18 augusti 1741
587
med en månads fängelse på watten och bröd och giöra offentelig af¬
bön samt förwisas riket, men secrete utskottet funnit straffet således
för honom böra ändras, att han sättjes i fängsligit förwahr på något
cronones slott, så länge nu warande conjuncturer påstå, men så snart
thesse conjuncturer äro förbi, kommer han utur arresten att lösgifwas
och förwisas riket. Hwilcket Riclderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det bifallit, dock att Mathesius eij begripes under något pardonsplacat
att åter få komma i riket.
Widare uplästes commissionens författade utslag öfwer the emot för
thetta Registratoren Johan Archenholts angifne bråttmåhl och secrete
utskottets extractum protocolli af den 5 i thenne månad,1 hafwandes
secrete utskottet funnit thet honom ådömde straffet af en månads fäng¬
else wid watten och bröd eij wara nog tillräckeligit emot the brott han
är skyldig uti, och således stadnat i thet slut, att Archenholts för all sin
lifstid kommer att sittja i fängsligit förwahr på Marstrands fästning och
ther noga bewakas, så att honom intet tillåtes att taga sitt logemente
eller gå nedre i staden, eller i fängelset hafwa penna och bläck, jemwäl
att han må förklaras owärdig att någonsin komma under något par¬
donsplacat, som Ridderskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet
funnit att han må hållas i ständigt och säkert förwahr på någon fästning
till Riksens Ständers nästa sammankomst, då Riksens Ständer om hans
befrielse kunna sig utlåta.
An widare uplästes secrete utskottets extractum protocolli af deu 10
i thenne månad,2 hwarmedelst gifwes tillkänna, huru under the ran-
sakningar, som öfwer Johan Gyllenstierna och flere blifwit håldne, är
befunnit, att Herrar Riksens Råder Grefwe Thure Gabriel Bielcke och
Grefwe Johan Creutz genom mindre warsamma steg sedan sidsta riks¬
dag mycket ökat thet misstroende Riksens Ständer då till them fattat.
Och ehuruwäl wisse förekomne måhl eij lagligen kunnat them öfwer-
bewisas, så äro the dock så nära liknande sanningen, att secrete utskot¬
tet eij kunnat undgå att taga wisse mått i thesse nuwarande conjunctu¬
rer till rikets trygg- och säkerhet, hwarföre ock secrete utskottet måst
foga then anstalt, att Herrar Riksens Råd, Grefwe Thure Gabriel
Bielcke och Grefwe Johan Creutz, blifwit warnade och ansagde att intet
pläga något umgiänge eller skriffttwäxling med någre främmande mini-
strer eller infinna sig här i residencet Stockholm, utan ständigt hålla sig
stilla på sine landtgods. Och hwad theras pensioner beträffar, har secre¬
te utskottet funnit, att benämde Herrar Riksråder bina them mista,
hwilcket dock så wida the samma pensioner af Riksens Ständers gunst
och ynnest undfådt, secrete utskottet till Riksens Ständers eget yttrande
och wälbehag hemstält, hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit
thetta secrete utskottets extractum protocolli och således för skiähligt
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 519. Jfr Malmström 2, s. 450.
2 Borgarståndets arkiv 1740^11: 10, n. 520. Jfr Malmström 2, s. 451.
588
18 augusti 1741
funnit, att Herrar Riksråden Grefwe Bielcke och Creutz komma att
mista sina pensioner. Men Prästeståndet förklarat sin mening wara, att
thesse Herrar Riksens Råd undfå warning att afhålla sig ifrån umgiänge
och correspondence med främmande ministrer, men att the behålla
sine pensioner.
Herr Plomgren, som nu förde klubban i Herr Talemans från-
varu, förestälte Ståndet, om Herrar Riksens Råd Grefwe Bielcke och
Creutz skola mista sina pensioner. Hwilcket medja beswarades.
Herr Borgmästaren Salin yttrade sig, att han effter the omstän¬
digheter, som ransakningen öfwer Gyllenstierna innehåller och röra
Herrar Riksens Råd Grefwe Bielcke och Creutz, eij finner them wara
på något öfvvertygeligit sätt graverade, hwarföre han, så wida effter
lag ingen bör dömmas till något straff, hwilcken eij med fulla skiähl är
öfwertygad, icke kan förklara bemälte Herrar Riksens Råd att wara
theras pensioner förlustige, emedan han anser för ett straff, att the
skole dömmas ifrån sine pensioner, utan finner the af secrete utskottet
emot bemälte Herrar Riksens Råd lill Rikets säkerhet tagne steg och
praecautioner wara nog tillräckelige. Herr Rådman Kock, Herr
Borgmästaren Ekebom, Åldermännen Herrar Hoffler och
Renströ m samt Herr Rådman Noraeus biföll Herr Borgmästa¬
ren Salins mening.
Herr Grubb och Herr Rådman Kling sade sig icke kunna yttra
sina tanckar häröfwer, efftersom the eij fådt see ransakningen och så¬
ledes icke hafwa någon insicht i saken.
Herr Rådman Schening, som sommissionens ledamöter, hwilcka
Riksens Ständer updragit att ransaka och dömma öfwer Johan Gyllen¬
stierna, icke hafwa funnit af the under ransakningen inlupne omstän¬
digheter någre öfwertygande bewis emot Herrar Riksråden Grefwe
Bielcke och Creutz, så kan han icke afskiära them the af Riksens Stän¬
der them tilldelte pensioner.
Inkom Herr Taleman och Justitiaeborgmästaren Aulaewill. Herr
T a lema n giorde åter then proposition, om secrete utskottets extrac-
tum protocolli och Ridderskapets samt Adelens utlåtande bifalles, så
att Herrar Riksens Råd Grefwe Bielcke och Creutz skola blifwa sina
pensioner förlustige. Swarades ja.
Herr "Fale m a n förestälte widare, om Ridderskapets och Adelens
resolution angående Johan Gyllenstierna bifalles. Swarades af en dehl
ledamöter ja och en dehl neij.
Herr Rådman Schening yttrade sig, att som han grundat sin
mening angående Herrar Riksråden på commissionens giöromåhl, så
tages och grunden theraf till sitt yttrande öfwer Gyllenstierna, commis¬
sionens domb intygar nogsamt att Gyllenstierna både effter egen friwil-
lig bekännelse och the edeligen afhörde wittnens utsagor är lagligen
öfwertygad att hafwa begådt förräderi] emot fäderneslandet, och som
18 augusti 1741
589
commissionen för thess brått belagt honom med lifsstraff, håller Herr
Rådman betänckeligit honom för samma straff att förskona.
Herr Taleman förestälte, att commissionen uti sin domb andra-
git någre mitigantier för Gyllenstierna, och ehuru secrete utskottet an-
sedt them icke wara nog tillräckelige, har secrete utskottet dock hem¬
ställ till Riksens Ständers bepröfwande någre andre medlidande om¬
ständigheter.
Herr Borgmästaren S a h 1 i n, han anser wäl eij the af secrete ut¬
skottet Riksens Ständer underställe mildrande omständigheter wara till
Gyllenstiernas befriande ifrån dödsstraffet tillfyllest giörande, emedan
honom eij kan tillräknas, att han kommit till en sådan bekännelse, som
gagnat riket i anseende till thess säkerhet, hälst som han wäl hade ther-
med tegat, om han icke wid thess utgång utur ryska ministerns hus
blifwit ertappad, Gyllenstierna ock i första början warit så sparsam i sin
bekännelse, att han wägt hwart ord han sagt, honom eij eller någon an¬
nan försäkran om lindring i straffet, therest han wille giöra en ren be-
kiännelse, är gifwen, än en sådan som plägar af dommaren gifwas alla
delinquenter, hwareffter Gyllenstierna yppat en hop omständigheter,
som han förut nekat till och sedan gådt till flere particul ari teter, men
therest omständigheterne och rikets säkerhet skulle medgifwa att döds¬
straffet för honom må förwandlas uti ewigt fängelse, och Ståndet wille
falla på the tanckar, håller han före, att sådant må anses såsom en ho¬
nom wederfaren nåd.
Herr Borgmästaren Lundeberg: hwad Herr Borgmästaren Sa¬
lin berättat om Gyllenstierna, att han icke friwilligt straxt bekiänt san¬
ningen, kan bestyrckas med sielfwa ransakningen, som intygar, att han
welat fördöllja thet grofwaste af sitt brått, emdan han fyra gånger änd¬
rat sin bekiännelse.
Herr Justitiarien Thure Sandelin yttrade sig på fölljande
sätt:
Att dömma utan att läsa acter och protocoller, håller jag för min delli
ganska betänckeligit, besynnerligen då å ena sidan rikets wäll färd och
säkerhet, och å andra sidan folcks lif, ähra, ägendom och wällfärd ther-
under bero. Att ändra andre redeliga, förståndige samt i lag och rätte¬
gång förfarne mäns dommar, håller jag wara temerairt, när man eij
hafft tillfälle alla sakernes omständigheter öfwerwäga. Secrete commis¬
sionen har på thess eed och samwete funnit Gyllenstierna hafwa med
sina stämplingar och upförande giordt sig till dödsstraffet skyldig, är
altså nu quaestion huru wida någon mildring i straffet eller straffets
förwandling ifrån dödsstraff till annat aequivalent kan tillåtas. Straff
och belöningar äro twänne band, som hålla thet allmänna samfundet
tillsammans, får then som förtient icke sin belöning, giöres andra wäl-
sinnade tröge, och straffas icke missdådaren, blifvva the arge månge och
i theras ondsko styrckte. Wid straffs påläggiande bör hafvvas afseende
både på personens förbättring och på andras afskräckjande, ther bråttet
590
18 augusti 1741
är sådant, att bägge kunna hafwa runi och thet allmänna bästa igenom
lindring med then bråttslige icke lider. Men uti sådane brått, som äro
förräderi], bör intet på personen hafwas afseende, ty therigenom wåga
andre, under hopp af förskoning, att försöka thetsamma, hwarigenom
mångens timmeliga wällfärd, egendom och lif, ja hela riket kunna
warda förderfwade, så mycket mer, då thet skier af then, som får weta
rikets hemligheter. Straffas en hustiuf dubbelt emot then, som är utom
huset, huru kan då en förrädare innom Riksens Cancellie förbena nå¬
gon förskoning och hwad hans bekiännelse angår, tyckes then för ho¬
nom icke något kunna wärcka. Ty then har han intet sjelfkrafd och af
ånger drefwen aflagt, utan sedan han länge warit misstänckt och om¬
sider blifwit i gierningen grepen, thet endaste som synes wara, att Herr
Grefwen, Generalen och Landtmarskalcken, såsom en af samtelige rik¬
sens inbyggare älskad herre, lofwat honom lindring, i anseende hwar-
till jag tycker för min dehl, att Gyllenstierna sålunda njuter lindring,
att i stället för thet swåra dödsstraff på förräderie är utsatt, han hals-
hugges och sedan tillåtes att njuta begrafning i stillhet, på hwilcket sätt
lagen eij för mycket lider, och Herr Grefwens och Landtmarskalckens
ord äfwen blifwa honorerade.
Herr Plomgren: enär han öfwerwäger the af secrete utskottet
för Gyllenstierna andragne lindrande skiähl och att hans ärtappande på
färsk giärning och friwilliga bekiännelse hafft then lyckeliga påfölgd, att
enigheten hos Riksens Ständer blifwit återstäld, och man till rikets
säkerhet kunnat taga nödige praecautioner emot the af honom up-
täckte stämplingar emot riket, faller han på then mildrande meningen,
att Gyllenstierna njuter then lindring i straffet, som Ridderskapet och
Adelen dömt honom till.
Herr Rådmännen Kock och Knape, Herr H ii 1 p h e r s och
Herr Borgmästaren Wetter biföllo Herr Plomgrens mening.
Herr Borgmästaren Lundeberg förklarade sig wara af then
mening, att Gyllenstierna njuter lindring i så måtto, att han behåller
lifwet och dömmes till att stå på chavott uppå alla tre torgen samt till
ewigt fängelse.
Herr Borgmästaren Nortman sade sig så mycket mindre finna
att dödsstraffet för Gyllenstierna kan förwandlas uti ewigt fängelse,
som Archenholtz, hwars brått eij är så grofft som Gyllenstiernas, blifwit
till ewigt fängelse dömd, och man bör i acht taga proportion emellan
förbrytelserne och straffet.
Herr K i e r m a n, han anser Archenholtz förbrytelse lika med Gyl¬
lenstiernas, ty fastän Archenholtz eij welat sitt brått bekiänna, kan dock
slutas af omständigheterne, att han umgåts med äfwen så lastbare un¬
derhandlingar som Gyllenstierna och synes thet böra lända Gyllenstier¬
na till lindring i straffet, men eij till skärpande, att han friwilligt bekiänt
sine förbrytelser, ty hade han thet icke giordt, utan fördölgt sanningen,
hade han eij kunnat få så swår domb, hwarföre han bifaller then mild¬
18 augusti 1741
591
rande meningen, att Gyllenstierna behåller lifwet, hälst som Herr
Landtmarskalcken gifwit honom thertill förhoppning.
Herr Borgmästaren Salin: Gyllenstierna har bekiänt thet essen-
tieleste, innan Herr Landtmarskalcken giordt honom någon tillsäijelse
om lindring i straffet, och hwad han sedan bekiänt, som rört andra,
har han eij kunnat giöra bewisligit, dessutan skier lindring ifrån swårare
till lindrigare dödsstraff.
Herr Borgmästaren Renhorn påminte, att hos Gyllenstierna har
funnits ett secret bref, hwars innehåld han giordt kunnigt till rikets
skada, hwilcket han aldrig hade bekiänt, så framt man eij funnit bref-
wet ibland hans documenter.
Herr Ombudsman Ekman: Herr Landtmarskalcken har på thet
sanningen måtte komma uti huset, för rikets therunder beroende wäll-
färd skull, utbedt sig af secrete utskottet att få giöra till Gyllenstierna en
föreställning om lindring i straffet, therest han wille uptäckja alt hwad
honom wore witterligit, och ehuru ett sådant löffte eij som något mild¬
rande skiähl för Gyllenstierna kan anses, så kunde dock något wärcka
till lindring för honom, om skillnad giöres emellan större och mindre
förräderier, the större såsom afwog skiöld emot fäderneslandet och
mera sådant förtiena dödsstraff, men på hans brått har ingen blodsut¬
gjutelse fölgt, hwarföre han tycker att man kunde bifalla Ridderskapets
och Adelens mening, hälst på then händelse executionen effter commis-
sionens domb skulle öfwergå Gyllenstierna, sådant wederfares honom
för thet han fölgt andras projecter.
Herr Hoffmeister ingav sitt skriffteliga votum så lydande som
fölljer:
För min dehl håller jag wäl för ganska betänckeligit att mildra uti en
så grof missgierning, men som tiden och omständigheterne eij tillåtit
att få igenomse alla acta och protocoller uti måhlet och thet således till
alla thess omständigheter mig icke är fullkomligen bekant, ehuru jag
intet twiflar om theras rättwisa, som suttit öfwer saken. Ty håller jag
för min dehl för säkrast wara att gå then lindrigaste wägen och bifalla
the mitigantia, som både dommaren och secrete utskottet föreslagit, så
wäl som högloflige Ridderskapets och Adelens mening.
Och som Ståndet icke kunde härom sig förena, så fans godt att man
skulle skrida till votering och giorde Herr Taleman proposition på
thet sättet, om Gyllenstierna skall slippa dödsstraffet och undergå thet
straff, som Ridderskapets och Adelens resolution innehåller, eller med
honom skall förfaras effter commissionens domb, the som äro af then
förra meningen, skrifwa uti sine sedlar ja, och the som äro af then se¬
nare meningen neij. Theruppå voteringen skiedde och befans effter
sedlarnes öpnande, att 25 vota wörö för ja och 35 för neij.
Sedan företog sig Ståndet till afgiörande saken angående Archen¬
holtz och Mathesius.
Herr Grubb förklarade sig förblifwa wid commissionens dommar,
592
18 augusti 1741
emedan redelige oell lagfarne män undersökt måhlén, som lämpat
straffet effter giärningen.
Herr Plomgren påminte therwid, att commissionens ledamöter
hafwa dömt effter lag, men secrete utskottet har therjämte sörgt för
rikets härunder beroende trygghet och säkerhet.
Herr Tale m a n proponerade, om secrete utskottets betänckande
angående thett straff Archenholtz och Mathesius för theras förbrytelser
böra undergå, med högloflige Ridderskapets och Adelens tilläggning
får bifall. Hwilcket af Ståndet medja beswarades, och fan Ståndet jem-
wäl nödigt, att dommarne så öfwer Gyllenstierna som the öfrige böra på
thet sättet ilie af Riksens Ständers plenis blifwit faststälte af trycket ut¬
komma.3
Widare lätt Ståndet sig föreläsas commissionens extractum protocolli
af den 12 i thenne månad angående åtskillige andra personer, som
under ransakningen öfwer Gyllenstierna på ett eller annat sätt mera
eller mindre äro rörde af the anledningar och berättelser, som the wärc-
keligen bråttslige eller andra i commissionen afhörde personer afgifwit,
hafwandes commissionen hemstält till secrete utskottets ompröfwande,
om icke i anseende ther till att nu för riksdagens slut ingen tillräckelig
tid är att utleta thesse måhls beskaffenhet, samt att the fläste rörde
personer äro bortreste, actor officiosus eij eller kunnat finna fullkom¬
lig anledning att emot then ena eller then andra någon formelig rätte¬
gång anställa, med the flere skiähl som anföres, bäst och säkrast wore,
att secrete utskottet styrckte Riksens Ständers plena ther till, att commis¬
sionens giöromål nu måtte inställas, dock att på then händelsen the uti
commissionen angifne personer framdeles skulle inlåta sig uti slike ore¬
dors anställande och befordrande, eller gifwa anledning till then så nö¬
diga enighetens förstörande, en sådan person eij skall wara befriad
ifrån laga ransakning uti the måhl, som emot honom härtills kunna
nämde wara, och thensamma hafwa att förwänta then medfart, som
hans upförande härtills och hädaneffter kan finnas förbena. Hwilcket
secrete utskottet bifallit och hänskutit till plena samt högloflige Ridder-
skapet och Adelen jämte högwyrdige Prästeståndet äfwen thertill sitt
bifall lämnat.
Herr Taleman förestälte, om thetta commissionens extractum
protocolli bifalles? Hwilcket medja beswarades.
Inlefwererades ifrån Prästeståndet Riksens Ständers commissions
domb öfwer Borgmästaren uti Upsala Petter Herkepaeus, jämte Stån¬
dets extractum protocolli af den 8 julii sistledne, som Ridderskapet och
Adelen bifallit, samt Prästeståndet i öfrigit äfwen bifallit, men hwad
Herkepaei babilité att wara riksdagsman angår, så har Prästeståndet
lämnat thet till Borgareståndet såsom dess oeconomicum.
3 Domarna äro daterade 21/8 1741. Årstrycket. Jfr Borgarståndets arkiv 1740-41: 11,
n. 81.
18 augusti 1741
593
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli
af innewarande dato, hwarmedelst till the öfrige Stånden hemställes,
om icke Herr Landtmarskalcken och Talemännen i morgon kunde up-
träda till Hans Kongl. Maij:tt och i underdånighet anhålla, thet riksda¬
gen i öfwermorgon, som är torsdagen, må blifwa afblåst, och Riksens
Ständer således om fredag komma på Salen, att i Herrans namn sluta
then nu så länge påstående riksdagen, som Prästeståndet bifallit och af
Ståndet äfwenwäl bifölls.
Tisdagen den 18 augusti effter middagen.
Secreterare!! kunde eij upkomma, emedan han war sysslosatt med thet i
dag för middagen håldne protocollets reglerande.
Uplästes manufactur och handelsdeputationens betänckande4 angå¬
ende tobakspipefabriquerne samt Herr Borgmästaren Mellins ansök¬
ning om en dylik fabriques inrättande uti Halmstad, daterad Stockholm
den 7 maii innewarande åhr, och resolverades att betänckandet bifölls.
Föredrogs och upplästes Riksens högloflige Ständers reductions- och
liquidationsdeputations betänckande5 under den 20 sistledne julii be¬
rörande framledne Kongl. Rådets och Cammarpraesidentens högwäl-
borne Herr Baron Herrman Flemmings artfwingars ansökning om
wederlag för Saris gods uti Ingermanland och Capurie låhn belägit.
Resolverades, att med sakens afgiörande hwilar, tills the andra respec-
tive Stånden sig utlåtit.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens be¬
tänckande6 under den 26 maii 1741 angående 1739 åhrs kongl, förord¬
ning om theras straff, som effter ett åhrs förlopp ifrån den 19 maii
1739 här i riket handla eller försällja någon utrikes spunnen tobak, och
resolverades, att betänckandet bifalles.
Uplästes Herr Tilas memorial angående befordran till ett krigs-
rådsembete, hwilcket Ridderskapet och Adelen till secrete utskottet re¬
mitterat, men Prästeståndet förklarat, att the nu mera med thetta måhl
emot riksdagsordningen och reglementer sig eij kunna befatta. Ståndet
öfwerwägade thetta ärendet och fant skiähligt högwyrdige Prästestån¬
dets mening att bifalla.
Uplästes reductions- och liquidationsdeputations berättelse7 angående
reductions- och liquidationsmåhlens tillstånd och hwad tid som till
theras afgiörande erfordras, hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit,
4 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 521.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 522.
6 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 523. Prästeståndets resö!.: Presteståndet befarar
att detta eij låter sig wärckställas, men giärtia bewilljas att en förordning derom må utfärdas,
att föräldrar och husbönder förmana sina barn och tienstefolck att afhålla sig ifrån tobaks
rökande, testor Eric Waldius.
7 Borgarståndets arkiv 1 740—41: 10, n. 524.
38-734227 BR 7:1
594
18 augusti 1741
men Prästeståndet resolverat, att kommissionen bör åhr 1742 med sitt
arbete upphöra, samt att commissionen icke bör njuta för innewarande
åhr någon löhn, efftersom the warit ifrån arbetet entledigade.
Herr Plomgren är af then mening, att tiden eij bör prolongeras
till thetta arbetets uphörande, emedan så många terminer förut warit
faststälte thertill, warandes af then tanckan, att om frihet skulle lämnas
till thetta arbetets continuerande till nästa riksdag och commissionens
ledamöter således imedlertid åtnjuta löhn, lärer åter ny prolongation bli
projecterat, anmärckandes att thetta arbetet redan kostat riket stora
pengar.
Secreteraren F a 1 c k m a n, som suttit i reductionsdeputation, gaf
wid handen, att deputation nogsamt funnit, det commissionen med all
flit arbetat uti reductions- och liquidationsmåhlens utredande, så att
then ingen ordsak till tidsens utdrägt kan tilläggas. Och som skiähligt
är, att så then ena som then andra får slut i sina angelägenheter och
Riksens Ständers ändamåhl är, att thesse gambla reductionsmåhlen
böra en gång komma till slut. Så hemställer Falckman, om icke deputa-
tionens betänckande bör få bifall, så att tillräckelig tid lämnas, på hwilc-
ka reductionsmåhlen möijeligen må kunna afgiöras. Ståndet resolve¬
rade, att betänckandet bifalles.
Herr Hoffmeisters memorial8 uplästes angående tillstånd till
införsell af renetter ifrån Franckerijke, frågades om thet bifalles? En
delli swarade ja.
Herr Lindahl sade, att thetta måhlet eij kommit igenom någon
deputation till Ståndet, och har eij eller warit i the andra Stånden, bör
altså eij nu här cognosceras.
Herr Plomgren, thef är icke emot riksdagsordningen, att en
riksdagsman må uti sitt Stånd anmäla en eller annan sak, enär han så
finner nödigt och therföre kan thet eij Herr Hoffmeister förmenas.
Finner i öfrigit för sin dehl ansökningen wara skiählig.
Herr Borgmästaren Lundeberg protesterar häremot, emedan
all införsel af utrikes fruckt är tillförene strängeligen förbuden, hwaruti
han förmenar ingen limitation bör tillåtas.
Herr Lindahl: som han förmärcker, att införslen af renetter blir
generelle, så conformerar han sig med Herr Plomgren och förbehåller
sig äfwen som Herr Hoffmeister, att inkomma med memorial till Stån¬
det uti annat måhl. Ståndet resolverade, att Hoffmeisters memorial bi¬
falles, hwilcket genom fölljande extractum protocolli till the andre re-
spective Stånden anmäles.
Riksdagsfullmäcktigen ifrån Christianstad Herr Hoffmeister före¬
drog genom ingifwit memorial, huruledes han förmenar både nödigt
och nyttigt wara, att franska renetter få införas emot tulls och andra
umgiälders erläggiande, efftersom thenna fruckten är både hälsosam
8 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 526.
18 augusti 1741
595
och wälsmakande, samt kan tiena till wälplägnad i stället för kostbara
syltsaker, såckerbakwärck och dylikt mera, warandes franska renetter
att bekomma ifrån sielfwa orten för ett ringa och lätt pris, theremot the
nu, oacktat införslen allenast är tillåten för så mycket, som till kongl,
hofförtäringen samt utrikes ministrer erfordras, likwäl genom the
kringgående månglerskor till kiöps upbiudas, samt helt dyrt försälljas,
förmenandes Herr Hoffmeister, att the som bo fiärran ifrån Stockholm
och i brist af inländsk fruckt kunna behöfwa någon provision af franska
renetter, hafwa then största olägenheten, hälst the nog äga tillfälle att
skaffa sig thenna wahran för ringa pris utur första handen, men äro
icke thess mindre aldeles therifrån utestängde, hwarföre han, som be-
mält är hemställer, om icke franska renetter kunde få införas i riket,
då cronan tillflyter både tull, consumtionsaccis och andra indräckter.
Och som Ståndet fant för sin dehl skiähligt att samtyckja härtill, så
warder sådant härigenom med the andre respective Stånden till benägit
bifall hörsam- tiänst- och wänligen communicerat.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens betänc-
kande9 angående Lagman Francks sökte byte, hwilcket bifölls tillika
med Ridderskapets och Adelens tilläggning, att när Cammarcollegium
utarbetat och afslutit bytet, Lagman Franck njuter immission till Rik¬
sens Ständers ytterligare öfwerseende och approbation.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens betänc-
kande1 angående en canals inrättande, så wäl till thet i sjön Wenern
warande öfwerflödiga wattnets afförande som en båtleds och genom¬
farts erhållande till Giötheborg. Ståndet resolverade, att betänckandet
bifalles.
Herr Assessor Ehrencronas memorial2 uplästes, som hos Ridderska-
pet och Adelen samt Prästeståndet fädt bifall, angående tillstånd att få
till Herr Häradshöfdingen Falckengren afstå sin innehafwande härads-
höfdingebeställning.
Herr Plomgren: sist resolverades, att thet intet måtte dragas till
praejudicat, hemställer, om icke bäst wore, att alla cessioner böra så
gierna få gifwas?
Herr Borgmästaren Salin finner thet wara emot förordningen,
men samma skiähl och rättwisa bör Ehrencrona wederfaras som them
androm, emedan han har ett allmänt loford, och att han tient med
distinction och Häradshöfdingen Falckengren är äfwen en habil dom-
mare. H:r Borgmästaren Mellin betygar om the sökjandes skickelig-
het och förtjenst samt försäkrar, att ingen af them, som nu wid riksda¬
gen i dylikt måhl wunnit bifall, äger så stor merit som Herr Assessor
Ehrencrona, therutinnan Herr Borgmästaren Pihl, Secreteraren
Falckman, Kellander likaledes instämde.
9 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 526.
1 Se bil. 51.
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 528.
596
18-19 augusti 1741
Herr P 1 o m g r e n: der Ståndet skulle samtycka härtill, påminner
han allenast, att om flere komma med samma loford, att thef likaledes
bifalles, hwarom extractum protocolli bör afgå till the andre Stånden.
Herr Rådman Schening: han finner ansökningen wara emot
förordningen, och fast Ståndet förut bifallit slike ansökningar wid
thenna riksdagen, i anseende till wissa bewekande omständigheter, så
tycker han likwäl, att thet eij bör nu gå widare, med mindre samma fri¬
het äfwen lämnas alla andra, som hafwa lika omständigheter på sin sida.
Herr Kierman är af then mening, att en man, som effter så
mångas intygande äger wärckeligen mera förtiänst än någon af the
andre, hwilcka wunnit bifall i slikt måhl, skulle alt för mycket lida, om
thess ansökning afslås, besynnerligen när then, till hwilcken sysslan af-
trädes, är en bepröfwad och habil dommare. Herr Kierman kan för
sin dehl altså eij annat finna, än ansökningen bör bifallas.
Härpå giordes proposition, om ansökningen får bifall eller eij? Hwilc-
ket med neij af the fläste beswarades.
Herr Borgmästaren Sahlin föredrog, om icke ett wijte för fram¬
tiden af 1 000 dahlér silfwermynt bör utsättjas? Hwilcket bifölls, hwar¬
om extractum protocolli afgår till the andre Stånden.
