27—29 juli.
293
C ancelliecollegii ledamöter och betjänter at de kunna den wärckeligen
til godo njuta, n:o 281.1 Hwarwid som Ståndet hade sig nogsamt bekant,
så wäl at bem:te Collegium har under sin hand och skjötzel de aldra ange¬
lägnaste rikzwårdande ärender, såsom och at alle de subjecta, som där
skola brukas, böra förut och innan de kunna antagna warda, wäl anlagt
tid och omkostningar på studier och resor i främmande land samt äga en
bepröfwad skickel. och ärfarenhet uti mångehanda wetenskaper, så at
det är ganska billigt, at de wid så swåre och angelägne sysslors förrättande
blifwa understödde med en tilräckelig och emot deras mödosamma arbete
någorlunda swarande lön och underhåld, altså förklarade sig Ståndet
gärna för sin del se och önska, det Cancelliecollegii ledamöters och betjänters
wilkor kunde warda förbättrade, på det de ej allenast sjelfwe således
måge sättas i stånd at kunna tilbörligen göra sina ämbetes förrätningar,
utan och andre upmuntras at förwärfwa sig den lugna och ärfarne fot,
som wid slika sysslor ärfordras, när de i sjelfwa wärcket förnimma, at
möda, arbete och omkostnad blifwa ihugkomne och belönte. Hwarföre
lära Riksens höglofl. Ständer täckas wara omtänkte, på hwad sät sådant
beqwämligast skje må, som detta Ståndet äfwen för sin del yttrade sig
wara därtil redeboget och benäget. Sedan uplästes den Secrete deputa-
tionens memorial angående Rådetz förstärckande2, eftersom en stor del
äro endels af sjukdom, endels af ålderdom så bräckeliga at de med den
drift och eftertryck som wara bör, ej förmå göra sina ämbeten, hwarigenom
händer at ofta de angelägnaste ärender måste upskjutas, i mangel däraf
at rådzpersonerne icke äro så starke til antalet, sorn de wara böra. Och
som detta är en sak af stor wikt och angelägenhet, så at den förtjänar
noga öfwerläggas, altså wille Ståndet på densamma sig närmare betäncka,
innan man sig däröfwer något enteligit yttrar.
Därnäst wardt Justitisedeputationens betänckande upläsit angående
Upsala Rorgerskapz anförde beswär öfwer Landzhöfdingen Cronberg,
men aldenstund mästa delen af Ståndetz ledamöter wörö bortgågne, ty
blef däröfwer denna gången intet slutet.
Måndagen den 29 julii.
Just:des protocollet, som är hållit den 27 hujus angående förbättring
på lön för Kongl. Cancelliet, hwarwid som intet war at påminna, så fans
godt detsamma skulle extraderas.
Uplästes Justitia;deputationens betänckande3 öfwer Rorgemästaren
Thomas Upstedts och Cämnären Mårten Udboms å Magistratens och
1 Memorialet saknas i Borgarståndets arkiv 1723: 4; men enligt en anteckning i general¬
registret över akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 8 blev detta memorial »tilbaka gifwit uti
Secreta utskottet».
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 282, med påskrift: Upläst d. 29 julii 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 283, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 julii 1723 ut in
protocollo.
294
29 juli.
Borgerskapetz wägnar i Upsala ingifne memorial och däröfwer anförde
beswär, at Gen. lieut. och Landzhöfdingen därsammastädes högwälborne
H:r Baron Magnus Cronberg skal icke allenast utan Magistratens och
Borgerskapetz skjedde förslag förordnat och tilsat Cämnären Andreas
Upström uti rådmanstjänsten efter Borgemästaren Upstedt utan och
honom ännu widare wid densamma bibehålla, oacktat Hans Kongl. M:t
uppå Borgerskapetz däröfwer underdånigst anförde beswär medelst dess
nådige resolution af den 28 april sisth åhr förklarat, det skulle H:r Baron,
Gen. Lieutenant och Landzhöfdingen med fulmakt försee en af de trenne
personer, som Magistraten och Borgerskapet hade at föreslå, med mera,
hwilket betänckande Ståndet för sin del i alla delar biföl. Men hwad det
widkommer som Justitisedeputationen til samtel. Ständernes godtfin¬
nande hemstält, huru de bem:te H:r Baron, Generallieutnant och Landz-
höfdingens härwid brukade, eftertänckelige förfarande behaga at uptaga
och anse, så lämnar Ståndet sådant för sin del til H:r Advokatfiscalen uti
Kongl. Swea Hofrät at detta emot H:r Baron och Generalen och Landz¬
höfdingen Cronberg likmätigt lag och förordningar utföra, särdeles som
det befinnes at han så aldeles wanwyrdat och åsidosat Hans Kongl. M:ts
af den 22 april förledit åhr i nåder gifne resolution, at han en af de 3:ne
personer, som Magistraten och Borgerskapet hade at föreslå, med ful¬
makt uppå den ledige rådmansbestälningen förse skulle.
En deputation ifrån Bondeståndet anmältes, emottogz och inkom,
förmälandes en tjänstwänlig hälsning ifrån sit Stånd samt berättandes
at de i anledning af Secrete deputationens til samtel. Stånden öfwergifne
memorial i dag förehaft angående rikzrådens förstärckande, emädan åt-
skillige för ålder och sjukdom skola wara oförmögne at göra sina ämbeten
och någre efter regeringzformen böra afgå til andra orter at där förrätta
sina ombetrodde ämbeten, hwarwid som Bondeståndet til at undwika
at gravera och beswära Riksens stat med nya utgifter, eftersom de wäl
finna wara för Riksens tjänst angeläget at en förstärkning skjer, det de
som nu til rikzråd kunna blifwa antagne, måtte samma bestälning anträda
och förrätta emot sin förehafda lön och så widare den ene efter den andra,
som i anledning däraf njuter någon befordran, altså wil Bondeståndet
så wäl detta såsom och om icke den lön, hwilken någre af rikzråden såsom
presidenter i collegierne hafwa, måtte til de rikzrådz aflönande anslås,
som nu komma at antagas och förordnas, med det lofl. Borgareståndet
communicera och deras utlåtande däröfwer inhämta, innan de sina tankar
widare yppa, särdeles som de hålla betänkeligit at öka råden med statens
gravation.
Ståndet tackade dem för det förtroende, hwilket de så nu som altid
hysa til detta Ståndet, och lofwade taga et så wiktigt ärende i öfwerwä-
gande och sedan lämna sin mening däröfwer med det ärbare Bondeståndet.
Uplästes H:r Baron och Generalen Kruses memorial n:o 2841, hwar-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 284, med påskrift: Upläst i Consistorio Regni d. 29 julii
1723. Upläst i det lofl. Borg. St. d. 29 julii 1723.
29 juli.
295
utinnan han anhåller, at den emilian honom och Öfwersten högwälbme
H:r Grefwe Frölic upkomne twist anbelangande den torf, som den senare
skal tilfogat den förre wid mönstringen förledit åhr, då Wästgöthe ca-
vallerieregemente skulle mönstras, måtte fodersammast blifwa afgjord.
Fördenskuld och ehuruwäl Ståndet för detta icke anset heride måhl för
något rikzdagzärende, är det likwäl ej Ståndet emot, at detsamma til
justitiens befordran wid den förordnade Justitisedeputationen uptages
och skärskådas, på det bende twist med enteligit utslag må kunna af-
hjelpas, särdeles som H:r Generalen redan för Rikzdagen sökt uti Justitke-
revisionen, at det måtte blifwa til general krigzrätt remitterat men därtil
icke wunnit något bifal.
At communicera detta med det högwyrdige Prästerskapet deputerades
Borgemäst. H:r Ekebom och Flir Witstock, hwilka straxt därpå kommo
tilbakars och berättade, at Prästerskapet lofwat taga sådant i öfwer-
wägande och sedan communicera sina tanckar med detta Ståndet.
Sedan inkommo 2:ne deputerade ifrån Prästerskapet, förmälandes
näst hälsning at deras Stånd stadnat uti den meningen, det til justitiens
desto bättre befordran må twisten emilian H:r General Kruse och PI:r
Öfwersten Grefwe Frölich företagas wid Justit. deputationen.
Därnäst uplästes den Secrete deputationens betänckande n:o 2821
angående rikzrådens förstärckande, jämwäl och et extract utur protocollet,
som är hållit på Riddarhuset därom den 27 hujus n:o 285.2
I anledning häraf blef discurerat, huruwida det kan wara nödigt at
förstärka rikzråden eller intet, samt huruwida en sådan förstärkning kan
wara emot regeringzformen ej eller. En del höllö före, at det wörö onödigt,
eftersom änskjönt en del af Deras Excelkr äro opasslige och ålderstigne,
skal deras antal ändå wara tilräckeligit nog til sakernes åtgörande, som
friske äro. En del åter förklarade sig, at som det befinnes, at Riksens
högst wårdande ärender ofta blifwit därigenom hindrade och uppehåldne,
at Deras Excelkr ej warit eller kunnat wara wid deras öfwerwägande så
starka til antalet som wederbort, det fördenskuld är högst angelägit at
draga försorg, det sakerne och Riksens angelägne wärf måge med behörig
drift wårdas och skjötas. Ty hålla de före, at Rådet bör förstärkas och
den afgift, som til deras aflönande ärfordras, icke wara tilräcknandes
emot den nytta, som Riket däraf hafwa kan, at de Riksens wårdande
ärender tilbörligen skötte blifwa. Så kan man icke eller finna, at en sådan
förstärckning strider emot regeringzformen, som säger at råden skola
allenast wara 16 til antalet, sedan de en gång til det antalet blifwit för¬
minskade, så kan dess mening dock ej wara annorlunda, än de ärfordrade
16 skola wara uti det stånd, at de wärkeligen göra tjänst och icke igenom
andra sysslor warda därifrån hindrade. När man fördenskuld eftertänker,
at änskjönt rikzråden nu för tiden äro 20, så måste likwäl därwid äfwen
1 Jfr s. 293.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 285, med påskrift: Uplast d. 29 julii 1723. Jfr RAP 2,
s. 463 f.
296
29 juli.
betänkas, at Hans Excelke Gref Meijerfelt går til sit gouvernement i Pom¬
mern och är utom de 16, som fordras likmätigt regeringzformens § [12].
Hans Excelke Gref Creutz måste äfwen wäl gå til sit prsesidentskap i Åbo
Hofrät, eftersom regeringzf ormen § [12] ärf ordrar, at rikzråden, som äro
prasidenter, böra wara på behörig*ort tilstädes och således ej kunna bi-
wista Rådet dageligen, hwilket och Deras Excelkr Gref Taube och Gref
de la Guardie ej eller göra kunna, den förre för sin upwaktning wid Öfwer-
ståthållareämbetet och den senare för prsesidentskapet skuld i Commercie-
collegio, hwartil kommer at Hans Excelke Gref Eric Sparre begärt afskjed
och Hans Excelke Gref Claes Sparre understundom måste uppehålla sig
i Carlscrona för ammiralitetet skuld, förutom det at nästan ingen förhop-
ning mera är, at Deras Excell. Gref Stromberg och Gref Leijonstedt någon¬
sin mera skola kunna göra någon tjänst. Ty är af alt sådant klart, at Rådet
som wärkeligen gjör eller kan göra tjänst, ej är så talrikt, som regeringz-
formen uttrycker, utan bör således blifwa förstärkt. Denne discurs afbrötz.
Sedan uplästes Kongl. Rergzcollegii betänckande1 angående bergzmans-
hemmans försäljande til skatte, hwilket i alla delar blef bifallit.
Widare uplästes et af H:r Rorgemästaren Stobaeus ingifwit memorial2
angående statens inrättande för en ständig Ståndetz Secreterare med mera,
men blef intet widare tilgjort denne gången.
Därefter kom återigän på discurs om Rådetz förstärkande, hwarwid
emädan somlige höllö före at själfwa qvsestio alla redan därigenom är
afgjord, at samtel. Stånden samtyckt därtil, at Secrete deputationen
skulle inkomma med sit betänckande därom, andre åter påstodo at qvsestio
an ännu ej wörö afgjord, ty gjordes en sådan proposition. Om i anledning
af de skähl och omständigheter, som Secrete deputationen uti sit memorial
anförer, rikzråden böra förstärckas eller ej? Men som Ståndetz H IT.r
ledamöter befunnos wara i skiljaktige meningar härom, så proponerades,
om icke de skulle wilja votera häröfwer med sedlar, til hwilken ända
sedlar blefwo klipte. Hwarwid H:r Borgemästaren Tellander utlät sig,
at han wil coram protocollo förklara sin mening, hwilket han och så gjorde
sålunda: Emädan det befinnes, at Deras Excelkr Rikzråden, som wärke¬
ligen kunna göra tjänst, icke äro flere til antalet än allenast 15 st. och det
således efter regeringzformen felar en, det äfwen wäl är klart, at de af
råden, som därjämte bekläda öfwerståthållare- och presidentämbeten, ej
kunna wara alla dagar i Rådet tilstädes, utan måste i förmågo af regeringz¬
formen infinna sig hwar på sin ort til ber: de ämbetens förrättande, alt
fördenskuld är H:r Borgemästarens mening och wotum at rådzpersonerne
i anseende til sådane skjähl och omständigheter böra med 2:ne wälför-
tjänte herrar blifwa förstärckte. Med denna meningen förenade sig H:r
Salan, H:r Leijel, H:r Helledeij, H:r Gril, H:r Spalding, H:r Lampa,
H:r Jeger, H:r Ekbom, H:r Lindstedt, H:r Holenius och H:r Hofman.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 286, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 julii 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 287, med påskrift: Ins:t d. 29 julii 1723. D:o upläst. Jfr
Kleberg, s. 23. Se bil. 26.
29 juli—1 augusti.
297
Häremot androg H:r Borgemästaren Stobajus, at han intet säger sin
mening, för än det blifwer af gjort, huru pluraliteten skal räknas efter
voteringen med sedlar, så sant (?) det sättet at votera skal denna gången
brukas och [wid] voteringen hwar stad skal hafwa et votum allenast eller
ej. Imedlertid är dess påstående, at Stockholms stadz fulmäktige ej måge
äga mera än et votum alle tilsammans. Bemälte fulmäktige förklarade sig
däremot, at som det både wid förra såsom och nu påstående Rikzdag blif-
wit voterat per capita, men intet efter städerne, så gå de intet därifrån
utan påstå äga hwar för sig et votum. Hwaremot och emädan H:r Sto¬
baeus med de fleste insisterade sit förra, at de ej böra hafwa mera än et
votum, ty förklarade sig Stockholms fulmäcktige, at som deras närwaro
på det sättet är aldeles onödigt, när de intet äga någon röst eller stämma,
så wilja de hwarken komma in pleno, ej heller uti deputationerne, innan
denna qvaestionen, huruwida dem ej skal bestås votum för hwar person,
blifwer af Ständerne afgjord. Hwarpå de upstego och afträdde, undan¬
tagandes Praeses H:r Borgemäst. Bunge såsom Ståndetz Taleman och Tor¬
padius såsom Ståndetz Secreterare, hwilka qwarblefwo. Härwid inf öl
Borgemästare H:r Billingren, at de äro så månge fulmäktige ifrån
Stockholm, at de taga in främsta bänken och således taga rum bort för
de andre städernes fulmäcktige. Honom swarades, at som han intet har
något säte där framman på bänken, så kan han icke eller klaga, at honom
i rummet skjer något förnär.
Blef altså förber:de angelägne ärende igenom sådant afbrutit.
Borgemästaren i Hedemora H:r Gr an del begärte tilstånd för någon sin
angelägenhet skuld at få resa hem til sin ort, wiljandes han sedan komma
tilbakars igän. Och gaf Ståndet sit bifal därtil på det sättet, at H:r Borg¬
mästaren innom 3 weckor sig återigän inställer. Därnäst uplästes et
extract utur protocollet, som i dag är hållit på Biddarhuset hos höglofl.
Ridd. och Adelen, som ses n:o 2881 angående en commissions förordnande
i Finland, som undersöker om de anförde klagomåhl, så wäl berörande
militien som landtwäsendet därstädes. Och biföl Ståndet höglofl. Riddare-
skapet och Adelens uti bem:te extracto protocolli yttrade tanckar på det
sättet, at Kongl. Collegierne, som skola sammanträda at projectera en
instruction för commissionen, därwid höra de wid Rikzdagen warande
fulmäcktige ifrån ber:de landzort, och at invånarne sjelfwe måge utnämna
de personer, som i orten skola utwäljas och adjungeras commissionens
ledamöter, som härifrån komma at afskickas.
Torsdagen den 1 augusti 1723.
Uplästes Krigzdeputationens betänckande angående förbud på främ¬
mande gewärs införssel n:o 289.2 Ståndet fan godt detsamma bifalla
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 288, med påskrift: Uplast och bifallit d. 29 julii 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 289 med påskrift: Upläst och bifallit d. 1 aug. 1723. Med
detta betänkande är bilagt en kopia av krigskollegiets utlåtande i ärendet den 27 april 1723.
298
1 augusti.
således at införssel af främmande gewär til nästa Rikzdag förbjudes, på
det man under den tiden må kunna förnimma, om sådant förbud antingen
ordsakar dyrhet eller och brist på gewär i landet, då sådant rättas kan.
Imedlertid åligger wederbörande at hafwa därpå et noga inseende, så
wäl at gewären måge göras gode och behörigen stämplas, såsom och at de
ej må oskäligen stegras. Men under denne införsel bör icke förstås, om
någon resande inkommer och förer något gewär med sig för sin egen per¬
son och utan at hålla det til salu.
H:r Borgemäst. Stobaeus påminte, at böterne måtte regleras wid
Tuldeputationen.
Uplästes et extract utur protocollet, hållit i Riksens Ständers Secrete
utskot den 18 hujus1, hwarmedelst til samtel. Riksens Ständer hemställes,
om icke så wäl myntetekn cronan, som och de öfrige myntetekn, hwilka
ännu ej blifwa til kopparrunstycken ompräglade, utan kunna wara i
privatorum händer eller deponerade, skulle kunna innom en wiss termin
indragas i de publique cassorne och sedan igenom en almän publication
och förordning göras gångbare til et öre kopp. mt stycket, lika som de förre
mynteteckn, hwilka ompräglade blifwit, utan och om icke äfwen i anseende
til den brist, som så här i landet och de aflägnare provincier, som stor¬
furstendömet Finland förspörjes på skiljemynt, twänne tunnor guld kunde
af Cronans koppar slås til kopparrunstycken med mera, som samma proto-
col widare innehåller, hwilket gjorde förslag Ståndet för sin del biföl i
alla delar.
Hans Excelkce Rikzrådet och Presidenten uti Kongl. Cancelliecollegio,
högwälb:ne Gref Arwid Horn, lät anmäla, det Hans Excellre skulle gärna
önska på 14 dagar få resa härifrån til at sköta sin hälsa, hemställandes
fördenskuld om detta Ståndetz samtycke därtil. Ståndet gaf icke alle¬
nast sit bifal därtil utan och önskade Hans Excelke lycka och wälsignelse
på resan samt god wärkan af den företagande euren.
Därnäst uplästes Krigzdeputationens betänckande2 angående husesyns
förrättande på de indelte landtregementernes til häst och fot tilordnade
bostälshemman efter thet bilagde formulär eller methode til et husesyns
instrument. Och gjordes wid den 3 § efterföljande påminnelser: At som
det faller omögeligit för häradzhöfdingen, häradzfogden och de andre
betjänterne för andra dem åliggande angelägne ämbetzsysslor innom
den här föreskrifne tiden sådant förrätta, altså bör det ene med det andra
så jämkas, at ej eller deras andre sysslor måge därigenom förhindras eller
eftersatte blifwa. För det öfrige blef detta project och methode i alla delar
bifallit.
Rådmannen H:r Borling gaf wid handen, hurusåsom han blifwit för¬
anlåten at inlägga hos Bondeståndet et memorial om hel- och halffriheten,
med anhållan at de wille taga samma angelägenhet i närmare öfwerwä-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 290, med påskrift: Ins:t och upläst d. 1 aug. 1723. D:o
bifallit.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 291, med påskrift: Upläst och bifallit d. 1 aug. 1723.
1 augusti.
299
gande, begärandes fördenskuld at Ståndet medelst en deputation wille
detsamma understödja. Prseses Hrr Borgemästaren Bunge swarade, det
Ståndet så mycket mindre kunde det göra, som Ståndet icke sedt eller
weet af innehållet utaf Hrr Borlings hos Bondeståndet ingifne memorial.
Men som detta af Hrr Borling widare insisterades och de fläste biföllo
honom däruti at en deputation i berrde ärende skulle gå til Bondeståndet,
utan at nämna om merberrde memorial och allenast recommendera
sjelfwa saken, altså deputerades därtil:
Men Hrr Borgemästaren Bunge förklarade sig ytterligare, det han för
sin del icke samtycker til denna beskickning. De deputerade afträdde
och kommo efter en stund tilbakars igän med hälsning och berättelse at
Bondeståndet lofwat taga detta ärendet i närmare öfwerwägande, emädan
de utaf senare förebrackte omständigheter finna, at de sig något förhastat.
Justrdes protocollet angående de i Cammarcollegio liggande skatte-
kjöpzbrefwens extraderande. Hwilket protocol nu utgafz.
Såsom Riksens Ständers förordnade Placeringsdeputation1 anmält
Batallionspredikantens Hrr Lars Wongners ansökning at blifwa befordrad
til et litet pastorat i Skåne, benämt Finja, aldenstund han sedan regemen¬
tet blef indragit, i trenne åhr warit tjänstelös och dessutan skal råkat uti
et mycket uselt och fattigt tilstånd, altså skulle Ståndet för sin del gärna
se, at denne batallionspredikant och prästman2 måtte ihugkommas och
njuta befordring.
Öfwerstens wälborne Hrr Stobaee ingifne memorial3 blef upläsit, hwar-
medelst wid handen gifwes, huru såsom Hrr Öfwersten sedan Ständernes
sista sammanwaro blifwit på et ohört sät med processer förfölgd, så at
han måst tilsätja sin timmeliga wälfärd och inweckla sig uti swåra skulder
til at kunna förswara sig emot sina ilwiljare. Hwarf öre och emädan han
aldeles utan sit förwållande emot lag och processer så swårligen är worden
antastad, där han likwäl är oskyldig befunnen, ty är dess anhållande at
Riksens högloll. Ständer i anseende til de honom öfwergågne swårigheter
täcktes behjerta hans medlidandwärda tilstånd och utse något medel til
dess högst nödige soulagement och understöd, hwarigenojn han kunde
blifwa någorlunda upräthållen och ifrån yttersta fattigdom frälst warda.
Och som Ståndet nogsamt finner af alt detta, huru ganska obilligt Hrr
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 291, med påskrift: Ins:t, upläst och bewiljat en recommenda-
lion d. 1 aug. 1723.
2 Överstruket: och andra på lika sätt lidande präster måtte som wisa sig hafwa goda ämbetes
gåfwor och förtjänster.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 292, med påskrift: Upläst d. 1 aug. 1723 ut in prolocollo.
Med detta nummer finnes också i samma ärende ett memorial av generalen och guvernören C. G.
Hård, daterat d. 3 aug. 1723. Jfr Malmström 1, s. 343 f.
Hrr Palmborg
Hrr Lindstedt
Hrr Mertens
Hrr Ringer
Hrr Hylenius
Hrr Silents
300
1 augusti.
Öfwersten blifwit förfölgd samt på et ochristeligit wis til lif, ähra och godz
eftersat, så drager och Ståndet däröfwer et billigt medlidande samt för
sin del håller före, det bör H:r Öfwersten i anseende til sådan liden för¬
följelse med något af publico hugnas och understödjas. Men på hwad sät
sådant bäst skje kan, böra Riksens höglofl. Ständer täckas med hwarandra
närmare öfwerlägga.
En deputation inkom ifrån de andre trenne Stånden, för hwilken Presi¬
denten högwälb:ne H:r Grefwe Bonde förde ordet sålunda.1
Ridderskapet och Adelen såwäl som Präste- och Bondeståndet hafwa
ogärna förnummit, huru såsom igenom en emilian Stockholms Stadz och
någre andre städers fulmäcktige uti det högtärade Borgareståndet up-
kommen twistighet wid anröstandet, de wårdande Riksens ärender uti
bende högtrde lofl. Borgarestånd hafwa kommit at lida något hinder och
upskof, hwilket Stockholms Stadz fulmäcktige nu igenom et ingifwit memo¬
rial bekymmersamt andragit, jämwäl til Ridderskapet och Adelens samt
de öfrige twänne respective Ståndens ompröfwande och utslag hemstält
hafwa. Men som man ännu icke hafwer hört de andre Ståndens fulmäktige,
hwilka med Stockholms Stad stå uti skiljaktig mening, ty pröfwa desse
trij Stånden säkrast wara, denne stridighet til et enteligit afgörande hän-
wisas til deputation öfwer rikzdagzordningen. Men imedlertid finna de
rätwist, at Stockholms Stadz fulmäktige, som ifrån Rikzdagens begyn¬
nelse räcknade och framgent äro ansedde wordne såsom det högt:de lofl.
Borgareståndetz ledamöter hwar för sig, de måge framgent och in til dess
decisum wid rikzdagzordningen genom Ständerne göras, nu i alla före¬
fallande måhl innom Borgareståndet njuta viritim hwar sit votum, hwilket
expedient desse tre Stånden förmoda, at det högt:de lofl. Borgareståndet
lära finna så mycket mera skäligt, som detta länder til skyndesam befordran
af et önskeligit slut uppå denne i'edan så länge påstådde Rikzdagen, som
eljest igenom denne qvsestion skulle komma något på tiden at utdragas.
Detta alt hafwa desse tre Stånden det högtrde Borgareståndet ej kunnat
obemält lämna.
Sedan deputationen tagit afträde, yttrade sig Borgemäst. Hrr Palm¬
borg, at det är beklageligit, at Ståndet ej skal komma öfwerens sinsemillan
utan gå til de andre Stånden, när någon twist i Ståndet yppas. Och som
de öfrige respective Stånden härutinnan resolverat de andre städerne
ohörde, så protestera de däremot och reservera sig at inlägga sin apologie
däröfwer. Dessutan så bör ej eller någon af Ståndetz ledamöter gå ut,
när något ad deliberandum förehafwes, med mindre han därom warder
anmodad af hela Ståndet. Sedan blef om detta af och an discurerat, såsom
och om den skadeliga påfölgd, som kan ordsakas igenom den split och
misshällighet, som i detta Ståndet således är upkommen. Hwarwid Borge¬
mäst. H:r Holenius begärte, at emädan han skriftel. författat sin me¬
ning2 därom, Ståndet då behagade låta dess memorial upläsas, men plu-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 292.
2 Se bil. 31.
1—2 augusti.
301
raliteten war aldeles däremot at det skulle upläst blifwa. Enteligen biet
til förekommande af widare misshällighet enhälleligen öfwerenskommit,
at den som i Ståndet talar om denne affairen, innan han til afgörande
kommer at företagas, skal ärlägga til de fattige en ducat.
H:r Isac Hindricson och H:r Polack beklagade sig, at de, som äro
utnämde til Skogzdeputationens biwistande af detta Ståndetz ledamöter,
icke komma tilstädes, hwarf öre reservera de sig at wilja wara utan answar,
om Ståndet därigenom på något sät skulle komma at lida.
