtiden.
6. Om icke nödigt är, at likasom urskillningsdeputation genom riksd.
ordn. 15 §7 ther til är förbunden, äfwen hwart stånd för sig förkastar alla
sådana propositioner, som strida emot Riksens fundamental lag, hwilcket
ock så landtmarskalcks och talemans, som Bondeståndets secreterare-
ederne erfordra.
7. Är medelst thenna religionsfrihetens underdåniga tilstyrkande thet
twifwelsmål hos en hwar billigt upkommit. Hwilcket thera skal äga mera
kraft, antingen thet om religionsfriheten insinuerade inrådande, eller
Riksens Ständers wid sidstl. riksdag författade beslut. Thet förra är af
3:ne stånd utfärdat och tilråder en sådan religionsfrihet, som här i riket
aldrig warit tillåtelig, utan twert om strängel. förbuden. Thet senare är
faststäldt af samtel. Ständerne, af them mangrant underskrifwit, och
såsom en allmännel. wedertagen act på rikssalen offentel. upläsen, af
innehåll i then 2§ at samtel. Riksens Råd och Ständer anse enighet och
renhet i gudstjensten för grundwalen af et samdrägtigt och waracktigt
regemente, warandes thet enligit med kongl, kyrkoh så äldre som senare
religionsplacater, Kongl. Maijits försäkring, regeringsformen, prestepri-
vilegierne och riksdagsordningen.
Thessa med flera thylika betänckeligheter och presterskapets i stiften
samt och synnerl. ja ock oräknel. många wälmenande åhörares önskan
och påstående hafwa föranlåtit Presteståndet at med all uptänckelig
sorgfällighet anhålla om the öfrige respective Ståndens benägna biträde
til ändring af then på sätt som sagdt är, wid sidstl. riksdag gifna religions¬
frihet. Presteståndet hyser det förtroende til det lo fl. Borgareståndets
kiärlek för Guds ords renhet, öma sinnelag för Hans församlings sanna
wälfärd, devotion för Hans Kongl. Maij:t at thes dyra försäkran eij må
giöras kraftlös, nijt för fäderneslandets bästa, åhuga för wår fundamen¬
tallags obrotsliga hållande och alfwarliga upsåt angående så thet ena som
thet andra ståndets wälfångna privilegiers oqwalda åtniutande, at Pres¬
teståndet förmodar sig icke behöfwa twifla på thenna högträngande
angelägenhet winner benägit bifall. Icke anmäles thetta för någon Pres-
teståndets enskijlta förmån skul, ty thes ledarmöter skola med Guds hielp
altid wara i stånd at för sin del wederbörl. möta the inkast, som the nu til
widare tillåtne fremmande religioner skulle wilja framkomma med. Utan
hwad Presteståndet härmedelst erindrar, sker förnämligast at efter ålig¬
gande ämbetesplickt söka förekomma the enfaldigas lättel. timande ska-
deliga förförande, at styrcka til wår fundamentallags, särdeles i et så
7 Modée 1, s. 515.
1168
wårdande mål, beständiga handhafwande samt at hos hela wår evan¬
geliska så in- som utländska församling nu och i framtiden befria sig för
alt åtal för otidig och lastbar tystlåtenhet, förblifwandes thet oförändeli-
gen wid thet, som til benägit behiertande nu tjenstligen är anfördt.
Stockholm den 9 octobris 1742.
Eric Benzelius, Andr. Kalsenius, Eric Alstrin, Jonas Fahlenins, Henric Benze¬
lius, Daniel Juslenius, Jacob Benzelius, Herm. Schröder, Nicolaus Lagerlöf,
Nicolaus Sternel, Jöran Wallin, Er. M. Melander, And. Winbom, And. R hy ze¬
lius, Olof Osander, Michael Hermonius, Canut. Nic. Lennaeus, Marcus Sim¬
ming, Martin Kammecker, C. Kiörning, David Evensson, And Schjörling, Swen
Tollander Trulsson, J. Unge, Paulus Themptander, Jo. W. Helstadius, And.
Giers, Jacob Serenius, Joh. Gilnaeus, Joh. J. Lindh, Matth. Ramzelius, P. O.
Eckman, Jacob Stranng, C. Tiliander, And. Wiesel, Claudius Hedman, Joh.
Amnell, Carl Gustav Werander, Lor. Muhrbeck, Sv. Fundahn, Alex. Ziebeth,
Joh. Nylander, Abrah Miödh, O. Lundman, And. Tranchelius, Georg Montelius,
Christopher Risell, Johannes Telin, Abrah. Burman, Olaus Canutus, Eric Wal¬
dius, Jonas Ask.
10.
Kammar- ekonomi- och kommersdeputationens betänkande 19 maj 1743 ang.
kyrkoinspektorsstaten i Malmö och Kristianstads län (R. 1285, n. 319)}
Protokollet s. 712.
Riksens höglofke Ständers kammaroeconomie och commerciideputa-
tions betänckande öfwer then i kyrckioinspectorsstaten uti Malmö och
Christianstads lähner sedan år 1723 giorde ändring och tilökning.
Deputationen har af the uptedde skiäl och handlingar inhämtat, at
framledne Landshöfdingen Herr Baron Hylthéen wid 1723 års riksdag
hos Riksens höglofke Ständers secrete utskott inkommit med project til
landtstatens, såsom jägeriebetienters, mantalscommissariers och kyrckio-
inspectorsembets districters2 inrättande, på thet sättet, at ingen af
ofwannämde betiente skulle komma at dependera af begge höfdinge-
dömer, hwilcken inrättning secrete utskottet funnit nödig och nyttig,
sedan landet blifwit fördelt i 2:ne lähn, til förekommande af irringar i
ordrers emottagande samt redogiörande för the ombetrodde sysslor.
Hwaraf herrar landshöfdingarne tagit sig anledning at föröka staten
med flere betienters tilsättjande och jämkat lönen emellan the förre och
thesse senare, som the tilsatt, hwarigenom the förre kommit ansenligen
at lida uti sin tilständiga rätt af lön och underhåld, som then efter
erhåldne fullmackter med rätta tilkom at oafkortat niuta och behålla.
Deputationen har ock sig härwid låtit föreläsa secrete utskottets extrac-
1 Med påteckning: Upläst hos Borg. St. d. 2 Om kyrkoinspektorerna se BgP 2, s.
29 junii 1743. Testor And. Berg. 430, 437.
1169
turn protocolli uti thenne sak wid 1723 års riksdag och theraf intagit rätta
förståndet både af thet ingifne projectet til betieningens inrättning och
thet thertil gifne bifall wara thetta, at embetsdistricterne skulle för be-
qwämlighetens skull inrättas och lämpas efter landets då skedde fördel¬
ning i 2;ne höfdingedömen. Men ingalunda theraf kunna följa, at staten
med flere betiente skulle förökas, hwilcket i thet ingifne projectet hwar-
ken warit af H. Landshöfdingen von Hylthéen begärt, eij eller af secrete
utskottet bewiljat, som af bilagde secrete utskottets extracto protocolli*
tydeligen kan intagas, althenstund then påsyftade oreda lika så wäl
kunde undwikas, när betienterne wörö til antalet ringa, som nu då the
äro flera, hwarwid således icke annat hade warit at giöra än at inskräncka
thesse betienters embetsdistricter inom the råmärcken, som skilde thet
ena lähnet ifrån thet andra. Förthenskull, som thet befinnes at i hela
Skåne förr än thet blef delt i 2:ne höfdingedömen och alt in til år 1723 eij
warit flere än fyra kyrckioinspectorer, och at herrar landshöfdingarne tå
förökt landtstatsbetalningen och således kyrkioinspectorsstaten med
2:ne personer, tilläggandes thessa då tillsatte betiente en del af then lön,
som them androm tilkom, hwilket är stridande så wäl emot secrete
utskottets förr åberopade utslag i thenne sak, uti hwilket ingalunda
tillåtes at tillsättja flere betiente eller at jämcka lönen emellan flere, utan
endast at jämcka embetsdistricterne emellan the betienter, som då werke-
ligen såto i embeten, som i synnerhet emot Kongl. Maij:ts nådiga försäk¬
ring uti 11 §4 hwilken tydeligen förmår, at ingen betient, utan föregång¬
en laga ransakning och dom bör sättjas ifrån sitt embetes werkeliga
förrättning, eller emot sin wilja flyttas och rubbas. Och thet thesutan
kommer i skäligit öfwerwägande, at thenne förökning i staten icke kan
lända skånske kyrckiorne til någon nytta, utan snarare skada och förför¬
delande kan wara at befruckta, när thesse betiente icke få oafkortat niuta
thet lilla underhåld, som them efter gammal stat och fullmackt tilkom-
mer, pröfwar deputationen skäligt och rättwist, at then i Skåne sedan år
1723 skedde tilökning med kyrkioinspectorer bör åter sättjas på sin förra
fot och reduceras til sitt förra wanliga antal, så snart thesse tilökte be¬
tiente med döden afgå, eller til andre beställningar kunna befordras.
Och althenstund then ene af thesse tilökte betiente, nemi. kyrckioin-
spectoren i Malmö lähn med döden aflidit, och thes embetsdistrict således
nu är ledig, så finner deputationen at then district, som then döde
innehaft, bör fördelas emellan the 2:ne ther i lähnet warande kyrckio¬
inspectorer, såsom thet för år 1723 warit hafwer, til hwilken ända the af
Kongl. Maij:ts och Riksens Kammarcollegio med fullmackter therå kom¬
ma at förses efter en lika jämkad och proportionerad tildelning i distric-
terne med lika lön och underhåld, som för år 1723 warit bestådd.
3 Något sådant protokollsutdrag är icke
bilagt betänkandet.
4 Modée 1, s. 138.
1170
Kommandes thenne ändring med kyrkioinspectorsstaten likaledes at i
ackttagas uti Christianstads lahn, så snart casus och öpning genom döds¬
fall eller befordran existerar. Hwilcket dock Riksens högloffie Ständers
widare ompröfwande hemställes.
Stockholm d. 19 maji 1743.
På Riksens höglofhe Ständers kammaroeconomie och commerciide-
putations wägnar
G. L. Stenbock, Jo. Th. Helstadius, And. Amelberg, Sven Jönsson.
11.
Överjägmästare Erik Boijes af Gennäs memorial ang. hans på Degerhov
anlagda porslinsbruk (R. 1286, n. 395) A
Hörsamt memorial.
Protokollet s. 910.
Som jag låtit berätta mig, at thet lofliga Borgareståndet i går förehaft
Riksens Höglofl. Ständers manufacturdeputations afgifne betänckande
öfwer min ansökning om privilegiers erhållande å mitt wid Degerhof
anlagde porcelainebruk och tillika gunstbenägit samtyckt at mig the
begärte privilegier måtte förunnas, så har jag icke allenast therföre
härmedelst bordt aflägga min hörsamste tacksägelse, med försäkran at
jag theremot wid alla tilfällen hyser en fullkommen och wördsam er-
käntslo, utan ock tillika welat tagit mig then friheten, som jag hoppas
lärer benägit uptagas, at emot brukets flyttande i anseende til thet finare
arbetet til en af the närmast ther in til belägne städer giöra följande
hörsamma påminnelser, hwilka jag beder måge tagas i gunstigt be-
hiertande. At nemi.
l:o Igenom en sådan flyttning, som då antingen til Norkiöping eli.
Söderkiöping ske skulle, samma stad i anseende til then ther i kring
warande skogslösa orten skulle ofelbart komma att lida ganska mycken
brist uppå nödig wed, hälst bruket theraf måtte consumera en ansenlig
myckenhet, hwartil fuller jag såsom öfwerjägmästare i orten torde finna
utwäg. Men hela borgareskapet i staden, tillika med the ther anlagde
fabriquer, fingo theraf en odräglig olägenhet, hwilket H. Comisarien
Urlander, som jag mig härutinnan åberopar, så mycket heldre lärer
besanna, som hans med fleras anlagde werck understundom skulle lidit
brist på nödig wed, ther jag icke af nijt til thet almänna och af wänskap
för them, them härmed fournerat.
2:do Skulle jag härigenom twingas at hålla dubbelt bruksfolck, hem¬
ma wid gården, the som arbetade i the gröfre och wid staden, the som
1 Med påskrift: Upläst hos Borg. st. d. 17
aug. 1743. D:o resolv. ut in prot.
1171
arbetade i the finare leerarterne, hwaraf så wäl som af then dubbla
bygnad, med flere 2: ne gånger itererade omkostnader eij annat kunde
följa, än at thet förfärdigade arbetet til afnämarenas skada blefwo så
mycket dyrare, ther jag eljest då samma och enahanda personer förfär¬
diga thet finare och gröfre, å hwilket senare jag redan fått privilegium,
skulle med skälig avance kunna afsättja thet för långt mindre. Hwartil än
kommer.
3:o At jag i fall sådan flytning skedde igenom then wid Degerhof ned-
lagde dryga omkostnad skulle sättjas utur stånd at widare fortsättja och
fullkomna ett så nyttigt och liksom af sielfwa naturen ther anlagt werck,
emedan jag i hopp at blifwa bibehållen wid adeliga privilegierne redan
låtit therstädes utom mycket annat förfärdiga och upmura en så stor och
fullkomlig ugn, som til ett complett porcelainebruk kan erfordras, så at
utom någre hus och en liten ugn nu mera nästan intet felas.
I anseende til hwilket alt jag hörsamt anhåller thet lofke Borgarestån¬
det, som redan uti thet mästa bifallit min ansökning, och således til en del
maintinerat mig wid adeliga privilegierne, täcktes äfwen uti thenna om¬
ständigheten wisa mig gunstbenägen willfarighet och förhielpa mig til
åtniutande af then förmon, som 19 och 25 §§ i adeliga privilegierne2 mig
härutinnan tillägga.
Stockholm d. 17 aug. 1743.
Erich G. Boije.
12.
Johan Baeckströms memorial att under 10 år befrias från alla publika onera och
hugnas med karaktär av bibliotekarie scholarum (R. 1286, n. 417)2
Underdån- ödmiukaste memorial.
Protokollet, s. 931.
Riksens höglofke Ständer, som altid hyst en örn sorgfällighet för ung¬
domens upfostrande uti nyttige wetenskaper, lära nogsamt hafwa sig
bekant, at jag nu uti många års tid effter mitt pund sökt tiena den fattiga
studerande ungdomen uti wårt kiära fädernesland förmedelst åtskillige
på wårt modersmål uplagde scholaearbeten, jämte flere nyttige böcker,
som jag likaledes til swenskt tryck befordrat, hwarmed jag nu öfwer 13 år
2 Modée 1, s. 473, 476. och the sjuttio lärjungar». Sedermera trycktes
1 Med påskrift: Upl. hos Borg. st. d. 9 mig. 1741 hans arbete »Stockholms prospect öfwer
1743. D:o resolv. ut in prot. Bibliotekarien hela Swerige och Östersjön». Slutligen 1748
Baeckström avled i Stockholm 7/8 1766 vid 68 trycktes »En sex hundra åhrs minneskjedja
års ålder (Storkyrkoförsamlingens arkiv Fia: 2, öfwer Sulea och Götha konungar, dorttningar,
SSA. Inrikes Tidningar 1766, n. 64). 1734 printzar och printsessor ...». För hjälp med
utgav han en översättning av Erik Benzelius upplysningar om Baeckström står jag i tacksam-
d.ä:s »Kyrkohistoria ... om prophetema,fräl- hetsskuld till fil. dokt. Hans Sallander, Upp-
saren Jesu christo, evangelistema, apostlarna sala.
1172
warit sysslosatt och ännu nu redebogen at på samma sätt tiena det
allmänna, till hwilken ända jag ock all annan omtanka för min lycka i
framtiden å sido satt och endast utwalt ett vitae genus, som förnämligast
hafwer upfostringswärket för ögnamål. Och som alt detta fordrar ett
ansenligit förlag, så har iag ock wäl tänckt supplicera om någon pen-
ningehielp till mitt ändamåls winnande. Men understår mig likwäl i an¬
seende til rikets nu uti warande slätta tilstånd och allmänna penningebrist
icke derom at bönfalla, utan will allenast i underdån- ödmiukhet anhålla,
det täktes Riksens högh Ständer, i behiertande af min i så måtto erwiste
flit och hafde stora kostnad till min någorlunda upmuntran och bistånd,
nådgunstigast hugna mig med nådigt privilegium, at på 10 års tid orub¬
bad och utan onera publica få arbeta på ett wärck, som iag begynt och
hwartill jag en särdeles drifft af naturen fått hafwer, effter hwilken tids
förlopp iag med Guds hielp hoppas, ej allenast at wara i stånd at något
contribuera til kronan, utan ock ansenligare gagna mit k. fädernesland. I
lika måtto och som jag wid min utkorade lefwernes art ej kan erhålla
någon caractere, hwilken likwäl för hwarjehanda omständigheter skull,
samt till at winna ofwannämde syfftomål så mycket säkrare för mig
ganska nyttig och helt oumbärlig är, altså bönfaller jämwäl underdån
ödmiukast, det Riksens högh Ständer äfwen nådgunstigast täcktes tilläg¬
ga mig något hedersnamn, antingen af bibliothecarius scholarum el.
hwad annan caractere Riksens högh Ständer sielfwa nådgunstigast kun¬
na finna tienligast och bäst passa till mitt giöromål. Emot hwilken nåd jag
i min syssla skal wisa all oförtruten flit och hafwa all kostnad ospard till at
på mitt sätt med alt efftertryck tiena mitt kära fädernesland.
Framhärdar med diupaste wördnad til dödsstunden.
Riksens höglo!!. Ständers
underdån ödmiukste ti:re.
Joh. Baeckström.
13.
Utdrag ur rådsprotokollet 30/7 1743 ang. gamla och välmeriterade professorers,
som tagit avsked, bibehållande vid deras löner (R. 1286, n. 419)3
Protokollet s. 932.
Utdrag af protocollet hållit i Rådkammaren d. 30 julii 1743.
Uplästes theras Excellencers Herrar Academiaecancellerernes här bifo¬
gade underdåniga skrifwelse, dat. d. 1 i thenne månad, hwarutinnan
anhålles om Kongl. M:tts nådige förordnande om och huruwide Kongl.
M:tts uppå Riksens Ständers tilstyrkande utfärdade bref af d. 14 junii
1 Upl. hos Borg. ståndet d. 19 aug. 1743.
D:o bifölls R:s och A:s utlåtande, testor And.
Berg.
1173
1739 ang:de gamla och wäl meriterade professorers bibehållande wid
theras löner,2 när the få nådigt afskied, må wara ändrat och uphäfwit
genom R:s St:rs wid 1741 åhrs riksdag til Kongl. Mät aflåtne underdåni¬
ge skrifwelse, som förmår att allenast wid wisse anförde omständigheter
then afskedstagande en dehl af löhnen må tildelas med mera. Och som
härwid i öfwerwägande kom at Riks Stms ang:de professorerne i syn¬
nerhet til Kongl. Mät aflåtne skrifwelse af d. 18 apr 1739 icke finnes
omrörd uti R:s Stms sednare skrifwelse af d. 14 aug. 1741, warandes det
således ett måhl. som uppå R:s Stms egen förklaring ankommer, huru-
wida thenne nästberörde sednare R:s Ständers skrifwelse ändrar thet,
som R:s Stm wid 1739 åhrs riksdag för godt funnit. Så fants godt at then
af theras Excellencers Herrar Academiecancellererne i ofwanberörde
måtto giorde förfrågan genom utdrag af protocollet med R:s Stm til
theras egen förklaring i nåder communicera, ut supra.
ad mandatum.
Sam. Braunerhielm.
Stormägstigste Allernådigste Konung.
Eders Kongl. Mä täcktes sig i nåder föredraga låta, huruledes privile-
gierne för Eders Kongl. Mäs Academier förmå, det enär gamla profes¬
sorer för ålderdom nödgas taga afsked ifrån deras sysslor, skola the med
halfwa lönens åtnjutande deras öfrige lifstid benådas. Denne förmån har
Eders Kongl. Mä uppå Riksens högh Ständers wid 1738 års riksdag
underdånige dlstyrkande i så måtto allernådigst behagat föröka, at Eders
Kongl. Mä under den 14 junii 1739 i nåder stadgat thet gamla och wäl
meriterade professorer, som för ålderdom eller andre orsaker få nådigt
afskied, skola med hela lönens åtniutande theras lifstid hugnäs.3
Men som Riksens högh Ständer d. 14 aug. 1741 wid tilfälle afgiord
ansökning, wid en annan stat i underdånighet tilstyrkt Eders Kongl. Mä
at allenast wid wissa anförde omständigheter i nåder tildela them af¬
skeds tagande en del af lönen utan at wid samma tilfälle nämna något om
staterna wid Eders Kongl. Mäs academier. Så hafwa wi funnit oss föran-
låtne i underdånighet at anhålla om Eders Kongl. Mäs nådigste wilja och
förordnande om och huruwida det som Eders Kongl. Mä i ofwan högst
bemält dess nådige rescript af d. 14 junii 1739 angående professorerne
wid kongl, academierne stadgat, må genom den år 1741 fälte resolution
wara ändrat och uphäfwit, emedan derom icke något förmält warder. Wi
framhärde med underdånig wördnad.
Stormägtigste aller nådigste Kong Eders Kongl. Mäs.
Allerunderdånigste och tropligtigste undersåte och tienare.
Carl Gyllenborg, O. Cederström, J. Gyllenborg.
2 Tr. Annerstedt, Bihang III, n. 112.
3 Jfr BgP 6, s. 462, 467.
1174
14.
Handelsman Israel Tillmans memorial, att prästerna borde ha en
viss årlig lön (R. 1286, n. 434)2
Ödmiukt memorial
Protokollet s. 964.
Som hoos Riksens höglofl. Ständer i ömdt öfwerwägande warit, huru och
på hwad sätt Riksens utgiffter och stat må så lämpas effter dess inkom¬
ster, at wårt redan nog mattade land må slippa och undgå kunna swåra
contributioner, samt inwånarne i riket hwad möijeligit är lindras, så at
de måge hafwa tillfälle ännu igenom flit och arbete under Guds wälsig-
nelse at äga födan och undgå en nu beklagel. altförmycket tilltagen
fattigdom, har iag för min dehl eij undgå kunnat följande förslag därtill
gifwa i den fasta förtröstan mine gunstige herrar täckes detsamma, som
härörande af nijt för det allmänna bästa och lisa för wåra fattiga med¬
broder uti dess swåra utskylder och eij någon kitzlighet at oroa någon sig
föredragas låta.
Jag har mig bekant, hurusom det smerre borgerskapet i städerne som
äfwen allmogen icke allenast mycket hindras igenom de persedlars tid
effter annan afförande till deras kyrckioherdar, som de så i skatt som
qwicktjonde skola utgiöra, mig jemwähl kunnigt är hwad olägenhet
kyrckioherdarne på många ställen hafwa at afsättia och förwandla en
sådan myckenhet af en stoor sockn sammanbrackte wahror, såsom och
huru många ährlige och upricktige prästemän wid små försambl. med
mycken möda kunna förskaffa sig födan, derlikwähl de hafwa lika ange¬
lägen och trägen syffta på ett och samma sätt som de kyrckioherdar,
hwilcka wid stora försambl. hafwa så anseenl. inkomster, at de igenom
deras emottagande hafwa möda och oro. Detta alt har gifwit mig anled¬
ning at tro, om kyrckioherdarne i riket så wäl som andra löhntagare
finge af kronan en wiss åhrf löhn i penningar, de icke allenast skulle
wara i allmänhet bettre belåten, emedan de wid små lägenheter kunde få
tillräckeligare än de nu äga och de wid de större lika fult hafwa sin
utkomst, enär en sådan fördehlning wore giord, allmogen och församb-
lingarne ändå till hälfften af dess mångfaldiga utgiffter blifwa lisade, om
de i contante penningar finge i ett för alt betala ett wisst, som af krono-
fogdarne tillika med de öfrige kronoräntorne finge betalas, nyttan dess¬
utan wore och den, at ledamöterne i försambl. eij blefwe utmattade på en
gång om olyckel. dödsfall med mehra skulle tima sig, hwilcket i likstohl
med mehra anseenl. kosta och hitintils kunnat så sätta en åbo på kanten,
at han eij egt sig mehra, utan effter detta förslag hwar och en åhrl. ärlade
lika mycket, ehwad händelser som träffa kunde. Jämwähl all oenighet
lärare och åhörare emilian uphörde, som nu beklagl. på åtskillige ställen
1 Med påskrift: Upläst hos Borg. st. d. 24 deputerade af ståndet att häröfwer projectera en
aug. 1743. D:o bifölls och remitterades till wissa expedition till de öfriga stånden.
1175
höras, emedan de då eij i werdslige saker hade med hwarannan at giöra.
Underställande doch detta alt mina herrar medbröders gunstiga och
mogna ompröfwande, hwilcket iag altid mig til rättelse ställa skall.
Stockholm d. 24 aug. 1743.
Isr. Tillman.
15.
Ståndets deputerades betänkande över borgmästare Cervins memorial,
huruvida någon stads borgerskap och menighet vid sig yppande tillfälle
och omständigheter kunna förvägras att återkalla någon riksdagsfullmäktig,
när allt förtroende för honom försvunnit (R. 1286, n. 448).1
Protokollet s. 978.
Til föllje af thet högtährade ståndets befallning hafwa the deputerade
förehaft och skiärskådat thet måhl. som Herr Borgmästaren Cervin i
anledning af twenne Ståndets extracta protocolli under d. 20 och 22
sidstkne julii genom upwist memorial ärnar samtel. Riksens Ständers
ompröfwande underställas, nemligen huruwida någon stads borgerskap
och menighet wid sig yppande tilfällen och omständigheter må kunna
förwägras fullmägtig från riksdagen, när allt förtroende för honom
förswunnit, samt en annan i thess ställe tilsättia. Hwilcket herr borgmäs¬
taren förmenar wara borgerskapets enskijldt tilständiga rätt och frihet,
när the såsom hufwudmän eller principaler sådant för skiähligt och
nödigt finna.
Härwid hafwa the deputerade först anmärckt, at så mycket mindre
twifwelsmåhl kan wara, at ju en riksdagsman genom wisse brott och
förseelser, tå the lagligen blifwit honom öfwerbewiste, och han således
med rätta giordt sig thes borgerskaps widare förtroende owärdig, kan
och bör förlora thes hafde säte och stämma i ståndet, som thetta egente-
ligen warit grunden til thet högtährade ståndets, i ofwanberörde thes
utdrag af protocollet yttrade mening och beslut.
Och är således rätta frågan i thetta måhl, om och huruwida ett borger¬
skap, utan sådane ordsaker, samt utan at wisa någon annan skiählig
anledning til misstroende emot sin riksdagsfullmägtig, efter egit god¬
tycke må äga magt thess honom gifne och af ståndet gillade fullmagt at
uphäfwa och en annan i hans ställe förordna?
Til uplysning i thenna qvaestion hafwa the deputerade noga genom-
sedt eij allenast hwad lag och kongl, förordningar i slikt fall innehålla,
utan ock huru thermed wid förra riksdagar blifwit förhållit. Finnandes
theraf 1 :mo at som i gemen ingen ombudsman eller fullmägtig, likmätigt
1 Med påskrift: Upläst hos Borg. st. d. 27
aug. 1743. D:o bifölls till alla delar. Testor
And. Berg.
1176
18 cap. 7 § hands:bl2 och 15 cap. 11 § rätteg:sbl.3 har lof at afsäga sig thes
åtagne syssla, eller then sak. han wid en domstohl begynt, utan at han
skiähl thertil hafwer, så kan eij heller hufwudmannen efter then inbör¬
des förbindelse, som alla contracter med sig föra, utan skiählig orsak
honom ifrån thes anförtrodde commission eller fullmägtigskap upsäija.
Hwilcket i synnerhet hwad riksdagsfullmägtigar angår, så mycket mera
hafwer rum, som 2:do uti hwar och en riksdagsfullmagt tydeligen står
utsatt, huru länge thensamma giälla bör, nemligen wid then allmänna
riksdagen, som tå kommer at hållas, utan at borgerskapet therutinnan
förbehålles at efter behag therwid någon omwäxling giöra. Warandes
ock therföre 3:io uti kongl, förklaringen af d. 5 junii 1739 stadgat.4 at
om then, som med fullmägtige wåhlet är missnögd, försummar at i rättan
tid i ackt taga, hwad ther föreskrifwes, bör tå wåhlet faststånda, och han
ingen widare talan therå hafwa, hwilcket förordnande wörö utan wär-
kan, i fall then missnögde efteråt och sedan fullmägtigen redan i ståndet
blifwit intagen, kunde genom ett blott förklarat misstroende emot ho¬
nom, utan laga skiähl giöra hans fullmackt och wahl om intet. Huru lätt
sådant kunde åstadkommas, och en menighet bringas til widrige tanckar
om thes riksdagsfullmägtig, är ingen som icke utan möda kan finna,
hwarigenom tå 4:o en hwar af Borgareståndets ledamöter ständigt skulle
wara exponerad ifrån thess fullmägtigskap blifwa upsagd, så snart och så
ofta hans meningar uti the allmänna rikswårdande ärenderne eij inträf¬
fade med thens eller theras sinnelag, som hos hans committenter hade
någon besynnerlig influence och credit, förutan thet at 5:to ett slikt
upsägande och återkallande jemwäl mycket nära skulle röra en fullmäg-
tiges heder och lemna hos andra then misstanckan, som skulle han sig
annorlunda i sin syssla upfördt, än en åhrlig och rättsinnig man ägnar
och anstår, i anseende hwartil ganska betänckeligit blefwo för hwar och
en at hädanefter antaga sig riksdagsmansämbetet, emedan thet är fast
bättre at eij blifwa behedrad med sitt borgerskaps förtroende i thet
måhlet, än at sedermera oförskyldt hetas och misstänckas hafwa thertil
giordt sig owärdig. Thetta bestyrkes än widare af the resolutioner, som
förut i dylika mål utfallit, hwaribland 6:to thet högtährade ståndets
utslag af d. 28 januarii 1727 nogsamt utwisar,5 huru som Ståndet tå eij
kunnat samtycka til Schenninge stads ansökning, at i thes förra riks¬
dagsmans ställe en annan ny fullmägtig måtte intagas, utan sådant allde¬
les afslagit, förnämligast för the ordsaker skull, at then förra ärhållne
fullmagt, at wid samma riksdag wara berörde stads fullmägtig, blifwit af
Ståndet behörigen ärkiänd och på wederbörlig hög ort inlefwererad,
samt at staden icke eller klagat öfwer hans förhållande, mindre wisat at
han det til sig dragne förtroende giordt sig förlustig. I lika måtto har ock
2 1734 års lag, s. 198.
3 1734 års lag, s. 354.
4 Modée 2, s. 1556.
5 Jfr BgP 3, s. 8, 14.
1177
ståndet 7:mo uppå Åbo stads anhållan, thet måtte then ene af thes 2:ne
riksdagsfullmägtigar blifwa dimitterad och få bistånd at resa hem, d. 22
junii samma åhr6 utlåtit sig eij kunna gifwa thertil sitt samtycke, förr än
riksdagen komme til slut. Hwaraf således nog klart är, at thet högtährade
Ståndet wid bägge thesse tilfällen ansedt then upsägning och återkallelse,
som menige borgerskapet utan giltige skiähl til sine riksdagsmän giordt,
för alldeles kraflös och olaglig. Äfwen som ock 8:vo Hans Kongl. M:tt
sielf genom thess nådige skrifwelse af d. 21 aug. merberörde åhr, angå¬
ende Wimmerby stads riksdagsfullmägtig, behagat förklara thetsamma,7
nemligen at ingen innan riksdagens slut kunnat honom återkalla eller
någon annan i hans ställe förordna, samt at staden förthenskull, oacktadt
then emedlertid giorde afsäijelsen af hans widare fullmägtigskap, borde
til honom återbetala the underhållspenningar, som han efter contractet
wore berättigad til.
Af allt thetta lärer alltså thet högtährade Ståndet fulleligen kunna
intaga, at then rättighet, som Herr Borgmästaren Cervin förment stä-
dernes menige borgerskap dlkomma at efter behag och godtycko återkal¬
la sine riksdagsfullmägtige, är stridande både emot lag, billighet och then
tilförene i sådane måhl uti Ståndet brukeliga praxin, som then ock til allt
för många missbruk och oredor skulle bana en öppen wäg.
Men ännu eftertänckeligare är thet, at Herr Borgmästaren wil draga
thenna sak, såsom ett Borgareståndets egit oeconomicum, under the
öfrige Ståndens afgiörande.