Som man förnummit, att en och andra(!) inkomma hos Riksens Stän¬
der med ansökningar om tillstånd att få afstå sine innehafwande beställ¬
ningar till några anhörige, och alla sådane cessioner äro för thetta alf-
warsamt förbudne, warandes utan twifwel ganska angelägit, att hand
theröfwer hålles, så framt icke många gambla wälförtiente män, the
ther uti riksens tiänst wid the them anförtrodde embeten redeligen ar¬
betat, skola förfördelas och se sig hafwa förlorat alt hopp om widare
framsteg och befordran. Så fant Borgareståndet nödigt att hemställa
till the andre respective Ståndens benägna öfwerwägande och bifall, om
icke Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet kunde anmodas att i nåder
förnya the emot cessioner utgångne förordningar, samt therhos wid
ettusende dahlér silfwermynts wijte förbiuda, att i slika måhl antingen
hos Kongl. Maij:tt eller Riksens Ständer någon ansökning ingifwa, hälst
hwad under nu påstående riksdag för en och annan blifwit bewilljat,
skiedt med thet förbehåll, att thet eij bör framdeles lända till praeju-
dicat. Hwilcket dock icke lärer wara tillräckeligit att afhålla wederböran-
de ifrån dylika ansökningar, med mindre anseenligit wijte therjämte ut-
sättes.
Onsdagen den 19 augusti.
Uplästes Ridderskapets och Adelens resolution öfwer manufactur- och
handelsdeputationens extractum protocolli af den 15 sistledne augusti
angående manufacturfonden, och som Ståndet den 18 hujus betänckan-
det till alla dehlar bifallit, så kunde Ståndet nu eij giöra therutinnan
någon ändring.
19 augusti 1741
597
Ståndet lätt sig föreläsas thet ärbara Bondeståndets extractum proto-
colli af den 13 uti innewarande månad angående cammaroeconomie-
och commerciedeputationens betänckande berörande någre af studen¬
ten Liungqwist inventerade machiner eller redskap. Då Ståndet i så
måtto biföll thet ärbara Bondeståndets utlåtande, att Liungqwist till up-
muntring att widare continuera med thess påbegynte berömmeliga
upsåt må erhålla caractér af mecanique directeur, dock utan rang, för
öfrigit förblef Ståndet wiel thess uppå deputationens betänckiande på-
skrefne resolution under den 27 sistledne julii.
Uplästes Fendricken Raupachs memorial3 till Riksens Ständer, hwar-
medelst han sig beswärar theröfwer, att urskillningsdeputation icke up-
tagit hans faders afskiedade Capitainens Raupacks ansökning att få
njuta thet af Flans Kongl. Maij:tt genom dess nådige resolution af den
13 mardi 17293a honom bewilljade underhåld på pommerska staten
ifrån Hans Maij:ts nådige resolutions dato, hafwandes Ridderskapet
och Adelen resolverat, att Capitaine Raupack njuter sin pension ifrån
åhr 1729 på swensk stat samt högwyrdige Prästeståndet thet bifallit, så
wida staten thet kan tillåta. Ståndet biföll Prästeståndets utlåtande.
Uplästes Häradshöfdingen Sten Cederfeldts böneskrifft om försko¬
ning för the honom ålagde 1 000 dahlér silf:mts böter,4 för oanständigt
skrifwande och klagomåhl emot Kongl. Maij:ts Justitiaere.vision. Resolve¬
rades, i anseende till the uti berörde Häradshöfdingens Cederfeldts
böneskrifft anförde bewekelige omständigheter, så wäl som thet swåre
tillstånd, hwaruti han med thess fru och barn genom thesse böters er¬
läggande skulle försättjas, fant Ståndet skiähligt att af gunst honom
samma böter efftergifwa.
Uplästes Herr Borgmästaren Bonanders memorial uti saken
angående manufactur- och handelsdeputationens betänckande rörande
gräntsehandelen på norrska sidan, af hwilcket memorial Herr Rådman
Ammelberg begiärade part:
Herr Rådman Kling utlätt sig, att som han finnér af thetta be¬
tänckande, thet Åmål tillägges frihet att få inrätta sågeqwarnar och han
therwid eij är worden hörd, så i fall thetta länder sågewärcken i Giöthe-
borg till något förfång, will Herr Rådman hafwa sågwärcken i Giöthe-
borg allan rätt förbehållen, efftersom thet nu lider in på riksdagens
slut.
Herr Borgmästaren Wetterstedt holt före, att thetta måtte på
undersökning i orten ankomma.
Resolverades: att Herr Rådman Ammelberg får part utaf thetta Herr
Borgmästarens Bonanders memorial att till i morgon sig theröfwer ut-
Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 529.
3a Krigsexpeditionens registratur 1729.
4 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 530.
598
19 augusti 1741
låta. Hwarwid Herr Borgmästaren Bonander förbehölt Carlstad
allan rätt, i fall någon expedition imedlertid skulle skie.
Resolverades att en deputation skall afgå till högloflige Ridderskapet
och Adelen att påminna om slut uti alla the genom extracta protocolli
ifrån Ståndet hos Ridderskapet och Adelen anmälte måhlén. Och
blefwo effterskrefne af Ståndets ledamöter ther till utnämde.
Herr Plomgren, Herr Rådman Knape,
Herr Rådman Kling, Herr Borgmästaren Palm,
Herr Borgmästaren Mellin, Herr Rådman Ammelberg,
Herr Ålderman Hoffler, Herr Hulphers,
Herr Secreteraren Falckman, Herr Beckman,
Herr Secreteraren Kellander, Herr Borgmästaren Wetter.
Hwar uppå the deputerade afträdde.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens betänc-
kande af den 31 sistledne julii angående then projecterade durchfarten
i Finland. Hvvilcket betänckande Ridderskapet och Adelen bifallit, al¬
lenast att i stället för the föreslagne städer i början och till widare an-
läggias kiöpingar. Men Prästeståndet bifallit betänckandet. Ståndet bi¬
föll högloflige Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes manufactur- och handelseputations betänckande5 af den 11 i
thenne månad beträffande Alingsåhs manufacturie, jämte the flere
äldre och större manufacturwärcken, såsom Flors linnefabriquen, Råd¬
man Kocks manufacturiewärck, Commissarien Urlanders wärck, i
Stockholm Barnängs yllemanufacturie, porcellainsfabriquen och Biörck-
näs spegel- och glasfabrique, förklarandes deputationen sig icke finna
någre säkrare medel att föreslå till att skaffa thesse förbemälte sju
manufacturiewärcken credit och nödige förlager till theras upprätthål¬
lande och fortsättjande uti rätt drifft i framtiden, än om them frihet
lämnas att afbörda sig the till 1738 åhrs riksdag erhåldne publique lå¬
nen på thet sättet, att ifrån 1742 åhrs början them förunnes, såsom ett
praemium, efftergift och afskrifning till 15 procent åhrligen af den
summa, som effter hallrätternes eller ock på the orter, hwarest inga
hallrätter äro, flere wederbörandes intygande, wärcken hwart åhr be-
wisligen tillwärcka. Effter något discourerande härom stannade Ståndet
häröfwer i thet slut som effterskrefne extractum protocolli innehåller,
hvvilcket till the öfrige respective Stånden kommer att afgå.
Efter öfwervvägande af manufactur- och handelsdeputations be¬
tänckande under den 11 i thenna månad angående Alingsåhs, Barn¬
ängs och the flere theruti upräknade större manufacturwärcken fin¬
ner Borgareståndet icke allenast godt och billigt att bifalla betäckan¬
det, hwad then therutinnan tillstyrckte afskrifningen af the till 1738
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 531.
19 augusti 1741
599
åhrs riksdag åtnjutne försträckningarne af manufacturfonden angår,
utan ock anser Borgareståndet för sin dehl lika skiähligt, att för thesse
wärcken bör äfwen med the sedan 1738 åhrs riksdag erhåldne och uti
betänckandet inom linien utförde förskotterne på enahanda sätt för¬
hållas och afskrifning lämnas, emedan the uti deputationens betänckan-
de omförmälte swårigheterne, hwarunder thesse wärck i the framfarne
åhren arbetat, äro större, än att wärcken uppå then förflutne korta
tiden, sedan 1738 åhrs riksdag, kunnat öfwerwinna thet swaga och för-
lägna tillstånd, hwaruti the till egen skada, men publici mångahanda
nytta sig i så måtto inarbetat och fördiupat, samt i öfrigit hufwudända-
målet af deputationens betänckiande, som är att skaffa thesse större
och kåstsammare stamwärck credit och nödiga förlager, kan icke full¬
komligen winnås, så länge wärcken häffta under säkerhet till publicum
för thesse förenämde sedan 1738 åhrs riksdag erhåldne försträck¬
ningar.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 17 i thenne
månad,6 hwarmedelst till Riksens Ständer hemställes, om icke the herrar
och män, som till utredningsconnnissionen utnämde äro, någon er-
käntsla i penningar tilläggias må, och om icke secrete utskottet, som bäst
har sig sysslornes myckenhet och angelägenhet bekandte, må hafwa fri¬
het att utnämna summan, som hwar och en syntes månateligen kunna
bestås, hwilcket månateliga underhåld ledamöterne komma att åtnjuta,
så länge thenna förrättning till rikets tienst måste wara. Hwilcket Rid-
derskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet till secrete utskottets
ompröfwande hänskutit så wäl frågan, om herrarne af utredningscom-
missionen åstunda och kunna få någon belöning, samt att determinera
quantum, att thet må blifwa drägeligit. Ståndet biföll secrete utskottets
extractum protocolli.
Borgareståndets extractum protocolli af den 19 sistledne maii angå¬
ende convoijconnnissariatets uti Giötheborg transporterande till Stock¬
holm, hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet hål¬
lit betänckeligit att bifalla, påskrefs nu, att thet i Ståndet blifwit anmält
och påskrefs jemwäl landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputationens be-
tänckande angående berörde convoicommissariat af den 3 sistledne
aprill, att thet blifwit bifallit på sätt som ofwanberörde Ståndets ex¬
tractum protocolli innehåller.
Inkom vice Corpralen wid Kongl. Maij:ts Lifdrabantecorps Grefwe
Carl Gustaf Barck och ingaf thess memorial7 till Riksens Ständer an¬
gående thess anhållan, att i anseende thertill, att han erhållit Kongl.
Maij:ts nådigste permission att få såsom volontair bewijsta campagnen i
Finland, honom måtte tillåtas att få öfwerdraga thess vicecorporals be¬
ställning till Kongl. Lifclrabanten Herr Carl von Schildt, till hwilcken
" Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 532.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 533.
600
19 augusti 1741
ansökning han anholt att Ståndet tächtes lämna thess benägna bifall.
Ståndet swarade, att thet will taga thetta uti öfwerwägande och sig här-
öfwer utlåta. Hwaruppå Herr Grefwe Barck afträdde.
Deputation kom tillbakars ifrån Ridderskapet och Adelen, berättan¬
des att Ridderskapet och Adelen swarat, thet the nu förehade borg-
mästarnes ansökning om rangen och saken emellan Carlstad och Lid-
kiöping, samt låfwat att med all skyndesamhet afgiöra the öfrige in-
komne måhlén, samt utlåta sig öfwer Ståndets allmänna beswär.
Sedan uplästes berörde memorial, som Ridderskapet och Adelen bi¬
fallit, dock att thetta eij ligger Grefwe Barck i wägen att utan någon
annans praejudice kunna komma i tienst, hwarjämte Ridderskapet och
Adelen för billigt funnit, att som thetta är en particulair casus, så kom¬
mer thet eij att lända till praejudicat, eij eller att någon annan må häraf
taga anledning att giöra en dylik ansökning, hwartill Prästeståndet sitt
bifall lämnat. Ståndet fant äfwen skiähligt att härtill gifwa sitt sam¬
tycke, hwilcket Herr Grefwe Barck, sedan han åter blifwit inkallad,
kunclgiordes.
Ståndet företog sig then ansökning,8 som af the handlande utaf skieps-
rederierne här i Stockholm i dag blifwit anmält, att then nya accisen på
wijn och bränwijner, som nu nyligen blifwit af Riksens Ständer fast-
stält, måtte på sätt, som i alla tider tillförene skiedt, icke beräknas och
upbäras för thet wijn och bränwijn, som the handlande nu wärckeligen
hafwa under wägen hit och blifwit aflastade för den 15 i thenne månad.
Herr C n e i f sade sig icke kunna bifalla thenna ansökning, emedan
cronan skulle therigenom råka uti mistning af thenna till thess oum-
gängeliga behof af Riksens Ständer destinerade inkomst.
Effter något discourerande therom bifölls ansökningen med thet för-
behåld, att the öfrige stapelstäderne i riket måtte njuta samma förmån
till godo. Men Herr Plomgren förklarade sig för sin dehl eij kunna
bifalla ansökningen, efftersom Riksens Ständer hafwa faststält, att then¬
na consumtionsaccis skall upbäras öfwer hela riket ifrån den 15 i then¬
ne månad, och therest i förordningen skulle giöras then limitation, som
begiäres, så skulle the angelägna författningar wid nu warande conjunc-
turer, till hwilcka medlen behöfwas, eij kunna med efftertryck ställas i
wärcket, förutan thet att om stapelstädernes handlande njuta thenna
förmån af berörde consumtionsaccis för innewarande åhr, en ganska
ringa summa skulle inflyta. Och resolverades, att effterskrefne extrac-
tum protocolli skall härom till the öfrige respective Stånden afgå.
The handlande af skiepsrederierne hafwa hos Ståndet anmält till
thess benägna bifall och föreskrifft hos the öfrige respective Stånden,
att then nya consumtionsaccisen på wijn och bränwijn, som nu nyligen
blifwit af Riksens högloflige Ständer faststält, måtte på sätt som i alla
tider tillförene skiedt, icke beräknas och upbäras för the wijner och
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 534.
19 augusti 1741
601
bränwijner, hwilcka warit wiel utrikes hamnar inlastade och wärckeligen
therifrån afgådt innan den 15 uti innewarande månad. Och som Stån¬
det fan thenna theras ansökning wara billig, så holt Ståndet före, det
eij allenast the handlande af skiepsrederierne här i Stockholm utan ock
i alla the öfrige stapelstäderne i riket thetta måge till godo njuta, så att
thet partie wijn och bränwijn, som inför weclerbörande embetsman lag¬
ligen bewises hafwa warit wärckeligen införskrefne, inlastade och ifrån
utrikes hamnar afgångne innom den 15 i thenne månad, icke må be¬
gripas under then af Riksens Ständer redan faststälte consumtionsac-
cisen, hwilcket hos the öfrige respective Stånden hörsam- tienst- och
wänligen recommencleras.
Uplästes Herr Carl Michael von Strokircks memorial,
hwarmedelst han gior åtskillige påminnelser wid justitiaedeputationens
betänckande om religionssaker, och i synnerhet hwad thess egen per¬
son angår, hafwandes högloflige Ridderskapet och Adelen lämnat ho¬
nom frihet att thermed gå till the andre Stånden, men Prästeståndet
resolverat, att som bemälte Stånd nu wid slutet af riksdagen icke har
tillräckelig tid att inhämta nödig kundskap om the factis, som t Herr
Strokircks skrift förekomma, så har Prästeståndet fogat then anstalt att
framdeles å daga läggia rätta sammanhanget häraf. Ståndet biföll
Prästeståndets utlåtande.
Uplästes Magister Jonas Bångs memorial9 af innehåld, att som
han företagit att fatta i pennan, thet som angår Sweriges Rikes Ridcler-
skaps och Adels ättartahl, stamgods och sielfwa wapnekonsten, så anhål¬
ler han, 1 :o om fritt tillträde wid riksens archiver, collegier, bibliothe-
quer, kyrckior och andra orter, ther någre samhlingar kunna wara att
tillgå om thetta granlaga ämnet, 2:do att the aclelige familierne, när
theras ätter komma att heskrifwas, eij allenast igenomläsa hans utarbeta¬
de manuscript och giöra therwid sina påminnelser, utan ock lämna
honom afskrift af alt thet the samblat, 3:tio att landshöfdingar, biskop¬
par och prästerskap, när han i något thetta måhl rörande genom påsten
åstund ar underrättelse, kunde påminnas att wara honom i then händel¬
sen bihielpelige, 4:to att hwar och en familia för sig drager försorg om
tryck, papper och theras beswär, som skrifwa hans arbete rent och
hafwa omak med correctionen. Hwilcket Ridderskapet och Adelen bifal¬
lit. Ståndet biföll jemwäl hans ansökning med förmodan, att ingen eff-
ter begiäran lärer wägra sig att meddela Magister Bång, hwad han till
thetta berömmeliga arbetets befordran kan behöfwa.
Uplästes secrete deputationens extractum protoclli af den 31 sist-
9 Borgarståndets arkiv 1740-41:10, n. 535. Jonas Bång disputerade 1732 under
presidium av Mattias Asp på en avhandling: de Monte Brunconis. År 1749 började
han trycka en »Beskrifning öfver äldre och nyare Riddare orden i Sverige». Ett ark
av företalet och sex ark av själva beskrivningen voro redan avdragna, när befallning
från högre ort gavs, att därmed tillsvidare borde innehållas. Warmholtz n. 6903. Se
även Warmholtz n. 6996, 7006, 10741, 7050 och 7056.
602
19 augusti 1741
ledne julii1 angående vice Häradshöfdingen Gustaf Spaldings
i berörde deputation ingifne memorial och anhållan, att i stället för thet
honom tillagde arwode af 400 dahlér silf:mt, så som belöning emot
dess hafde arbete i deputationen, befordras till häradshöfdinge heder
och rang, theröfwer deputationen sig yttrat, att deputationen wäl skulle
finna sig nog willig att i tiletta måhl, så i anseende till vice härads-
höfdingens lärdom och förtienst som then besynnerliga omständighe¬
ten af dess tilltänckte adeliga giffte, till hans förtiente heder bidraga,
men som tiletta hafwer en likhet af recommendation, som deputatio¬
nen är i instruetionen förbuden giöra, så will eij eller sådant deputatio¬
nen tillstå widare än önska att han som för nu och framtiden säkerligen
förblifwer publico till gagn och fördel kunde i tiletta måhl, såsom till
ingens förfång ländande, men honom till widare upmuntran njuta nå¬
gon nåd och ynest. Therjämte uplästes thet ärbara Bondeståndets ex-
tractum protocolli af den 3 i thenne månad,2 hwarmedelst bemälte
Stånd förklarar sig eij hålla betänckeligit att samtyckia, thet honom
häradshöfdinge heder och namn måtte tilläggias, hafwandes Ridderska-
pet och Adelen wäl förklarat sig eij kunna thetta bifalla, men Präste¬
ståndet bifallit cleputationens betänckande, therutinnan Ståndet med
Prästeståndet instämde.
Uplästes justitiaedeputationens betänckande3 af den 6 i themia må¬
nad angående vice Häradshöfdingen Pehr Törneman, som gått justi-
tiaedeputationen tillhanda, så wid innewarande som 1738 åhrens riks¬
dagar med protocollets förande och wid expeditionens upställande,
therwid deputationen förmäler honom hafwa wijst besynnerliga prof af
inhämtad kundskap om lag och förordningars rätta förstånd och till-
lämpning, samt hwad i öfrigit till ett dommareembetes behöriga för-
waltning hörer, samt att han, som thessutan äger särdeles gåfwor och
färdighet, ganska mycket skulle bidraga till publici nytta, om han an¬
tingen till then nu uti Kongl. Åbo Hofrätt ledige warande secrcterare-
sysslan, eller till någon häradshöfdingebeställning utan andras praejudi-
ce blefwo förhulpen, hwarjämte uplästes thet ärbara Bondeståndets ex-
tractum protocolli af den 17 i thenne månad, hwarmedelst hemställes
till the öfrige Stånden, om icke Törneman antingen med secreterare-
sysslan i Kongl. Åbo Hofrätt, eller med någon af the först ledige blif-
wande jurisdictioner må blifwa benådad. Ridderskapet och Adelen
hafwa förklarat sig eij kunna bifalla deputationens betänckande, men
Prästeståndet har stannat i thet slut, att bemälte Stånd lefwer i thet
hopp, det Hans Kongl. Maij:tt honom till någon anständig tienst i nå¬
der befordrar, när han therom i underdånighet anhåller och ingen an¬
nan therigenom praejudiceras. Ståndet biföll deputationens betänc¬
kande.
' Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 536.
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. lil.
3 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 537.
19 augusti 1741
603
Inkommo twänne thet ärbara Bondeståndets deputerade, som gåfwo
wid handen, att Bondeståndet tagit uti öfwerwägande then af Ofwerste-
lieutenanten wid Kongl. Lifregementet Baron Ungern von Sternberg
anmälte ansökning om någon wedergiällning för thet han under förle¬
den riksdag företrädt vice landtmarskalcksembetet och thertill funnit
skiähligt att samtyckja samt tillagt honom 2 000 dahlér silf:mt, hwilcket
the fädt i befallning att hos Borgareståndet till thess bifall wyrdsamli-
gen recommendera. Therpå Bondeståndets deputerade lämnades thet
swar, att Ståndet skall härom öfwerläggia och sitt utlåtande lämna. Af-
trädde.
Uplästes thet ärbara Bondeståndets extractum protocolli af den 10
i thenne månad,4 hwarmedelst bemälte Stånd för godt funnit att up-
draga till thess nu warande secreterare, Cancellisten uti Cancelliecolle-
gio Petter Westerhof att wara Ståndets fullmächtig uti Riksens Ständers
Contoir, och att han therföre må njuta ifrån thetta dato thet för samma
förrättning bestådde arfwode, hemställandes ock Bondeståndet till the
öfrige respective Stånden, om icke Protocollssecreteraren Troilius, som
eij njutit något för dess fullmächtigskap i Riksens Ständers Contoir
sedan riksdagens början, i anledning af the orden i thess fullmacht, att
han emellan riksdagarne skall wara Ståndets fullmächtig therstädes, bör
till fullo åtnjuta, hwad för honom således återstår. Hwilcket Ståndet bi¬
föll.
Uplästes högwyrdige Prästeståndets resolution uppå högloflige Rid-
derskapets och Adelens extractum protocolli af den 17 i thenna månad
angående then projecterade bakugnstaxan, hafwandes Prästeståndet
funnit godt att conformera sig med högloflige Ridderskapets och Ade¬
lens utlåtande, så att then projecterade bakugnstaxan upgifwes till
Hans Kongl. Maij:tt, som effter inhämtat utlåtande theröfwer ifrån we-
derbörande något wist stadgar, som wid nästa riksdag kunde öfwerses.
Och althenstund Ståndet befinner, att städernes magistrater och theras
inwånare skulle komma att lida, om then förra bakugnstaxan till nästa
riksdag skulle effterlefwas och then af Ståndets deputerade, effter the¬
ras bästa förstånd och samwete, wid nu warande riksdag författade taxa
grundar sig uppå förra förordningar och cammaroeconomiedeputatio-
nens betänckiande, som af the respective Stånden blifwit bifallit. För-
thenskuld anmodades Herr Borgmästaren Stare att förfoga sig till
Bondeståndet och å Ståndets wägnar recommendera then nya bakugns¬
taxan till ett benägit bifall och fastställande. Hwarmed Herr Borgmästa¬
ren afträdde.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 21 sistledne
augusti5 angående the subsidier till 50000 dahlér silf:mt åhrligen för
Hertigen af Hollstein Gottorp Carl Petter Ulric, som dess herr fader
4 Borgarståndets arkiv 1740-41: 1 1, n. 114.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 538.
604
19 augusti 1741
warit bevvilljade, och att the måtte beräknas ifrån närvvarande tid och
uppå staten nu straxt upföras att betalas, när riksens tillstånd thet
medgifwer. Hwilcket Ståndet fant skiähligt att bifalla.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 23 sistledne julii6 angående Borgmästarens uti Norrkiöping Herr
Olof Ekermans ansökning att få arrendera Bråborgs diurgård till att
ther inrätta och ständigt underhålla ett schäfferij om 100 st får af
engelsk och spansk art, samt under the flere af honom anbudne wilc-
kor, hafwandes cleputationen lill Riksens Ständers godtfinnande hem¬
stält, om icke bemälte Borgmästare Ekerman må under arrende be¬
komma berörde Bråborgs diurgård och ö, emot then härtills wanlige
arrendesummans richtige erläggiande, samt vvid samma arrende orub¬
bad bibehållas, så länge han fullgiör the i anseende till schäfferij an¬
läggningen utfäste wilckoren.
Häröfwer discourerades, och wörö Herr Lindahl, Herr Ålder¬
man Re enström och Herr Borgmästaren Noréen af then
mening, att Herr Landshöfdingen i orten, som nu för tiden har thenna
diurgård under arrende, borde höras, innan man sig öfwer ansök¬
ningen utlåter, hwarutinnan Herr Rådman Schening och Herr
Borgmästaren Salin sig med them conformerade, hälst på then hän¬
delsen landshöfdingen, hwilcken innehafwer thenna cronones diurgård
under arrende, wille utfästa sig till samma wilckor, som Borgmästaren
Ekerman anbudit, synes han böra wara ther till närmast.
Herr Borgmästaren Jernstedt holt före, att Borgmästaren Eker¬
man må i sin ansökning willfaras i anledning af 1739 åhrs manufactur-
privilegier, som förmå, att när manufacturister eller andra sökia att få
tillträda cronones lägenheter eller the ägor, som äro under städerne
belägne till nyttige manufacturers anläggiande therstädes, böra lar.ds-
höfdingarne och magistralerne på ali sätt wara them therutinnan be-
forderiige. Effter något widare discourerande härom föllo the fleste af
Ståndets ledamöter på the tanckar, att man kunde öfwer Borgmästa¬
rens Ekermans ansökning stanna i thet slut, det Ståndet skulle giärna
se, att han uti sin ansökning kunde willfaras, men att saken icke dess
mindre hänskiutes till Kongl.. Maij:ts nådigste afgiörande, sedan weder-
börande blifwit hörde.
Inkom Herr Borgmästaren Stare, berättandes att han hos Bonde¬
ståndet recommenderat nya bakugnstaxan till ett benägit bifall och fast¬
ställande och funnit hos bemälte Stånd mycken benägenhet Ståndets
begiäran härutinnan att willfara.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen blev af
6 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 539. Prästeståndets resolution: Emedan detta
eij godt igenom Riksens Ständers urskillningsdeputation och H. Landshöfdingen i orten, som
denna diurgård till förbättring i dess inkomst anslagen är, häröfwer icke blifwit hörd, ty kan
Prästeståndet till detta betänckande eij gifwa sitt bifall, testor Eric Waldius.
19 augusti 1741
605
någre Ståndets deputerade emottagen och införd, då bemälte deputa¬
tion gaf tillkiänna, att Ridderskapet och Adelen hafwa uti billigt öfwer-
wägande tagit, thet Herr Grefwen och Landtmarskalcken dess hafde
omkostnad wid nu warande riksdag borde ersättjas samt stannat i thet
slut, att Herr Grefwen och Landtmarskalckens 26000 dahlér silf:mt
komma att tilldelas. Jemwäl har Ridderskapet och Adelen funnit godt,
att the öfrige Ståndens Taleman med en lika förmån, som wid sidsta
riksdag them tilldeltes, må hedrade blifwa, förmodandes Ridderskapet
och Adelen, att så wäl Ståndet som the öfrige Stånden härtill lämna
theras bifall, på thet secrete utskottet om medlens utbetalande må kun¬
na föranstalta. Therjämte yttrade sig deputationen, att wid sidsta riks¬
dagen har Öfwerstelieutenanten Baron Unger von Sternberg wid the
tillfällen Herr Landtmarskalcken eij war hos Ridderskapet och Adelen
närwarande, förrättat vice landtmarskalcksembetet, och som han för
then orsaken skuld wid riksdagen blifwit längre uppehållen än han ell-
jest hade ärnat här förblifwa, så har Ridderskapet och Adelen funnit
skiähligt att för thet Herr Baron von Ungern förrättat vice landtmar¬
skalcksembetet tilläggia honom en wedergiällning af 2 000 dahlér
silfuut, hwilcket allenast ett af the andre respective Stånden bifallit,
men twänne Stånd warit theremot. Och som thetta måhl således eij
kunnat komma lili någon expedition, och Herr Baron von Ungern nu
ingifwit ett memorial och påmint, att thetta honorarium honom må
blifwa tilldelt, finnandes Ridderskapet och Adelen billigt wara, att ho¬
nom härutinnan måtte skie ett nöije, hälst som han nu skall begifwa
sig i fält och sig equippera, så har Ridderskapet och Adelen anmodat
deputation thetta ärende hos Ståndet på bästa sättet att recommendera.
Hwaruppå deputationen upläste Herr Ofwerstelieutenantens Baron
Ungerns härom ingifne memorial.
Herr Rådman Schening, som i Herr Talemans frånwaro förde
klubban, swarade, att Ståndet skall taga, hwad högloflige Ridderskapets
och Adelens deputation nu anmält uti öfwerwägande och sig häröfwer
utlåta. Hwarmed deputation afträdde.