H:r Öfwerjägemästaren Hårds memorial uplästes af innehåld, som ses
in actis n:o 2931, men Ståndetz närwarande H H:r ledamöter förklarade
sig, at de intet gå ifrån sin häröfwer redan yttrade mening. Men däremot
androgz af H:r Borgemästaren Stobaeus, at det är en ny qvsestion, som
nu moveras, hwaröfwer tillförene ej är af Ståndet resolverat, bestående
däruti om icke han må göra sin öfwerjägmästaretjänst likmätigt sin und-
fågne fulmakt och efter Härsts död eller eljes afgående träda til lönen och
bostället. Swarades, at när casus existerar, så är tid nog at tala om til-
trädandet af boställe och lönen.
Sedan begärte någre af Ståndetz ledamöter, at Ståndet behagade me¬
delst et memoriel til Hans M:t befordra dem så at de måtte utur Stats-
contoiret bekomma nödige underhåldzpängar. Ståndet holt betänkeligit
at recommendera denne saken til wisse summor, emädan åtskillige begära
långt öfwer den summa, som städerne gifwa uti contribution, hwilket
torde hos de andre Stånden upwäcka någon upmärcksamhet, när det
kunnigt blifwer, dock wardt entel. godt funnit at et memorial för dem
skal upsättas, utan at Ståndet därigenom på något sät til betalning för¬
bindas för det, som bermte fulmäktige til låns bekomma.
Fredagen den 2 augusti.
Blef Justitisedeputationens betänckande2 upläsit angående Weilandske
sterbhusetz jämte Plandelsmannens här i staden Anders Holstens öd¬
mjuka ansökning, at såsom the uti sin sak emot framledne Lagmannens
Carl Bromans sterbhus skola uti Kongl. M:s höga Justit. revision wara
förlustige dömde, efter thet the försummat at giöra deposition af et så
kallat öfwerskot, som af theras sin emilian stridande förlagzräckningar
uti Hargz bruk härflyta månde med mera. Hwilket betänckande Ståndet
för sin del i alla delar biföl.
Därnäst uplästes höglofl. Ridderskapet och Adelens anmärkningar wid
Cammar- och CEconomiedeputationens betänckande om skattekjöpen.3
1 Memorialet saknas under det angivna numret, men har i Borgarståndets arkiv 1723: 4
nummerbeteckningen 292.
2 Memorialet angives med nummer 294 men saknas i Borgarståndets arkiv 1723: 4. Enligt
en anteckning i generalregistret över akterna i Borgarskapets arkiv 1723: 8 skulle det ha lånats
av sekreteraren i Svea hovrätt Sam. Roselius. Jfr s. 311, 390.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 295, med påskrift: Upläst d. 2 augusti 1723. Med detta
nummer finnas i samma ärende tvenne memorial av bondeståndet, daterade resp. 21 juni och
302
2 augusti.
Wid slutet af den första puncten uti ber:de anmärckningar påmintes,
at åboen på hemman i Bergzlagen, som icke äro skatte, bör njuta lika
rätt med andre hemmans åboer, emädan brukzidkaren kan äfwen såwäl
af skatteskogar som andre drifwa sit wärk, på samma sät som det skjer
med de förnämsta wärcken i hela Riket, Falun, Avesta och Salberget.
Så blef äfwenwäl ärindrat wid denne puncten, at cronoengar ej böra
til skatte försäljas, eftersom de kunna behöfwas til Kongl. M:s stalstat.
Wid 3 puncten: Som räntan allenast är anslagen til rustningzinne-
hafwaren, så förbehålles åboen första rätten och rusthållaren därnäst at
lösa skatterättigheten på augmenthemman.
4:o. Denne puncten bifalles, dock så wida de på landtstaten ej äro
indelte.
6:o. Beträffande innehållet af denne puncten så åberopar sig Ståndet
sin därwid gjorda påminnelse och tyckes jämwäl, at ordet consistorierne
kunde uteslutas och i stället sättas wederbörande föreståndare.
Anbelangande de puncter, som äro anförde berörande de hemman,
som ej kunna försäljas til skatte, så bifalles den 4 puncten aldeles, som
handlar om hemmans försäljande i Finland.
Hwad angår undersökningen om de til pios usus donerade hemman, så
håller Ståndet före at hwad dispositionen af testamenterne beträffar, så
bör därwid förblifwa aldeles efter testatoris yttersta wilja och förord¬
nande.
I det öfrige wil Ståndet sig hafwa åberopat på sina wid Cammar- och
CEconomiedeputationens betänckande angående skattekjöpen gjorde på¬
minnelser.
Sedan uplästes och justerades protocollet, som är hållit om skatte¬
kjöpen, och när man kom til det, som handlar om Börringe och Lind¬
holms kungzgårdar i Skåne, så framteddes et af Commissarien Cleve ytter¬
ligare inlagt memorial angående dess påstådde rättighet at få behålla
bende gårdar under skattemannarät och således wid sit ärhåldne kjöp
blifwa bibehållen. I anledning häraf kom på discurs, huruwida samma
memorial skulle upläsas, sedan saken i Ståndet redan är afgjord, och Cleve
så wäl uti deputationen som i Ståndet med sina memorialer inkommit
och sålunda är nogsamt hörd worden. En och annan påstodo, at det
måtte upläsas, andre åter at det ej måtte skje, hwarom en god stund
discurerades. Och blef entekn godt funnit at merber:de memorial upläsa
låta af innehåld, som ses in actis n:o 296.1
Däruppå ingaf Rådmannen H:r Lindberg en skrift under titel af reca-
pitulationen af skjählen för Börringe och Lindholms rusthåldz skattekjöp
1 Skåne och Malmöhus låhn, bifogandes wid slutet däraf sit votum. En och
annan påminte, at detta är aldeles onödigt at upläsas, eftersom H:r Råd¬
2 augusti 1723. Det senare av dessa memorial är tryckt i BdP 1, s. 306 f., varvid det i präste¬
ståndets arkiv ingående exemplaret begagnats.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 296, med påskrift: Ins:t d. 16 julii 1723. Upwist d. 2 augusti..
Dessutom finnes ett memorial av Clefve, daterat d. 22 juni 1723.
2 augusti.
303
mannen redan skrifteligen författat sit votum i samma sak, dock lät Stån¬
det samma skrift upläsas, hwars innehåld ses in actis n:o 297.1
Häröfwer förklarade sig Ståndet, sedan ofwan bende documenter wörö
upläsne, at emädan uti dem inga sådana skjähl finnas mera anförda, som
uti Ståndetz efter pluraliteten förslutne mening kunna göra någon ändring,
ty blifwer och Ståndet wid det för detta däröfwer fattade slut.
H:r Borgemäst. Tellander yttrade sig, at som han förre gången ej war
tilstädes, då denne sak förehades och han dess sammanhang så wäl af de
nu upläsne skrifter som protocollet inhämtat dess sammanhang, så bi¬
faller han aldeles H:r Borgemäst. Ekeboms mening.
Sedan androg Borgemäst. H:r Bölenius, at aldenstund sakernes af¬
görande därigenom mycket hindras, dels at H H:r ledamöterne ej komma
prsecise tilstädes den tiden, som anslagen är, dels och at när sakerne äro
en gång afgjorde, söker den, som då icke warit tilstädes, at åter bringa
dem op igän. Hwarföre hemstälte H:r Borgemästaren till Ståndetz be-
pröfwande:
l:o. Om icke hwar och en, som ej kommer tilstädes i rättan, bör gifwa
til de fattige en carolin.
2:o. Enär tiden infaller efter anslaget de då närwarande måge sakerne
afgjöra, utan at de åter igän skola dragas under skjärskådande, när en
eller annan, som warit borta, då de förehades, sådant påstår, emädan
han ej mera kan begära än allenast säga sin mening i saken, där honom
så behagar, hwilket dock uti al stilhet skje bör.
3:o. At under sakernes afhandlande hwar och en blifwer sitjandes på
sit ställe och där med saktmodighet säger sina tanckar, utan at gå omkring
och lika som öfwertala andra til at bifalla hans mening.
Detta biföls af Ståndet såsom tjänande til at kunna bibehålla en god
ordning uti Ståndet och jämwäl desto skyndesammare bringa de ange¬
lägne ärender til slut.
En deputation ifrån Prästerskapet blef inlåten, för hwilken Probsten
Ström förde ordet och begärte Ståndetz tilgörande uti några ärender som
beröra Prästerskapetz privilegier, hwaröfwer de författat sina tankar
skrifteligen så lydandes.
Sedan2 höglofl. Ridderskapet och Adelen hos sig åter förehaft Präster¬
skapets privilegier och therwid än ytterligare fogat några anmerkningar,
hwilke Prästeståndet nu mera haft tilfelle hos sig at igenomgå, är efwen
funnit nödigt hos thet högachtade Borgareståndet herigenom hörsam-
tjenstekn at anholla, at them nu mera tecktes thesse privilegier til skynde-
samt afhielpande företaga, hwarwid i synnerhet recommenderas til guns¬
tigt biträde, hwad the anmerkningar widkommer, som Ridderskapet och
Adelen behagat foga til den 1 § ang:de Liber concordke, 18 § om regale
gäldz besettjande, 22 § om theres sträf, som någon prestman i sit ämbete
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 297, med påskrift: Ins:t och upläst d. 2 aug. 1723.
2 Det följande fr. o. m. Sedan t. o. m. lydande å s. 304 är skrivet av kanslisten Ekerman.
Jfr i övrigt PrP 2, s. 295.
304
2 augusti.
missfirmar; och 26 § om adelpersoners befordrande in ordine ecclesiastico,
at alt thette måtte benägit hjelpas til at blifwa bibehollit i then form, som
thet genom goda och mogna skjel uti Differencedeputationen har erhollits
och thetta exemplar i sig sielft är lydande.1
Sedan kom på discurs angående rikzrådens förstärckning och blef det
däröfwer håldne protocol wid Ståndetz sista sammankomst upläsit och
justerat. Hwarwid Borgemästaren H:r Stobteus påminte, at då han
gjorde sin påminnelse om voteringen igenom sedlar och huruwida vota-
skola räknas efter städerne eller fulmäktigarne, så wiste han intet at
någons votum war fört til protocols, ty om han det då wetat, hade han
welat sagt sin mening ad protocollum2, äfwen som han förr än voteringen
fins begynt, war redo at stiga neder til dörren om det maneret at votera
då blifwit brukat, som förr i Ståndet blifwit brukad på denne Rikzdag.
Men som han det icke wiste, så gjorde han ofwan berörde påminnelse, på det
sådant måtte reglerat warda, innan man skredo til votering med sedlar.
Däruppå gjordes proposition til Ståndet, at dess ledamöter nu behagade
utlåta sig, om Rådet skal förstärckas eller ej, och at hwar och en wille
säga sin mening därom ad protocollum efter städernes rang och numer.
Och emädan Stockholms fulmäktige redan wid förre sammankomsten
sagt sin mening, undantagandes Åldermannen Silk er, så förklarade
han sig nu således, at han bifaller H:r Borgemäst. Tellanders wid sista
sammankomst yttrade och nu idag utur protocollet upläsne mening. H:r
Udbom gjör detsamma. H:r Bm. Stobaeus utlät, at han conformerar
sig med H:r Bm. Tellanders mening och at det wörö tilönskandes det
Ständerne måtte få dem til de tränne rådzämbetena, som nu komma at
besätjas, som de gärna önska och at något medel måtte upfinnas, som kan
tjäna til befordran af en sådan afsikt, utan at Hans M:t må finna sig där-
wid i någor måtto missnögd, i anseende därtil at regeringzformen för¬
mäler, at 3: ne skola sättas i wåhlet och således torde drabba på den, hwil-
ken Ständerne mäst åstundar, hälst lönen som därtil fordras, måste föras
på extra staten.
Hrr Bm. Gallats conformerar sig med Hrr Bm. Tellander och Hrr Bm.
Stobsei meningar.
Hrr Kiöhl conformerar sig med Hrr T. och Hrr Stob.
Hrr Bm. Ebbeltoft conformerar sig med Hrr Tellanders mening och
det så mycket mera, som Hans Excellre Rikzrådet Gref Claes Sparre ej
kan wara stadigt här uppe uti Rådet utan måste uppehålla sig wid Carls¬
crona, så framt det där förfalne wärcket eljes skal kunna sättas i behörigt
stånd igän och al nödig subordination blifwer widmackthållen, igenom
hwilkens frånwaro Rådetz antal ej hinner til den numer, som regeringz¬
formen föreskrifwer, utan måste således nödwändigt förstärkas, så framt
Riksens wårdande ärender eljest skola skötas med den drift, som wederbör.
Hrr Biörck conformerar sig med Hrr Bm. Stobsei mening.
1 Därefter följer en halv tom sida.
2 Överstruket: eller och at det skulle blifwit voterat på det sättet.
2 augusti.
305
H:r Bm. Lesle yttrade sig, at sorn regeringzformen tydeligen före-
skrifwer, at Rådet skal bestå af 16 personer, så är dess mening, at Riksens
stat icke bör däröfwer graveras.
H:r Bm. Palmborg conformerar sig med H:r Tell. och IT:r Stobaeus.
H:r Folcker äfwenså. H:r Bm. Lothigius conformerar sig med H:r
Telland., allenast processen som regeringzformen föreskrifwer, stricte
observeras.
H:r Weduvar håller betänkeligit at gå ifrån regeringzformen och för-
stärcka Rådet samt gravera Riketz stat.
H:r Sylvius conformerar sig med H:r Tell. och H:r Stobaeus.
H:r Borling sammaledes.
H:r von Werdt conformerar sig med H:r Tellander at förstärckning
bör skje, allenast wåhlet skjer efter regeringzformen.
H:r Hindricson confr. sig med H:r Tell. och H:r Stobaeus.
H:r Auréen förklarade sig, at så wida det intet graverar staten, så är
han nögd at förstärckning skjer, men angående processen så bifaller han
H:r Lothigii mening.
H:r Kinberg conformerer sig med H:r Tell. och H:r Stobaeus, allenast
at regeringzformen observeras.
H:r Loo conf. sig med Tell. och H:r Stob., allenast processen observeras
efter regeringzformen.
H:r Ekelin bifaller H:r Aurens mening.
H:r Wisel bifakr H:r Tellander[s] och LI:r Stobseij mening.
H:r Bruun sammaledes.
H:r Hofman yttrade sig wara ombedin af H:r Ringer at berätta å
dess wägnar, det han conformerar sig med H:r Tellander.
H:r Isac Isacson bifakr Tellanders mening.
H:r Glantzberg bifakr Hrr Tell. och Hrr Stobaeus.
Hrr Ulf sammaledes.
Hrr Lenberg, så wida råden äro flere än regeringzformen innehåller,
så blifwer han wid det antal, som däruti uttryckes, beropandes sig i öfrigit
på den 18 och 19 §, så synes ej eller någon tilökning kunna skje för statens
gravations skuld i bemrte regeringzf orm.
Hrr Ekerot bifal. Hrr Tell. och Hrr Stobaeus.
Hrr Hierstedt gjör detsamma.
Lkr Joh. Gabrielson äfwenså.
Hrr Billinggreen bifaller Hrr Tellanders mening.
Hrr Grizel bifaller, at det efter regeringzformen må blifwa 16 wärke-
ligen tjänstgörande råd.
Hrr Hylenius bifal. Hrr Tel. och Hrr Stobaeus.
Hrr Höök: Som regeringzformen innehåller at rikzråden skola allenast
wara 16 och Riksens Ständer förklarat sig, at de ej wilja en fot bredt gå
därifrån, så blir han därwid och samtycker intet til någon förstärckning.
Hrr Silents bifaller Hrr Tellander mening.
Hrr Svanberg bifaller, at Rådet må förstärckas.
20 — 47621 Borgarståndets protokoll
306
2 augusti.
H:r Langhar bifaller H:r Tel. och H:r Stob.
H:r Raneken bifalir H:r Tell.
H:r Alqvist gjör sammaledes.
Hrr Witte bifal. Hrr Tell. och Hrr Stob.
Hrr Schiultz sammaledes.
Hrr Stålbom äfwenså.
Hrr Holm likaledes.
Hrr Kock bifaller Hrr T. mening.
Hrr Öman bifaller Hrr Tell. och Hrr Stobad mening.
Slutel. yttrade sig Ståndetz H Hrr ledamöter, at det är deras mening,
det Rådet förstärckes med 2:ne wälmeriterade och habile rådzpersoner.
Sedan kom på discurs, om man icke skulle låta de andre Stånden weta,
uti hwad slut man öfwer detta wiktige måhl stannat. Hwarwid Hrr
Tellander yttrade sig, at man därmed måtte låta ännu något anstå, til
dess man en och annan omständighet uti Secret[e] deputationens memorial
detta angående fåt närmare öfwerwäga, på det man en gång må kunna
utlåta sig öfwer altsammans. Detta biföls. Och deputerades fördenskuld
til Hrr Landtmarskalcken at låta weta, det man ej förrän wid nästa sam¬
mankomst kan säga sin mening uti detta angelägna måhl: Rorgemäst.
Hrr Grizel och Hrr Ulf.
Afsändes äfwen 2:ne till Bondeståndet at låta dem weta detsamma.
Widare discurerades om methoden til förslaget, at man i det måhlet
icke kan gå ifrån regeringzformen, utan måste 3:ne föreslås til hwarthera
rummet. Dock kunde därmed således förfaras, at man til första rummet
föreslår frenne, och när Hans Mrt däraf uttagit, hwilken thera Hans Mrt
behagar, så sättas äfwen de återstående 2:ne ånyo på förslaget och lägges
därtil den 3:die i stället för den, som Hans Mrt utwalt, och torde man på
det sättet kunna winna sit ändemåhl och få dem til rådzpersoner, som
Ständerne gärna åstunda.
Hrr Lesle påminte, at man bör säfja 3:ne til hwarthera rummet. Ho¬
nom swarades, at som han är i annor mening om förstärckningen, så kan
han ej eller nu yttra sina tanckar om methoden.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och ingaf et memoriel med
begäran at Stånddet wille låta sig dess innehåld wara recommenderadt
beträffande de anmärkningar, som Ridderskapet och Adelen gjort wid
skattekjöpen och isynnerhet angående det, at rusthållarne skola framför
åboen hafwa tilstånd at nu lösa augementshemmanen, hwaruti Bonde¬
ståndet anhåller om detta Ståndetz bistånd til ändringz ärhållande.
Ståndet lofwade taga detta i öfwerwägande och sedan lämna dem swar
däruppå. Dessutan påminte om deras almänne beswärs afgörande, som
kunna blifwit med dette Ståndet communicerade.
Afträdde.
Därefter lät Ståndet ånyo upläsa Secrete deputationens betänckande
om rådens förstärkande och stannade däröfwer uti följande tanckar,
som med de öfrige respective Stånden komma at communiceras:
2 augusti.
307
Sedan Borgareståndet igenomläsit den förordnade Secrete deputationens
til samtel. Riksens höglofl. Ständers widare bepröfwande hemstälte me¬
morial angående rikzrådens förstärckande, så hafwer och Ståndet noga
öfwerwäget de uti wälbem:te memorial anförde skjähl och omständig¬
heter, som til en sådan förstärckning råda synes, samt efter behörigit
öfwerläggande af altsammans enteligen stannat för sin del uti efterföl¬
jande tankar och mening. Det kan wäl icke nekas, at ju den 12 § uti
regeringzformen tydeligen förklarar, det Riksens Råd skola til antalet
allenast wara sexton, utom generalgouverneurerne uti de utrikes provin-
cierne, såsom och at Deras Exce. nu warande Riksens Råd äro tjugo, så
at i förmågo af samma § det synes som ingen förstärckning skal kunna skje,
så länge de äro flere än sexton, men när man därmed jämnförer, at re¬
geringzf ormen icke allenast ärfordrar 16 wärckeligen tjänstgörande råd,
utan och wil at presidentskapen hädanefter, så fort de kunna ledige blifwa,
skola besätjas med presidenter utom Rådet, på det rådzpersonerne måtte
til sit fulla antal kunna wara dageligen tilsammans1, så lärer man wid
närmare eftersinnande af slika omständigheter nogsamt besinna, at någon
förstärckning icke allenast behöfwes, utan torde och wara oumgängelig.
Ty om man eftertänker, at Hans Excelke Gref Meijerfelt måste resa til
sit gouvernemente och Hans Excelke Gref Creutz til sit presidentskap i
Åbo Hofrät samt at Hans Excelke Grefwe Claes Sparre kommer at wistas
uti Carlscrona för ammiralitetetz skuld2, hwarest dess närwaro och bedrif-
wande nödwändigt fordras, och at Hans Excelke Grefwe Eric Sparre re¬
dan anhållit om sit afskjed, så är af alt sådant klart och oemotsägeligit, at
Deras Excelk.r, som kommo at bewista rådslagen, til antalet icke äro flere
än sexton. Hwartil äfwen kommer, at Deras Excelker Gref Strömberg
och Gref Leijonstedt äro beklageligen så sjuklige och kraftlöse at nästan
ingen förhopning är at de mera skola kunna opkomma, så at i det anseendet
Riketz antal ej högre än allenast til 14 personer såsom nu wärkeligen
tjänstgörande räcknas kan, där likwäl regeringzf ormen föreskrifwer, at
de böra wara sexton. Fördenskuld och i anseende så wäl til alt sådant
såsom och på det Riketz wårdande ärender med den drift, som wara bör,
måge kunna skötas och förwaltas samt ej uppehållas och hindras därigenom
at Rådetz antal icke är fyllest eller så starkt, som det til sakernes afgö¬
rande ärfordras, håller Borgarståndet före, at Rådet denne gången med
2:ne ledamöter kunde förstärckas, då det kommer till det antal som regeringz-
formen enkannerligen påsyftar, kommandes de af Rådet, som äro så siuke-
lige, at de ej förmå bewista rådslagen, at njuta sina rikzrådzlöner, så länge
de lefwa.3 Och ehuruwäl ännu flere af Deras Excelkr än de 2:ne sistnämde
1 överstruket: liwilket de af Rådet, som tillika äro presidenter och öfwerståthållare, ej göra kunna,
emädan de likmätigt regeringzformens 18 § äro skyldiga at dageligen infinna sig hwar och en uti
sit collegio därsammastädes med flit at befordra sakernes skyndesamma afgörande; hwilket äfwen wäl
h:r öfwerståthållaren wid executionswärkelz samt Stockholms stadz styrelse och politie göra måste.
2 överstruket: så framt det. .. styrsel om ammiralitetzwärket skal kunna uphielpas.
3 Överstruket: som det och lämnas de samma frit, enär krafterna Utsäga at upkomma och hielpa
til at.
308
2—5 augusti.
finnes wara af hög ålder och mycket sjuklige och Deras Excelkr, som äro
presidenter i collegier, och öfwerståthållaren icke kunna dageligen wara
tilstädes i Rådet för sina sysslor skuld uti collegierne och wid executions-
wärket, så at ofwannämde antal af 16 ej altid kan wara fyllest, så kan
likwäl Ståndet för sin del hwarken i anseende til det förre eller det senare
gifwa sit samtycke til widare förstärckning och statens förhöjning än redan
förmält är, aldenstund det skulle draga med sig et eftertänckeligit exempel,
om man för en eller annan ledamotz sjukdom skuld i Rådet el:r i andre
collegier genast skulle förordna flere til statens gravation, särdeles som det
är owist, om den som tilkommer, kan behålla starkare hälsa än den som
redan kan wara något opasslig, eftersom ingenthera har hälsan, krafter
el:r lifwet i sin egen förmågo. Dessutan så kunna och böra Deres Excelkr,
som företräda presidentskapen här å orten och öfwerståthållareämbetet,
likmätigt 19 § i regeringzformen sig i Rådet infinna, så ofta de kallade
warda och Riksens wårdande ärender och angelägenheter det fordra kan,
så at Rådet, när så omtränger, igenom dem kan wid högwiktige wärfs
företagande hafwa hjelp och biträde.
Måndagen den 5 augusti.
Uplästes Presidenten högwälborne H:r Grefwe Axel Reenstiernas me¬
morial1 angående huru förhållas skal med Commissarien Huswedel, som
för de under händer hafde medel är skyldig at göra redo, liwilket memorial
blef bifallit och därpå denne mening skrif:t. Upläst i det lofl. Borgare¬
ståndet den 5 aug. 1723, d:o bifallit.
Sedan blef Commerciecollegii memorial2 upläsit angående en tilräcke-
ligare belöning och afgift til den här i staden förordnade Hampe- och lin-
wräkaren Petre, än han tilförene allenast emot et öre smt af de säljande
och kjöpande åtnjutit för dess möda och beswär wid bende lin och hampa-
wräkerie, föreslåendes Collegium at 4 öre smt i wräkarelön, hälften af
säljaren och hälften af kjöparen, kunde honom Petre hädanefter förunnas,
eftersom de handlande det redan bewiljat. Detta blef bifallit och uppå
sjelfwe memorialet denne mening antecknadt: Upläst i det lofl. Borgare¬
ståndet den 5 aug. 1723, d:o bifallit, och afskickades sedan bende memorial
och bilagor til det ärbare Bondeståndet.
Riksens Ständers commissions dom öfwer Lars Brotzenius blef upläsen,
hwarmedelst han til döden dömes.®
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och begärte få weta Ståndetz
tancka angående rikzrådens förstärckande, jämwäl och förnimma om
deras almänna beswär ännu blifwit communicerade med detta Ståndet.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 298.
2 Detta memorial återfinnes icke bland akterna. Men såväl i protokollets marginal som i
generalregistret över akterna, Borgarståndets arkiv 1723: 8, har n. 299 tillskrivits men utsuddats.
3 Borgarståndets arkiv 1723:4, n. 299, med påskrift: Upläst d. 5 aug. 1723. Jfr Bowallius,
s. 318; Malmström 1, s. 383.
5 augusti.
309
Dem swarades på det förra, at de om en stund skola bekomma Ståndetz
utlåtande däröfwer. Och hwad beswären angår så wil Ståndet taga dem
före med det första. Afträdde.
Protocollet angående Rådetz förstärckande justerades och gjordes
anstalt til dess renskrifwande. Hwaruppå deputerades at communicera
detsamma med Prästerskapet och Bondeståndet:
Sedan justerades recommendationer för Batallionsprästen Wagner, som
extraderas. De deputerade kommo tilbakars med hälsning ifrån de öfrige
Stånden och berättelse, at de wilja taga måhlet i öfwerwägande och sedan
communicera med detta Ståndet sina tanckar däröfwer.
En deputation ifrån Bondeståndet inkom och öfwerlefwererade et memo¬
rial1 angående deras gjärningzmäns återbekommande, som blefwo skrefne
til soldater så wäl som de, hwilka blifwit tagne til soldater och kunna äga
något uti hemmansbruk, så att desse måtte blifwa ifrån militien licent-
cerade. Ståndet lofwade med första gifwa därpå sit swar och utlåtande.
Någre deputerade inkommo ifrån Prästerskapet, förmälandes en tjänst-
wänlig hälsning ifrån sit Stånd samt berättandes, det de fåt ifrån Rid. och
Adelen de anmärckningar, som bem:te Rid. och Adel gjort öfwer skatte-
kjöpen och hwad därwid hänger. Men som Prästerskapet ej kan begifwa sig
därtil, at de skola samtycka til Rid. och Adel:s tanckar angående präste-,
hospitals- och academiehemman, så är Prästeståndet sinnat at göra därwid
sina påminnelser, anhållandes om Ståndetz biträde därutinnan och at
detta Ståndet ej wille yttra sin mening öfwer samma måhl, innan Präster¬
skapet fåt communicera sina påminnelser, med hwilka de förnimma sig
kunna blifwa färdige innan några dagar. Ståndet tackade dem för det
förtroende, som Prästerskapet hafwer til dem och lofwade uti al gjörlig
måtto göra dem biträde.