Ty som til föllje af 9§ i riksdagsordningen8 hwarthera Ståndet för sig
enskildt tilhörer at emottaga, bepröfwa och antingen gilla eller förkasta
the fullmagter, som riksdagsmännen, hwar och en i sitt stånd, böra
upwisa, samt sielfwa fullmägtigarne i anledning theraf antigen i Ståndet
inlåta eller eij, så är thet ock genom en naturlig påfölgd owedersäijeligit,
at när qvaestion yppas om någon redan intagen och godkiänd fullmägti-
ges återkallande, kan eij heller någon annan än endast samma Stånd, som
ägt magt honom at inlåta, sig öfwer hans uteslutande yttra, hwilcket
äfwen med the ofwan anförde twenne exempel alldeles öfwerensstäm-
mer. Och har på thenna oryggeliga grund thet högtährade Borgarestån¬
det wid 1727 åhrs riksdag, tå Örebro stads fullmägtig efter Hans Kongl.
M:tts remiss, hos the öfrige Stånden beswärat sig theröfwer, at han til
säte här i Ståndet icke blifwit intagen, genom extractum protocolli af d.
11 januarii samma åhr,9 ganska märkeligen sig utlåtet, at thetta Ståndet
intet mindre än the andre respective Stånden enskildt tilkommer, at
afgiöra allt thet, som hörer til thes oeconomica, wid hwilcken allt ifrån
forna tiden ägde rättighet thet sig fast och beständigt håller, icke tillåtan¬
des at therutinnan mehr eller mindre intrång skie må. Och ehuruwäl
6 Jfr BgP 3, s. 335. 8 Modée 1, s. 507.
7 Inrikes civil exp. reg. 1727, f568. 9 Jfr BgP 3, 134 f.
1178
Ståndet, i anseende til wisse omständigheter tå tillika beslutit bern:te
fullmägtig til säte och stämma at inlåta, så har thet dock skiedt med thet
uttryckeliga och kraftiga förbehåld, som orden i berörde extracto proto-
colli lyda, at sådant hwarken tå eller framdeles skulle gälla honom eller
någon annan för exempel eller praejudicat til ett lika påstående, såsom
ock at förut enhälleligen af Riksens Ständer måtte belefwas, at NB alt
hwad Ståndets oeconomica och inwärtes hushållning widkommer, hwar-
under jembäl NB the afskicka de fullmägtigas habilitets skiärskådande
rätteligen begripes, bör förblifwa wid thet som Ståndet finner skiähligt at
förordna, utan at någon NB wid wite efter Ståndets godtfinnande må äga
magt eller understå sig theröfwer å annan ort några beswär anföra. Ett
lika utdrag af protocollet har ock samma dag blifwit til the öfrige stånden
utfärdat i anseende til Sundswalls stads fullmägtig, eftersom thet måhlet
warit af enahanda beskaffenhet med thet förra. Hwaruppå Ridderskapet
och Adelen d. 1 februarii therpå fölljande lemnadt en sådan utlåtelse, at
som efter 2 § uti riksdagsordningen,10 hwart Stånd äger insamla the af
Ståndet ankommande riksdagsmännernes fullmagter. Så tilkommer ock
hwart Stånd för sig. och utan at the andre sig theruti blanda eller sådane
måhl ifrån Ståndet dragas måge, at therwid pröfwa, icke allenast huruwi-
da fullmagten til thes innehåll och beskaffenhet har sin ricktighet, utan
ock huru wida personen, som then framwisar, är af sielfwa Ståndet,
hwaraf fullmägtig wälljas bör, på thet ingen, som til Ståndet eij hörer,
ther inlåtas må, med mera. Förklarandes R. och A. sluteligen, at thet
äfwen som the andre respective Stånden thet giöra lära intet wil blanda
sig uti Borgareståndets enskildte oeconomie saker, som tient til en god
ordnings bibehållande och sakernes afslutande inom sielfwa Ståndet. I
lika måtto har wid ett annat tilfälle, uppå Ståndets giorde föreställning,
thet högwyrdige Prästeståndet eij allenast d. 22 mardi 17271 öfwerens-
kommit, thet inge thes ledamöter lemnäs frihet at företaga, mindre
afgiöra sådane måhl uti deputadonerne, som i någon måtto röra thet ena
eller thet andra Ståndets wälundfångne och bekräftade privilegier, utan
ock d. 22 aprill samma åhr2 sig yttradt, at hwad som blifwit af Borgare¬
ståndet anfördt om nödwändigheten at bibehålla hwart och ett Stånd i
gemen, samt hwar och en thes ledamot i synnerhet wid sine wälfångne
privilegia, fri- och rättigheter, och icke tillåta at til theras uphäfwande
eller förkränckande må uti någon deputation til öfwerwägande något
företagas, thet ansåge Prästeståndet billigt för en sådan grundregel, som
af hwar rättsint och redelig undersåte måtte wisserligen medgifwas,
styrckas och befrämjas. Hwilcket med mera af bem:te Stånds meddelte
utdrag af thes protocoll är at inhämta. Och jemwäl af the ährbara
10 Modée 1, s. 504.
1 PrP 7, s. 226 f.
2 PrP 7, s. 263, 506.
1179
Bondeståndet d. 23 junii oftaberörde åhr blifwit bifallit, så at äfwen
härutaf til öfwerflöd bewises, thet Riksens Ständer ansedt för en oförän¬
derlig lag, at aldrig på något sätt blanda sig i hwars annars oeconomicae
eller något, som thet ena eller andra Ståndets enskildta privilegier, frij-
och rättigheter rörer.
Huru noga thetta också både på förre och sednare riksdagar blifwit i
ackt tagit och alla slika måhl wid Borgareståndets egen decision kommit
at bero, äfwen tå, när någon hos the andre Stånden försökt at therutin-
nan kunna winna någon ändring, therpå kunde the deputerade anföra
ganska många exempel, af hwilka jemwäl en stor dehl bestyrcka, hwad
som här öfwanföre i sielfwa hufwudqvaestion blifwit omrördt, nemligen
at ändock pluraliteten af någon stads menighet på ett eller annat sätt å
daga lagt något missförtroende til sin riksdagsfullmägtig, Ståndet icke
thes mindre alltid ansedt sig äga then rätt och myndighet at pröfwa
ordsakerne thertil, och när thesamma eij befunnits laglige, en sådan
fullmägtig wid thes säte bibehållit, lika som ock Ståndet twärtom, när
någon i anseende til thes egenskaper eller upförande funnits inhabil til
then honom anförtrodde riksdagsmanssyssla, har oacktadt thes commit-
tenters genom sielfwa wåhlet för honom betygade förtroende honom
ifrån Ståndet afstängt. Men som thet skulle blifwa alt för widlöftigt alle
slike casus här at upräkna, och thet högtährade Ståndet utom thes lärer
hafwa en dehl theraf i friskt minne, så förmodas at det, som redan
andragit är, lärer tilfyllest wisa eij allenast thet högtährade Ståndets
ostridiga rätt tilhörer thes ledamöters bibehållande innom Ståndet, som
utan laga skiähl och endast af oförskyldt misstroende kunna blifwa utaf
sine committenter upsagde eller återkallade, utan ock, at intet annat
Stånd än thetta allena tilhörer öfwer så beskaffade måhl sig at utlåta,
hwarutinnan ock Herr Borgmästaren Cervin nu mera förmodeligen
lärer finna sig sielf, och således med någon förfrågan therom hos the
andre respective Stånden innehålla.
Dock hafwa the deputerade wid thetta tilfälle eij underlåta bordt för
öfrigit at påminna, huru angeläget thet för Ståndets både heder och
säkerhet, om thes frij- och rättigheter nu och i framtiden synes wara, at
thylike måhl, som angå thes egen inwärtes oeconomie, eij måge genom
beswär eller på annat sätt underkastas the öfrige Ståndens afgiörande,
och at fölljackteligen någon så kraftig författning må tagas, hwarigenom
sådant hädanefter må kunna förekommas och afböijas. Och ehuruwäl i
det ofwanåberopade Ståndets extracto protocolli af d. 11 januarii 17273
blifwit för nödigt ansedt at theremot utsättja något wite efter Ståndets
godtfinnande, så skulle det likwäl tyckas wara skiähligt och hafwa en
säkrare wärkan med sig, om thet högtährade Ståndet nu en gång för alla
behagade fastställa at then riksdagsfullmägtig, som understode sig öfwer
3 BgP 3, s. 135.
76-804548 BR
1180
Ståndets i sådane oeconomiske måhl fälldte utslag hos the öfrige Stånden
sig beswära, och således söka betaga thetta Ståndet thes tilständiga frij-
och rättigheter, borde therföre som en owärdig ledamot wara thes säte
och stämma i Ståndet förlustig. Hwilket allt thet högtährade Ståndets egit
mognare ompröfwande hörsammast underställes.
Stockholm d. 16 augusti 1743.
Georg Hollsten, Carl G. Boberg, Abrah. Lange, And. Arne Iberg.
16.
Några finska prästmäns memorial att utan provpredikningars hållande
bli till lediga pastorat befordrade (R. 1286, n. 449).1
Ödmiukt memorial
Protokollet s. 979.
Hoos Kongl. Maij:tt har ven. Consistorium Borgoense igenom uprättat
förslag til de uti Finland och Savolax låhn ledige pastoraten Piexemäki,
Läppevirta, Jorrois och Tohmajerfvi underdånigst recommenderat oss
fattige präster, som härtils ei allena uthärdat en beswärlig flycht utan ock
nu mehra, sedan Gud förlänat oss den hugneliga freden, blifwit genom
gräntzeskillnaden försatte utom alt hopp att komma til wära förra lägen¬
heter i Nyslåt och Friedrichshamn. Men som Hans Kongl. Maij:tt nyligen
eller d. 23 i denne månad allernådigst behagat til bemälte consistorii
effterrättelse tilkienna gifwa, att Hans Kongl. Maij:tt håller betänckeligit
at dispensera uthi hwad förordningen om prästewahl innehåller, til följe
hwaraf behörige missiver wederbörande komma at meddelas til prof-
predikningars afläggande, samt ordenteliga wahl sedan at anställas. Altså
bönfalle wij ödmiukast dett wählloflige Borgareståndet, dett tächtes dett
wählloflige Borgareståndet höggunstigast behierta de besynnerliga och
extraordinaire omständigheter, som wårt bedröfweliga bistånd omfatta,
och i anseende dertil höggunstigast tilstyrcka Hans Kongl. Maij:tt til at i
nåde hugna oss effter mehrbemälte consistorii underdånigste förslag
med allernådigste fullmacht uppå förenämbde ledige regale pastorater.
Ty så aldeles willige wi wore att effter högstbemälte Kongl. Maij:tts
nådige förordning aflägga prof och underkasta oss ånyo desse församb-
lingar wähl, så aldeles omöijeligit är dett för oss uthi wårt utblottade
bistånd utan wår yttersta undergång att lämna hustru och barn här i
fattigdom, eller at taga dem med sig 150 mihl wäg uthi owisshet om
någon wiss ort at fara til, såsom det intet är annat än at föröka wårt swåra
elände, och att falla andra christmilde menniskior til beswär och tunga,
1 Med påtechning: Upl. hos B. st. d. 27
aug. 1743. D:o bifölls högwördige Pr. ståndets
utlåtande, testor And. Berg.
1181
så lefwa wi uthi den ödmiukaste tilförsicht til det wählloflige Borgare¬
ståndet att det wählloflige Borgareståndet af christelig ömhet om de
lidande lära höggunstigast oss under armarne fatta och intet tillåta dett
swåra öde öfwer oss, att wi som af undersåtelig trohet tagit wår tillflycht
til wår allernådigste öfwerhets mildaste hägn, skall likwähl gå hielplöse
uthi wårt egit kära fädernesland. Under afwachtan af höggunstigste
böönhörelse framhärde.
dett högloflige Borgareståndets
ödmiukaste tienare
Paul Krogius David Alopaeus Eric And. Thun
för detta pastor för detta kyrkioherde för detta cappelan
och probst wid Nyslott wid Friedrichshamn wid Weckelax
och Sänninge
17.
Borgmästare Gabriel Hagerts och rådman Johan B. Rahlings memorial
ang. stapelrättighet för Borgå stad (R. 1286, n. 451).1
Underdån-ödmiukt memorial
Protokollet s. 981.
Hos den af Riksens högloflige Ständer förordnade deputationen öfwer
the ährenders reglerande, som angå Finland, har ibland annat iag anhål¬
lit, thet deputationen skulle täckias styrcka Riksens högloft. Ständer at
lemna Borgå stad stapelrättighet i anseende till följande nog gällande
skiäl och nödwändigheter, nembligen: att städerne Willmanstrand och
Friedrichshamn, derest allmogen i landet förr plägade den största rörel¬
sen, wid then nu slutne freden äro wordne afstådde till Ryssland, hwar-
igenom Borgå synes ikläda sig samma rättigheter som Friedrichshamn
förut ägde, emedan then förre nu blifwer en gräntzestad, äfwen som
then sednare war efter then Nystadska freden, wid hwilken förändring
angelägenheten fordrar, att Borgå stad nu warder närmare etablerad, än
thet förr skiedt. Hwartil förnemligast kommer, at Riksens höglofliga
Ständer lära höggunstigt finna, thet allmogen i then swenska Carelen,
Sawolax samt öfre delen af Tawastland, omögelm kan afhållas at idka en
för the i Finland warande städerne, ja sielfwa regeringen högst skadelig
handel på ryska sidan, med mindre ju icke then handlande i Borgå stad,
såsom belägen närmast uppe i landsorten, kunna förytra salt och andra
för landtmannen oumgengelige wahror för samma pris, som det förr
skiedde i Friedrichshamn, enkannerligen som man inhämtat, det ryska
1 Med påteckning: Upläst hos Borg. st. d.
27 aug. 1743. Jfr T. Hartman. Borgå stads
historia, s. 287.
1182
regeringen söker at med utlofwade stora fördelar och wilkor förmå
handlande at sättia sig i sistnämde stad neder. Förutan thet ofwan först-
nemde orters inwånare kunna med mycken beqwämlighet, i synnerhet
wintertiden, komma til de andre ryska städerne, såsom Wiborg, Kex¬
holm och Pettersbourg, samt sommartiden till Willmanstrand, ther han¬
delen ock på ryska sidan lärer inrättas. Icke at förtiga, det Borgå stad
ligger allenast något mera än en mihl ifrån stora Saltsiön, samt äger en så
herlig hamn, at utaf the största fartyg åtskilliga åhren 1741 och 1742
kunde fullastade med proviant löpe städer när på 1/4 mihl, och med
största säkerhet för alla owäder sig ther uppehålla. Äfwen så befinnes
icke långt ifrån Borgå iärnbruk samt helt nära på alla sidor åtskilliga
ansenliga sågwerk, hwaruti the handlande i Borgå äga dehlar, så at the
kunna giöra exportationer på utrikes orter af iärn, bräder och hära,
åtminstone til så stor del, om icke större ymnogsamhet än någon af the
andre städerne i Finland, så att Borgå stad, i anseende alt här til besitter
alla the förmåner, som en wälbestält stapelstad bör hafwa, samt således
kan, tå then tillägges then omrörde stapelrättigheten werka en besynner¬
lig nytta för thet allmänna, hwarpå afseendet och min ödmiukaste tilför-
sicht at hos Riksens högloflige Ständer uti en sådan ansökning winna
nådgunstigst bifall sig egenteligen grundar. Hwarjemte Riksens höglof-
liga Ständer lära taga i nådgunstigt öfwerwägande: att i sådan händelse
then genom Friedrichshamn förlorade tullintächten kunde i Borgå er-
sättias, äfwen och at inwånarne therstädes såsom jämte Friedrichshamn
och Willmanstrand närmast gräntzen belägne, så mycket genom arméens
warelse å then orten, samt thet olyckeliga kriget, jämbwäl then oförmo¬
dade och hastigt påkomne, samt under mycken dyr- och swårighet ut¬
härdade flychten, til theras handel och wälfärd lidit, at thet them medelst
frihetsåhr omöijel. ersättias kan, emedan thet nogsamt är bekant, hwad
ringa förmån städer med blåtta frihetsåhr tilflyta, med mera, som härwid
kunde wara at anföra, men iag för widlöftigheten eij understår mig at
uprepa. Hafwandes Riksens höglofliga Ständers deputation behagat taga
ansökningen och the therwid bragte skiäl i ömsint öfwerwägande samt
achtadt för godt at infordra Kongl. Commerciecollegii yttrande theröf-
wer. Hwaruppå högbermte Kongl. Collegium skattadt nödigt at anmoda
herrar landshöfdingarne til at eij allenast låta höra allmogen, utan ock
the öfre städerne i Finland, hwad the therwid kunde hafwa at påminna.
Och ehuruwäl iag är förwissad at wid omtalte ansökning inga andra
hinder kunna gifwas och förekomma, än thet någon uti en eller annan
stad i Finland icke torde wela unna Borgå then påsyfftade skiäliga
förmånen, som icke allenast är för borgerskapet thersammastädes, utan
fast mera för landet i gemen, aldenstund hela ämdamålet ledes til almo-
gens större beqwämlighet och nytta, samt til förekommande af thes eljest
på Ryssland skeende skadeliga handelen, therföre ock riksdagsmänner-
ne af Bondeståndet ifrån then orten, medelst theras allerödmiukast
bifogade skrift, aldeles instämt uti ofta besagde Borgå stads ansökning.
1183
Liqwäl och emedan thet erfordras all för lång tid, innan ett sådant
almogens hörande kan skie uti landsorterne och handelen eij mindre för
Borgå än andra städer i Finland skulle komma aldeles att känna mehn, så
framt icke wid then författning, som nu kommer at giöras med ofta
besagde orter, i anseende til then thermed förelupne ändringen i rege¬
ringen, någre utwägar tages och medel utses, hwarigenom rörelsen och
crediten nu straxt kunde bringas til wåga emellan borgaren och landt-
mannen på swenska sidan, hwilket i längden owägekn stöde at hielpas,
utan twärtom wore städernas undergång och mycken irring i regeringen
at befara.
Fördenskuld och wid så fatta omständigheter finnér iag mig föranlå¬
ten at härmed wända mig til Riksens högloflige Ständer jämte under-
dån-ödmiuk ansökning thet Riksens höglofg. Ständer i anse[e]nde til det
som under jämlik wårdnad är wordet anfördt, täcktes råd- och höggun¬
stigt hugna staden Borgå med then ofta omförmälte stapelrättigheten
samt at få hålla en så kallad kiöpings eller uphandlingsplats uti Ransalmi
sockn af Sawolax, så wida allmogen med största beqwämlighet kan kom¬
ma thit både sommar och winter och intet annat sätt gifwes, huru then
mer omrörde skadeliga handelen på ryska sidan kunde förekommas.
Stockholm d. 20 augusti 1743.
Gabriel Hagert
Borgmästare och
riksdagsfullmäktig
för Borgå stad
Johan B. Rahling
fullmächtig för Borgo stad
18.
Intressenternas i Rörstrands porslinsfabrik memorial med
hemställan om medel och utvägar till fabrikens upprätthållande,
sedan överjägmästaren Boije of Gennäs fått tillstånd att på Degerhov
anlägga en porslinsfabrik (R. 1286, n. 452)2
Ödmiukt memorial
Protokollet s. 983.
Societeten af Rörstrands porcellainsfabriqve har oförmodeligen fädt
förnimma, hurusom Riksens höglofl. Ständer på wälborne Herr Öfwer-
jägemästaren Bojes til Riksens Ständers secreta handels- och manufactur-
deputation ingifne memorial angående ett porcellainswercks inrättande
på sitt säterie i Östergötland hafwa behagat allaredan sådant i några af
1 Med påskrift: Upläst hos Borg. st. d. 27
au g. 1743. Förehades åter d. 31 aug. 1743 och
resolv. ut in prot.
1184
respective Stånden sig företaga. Och ehuruwäl societeten på Kongl.
Maij:ts och Riksens Commerciecollegii gifne tilstånd fått til en del alle¬
nast uti wälbemälte Kongl. Collegio aflemna des påminnelser wid förbe¬
rörde ansökning, så har dock societeten icke kunnat eller hafft lägenhet
förr än nu och wid detta tilfället at wända sig til Riksens höglofl. Ständer
såsom wära privilegiers rätta wärn och förswar, som ock altid i sielfwa
wercket gifwit stora prof af ömhet och kiärlek för nyttiga wärcks uprät-
tande och deras bibehållande.
1 förtröstan hwaraf societeten icke underlåta bordt at berätta, huru
som Hans Kongl. Maij:t icke allenast i nåder meddelt detta wärcket des
nådiga privilegium exclusivum på wisse åhr, daterat d. 4 februarii 1729,2
utan ock på Riksens höglofl. Ständers tilstyrckan ett senare daterat d. 17
januari 1735,3 i stöd hwaraf societeten alt sedan anwändt all menneskelig
och möjelig flit med tilhielp af så publica som privata anseenliga medel til
detta wärckets fullkomliga drifft och i stånd sättiande, sådant som det nu
för hwar och en rättsint dageligen för ögonen stå månde, hwilcket och
höga wederbörande under påstående riksdag sielfwa lära hafwa erfarit.
Thet ömaste band wårt Swea samhäldes bestånd är oförnekeligen
privilegiers och wälfångne rättigheters bibehållande, hwilckas rubbning
eller underläggande äfwen i enskijlta mål ofelbart bådar owissheter och
misslyckor i det allmenna, til bibehållande af det förra och förekomman¬
de af det senare lärer ofelbart warit Riksens höglofl. Ständers ögnamärc-
ke, enär de af Kongl. Maj:ts d. 29 maii 1739 i nåder utfärdade allmänna
manufactur och handtwerckerieprivilegier stadfästades, hwars 4§4 för¬
säkrar de manufacturier, som hafwa erhållit privilegier på wissa åhr, det
de böra niuta dem utan intrång, til godo. Fördenskull och så framt nu
ofwannämde privilegier och krafftiga försäkringar icke skulle kunna
förswara detta wärcket för en hotande undergång, hwilcket dock med
ganska mödosamma steg och kostbara försök samt utländningens af-
wund har den ähran at wara det aldra första porcellainswercket här i
riket och således en schola för alla effterkommande af samma slag, så
kan societeten til answars undwikande af påfölgden häraf icke underlåta
at hemställa Riksens höglofl. Ständers egit höggunstiga och mogna godt¬
finnande, hwad mått och steg härwid kunna tagas, hwarigenom detta
wärck endera skal kunna wara Riksens höglofl. Ständers påsyfftade
ändamål, eller i widrig händelse societeten befrias ifrån alt det tikal och
effterräkning, som ett sådant wercks undergång wisserligen med sig
förer.
Stockholm d. augusti5 1743.
På societetens wägnar.
C. Fr. Piper, C. G. Rålamb, Mauritz Klinckowström, Hinrich Hahr.
2 Inrikes civilexp. reg. 1729, f. 110. 4 Modée 2, s. 1540.
3 Inrikes civilexp. reg. 1735, f. 80. 5 Fullständigt datum icke utsatt.
1185
19.
Sekreta deputationens betänkande ang. avskedade professorens i Lund,
Arvid Möllers fulla löns åtnjutande under hans livstid och tjänstens
återbesättande (R. 1286, n. 492).1
Protokollets. 1041.
Riksens höglofl. Ständers secreta deputations betänckande angående
förafskiedade Professorens i Lund Arvid Möllers fulla löns åtniutande i
dess öfriga lifstid och den effter honom ledig blefne beställningens
återbesätjande.
Utaf rådsprotocollet och de i anledning deraf ifrån Kongl. Cancelliet
infordrade handlingar har secreta deputation befunnit, det framledne
Riksrådet och Academiecantzeleren Herr Nordenstråle hos Kongl. Maij:t
redan under d. 13 april 1742 i underdånighet anmält Professorens
Möllers underdåniga ansökning om afskief, därwid han wähl först giordt
det förbehåld att få dess profession till sin tillkommande måg, Adjuncten
Magister Nelander afträda, dock, när sådant blifwit honom, såsom emot
kongl, förbudet angående cessioner af tienster stridande förestält, för¬
klarat sig icke wilja röra något om successionen, utan allenast anhållit
om afskied med full löns åtniutande. Men att, i brist af ettdera utaf desse
wilckor honom måtte tillåtas at få behålla sin tiänst, så länge han orkade
och något förmådde. Hwaremot Herr Riksrådet och Academiecantze¬
leren i grund af Riksens höglofl. Ständers underdåninga skrifwelse till
Kongl. Maij:t om lönens bewilljande för gamla och meriterade profes¬
sorer, när det taga afskied af d. 18 aprill 17392 icke eller hafft något at
påminna, och fördenskull tillika ingifwit underdånigt förslag till profes¬
sionens besättande, hwarpå Adjuncten Nelander äfwen warit och än står
uppförd. Hafwandes likwähl Professoren Moller sedermera fädt afskied
allenast med half lön och således, utan att någotdera af dess i under¬
dånighet förbehåldne wilckor blifwit honom i nåder bewilljadt. I an¬
seende hwartill och emedan sådant härrördt af det twifwelsmål, som hos
herrar Riksens Råd är wordet uti dylika mål, och wid hela lönens be¬
stående för de betiente, som taga afskied, förordsakat utaf Riksens hög-
låfl. Ständers stora secreta deputations underdånige skrifwelse till Kongl.
Maij:t af d. 14 aug. 1741. Men Riksens höglåfl. Ständer nu mera under
innewarande riksdag behagat förklara, att sistnämde skrifwelse icke
rörer academiestaten, eller gior någon ändring uti det föråberopade
1739 års bref. Secrete deputation altså funnit sig befogad att underställa
Riksens höglåfl. Ständers benägna och medlidande wällbehag, om icke
merbemt:e Professor Moller, hwilcken framledne Herr Riksrådet och
Academiecantzeleren Nordenstråle intygat wara en wälförtient mann,
1 Med påteckning: Upläst hos Borg. st. d. 2 Se härom Annerstedt, Bihang III, n.
5 sept. 1743. D:o bifallit, testor And. Berg. Om 112.
Moller se Lunds universitets historia 2, s. 219.
Om Johan Nelander se a. a. 2, s. 220.
1186
samt, effter mångfaldiga utståndne beswärligheter, så under förra kriget
i Liffland som wid en bedröfwelig flyckt till Swerige, med mera, än finnas
uti ett meddellöst tillstånd, kunde jemwäl enligit mer åberopade 1739 års
bref, effter dess uti några af fyratijo år giorde publiques tienster, på sin
höga ålderdom, och uti dess öfriga lifstid hugnas med hela lönens utniu-
tande, beräknadt ifrån den dag Kongl. Maij:ts nådiga afskied för ho¬
nom warit utfärdat.
För öfrigit och alldenstund profession effter Professoren Moller,
hwarpå dock, som förmält är, förslaget så långt för detta till Kongl. Maij:t
inkommit än förnimmes wara obesatt, hwilcket drögsmål eij allenast är
stridande emot 1 § uti Kongl, förordningen af d. 27 februarii 17393 utan
torde ock lända den studerande ungdomen wid academien till någon
skada och afsaknad. Ty hemställer secreta deputation härjämte likaledes
till Riksens höglåfl. Ständers behageliga godtfinnande att hos Kongl.
Maij:t i underdånighet anhålla, det berörde ledige profession må med en
af de därtill redan föreslagne pärsoner, ofördröijeligen warda behörigen
återbesatt. Stockholm d. 1 septembr 1743.
På Riksens höglåfl. Ständers secreta deputations wägnar
P. von Psilander, Georg Montelius, L. Kniberg, Joseph Hansson.
20.
Kammar- ekonomi- och kommersdeputationens betänkande ang. prostarnas
i Skåne altarhavre och formars gästeri (R. 1286, n. 510)2
Protokollet s. 1072.
Riksens höglofl. Ständers cammaroeconomie och commerciedeputations
betänckande öfwer thet beswär, som ifrån urskillningsdeputationen till
denne deputation blifwit remitterat angående fram. Probstens i Höija
Sahl. Johan Nykiörcks samt the andre häradsprobsternes i Skåne alltare
hafre och formars giästerie.
Deputationen har thenne widlöfftige act och the månge härwid fölljande
documenter noga genomgått och funnit, at framledne Probsten Gabriel
Nykiörck blifwit häradsprobst åhr 1712 och therwid blifwit, till des han
åhr 1722 dödde, och fördenskull till föllje af Konung Friedrich den
andras i Dannemarck bref af d:n 9 julii 1530 bordt niuta alltare och
fodermarsk giästerie hafra af häradet, som af urminnes tider warit
häradsprobsterne förunat. Men alldenstund thenne ränta af Höija pa¬
storat wid 1706 åhrs indelning, då häradsprobsten icke bodde i thetta
pastorat, blifwit cavalleriet anslagen har bemälte Prost Gabriel Nykiörck
i dess lifstid icke kommit till åtniutande däraf eller therföre ärhållit
ärsättning, ehuru han tid effter annan therom anhollit.
3 Modée 2, s. 1392.
1 Med påteckning: Upläst hos Borg. st. d.
1 september 1743. D:o bifallit, testor And. Berg.
1187
Effter honom har effterträdaren till pastoratet och probsteembetet
sonen Johan Nykiörck, hwilcken uti innewarande åhr äfwen wähl med
döden aflidit, vid 1727 åhrs riksdag i underdånighet härom anhållit och
den 22 junii samma åhr ärhållit Riksens höglofl. Ständers secreta utskotts
resolution, at thenna fordran af Riksens höglofl. Ständers contoir enligit
det för samma contoir utfärdade reglerne utbetalas skulle, så snart öfwer
denne fordran behörigt war liqviderat. Till ärhållande av sådan liqvida¬
tion har framledne Probsten Johan Nykiörck sökt landshöfdingeembetet
i Christianstad, som funnit hans fordran ricktig, och meddelt honom
liqvidation, sig slutande å 10 dir 16 ./. 6 pg åhrf för ellofwa åhr på
etthundrafemton dahlér 18 ./. 10 pg silfwermynt. Men aldenstund then-
ne i landsorten författade liqvidation uti Riksens höglofg. Ständers con¬
toir, hwarest betalningen sökas skulle, icke för god kunde ärkiännas, för¬
än Kongl. Maij:ts och Riksens Cammarcollegium häröfwer hade be¬
hörigen liqviderat. Ty har nu sist afl. Probsten Johan Nykiörck uti hög-
bemälte collegio wederbörlig ansökning härom d. 20 [3:21] februa. 17322
insinuerat, hwarpå wälbemälte kongl, collegium genom bref till H:r
Landshöfdingen Silfverschiöld icke förr än d. 8 martii sistkne åhr3 resol¬
verat, at Probsten Nykiörck icke kan niuta thesse fordrade 115 dir 18 ./.
s:m, emedan alltare hafran och formarspenningarne af Höja pastorat
warit indelte till cavalleriet, förän dess fader blef häradsprobst. Förden¬
skull, som det nu icke war Kongl. Cammarcollegii giöromål at antingen
stadfästa eller ogilla thenna fordran, sedan Riksens höglofl. Ständers
secrete utskott thensamma till betalning uptagit hade, utan ändamålet,
för hwilcket thenna sak till Kongl. Maij:ts och Riksens Cammarcollegium
blef hänskiuten, war en ricktig liqvidations ärhållande, hwartill kommer,
at then grund, på hwilcken Cammarcollegii utslag sig stödjer, icke kan
hafwa bestånd, aldenstund thet som olagligen är gjordt, bör lagligen
ändras, när fullgilltige skiäl thertill framtedde warda. Kunnandes depu-
tationen icke anse det åberopade kongl, brefwet annorlunda än ett giäl-
lande skiäl till legitimerande af Probsten Nykiörcks fordran. Och eme¬
dan kronan igenom indelning till cavalleriet åtniöt det, som honom
tillkom, så finnér deputationen skiäligt och enligt med secrete utskåttets
resolution af d. 28 junii 1727, at framledne Probsten Nykiörcks arfwing¬
ar böra hafwa af publico ärsättning för det, som deres fader bortmist af
sin tillständiga probsteränta, som likmätigt landshöfdingeembetets ther-
öfwer författade liqvidation stiger för alla ellofwa åhren till etthundra¬
defemton dahlér 18 ./. 18 pg silfwermynt, hwartill Christianstads läns
landtränterie enligit nu warande landshöfdingens framledne Baron Hyl-
tens bref och gifne förslag till Kongl. Statscontoiret af d. 3 februa. 1725,4
2
Skånes handlingar 1731:21, Kam- 4 Skånes handlingar 1731:21, Kam-
markollegii arkiv. markollegii arkiv.
3 Kammarkollegii reg. 1742, 8/3, Kam-
markollegii arkiv.
1188
som i acten bifogat är, ännu torde finnas tillgång, i annor händelse
kommer thet af Riksens Ständers contoir at ärsättjas.