Herr Plomgren war af the tanckar, att Herr Öfwerstelieute¬
nanten Baron Ungern må få the 2000 dahlér silfimt, som twänne af the
respective Stånden wid sidsta riksdag honom tillagt, thertill han styre-
kes för sin delli, så wäl i betracktande af the skiähl Ridderskapets och
Aclelens deputation nu anfördt, som ock att han nu är commenderad i
fält och behöfwer samma medel sig att equippera.
Herr Borgmästaren Lundeberg biföll herr Plomgrens mening,
i anseende thertill att Herr Öfwerstelieutenanten Baron Ungern är en
tapper herre och then benägenhet honom härutinnan wederfares skul¬
le ännu mera upmuntra honom att wid fäldttoget emot rikets fiender
giöra riket goda och nyttiga tienster.
Herr Borgmästaren Salin sade sig icke ansee conjuncturen, utan
huruwida Herr Öfwerstelieutenanten von Ungern till en sådan disere-
606
19-20 augusti 1741
tion kan wara berättigad, finnandes han icke att Herr Öfwerstelieute-
nanten skulle mera kunna påstå någon rättighet härtill, än the som un¬
der tiden wid the andre Stånden företräda Talemännens vices hade fog
att therföre praetendera någon belöning.
Och som effter något widare discourerande Ståndet sig härom icke
kunde förena så fans godt, att Ståndet skulle skrida till votering och
giordes proposition på thet sättet, om Herr Öfwerstelieutenanten Baron
von Ungern skall undfå then wid sidsta riksdag projecterade wedergiäll-
ning af 2000 dahlér silf:mt för det han undertiden i Herr Landt-
marskalckens frånwaru förd t landtmarskalcksstafwen, eller icke. The
som bewillja honom samma wedergiällning, skrifwa uti sina sedlar ja,
men the som äro theremot, skrifwer neij. Hwaruppå voteringen för
sig geck, och befans effter sedlarnes öpnande, att 20 wörö med ja och
25 med neij.
Resolverades att twänne af Ståndets ledamöter Herr Hylphers
och Herr Lindblad ansäija Herr Borgmästaren Lundin uti thess
logemente, att honom åligger till i morgon inkomma med sine påmin¬
nelser uti saken emellan honom och Borås stad angående oxehandelen
med mera, samt att Ståndet elljest föranlåtes att företaga sig saken till
afgiörande.
Uplästes ett af Herr Borgmästaren Palm ingifwit memorial,7 hwar-
medelst han till Riksens Ständers ompröfwande hemställer, om icke wid
nu warande granlaga conjuncturer till the i riket förefallande mångfal¬
diga ärendernes så mycket bättre bestridande antahlet af Herrar Riks¬
råden kunde nu, förrän Ständerne åtskilljas, åtminstone med twänne
mogne och till rådsembetet skickelige män förstärckjas, utan att dy¬
medelst på något sätt rubba, hwad som regeringsformen therom stad-
gar.
Herr Borgmästaren Pihl styrckte t hertill, att thetta måtte winna
bifall i anseende till the uti Herr Borgmästarens Palms memorial an-
dragne omständigheter.
Effter något discourerande härom resolverades, att Ståndet will låta
bero med sitt ulåtande theröfwer, till thess man erfarer, huru the öfrige
respective Stånden sig behaga häröfwer yttra.
Torsdagen den 20 augusti.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 14 sistledne
augusti8 angående Öfwerstens Gyllengranats ansökning, att hwart com¬
pagnie af artilleriet här i staden, som skall afgifwa 300 man till Finland,
måtte förstärckas med 20 man, såsom ock att 12 underlieutenanter wid
Stockholms artillerie utom them, som i staten redan äro upförde, måge
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 540.
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 541.
20 augusti 1 741
607
bestås, i anledning hwaraf secrete utskottet till Riksens Ständer hem¬
stält, om icke en sådan tillökning måtte skie och härtill anslås tillräcke-
lige wärfningspenningar, samt om icke 12 artillerieunderofficerare
kunde emot underofficerarelöhn giöra öfwerofficeraretienst och med
underleiutenants fullmachter benådas, som högloflige Ridderskapet
och Adelen bifallit och af Ståndet likaledes bifölls.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande9 af den
24 sistledne junii angående ett tienligit ämne till oeconomie- och com-
merciorum professionen wid academien i Upsala, i hwilcket måhl Stån¬
det fant skiähligt att bifalla betänckandet, så att extraordinarie Nota¬
rien Anders Berck thertill befordras.
Inlefwererades secrete utskottets extractum protocolli af den 3 i
thenna månad angående twisten emellan Lidkiöping och Carlstad,
hwarutinnan Ridderskapet och Adelen funnit skiähligt att resolvera,
thet undersökning bör skie i orten och måhlet sedan af Hans Maij:tt
afgiöras. Men Prästeståndet har bifallit secrete utskottets betänckande
och som Ståndet redan under den 14 sistledne afgiort thetta måhlet,
samt berörde betänckiande bifallit, så blef nu expeditionen påskrifwen.
Uplästes ytterligare och bifölls nu manufactur- och handelsdeputa¬
tionens extractum protocolli af den 23 julii sistledne angående Herr
Borgmästaren Ekermans ansökning, hwilcken Ridderskapet och Adelen
jemwäl bifallit, men Prästeståndet resolverat, att så wida måhlet eij gådt
igenom urskillningsdeputationen och Herr Landshöfdingen i orten,
som diurgården till förbättring i thess inkomst anslagen är, icke blifwit
hörd, kunde Prästeståndet tili betänckandet eij gifwa sitt bifall.
Inlefwererades ifrån Prästeståndet cammaroeconomiedeputationens
betänckande af den 3 sistledne junii angående tillökning på lönen för
Borgmästaren uti Hudwikswalds stad Johan Boberg och Borgmästaren
Uti Söderhamn Nils Wi< kegren, samt bemälte ueputations betänckian¬
de af den 27 sistledne maii beträffande tillökning i löhnen för praes
wid cämnersrätten i Westeråhs, hafwandes högloflige Ridderskapet och
Adelen bifallit berörde betänckande med förbehåld, att althenstund stä-
dernes publique medel härigenom förminskas, att cronan med af-
gifft till the publique byggnader i städerna eij beswäras, men Präste¬
ståndet lämnat thertill sitt bifall, så wida tillgång är af stadsens en-
skijlte medel och publique tarfwor samt byggnader icke lida, eij eller
någon af prästeståndet eller thess enkior therigenom graveras. Ståndet
biföll deputationens twänne betänckiande enligit thess aflåtne extracta
protocolli af den 8 och 17 sistledne junii.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum proto¬
colli af den 13 i thenne månad1 angående Handelsmannen Wilhelm
9 Se bil. 52. Anders Berch utnämndes till professor 16/9 1741. Jfr Annestedt, a. a.
3: 1, s. 104; Bihang 3, n. 124.
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 543.
608
20 augusti 1741
G r u b b s uti deputationen giorde anbud, att så snart processen emel¬
lan Riddarehus- eller Barnängswärckets interessenter och Commissa-
rien Ekman angående berörde wärck blifwit bragt till slut, med wisse
interessenter willja emottaga, drifwa och fortsättia samma wärck, sedan
the igenom lagligit kiöp theraf blifwit ägare, hwaröfwer deputation
hördt riddarhusdirecteurerne och interessenterne och för nödigt funnit
att tillstyrckja Riksens Ständer att hos Hans Kongl. Maij:tt i under¬
dånighet anhålla, thet the dombstohlar, under hwilcka themia twistig-
het ligger oafgiord, kunde i nåder anbefallas att bringa saken till ett
skyndesamt slut, på thet riddarehusdirecteurerne och interessenterne
sedermera måge kunna inlåta sig uti något accorcl med försälgningen
af wärcket och kiöparen therjämte förplicktas att hålla wärcket uti sin
tillbörliga gång. Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet
bifallit och af Ståndet likaledes bifölls.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 13 sistledne
julii2 angående 100 dahlér silf:mts pension för afledne Bokhållarens wid
Statscontoiret Isak Pihls effterlåtne enkja och barn, som Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes stora secreta deputations extractum protocolli af den 14 sist¬
ledne augusti angående the officerare, som tagit eller taga afskied utan
att the för siukdom, ålder eller kroppsbräckelighet thertill äro nöd¬
sakade, hållandes deputationen före, att bemälte officerare hwarcken
bör njuta pensioner eller framdeles lämnas frihet sig i rikets tienst att
begifwa. Hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit, dock undantagan¬
des the, som i anseende till sine under främmande machter ägande
gods måste taga afskied, som Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jem-
wäl Ridclerskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes stora secrete deputationens extractum protocolli af den 14 i
thenne månad3 af innehåld, att ehuruwäl till krigets fortsättande emot
zarén af Ryssland anseenlige medel äro att tillgå och secrete utskottet
förmodar eij mera thertill lärer behöfwas, likwäl ther kriget skulle
komma länge att påstå samt penningar behöfwas, så har stora secrete
deputationen stannat i thet slut, att Kongl. Maij:tt med råds råde up-
drages, att effter secrete utskottets föreslående, när så skulle om-
trängia, på rikets credit samt Riksens Ständers egen krafflige garantie
låta upnegotiera en wiss och för riket drägelig summa penningar, then
stora secreta deputationen utnämt, som icke får öfwerskridas, så att
Hans Kongl. M a i j: 11 sättes i stånd att wid åkommande händelser med
efftertryck kunna kriget fullföllja och riket utan särdeles kiänning en
sådan skuld sig afbörda. Hwilcket högloflige Ridderskapet och Adelen
samt högwyrdige Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes Ridderskapets ocb Adelens extractum protocolli af den 18 i
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 544.
3 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 545.
20 augusti 1741
609
themia månad angående Herr Grefwens och Landtmarskalckens wid
nu warande riksdag hafde omkostnad, som honom kommer att ersätt-
jas med en summa af 26000 dahlér silf:mt samt thet till the öfrige
respective Stånden giorde hemställande, om icke Ståndens Taleman
igenom secrete utskottets föranstaltande en lika förmån, som wid sist-
ledne riksdag må tilldelas. Hwaröfwer Prästeståndet sig utlåtit, att thet
finner the samma skiähl, som wid förra riksdagar, nu eij mindre kraff-
tige till afslag, will dock för thenna gången samtyckia till the projec-
terade hedersgåfwor för Talemännen, dock på thet en så ansenlig ut-
gifft af rikets torfftiga cassa må framdeles afstadna, tycker Prästestån¬
det att wid tillkommande riksdagar icke andre gåfwor hwarcken projec-
teras eller gifwes till Landtmarskalcken eller Talemännen, än hwart
Stånd tå finner sig willigt och mäcktigt att utur egen cassa eller af egne
medel till sin Taleman förära, till hwad summa them täckes och giör-
ligit finnes, hwarom wid hwarje riksdags början i Stånden kan öfwerens-
kommas, innan landtmarskalck eller någon taleman blifwer wald. Stån¬
det biföll Prästeståndets utlåtande, som påskrefs.
Secrete utskottets extractum protocolli af den 1 1 i thenne månad an¬
gående åhrlige subsidier af 50000 dahlér silfimt till Hans Durchleutig-
het Hertigen af Hollstein Gottorp, som ifrån närwarande tid honom
kommer att beräknas, samt på staten att upföras och utbetalas, när ri¬
kets tillstånd thet medgifwer, inlefwererades, hwilcket Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet bifallit och som Ståndet den 19 i thenne må¬
nad thertill sitt bifall lämnat, så blef expeditionen nu påskrefwen.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens betänc-
kande4 af den 1 1 sistledne junii angående prästerskapets tilldelnings-
stommars försäljande till skatte, hwilcket Ståndet till alla delar biföll.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 16 sistledne junii5 angående tillstånd för Handelsmännen Nord-
stein och Kiellman att wid theras tobaksspinnerier i Norrkiöping få af
utländske blader arbeta wid så många bord, som the kunna och gitta,
hwilcket högloflige Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit
och af Ståndet jemwäl bifölls.
Uplästes landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputations betänckiande6 af
den 18 sistledne maii angående tillökning i underhållet för fullmäcktige
af the finske regementerne, som till alla delar bifölls.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 18 i thenne
månad7 angående then af fru Elisabet Renath anlagde siden- och ylle-
stoff-fabriques räddande och understöd, hwartill manufactur- och han-
defsdeputationen hos secrete utskottet föreslagit then tillgång, som än¬
nu skall wara öfrig, uti the af fru Renats förra mans Advocatfiscalen
4 Borgarståndets arkiv T 740—41: 10, n. 546.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 547,
(i Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 548.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 549.
39-734227 BR 7:1
610
20 augusd 1741
Isak Fritz för thet undfångne publique förskåttet pantsatte löningsliqui-
dationer, sig bestigande till 5567 dahlér 24 öre silf:mt, hwilcka secrete
utskottet håller före af Riksens Ständers Contoir kunde emottagas och
inlösas till 85 procent, hafwandes Ridderskapet och Adelen samt Präste¬
ståndet thetta secrete utskottets betänckande bifallit. Ståndet lämnade
äfwenwäl härtill sitt bifall.
Som Herr Rådman Kock förbehållit sig att Ståndet wille låta anstå
med sitt utlåtande öfwer 25 § af Bondeståndets allmänna beswär, till
thess han therwid fädt giöra sine påminnelser. Altså ingaf Herr Råd¬
man nu ett promemoria, innehållande thess giorde erindringar öfwer
samma §, som uplästes. Ståndet tog thetta uti öfwerwägande. Och fant
skiähligt, att en föreställning skulle giöras i thetta måhl till the öfrige
Stånden genom fölljande utdrag af protocollet.
Uplästes 25 § af thet ärbara Bondeståndets allmänna beswär, hwarige-
nom till föllje af 15 § af Kongl. Maij:ts förnyade manufacturprivilegier
den 29 maii 17398 allmogen lämnas tillstånd att wid förtullandet af the-
ras jernsmiden, som the genom handaarbete eller andra konstiga
machiner och wärcktyg förarbeta eller med hammare eller filar pole¬
rade, slipte eller förtente tillwärcka, måge i hwars hand the äro, icke
högre landttull erläggia än effter wigt af rå materien eller metallen, se¬
dan thensamma en gång eller på ett ställe blifwit betalt. Men att ther-
emot alt gröfre jernsmide, som wid kniphamrar och utom widare föräd¬
lande omkring riket till sahlu föres, borde sina tillwärckningar effter
then therå i lilla tulltaxan utsatte afgifft förtulla. Ståndet tog thetta uti
öfwerwägande och fant, att i anseende till the järnmanufacturers up-
hielpande, som idka något förädlande af jern och ståhl, ware sig genom
wattu- eller handawärck eller elljest, böra såsom af enahanda beskaffen¬
het med alla andra fabriquer i riket äfwen njuta then förmåhn till godo,
som 15 § i manufacturprivilegierne them tillägger, så att sådane till¬
wärckningar, som wid slike manufacturwärck arbetas och till sahlu inom
riket föres, måge på samma sätt, som allmogen nu effterlåtes, få än
widare obehindrat förtulla thesse förädlade fabriqueswahror effter wig-
ten av rå materien på thet stället, therest the första gången komma
tullen att passera, och sedermera i hwars hand the äro, therföre frije
wara. Och thet så mycket billigare, som Riksens högloflige Ständer re¬
dan förleden riksdag sielfwa lämnat bemälte manufacturer thenna för-
måhnen, som berörde 15 § i the äfwen wid thenna riksdag allmänt stad-
fästade kongl, manufacturprivilegierne klarligen innehålla, hwilcket till
benägit bifall hos the andre respective Stånden hörsamst- tienst- och
wänligen recommenderas.
Herr Borgmästaren Pihl och Rådman Birger Beckman
anmodades att hos högloflige Ridderskapet och Adelen påminna om
slut uti the genom Ståndets extracta protocolli anmälte måhlén angåen¬
ö Modée 2, s. 1545.
20 augusti 1741
611
de consumtionsaccisen för wijner och bränwijner och tullen för an¬
kommande oxar, samt om Ståndets allmänna beswärs företagande,
hwaruppå the deputerade afträdde.
Uplästes secrete deputationens betänckande af den 10 sistledne maii9
angående Secreterarens uti thet Kongl. Commerciecollegio Erich Ur-
landers1 giorde ansökning, att han i anseende till thess lidande, ther-
medelst att han dels wid åtskillige förslager skall warit förbigången,
dels ock eij njutit befordran till the beställningar, som han warit före¬
slagen, må erhålla then uprättelse, att wid någon med lön ledig blif-
wande commercierådsbeställning han på förslaget må njuta then tour,
som han i collegio hade, förr än han thensamma åhr 1739 förlorade,
hafwandes secrete deputationen hemstält till Riksens Ständers ompröf-
wande, om icke bemälte secreterare må i anledning af förordningen
daterad den 20 septembr 1723 6 §2 och regeringsformens 42 §3 få njuta
någon honom anständig och emot theras framsteg, hwilcka honom för-
bigångit, swarande caractér och heder, in till thess han framdeles eff-
ter thess ägande meriter och förwärfwade skickelighet kan blifwa be¬
fordrad. Hwaröfwer Ridderskapet och Adelen sig således utlåtit, att
Secreteraren Urlander har i underdånighet att anmäla sig hos Kongl.
Maij:tt i anledning af 42 § i regeringsformen, som Prästeståndet bifallit.
Ståndet biföll deputationens betänckande.
Förehades å nyo manufactur- och handelsdeputationens betänckande
angående oloflig handels förekommande wid norrska gräntsen, och bi¬
föll Ståndet berörde betänckiande. Dock städerne Carlstad och Åmål å
ömse sidor theras privilegier och rättigheter oförkränckte.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet, hållit den 18 i thenne månad,4
angående praesidentskapets besättjande i Commerciecollegio samt
Hans Kongl. Maij:ts utlåtande therwid, att som Riksens Ständer giärna
see, att Underståthållaren von Drake blir praesident i bemälte collegio,
så ehuruwäl Hans Maij:tt effter regeringsformen hafwer macht att ut-
sökia af the föreslagne en ther till, har likwäl Hans Maij:tt så mycken
egard för Riksens Ständer, att Hans Maij:tt så therutinnan, som i alla
andra saker consenterar och åstundar intet mer än theras kierlek och
förtroende, hwilcket Hans Maij:tt i nåder befalt med Riksens Ständer
att communiceras. Therwid Ridderskapet och Adelen förklarat sig icke
finna något uti underdånighet att påminna, samt att the med under¬
dånig wördnad erkiänna thetta Hans Kongl. Maij:ts nådige yttrande.
Prästeståndet har ock yttrat sig i enahanda mening med Ridderskapet
och Adelen. Ståndet conformerade sig jemwäl med Ridderskapets och
Adelens utlåtande.
9 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 550.
1 Om Urlander sej. A. Almquist, Kommerskollegium, s. 629.
2 Modée I, s. 390.
3 Modée 1, s. 164.
4 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 551.
612
20 augusti 1741
Uplästes secrete deputationens betänckande5 af den 1 sistledne aprill
angående Capitainelieutenantens Carl Friedrich Hauswolfs giorde an¬
sökning att i anseende till then honom updragne informationssysslan
wid ammiralitetet njuta befordran, hafwandes Ridderskapet och Adelen
samt Prästeståndet bifallit betänckandet. Ståndet tog thetta måhl i öf-
werwägande och resolverades, att Ståndet icke kan bifalla, att Capitaine-
lieutenanten Hauswolf then tid han förestådt underwisningssysslan må
dubbelt beräknas, utan håller före, att han wid förefallande öpning
njuter sin tour och ancienneté till godo.
Herr Borgmästarens Renhorns giorde föreställning om icke
thet wore billigt att primarii cämnererne här i Stockholm, tillika med
stadsnotarien, stadsfiscalen och stadskammereraren måtte befordras till
lika heder och wärdighet med borgmästare i the städer, therest inga
cämnersrätter äro, eller med landssecreterare, fan Ståndet skiähligt att
bifalla, samt att theröfwer fölljande extractum protocolli till the öfrige
respective Stånden skall utfärdas.
I anseende till the skiähl som blifwit anförde uti Ståndets utlåtande
angående rangen för magistraten i Stockholm samt borgmästarne i the
öfrige städer uti riket, finner Borgareståndet så mycket mer skiähligt,
att primarii cämnererne, stadsnotarien, stadsfiscalen och stadskamme¬
reraren i Stockholm böra njuta lika heder och wärdighet med borgmäs¬
tare i the städer, therest inga cämnersrätter äro, eller med landssecre¬
terare, som the till föllje af Stockholms stads styrelse af åhr 16726 samt
kongl, förordningen under åhr 17277 äga närmaste steg till rådmans-
beställningar i Stockholm, hälst ingen utan förut giord långlig tienst och
bepröfwad skickelighet till förenämde embeten befordras, jemwäl billigt
synes, thet domstohlarne, jemte the, som justicen förwalta i kongl,
residencestaden, böra i anseende till theras trägna och angelägna em-
betessysslor försättjas i någon anständig heder och wärdighet. Hwilcket
till the öfrige respective Ståndens bifall härmed tienst- och wänligen re-
commenderas.
Berättades att twänne cammarherrar ifrån Hans Kongl. Maijitt an¬
komma, hwaruppå then anstalt giordes, att the af någre Ståndets depu¬
terade skulle emottagas och införas. Theruppå inkommo Cammarher-
rarne wälborne Herr Ehrencreutz och Herr Grefwe Rutger
Sparre, då Herr Cammarherren Ehrencreutz yttrade sig på föll¬
jande sätt: Hans Kongl. Maijitt låter förmäla thess nådiga helsning till
thess trogne undersåtare af Riksens Borgerskap med nådig antydan, att
the i morgon klåckan 10 infinna sig på Rikssahlen att effter förrättad
gudstienst höra riksdagsbeslutet för sig upläsas.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 552.
6 Förordningen om Stockholms stads styrelse är daterad 12/12 1672. Tr.: Stiern¬
man, Ekon. förordningar 3, s. 1051.
7 Kungl, förordning 17/10 1727 ang. en viss metod till val i Stockholm av borg¬
mästare, rådmän och sekreterare. Modée 1, s. 724.
20 augusti 1741
613
Herr Rådman Schening, som uti Herr Talemannens frånwaro
förde ordet, swarade, att Borgareståndet skall hörutinnan ställa sig
Hans Kongl. Maij:ts nådige befallning till underdånig effterlefnad,
hwaruppå Ståndets deputerade fölgde med Herrar Cammarherrarne
ut ifrån Ståndets rum.
Uplästes å nyo protocollsdeputationens betänckande af den 31 sistled-
ne julii angående Kongl. Bergscollegii föranstaltande om kohlfourne-
ringen för Ortala crono och Schebo frälsebruk. Hwilcket Ridderskapet
och Adelen bifallit samt Prästeståndet äfwenwäl thertill sitt bifall gifwit,
hvvad undersökningen angår. Ståndet biföll betänckiandet som på-
skrefs.
Inkom Ofwersten wälborne Herr Lagercrants och recommen-
derade sin swåger Herr Revisionssecreteraren Silfwerschiölcl till änd¬
rings erhållande uti Ståndets resolution angående cronotijondens åter-
winnande till Heckeberga gods i Skåne, hwarwid Herr Ofwersten förmo¬
dade, att af Ståndet lärer tagas uti benägit öfwerwägande att så wida
possessorerne af Heckeberga gods under then tiden landet war under
dansk regering thenna tijonden oqwalt njutit, Herr Revisionssecretera¬
ren Silfwerschiöld såsom en swensk adelsman må tilläggias samma rätt
thertill, som bemälte förra possessorerne av then danska aclelen ägt.
Hwarjämte Herr Ofwersten recommenderade framledne Praesidentens
Herr Baron Höpkens enckiefrus ansökning om pension till gunstigt
bifall hos Ståndet, när expedition therom till Ståndet inkommer, hälst
som bemälte fru för thess slätta wilckor skull samma pension wäl behöf-
wer.
Ståndet swarade, att hwad Herr Ofwersten nu anmält skall tagas uti
behörigt öfwerwägande och med ett fodersamt slut afhielpas, hwarmed
Herr Ofwersten tog afträde.
Ståndets deputerade, som warit hos Ridderskapet och Adelen, kom-
mo tillbakars berättandes, att Ridderskapet och Adelen låfwat att med
all skyndesamhet afgiöra the måhlén, hwarom the påmint.
Uplästes protocollsdeputationens betänckiande8 angående några an-
märckningar wid Kongl. Bergscollegii protocoll berörande Bergs-
fiscalen Hiernes befordran. Hwilcket betänckande Ridderskapet och
Adelen bifallit, men Prästeståndet bifallit betänckandet hwad Bergs-
fiscalen Hierne angår, att han må njuta sin tour till godo, dock att
ingen äldre i collegio therigenom blifwer praejudicerad. Ståndet biföll
betänckjandet med Prästeståndets utlåtande.
Inkom Taleman och Justitiaeborgmästaren Herr Petter Aulaewill.
Inkommo Registratoren Herr Stierncrona och vice Härads¬
höfdingen Herr von Döbeln, som androgo, att emedan uti saken
angående framledne Commendanten Dancqwardts erfwingars an¬
sökning om restitutione fatalium till liquidations erhållande uti
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 553.
614
20 augusti 1741
Kongl. Cammarcollegio öfwer en bemälte Dancqwardts underdånige
löningsfordran hos cronan, the respective Stånden stannat uti skillj-
achtige meningar, på thet sättet, att Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit secrete utskottets betänckande, men Borgare- och
Bondestånden erfwingarne ansökningen afslagit och således ingen ex¬
pedition kan skie. Ty har Ridderskapet och Adelen anmodat them att
hos Ståndet giöra then tienstwänliga föreställning, om icke Ståndet
skulle täckjas, i betracktande af the skiähl och omständigheter, som uti
secrete utskottets betänckande äro andragne, uti thess utlåtande giöra
then ändring, att secrete utskottets betänckande må winna bifall, på thet
saken må kunna komma till expedition. Ståndet bad Herr Stierncrona
och Herr von Döblen taga afträde. Hwaruppå härom discourerades och
stannade Ståndet i thet slut, att uti then ifrån Ståndet afgångne expe¬
dition eij kan skie någon ändring. Som Herr Stierncrona och Herr
von Döbeln, sedan the blifwit inkallade, kundgiordes.
Uplästes ett af Herr Borgmästaren Lundin ingifwit memorial9
hwarmedelst andrages, att han gärna welat hörsamma then genom
twänne Ståndets deputerade i går till honom skiedde antydan att i dag
antingen sielf eller genom fullmächtig afgifwa sina påminnelser uti sa¬
ken emellan Ulricaehamns stad å then ena sidan och Borås, Jönkiö-
pings och Ekesiö städer å then andra sidan angående alnemåhls- och
oxehandelen ther i orten, men som han för thess opasslighet skull
ännu nödgas hålla sig inne, kan han intet sielf upkomma till Ståndet
eller i hast skaffa sig någon fullmächtig, icke eller hint författa sine på¬
minnelser uti en act om 60 paginer, som han i förrgår bekommit till
genomläsande, hafwandes hwarcken fädt communication af eller sedt
cammaroeconomie- och commerciedeputationens eller Kongl. Com-
merciecollegii yttrande i saken. Han will förthenskuld nu allenast thet
påminna, att uti cammaroeconomiedeputations betänckande skola alla
hans skiähl wara förbigångne, som hans ödmiuka deduction innehåller
och sådane privilegier åberopade, som contrafullmächtigen icke ens
gittat biläggia och en hop orichtige och ogrundade attester förebragte,
skolandes allmogens riksdagsfullmächtig ifrån Halland Pehr Persson,
hwilcken skall attesterat med Borås och emot Bogesund, suttit öfwer
saken och betänckandet underskrifwit och som måhlet rörer privilegier
och är granlaga, anhåller Herr Borgmästaren att Ståndet tächtes låta
sig hela acten föreläsas, innan saken till sluteligit afgiörande företages,
hemställandes till Ståndets ompröfwande, om icke saken må i under¬
dånighet hänskiutas till Hans Kongl. Maij:tt, då han får tillfälle att giöra
dess widare underdånige påminnelser å Ulricaehamns wägnar, eller ock
saken måtte hwila till nästa riksdag, då Ulricaehamn kunde blifwa när¬
mare hörd. Ståndet tog sedan hwad Herr Borgmästaren Lundin i be¬
rörde memorial påmint uti öfwerwägande. Och althenstund Ståndet
9 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 554.
20 augusti 1741
615
den 14 i thenne månad, då cammaroeconomiedeputationens betänc-
kande i thetta måhl blifwit upläst, antydt Herr Borgmästaren Lundin
att till måndagen therpå fölljande inkomma med sina påminnelser i
saken, och som han thet icke fullgiordt, har Ståndet eij allenast seder¬
mera låtit honom therom påminna, utan ock i går genom twänne Stån¬
dets deputerade ansagt honom, att therest han i dag eij worde samma
påminnelser till Ståndet afgifwandes, skulle saken likafult till sluteligit
afgiörande företagas. Förthenskuld och wid så beskaffade omständig¬
heter kunde Ståndet hwarcken samtyckia till längre upskof med saken,
eij eller hänskjuta thensamma till Kongl. Maij:ts nådige afgiörande,
hälst Herr Borgmästaren Lundin genom dess memorial giordt saken
hos Riksens Ständer anhängig och twänne Stånd sig redan theröfwer
utlåtit, utan pröfwades skiähligt att nu företaga sig berörde sak till slute¬
ligit afgiörande, finnandes Ståndet icke eller nödigt, att effter Herr
Borgmästarens begäran låta sig hela acten föreläsas, emedan riksdags¬
ordningen förmår, att deputationernes betänckiande allenast skole uti
Ståndet upläsas.