Uplästes Deputationens betänkande angående Öfwerstelieutnantens,
wälborne H:r Hindric Johan W. Schlippenbachs å de Zögiske arfwingarnes
wägnar i Lifland samt å des sal. H:r swärfader framledne H:r Feldtmar-
skalcken och Generalgouverneuren, högwälb:rne Baron Otto Wilhelm
von Fersens wägnar hos Hans Kongl. M:t och Cronan incaminerade prae-
tentioner, hwilkas betalning han med sista fredzpacterne de anno 1721
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 300, med påskrift: Ins:t d. 5 augusti 1723.
H:r Stobaeus
H:r Ulf
Ii:r Kock
II:r Öman
H:r Sundberg
H:r Wallius
Til Ridd. och Adel
II:r Ebbeltoft
II:r Lindstedt
H:r Weduvar
H:r Biörck
H:r von Werdt
H:r Borling
H:r Kylenius
Hrr Lindberg
Hrr Langhar
Hrr Dobbin.
310
5—7 augusti.
förmenar enlig wara. Hwilket betänckande i alla delar biföls, och blef
härpå skrifwit denne mening: Upläst uti det lofl. Borgareståndet den
5 aug. 1723. D:o bifallit. Doch håller Ståndet före, at de som warit ord¬
saken til den häraf gjorde oredan, böra tiltalas.
Uplästes Dombprostens uti Götheborg H:r Magist. Lithovii supplique,
hwarutinnan han anhåller, at pastoratet Fästberg måtte åter igän läggas
under dombprosteriet därstädes, emädan det icke allenast uti hans ante-
cessorers utan och uti hans tid warit dombprobstens prsebende, men
blifwit därifrån dragit år 1710, då däröfwer en särskilt pastor är förordnad
worden, förmodandes H:r Dombprobsten uti denne dess ansökning så
mycket säkrare blifwa wilfaren som dess wilkor skola wara ringa, sedan
en stor del af Götheborgs Stad igenom en olyckelig wådeld blifwit ruinerad.
Ståndet holt för sin del före, at emädan pastoratet Fästberg efter Magistra¬
tens intygande uti Götheborg warit dombprobsten därsammastädes til
understöd för en prsebende tillagd, det kan merber:de pastorat, så snart
den därwarande pastoren til något bättre kan warda befordrad, hwarom
ven. Consistorium lärer skyndesammeligen föranstalta åter igän domb¬
probsten til en prsebenda hemfalla, på det han må kunna hafwa för sig
och de sina så mycket bättre utkomst och jämwäl således njuta samma
förmon, som dess antecessorer haft hafwa. Och detta alt enligit med
Prästerskapetz privilegier.
Uti Hrr Borgemäst. Grandels ställe, som fåt tilstånd at resa bort, för¬
ordnades Hrr Udbom til Cammar- och (Economiedeputationen.
Odensdagen den 7 aug. 1723.
S. d. uplästes den förordnade Cammar- och Gkonomiedeputationens
betänckande1 angående samtel. rusthållarnes i Alseda sochn, Östra härad
och Jönkiöpings lähn, ingifne klagomåhl beträffande et cronolaxfiske uti
Åmme åå, som medelst Häradzfougden Kielmans af Kongl. Bergzcollegio
utwärkade privilegio dem blifwit afhänt och betagit, hwilket betänckande
Ståndet för sin del aldeles biföl.
Uplästes protocollet och justerades äfwen efterföljande måhl angående
1 ro Rid. och Adelrns påminnelser wid indelningzwerckets afslutande i
Skåne, 2:o Presidenten Utfals ansökning om tilstånd til en sågeqwarns in-
rätning, 3:o Grosmans ansökning och anförde beswär öfwer hushålningen
wid Kopparberget, 4:o Bilbergs ansökning om processens afslutande, som
han har med Generalmajor Lövenstierna, 5:o anbelangande skogarne i
Finland och Wästernorland, 6:o privilegier för dem, som uptaga nya
bergwärck, 7:o förslag til ledige tulbestälningar, 8:o Skogzdeputationens
betänkande berörande jägeriebetjänterne, 9:o sochensoldaten ('Körberg^)
10:o beswär emot Landzhöfdingen Cronberg, liro GeiTrXrusF^ch Gr.
Frölic, 12:o bergzmanshemmans försäljande til skatte, 13:o om en commis-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 301, med påskrift: Upläst och bifallit d. 7 aug. 1723.
7 augusti.
311
sions förordnande i Finland, 14:o förbud på främmande gewärs införsel,
15:o myntetechn och skiljemynt i anledning af Secret. utskottetz protocol,
16:o husesyner öfwer de til boställen indelte hemman, 17:o Öfwerstens
Stobaeus ansökning, 18:o Weilandske sterbhusetz och Handelsmannen
Holstens ansökning, 19 Presidenten H:r Grefwe Renstiernas memorial
anbelangande Commissarie Huswedel, 20:o Linwräkaren Petres ansök¬
ning om förbättring på dess wräkarelön, 21 :o Öfwersten Schlippenbachs
fordringar. —
Borgemästaren H:r Witstock ingaf et transumt af Hans Kongl.
M:s nådigsle resolution af den 18 julii sisthne gifwen för staden Fridrics-
liambn, för Weckelax kallad, hwarmedelst bem:te stad tillägges stapel-
rätlighet och den rang, för hwilken Wiborg uti den åhr 1664 affattadc
ordningen under N:o 9 upförd är, at därefter wid rikzdagar och andre
publique möten hafwa dess förmon i säte och ställe, som ses in adis nio1,
begärandes fördenskuld bermte Borgemästare Witstock at njuta hög-
bem:te resolution til godo.
Härwid anförde Borgemästaren H:r Palmborg, at man med al under¬
dånig wyrdnad ärkjånner Hans M:s nådigste resolution. Men aldenstund
en sådan resolution är utfallen tillörene, at om någon ny stapelstad in¬
rättas, så skal han hafwa sit säte näst efter Fahlun, ty hade warit wäl, at
man bekommit del af den gjorda ansökning om rang för ofwan bermte
stad Fridericshamn, då nästbenämde resolution kunnat observeras.
Imedlertid kan Flir Borgemäst. ej underlåta at sådant anmäla och til det
högtide lofl. Ståndetz bepröfwande hemställa, på hwad sät detta hos Flans
Kongl. M:t bäst skulle kunna i underdånighet andragas, eftersom de
städer, hwilka merberide stad nu föresättes, wärkeligen lida, hwilket
H:r Borgmäst. å den stadens wägnar, för hwilken han är fulmäktig, finner
nödigt at låta i protocollet inflyta.
Uplästes et af H:r Polack ingifwit memorial samt därwid fogade alle-
gater angående almogens och fleres olaga landthandel och seglation,
begärandes H:r Polack at denne angelägenheten måtte igenom deputation
recommenderas hos de andre Stånden. Och påtog sig H:r Borgemästaren
Palmborg at skrifteligen upsätta den förestälning, som härom kommer
at göras hos de öfrige respective Stånden.
Fulmäcktigen ifrån Friedericshamn Borgemäst. H:r Frideric Witstock
samt Handelsmannen H:r Jobst Dobbin anhöllo om tilstånd at få begifwa
sig härifrån hem til b em: te ort, emädan den förre fåt betalning at oför-
drögeligen infinna sig wid gräntzecommission och den senares hemma-
waru är nödig för handelens skuld, som där å orten så godt som ånyo
kommer at inrättas. Ståndet gaf altså i anseende til desse andragne om¬
ständigheter til denne ofwannämde I4:r fulmäcktiges gjorda ansökning
sit bifal och samtycke, ehuru gärna man eljes hade sedt, at de til Rikz-
dagens slut hade kunnat blilwa qwar.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 302, med påskrift: Pnes:t d. 7 ang. anno 1723. D:o upläst.
Jfr Nordenstreng, s. 61 f.
312
7 augusti.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och öfwerlefwererade et
extractum protocolli af detta dato nio1, hwarmedelst bem:te Stånd yttrar
sina tankar angående Rådetz förstärckande på det sättet, at de bifalla,
det Rådet förstärckas med 2:ne skickelige och wällörtjänte herrar och män,
som hafwa en grundelig kundskap, den ene uti inrikes och den andre uti
utrikes affairerne.
Uplästes Cammar- och QEconomiedeputationens betänckande n:o 3042
angående 2:ne förskotter, hwarmed Handelsmannen ifrån Riga Jacob
Monike Hans Kongl. M:t och Cronan Swerige åhren 1708 och 1710 til-
handagådt, för hwilken han nu fordrar sin betalning så til capital som
det därå uplöpande interesse efter wexelstadgans klara innehåld och nu
i anseende til inyntetz förhöjning upstegne wexelcours, hwilket betän¬
kande Ståndet för sin del aldeles biföl.
En deputation inkom ifrån Prästerskapet, för hwilken H:r Doctor
Benzelius förde ordet således: At emädan Rikzdagen går så långt ut på
tiden och hwar och en med stor omkostnad måste sig här å orten så länge
uppehålla, så tycker Prästeståndet wara bäst, at en wiss dag måtte ut¬
sättas, då Rikzdagen bör slutas, hållandes de före at dagen för Bartholo-
msei dag därtil kunde utnämnas, som är om fredag 14 dagar til, imedlertid
kunde de angelägnaste ärender afgöras och däribland angående privi-
legierne, almänne beswären, rikzdagzordningen, contributionen och Rådetz
förstärckande. Hwilken deras mening Prästerskapet welat med detta
Ståndet communicera at inhämta dess tanckar däröfwer, så at man sedan
må kunna göra en deputation til Ridderskapet och Adelen därom, sedan
de 3:ne Stånden, Präste-, Borgare- och Bondeståndet förut öfwerenskom-
mit. Ståndet tackade för communication af Prästerskapetz tankar och
lofwade igenom en deputation swara därpå, när man förut först fåt därom
öfwerlägga. Widare begärte Prästerskapetz deputerade at få del af Stån-
detz anmärckningar wid deras privilegier, dem de förmoda wara få, emädan
bem:te privilegier intet annat skola innehålla än det som är enligit med
de af forna konungar dem förunte privilegier och gammal lag. Afträdde.
Ståndet tog den af Prästerskapet gjorda proposition i öfwerwägande
och holt betänkeligit at utnämna någon wiss dag til Rikzdagens slutande,
eftersom man icke kan weta, huru snart de angelägnaste rikzwårdande
ärender kunna bringas til slut, som icke synes kunna skje innom den af
Prästerskapet utsatte tiden, hwilken man ingalunda kan upskjuta utan
nödwendigt måste afgöras. Men därom wil man wara bekymmersam, at
man i mögeligaste måtto skyndar med sakens afgörande. At communi¬
cera denne meningen med Prästerskapet deputerades:
I4:r Helledeij I4:r Kiöld
H:r Tellander H:r Witte
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 303, med påskrift: Ins:t och upläst d. 7 aug. 1723. Jfr BdP 1,
s. 191. Under samma nummer finnes även ett extrakt av adelns protokoll 7 aug. 1723. Jfr RAP
2, s. 494.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 304, med påskrift: Upläst d. 7 aug. D:o bifallit 1723.
7 augusti.
313
H:r Kinberg H:r Wisel
H:r Hierstedt H:r Schiultz.
Sedan begyntes med Prästerskapetz privilegiers upläsande, och när
man kom til den meningen, hwaräst de kallas det andelige Ståndet, så
blef H:r Secreteraren Lindstedts ingifne memorial1 upläsit angående
samma prsedicat. Och när det war upläsit, frågades hwad Ståndet
tycker om detsamma, hwaruppå blef swarat, at man tycker wäl därom,
och at det har en god grund med sig.
De som blefwo deputerade till Prästeståndet, kommo tilbakars igän
och förmälte heride Ståndz hälsning.
Sedan kom åter igän på discurs angående prsedicatet andelige Ståndet,
och tyckte en del at det borde uteslutas och en del at det wäl kunde blifwa
ståendes. Efter något discurerande härom yttrade sig Borgemästaren
H:r Tellander sålunda: Efter qvsestionen är om pradicatet andelig skal
tillåtas eller intet, så är min tancka, at när det intet tillägges Prästeståndet
i den mening, som andelig säges om alla Gudz barn, utan som det är an¬
taget at skilja dem ifrån de andre Stånden, så tycker jag för min del at
det wäl kan tolas, emädan verba valent ut nummi som de äro antagne.
Men om Prästerskapet wille sjelfwe afstå samma prsedicat, så wörö det
önskeligit, på det den förargelse, som en del däraf taga, således måtte
kunna undwikas. Sedan voterades häröfwer på det sättet, at de, som
wörö af lika mening med H:r Borgmäst. Tellander, stego up af sine säten
och gingo neder til dören, men de som wörö af den meningen at prsedi¬
catet andelig skulle uteslutas, blefwo sitjandes. Hwaraf befans, at plura-
liteten war för den meningen at det wäl kunde tolas.
Men beträffande huruwida Liber Concordia skulle antagas och anses
för en Liber Symbolicus och Normalis, så biföl Ståndet högloft. Rid. och
Adelis därom yttrade mening. Men i det öfrige holt Ståndet före wara
både nödigt och nyttigt at samma bok blifwer öfwersat och swänskad
och sedan tryckt.
Pag. 7 biföls Ridd. och Adelens anmärkning och gjordes wid orden
ead. pag., däräst talas om at Prästerskapet skola njuta deras friheter,
donationer etc. den påminnelsen, at det tillägges, dock så at därom af
Riksens Ständer undersökes och sedan lämpas efter tidernes beskaffenhet.
Pag. 8 bifalles Rid. och Adelis därwid gjorda påminnelser.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet, berättandes at Prästeståndet
igenom en deputation låtit dem weta at deras tankar är at en wiss dag
til Rikzdagens afslutande må utsättas, men Bondeståndet hållit betänke-
ligit at därtil samtycka, utan hålla före at man bör afgöra de angeläg¬
naste ärenderne, innan Ständerne skiljas ifrån hwarandra, hwilket icke
synes kunna skje innom en så kort tid som Prästerskapet föreslagit. Hwar-
före Bondeståndet welat communicera denne deras mening med detta
Ståndet och förnimma dess tanckar däröfwer. Ståndet tackade dem för
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 305.
314
7—8 augusti.
det förtroende, som de behagat wisa härutinnan til Ståndet och berättade
dem tilbakars igän, at Ståndet igenom en deputation swarat Präster¬
skapet på samma sät, som det ärbare Bondeståndet nu förklarat sin me¬
ning, så at man därutinnan är med dem aldeles ense.
Torsdagen den 8 aug.
Som nu de andre Ståndet (!) utnämt sina deputerade, hwilka skola
utwälja dem, som hos Hans Kongl. M:t komma i underdånighet at reprse-
senteras til rikzrådzämbetens besätjande, altså företog Ståndet at jämwäl
utnämna wissa af sina medel därtil, som wörö efterföljande:
H:r Leijel H:r Ebbeltoft
H:r Gril I4:r Lothigius
H:r Ekebom H:r Auréen
H:r Tellander H:r Hofman
H:r Kiöhl H:r Tholander
H:r Stobaeus H:r Lenberg,
hwilka förfogade sig neder til Ridderhuset.
Sedan inkom en deputation ifrån Bondeståndet, påminnandes l:o om
slut angående skattekjöpen, 2:o angående deras almänne beswär.
Ståndet lofwade med första til afgörande företaga desse ärender.
Därnäst företogz angående Prästerskapetz privilegier. Och gjordes
wid den 7 § efterföljande påminnelse. Observeras, at de rectores schola;,
som hafwa lika lön och underhåld med lectores wid gymnasierne antingen
uti samma eller näste stad i landzorten och dessutan icke betjäna stad-
sens ungdom allena utan hela stiftetz, icke måge njuta frie husrum eller
hyra af en sådan stad, utan låta sig benöga med samma wilkor som lec-
torerna, de där inge frie husrum äga och således lika med dem förse sig
sjelfwe med husrum, bäst de gitta, hwarmed de så mycket bättre ut¬
komma, som de äro rectores perpetui och deres årlige inkomst så mycket
fördelaktigare. Men hwad de städer angår, som hafwa allena en scholse-
mästare för sin enskijlte ungdom, den där som nogsamt bekant är, med
ringa lön forsed är, så förblifwer med dem efter wanligheten.
Wid samma § påminnes äfwenwäl, at de icke få undandraga sig wäg-
rödning och brandwackt. Så ärindrades äfwenwäl, at til superintendenter-
nes gårdars byggande måtte bestås hjelp, sedan staden därtil bidragit
efter sin förmågo, men i små städer bygger landt- och stadzförsamblingen
den laga bygnaden.
§ 9. Höglofl. Ridd. och Adel:s härwid gjorda anmärkning bifalles.
§ 10. Påminnes at de böra ärlägga åker- och tomtörens pänningar
samt andre beswär, som egendomen eller grunden enkannerligen efter
hwars och en stadz privilegier och meddelte resolutioner följa månde.
Uti samma § wid orden tomtören utgöres tillägges med samma wilkor,
8—10 augusti.
315
sorn här näst ofwanföre förmält är. Den anmärkning, som höglofl. Ridd.
och Adelen gjort wid slutet af denne §, bifalles.
§ 11. Bifalles höglofl. Ridd. och Adelis wid denne § gjorde påminnelse.
§ 12. I stället för ordet dugelig sättes skickelig.
§ 14. Bifalles höglofl. Ridd. och Adelens härwid anförde anmärckning.
§ 15. Bifalles äfwenwäl hl. Rid. och Adelis påminnelse.
§ 16. För ordet dugelig sättes skickelig och wälförtjänt, wid orden
rätt utdela tilsättes efter pluraliteten voterar på samma sät som det
skjer uti alla andra collegier.
§ 17. Bifalles höglofl. Ridd. och Adelens anmärckning och tillägges
wid ordet förman samt consistorium.
§ 18. Bifalles Rid. och Adelens anmärkning, allenast tillägges wid
ordet krigzstat samt sacellarier.
Sedan uplästes och biföls det som är upsat til Hans Mit uti den Schlip-
penbachiske saken och sändes projectet däröfwer til Bondeståndet.
Lögerdagen den 10 aug.
Företog Ståndet at f ulf öija med Prästerskapetz privilegiers igenom-
läsande, hwarwid efterföljande anmärckningar gjordes.
§ 22. Bifalles höglofl. Ridd. och Adelens härwid gjorda anmärkning.
§ 23. Ordet förargelse uteslutes, emädan om den förargelse, som skjer
uti och under gudztjänsten, bör af wederbörande domare undersökas
och efter de därom utgågne förordningar dömas.
Wid orden lider och sockenprästen tillägges eller andre wederbörande,
som äro förordnade at jämte honom föra styrelsen och handhafwa god
ordning i församblingen.
Ordet efter wanligheten uteslutes och insättes i stället förfares thermed
på förberide sät.
§ 24. Wid orden1 tilsättes eller wederbörande domare eller executor
pröfwar saken wara af sådan beskaffenhet, at han om dess person bör
göra sig försäkrad.
Ibid. wid slutet sättes uti alla de måhl, som förefalla uti de städer,
hwaräst academier äro. Men uti städerne, däräst gymnasier och scholar
inrättade finnas, uptagas och afgöras wid rådstugurätten alla både twiste
och bråttemåhl, som icke äro af den beskaffenhet at de igenom scholseagan
kunna och böra rättas och afhjelpas. I det öfrige bifalles hl. Rid. och
Adelis anmärckning.
§ 25. Ordet särdeles uteslutes och sättes i stället särskilt stånd.
§ 26. I anledning af höglofl. Ridd. och Adelens anmärckning kom på
discurs, huruwida man kunde samtycka därtil, at Rid. och Adelms barn
på det sättet som projecteras, måge blifwa präster. Hwaröfwer något
discurerades med och emot och stannades entel. uti det slut, at man håller
1 Tomrum för ord.
316
10 augusti.
betänckeligit at gifwa därtil bifal, emädan förutan det deras barn på det
sättet skulle intaga de förnämsta och bästa ämbeten uti ordine ecclesiastico,
och således tränga de öfrige ståndens barn därifrån, hwaraf man utaf
framfarne tiders historia har nog öfwertygande bewis, så skulle äfwen
därigenom bägge desse stånden så införlifwas med hwarandra, så at de
mera för et än 2:ne stånd skulle kunna anses, hwarmedelst de efter handen
skulle draga til sig öfwerwikten öfwer de andre 2:ne Borgare- och Bonde¬
ståndet. Hwarföre bifaller Ståndet, at denne punct må blifwa sådan,
som han af Prästerskapet är projecterad och Ridd. och Adelens anmärk¬
ning uteslutas.
§ 27. Påminnes at Borgemästare och Råd måtte nämnas för befalningz-
män. För adsistence sättes bistånd.
Uplästes et project til den remonstration, som kommer at göras hos de
andre respective Stånden, angående landthandelen, som til städers prseju-
dice och stora nackdel af en del almoge och andre idkas, hwilket project
gillades och är dess innehåld med där tilhörande allegater at ses n:o 3061 in
actis.
Härwid ärindrade Borgmäst. H:r Grizel, at han äfwen för sin del
protesterar emot den olaga handel, som af almogen drifwes uti Rodeslagen,
hwilket han begärte måtte i protocollet fattas, som bewiljades.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet, för hwilken Magist. Pos jet
förde ordet, efter hälsningz anmälande ifrån bem:te Stånd, sålunda: Efter¬
som Prästeståndet nu upsat sina tanckar öfwer 1681 åhrs förordning an¬
gående Prästerskapetz upbörd och inkomst, så begära de at det lofl.
Borgareståndet wille gynna dem därutinnan med et fromt (?) betänckande
däröfwer och at det så snart mögeligit är skje måtte, förseendes Präste¬
ståndet i detta måhl til Borgareståndetz gamla godhet och wänlighet..
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och påminte, at Ståndet
wille företaga deras almänna beswär. Ståndet lofwade med första företaga
dem, eftersom man nu idag kommer til slut med Prästerskapetz privilegier.
Afträdde.
Därnäst gåfwo de wid handen af Ståndetz ledamöter, som den 8 hujus
blefwo utnämde at träda tilsammans med de öfrige Ståndens deputerade
at föreslå skickelige herrar och män til et rådzämbete, at de deputerade
efter aflagd ed och ordentelig votering utnämt och föreslagit
H:r Landtmarskalcken och Presidenten Baron Lagerberg.
H:r Hofcancelleren Gref Carl Gyllenborg
H:r Estats. secret. Bonou
Josias Cederhielm,
hwilket wahl de nu hemstälte til Ståndet. Samtel. Ståndetz H I~I:r leda¬
möter förklarade sig, det detta wåhlet är öfwermåttan wäl träffat och
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 306. Under samma nummer finnes även ett extrakt ur
bergs- kommers- och tulldeputationernas protokoll 29 maj 1723 ang. bruksidkarnas handel.
10 augusti.
317
har råkat på sådane män, som äga både förtjänst och en wäl bepröfwad
skickelighet.
Såsom en stor del af Ståndetz H H:r ledamöter upsat och underskrifwet
en skrift1 angående den tvistighet, som är för några dagar sedan yppad
emilian Stockholms och någre andre städers fulmäcktige, så begärte de at
samma skrift måtte upläsas och i protocollet sättas samt en afskrift däraf
underskrifwen af H:r Borgemäst. Bunge såsom Ståndetz Taleman med
de andre Stånden igenom en deputation communiceras, hwaröfwer dis-
curerades och blef entel. godt funnit, at skriften skulle läsas up, föras i
protocollet och afskrift däraf med de öfrige Ständerne communiceras, sedan
Ståndetz Taleman den underskrifwit, hvilket han likwäl förklarade sig
göra wilja med förbehåld af Stockholms rät, lydandes skriften sålunda
ord ifrån ord2: Det hafwer det höglofl. Ridd. och Adelen tillika med det
högw. Prästerskapet och ärbare Bondeståndet genom deras förnäma och
ansenliga deputation d. 1 i denne månad benägit notificerat Borgare¬
ståndet, huruledes de gemensamt öfwer den emelan Stockholms stads
och de öfrige städernes riksdagsfulmechtige den 30 julii nestkne uti Ståndet
tilfelleswis upkomne qvsestion rörande settet til omröstandet behagat
resolvera, hwilket fuller berörde städers fulmechtige med al uptenkelig
wördnad och högachtning uptaga, men som af bemelte notification man
förmerkt, at samma resolution skal grunda sig på et memorial, som hos
det höglofl. Ridd:t och Adelen, det högwyrdige Prästerskapet och det
ärbara Bondeståndet Stockholms Stadz Herrar fullmechtige skola hafwa
ingifwit och de öfrige städernes fullmechtige emot al förmodan icke deraf
erhollit någon part, innan deröfwer resolverat blifwit, ty hafwa samtel.
nestb:de städers fulmechtige funnit sig föranlåtne at genom desse frie
utskickade hörsamt- tjenst- och wenligen begära, det tecktes det höglofl.
Ridd:t och Adelen giöra de öfwerklagade städernes fulmechtige den
justiee och benägit lemna dem af ofwanb:te memorial behörig del samt
jemwel en afskrift af den deröfwer felte resolution, hwarjemte de doch
redel. betyga at denne deras skjelige begäran ingalunda derhen syfftar,
at dermedelst på något set förorsaka det ringaste hinder eller uppehold
uti nerwarande Riksdags angelegne och högst wårdande sysslor, hwilka
wi å båda sidor så för detta med samnad hand effter yttersta förmågo
sökt at befordra, som ännu och framdeles med lika drift och enighet be¬
fordra skola, icke eller at medelst detta memorial upwecka denne så
oförmodel. upkomne lilla qvsestion, warandes wel förnögde at den uti
anwiste ort och stelle behörigen ompröfwad warder, utan är de öfwer¬
klagade, men nu mere klagande städernes enda afseende at således få
nermare tilfelle at wijsa, det samma qvsestion så aldeles beskaffad är och
warit, at den förmodekn inom Ståndet rettas bordt och kunnat, men at i
fal sådant sig icke göra låtit, det hade man det höglofl. Ridd. och Adéhn
samt de flere respective Rikzsens Stender dermed icke oroa eller beswära
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 307, med påskrift: Upläst d. 10 aug. 1723.
2 Det följande, som omfattar den ovan nämnda skriften, är skrivet av kanslisten Ekerman.
318
10 augusti.
bordt, innan högsta nöden deras decision erfordrat och wederbörande förut
pröfwat, at alla raisonable försök innom Ståndet förgäfweliga warit. Hwar-
före merbenr.te städers samtel. fullmechtige förmoda, som de ochså derom
hörsamst, tjenst- och wenl:n bedja samt på thet kraftigaste sig hermedelst
reservera, det et sådant processuale samt alt för hastige steg hädanefter
icke tillåtas, mindre til exempel och efterdöme dragas måge. Herhos har
man ei underlåta bordt heretta, at ehuruwel hos det höglofl. Ridd:t och
Adelen samt de flere respective Riksens Stender Stockholm stadz H:r
fulmechtige sig tacite behagat beswära öfwer de öfrige städernes fulmech-
tige, hwilka hafwa den äran at wara deras ståndz- och medbroder, och
således likasom lemnat dem et prsejudicatum til at taga samma steg, så
hafwa doch berörde städers fulmechtige pröfwat både säkrare och ansten-
digare at uti wenlighet detta med Stockholms stadz H:r fulmechtige
communicera, innan det til respective höglofl. Riksens Stender afgår,
hwilket också nu i dag coram protocollo i Ståndet skjedt, hwaruppå med
deras och hela Ståndetz wetskap desse deputerade afskickade blifwit.