Hwad the andre häradsprobster i Skåne angår, bland hwilcka såsom
lidande sig anmält Häradsprobsten Magister Johan Hofverberg i Barse¬
bäck och Häradsprobsten Magister Ifvar Barfodt i Skurup. Så har depu-
tadonen hafft anledning af thesse klagande at gå närmare in i saken och
therwid funnit, at alltarehafran fuller icke utgiöres af alla pastorater,
dock är intet härad, i hwilcket den icke på några ställen af pastor lefwere-
ras.
När nu händer, at en pastor blifwer häradsprobst och ingen alltare
hafra af hans pastorat utgår, så får han, i anledning af 1732 åhrs kongl,
resolution på Lunds stiffts enskijlte beswär5 icke niuta thenne rättighet,
fast then utgiöres af alla the andra prästerne i häradet. Men när deputa-
tionen harwid i öfwerwägande tager, at thet offta åberopade Konung
Friedrich den andras bref af d. 29 julii 1530 icke säger, at häradsprob-
sterne skola niuta thenna ränta af sine egne prästegårdar, utan fast mera
kan däraf slutas, at häradsprobsterne them få upbära i häradet, hwarest
then finnes i deras egne eller andras pastorater. Hwilcket dem och blifwit
af högstbemälte konung bewilljat, tillföllje hwaraf the af landshöfdinge-
embetets i Mallmö i actis bifogade utlåtelse af d. 22 novemb. 1742 in¬
tages, at pastor i Landscrona, som warit therjemte probst i Harrjagers
härad, har af Karlby pastorat upburit alltare hafra och formarspen-
ningar, fast han bodde utom häradet och äfwen af attesterade bewis in
actis finnes, at häradsprobsten i Wemenhögs härad åtniutit alltare hafra
af andre pastorater i häradet, än det han sjelf bodde uti, af hwilcket
ingen alltare hafra utgeck. Då kan deputationen icke undgå at på så klara
bewis till Riksens Ständers fastställande hemställa, om icke 1732 åhrs
i dy mål gifne kongl, resolution uppå Lunds stiffts enskijlte beswär borde
uphäfwas och häradsprobsterne sine urgamla rättighet af alltare hafre
och formerspenningar åter tilläggas, när tillgång därtill i häradet finnes.
Hwilcket så mycket billigare är, som thenne ränta icke är mer än 4 lp
hafra, hwilcken i den landsorten sällan kostar mer än tiugufyra styfwer
tunnan och häradsprobsterne med sine resor och omak med häradets
församlingar det wäl förtjena. Utom det at 1732 åhrs resolution, som
inskräncker denne räntans åtniutande innom probstens egit pastorat
och den afslår, hwad then icke af hans egit pastorat utgiöres, finnes
grunda sig på landshöfdingeembetets i Christianstad in actis bifogade
berättelse, som säger så wara practicabelt, at häradsprobsterne niuta
thenne ränta, hwar then utgår af theras egne prästegårdar, men elljest
intet. Hwilcket dock af the alligerade bewis annorlunda befmnes, och
med häradsskrifwaren Hallenbergs attesterade utdrag af specialräk¬
ningen samt flere bewis intygas, at häradsprobsterne bekommit alltare
5 Resolution 6/3 1732, s. 8, R. 5234.
1189
hafran af andre än sine egne prästegårdar, såwida på något ställe i
häradet därtill funnits tillgång. Hwilcket dock deputationen till Riksens
höglofl. Ständers widare godtfinnande hemställer. Stockholm d. 6 aug.
1743.
På Riksens höglofl. Ständers cammaroeconomie och commerciedepu-
tationens wägnar
G. L. Stenbock, C. F. Linngberg, H. Berg Hansson, Tälle Olafson.
21.
Justitiedeputationens berättelse och betänkande ang. den del av Kungl. Maj:ts
nådiga proposition, som rör religionsärendena (R. 1286, n. 541)2
Protokollet s. 1109.
Riksens höglofl. Ständers förordnade justitiaedeputations berättelse och
betänkande angående then delen af Hans Kongl. Maij:ts nådiga proposi¬
tion i justitiaemål, som rörer religionsärenderne. Gifwit wid riksdagen i
Stockholm den 28 april 1743.
Sedan Hans Kongl. Maij:tt uti sin nådiga proposition til Riksens Ständer
af den 20 aug. nästledit år förklarat en nådig fägnad öfwer Riksens
Ständers til riksdagen skiedde sammankomst, samt önskat Riksens Stän¬
der til the wid thetta almänna möte förekommande Riksens högwigtiga
ärenders öfwerläggning, then högsta Gudens nödiga bijstånd och wäl-
signelse, hafwer Hans Kongl. Maij:tt behagat gifwa Riksens Ständer
tilkiänna, hwad sedan sidsta riksdag uti the i Kongl. Maij:ts justitiaerevi¬
sion förekomne religionsmål tilgiort är, hwarwid blifwit förmält l:o at
sedan Kongl. Maij:tt wid slutet af år 1739 låtit sin nådiga befallning til
wederbörande afgå om för detta wedfogdens wid Andarums alunbruk
Olof Normans flyttande ifrån Linkiöpings til Calmare slått,2 at therstädes
genom prästerskapets underwisning utur Guds heliga ord bringas ifrån
then af honom hysta willfarelse och skiljachtighet uti åtskillige delar af
wår christeliga lära, hafwer H:r Biskoppen Doctor Herman Schröder
hwilken Kongl. Maijitt i synnerhet inseendet öfwer Normans förhållande
och underwisning anbefalt, genom skrifwelse i underdånighet wid han¬
den gifwit sig eij allenast kunna med fägnad lemna Norman thet witnes-
börd, at han i sit umgiänge och lefwerne samt sina samtal under the
besök biskoppen och andra af prästerskapet hos honom giort, warit
(hans scrupler och griller nndantagne) både christelig och upbyggelig.
Men som bemelte biskopp i anseende til des embetes sysslor wid försam-
lingarne, scholar, consistorium och stifftet, samt sina occupationer wid
' Med påskrift: Upl. hos Borg. st. d. 10 2 Jfr BgP 7, s. 807.
sept. 1743. D:o bifölls högl. R. och A:s utlåtan¬
de, testor Anders Berg.
1190
riksdagarne, yttrat sig, at hans kraffter wid thes nu annalkande ålder¬
dom mer och mer aftaga och eij tillåta honom hädaneffter som dijt intil
skiedt, så offta gå emellan staden och slottet til Normans och the fleras på
Calmare slått håldne wilfarande personers besök, hwilka ifrån andra
orter ditsände blifwit, utan åstundade therföre biskoppen giärna, at
therifrån blifwa befriad. Altså har Kongl. Maij:tt funnit sig föranlåta
offtabemälte Norman ifrån Calmar hijtföras, at sedermera til Åbo öfwer-
sändas, och uti thet nära therwid belägne Siälö hospital niuta sit under¬
håll, hwarest ock wederbörande hade at then anstalt foga, thet han af
uppbyggeliga prästmän måtte besökas, och all flijt anwändas til at leda
honom ifrån the hysta wilfarelser. Om hwilcket alt bref och befallningar
til öfwerståthållaren här i staden samt Generalmajorne och Landshöf-
dingarne Yxkull och Stael von Holstein den 23 julii 1741 afgått, såsom
ock Kongl. Maij:tt i nåder bewilljat, at Norman til sin så mycket bättre
utkomst må til dubbelt underhåll wid förberörde hospital inlösas, til
hwilken ände Statscontoiret blifwit anbefallt at til landshöfgingens i orten
disposition 40 dir s:mt anordna. Hwilken Norman, som hösten 1741
blifwit hitförd, och i brist af fartyg som honom med hustru och barn
kunnat förleden sommar til Åbo öfwerföra, är här i staden och i fängsligt
förwar hålles.3
2:o Hwad Riksens Ständer uti underdånig skrifwelse begiärt, thet
Kongl. Maij:tt i nåder wille anbefalla thes och Riksens Swea hofrätt at
med al möjelig skyndsamhet afdöma så wäl thet som med Conducteuren
Carl Michael von Strokirk ännu kunde återstå, som ock flere sådane
mål,4 hwilka hos hofrätten wore eller hädaneffter kunna blifwa angifne,
och i synnerhet at inhemta noga och säker underrättelse om twänne för
wilfarelser therstädes anklagade personer wid namn Christian Eberhard
och Christina Knutsdotter, hwareffter hofrätten hade med them enligt
lag och sakens befundna befundna omständigheter at förfara, therom
hafwer Kongl. Maij:tt genom bref af den 23 junii sistledne år lemnat til
bemälte hofrätt thes nådiga befallning. Och som justitiaedeputation re¬
dan i november månad af kongl, hofrätten begiärt at blifwa underrättad,
i hwad stånd saken angående Conducteuren Strokirk då war, och hwar-
på then berodde, så har kongl, hofrätten wid handen gifwit, huru som,
enär hofrätten den 28 januarii 1741 utfärdat sit utslag öfwer Studenten
Swen Rosén5 med flere personer, hwilka jemte von Strokirk blifwit an¬
gifne at hysa skadeliga och emot then rena ewangeliska läran stridande
wilfarelser, har hofrätten öfwer Conducteuren von Strokirk sig icke
utlåta kunnat, i anseende thertil at han wid thet uti consistorio här i sta¬
den med the öfrige anstälte christendomsförhör wäl warit tilstädes, men
3 Jfr Å. Sandholm, Kyrkan och hospi- 4 Jfr BgP 7, s. 807 f.
talshjonen, s. 196 f.; N. Staf, Rec. i Kå 5 Jfr BgP 7, s. 808 f. E. Linderholm,
1975, s. 351 f. Sven Rosén, s. 385.
1191
icke welat uti något samtal om sina fattade meningar sig inlåta. Och
Kongl. Maij:tt genom skrifwelse af den 11 decemb. 17406 kongl, hofrät¬
ten i nåder förständigat, thet von Strokirk förfogat sig till Jönkiöpings
orten och säteriet Klämmentstorp, hwarest han genom sin närwahrelse
skulle bijdraga til andra personers wilfarelser och ståndachtighet theruti,
hwarom då än icke war undersökt, utan har hofrätten genom bref til
Kongl. Giöta Hofrätt begiärt, at theröfwer måtte behörigen warda ran-
sakat, och protocollet hijtsänst, hwilcket ock blifwit wärkstält. Hwarpå
Kongl. Swea hofrätt saken förehafft, men i anseende ther til, at von Stro¬
kirk som hofrätten funnit nödigt at höra, eij warit här å orten, har hof¬
rätten genom bref til H:r Generalmajoren och Landshöfdingen Mentzer
först den 21 april sedan den 12:te maij samt 18 septemb. begiärt, at von
Strokirk wid förelagt wijte måtte antydas sig här at infinna, hwarom ock
landshöfdingen behörige ordres utfärdat, af hwilka en del eij kunnat
wärkställas, emedan Strokirk en tid warit therifrån orten bortrest. Och
enär änteligen Conducteuren von Strokirk för någon tid sig här instälte,
har deputation låtit påminna om sakens skyndsamma afgiörande, hwil-
ket ock förmodeligen så snart möjeligt är nu lärer til slut befordras.
Hwad åter Studenten Christian Eberhard angår, så har deputation fått
om honom then underrättelse, at uppå Kongl, hofrättens til H:r Lands¬
höfdingen Baron Brauner afgångne bref, bemälte landshöfdinge lemnat
thet swar, at han skulle blifwit här i staden död, hwilket ock effter derom
infordrad underrättelse funnits wara skiedt år 1741. Men hwad Christi¬
na Knutsdotter7 widkommer, så har landshöfdingen i Stockholms län,
som hofrätten genom bref anmodat at låta hennes wistande effterfråga,
therom ännu icke med någon effterrättelse inkommit, twifwelsutan af
den orsak, at någon kundskap ännu icke kunnat erhållas, hwar hon sig
uppehåller.
Angående thet emot Ofwersteleutenanten Gref Bengt Frölich8 angifne
mål har Kongl. Maij:tt jämwäl anbefallt Giöta hofrätt att thet samma
fordersamligen med laga utslag afgiöra, hwilket ock nyligen förnimmes
skiedt wara, at kongl, hofrätten understält sitt utslag Kongl. Maij:ts
ompröfwande, och thetta mål nu således beror på Kongl. Maij:ts af¬
giörande.
Uti thenna 2§ af högstbemelte proposition förmäler Kongl. Maijrtt
jemwäl, at hwad Riksens Ständer funnit nödigt, thet ingen för wilfarande
meningar i religion misstänckt person, innan ransakning och dom före-
gådt, må i fängelse inmanas, och at eij någon, som icke af egit bewåg och
oachtat til honom skiedd warning, willomeningar yttra och utsprida, må
på något sätt förolämpas eller för rätta til answar ställas, samt at hofrät-
6 Svea hovrätts arkiv, huvudarkivet, 7 Jfr BgP 7, s. 810, 812.
E I: 29, s. 107. 8 Jfr BgP 7, s. 812-816, 820.
1192
terne och consistorierne i följe af 6 § uti 1735 års kongl, förordning9 må
hwarje år insända förtekningar på the hos them anhängige religions-
mål. Sådant har hofrätterne och consistorierne til effterrättelse blifwit
förständigat.
3:o Til Kongl. Maij:tt hafwer thes och Riksens Åbo hofrätt genom
underdånig skrifwelse berättat, huru som Capellanen Abraham Achre-
nius10 blifwit angifwen, för thet han så wäl sielf hyst irriga meningar uti
then här i riket antagne ewangeliske läran, som ock bragt en myckenhet
af then enfaldiga hopen the samma at antaga, jemte thet han sig uti
embetet sällsamt upfört, och sedan han i åhörarnes närwaro prästaembe-
tet sig afsagt therpå utur kyrckian gådt och icke någon widare gudstiänst
ther welat förrätta. Hwarförutan han, oansedt lysning och wigsel eij
föregådt, sig med en piga Christina Swanbeck benemd i ächtenskap
inlåtit, innan hans enklinge tid war förleden, och han sina barn af förra
gifftet behörigen afwittrat. Wid hwilka måls skiärskodande hofrätten wäl
funnit honom hysa särskilte och stridande meningar emot några delar af
wår antagne religions öfning och sättet eller ceremonierne wid then
offenteliga gudstiänsten. Men emedan consistorium i Åbo lemnat honom
thet witnesbörd, at han sit embete med synnerlig flijt och nijtälskan altid
förestådt och wist mycken sorgfällighet om the särdeles wid nattwards-
gången inritade misbruks undanrödjande. Han jämwäl eij är beträdd
med någon salighetens grund och medel rörande willomeningar, och
anledning eij är, at thesse hans irrande tanckar upkommit af ondt upsåt,
skiljachtigheter i församlingens gemenskap och oro i thet borgerliga
samhället at förorsaka, uthan gifwa the til hofrätten inkomne skriffter
tilkänna, at thetta hans bistånd härrört af en under predikan honom
åkommen besynnerlig anstöt. Ty har hofrätten stannat i the tanckar, att
Achrenius kunde i anseende til sådana skiäl och omständigheter för alt
straff och answar ännu förskonas och få förblifwa i stillhet och roo, på
thet han måtte hafwa tijd och råderum sina meningar närmare öfwerwä-
ga, och således niuta tålamod, hwarom han ock anhållit, samt om under-
wijsning och råd af någon gudfruchtig och rättsint prästman, til hwilken
han kunde hafwa förtroende. Sedermera och som Achrenius hos Kongl.
Maij:tt inkommit med underdånig ansökning, at i anseende til thes nu
mera erhållne bättre uplysning och andra tanckar i religion honom
effterlåtas måtte, at sedan han therom blifwit förhörd, å nyo få tilträda
thet offentliga läroembetet, och at utan lysning få wigas med förenemde
sin fästeqwinna. Så har Kongl. Maij:tt funnit för godt at anbefalla consi¬
storium här i Stockholm, thet han ther skulle förhöras om thes tro och
bekiännelse, och at consistorium sedan hade med betänkande therom at
inkomma samt om hans begiärte echtenskaps fulbordan. Och aldenstund
consistorium uti thes underdåniga utlåtande wid handen gifwit, at Ach-
9 Modée 2, s. 1232.
10 Om Achrenius, se SBL 1, s. 42-46.
1193
renius ther både skrifft- och munteligen samt merendels til nöje sig
förklarat öfwer åtskilliga wigtiga stycken af wår christeliga tros läro,
consistorium jämwäl angående Achrenii ächtenskap funnit thess företa¬
gande therutinnan wärkeligen hafwa härrört af et twekande samwete,
och så wäl therföre som at saken äfwen redan blifwit nog kunnig i
underdånighet hemstält, om icke Kongl. Maij:tt härutinnan om lysning¬
en skulle täckias dispensera. Förthenskul och effter öfwerwägande af the
utaf hofrätten och consistorio andragne omständigheter, har Kongl.
Maijrtt i thet slut stadnat, at Achrenius må från alt straff och tiltahl i
ofwannemde mål befrias, och at han som i thess embete tilförene städt
under Åbo consistorium borde theröfwer sina ändrade tanckar höras,
och giöra sin numera hysande tros bekiännelse, hwilken, om then skulle
pröfwas enlig med wår rena christeliga tro och lära, och han tillijka
gifwer nöjacktig försäkran om stadighet theruti hädaneffter, hade con¬
sistorium at låta honom thet prästerliga embetet återfå, jemte thet ho¬
nom ock tillåtit blef, at utan widare lysning om thess tiltänkte ächtenskap
med sin fästeqwinna Christina Swanbeck thet samma genom wigsel få
fulborda. I anledning häraf hafwer deputation infordrat Åbo consistorii
utlåtande om bemelte Achrenius, huruwida han sedermera och effter
Kongl. Maij:ts högtberörde utslag blifwit i consistorio hörd, hwarå depu¬
tation thet swar bekommit, at Achrenius uti consistorio blifwit förhörd,
samt då befunnen fogelig och af sundare tanckar än tilförene, samt at
consistorium då lemnat honom frihet och tilstånd at åter få förrätta det
prästerliga embete. Hwarjemte deputation förnummit, at han nu i
Strengnes stifft skal sig uppehålla. Och som denna prästman tilförene
hafft af consistorio godt witnesbörd om sig, at han warit en nitisk och
beskiedelig lärare, han jämwäl må, sedan han igenom Guds nåd öfwer-
wunnit sina scrupler, giort en nöjacktig bekiännelse och han förmodeli-
gen lärer deruti blifwa beständig. Så hemställer deputation til Riksens
höglofl. Ständer, om icke han som är fattig samt hafwer hustru och barn
at försörja, må niuta befordran til någon honom anständig lägenhet, så
at den anfächtning han råkat uti, eij må wara honom deruti i wägen, samt
om icke således Riksens höglofl. Ständer skulle behaga hos Hans Kongl.
Maij:tt i underdånighet anhålla om nådig befallning til consistorium i
Åbo, at ther han sig anmäler, honom til någon beställning förhielpa.
4:o Hwad Hans Kongl. Maij:tt uti thenna 4:de§ behagat gifwa Rik¬
sens Ständer wid handen angående ecclesiastiquewärket i Lappmarken,
therom kommer deputation i anledning af directionens riksdagsberättel¬
se genom et särskildt betänkande sig at utlåta.
5:o Angående then samling af förr utkomne religionsstadgar, som
Riksens Ständer wid 1739 och 1741 års riksdagar begiärt måtte effter
behörigt öfwerseende blifwa genom trycket utfärdade, förklarar Kongl.
Maij:tt i nåder sig hafwa låtit angelägit wara, at thet kunnat komma til
wärckställighet och til then ändan, sedan hofrätternes samt cancelliecol-
legii, lagcommissionens och consistorii i Upsala betänkande blifwit in¬
1194
fordrade och insände, thet ärendet sig föredragas låtit, hwarwid angåen¬
de the stadgar och förordningar, som i synnerhet röra fremmande
herskapers sändebuds gudstiänst och religionsöfning, nemligen lista, 2
och 3§§§ af kongl, försäkringen den 6 junii 1654,1 1655 års religions-
stadga,2 1666 års förbud af den 8 april3 at bijwista fremmande legaters
religionsöfningar, och förklaringen af den 21 februarii 16714 angående
utrijkes ministrers religionsöfning hos Kongl. Maijitt i öfwerwägande
kommit, at som thesse förordningar, och i synnerhet 1671 års förklaring
inskränka the främmandes religionsöfning endast til ministrerne sielfwa
och theras egit husfolck, samt at theras gudstiänst eij eller annorstädes
får hållas än i theras hus, så at i fall thesse förordningar, som en lång tijd
lika som hwilat och icke så noga blifwit i acht tagne,5 nu ibland the öfrige
religionsstadgarne skulle tryckas, the therigenom torde ansees såsom
förnyade och följackteligen kunde gifwa anledning til then reciprocite, at
Kongl. Maijrts wid utrijkes tjenst, så i Wien och Paris som annorstädes
wistande ministrer icke eller fingo sträcka then ewangeliska gudstiänsten
widare än för sig och egne betiänte hemma uti sina hus, therigenom
rikets undersåtare och religionsförwanter, som wistas utomlands, skulle
komma at lida i theras gudstiänst och fria religionsöfning, hwartil och
then omständighet kommer, at förenemde förordningars tryckande
ibland the öfrige religionsstadgarne äfwen torde hafwa någon påfölgd
med sig, i anseende til them, som äro af främmande religion, och för
swenska fabriquers och manufacturiers skuld, antingen redan i riket
inkommit eller hädaneffter inkomma kunna. Altså ock ehuruwäl både
Kongl. Cancelliecollegium och Lagcommissionen warit af then tanckan,
at föromrörde förordningar kunde i thenna samling tryckas, har doch
Kongl. Maijitt funnit betänkeligit at thermed låta komma til wärkställig-
het, innan Kongl. Maijitt häröfwer inhemtat Riksens Ständers utlåtande.
Hwad nu thetta angår, så kan justitiaedeputation för sin dehl eij annat
styrckia, än at härutinnan måtte förhållas, som Riksens höglofl. Ständer
wid 1739 och 1741 års riksdagar begiärt, och följackteligen ofwannemde
förordningar tillika med the öfrige genom trycket utgå.
Hwilket til Riksens höglofl. Ständers ompröfwande hemställes, samt
om icke hos Kongl. Maijitt underdånig tacksäijelse afläggas må för den
nådiga omwårdnad Kongl. Maijitt wid religionsmålens afgiörande nu
som tilförene behagat wijsa och förklara. År och dag som förr skrifwit
står.
På Riksens högloflige Ständers justitiaedeputations wägnar
Lars Cronhielm, Martin Kammecker, Nils Botin, Nils Månsson.
1 Stiernman, Riksdagars och mötens be
slut 2, s. 1223.
2 Schmedeman, Stadgar, s. 311.
3 Schmedeman, Stadgar, s. 464.
4 Dito, s. 608.
5 Jfr bilaga 25.
1195
22.
Borgarståndets skrivelse i avskrift till Kungl. Maj:t med anhållan att
Christopher Springer måtte undergå rannsakning och näpst för hans
utlåtelser mot ståndet i gemen (R. 1286, n. 558)2
Stormäcktigste Allernådigste Konung
Protokollets. 1132.
Borgareståndet har utaf åtskillige magistratens här i Stockholm hällne
protocoller, som här hos i underdånighet bifogas med mycken sinnes oro
och bestörtning måst erfara, huru som en handelsman härstädes, be-
nämd Christopher Springer, icke hafft försyn, att med hwarjehanda
högstförgripeliga, hårda och förklenliga utlåtelser och tillmålen angripa
så wäl Ståndet i gemen, som en ock annan af thess ledamöter i synnerhet
för then af samtelige Riksens Ständer på thenna riksdag företagne suc-
cessionssaken, i thet han påstådt samma giöromål wara stridande emot
rikets fundamentale lag. Ständernes förening, then beswurne regerings¬
formen, samt riksdagsordningen, och att thessutan Borgareståndet eij
skall wara fullmyndigt, utan allenast fullmäcktige, men sielfwa borger-
skapet theremot, såsom principaler, berättigade att äga röst i ett konunga-
wahl, så att ehuruwäl thet slut, som pluraliteten af Borgareståndet d. 9
sistledne junii fattat, i thet närmaste skall träffat in med Stockholms
borgerskaps mening, skola dock förbemt:e Stånds ledamöter, besynner¬
ligen Handelsmannen Thomas Plomgren, medelst thet han inlåtit sig i
successionswahlet, och thet sina principaler oåtspordt, begådt efftertänc-
keliga, gröfwa och dierfwa felsteg, egenwilligt tillwällat sig en oinskräckt
mackt och myndighet, samt upsåteligen ärnat betaga borgerskapet thess
tillständiga rättigheter och således giordt sig aldeles owärdig grosshan-
delssocietetens förtroende att längre wara thess riksdagsfullmäcktig.
Genom thesse och många flere eij mindre högst förklenlige än grund-
löse och oförskylte tillwitelser, som i fall the hade sin ricktighet, ofelbart
skulle om intet giöra thet af Riksens Ständer nu mera faststälte och med
fredswärcket förknippade successionswalet, såsom till sielfwa sin grund
warande olagligit och krafftlöst, har fÖrbemt:e Springer bragt största
delen af thet på rådhuset närwarande borgerskapet, som medelst hans
bedrifwande och tillskyndan flere gånger warit i slikt ärende sammankal¬
lat, att både med mundteligit utrop och samlade underskriffter bifalla
hans mening, och thet just under en tid, då berörde freds- och succes-
sionswärck thessutom stod i äfwentyr att af en uprorisk allmoge blifwa
förstört och öfwer ända kastat.
På samma sätt har ock Springer, sedan Borgareståndet sina tanckar
häröfwer genom extractum protocolli till the öfrige respective Stånden
aflemnat, medelst thess föreställningar, som wore borgerskapet ther-
1 JfrT. Höijer, Principalatsfrågan 1742-
1743, s. 73 f.
77 - 804548 BR
1196
utinnan såsom rebeller angifne, sökt förmå en stor del af them att eij will-
ja utgiöra någon contribution, förr än the skulle blifwa tillfreds stäke,
hwarwid han jemwäl, om ett helt Stånd brukat then förmätna utlåtelsen,
att then person, som förledt Ståndet att skrifwa sådant om stadsens
borgerskap, borde räcka sitt hufwud under bödelsyxan, tillika med them,
som uti en så ogudacktig sak skola tramperat.
Nu som merbemt:e Springer med alt thetta sitt obetänckta förfarande
och ibland ett så tahlrikt borgerskap utspridde osanna ryckten eij allenast
hwarjehanda owäsende åstadkommit, utan ock, så wäl Borgareståndet i
gemen, som riksdagsfullmäcktigen Plomgren och flere Ståndets ledamö¬
ter i synnerhet till thess heder och ärliga namn ganska oförskylt antastat.
Altså, Allernådigste Konung, föranlåtas Ståndet härigenom i diupaste
underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maij:tt genom nådig
befallning till wederbörande i nåder så föranstalta, att offtanämde
Springer må therföre komma att undergå behörig och skyndesam ran¬
sakning samt laga tilltal och näpst, på thet Ståndet i gemen, samt hwar
och en af thess ledamöter, måtte få niuta thet hägn och then säkerhet på
allmänna riksdagar, som Eders Kongl. Maij:ts nådigste försäkring, tillika
med regeringsformen och riksdagsordningen förmår och innehåller.
Framhärdandes med all undersåtelig nijt och trohet
Stormäcktigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maij:ts allerun-
derdånigste och troplicktigste tienare och undersåtare
På Borgareståndets wägnar
Stockholm d. 10 sept. år 1743
P. Aulaevill, And. Berg.
23.
Envoyé Johan Fredrik Preis’ skrivelse till Kungl. May.t
13124 1 743 aug. ang. religionsfriheten i Sverige
(Hollandica, vol. 387)3
Stormäktigste allernådigste Konung.
I går morgons sände H:rr Generalstaterne till mig, och läto begiära, det
jag om klockan half ett måtte mig infinna till en conference med deras
H:rr deputerade.
1 I F. 347 (riksrådet Carl Didrik Ehren-
preus dagbok) UUB återfinnes följande
anteckning för den 17 augusti 1743: U.
Preis om religionsfriheten. U betyder i sam¬
manhanget utrikesexpeditionen. Härmed
avses Sveriges envoyés och residents i Ne¬
derländerna Johan Fredrik Preis skrivelse
till Kungl. Maja om vad man i Nederlän¬
derna uppmärksammat av religionsfrihe¬
ten i Sverige (skrivelsen i Preis samling, RA,
denna se T. Berg, Joachim Fredrik Preis
och hans beskickningsarkiv. Meddelanden
från Svenska Riksarkivet 1951, s. 125—
193). Skrivelsen upplästes i sekreta utskot¬
tet den 24 augusti 1743 (R. 2811, s. 4358)
och i riksrådet den 27 augusti s.å. (Råds-
1197
Då jag dijtkom, fan jag effter det här wanliga ceremonialet, och i
consideration för Eders Kongl. Maij:ts caractere twå H:rr deputerade
åfwan på trappan, hwilke mig der emottogo, och i conferencekammaren
inledde.
Warandes nedsuten mitt emot Presidenten, tog denne fram H:rr Ge-
neralstaternes hosfogade resolution,2 hwilken han sade wara tagen på
deras Secreterares H:rr van Sandes3 berättelse, at på riksdagen af några
Stånd drefwos på den frihetens uphäfwande, som åhr 1741 åt den
reformerade religionen warit förunnat, och at deras högmögende mente
sig så mycket mera kunna anholla om bemelte frihets widare conserva-
tion, som lutterska religionsförwanter uti hela republiquen en fulkomlig
frihet åtniuto.
Hwareffter Presidenten mig bemelte resolution jämte des öfwersät-
ning på fransöska öfwergaf, med begiäran, at jag den till Eders Kongl.
Maij:t i diupaste underdånighet wille öfwersända, samt derwid tilkiän-
nagifwa, at deras högmögende i det fasta förtroende till Eders Kongl.
Maij:ts höga kongl, wänskap och Riksens Ständers bewågenhet lefde, at
hwad en gång warit bewiljat intet måtte uphäfwas.
Dereffter wande sig H:rr Greffieren Fagel4 till mig och sade mig
kunna gifwa den underdånigste berättelse, at hwad deras högmögende
uti resolutionen hade anfördt om lutterska confessionens frija öfning här
i landet, sig i sanning så befunno.
Hwarpå H:r Raedpensionarien bad allerunderdånigst at föreställa, at
det skulle wara långt hårdare, at nu ifrån taga hwad tilförende så gun¬
stigt warit förlänt, tilfogandes desse latinska ord Turpius ejicitur quarn
non admittitur hospes, hety[g]andes H:rr Generalstaternes förhopning i
så måtto på wänskapen emellan bägga stater wara grundad.
Sedan conferencen war ändad, frågade en af herrarne, om jag därom
hade fädt någon befalning, och på mit genswar mig ingen kundskap
derom hafwa, betygade han sig hoppas, at den saken intet widare skulle
röras.
Staden Amsterdams H:r deputerade hafwa okså derom med mig tält,
och enkannerligen förestält, huru af alla religioner, hwilka här uti repu¬
bliquen tåltes, effter den reformerade ingen annan uti Amsterdam än
den lutterske confessions förwanter publique kiörkor hade.
protokoll i utrikesärenden 1743 27/8,
f. 270.) Vid detta senare tillfälle anmäldes,
att den holländske sekreteraren i Sverige
von Zandten uppvaktat kanslipresidenten
Gyllenborg och därvid meddelat, att han
fått order att göra tjänliga föreställningar
att den vid riksdagen fastställda religions¬
friheten för reformerta ej måtte upphävas.
Riksrådets medlemmar yttrade, att efter¬
som Preis skrivelse redan upplästs i sekreta
utskottet, borde även von Zandtens an¬
dragande anmälas i samma utskott. Detta
har veterligen icke skett. Något svar har
veterligen icke avlåtits till Preis.
2 Resolutionen icke avtryckt här.
3 van Sandez, se även van Zandten.
4 Fagel, Henric se härom Biographisk
Woordenboek der Nederlanden 6-7, s. 22.
1198
Hwartill H.rr Raedpensionarien lade, at de här ock en sådan frihet
åtniuta, det de lika som de reformerade kiörkor för tomte öres ärläggan-
de äre befrijade. Hwilke alla andra religioner wörö underkastade, och
derutöfwer intet finge hafwa publique kiörkor, utan allenast particuliere
och till deras gudstienstes öfning lagade hus.
Det war alt hwad uti conferencen förefallit. Jag swarade allenast till alt,
at jag intet skulle underlåta deras högmögendes mig tilstälte resolution i
diupasta underdånighet at öfwersända, utan ock derjemte allerunder-
dånigst at berätta de förestälningar, hwilke conference H:rrne på deras
högmögendes wägnar giordt hade. Hwareffter jag på samma sätt igenom
de twå H:rr deputerade indi öfwerst på trappan åter utfördes.