Sedan blef cammaroeconomideputationens betänckiande af den 31
sistledne julii å nyo upläst, hwilcket Ståndet fant skiähligt till alla dehlar
att bifalla.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 20 uti inne-
warande månad,1 hwarmedelst gifwes Riksens Ständer tillkiänna, att sec¬
rete utskottet funnit nödigt att foga then anstalt, thet wisse hemlige
ärender till beredande twänne herrar Riksens Råd, som af Rådet ther-
till äro utnämde, anförtros, hwilcka ärender sedan the wunnit sin mog¬
nad, Kongl. Maij:tt i sittjande råd till sluteligit afgiörande föredragas.
Ståndet har therwid eij något att påminna.
Manufactur- och handelsdeputationens betänckande af den 6 i
thenne månad2 uplästes angående staden Fredrichshamns ansökning
att få njuta the therstädes, så wäl som i Willmanstrand inflytande spin-
nehusmedel, therutinnan deputationen funnit samma stad icke kun¬
na willfaras, utan att Åbo stad må bibehållas wid thet, som om spin-
husinrättningen wid sidsta riksdag är faststält, som Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes Ridderskapets och Prästeståndets resolutioner öfwer Bonde¬
ståndets extracta protocolli af den 17 och 18 augusti sistledne samt
Ståndets extractum protocolli af den 17 i thenne månad angående salt-
handelen i riket och resolverades, att härom skall giöras ytterligare
föreställning till the öfrige respective Stånden genom fölljande extrac¬
tum protocolli.
Sedan Borgareståndet genom utdrag af protocollet under den 17 i
thenne månaden giordt sin wälmenta föreställning till the andre respec-
1 Borgarståndets arkiv 1740—‘t 1: 10, n. 555.
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 556.
616
20 augusti 1741
tive Stånden angående salthandelen i riket, och huru thet will synas
ganska betänckeligit att sättia taxa på saltet, samt lämna främmande
tillstånd att införa salt i riket. Så uplästes nu högloflige Riclderskapets
och Adelens tillika med thet högwyrdige Prästeståndets och ärbara
Bondeståndets i thet måhlet afgifne utlåtande, hwaraf intages, att
Borgareståndets yttrade påminnelser eij wunnit the öfrige respective
Ståndens bifall uti the 2:ne granlaga hufwudmåhlen, nembligen om
taxan på salt och tillstånd för fremmande till thess införande. Ståndet
tog thetta än widare under öfwerwägande. Och som thet är oförneke-
ligit, att saltpriset eij allenast dependerar theraf, huru omständigheter-
ne och conjuncturerne äro utom lands, hwarigenom inkiöpspriset an¬
tingen stiger eller faller, utan ock af then omständigheten att alla the
wahror, som till skiepsutredningarne och folckets underhåld erfordras,
äro innom riket uti drägeligit pris. Så är Borgareståndet af then tancka,
att så wida taxa skall sättjas å saltet, thet kunde ock Hans Maij:tt i
underdånighet anmodas att anbefalla Ofwerståthållaren och samteliga
Landshöfdingarne, thet the hwart halfft åhr uti alla låhn och städer up-
rätta en taxa på spannemål och alla andra victualie persedlar samt wed,
som skiepsrederierne behöfwa, och samma taxa genom trycket allmänt
kunnog giöra, på thet å thesse för skiepsrederierne så oumgiängelige
wahror all obillig stegring i priset äfwen må kunna förekommas, hwilc-
ket Borgareståndet för sin dehl håller före wara så mycket nödwändiga-
re, som saltprisets lätthet thermed är förknippat, och thet ena så wäl
som thet andra oförgripeligen på slik händelse bör komma under taxe¬
ring. För öfrigit och i anseende till then rubbning, som nu giöres uti
productplacatet af den 10 novembr 1724, hwilcket så wäl för Ridder-
skapet och Adelen samt ståndspersoner och the handlande, som uti
skiepp instuckit sina capitaler, eij annorlunda än för ett privilegium kan
ansees, så finner Borgareståndet, att skiepsrederierne eij mindre än
andre rikets undersåtare äro plicktige att hielpa och bispringa riket,
och således föranlåtit för sin dehl att giöra thet krafftiga förbehåll, att
ingen skiepsredare må twingas till att lämna sina fahrtyg till transporter
eller andra allmänna behof, med mindre han sielf finner therwid sin
utkomst, samt erhåller så mycket fracht, som han elljest kan erhålla för
sina skiepp på dylika resor, och att således en hwar må få fritt och
obehindrat disponera sin egendom. Hwilcket Borgareståndet med the
öfrige respective Stånden till närmare benägit öfwerwägande och bifall
hörsam- tienst- och wänligen welat communicera.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen blef af
någre Ståndets deputerade emottagen och införd, då Cammarherren
Herr Grefwe Henning Gyllenborg, som förde ordet, sig ytt¬
rade på fölljande sätt: Ridderskapet och Adelen låter förmäla till thet
loflige Borgareståndet thess tienstwänliga helsning. Af the respective
Ståndens utlåtande öfwer Riksens Ständers commissionsdommar så
öfwer Johan Axelsson som the flere delinquenter, har man befunnit, att
20 augusti 1741
617
the respective Stånden mästendels i alla måhlén stannat uti skilljachtige
meningar, så att twänne Stånd äro emot twänne Stånd, emädan Invad
Johan Axelsson angår, hafwa Ridderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det fallit på the tanckar, att thet honom pålagde dödsstraffet må för-
wandlas i ett ewigt fängelse på Marstrands fästning, men Bondeståndet
bifallit Borgareståndets utlåtande, att han bör undergå dödsstraffet.
Hwad Archenholtz beträffar, har Bondeståndet äfwen som Präste¬
ståndet funnit skiähligt, att i stället för thet honom af Riksens Ständers
commission ådömde en månads fängelse på watten och bröd, han må
hållas i ständigt och säkert förvvahr på någon fästning till Riksens Stän¬
ders nästa sammankomst, då Riksens Ständer om hans befrielse sig
kunna utlåta. Men hwad Mathesius widkommer, har Bondeståndet
bifallit secrete utskottets extractum protocolli. Och som ingen expedi¬
tion angående Johan Axelsson, Archenholtz och Mathesius således kan
skie, med mindre någotthera af the respective Stånden fogar sig effter
the andra samt ändrar sin mening, så har deputationen fädt in com-
missis att hemställa till Borgareståndet, om icke thet skulle finna för
godt att ändra thess fattade slut öfwer Johan Axelssons förbrytelse och
bifalla Ridderskapets och Adelens mening, samt genom en deputation
till the respective Präste- och Bondestånden sökja att förmå them till att
foga sig effter Ridderskapets och Adelens samt Borgareståndets yttrade
tanckar, hwad Archenholtz och Mathesius anbelangar.
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall taga uti öfwerwägande,
hwad deputationen uppå högloflige Ridderskapets och Adelens wägnar
behagat proponera och sig theröfwer utlåta, och bad Herr Taleman de¬
putationen, thet thensamma wille förmäla till Ridderskapet och Ade¬
len Ståndets tienstwänliga helsning. Hwarmed deputationen afträdde.
Sedan discourerade Ståndet huruwida thet kunde samtyckja till nå¬
gon ändring uti Ståndets yttrade mening om Johan Axelsson och
Archenholtz och war
Herr Ombudsman Ekman wäl af the tanckar, att Ståndet skulle
öfwerlämna till secrete utskottet att jämcka expeditionen af commissio-
nens dommar och the respective Ståndens utlåtande theröfwer. Men
Herr Borgmästaren Salin och flere höllö betänckeligit att sådant
bifalla, hälst emädan hwad Johan Axelsson och Archenholtz anbelang¬
ar, secrete utskottets utslag öfwer them kommer att ställas i wärcket,
så wida thetsamma icke blifwit genom Ståndens pluralité ändrat.
En deputation ifrån högwyrclige Prästeståndet blef af någre Ståndets
deputerade emottagen och införd, då berörde deputation ifrån Ridder¬
skapet och Adelen giordt föreställning hos Prästeståndet om någon
jämckning uti Ståndets resolution öfwer commissionens fälte dommar i
the therstädes till undersökning och afdömmande uptagne måhlén. Ty
har Prästeståndet anmodat thess deputation att hemställa till Borgare¬
ståndet, om icke thet skulle finna godt att förena sig med Prästestån¬
det, hwad Gyllenstierna beträffar, så att han i stället för dödsstraffet må
618
20 augusti 1741
sittja all sin lifstid i fängelse på Marstrands slått. Och hwad Archen¬
holtz och Mathesius anbelangar, så emedan Stånden fallit på olike me¬
ningar, så att twå Stånd äro emot twå Stånd. Ty är Prästeståndet af the
tanckar, att i föllje af lag och dommarereglorne expeditionen öfwer
them må järnekas effter then lindrigare meningen, therutinnan
Prästeståndet förmodar, att så mycket mer winna Borgareståndets bi¬
fall, som riket therigenom, att theras straff blifwer på thet sättet lind¬
rat, eij något äfwentyrar, hälst som på Riksens Ständers wid nästa riks¬
dag bepröfwande ankommer, huruwida Archenholtz då må ifrån fäng¬
elset lösgifwas eller icke.
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall taga uti behörigt öfwer-
wägande, hwad af högwyrdige Prästeståndet genom dess deputation
blifwit proponerat och förestält, hwarmed deputationen afträdde.
Effter något widare discourerande härom stannade Ståndet i thet
slut, at thet förblifwer wid sitt förra utslag angående Johan Axelsson
och the öfrige, och hwad expeditionen beträffar, war Ståndet af then
tanckan, att then bör skie af secrete utskottet, och som twå Stånd äro
emot twå Stånd, förblifwer thet hwad Johan Axelsson anbelangar wid
then afsagde dödsdommen likmätigt riksdagsordningen, sammaledes
beträffande Archenholtz wid secrete utskottets utslag. Och fann nödigt
att thetta skulle genom en deputation gifwas the öfrige respective Stån¬
den tillkänna, och blefwo effterskrefne thertill utnämde, nembligen
Herr Secreteraren Falckman, Herr Borgmästaren Lennart Wetter,
Ålderman Herr Renström, Herr Borgmästaren Nils Wikegren,
Herr Hoffmeister, Rådman Herr Borger Beckman,
hwaruppå deputation afträdde.
Uplästes ceremonielet, hwarwid Ståndet eij hade något att påminna.
LTplästes protocollsdeputationens betänckande3 angående Kongl.
Swea Hofrätts förslag till häradshöfdingebeställningen effter Assesso¬
ren Adrian Valtinsson, som Ståndet fant skiähligt att bifalla.
Uplästes Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets resolutioner
öfwer manufactur- och handelsdeputations betänckiande af den 11 i
thenne månad beträffande Alingsåhs manufacturie, jämte the flere äld¬
re och större manufacturwärcken, hafwandes Ridderskapet och Adelen
bifallit betänckandet samt för skiähligt funnit, att alla the, som in till
åhr 1732 fädt landshjelp, böra njuta en lika afskrifning, men Präste¬
ståndet förklarat sig förblifwa wid dess den 19 hujus till betänckandet
och Borgareståndets extractum protocolli af samma dato gifne bifall.
Ståndet förblef wid sitt utlåtande uti thess extracto protocolli af den 19
i thenne månad.
Uplästes protocolldeputationens betänckande4 angående underbe-
tiäntes advocerande med mera, som bifölls.
:i Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 557.
4 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 558.
20 augusti 1741
619
Ståndets deputerade, som suttit öfwer båtsmansjämckningen, berätta¬
de, att the gådt igenom en dehl af acterne och protocollerne beröran¬
de thenna saken och effter noga öfwerwägande af alla omständigheter
fallit på the tanckar, att man eij lärer härmed komma till slut på an¬
nat sätt än att till Hans Kongl. Maijitt öfwerlämnas, att sedan städerne
och wederbörande collegier blifwit hörde, projectera en ny fördelning
af båtsmanshållet städerne emellan, effter hwarje stads wilckor och be¬
skaffenhet, hwilcken fördelning dock eij ställes i wärcket, förr än then-
samma wid nästa riksdag blifwit af Ståndet öfwersedd.
Herr Borgmästaren Stare holt före, att sedan Hans Kongl. Maij:tt
i nåder låtit rojectera en ny båtsmänsrepartition och fördelning städer¬
ne emellan, så wore nödigt, att wid nästa riksdag en deputation af alla
fyra Stånden blefwo förordnad, som företager sig saken till afgiörande.
Ståndet biföll the deputerades yttrade tanckar, hwarföre resolvera¬
des, att Ståndets underdånige skrifwelse kommer härom till Hans
Kongl. Maij:tt att afgå.
Herr Lindahl påminte härwid, att han för sin dehl finnér nödigt,
thet båtsmansjämckningen måtte i föllje af the respective Ståndens reso¬
lution wid nu warande riksdag blifwa till sluteligit afgiörande företa¬
gen, innan Ståndet skilljes åt, emädan på annor händelse the städer,
som äro beswärade med alt för högt them pålagt båtsmanshåld, kom¬
ma ganska mycket att lida.
Inkommo twänne deputerade ifrån Ridderskapet och Adelen, berät¬
tandes att the fädt in commissis af Ridderskapet och Adelen att propo¬
nera, om icke jämckningen af the respective Ståndens utlåtande öfwer
Riksens Ständers commissions dommar och secrete utskottets utslag öf¬
wer Johan Axelssons förbrytelse och the flere måhlén må företagas
och afslutas i stora secreta deputationen?
Herr Taleman swarade, att Ståndet redan communicerat sina
tanckar angående jämckningen och expeditionen af thesse måhlén med
the andre respective Stånden. The deputerade afträdde.
Herr Taleman berättade, att Herr Landtmarskalcken och the
öfrige tre Ståndens Talemän hafwa therom öfwerenskommit, att the
respective Stånden genom Herr Landtmarskalcken och theras Talemän
taga afskied af hwar annan i morgon på Rikssahlen. Hwarwid Ståndet
eij hade något att påminna
Torsdagen den 20 octobris [a: augusti] effter middagen.
Uplästes ytterligare cammaroeconomie- och commercie samt proto-
collsdeputationens gemensamma betänckande5 angående project till in-
struction för advocatfiscalen uti thet Kongl. Cammarcollegio, hafwan-
des Ridderskapet och Adelen resolverat, att berörde project upgifwes
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 559.
620
20 augusti 1741
till Kongl. Maij:tt, att sedan collegierne blifwit hörde, Kongl. Maij:tt
i nåder låter författa instruction för advocatfiscalen och honom imed¬
lertid lill effterlefnad lämnas communication af the kongl, bref oell re¬
solutioner, som till närwarande regeringssätt och thess embetes förrätt¬
ning lämpelige äro, samt att han wid avancementer njuter 1728 åhrs
bref om advocatfiscalens befordran till godo, som Prästeståndet bifallit.
Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Företogs sedan cammaroeconomie- och commercie- samt protocolls-
deputationernes gemensamma betänckande6 angående project till in¬
struction för advocatfiscalen uti Kongl. Cammarrevisionen, uti hwilcket
måhl Ridderskapet och Adelen yttrat sig på lika sätt som angående then
projecterade instruetionen för advocatfiscalen uti thet Kongl. Cammar-
collegio, jämte thet tillika med projectet till instruetionen Herr Thoms¬
som memorial kommer till Hans Kongl. Maij:tt att uppgå, hafwandes
Prästeståndet bifallit Ridderskapets och Adelens utlåtande, som af Stån¬
det jemwäl bifölls.
Företogs justitiaedeputationens betänckande af den 7 sistledne martii
öfwer thet som uti Justitiaecancellerens riksdagsberättelse förmäles an¬
gående Commendeuren Johan Caspar Prints och Skiepscapitainen
Hans Slyter, hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit, hwad deputa-
tionen i anseende till bemälte commendeur och skiepscapitaine an-
fördt och i öfrigit för skiähligt funnit, att som the warit lidande, saken
emot Ammiralitetscollegium af Justitiaecancelleren bör ännu fullfölljas.
Men Prästeståndet bifallit deputationens betänckande. Och emedan
Ståndet den 9 sistledne junii, då berörde betänckande blifwit upläst,
bifallit thetsamma, ty fant Ståndet för skiähligt att therwicl förblifwa.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 5 i thenne månad7 angående deputationens giorde hemställan¬
de, om icke magistraterne eller hallrätterne i the städer, hwarest hall¬
rätter äro inrättade, måge bepröfwa och utsättja för thet i städerne
warande ringare folcket, såsom båtsmän, stadswacht, ringkarlar, bro-,
timmer- och flere arbetskarlar, samt hustrur och hemmawarande barn,
huru mycket thet, utan att efftersättja sin öfriga näring, beqwämligen
kunna åhrligen spinna, antingen uti regarn och tygsgarn eller linne och
bomull, för hwilcket the af manufacturisterne böra undfå skiählig be¬
talning, hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet
bifallit på thet sättet, att magistraterne och hallrätterne måge sökia att
förmå wederbörande härtill utan twång, hwilcket af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 19 i thenne månad8 angående åtskillige måhl, som deputationen
icke hunnit att afgiöra och föredraga Riksens Ständer och deputationen
(i Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 560.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 561.
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 562.
20 augusti 1741
621
för theras angelägenhet skull håller före böra till Hans Kongl. Maij:ts
egit nådige förordnande och föranstaltande effter riksdagen upgifwas,
såsom 1 :o angående tiggerijförordningarnes skärpande och lämpande
således, att arbetsföre tiggare therigenom nödgas sökia theras föda
med redeligit arbete, 2:do förordningens öfwer Stockholms stads styrel¬
se förnyande och lämpande effter nu warande systemen af Sweriges
handel och manufacturer, 3:tio swensk ungdoms tillärande i siden-
manufacturen, 4:to the för fina kläden, fina lärffter och brokute siden¬
tyger faststälte praemiers bibehållande, 5:to om inrättning af debet eller
skuldsedlar till befordran af the manufacturerade wahrornes afsättning
till crahmhandlande, 6:to the crahmhandlandes fördelning i wisse das¬
ser, så att hwarthera classen tillordnas hwad wahra thensamma får
drifwa handel med, 7:mo hwad som bör i acht tagas wid manufactur-
wärcks anläggning så i anseende till orternes belägenhet, som inwånar-
nes böijelse, 8:vo hwarjehanda inbråtts förekommande uti manufactur-
författningarne, 9:o fiskeriernes befordran, 10:o hallrättens tillstånd
här i Stockholm, ll:o tillstånd för en wid namn Diedrich Hindrich
Schultz att få tullfritt införskrifwa, hwad som erfordras till thess här i
staden anlagde ciderättickebryggerie, 12:o tienlige reglementers för¬
fattande för siden- och linnemanufacturerne samt en instruction för
directeuren wid sidenmanufacturen. Hwilcket betänckande Ridder-
skapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet resolverat, att betänckan-
det upgifwes till Hans Kongl. Maij:tt, dock att Hans Maij:tt har fria
händer sakerne effter theras rätta beskaffenhet med råds råde att af-
giöra.
Wid then 7:de § angående deputationens yttrade tanckar, att på the
orter och i the städer, hwarest yllefabriquer beqwämligast kunna utwid-
gas och bringas till någon högd, böra inga linne- eller bomullsfabriquer
få inrättas och så twärtom, med mindre wisse och särdeles skiähl så¬
dant kunna föranlåta, yttrade sig Ålderman Hoffler, att hwar och
en som will anläggia fabrique af egne medel, utan att sökia thertill
publiqut förskått, må wara sådant effterlåtit, det må wara af siden, ylle
eller bomull.
Herr Borgmästaren Stare swarade, att afsichten härmed är, att
hwar och en fabriqueur eij allenast må hafwa sin skiähliga utkomst,
utan ock att the af andra, som willja kladda uti samma tillwärckningar,
eij må hindras att utwidga och uparbeta theras wärck (ill en sådan
högd, att publicum theraf har nytta och förmån, hwarföre ock deputa-
tionen hållit före, att wid manufacturwärcks anläggiande bör orternes
belägenheter och inwånarnes böijelser noga observeras. Manufacturer-
ne befordras bäst till theras rätta rörelse, då stapelstädernes borgerskap
införskrifwer rudematerier till fabriquerne, landtman och flere gå
manufacturisterne med spillning tillhanda, borgerskapet i städerne app¬
retera landtmannens tillwärckningar och the crahmhandlande afsättja
the tillwärckade wahrorne.
622
20 augusti 1741
Herr Grubb utlätt sig, att han bifaller Herr Hofflers mening, eme¬
dan ingen lärer anläggia någon manufactur, om icke han ser sin ut¬
komst therwid och wet tillgång på nödige spinnerskor. Effter något
widare discourerande biföll Ståndet högwyrdige Prästeståndets utlå¬
tande.
En deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen blef af
någre Ståndets deputerade emottagen och införd. Wälbemälte deputa¬
tion inlefwererade Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af
innewarande dato,9 som uplästes, hwarmedelst till the öfrige respec-
tive Stånden hemställes, om icke Capitaine wid thet Kongl. Gardet Herr
G. A. Piper, hwilcken thess hälsas tillstånd eij tillåter, att wid krigs¬
tjensten, therest mycken rörighet fordras, giöra then tienst, som emot
thess förwärfwade kundskap uti krigswäsendet och thess egen åstundan
swarar, kunde för thess långlige och trogna krigstienster hos Hans
Kongl. Maij:tt uti underdånighet anmälas till en af the krigsrådstiens-
ter, som effter regeringsformens innehåld wid upkommit krig besättjas
böra, hafwandes ock Ridderskapet och Adelen funnit billigt, Majoren
Herr Tilas, med hwilcken nästan samma omständigheter skola wara, till
all benägenhet hos the öfrige Stånden att anmäla. Deputationen re-
commenderade thetta ärende hos Ståndet till benägit bifall, i synnerhet
hwad Capitaine Piper anbelangar, efftersom han eij kan hugnas med
then nu ledige majorsbeställningen wid thet Kongl. Gardet, therjämte
påminte deputationen om the genom Ridderskapets och Adelens ex-
tracta protocolli af den 12 och 14 i thenne månad anmälte måhlens
företagan- och afgiörande, beträffande frij religionsöfning för them af
engelska och reformerta kyrckian sig här i riket willja nedsättja1 och
Statssecreteraren Boneauschiöld.2
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall med thet fordersam-
maste utlåta sig öfwer Ridderskapets och Adelens extractum proto¬
colli angående Capitaine Piper och Majoren Tillas och hwad anbelang¬
ar Ridderskapets och Adelens extractum protocolli under den 12 i
thenna månad beträffande Statssecreteraren Boneauschiöld, så har
Ståndet den 15 hujus thetsamma bifallit, äfwenwäl har Ståndet den 14
nästförwekne augusti bifallit Ridderskapets och Adelens extractum pro¬
tocolli af samma dato berörande frij religionsöfning för them, som äro
af then engelske och reformerte kyrckian och bad Herr Taleman de¬
putation anmäla till Ridderskapet och Adelen Ståndets tienstwänliga
helsning, hwarmed deputationen afträdde.
Inkom en deputation ifrån thet ärbara Bondeståndet, som berättade
sig hafwa fådt af sitt Stånd in commissis att ytterligare recommendera
hos Borgareståndet then af allmänna beswärsdeputationen projecterade
9 Borgarståndets arkiv 1740—41: 11, n. 74.
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 76.
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 71.
20 augusti 1741
623
resolutionen öfwer 22 § af allmogens beswär beträffande skattkiöpen i
Finland. Deputationen lämnades till swars, att Ståndet wäl redan före-
hafft thenna § och bifallit Ridderskapets och Adelens mening, att åbo-
erne på cronohemmanen i Finland må få bruka them under besitt¬
ningsrätt, men så skall Ståndet icke thess mindre taga thetta måhl i
närmare öfwerwägande och sig theröfwer widare utlåta.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 19 i thenne månad3 angående the i Kongl. Commerciecollegio
ledige blifwande beställningars besättande samt thet hemställande som
giöres, om icke uti Cammarherrens och Assessorens Adlerstedts ställe
skickelige män af collegii ledamöter må till samma beställning föreslås,
samt äfwenwäl en assessor tillsättjas, som i Assessoren Kalmeters från-
waru, hwilcken fådt tillstånd, när omständigheterne så fordra, att wara
borta ifrån collegio och besörja drifften af thess i Helsingeland uptagne
coboltswärck, förrättar hans syssla för dess förra löhn, då underbetjen-
terne effter handen kunde winna en successive befordran, hwilcket
Ståndet biföll och therjämte fant skiähligt, att fölljande extractum pro¬
tocolli angående Herr Borgmästarens Salins befordran wid förefallande
öpning uti thet Kongl. Commerciecollegio skall till the öfrige respective
Stånden afgå.
Wid förehafwande af manufactur- och handelsdeputationens in-
komne betänckande angående skickelige och bepröfwade mäns be¬
fordran till ledamöter uti Kongl. Maij:ts och Riksens Commerciecollegio
kom hos Ståndet uti behörig åtancka the goda egenskaper, som Herr
Borgmästaren Salin innehafwer och höra icke mindre till handels- och
manufacturwäsendet, än ock till dommare och the öfrige sysslorne,
hwilcka en ledamot uti bemälte Kongl. Commerciecollegio tillhör att
äga, och Herr Borgmästaren icke allenast genom grundeliga studier,
utan ock aflagde 13 åhrs tienster uti merbemälte Kongl. Collegio samt
sedermera förwaltade borgmästareembete uti Örebro sig förwärfwat,
thet alt Herr Borgmästaren på thenne och förre riksdagar med
distinction till hela Ståndets särdeles wälbehag å daga lagt, så att Stån¬
det gior sig aldeles försäkrat, att therest bemälte Herr Borgmästare
blefwo befordrad till ledamot uti thet Kongl. Commerciecollegio skulle
han therstädes ofelbart giöra Kongl. Maij:tt och riket nyttig tienst.
Förthenskuld finner sig Ståndet föranlåtit, att hos the öfrige respective
Stånden hörsam- tienst- och wänligen i så måtto Herr Borgmästaren Sa¬
lin anmäla, det the gunstbenägit täcktes bifalla, att underdånig före-
skrifft till Hans Kongl. Maij:tt afgår och Borgmästaren Salins be¬
fordran wid förefallande öpning uti merberörde Kongl. Commerciecol¬
legio, dock utan bättre förtjentes praejudice, giörandes Ståndet sig
thesto mer försäkrat om the öfrige respective Ståndens samtycke härut¬
innan, som the samt och synnerligen lära hafwa sig bekant, att offta-
3 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 563.
624
20 augusti 1741
bemälte Herr Borgmästare till en slik befordran wärckeligen giordt sig
förtient.4
Uplästes stora secreta deputationens extractum protocolli under in-
newarande dato,5 hwarmedelst gifvves Riksens Ständer wid handen, att
stora secrete deputationen tagit uti öfwerwägande, huru och på hwad
sätt pluralitét uti thet ifrån secrete utskottet inkomne commissionens
måhl måtte erhållas, samt att Borgareståndets ledamöter åtagit sig att
uti Johan Axelssons sak söka förmå sina medbroder af Ståndet, att the
må foga sig till Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets mening,
med thet förbehåld, att the andre Stånden uti saken med Archenholtz
och Mathesius wille foga sig till theras tancka. I föllje hwaraf samtelige
Stånden sig förent, att för Archenholtz utsättja fängelset på behagelig
tid, then Riksens Ständer i framtiden sielfwa komma att utnämna, så
att han eij begripes under något utkommande pardonsplacat, och att
Archenholtz bör imedlertid hållas på någon fästning uti strängt för-
wahr, utan tillstånd att gå utom fästningens murar eller bruka penna,
bläck eller papper, och hwad Mathesius angår, så hafwa Ridderskapets
och Adelens ledamöter öfwerträdt till Präste- och Bondeståndets tanc-
kar.
I anledning häraf förklarade the närwarande af Ståndets ledamöter
uti stora secreta deputationen sig eij undgå kunna att styrckia Ståndet
ther till att foga sig till Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets
mening beträffande thet straff, som Johan Axelsson för sitt begångne
brott kommer att undergå.
Herr Rådman Schening yttrade sig, att ehuruwäl han tillförene
warit af then mening, att Axelsson bör undergå dödsstraffet, likwäl som
han befinner, att rikets säkerhet äfwenwäl kan erhållas, om Axelsson
all thess lifstid hålles i fängsligit förwahr på Marstrands fästning, utan
förhoppning att få komma under något pardonsplacat, så finner han
skiähligt, så wäl i anseende ther till, som ock till enighets och förtrolig¬
hets bibehållande respective Stånden emellan, att ändra sin mening och
bifalla högloflige Ridderskapets och Adelens yttrade tanckar.
Herr Grubb, Herr Borgmästaren Salin och Herrar Borg-
mästarne Lundeberg och Wetterstedt biföllo Herr Råd¬
man Schenings mening.