Städernes fulmechtige afwachta fördenskul det högl. Ridd:t och Adelens
benegna bifa] til detta deras memorial och bedja at det i medlertid uti det
höglofl. Ridd:t och Adelens protocoll inflyta motte. De anförtro sig för
öfrigit samt och i synnerhet uti det höglofl. Ridd. och Adelens anburne
huldhet, oföränderliga wenskap, ynnest och bewågenhet och försäkra
redekn, det de med framherdande högachtning, kjerlek och förplicktelse
sig stedse ombeflita skola at deraf sig werdige göra. Stockholm den 10
åug:ti 1723. Lika lydande mut. mut. til det högw. Prästerskapet och
ärbare Bondeståndet samma dag.
No 2 Mart. Udbom 3 Hans Lindstedt 4 5 absens 6 Jöns
Stobaeus för Landzcrona 7 Gallatz 8 Sam Kiöhl Carl Merthen 9 F.
Vitstock 10 Jerm. Vitte 11 And. Börk 12 Dav. Lesle 13 Joh.
Palmborg Jurg. Folker 14 Lothigius 15 16 J. Lindberg 17 B.
Veduvar för Christrd 18 H. Sylvius 19 Hack Hindricson 20 Veduvar
för Engelholm 21 Stobaeus för Ystad 22 Ch. Billmark 23 I.
Bärling 24 25 Abr. von Verdt 26 Joh. D. Loo 27 28 Sven
B. Auren 29 H. Kinberg för Linkiöping 30 And. Risell 31 A. Tho¬
lander 32 absens 33 N. Ekelin 34 Jöns Stobaeus för Lund 35
36 37 01. Brun 38 Leonh. Joh. Ringer för Carlstad 39 40 Isac
Isacsson 41 I. Glantzberg för Torshla 42 I. Glantzberg för Escilstuna
43 Carl Ulf 44 D. Lenberg 45 L. Hofstedt för Enkiöping
46 O. Ekerot 47 48 H. Kinberg för Vadstena 49 Pet. Hierstedt
för Scheninge 50 Joh. Gabrielson 51 P. Billinggren för Lidkiöping
52 Joh. Hilleström 53 54 E. A. Grizell 55 S. Grandel. 56
57 60 U. Kyllenius 58 M. J. Hök 59 L. Silentz 61 And. Lun¬
din 62 absens 63 P. Billinggren för Schiöfde 64 absens 65 Gust.
Sidberg 66 68 67 Leonh. Joh. Ringer för Christinsehamn
69 absens 70 M. Langhar för Borgo 71 72 Joh. Vestring;
10—12 augusti.
319
73 abs. 74 75 76 J. Glantzberg för Marisestad 77 Vilh.
Ranken 78 M. Langhar för Ekenäs 80 abs. 81 abs. 82 P. Hier-
stedt för Vimmerby 83 And. Ahlqvist 84 Jerm. Vitte 85 J. H.
Schiultz för Laholm 86 G. Ståhlbom 87 M. Udbom 88 abs. 89 M.
Holm 90 El. Hamnius 91 Dan. Hindricsson 93 abs. 94 El. Ham-
nius 95 97 J. H. Schiultz 98 Hans Hock [o: Kock] 99 B.
Veduvar för Cimbrishamn 100 102 El. Hamnius för Brahajstad
103 And. Ahlqvist för Strömstad 104 Sven Öman för Grenna.
At communicera merbende skrift med de öfrige Ständerne deputerades
H:r Stobaeus H:r Grizel
H:r Kiöhl H:r Borling
H:r Folcker H:r Weduvar
H:r Lothigius H:r Kylenius
H:r Lindberg H:r Hierstedt
H:r Lindstedt H:r Silentz
Deputati afträdde.
Imedlertid discurerades, at äfwen en deputation måtte gå til Ridd.
och Adelen samt Presterskapet at göra en förestälning hos dem angående
almogens handel samt tilökningz eller den så kallade inqvarteringstolagen,
hwarom 2:ne remonstrationer skriftel. woro upsatte. Men biel intet wist
slutit. Sedan inkommo näst ofwannämde deputerade, som warit hos de
andre Stånden, berättandes at bem:te Stånd lofwat efter sakens öfwer-
wägande lämna däröfwer sit swar.
Måndagen den 12 aug. 1723.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och gjorde påminnelse om
deras almänne beswär med anhållande at Ståndet wille dem til afgörande
företaga.
Ståndet lät för sig upläsa den förordnade Placeringsdeputationens
memorial, hwaruti berättas at de nu entel. hint til slut med det widlöftige
placeringsarbetet samt at deputationen wid ber:de arbetes öfwerlefwe-
rerande til Riksens Ständer funnit sig föranlåten at giöra om altsammans
en sådan berättelse samt wissa puncter där Riksens Ständers widare
bepröfwande hemställa, som af sjelfwa memorialet in actis å Riddarhuset
är at intagas.
Och gjordes wid den 16 puncten: At de 1000 rixdakr, som H:r Ryt¬
mästaren Sparskiöld gifwit H:r Majoren Frölic för afträdet ifrån compag-
niet, ej kunna til honom återbetalas af expectansmedlen.1
Borgemästaren H:r S t o b se u s ingaf et extractum protocolli ifrån Riksens
Ständers förordnade Justitiaedeputation, hwarmedelst förklaras at de-
1 överstruket: utan har H:r Rytmästaren för desamma at hålla sig til sin . . . Majoren Frölic.
I öfrigit blef memorialet bifallit.
320
12 augusti.
putationen ej kan uptaga de 2:ne måhl, som II:r Borgemäst. gjort an¬
sökning om, det ena angående Handelsmannen H:r Bertram, det andra
huru de skola anses, som warit borgare och flytta utaf landet utan at
aflägga behörig afgift af sin egendom etc., med mindre berörde ärender
blifwa ditremitterade af Biksens Ständer, som ses af extr. in actis nio1,
hwarföre H:r Borgmäst. anhåller at Ståndet igenom en deputation til
de andre Stånden wille så benäget recommendera denne saken, at den
måtte af Ständerne warda remitterad til Justitisedeputationen, så at den
under påstående Bikzdag må kunna afgöras. Detta bewiljades, och
blefwo deputerade til de andre Stånden uti bende måhl:
H:r Salan H:r Ulf
H:r Ekebom H:r Kinberg
H:r Sylvius H:r Glantzberg.
Bende deputati kommo efter en stund tilbakars igän, berättandes at
Stånden lofwat taga benämde ärende uti öfwerwägande och sedan com-
municera sit swar däruppå med detta Ståndet.
Därefter fans godt at deputera til de andre Stånden at göra och öfwer-
lefwerera de upsatte skriftelige remonstrationer, l:o angående almogens
olofl. idkade seglation, 2:o beträffande tilökningztolagen, bägge af inne¬
håld som ses in actis n:ris 306 et 308.2 Men angående seglationen så
skulle intet communiceras med Bondeståndet.
Til bende deputation utnämdes
H:r Stobaeus H:r Grizel
H:r Palmborg II:r Glandsberg
IT.r Mertens H:r Silentz
H:r Hindricson H:r Siberg
H:r Polack H:r Westring
Därnäst inkom Byttmästaren H:r Lars Åkerhielm, ingifwandes en
supplique hwarmedelst han hos samtel. Biksens Ständer anhåller at blifwa
bibehållen wid det compagnie, som högst sal. Hans M:t Carl XII honom
gifwit för dess undfågne swåra blessurer, hwilket höglofl. Ridderskapet
och Adelin samt Prästersk. bifallit, dock med det uttryckelige förbehåld
at sådant icke skulle dragas til exempel för hwem det och wara måtte.
Samtel. Ståndetz närwarande ledamöter höllö före, det bör bemite Rytt¬
mästare soulagieras för dess wälförhållande, men om sjelfwa sättet därtil
wörö Ståndetz PI H:r ledamöter skiljacktige, i det en del höllö före, at man
kunde bifalla de 2:ne Ståndens mening, särdeles som däruti göres det
förbehåld at sådant ej skal dragas til exempel. Men andre åter höllö för
betänckeligit at bifalla detta, emädan sådant kunde rubba placeringen och
således göra en stor oreda, dessutan så torde och andra, ehuru det säges at
slikt ej skal dragas til exempel, betjäna sig häraf och påstå detsamma.
1 Protokollsextraktet saknas bland akterna.
2 Jfr s. 316 och bil. 27.
12 augusti.
321
Ty är deras mening, at man gåfwo Rytmäst. Åkerhielm en wiss summa
pänningar af expectansmedlen årl., til dess han kunde få compagniet.
Voterades altså, då pluraliteten föl för den förra meningen, men de som
wörö af den senare, inskrefwo sina namn i protocollet som följer.
J. Salan Johan Leijell Wilh. Helleday Abraham Grill
Johan Spalding Mort:n Jeger Johan Silcker Jacob Ekbohm
Henr. Sylvius Jonas Hoffman Mag. I. Höök H. Kinberg
L. J. Ringer U. Hyllenius Sven B. Auréen Johan Gabrielsson
And. Risell Anders Ahlqvist G. Ståhlbom M. Wallmin
Mathias Holm.
Förklarandes desse, som sjelfwe fört in sina namn i protocollet, at de ingen
del wilja hafwa i den oreda, som detta torde upwäcka och det öfwerlop,
som för Ståndet widare därmedelst ordsakas. Och blef efter pluralitetens
mening skrifwit på suppliquen, at högloft. Rid. och Adel:s tancka bifalles
med det förbehåld at sådant ej skal dragas til exempel.
Sedan företog Ståndet at upläsa contributionsplacatet1 och gjordes
wid 7 § den påminnelsen, at som alle betjänters löningar äro reglerade
efter 1696 åhrs stat och myntet, uti hwilket de undfå sin lön, sedan den
tiden är wordet förhögt til 50 procento, så at i anseende därtil at de icke
ärhålla den lön til fullo, som efter staten dem tilfalla borde, emedan
myntet nu är lättare, altså håller Ståndet före at contributionen, som
af löningarne tages, bör modereras til hwar 15 pänning, ty eljes skulle
de alle för mycket komma at lida.
Wid § 11 ärindrades at wid orden: ärlägga 6 dir smt och dessutan med
den tjänstelöse förfares efter tjänstehjonsordningen.2
§ 20 Blef discurerat om fredzhjelpen, då Borgmäst. H:r Auréen holt
före, at den ingalunda kan bewiljas för innewarande, emädan underså¬
tare icke mäckta med at utgöra densamma. Men på det sättet kunde
det skje, at man til nästkommande åhr åtager sig at ärlägga halfparten
däraf, och året därpå följande fullt ut och så framgent.
H:r Borgemäst. Bunge: Som det är högst angeläget til at kunna con-
servera den högst nödige crediten, hwilket icke kan skje, med mindre en
afgift til gäldz betalning blifwer bewiljad, så wil H:r Borgemästaren för
sin del styrka därtil, at en sådan bewilning måtte skje, på det publicum
en annan gång äfwen måtte hafwa credit, när så omtränger. H:r Borge¬
mäst. Ebbeltoft: At emädan det är ganska billigt, at de som til publici
tjänst lämnat sin egendom, skola undfå sin betalning och det bör wara en
likhet emilian Riketz creditorer, hafwandes de som innehafw7a förpant-
fnjingar, åtnjutit icke allenast sit interesse utan och mången sjelfwa capi-
talet, men de som antingen gjort försträckningar til Cronan eller och
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 309.
2 I marginalen: Om lösdrifware.
21 — 47621 Borgarståndets protokoll
322
12 augusti.
igenom deputation mistat sin egendom, icke ärhållit en styfwer hwarken
på capital eller interesse, ty är dess mening at til creditens bibehållande
för publico bör en betalningzafgift bewiljas, eljes skulle den ene under-
såtaren icke njuta samma rät som den andre, hwilket han begärte måtte
fattas i protocollet.
En och annan tyckte, at man kunde utelämna 1ji förhögningen på con-
tributionen och i det stället bewilja hela den så kallade fredzhjelpen,
samt sedan taga däraf så mycket, som swarar emot bende förhögning,
hwilken kommer at anslås til officerarnes betalning, som upförde äre på
expectencen; på det sättet kunde ej allenast bende officerare bekomma
hwad dem tilhör, utan och crediten i så måtto conserveras, at på gälden
något blifwer årligen betalt. Entel. stannades däruti, at man ej kan sluta
något wist angående fredzhielpen, innan man får berättelse ifrån Stän-
dernes Contoir därom. Och at man med bewiljande til x/4 pantz förhög¬
ningen af contributionen så länge skal hafwa anstånd, til dess man bekom¬
mer specification ifrån placeringen, huru mycket betarfwas til officerarnes
underhåld, som komma at stå uppå expectancelistan.
2:ne deputerades til Prästerskapet och til Bondeståndet at hos dem
recommendera Handelsmannen Kooks sak.
H:r Rådman Lindberg påminte om Prisedeputationen, at den måtte
begynnas.
En deputation inkom ifrån Ridd. och Adelen, för hwilken H:r Gr. Tessin
förde ordet således. Ridd. och Adelen hafwa stannat uti följande slut, at
den öfwer Brodzenie fälte Riksens Ständers commissions dom bör til sin
execution och wärckställighet efter sj elfwa innehållet remitteras til weder-
börande executor. Men den dom, som wälbmrte commission öfwer Daleen
och Prång fält, således lindras, at Dahleen slås i halsjärn, hwarpå de orden
Riksens förrädare uthuggas, samt så här som i de städer han wid neder-
förandet til Marstrand genomfar, ställes på torget, medan dess dom up-
läses, och sedan föres til Marstrand at där utan någon nådz förwäntande i
alla sina lifzdagar förblifwa. Hwad Prång angår, så håller Rid. och Adelen
före, at han bör sitja en månad på watn och bröd, förwisas landet och
om han någonsin i landet inkommer, då fasttagas och sätjas såsom en
lifztidzfånge i Marstrand, kommandes alle 3 desse missdådares skrifter
efter dommens innehåld at upbrännas, hwilket alt Rid. och Adelen med de
öfrige respective Stånden communicera welat.
Begyntes med almogens almänne beswärs upläsande, och gjordes wid
9 § den påminnelsen, at om almogen samtycker til contributionsplacatet
och det som uti dess 15 § förmäles, så förswinner denne puncten aldeles.
§ 14. Härwid ärindras, at inge byten måge bewiljas widare än när
Ständerne sjelfwe äro tilsammans och til publici nytta pröfwa sådant
nödigt wara.
§ 15. Här itereras den wid näst föregående punct gjorde påminnelsen.
Deputerades at träda up til Hans M:t angående rådzwalet tillika med
de andre Ståndens deputerade:
12—13 augusti.
323
H:r Salan
H:r Weduvar
H:r Ringer.
En stund därefter inkom Estatssecreteraren H:r Baron Barck, förmä-
landes ifrån Hans M:t en nådig hälsning sägandes: At Hans M:t befalt
honom upläsa Hans M:s resolution angående rådzwahlet, lydandes sålunda.
Hans M:t tackar Ständerne nådigt, som welat lisa dess regementzbörda
och tänkt på Rådetz förstärkning. Och förklarar Hans M:t det Hans
M:t finner de föreslagne så wärdige, at han önskar få behålla dem alla tre.
Ståndet tackade Hans M:t underdånigast, som behagat gifwa Ståndet
del af dess nådige wilja, och begärte, at deras underdåniga hälsning måtte
hos Hans M:t anmälas. Afträdde.
En deputation ifrån höglofl. Ridd. och Adelen samt högwyrdige Präster¬
skapet inkom, för hwilken Landzhöfdingen H:r Baron Creutz förde ordet
sålunda: De 3:ne Ståndens deputerade hafwa warit uppe hos Hans M:t
angående rikzrådzwahlet, då Hans M:t genast företog ärendet och utan
at tillåta deputationen taga afträde förklarade sig, at det hugnar Hans
M:t at Ständerne wilja lisa Hans regementzbörda och förstärcka Rådet.
Hwad de föreslagne angår, så yttrade sig Hans M:t, det han önskade få
dem alla tre til sig i Rådet, hwilket han 2:ne å 3:ne gånger itererade.
Ridd. och Adelen har och uppå underrättelse härom förklarat sig, at de
bifalla Hans M:s åstundan, detsamma hafwa och Prästerskapet gjort,
warandes bägge desse Ståndens deputerade nu närwarande at träda up
til Hans M:t och för sådant at lägga en underdånig tacksägelse, så snart
man fåt inhämta, om icke det lofl. Borgareståndet skulle behaga äfwen
samtycka detsamma och gifwa sina deputerade därtil. Ståndet begärte
få litet betänka sig. Hwarmed de deputerade togo afträde, då Ståndet
imedlertid förenade sig at låta sina deputerade tillika med de andre Stån¬
dens deputerade träda up til Hans M:t at aflägga en underdånig tacksä¬
gelse uti detta måhl. Hwaruppå de andre Ståndens deputerade inkallades
och gafz dem detta Ståndetz slut wid handen. Och förfogade sig altså
alla 3 Ståndens deputerade up til Hans M:t.
Tiisdagen den 13 aug. 1723.
Företog Ståndet at igenomläsa Placeringsdeputationens arbete öfwer
placeringen wid regementerne til häst och fot.
Mädan Ståndet war begripit at låta för sig upläsas förberrde arbete,
anmältes en deputation ifrån Bondeståndet, som blef inlåten och berättade
jämte hälsning ifrån sine medbroder, det de wäl förehaft Riksens Ständers
commissions dom öfwer Brodzenius och Dahleen samt Prange, men som
de för sin del, ehuru de finna at deras brot är stort, tycka det höglofl. Ridd.
och Adekns dem communicerade utlåtelse däröfwer är nästan hård, så
begära de at detta Ståndet wille communicera med dem sina tanckar
324
13 augusti.
därutinnan, innan Bondestånden[!] kan sig därom utlåta, eftersom de finna
at mästedelen af detta Ståndetz ledamöter äro wäl förfarne domare och
således kunna gifwa dem bättre uplyssning. Ståndet tackade dem för det
förtroende, som de draga til Ståndet, och lofwade, sedan man fåt behörigen
öfwerwäga samma måhl, gifwa dem del af sina tanckar. Afträdde.
En deputation ifrån Ridderskapet och Adelen samt Prästerskapet lät
sig anmäla och blef efter behörigt emottagande inlåten, och förde Gref
Axel Renstierna ordet sålunda: Som man i går war af den tanckan at
communicera med det ärbara Bondeståndet angående rådzwalet men
bem:te Stånd då ej war tilstädes, så har Ridd. och Adelen tillika med
Prästerskapet funnit sig föranlåten at igenom en deputation sådant idag
för merber:de Stånd berätta, hemställandes om icke äfwen detta Ståndet
skulle behaga at låta sina deputerade gjöra denne deputationen härut¬
innan biträde. De hafwa och upsat skrifteligen den förestälning, som
man i detta ärendet tänker göra til Bondeståndet, hwilken nu blef up-
läsen och war af sådant innehåld, som ses in actis n:o 310.1
Därpå utnämcles H:r Ekbom och H:r Hofman at biträda bende deputa¬
tion, som nu förfogade sig til bem:te Stånd, sedan Ståndet aflagt til bem:te
deputerade wederbörlig tacksägelse för dess härwid hafde omak.
Sedan utnämdes
til at å Ståndetz wägnar aflägga gratulation hos de nya Rikzråden.
Ståndet fortfor at igenomläsa Placeringsdeputationens arbete och stan¬
nade, sedan det war upläsit, uti följande slut.
Ståndet har igenomläsit det widlöftige placeringsarbetet, som af för¬
ordnade Placeringsdeputationen blifwit med stor flit berömmeligen för-
rättadt och har för sin del därwid aldeles intet at påminna, utan låter
det nu eller framdeles förblifwa. Allenast ärindrandes, at hwad de 1000
rixdalrr widkommer, som H:r Rytmästaren Sparrskiöld gifwit H:r Majoren
Frölic för dess afträde ifrån compagniet, om hwilka pänningar förmäles
uti wälbem:te deputations memorials 16 §, så håller Ståndet före, det de
icke kunna til bermte Rytmästare återbetalas af expectance- eller andre
publique medel. Men i öfrigit finner Ståndet ganska skäligt, at der någon
sjelfwa deputationens förrätning tadlar eller och någon af dess ledamöter
hemligen eller uppenbarligen med skymfelige ord, miner eller wåldsamme
giärningar angriper, sådant då på det högsta må warda ansedt, ifrat och
afstraffat.
Härwid påminte Borgemästaren PI:r Tellander, at som Stånden, då
Placeringsdeputationen fick sit constitorium at fulkommeligen afgjöra
placeringswärket, lämnat den, som wille med sit egit äfwentyr, frihet at
klaga de male administrata justitia, altså tycker H:r Borgemästaren, at
H:r Bunge
H:r Ekbom
H:r Hofman
H:r Tholander
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 310. Jfr BdP 1, s. 106.
13—15 augusti.
325
det kunde föreläggas dem, som klaga wilja på sådant sät, som förmält
är, at det göra innom otta dagar. Men de öfrige holle före wara bäst, at
man intet nämner därom, utan låter det aldeles stanna af.
Ståndet war wäl sinnadt at företaga til afgörande öfwer Brodzenius,
Dahleen och Prange, men som större delen af dess ledamöter wille höra
domarne ännu en gång, innan man skrider til något slut, så blef godt
funnit at man wid nästa sammankomst företager ber:de måhl och det¬
samma då afsluter. Hwarföre kommer uti anslaget at införas, det Ståndet
enhälligt och ofelbart sig då infinner.
Borgemästaren H:r Wetter berättade, huruledes igår efter middagen
blifwit uti Placeringsdeputationen proponerat, om icke det wörö nödigt
til förekommande af widare oreda, olägenhet och öfwerlop af klagande,
som kunna beswära sig öfwer placeringen, at de 3:ne Stånden igenom en
deputation til Ridderskapet och Adelen skulle behaga förklara sin mening
därom, på det detta wärcket således må komma til stadga och slut, hwilket
deputationen begärt måtte i Stånden idag blifwa proponerat, hemstäl¬
landes H:r Borgemästaren fördenskuld til Ståndet, om icke så skje måtte?
Detta fans godt och blef därpå protocollet, som d. 13 hujus därom är
hållit, upläst och justerat, hwilket och straxt extraderades. Och depu-
derades til de andre Stånden uti detta ärendet
Hwilka straxt förfogade sig til de andre Stånden at communicera med
dem nästbem-.te extractum protocolli och sedan tillika med Präste- och
Bondeståndet förfoga sig til Ridd. och Adelen.
Därnäst uplästes den förordnade Defensionsdeputationens betänckande1
angående åtskillige ärender berörande förswarswärcket, hwilket betänc¬
kande blef bifallit, så at wälbimte deputation ingifwer uti underdånighet
hos Hans Kongl. M:t, hwad i detta måhl nödigt pröfwas til Riksens wäl-
färd och förswarswärcket lända. Allenast kan tilläggas, däräst talas om
at ingen förminskning bör tillåtas uti indelningzwärcket, at däruti ej eller
bör skje någon rubning.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet, förmälandes en tjänstelig
hälsning och tacksägelse ifrån sit Stånd för ärhållen communication af
detta Ståndetz tanckar angående placeringen. De hafwa och ytterligare
nu i dag upläsit densamma och funnit för sin del godt at densamma
nu och framgent fastställa oryggeligen. De bifalla och detta Ståndetz tanc¬
kar angående de 1000 rixdakr, som Rytmästaren Sparskiölds gifwit til
Torsdagen den 15 aug.
H:r Bm. Tellander
H:r Kiöhl
H:r Weduvar
H:r Witte
H:r Lundin
H:r Svanberg.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 311, med påskritt: Upläst d. 15 aug. 1723. D:o bewiljal.
326
15 augusti.
Öfwerstlieutnanten Frölic för afträdet ifrån compagniet, så at han därföre
icke njuter någon ärsätning af publico. Tycka och at en publication måtte
skje kring hela Riket, hwarmedelst Ständernes ledamöter, som suttit
uti ber:de deputation, tagas uti Hans M:s besynnerliga hägn och beskyd.
Men hwad förmäles om den afgift, som skal skje til deras underhållande,
som komma at föras på expectancelistan, så kan Bondeståndet sig där-
öfwer nu ej utlåta, eftersom därom ännu ej blifwit hos dem propo-
nerat.
Eljes påminna de, at någre rusthållares ansökning ifrån Kymine gård
måtte fordersammast blifwa företagen och afgjord.
Afträdde och förfogade sig til Prästeståndet.
Ståndet fan den af Bondeståndet gjorde påminnelse om publicationen
wara billig och stannade fördenskuld däröfwer i följande slut. Ståndet
tog i widare öfwerwägande angående placeringen och fan för sin del jäm-
wäl wara nödigt, så wäl til afbögande af hwarjehanda missförstånd
H H:r officerarne emilian, såsom och til deras befredande, som suttit uti
Placeringzdeputationen, at en almän publication göres kring hela Riket
och dess underliggande provincier, det de förre skola ställa sig bende
placering til noga efterlefnad wid swårt sträf tilgörandes, samt at de senare
warda tagne uti Hans Kongl. M:t besynnerlige hägn och at den, som på
något sät förolämpar, skal således anses, som här frammanföre uti Ståndetz
protocol af den 13 hujus förmäles.
Därefter inkom en ansenlig deputation ifrån Prästerskapet, för hwilken
Biskoppen i Wexiö H:r Doctor Lund förde ordet sålunda: At bem:te Stånd
betacka för communication af detta Ståndetz tanckar angående pla¬
ceringen, hwilka de och aldeles bifalla, hafwandes och upsat et project
til den förestälning, som i desse trij Ståndens namn hos höglofl. Ridd. och
Adelen därom kommer at göras, hwilket efter någon jämkning blef bifallit
och fans godt at låta wissa af Ståndetz medel, som tillika med de andre
Ståndens deputerade förfoga sig i detta ärendet til Rid. och Adelen, hwartil
utseddes
II:r Tellander
|
H:r Lundin
|
H:r Stobaeus
|
H:r Werdt
|
H:r Kiöhl
|
H:r Hierstedt
|
H:r Weduvar
|
H:r Svanberg
|
H:r Witte
|
Hrr Alqvist.
|
Hwarmed de deputerade togo afträde.
Imedlertid företog Ståndet angående almogens almänne beswär. Och
gjordes wid § 37 den påminnelsen, at denne puncten kommer at regleras
efter adel. privilegierne, så at hwad prästegårdz byggande angår, hwartil
påstås at sätes- och ladugårdarne skola jämwäl bidraga, förhålles därmed
efter privilegiernes innehåld.
§ 38. Tyckes wara nödigt, at en viss förordning härom utgår, hwarefter
jägeriebetjänterne kunde sig rätta i detta måhl.
15 augusti.
327
§ 48. Enär skougen är tilräckelig på prästegårdzägor, så at något däraf
kan mistas, må wäl tillåtas soknemännerne hugga timmer däraf til den
bygnad, som de äro skyldige at underhålla i prästegården, dock således
at intet hygge må skje utan föregången laga syn och utmärckning, på det
skogen prästebordet til skada ej må utödas. Det tyckes och wara billigt,
at almogen utom de 7 laga husen upbygger och underhåller tijonde ladan,
emädan de synes icke kunna begripas under bermte 7 laga hus, eftersom
den ladan, som därunder räcknas, är för den säden skuld, hwilken å sjelfwa
prästebolet wäxer.
§ 65. Kan tilläggas, at jämnkningen emilian staterne bör skje af landz-
höfdingen med alla wederbörandes samråd och willige öfwerenskommande.