Eders Kongl. Maij:t önskar jag af Gud den högsta alskiöns kongl,
lyksalighet och wälgång tro, underdånigst förblifwandes till min död.
Eders Kongl. Maij:ts allerunderdånigste, troopliktigste och ödmiukas-
te undersåte och tiänare
J. Fr. Preis
Hagd.Jf Aug. 1743.
24.
Carl Urban Hjärnes oration om successionen.
I ridderskapets och adelns protokoll 14 mars 1743 anhöll Hjärne om
ståndet tillstånd att få hålla en oration rörande successionen. Samma
dag bifölls denna anhållan utan någon föregående censur, sedan greve
Henning Adolf Gyllenborg förklarat att det varit brukligt att orationer
av vissa deputerade blivit genomsedda. Detta vore nu så mycket ange¬
lägnare, som ämnet till Hjärnes oration vore ganska ömt och delikat »i
anseende till närvarande omständigheter».1 Ett referat av orationen
ingår i F. 350,2 UUB och lyder så:
Den 17 mars 1743 eftermiddagen orerade Carl Urban Hjärne på
Riddarhuset uti svensk wers angående den försigtiga endräktighet utan
afund och egennyttighet, som samtelige Rikets Ständer böra bruka wid
det förestånde successionswalet, hwilket war öfwermåttan rörande.
1 RAP 13, s. 513.
2 F. 350 tillhör Falkenstedts samling, UUB.
Den citerade anteckningen ingår i en jour¬
nal över riksdagen 1742-43 och är en av¬
skrift av den, som tillhört kanslirådet och
vice bibliotekarien, sedermera biskopen
Olof von Celse. JfrJ. Carlsson, a. a. s. 5,
n. 7. Ka’nslirådet Adolf Fredrik Falken¬
stedt (1757-1831) skänkte div. historiska
handlingar, huvudsakligen från frihetsti¬
den till UUB.
1199
25.
Prästeståndets anhållan om utfärdande av en förordning rörande de förut ut¬
komna religionsstadgarna. (Rådsprotokoll i justitieärenden 2319 1743)
Bemälte revisionssekreterare1 föredrog en af Prästeståndet ingifwen bö¬
neskrift, hwaruti för andragne skiäl underdånigst anhålles om en för¬
ordnings utfärdande, som förnyar och gifwer kraft åt the förr utkomna
hälsosamma religionsstadgar och förordningar och at derwid fem af
Prästeståndet andragne puncter ang:de gudstienstens bewistande och
then heliga nattvardens begående måtte i nådigt öfwerwägande komma.
Och fans godt, det lagkommissionens skyndsamma utlåtande och be-
tänckande häröfwer infordras.
I sitt utlåtande hemställde lagkommissionen, om icke sekreteraren och trans-
latoren Jakob Wilde kunde tillåtas att trycka extracta av religionsförordningar-
na, som komme att utfärdas. Rådet beslöt, att ärendet skulle kommuniceras med
kanslikollegium, som skulle inkomma med utlåtande (Rådsprotokoll i justitie¬
ärenden 23/3 1744, s. 849). Den 19 april s. å. avlät kollegiet sitt utlåtande. I
ärendet hade emellertid sekreteraren J. J. von Stiernman ingivit ett memorial
med anhållan, att kollegiet ville för honom utverka ett privilegium att få uppläg¬
ga en samling av de ifrågavarande stadgarna. Inför kollegiet hade han utfäst sig
att upplägga samlingen till samma pris som Wilde. Kanslikollegiet hemställde
nu, att Stiernman måtte meddelas ett dylikt privilegium. Rådet beslöt också i
enlighet med kollegiets hemställan och därmed erhöll Stiernman privilegiet.
(Rådsprotokoll i justitieärenden 25/4 1744, s. 311.) I den tryckta samlingen är
datum för det kungliga privilegiet 25/4 1744 infört.
Sedermera föreslog revisionssekreteraren Iserhielm2 att konsistorierna borde
fa befallning att årligen på alla predikstolar låta uppläsa de 6 eller 7 religionsfö-
rordningar, som är anförda vid slutet av den tryckta samlingen (Rådsprotokoll i
justitieärenden 20/9 1744, s. 449). De förordningar, som på detta sätt skulle
uppläsas på predikstolarna, var religionsstadgan 25/6 1655, förbud mot att
bevista främmande legaters religionsövningar 8/4 1666, religionsplakatet 9/3
1667, plakatet om utgångna religionsstadgars iakttagande 21/2 1671, kungl,
brevet om allehanda biläror 7/6 1706, förbud mot olovliga sammankomster 12/1
1726 och religionsstadgan 20/3 1735. Den 11 oktober 1744 beslöt rådet, att
konsistorierna skulle draga försorg om att ett exemplar av samlingen blev
upphandlat för varje kyrka i riket att användas vid den årliga uppläsningen
(Rådsprotokoll i justitieärenden 1744, s. 508).
1 Revisionssekreteraren är identisk med 2 Carl Olof Iser, adlad Iserhielm. Han
Carl Gustaf Löwenhielm. var ledamot av lagkommisionen.
REGISTER
ORTREGISTER
Aachen (Aaken), Tyskland 1071.
Abborrfors, Lilla, by, Strömfors socken,
Nyland, Finland 1164.
Alingsås 7, 323, 1 136.
Almarestäket (Stäket), Näs socken, Uppsala
län 692, 698.
Alneryd, Tvings socken, Blekinge län 888.
Amerika 1065.
Andrarum, alunbruk, i A:s socken, Kristi¬
anstads län 1140, 1189.
Angela, Angelniemi socken, Halikko
härad, Åbo och Björneborgs län, Fin¬
land 241, 741.
Arboga 5, 320, 323, 709, 1135.
Askersund 6, 323, 625, 11 36.
Badenhof (Budenhof) se Drielina.
Barsebäck, socken, Malmöhus län 1188.
Bergen, Norge 1071.
Bergslagen 1098.
Björneborg, Finland 6, 28, 72, 1145.
Blekinge 1152.
Bohuslän 514, 840, 1002.
Bordeaux, Frankrike 1094.
Borgå, Finland 6, 10, 27, 42, 44, 68, 72,
121, 981 f., 1002f., 1007-1010, 1145,
1181-1183.
Borås 5, 15, 323, 815, 823, 871, 880, 976,
986-988, 1098, 1 136.
Botniska viken (Sinu Botnico) 567, 613.
Brahestad, Finland 8, 72, 1145.
Bullaren (Bullarne), härad, Bohuslän
1039.
Dalarna 401, 471, 519f., 575, 635, 643,
645, 659, 664-666, 670, 709, 797.
Dalarö, socken, Stockholms län 492.
Dalsland 514.
Danmark 105, 112, 196, 200, 409-411,
421-424, 509, 520, 530, 554f„ 558 f.,
563, 567, 569-573, 576, 582, 584f„
587 f., 596, 627, 632, 639-644, 646,
648 f., 659, 664-670, 695, 698, 702, 862,
868, 881 f., 884, 907, 922,926, 948, 959,
990, 994.
Degerberg eller Digerberg (Dagerberg),
Orsa socken, Kopparbergs län 694.
Degerby rusthåll 910, 912, 983. Jfr Deger-
hov.
Degerhov, Skällviks socken, Östergötlands
län 906, 910, 938, 997, 1170. Jfr Deger¬
by rusthåll.
Drielina, Livland 1030.
Ekenäs, Finland 7, 1145.
Eknön, Skällviks socken, Östergötlands län
906, 938, 997.
Ekolsund, Husby-Sjutolfts socken, Upp¬
sala län 196 f., 1087.
Eksjö 6, 332f., 516, 548f., 928, 936, 945.
Enköping 5, 25, 323, 1 136.
Erfvinge, Spånga socken, Stockholms län
969.
Eskilstuna 5, 323, 353, 379f., 482, 966,
971, 1135.
Falkenberg 7, 232, 1136.
Falköping 7, 323, 546, 625, 1136.
Falu bergslag 169 f. Se även Bergslagen.
Falun 4, 25, 33, 38f„ 48f., 83, 144, 168f„
170,322,546,625, 1135.
Fellingsbro, socken i Fellingsbro härad,
Örebro län 803.
Filipstad 7, 323, 136 f.
Finland 28, 47, 55 f., 61, 69, 71, 80, 105,
131, 134, 139, 143, 152 f., 155, 164f.,
167, 170, 225, 244, 247, 255, 258, 269,
288 f., 313, 336, 338, 351, 365, 382, 400,
407, 412f-, 419, 461, 492, 505, 522, 530,
533, 552, 554 f„ 557 f„ 561, 563, 566-
568, 651, 653 f., 65&-658, 662, 664,
682 f„ 685 f., 726, 732 f„ 743, 854, 762,
769, 792, 803, 825, 831, 843, 875, 881 f.,
903, 905, 907 f„ 914, 924, 958, 973, 979,
986 f., 1008, 1037, 1041, 1046, 1050,
1053, '1095, 1097, 1099, 1116, 1140,
1145, 1182L
Floda, socken, Kopparbergs län 659.
Forsgärde, Floda socken, Kopparbergs län
670.
1204
Fredriksborg, fästning, Stockholms län
679.
Fredrikshamn, Finland 4, 46, 56, 72, 381,
744, 762, 915, 929, 958, 979, 981, 1041,
1086, 1100, 1105, 1180.
Färila, socken, Gävleborgs län 900.
Gamla Karleby, Finland 6, 72, 935, 1145.
Garpenberg, Garpenbergs socken, Kop¬
parbergs län 975.
Generalstatema se Nederländerna.
Gotland 241, 256, 1098.
Granfors, Asarums socken, Blekinge län
888.
Gripsholm (Grimsholm), Södermanlands
län 778, 971.
Grythytte bergslag, Orebro län 886.
Gränna 8, 323, 1136.
Gärdslösa, socken, Öland, Kalmar län
357.
Gävle 4, 313, 322, 432, 490, 516, 532,
534, 593, 974, 1135.
Göteborg 3, 75, 83, 280, 317, 321 f., 498,
541, 650, 733, 767, 793, 850, 861-869,
1135-1137, 1145-1147.
Göteborgslän 1002.
Halland 1098, 1152.
Halltorp, Högsrums socken, Kalmar län
357, 924.
Hamburg, Tyskland 782.
Hangö udd, Nyland, Finland 553, 628 f.,
573, 676, 684 f.
Harjager, härad, Malmöhus län 1188.
Hartsö, lotshemman, Bälinge socken,
Södermanlands län 1116.
Haukipudas (Hökepadas), socken, Uleå¬
borgs län, Finland 673.
Hedemora 6, 323, 1135 f.
Helsingborg 4, 322, 546, 625, 980, 985,
990, 1110, 1135.
Helsingfors, Finland 4, 27, 47, 72, 282,
762, 930, 982, 987, 1002, 1007, 1084,
1145.
Hjo 6, 323, 546, 625, 1136.
Holstein-Eutin, Tyskland 409, 41 1 f., 417
421, 428, 549 f., 555, 558-560, 564, 569,
584, 586, 632, 640, 644, 647, 666 f.,
669, 671, 695, 705, 707f., 728.
Holstein-Gottorp 716.
Hommanäs (Håmmansnäs), Borgå socken,
Nyland, Finland 887.
Horn, Åkerbo härad, Kalmar län 357,
924.
Hudiksvall 5, 323, 490, 1135.
Hälsingland 401, 471, 696.
Hälsinglands norra kontrakt 900.
Härjedalen 1039.
Härnösand 5, 322 f., 490, 974, 1135.
Häverö, socken, Väddö skeppslag, Stock¬
holms län 811.
Högborn, järngruvor, Grythyttan, Örebro
län 886.
Ingermanland 947.
Jakobstad, Finland 7, 72, 935, 1145.
Jaru, Ingermanland 948.
Jorois (Jorrois), Savolaks län, Finland 979.
Jungfrusund, Dragsfjärds socken, Åbo¬
land, Finland 614.
Jämtland 180, 202, 1039.
Järva, Solna socken, Stockholms län 698.
Jönköping 5, 321-323, 332, 495, 51 1, 516,
1135.
Kajana, Finland 24, 72.
Kajaneborg, Finland 8, 1145.
Kalmar 4, 8, 93f., 321 f., 694, 1135, 1 189f.
Karaby (Karleby), socken, Malmöhus län
1188.
Karelen, Finland 550, 552, 560, 627, 638,
981 f„ 1002, 1008.
Karlshamn 4, 316, 321, 323, 393 f., 749,
789, 888f„ 891, 940, 942, 948, 1135.
Karlstad 5, 322 f., 1135.
Karlö (Källö), socken, i Uleåborgs län, Fin¬
land 673.
Keltis, Itds socken, Östra Tavastland,
Finland 241, 741, 982. 1008f.
Kemi (Kimie), Finland 29.
Kexholm, Finland 1182.
Kista (Kiesta), Spånga socken, Sollentuna
härad, Stockholms län 969.
Klemenstorp (Klämmenstorp), Tuna soc¬
ken, Tunaläns härad, Kalmar län 1191.
Kleve (Cleve), Tyskland 1071.
Koporje (Capurie), län, Ingermanland 947.
Korpo ström, Åbo och Björneborgs län,
Finland 602, 614.
Kristianstad 4, 83, 72, 267, 303, 312, 322,
546, 625, 875, 892, 1135.
Kristianstads län 712, 1163, 1168, 1187.
Kristinehamn 6, 323, 494, 1136.
Kristinestad, Finland 7, 1145.
1205
Krogsered, Årstads härad, Hallands län 65.
Kronslott se Kronstadt.
Kronstadt, Ryssland 565.
Kungsbacka 7, 323, 504, 749, 1136.
Kungälv 7, 323, 1136.
Kuusamo (Cusamo), Österbotten, Fin¬
land 24.
Kvarnbacka, Linde landsförsamling, Öre¬
bro län 55, 133, 356, 855, 1088, 1095.
Kymene, Östra Nyland, Finland 552.
Kymene ström, Östra Nyland, Finland 550,
555 f., 567, 627, 630, 634, 638.
Kymenegård, Östra Nyland, Finland 550.
Kymenegårds län, Östra Nyland, Finland
552, 555 f., 558 f., 565, 634, 637, 1036.
Köln, Tyskland 1071.
Köping 5, 323, 1 135.
Ladugårdslandet, Stockholm 313.
Laholm 7, 323, 1 136.
Landskrona 4, 322, 498, 749, 1 135, 1188.
Lappfjärd, socken, Österbotten, Finland
1023.
Lappland 1109.
Lappmarken 1193.
Leksand, socken, Kopparbergs län 670,
694.
Leppävirta (Läppevärta), Savolaks län,
Finland 979.
Lidköping 6, 52, 323, 1026, 1136.
Lindesberg 6, 31, 323, 1136.
Lindö, torp, Eskilstuna-Kloster, Söder¬
manlands län 966.
Linköping 5, 48, 129, 323, 494, 547, 1109,
1135, 1189.
Linköpingslän 193.
Luleå 7, 41, 323.
Lund 5, 323, 397, 593, 799, 874, 1135,
1185.
Lubeck, Tyskland 409, 411,418, 420, 423,
496, 551, 558 f., 641.
Nederländerna 1 196 f.
Nora 6, 47, 320, 323, 1136.
Norbergs bergslag 282.
Nederländerna 1196 f.
Norden 558, 568.
Norge 640.
Norrdal, härad, Dalsland 1039.
Norrköping 3, 9 f., 26, 48, 59, 86, 131, 151,
190, 194, 321 f., 488, 498, 705, 823, 858,
1109, 1135, 1137, 1170.
Norrmalmstorg, Stockholm 749.
Norrtull, Stockholm 696.
Norrtälje 6, 323, 1136.
Nykarleby, Finland 6, 72, 935, 1145.
Nyköping 4, 21, 42, 48, 239, 279, 293, 322,
668,672, 673 f., 689, 772, 886, 889,891,
1135.
Nyland, Finland 550, 552 f., 556, 559, 565-
568, 627,637.
Nyslott, Finland 979, 1180.
Nyslotts län 637.
Nystad, Finland 7, 42, 413, 421, 537, 554,
560-562, 566, 631, 634, 766, 1145.
Nådendal, Finland 7, 72, 1145.
Orsa, socken, Kopparbergs län 694.
Ostindien 51.
Oxdjupet, Stockholms län 679, 684, 688-
690, 693.
Paris, Frankrike 1194.
Pauliström, järnbruk, Karlstorp, Kalmar
län 922.
Petersburg, Ryssland 412, 509, 511, 538,
551, 565, 711, 1182.
Pieksemäki (Piexemäki), Savolaks län,
Finland 979.
Piteå 7, 323, 1136.
Pommern, Tyskland 1081.
Malmö 3, 235, 322, 498, 694, 799, 1135.
Malmöhus län 712, 792, 1168, 1188.
Mariefred 48, 323, 778, 1136.
Mariestad 5, 7, 16, 60, 80, 285 f„ 323, 625,
1135.
Marstrand 4, 323, 546, 625, 920, 1135.
Mellansysslet, domsaga i Värmland 968.
Mäntlax (Mendolax), Veckelaks socken,
Kymene län, Finland 620, 744.
Raumo, Finland 6, 28, 55, 72, 1145.
Riga, stad, Livland 1030.
Roslagen, Stockholms län 182, 632, 673,
681, 811.
Roxen, sjö, Östergötlands län 138.
Ryssland'585-587, 590, 602, 611, 627, 631,
634, 637, 641, 643, 649, 676, 698, 701-
703,711,867,907, 923, 1134.
Rörstrand, Stockholm 906, 938, 983-985,
995, 997-999, 1183.
1206
Sachsen, Tyskland 139.
Saima (Saiman), sjö, Finland 566 f., 634.
Sala 5, 323, 546, 625, 682, 1136.
Salbergs fögderi 771.
Salbergs län 771.
S:t Michel, Savolaks län, Finland 982,
1008 f.
S:t Ubes, Frankrike 68, 1094.
Saretsje (Saris), gods, Koporje län, Inger¬
manland 947 f.
Savolaks, Finland 550, 552, 560, 981 f.,
1002, 1008, 1 181.
Savolaks län 979.
Segersta (Segerstad), Övergrans socken,
Uppsala län 196 f.
Sigtuna 5, 323, 503, 1136.
Simrishamn 7, 323, 1136.
Skanör 7, 323, 1136.
Skara 5, 38, 236, 323, 1135.
Skeberg (Skebärga, Skinnberg), Leksands
socken, Kopparbergs län 670, 694.
Skinnskatteberg, bergslag, Västmanlands
län 282.
Skurup, socken, Vemmenhögs härad,
Malmöhuslän 1188.
Skåne 547, 959, 980, 1152, 1186, 1188.
Skänninge 6, 323, 407, 1139, 1176.
Skövde 6, 31, 323, 1136.
Småland 1098.
Sottunga (Sutungarne), socken på Åland,
Finland 628f., 675.
Stensta, plåthammare, Fellingsbro socken,
Örebro län 1095.
Stockholm 3, 11, 26, 43, 70, 75, 97, 224,
258, 280, 282, 317, 319 f., 322, 335, 352,
393 f., 489 f„ 498, 502, 532, 541, 544 f„
547, 610, 624-626, 639, 643, 650, 657,
672, 675, 678f„ 681, 684, 687, 692f.,
696, 699, 703 f., 715-720, 722, 732, 783,
787, 789, 793, 805, 810, 815 f., 820,
841 f., 866, 876, 889-892, 900, 902, 906,
911, 925f., 930, 947, 993, 1024, 1051,
1095, 1102 f., 1113, 1119, 1121-1123,
1132, 1135-1137, 1158, 1160, 1195.
Stockholms län 182, 681, 684, 927, 969.
Stora Kopparberget, Kopparbergs län
1025.
Storkyro, Österbotten, Finland 1023.
Stralsund, Tyskland 239.
Strängnäs 5, 323, 1135.
Strömstad 8, 323, 546, 625, 1136.
Sundsvall 6, 186, 323, 490, 709, 1136,
1178.
Svensksund (Rondesalmi), Finland 982,
1008 f.
Säckjärvi (Säckjervi), Södra Karelen, Fin¬
land 762.
Säminge, Savolaks län, Finland 979.
Säter 7, 323, 548, 1136.
Söderhamn 6, 323, 490, 1136.
Söderköping 5, 323, 720, 913, 939, 1096,
1135, 1170.
Södermanland 21, 681, 684, 930, 966.
Södertälje 6, 323, 1136.
Sölvesborg ?, 151, 323, 1136.
Sörbygden, härad, Bohus län 1039.
Tavestehus, Finland 8, 44, 550, 552, 560,
566 f., 887, 1145.
Tavastland, Finland 1181.
Tohmajärvi (Thomajerfvi), Savolaks län,
Finland 979.
Torneå 6, 16, 24, 673, 709, 1136.
Torshälla 5, 323, 1135.
Trosa 7, 29, 323, 1136.
Tvärminne (Tverminde), Ekenäs socken,
Nyland, Finland 628 f.
Uddevalla 6, 323, 650, 686, 721, 1136.
Uleåborg, Finland 5, 25, 33, 72, 251, 275
1145-
Ullnäs, frälsehytta, Grythyttan, Örebro
län 886.
Ulricehamn 6, 31, 76, 323, 393, 823, 852f.,
865, 879 f„ 976, 1098.
Umeå 7, 323, 1136.
Uppland 182.
Uppsala 3, 10, 320, 322 f., 393, 653 f.,
694, 765, 770, 823, 860, 897 f„ 929,
1135, 1137, 1157.
Uärpis, socken, Österbotten, Finland 1023.
Vadstena 5, 323, 407, 905, 1041, 1136.
Vagnsbro, härad, Västmanland 282.
Valbo, härad, Dalsland 1059.
Varberg 4, 65-67, 321, 323, 332, 490, 495,
511, 720, 1135.
Vasa, Finland 6, 72, 935.
Vaxholm 676, 679, 684-690, 693.
Vedevåg, Linde landsförsamling, Örebro
län 55, 133, 356, 855, 1088, 1095.
Veckelaks se Fredrikshamn.
Vemmenhög, härad, Skåne 1188.
Venedig, Italien 523.
1207
Viborg, Finland 983, 1182.
Wien, Österrike 1194.
Villmanstrand, Finland 56, 94, 634, 664,
929, 958, 981, 1036, 1100, 1182.
Vimmerby 7, 322 f., 531, 807f., 850, 859,
1136, 1177.
Visby 4, 322, 1135.
Vårby brunn, Fluddinge socken, Stock¬
holms län 709, 720.
Vänern, sjö 83.
Vänersborg 5, 53 f., 323 396, 823, 871,
976, 1136.
Värmland 514, 968, 1004, 1137.
Västerbotten 25, 29, 33, 62-64, 73, 143,
282, 316, 324, 348, 389f., 489, 506,
673, 681, 684, 724, 755, 814, 905, 983.
Västerdalarna 723.
Västergötland 1098.
Västernorrland 123, 348, 389 f., 489, 681,
684, 724, 814, 974.
Västervik 4, 321 f., 495, 1135.
Västerås 4, 321 f., 495, 1135.
Västmanland 282, 610, 771.
Vättern, sjö 138.
Växjö 5, 41,323, 975, 1 135.
Ystad 4, 323, 332, 483, 478, 1110, 1112,
1135.
Äbo, Finland 4, 68, 73 f., 85, 278, 383,
405, 409, 411-413, 416, 422, 432, 439,
477, 508, 510, 532, 535, 537, 540, 549,
551 f., 555, 558, 560f., 564, 574, 576,
582, 586, 604, 610 f„ 626, 631, 636, 639,
647, 656, 700-702, 711, 981 f., 1007-
1009, 1078 f., 1094f., 1127, 1145, 1189.
Åbo län, Finland 683.
Åbo och Björneborgs län, Finland 552,
560, 566 f„ 632, 956.
Åland, Finland 107, 415, 534, 552, 612f-,
669, 673, 676, 680, 907, 966, 1052.
Åmål 7, 15, 323, 823, 871, 976, 1136.
Ångermanland 484.
Älvsborgs län 823, 905.
Älvsnabben, Muskö socken, Stockholms
län 256.
Ängelholm 4, 323, 959, 1135.
Ökna, socken, Jönköpings län 922.
Öland 238, 357, 358, 924.
Örebro 5, 320, 323, 1109, 1135, 1177.
Örebro län 632.
Öregrund 6, 251, 255, 323, 654, 669, 673,
923,945,967,988, 1136.
Österbotten, Finland 25, 29, 33, 71, 80-82,
85, 89, 134, 143, 489, 552, 566 f., 628,
792, 822, 905, 971, 983, 1008f„ 1023,
1096, 1101, 1140, 1145.
Österdalama 694.
Östergötland 989, 1183.
Östersjön 536.
Östhammar 7, 10, 323, 1136.
Övedskloster (Öfwitskloster), Öveds soc¬
ken, Malmöhus län 1033.
PERSONREGISTER
Achrenius, Abraham, kaplan 192 f.
Adelheim, Carl Alexander, löjtnant 461,
Adelhielm, Abraham, löjtnant, slutl. kap¬
ten 132.
Adlerfelt, Per, frih., riks- och kansliråd 71.
Adlerstedt, Lorentz Jakob, kammarherre,
assessor, slutl. landshövding 1033 f.,
1080, 1085.
Adlerstråhle, Jonas, överste, slutl. general¬
major 719.
Adolf Fredrik, hertig, sedermera konung
av Sverige 409, 411, 413, 537, 549f.,
553, 558f., 632, 641, 647, 660-669, 695,
705, 708, 711, 728, 777, 783f„ 802, 855,
866 f„ 893, 895, 913, 941, 1020, 1027,
1037, 1079.
Agorelius, Otto Olofsson, riksdagsman i
bondeståndet 152.
Alegre, Carl Ludvig, handelsman, Lund 5,
i, 14, 23, 26 f., 30-32, 37, 39, 41, 44-46,
63, 82, 86, 89, 92 f., 99, 105, 113, 121 f.,
131, 135, 140 f., 162, 170, 176, 180,
192, 196, 236, 242 f„ 248, 253 f., 262,
267, 269, 274, 279, 286, 307, 311, 318,
326, 334, 356, 366, 371, 378, 382,
387f., 400f., 406, 412, 415, 425f., 429,
491, 495, 534f., 554, 565, 572-574,
580f., 588, 593, 602f., 719, 723, 740,
750, 759, 763, 769, 794, 797, 799, 805,
808, 820, 830, 836, 844, 848 f., 851, 856,
858, 860, 863, 866f., 869 f„ 873 f., 876,
879, 1030, 1060, 1084.
Alopaeus, J. David, kyrkoherde, Fredriks¬
hamn, Finland 979, 1181.
Alstrin, Eric, biskop i Växjö stift, riksdags¬
man i prästeståndet 15, 1168.
Amelberg, Anders, rådman, Åmål 15, 24,
42, 45, 97-99, 102, 107-109, lil, 113,
122, 128 f., 135, 140 f., 171, 174, 179,
196, 220, 226, 234, 237, 245, 255, 259,
262, 266, 269, 273 f., 276, 280, 287, 310,
317, 322, 347, 374, 402, 406, 415, 421,
438, 441, 444, 449, 453, 460, 470, 473 f.,
480f„ 485, 501, 506f., 518, 522, 525,
528, 541, 562, 584, 590, 594, 602, 604,
619, 622, 638, 655-657, 660, 715 f., 719,
731, 736, 738, 743, 751 f., 759 f., 769,
793 f., 796, 800, 805-807, 813, 815,
821 f., 828-830, 832f., 837, 850, 852f.,
857, 866, 868, 872, 880, 883, 889, 894,
902f., 911, 917, 921, 926f„ 934, 940,
944, 950, 952, 954, 956, 959f., 962, 966,
970, 978, 984, 989, 995, 1013, 1018,
1028, 1043 f., 1049L, 1055, 1075, 1096,
1138, 1170, 1180.
Aminoff, Henrik Johan, överstelöjtnant,
slutl. generallöjtnant 399, 401-403,
408 f„ 431, 530, 620.
Andersson, Anders, riksdagsman i bonde¬
ståndet 182.
— Anders, bonde, Orsa, Kopparbergs län
694.
— Christoffer, riksdagsman i bonde¬
ståndet 261.
— Olof, riksdagsman i bondeståndet 368,
371.
— Per, riksdagsman i bondeståndet 520.
Ankarcrantz, Hans, kapten, slutl. amiral
871, 898, 931.
Ankarcrona, Teodor Christophers, amiral,
landshövding 1005.
Annell, Johan, kyrkoherde i Åbo, kon¬
traktsprost, Åbo stift, Finland riksdags¬
man i prästeståndet 1168.
Apiarius, Reinhold, rådman, Västervik 4,
24, 26, 29, 35, 52, 121, 134, 195, 248,
273, 286, 321, 372f., 386, 413, 415,
421, 453, 459, 464, 470, 472, 481, 486,
495, 503, 527, 533, 536, 565, 579, 584,
593, 601, 607, 639, 656, 659, 670, 722,
724, 741, 749, 763, 766, 805f., 813f.,
821, 831, 839, 842, 867 f„ 872, 894, 954,
966, 989, 1030, 1057, 1059, 1091, 1115,
1133, 1 137 f.
Appelbom, Harald, kanslist i krigsexpedi-
tionen, slutl. protokollssekreterare och
bankofullmäktig 1102.
Archenholtz, Johan, f. d. registrator, slutl.
hessiskt hovråd 473, 478-481, 822, 843,
846f., 906, 915, 1091, 1129.
Arnell, Carl, expeditionssekreterare, slutl.
president 313, 1078, 1080, 1087.
1209
Ask, Jonas, notarie i Stockholms konsisto¬
rium, bitr. sekreterare i prästeståndet
1168.
Asplund, Anders, Stockholm, handelsman
679.
Aulaevill, Peter .justitieborgmästare, Stock¬
holm, borgarståndets talman 3, 9-14,
17 f., 20, 22, 25-27, 29-35, 43, 47 f„ 52,
54 f„ 58, 60, 63, 68, 71, 80 f„ 83, 86, 90-
93, 98f„ 105, 107f„ Ulf., 115, 117,
120 f., 125-127, 129-134, 137, 139-143,
148, 150 f., 153, 165, 172, 174, 177-183,
187, 189, 196, 201, 203, 223-225, 229,
231,236, 240f., 245, 249 f., 252f., 257 f.,
260, 262, 266f., 275-277, 280-283,
285 f., 288, 290-295, 298, 300 f., 302 f.,
307-310, 312f-, 318, 323, 330f„ 335,
337-339, 342f., 347, 350f., 356, 358f.,
365-367, 371, 375, 377-379, 381, 384f„
388, 392, 395-397, 401, 403-405, 416,
425, 428 f., 431 f., 442-445, 452, 465,
468 f., 471, 473, 475 f., 479f., 482, 485 f.,
491, 494f„ 497, 499-502, 504-506, 508-
510, 518, 520, 528, 530, 535, 540, 542,
546f„551, 564f., 567,570f.,574f„ 577,
579-581, 586-591, 593f„ 596-601,
603f., 606 f., 647-650, 658-660, 667,
669f., 674, 677, 679, 681, 684, 687-691,
694-701, 704 f., 1017 f., 1022, 1024-
1026, 1028, 1031, 1033, 1035, 1043,
1047, 1049, 1054, 10571'., 1073 f., 1076-
1078, 1080, 1082-1084, 1091, 1093f.,
1101, 1103-1105, 1107 f., 1115, 1118,
1131, 1135 f., 1137-1139, 1141, 1143f.,
1147, 1196.
Baer (Bahr), Anders, handlande, Åbo, Fin¬
land 68, 1094.
Bahr, Johan Christian, kansliråd 915.
Barck, Samuel, greve, riksråd 505, 843.
Barfodt, Ivar, häradsprost, Skurup 1188.
Benjaminsson, Olof, riksdagsman i bonde¬
ståndet 182.
Benzelius, Erik d. y., ärkebiskop, präste¬
ståndets talman 260, 442, 710, 881, 927,
936, 981 f., 989, 994, 1015, 1022, 1026,
1054, 1103f„ 1135.
— Jacob, biskop, slutl. ärkebiskop 81, 240,
460, 641, 716 f., 1011 f„ 1104, 1168.
Berdumbel, skeppare 1100.
Berg, Anders, rådman, Stockholm, borgar¬
ståndets sekreterare 12 f., 30, 141, 239,
279, 288, 442, 543, 574f„ 607, 704f„
720 f„ 774, 794, 804, 807, 943, 956 f.,
961 f., 1030, 1076, 1138, 1140, 1148,
1158, 1164, 1196.
— lakob, slaktareålderman, Stockholm
1052.
— Karl Gustaf, konduktör vid fortifika¬
tionen 749.