Herr Justidarien Sandelin yttrade sig, att han jemwäl warit af
the tanckar, att Axelsson borde mista lifwet, men sedan han uti stora
secreta deputationen af the förde discourserne blifwit underrättad, bi¬
faller han Ridderskapets och Adelens mening.
Herr Borgmästaren Stare begärde att blifwa underrättad, om
Bondeståndets ledamöter uti stora secreta deputationen äfwenwäl ther-
4 Någon sådan befordran till tjänst inom kommerskollegium fick Salin icke uppleva.
Han avled i början av 1742. Jfr Millqvist, s. 89.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 564.
20 augusti 1741
625
till samtyckt, att Axelsson skulle njuta förskoning för dödsstraffet?
Ledamöterne uti samma deputation swarade neij, utan att the stride
förblifwit wid Bondeståndets yttrade tanckar, att Axelsson bör mista
lifwet. Hwaruppå Herr Borgmästaren utlät sig, att som secrete utskottet
effter then af samtelige Stånden undfångne auctorisation utnämt och
befullmächtigat en commission, bestående af någre thess ledamöter till
att rannsaka och dömrna öfwer Axelssons brått, och samma commission
pröfwat för rättwist att dömma honom till döden, hafwandes secrete ut¬
skottet the af commissionen för Axelsson andragne mitigantia förkastat,
så kan han för sin dehl eij befria Axelsson ifrån dödsstraffet.
Herr Borgmästaren Noreén sade, att han eij kan taga på sitt
answar för sina principaler, att en förräddare skulle få nåd.
Herr K i e r r m a n, förutan thet att commissionen uti sin domb för
Axelsson till lindring i straffet anfördt åtskillige mitigantia, och be-
mälte commissions ledamöter icke welat underskrifwa domen, förr än
secrete utskottet samtyckt, att samma mitigantia skulle få theruti in¬
föras, så har secrete utskottet jemwäl, fast än thet förklarat sig icke
kunna anse commissionens andragne mitigantia för sådane, att the
kunde wäcka någon ändring i dommen, dock anfördt andre mildrande
omständigheter, i anseende till hwilcka secrete utskottet refererat dom¬
men till samtelige Riksens Ständer att taga uti närmare öfwerwägande,
och linner han the af secrete utskottet andragne mildrande omständig¬
heter wara af then beskaffenhet, att thet Axelsson ådömde dödsstraffet
må förwandlas uti ett ewigt fängelse.
Herr Borgmästaren Stare swarade, att han för sin dehl anser the
af secrete utskottet anförde mildrande omständigheter icke som någre
wärckelige mitigantia, utan som aggravantia.
Herr Rådman Schening: Ständerne äga härutinnan jus leute-
randi och aggratiandi, som theraf kan slutas, att secrete utskottet under¬
stält dommen med the andragne mildrande omständigheter plenorum
widare skiärskådan.
Theruppå proponerades: om icke Ståndet bifaller högloflige Ridder-
skapets och Adelens samt högwyrdige Prästeståndets i thetta måhl ytt¬
rade tanckar? Hwilcket af större dehlén med neij beswarades.
Herr Ombudsman Ekman, han medgifwer giärna, att Axelsson
för thess gröfwa brått skull förskylt dödsstraffet, men som thet skulle
wara af en swår påfölgd, om Stånden eij fogade sig effter hwar annan,
utan skildes åt och lämnade saken oafgiord, så kan han eij underlåta
att styrckja Ståndet att bifalla Ridderskapets och Adelens mening.
Herr Justitiarien Sandelin styrckte ock ther till, på thet enighet
må bibehållas Stånden emellan, hälst om Ständerne skilljas ifrån hwar
annan med sämja och inbördes förtroende, förordsakar thet en skräck
hos wära flender, men therest fienden skulle förspörja, att Ständerne
eij kunnat förena sig om thenna saken, skulle thet gifwa hos them så¬
dant intryck, som upwäckte modet hos them till hwarjehanda författ-
40-734227 BR 7:1
626
20 augusti 1741
ningars wärckställighet, som torde lända till misshälligheters åstadkom¬
mande Ständerne och undersåtarne emellan samt rikets och fädernes¬
landets therpå fölljande undergång.
Herr Borgmästaren Pihl, thet endaste som styrcker honom att änd¬
ra sin mening är thet, att man af Axelsson kunde få närmare uplysning
om åtskillige angelägna måhl, hwilcka uti Ständernes commission nu
blifwit undersökte, sedan han fädt tid att betänckia sig, förutan thet
att framdeles torde yppa sig hwarjehanda omständigheter, öfwer
hwilcka torde wara nödigt att han måtte höras.
Herr Borgmästaren Lundius: thet wore efftertänckeligit att låta
en man få behålla lifwet, som hafft i sinnet att störta Sweriges Rikes
Ständer och undersåtare samt theras effterkommande i hwarjehanda
fahra och äfwentyr.
Herr Plom gren: han finner eij wara riket till någon skada, om
Axelsson får behålla lifwet, utan fast mera till nytta, emädan Axelsson
berättat åtskilligt, som han eij kunnat giöra bewisligit och framdeles
uti samma måhl torde yppas the omständigheter, att nödigt wore, thet
Axelsson med wederbörande måtte confronteras. Således kunna hwar¬
jehanda skadeliga anläggningar emot riket i framtiden blifwa uptäckte
och förekomna. Thet är ock troligt, att the som umgåts med sådane
skaddige stämplingar, icke lärer fullföllja them, så länge Axelsson lef-
wer, hwilcken therorn hafft kundskap och kunde lämna närmare under¬
rättelse therorn, han håller therföre före, att Axelsson må wederfaras
then nåd, att dödsstraffet förwandlas i ewigt fängelse, hwarigenom jem-
wäl then förmån erhålles, att Stånden i wänlighet, förtroende och enig¬
het skilljas ifrån hwar annan.
Herr Rådman Schening proponerade, om icke Ståndet skulle
behaga att härom skrida till votering, hälst som åtskillige af thess leda¬
möter ändrat sin mening.
En stor dehl swarade att the eij tillåta någon votering uti en redan
afgiord sak.
Herr Johan Ryman ingaf sin skriffteliga mening, så lydande
som fölljer.
I anseende till sielfwa factum så håller jag för min ringa dehl före,
att then af secrete utskottet afsagde dommen bör stå fast, men som Rik¬
sens Ständer under närwarande sammankomst ständigt bibehållit en
kiärlig öfwerensstämmelse uti merendels alla saker, så håller jag oför-
gripeligen före, att han ifrån sielfwa dödsstraffet befrias, dock med thet
fasta förbehåld, att thet andra projecterade straffet blifwer till sin fulla
wärckställighet, med then utfästelse att wederbörande wachthafwande
skola stånda för hans lif, therest han emot förmodan skulle undan¬
komma.
Johan Ryman.
Herr Borgmästaren Stare, förutan andra skiähl, som föranlåtit
20 augusti 1741
627
honom att falla på the tanckar, att thet bör förblifwa wid commissio-
nens domb, har ock hos honom kommit i öfwerwägande, att riket löper
fahra therigenom, att Axelsson finge lefwa, emedan han eij allenast
kunde echappera uhr fängelset och gå öfwer till wära fiender, utan ock
på then händelsen alt tillfälle till undanrymmande blefwo honom be¬
tagit, framdeles här i riket torde blifwa andra conjuncturer och then
ändring uti wår nu warande systeme, att Axelsson fingo komma på fri
fot och utöfwa mera ondt än thet han nu giordt.
Herr Rådman Schening förestälte, om icke honom må tillstånd
lämnas att effter förteckningen upropa Ståndets ledamöter, då wid
samma tillfälle kunde antecknas, hwilcka scm äro af then mening, att
Axelsson bör undergå dödsstraffet, eller att samma straff må förwand-
las uti ett ewigt fängelse.
Åtskillige af Ståndets ledamöter förklarade sig thermed wara nögde,
men en dehl bestridde thetsamma, emedan saken är redan genom vo¬
tering af Ståndet afgiord.
Herr Borgmästaren Pihl föreslog, om icke Axelsson kunde för¬
klaras skyldig att stå på echaffaut och försändas till Marstrand, samt
sielfwa saken stå öppen till nästa riksdag.
Herr Ombudsman Ekman biföll Herr Borgmästaren Pihls me¬
ning, hemställandes till Ståndet, om icke thet skulle finna godt att ther-
öfwer votera, på thet man härmed måtte komma till ändteligit slut och
skulle pluraliteten så falla ut, att Axelsson bör undergå dödsstraffet,
finner han eij annat, än så wida twå Stånd tå blifwa på hwarthera
sidan, commissionens domb kommer att ställas uti execution.
Herr Borgmästaren Nortman och flere förklarade sig eij annat
finna, än att Ståndet, therest thet å nyo skulle skrida till votering uti
en redan genom votering afgiord sak, giorde thermedelst ett steg, som
wore stridande emot riksdagsordningen.
Herr Rådman Schening swarade sig icke finna, att sådant på
något sätt strider emot riksdagsordningen, hälst som samtelige respec-
tive Stånden öfwerlämnat till stora secreta deputationen att öfwerläggia,
på hwad sätt Ståndens meningar angående Axelsson stodo att järnekas,
och sedan stora secreta deputationen thetta angelägna måhlet före-
hafft, har thensamma anmodat Ståndets ther sittjande ledamöter till att
genom föreställning förmå Ståndet till att foga sig effter Ridderskapets
och Adelens samt Prästeståndets mening, theremot Ridderskapet och
Adelen fogat sig effter Prästeståndets och Bondeståndets mening hwad
Archenholtz beträffar.
Herr Borgmästaren Nortman yttrade sig, att Ståndets ledamöter
uti stora secreta deputationen hafwa wäl fädt in commissis att giöra
Ståndet föreställning härom, men icke att twinga Ståndet emot sin willja
att ändra sin mening eller att votera på nytt uti en redan afgiord sak.
Herr Hoffmeister ingaf sin mening skrifteligen, så lydande som föll-
jer.
628 20-21 augusti 1741
Jag bestrider ingalunda att ju Johan Axelsson genom sin weder-
styggeliga giärning kan hafwa förtient döden, men jag har förut till
protocollet förklarat, hwarföre jag bifallit then lindrigare meningen.
Emedlertid mine gunstige herrar, som nu äro af then tancka, att Stån¬
det eij bör bifalla Ridderskapet och Prästeståndet uti samma lindrigare
mening, betäncker beder jag, att på thetta sättet befordras han just
emot herrarnas willja och upsåt att behålla lifwet. Ty om Adelen och
Prästeståndet blifwa fast wid sin mening, och wårt samt Bondeståndet
wid sin mening, hwem skall då kunna twinga then andra? påfölgden är
tå klar, att saken blir oafgiord, Axelsson behåller lifwet, Stånden stötas
häftigt med hwar annan, som kan hafwa en orolig och beklagelig på-
fölgd i hela nationen. Intet mister Ståndet något af sin heder, myndig¬
het och wärde, om thet friwilligt utan twång samt af idel nåd för Jo¬
han Axelsson och benägenhet för sämja och enighet emellan respec-
tive Stånden bifaller then lindrigare meningen, i anledning af 23 cap.
rättegångsbalcken, neij ingalunda, utan fast mera förtienar thet högsta
beröm uti en så i högsta måtto granlaga och swåraste påfölgd till
äfwentyrs med sig hafwande sak.
Herr Borgmästaren Mellin och Herrar Borgmästarne Bonan¬
der och Sack förklarade sig finna thenna saken, som angår en
menniskjas lif, wara af then angelägenhet, att then må upskiutas till i
morgon, då Ståndet sig kan gemensamt theröfwer yttra.
Theruppå funno effterskrefne af Ståndets ledamöter för godt att låta
i protocollet införas, thet the äro af the tanckar, att thet Axelsson ådöm-
de dödsstraffet må förwandlas uti ett ewigt fängelse. Herr Rådman
Bröms, Herr Rådman Schening, Herr Plomgren, Herr
K i e r m a n, Herr Grubb, Herrar Borgmästarne Beckmarck,
Pihl, Salin, Mellin, Lundeberg, Jernstedt, Wet¬
ter, Eneroth och Wetterstedt, Herrar Rådmännen Kna¬
pe, Kock, Bagge, Ammelberg, Herr Borgmästaren
Sack, Herr Ho ffmeister, Herr Hylphers, Herr A 1 m-
qwist, Herr C n e i f, Herr Thomas Lundelin, Herr Om¬
budsman Ekman, Herr Justitiarie!! Sandelin, Herr Secretera-
ren Kellander, Herr Johan Ryman och Herr Hall.
Och kom Ståndet öfwerens, att willja i morgon för middagen klå-
kan sex thenna sak sig widare företaga.
Fredagen den 21 augusti.
Bewilljades Herr Justitiarien Thure Sandelin Ståndets under¬
dånige föreskrifft till Hans Kongl. Maij:tt att wid förefallande tienlig
öpning effter tour, ancienneté och förtienst blifwa i nåder beford¬
rad.6
6 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 565. Sandelin befordrades till häradshövding i
Östersysslets domsaga. Jfr Millqvist, s. 155.
21 augusti 1741
629
Discourerades å nyo angående thet straff, som Johan Axelsson, för
detta Gyllenstierna för sitt begångne brått bör undergå, bwarwid Stads-
secreteraren Herr Nils Kellander ingaf sin skriffteliga mening,
som han begiärade till protocolls föras måtte, så lydande som fölljer.
Ehuru min tancka kan hafwa warit, att Johan Axelsson för thetta
Gyllenstierna hafwer enligit secrete utskottets domb förwärckat lifwet
jämte ähran och gods sitt, dock som jag inhämtat then mening af
dommen att tillika föreslås mitigantier, hwilcka ibland annat bestå af
then synnerliga omständighet, att Riksens Ständers secrete utskott för¬
säkrat Johan Axelsson wid första början af ransakningen, att om han
wille bekiänna sanningen, skulle han njuta wärckelig lindring i straffet
och att utan en slik bekännelse hade Johan Axelsson icke kunnat till så
högt straff fällas. Förthenskuld och så ömsint thet wara månde att rub¬
ba ett slikt af Ständernes deputerade giordt löffte, så är thet ock än
mer å then andra sidan äfwentyrligit, högst efftertänckeligit och synes
hafwa en aldeles farligare påfölgd med sig, om Johan Axelssons gröfwa
brått skulle lämnas ostraffat och han förblifwa i samma stånd, som då
han först blef grepen, samt ingen wärckställighet af dommen på
någotfhera sättet skie, med mindre någotthera Ståndet will foga sig till
entheras mening. Alttherföre och emädan alla dommare äga frihet att
på erhållen bättre uplysning i saken ändra sina meningar, eller foga sig
till then andras tancka, men i synnerhet wid närwarande omständighe¬
ter och när saken står i jämnwigt, att antaga thet lindrigaste straff¬
sättet. Ty finner jag i afseende till alt föregående mig föranlåten att
foga mig till thet så kallade lindrigare straffsättet, som ändå i min
tancka uti alla ädlas hiertan icke är thet lindrige, nembligen att Johan
Axelsson i stället för dödsstraffet kommer att stå på chavotten och
blifwa lifstids fånge utan att någonsin komma under pardon.
Nils Kellander.
Sedan androg Secreteraren Kellander munteligen, att han will under¬
ställa Ståndets godtfinnande, om icke till att någorlunda tillfredsställa
publiquen thet måtte föreslås the respective Stånden, att Johan Axels¬
son måtte stå på chavott på torgen uti alla the städer, genom hwilcka
han kommer att föras till Marstrand.
Effter något deliberande stannade Ståndet i thet slut, att som herrar
ledamöterne i secrete utskottet hafwa sig saken närmast bekandt, så
lämnar Ståndet them afslutandet af Johan Axelssons dombsak, på eed
och samwete, samt effter befundne omständigheter, dock så att om the
wid Ståndens meningars jämckande falla på högloflige Ridderskapets
och Adelens samt högwyrdige Prästeståndets mening, sådant bör skie
med thet förbehåld, att Johan Axelsson jemwäl bör stå i hwarje stad
ther han igenomföres, på echaffaut, på thet gemene man må blifwa
tillfredsstäld.
Herr Borgmästaren Nortman och riksdagsfullmächtigen Bäck
förklarade sig lämna till Ståndets ledamöter i secrete utskottet att yttra
630
21 augusti 1741
sina tanckar i saken effter eed och samwete, utan att Ståndet före¬
skrifter them sättet thertill.
Herr Borgmästar Lundius förblev wid sin mening, att Johan
Axelsson bör undergå dödsstraffet.
Ledamöterne af secrete utskottet afträdde till stora secrete deputa-
tionen.
Uplästes justitiaedeputationens betänckande7 af den 31 sistledne julii
angående ett wist reglemente till lagmans- och häradshöfdingeräntans
upbärande, wid hwilcket reglemente, som under Hans Kongl. Maij:ts
höga namn kommer att utgå, Ridderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det in margine giordt sine anmärckningar. Ståndet biföll betänckandet
tillika med Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets utlåtande.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 15 sistledne julii,8
hwarmedelst bemälte Stånd hemställer till the öfrige respective Stån¬
dens ompröfwande, om icke Commendeuren Cronhawen, hwilcken
Riksens Ständer pröfwat skiähligt böra hos Hans Kongl. Maij:tt uti un¬
derdånighet anmälas att nu erhålla schoutbynachts fullmacht, samt
then först ledige blifwande schoutbynachtslöhnen, såsom ock wid be¬
fordran till vice ammiralstienst njuta sin tour fram till the schoutby-
nachter, hwilcka warit yngre commendeurer än han, må i anseende
thertill, att han är af en utmärckt förtienst och på alt giörligit sätt
bör soulageras, then lilla skillnaden, som är emellan commendeurs och
schoutbynachtslöhn, nu straxt blifwa tillagd. Hwilcket Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet likaledes bifölls.
Widare uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 13 i
thenne månad9 angående thet hemställande, som giöres till the öfrige
respective Stånden, om icke Cammarförwandten uti thet Kongl. Cam-
marcollegio Petter Swan må uppå Bondeståndets wägnar blifwa en
ledamot uti reductions- och liquidationscommissionen i Protocollssecre-
terarens Jacob Troilii ställe, som sig samma syssla afsagt, samt om icke
han må njuta löhn ifrån nästkommande october månads början, hwilc¬
ket Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet
äfwenwäl bifölls.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 29 sistledne maii
angående bemälte Stånds ansökning att få förordna någon å thess wäg¬
nar till att wara ledamot uti slottsbyggningsdeputationen, som Ridder¬
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Uplästes ytterligare thet ärbara Bondeståndets extractum protocolli
af den 17 i thenne månad1 angående 2: /: silf:mt af hwart matlag öfwer
hela riket, som Bondeståndet bewilljat till en swensk kyrckias upbyg-
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 566.
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 112.
9 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 109.
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 105.
21 augusti 1741
631
gande i Constantinopel med mera, hafwandes Ridderskapet och Ade¬
len åtagit sig att fördubbla then af Ridderskapet och Adelen, i anled¬
ning af secrete utskottets extractum protocolli för hvvart matlag bewill-
jade afgifften, hwarjämte uplystes thet högwyrdige Prästeståndets ex¬
tractum protocolli af den 18 i thenne månad, thermedelst Prästestån¬
det förenat sig therom, att hwar pastor för sig nästkommande åhr
härtill förskiuter 12: /: silf ant. Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens
utlåtande.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 20 i thenne månad2 angående Lieutenanten Ekestubbes ansök¬
ning att få inrätta ett glasbruk på sin i Finland belägne egendomb.
Hwilcket Ridderskapet och Adelen bifallit med then tilläggning, att
Herr Ekestubbe tillätes att låta förfärdiga bouteiller och andra sorter
af glas, som Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll äfwen wäl betänckan-
det med Ridderskapets och Adelens tilläggning.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande3 af den
6 i thenne månad angående Manufacturistens Johan Nyholms ansök¬
ning om privilegii ärhållande på ett sittzlinne- och taftstryckerij- och
gollgast tillvvärckning, såsom och spetsars kniplande. Hwilcket Ridder¬
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwen bi¬
fölls.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den sistledne julii4
angående then effter Assessoren Hesselgren ledige blifwande cam-
mererarebeställningen wid 2:dra provincialcontoiret, till hwilcken be¬
ställning secrete utskottet håller före, att cammarförwanten wid contoi-
ret allena kunde föreslås och befordras, att tiena för thess förra löhn,
till thess Hesselgren, som nu upbär cammererarelöhnen, kommer att
åtnjuta någon ledig blifwande assessorslöhn. Jemwäl beträffande en
fond, theraf gambla wäl meriterade betiänte, som för ålder eller sjuk¬
dom skull nödgas att taga afskied, kunna få upbära hel eller half löhn.
Hwilcket betänckande Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bi¬
fallit. Ståndet biföll jemwäl berörda betänckande.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum proto¬
colli af den 195 i thenne månad angående wisse deputerades förord¬
nande utaf Kongl. Swea Hofrätt, Kongl. Commerciecollegio och the
handlande här i Stockholm till en ny wexelstadgas författande, hwilc¬
ken sedan Kongl. Maij:tt med råds råde thensamma bepröfwat och
gillat, kommer till trycket att befordras, hafwandes Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet samma betänckande bifallit och biföll Stån¬
det jemwäl t hetsamma.
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 567.
:i Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 568.
4 Borgarståndets arkiv 1740-41:10, n. 569. Gudmund Hesselgren, adlad Silfver¬
stolpe. Jfr Kleberg, Kammarrevisionen — Kammarrätten 1695-1940, s. 46.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 570.
632
21 augusti 1741
Inkom en deputation ifrån högloflige Ridderskapet och Adelen, som
förmälte till Ståndet Ridderskapets och Adelens tienstwänliga helsning,
berättandes att Ridderskapet och Adelen anmodat deputationen att hos
Ståndet recommendera the ifrån manufactur- och handelsdeputationen
inkomne betänckiande och extracta protocolli till företagande och slute-
ligit afgiörande.
Herr Rådman Schening, som företrädde Herr Talemans ställe,
swarade, att Ståndet redan afgiordt åtskillige måhl, som rörer manu-
facturerne och skall icke underlåta att i dag äfwenwäl företaga sig the
öfrige ifrån manufactur- och handelsdeputationen inkomne måhlén till
afgiörande, och bad Herr Rådman deputationen förmäla till högloflige
Ridderskapet och Adelen Ståndets wördsamma och tienstwänliga hels¬
ning. Hwarmed deputationen afträdde.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli8
angående förbud så wäl af bouteillers, som skurne korkars införsel, i an¬
seende ther till, att the i riket inrättade glasbruken, så wäl som thet af
Herr Secteteraren Rautell anlagde korckskärerijwärck äro nu i stånd
riket både med boueteiller och korckar att fournera. Hwilcket Ridder¬
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Uplästes Ridderskapets och Adelens samt Prästeståndets resolutioner
uppå Ståndets extractum protocolli af den 25 sistledne junii angående
landttulltaxan, hafwandes Ridderskapet och Adelen samt Prästestån¬
det bifallit, att then gambla landttulltaxan effterlefwes, till thess then
nya utkommer, hwarföre på samma extractum protocolli påskrefs, att
thet blifwit hos Ståndet anmält och afskickades sedan till thet ärbara
Bondeståndet.
Manufactur- och handelsdeputationens betänckande7 af den 6 i
thenne månad uplästes angående tobaksspinnerierne och tobakstill-
wärckningen i riket, hwilcket betänckande högloflige Ridderskapet och
Adelen bifallit i öfrigit, dock att i föllje af adelige privilegiernes 19 §8
och manufacturprivilegiernes 1 §9 Ridderskapet och Adelen eij betages
att af egen tobaksplantering på sin frälseegendomb låta spinna och
karfwa, likaledes, att i Finland, therest tillräckelige spinnerier eij ännu
äro inrättade, bör frihet lämnas för städerne them att anläggia och på
thet then spundne och karfwade tobaken till obilligt och alt för högt
pris eij må stegras, har Ridderskapet och Adelen för nödigt funnit, att
Commerciecollegium och wederbörande böra wid hårdt answar så pro¬
portionera priset, att kiöparne eij öfwersättes, hwarjämte Ridderskapet
och Adelen stannat i thet slut, att i fall spinnerierne thet för riket
nödiga quantum eij skulle förmå åstadkomma, eller att the priset för
6 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 571.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 572.
8 Modée 1, s. 473.
9 Modée 2, s. 1539.
21 augusti 1741
633
högt stegra, komma att förlora sina privilegier. Prästeståndet åter har
bifallit betänckandet, så wäl som hvvad Ridderskapet och Adelen beha¬
gat tilläggia om spinneriernes inrättande i Finland, samt om tobakens
nödiga quanto och obilliga stegrande. Effter något discourerande här¬
om stannade Ståndet i thet slut, att betänckandet bifalles med then af
högwyrdige Prästeståndet giorde tilläggning, dock att ingen taxa ut¬
färdas på tobaken samt att inga andra få minutera än the som äro
borgare.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum proto-
colli af den 18* i thenne månad angående Directeurens Habermans
ansökning, att i anseende thertill, att han eij fådt njuta thet med ho¬
nom slutne contract om Wedewågs manufacturwärcks arrende till alla
delar till godo, 1 :o honom må bewilljas afskrifning i arrendesumman af
the 1 000 dahlér silf:mt om åhret, som ännu återstå, 2:do att arrende¬
summan för innewarande åhr må blifwa modererad till 2 000 dahlér
silf:mt, 3:tio att han wid thetta åhrets slut må entledigas ifrån contrac-
tet och 4:to att blifwa befordrad till privilegii erhållande, att för sig
sielf någon liten manufactur anläggia, theröfwer deputationen sig såle¬
des utlåtit, att theresi wid undersökning af wederbörande collegier och
embetsmän befinnas skulle, att han icke njutit thet med honom up-
rättade contractet till godo, bör han få ersättning, och the som med
upphandlingar för cronans wärck hafwa att beställa, förbindas att eff-
terkomma thet, som Habermans contract innehåller, hafwandes ock
deputationen för the andragne skiähl skull funnit billigt wara, att Ha¬
berman må niuta afskrifning för the 1 000 dahlér silf:mt, som för 1739
åhrs arrende ännu återstå, så wäl som för then öfrige tiden, som ännu
på contractet är öfrig, men theremot eij kunnat styrcka till bifall uti
thess ansökning att ifrån arrendet af wärcket blifwa entledigad, så länge
wärcket är oförsåldt, med mera betänckandet innehåller. Ridderskapet
och Adelen hafwa bifallit betänckandet i öfrigit, dock att the till then
begiärte hammarbyggnaden ingalunda samtyckia. Men Prästeståndet
har bifallit betänckandet. Ståndet biföll betänckandet, så wida Kongl.
Bergscollegium wid undersökningen befinner, att intet annat wärck
härigenom praejudiceras.
Uplästes Prästeståndets extractum protocolli af den 19 i thenne må¬
nad, hwarmedelst bemälte Stånd bifallit Ridderskapets och Adelens in
margine giorde anmärckning wid then 42 § af Bondeståndets allmänna
beswär beträffande friare seglation för allmogen och the öster- och
wästerbottniske samt wästernorrländske städerne, dock allenast på prof
till nästa riksdag. Ståndet förklarade sig förblifwa wid thess resolution
i thetta måhl af den 19 hujus.
Företogs ytterligare den 22 § af Bondeståndets allmänna beswär an¬
gående skattekiöpen i Finland.2
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 573.
2 Borgarståndets arkiv 1 740-41: 10, n. 574.
634
21 augusti 1741
Herr Ombudsman Ekman förklarade sig bifalla then af allmänna
beswärsdeputationen öfwer samma § projecterade resolution, så att
åboerne på cronohemmanen i Finland må få lösa then(!) till skatte för
tre åhrs ränta, hälst som hemmanen therigenom eij allenast blifwa
bättre upodlade, utan ock fonden för Ständernes Contoir till riksens
giälds afbetalning igenom samma skattekiöp blifwer förökt, theremot
en stor förminskning uti samma fond skulle skie, om allmogen i Fin¬
land finge besittningsrätt på hemmanen, hwarigenom allmogen winner
nästan samma förmån som af skattekiöpen, hälst the blefwe odrefne
och orubbade på hemmanen, så länge räntan betalas.
Herr Rådman Schening holt betänckeligit att giöra någon änd¬
ring uti 1723 åhrs förordning3 om cronohemmanens försälljande till
skatte, och thet så mycket mer, som skatteskillingarne bestående af 6
åhrs ränta effter förordningen äro anslagne Ständernes Contoir till rik¬
sens giälds betalning och uti thenna fonden en ansenlig förminskning
skulle blifwa, om allmogen finge lösa hemmanen till skatte för tre åhrs
ränta.
Effter något discourerande härom conformerade sig the fleste af
Ståndet med Herr ombudsmannen Ekmans mening och begiärde, att
häröfwer måtte giöras proposition.
Hwaruppå Herr Rådman Schening, som under Herr Taleman-
nens frånwaru företrädde dess ställe, giorde then proposition, om all¬
män beswärsdeputations projecterade resolution öfwer den 22 § af Bon¬
deståndets allmänna beswär bifalles. Hwilcket medja beswarades.