§ 76. Inrättas enligit med Commerciedeputationens betänkande. Och
påtog sig H:r Kiöhl i anledning däraf at projectera puncterne.
En ansenlig deputation inkom ifrån Ridd. och Adelen och öfwerlefwe-
rerade dess utlåtande öfwer några ärender så lydandes1:
Sedan Ridderskapet och Adelen tillijka med det högwyrdige Präster¬
skapet och det ährbara Rondeståndet genom deras deputation den l:ste
i denne månad notificerat Borgareståndet, huruledes de gemensamt öfwer
den emellan Stockholms stadz och de öfrige städers rijksdagzfullmäcktige
den 30 nästförwekne juli uti Ståndet upkomne qvaestion rörande sättet
till omröstandet behagat resolvera, hafwa bende öfrige städernes full-
mächtige genom en deras till Ridderskapet och Adelen utskickad deputa¬
tion och derhoos öfwerlefwererade memorial andragit, hurusom de emot
all förmodan icke ärhållit någon part af det memorial, som hoos Ridder¬
skapet och Adelen jempte de öfrige respective Stånden Stockholms stadz
fullmäcktige ingifwit, hwarpå ofwanber.de skiedde notification detta
ährende angxle sig grundar, innan deröfwer resolverat blifwit, begiärandes
fördenskull det Ridderskapet och Adelen behagade giöra berörde full¬
mäcktige den justiee och benägenheet at lembna dem af merofwanbende
memorial behörig dehl sampt jemwäl en afskrifft af den deröfwer fälte
resolutionen med den uttryckelige reservation ock anhållan att ett sådant
wid detta tilfälle skiedde så kallad hastigt steg och processual hädanefter
icke tillåtas, mindre till exempel och efterdöme dragas må. Denne mehr-
berörde städers fullmächtiges skiedde utlåtelse och andragande har Ridder¬
skapet och Adelen hoos sig i noga öfwerwägande tagit och funnit sig föran¬
låtit dem fölljande till wänligt swar att meddehla: Att hwad anbelangar
den begärte communication af Stockholms stadz fullmächtiges memorial
ock Ridderskapets och Adelens tillijka med de öfrige respective Ståndens
derpå gifne utlåtande, så har Ridderskapet och Adelen så mycket mindre
funnit sådant nödigt wara, som berörde fullmäcktige af Ridderskapets
ock Adelens sampt de öfrige respective Ståndens genom deras den 1 hujus
utskickade deputations medhafde memorial och dess innehåll, så wähl
det ena som det andra nogsamt kunnat afsee och intaga, hwarpå Ridder-
1 Av stilen att döma torde det vara riddarhussekreteraren Wulfwenstierna som infört detta
utlåtande i protokollet.
328
15 augusti.
skåpet och Adelen sig ock nu i så måtto beropar; beträffande desse full-
mäcktiges öfrige yttran ock reservation att ett sådant processual ock så
kallat alt för hastigt steg hädanefter icke måtte tillåtas, med mehra, så
kan eij heller Ridderskapet och Adelen finna att dem till en sådan utlåtelse
någon anledning blifwit gifwen, utan lemnäs til deras egen efftertancka,
på hwilken sida något hastigt steg blifwit giort, hälst emedan Ridderskapet
och Adelens samt de öfrige respective Ståndens förnämsta afseende där¬
hän syfftat att först befrämja den ledamöterne emellan uti en oskilj¬
aktig kropp så högst angelägen ock omistelig warande enigheet och
dereffter det med eij mindre sorgfälligheet i möijeligaste måtto befordra de
på denna Rijksdag inkombne oräknelige beswär och högst wårdande ähren-
der till ett skyndesamt och af alla nyttigt och fördelachtigst slut, hwilket
Ridderskapet och Adelens med de öfrige 2:ne respective Ståndens hälso¬
samma påsyfftande äfwen deruti skiönjas kan, att den sig ingalunda in
meritis öfwer den uti Rorgareståndet i ofwan bende måtto upkomne
qvajstion utlåtit utan lembnat saken i det stånd och wanligheet, som den
warit ifrån Riksdagens början, till des wed rijksdagzordningens företa¬
gande och fastställande detta ährende närmare jemkas ock med inbördes
förtroligheet afgiöras kunde. I anseende till hwilket alt ock Ridderskappet
och Adelens wälmente råd och tancka wore, att städernes fullmäcktige
sinsemillan uti wän- och förtrolig enigheet offta merbende upkomne qvses-
tion och skilljachtigheet sökia att slita ock afgiöra, hwilket Ridderskapet
och Adelen till Rijkzdagz förkorttande hälst såge, att det innan denne
weckans slut skie kunde. Men i annor händelse och i fall städernes full-
mächtige sig desförinnan under sig sielfwa eij förenandes wordo, utan widare
behöfde de andra Ståndens utlåtande, lärer detta ährende nästkommande
wecka i deputation wid rijksdagzordningens företagande äfwen och up-
tagas och så ansees och afgiöras, som med Rijksens bästa, städernes frij-
heet och privilegier samt sielfwa billigheeten kan enligt pröfwad warda.
Hwad staden Ystads angelägenhet betreffar, som det h:de lofl. Rorgare¬
ståndet behagat recommendera, så har Ridd:t och Adéhn fallit på den
meningen, at Justitisedeputation bör komma in med sin berettelse om
sakens beskaffenhet emelan berörde stad och Bartram, dock utan at der-
öfwer gifwa sit betenkande, innan Riksens Stender sedermera pröfwat,
huruwida den saken kan i följe af regeringzformen och den projecterade
rikzdagzordningens 13 §, sorn på goda skjel tyckes wara grundad, åter-
uptagas och afgöras, finnandes Ridd:t och Adéhn efwenwel nödigt, at
de af Hans Kongl. Maij:tt med rådz råde, sedan wederbörande collegier
hörde blifwit, en förordning göras må, huru de anses skola, som flytta
bort, utan at betala den andel, som de til städerne wid afflytningen erlegga
moste. Widkommande det memorial, som inkommit emot almogens
seglation i Norland, holler Ridd:t och Adéhn före, at det bör i Differentise-
deputationen tagas i behörig consideration och skjälen mot och med up-
settas, hwarefter de jemte deputations ytterligare betenkande upgifwes
til Stånden in pleno at endtel. afgöras.
15 augusti.
329
Hwad städernes inqvarteringstolag angår, så lärer Riksens Stenders
Secrete utskott, dit det ärendet remitterat är, få afgöra det, som det med
förordningarne kan enligit wara.
Däruppå begärte Borgemästaren H:r Auréen, at H:r Borgemästaren
Bunge såsom Ståndetz Taleman wille förklara, at Ståndetz ledamöters
tancka aldrig annorledes warit, än at den upkomne twistigheten om sättet
til omröstandet skulle dem emilian uti wänlighet afgöras. Imedlertid
tackade H:r Borgemäst. Bunge deputationen för dess härwid hafde möda.
Afträdde.
Sedan deputationen tagit afträde, utlät sig Borgemästaren H:r Tellan¬
der, at som han förnimmer det Rid. och Adelen remitterat til Secrete
utskottet angående tilökningztolagen, så kan han eij obemält lämna, det
man för några dagar sedan warit i discurs om samme tolag i Secrete ut¬
skottet, och emädan det förmärktes, at de äro sinnade draga honom in
til Cronan, så at han ej skal komma städerne til godo, ty har H:r Borgmäst.
rent ut förklarat, at som den är en bewilning, så måste den antingen komma
städerne til godo eller och aldeles uphäfwas. Nu aldenstund detta är en
stor angelägenhet för städerne, fördenskuld håller H:r Borgemästaren
före wara angeläget, at man detta ärendet genast recommenderar hos
Präste- och Bondeståndet med begäran at de ej wille yttra sig deröfwer,
innan Ståndet fåt gifwa dem underrättelse om egenteliga beskaffenheten
af denna tolag. Hwarpå H:r Borgemäst. upläste den skrift, som han för
sin stadz enskijlte därom inlagt. Ståndet fan godt så wäl at en remonstra¬
tion til de andre Stånden härom skulle upsättas, hwilket H:r Borgemäst.
Tellander sig påtog, såsom och at en deputation nu genast skulle gå til
Präste- och Bondeståndet uti detta ärendet. Därtil deputerades
Därefter inkom en deputation ifrån Rid. och Adelen, för hwilken Presi¬
denten H:r Grefwe Bonde förde ordet sålunda. Ridderskapet och Adelen
låter förmäla sin wän- och flitiga hälsning. Och som de trenne respective
Stånden behagat i dag hos Ridd. och Adelen yttra sig öfwer den skjedde
placeringen, så har Rid. och Adelen därpå til et wänligit swar lämna welat,
at Rid. och Adelen conformerat sig med de öfrige respective Ståndens ut¬
låtelse. Tilläggandes allenast detta, at som Placeringsdeputationen i sit
betänkande gifwit förslag och anledning därtil at expectanterne böra på
regementerne indelas, emädan wid dels regementer finnes mycket få eller
inge exspectanter och åter wid andre en ansenlig myckenhet til 58 å 60 mer
eller mindre, utan dem, som stå på generalexpectancelistan, så tycker
Rid. och Adelen för sin del lika som placeringen det gjort, at til ex-
pectanternes egen förmon och emploijerande wid existerande vacancer de
nu straxt och innan Rikzdagens slut böra af Kongl. Krigzcollegio fördelas
proportionaliter på hwart och et regemente efter regementetz styrcka
H:r Tellander
H:r Gallas
H:r Biörck
H:r Weduvar
H:r Wetter
H:r Ulf
330
15 augusti.
och därjämte utföras, hwad hwar och en i half lön hafwa bör, på det
man däraf må finna summan, som til allas underhållande behöfwes,
hwilket sedan kommer i alla Ståndens plenis at föredragas.
Ståndet betackade deputationen för sit hafde beswär och lät förmäla
sin hörsammaste hälsning tilbakars. Afträdde.
Sedan resolrdes: Ståndet bifaller at expectantierne proportionaliter in¬
delas på regementerne efter deras styrcka och at det jämwäl utföres, huru
mycket hwar och en bör hafwa i half lön, hwilken indelning Krigzcolle-
gium fordersammast förrättar, på det den sedan in plenis må kunna
föredragas.
De som blefwo deputerade til Präste- och Bondeståndet, kommo til¬
bakars igän berättandes, at så snart de få til sig den utlofwade remonstra-
tionen angående tilökningztolagen, så wilja de taga hwad densamma
angår i öfwerwägande och sedan gifwa Ståndet swar.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet, förmälandes en flitig hälsning
ifrån bem:te Stånd och förklarandes, det Bondeståndet aldeles bifaller
Borgareståndetz mening angående inqvarteringstolagen och försäkrar
göra detta Ståndet däruti biträde, så snart de få deductionen därom
til sig.
Eljes påminna de om sina almänna beswär.
Ståndet tackade Bondeståndet för det de behaga biträda Ståndet uti
denne angelägenheten och lofwade wilja städze wisa dem reciproque wän-
skap. Beträffande deras almänne beswär så hoppas man nu i dag komma
med dem til ändskap. Afträdde.
Wid Bondeståndetz almänna beswär påmintes ytterligare wid 87 §,
at timmerhandelen ej allenast nu utan och framdeles må almogen wid
norske grändzen förbjudas. Och at den utgågne grändzetultaxan jämwäl
må sträcka sig til Bohuslän.
Prästerskapetz anmärkningar wid almogens beswär uplästes och fans
godt, at de som bifölles, införas uti protocollet ibland detta Ståndetz
anmärckningar, hwar på sit behörige ställe, som straxt skjedde.
Borgemästaren ifrån Trosa, H:r Ståhlbom, anholt om tilstånd at få
resa hem för någon sin trängande angelägenhet skuld, hwartil Ståndet
gaf sit bifal.
Torpadius berättade, huruledes wid Expeditionsdeputationen warit
före angående samtel. Ständernes utlåtande, at en commission af owelduge
män skal förordnas at undersöka om den wid Fahlu kopparwärck öfwer-
klagade hushåldningen, men som imedlertid och intil dess commissionen
kommit at gå för sig, det är högst angeläget at de härtill därom utfärdade
förordningar efterlefwas, altså har deputationen funnit sig föranlåten at
til pleni godtfinnande hemställa, om icke bref til beimte Bergzlag bör
afgå med befalning at noga efterlefwa de förordningar, som äro författade
om bende wärckz behörige drifwande så i anseende til annat som sjelfwa
hushåldningen, in til dess commissionen, som blifwer dit förordnad, fåt
därom göra behörig undersökning. Ståndet gaf så mycket hälre härtil sit
15—17 augusti.
331
bifal och samtycke, som sådant tjänar til afbögande af oreda, som i annor
händelse sig yppa kunde.
II:r Borgemäst. St o b seus memorial blef upläsit angående spannemåls-
tullens ärläggande in natura af innehåld, som ses in actis n:o 312.1
Lögerdagen den 17 aug.
Borgemästaren H:r Stobaeus upwiste et bref ifrån Borgmäst. och Råd
uti Malmö stad af den 8 aug. sisth, medelst hwilken bem:te Borgemäst.
blifwer befulmäcktigad å bem:te stadz wägnar wid denne Rikzdag wara
deras fulmäcktige.
Borgemästaren H:r Bunge berättade, huruledes då han i går uti Secrete
utskottet i anledning däraf at deputationens berättelse, som suttit öfwer
Riksens Ständers Contoir, blef upläsin, förestält, at det til den almänne
creditens widmackthållande wörö högst nödigt at någon fond blefwo
faststäld til Riksens gäldz afbetalning, hälst i annor händelse ingen wid
någon påträngande nöd eljes lärer publicum bispringa med det ringaste
förskot, hafwer Rådmannen H:r Ekelin honom med mycket oanständigt
opförande bemöt, hwarföre H:r Borgemästaren påstår, at H:r Ekelin
måtte gifwa honom satisfaction, hwarförinnan H:r Borgemästaren ej wil
Secrete utskottet biwista, eller och måste H:r Ekelin hålla sig därifrån.
H:r Ekelin förklarade sig, at hans sinne eller mening aldrig warit at
på något sät göra H:r Borgemästaren förnär, utan skal han då swarat
II:r Gril. Någre af Ståndetz ledamöter, som i går wörö närwarande i
Secret. utskottet berättade, at då Hrr Borgemäst. Bunge gjort förberörde
förestälning om nödwändigheten til en fonds inrättande til Riksens gäldz
betalning, har Hrr Ekelin infallit och sagt, at Hrr Borgemäst. ej hade
mackt at göra en sådan proposition, emädan sådant wörö uti detta Ståndet
afslagit, hwarigenom det kommit til någon ordwäxlig i Secrete utskottet
emilian Hrr Gril och Hrr Ekelin. Och som Ståndet ärindrade sig, at det
icke war här i Ståndet afgjort angående en fonds til gäldz betalningen,
utan allenast utstält til widare, så at Hrr Ekelins därom gjorde berättelse
war oricktig, altså lät Ståndet honom taga afträde. Och efter något dis-
curerande öfwer dess oanständige opförande så i går som åtskillige gånger
til förene, stannade enteligen uti det slut, at han skulle inkallas igän och
honom antydas: At emädan Hrr Ekelin befinnes i går efter middagen mycket
oanständigt hafwa bemöt Ståndetz respective Taleman Hrr Borgemäst.
Bunge uti det Secrete utskottet, ty finner och Ståndet skäligt, det bör
han göra Hrr Bunge här i Ståndet en offentelig afbön med åtwarning
därjämte at en annan gång wara warsammare, så framt han wil undwika
at blifwa ifrån Secrete utskottet utstöt. Därpå blef Hrr Ekelin inkallad
och honom ber:de resolution antyd, då förklarande sig, at dess tanckar
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 312, med påskrift: Ins:t och upläst d. 15 augusti 1723.
332
17 augusti.
aldrig warit at förolämpa H:r Borgemästaren, men om hans ord i hastig¬
heten fallit annorlunda och H:r Borgemäst. dem illa uptagit, så beder
han om ursäkt och at det ej måtte illa uptagas.
H:r Borgmäst. Bunge tackade Ståndet för justiee och utlät sig, at han
ej mera täncker därpå, hwarmed detta afstannade.
Därpå uplästes et extract af protocollet, som är hållit på Riddarhuset
den 15 hujus angående presidentskapetz besätjande i Swea Hofrät, hwilket
Hans Excell. Gref Cronhielm samt Landzhöfdingarne H:r Scheffer och
H:r Cederhielm söka ärhålla, som widare ses så wäl af samma protocol
n:o 3131 samt bem:te H:r Landzhöfdingars suppliquer n:o 3142 in actis,
hwilka äfwenwäl blefwo upläsne.
H:r Borgmäst. Bunge förklarade sig därpå, at som han för sin del
intet annat kan finna, än at det strider emot regeringzformen, at Stän-
derne skola föreslå presidenten, så håller H:r Borgemästaren före, det
man aldeles hwad presidentskapens besätjande widkommer bör blifwa
wid regeringzformen, så at Hans M:t med rådz råde dem samma besätter.
Åf samma mening yttrade sig Borgemäst. Lothigius och H:r Sylvius
wara. Därpå uplästes rådzprotocollet, hållit på Carlberg den 3 hujus,
hwaruti förmäles det Hans M:t gifwit sit bifal därtil, at Ständerne under
sin sammanwaro kunde äfwen som Råden emilian rikzdagerne råda
Hans M:t angående presidentskapens besätjande, som ses in actis n:o 315.3
Sedan wardt extract upläsit af Secrete utskottet och Secrete deputa-
tionen, den 10 hujus håldne protocol angående presidentskapens besät¬
jande i gemen samt cancelliepresidentens förordnande i synnerhet, som
är widare at intagas af n:o 316 in actis.4
H:r Bunge itererade sit förra, at presidentskap en böra besätjas lik¬
mätigt regeringzformen af Hans M:t med rådz råde. H:r Lothigius
förklarade sig, at han blir wid sin förre förklarade mening, då detta ärendet
förre gången förehades.
H:r Borgmäst. Auréen: Jag kan intet annat finna, än at detta specielle
måhlet angående Hans Excelkce Gr. Cronhielm, hwilket Hans M:t hän-
skutit till Ständerne, har jämwäl anseende på de andre presidentskapen,
som ledige äro, så at Ständerne efter Hans M:ts egen utlåtelse kunna
nämna, hwilka de åstunda til presidenter. Jag war förra gången af annor
mening, då detta måhlet förehades, men det war, innan Hans M:t sjelf
sig härom yttrat.
Härwid påmintes, at denne saken är för detta afgjord och befaltes, at
Ståndetz utlåtelse därom, som redan är med de andre Stånden communi-
cerad, skulle utur protocollet upläsas, hwilket och skjedde, då af åtskillige
påmintes, at emädan denne saken är redan afgjord, ty bör den ej mera
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 313, med påskrift: Upläst d. 17 au.g. 1723. Jfr RAP 3, s. 15 f.
2 Dessa suppliker ha nummer 315 i Borgarståndets arkiv 1723: 4.
3 Detta extrakt har n. 314—315 i Borgarståndets arkiv 1723: 4.
4 Något extrakt av sekreta utskottets och sekreta deputationens protokoll med n. 316 fin¬
nes icke bland akterna.
17 augusti.
333
komma i qvaistion, warandes beklageligit at tiden skal förnötas med sådane
sakers uprifwande, som redan afgjorde äro.
En och annan ärindrade, at de hört af Ståndetz respective Talman
för detta berättas, at Hans M:t sjelf skal lämnat til Ständerne at nämna
presidenter. Men denne discurs blef därigenom afbruten, at en deputa¬
tion anmältes ifrån Prästerskapet, hwilken och inkom, och förde Doctor
Benzelius ordet således1:
Sedan de öfrige Städernes H II:r fullmechtige utom Stockholms stad
behagat med någon reservation til Presteståndet inkomma angående
methoden til den skilgachtighetens afhjelpande, som them emelan up-
kommit berörande settet til omröstandet uti deras Stånd, hafwa efwen
höglofl. Ridderskapet och Adelen med Prästeståndet communicerat,
hwad the funnit godt sig theröfwer än ytterligare at utlåta. Och så som
Prästeståndet ei kan afse at i then förra gemensamma utlåtelsen, som
jemte Ridd:t och Adelen, Präste- och Bondestånden öfwer thenna saken
lemnat, något annat inlupit än thet, som uppå sielfwa billigheten sig
grundar, altså finner ei eller nu Prästeståndet annat tilgörandes at con¬
formera sig med berörde höglofl. Ridderskapets och Adelens senare ut¬
låtelse, önskandes för sin del hiertekn, at thenna skilgachtigheten til en
inbördes god enighetz återstellande motte med det aldra första helst
inom Ståndet uti god wen- och förtrolighet, i annor hendelse uti Riksens
Stenders deputation öfwer Riksdagen, warda afhulpen.
Öfwer detta Ståndetz communicerade tanckar om collegiernes besät-
jande med half parten af ofrälse män wil Prästeståndet sig yttra, hwad
sjelfwe modum angår, i tilkommande wecka, emedan de redan qvsestionen
bifallit.
Härwid begärte Borgemästaren II:r Palmborg få något å hela Ståndetz
wägnar påminna och androg: Det hafwa wäl de respective och förnäma
Stånden Rid. och Adelen samt Prästeståndet sig yttrat uti sine swar på det
memorial, som Ståndetz ledamöter funnit sig föranlåtne at ingifwa an¬
gående omröstningen här i Ståndet, at intet owanligit skal forell] pit med
den resolutionens utgifwande, som de 3:ne Stånden gifwit på Stockholms
fulmäcktiges ingifne memorial berörande voteringen här i Ståndet, dock
aldenstund de 3:ne respective Stånden gifwit bem:te resolution eller
hwad man den wil kalla, hwaruppå man likwäl intet wil tala, innan de
andre af detta Ståndetz ledamöter bekommit af samma memorial commu-
nication och således fåt tilfälle at sig däröfwer förklara, ty hafwa de andre
af detta Ståndetz ledamöter ej annat kunnat än däröfwer gifwa sin för¬
klaring igenom dess memorial, som de sedan ingifwit och däruti jämwäl
anhållit om communication af ofwan bermte Stockholms fulmäcktiges
memorial. Nu ehuruwäl en regula juris heter, at om en resolution eller
[proposition in communicato cadet in csessum(?), så wil man dock
ej widare därom yrka än allenast at däraf är klart at aftaga, det något
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 316. Talet har i protokollet införts av kanslisten Ekerman.
334
17 augusti.
owanligit är förelupit, eftersom resolutionen fallit utan föregången com-
munication af de klagandes memorial, hwaraf de öfrige Ståndetz ledamöter
uti sit memorial begärt del men ännu icke bekommit, dock förklarade
de sig nu som tilförene at de respectera det, som de 3 Stånden behagat
göra af at.1 Detta anföres ingalunda i den mening at någon oenig- eller
misshällighet skal upwäckas, hwarken innom Ståndet ej eller Stånden
emilian, utan allenast at därmedelst wisa, det något ännu återstår af det,
som de åstundat och begärt, dock icke bekommit, som är communication
af merberide Stockholms fulmäcktiges memorial.
H:r Doctor Benzelius swarade, at han uppå det, som Hrr Borgemäst.
anfört, icke kan swara, emädan han ingen widare commission har af sit
Stånd än han redan aflagt, utan wil han taga sådant ad referendum uti
sit Stånd. Stockholms fulmäcktige lofwade gifwa communication af mer-
berrde memorial, hwarmed Hrr Borgemäst. Palmborg yttrade sig wara
tilfredz. Deputationen afträdde.
Fulmäktigen ifrån Öregrund Hrr Hillerström begärte lof at få resa här¬
ifrån hem til sin ort, anmodandes Borgmästaren Hrr Grizel at wara ful-
mäcktig i dess ställe för bemälte stad. Ståndet gaf til hans begäran sit
bifal och samtycke.
Hrr Rådman Borling berättade, huru såsom et af Hrr Secreteraren
Lagerström ingifwit memorial blifwit honom til förklaring tilstält, hwar-
utinnan Hrr Borling beskylles hafwa sig emot bemrte Secreterare förbrutit,
hwarföre 1 l:r Borling til Ståndet hemställer, om icke Ståndet skulle behaga
efter sin förra resolution i protocollet af den2 taga sig an saken såsom
Ståndet rörande. Därpå uplästes ber-.de protocol och justerades på det
sättet, at desse orden blefwo tillagde.3
Dock önskade Ståndet nu som då, at denne twisten måtte kunna i
wänlighet biläggas, til undwikande af den skadeliga påfölgd, som i annor
händelse därigenom kunde ordsakas.
Sedan kom åter på discurs angående presidentskapens besätjande,
då efter någras påstående Hans M:ts därom til Ståndet ingifne nådige
skrift acten sub n:o 1694 blef upläsen. Däremot wardt andragit, at Hans
M:t sedermera förklarat sig därom således, som det idag upläsne rådz-
protocollet n:o 3155 utwisar.
Detta afbrötz därigenom, at en deputation ifrån Ridd. och Adelen
anmältes, som blef inlåten, då H:r Landzhöfdingen Baron Creutz förde
ordet. Ridd. och Adelen låta förmäla dess tjänst- och wänlige hälsning.
Det lärer det lofl. Borgareståndet sig erindra utaf det meddelte extract
af protocollit6, som är hållit uti Secrete utskottet och den Secrete deputa-
1 Meningen avbruten.
2 Datum ej utsatt.
3 Tomrum i förlagan.
4 Jfr s. 197.
5 Jfr s. 332.
0 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 317. Jfr RAP 3, s. 29.
17 augusti.
335
tionen angående presidentskapens besätjande, uti hwad tanckar bem:te
utskot och deputation i det måhlet stannat. Detsamma har och Rid.
och Adelen för sig upläsa låtit och det jämwäl bifallit. Wid samma til-
fälle är äfwen et extract upläsit af protocollet, som är hållit i Rådet, hwar-
medelst Hans Excelke Gref Gustaf Cronhielm anmäles til presidentskapet i
Swea Hofrät. Och som Ridd. och Adelen för sin del remitterat, hwad Gref
Cronhielms ansökning angår, til Secrete utskottet och Secrete deputationen
at tilse, huruwida sådant kan wara stridande eller enligit med regeringz-
formen, så åstundar Ridd. och Adelen däröfwer detta Ståndetz utlåtande,
emedan det förre som angår presidentskapens besätjande ej kan afslutas,
innan detta förut warder afgjort, hafwandes och Presterskapet sig redan
conformerat med höglofl. Rid. och Adelens mening at hwad bem:te Gref
Cronhielms ansökning widkommer skal remitteras til Secrete utskottet
och Secrete deputationens utarbetande. Ståndet tackade för det för¬
troende, som Ridd. och Adelen behagar pläga med detta Ståndet härut¬
innan och lofwade efter litet öfwerläggande wilja yttra sig och gifwa sit
swar därpå igenom en deputation til kjänna. Deputation afträdde.
Och biföl Ståndet aldeles Ridd. och Adelens mening, at det remitteras
til Secrete utskottet och Secrete deputationens utarbetande, hwad Gref
Cronhielms ansökning angår. Och blefwo deputerade til Rid. och Adéhn
at gifwa detta Ståndetz slut wid handen:
Afträdde.
Sedan uplästes Krigzdeputationens betänckande n:o 3181 öfwer H:r
Generalmajoren Fuchs memorial angående en å framledne H:r Gen.majo-
ren och Landzhöfdingen Carl Gyllenpistols sterbhus åkommen gravation
för munteringzmedel, som sterbhuset söker at befrias före. Hwilket be¬
tänkande blef af Ståndet i alla delar bifallit.