— Andersson, Johan, fabrikör och bor¬
gare, Mariestad 7, 45, 48, 122, 129, 135,
174, 199, 237, 242, 255, 262, 394, 420 f„
441, 453, 460, 464, 468, 562, 656, 663,
678, 726, 743, 778, 861, 889, 921, 941,
966, 971, 984, 1013, 1044, 1046, 1059,
1091, 1104, 1112, 1115, 1117, 1127 f.
— Hansson, Hans, bisittare, Stockholm 3,
24, 42, 45, 128, 252, 418, 421, 563, 590,
620f„ 638, 642 f., 665, 675, 678, 692,
717, 726, 748, 754, 763, 783, 799, 991,
1013, 1044, 1074, 1079, 1189.
— Pettersson, Petter, handelsman, Stock¬
holm 3, 23, 37, 44, 109, 120 f., 135, 313,
350, 435, 481, 524, 556, 663, 679 f., 684,
693, 759, 763, 831, 1010, 1074.
Bergman, Bengt Georg, sekreterare i ut-
redningskommissionen 1030.
Bielke, Sten, frih., riksskattmästare 948.
— Sten Carl, hovrättsråd, slutl. vice pre¬
sident 153, 1033.
— Thure Gabriel, greve, riksråd 266,
270-275, 284, 286, 292, 309f„ 906,
915f.
Bildstein, Eberhard von, överste, slutl.
generalmajor, frih. 245, 264.
Biskopen av Lybeck se Adolf Fredrik.
Blixen, Levin Christoffer, kapten 966.
Blomberg, Elisabet Francisca von, fru 344,
775, 1033.
Blomcreutz, Didrik Blom, kommendant på
Vaxholms fästning 679.
Boberg, Carl Gustaf, borgmästare, Öre¬
grund 5 f., 14, 24, 37, 40, 44, 82, 97,
104, 107-109, 1 11-113, 115, 122, 129,
135-137, 140 f., 144, 146, 148-150, 158,
160, 163 f., 174, 177-179, 184, 188, 190,
192, 199, 224-226, 233f., 239, 241-243,
245f., 248, 251-254, 256f„ 259, 261-
263, 269, 273f., 279f., 283-285, 290,
296 f., 301, 306 f., 317 f., 326, 328, 333,
338-340, 342 f„ 359, 363 f., 367 f„ 373-
375, 378, 380, 383, 386, 395-397, 399,
402 f., 406, 410, 433, 437, 441-443,
450f., 453f„ 459, 461, 463-465, 467,
472, 474, 482, 485f., 500, 503, 505, 507,
509, 511,517 f„ 521,524f., 528f., 532 f.,
1210
535 f., 538f., 541, 543, 556, 559, 567,
572, 574f., 578, 581 f„ 585, 589, 595f.,
598, 601, 603f., 607, 609, 611, 614f„
617 f., 621-624, 628, 630, 637 f., 642 f.,
645-647, 649, 651, 654, 656, 665, 667-
671, 673, 675f., 678-680, 689, 692f.,
711-713, 717 f., 723, 725 f., 728, 730,
734, 737, 739-741, 746 f„ 750, 752 f.,
757 f„ 760, 764, 766, 770, 773 f., 777 f.,
780, 783 f., 785 f., 789, 793 f., 801, 804,
807f„ 813, 816, 820-822, 824f„ 832f„
835 f„ 838f„ 844, 846, 848, 855-857,
859-862, 864, 866, 868, 872, 874, 878,
880 f„ 894, 906, 910-913, 916, 918,
920 f„ 925, 927, 934-936, 939, 941-946,
950, 952, 954, 956, 960, 962, 965, 969,
974, 978, 983, 985 f., 988-991, 994, 997,
999, 1002, 1018, 1025-1027, 1030,
1045 f., 1049, 1055f„ 1090, 1093f„
1103 f., 1111-1 114, 1118, 1127, 1134,
1 138, 1143, 1 180.
— Johan, borgmästare, Hudiksvall 5f.,
14, 24, 37, 43, 46, 49, 82, 98, 104, 108,
lil, 122, 128, 135, 141, 158, 239, 338,
345, 421, 453, 464, 470, 473, 488, 490,
500, 506, 525, 669, 700, 1030.
Boije af Gennäs, Carl Gustaf, överstelöjt¬
nant 179, 191 f.
— Erik Gustaf, överjägmästare, slutl. hov¬
jägmästare 312, 470, 472, 478, 906, 910,
912, 938 f., 983f., 989, 995, 997-999,
1171.
— Hans Henrik, löjtnant, slutl. frih.,
president 438, 479.
Boman, Petter, rådman, Orebro 5, 14, 23,
39, 45, 134 f., 141, 174, 231, 237, 255,
261, 276, 320, 337, 378, 421, 441, 641,
662, 675.
Bonander, Lars, borgmästare, Söder¬
köping 5, 7, 9, 20, 22-24, 26, 37, 46, 52,
64, 74, 76f., 95, 99, 102, 110, 118, 122,
136, 144, 146, 148, 150, 176, 178, 185,
190, 193, 199-201, 223, 225, 233, 247,
251-254, 256 f., 269, 273 f., 280, 283 f„
308, 313, 317, 331, 334, 340, 362, 386,
427, 433, 437, 443, 452f„ 461, 464, 466,
469, 489, 505, 508 f., 521, 523, 529, 531,
537 f„ 540, 554f„ 562, 565f„ 569, 579,
585f., 588-590, 593-601, 603, 609, 614,
619 f., 640 f., 643 f., 646,648 f., 655-657,
663 f„ 668-671, 673 f., 678, 680, 690,
692, 696, 713f., 720, 723,f„ 890, 911,
913, 917, 927, 940, 943-946, 952, 994,
1010, 1045, 1055.
Bonde af Björnö, Gustaf, greve och riks¬
råd 906, 915.
— Nils, greve, landshövding 175-177,
181 f., 184-186, 194, 279, 397.
Bondeståndets talman se Håkansson.
Boneauschiöld, Gustaf, statssekreterare
16, 25, 269, 707, 731, 850, 972, 1078,
1080, 1095, 1135.
Borell, Anders, rådman, Uppsala 860.
Borgarståndets talman se Aulaevill.
Borgenstierna, Carl Christer, livdrabant,
slutl. sekundmajor 781, 932.
Botin, Nils, borgmästare, Lindesberg 31,
37, 44, 47, 129, 135, 141, 252, 259, 261,
287f., 326, 525, 531, 636, 737, 751, 763,
836, U 38, 1194.
Bousqet, Jean Louis, generalmajor, slutl.
generallöjtnant 313, 349, 841, 851, 873,
lill.
Brahe, Ulrica Juliana, änka efter riksrådet
och generallöjtnanten greve Nils Gyllen¬
stierna af Björksund och Helgö 1116.
Brauner, Johan, landshövding 898, 1033,
1097, 1191.
Braunerhielm, Samuel, kanslist, slutl.
kammarråd 1173.
Bresnard, René Adrian du Javier, kapten
lil 1.
Broman, Erland, kommerseråd, slutl. frih.,
hovmarskalk och president i kommers¬
kollegium 924, 1160.
Broström, Lars, vaktmästare i borgar¬
ståndet 1004, 1138.
Brovall, Vilhelm, bokhållare vid köpegods-
kontoret 1041.
Bruhn, Sven, stadssekreterare, Kalmar 4,
8, 14, 24, 37, 40, 42, 45, 80, 90 f„ 93 f.,
126, 135, 199, 231, 237, 315, 321, 337,
352, 387, 410, 419, 422, 439, 470, 484,
491, 568, 580, 586, 607, 641, 643 f., 655,
659, 668, 675, 678, 694, 710, 723, 727,
737, 744, 749, 759, 763, 792, 805, 820,
829, 836, 850, 856, 967, 873, 878, 897,
918, 946, 1113 f., 1132, 1138.
Brun, Johan, skräddareålderman, Stock¬
holm 3, 45, 121 f., 128, 135, 141, 231,
269, 285, 421, 435, 453, 460, 470, 473,
563, 622, 678, 748, 763, 831, 926, 972,
975,991, 1013, 1074.
Brunow (Brunou), Adam, kapten 138,
241-243.
Bruséen Johan, notarie i kommerskolle¬
gium, slutl. kommerseråd 1158.
Bröms, Magnus, rådman, Stockholm 3, 21,
1211
24, 26, 39, 231, 311, 416, 418,782, 1076,
1144.
Buchwald, Schack von, holsteinsk envoijé
i Stockholm 411 f., 415, 496.
Buckau, Jakob, handlande, Stockholm
702f., 783, 797, 1163.
Buddenbrock, Carl Magnus von, frih., löjt¬
nant 849.
— Fredrik Magnus von, frih., löjtnant 658,
725, 734, 775, 780f.
— Henrik Magnus von, frih., generallöjt¬
nant 55, 131, 152, 154, 158, 160, 164,
295 f., 658-660, 662-664, 671, 682,
764 f., 778, 781, 829, 1042.
— hans hustru, Magdalena Elisabeth
Rahm von Hagedorn 725, 730, 733.
Bunge, Henrik, överpostdirektör, slutl.
frih., statssekreterares karaktär 843.
Bungencrona, Mårten, registrator, slutl.
kungl, sekreterare 1087, 1105.
Burman, Abraham, kyrkoherde i Offer¬
dal, kontraktsprost, Härnösands stift
1168.
Bäckström, Johan, bibliotekarie, Stock¬
holm 931, 1172.
Böhnen, Svante Casper von, kapten, slutl.
sekundmajor 132.
Camrat, Carl, skeppare 1100.
Canutius, Olof Israelsson, kyrkoherde,
Klinte, Visby stift, riksdagsman i präste¬
ståndet 1168.
Carleson (Carlsson), Carl, registrator, slutl.
lagman och statssekreterare 16.
Caspar, Hindrich, skeppare 1100.
Cassel, Samuel, borgmästare, Eksjö 548f.
Castman-Eriksson, Erik, borgare, Vimmer¬
by 531, 807 f„ 850 f., 869.
Cedercreutz, Herman, frih., riksråd, slutl.
greve 49, 140, 152, 183, 496, 550 , 552,
558 f., 561, 564, 569, 572, 576, 580, 585.
Cedercrona, Daniel Gustaf, riddarhus-
fiskal, slutl. assessor i Göta hovrätt 12,
288, 726.
— Johan Ulrik, löjtnant, slutl. major 781,
931.
Cederfeldt, Sten, häradshövding, slutl.
expeditionssekreterare 94f., 232-235,
261-264.
Cederhielm, Erik Germund, lagman 353,
379.
Cederholm, Bernhard, justitiekansler,
slut. president i Göta hovrätt 897.
Cederström, Olof, frih., riksråd, president
i lagkommissionen 972, 1173.
Celsius, Olof, adlad von Celse, professor,
pastor primarius i Stockholm, slutl.
biskop i Lund 1198.
Cerwin, Caspar, landssekreterare, slutl.
postinspektör 469.
— Frans, borgmästare, Karlshamn 4, 7, 9,
11,18-24, 26f., 31, 34 f., 40, 42, 45, 51 f„
56 f., 62, 64, 69, 74-76, 78-81, 83 f., 87,
89-92,96, 98, 104f., 107, 120, 127, 131,
146, 160, 171, 178, 181, 190, 231, 235,
237 f„ 245 f., 248 f., 253, 257, 258 f.,
261 f., 267 f., 273, 278, 280, 284, 286,
289f., 297f., 301, 306f., 315-318, 321,
323, 326-329, 331, 333 f, 336 f„ 339,
342f., 345, 347, 350, 353, 359, 362,
366 f., 371-373, 383, 385-388, 390,
393 f., 399, 402, 410, 418, 420-422, 425,
429 f., 433, 436 f., 439, 442, 445, 458-
460, 468, 474f., 480, 483, 486, 488 f.,
491, 495, 498-501, 514, 517, 522-524,
528 f., 534, 536, 539, 541, 543, 548, 551,
559f„ 566, 570f., 573, 575, 578, 580-
582, 589f., 593, 598f., 601, 604-607,
611, 614, 619 f., 622-625, 627 f., 638,
643, 649-651, 653-658, 695-701, 703,
708 f., 714-716, 718, 721 f., 725 f., 728,
731, 736-739, 741, 745 f„ 749-753, 755,
760, 763 f., 768-770, 772f., 785, 789,
791, 793, 795, 797f„ 801, 805, 808, 810,
812, 820, 825, 829, 833f., 835-838,
840 f., 844f., 849-851, 854-857, 859-
861, 866f., 869 f., 872 f., 878, 882, 884,
886, 889-891, 897, 901, 940, 943 f., 948,
950 f„ 958, 979 f„ 995.
Christiernin, Johan Adolfsson, registrator
i kanslikollegium 298.
Clayhills, Georg Wilhelm, rådman, Hel¬
singfors, Finland 4, 24, 45f., 122, 135,
141, 170, 252, 378,381 f„ 395, 418, 435,
441, 452, 481, 501, 503, 510, 524, 538,
541, 558, 589, 614, 616, 634, 737, 750,
1084f.
Cneif, David Benedikt, handelsman, Vasa,
Finland 6, 23 f., 26 f„ 42, 45 f., 49, 72, 81,
122, 135, 141, 170-172, 174, 188, 234,
261, 269, 299, 378, 420 f., 441, 453, 464,
470, 474, 495, 501, 525, 541, 563, 575,
587, 607, 622, 636, 654, 656 f., 671, 675,
740, 743, 750, 783, 786, 806, 813, 821,
872, 925, 927, 934 f„ 956, 959, 966, 973,
983 f., 1009, 1023, 1043f., 1076, 1079,
1096, 1112, 1117, 1126, 1138.
77t —804548 BR
1212
Coijet, Sten, frih., överstelöjtnant 80f.,
153, 156, 616 f„ 619-623, 685, 827,
829 f., 832, 875, 1032.
Coopman, Petter, borgare och handels¬
man, Göteborg 3, 14, 23f., 37, 46, 75,
106, 231, 254, 262, 273, 319, 321, 356,
359, 378, 418, 453, 464, 497 f„ 503, 525,
541, 570, 642, 733, 749, 767, 786, 862,
864 f„ 869 f., 894,929,1012,1136-1138.
Corall, Petter, stadskamrerare, Stockholm
544.
Cronhielm, af Flosta, Lars, kammarherre,
lagman 1194.
Cronhiort, Carl Gustaf, frih., major, slutl.
överstes avsked 132, 479, 481, 485, 907.
Creutz, Carl Johan, vice landshövding,
frih. 241, 381, 392.
Danckwardt, Henrik, överste och kom¬
mendant på Marstrands fästning 919f.,
1042.
— Peter Henrik von, överauditör, härads¬
hövding, frih. 161.
Déboe, Claes, handelsman, Torneå 6f.,
16, 24, 28f„ 45, 122, 129, 135, 140f.,
148, 163, 170, 179, 231, 252, 266, 279,
285, 313, 316, 319, 356, 420 f., 453, 479,
489f., 525, 538, 580, 596, 641, 672f.,
678, 710, 751.
De Geer, Carl, landshövding 927, 969.
Degener, Johan Petter, kapten 924.
De la Gardie, Magnus Gabriel, greve, riks¬
råd och rikskansler 197.
De Lavall, Carl Magnus, överste 365.
Did ron, Johan Fredrik, generalmajor, slutl.
generallöjtnant 926, 1041-1046, 1116 f.
Dohna, Carl August, greve, generalmajor
666, 687 f., 899, 926.
Donner, Alexander, handelsman, Stock¬
holm 679.
Drake, Anders, borgare och holtshandlare,
Göteborg 1146.
— Anders von, underståthållare, seder¬
mera president i kommerskollegium 23,
1158.
Dunkan (Duncan), Nils Gustaf, postmäs¬
tare i Lilla Abborfors, translator, Fin¬
land 626 f. _
Duben, Joakim von, frih., assessor i kom¬
merskollegium, slutl. kommerseråd och
riksråd 1158.
Du Rietz, Carl Magnus,överstelöjtnant 94.
— hans änka Ebba Catharina Horn af
Rantzien 93.
During, Johar^Christoffer von, frih., över¬
ste, slutl. överståthållare i Stockholm 67 5.
Döbeln, Johan Jakob von, protokollssekre¬
terare, slutl. kansliråd 1025, 1165.
Eberhardt, Kristian, student, pietist 1190f.
Edler, Carl Gustaf, fältväbel 519, 776.
Efwerling, Johan, direktör och siden¬
fabrikör, Stockholm 3, 24, 37, 44, 106,
122, 135, 172, 237,269, 311 f., 340, 342,
386,420,435,453,460,464.
EhrencreUtz, Olof Benjamin, kammar¬
herre och assessor, slutl. hovrättsråd 353,
379, 924, 1108.
Ehrenkrona, Paul Gammal, frih., hovråd,
slutl. statssekreterare 270, 809.
Ehrenmalm, Lars Johan, revisionssekre¬
terare, slutl. landshövding 153, 312, 653,
691, 1051.
Ehrenpreus, Carl Didrik, hovrättsråd, riks¬
råd, frih. 1196.
Ek, Petter, handelsman och faktor, Ny¬
köping 4, 14, 21-23, 26, 29 f., 39, 42 f„
45, 48, 61, 79, 92, 95, 97, 104, 106, 122,
135, 141, 198, 231,239,246, 248, 255f„
279, 293f„ 299, 307, 311 f., 315, 335 f„
344, 350, 394, 421, 431, 555, 597, 639,
644, 659, 662, 668, 672-674, 678 f., 689,
702, 715, 723, 737, 743, 749, 759, 772,
790, 805, 808, 820, 829, 839, 891, 902,
925, 946, 1056, 1075, 1117, 1126.
Ekebom, Håkan, direktör över småtul-
larna, slutl. överdirektör 1086.
Ekestubbe, Johan Leonard, riddarhus¬
kanslist, slutl. kansliråd 107, 126, 137,
288, 705, 724, 1139.
Ekman, Carl, borgare och handelsman,
Vänersborg 53 f.
Ekman, Paul Håkan, justitiarie, Alingsås 7,
23 f., 26, 32, 45, 51, 61, 181, 291, 318,
323, 375, 377, 387, 396, 404, 420 f., 427,
451, 453, 464, 629, 633, 660 f., 667,
670f., 740, 746, 748, 751, 766, 777, 782,
789, 794f„ 797f., 805, 809, 811, 813,
821 f., 825 f., 830, 832 f., 835 f„ 847,856,
861, 868f., 873, 878, 890, 894, 897, 910,
912f., 916 f., 929, 946,969,983, 1012L,
1030, 1041, 1043, 1045, 1050, 1056,
1117, 1138.
— Per, kyrkoherde i Stora Skedvi, Väster¬
ås stift, riksdagsman i prästeståndet
1168.
Elis, Petter, direktör över stora sjötullen,
slutl. överdirektör 1086.
1213
Engelke, Otto Fredrik, kungl, sekreterare,
adlad Engelcrantz, kansliråd 1013, 1032,
1047, 1048, 1089-1092.
Engellau, Johan, borgmästare, Norrtälje 6,
37, 44, 52, 82, 340, 453, 464, 470, 750,
766, 813, 831, 1012, 1134.
Eriksson, Johan, riksdagsman i bonde¬
ståndet 336.
Ersson, Erik, bonde, Skeberg, Leksands
socken, Kopparbergs län 694.
Ersson, Matts, riksdagsman i bondeståndet
182.
Eskilsson, Eskil, riksdagsman i bonde¬
ståndet 282.
Evenson, David, kyrkoherde i Norrköping,
prost, Linköpings stift, riksdagsman i
prästeståndet 93, 406, 706, 710, 1168.
Fagel, Henrik, kanslisekreterare, Holland
1197.
Faggot, Petter, rådman, Stockholm 313.
Fahlbeck, Anders Andersson, tunnbindare,
Göteborg 865.
Fahlbom (Fahlbaum), Johan, borgare,
Falun 25, 38, 49.
Fahlenius, Jonas Nicolai, biskop i Åbo stift,
Finland riksdagsman i prästeståndet
1168.
Falckman, Daniel (?), stadssekreterare,
Kalmar 8.
Falkengren, Abraham, ekipagemästare,
slutl. amiral och amiralitetsråd 406, 614,
619, 628, 674, 684, 689 f.
Falkenstedt, Adolf Fredrik, protokolls¬
sekreterare, kansliråd 1198.
Fleming, Claes Claesson, kapten, slutl.
major 431, 849, 851.
Felming af Liebelitz, Otto, frih., kapten,
slutl. överste och riksråd 175.
— Herman, frih., riksråd, president i
kammarkollegium 947 f.
Fleuri, André Hercule de, kardinal och
statsman, Frankrike 847.
Fogelberg, kanslipost, Stockholm 1139,
1141.
Follin, Jonas, borgmästare, Skänninge
1141.
Forsell, Jakob, handelsman och rådman,
kommerseråd, Fredrikshamn, Finland,
slutl. adlad af Forselles 1046, 1086,
1099 f.
Forslind, Lars, korpral vid adelsfanan 530,
535,541.
Forsten, Henrik Johan, borgmästare, Hel¬
singfors, Finland 3 f., 14, 17,20,23, 26 f.,
35, 43, 46, 72, 88, 92, 97-99, 105, 107 f.,
128 f., 148 f., 155, 1641'., 176, 178, 192,
201, 231, 234, 239, 252, 254, 258, 261-
263, 268, 285, 296 f., 302, 318, 342 f.,
397, 400, 412, 414, 421, 427, 429, 433,
435, 438, 450-452, 459, 461 f., 464,
474f., 481, 486, 506, 508-510,521, 525-
527, 529, 535, 538 f., 541, 551, 553,
555 f., 558, 562 f., 567, 569 f„ 575, 577,
579, 587,603, 615, 630 f„ 634, 651, 654-
656, 662 f., 679, 692, 695, 698, 704,
713f., 716 f., 727, 729, 731, 735-737,
739, 744, 746, 750, 752, 757f., 761, 763,
766, 769, 782, 789-791, 793f., 801, 803-
805, 820, 825, 833, 835, 844, 846-848,
851, 854, 868, 877f„ 883, 894f., 901,
914-920, 929, 951, 957f., 961, 972,
981 f„ 994, 1002, 1009f., 1028, 1030,
1091, 1115, 1126-1128, 1133, 1140-
1142.
Fortelin, Henrik, borgare och handelsman,
Nystad, Finland 7, 45, 72, 179, 237, 261,
285, 420, 453, 470, 484, 507, 538, 618,
648, 654, 663, 668, 676, 719, 744, 751,
766.
Fox, Alexander, målareålderman, Göte¬
borg 3, 24, 40, 45, 82, 128, 248, 252,
262, 269, 285, 418, 460, 503, 506, 543,
642, 719, 749, 786, 813, 864 f„ 869, 872,
926, 1023, 1076 f., 1079, 1096, 1128.
Franck, Per Christian, kanslist, slutl. kansli¬
råd 186.
Fredrik 1, konung av Sverige 13-16, 61,
122 f., 125, 133, 144, 171, 176, 181, 186,
194, 196f., 220, 231, 236, 239, 250f.,
265,267,269,271,284f„ 287,303,312 f.,
335, 344, 347 f., 353, 360, 400, 473-477,
484, 492, 517 f., 681, 695, 700, 707 f„
773, 775, 787, lill, 1113-11 15, 1119,
1121, 1123 f., 1128 f., 1131 f., 113 4 f.,
1141-1143, 1146 f., 1180.
Fredrik, kronprins av Danmark 369, 371,
519 f., 530, 564, 576, 587 f„ 639-644,
646, 648, 659, 664, 667 f., 670, 695, 792,
862-864, 868.
Frese, Knut, mantalskommissarie och in¬
spektor 1034.
Freudenfelt, Christoffer, överste, slutl.
generalmajor 64, 344, 628, 683, 756 -
hans änka Christina Regina Scheffer
756, 767, 779.
Friese (Fris), Daniel, byggmästare 991.
1214
Frölich, Bengt,överstelöjtnant, greve 1191.
— Carl, greve, president 635, 682, 692,
701 f.
— David, överste, greve 771.
Fuchs, Rutger, frih., överståthållare 170,
271, 680, 701, 779, 822, 869, 1121 f.
Funckiska sterbhuset 1095.
Fundahn, Sven, kyrkoherde i Reslöf och
Östra Karaby, Lunds stift, riksdagsman
i prästeståndet 547, 1164, 1168.
Gedda (Giedda), Niklas Peter von, hov¬
kansler, president 83, 140.
Giers, Andreas, kyrkoherde i Bredared,
Skara stift, kontraktsprost, riksdagsman
i prästeståndet 1168.
Gilnaeus, Johannes, kyrkoherde i Gryt,
Strängnäs stift, riksdagsman i rpäste-
ståndet 1168.
Giöding, Daniel, slaktarålderman, Stock¬
holm 810.
Govenius, Zackarias, rådman, Helsingfors,
Finland 1084f.
Gradman, Samuel, extra kanslist 932.
Graman, Sebald Hartman von, kapten,
slutl. vice amiral 626, 627, 641.
Gran, Johan Örnert, handelsman, Karls¬
krona 4, 9-12, 16-18, 20f„ 24, 26, 31 f.,
34 f., 37, 42 f., 46, 51 f., 64, 69, 75, 82 f.,
86, 88 f., 92 f., 96, 98 f., 103f., 107, 113,
117, 122, 161, 170, 174, 178, 191, 198,
200, 202, 218, 226, 231, 236, 248-250,
255-257, 262 f., 273, 343-345, 361 f.,
363f., 366f., 372, 374f., 377, 383, 385 f.,
403, 409, 420 f., 426f., 433, 437-439,
441-443, 445, 459, 466 f., 469, 475, 478,
480-482, 484, 487-489, 491, 501, 518,
524, 535 f., 570, 573-575, 581, 584, 593,
596-610, 617, 621-624, 641 f„ 644, 649,
655, 663 f., 668 f„ 679 f., 693 f„ 696,
698-700, 704, 711, 717, 721-723, 726f„
734, 737-740, 749, 761, 763 f„ 773 f.,
781, 788-790, 794, 805, 807, 810, 815,
829, 833 f., 836, 838, 843 f., 850, 856 f„
860f., 864, 867, 869f., 872, 874, 876f.,
886, 894-897, 901, 910, 925, 927, 934,
940, 944, 958, 995, 1030.
Grandell, Nils, handelsman, Karlshamn
888 f.
Grimberg, Lars, avskedad korpral 66.
Gripenhielm, Axel Johan, frih., överste,
slutl. landshövding 719.
Gripenschytz, Anders, major, slutl. chef
för vargeringsmanskapet i Kristianstads
län 270.
Groth, Kristoffer Hansson, f.d. livdrabant,
slutl. brandkapten i Stockholm 804.
Grundelstierna, Carl Henrik, faktor 153.
Gustaf I, konung av Sverige 162, 192.
Gustaf II Adolf, konung av Sverige 162f.
Gustafsson, Olof, riksdagsman i bonde¬
ståndet 424, 632.
Guth, Anders, borgare, Vimmerby 531.
Gyllenborg, Carl, greve, riksråd, kansli¬
president 16, 142, 412, 497, 627, 778,
1075, 1134 f., 1 173, 1197.
— Fredrik, greve, lagman, slutl. president
i bergskollegium 924.
— Henning Adolf, greve, kammarherre,
slutl. riksråd 438,^498, 587, 616, 967,
1198.
— Johan, greve, riksråd 1173.
Gyllenram, Daniel Fredrik, sergeant, slutl.
generalfälttygmästare 461.
Gyllenstierna af Lundholm, C. M. (Chri¬
stina Maria), friherrinna lill.
— Johan, frih., f. d. presidentsekreterare
271.
Giintherfelt (Gynterfeldt), Gustaf Fredrik,
överstelöjtnant, slutl. överste 856.
Götherhielm, Johan Alexander, kommen¬
dörkapten, slutl. kommendör 812, 854,
875 f., 898, 931.
Hagert, Anders Johan, häradshövding,
slut. assessor i Åbo hovrätt, Finland
1036 f., 1050.
— Gabriel, borgmästare, Borgå, Finland
42, 44, 47, 52, 72, 74, 81 f., 95, 110-
112, 129, 135, 141, 170, 175, 183, 231,
263, 285, 288, 313, 347, 353, 378, 416,
439, 441 f., 460, 463, 466, 468, 476,
481, 491, 501, 503, 510, 541, 553, 566,
636 f., 655, 657 f„ 700, 703 f„ 716, 727,
735, 744, 751, 753f„ 760, 768, 793f„
806-808, 813, 822, 826, 830 f„ 836, 843,
845-847, 853, 861, 868, 870, 882 f„ 914,
917, 966, 971, 980, 982-984, 991, 995,
1002, 1009 f„ 1023, 1058, 1076, 1079,
1091, 1127, 1 129, 1138, 1181.
Hahr, Henrik, handelsman, Stockholm
983, 1163, 1184.
Hall, Johan Petter, handelsman, Borås 15,
24, 45, 121, 259, 262, 276, 283, 421,
474, 481, 499, 516, 532, 815, 838.
1215
Hallenberg, häradsskrivare, Skåne 1188.
Hamilton af Hageby, Carl Otto, frih.,
minister, slutl. överkammarherre och
riksråd 90, 120 f-, 132 f., 175, 177-179,
181 f., 185f., 189, 194, 376, 485, 644 f.
— Hugo, generalfälttygmästare 182.
— Hugo Johan, frih., fältmarskalk 673,
675, 1050.
Hammel, skeppare 1100.
Hamreén, Olof, manufakturist, Halmstad
32, 41, 52, 65-67, 84.
Hans Kongl. Majestät se Fredrik I.
Hansson, Josef, riksdagsman i bondestån¬
det 368, 371, 734, 1076, 1123, 1130f„
1186.
Harmens, Lars, bergskommissarie 497.
Hastfer, Johan, kapten, slutl. frih., överste
430, 776, 842, 921, 977, 1030.
Haveman (Haverman), Georg (Gustaf),
handelsman, Åbo, Finland 68, 1094.
Hedman, Abraham, direktör vid Kätte¬
stads linnemanufaktori, Harstad, Väst¬
manland 791 f., 810f„ 932.
— Claudius, kyrkoherde i Vasa, kontrakts¬
prost, Åbo stift, Finland, riksdagsman i
prästeståndet 179, 1168.
Heijne, Georg von, överstelöjtnant, slutl.
överste för kronprins Gustafs regemente
198.
Heikus, Jakob Pålsson, riksdagsman i
bondeståndet 971.
Heland, Gustaf von, sekreterare, slutl.
kansliråd 89.
Hellstadius, Joh. Thore, kyrkoherde i
Lyrestad, prost, Skara stift, riksdagsman
i prästeståndet 1168, 1170.
Helsingius, Daniel, student 906, 915, 972.
Hennes Zariske Maj:t se Katarina II av
Ryssland.
Henrik IV, konung av Frankrike 229.
Henriksson, Tönnes, holländsk skeppare
924.
Herkepaeus, Petter, borgmästare, Upp¬
sala 896-898.
Hermansson, Mattias von, kanslist i kansli¬
kollegium, slutl. frih. och greve, stats¬
sekreterare och president 477.
Hermelin, Carl, registrator 924.
Hermonius, Mikael, kyrkoherde i Maria
församling, Stockholm, riksdagsman i
prästeståndet 1168.
Hertigen av Holstein Eutin se Adolf Fred¬
rik.
Hertigen av Holstein-Gottorp se Karl Peter
Ulrik.
Hjärne (Hierne), Carl Urban, kammar¬
herre 1124, 1198.
Hofmeister, Johan, handelsman, Kristian¬
stad 876.
Hofsten (Hoffsten), Bengt Erlandsson von,
kommerseråd 1158.
Hollsten, Georg, borgmästare, Hedemora
6, 37, 44-46, 135," 141, 251, 255, 259,
262, 302, 312, 329, 331, 338-340, 400,
403, 420f., 433, 437f., 441 f., 444f.,
448, 451-453, 458 f., 462 f., 466 f., 470,
478 f., 524, 527f., 569, 577 f., 583,600 f„
607, 617, 622-624, 636, 668f., 671,
677 f., 693, 714, 751, 759, 766, 770, 772,
780, 786, 791, 794, 806 f„ 810, 812 f.,
820-822, 829, 832, 835, 837 f., 869,
886f„ 894, 920f., 934f„ 960, 962,965 f„
978, 985, 995, 1 117 f., 1129, 1138, 1143,
1180.
Holm, Arvid, stadstjänare, Stockholm
1138.
Holmström, Fadder, överinspektör 1034.
Hultman, Carl, protokollssekreterare, slutl.
adlad Carlsköld, landshövding 635.
Hummel, Jacob, prost, kyrkoherde i Halm¬
stad, riksdagsman i prästeståndet 65.