Justitiae- samt manufactur- och handelsdeputationernes gemen¬
samma betänckande4 af den 7 i thenna månad uplästes öfwer Hans
Kongl. Maij:ts nådigste föreställning, på hwad sätt manufacturister i ge¬
men måge kunna hafwa dehl uti herredagsmanswahl, hwilcket Ridder-
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet likaledes
bifölls.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 20 i thenne
månad5 angående Generalfälttygmästarens Baron Siöblads giorde an¬
sökning att få njuta samma augment utom then ordinarie löhnen, som
afledne Generalfälttygmästaren Baron Cronberg med flere thess an-
tecessorer altid njutit, therutinnan secrete utskottet tillstyrckte Riksens
Ständer, att Herr Generalfälttygmästaren måtte willfaras, emädan han
äger fullkomlig kundskap uti the till generalfälttygmästaresysslan hö¬
rande stycken, och således är i stånd att therwid giöra riket besynner¬
lige tienster, hafwandes Ridderskapet och Aclelen thetta bifallit. Men
Prästeståndet förklarat sig thenna gången eij kunna häröfwer utlåta.
Ståndet biföll secrete utskottets extractum protocolli, som påskrefs.
3 Förordning 19/9 1723, Modée 1, s. 385.
4 Se bil. 53.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 576.
21 augusti 1741
635
Althenstund the respective Stånden med theras resolutioner uppå
Borgareståndets extractum protocolli af den 4 sistledne aug. angående
tullens erläggande för oxar hafwa stannat i skilljachtige meningar, så att
twå Stånd äro emot twå Stånd, emedan Ridderskapet och Adelen fallit
på the tanckar att thet bör förblifwa effter then förra tulltaxan, till
thess then nya utkommer, therutinnan Prästeståndet giordt ett med
Ridderskapet och Adelen, men Bondeståndet åter bifallit Ståndets ex¬
tractum protocolli, hvvarföre i thetta måhl eij någon expedition kan
skie, med mindre Ridderskapet och Adelen eller Prästeståndet kunde
förmås att härutinnan foga sig effter Ståndets och Bondeståndets me¬
ning, altså fans nödigt att en deputation skulle afgå till thet ärbara
Bondeståndet och anmoda thetsamma till att deputera någre af thess
medel att gemensamt med Ståndets deputation giöra en föreställning
hos högwyrdige Prästeståndet om sakens beskaffenhet, samt hwad
skada bägge Stånden theraf än ytterligare warda tagandes, att tull-
betienterne egenwilligt skulle få taxera tullen på oxarne, samt anmoda
Prästeståndet att härutinnan foga sig effter the bägge Stånden, på thet
måhlet må kunna komma till expedition och blefwo
Herr Secreteraren Falckman, Herr Rådman Noraeus,
Herr Ålderman Renström, Herr Olof Olofsson och
Herr Lindahl, Herr Bäck
såsom Ståndets deputerade nämde till Prästeståndet och
Herr Ombudsman Ekman och
Herr Rådman Beckman
till Bondeståndet. Hwaruppå deputationerne afträdde.
Herr Borgmästaren Bonander påminte, att Söderköpings stad
är uti then projecterade bakungstaxan nämd att wara uppstad, ther lik-
wäl then samma är stapelstad, som han begiärade måtte rättas. Hwilc-
ket Ståndet biföll.
Herr Ombudsman Ekman och Herr Rådman Beckman in-
kommo, berättandes att Bondeståndet låfwat att genom en deputation
straxt giöra föreställning hos Prästeståndet om then sökte jämckning i
oxetullen.
Uplästes stora secreta deputationens extractum protocolli af den 14 i
thenne månad,6 hwarmedelst till Riksens Ständers bepröfwande hem¬
ställes, om icke wid nu warande omständigheter the af Bondeståndet,
som kunna hafwa försedt sig emot Kongl. Maij:ts förbud emot brän-
6 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 577. Adelns resol. jfr RAP 12, s. 717. Präste¬
ståndets resol.: Förehafft ånyo hos Prästest. den 22 aug. 1741, dito bifölls extractet wid häg¬
lof. R. och A. tilläggning, testor Eric Waldius. Upl. hos Borg. st:det d. 21 aug. 1741, d:o
bifallit med hägl. R. och A. tilläggning, testor And. Berg. Upl. hos Bondest. d. 20 aug. 1741,
d:o bifölls och recommenderas hos de öfrige resp. Stånden till ett gunstbenägit bifall, testor P.
Westerhof. D:o den 21 aug. och bifölls med häglof. R. och A:s tilläggning, testor P. Westerhof.
636
21 augusti 1741
wijns brännande af säd, innan Kongl. Maij:ts ytterligare förbud ther-
emot blifwit kundgiordt, måtte för lagsökning och böter therutinnan
blifwa förskonte. Hwilcket Ståndet biföll.
Deputation korn tillbakars och berättade, att uppå then föreställning,
som deputation giordt högwyrdige Prästeståndet angående oxetullen,
har Prästeståndet lofwat att straxt företaga sig saken och theröfwer
lämna theras utlåtande.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande7 af den
8 uti innewarande månad angående Corporalens wid Kongl. Maij:ts
Drabantecorps Lorents Ridderhoffs och Directeurens Rothoffs an¬
sökning om förskått till knifsmidets uparbetande wid Carlstad jern-
manufacturie, som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit
och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande af den
1 sistledne junii angående garfweriernes befordrande i riket, som
Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och som Ståndet
bifallit samma betänckande den 17 i thenne månad, så blef thet nu på-
skrifwit.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande8 af den
1 sistledne augusti angående Borgmästarens i Luleå stad Olof Unaei
memorial angående schäfferij inrättning i Westerbotten. Hwilcket Rid¬
derskapet och Adelen bifallit. Men Prästeståndet bifallit betänckandet
med thet förbehåld, att hwad Notwijkstorpet angår, icke något må skie
emot Prästeståndets privilegier, effter alt sådant ändå är krafftlöst och
ogillat. Ståndet biföll betänckandet med Prästeståndets tilläggning.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande9 af
den 19 i thenne månad angående Wedewågs jern- och ståhlmanufactur-
wärcks försälljande genom auction till then mästbiudande under wissa
willckor, som Ridderskapet och Adelen bifallit. Prästeståndet åter bifal¬
lit betänckandet, att Wedewågswärcket får försälljas, men hwad effec-
terne wiclkommer, the genom auction till then mästbiudande uplåtas.
Ståndet biföll deputationens betänckande.
Prästeståndet lätt genom en utskickad inlefwerera thess resolution af
innewarande dato angående oxetullen, innehållande att Prästeståndet
uppå Borgareståndets och thet ärbara Bondeståndets ytterligare före¬
ställning funnit skiähligt Borgareståndets extractum protocolli att bi¬
falla, så att then åberopade 26 § af Borgareståndets allmänna beswär
niuter till godo, till thess then nya tulltaxan hinner utkomma.1
Förehades Ståndets extractum protocolli af den 1 8 hujus angående
förbud wid wisst förelagt wijte till att giöra någon ansökning om thess
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 578.
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 579.
9 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 580.
1 Borgarståndets arkiv 1740—41: 11, n. 97.
21 augusti 1741
637
innehafwande beställningars afstående till någon anhörig. Hwilcket
Ridderskapet och Adelen bifallit, dock att tillägges näst ordet anhörige:
eller andre, som Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll jemwäl Ridderska-
pets och Adelens anmärckning.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckancle2 af den
29 sistledne julii angående förbud på utrikes förarbetat ståhl och metall¬
arbetets försälljande, som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet
bifallit. Ståndet biföll betänckandet med then tilläggning, att terminen
till förbudets wärckställande blifwer den 18 aprill nästkommande åhr.
Herr Grubb war af the tanckar, att samma termin må utsättjas
till nästkommande åhrs slut, therutinnan Herr Secreteraren Falck-
m a n, Herr Borgmästaren Renhorn och flere sig med honom con-
formerade.
Widare uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckan-
de3 af den 17 sistledne julii angående förekommande af utländske me¬
tall- messings- och tenknappars försälljande i riket, som Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll betänckandet med
then tilläggning, att termin till förbudets wärckställighet blifwer den 18
aprill nästkommande åhr.
Resolverades att fölljande extractum protocolli skall till thet hög-
wyrdige Prästeståndet afgå.
Yttrade sig samtelige borgmästarne i städerne, förutan Stockholm,
att oachtat the igenom Riksens Ständers förordnande skulle ärnå then
af Borgareståndet för them föreslagne rangen, så äro och finna the sig
likafult willige att eij mindre hädaneffter än härtills lämna theras
probstar och kyrckioherdar, för theras embetes wärdighet skull, tillstän¬
dig heder och wärckeligit företräde, hwilcket begifwande, så framt an¬
sökningen bewilljas, Borgareståndet fant skiähligt böra wid expeditio¬
nen i acht tagas. Och anmodades Herr Grubb att öfwerlefwerera
samma extractum protocolli till högwyrdige Prästeståndet samt re-
commendera måhlet att företagas hos them till sluteligit afgiörande.
Hwarpå Herr Grubb afträdde.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande4 af den
20 sistledne maii angående tillståndet af Flors linnefabriquen, hwilcket
Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll be¬
tänckandet med then tilläggning, att wederbörande wid thet Kongl.
Hofwet förmås, hwad till Kongl. Hofwet behöfwes, af thetta eller andra
inrättade wärck, therest bästa priset lämnas, fournera.
Uplästes Ridderskapets och Adelens extractum protocolli af then 17
i thenne månad, hwarmedelst Ridderskapet och Adelen funnit nödigt,
att Ständernes commissions effter lag fäldte dommar öfwer Johan
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 581.
3 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 582.
4 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 583.
638
21 augusti 1741
Axelsson, Archenholtz, Mathesius och Ranchstedt, med thet ändteliga
slut, hwaruti Riksens Ständer stannat om berörde förbrytares straff,
tillika med Johan Axelssons till commissionen ingifne förklaring, och
thess böneskrifft till Riksens Ständer genom trycket böra allmänt kun¬
nige blifwa, samt att wid samma tillfälle någre deputerade, som warit
ledamöter uti commissionen, böra biträda expeditionsdeputationen,
som Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, och af Ståndet
jemwäl bifölls.
Borgarståndets extractum protocolli af den 20 i thenne månad an¬
gående oloflig handels förekommande wid norrska gräntsen och thet
förbehåld, som theruti giöres af städerne Carlstad och Åmål, hade Rid¬
derskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och afskickades det nu
till thet ärbara Bondeståndet.
Uplästes bergsdeputationens betänckande5 af den 22 sistledne junii
om the skogars befredande, som innom the under Sahla silfwerwärck
förlagde sochnar äro belägne. Hwilcket Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit. Hwarjämte uplästes Bondeståndets extractum
protocolli af den 27 sistledne julii beträffande riksdagsfullmächtigens
ifrån Sahlbergs lähn Eric Johanssons hos Bondeståndet wid samma be¬
tänckande ingifne påminnelser, som bemälte Stånd funnit nödigt hos
the öfrige Stånden till thet bästa att anmäla. Ståndet biföll deputatio-
nens betänckande.
Herr Grubb kom tillbakars ifrån Prästeståndet, berättandes att
han ingifwit uti samma Stånd thet honom t illstälte extractum protocol¬
li och ärendet på bästa sättet anmält och recommenderat, och har
Prästeståndet lämnat thet swar, att the icke skola underlåta att wara
Ståndet till willjes i samma måhl.
Uplästes stora secrete deputationens extractum protocolli af inne-
warande dato,6 hwarmedelst gifwes tillkiänna, att Ridderskapets och
Adelens samt Prästeståndets ledamöter uti samma deputation bifallit
Ståndets mening angående Johan Axelssons afstraffande, så att Johan
Axelsson, utom thet af Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet ut¬
satte straffet, bör stå i hwarje stad ther han igenomföres på echafaut.
Hwilcket ock Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet in plenis se¬
dermera bifallit, therutinnan ock Ståndet med bemälte respective Stånd
sig nu ytterligare conformerade.
Fredagen den 21 auguste.
Effter middagen.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande7 af den
14 sistledne aprill angående Generalmajorens och Landshöfdingens
5 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 584.
11 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 585.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 586.
21 augusti 1741
639
högwälborne Herr Baron Stael von Hollsteins till Riksens Ständer in-
gifne memorial berörande en schäfferieinspectors antagande på Öland,
som högloflige Ridderskapet och Adelen samt högwyrdige Prästestån¬
det bifallit och af Ståndet likaledes bifölls.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum proto-
colli8 angående någon belöning, som Registratoren wid justitiaecancel-
lerscontoiret Johan Christiernin Adolphsson söker för thess anwände
möda, oförtrutenhet, utrikes resor och kostnad till nyttiga fabriquers
upbringande, samt att få njuta till godo, hwad 34 §9 i manufacturpri-
vilegierne förmår, hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit thet
första momentet uti deputationens betänckande, att manufacturcon-
toiret må öfwerlämnas att bearbeta och medla någon sådan hand¬
räckning och tienstarbete till segelduksfabriquen af barnhusbarnen wid
läglige stunder, som kan komma registratoren såsom dehlägare i sam¬
ma fabrique till godo, men till then föreslagne recommendationen till
befordran har Ridderskapet och Adelen förklarat sig eij kunna sam¬
tyckja, som Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll ock Ridderskapets och
Adelens utlåtande.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 7 i thenne månad1 angående Commissariens Samuel Roos gior-
de ansökning att få till skiäncks thet under förra krigstiden såsom prise
upbragte och alt sedan oförsålde liggiande brasilieträd, effter thet ige¬
nom ålder blifwit så förswagat, att thet till ingen särdeles nytta kan an-
wändas, hafwandes Ridderskapet och Adelen förklarat sig eij kunna
bifalla betänckandet, utan funnit skiähligt, att tiletta trä igenom offente-
lig auction till then mästbiudande kommer att försälljas, som Präste¬
ståndet bifallit. Ståndet biföll jemwäl Ridderskapets och Adelens utlå¬
tande.
Uplästes thet ärbara Bondeståndets extractum protocolli af then 1 1 i
thenne månad2 angående justitiaedeputationens betänckande om sab-
bathens tillbörliga helgande och att theremot apostle- eller andra mind¬
re helgedagars firande måtte inskränckas och bättre anwändas, hafwan¬
des Bondeståndet fallit på the tanckar, att hädaneffter å landet jämte
cathechismi förhör predikningar på apostledagarne effter wanligheten
må hållas. Theröfwer Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet re¬
solverat, att the förblifwa wid sin förr yttrade mening. Ståndet förblef
ock wid sin förra resolution.
Uplästes landt- och sjömilitiaeoeconomiedeputationens memorial3 af
den 3 sistledne februarii angående Ammiralitetscollegii till thenna
riksdag gifne berättelse berörande tillståndet af fyrbåkarne i riket, som
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 587.
9 Modée 2, s. 1550.
1 Borgarståndets arkiv 1740^11: 10, n. 588.
2 Borgarståndets arkiv 1740—41: 1 1, n. 102.
3 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 589.
640
21 augusti 1741
Ridderskapet och Adelen samt .Prästeståndet bifallit och af Ståndet
äfwenwäl bifölls.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens memo¬
rial4 af den 1 sistledne julii angående ett lazarets inrättande uti Stock¬
holm, hafwandes Ridderskapet och Adelen bifallit betänckandet och för
nödigt funnit, att i Stockholm åhrligen en stambok kringgår, då hwar
och en effter behag kan gifwa till thetta lazarett. Prästeståndet har ock
bifallit i alt öfrigit så wäll deputationens betänckande, som Ridder-
skapets och Adelens tilläggning, men hållit före, att i stället för thet, att
löningarne till något wist taxeras, kunde lämnas till hwars och ens be¬
hag, att effter råd och ämne till thetta nyttiga wärck något gifwa, jem-
wäl att fonden härtill skulle anseenligen förökas, ther Riksens Ständer
täcktes fastställa, att the penningar blefwo härtill anslagne, som en gång
hwart fierdedels åhr samblas vvid comoediens spelande. Ståndet tog
thetta uti öfwerwägande och biföll 1 och 2 §§ af betänckandet, den 3 §
angående wiss procent af löhnen kunde Ståndet eij bifalla, utan holt
före thensamma böra gå ut. Hwacl then 4§ beträffar holt Ståndet be-
tänckeligit, att thenne andehl af fattigpenningarne skulle dragas ifrån
the usus, hwartill the äro destinerade. 5 och 6§§ blefwo bifallne 7§
bifölls, dock så, att thetta eij sträcker sig till någon annan ort i riket
än Stockholm.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande af den
25 sistledne aprill öfwer siden- och yllemanufacturisternes till deputatio-
nen remitterade memorial5 angående accisens förhöijande på inkom¬
mande hwitå cattuner för cattunstryckerierne, som Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet likaledes bifölls.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet, hållit den 23 junii sistledne,6
angående lagcommissionens underdånige utlåtande, huruwida lands-
höfdingar måge räknas ibland them, som effter 25 cap. 10 § rätte-
gångsbalcken kunna förordnas till riddaresyners förrättande, hwilcket
Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet
äfwenwäl bifölls.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande7 af den
18 i thenne månad angående spinhuset här i Stockholm, jämte thet bi-
lagde projectet till spisordning för spinhusfolcket, som Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes justitiaedeputationens betänckande8 af den 31 sistledne julii
öfwer thet, som Hans Kongl. Maij:tt uti thess serskildte nådige propo¬
sition om justitiaeärenderne uti thess Justitiaerevision behagat i nåder
4 Se bil. 54.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 591.
B Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 592.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 593. Jfr S. Wieselgren, Sveriges fängelser och
fångvård, s. 251.
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 594.
21 augusti 1741
641
gifwa Riksens Ständer tillkänna, hwilcket Ridderskapet och Adelen
samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens betänckande af den
16 sistledne aprill9 öfwer Majorens walborne Herr Hindrich Wulf-
clous till Riksens Ständer ingifne memorial och ansökning, att the med
fiskesalt för thess saltsiuderier utrikes ifrån ankommande fartyg måge
directe få läggia an wid Skiäggenäs, som Ridderskapet och Adelen samt
Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll äfwenwäl deputationens betänckan¬
de.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 20 sistledne
julii1 jemte bilagde project till Kongl. Maij:ts förnyade förordning an¬
gående orichtige assigneringar på Riksens Ständers wexelbanco och the-
ras straff,2 som swek och bedrägerij med bancosedlar föröfwa, hwilc¬
ket project Ridderskapet och Adelen bifallit, med then anmärckning att
zedelens innehafware må äga frihet att sökja sin man wid then domb-
stohl honom lägligast faller. Som Prästeståndet bifallit. Ståndet biföll
then projecterade förordningen med Ridderskapets och Adelens giorde
tilläggning.
Uplästes cammaroeconomie- och commerciedeputationens extractum
protocolli af den 31 sistledne julii3 angående the mått och utwägar, som
deputationen pröfwat nödige böra tagas till förekommande theraf, att
hwarjehanda löst folck, som icke förstå och idka någon loflig och nyttig
konst, handtwärck eller annan näring, eij må ifrån främmande orter så
fritt, som härtills skiedt, komma öfwer gräntsorne in i riket, ther-
öfwer deputationen projecterat en förordning uti Hans Kongl.
Maij:ts höga namn att utfärdas, hwilcken Ridderskapet och Adelen
samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
Uplästes högwyrdige Prästeståndets extractum protocolli af den 23
sistledne februarii4 angående ungerske exulanten och adelsmannen
Johan Michael Liptaij, hafwandes Ridderskapet och Adelen resolverat,
att Liptaij hos Hans Kongl. Maij:tt uti underdånighet anmäles att åt¬
njuta åhrligen på the converterades stat 200 dahlér silfimt, som Präste¬
ståndet bifallit och af Ståndet likaledes bifölls.
Uplästes tulldeputationens memorial5 angående deputationens giorde
hemställande, om icke Praesidenten Herr Baron Strömfeldt kunde till-
läggias en ergetzlighet af 1 000 ducater af tullmedlen, som igenom Herr
Praesidentens upsatte tullarrendecontract cronan avancerat öfwer then
förra arrendesumman, hälst som Ridderskapet och Adelen samt Bon¬
deståndet redan wid 1734 åhrs riksdag sådant för godt funnit, med
9 Borgarståndets arkiv 1 740-41: 10. n. 595.
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 596.
2 Förordningen dat. 10/12 1741. Årstrycket; Modée 3, s. 1810.
3 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 597.
4 Borgarståndets arkiv 1 740-41: 1 1, n. 88.
5 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 598.
41-734227 BR 7:1
642
21 augusti 1741
mera, hwilcket memorial Ridderskapet och Adelen bifallit, men
Prästeståndet förklarat sig eij kunna thertill samtyckia, emedan stats-
bristen är nu långt större och kiänbarare än wid then förra riksdagen.
Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet under then 1 i thenne månad,6
tillika med bilagde Kongl. Cammarcollegii underdånige skrifwelse och
hemställan under 9 julii angående att till liquidationsmåhlens afgiöran-
de wid andra afräkningscontoiret then utsatte tiden till junii månads
slut nästkommande åhr, måtte i anseende till the af collegio anförde
omständigheter ännu på trenne åhr förlängas. Hwilcket Hans Kongl.
Maijut i nåder remitterat till Riksens Ständer, hafwandes högloflige
Ridderskapet och Adelen bifallit Kongl. Cammarcollegii under¬
dånige yttrande men Prästeståndet förblifwit wid thess utlåtande under
den 11 hujus öfwer reductions- och liquidationscommissionens memo¬
rial af den 20 sistledne junii. Ståndet biföll högloflige Ridderskapets och
Adelens utlåtande.
Uplästes manufactur- och handelsdeputationens extractum protocolli
af den 30 sistledne junii7 angående thet hemställande som giöres, om
icke Commissarien Carl von Kemphen, som anlagt och till närwarande
tid fortsatt en sidenfabrique samt förklarat sig willig att äfwen willja
anläggia en eller flere så kallade träckewärcksstohlar till wäfnad af
blommerade sidentyger, må till thess upmuntring enligit manufactur-
privilegiernes 34 § benådas med lika heder och rang, som assessorerne
uti kongl, collegierne. Men Ridderskapet och Adelen samt Präste¬
ståndet förklarat sig eij kunna till then föreslagne caractér samtyckia.
Ståndet biföll Ridderskapets och Adelens utlåtande.
Herr Borgmästaren Palm aflade hos Ståndet en ödrniuk tack¬
sägelse för then gunst och rättwisa honom är wederfaren, thermedelst
att Ståndet bifallit secrete utskottets betänckande angående Lidkiöpings
församblings ansökning att till Lidkiöpings pastorat återwinna 500
skieppor cronotijonde spannemål, och som han förnummit, att thet är¬
bara Bondeståndet bifallit högloflige Ridderskapets och Adelens utlå¬
tande angående undersökningens skyndesamma wärckställande och så¬
ledes ingen expedition kan skie, så wida twenne Stånd äro uppå hwar-
thera sidan, anholt han, att Ståndet benägit täcktes ändra thess slut i
så måtto, att Ridderskapets och Adelens mening må bifallas, på thet sa¬
ken må komma till expedition. Hwilcket Ståndet tog uti öfwerwägande
och fant skiähligt Herr Borgmästaren Palm härutinnan att willfara,
hwarföre resolverades att fölljande extractum protocolli kommer att
afgå.
Företogs åter Lidkiöpings församblings ansökning att till Lidkiöpings
pastorat återwinna the 500 skieppor cronotijonde spannemål, som
(i Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 599.
7 Borgarståndets arkiv 1740M1: 10, n. 600.
21 augusti 1741
643
probsten och kyrckioherden therstädes ifrån Bohlstads giälcl i Carlstads
stifft åtnjutit, men åhr 1723 blifvvit dragit till berörde stifft och till Carl¬
stads dombkyrckios uprättande anslagit. Och resolverades, att så framt
thet ärbara Bondeståndet eij skulle stanna i samma slut, som Borgare¬
ståndet giordt, och bifalla secrete utskottets betänckande uti thetta
måhl, och the respective Stånden således blifwa af skiljachtige mening¬
ar, så att twenne Stånd wore på hwarthera sidan, så håller Ståndet
före, att undersökningen må skyndesammast wärckställas, enligit hög-
loflige Ridderskapets och Adelens resolution, dock att härigenom eij
giöres någon widare ändring uti Ståndets öfwer thenna sak afgifne ut¬
låtelse.
Wiel thet Ståndet lätt för sig upläsa högloflige Ridderskapets och
Adelens samt högwyrdige Prästeståndets utlåtelser öfwer Ståndets ex-
tracta protocolli af den 17 och 20 i thenne månad angående then brist
och dyrhet på salt, som förledit åhr här i riket befunnits, yttrade sig
Herr Borgmästaren Lundeberg, att han befinner af Ståndets ex-
tractum protocolli af den 17 förledne augusti, det Ståndet styrckt the
öfrige Stånden t hertill, thet then författning måtte giöras, att the
stapelstäder som hafwa ymnigt förråd på salt, må äga frihet att hafwa
uplag i the stapelstäder, som eij kunna eller willja staden med tillräcke-
ligit salt försee, saltet therstädes en gross att försällja, hwilcket the öf¬
rige Stånden bifallit, men som thetta är stridande emot allmänna lagen
och städernes wälfångne privilegier, som förmå, att städerne eij måge
äga frihet att försällja salt eller andre theras wahror uti andre städer,
förutan wiel frijmarcknader, så föranlåtes han häremot på thet högsta
att protestera samt påstå, det Ståndets deputerade uti expeditionsdepu-
tationen måtte förbindas expeditioner härom till Hans Kongl. Maij:tt
att underskrifwa. Och som the fleste af Ståndets ledamöter biföllo Herr
Borgmästarens Lundebergs yttrande, så resolverades att uppå Ståndets
extractum protocolli af den 20 augusti skulle skrifwas fölljande mening:
Borgareståndet förblifwer wid sitt utlåtande uti föregående extracta
protocolli, så wäl som under den 17 i thenne månad, och hwad uplag
af stapelstäder och af hwem som hälst will i upstäder anbelangar, så
emädan sådant är stridande emot then allmänna lagen i 2 cap. 1 §
handelsbalcken,73 hwaruti ingen rubbning eij mera än uti allmänna och
enskijlta privilegier kan tillåtas. Altså finner Ståndet så mycket mer obil¬
ligt att thertill lämna sitt bifall.
Uplästes ett utdrag af rådsprotocollet under den 23 sistledne junii
angående then riddaresyn, som i föllje af lagmanssynerättens domb
under den 22 novembris 1740 kommer att skie emellan skattebönderne
i Hallansboda, Jemsjö sochen, och Blekingen, samt Handelsman Petter
Schaij öfwer theras afdömcle ägo twist, gifwandes Hans Kongl. Maij:tt
Riksens Ständer i nåder tillkänna, att sedan lagcommissionens under-
7a Sveriges Rikes Lag 1734 (173 b), s. Ifi2.
644
21-22 augusti 1741
dånige utlåtande, huruwida landshöfdingar måge räknas ibland them,
som effter 25 cap. 10 § rättegångsbalcken kunna förordnas till riddare¬
syners förrättande, har Hans Kongl. Maij:tt bifallit lagcommissionens
betänckande, att landshöfdingar för theras embetes wärdighet skall jem-
wäl kunna tillförordnas till riddaresyners förrättande, hwilcket höglof-
lige Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet
likaledes bifölls.
Bewilljades Cammereraren wälbetrodde Petter Corall på thess anhål¬
lan Ståndets underdånige föreskrifft8 till Hans Kongl. Maij:tt uti thess
angelägenhet berörande then lön magistraten och borgerskapet i Stock¬
holm pröfwat skiähligt att tilläggia honom och en revisor för thet han
såsom stadsens ombudsman bewakar thess rätt och andehlar uti accise-
inkomsten och bakungspenningeafgifften samt the öfrige stadsens in¬
komsters controllerande med mera, hwilcken aflöningsstat af högwäl-
borne Herr Baron och Ofwerståthållaren blifwit Hans Kongl. Maij:tt till
dess nådigste approbation uti underdånighet understält.
Lördagen den 22 augusti.
Uplästes stora secreta deputationens extractum protocolli af den 20 i
thenne månad9 angående the af Öfwerstelieutenanterne Kaulbars och
Fröberg hos Hans Kongl. Maij:tt giorde underdånige ansökningar att
blifwa med öfwerste caractér benådade, hwilcket högloflige Ridder¬
skapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl
bifölls.
Såsom högloflige Ridderskapet och Adelen samt högwyrdige Präste¬
ståndet uppå stora secrete deputationens extractum protocolli af den
14 i thenne månad angående thet giorde hemställande, om icke the af
Bondeståndet, som kunna hafwa försedt sig emot Kongl. Maij:ts nådige
förbud emot bränwinsbrännande af säd, innan Kongl. Maij:ts ytterli¬
gare förbud theremot blifwit kundgiordt, måtte ifrån lagsökning och
böter therutinnan blifwa förskonte, hafwa sådant bifallit, dock att jem-
wäl the öfrige Stånden therander begripes. Altså tog Ståndet nu samma
måhl i öfwerwägande, pröfwandes skiähligt att bifalla stora secrete
deputationens betänckande med then af Ridderskapet och Adelen
giorde tilläggning.