Därnäst wardt Öfwerstl. H:r de la Valles memorial upläsit angående
tjänstgörandet wid regementerne, hwilket memorial remitterades til
Krigzcommission, blifwandes remissen på sjelfwa memorialet antecknad.
Deputationen, som war afskickad til Ridd. och Adelen, kom tilbakars och
förmälte jämte hälsning tacksägelse för det Ståndet conformerat sig
med Rid. och Adelen och således wisat et godt förtroende.
Anbelangande saken emellan Borgerskapet i Ysted och Handelsmannen
Battram, hwarom H:r Borgmästaren Stobaeus en deduction ingifwit, så
håller Ståndet densamma wara af sådan beskaffenhet samt wikt och ange¬
lägenhet, at den af Riksens höglofl. Ständer under påstående Rikzdag
bör afgöras. Hwarföre är Ståndet af de tanckar, at den förordnade Just.-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 318, med påskrift: Uplast och bifallit d. 17 aug. 1723.
H:r Salan
H:r Gril
H:r Gallas
H:r Weduvar
H:r Stobseus
H:r Kiöhl
H:r Wetter
H:r Silentz.
I
336
17—19 augusti.
deputationen kan inkomma däröfwer med sin berättelse och betänckande
til Ståndens plena.
1723 den 19 aug.
S. d. uplästes Secrete utskottetz protocoll1 af den 1 hujus angående
lappscholors inrättande och ungdomens därstädes flijtige underwijsande
uthi sin christendomb, som till alla dhelar approberades.
Borgemäst. ifrån Wisby H:r Lothigius påminte allenast, at såsom
Gottland är igenom resolut, ifrån alla collecter eximerad och frijkallad,
så kan han till någon collect eij samtyckia. D:o uplästes och biföls Secrete
utskottetz protocoll af den 1 hujus angående artillerieregementetz för-
stärkiande och bibehållande på 1722 åhrs foth.2
D:o uplästes Rijksens Stenders commissions domb öfwer Not. Dahlen,
Cap. Prång etc. af den 23 julii näst förwekne.
Därpå proponerades, om Ståndet är sinnadt leuterera bermte domb
eller ej? Swarades med enhälligt ja, det man är af de tanckar at leuterera
och däruti jämwäl gå ifrån Ridd. och Adelens förklarade mening.
Qv. frågades på hwad sät leuterationen skal skje? Däröfwer discurerades
en stund mot och med, hwaraf som det befans at Ståndetz ledamöter
wörö i skiljacktige meningar, så fans godt at man skulle behörigen omrösta
beträffande Dahleen. Men innan det kom därtil, förklarade sig Borge-
mästaren H:r Ebbeltoft, at hwad Dahleen widkommer, så conformerar
han sig med Ridd. och Adelen, undantagandes hwad det angår at han skal
sätjas för en påle här och i de städer, hwarigenom han föres, och slås i
halsjärn, hwilka bägge H:r Borgmäst. ej kan bifalla. Blef sedan faststält,
at man skulle votera och begynna öfwerst, gåendes utföre efter städer-
nes nummer.
Hwarpå H:r Rådman Salan sig yttrade, at ehuru wäl han finner, det
Dahleen med sit strafbare förfarande gjort sig skyldig til det sträf, som
Riksens Ständers commission fält honom til, likwäl och emädan Ständerne
äga den makten at leuterera härutinnan och göra nåd, ty är H:r Råd¬
mannen af den tanckan, det hans skrifter uti hans närwaro böra upbrän-
nas wid kåken och han föras til Marstrand at där arbeta i 2 åhr, dock
utan at gå i halsjärn.
H:r Rm. Leijel utlät sig wara af samma mening som H:r Salan, dock
at Dahleen utan arbete hålles i Marstrand i 2 åhr, eftersom han för sin
opasslighet skuld icke kan uthärda med något arbete, hwarwid H:r Salan
förklarade sig, at det skjer utan arbete.
H:r Wilh. Helledeij holt före, at Dahleen bör sätjas för en påle här i
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 319, med påskrift: Upläst i Ståndet d. 19 aug. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 320, med påskrift: Upläst i Borgarståndet d. 19 aug. 1723
och resolverat ut in protocollo. Här finnes också ett av generallöjtnant Carl Cronstedt utarbetat,
den 6 juli 1723 daterat memorial samt en avskrift av en av särskilda kommitterade till Kungl.
Maj:t ingiven, den 27 febr. 1723 daterad skrivelse. Såväl memorialet som skrivelsen avhandlar
frågan om artilleriregementet.
19 augusti.
337
staden at skämmas en timma, och sedan hans skrifter uti hans närwaro y
blifwit upbrände, föres til Marstrand at där blifwa, dock utan at gå i hals¬
järn i al sin tid, så framt han sig icke så bättrar at Riksens Ständer wid
sin nästa sammankomst finna skäligt at göra honom nåd och ifrån detta
straffet lindra.
H:r Gril och H:r Spalding biföllo H:r Råd. Helledeijs mening.
H:r Lampa tyckte, at med honom kunde lindras sålunda, at han
slipper stå för en påle, men i det öfriga skickas til Marstrand till Stän-
dernes nästa sammankomst, dock utan at slås i halsjärn.
H:r Jeger conformerade sig med H:r Rådman Helledeij.
H:r Udbom förente sig med H:r Salans mening.
H:r Bm. Ekebom utlät sig, at til förekommande af skadelige på-
fölgder samt för exempel skuld så bifaller han H:r Borgemäst. Ebbeltofts
mening.
H:r Bm. Stobaeus sade sig wara af samma tanckar som H:r Ebbeltoft
och H:r Ekebom, allenast holt han före, at emedan ber:de Dahleen på det
sättet undgår at sätjas för en påle, ty kunde en tjänlig publication skje
i landzorten, hwarmedelst hans förbrot och sträf kundgöres, på det andre
däraf måge taga sig til wahra. Dock där Riksens Ständer wid nästa
sammankomst skulle behaga göra med honom någon nåd och lindra detta
straffet, så är det en sak som står i deras wälbehag och frihet.
H:r Kiöhl och H:r Mertens biföllo H:r Rådman Salans mening.
H:r Witte tyckte, at Dahleen bör arbeta i Marstrand i 3:ne åhr, men
intet sättas förut för någon påle.
H:r Biörck och H:r Lothigius conformerade sig med H:r Salan, H:r
Hole nius sammeledes och det för Dahleens fattige hustru och små barn
skuld.
Hrr Wetter, Hrr Lindberg, Hrr Weduvar, Hrr Sylvius, Hrr Hin¬
dricson, Hrr Bilmarck, Hrr Borling, Hrr Werdt biföllo likaledes
Hrr Salans yttrade tanckar.
Hrr Auréen förklarade sig at i anseende til barnen och hustrun, så
tycker han det straffet kunde leutereras til et åhr i Marstrand, bifallandes
i öfrigit Hrr Salans mening.
Hrr Kinberg holt före, det bör han wara i 3:ne åhr i Marstrand och
skrifterne i hans närwaro upbrännas wid kåken.
Hrr Risel och Hrr Wisel conformerade sig med Hrr Salan. Och Hrr
Tholander med Hrr Salan och Hrr Leijel.
Hrr Ringer holt före, det böra Dahleens skrifter upbrännas i hans
närwaro, han föras til Marstrand på 3:ne åhr, dock utan arbete, samt hans
domb i hwarje stad han föres igenom för honom på torget upläsas.
Hrr Isacson conforrde sig med Hrr Salan.
Hrr Glantzberg med Hrr Salan och Hrr Leijel, men Hrr Ulf med
Hrr Auréen.
Hrr Ekerot, Hrr Hjerstedt, Hrr Johan Gabrielson, Hrr Billingren
och Hrr Sundberg biföllo Hrr Salans mening.
22 — 47621 Borgarståndets protokoll
338
19—20 augusti.
H:r Gr i z el utlät sig, at Dahleens skrifter skola upbrännas i hans när-
waro och han sättas i 3 åhr i Marstrand utan arbete.
H:r Kylenius conformerade sig med H:r Ringer, allenast tilläggandes
at domen bör publiceras wid alla domstolar.
Hrr Höök confrde sig med Hrr Ringer.
Hrr Silents med Hrr Leijel.
Hrr Lundin med Hrr Salan.
Hrr Siberg med Hrr Salan och Hrr Leijel
Hrr Ranck med Hrr Salan
Hrr Alqvist och Hrr Schiultz med Hrr Salan.
Hrr Hamnius med Hrr Sal. och Leijel.
Hrr Daniel Flind. Wallius sammeledes Hrr Salan och Hrr Leijel.
Föl altså pluraliteten ut för Hrr Rådman Salans mening och kommer
fördenskuld resolutionen därefter at upsättas.
Angående Prange så stadnade Ståndet enhälleligen uti det slut, at
straffet för honom leutereras til 14 dagar på watn och bröd, och at han
sedan förwisas landet. Men där han kommer widare igän, så förhålles
med honom efter dommens lydelse.
Uplästes Hrr Rorgmäs. Stobsei memorial angående huru de af Borger-
skapet skola anses, som flytta af Riket utan at aflägga den afgift, som
handelsordinantierne tilbiuder dem. Och resolrdesr Emädan det är högst
angeläget, at en förordning blifwer skyndesammast författad, huru de af
Rorgerskapet skola anses, som flytja här af landet utan at förut hafwa
ärlagt den afgift, som handelsordinantien af 1673 uti 2 punctens 2 § samt
städernes privilegier dem tilbiuder, ty håller Ståndet för sin del före wara
både nyttigt och nödwändigt at detta ärendet af den förordnade Justitise-
deputation utarbetas och en förordning til pleni widare bepröfwande
därom författas.
Tisdagen den 20 aug. 1723.
Uplästes Prästerskapetz anmärkningar wid skattekjöpen af innehåld,
som ses in actis n:o 321.1
Just: des det igår håldne protocollet angående en förordning, huru de
af Borgerskapet skola anses, som flytta utur landet, utan at ärlägga den
afgift, som handelsordinantierne och städernes privilegier dem tilbiuder.
Jusrdes protocollet, som i går är hållit angående Dahleen och Prange,
hwarwid intet war at påminna.
H:r Hac Hindricsons memorial2 uplästes, hwarmedelst han anhåller
om en deputations afsändande til Cammar- och (Economiedeputationen,
som igenom et extractum protocolli begära, det Carlshamns hos bem:te
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 321, med påskrift: Upläst d. 20 aug. 1723. Ånyo upläst d.
23 aug. ut in protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 321, med påskrift: Ins:t och upläst d. 20 aug 1723 ut in pro¬
tocollo. Jfr Rosengren 2, s. 65.
20 augusti.
339
deputation inlagde beswär måtte forderligast och innan denne weckans
slut företagas. Ståndet fan godt at förordna
H:r Tholander H:r Mertens
H:r Udbom H:r Bruun
at göra påminnelse så i collegier som deputationerne om de måhls afslu-
tande, som där kunna wara ingifne och detta Ståndet angå, på det man
därmed måtte komma til et enteligit slut.
Sedan berättade H:r Borgemästaren Bunge, huruledes Ståndens res-
pective Talemän i dag blifwit upkallade til Hans M:t, som då tält med
dem angående presidentskapens besätjande och jämwäl nämt, hwilka
Hans M:t wille hafwa befordrade til ber:de ledige presidentskap, som wörö
följande
Til Swea H. IT:r Stierncrona
Til G. Hr. H:r Cederhielm
Til Cam. coll. H:r Strömfelt
Til Statscont. H:r Feif
Til Cam. revis. H:r Scheffer.
Man hade och wid samma tilfälle discurerat om åtskillige andre, hwar-
wid H:r Landzhöfd. Ribbing jämwäl blifwit nämd, då Hans M:t sig för¬
klarat, det han wörö en mycket braf man. Sedan discurerades wäl något
om presidentskapens besätjande, så wäl som om sjelfwa sättet til deras
besätjande, men blef intet slutit, dock holt en och annan före, at det wörö
bäst, det de utnämdes i Ståndet och intet per electores uti någon deputation.
Därnäst uplästes den förordnade Commerciedeputationens memorial
och betänkande öfwer fulmäcktigarnes ifrån Åbo, Biörneborg, Raumo
och Nystad gjorda ansökning, at kjöpstadzrättigheten måtte ifrån Nåen-
dal indragas och de få borgare, som där äro, warda pålagde at flytta til
Åbo med mera, som ses n:o in actis.1 Detta betänkande, som stödjer
sig uppå Kongl. Commerciecollegii därom ingifne berättelse och betänc-
kande, blef af Ståndet aldeles bifallit.
Sedan företog Ståndet at igenomläsa Riksens Ständers commissions
öfwer för detta Feldtsecreteraren och Auditeuren Lars Brodzenius fälte
utslag. Under läsandet anmältes och blef inlåten en deputation ifrån
Ridd. och Adelen, för hwilken Landzhöfdingen H:r Baron Creutz förde
ordet sålunda: Ridd. och Adelen låter förmäla sin wänliga hälsning. Och
som samtel. de 4 Stånden öfwerenskommit, at presidenter til de ledige
presidentskapen skola utnämnas af Riksens härwarande Ständer, så har
och Ridd. och Adelen detta angelägne ärendet förehaft och öfwerlagt om
sj elfwa sättet, huru detta utnämnande skje skulle och tyckt wara bäst,
om personerne til presidentskapens besätjande utnämnas igenom electores
af alla 4 Stånden, emädan man då har tilfälle i förtroende at conferera och
öfwerlägga med de öfrige Stånden och således bättre komma öfwerens,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 322, med påskrift: Upläst och bifallit d. 20 aug. 1723.
340
20 augusti.
än om Stånden skulle wara särskilte ifrån hwarandra. Dock har Ridd.
och Adelen icke welat fastställa detta, innan de får communicera sådant
med de andre Stånden, hwarf öre de deputerade icke allenast wilja gifwa
detta Ståndet däraf del, utan och åstunda förnimma Ståndetz tanckar
däröfwer.
Ståndet tackade för det höglofl. Ridd. och Adelen welat pläga med
Ståndet förtroende härutinnan och lofwade, sedan man fåt öfwerlägga
härom, igenom en deputation yttra sina tanckar. Deputation afträdde,
och blef sedan fortfarit med dommens upläsande öfwer Brodzenius samt
när han war upläsen, discurerat däröfwer, då Ståndet enhälleligen för¬
klarade sig, at ehuruwäl han gjort sig skyldig til det honom ådömde
straffet, är man likwäl sinnad at göra leuteration däruti. Men om sjelfwa
sättet skulle man votera sålunda, at det begynnes öfwerst efter städernes
rang och går ut före.
H:r Rådman Salan yttrade sig därpå, at ehuruwäl han finner det Brod¬
zenius wäl förtjänt undergå det sträf, som deputationen dömt honom
til, dock likwäl på det blod ej må utgjutas wid denne Rikzdag, som wid
de förre skjedt är, håller H:r Rådmannen före, det hans skrifter böra up-
brännas i hans närwaru wid kåken och han sedan försändas til Marstrand.
En deputation anmältes ifrån Bondeståndet och blef inlåten, berät¬
tandes at emädan Ridd. och Adelen igenom en deputation nu i dag låtit
dem weta, at de tyckt bäst wara, det man igenom electores nämner ut
skickelige män til de ledige presidentskapen, hwilket Bondeståndet äfwen
tagit i öfwerwägande och tyckt wara bäst at wisse deputerade af hwart
Stånd träda tilsammans och utwälja skickelige och wälförtjänte män til
presidenter, men hafwa ej welat communicera desse tanckar med Rid. och
Adelen, innan de förut gjort det med detta Ståndet och fåt förnimma dess
mening därutinnan. Är nu detta Ståndet af samma tanckar, så hafwa de
befalning at swara Rid. och Adelen därpå. Ståndet tackade för det för¬
troende, som Bondeståndet behagade pläga med Ståndet, och lofwade
igenom en deputation yttra sin mening och gifwa Bondeståndet swar.
Afträdde.
Och continuerades sedan med voteringen, då H:r Borgmäst. Tellander
förklarade sig, at han är af den tanckan, det bör Brodzenius sättas 14
dagar på watn och bröd, hans skrifter upbrännas uti hans närwaro af
bödelen för kåken och han sedan skickas til Marstrand på behagelig tid,
dock utan at arbeta för hans ålder och bräckelighet skuld.
H:r Rm. Leijel holt före, at som bem:te delinqvents brot är mycket
större än Dahleen, så bör och dess sträf blifwa swårare; fördenskul bör
han stå uppå en schavot på torget, mädan hans skrifter upbrännas af
bödelen wid kåken, och sedan försändas til Marstrand at där förblifwa
al sin lifztid.
H:r Rm. Helledeij, H:r Spalding, H:r Lampa, H:r Jeger och H:r
Silker biföllo H:r Leijels mening.
H:r Bm. Ekbom utlät sig, at som Brodzenius warit af större förstånd
20 augusti.
341
än Dahleen, så bör han och hårdare anses och fördenskuld stå på en scha-
vot en timma och hafwa sina papper i handen, som sedan emottagas af
bödelen och upbrännas, och han sedan försändas til Marstrand at där wara
i al sin lifztid.
H:r Leijel, H:r Helledeij, H:r Spalding, H:r Lampa, H:r Jeger
och H:r Silker förklarade sig, at deras mening är äfwen den, at han
skal hafwa papperen i händerne och de sedan af bödelen emottagas och
förbrännas.
H:r Bm. Stobaeus sade sig wara af samma mening som H:r Ekbom,
dock at Brodzenius blir i Marstrand utan at arbeta. Men dess brot bör
igenom en publication kundgöras kring hela Riket.
H:r Lidbom bifal[ler] H:r Tellanders mening, men H:r Gallas H:r Bm.
Stobsei tanckar.
H:r Kiöhl och H:r Mertens bifalla H:r Lelland., allenast tilläggandes
at Brodzenius skal blifwa 3 åhr i Marstrand.
H:r Ebbeltoft, H:r Witte och H:r Lothigius bifalla H:r Telland.,
men H:r Biörck, H:r Bölenius och H:r Weduvar bifalla H:r Ekbom.
H:r Lindberg bifaller IL:r Telland.
H:r Sylvius confer. sig med H:r Stobaeus.
LI:r Hindricson, H:r Borling, H:r Wetter, II:r Auréen, H:r
Kindberg bifalla H:r Telland.
H:r Werd t bifaller H:r Leijel.
H:r Hofman bifaller H:r Ekbom.
H:r Tholander yttrade sig, at Brodzenius bör sitja 14 dagar på watn
och bröd, stå en timma och skämmas med sina papper i händerne, som
skola upbrännas, och han föras til Marstrand at där blifwa al sin lifztid.
H:r Eklin och H:r Bruun bifalla H:r Telland.
H:r Ringer utlät, at Brodzenius bör stå uppå en så högt upbygd schavot,
at lian af alla kan ses, hafwa sina papper i handen, til dess domen och
leuterationen för honom blifwit upläsne, då papperen förbrännas af bö¬
delen, och sedan försändas til Marstrand för al sin liifztid, kommandes
domen för honom at upläsas i alla städer på torgen, hwarigenom han far,
då han föres til Marstrand. Skulle och wara wäl, om en publication skjedde
kring hela landet om hans förbrot och sträf.
H:r Glantzberg conform. sig med H:r Ringer.
H:r Lenberg, ju skadeligare ogräs, ju angelägnare är dess utrotande.
Wij hafwa funit 2:ne undersåtare uti farliga stämplingar och kunde sådant
förgift gripa alt för mycket omkring sig, om sådant ej förekommes. De
hafwa intet haft anseende på sin ed eller Fäderneslandetz wälfärd, som
med så månge menniskjors blod är worden förwärfwad. Ty har bende
Brodzenius döden förtjänt. Men så bifal[ler] H:r Borgemästaren likwäl
H:r Bm. Ekboms mening, allenast v tilläggandes, at han i alla residence-
städer, som han genomfar, skal stå en timma på torgen.
H:r Bergstedt bif[aller] H:r Leijel.
H:r Joh. Gabrielson och H:r Sundberg bifal[la] H:r Telland.
342
20 augusti.
I4:r Grizelius bifal[ler] H:r Leijel och H:r Ekbom.
H:r Höök, I4:r Lindstedt och H:r Billinggreen bifal[la] H:r
Ekbom.
H:r Lundin, I4:r Walman, H:r Silentz, H:r Bilmarck, H:r
Siberg, H:r Langhar, H:r Westring, H:r Rancke[n], H:r Hierstedt,
H:r Schiultz, H:r Holm, H:r Hamnius, H:r Dan. Hindricson,
H:r Kock, H:r Öman, H:r Isac Isacson bifal[la] H:r Tellander.
H:r Wisel biföl H:r Ekbom.
I4:r Alqvist biföl II:r Tellan.
Som nu pluraliteten utföl för Hrr Tellanders mening, altså fans godt
at expeditionen därefter skulle upsättas.
En deputation inkom ifrån Prästerskapet, för hwilken Hrr Mag. Norberg
förde ordet således.
Angående presidenters utwäljande så hafwer Prästerskapet fallit på
samma tanckar som Rid. och Adelen, at de per electores utnämnas, dock
hafwa de welat förut communicera denna sin mening med detta Ståndet,
innan de gifwa swar ifrån sig.
Angående delinqventerne så är Prästerskapet i den meningen, at hwad
Dahleen och Brodzenius angår, så sändas de til Marstrand at där noga
förwaras til nästa Rikzdag, men skrifterne förbrännas af bödelen wid
kåken. Beträffande Prange så bifalla de aldeles Rid. och Adel. mening.
Ståndet tackade för communication af deras tanckar. Afträdde.
Därefter kom på discurs angående presidentskapen, då Ståndet sig
förenade om efterföljande swar, som skulle de öfrige Stånden meddelas:1
Sedan det höglofl. Ridd. och Adelen igenom dess förnäma deputation idag
gifwit Borgareståndet benäget wid handen, at höglofl. Rid. och Adelen
tycker bäst wara, det skickelige och wäl förtjänte män til de nu ledig-
warande presidentskapen utnämnas af wissa electores, som af samtel.
Stånden därtil kunna utwäljas och förordnas, så har och Borgareståndet
tagit samma ärende uti öfwerwägande och för sin del stannat däröfwer
uti efterföljande mening: At såsom Ständerne samtel. öfwerenskommit
och sig nu och framdeles förbehållit at under sin sammanwaro utnämna
skickelige och wäl förfarne h:r och män til de då ledig blifwande presi¬
dentskapen, kommandes sålunda at göra detsamma, som Deras Excelkr
Riksens Råd eljes tilkomma skulle uti Ständernes frånwaro, det är hos
Hans Kongl. M:t i underdånighet anmäla och nämna sådane skickelige
och wälförtjänte h:r och män, som de hafwa et säkert och fulkommeligit
förtroende til, altså håller Borgareståndet före, at sådant utnämnande be-
qwämligast kunde skje uti hwart och et Ståndz pleno, eftersom Stånden
då hafwa bästa tilfället at närmare sins emilian öfwerlägga om et så wick-
tigt ärende och samrådas om personerne såsom uppå hwilkes skickelighet
Riketz wälgång til en stor del ankommer. Fördenskuld kan Borgare¬
ståndet så mycket mindre bifalla, at de som komma at nämnas til de nu
ledige presidentskapen, skola utses och wTäljas per electores, som regeringz-
1 Tillagt i marginalen: Communicerat.
20 augusti.
343
formen ingen anledning därtil gifwer, at en sådan proces wid presidenternes
utnämnande skal brukas, som bem:te regeringzform föreskrifwer böra
skje wid rikzrådzwahlen. Utan är Borg. ståndet för sin del, som förbe¬
mält är, af de tanckar at hwart och et Stånd utnämner hos sig de wäl-
förtjänte h:r och män, som de draga bästa förtroendet til och finna äga
den bepröfwade skickelig- och ärfarenhet, som til så högwicktige ämbetens
förestående ärfordras kan.
At göra denne förestälning samt communicera Ståndetz tanckar öfwer
delinqventerne och slut angående saken emot Handelsmannen Battram
hos högwyrdige Prästerskapet och Bondeståndet deputerades:
Hwilka afträdde och hade förber:de slut skriftel. med sig.
Imedlertid föredrogs1 Regementzpastorens wid Kongl. Artilleriet her i
Stockholm Mag:r Petter Schislers memorial2, hwarutinnan han gior en
ödmiuk ansökning om Riksens höglofl. Stenders recommendation at
warda befordrad antingen til det lediga pastoratet Nora och Upsala stifft
eller något annat uti de andra stifften, emedan han uppå Riksens Stenders
förordnade Placeringsdeputations godtfinnande most uplåta sin efter
kongl, fullmacht hafde bestelning til den ur ryska fångenskapen hem¬
komne Bataillonspredikanten Vestadius och skal nu mera wara tjenstelös,
sig och the sina til en hotande undergång; hwarföre och han gior sig för¬
tröstan at blifwa bönhörd och förhulpen til något brödstycke, som han
hafft den olyckan at efwen en gång tilförene bli indragen, då enterkarla-
regementet blifwit reducerad, hwarwid han jemwel uppå regementz-
prästs platz haft kongl, fullmackt, sedan han redan öfwer et år förrättat
läsemästarebestelning i Gefle. Fördenskul och i anseende til alt sådant
holt Ståndet för sin del före wara både christeligit och billigt, at bemelte
pastor såsom den der 2:ne ggr utan egit förwållande gådt sine bestel-
ningar qvitt och således medellös och uti et beklageligit tilstånd med
hustru och barn motte niuta befordran til detta ledige pastorat eller och
något annan honom anstendig lägenhet, serdeles och emedan det efwen
berettas, at han skal hafwa goda ämbetesgåfwor samt föra et skickeligit
och upbyggeligit lefwerne.
De deputerade kommo tilbakars igän, förmälandes hälsning ifrån
Prästeståndet med berättelse det de utlåtit sig icke kunna göra någon
ändring uti deras med detta Ståndet redan communicerade mening an¬
gående presidenters utwäljande til Kongl. Hofr. och Collegierne. Men
Bondeståndet hade lofwat taga detta i öfwerwägande, och så framt Präste-
1 Det följande fr. o. m. föredrogs t. o. m. lefwerera har skrivits av kanslisten Ekerman.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 320, med påskrift: Ins. och upläst i loft Borgareståndet d.
20 augusti 1723.
H:r Mertens
H:r Sylvius
H:r Salan
Torpadius
H:r Bilmark
H:r Ekelin
H:r Walman
H:r Bergstedt.
344
20 augusti.
ståndet bifölle detta Ståndetz mening, så wille de göra detsamma. Sedan
kom en deputation ifrån Bondeståndet med berättelse at som Prästestån¬
det förblifwit wid sin gjorda utlåtelse om presidenters utwäljande, så
kunde ej eller Bondeståndet gå därifrån utan förblefwo wid sin yttrade
mening därutinnan. Afträdde.
Och emädan Ståndet i dag och wid sista sammanwaro yttrat sina tanc-
kar öfwer delinqventerne Dahleen, Prange och Brodzenius, ty fans godt
at däröfwer skulle extraderas efterföljande extractum protocolli.