Hylphers, Abraham, handelsman, Västerås
4, 11, 18-20, 23, 28, 30 f., 45, 77, 86-
88, 174, 195, 198, 231, 260, 262, 269,
275, 281, 301, 318, 321 f., 363, 367, 402,
419, 506,532, 838,935,941.
Hylteen, Anders von, borgmästare — hans
änka Regina Petre 469 f.
— Samuel von, lagman, slutl. landshöv¬
ding och frih. 1169.
Hyphoff, Johan Melkior, notarie vid hall-
och manufakturrätten, Stockholm,
kanslist hos borgarståndet 27, 365, 1138.
Håkansson, Olof, Lösen, Blekinge, bonde¬
ståndets talman 33, 59, 147, 277, 329,
384, 422, 424, 435f„ 442, 464f., 486f.,
563, 610 f., 631 f., 710, 881, 890, 927,
936, 981 f., 989, 994, 1015, 1022, 1026,
1032, 1054, 1101, 1103f., 1135.
Hårleman, Carl, överintendent, frih. 1157.
Hästesko-Fortuna, Lars Henrik, kapten
903.
Hökerstedt, Gustaf Henrik, sekreterare i
kommerskollegium, slutl. justitieborg¬
mästare i Norrköping 823.
Höpken, Andersjohan von, frih., kansli¬
råd, slutl. greve, riksråd och kanslipresi¬
78-804548 BR
1216
dent 175, 733, 795, 890, 906f„ 1078,
1082.
Höppener, Johan, handelsman, Linköping
5, 14,23, 45,48.
Iser, Carl Olof, adlad Iserhielm, revisions¬
sekreterare och ledamot av lagkommis¬
sionen 1199.
Israelsson, Erik, lotsålderman 1116.
Israelsson, Hans, bonde, Floda socken,
Kopparbergs län 659.
Johan III, konung av Sverige 192.
Jusleen, Daniel, auditör, sedermera över-
auditör 1112.
Juslenius, Daniel, biskop, Borgå, Finland,
riksdagsman i prästeståndet 68, 863,
1050, 1168.
Justitiekanslern se Silfverskiöld, Peter.
Jönsson, Johan, riksdagsman i bonde¬
ståndet 282.
Jönsson, Per, borgare och handelsman,
Malmö 3, 14, 23, 26, 30, 42, 45, 92, 99,
105, 122, 134, 147, 235, 248, 252 f., 261,
286, 297, 302, 307, 318, 322, 333, 336,
356, 367 f„ 372, 387 f., 410, 439, 452,
498, 524, 529, 555, 570f., 586, 590, 597,
601, 604f., 607, 630, 644, 655,662,665,
668, 675, 678, 694, 721, 723, 737, 749,
752, 757, 759, 763, 766, 799, 820, 829,
837, 844, 849, 851, 853, 856, 867, 869,
873, 877, 882, 913, 918, 930, 946, 961,
965.
— Sven, riksdagsman i bondeståndet
1170.
Kabel, Jöns, båtsman 239, 293.
Kalmeter (Kåhlmeter), Henrik, assessor,
slutl. kommerseråd 900, 1015, lill,
1158, 1163.
Kalsenius, Anders, biskop i Västerås stift,
riksdagsman i prästeståndet 49, 132,
546, 1168.
Kammecker, Martin, prost, riksdagsman i
prästeståndet 1194.
Karl IX, konung av Sverige 114, 880, 1000,
1081.
Karl X Gustaf, konung av Sverige 197.
Karl XII, konung av Sverige 162, 180, 196,
369, 389, 476, 887, 1092.
Karl Peter Ulrik, hertig av Sleswig-Holstein
114-116, 118-124, 126-128, 132f., 135,
137, 140, 143 f., 148-150, 152, 175-178,
181-184, 188, 190-195, 199, 264, 287,
308, 369, 371, 711.
Katarina II av Ryssland 150, 194, 222, 553,
562, 567 f„ 629, 702.
Kaulbars, Johan Fredrik von, överste, slutl.
frih. och general 408.
Keith, James Francis Advard, skotte, rysk
general 628 f.
Kellander, stadssekreterare, Kalmar 8.
Kemna, Baltzar Philip von, protokolls¬
sekreterare, slutl. kansliråds titel 1025.
Kiellmang, Johan, borgare och handels¬
man, Norrköping 8-10, 14, 22 f., 26,
40, 45, 48, 59, 61, 86, 93, 99, 121 f-,
128, 131, 150, 194, 231, 236, 252, 266,
306f., 312, 315, 336f„ 359, 367, 371,
386, 420, 488, 498, 543, 570, 595, 838,
1158.
Kierman, Gustaf, grosshandlare, direktör,
Stockholm 3, 10 f., 14 f., 18 f., 22-25,
28 f., 34, 51, 55, 57, 63, 69, 103f., 111-
113, 121-123, 126-130, 137, 140, 146,
149f„ 161, 181, 187 f., 190, 193, 198-
200, 226, 233, 235, 245, 249-251, 254,
258-261, 266f., 268, 273-274, 286,
290 f., 294-297, 299 f., 306f„ 326 f., 329,
332 f., 339 f., 342, 356, 358, 368, 382-
385, 387-389, 394, 399, 402, 411-413,
420 f., 425, 433, 443, 445, 453-455, 460,
462, 464, 471 f., 480, 501-505, 509,
517 f., 524, 526, 529, 532, 535, 538,
540 f„ 553, 555, 562 f., 568, 570, 572,
579, 581, 584, 587f., 590, 593, 597-
601, 603, 605, 609, 614, 618-622, 624,
636, 638 f., 641 f„ 644, 646-648, 661,
663 f„ 668, 676, 678-680, 691, 696 f„
708, 711, 715, 717-719, 726, 731, 734f.,
737, 742 f., 745-748, 752, 754, 757 f„
760 f., 763 f., 766, 769 f„ 794, 824f„ 830,
832-834, 836-838, 842 f„ 845, 853, 856-
858, 866, 876 f., 879, 881 f., 894, 897,
912, 914, 917 f., 920 f., 9 33, 936, 951,
957, 966-968, 980, 983-985, 991, 995,
998 f., 1010, 1012, 1018, 1027, 1035f.,
1058, 1079, 1090f., 1095, 1114, 1117 f.,
1126 f., 1129, 1137 f., 1144 f.
Kinberg, Lars (?), Stockholm 358.
Kiörning, Olof, kyrkoherde i fransk¬
lutherska församlingen i Stockholm,
riksdagsman i prästeståndet 1074.
Klencke (Klenck), Burchard von, kapten,
slutl. överstelöjtnant 987.
Klinckowström, Johan Mauritz, major,
1217
slutl. överste och generalmajors karaktär
924, 1184.
— Leonard, kansliråd, slutl. statssekre¬
terare 826, 843f., 846 f., 983, 1048,
1089, 1091.
Klingström, Olof, ombud för Lillienhofska
sterbhuset 1055.
Knape, Anders, rådman, Uddevalla 5-7,
20, 24, 26, 29, 37, 46, 53f., 89, 120,
148, 246, 269, 285, 378, 396f.,418, 421,
426, 453, 504, 509, 525, 568, 584 f„
590, 641, 644, 650, 668, 678, 686, 702,
721 f., 745, 750, 773, 785, 812f„ 842,
891, 928 f., 940, 969, 983 f., 989, 1015,
1021, 1027, 1090, 1113, 1137.
Kniberg, Lars, rådman och stadsnotarie,
Eksjö 6, 14, 37, 44, 75, 88, 104, 122, 128,
134f., 137, 141, 158, 174, 234, 255, 322,
378, 395, 419f„ 422, 548 f., 572 f., 582,
651,657,786, 807, 810, 812 f„ 821, 825,
832, 836f., 844, 850, 852f„ 859f., 868,
873, 880, 894, 902, 926, 928f., 933f.,
936, 941, 945, 961, 966, 971, 984, 986,
1044, 1050, 1186.
Knorring, Göran Anton Albert von, frih.,
hovrättsråd, slutl. lagman 132.
Knutsdotter, Kristina, piga, pietist 1190f.
Kochen, Johan Henrik von, frih., hov¬
kansler 906, 915.
Kolthoff, Herman, assessor i kommers¬
kollegium 1158.
Koskull, Anders, frih., generalmajor,
landshövding 682, 1119.
Kothen, Magnus Adolf von, notarie, slutl.
sekreterare, landshövding och frih.
1088.
— Simon Gustaf von, överste — hans änka
Beata Roos af Hjelmsäter 1041.
Kristian II, konung av Danmark 116.
Krogius, Paul, prost, Nyslott, Finland 979,
1181.
Kronprinsen av Danmark se Fredrik,
kronprins av Danmark.
Kurck, Axel Gustaf, frih., kapten 824.
Kuylenstierna (Kugelstiema), Vilhelm,
kapten, slutl. major 1097.
Kyronius, Carl, bokhållare, Stockholm
1052.
Lacy (Lusie, Lasci), Peter von, greve, rysk
fältmarskalk 628 f., 675, 702.
Lagerborg, Daniel, överstelöjtnant 282.
Lagercrantz, Carl Otto, överste 1058.
— Jakob, major, slutl. överstelöjtnant
708, 919, 923.
Lagerhjelm, Gustaf, löjtnant, slutl. major
132.
Lagerlöf, Nicolaus, superintendent i Karl¬
stads stift, riksdagsman i prästeståndet
1168.
Lange, Abraham, borgmästare, Visby 4,
23 f., 26, 37, 45f„ 76, 89, 104, 122, 128,
140, 164f„ 172, 177, 226, 235, 241, 259,
263, 266, 272f., 284, 302, 322, 326, 328,
340, 351, 378, 395, 420, 437, 443, 453,
463 f., 473, 479, 481, 500 f., 525, 541,
570, 584f., 600 f., 618, 621 f., 636, 647,
656f., 668,671 f., 700, 703f„ 712, 715 f.,
718, 726 f„ 749 f„ 766, 779, 782, 786,
794f„ 799, 801, 804, 813 f., 816, 821 f„
832, 839, 844, 851, 854, 861, 868, 871 f.,
889, 894, 910-913, 921, 927, 935, 942,
950, 952-954, 965 f., 978, 990, 995, 998,
1011, 1045, 1049, 1081, 1094, 1106,
1117, 1122, 1127 f., 1133, 1138, 1180.
Lantmarskalken se Ungern-Sternberg.
Lei, Tobias, hovpärlstickare 139.
Leijonhufvud, Carl Leonard, överste¬
löjtnant 131.
Leijonstedt, Carl Jakob, greve, kammar¬
herre 1083.
Lemoine, Erik, krigsfiskal 138.
Lenaeus, Knut Nilsson, kyrkoherde i Dels¬
bo, kontraktsprost Uppsala stift, riks¬
dagsman i prästeståndet 276, 1168.
Lewenhaupt, Charles Emil, greve, general
en chef 55, 74, 131, 152, 154-158, 160-
162, 164-168, 195, 242 f., 247 f„ 254-
256, 282, 289-291, 295 f., 298, 306, 400,
432-436, 439 f., 460, 464f„ 478, 534,
541, 688, 728, 732-742, 745, 748-750,
752f., 757, 769, 771, 775, 782, 823f.,
826-828, 830 f., 899, 916, 919-921,
932 f., 1041, 1164.
— Charles (Carl) Emil, löjtnant, greve,
slutl. generalmajor 1097.
— Mauritz Casimir, ryttmästare, greve,
slutl. generallöjtnant 153, 824.
Levin (Liwin), Karl Magnus, inspektor vid
Stockholms spinnhus 1162.
Lexell, Jonas, guldarbetare, Åbo, Finland
4, 14,'45, 72, 135, 141, 179, 231, 252,
273, 299, 313, 418, 470, 474, 481, 484,
491, 503, 532, 541, 562, 622, 631, 719,
737, 744, 749, 813, 821, 832, 836, 925,
934, 969,981, 1009, 1012, 1023.
1218
Liedroth, Anders, handelsman, Stockholm
679.
Lilliecreutz, Carl Axel, kammarherre,
hovrättssekreterare, slutl. lagman 1054f.
Lilliehöök af Fårdala, Nils, överstelöjtnant
235, 270.
Lilliestierna, Carl, lagman 846 f.
Lilliesvärd, Magnus Daniel, major, slutl.
överste, frih. 461.
Lilljenberg, Anders, auditör, slutl. frih.
och lagman 270.
Linck, Caspar, borgare, Vimmerby 531.
— Georg, borgare, Vimmerby 531.
— Niklas, borgare, Vimmerby 531.
Lind, Johan, kyrkoherde i Munktorp,
kontraktsprost, Västerås stift, riksdags¬
man i prästeståndet 949, 1 168, 1189.
Lindahl, Peter, handelsman, Karlshamn
789.
Lindcreutz, Albrekt, landshövding, presi¬
dent 25, 49, 144,645.
Lindmarck, Carl, kommissarie i kammar¬
revisionen 203.
Lindstedt, Carl Vilhelm, handelsman,
Söderköping 1096.
— Hans, handelsman, Söderköping 1096.
Lingen, Reinhold Johan von, överste¬
löjtnant, slutl. frih., landshövding 550,
564, 567.
Ljungberg, Carl Fredrik, prost i Strängnäs
stift, riksdagsman i prästeståndet 571,
1097, 1189.
Lovisin, Erik Olofsson, frih., landshövding
969.
Lundeberg, Martin, borgmästare, Sunds¬
vall 5 f., 9, 24, 26, 29, 34, 41, 44, 48, 53,
73f., 102, 105, 108, lil, 113, 120, 140,
149, 155, 161, 163 f., 168, 177, 179, 184-
186, 193, 199 f„ 223, 237,242, 245,252,
259, 261, 269, 278, 319, 322, 345, 347f.,
363, 379, 396, 403 f., 421, 430, 436,
451 f., 455, 459 f„ 464, 469, 472, 479,
489f., 538, 569, 587, 610f., 618, 622,
636, 651, 655-659, 661, 664, 667, 669,
672, 674 f„ 678, 680, 689 f., 696, 709,
713, 717, 722-724, 745, 750, 781 f., 791,
793, 795, 807f., 813f., 816, 821, 833,
837, 842, 851, 890, 934, 936, 954, 968,
974, 986-988, 997, 1002, 1012 f., 1016,
1021, 1033, 1044.
Lundén Andersson (Lundenius), Daniel,
auskultant i Svea hovrätt, kanslist hos
borgarståndet 27, 956 f., 1138.
Lundgren, vaktmästare, Stockholm 1138.
Lundmark, Olof Arvidsson, kyrkoherde i
Frillesås, Gällinge och Idala, Göteborgs
stift, riksdagsman i prästeståndet 1168.
Lutke, Johan Philip, präst 344, 775, 1033.
Löfwing, Stefan, kapten 756, 887 f., 1131 —
Hans hustru Helena Uggla 887 f.
Löwen, Axel, frih. och greve, riksråd, slutl.
generalguvernör 270, 814.
Löwenhielm, Carl Gustaf, revisionssekre¬
terare, slutl. greve, kanslipresident 312,
345, 1199.
— Gudmund Erik, vice häradshövding,
slutl. hovrättsråd 1004.
Machiavelli, Nicolo di Bernado dei, ita¬
liensk statsman och författare 207.
Maclean (Makler), Johan Adolf, frih.,
kapten 49.
Mannerfelt, Erik Magnus, krigsfiskal, slutl.
assessor 131, 138, 1041, 1110.
Marcks von Wurtemberg, Gotthard Vil¬
helm, överste, slutl. frih. och fältmar¬
skalk 399 f., 401 f., 673, 680, 762.
Mathesius, Johan, f. d. translator, slutl.
landskamrerare 473, 47S-481, 822, 906,
915, 1129.
Melander, Erik, teol. professor, Uppsala,
riksdagsman i prästeståndet 765, 1157,
1168.
Mellin, Petter, borgmästare, Halmstad 65.
Mentzer, Johan von, generalmajor, lands¬
hövding, frih. 1191.
Mittler, Gustaf Adolf, aktuarie i amiralitets¬
kollegium 899, 1033.
Miöd, Abraham, kaplan, Helsingfors,
Borgå stift, Finland, riksdagsman i präs¬
teståndet 979, 1168.
Modin, Nils, handelsman, Stockholm 679.
Moller (Möller), Arvid, professor, Lund
1040, 1 185 f.
Momma, Peter, direktör vid kungl, bok¬
tryckeriet 407.
Montelius, Georg, kyrkoherde i Ryssby,
kontraktsprost, Kalmar stift, riksdags¬
man i prästeståndet 1168.
Morath, se Pereswetoff-Morath.
Murbeck, Lorenz, kyrkoherde och prost
vid Malmö svenska församling, Lunds
stift, riksdagsman i prästeståndet 1168.
Månsson, Nils, riksdagsman i bondeståndet
1194.
1219
Nelander, Johan, adjunkt, slutl. professor,
Lund 1185.
Nerés, Joakim von, kansliråd 915.
Nescher, Daniel Georg, vinskänk, Stock¬
holm 702 f., 783, 797.
Neupleff, ryskt kansliråd 565.
Nigrell, Johan, krigsråd 1134.
Nilsson, Per, riksdagsman i bondeståndet
152 f., 193, 300.
Nolcken, Erik Mattias von, statssekreterare,
slutl. frih., president 140, 496, 508-510,
561, 573, 630f., 636f.
Nordencreutz, Filip, generalkvartermäs¬
tare, löjtnant 84 — hans änka Anna
Hackman 84 f.
Nordenstråle, Martinus Olai, professor
och sekreterare vid Lunds universitet
1185.
Noreen, Erland, borgmästare, Gamla
Karleby, Finland 6 f„ 21, 23, 25, 37, 44,
72, 81, 85, 121 f., 129, 135, 162, 231,
252, 261, 263, 269, 414, 460, 475, 481,
548, 556, 699, 701, 716, 727, 737, 744,
751, 754, 759, 763, 792, 794, 808, 820,
825, 829, 831, 836, 844, 849, 856, 867,
918, 962, 969, 983 f., 986, 1048 f., 1109,
1126, 1133.
Norman, Olof, pietist 1189 f.
Nykörck, Johan Gabriel, kyrkoherde i
Höja, häradsprost, Lunds stift 1186 f.
— Johan Richard, stadskomminister,
Malmö 1187.
Nylander, Johan, lektor i Borgå, Borgå
stift, Finland, riksdagsman i präste¬
ståndet 1168.
Odhelius, Samuel, rådman, Strängnäs 5,
24, 42, 45, 98, 104, 108, 122, 128, 135,
140f., 148, 174, 231, 379f., 395, 399,
416, 482, 501, 503, 507, 532, 541, 622,
654f., 668, 678 f., 697, 701, 750, 776,
786, 813, 838, 894, 971, 1012 f., 1023,
1112.
Oldeland, Johan Fredrik von, dansk löjt¬
nant 1077.
Olofsson, Mats, riksdagsman i bondestån¬
det 152, 811.
— Otto, riksdagsman i bondeståndet
970 f., 1074.
— Tälle, riksdagsman i bondeståndet
1158, 1189.
Olthoff, Christian Ehrenfried, kammar¬
herre, president, sekreterare, slutl. över¬
postdirektör och kammarherre 140,231.
Osander, Olof, domprost, senare biskop i
Växjö stift, riksdagsman i prästeståndet
1168.
Oxenstierna af Croneborg, Axel Gabriel,
greve, generalmajor 356, 855.
Oxenstierna af Södermöre, Axel, greve,
rikskansler 356.
Pahlén, Otto Christian, överste, slutl.
generalmajor 762.
Palm, Gustaf Adolf, borgmästare, Lid¬
köping 6, 24, 26, 52, 122, 127 f., 233,
237, 418, 420, 441, 453, 495, 509, 532,
568, 570, 590, 641, 644, 731, 745, 750,
786, 821, 832 f., 873, 966, 971, 1026,
1076.
Palmfelt, Gustaf, frih., president, riksråd
49, 1072 f., 1134.
Palmstierna, Nils, ministre plenipoten-
tiaire, slutl. frih., riksråd 125.
Parment, Aniphas, borgmästare, Kristine¬
stad, Finland 7f., 22, 24, 26, 29, 61 f„
72, 122, 226, 252, 420 f„ 464, 506, 510,
558, 620, 622, 636f„ 752, 1096, 1128,
1138.
Pastelberger, Johan Wolfgang, överste¬
löjtnant 928, 1096.
Pauli, Vilhelm Mauritz, major, överjäg¬
mästare 922.
Pechlin, Carl Fredrik von, fänrik, slutl.
generalmajor 393.
— Johan Adolf von, sergeant, slutl. tysk
riksfriherre von Löwenback, kammar¬
herre 393.
Pehrsson, Johan, riksdagsman i bonde¬
ståndet 519 f., 575 f., 659, 1015.
— Jöns, riksdagsman i bondeståndet 282.
Pereswetoff-Morath, Alexander, kapten,
slutl. major 431, 849, 852.
Perment (Parment), Christopher, krigs¬
kommissarie 71, 82, 93, 123.
Persson (Pärsson), Hans, riksdagsman i
bondeståndet 182.
— Lars, riksdagsman i bondeståndet 117,
123.
Pfeiff, Daniel, major 519, 966, 1132.
Pihl, Petter, borgmästare, Helsingborg 4,
8,26, 29 f., 42-44, 1110.
Pihlsson, Johan, råd- och handelsman,
Varberg 4f„ 14, 23, 32, 37, 41, 44, 46,
52, 61, 64-67, 82, 84, 89, 92, 106, 120,
1220
122, 321, 236, 254, 321, 332, 335, 337,
350, 511, 641, 655, 720, 838.
Pinchardt, Leonard, grosshandlare, Stock¬
holm 1158.
Piper, Carl Fredrik, hovkansler, slutl.
president i kammarkollegium, frih. och
greve 983, 1184.
— Gustaf Abraham, kapten, slutl. krigs¬
råd och landshövding, generalmajor
1047, 1086.
Plomgren, Anders, grosshandlare, Stock¬
holm 1144.
— Thomas, grosshandlare, Stockholm
3, 9, 12, 17-24, 26, 28-31, 34f„ 37, 40-
42, 44, 46,49,50,52,57,61 f„ 68, 70, 75,
80, 83, 87-91, 96, 99, 105, 107, 109 f.,
119-122, 127, 129, 133, 135, 140, 148,
150, 155, 157 f., 163, 165, 172, 176-178,
183 f., 186 f., 191 f., 196, 200, 218, 220,
223-226, 229, 232, 234f„ 246, 248f.,
253 f., 260-263, 268, 271-274, 276 f„
279 f., 284, 286 f., 291, 297, 301, 305,
307, 310, 316 f„ 319 f., 222-335, 338 f„
342, 351, 359, 368, 371-373, 375, 377 f.,
383 f., 386-388, 392, 394, 400, 408, 410,
412f., 416, 420f., 427f., 430f., 441,
445, 447-453, 455, 459 f., 462-465, 472,
478-482, 485-491, 505, 508f„ 521, 527,
529, 532, 535, 538-540, 542, 545, 551,
553, 560, 562 f., 567 f., 570, 572-574,
578-580, 590, 593, 595, 599, 601 f., 605,
608f., 611, 617, 619-621, 628 f., 631,
634, 645, 647 f., 659 f., 663, 665, 672,
678-680, 689, 692, 697, 699-701, 703f.,
713-717, 720, 723f., 726-728, 730f„
737, 745 f., 748, 753, 755, 757, 764-
767, 772, 783-795, 797 f., 800, 804, 806,
808-810, 812-816, 818f., 821, 825, 831,
833-835, 837-839, 841 f., 844 f., 848-
852, 860, 862f., 865 f., 869-871, 875 f.,
878, 880-884, 886, 888f., 894, 897,
900 f., 906 f., 910 f., 913f., 916,918-921,
925, 935,942,945-949, 951 f., 954, 957-
963, 965-970, 973, 976, 980, 989, 997,
1002, 1010f., 1016, 1025, 1027-1032,
1045, 1048-1050, 1055 f., 1059, 1075,
1081-1083, 1090, 1095, 1098, 1104-
1106, 1108-1110, 1113 f., 1117 f., 1125-
1127, 1129, 1132 f., 1136-1138, 1141,
1143 f., 1148, 1195 f.
Polhem, Gabriel, auskultant i bergskolle¬
gium, hovjunkare, slutl. kammarherre
732, 1119, 1121.
— Christoffer, kommerseråd 732, 1119-
1121.
Pontelius, Jonas, kanslist i krigskollegium,
slutl. adlad Sköldarm, krigsråd 516, 518,
535.
Post, Vilhelm Mauritz von, lagman 331.
Preis, Johan Fredrik, envoijé och resident
i Nederländerna 1196, 1198.
Psilander, Peter von, hovrättsråd, slutl.
landshövding 1186.
Pulchau, Anders, borgare och handels¬
man, Ystad 4, 7, 24, 27, 30, 32, 45, 82,
92, 94, 97, 99, 104, 121, 142, 243, 248,
252, 285, 332, 367, 425, 439, 524, 529,
538, 566, 571, 580, 590, 604, 618, 624,
641, 655, 662, 668, 679, 700, 716, 719,
737, 741, 750, 757, 759, 763, 778, 792,
794, 821, 829, 836f., 844, 849, 851, 853,
856, 867, 869, 873 f„ 878, 883, 891, 914,
916, 918, 920f., 926f., 933-935, 941,
943, 962, 969, 971, 976, 979f., 984 f.,
989 f., 1020, 1028, 1044, 1048 f., 1076f„
1079, 1081, 1084, 1091, 1117, 1126,
1129, 1133.
Rahling, Johan Berendt, rådman, Borgå,
Finland 10, 14, 23, 27, 30, 37, 39, 42, 45,
97, 129, 135, 141, 231, 474, 481, 503,
525, 532, 587, 618, 622, 636, 737, 751,
753, 763,821,838,889,984, 1012, 1050,
1079, 1084.
Ramell, Eric, borgmästare, Arboga 5, 24,
26, 122, 128 f., 199, 238, 246, 252, 296,
297, 320, 378, 419, 429, 507, 540, 568,
588, 590, 599, 601, 629, 642 f., 684, 693,
709, 786, 794, 801, 812 f., 815, 821, 851,
860,936.
Ramsay, Anders Henrik, kapten, slutl.
frih., landshövding 351, 429, 495, 686.
Ramzelius, Matthias, kyrkoherde i Sala,
kontraktsprost, Västerås stift, riksdags¬
man i prästeståndet 240, 1 158, 1168.
Ranchstedt, Olof, mecklenburgskt hovråd
899, 1074, 1106.
Rautel, Anders, sekreterare, translator
448, 924.
Reuterskiöld, Axel Didrik, korpral, slutl.
ryttmästare 352 f., 380.
Rhyzelius, Andreas, domprost, sedermera
biskop i Linköpings stift, riksdagsman i
prästeståndet 179, 1083, 1110, 1168.
Ridderstolpe, Carl, vice amiral, slutl. frih.
och president 1089 f.
1221
— Carljohan, notarie, slutl. hovrättsråd,
landshövding och president 447.
Ridderstråle, Sven, kapten, slutl. lagman
30, 519.
Risell, Christopher, kyrkoherde i Filipstad,
kontraktsprost, Karlstads stift, riksdags¬
man i prästeståndet 1168.
Rohr, Joakim von, överstelöjtnant, slutl.
kommendant på Dalarö skans 492.
Rosen, Gustaf Fredrik von, frih., riksråd,
slutl. greve, generalguvernör 473-476,
481, 483, 501, 503-506, 522, 814, 976 f„
984-986, 994f., 1012, 1017, 1019, 1050,
1058, 1108.
Rothman, Johan Gabriel, kaptenlöjtnant
502.
Rudbeck, Ture Gustaf, löjtnant, slutl. frih.,
generalmajor, överståthållare och lands¬
hövding 132.
Rungren, Henrik, handelsman, Åbo, Fin¬
land 1127.
Rutensköld, Göran Adolf, advokatfiskal,
slutl. lagman 131, 294.
Ruuth, Gustaf, varvsmajor, slutl. vice ami¬
ral och riksråd 406.
Rydelius, Anders, kanslist i kanslikolle¬
gium, slutl. svensk konsul i Smyrna 444-
446, 448, 450, 452-457, 459, 486 f„ 490,
495 f., 531, 542, 932, 968.
Rydman, Anders, postsekreterare 843.
Ryman, Johan, bisittare i gulddragaräm-
betet, Stockholm 700 f., 783, 797.
Rålamb, Claes Gustaf, kammarråd, frih.
och landshövding 983, 1184.
Saawedra Faxardo, Diego de, spansk stats¬
man och författare 229.
Sack, Caspar, borgmästare, Ystad, hans
änka 483, 490, 1110, 1113.
Sahlgren, Jakob, grosshandlare, slutl. kom¬
merseråd — hans änka Brigitta Ekmarck
980, 985.
Sahlstedt, Abraham Magni, kopist i kansli¬
kollegium, slutl. kungl, sekreterare 454,
486f., 490, 495 f., 531, 932.
Salvius, Lars, boktryckare 407.
Sande van (Zandten von), holländsk sekre¬
terare i Sverige 1197.
Sandelin, Thure, justitiarie, Filipstad 6f.,
9, 21, 24, 26, 29, 37, 46, 54, 63, 85, 89,
127, 129, 138, 174, 177, 192, 199, 220,
223 f., 236, 275, 338, 401, 403, 453, 455,
489, 493f., 506, 525, 527, 540, 566 f.,
570, 591, 600, 610, 620, 623, 642, 644,
651, 655, 666, 721, 750, 804, 822, 846,
878, 935, 945 , 957f., 968f., 971, 984,
1019, 1023, 1137.
Schaeij (Schaij), Peter Vilhelm, ryttmästare
781.
Schalin (Scalin), Olof, kamrerare, hovkam¬
rerare 811, 933.
Schallman, Ambjörn, perukmakare, Falun
25, 38 f., 48f., 83, 144, 169 f.
Schantz, lohan Fredrik, överpostdirektör
1048.
Scheffer, Carl Fredrik, kammarherre, slutl.
kansliråd och riksråd 175-179, 181, 184—
186, 194, 683, 697, 756.
Scheiding, Fredrik von, frih., hovjunkare,
slutl. bankokommissarie 241.
Schening, Johan, rådman, Stockholm 17,
20, 23, 26, 31, 34, 37, 42, 45f., 49, 64,
68-70, 82, 89, 91, 103-105, 107, 110 f.,
127, 129, 131, 133, 144-146, 158, 163 f.,
185f., 192, 200f„ 219, 234f„ 243f.,
247-249, 253-255, 258 f., 261, 263, 268,
272 f., 280, 283, 285 f., 289, 291, 296,
301 f., 307, 313, 317, 328, 331 f., 338f.,
342-344, 366, 373, 380, 382, 384-387,
400, 402, 413f., 426, 432f., 435-439,
442 f., 463, 466, 480, 537-539, 543,
553f., 568, 579f„ 584f„ 595, 598, 608,
611, 616, 621, 628, 634, 643, 648, 658,
660,665 f., 670 f., 690,698 f., 701, 704 f.,
711, 714, 717-720, 722f., 730f„ 733-
736, 745-747, 749, 752f„ 757f„ 761-
765, 767 f., 770-774, 777-780, 782-784,
792, 794f., 797-799, 801 f., 804, 810,
812-814, 816, 820-822, 824, 826, 832,
834-839, 842, 847-849, 851-854, 856,
861, 863, 865, 867, 869-871, 874f., 877,
879-881, 883, 886, 890f„ 896f., 922,
924, 948, 953, 956, 1010, 1016, 1018,
1027-1029, 1040f„ 1059, 1075, 1081 f.,
1090, 1093, 1107, 1140, 1163.
Schmaltz, Amund, borgmästare, Falköping
181.
Schröder, Herman, biskop i Kalmar stift,
riksdagsman i prästeståndet 473, 796,
894, 1014, 1168, 1189.
Schultén, Carl, borgmästare, Kristianstad
267, 302 f., 312.
Schultz, Johan Christian, manufakturist,
Stockholm 547, 570, 621, 638, 727, 745,
748, 754, 786, 813, 831, 838, 886, 925,
1012 f., 1050, 1080, 1128.
— Jobst Niclas, handelsman, Åbo, Finland
68 f., 73, 85, 1094f.
1222
Schörling, Anders, kyrkoherde i Horn,
kontraktsprost, Linköpings stift, riks¬
dagsman i prästeståndet 1168.
Sekreteraren se Berg, Anders.
Serenius, Jakob, kyrkoherde i Nyköping,
Strängnäs stift, riksdagsman i präste¬
ståndet 1168.
Silfverskiöld, Nils Niklasson, hovrättsråd,
slutl. landshövding 615, 1034, 1187.
— Peter, justitiekansler, slutl. president i
Åbo hovrätt, Finland 247, 256, 282,
289-291, 296, 298 f., 357, 457, 658, 663,
732, 753.
Silfversparre, Johan Carl, överste 365,
919,924.