Föredrogs ytterligare thet utdrag av protocollet, som är hållit i Råd-
cammaren den 23 julii sistledne angående Praesidenten högwälborne
Baron Herr Carl Cronstedts giorde underdånige ansökning att i anled¬
ning af adelige privilegierne få emot twänne thes uti Wästmanland,
Norebo härad, s:t Elians sochn och Hufdesta by belägne frälsehem¬
man, som i cronones jordebok stå för hela, men till räntan allenast för
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 601.
9 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 602.
22 augusti 1741
645
halfwa, samt frälsehemmanet Torpet, ett helt i berörde härad och Skär¬
kinds sochn, utbyta twänne likaledes i Wästmanland, Sijende härad
och Ihrsta sochn samt Limsta by in till thess sätesgård Gäddeholm be¬
lägne cronohemman, thet ena anslagit häradsskrifwaren på löhn och
boställe och thet andra ländsmannen i Sijende härad, förmälandes
Hans Kongl. Maij:tt sig för dess dehl therwid wäl eij hafwa något
att påminna, dock i nåder för godt funnit, så wida alla byten höra till
Riksens Ständers egit skiärskådande och gillande, samma ärende tilli¬
ka med Kongl. Cammarcollegii underdånige utlåtelse med Riksens
Ständer att communicera. Hwarjämte Ståndet lätt sig ytterligare före¬
läsas Praesidentens Herr Baron Cronstedts härom till Riksens Ständer
ingifne memorial, och ehuru wäl Ståndet den 14 i thenne månad, då
thetta måhl war före, fan skiähligt att bifalla högwyrdige Prästeståndets
utlåtande, innehållande thet bemälte Stånd bifallit thetta byte med the
wilckor, som memorialet innehåller, så wida indelningshafwarne ther-
med äro nögde, jemwäl att fastän immission bewilljas, kan dock intet
bytesbref utgifwas, förän bytet blifwit af Riksens Ständer öfwersedt och
faststält, dock likwäl pröfwade nu Ståndet godt effter närmare öfwer-
wägande af the utaf Herr Baron och Praesidenten uti thess memorial
anförde skiähl att conformera sig med högloflige Ridderskapets och
Adelens yttrande, så att ansökningen i thetta måhl aldeles bifalles.
Uplästes högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli
under den 8 i denne månad,1 af innehåld att som framledne Praesi¬
denten uti Kongl. Maijits och Riksens Commerciecollegio Baron von
Höpken icke allenast med långlige och trogne tienster gådt riket till¬
handa, utan ock genom ansenlige summors förlust, hwilcka han i the
swenska manufacturer till theras fortkomst instuckit, till sin egendomb
lidit ganska stor skada, hwarigenom, jämte then kostnad han hafft
ospard, att upfostra sine barn till nyttige medlemmar i riket, thess eff-
terlämnade enckiefru blifwit lämnad i nog förswagade willkor, så hem¬
ställa Ridderskapet och Adelen till the öfrige respective Ståndens om-
pröfwande, om icke till en hugnad och understöd för framledne Herr
Praesidentens enckiefru hos Hans Kongl. Maij:tt i underdånighet
kunde anhållas, att thenne then först ledige pension af n:o 2 som för
fältmarskalcks, öfwerståthållares och praesidenters enckefruer utsatt är,
måtte tilldelt blifwa, theröfwer högwyrdige Prästeståndet sig således ytt¬
rat, att thet hemstält thetta måhl till Hans Kongl. Maij:tt, som lärer
wid existerande öpning, effter Ständernes wiel sidsta riksdag giorde för¬
fattning, taga hennes ansökning i nådigt öfwerwägande. Ståndet biföll
högloflige Ridderskapets och Adelens extractum protocolli, som på-
skrefs.
Widare lätt Ståndet sig föreläsas Ridderskapets och Adelens ex¬
tractum protocolli af innewarande dato2 angående thet hemställande
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 66.
2 Borgarståndets arkiv 1740-41: 1 1, n. 67.
646
22 augusti 1741
som giöres, om icke till Herr Carl Urban Hierne, i anseende till dess
tvid början af riksdagen på Riddarehuset hällne wackra tahl, bekante
skickelighet och slätta wilckor, af Riksens Ständers Contoir trehundrade
dahlér silfunt åhrligen såsom expectance kunde blifwa utbetalte. Men
Ståndet kunde thertill icke lämna sitt bifall.
Föredrogs cammaroeconomie- och commerciedeputationens be-
tänckande af den 20 sistledne maii angående så wäl Herr Revisionssec-
reteraren Silfwerschiölds ansökning om cronotijondens återwinnande
af Generups sochen i Malmöhus låhn till Häckeberga sätesgård, som
ock flere i thylika måhl inkommande ansökningar. Och oansedt Stån¬
det den 8 i thenne månad, tå thenna sak förehades, bifallit högwyr-
dige Prästeståndets utlåtande, likwäl effter saksens noga öfwerwägande
samt i betracktande af the uti betänckandet andragne skiähl och om¬
ständigheter pröfwade Ståndet billigt thetsamma aldeles att bifalla.
Inkom en deputation ifrån thet ärbara Bondeståndet och ingaf be¬
rörde Stånds extractum protocolli af den 21 hujus angående de Hans
Durchleutighet Hertigen af Holsten Carl Petter Ulrich bewilljade sub¬
sidier af 50 000 dahlér silfunt åhrligen, hemställandes Bondeståndet till
the öfrige respective Stånden, om icke samma subsidier måtte af säkre
medel Hertigen tilldelas, samt om icke bemälte Hertig kunde lämnas
then thess herr fader bewilljade tittul af Kongl. Höghet.
Herr Taleman swarade, att Ståndet skall taga Invad thet ärbara
Bondeståndet i berörde extracto protocolli har att påminna uti behörigt
öfwerwägande, hwarmed deputationen afträdde.
Sedan uplästes berörde extractum protocolli, och som Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet sig öfwer thetta Bondeståndets giorde
hemställande ännu icke utlåtit och riksdagen i dag kommer att slutas,
så kunde nu harwid eij något åtgiöras.
Uplästes Bondeståndets extractum protocolli af den 25 junii sist¬
ledne angående3 någon förbättring af rangen för häradshöfdingarne,
theröfwer Ståndet eij kunde sig för thenna gången utlåta.
Herr Taleman anmodade Ståndet att utnämna thess depute¬
rade, som i dag komma att taga underdånigt afskied af Hans Kongl.
Maij:tt, hwaruppå effterskrefne blefwo ther till utnämde.
Ståndets respective Taleman Herr Rådman Kling,
Justitiaeborgmästaren Herr Borgmästaren Merthens,
Herr Petter Aulaewill, Herr Borgmästaren Beckmarck,
Rådman Herr Samuel Törner, Herr Handelsman Kahl,
Herr Thomas Plomgren, Herr Handelsman Petter Lindahl,
Herr Ryman, Herr Hoffmeister,
Herr Borgmästaren Stare, Herr Boman,
3 Borgarståndets arkiv 1740-41: 11, n. 60.
22 augusti 1741
647
Herr Rådman Knape,
Herr Borgmästaren Salin,
Herr Borgmästaren Wetter,
Herr Rådman Ammelberg,
Herr Rådman Beckman,
Herr Justitiarien Thure Sandelin,
Herr Berg,
Herr Beck,
Herr Borgmästaren Wetterstedt,
Herr Borgmästaren Botin,
Herr Secreteraren Kellander.
Sedan upträdde samtelige Ståndets ledamöter till Rikssahlen, therest
sedan the öfrige tre respective Stånden sig jemwäl hade samblat, och
tillika med Borgareståndet intagit sina rum, upkom Hans Kongl. Maij:tt
med crono och schepter samt kröningsmantelen och Herrar Riksens
Råd klädde uti theras riksrådshabit, och sedan Hans Kongl. Maij:tt satt
sig på dess kongl, trohn, begyntes gudstiensten, hwarwid Biskoppen
högwyrdige Doctor Herr Anders Kalsenius holt predikan öfwer then
förordnade texten af 1 Sam. boks 12 cap. 24 vers. Allenast fruchter
Herren och tiener honom troliga af allo hierta etc. Effter förrättad
gudstjenst gaf Riksrådet och Ofwerstemarskalcken högwälborne Baron
Herr Samuel Åkerhielm liud med öfwerstemarskalcksstafwen, theruppå
framträdde för Hans Kongl. Maij:tt Herr Grefwen och Landtmarskalc-
ken Carl Emil Levenhaupt och sedan the öfrige Ståndens Talemän ock
hwar för sig höllö till Hans Kongl. Maijitt wackre afskiedstal, hwaruppå
Secreteraren Fredrich Stenhagen upläste riksdagsbeslutet och framträd¬
de Herr Landtmarskalcken samt the öfrige Talemännen och kyste
Hans Kongl. Maij:ts hand. Sedan holt Riksrådet och Praesidenten uti
Kongl. Maij:ts och Riksens Cancelliecollegio, högwälborne Herr Grefwe
Carl Gyllenborg på Kongl. Maij:ts wägnar ett wackert och zirligit tahl
till Riksens Ständer, hwarmedelst betygades, att Hans Kongl. Maijitt
med all kongelig nåd ansedt Riksens Ständers mogna rådslag till rikets
heder, anseende, förkofring och bästa, samt att Hans Kongl. Maijitt
icke skall underlåta att med råds råde till wärckställighet befordra the
af Riksens Ständer till ett så nyttigt syfftemåls erhållande tagne mått
och författningar, gifwandes Hans Kongl. Maijitt nådigt tillstånd, att
Riksens Ständer nu må skilljas åth, samt hwar och en sig till sine hem¬
wist förfoga, med tillönskan af en beständig wälmågo, som ock Hans
Kongl. Maijitt försäkrade Riksens Ständer om thess nådiga wälbenä-
genhet. Theruppå sade then ena af härolderne Protonotarien Carlson
med hög röst till Riksrådet Herr Grefwe Johan Gyllenborg, som under
nu warande riksdag af Hans Kongl. Maijitt uppå Riksens Ständers un¬
derdånige förslag blifwit till riksrådsembetet förordnad: Gode Herre
och Riksens Råd träder fram och giörer Kongl. Maijitt eder ed, hwar¬
uppå Herr Riksrådet Grefwe Johan Gyllenborg framträdde för Kongl.
Maijits trohn och aflade riksrådseden, som af Herr Praesidenten
Grefwe Carl Gyllenborg honom förestafwades och kyste han sedan
Kongl. Maijits hand.
648
22-24 augusti 1741
Sedan upsteg hans Kongl. Maij:tt och tillika med Herrar Riksens Råd
ifrån Rikssahlen nedträdde.
Till Hennes Kongl. Maij:tt Drottningen nedgingo theruppå deputa-
tionerne af alla fyra Stånden och togo hwar för sig af Hennes Kongl.
Maij:tt underdånigt afskied.
Sedan deputationerne wörö på Rikssahlen tillbakars komne, höllö
Herr Landtmarskalcken och the öfrige tre Ståndens Talemän hwar på
sitt Stånds wägnar till the öfrige Stånden wackre och prydelige afskieds-
tahl och nedgingo sidst samtelige Stånden till sine wanlige samblings-
rum i samma ordning, som the till Rikssahlen upträdt.
Enär Ståndet upkommit till sitt rum, aflade thet hos Herr Taleman
en skyldig tacksäijelse för thess i dag hafde beswär och möda, och kom
Ståndet öfwerens att sammanträda nästkommande måndag angående
thess oeconomica, hwarmed Ståndet för thenna gången skildes åt.
Måndagen den 24 augusti.
Såsom högloflige Ridderskapet och Adelen samt högwyrdige Präste¬
ståndet förehafft Borgareståndets allmänna beswär och öfwer hwar §
lämnat sitt yttrande. Altså blefwo nu berörde allmänna beswär till ytter¬
ligare upläsande företagne och stannade Ståndet theröfwer uti fölljande
slut.
Den 1 § angående tullens erläggande för then säd, som på städernes
åkrar wäxer, hwilcken Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet
gillat, bifölls jemwäl af Ståndet.
2 § Om ändring i bakungstaxan. Ridderskapet och Adelen hafwa låtit
bero wid thess giorde erindringar uti thess serskildte extracto protocolli,
samt Prästeståndet förblifwit wid thess häröfwer tillförene afgifne ut¬
låtande, men Ståndet biföll samma paragraph.
3 § Om tullarnes förwaltning och förarrenderande. Ridderskapet och
Adelen samt Prästeståndet hafwa funnit skiähligt att härmed för-
blifwe effter riksdagsbeslutet, therutinnan Ståndet sig med them con-
formerade.
5§ Om auction på confiscerade wahror wid underrätterne hade the
respective Stånden bifallit.
6§ Angående städernes andehlar i accisen. Ståndet biföll högloflige
Ridderskapets och Adelens utlåtande, att thetta måhl upgifwes till Hans
Kongl. Maij:tt, att sedan wederbörande blifwit hörde, härom i nåder
förordna.
7 § Beträffande fabriqueurers och handtwärckares contribution till
staden. Ridderskapet och Adelen hafwa funnit skiähligt att thermed
förblifwer effter manufacturprivilegierne och hwar och ens enskijlta
privilegier, som Prästeståndet bifallit och af Ståndet likaledes bifölls.
8 § Om nederlagsfrihet på salt och 10 § om fabriqueurernes minut-
24 augusti 1741
649
handel hade Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit och
bifölls äfwenwäl af Ståndet.
14 § Om förpassningar till marcknader
15 § Om nya stämplingssättet och
17 § Om limitation i förbudet på utrikes wahrors införskrifwande,
hade Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit, hwarwid
Ståndet lätt bero.
Öfwer then 1 8 § om trenne åhrs nederlagsfrihet på wijner, hafvva Rid¬
derskapet och Adelen stannat i thet slut, att tiletta måhl hänskiutes
till Kongl. Maij:ts nådigste afgiörande med råds råde, sedan wederbö-
rande så skyndesamt som möijeligit är, hörde blifwit, hwilcket Präste¬
ståndet bifallit och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
19 § Angående förklaring öfwer bergslagsförordningen. 22 § Om
lindring i tullen på Hellsinge säckewäf och 24 § om 10 procents öfwer-
wigt på smör, hade Ridderskapet och Adelen samt Prästeståndet bifallit
och af Ståndet likaledes bifölls.
25 § Om drällers och inrikes tillwärckat såckers passerande fritt in¬
rikes orter emellan, sedan lilla tullen en gång är erlagd, hade the tre
respective Stånden bifallit.
28 § Om knip- skär- och waltswärcks anläggiande har Ridderskapet
och Adelen bifallit, med then tilläggning, att Bergscollegium bepröfwar
bergmästarens förrättning, och i fall therwid någon felachtighet skulle
befinnas, sådant rättar, jemwäl ock att then som befmnes bruka träkohl,
blifwer aldeles sitt privilegium förlustig. Hwilcket Prästeståndet bifallit
och af Ståndet äfwenwäl bifölls.
29 § Om förklaring öfwer 50 § i resolution på städernes beswär wid
sidsta riksdag, samt angående then lämnade befrielsen för lilla tullen
wid manufacturwahrors exportation hade samtelige the tre respective
Stånden bifallit.
30 § Om lindring i tullen för granbräder. 31 § Om oxehandelen i
Småland. 32 § om förbud på trähns utförande. 33 om förbud emot
småkrämares kringfarande på landet och 34 § angående förbud emot
timmers utförande ifrån Swinsund till Östersjön, hafwa Ridderskapet
och Adelen samt Prästeståndet bifallit och bifölls jemwäl af Ståndet.
36 § Angående oloflig handels hämmande öfwer norrska gräntsen
hade the tre respective Stånden bifallit.
38 § angående nya scholaeordningen samt the anstalter, som Bor¬
gareståndet pröfwat nödigt böra fogas till ungdomens underwisning
wid scholarne och paedagogierne uti the them nödige stycken till thet
allmännas tienst och bästa, in till thess berörde nya scholaeordning ut¬
kommer, har Ridderskapet och Adelen bifallit, men Prästeståndet för¬
klarat sig eij kunna thertill, såsom stridande emot prästerskapets privi¬
legier och scholaeordningen, samtyckia. Ståndet förblef wid thess för
thetta afgifne utlåtande, så att § aldeles bifalles.
39 § Angående intrång, som koppar- och messingsslagareembeten till-
42-734227 BR 7:1
650
24 augusti 1741
fogas af kopparhammarwärcks och mässingsbruksägare och arrendato¬
rer, hade samtelige the tre respective Stånden bifallit.
Uplästes the till öfwerseende af Ståndets cancelliedeputerades,4 Råd¬
mannens Herr Samuel Törners, Rådmannens i Giötheborg Herr
Klings, Stadssecreterarens i Mallmö Herr Hindrich Falckmans och
Borgmästarens uti Gefle Herr Eric Gerdslowii till Ståndet ingifne me¬
morial af innewarande dato, hwarmedelst andrages, att the till föllje af
Ståndets förordnande eij allenast efftersedt i hwad ordning handlingar-
ne wid cancelliet befinnas, utan ock förehafft thet tvid sidsta riksdag
uprättade inventarium öfwer alt thet, som cancelliet tillhörer, samt för
öfrigit igenomgådt räkenskaperne för the influtne medlen, och hwad
cancellieacterne och inventarium anbelangar, så hafwa the funnit alt
thermed hafwa sin richtighet, så att handlingarne äro uti god ordning
samt protocollerne behörigen registrerade, warandes allenast någre ac-
ter, hwilcka effter förut giord anstalt bordt warit inbundne, men som
thetta icke skiedt, så påminna the deputerade therom än ytterligare.
Inventariipersedlarne förmäla the deputerade alla wara i behåld och
godt stånd, och att sedan sidsta riksdag inga persedlar äro tillkomne,
som inventarium kunna föröka, undantagande riksdagshandlingarne
för åhr 1738 och 1 739, som äro inbundne och uppå förra inventarium
antecknade, hwarföre deputerade hållit onödigt något nytt instrument
theröfwer uprätta. Beträffande räkenskaperne åberopa sig the depute¬
rade theras för thetta inlefwererade serskildte memorial, hwarmedelst
the gifwit wid handen, huru åtskillige städer eij afbördat sig then wan-
liga afgifften till cancelliet och att anseenlige poster återstå, och som
then af Ståndet fogade anstalt till samma medels indrifwande eij hafft
then wärckan man förmodat, utan en del städer aldeles underlåtit att
betala sin skuld, ehuru herrar fullmächtigarne therom lära nogsamt
hafwa påmint, så förklarade deputerade sig hålla före, att Herrar
Landshöfdingarne anmodas om en wederbörlig handräckning therutin-
nan, likmätigt Kongl. Maij:ts nådigste resolution af den 8 aprill 1728,
hwarom cancellieclirecteurerne på Ståndets wägnar hafwa att draga för¬
sorg, och så begå, att the utestående medlen richtigt blifwa till cancellie-
cassan lefwererade, till befordran hwaraf samt att cancellieinrättningen
framdeles må bibehållas, hemställa the deputerade till Ståndet, om icke
twänne directeurer må utses och förordnas uti Herr Borgmästarens
Torpadii och Herr Secreterarens Poppelmans ställe, som thermed eij
längre willja contin nera.
Elljest gifwa the deputerade tillkänna, att the så wäl i anseende till
en och annan felande verification wid Herr Borgmästarens Torpadii
räkning, som några flere omständigheter, warit föranlåtne att begära,
thet Herr Borgmästaren wille sig uti cancelliet infinna, på thet the de¬
puterade måtte kunna wijsa, hwaruti någon förklaring och uplysning
4 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 603.
24 augusti 1741
651
behöfwes och Herr Borgmästaren thess bättre hafwa tillfälle att utur
handlingarne och wiel handen warande protocoller samma underrättel¬
se upgifwa, men som Herr Borgmästaren, då deputationen härom
hafft bud till honom, warit af opasslighet hindrad och tiden sedermera
eij tillåtit att widare företaga thetta ärendet, så hafwa the deputerade
till underrättelse i framtiden lämnat sine författade observationer wid
cancelliehandlingarne.
För öfrigit andrages, huru som Cancellisten Törnholm sig öfwer sin
knappa utkomst beklagat, hälst emädan effter thess befordran ifrån co¬
pist wid cancelliet till ordinarie cancellist i Cancellistens Forss ställe,
hans wilckor blifwit föga förbättrade, så wida han emellan riksdagarne
effter Ståndets öfwerenskommelse af den 26 aprill 1739 eij skulle
mera åtniuta i åhrlig löhn än 200 dahlér silf:mt. Och althenstund Can¬
cellisten Törnholm är arbetsam och flitig, Ståndet har thessutan then
besparing emot förra tider, att emellan riksdagarne ingen copist bestås,
så förklara the deputerade sig wara af the tanckar, att Cancellisten
Törnholm åhrligen kunde åtnjuta 300 dahlér silflmt emot thet han eij
allenast fullgiör hwad honom i cancelliet åligger och directeurerne ho¬
nom befalla, utan ock påtager sig effter thess erbiudande att gå hwar
och en stad tillhanda till utsökiande af resolutionerne öfwer theras
enskijlte beswär, när the honom therom anlita. Hwilcket alt Ståndet tog
uti behörigt öfwerwägande. Och resolverades, att hwad the ännu oin¬
bundne acter angår, så bör om theras inbindande fogas en skyndesam
anstalt. Uti Herr Borgmästarens Torpadii och Herr Secreterarens Pop-
pelmans ställe blefwo Rådman Herr Johan B. Schening och Ståndets
Secreterare Rådman Herr Anders Berg till directeurer wid Ståndets
cancellie förordnade, och emedan en stor dehl af städerne ännu åter¬
stå med cancellieafgifften till Ståndets cancellie, effter then af herrar
deputerade ingifne restantielistan,5 som nu uplästes, och så wida be-
mälte städer uppå Ståndets för detta till herrar deputerade utfärdade
och med them communicerade extractum protocolli, hwarmedelst en
wiss termin them blifwit förelagd till berörde afgiffts erläggiande
therom ingen försorg dragit, icke någon annan utwäg är öfrig till
afgifftens inbekommande, än att Herrar Landshöfdingarne anlitas om
theras embetes biträde och handräckning härutinnan, så fan Ståndet
godt att anmoda Herrar Directeurerne Rådmännen Schening och
Berg till att härom wederbörligen besörja, hwarföre fölljande extractum
protocolli härom till them kommer att utfärdas.
Ehuruwäl Ståndet genom resolution och extractum protocolli af den
30 sistledne januarii för godt funnit att förordna, thet the städer, som
då befunnos för några åhr tillbakars återstå med then wid 1727 åhrs
riksdag bewilljade och faststälte afgifftens erläggiande till Ståndets can¬
cellie, borde thensamma jämte 2 procent af contingentet för innewa-
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 604.
652
24 augusti 1741
rande åhr 1741 inbetala, på thet man måtte hafwa tillgång både till
then skulds betalande, hwaruti Ståndets cancellie häfftar, som ock be-
tienternes och flere wederörandes förnöijande, hwilcka tvid thenna riks¬
dagen med expeditionerne och annan tienst gådt Ståndet tillhanda,
hwarom städernes herrar riksdagsfullmäcktige blifwit anmodade att
draga behörig och skyndesam försorg, så att berörde cancelliefgifft
måtte aldra sist till medium och therpå fölljande martii månad wara er-
lagd. Likwäl som en stor dehl af städerne sådant hijt in tils icke hafwa
fullgiordt, ehuru att herrar fullmäcktige gifwit tillkiänna, att the ofwan-
berörde Ståndets resolution jämte räkningarne öfwer hwad hwar och
en stad är till cancelliet skyldig, med them communicerat. Altså fan
Ståndet godt, att anmoda Directeurerne wid Ståndets cancellie, Råd¬
männen här i Stockholm Herr Johan B. Schening och Herr And. Berg,
att the till föllje af Kongl. Maijits den 8 aprill åhr 1728 utfärdade nå-
digste resolution wille igenom Herrar Landshöfdingarnes embetes
handräckning effter then nu upläste restantielista betalningen utsökia.
Widare uplästes the af herrar deputerade författade anmärckningar
wid Ståndets contoirs räkning6 för the till Ståndets disposition influtne
medel under riksdagen åhren 1738 och 1739 samt theras anmärckning¬
ar wid Herr Borgmästarens Torpadii räkning af den 20 decembris
1738. Och resolverades att samma anmärckningar skola communiceras
med Herr Borgmästaren Torpadius att med sin förklaring häröfwer till
Ståndets cancellie fordersammast inkomma.
Beträffande thet hemställande herrar deputerade giordt, om icke
Cancellisten Törnholm må hugnas med någon förbättring på thess
löhn, så fan Ståndet skiähligt, att i anseende till bemälte Törnholms al¬
tid erwijste flit, skickelighet och arbetsamhet, samt att han åtagit sig att
gå städerne tillhanda med resolutionernes utsökiande på theras enskif¬
te beswär, thet skall Cancellisten Törnholm ifrån början af nästkom¬
mande septembris månad hafwa att åtnjuta 300 dahlér silflmts åhrlig
löhn för then honom anförtrodde cancellistsbeställning wid Ståndets
cancellie.
Såsom nu effter riksdagens slut Ståndets ledamöter uti expeditions-
deputationen komma att begifwa sig till sine hemwister, altså blefwo af
Ståndets medel Herr Rådman Törner, Herr Rådman Schening, Herr
Plomgren, Herr Ombudsman Ekman och Herr Borgmästaren Lunde¬
berg utnämde att å Ståndets wägnar bijwista expeditionsdeputationen
och therwid med hwar annan alternera.
Företog sig Ståndet att fastställa huru mycket hwar och en bör undfå
af Ståndets cassa för sitt beswär och arbete wid thenne riksdag, hwilc-
ket determinerades på fölljande sätt nembligen:7
ö Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 605.
7 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 606.
24 augusti 1741
653
Ståndets Secreterare Herr Rådman Berg
bekommer i ett för alt
Herr Secreteraren Falckman, som hafft
arbete med Ståndets allmänna besvvärs upsätt-
jande och protocollets förande uti all¬
männa beswärsdeputationen samt hafft
expeditionerne theröfwer
Cancellisten Törnholm utom thess
ordinarie löhn
Copisten Bremming
Extraordinarie Cancellisten Schenström
Wachtmästaren Lundgren
Stadstienaren Olof Anthelius
Stadstienaren Gabriel
Fyrbytaren
Actuarien i Kongl. Cancelliecollegio
Cancellisten i Riddarehuscancelliet
Cancellieposten i stora cancelliet
som burit brefwen till Talemannens
underskrifft
Kammereraren Corall, som för sitt be-
swär med bakungs- och accistaxorne eij
bekommit af riksens allmänna cassa mer
än 100 dahlér, får af Ståndets enskijlte
cassa, enär något inflyter och the
öfrige exponenda äro betalte, såsom
en skiählig tillökning
Och som Herr Justitiarie!! Sandelin samt
Herr Secreteraren Kellander warit Stån¬
dets deputerade wid commissionen i Upsala,
men icke niutit mer än rese- eller skiuts-
penningar af cronans cassa, och billigt
är, att the få någon wedergiällning för
sitt besvvär, så utföres och tillägges
Herr Justitiarien Sandelin
och Herr Secreteraren Kellander
Summa
1 000 dir s:mt
400 dir
300 dahlér
200 dahlér
200 dahlér
100 dahlér
50 dahlér
25 dahlér
10 dahlér
100 dahlér
50 dahlér
10 dahlér
200 dahler
200 dahlér
200 dahlér
3 045 dahkr silf:mt
hwilcket alt emot behörige quittencer kommer att utbetalas, blifwandes
thenna förteckning remitterad till the deputerade öfwer Ståndets can-
cellie, som ofördröijeligen sammanträda, samt tilldela hwar och en,
hwad i föllje häraf them tillkommer.
Uplästes högloflige Riclderskapets och Adelens extractum protocolli
af den 20 i thenne månad angående thet hemställande som giöres till
the öfrige Stånden, om icke i anseende till nu warande Landtmarskalc-
654
24 augusti 1741
kens Herr Grefwe Charles Emil Lewenhaupts på twänne riksdagar för
fäderneslandets heder och trygghet wijste waksamhet, oförtrutne möda
och högstberömmeliga nijt, hwilcka af Riksens Ständer ett allmänt witt-
nesbörd och erkiäntsla förtiena, igenom Kongl. Cancelliecollegii försorg
en medaille öfwer Herr Grefwen och Landtmarskalcken med thess
bröstbild å then ena och å then andra sidan en till the wid thenne riks¬
dag afgiorde wigtige ärender lämpelig sinnebild och öfwerskrifft på
publici bekostnad kunde slagen och i guld om 50 ducaters wigt Herr
Grefwen och Landtmarskalcken tillstäld blifwa. Theröfwer Prästestån¬
det sig således utlåtit, att thet eij kan något harwid åtgiöra, emedan
en slik medailles slående för Herr Landtmarskalcken för detta af Rid-
derskapet och Adelen warit bekåstad, och thet skulle lända till praeju-
dicat och publici gravation nu och i framtiden. Ståndet resolverade att
fölljande resolution skulle å tergo påskrifwas. Som thenna expedition
icke ankommit förr än effter riksdagens slut, och en stor dehl af Stån¬
dets ledamöter redan äro härifrån afreste, så seer Ståndet sig eij kun¬
na något härwid åtgiöra.