Sedan Borgareståndet igenomläsit Riksens höglofl. Ständers förordnade
commissions fälte domb och utslag öfwer för dette Notarien Abraham
Dahleen och Capiteinen And. Prange af den 23 sistkne julii samt öfwer
Feldtauditeuren och Secreteraren Lars Brodzenius af den 1 uti inne-
warande månad, så hafwer och Ståndet tagit alle däruti anförde skähl
och omständigheter uti et noga öfwerwägande och däraf befunnit, at
bem:te Dahleen, Prange och Brodzenius med sit strafbare förhållande
och förrädelige stämplingar emot Riket och Fäderneslandetz oskatbara
frihet gjort sig hwar för sig skyldige til det sträf, som wälbem:te commis¬
sions dommar dem ålägger. Men så har likwäl Ståndet i anseende til
wisse omständigheter för sin del stannat öfwer hwar och en af ofwanber:de
personer uti sådant mildrande slut, som följer.
Abraham Dahleen bör, sedan dess förgripelige skrifter blifwit uti hans
närwaro och påseende af bödelen upbrände wid kåken, föras til Mar¬
strand at där sitja i forwar uti 2:ne åhrs tid, dock utan arbetande.
Men Prange bör, sedan han suttit 14 dagar på watn och bröd, förwisas
Riket, och där han skulle understå sig at widare komma tilbakars igän,
förhålles med honom, som domen i det fallet uttrycker.
Och hwad Brodzenius angår, så skola, sedan han suttit 14 dagar på
watn och bröd, hans skrifter uti hans närwaro af bödelen upbrännas wid
kåken och han föras til Marstrand på behagelig tid, dock utan at där
undergå något arbete.
De, som warit deputerade til Präste- och Bondeståndet, blefwo med
med deputerade at gå til Ridderskapet och Adelen at communicera detta
Ståndetz tankar angående presidenters utnämnande.
Imedlertid uplästes de skrifter och documenter1, som angå Handels¬
mannen Krok, och blef sedan däröfwer resolverat, som följer. Ståndet
har igenomläsit, så wäl Handelsmannens Heerman Diederic Kroks hos
Riksens höglofl. Ständer ingifne memorial, som och den däröfwer för¬
ordnade deputationens betänkande angående berente Kroks gjorde an¬
sökning at blifwa befriad för 9300 dir s:mt uti plåtar, dem han åhr 1718
genom tilwäxling emot myntetekn i anledning af den afl:e Görtzes bref
tiil H:r Baron, General och Gouverneuren Hård utur Malmö ränterie
bekommit, men sedan til Handelsmannen i Malmö Frans Suel åter emot
myntetekn förwäxlat, hwarföre Ständernes Comission igenom dess resolu¬
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 323, med påskrift: Upläst i låfl. Borgareståndet d. 20 aug.
1723 och resolverat at Krook befrias för de 9 300 d. smtz årsätning i plåtar.
20—22 augusti.
345
tion af den 26 novbr. 1719 honom skyldig förklarat bem:te 9300 dir s:mt i
plåtar at återlefwerera. Dock aldenstund det emot Kroks förnekande icke
är bewist, at Görtz denne plåtewäxling å publici wägnar hafwer gjort,
utan fast mera synes troligit, at det warit en dem emilian enskijlt för-
wäxling och privat afhandling, emädan där sådant skjedt å Cronans
wägnar, Görtz då wäl hade låtit, som den tiden almänt war brukeligit,
Krok förbinda sig igenom behörigt reversal at antingen plåtarne in natura
återställa eller och inskaffa emot dem swarande nödige wahror, men som
intetthera finnes skjedt wara, så slutes däraf rimmeligen, det denne för-
wäxling lärer warit enskijlt, och Krok en owilkorlig disposition öfwer
ber: de plåtar lämnad, uti hwilken mening man så mycket mera styrkes,
som det ex actis befinnes, at Krok måst förplikta sig at emot specie rix.
dal. återwäxla de caroliner, som honom då blef efterlåtit i tullen at ut-
gifwa, fastmere hade han wäl måst förbinda sig til merbende plåtars
återställande eller wahrors införskaffande, där de äfwensom nästber:de
tulpänningar warit ansedde för publique medel. Fördenskuld som Kook
merber:de plåtar åter al pari emot myntetekn til Suel förwäxlat utan
någon bewislig mening eller båtnad, det jämwäl synes wara orimmeliget,
at han skal underståt sig dem samma at förwäxla, så framt han förståt
sig wara Cronan för dem i någon måtto answarig, alt därföre kan wid så
beskaffade skjähl och omständigheter Ståndet för sin del ej anse denne
plåtwäxling annorlunda än en privat och enskijlt afhandling emilian 2:ne
private personer, mindre finna at Krok kan wara Cronan för mera
be: de plåtar answarig eller til deras återställande förbindas, utan at han
därifrån bör warda befriad, hwilket dock med de öfrige respective Stånden
communiceras.
S. d. uplästes Bmr. Thauvonii memorial om Ecclesiastique Deputatio-
nen och lades sedermera ad acta.1
Torsdagen den 22 aug. 1723.
Uplästes och biföls den förordnade Justitisedeputationens betänckande2
öfwer Regementzpastoren Thomas Kilmarcks förde klagomåhl emot
Öfwersten högwälb:ne H:r Baron Bernhard Beinholt von Delvik för det
bem:te Öfwerste intet welat ställa honom i följe af Hans Kongl. M:ts
nådiga bref til fredz för dess ledna skada.
Uplästes et extract af protocollet hållit uti Justitisedeputationen den
6 hujus3 angående efterfrågande, huruwida collegierne af andre weder-
börande stält sig til rättelse, hwad regeringzformens 40 § innehåller och
påbjuder med mere.
1 I marginalen har antecknats 324. Men memorialet finnes icke under detta nummer bland
akterna och icke heller under n. 323 enligt en anteckning i generalregistret.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 324, med påskrift: Upläst och approb. d. 22 aug. 1723. Upläst
in pleno på Riddarhuset d. 4 sept. D:o bifallit.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 325, med påskrift: Upläst d. 22 aug. 1723.
346
22 augusti.
Ståndet fan wäl det förslag, som Justitifedeputationen gjort, wara
nyttigt, men som wärckställigheten däraf synes fordra längre tid, än den
under denne nu så länge påstådde Rikzdag kan winna sin fulbordan, så
håller Ståndet före wara bäst at Ständerna sins emilian öfwerenskomma,
hwad expedient man imedlertid uti et så angeläget ärende taga bör.
Uplästes och justerades resolutioner uti protocollet öfwer delinqven-
terne Dahleen, Prange och Brodzenius.
Sammaledes justerades resolution angående Plandelsmannen Kook.
Härwid påminte H:r Rådman Helledeij, at han ej kan säga sin mening
därutinnan, förr än man får se Kooks reversal på tulpänningarnes åter-
wäxlande emot specie rixdakr, men som de öfrige wörö enige, så blef resolu¬
tionen extraderad. Och deputerades til Bondeståndet at göra om bende
sak därstädes ytterligare förestälning samt communicera bende resolution
H:r Ekbom H:r Auréen
H:r Kiöhl H:r Ulf.
H:r Rådman Sal an påminte, at wid Instructionsdeputationen hafwa
de förehaft anmärkningarne, som gjorde äre wid Cammarcollegii instruc-
tion, och som uti 21 § talas jämwäl om de källarefriheter, som städerne
äro förunte, så tycktes wara nödigt at til förekommande det de ej på något
set måtte i anledning af det, som här förmäles, rubbade warda, tillägga
efter orden: som gifwes, tillägges hädanefter.
Sedan uplästes et memorial af den 19 aug. utan underskrift angående
åtskillige ärender, hwarom tilförene warit påmint, at de måtte sättas i
wärket, men därwid intet blifwit tilgjort. Hwarf öre påminnes, at samma
ärender måtte befordras til deras wärckställighet, som widare finnes in
actis n:o 326.1
Uplästes H:r Baron och Generalmajoren Bennets ingifne memorial,
hwarmedelst han gjör en förestälning angående den emilian honom och
Öfwersten H:r Grefwe Frölic förelupne rencontre, som ses n:o 327.2
Sammaledes uplästes Öfwerstens högwälb:rne I4:r Grefve Frölichs
memorial angående samma sak n:o 328.®
De fläste af Ståndetz ledamöter tyckte, at emädan man redan hänwist
denne saken til sit behörige forum, ty kunde man sig därmed icke befatta,
utan lämnade den til Hans M:s nådiga godtfinnande. En del höllö före at
man borde wänta, så länge til dess man finge höra de andre Ståndens
utlåtande. Och blef således intet wist slutit.
H:r Öfwerdirecteuren Hans Ehrenpreuss memorial uplästes angående
det öfwerwåld, som blifwit tilfogadt några af den i Uddevalla förordnade
commissionens ledamöter, hwarwid bifogas en copie af Packhusinspec-
torens i Götheborg Lars Gotheus bref til bem:te Öfwerdirecteur af den
15 hujus n:o 329 och 330.4
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 326, med påskrift: Uplast d. 22 aug. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 327. 3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 328.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 329—330, med påskrift: Ins:t och upläst d. 22 aug. 1723.
22 augusti.
347
Ståndet stannade efter något discurerande häröfwer uti de tanckar,
at en commission ofördrögeligen förordnas, som undersöker om den
wåldsamhet, som ofwanber:de commissions ledamöter blifwit tilfogad
och at den anstalt författas, hwarmedelst ej allenast den förre utan och
denne senare deputationen med wederbörlig säkerhet må kunna förrätta
sit anförtrodde wärf och ärende, om hwilketz wärckställighet H:r Justi-
tisecancelleren drager nödig omsorg.
H:r Silents förbehölt sig, at detta ej må lända til Uddevalla stadz
nackdel i någon måtto.
At göra härom förestälning hos Rid. och Adelen deputerades
H:r Salan
H:r Aspegren
H:r Lindstedt
H:r Sylvius
H:r Biörck
H:r Weduvar
H:r Wisel.
Därnäst skulle samma deputation gifwa Rid. och Adelen del af Ståndetz
tanckar öfwer delinqventerne. Detta afbrötz därigenom at H:r Öfwerstl.
Gref Bengt Frölic ingaf et memorial angående dess placering, hwaruppå
Rid. och Adelen i'esol:t.
Ståndet stannade däröfwer i följande utslag, som skrefz på sjelfwa
memorialet. Ståndet kan nu mera icke befatta sig med denne saken, sedan
placeringen blifwit faststäld.
En deputation ifrån Prästerskapet inkom, för hwilken H:r Probsten
Strömmer förde ordet, berättandes at som Prästeståndet för detta yttrat sig
öfwer Ståndetz proposition angående collegier och hofrätternes besätjande
med ofrälse män til helften, at de qvaestionen aldeles bewilja och bifalla,
så hafwa de nu öfwerlagt de modo och tyckt, at det wörö bäst, det wisse
af de 3:ne Stånden förordnas, som träda tilsammans och öfwerlägga om
sjelfwa sättet, upsätjandes en skrift därom, som sedan kommer at fram¬
dragas. Hwilket Prästeståndet dock hemställer til detta Ståndetz närmare
öfwerläggande, warandes de modo at äfwen communicera med Bonde¬
ståndet samma tanckar, i fal detta Ståndet skulle dem bifalla.
Ståndet tackade för communication däraf och fan godt gifwa härtil
sit samtycke. Och deputerade til Bondeståndet at communicera sådant
H:r Borgmäst. Holenius och H:r Wolf. Dock blef så öfwerenskommit, at
Prästerskapetz och detta Ståndetz deputerade ej skulle följas åt på en
gång til Bondeståndet utan gå hwar för sig, på det detta ärendet måtte
kunna hållas så mycket mera tyst.
De deputerade afträdde.
Sedan uplästes och justerades protocollet angående twisten emilian
Nåendahl och någre andre städer i Finland, som därpå extraderades.
Uplästes det af Prästerskapet ingifne extractum protocolli beträffande
I4:r Biskop Linnerii förklaring angående Wilborns sak, hwilken Präster-
348
22 augusti.
skåpet håller af den wikt, at det jämte Justitisedeputationens betänckande
bör komma i consideration, ses n:o 331.1
Härwid ärindrade sig Ståndet, at man långt för detta yttrat sina tankar
öfwer bemälte Wilborn och at desamma wörö med de öfrige Stånden
jämwäl communicerade, så at det mäst lärer bero på expeditionen uti
detta måhl.
Därnäst blef Justitisedeputationens betänckande2 upläsit angående
Kongl. M:s Justitiserevisions den 31 martii 1721 utfärdade resolution
emilian Bergzrådet wälb:rne H:r And. Strömmer, såsom framledne Kongl.
Rådetz och Öfwerstejägmästarens högwälb. H:r Ebbe Ulfelts privili-
gierade creditorer, afkne Öfwerinsp. H:r Nils Gripendahls och Handels¬
mannen Honore Boneaus rätsinnehafware, samt testamentarien efter
framledne H:r General och Gouverneuren Carl Gustaf Schytte H:r Cap.
Carl Hind. Schytte, medelst hwilken förklaras, det kan uti Kongl. M:s
resol. af den 28 januarii 1693 ingen ändring tillåtas, där likwäl credito-
rerne sedan 1693 åhrs resolution dem kunnig blifwit, skola uti tid med
al underdånighet sökt wisa, det samma resolution wörö ensidigt och
per male narrata utwärkad med mera.
Detta betänckande blef i alla delar af Ståndet bifallit.
En deputation inkom ifrån Rid. och Adelen, för hwilken H:r Gen.feldttyg-
mäst. Hammilton förde ordet således, at wid det tilfället Ridd. och Adelen
förehaft angående presidentskapen, så har jämwäl kommit på discurs,
om Hans Excelkce Grefwe Leijonstedt skal blifwa qwar wid president-
skapet i Cammarrevision, hwaröfwer Ridd. och Adelen stannat uti de tankar,
at som det finnes enligit med regeringzformen, så skal han och förblifwa wid
sit erhåldne presidentskap, så länge han lefwer. Ståndet tackade för com-
munication häraf och lofwade igenom en deputation gifwa sit swar därpå.
Hwarpå Ståndet förente sig om efterföljande swar, som skulle gifwas
Rid. och Adelen uti nästbende måhl. Ståndet har aldrig wetat af, at en
sådan qvestion warit på bahnen angående Grefwe Leijonstedt förrän
nu. Och har Ståndet så mycket mera welat conformera sig med Rid.
och Adelen härutinnan, som det aldeles är enligit med regeringzformen
och Ståndetz tanckar aldrig annorlunda warit.
Med detta swaret jämte hwad förbemält finnes i protocollet angående
leuterationen öfwer delinqventerne samt Uddevalla affairen affärdades
de förutnämde deputerade.
Sedan utnämdes at träda tilsammans med Präste- och Bondeståndetz
deputerade angående collegiernes besätjande med ofrälse män til helften
H:r Ekbom PI:r Palmborg.
H:r Tellander
1 Under det angivna nummer i Borgarståndets arkiv 1723: 4 återfinnas icke prästeståndets
protokollsextrakt angående Wilborns sak men wäl åtskilliga andra av prästeståndets akter.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 332, med påskrift: Upläst och bifallit d. 22 aug. 1722
Dessutom finnas tvenne memorial av Carl Henrik Skytte, av vilka det ena är insinuerat den 19
juli 1723 och det andra daterat den 9 sept. 1723.
22 augusti.
349
Därnäst utnämdes at gå til Präste- och Bondeståndet angående Handels¬
mannen Kook[s] sak och communicera med bemrnde Stånd detta Ståndetz
utlåtande däröfwer och widare recommendera saken
H:r Ekbom H:r Kiöhl
H:r Auréen H:r Ulf.
Såsom Ridderskapet och Adelen igenom en utskickad gaf wid handen,
at de utnämt sine electores, som skola wäija presidenter, med begäran
at detta Ståndet wille gifwa sine deputerade därtil, altså kom på discurs
om samma wahl och discurerades därom en stund. H:r Borgemästaren
Tellander yttrade sig, at det förefalla åtskillige qvsestioner, som först
böra afgöras uti Ståndet, innan dess deputerade träda med de andre Stån¬
dens deputerade häröfwer tilsammans. Och wil han nu allenast nämna
2:ne, såsom l:o huru med detta wahl skal förhållas, så at det blifwer
aldeles enligit med det, som regeringzformen uti 40 § innehåller, 2:o
angående H:r Ombudzrådet Feiff, som undfåt af Hans Kongl. M:t expec-
tancen på Statscontoiret, huru med det då skal blifwa därwid eller intet.
Som tiden war redan förfluten, så blef härwid denna gången intet widare
tilgjort.
Sedan uplästes Hrr Secreterarens Leonhard Klinkoströms memorial1
angående portechaisers inrättande, hwarwid Ståndet för sin del intet
hade at påminna. Allenast Hans Excellre Hrr Öfwerståthållaren och
Magistraten därwid blifwa hörde.
Memorialet angående tilökningztolagen justerades. Hrr Secreteraren
Loo å2 Arboga och Bm. And. Risell å Köpings stadz wegnar inlade uti
Ståndet följande skrifft. Det har fuller undertecknade fulmechtige ifrån
Arboga och Kiöpings städer i underdånighet hos Riksens höglofl. Stender
insinuerat sina beswTär öfwer drabanteinqvarteringen och afsagt på Bor¬
gerskapets wegnar oss then gravation, at desse städer hwarken äro plick-
tige eller mechta draga thenna lasten för alla städer i Riket och det wid-
lyfftigt deducerat hos Riksens Stenders Krigzdeputation, dit detta ärendet
warit remitterat, och ehuruwel Krigzdeputationen i anledning af de an-
dragne slcjel funnit skjeligit, at desse städer böra ifrån denne inqvarteringen
in natura förskonas och föreslagit en billig, jemlik proportion, huru alla
städer i hela Riket böra häruti bidraga, så at ingen af städerne hädaneffter
af denne inqvartering in natura någon gravation kjenna skulle, hwilket
Krigzdeputm til samtel. Riksens höglofl. Stenders högt mogna ompröf-
wande understelt, men som tiden til des werckel. afgörande drages nu
alt för långt ut och Magistraten i berörda städer genom bref til oss wid
handen gifwit, at fattigdomen hos Borgerskapet är så stor, at de til den
kalla, .snart instundande wintern ei kunna omboda sina tak och spisar, at
the der kunna berga sig, icke eller med sengkläder försörgde, at de sig
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 333, med påskrift: Upläst hoos högl. Riddarskapet och Adelen
d. 20 augusti 1723. D:o bifallit. Qvod lestor. J Wulfivenstierna.
2 Det följande fr. o. m. å Arboga t. o. m. And. Risell å s. 350 har skrivits av kanslisten Ekerman.
350
22—23 augusti.
öfwer wintern behielpa kunna, kommandes således manskapet at crepera
och lida nöd. Fördenskul har man uppå Magistratens begäran ei under¬
låta kunnat sådant i underdånighet i tid förstendiga, på det wid sådane
beskaffade omstendigheter Magistraten så wel som Borgerskapet må wara
utan answar. Förtröstandes oss på städernes wägnar at snart få hugna
oss af en höggunstig och retwis befrielse. Förblifwer deremot med al
wördsam underdånig respect.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänckande1 angående
Friherrinnans Fru Anna Christina Bååt och Lagmannen Baron Sven
Bibbings ansökning, det Kränglan twänne halfwe hemman Skinnarstorp
halft och Skilnetorp 1/4, belägne i Örebro härad och Längebro sochn,
hwilka äro blefne såsom kjöpegodz til Cronan indragne, måtte blifwa dem
förunte at få behålla emot jämngodt wederlag i samma lähn, emädan de
af dem äga skatträttigheten med mera. Häröfwer blef discurerat men
intet wist slutet denna gången.
Neu[ge]bauers memorial2 uplästes angående föreskrift til Hans M:t om
befordring remitterades til Secrete utskottet.
Just:des protocollet angående
l:o Domprobsten Lithovi ansökning.
2:o Anmärkningarne wid adelige privilegierne n:o.3
3:o Påminnelserne wid Prästerskapetz privilegier.
4:o Angående lapscholans inrättande.
5:o Om artillerieregementetz förstärkning. Härwid påmintes af H:r
Borgemäst. Tellander, at det måtte förbehållas, det sådant regementernes
transporterande ej måtte lända städerne til någon gravation uti inqvar-
teringen.
Såsom Bidderskapet och Adelen gaf wid handen, at deras electores äro
färdige at träda tilsammans i dag kl. 9 öfwer presidentswahlet, begärandes
detta Ståndetz deputerade då äfwen wille sig infinna, altså utnämdes
därtil å detta Ståndetz wägnar
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 334, med påskrift: Upläst d. 23 aug. 1723 ut in protocollo.
ResolU d. 3 sept.
2 I marginalen: 335. I generalregistret över akterna, Borgarståndets arkiv 1723: 8, är an¬
tecknat: Neu[ge]bauers mern. om befordran blef remitterat til Secrete Utskottet.
3 Se bil. 33.
Höglofl. Riksens Stenders af
det lofl. Borgarståndetz underdån-
ödmiukaste t:re
På Arboga stadz wegnar
Joh. D. Loo.
På Kiöpingz stadz wegnar
And. Risell.
Fredagen den 23 aug. 1723.
23 augusti.
351
H:r Tellander
H:r Kiöld
H:r Palmborg
Hrr Holenius
Hrr Salan
Hrr Lampa
Hrr Sylvius
Hrr Auréen
Hrr Wetter
Hrr Höök
Hrr Tholander
Hrr Grizel.
Sedan discurerades angående den processen, som härwid skal brukas,
då man holt före, at som deputationen eller Ständerne i detta fallet komma
at representera Rikzråden, så skal man följa den methoden, som 40 § i
regeringzformen innehåller. Hrr Borgmäst. Ebbeltoft påminte, at som
Hrr Ombudzrådet Feif har Hans Mrs försäkring på Statzcontoiret, så
håller Hrr Borgmäst. före, at han därwid bör bibehållas.
En ung adelsman wid namn Bonde inkom och inviterade Ståndetz
ledamöter at i morgon afhöra den oration, som han ärnar hålla i morgon
på Riddarhussalen.
Därnäst deputerades til Prästerskapet och Bondeståndet at communi-
cera med dem det upsatte memorial angående inqvarteringztolagen
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och gaf wid handen, uti hwad
mening de stannat öfwer delinqventerne, som war på samma sät som
detta Ståndet sig utlåtit i bende måhl.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet, för hwilken Doctor Ben¬
zelius förde ordet, och ingaf dess Ståndz påminnelse wid Cammar- och
(Economiedeputationens betänckande öfwer åtskilliges af Rid.- och Ade¬
lens ingifne memorial, at theras i Stockholms låhn belägne frelsebönder
måtte undslippa bergningen på Djurgården här wid Stockholm, hwar-
öfwer de skrifteligen sig således utlåtit.
Riksens Ständers1 Cammar- och (Economiedeputation yttrar sina
tankar, at wid infallande krigztider, eller tå regementerna i Riketz tjänst
äro upbådade, Kongl. Academiens i Upsala samt Danwiks bönder måge
sig infinna och slotterarbetet förrätta, men Ridderskapet och Adelens
frälsebönder efter privilegierne och gammal praxin wara befriade; härwid
fordrar nödigheten at nu följande andraga: 1. Såsom högl. i åminnelse
Konung Gustaf Adolph åhr 1624 den 31 augusti genom et utfärdat in¬
strument och öpet bref skenkte til ewärdelig altid blifwande ägendom
åt Academien i Upsala the i samma donations instrument utnämbde
hemman af sina arf och egna godz och gårdar, uti alla wissa och owissa
pertzedlar, dagzwärken etc. och samma donation är
åhr 1635 den 17 novembr 1646, den 22 decemb. af Drottning Christina,
åhr 1655 den 27 junii af Konung Carl Gustaf,
H:r Lothigius
H:r Lindberg
H:r Bilmarck
H:r Glantzberg.
1 Det följande fr. o. ra. Riksens Ständer t. o. m. hafwa at tahla har skrivits av annan person
än sekreteraren eller kanslisten.
352
23 augusti.
åhr 1675 den 30 septemb. af Konung Carl XI
åhr 1706 den 21 novemb. genom resolution af Alt. Ranstad af Konung
Carl den XII,
åhr 1719 den 3 octob. af Hennes Kongl. Maij:t Drottningen,
åhr 1720 af Kongl. Maij:t wår nu warande aller nådigste Konung i för¬
säkringens 20 § i nåder confirmerad och faststäld, altså synes eij wara
skjähligt, at academisebönderne skola wara graverade med det, som frälse¬
bönder befrias före; ty en konung må ju äga så stor rät öfwer sina arf
och egna godz och gårdar som en frälse man äger öfwer de sig tillhöriga.
Och fastän cronobetjänterne nu under warande krigztid beswärat aca-
demisebönderne med dagzwärken under kungz- och ladugårdarne och thet
lika med crono- och skattebönder snörrätt emot konung Carl den elleftes
resolution af den 27 novemb. 1680 och den 15 octob. 1685, så gjör dock
Kongl. Academien sig försäkrad, at höglofl. Riksens Ständer ej wilja
tillåta, at widare ingrep emot så många kongl, privilegier och resolutioner,
besynnerligen som thenna tungan för academisehemmanen är odrägelig,
hwilkas åboer måste sedan the lika med skatte- och crono giort ofwan-
berörde dagzwärken, åter giöra dagzwärken åth Academien thili thess
flere hus och bygnader, qwarnar och dammar så på landet som i staden.
Hwad Danwikshemmanen angår, så emädan Prästeståndet ej hafwer
om theras egenteka natur och beskaffenhet någon särdeles kundskap, ty
lämnas thet till theras utlåtande, som för them hafwa at tahla. Hwilka
måhl de recommenderade hos Ståndet til god befordran. Afträdde, sedan
Ståndet tackat dem för det förtroende, som de hafwa til detta Ståndet.
Rlef Cammar- och QEconomiedeputationens betänckande1 upläsit öfwer
framledne Landzhöfdingens H:r Baron Johan Höghusens enkefru Helena
Rothofs ansökning at få sin betalning tilbakars uti samma myntesort
som hennes sal. man bem:te Landzhöfdinge Höghusen til Kongl. M:t
och Cronan utgifwit uti panteskilling för Segersta ladugård.
Detta betänckande biel bifallit så at merbemite Fru Friherrinnan
kommer lika som andre Riketz creditorer at undfå sin betalning för dess
rätmätige fordran.
Uplästes det högwyrdige Prästerskapetz gjorda påminnelser wid Cam¬
mar- och CEconomiedeputationens betänckande angående skattekjöpen,
hwarwid Ståndet följande anmärkte.
Hwad det angår at den som innehafwer cronoförpantningar, skal äga
förmon framför åboen, när slike lägenheter försäljas til skatte, så håller
Ståndet före, at åboen bör wara närmast därtil, emädan pantehafwaren
allenast tilpantat sig räntan såsom et emot dess försträckte capital swa-
rande intresse och kan fördenskuld intet mera påstå än njuta räntan.
At åboen på augmentshemmanen skal äga förmon til lösn däraf, enär
til skatte försäljas, det håller Ståndet för sin del jämwäl billigt. Där
mensalier och prästebordzstommar undantagas ifrån skattekjöp, kunna
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 336, med påskrift: Vpläst d. 23 aug. 1723. D:o bifallit ut in
prolocollo.
23 augusti.
353
äfwen därunder hörande annexer och utjordar nämnas. Beträffande
academikyrkjors, scholars och hospitalshemman, så refererar sig Ståndet
på sin angående Wadstene krigzmanshus hemman yttrade mening.