Silfverström, Georg, aktuarie, slutl. kam¬
marråd 1094.
Silvander, Petter, handelsman, rådman,
Göteborg 793.
Simming, Marcus, kyrkoherde i Börje,
prost, Uppsala stift, riksdagsman i präs¬
teståndet 1168.
Siöblad, Per, frih., generalfälttygmästare
1034.
Sjöstiema, Aron, vice amiral 501.
Smidt (Smitt), Tönnes Henriksson, skep¬
pare 924.
Sotberg, Gustaf, rådman, Vadstena 5f.,
8, 14, 23, 45, 82, 134, 179, 188, 237,
252, 260, 262.
Sparre, Carl Gustaf, frih., riksråd — hans
änka Elisabet Derith adop. Gyllenborg
1106 f.
— Fredrik, frih., överstelöjtnant vid kungl,
gardet 677, 698, 966.
Spens, Axel, generalmajor, greve 223, 675,
685.
Sprengport, Carl Henrik, överstelöjtnant,
slutl. generalmajor 495, 1023.
Springer, Christoffer, handlande, Stock¬
holm 702 f„ 714f„ 720, 783-786, 797,
816-818,820, 841, 863, 970, 1141-1143,
1195 f.
Stael von Holstein, Georg Bogislaus, frih.,
landshövding, slutl. fältmarskalk 777,
782, 1119, 1190.
Stenbock, Gustaf Leonhard, greve, kam¬
marherre 15,231, 1158, 1170, 1189.
Stenflycht, Johan, generallöjtnant 504,
653,691.
Stenhagen, Carl Fredrik, expeditions¬
sekreterare, slutl. statssekreterare 140.
Stenman, Johan, grosshandlare, Stock¬
holm 3, 14, 23 f., 26, 108 f., 117 f., 122,
170, 172, 188, 191, 203, 218, 234f., 263,
269, 275, 287, 321, 342, 359, 406, 421,
435, 524, 570, 583, 590, 643, 649, 748,
831,920, 1049, 1059, 1075, 1095, 1138,
1144.
Stenström, Johan, handelsman, Ulrice¬
hamn 6, 24, 31, 76, 105, 108, 129, 188,
223, 231, 285 f„ 309, 340, 356, 367, 420,
470, 495, 499, 515 f., 606, 611, 655, 680,
689, 744, 751, 763, 786, 813, 821, 839,
852 f., 941, 971, 1023, 1041, 1044, 1079,
1093, 1096, 1112, 1114, 1116f., 1128.
Sternel, Nicolaus, superintendent, Härnö¬
sands stift, riksdagsman i prästeståndet
1168.
Stierncrantz, Christer Adrian, registrator,
slutl. kommissarie 178, 1097.
Stiernstedt, Carl Johan, frih., landshöv¬
ding, slutl. riksråd 701.
Stiernstolpe, Botvid, kapten, slutl. livdra¬
bant 131, 222.
Stobeé, Lorentz Christoffer, landshövding
175, 1147.
Stockenström, Erik von, bergmästare, slutl.
justitiekansler och president i lagkom¬
missionen 1035.
Strang, Jakob, kyrkoherde i Fellingsbro,
kontraktsprost, Västerås stift, riksdags¬
man i prästeståndet 1168.
Strengberg, stadsnotarie, Helsingfors,
Finland 27, 47.
Strokirch, Carl Mikael von, konduktör,
pietist 1109, 1190.
Strokirch, Johan Anders, major, slutl.
frih., överste 966.
Ström, Erik, rådman, Stockholm 633.
— Olof, bryggare, Stockholm 3, 14, 24,
40, 44f., 69, 76, 79 f„ 122, 135, 269,
319, 355, 420f., 473, 502, 507, 525,
531 f., 541, 543, 545, 563, 611, 618,
621, 642, 678, 692, 699, 717, 724, 726,
779, 783,831,894, 925,991, 1013, 1018,
1056, 1074, 1117, 1 138.
Strömberg, Anders Magnus von, kapten
710.
Ståhlbom, Jakob, borgmästare, Trosa 7,
14, 29, 37, 44, 122, 135, 138, 141, 231,
237, 421, 541, 562, 593, 641, 668, 679,
687, 697.
Sundblad, Abraham, handelsman, Falun
169.
— Anders, rådman, Askersund 6, 14, 24,
45, 61, 128f., 134f., 141, 231, 262, 276,
532.
1223
Sundlöf, Tohan, sadelmakare, Stockholm
797.
Svah, Anton, bergmästare, slutl. adlad
von Svab, bergsråd 1035.
Svanbeck, Kristina, piga 1192 f.
Tackau, Johan Henrik, handelsman, Rau¬
mo, Finland 28, 39, 45, 55, 72, 81.
Taube, Edvard Didrik, riksråd, överamiral
471 f., 474 f., 477, 483, 501, 506, 682,
685, 1108.
— Gustaf Adam, riksråd, fältmarskalk,
överståthållare, greve 1123.
— af Odenkat, Vilhelm Ludvig, frih.,
överste, landshövding, slutl. riksråd och
överstemarskalk 49, 471, 474.
Telin,Johan, kyrkoherde i Bygdeå, Härnö¬
sands stift, riksdagsman i prästeståndet
1168.
Tesche, Jakob Johan, råd- och handels¬
man, Fredrikshamn, Finland 14, 23, 26,
56, 72, 80, 92, 104, 108, 110, 122, 199,
231, 237, 242 f., 255, 283, 285, 299, 342,
406, 418, 431, 464, 470, 481, 484, 491,
495, 538, 541, 565, 567 f., 588, 651, 656,
671, 700, 705, 749, 813, 831, 839, 868,
886, 915, 957, 974, 982 f., 1009, 1044,
1046, 1086, 1096, 1100, 1105 f., 1112,
1138.
Tessin, Carl Gustaf, greve, riksråd, slutl.
kanslipresident 151, 499, 507, 513, 576-
580, 908, 1025, 1031, 1116.
Themptander, Paulus, lektor, Skara stift,
riksdagsman i prästeståndet 1168.
Tholijn, Peter von, överstelöjtnant 492.
Thollander, Sven Trulson, kyrkoherde i
Svanshals och Kumla, prost, Linköpings
stift, riksdagsman i prästeståndet 1168.
Thomasson, Thomas, riksdagsman i bon¬
deståndet 282.
Thun, Erik Anders, kaplan, Veckelaks,
Finland 979, 1181.
Tilas (Tillas), Olof, major, slutl. överste¬
löjtnant 685.
Tiliander, Carl, kyrkoherde, Jönköping,
häradsprost, Växjö stift, riksdagsman i
prästeståndet 1168.
Tillman, Israel, handelsman, Fredriks¬
hamn, Finland 4, 24, 42, 45, 56, 72, 128,
135, 140f„ 174, 262, 285, 382, 406, 441,
453, 470, 484, 503, 506, 525, 532, 568,
589, 618, 622, 636, 671, 679, 719, 749,
780, 783, 813, 821, 889, 894, 926, 941,
964-966,971,983, 1079 f., 1175.
Timell, Olof C., auditör - hans änka Inge¬
borg Helena Cederwall 1113.
Tisensten, Per Adolf, löjtnant 59.
Tolpo, Erik Johan, borgmästare, Åbo, Fin¬
land 27.
Tomsson, Hans, skeppare 68, 73.
Törneman, Per, vice häradshövding, se¬
kreterare i Riksens ständers kommission
1038, 1074, 1131.
Torpadius, Elias, borgmästare, Stockholm
531, 1139, 1144.
Tranchelius, Anders, kyrkoherde i Kung¬
älv, Rödbo och Ytterby, prost, Göteborgs
stift, riksdagsman i prästeståndet 840,
922, 1168.
Troilius, Eilert, rådman, Sölvesborg 7, 14,
24, 37, 40, 42, 45, 122, 141, 151, 257,
288.
Tungenfelt, Anders, överste, slutl. lands¬
hövding och generalmajors karaktär 932.
Törne, Olof von, kommerseråd, fullmäktig
i manufakturkontoret 1158.
Törneman, Jonas, kamrerare 1101.
Törnholm, Johan, kanslist i borgarståndet
70, 183, 507,587,778, 953, 1138f.
Uggla, Helena se Stefan Löfwing 887.
Ulfsparre af Broxvik, Magnus Åkesson,
löjtnant, slutl. överstelöjtnant 479, 481,
485.
I Ulrika Eleonora, drottning av Sverige 126,
147, 369, 893, 1042.
Unge, Jonas, kyrkoherde i Lidköping,
prost, Skara stift, riksdagsman i präste¬
ståndet 1168.
Ungern-Sternberg, Mathias Alexander
von, frih., lantmarskalk 13 f., 16, 48, 55,
92 f., 125, 131, 133, 140-143, 181, 183,
188, 258, 260, 278, 288, 292, 294f„ 300,
342 f., 405, 442, 446, 472, 504, 511, 535,
542, 606, 684, 688, 703, 705-708, 710,
768, 772, 782, 796, 804, 809, 881, 890,
897, 926 f„ 936, 950, 953, 956, 959 f„
963, 982, 994, 1015, 1022, 1026, 1083,
1103 f., 1135.
Urlander, borgare och manufakturist,
Norrköping 3, 8-10, 23f., 26, 33, 59,
86, 106, 120, 131, 150 f., 190, 194, 273,
342, 378, 395, 404, 421, 431, 445, 453,
488, 497, 523, 532, 539, 568f., 586, 636,
644-646, 649, 658, 691, 696, 698 f„ 679,
79-804548 BR
1224
886, 894, 906,951,954, 961, 980, 993 f„
1004, 1013, 1017, 1029 f., 1050, 1079,
1084, 1112, 1138, 1 170.
Utfall, lohan von, amiral 501, 628, 682,
685.
Utterbom, Lars, borgare, Vimmerby 53 1.
Wacklin, Zacharias, rådman, Uleåborg,
Finland 5, 45, 72, 81, 140f„ 147, 179,
251, 275.
Waldius, Erik, sekreterare i prästeståndet
1155 f., 1168.
Wallendahl, Carl, kanslist, slutl. notarie i
krigskollegium 516, 518, 535.
Wallin, Jöran, superintendent, Visby stift,
riksdagsman i prästeståndet 1168.
Wasaborg, Anton Adolf, greve, överste¬
löjtnant, slutl. generalmajor 685.
Wechter, Esaias, handelsman och rådman,
Åbo, Finland 4, 7, 11 f„ 20-24, 26 f„ 29,
32, 42 f„ 68 f„ 72, 74, 88 f„ 91, 96, 98,
102, 120, 127, 131, 164, 219f„ 232-234,
239, 252-254, 261, 269, 273, 285, 290,
294, 296 f., 307, 311, 338, 351, 366, 397,
401, 414, 416, 418, 421, 426f., 452, 454,
458 f„ 467, 475, 485 f„ 522 f., 528, 533,
537, 539, 562, 566, 572, 574, 579, 581 f.,
584, 591, 602 f., 605, 607, 618, 689, 697,
710f„ 714, 716, 719, 726, 740f„ 746,
756 f„ 760, 763, 768, 776, 781-783, 786,
788, 790, 793f., 804f„ 808, 810, 886f.,
896, 913f., 916-918, 920, 960-962, 982,
1049, 1056, 1059, 1081, 1114, 1117,
1126 f., 1129, 1142 f., 1164.
Weckström, T. J., rådman, Fredrikshamn,
Finland 929 f.
Vellingk, Mauritz, frih. och greve, general¬
löjtnant 274, 332 f.
Wennerstedt, Carl Gustaf, landshövding,
slutl. president och frih. 153, 263, 519.
Wennman, Hans borgare och handelsman,
Uppsala 3, 10, 14, 23, 26, 45, 61, 82,
99, 122, 128, 147, 163, 174, 188, 199,
202, 231, 242, 255, 260, 261, 266, 269,
278, 301 f., 320, 323, 336 f., 340, 363,
367 f„ 386 f„ 394, 410, 431 f., 464, 503,
524, 571, 580, 586, 601, 620, 641, 644,
653, 655, 662, 665, 668, 671, 678-680,
694, 696, 698, 702, 726, 737, 749, 753,
757, 763, 776, 794, 805, 808, 823, 829,
836, 838, 850, 856, 867, 878, 933 f., 936,
962, 999, 1029, 1041, 1044, 1075, 1104,
1117, 1126 f., 1129, 1133 f.
Werander, Carl Gustaf, kontraktsprost,
Åbo stift, Finland, riksdagsman i präste¬
ståndet 1168.
Wessman, Peter, handelsman, Stockholm
783, 797.
Westerhof, Peter, bondeståndets sekre¬
terare 112 3 f., 1129, 1131.
Westerling, Henrik von, statskommissarie
— hans änka Brita Christina Helding
1020.
Westman, Olof, auskultant 26.
Wetter, Lennart, borgmästare, Södertälje
4, 6, 24, 26, 122, 148, 174, 419, 525,
538, 562, 894, 966, 1079, 1134, 1138.
Wiesel, Andreas, kyrkoherde, Moheda,
kontraktsprost, Växjö stift, riksdagsman
i prästeståndet 1168.
Wilde, Jakob, sekreterare, translator 1199.
Wiljamson, Johan, krigskommissarie, slutl.
krigsråd 389, 395, 924.
Willand, Gustaf, postmästare, Fredriks¬
hamn, Finland 683.
Winbom, Anders, professor, Uppsala, riks¬
dagsman i prästeståndet 312, 1157,
1168.
Virgin, Johan Bernhard, fortifikations¬
kapten 138.
Wittfoth, Joakim, assessor i Åbo hovrätt,
Finland 1036.
Wittstock, Fredrik, borgmästare, Gävle 3f.,
7, 11, 19, 21, 23 f„ 26, 29, 37, 45 f„ 81 f„
85, 122, 129 f., 243, 260-262, 313, 367,
432, 469, 489, 494, 547f., 555, 566,
586f., 593, 770, 790, 794, 915, 918, 984,
989, 995, 1029.
Wolfelt, Otto Magnus, landshövding 251.
Wolgenau, Henrik, manufakturist, Stock¬
holm 1160.
Voss, Jakob Vilhelm, Helsingborg 980,
985, 990.
— Petter, Helsingborg 980, 985, 990.
Wrangel af Adinal, Carl Henrik, frih.,
generalmajor, slutl. fältmarskalk 685,
691, 824.
— af Sauss, Anton Johan, riksråd, slutl.
greve 398.
— Otto Reinhold, generalmajor 365, 645,
662.
— af Lindeberg, Erik, frih., riksråd 1024,
1031, 1073, 1116.
Wrede af Elimä, Fabian, frih., överste,
slutl. riksråd 131, 142, 175.
— Henrik, frih., major, slutl. landshöv¬
ding 89 f„ 97-99, 102-109, 111-113,
1225
121, 127, 173, 182, 270f.,312, 327, 504,
580, 1073, 1080.
Wretmarck, Petter, rådman, Köping 5, 24,
40, 42, 61, 82, 98, 122, 135, 141, 231,
245, 336, 342, 378, 395, 421, 453, 460,
464, 470, 473, 503, 507, 543, 636, 750,
786.
Wulfvenstierna, Jonas, kammarråd, rid¬
darhussekreterare 13, 70, 183, 287 f.,
704, 722-724, 726 f., 777, 780, 950.
Yxkull, Otto Reinhold, frih., generalmajor,
landshövding 62-64, 73 f., 506, 683,
755 f„ 1190.
Zander, Daniel Johan, generalmajor, slutl.
president 926.
Zarinnan se Katarina II.
Zerkaskio, rysk storkansler 140 f.
Ziebeth, Alexander, kyrkoherde i Kvidinge
och Sönnarslöf, häradsprost, Lunds stift,
riksdagsman i prästeståndet 547, 1164,
1168.
Zwickfelt, Erik Gustaf, korpral 393.
Åberg, Lars, handelsman, Stockholm 679.
— Lars, artillerikapten 84 — hans änka
Brita Sally Åberg 84 f., 134.
Åderman, Sven, kapten, slutl. major 238 f.,
889.
Åkerhielm af Margretelund, frih., riks¬
råd 82.
Ärkebiskopen se Benzelius, Erik d.y.
Öhrman (Örman), Jonas Carlsson, riks¬
dagsman i bondeståndet 294, 312, 610.
Örnflyckt, Magnus, kapten 1132.
Överståthållaren se Fuchs.
SAKREGISTER
Abalienation 197.
Accis 408, 498, 958, 1149. Se även konsum-
tionsavgift.
Accisbetjänte 262, 1150.
Accisfrihet 997.
Adelsfanan och adelsrustning 224, 264,
277, 287 f„ 326.
Akademibetjänte och akademistat 34, 694,
1040, 1086.
Akademikanslerer 932, 1 173.
Akademiräntmästare 1024.
Allmän rådstuga 784, 794.
Allmänna besvär, bondeståndets 91. Se
även Besvär, allmogens.
— städernas 78, 80, 82, 88, 90 f., 94, 96 f.
Allmänna besvärsdeputationen 36, 39, 45,
728, 798, 903, 905, 914, 988, 999, 1039,
1098, 1129.
Alnemålshandel 852f., 880, 1098.
Altarhavre 1072, 1186, 1188.
Alunbruk 1040.
Ambassadör, den danske 92, 669.
Ambassadör, den franske 92.
Amiralitetet 485, 488, 501 f., 512, 650, 693,
779, 798, 991, 1088, 1149.
Amiralitetskollegium 251, 264f., 378, 650,
1089.
Amiralitetskrigsmanskassan 1024.
Amiralitetsrätt 163.
Apostladagar 651 f., 659, 1155.
Arkebusering 780 f.
Armén 36, 43f„ 163 f., 166, 174, 187, 474-
477, 481, 483, 486, 501 f„ 504-506, 514,
522, 529, 532, 560, 926, 941, 977, 984,
986, 994f., 1012, 1017, 1019, 1022,
1045, 1050, 1058, 1099, 1105^
Arrest 55, 62, 70, 123, 154, 438, 454, 478,
480 f„ 485, 487, 496, 530, 535, 775,
1043.
Arv 139.
Avenuer, Stockholm 680 f., 684, 687 f.
Bagare 299.
Bagareämbetet 784.
Bakugnstaxering 67, 903, 958.
Bakugnstaxor 89, 779, 874, 881, 901 f.,
1048 f„ 1126, 1149 f.
Balansen i Norden 558.
Bankodeputadonen 359, 755.
Bankotransportsedlar 777. Se även Pen¬
ningväsendet.
Barnhus 905, 1051, 1059.
Barnängen, yllefabrik, Stockholm 1160.
Begravning, drottning Ulrika Eleonoras
122, 126, 147, 180, 191, 231.
Beneficia juris et processus 747, 764, 793.
Berg- och hammarverk 352.
Bergsdeputationen 64, 129, 353, 532, 633,
732, 815 f., 822, 885, 922, 975, 1025,
1119.
Bergskollegium 353, 497, 732, 815, 888,
1121.
Bergsmän 352.
Beridarebanan (Rännarebanan), Stock¬
holm 30.
Besvär, allmogens allmänna 712, 771, 780,
875, 900, 903, 905, 939, 999f., 1017,
1039, 1058, 1089, 1093, 1098f„ 1126,
1129-1131.
— städernas allmänna 40, 42, 265, 512,
514, 541, 654, 710, 727, 798, 922, 928,
971, 975, 988f„ 1024.
— städernas enskilda 236, 260, 342, 360,
652, 671, 1057.
— krigsbefälets 298, 975.
Bevillningar och kontribudoner 83, 174f.,
188, 249, 254, 257, 260, 267 f., 278,
283f„ 287, 290, 292, 313-326, 336, 346,
361, 363 f., 394, 430, 467, 483, 491, 686,
722-724, 726, 831, 838, 870f„ 882 f.,
900 f., 989, 991 f., 994, 1015, 1021,
1026f., 1029f., lill.
Bevillningsdeputationen 990-992, 1015,
1021, lill.
Bibliotekarie 469, 1172.
Bleckslagareämbetet, Stockholm 785.
Bokaska 1034.
Bondeståndet 15, 30 33-36, 41, 43, 47, 55,
59-61, 70 f., 75, 78, 85, 89,91, 93, 108 f.,
115 f., 110-123, 127 f„ 132, 136-138,
141 f., 146-149, 151-153, 162, 168,
170 f., 173-175, 177, 179, 181-183, 187-
190, 192, 196-198, 200-203, 235, 237,
240 f„ 243-245, 248-250, 254, 256-259,
261, 264, 272, 274, 277-278, 282, 286 f.,
292, 295, 297, 300 f., 303-305, 309 f.,
329-331, 333-335, 342-344, 346 f„
349 f., 355 f„ 361, 368, 371, 377 f., 384 f„
388, 390f., 401, 404, 410, 422-427,
435 f., 441, 454, 460 f., 464f., 470 f., 477,
483, 485, 497, 499 f., 502, 519 f., 522,
529f., 547, 555, 563f., 571, 573-576,
581 f„ 588, 593-595, 605, 610-612, 620,
631 f., 636, 639-641, 650, 653, 659,
661 f„ 677-679,681 f„ 684 f„ 687,690 f„
702, 712, 717f., 723f., 726f„ 730, 733-
735, 738, 745 f., 753,757-761, 771, 775,
777, 779, 791 f„ 801, 804, 811, 814-816,
819, 821 f., 824-827, 829, 838, 841-844,
847 f„ 852, 855, 858, 863, 868, 870, 872,
875 f„ 896, 898-900, 905, 909, 913f„
917, 922f., 925, 952-955, 959-963,
967 f„ 970-972, 975, 977, 994, 999 f.,
1004, 1012-1015, 10171., 1024, 1030-
1032, 1041, 1047-1049, 1082f., 1085,
1088, 1099-1102, 1104, 1106 f., 1109,
lill, 1113, 1122-1 124, 1126-1128,
1130-1 132, 11 35, 1146, 1154, 1156.
Borgarståndet, kanslihandlingar och rä¬
kenskaper 40.
Boskapstörtning 1023.
Boställen 22.
Brandstodshjälp 461.
Brandstodsmål 360, 461, 941, 988.
Brofogdar 304f., 1023.
Brokarlar 304.
Bruk och manufakturverk 55, 886, 922.
Se även Manufakturer.
Bruksägare 64, 352.
Bryggare 299.
Bryggarämbetet i Stockholm 70, 76, 79 f.,
250, 270, 278, 784, 902, 922.
Brännkol 779.
Brännvinsbrännare 299.
Brännvinsbränning 59 f., 69-71, 75-80, 82,
86, 134, 139, 142, 250, 262, 270, 278,
310, 319, 346, 349, 712, 908, 924.
Burskap 16, 32.
Båtsmansförrådskassaavgiften 264, 299,
334,339, 1019 f., 1023, 1124f.
Båtsmanshåll 94, 239, 241 f., 244, 251,
255 f„ 259, 265 f., 269, 276, 293, 299,
303, 354,484,493, 772,993, 1011, 1021,
1134, 1151. Se även Båtsmansjämkning.
Båtsmansjämkning 67, 80, 198, 278, 773,
943-946, 1057, 1133. Se även Båtsmans¬
håll.
Böndagarna 91.
1227
Bötespenningar och konfiskationer 908,
922, 972, 1057, 1089.
Censur 110, 768 f.
Cirkulärbrev till landshövdingarna 426 f.,
702.
Civil- och justitiestatens avlöning i Fin¬
land 1011.
Civilstatens änkekassa 395.
Collegium medicum 839.
Dagsverken 904, 959.
Dalupproret 520, 542, 632, 635, 643-645,
653 f., 658 f., 664-668, 670, 675-679,
691 f., 694-700, 701, 708 f., 718 f., 727 f.,
731, 749, 769, 783, 796 f„ 819-821,863,
903.
Danska hovet 118, 125.
Decharge 219.
Defensionskommissionen 603, 617, 673-
675, 680, 689.
Defensiondeputationen 29, 239, 518, 674,
957, 961.
Delegater till fredskongressen i Åbo 83.
Delegater till hertigen av Holstein-Gottorp
175-179, 181-186, 188-190, 194.
Delfts gods 906, 911, 938, 997. Se även
Porslinsfabriker.
Delinkventers avstraffande 58.
Depositionsmål 461.
Deputation, borgarståndet, till Kungl.
Maj:t 453, 455.
Deputation för finska flyktingar 225, 615,
654, 656. Se även Flyktingarna från Fin¬
land.
Deputation över de finska invånarnas be¬
svär 266,288,929,937, 989, 1046, 1051,
1084f., 1087, 1096, 1099.
Deputation över ärendenas reglering i Fin¬
land 907, 914, 930, 971, 986 f., 1010,
1022 f., 1053, 1088, 1180.
Deputationer mellan stånden 33 f., 59,
61 f., 70,78,81 f., 85,90,115,120,122 f.,
12 8 f., 132-134, 137, 139-142, 147-149,
151, 168, 170, 174 f., 179, 182 f., 186,
188 f., 193, 196, 202, 223, 237 f., 240f„
247, 259, 261, 276, 299 f„ 310, 329,
336f„ 356, 368, 376, 378 f., 395, 404,
406, 422, 435, 438, 440, 464, 470, 472,
478, 483, 485f„ 490, 498, 501, 503f.,
506, 519, 529, 540, 546, 563, 571, 575,
1228
587, 593, 610, 616, 635, 644, 647, 659,
661, 666, 677, 681, 690, 697, 700f„ 712,
716f., 719, 733, 745f„ 749, 754, 756,
761, 766, 771, 780, 791, 795, 797, 804,
813, 821, 824, 826, 839, 848, 863, 872,
875, 890, 894-896, 898-900, 906, 921,
941, 966f., 969-971, 984, 994, 1011,
1013 f., 1017, 1023, 1031 f., 1035, 1040,
1047, 1058, 1073f., 1076, 1079f„
1082 f., 1096, 1098, 1104, 1108-1110,
1112, 1127 f., 1130.
Deputerade till städernas allmänna besvär
52.
»Die Gerechtigkeit», skepp 924.
Diskretioner 1104f.
Domar över generalerna 626, 653, 658-
660, 662-664, 671, 682, 688, 725, 728,
731 f., 734-736, 738-754, 757-760,
763f., 766f., 770f., 778, 780-804, 827,
829, 831-833, 835.
Domareregler 828, 830.
Drabantinkvartering 278, 512.
Duellsplakatet 1013.
Durchmarscher 390.
Durchtågsgärd 349, 352, 407.
Dödgrävare 300, 304.
Ecklesiastikverket i Lappland 1109, 1193.
Eder
— deputationen för rådsprotokollen 40.
— elektorer 24.
— sekreta deputationen 40, 42.
— sekreta utskottet 28, 31, 43, 46, 149.
— borgarståndets sekreterare 12.
— dito talmannen 11.
— justitiedeputationen 55.
Ek 514.
Ekstäver 514.
Ekvipagepenningar 756, 1108.
Elektorer för val av riksråd, ledamöter i
sekreta deputationen, i sekreta utskottet
och i deputadonema 10-27, 30f., 37,
43 f., 46, 49.
Eschamplunbräder 1046, 1086, 1099.
Expeditionsdeputationen 36, 48, 126, 181,
194, 246, 288, 299, 349, 351, 354, 363,
430, 477, 491, 531 f., 816, 1099, 1103,
1122, 1132.
Fabriker och fabrikörer 341, 393 f., 877,
906, 972, 1004, 1022, 1061, 1063, 1066-
1069, 1072. Se även manufakturer och
manufakturister.
Finska församlingen, Stockholm 397.
— nationen 296, 347.
Fiske och fiskebåtar 904, 1096, 1 151.
Fiskköpare 299.
Flottan och galereskadern 43, 156, 163,
166, 174, 187, 396, 431, 471, 473-477,
483, 486, 501 f., 506, 532, 560, 602,
1089.
Flyktingarna från Finland 47, 56, 139, 225,
391, 615 f., 634, 654-657, 712, 769, 777,
937. Se även deputation för finska flyk¬
tingar.
Flyktingskommissionen 358.
Foragegärd och persedlar 264, 276, 346,
390, 898, 923, 959.
Fortifikationsstaten 749.
Forum för excesser och förgripelser 357.
Franskt brännvin 408, 922, 1051, 1095.
Freden och fredskongressen i Åbo 82,
102 f., 140, 146, 149 f„ 152 f., 183, 278,
382, 392, 405f., 408-423, 425-429, 477,
480, 496, 508f., 510f., 532, 535-540,
546, 550-555, 558, 560-574, 576, 581-
583, 586-589, 594-596, 611, 626-632,
634, 636-649, 656, 665-668, 671, 695 f„
698-703, 817, 819, 867 f., 884, 901,956,
1039, 1078 f.
Freds- och alliansverket 235.
Frihetsår för Finland 904, 914, 986, 1011,
1021, 1053, 1088, 1096.
Frivilligkåren 516-518, 535, 647, 653, 661,
890, 907.
Frälsebönder 224.
Frälsehemman 249, 264. Se även Krono¬
lägenheter och hemman.
Frälseåkrar 776.
Främmande ministrar, förvisning av m. m.
lil, 345, 774, 802, 1023, 1114.
Fullmakter för städerna 3-8, 10, 15 f., 24—
26, 28, 31 f., 41, 44, 47, 170, 236, 285.
Fundamentallagen se Regeringsformen.
Fångars underhåll 58.
Fårsjuka 977.
Fält- och sjötraktamenten 73, 686, 882,
921, 1108.
Fältkansliet 775.
Fältskärer 904.
Fästningar 492, 676, 679, 681, 684, 687,
689 f„ 693.
Fönsteravgiften 687, 724f., 755, 767, 814,
839,881,992, 1015 f., 1021, 1112.
1229
Förbud mot skådespel, dans, möten m.m.
397, 477.
Förpantning 1087.
Förra riksdagens sekreta utskott 154f.,
203, 219, 226, 229 f„ 235.
Försvarsverket och defensionen 46f., 63,
82, 102, 124, 196, 235, 243, 330, 359,
382, 396, 532-534, 595, 597-602, 606,
612f., 615, 617, 620-624, 635, 661,
673 f., 679-682, 684, 689, 840, 884,
900 f„ 957, 959, 976, 990, 1026, 1032,
1038, 1099.
Försäkran, Kungl. Maj:ts99, 112, 115, 118,
124, 219, 266, 801, 803, 811, 820, 1142,
1167.
Försäkringsvillkor för successionen 375 f.,
392, 669, 707,711,796.
Generalkrigsrätter 55, 131, 138, 154-166,
201, 246-248, 254, 257, 275, 289f., 292,
296, 298, 328 f., 331, 338-340, 351, 356,
402, 407, 769, 924.
Generaltullarrendet 87, 169, 262, 301 f.,
1053, 1150.
Gjut- och stöpningar 1152.
Glasmästarämbetet, Stockholm 785.
Gratialer, personella 840.
Grosshandelssocieteten, Stockholm 715,
777, 784, 787, 798, 816f.
Grov- och klensmedsämbeten 1132.
Gruvan, Stora Kopparberget 1025, 1040.
Gryt- och kättjekoppar 398.
Gudstjänst 716.
Göta hovrätt se Hovrätter.
Göta kanal 83, 138.
Hallordningen 972, 1055 f.
Hallrätter 57f„ 92, 95f., 170f., 173, 232-
234, 325, 1017f„ 1020, 1046, 1055-
1057, 1060 f., 1064, 1128.
Halshuggning 780 f.
Hammarsmeder och bruksfolk 924.
Handelsbalken 1176.
Hantverkare 972, 975.
Hantverksgesäller 299, 304, 305, 326.
Helgdagar 91.
Helgonskyld 325.
Helgärdshemman 325.
Hemkallspenningar 686.
Hemman, soldatfria 337, 771. Se även
Kronolägenheter och hemman, Skatte¬
hemman.
Hemman och hemmansbrukare 59, 76, 78,
202, 390, 650,712,905,908.
Herredagspenningar 86, 808, 850, 859-
862, 915.
Hov- och grovsmedsämbetet 958.
Hovrätter 83,94, 144, 457,469, 708, 727 f.,
903, 956f., 986, 1033, 1036, 1077, 1191.
Huldhetsed 1020, 1134.
Humle, utländsk 512, 520, 779, 851, 853,
894 f.
Husdrängar och husmän 300, 304, 355.
Husfattigkassan i Stockholm 900, 922,
1053, 1089.
Hållkarlar 305.
Härads- och lagmansräntan 908, 1088,
1101,1110.
Häradsfogdar 927, 1013.
Häradsprostar 1072, 1186, 1188.
Immunitet, riksdagsmäns 58.
Indelnings- och roteringsverket 392, 686,
1040.
Inkvarteringar 390, 493.
Instruktioner
— deputerade över rådsprotokollen 40.
— sekreta utskottet 28, 31 f., 146, 149 f.
— större sekreta deputationen 145, 148,
176, 178.