Uppå Herr Borgmästaren Stares proposition resolverades, att
Secreteraren Höckerstedt må anmodas att utsökia resolutionerne på
städernes enskijlte beswär, emedan Cancellisten Törnholm8 eij lärer hin¬
na med att allena bestrida försorgen härom. Herr Borgmästaren thess-
utom försäkrade, att Höckerstedt will betiena städ erne therwid utan
någon wedergiällning, hwarföre fölljande extractum protocolli härom
kommer att utfärdas.8
Såsom nödigt wara will, att någon pålitelig man må å städernes wäg-
nar, så wäl hos Hans Kongl. Maij:tt sorndess och Riksens Collegier på¬
minna om städernes enskiljte beswärs och andra them rörande måhls
företagande och afslutande och Secreteraren Herr Gustaf Henrich
Höckerstedt uppå Ståndets anmodan sig åtagit att härom wederbörli-
gen besörja. Altså resolverades, det Herr Secreteraren Höckerstedt
skulle genom utdrag af protocollet thertill befullmächtigas.
Bewilljades Cancellisten Johan Törnholm uppå thess anhållan föll¬
jande recommendation till magistraten i Stockholm.
Såsom ordinarie Cancellisten wid Borgareståndets cancellie Johan
Törnholm icke allenast under 1738 åhrs riksdag, då han föredrädt
copistsysslan wid samma cancellie, utan ock, sedan han wal dt befordrad
till ordinarie cancellistbeställningen therstädes, under then nu förflutne
riksdagen med sådan trohet och arbetsamhet skiött och wårdat the ho¬
nom under händer lämnade och anförtrodde sysslor, att Ståndet, som
såmedelst hafft tillfälle att erfara goda prof af dess skickelighet, beröm-
meliga förhållande samt flit och oförtrutenhet, giärna skulle se dess
lycka och willköl' i någon publici tienst förbättrade. Altså ock emedan
bemälte cancellist äfwenwäl gifwit Ståndet wid handen, att han är sin-
8 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 607.
24 augusti 1741
655
nåd hos then ädle högtährade magistraten giöra ansökning om beford¬
ran wid stadsens betiening. Ty har Ståndet eij undgå kunnat, att hos
then ädle högtährade magistraten tiänstwänligen recommendera ho¬
nom att komma uti gunstig åtancka wid någon förefallande honom an¬
ständig öpning, then gunst och benägenhet, som honom härmedelst
wederfares skall förplichta Ståndet sådant med all reciproque tienst att
bemöta.
Herr Borgmästaren Lennart Wetter anholt om Ståndets re-
commendation för honom till magistraten i Stockholm angående thess
befordran till någon ledig blifwande cämnersbeställning,9 som Ståndet
honom bewilljade, anmodandes Herr Talemannen och the öfrige her¬
rar riksdagsfullmächtige af magistratens medel i Stockholm thet the
täcktes wisa Ståndet then tienst och bewågenhet att wid sig yppande
tillfälle bidraga och therhän befordra, thet Herr Borgmästaren Wetter
härutinnan måtte skie nöije. Och upsattes straxt fölljande expedition
häröfwer, som medelst Herr Talemannens och Secreterarens under¬
skrift kommer att afgå.
Hos Borgareståndet har Borgmästaren uti Södertellge stad Herr
Lennart Wetter anhållit om föreskrift till then edle högtährade ma¬
gistraten att komma uti gunstig och benägen åtancka till att befordras
till någon ledig blifwande cämnersbeställning. Och althenstund be-
mälte borgmästare har effter idkade studier och ausculterande wid
dombstohlarne in emot 7 åhrs tid förrättat extraordinarie notariesyssla
wid Södra Förstads Cämnersrätten, samt ordinarie notariebeställningen
här wid Hallrätten i Stockholm och sedermera uppå Kongl. Maij:ts er-
håldne nådigste fullmacht nu på elloffte åhret förwaltat borgmästare¬
beställningen i Södertellge. Förthenskuld och emedan Ståndet eij alle¬
nast befunnit så wäl af cämnersrättens, som then edle högtährade magi¬
stratens attestata, det honom är lämnat ett godt wittnesbörd om thess
erwiste flit, skickelighet och arbetsamhet under then tid han warit i stad¬
sens tienst, utan kan ock Ståndet betyga, att han uti thet honom seder¬
mera i nåder anförtrodde borgmästareembete sig med then tro- och
redelighet förhållit, att han förwärfwat sig samtelige berörde stads in-
wånares kierlek och förtroende. Besynnerligen har borgmästaren un¬
der the trenne riksdagar, som han warit fullmächtig för Södertellge och
flere städer, sig så förhållit, att han å daga gifwit tillförlåtelige prof
om thess förwärfwade erfarenhet uti dommarewäsendet och andre ett
riksdagsmansembete tillhörige stycken samt redelighet och nijt för thet
allmänna, i anseende hwartill han wunnit Ståndets serdeles benägenhet
och förtroende. Ty har Ståndet eij undgå kunnat att hos then edle högt¬
ährade magistraten härmedelst tienstwänligen recommendera Borg¬
mästaren Wetter, att wid förefallande öpning af någon ciämnersbe-
9 Någon sådan tjänst erhöll icke Wetter. Han var borgmästare i Södertälje t. o.m.
1747. Jfr Millqvist, s. 126.
656
24 augusti 1741
ställning i Stockholm blifwa thermed hugnad. Ståndet tillförsel* sig hos
then edle högtährade magistraten then benägenhet, att på Ståndets re-
commendation för bemälte borgmästare lärer så mycket mer reflecte-
ras, som han för thess långliga tienst samt ägande skickelighet till dom-
mareembetets widare förwaltande lärer pröfwas wara till then sökte be¬
fordran nogsamt wärdig och hans ringa utkomst wiel borgmästare¬
beställningen för sig och thess anhörige förtiena medlidande. Then
gunstige befordran, som af then edle högtährade magistraten Borg¬
mästaren Wetter wederfares, skall förbinda Ståndet till all reciproque
tienst.
Uplästes secrete utskottets extractum protocolli af den 27 sistleclne
junii1 angående fullmächtiges wahl och antagande af the respective
Stånden wid Banquen och Riksens Ständers Contoir, förmälandes
secrete utskottet, att hwad bancofullmächtige angår, har högloflige Ricl-
clerskapet och Adelen sig wid förra riksdagen therom således förent,
att då riksdag effter wanligheten inföllo, then som längst suttit full-
mächtig borde therifrån entledigas och en annan skickelig man i stället
antagas, men ther någon förändring emellan riksdagarne genom döds¬
fall eller eljest sig tilldraga skulle, att då riddarehusdirecteurerne bor¬
de wällja och kalla effterträdaren, dock skulle Ståndets wid wärcket då
warande fullmächtige therwid tills widare förblifwa. Jemwäl att hög-
wyrdige Prästeståndet med Ridderskapets och Adelens utlåtelse, hwad
tiden till ombytet widkommer, förklarat sig ense, samt för godt funnit
att när riksdag wore, walet af sielfwa Ståndet, men thess emellan af
Consistorio Upsaliensi borde förrättas, dock att både Ståndet och Con¬
sistorium kunde prolongera fullmächtigskapet för then, som för wärc¬
ket torde nödig pröfwas att therwid förblifwa. I lika måtto att Bor¬
gareståndet öfwerenskommit, att wiel hwarje riksdag eller fyra åhrs för¬
lopp sielfft utnämna sine fullmächtige, af hwilcka hwar ock en i 4 åhr
borde blifwa qwarsittiande, dock så, att icke mer än en på en gång skul¬
le licentieras, samt then som längst suttit, therifrån först entledigas, och
i föllje theraf then senare wid fullmächtigskapet ännu i 4 andra åhr
qwarblifwa, och så framt emellan riksdagarne någon förändring sig
skulle tilldraga, kommer magistraten i Stockholm med the 48 borger¬
skapets äldsta en annan i stället gemensamt att utwällja. Hafwandes
secrete utskottet i anledning af thenne författning wid bancofull-
mächtigskapet tagit i öfwerwägande, om icke äfwen wid Ständernes
Contoir, hwarest med Ståndens fullmächtige aldrig, undantagandes
wid timade dödsfall, eller igenom wederbörandes accord något ombyte
härtills skiedt, en lika förordning giöras måtte, förklarandes secrete
utskottet sig för åtskillige orsaker skull hålla orådeligit, att fullmächtig¬
skapet i Ständernes Contoir mera än i Banquen må tagas på then fot,
1 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 608.
24 augusti 1741
657
att thet för någon ständig tienst skall anses, utan att fullmächtige ther-
städes äfwen hwart fierde åhr, när riksdag effter wanligheten hålles,
böra ombytas, dock så, att icke alla på en gång licentieras, utan att åt¬
minstone en eller twänne af the gambla borde till riksdagen thereffter
qwarblifwa, men då för andra ledamöter rum lämna, ther icke respec-
tive Stånden sielfwa skulle tiden för them prolongera, theröfwer secre-
te utskottet funnit nödigt att inhämta respective Ståndens utlåtelse,
samt om icke vvid någon fullmächtiges i Ständernes Contoir afgång wåh¬
let af en annan må skie, på thet sätt sorn angående bancofullmächtiges
tillförordnande wid förra riksdagen blef faststält, Bondeståndets full-
mächtig dock undantagen, med hwars tillsättjande till riksdagen ther¬
effter anstå måste.
Hwaruppå härom discourerades och biföll Ståndet secrete utskottets
betänckande hwad fullmächtigskapet i Riksens Ständers Contoir an¬
belangar.
Herr Rådman Knape hemstälte till Ståndet, om icke i anseende
thertill, att effter Ståndets beslut wid förra riksdagen magistratsper-
sonerne och the handlande i Stockholm böra wid Riksens Ständers
Contoir med hwar annan alternera, Handelsmannen Herr Thomas
Plomgren må förordnas till ledamot å Ståndets wägnar wid Ständernes
Contoir uti Herr Secreterarens Poppelmans ställe, när han therwid
suttit in till thess fyra åhr äro förbi, ifrån then tid han fullmächtig¬
skapet therstädes tillträdde? Atskillige af Ståndet förklarade sig bifalla
themia af Herr Rådman Knape giorde föreställning.
Herr Plomgren tackade Ståndet för thet förtroende thet be¬
hagar wijsa honom, förklarande sig eij willja antaga themia syssla, om
någon af Ståndets ledamöter wore theremot.
Hwaruppå Ståndet enhälleligen therom öfwerenskom, att Herr Plom¬
gren skulle träda till fullmächtigskapet wid Ständernes Contoir, sedan
Herr Secreteraren Poppelman ther suttit till medium octobris 1742
eller then termin, som uti 1759 åhls riksdagsbeslut war utsatt till riks¬
dagen therpå fölljande.
Widare förenade sig Ståndet therom, att som Herr Justitiaeborg-
mästaren Aulaewill wid sidsta riksdag blef anmodad att qwarblifwa wid
fullmächtigskapet i Banquen in till nästa riksdag, så skulle Herr Råd¬
man Magnus Bröms i hans ställe förordnas till fullmächtig i Banquen,
hwarwid
Herr Taleman och J ustitiaeborg mästare n erindra-
de, att han förmodar sig få till godo njuta Ståndets försäkran uti dess
häröfwer utfärdade extractum protocolli af elen 19 aprill 1739, sorn för¬
mäler att han skulle förblifwa ända i 4 åhr, i anseende hwartill samt
att riksdagen blifwit anticiperad, tiden för honom till fullmächtigesyss-
lans afträdande ännu eij kan wara förfluten. Hwaruppå härom
discourerades och som Ståndet härom eij kom nu till något wisst slut,
så upskiöts härmed till nästa sammankomst, då Ståndet af thet wid
658
24 augusti 1741
sidsta riksdag håldne protocollet will sig närmare härom underrättad
giöra.
Och resolverades att fölljande extractum protocolli skulle till Herr
Plomgren utfärdas.
Althenstund Ståndet wid förledne riksdag therom öfwerenskommit,
att Stadssecreteraren Herr Nils Poppelman skulle såsom Ståndets full-
mächtig behålla sitt säte och stämma uti Riksens Ständers Contoir in till
nästa riksdag, och i anseende till riksdagens anticipation fans billigt wa¬
ra, att Herr Secreteraren må wid berörde syssla qwarblifwa in till then
termin som then nästfölljande riksdagen uti riksdagsbeslutet war utsatt,
nemligen medium octobris nästkommande åhr 1742, då Herr Secretera¬
ren kommer ifrån samma syssla att licentieras. Förthenskuld i betrack-
tande af the berömmelige prof Handelsman Herr Thomas Plomgren
wid åtskillige tillfällen lågt å daga om thess förwärfwade insicht uti
tiletta publique wärcket, samt thet besynnerliga förtroende han för
thess erwijste nijt och sorgfällighet för thet allmänna sig hos Ståndet
förwärfwat, fan Ståndet skiähligt härmed att autorisera och befullmäch-
tiga honom ofwanberörde tid eller medio octobris nästkommande åhr
1742 fullmächtigessysslan. wid Riksens Ständers Contoir, som effter
Herr Secreteraren Poppelman då blifwer ledig, att tillträda och seder¬
mera effter Ståndets fattade beslut uti fyra åhrs tid förwalta.
Uppå Auscultantens Bremmings anhållan bewilljades honom föll¬
jande attestatum.
Såsom Bårgareståndet med särdeles nöije förnummit, det Auscultan-
ten uti Kongl. Maij:ts och Riksens Swea Hofrätt Olof Johan Bremming,
hwilcken under themia riksdag såsom extraordinarie cancellist wid
Ståndets riksdagscancellie blifwit brukad, med sådan trohet och arbet¬
samhet skiött och wårdat the honom under händer lämnade och anför¬
trodde sysslor, att Ståndet, som såmedelst hafft tillfälle att erfara goda
prof af thess skickelighet, berömmeliga upförande samt flit och oför-
trutenhet, gierna skulle see thess lycka och willkor i någon publici
tienst förbättrade. Altså fant Ståndet godt igenom utdrag af protocollet
honom Bremming sådant till wälförtient wittnesbörd att meddela och
för öfrigit hos hwar och en, sorn han om widare befordran anlitandes
warder, i bästa måtton anmäla.
Uplästes ett af riksdagsfullmäcktigen för Nykiöpings stad, Ålderman
Baltzar Hoffler, till Ståndet ingifwit memorial,2 hwarmedelst
andrages, att som Nykiöpings stads fullmäcktige under alla förflutne
riksdagar anhållit, att staden under påstående frihetsåhr, som af Hans
Kongl. Maij:tt thensamma i nåder äro förundte, må undslippa att be¬
tala till Ståndets cancellie then påförde afgifften, så har han funnit nö¬
digt themia ber:cle stads angelägenhet hos Ståndet nu så mycket mer att
anmäla, sorn staden eij skall äga en hundradel af dess förr hafde styre-
2 Borgarståndets arkiv 1740—41: 10, n. 609.
24-26 augusti 1741
659
kia, som skall warit grunden till thess contingentssumma, erbiudandes
Ålderman Hoffler sig, therest Ståndet eij skulle pröfwa skiähligt att al¬
deles befria staden ifrån thenna afgifft under frihetsåhren, att af egne
medel betala i ett för alt för then förflutne tiden till och med åhr 1741
450 dir kopp:mt, så wida Ståndet skulle behaga then Nykiöping på¬
förde cancellieafgifften af 360 dir 12/: s:mt thertill att moderera.
Hwilcket Ståndet tog uti öfwerwägande, och resolverades aldenstund
then Ålderman Hoffler tillstälte räckning på the 360 dir 12/: silf:mt,
som Nykiöpings stad kommer att betala till Ståndets cancellie för the
förflutna åhren till och med åhr 1741, grundar sig uppå then repara¬
tion städerne emellan, som wid thess cancellieinrättning blifwit giord
och af Ståndet faststäld, samt genom Kongl. Maij:ts nådigste resolution
confirmerad och the staden, sedan then af fienden blef förstörd, aller-
nådigst förundte frihetsåhren så mycket mindre kunna sträckia sig till
någon frihet för samma cancellieafgifft, som then är anslagen till can-
celliets underhållande och the therwid erfordrade utgiffter, och ingen-
thera af the öfrige städerne, hwilcka fienden brändt och sköflat, niutit
efftergifft eller lindring uti cancellieafgifften, hwarföre ock Ståndet,
enär fullmäcktigarne för Nykiöpings stad wid the förra riksdagarne
härom anhållit, förklarat sig eij kunna them härutinnan willfara. För-
thenskuld pröfwade Ståndet skiähligt, det bör Nykiöpings stad ofwan-
ber: de 360 dir 12/: snut till Ståndets cancellie owägerligen och oafkor-
tat utbetala, hafwandes Ståndet befullmäcktigat directeurerne af thess
cancellie, therest thenna summa eij skulle skyndesammeligen blifwa in¬
betalt, att anmoda Herr Landshöfdingen i orten om thess embetes
handräckning till samma medels promte utbekommande.
Tisdagen den 25 augusti.
Kom åter på discours om båtsmansjämckningen, då Ståndet förblef wid
dess den 20 i thenne månad fattade beslut, att Ståndet genom under¬
dånig skrifwelse anmodar Hans Kongl. Maij:tt thet Hans Kongl. Maij:tt
sedan städernes och kongl, collegiernes underdånige utlåtande blifwit i
nåder infordrade, täcktes låta uprätta en sådan båtsmansrepartition och
fördelning städerne emellan, som uti möijeligaste måtto effter städer¬
nes nu för tiden warande beskaffenhet till theras handels och wändels
rörelse, samt andra egenskaper och omständigheter lämpelig och öfver¬
ensstämmande wara månde, samt att samma repartition eij må ställas
i wärcket, förr än Ståndet wiel nästa riksdag fädt therwid giöra thess
underdånige påminnelser.
Onsdagen den 26 augusti.
Ståndet lätt uphämta protocollet, som är hållit wid sidsta riksdagen, att
theraf giöra sig underrättat, i Invad slut Ståndet stannat angående
660
26 augusti 1741
bancofullmächtigskapet, då af berörde protocoll under den 19 aprill
17393 befans, att Herr Justitiaeborgmästaren Aulaewill blifrvit af Stån¬
det anmodad att i Banquen qwarblifwa ändå fyra åhr, eller till nästa
riksdag, men att i thet theröfwer utfärdade extractum protocolli af
samma dato förmäles, det Herr Justitiaeborgmästaren skulle förblifwa
wid fullmächtigesysslan in till nästa riksdag, i anseende hwartill, samt
att protocolfet i thetta måhl eij innehåller något rätt tydeligit slut, Stån¬
det fan godt att således jämcka och bemedla thenne saken, att Herr
Justitiaeborgmästaren Aulaewill behåller fullmächtigesysslan i Banquen
till slutet af nästkommande åhr 1742, då Herr Rådman Bröms thensam-
ma tillträder. Och resolverades att fölljande constitutorial skulle häröf-
wer till Herr Rådman Bröms utfärdas.
Althenstund Borgareståndet wid förledne riksdag har faststält, att då
ock framgent en af then loflige magistraten och en af loflige borger-
skapet i Stockholm fullmächtigesysslan uti Riksens Ständers Banco
komma att företräda, och i anseende thertill, att Ståndets nuwarande
Taleman Justitiaeborgmästaren Herr Petter Aulaewill då blef anmodad
och befullmächtigad att qwarblifwa wid then i Banquen honom updrag-
ne fullmächtigessysslan in till nästa riksdagen thereffter, hwartill termin
vvar utsatt till medium octobris åhr 1742, men riksdagen sedermera blif¬
wit anticiperad, fans billigt wara, att Herr Justitiaeborgmästaren Aulae¬
will må företräda berörde fullmächtiges syssla in till slutet af berörde
åhr 1742, då Herr Justitiaeborgmästaren therifrån kommer att licentie-
ras. Förthenskuld och emedan Rådman Herr Magnus Bröms eij allenast
befinnes hafwa the egenskaper, som till thenna fullmächtigesysslans be¬
hörige förwaltande erfordras, utan ock under then nu wäl öfwer-
ståndne riksdagen, då han warit riksdagsfullmächtig för Stockholms
stad, medelst thess redelige upförande och envijste nijt och sorgfällig¬
het för thet allmänna sig Ståndets särdeles förtroende förwärfwat. Ty
pröfwade Ståndet skiähligt härmed att autorisera och befullmächtiga
honom Herr Rådman Bröms uti Herr Justitiaeborgmästarens Aulae-
yvills ställe tillträda och sedermera effter Ståndets fattade beslut uti 8
åhrs tid förrätta.
Bewilljades Auscultanten och Extraordinarie Cancellisten wid Stån¬
dets cancellie Magnus Schienström på thess anhållan4 fölljande attesta¬
tum.
Althenstund Auscultanten wid Kongl. Swea Hofrätt Magnus Schien¬
ström, hwilcken wid början af 1738 åhrs riksdag blef till extraordinarie
cancellist yvid Ståndets cancellie antagen, har så yväl under berörde riks¬
dag, som ock then nu yväl öfrverståndne riksdagen, då han med thenna
syssla continuerat, eij allenast yvijst all behörig flit wid riksdagshandling-
arnes och expeditionernes renskrifwande samt protocollernes registre-
:l Jfr BgP 6, s. 576.
4 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 610.
26 augusti 1741
661
rande, utan ock wid alla andra honom anförtrodde sysslor gådt Stån¬
det tillhanda med all oförtruten tienst till Ståndets och wederbörandes
goda nöije. Förthenskuld resolverades uppå bemälte Schienströms an¬
hållan, thet honom behörigt attestatum häröfwer af protocollet skulle
meddelas, förmodandes Ståndet att thenne thess wid Ståndets cancellie
erwijste flit och arbetsamhet må lända honom till befordran, när han
therom hos wederbörande gior någon ansökning.
Justerades fölljande underdånige skrifwelse till Hans Kongl. Maij:tt
angående båtsmansjämckningen.
Eders Kongl. Maij:tt har uppå Ständernes underdånige anhållande
uti theras allmänna beswär wid 1719 åhrs riksdag om lindring i båts-
manshållet och en skiählig jämckning och ny repartition städerne emel¬
lan förmedelst thess theröfwer utfärdade nådigste resolution af den 30
julii berörde åhr i nåder förordnat, att Eders Kongl. Maij:ts och Rik¬
sens Cammar- och Commerciecollegier skulle träda tillhopa och effter
thetta ärendets behöriga undersökning yttra theras underdånige be-
tänckiande, huru stor lindring städerne therutinnan kunde bewilljas,
samt på hwad sätt jämckningen them emellan bäst stodo att förrättas,
thet Eders Kongl. Maij:tt, sedan städernes underdånige tanckar ther¬
öfwer jemwäl blifwit inhämtade, therutinnan något wist kunde fastställa
och förordna. Sedermera är wid then påfölljande riksdagen åhr 1720
en repartition af båtsmanshållet städerne emellan författad och under
Eders Kongl. Maij:ts höga namn utkommen, men som åtskillige städer
tid effter annan wid senare riksdagar klagat öfwer ett alt för drygt an-
tahl af båtsmän, som them skall blifwit pålagt och therföre anhållit om
en ytterligare jämckning, så har Ståndet wäl så wid thenne som the
förre riksdagarne warit omtänckt, på hwad sätt en sådan jämckning
kunde till wärckställighet befordras, som emot hwar och en stads till¬
stånd och rätta beskaffenhet måtte swara, men i anseende till hwarje-
handa hinder och swårigheter, som therwid förekommit, therutinnan
eij kunnat fattas något wist slut. Ståndet har förthenskuld, på thet
themia städernes angelägenhet måtte komma till ett sluteligit afgöran¬
de, funnit sig föranlåtit att härmed wända sig till Eders Kongl. Maij:tt,
underdånigst anhållandes, att Eders Kongl. Maij:tt sedan samtelige stä¬
derne innom en wiss förelagd tid uti thetta måhl i nåder hörde blifwit
och Eder Kongl. Maij:ts collegiers underdånige utlåtande inhämtat,
täcktes i nåder låta uprätta en sådan båtsmänsrepartition och fördel¬
ning städerne emellan, som uti möijeligaste måtto effter städernes nu
för tiden warande beskaffenhet till theras handels och wändels rörelse,
samt andra egenskaper och omständigheter lämpeligt och öfwerens-
stämmande wara månde. Hwarjämte Ståndet i lika underdånighet an¬
håller, att samma repartition eij må ställas i wärcket, förr än Ståndet wid
nästa riksdag fädt therwid giöra thess underdånige påminnelser. För-
blifwe med all undersåtelig trohet.
Secreterare!! gaf tillkiänna, att riddarehuscancelisten i går upkommit
662
26 augusti - 7 september 1741
till Ståndets cancellie och effter riddarehussecreterarens befallning be-
giärt att få uttaga någre ifrån Prästeståndet till Ståndet inkomne docu-
menter, hwilcka af Ståndet eij blifwit till afgiörande företagne, såsom
secrete utskottets trenne extracta protocolli, thet ena angående rang för
bancocommissarierne och secreteraren samt commissarien i Ständernes
Contoir, thet andra om rang för bancofiscalen och thet tredie om rang
för cammereraren wid Ständernes Contoir. Jemwäl angående saken
emellan the lilliehoffske arfwingarne och thet lohiske sterbhuset samt
någre flere documenter, förfrågandes sig secreteraren, om han them
skall utlefwerera. Hwilcket Ståndet tog uti öfwerwägande och resolvera¬
de, att alla the inkomne extracta protocolli och deputationers betänc-
kiande, som eij blifwit af Ståndet företagne och wärckeligen afgiorde,
böra blifwa qwarliggande i Ståndets cancellie in till nästa riksdag.
Herr Justiaeborgmästaren och Taleman holt nu sitt afskiedstahl till
Ståndet, hwaruppå Ståndets ledamöter skildes åt.
Måndagen den 7 septembris.
Herr J ustitiaeborg mästaren och Taleman berättade,
att han warit föranlåten att sammankalla the ännu i staden warande
Ståndets ledamöter för then ordsaken skull, att riddarehussecretera-
ren begiärt att utbekomma the ifrån Prästeståndet inkomne documen¬
ter, som Ståndets Secreterare den 26 sistledne augusti fädt befallning
att qwarbehålla i Ståndets cancellie i anseende ther till, att måhlén eij
blifwit af Ståndet till afgiörande företagne, hafwandes riddarehussec-
reteraren förmält, att samma documenter kuncle så mycket mindre
honom förhållas, som the äro Riddarehusets egne originaler, hwilcka
löpa igenom alla fyra Stånden och sedan insamblas wid riddarehus-
cancelliet, samt ther blifwa inbundne och lagde ad acta, hwarföre Herr
Justitiaeborgmästaren och Talemannen hemstälte till Ståndet, huru
Ståndets Secreterare sig härvvid har att förhålla?
Ståndet tog thetta uti öfwerwägande och effter något discourerande
therom fan godt, att så wida berörde documenter äro högloflige Rid-
derskapets och Adelens egne originaler, hwilcka therifrån till Präste¬
ståndet inkommit och twänne Stånd öfwer them resolverat, så borde the
till riddarehussecreteraren utlefwereras.
Herr Rådman Schening berättade, att expeditionsdeputationen
förehafft the projecterade nya bakungstaxorne och befunnit, att ther-
öfwer ingen expedition kunde skie, i anseende thertill att Prästestån¬
det conformerat sig med Ridderskapets och Adelens mening, att berör¬
de taxor skola upgå till Hans Kongl. Maij:tt att communiceras med
Kongl. Tullcommissionen, som infordrar wederbörande Kongl. Colle-
giers och Generaltullarrendesocietetens utlåtande, och sedan utarbetar
bakungstaxan till Kongl. Maij:ts widare nådige approbation och Rik¬
sens Ständers öfverseende wid nästa riksdag, theremot Borgare- och
7 september 1741
663
Bondestånden bifallit och gillat samma projecterade taxor, så att såle¬
des twå Stånd äro emot twå Stånd, hemställandes Herr Rådman till
Ståndets bepröfwande, om icke wid så beskaffade omständigheter Stån¬
det skulle finna rådsammast wara att till undanrödjande af alla the hin¬
der, som kunna möta thetta angelägna måhls slutelige afgiörande wid
nästa riksdag, berörde författade bakungstaxor till Hans Kongl. Maij:tts
upgifwas?
Sedan Ståndet något häröfwer discourerat och låtit för sig upläsa Rid-
derskapets och Adelens extractum protocolli angående bakungstaxorne
och Prästeståndets utlåtande theröfwer samt expeditionsdeputationens
instruction, fan Ståndet skiähligt till Herr Rådman Schenings hemstäl¬
lande att samtyckia.
Borgmästarens Herr Lars Bönan ders memorial5 angående
handelens öfwer norrska gräntsen inskränckande.
5 Borgarståndets arkiv 1740-41: 10, n. 61 1