Invandring 856-858, 877-879.
Jus civitatis et jus municipii 878.
Justitiedeputationen 36, 38, 44, 55, 326,
345f„ 357 f„ 361, 398, 461 f„ 483, 500,
683, 753, 763, 768 f., 775, 777, 903,
908, 922-924, 934, 941, 971, 988, 999,
1088, 1101, 1108 f., 1180.
Justitiemål ang. religionsärenden 1189.
Justitierevisionen 38, 160, 396.
Jägeristaten 325.
Järn, ryskt 1065.
— svenskt 1065.
Järnbärare 299, 303 f.
Kaffekokare 281, 314, 491, 505.
Kamlott (camlott) 1064.
Kammar- kommers- och ekonomideputa-
tionen 36, 39, 44, 58, 83, 135, 139, 176,
226, 2B0, 345, 349, 353, 381, 391-393,
398, 408, 497 f., 547, 549, 575, 712,
729 f„ 779 f„ 792, 802, 823, 838, 852,
871, 879f., 885, 892, 902, 907 f„ 922,
924, 927, 930, 958f., 964f„ 969f„ 972,
1230
976f., 1023, 1034, 1047, 1053, 1072,
1089, 1093, 1096-1098, 1122, 1131,
1157, 1164, 1168, 1186.
Kammar- sjömilitie- ekonomideputation
294.
Kammarkollegium 80, 89, 250, 270, 278 f.,
319, 357, 379, 398, 495, 512, 548, 575,
615, 729f., 778, 842, 902f., 925, 969,
971, 1034,1052,1085, 1087,1097,1 153,
1169, 1187.
Kammarkommissionen 972.
Kammarrevisionen 391, 398, 779, 823.
Kansli, borgarståndets 120, 502, 531, 543-
546, 624-626, 653, 665, 671 f„ 721, 731,
841 f„ 879, 889-892, 915, 947, 956,
1004, 1137-1141, 1144 f., 1148.
Kanslikollegium 130, 136 f., 150 f., 175,
177, 184 f., 193 f„ 257, 446, 548 f., 683,
803, 845-847, 1048 f., 1087, 1091 f.,
1190, 1194.
Kanslister i borgarståndets kansli 26 f., 43.
Kaplaner 325, 871.
Karoliner 754, 767. Se även Penningväsen¬
det.
Katekismiförhör 1155.
Kattuntryckerier 1062f.
Kavalleri 64, 896, 898.
Klappholts 514, 541.
Klockare 325.
Klockringning i kyrkorna 58.
Kläddrängar 304.
Klädmakare 1017.
Knappmakareämbetet, Stockholm 785.
Knes, rysk 191.
Kollekter och stamböcker 393, 923, 1157.
Komisshavare 93.
Komisskläde 1065.
Kommerskollegium 51 f., 76, 170-172,
237, 260, 262, 309, 324, 341, 398 f., 460,
514f., 549, 732, 755, 779, 799, 815,
851-853, 880, 888, 894f., 927, 934, 940,
984, 995, 997 f., 1003, 1010, 1021, 1033,
1046, 1053, 1062, 1066 f., 1069, 1098,
1121, 1123, 1128 f., 1152 f., 1159, 1163,
1182, 1184.
Kommission, ständernas 156-168, 170,
173, 187 f., 195 f., 199-201, 225 f., 236,
240-243, 245-248, 252-254, 256, 259,
261, 275-277, 282, 289-293, 298-300,
312, 328-335, 338-340, 356, 365 f„ 399,
401, 403f., 430, 432-442, 448, 464-467,
471, 478, 505, 512f., 530, 541, 633,
658-664, 671, 687f„ 693, 725, 728, 731,
734-745, 747-753, 757-759, 761-765,
767 f„ 775, 778, 792, 829 f., 832-834,
919, 957, 1038, 1041, 1043, 1045,
1117 f., 1125, 1128, 1130.
Kommissorialrätter 444, 446-453, 455-
457. 470, 486, 531, 540, 542, 810f„ 968.
Se även Generalkrigsrätter.
Kommittenter 31, 59, 71, 86, 97, 102,
104f„ 109, 115, 119, 159, 161, 186, 198,
200, 209, 226, 234, 237, 241-245, 252-
255, 257, 262, 316, 359, 364, 367, 430,
481, 526, 567, 584, 590, 607 f, 610,
613, 633, 638 f., 644, 649 f„ 652, 666,
668, 672, 678, 686, 713f., 717, 720, 724,
739, 755, 767, 784, 786-788, 790-794,
804, 808-810, 821, 849, 851, 857, 860,
864-868, 873f., 913f., 928, 934, 961 f„
978, 992 f., 1044, 1126.
Kommunionvin 81 f., 89, 134, 143, 904.
Kompanier 319.
Konsistorier 1192 f., 1199.
Konsumtionsavgift för brännvinsbränning
59,69, 71, 75 f. 78, 80, 85, 89, 109, 134,
139, 142, 310f., 993.
Kontingentet mellan städerna 267, 278-
281, 284, 31 1, 316-322, 332, 344f.,
362-364, 393, 432, 469, 487-490, 493-
495, 497 f., 503 f., 511 f., 547 f„ 793, 842,
993, 1133, 1135 f.
Kontributioner se Bevillningar.
Kopparhammare och kopparslagare 888f.
Kopparverk 975.
Kopvardisjömän och skeppare 255, 727.
Kosacker 84.
Kramvaror och kramhandel 17.
Kreditorer, utländska 17.
Kriget mot Ryssland 36, 80, 124, 131, 138,
153-168, 170, 173, 187-189, 195 f., 198-
201, 220, 222, 236, 240, 243-245, 252f„
256, 261, 275, 282, 289, 291, 293, 301,
337, 351, 356, 365, 404, 407, 431-434,
436, 439-441, 465, 471, 478, 505, 509,
532-534, 537, 539, 550f., 554, 556f.,
559, 562, 566, 568, 572, 588, 595, 597,
600, 612-618, 621 f., 627-629, 636, 662,
664, 668-670, 673-676, 678, 680, 684 f„
689 f., 702, 924, 973, 1042, 1097, 1164.
Krigs- och sjöartiklar 162, 164, 240, 333 f.,
339, 733, 1045.
Krigsexpeditionen 1087, 1102.
Krigsförfattningar 616.
Krigskollegium 178, 238, 404, 686, 803,
842, 1035, 1086.
Krigskommissariatet i Finland 909, 1105.
1231
Krigskommissionen 535, 612, 614, 618,
622, 624.
Krigskonseljer 296f., 808, 1041 f., 1045,
1125.
Krigsmanshus 398, 905.
Krigstjänst 683.
Kronobetjänte 965.
Kronofogdar 656.
Kronolägenheter och hemman 197, 497,
505, 729. Se även Hemman. Skattehem¬
man.
Kronoparker 1007.
Kronotionde 823, 976, 1040.
Krukmakare 911.
Krukmakareämbetet 911.
Krögare 267, 280f., 314, 491, 505, 1051,
1095 f.
Krögerier 304, 354, 701.
Krönande av fartyg 799, 1046, 1100, 1154.
Kungl, gardet 30, 258. Se även Regemen¬
ten.
Kungsgårdar och ladugårdar 202, 353,
357 f„ 379 f„ 399, 924 f., 971, 1030,
1087.
Kuskar 300, 304.
Kvarnar 314, 326.
Kyrkobetjänte 300, 304.
Kyrkoherdar 964 f., 1174. Se även Pasto-
res.
Kyrkoinspektörer i Skåne 547, 712, 1002,
1163, 1 168.
Kyrkolagen 1165.
Kyrkor 491, 499 f., 575,905,923,936, 964,
967,987,999, 1057, 1169.
Kyrkotionden 904, 1040.
Källare och värdshus 672, 701, 958.
Köpegodskontoret 1041.
Köpingar och lastageplatser 982, 1002,
1008, 1140.
Körsnärsämbetet, Stockholm 785.
Ladugårdar 314, 361 f., 778. Se även
Kungsgårdar och Ladugårdar.
Lage 754, 767, 777.
Lagkommissionen 463, 1194, 1199.
Lagmans-, häradshövdinge- och tings-
gästeripenningar 1040.
Lagmanssynerätt 398.
Lagmansting 161.
Lakejer 300, 304.
Landshjälpsmedel 341, 1067, 1127.
Landshövdingehus 58.
Landsköp 94.
Lant- och sjömilitiedeputationen 36, 39,
45, 803.
Lant-sjömilitieekonomideputationen 298,
398, 429, 513, 683, 686, 839, 983, 1000,
1019, 1021, 1089, 1107, 1 124, 1128.
Lantdag för Finland 914.
Lantekonomien 802.
Lantränterier och allmänna kassor 909.
Lanttullen, lilla tullen 283 f., 335, 337, 397,
512, 652,754,796, 894, 930, 1013, 1020,
1131, 1149. Se även Småtullarne.
Lappskolor 283.
Lazarettinrättningen 900, 922, 1053.
Leuteration i straff 826-833.
Licenterna, pommerska och wismarska
1086.
Licentiering av riksråd och rådsdagsfull-
mäktige 702, 715, 728, 785-788, 790,
795, 797f., 804, 807, 815, 1059, 1074-
1076, 1081, 1083 f„ 1104, 1108, 1175-
1177, 1179.
Lillienhofska sterbhuset 1055.
Lin- och drällsvävareämbetet 1017 f.,
1056f., 1086.
Lohiska sterbhuset 1055.
Lurendrägerier 1153.
Lutherska religionen 103 f., 106, 108, 121,
124, 133, 152 f-, 179, 191-195, 351, 375,
392, 422, 858, 879, 1197. Se även Reli¬
gionsfrihet och Reformerta kyrkan.
Lärftstillverkning 939, 964.
Lärodrängar 299, 304f.
Lön- och betalningsavgiften 363, 493, 513,
723, 1022, 1039.
Löner, publika 250, 267.
Mantalspenningar 363, 493, 615, 971.
Manufaktur- och handelsdeputationen 23,
36, 39, 62, 134, 232, 237, 258, 288, 290,
292, 301, 312, 315, 335 f., 340, 345-347,
350, 352 f., 394, 398, 431, 460, 476, 482,
796, 802, 825f., 839, 855, 885, 900, 902,
906, 910, 937 f„ 940, 942, 958, 964, 971,
979, 987, 989f., 1003f„ 1007, 1012,
1017, 1020 f., 1046, 1050, 1055-1057,
1059-1061, 1063 f„ 1066-1072, 1079,
1084, 1086, 1088, 1095L, 1145, 1159.
Manufakturer 90, 133, 169, 237, 314, 350,
394, 3Ö7, 802, 857, 877, 879, 906, 910,
958, 1000, 1006 f„ 1050, 1057, 1060,
1063, 1071 f., 1079, 1088, 1095, 1127-
1129, 1184.
Manufakturfonden 90, 95 f., 324, 341, 902,
1232
1003-1005, 1017, 1021, 1061-1063,
1071.
Manufakturister 65-67, 190, 280 f., 311 f.,
315, 341, 350 f., 393f., 964, 972, 1003 f.,
1022, 1057, 1127.
Manufakturkontoret 22 f., 90, 133, 238,
314, 325, 341, 394, 877, 1006, 1021,
1060-1062, 1067, 1069, 1071 f., 1082,
1128, 1145, 1148, 1170.
Manufakturprivilegier 964, 972, 980, 984,
1006, 1062, 1153, 1184.
Manufakturrätter 173.
Marknader 48, 68, 335, 652, 654, 709, 754,
796, 814, 1154.
Maskovad (Mascovados) 1005.
Missgärningsbalken 487, 525, 527.
Mjölnare 280 f., 314.
Munderingspersedlar 999.
Murmästare 299.
Musköter och kulor 238, 889.
Myntdrängar 304.
Mäklare 326.
Nederlagsfrihet 930, 1131.
Norderkläden 1070.
Norska handeln 1040.
Notarier i städerna 87 f., 549.
Officerare, finska 429, 485, 495, 645, 656,
686, 772,776,823, 842, 921, 1011, 1023.
Officersboställen 1002.
Ordinarie räntan 922.
Ostindiska kompaniet 1003, 1005 f., 1063.
Ostindiska varor 51, 319.
Oxhandel 282 f., 399, 880, 945.
Packhuskarlar 301.
Parmmätare 304.
Paskiller och smädeskrifter 523-528, 542.
Pastorat, lediga i Finland 979.
Pastores 325. Se även Ka planer, Kyrko¬
herdar.
Penningväsendet 235. Se även Bancotrans-
portsedlar, Karoliner, Skiljemynt och
plåtar.
Pensioner 84 f„ 91, 94, 134, 325, 404, 483,
490, 756, 766, 1020, 1033, 1041, 1083,
1106, 1113, 1124.
Peruker 687.
Perukmakareämbetet, Stockholm 785.
Pipbruk 911.
Politikollegium, Stockholm 1159.
Porslinsfabriker 906, 911, 939, 983 f., 985,
989, 995, 997-999, 1170, 1 183. Se även
Delfts gods.
Postväsen 130, 151, 257, 288, 361, 514 f„
535, 548f., 683, 839, 843-847, 997,
1013, 1024, 1032, 1048, 1089-1092.
Prenticis 727, 1152. Se även Pressning.
Pressning 306-308, 354, 482, 650, 685,
727. Se även Prenticis.
Priskuranter 514f., 535, 1152.
Privilegier, prästerskapets 565, 1012.
— städernas 399 , 499, 515 f., 549, 633,
657, 693f., 732, 779, 815f., 822, 861,
879, 927, 940, 981, 1001, 1007-1009,
1098f.
Privilegium exclusivum 937, 939, 958,
984 f„ 987, 989, 998.
Professorer 932, 1173, 1185.
Protokollsdeputationen 203.
Provincialdoktorer 840, 974.
Provincialschäffer 930, 966, 977 f.
Prästdragoner 326.
Prästerskapet i hela riket 260, 565.
Prästeståndet 28 f., 31, 35, 38-40, 42 f., 47,
49, 52, 60 f., 64, 73 f., 81, 83, 89, 93, 95,
108, 123, 126, 129 f., 132-144, 150,
154 f., 165 f„ 170, 173-175, 177, 179,
181 f„ 185-191, 196, 200, 232, 236-241,
243 f., 246-254, 257, 259, 263, 271-273,
290, 294, 298, 302-306, 309, 312, 315,
324-326, 332-334, 336, 338-340, 344-
347, 349 f„ 352, 356-362, 372, 378-382,
384, 388f., 391-393, 397f„ 401, 406-
408, 410, 420, 426, 429f„ 432, 441, 460-
462, 465, 467, 470-473, 477-486, 492,
495 f., 501 f„ 504-507, 516, 522, 542,
546f., 549, 553f., 566, 571-573, 578,
580, 582, 585, 587f., 590f., 594-603,
605f., 615, 619f„ 624, 641, 645f„ 650-
652, 654f„ 657-659, 666, 671, 683,
685 f., 688, 691, 700-703, 710, 712,
716 f., 719, 726-728, 732-734, 738, 745,
749, 756, 759-761, 764f„ 767, 770-772,
775-777, 779 f., 795 f., 800, 802f„ 810-
812, 814 f., 823 f., 826, 829, 831 f., 838,
840-842, 844, 852, 855, 858 f., 863-866,
870 f., 876, 889, 893-895, 897, 899, 903,
907, 912f., 917, 931, 943,948,952-954,
959f., 962 f., 965, 967-971, 975, 977,
979, 987, 992-994, 997, 1000-1003,
101 lf„ 1014f., 1017-1019, 1022,
1024 f., 1029-1031, 1033, 1035-1037,
1039-1041, 1047-1050, 1052-1055,
1058 f., 1079-1084, 1086, 1088, 1093,
1095-1097, 1103-1105, 1107-1112,
1233
1114, 1118, 1120, 1122, 1125-1129,
1131 f., 1135, 1156, 1165-1167, 1199.
Prästgårdar och prästbord 202, 327.
Prästlöner 965, 11 74.
Prästval 346, 979, 999, 1126, 1164.
Prästval utan provpredikan 979, 1050,
1180.
Prästänkor 876.
Rang för borgmästare 925 f., 1093f.,
1102 f.
Rangordning för städerna 1137.
Reduktions- och likvidationskommissionen
360, 947.
Reduktionsdeputationen 360.
Reformerta kyrkan 179, 767, 795-797,
801, 815, 842, 855, 857 f., 863, 875,
877-879, 1014f., 1054, 1156, 1165. Se
även Religionsfrihet.
Regementen 48, 180, 196, 198, 202, 258,
276, 282, 299, 303, 313, 351, 390, 393,
396, 408, 516, 677f., 685f„ 772, 803,
823, 843, 894, 966, 999, 1023, 1040,
1096,111 lf„ 1130, 1132.Se även Kungl,
gardet.
Regementsfältskärer 1000.
Regeringsformen 101, 103, 218, 220f.,
223, 230 f„ 244, 246, 266, 487, 577-579,
609, 614, 635, 654f„ 670, 681, 697,
713f., 716 f., 800 f„ 815 f., 846,872, 878,
1025, 1047, 1059, 1081, 1090, lill,
1120, 1142, 1167.
Regganströjor 1064f.
Rekrytering och utskrivning 74, 148, 177,
197-202, 223-225, 239-242, 244f„ 249,
254, 266, 282 f., 299, 301-303, 305-307,
309, 313, 347-349, 354-356, 361, 363,
389 f., 393, 395 f., 464, 481 f., 484, 501 f.,
504, 507f., 514, 529, 532, 650, 994, 999,
1011, 1107.
Religion, grekiska 264, 627.
Religionsfrihet och religionsutövning 179,
717, 767, 795-797, 801, 815, 842, 855,
857f., 863, 875, 877f., 1014f., 1054,
1109, 1156, 1165-1167, 1194, 1196f. Se
även Reformerta kyrkan.
Religionsstadgama 717, 796, 801, 857,
1014, 1193 f., 1199.
Repartitionslistan mellan städerna 322 f.,
946. Se även Kontingentet.
Rese- och traktamentspenningar 194.
Revisions- och protokollssekreterarebe-
ställningar 923.
Riddaresyn 398.
Riddarhussekreteraren. Se Wulfwen-
stierna.
Ridderskapet och adeln 13-15, 28 f., 33,
35 f„ 39f., 42 f., 47, 49, 52, 56, 58, 60f.,
64, 73-75, 77, 80 f., 89-91, 93-95, 98,
102, 117, 121-123, 126, 129-142, 144,
150, 153-155, 157, 163, 165 f., 170,
174f., 177, 180-191, 196, 200,203,218,
223-225, 229, 232-235, 237, 241, 243,
245-247, 249, 252, 254f., 257, 260f„
264, 268, 271-278, 282 f., 287 f., 291 f-,
296-298, 300, 302f., 305f., 308-310,
312, 314 f., 324-327, 329, 331-334, 336,
338, 340, 342, 344 f., 349f., 352 f., 355-
362, 367, 372-374, 376-379, 381 f„ 384-
388, 390-393, 395, 397 f., 401, 405-
408, 410-412, 420-422, 426, 428-430,
432, 438, 440, 442-444, 462-464, 467,
469-471, 475, 477-486, 491 f., 499-504,
506 f„ 513 f., 516-518, 521-528, 542,
547, 551, 553 f., 566, 573, 576-578, 580,
587 f., 616-624, 626, 635, 644 f„ 653 f.,
658, 661, 666-668, 672, 681, 683-686,
688, 691 f., 697 f., 700-705, 708, 710,
712, 719, 724-728, 732-735, 737-740,
755-761, 763-772, 775f., 779-781, 792,
796 f., 800, 802f., 810-815, 824, 826,
831, 837, 839-841, 855, 858, 864, 870-
873, 881, 889-891, 893, 895, 897, 899 f„
903, 906, 915-917, 919-922, 924-927,
932 f., 942 f., 948-955, 959, 960-963,
966-971, 973, 975, 977, 979f„ 986-995,
999-1003, 1006, 1010f., 1015 f., 1018-
1025, 1031, 1033, 1035, 1037-1041,
1047, 1049, 1052-1055, 1058f„ 1068,
1072 f., 1076-1080, 1082-1084, 1086-
1089, 1093-1100, 1102-1114, 1118-
1120, 1124 f., 1127-1130, 1134f„ 1178,
1198.
Rikets råd 14, 46, 49, 85, 89, 101 f., 121,
125, 136 f., 142, 150, 154, 160, 162, 165,
175-177, 181, 184f., 193, 196f., 219,
247, 256, 365, 368, 372, 383, 385, 405,
410, 413f., 418 f., 477, 521, 550-553,
555, 559-562, 564, 567, 570, 572, 574,
576, 578 f., 581 f., 586 f., 600, 602 f.,
626-629, 634-637, 640, 643-645, 647-
649, 672, 681, 685, 696, 698, 704f.,
707, 762, 773 f., 778 f., 783, 800, 802,
835, 841, 849, 875, 895, 916, 922, 929,
943-945,976,982, 1014f„ 1020, 1025-
1027, 1037 f., 1057, 1059, 1073-1077,
1079-1085, 1087, 1089, 1096, 1098,
1234
1101 f., 1104, 1107 F., 1110, 1113f.,
1119, 1129, 1134, 1199.
Riksarkivet 10.
Riksdagen
— Öppnande 15.
— Ceremonielet 14, 1096.
— Predikan 13.
— Avslutande 129, 513, 772, 822, 824,
848, 854f„ 866, 873-875, 881-883, 885,
887, 889 f„ 894-896, 901, 906, 913f„
926 f„ 943, 988, 990, 993-995, 1015,
1022, 1027-1030, 1035, 1037, 1054,
1059, 1078-1080, 1083.
— Flyttning till annan ort 876, 1109, 11 13,
1126.
Riksdagsfullmäktige från Finland, under¬
håll för 60f., 69, 72,80.
Riksdagsordningen 16-18, 22 f., 28 f., 35,
64, 81,87, 89 f„ 98 f., 107, 111-113, 119,
146, 149f„ 156, 159-161, 163, 167, 218-
220, 231, 285 f., 313, 334-343, 427, 430,
438, 443f„ 451, 458, 542, 546, 573, 586,
590 f., 594-596, 598-600, 604, 608-610,
614, 617, 619, 646, 648, 678, 714, 718,
735, 737, 747, 774, 781 f., 786, 790 f„
793, 810, 832-837, 840, 859, 867, 872,
882, 887,901,918, 952,961, 1018, 1037,
1054, 1095, 1102, 1105, 1109, 1142,
1166, 1177 f.
Riksens ständers bank 22, 359, 702, 1082,
1102, 1105, 1109, 1119, 1124, 1144 f.,
1148.
Riksens ständers kontor 22 f., 232, 234 f.,
359, 496, 996, 1053, 1082, 1144.
Rikssalen 13-15, 705, 708, 1020, 1083,
1131, 1134.
Ringare 300, 304.
Rusthåll och rusthållare 803, 903f., 906,
911 f., 938, 983.
Ryska amiralitetet 191.
— handeln 982 f., 1002, 1008-1010, 1182.
— hovet 113, 118, 140, 184f., 192, 195,
413, 417, 509, 536 f„ 540, 550-552,
555 f., 560 f., 564, 568, 571, 581-583,
588, 628, 632, 638, 667, 1009, 1081.
— kejsarinnan, se Katarina 11.
— storkanslern se Zerkaskio.
Rådspensionär 1198.
Räntepersedlar 1040, 1047, 1093, 1097,
1 101.
Rättegångsbalken 157, 161,440,457, 1 176.
Rättegångsmål 398.
Rödsot 974.
Sajetter (Sagetter) 1064.
Saköresmedlens användning 58.
Salt 81, 89, 134, 143.
Saltpeter och stenkol 1035.
Saltpetersjuderistaten 325.
Sandhavreplantering 959.
Sekreta deputationen 36, 44, 59, 103,
119 f., 133, 135-137, 140-150, 153, 164,
170, 175-181, 183-185, 193f., 220f„
245, 264, 276, 287 f., 292, 294 f., 308 f.,
337, 345, 366-368, 372 f., 377-379,
381 f., 384-387, 392, 395, 406 f., 408-
410, 416, 425, 428, 430, 454, 483, 497,
511, 522, 532, 537-540, 547, 549f.,
568 f., 576, 585, 587, 626f., 630, 635 f.,
638, 640f„ 643-649, 672, 711, 728, 774,
781, 800, 812,848, 856, 898, 901, 922 f.,
928, 931,987,990f„ 1025, 1033f., 1040,
1046, 1085, 1096, 1185.
— krigsrelationen, Kungl. Maj:ts 187.
— utskottet 19-31, 33-36, 39, 43, 46, 71,
73 f., 82 f„ 91-93,98, 101-103, 105, 107,
125, 131, 133-138, 140, 145-150, 155,
159 f., 164f„ 174, 181-183, 187, 189,
195-200, 202f., 218, 220f., 223-225,
229, 239, 250, 259 f„ 264, 271-276, 278,
292, 295, 299, 301, 303, 306 f., 310,
330f„ 340-343, 346, 348-35.0, 352, 358-
361, 368, 378 f., 389, 391, 397, 420,
428, 445, 448-451, 455, 457-460, 469-
472, 474, 476 f., 485, 491, 496, 499, 502,
505, 507f., 510, 513f„ 520-522, 528f„
532 f., 534, 537, 542, 543, 575, 577, 595,
597, 600, 602-604, 613f., 616-619,
621-624, 636, 649, 659, 664, 666, 669,
678, 685, 689 f„ 695, 698, 713, 722 f„
726, 755 f., 767, 774, 777-779, 782 f.,
799-810, 812-815, 825, 83S-840, 845,
855, 862, 869, 871 f., 882, 896, 898, 901,
903, 936, 942, 949-963, 966f., 970, 990,
993-996, 1011, 1017, 1020, 1022, 1027-
1029, 1031 f., 1035 f., 1038f., 1051,
1076-1078, 1085, 1087 f„ 1093, 1106-
1108, lill, 1113, 1118, 1127, 1169.
— utskottets ställande till ansvar 203-318,
327.
Sekvester 357 f.
— de non abalienando 462 f., 464.
Sidenfabriker 1003. Se även Fabriker och
Manufakturer.
Sidentyger, asiatiska 1065.
— ostindiska 902, 1063-1065.
Silververk 771.
Skaft- och kvicktionde 964.
Skallfogdar 1023.
1235
1 Skattehemman 905, 1016. Se även Krono¬
lägenheter och hemman.
Skatteköp 903.
Skattläggningsmetod 1023.
Skeppsbyggmästaretjänster 991.
Skeppsfrihet 1107.
Skeppsrederier 1152.
Skeppsvarv 1127.
Skeppsvärdering 924.
Skiljemynt och plåtar 91. Se även Penning¬
väsendet.
Skjutsrättare 1023.
Skogsväsen 1002, 1034.
Skolbetjänte 871.
Sko- och sadelmakareämbetet 1152.
Skomakare och garverier 799, 1152.
Skomakareämbetet, Stockholm 785.
Skråordningen av 1720 799.
Skråämbeten 972, 1012, 1020.
Skåttborgare och skåttkarlar 299, 304.
Skär- och holmväktare 305.
Skärväktare 305.
Slaktare 299.
Slaktareämbetet, Stockholm 784.
Slottbyggnadsmedel 996.
Slottsbyggnadsdeputationen 1082.
Slottshjälpen 493.
Slottskansliet, Stockholm 1159.
Slottsrätten, Stockholm 438, 479.
Slussbyggnaden i Stockholm 633, 732, 815,
822, 11 19-1121, 1123.
Slusspenningar 732, 816, 822, 1122.
Slösäd 71, 75 f.
Småtullarna 87. Se även Lanttullen, lilla
tullen.
Smörskatt 922.
Sockenskrivare 1023.
Sockerbruk 315, 980, 985, 1002.
Soldater 48, 143, 903.
Spannmål 134, 143.
Spinnhus och spinnhusavgifter 96, 940,
942, 1059.
Spinnhuset, Stockholm 1158-1162.
Stadens äldste 356.
Stadssekreterare 87 f.
Stadstjänare 761.
Stadsåkrar 304, 354, 653, 776, 823.
Stalldrängar 304.
Stapelstäder och stapelrätt 265, 324, 685,
779, 894, 940, 981, 1002f., 1007, 1010,
1098, 1182 f.
Statsdeputationen 514.
Statskommissionen 138.
Statskontoret 138, 250, 270, 902, 925, 996,
1052.
Statsverket och rikets drätsel 802, 88 lf.,
900 f„ 966, 996, 1017, 1027, 1029, 1083,
1093.
Stora sjötullen 314. Se även Tullväsen.
Studenter 831.
Styvkjortlar och fruntimmersperuker
361 f„ 467, 485,687, 1016.
Ståndpenningsmedel 732, 816, 822, 1120.
Stångjärnshammare 886.
Städernas upphjälpande 884f.
— nummer och ordning 17.
Stämpelpenningar 96.
Stämpling av varor 57 f., 95, 170-173,
352.
Större sekreta deputationen se Se kreta de-
putationen.
Sundhetskommissionen 839, 900.
Svea hovrätt se Hovrätter.
Synemän 461.
Synerätter 971.
Såg- och mjölkvarnar 1984.
Sågar 314.
Sämskmakareämbetet, Stockholm 785.
Säterier 202, 314, 361, 362.
Sätesgårdar 268, 281, 355.
Tackjärnstillverkning 1152.
Timmerkarlar 299, 303, 354.
Tobak 81 f., 91 f., 97, 1020, 1105.
Tobaksspinnerier och tobaksmanufäkturis-
ter 95f., 311, 958, 1046, 1055f., 1060,
1062, 1084, 1096.
Torp, oskattlagda 305, 355.
Tronföljden och successionen 97, 99-125,
129, 132 f., 135, 137, 140, 143-148,
152 f., 173, 175, 182 f., 188 f., 191-195,
199, 287, 351, 366-369, 371-377, 379,
381-388, 392, 395, 405, 408-426, 428-
430, 454, 481, 506, 508-512, 519f„ 530,
535-540, 546f., 550-552, 555-560, 562,
564-566, 569 f„ 572, 576, 581-590, 593-
596, 598, 600-605, 607 f., 610 f„ 631 f.,
636-642, 644-649, 659, 664-672, 695,
701 f„ 704 f„ 707f., 710 f., 713, 786-788,
790, 792, 808, 811, 813, 816 f., 819,
862-865, 868, 1132, 1143, 1145-1147,
1195, 1198.
Tröjväverier, tröj- och strumpvävarsocie-
teten 1047, 1062f.
Tullbetjänte 262, 301, 653, 776. Se även
Tullnärer.
1236
Tulldeputationen 292, 301, 330, 346, 349,
532, 712.
Tullhus och staketer 83, 799, 892, 1150.
Tulljakter 30 1.
Tullnärer 301. Se även Tullbetjänte.
Tullväsen 169-173, 335, 397, 512, 514,
541,654, 799, 1094f„ 1100, 1153f.
Tunnbindareämbeten 514.
Tunnestäver 541.
Tvist om Plomgren se Plomgren, Springer.
Tyska expediter och handelsmän 927.
Tysthetsed 366-368, 714, 804. Se även
Eder.
Underhåll för riksdagsfullmäktige 134,
330, 335.
Uppbördskommissarier 901, 903, 922.
Upphandling av allehanda slaktboskap till
fredskongressen i Åbo 1052.
Uppstäder 324.
Urskillnings- eller undersökningskommis¬
sionen ang. dalaallmogen 718, 727.
Urskillningsdeputationen 36, 47, 52, 56,
139, 341, 346, 356, 771, 855, 897, 987f.,
1186.
Utredningskommissionen 22, 920, 1026 f.
Utrikesexpeditionen 1025.
Utrikes varor och deras försäljande 50,
56-58, 61, 70, 75, 170.
Vagnar 687.
Val av magistratspersoner 928 f., 933-
936, 941, 1097.
Valakten 711.
Vargeringsmanskap 25.
Vargnät 792.
Ved 779.
Vedbärare 299, 303 f.
Vederlagsspannmål 922. Se även Spann¬
mål.
»Vergulde Botterton», skepp 924.
Vinskänkssocieteten 1051, 1095.
Vite 731.
Vittnesmålstvister 398, 971.
Votum deliberativum eller decisivum 228.
Värvningskommissorialrätter och värv¬
ningar 313, 353, 396, 492, 727, 904.
Se även Kommissorialrätter.
Växelbankosedlar 91. Se även Penning¬
väsendet.
Åbo hovrätt se Hovrätter.
Åkare 299.
Ämbets- och hantverkssocieteter 303, 335,
337, 507, 784.
Ödesjord 905, 1001.
Örlogsskepp, örlogsflotta 93, 711.
Överloppskarlar 305, 349, 353, 395, 501,
507f., 514, 529,615.
Överpostdirektören 130. Se även Post¬
väsen.