En deputation inkom ifrån Ridderskapet och Adelen, för hwilken Presi¬
denten Gref Bonde förde ordet och upläste Rid. och Adelens skriftel.
författade utlåtelse angående den emilian H:r Baron och Gen.-majoren
Bennet och Öfwerst. H:r Gref Frölic förelupne rencontren, så lydandes1:
Swea Hofretz fetta dom uti det förelupne duelsmålet emelan Baronen
och Generalmajoren Pierr Bennet samt Grefwen och Öfwersten H:r Frölick
är til Ridderskapetz och Adelens kundskap kommen och de begge hafwa
med deras böneskrifter om lindring i straffet samt någre påminnelser
inkommit. Ridd:t och Adéhn har fuller utur sielfwa domens innehold
befunnit, huru som den Kongl. Flofretten icke kunnat utleta aggressoren,
men likwel i anseende til omstendigheterne icke eller kunnat de anklagade
befria, utan funnit sig föranlåten at felia dem begge efter lagens strenghet
til en lika dom samt til den plikt, som duelsplacatet dicterar. Men emedan
wid en slik beskaffenhet, at den sanskyllige aggressor icke har kunnat
utfinnas, endera af de anklagade och nu begge lika sakfelte ofelbart moste
komma at lida, den öma retwisan jemwel altid uti mörk sak heldre
förskonar 2:ne skyldige än feller en oskyldig, ty synes Ridd:t och Adéhn
at wara skjeligit och christeligit, at man icke låter förblifwa wid denne
domens strenghet. Sielfwa brottetz beskaffenhet, at desse herrar icke
upsåtehn något bedrifwit utan igenom olyckelig rencontre och hendelse
råkat at förgå sig, det föranlåter jemwel Ridd:t och Adelen til at stiga
emelan för desse sine twenne olyckelige H:r medbroder, förmodandes
derwid ofelbart sine trogna medborgares, de öfrige frenne Riksens Stenders
wenlige och redelige biträde.
Ridd:t och Adelen wille fördenskul gerna sammanfoga sig med de öfrige
Stånden til at hos Hans Kongl. Maij:t wår milde Konung underdånigst
utbedja för ofwanbemelte begge herrar en förskoning för alt widare straff,
än det de medelst 4 månaders beswerlig och kostsam arrest redan utståt
hafwa. Dock så at de hwardera til de afbrende kyrkjor betala 200 dr smt,
den ena til S:t Jacob och den andra til S:t Catharina.
Fredagen den 23 augusti 1723.
Efter middagen.
Woro Ståndetz ledamöter tilsammans, då de som förmiddagen blefwo
deputerade til presidenternes utnämnande uti Kongl. Plofrättme och
Collegierne, gåfwo wid handen, at samma wahl utfallit efter pluraliteten
sålunda.
1 Adelns utlåtande är i protokollet infört av kanslisten Ekerman. Se även Borgarståndets
arkiv 1723: 4, n. 337.
23 — 47621 Borgarståndets protokoll
354
23 augusti.
Til Kngl. Swea Hofrät
H:r Landzh. Baron Conr. Ribbing,
Pbr Just. cancell. Baron Stierncrona.
Til Kngl. Göth Hofret.
H:r Landzhöfd. Baron Hyltén
H:r Landzhöfd. Baron Scheffer
Til Kongl. Cammarcoll.
H:r Landzhöf. Baron Strömfelt
H:r Estatssecret. Baron Höpken
Til Kongl. Statscontoiret
H:r Landzhöfd. Baron Cronstedt,
PI:r Landzhöfd. Baron Creutz.
Hwaruppå gjorde de deputerade efterföljande berättelse om processen,
som därwid blifwit brukad, säjandes at först hafwa de måst aflägga ed,
dock därmedelst endast förbundit sig til tystheten men i öfrigit förbe¬
hållit sig at få göra i Ståndet sin berättelse, huru med processen war til-
gångit, hwilket således skjedde, at först blef efter pluraliteten faststält,
at flere än en skulle sättas på förslaget. Sedan blefwo åtskillige nämde
til hwart rum och öfwer dem ordenteligen voterat, då til somlige ställen
in votis wäl blefwo nämde 3, 4 til 6 å 7, hwaruppå utsöktes och eftersågz,
hwem som af dem hade fåt de flästas röster, då de 2:ne som wunnit plu¬
raliteten, upfördes på förslaget, så at en och hwar af sådane män, som til
slike ämbeten äro skickelige och wälförtjänte, wäl hafwa blifwit nämde,
fastän pluraliteten stannat för dem, som här ofwan blifwit upnämde.
Sedan blef discurerat, om man skulle låta förblifwa wid det, som elec-
tores härutinnan gjort, eller och om man skal göra därwid någon ändring.
Somlige sade, at det kunde förblifwa wid det, som gjort är, och somlige
at det kunde ändras. Härwid påminte Borgemästaren PI:r Ebbeltoft,
at man wäl lämnat til electores qvoad processum at afgöra detta ärendet,
dock förbehållit sig at säga sin mening qvoad merita. Och emädan Hans
M:t wår allernådigste Konung i sitjande Rådet gifwit sin försäkring til
H:r Baron och Ombudzrådet Feif uppå presidentskapet uti Statscontoiret,
ty blir nu frågan, om icke man i regard til sådant bör nämna hos Hans M:t
jämwäl bem:te Ombudzråd. Härom discurerades men blef intet slutet.
Sedan kom åter igän på discurs om hwad electores gjort skal blifwa stå-
endes eller intet. H:r Ekebom och H:r Helledeij jämte flere påstodo,
at man måtte först votera, om det skal bli en eller flera på förslaget til
Hans M:t, kunnandes man sedan yttra sig om personerne. Andre swarade,
at uti den qvsestionen, om det skal blifwa ståendes, som electores gjort,
afgöres jämwäl den frågan, om en eller flere skola repraesenteras til Hans
M:t. Yrkandes än widare därpå, at man måtte votera och det igenom sed¬
lar, men större delen afslogo det påståendes, om man äntel. skal votera, at
23 augusti.
355
det då skje måtte på samma sät, som wanligit wid denna Rikzdag. Gjordes
altså proposition. Om man skal blifwa wid det, som electores gjort eller
ej, och at de som wörö för ja, wille träda neder til doren, och de som wörö
för nej, sitja stilla. Hwilket straxt därpå skjedde, och befans at plurali-
teten war för ja. Men H:r Ekbom och H:r Helledeij förklarade sig, at
de wilja taga afträde, eftersom man uti et så wiktigt ärende ej får ordente-
ligen votera öfwer den ena qvsestionen efter den andra. Hwilket de och
gjorde. Resokdes altså efter pluraliteten.1 Ståndet har tagit i noga öfwer-
wägande det förslag, som samtel. Riksens höglofl. Ständers deputerade
gjort på presidenter til de nu ledigwarande presidentskapens besätjande,
hwarwid Ståndet för sin del aldeles låter förblifwa, så at detsamma i
anledning däraf kommer hos Hans Kongl. M:t i underdånighet at före¬
dragas.
Därnäst blef åter igän en god stund discurerat, om H:r Ombudzrådet
Feif, som har Hans M:s försäkring på presidentskapet i Statscontoiret,
och om icke man borde recommendera honom hos Hans M:t til någen
befordran, särdeles som han dessutan har wackre meriter. Sammaledes
påstodz af H:r Rorgemästaren Grizel, at där man recommenderar eller
nämner H:r Ombudzrådet Feif, at detsamma äfwen måtte skje med
H:r Landzhöfdingen Törnflycht, som är nu ibland de äldsta landzhöf-
dingarne och dessutan jämte sina wackra qvaliteter har wid voteringen
fåt många vota. Desslikes påstod H:r Borgemäst. Glantzberg, at H:r
Landzhöfdingen Cederhielm ochså måtte blifwa nämd, och H:r Rådman
Lindberg, at H:r Landzhöfdingen Faltzburg jämwäl måtte nämnas,
efter han är en gammal herre. Ståndet fan wäl, at desse wörö wackra h:r
och män, som gjort sig til ihugkommelse wälförtjänte. Men så är med
H:r Ombudzrådet Feif en hel annor beskaffenhet, emädan han har Hans
M:t försäkring, hwilket ingenthera af de andre har, hwarföre man i egard
til Hans M:s egen höga person och utgifne försäkring ej annan lärer
kunna än desslikes nämna honom. Stannades fördenskuld efter något
widare discurerande därom uti följande slut. Ehuruwäl högwälbme
H:r Baron och Ombudzrådet Feif icke är opfört på det underdåniga för¬
slag, som til Hans Kongl. M:s nådiga wälbehag Riksens samtel. Ständer
til de ledigwarande presidentskapens besätjande i underdånighet ingifwa,
så skulle likwäl Ståndet för sin del gärna önska så wäl i anseende därtil
at Kongl. M:t gifwit wälbermte Ombudzråd sin nådige försäkring på presi¬
dentskapet uti Statzcontoiret, såsom och at H:r Ombudzrådet igenom
långa och trogna tjänster samt bepröfwad ärfarenhet gjort sig til befordran
wälförtjänt, det Hans Kongl. M:t då måtte i nåder täckas hafwa mer-
wälbem:te Ombudzråd uti sit nådiga minne och åtancka, så at han på
något sät kunde blifwa ihugkommen.
At communicera Ståndetz fattade slut angående presidentskapen med
Präste- och Bondeståndet deputerades
1 Tillagt i marginalen: Comm:t.
356
23 augusti.
H:r Ebbeltoft
H:r Ulf
H:r Lothigius
H:r Hofman
H:r Bilmarck
H:r Lundin
H:r Alqvist
H:r Schiultz
De deputerade afträdde och kommo efter en stund tilbakars igän,
berättandes at Bondeståndet lofwat taga det uti öfwerwägande och sedan
gifwa sit swar däröfwer. Men Prästerskapet hade frågat, om man icke
tagit i öfwerwägande, antingen en eller flere skulle upföras, hwarpå när
de deputerade swarat, at det blifwit öfwerwägat och saken på förbende sät
afgjord, så hafwer Prästerskapet sagt, at de för andre angelägenheter
skuld ej lära hinna med at sluten(!) denne saken i dag.
Bondeståndet hade och frågat, om detta Ståndet yttrat sig öfwer duels-
måhlet emilian H:r Bennet och H:r Frölic, wiljandes gärna förnimma
Ståndetz tankar däröfwer.
En deputation kom ifrån Bondeståndet och gaf wid handen, det deras
Stånd är angående presidentwahlet af lika mening som detta Ståndet,
wilja och gärna förnimma, om Prästeståndet ännu yttrat däröfwer sina
tanckar, i hwilket fal och där de äro enige med desse Stånden, så äro de
redo at gå til Bid. och Adelen med en deputation därom. Ståndet tackade
Bondeståndet för det de förent sig härutinnan med detta Ståndet och gaf
dem därjämte wid handen, at man wäl hade communicerat med Präster¬
skapet detta Ståndetz tanckar men ännu intet fåt något swar däruppå.
Hwarföre wörö bäst, om Bondeståndetz deputerade wille gå til Präste¬
ståndet och förnimma deras mening. Afträdde.
Straxt därefter kom en af bem:te deputerade tilbakars igän med berät¬
telse, at Prästeståndet förklarat sig, det de icke kunna idag utlåta sig
däröfwer.
Därnäst kom på discurs angående den emilian H:r Generalmajoren
Bennet och Öfwersten H:r Gref Frölic förelupne recontren och deras
därom hos samtel. Stånden inlagde skrifter om förskoning för det dem
ådömde straffet. Hwarwid man sig äfwen ärindrade Ridd. och Adelens
däröfwer fattade och i dag med Ståndet communicerade mening, hwilken
Ståndet på det sättet biföl at bem:te duellanter (?) om tilgift hafwa at
göra ansökning hos Hans M:t, eftersom Ståndet med denne saken såsom
til något licentierande icke kan sig befatta, men skulle likwäl gärna se
at dem måtte wederfaras en nådig förskoning. Och fans godt at häröf-
wer gifwa följande extractum protocolli. Det hafwer så wäl högwälbme
PI:r Baron och Generalmajoren Bennet som Öfwersten högwälborne H:r
Grefwe Frölic igenom dess hos Ståndet inlagde skrifter andragit någre
skjähl och omständigheter hwar å sin sida til ändringz ärhållande uti
höglofl. Kongl. Swea Hofrätz fälte utslag öfwer den emilian wälbemrte
Generalmajor och Öfwerste för någon tid sedan förelupne rencontre. Och
ehuruwäl Ståndet, sedan detta mål blifwit remitterat til wederbörande
domstol, ej kan sig med detsamma befatta, så skulle likwäl Ståndet för
23—28 augusti.
357
sin del gärna se och önska, det hans Kongl. M:t wår allernådigste Konung
måtte i nåder täckas, i anseende til de härwid befintelige omständigheter,
göra uti ofwanbem:te dom och utslag en så nådig förändring, at mer-
bermte H:r Generalmajor och H:r Öfwerste kunde hafwa at hugna sig
af Hans Kongl. M:s nåd härutinnan.
Odensdagen den 28 augusti.
Uplästes Justitisedeputationens betänckande1 angående någre bönders
i Bjäre härad och Christianstads lähn ingifne beswär däröfwer, at Crono-
länsmannen Jonas Högman wid marcknaden i Båstad 1722 uti sept.
månad dem skal ifråntagit et partie oxar med mera. Dette betänkande
blef bifallit.
Anbelangande herredagzmännens ifrån Kymini gårdz lähn Esajas
Dalqvists, Hindrick Makemanes, Matz Tuhns och Hans Kjärmans ingifne
memorial och däruti andragne beswär berörande de där i orten belägne
rusthåld, så kunde Ståndet sig däröfwer ej yttra, innan Krigzdeputatio-
nens utlåtande därom inkommer, hwars betänkande häröfwer pröfwas
nödig wara.
Den projecterade förordningen angående ryttare- och knektemonde-
ringarnes visiterande hos rusthållar- och rotarne blef upläsen och i alle
delar bifallen.2
Cammar- och GEconomiedeputationens betänckande3 blef upläsit an¬
gående Barnhusetz 40:de del, sammaledes uplästes barnhusdirecteurernes
därom ingifne memorial. Och wille Ståndet se de förordningar, som uti
nästbem:de directeu[rers] memorial åberopas, innan Ståndet kunde sig
däröfwer utlåta.
Beträffande en wiss tijonde sätning öfwer hela landet, så biföl Ståndet
Cammar- och CEconomiedeputationens däröfwer författade betänckande.4
Företog Ståndet til afgörande Kopparslagareämbetetz gjorda ansökning5
om frihet at få tilhandla sig kopparen wid Avestad utur första handen,
utan at stora sjötullen däraf skal därsammastädes innehållas. Sedan
Cammar- och CEconomie samt Bergz- och Commerciedeputationernes
däröfwer författade betänkande war upläsit, så fan wäl Ståndet wara
billigt, at alla wahror, som consumeras i landet, befrias ifrån den utgående
stora sjötullen, likwäl och emädan det befinnes at de anstalter, som warit
författade til hemmande af tullens försnillande, som blifwit föröfwad
med kopparens utförande, hwarigenom Kongl. M:t och Cronan fast an¬
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 337, med påskrift: Uplast och bifallit d. 28 aug. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 337, med påskrift: Uplast och bifallit d. 22 aug. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 338, med påskrift: Upläst och resol:t d. 3 sept. 1723 ut in
protocollo.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 339, med påskrift: Upläst och bifallit d. 28 aug. 1723.
5 Akten i Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 340 utgöres av en avskrift av ett kungl, brev till
statskontoret 5 febr. 1723 om kopparslagarämbetets tullfrihet.
358
28 augusti.
senligen kommit uti sina ingälder at lida, icke warit nog tilräckelige, ty
bifaller Ståndet bem:te deputationers betänkande i så måtto, at den
förundte tulfriheten, som Kopparslagareämbetet påstå, tilwidare blifwer
indragen.
H:r Generalmajor Bennetz bref til Hrr Justbm. Bunge uplästes nro 341.1
Sedan justerades resolutionen uti protocollet angående Hrr Bennet
och Hrr Frölic.
Hwaruppå Hrr Advocatfiscalens Westers memorial uplästes, hwarme-
delst han förbehåller sig sin rät wid duelsmåhlet emilian Hrr General¬
majoren Bennet och Hrr Öfwersten Gref Frölic, som widare är at inhämta
af sjelfwa memorialet in actis nro 342.2
Besolrdes: Såsom Ståndet icke kan sig antaga berrde måhl utan ankom¬
mer det uppå Hans Kongl. Mrs egit nådiga utslag, altså kan Ståndet sig
ej eller utlåta öfwer det af Hrr Advocatfiscalen Wester ingifne memorial
berörande dess under (?) fiscalsämbetet därwid verserande rät.
Sedan utnämdes til ledamöter å Ståndetz wägnar uti den commission,
som kommer efter Rikzdagens slut at hållas öfwer Commissarien Osthof
Rådman Hrr Joh. Leijel Handelsmannen Hrr Joh. Spalding.
Rådman Hrr Wilh. Helledeij
Därnäst afskickades til Ridd. och Adelen efterföljande:
hwilka skulle communicera med Rid. och Adelen,
lro Ståndetz fattade slut angående Hrr Genmaj. Bennet och Hrr
Öfwer st Frölic.
2:o Hwilka af Ståndet blifwit utnämde til commissionen, som hållas
skal öfwer Osthof.
3:o Öfwerlefwerera Ståndetz memorial beträffande inqvarteringsto-
lagen.
De som blifwit deputerade at träda tilsammans med Präste- och Bonde-
ståndetz deputerade angående collegier och hofrätternes besätjande med
ofrälse män til helften, gjorde nu sin berättelse om det som därwid före-
lupit, hwilket skrifteligen war upsat. Men detta blef afbrutet igenom det
at en deputation ifrån Rid. och Adelen anmältes, som blef inlåten, för
hwilken Hrr Generalfeldttygemästaren förde ordet, sägandes prsemisso
titulo, det Ridd. och Adelen fallit på de tanckar, at 3:ne skola föreslås
til hwarf rum af de nu ledige presidentskapen och at en kunde sättas til
Hrr Helledeij
Hrr Aspegreen
Hrr Lindstedt
Hrr Biörck
Hrr Sylvius
Hrr Bruun
Hrr Lesle
Hrr Hierstedt
Hrr Walman
Hrr Grizel,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 341, med påskrift: Uplast d. 28 aug. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 342, med påskrift: Ins:t d. 27 aug. 1723.
28 augusti.
359
uti hwart rum utan de 2:ne, som redan äro nämde af de deputerade, hwil-
ken af plenis kunde utnämnas.
‘2:o Äro de af den meningen, at en deputation af alla 3 Stånden kan
träda til Bondeståndet at öfwertala dem til at bewilja den 1/l part för-
högningen af contributionen, som kommer at anwändas til de på expec-
tancelistan stående officerares nnderhåld. Hwarföre wilja de förnimma,
om icke Ståndet wil låta sine deputerade träda med de härwarande Ridd.
och Adelens deputerade til Bondeståndet uti bende ärende.
Men som H:r Borgem. Auréen påminte, at man ännu icke öfwerens-
kommit om samma bewilning, så. begärtes at H H:r deputerade wille litet
afträda uti Handelscollegio, til dess man härom får öfwer!ägga. Som
skjedde.
Däruppå förestältes, at Ståndet redan den tiden, då placeringen först
begyntes, samtyckt til et sammanskot eller afgift til benämde officerare,
så wörö qvsestio an därigenom redan afgjord. H:r Auréen repeterade,
at man ännu icke slutit eller kan sluta om 1/i partz förhögningen, innan
man får se til, huru stor summa det bedrar sig, som officerarne, som stå
på expectancen, skola undfå, hwarföre bör det förutgå, innan man gifwer
därtil sit samtycke. Hwaruppå proponerades, om icke man denne 1/i
partz förhögning bör bewilja. Swarades därtil ja, undantagandes H:r
Borgemäst. Auréen, som med någre få war däremot. Fans altså godt at
låta Ståndetz deputerade, hwartil utnämdes
H:r Holenius H:r Loo,
H:r Weduvar
gå med de andre bägge Ståndens deputerade til Bondeståndet at göra
förber:de förestälning. De deputerade afträdde.
Härwid påminte Borgmästaren H:r Wetter och frågade, om de städer,
som njuta frihet för contributionen, böra bidraga något til denne för¬
högning. Hwaruppå Ståndet utlät sig för sin del icke kunna finna, at
någon annan kan med denne förhögning graveras än den, som beswäras
med contributionens ärläggande.
En deputation ifrån Bondeståndet inkom och berättade, at de bifalla
Rid. och Adelen angående duelsmåhlet emilian H:r Bennet och H:r Frölic.
Sammaledes at de bifalla det förslaget, som electores gjort til de ledige
presidentskapens besätjande. Men som Landzhöfdingarne H:r Törnflycht,
H:r Cederhielm och H:r Danckvardt sig äfwen anmält, så hålla de före
at äfwen de kunna nämnas och hos Hans Kongl. M:t recommenderas.
Wil då Hans M:t taga någon af dem el:r andra, det kan lämnas til Hans
M:ts nådiga wälbehag, frågandes om de intet nämt något om H:r Ombudz-
rådet Feif, som har Hans M:s försäkring på Statzcontoiret, hwilket för
dem nu uplästes, swarandes at de intet haft någon kundskap däraf förrän
nu. Eljes frågade Bondeståndetz deputerade, om detta Ståndet yttrat
sig angående H:r Bennet och H:r Frölic. Swarades ja och at man jämwäl
sådant communicerat med Rid. och Adelen Afträdde.
360
‘28 augusti.
Därpå uplästes H:r Baron och Landzhöf. Törnflychts ingifne memorial,
sedan H:r Baron och Landzhöfd. Cederhielm och sist H:r Landzhöfdingen
Danckvardt, medelst hwilka de anhålla at blifwa ihugkomne til be¬
fordran til de nu ledigwarande presidentskapen, som widare är at antagas
af sjelfwe memorialerne in actis n:o 3431, 3442, 345.3
H:r Borg. Auréen påminte, at hwad H:r Landzhöfd. Cederhielm angår,
som söker presidentskapet i Götha Hofrät, så har han sin swåger och
sin måg därstädes til assessores, så at för månge af en släkt på det sättet
komma at wara domare uti en rät.
Frågades, om man skal bifalla Rid. och Adelens mening at 3:ne skola
föreslås til hwart rum af de ledige presidentskapen och således sätja en
til hwart rum utan de 2:ne, som redan äro nämde. Swarades af de fläste ja.
Qv: Om man skal straxt nämna dem eller och om man skal votera och
på hwad sät detsamma skje skal? Skal voteras igenom sedlar.
H:r Borgemäst. Tellander yttrade sig därpå, at han för sin del blifwer
aldeles wid det som wid Ståndetz siste sammanwaro blef slutit och går
intet därifrån eller nämner den tredje.
H:r Holenius, I4:r Höök, H:r Auréen och H:r Silentz förklarade
sig wara af samma mening.
H:r Ringer utlät sig sålunda. Ehuru jag icke conformerat mig med det
som passerade sista pleni dag om presidentämbetens besätjande i an¬
seende til den process, som tå blef brukad, men likwäl som pluraliteten
tå stannat wid det, som blifwit utvoterat wid Electorsdeputationen, så
bifaller jag H:r Borgmästaren Tellanders mening, så at det blifwer wid
thet som pluraliteten faststält.
Därefter begyntes voteringen med sedlar efter städernes nummer.
Men Rådman H:r Helledeij förklarade sig, at som han förre gången ej
kunde votera för de då anförde ordsaker skuld, så wil han ej eller nu sig
därmed.4 Med honom instämde H:r Gril och H:r Lampa.
Under voteringen inkom en deputation ifrån Prästeståndet, för hwilken
Doctor Norlind förde ordet således. Prästeståndet har yttrat sig öfwer
3:ne måhl, som ifrån Commerciedeputationen inkomne äro angående
privilegier för H:r Cancellierådet Wrangel och H:r Commercierådet Gyllen-
grip uppå et marmorberg, sedan angående tegelbränneries inrättande,
sist4 och hafwande bifallit deputationens betänckande öfwer ber:de måhl.
Angående manufacturisters införskaffande, som äro af främmande
religion, så har Prästeståndet sig däröfwer sålunda förklarat, som uti en
skrift finnes anfördt, hwilken nu ingafs, med begäran at densamme skulle
komma i consideration. Eljes recommendera de, at scholseordningen
måtte foderligast företagas, så at den må kunna sättas i wärcket innan
nästa Rikzdag. De hafwa och bifallit Rid. och Adelens tanckar angående
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 343, med påskrift: Uplast d, 28 äng. 1723.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 344, med påskrift: Upläst d. 28 aug. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 345, med påskrift: Upläst d. 28 aug. 1723.
1 Meningen avbruten.
28—29 augusti.
361
det at den tredje må tilsättas på förslaget til de ledige presidentskapens
besätjande. Ståndet tackade för communication af deras tankar i förber:de
måhl och försäkrade dem om al förtrolighet och wänskap. Afträdde.
Därpå öpnades sedlarne, hwaraf befans, at H:r Rådman Leijel sig
således yttrat så som förleden fredagz i Ståndet blef faststält och med
Präste- så wäl som Bondeståndet communicerat, at det förblifwer wid
electorernes votering, förutan det at H:r Ombudzrådet Feif blifwer re-
commenderad, så blir jag därwid.
H:r Borgmäst. Ebbeltoft: För min del går jag icke til det ringaste
ifrån det slut, som Ståndet sistkne fredagz faststälte och med Präste-
och Bondeståndet communicerade.
Hrr Billinggren: För min del förblifwer jag aldeles wid första voteringen
til alla 4 presidentskapen.
Hrr Bruun samma mening som Hrr Borgemästaren Tellander.
Alla de öfrige sedlarne wörö blindsedlar, uti hwilke voterades på en
person til hwart och et af de ledige presidentskapen, så at hwar sedel
innehölt 4 personer elrr en til hwart rum. Stannandes pluraliteten som
följer:
Til Swea Hofrät på vice Presidenten Hrr Baron Thegner.
Til Götha Hof. på Landzhöfdingen Hrr Baron Cederhielm.
Til Cammarcollegium Landzhöfdingen Hrr Baron Törnflycht.
Til Statscontoiret Ombudzrådet Hrr Baron Feif.
Resolrdes altså. Sedan samtel. Riksens höglofl. Ständers deputerade
den 23 hujus utnämt twänne til hwart af de ledige presidentskapen, så
har Borgarståndet, hwad de då utnämde personer widkommer, sådant
aldeles bifallit. Jämwäl och utom det ännu tillagt en til hwarthera rummet
sålunda efter föregångne voteringar:
Til Swea Hofrät Vice Presidenten Hrr Baron Joh. Thegner.
Til Götha Hofrät Hrr Baron Germ. Cederhielm.
Til Cammarcolleg. Landzhöfd. Hrr Baron Olof Törnflycht.
Til Statscontoiret Ombudzrådet Hrr Baron C. Feif,
hwilka fördenskuld tillika med de förre hos Hans Kongl. Mrt i al under¬
dånighet komma til de ledige presidentskapens besätjande at nämnas och
föredragas.
Torsdagen den 29 au g. 1723.
Justrdes resolutionen, som i går är fattad i protocollet angående presi¬
dentskapens besätjande, och de som därtil blifwit utnämde.
Uplästes Krigzdeputationens betänckande1 angående dagzwärcken til
kongzgården Kongzöhr, hwilket betänckande blef bifallit.
I lika måtto biföls wälbemrte deputations betänckande2 öfwer H Hrr
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 346, med påskrift: Vplast och bifallit d. 29 aug. 1723.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 347, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 aug. 1723.
362
29 augusti.
officerarnes, som äro herredagzmän, wid regementerne uti Finland gjorda
ansökning om herredagzpänningar, så at bem:te officerare måge efter det
förslag, som uti samma betänckande göres, undfå af sin innestående lön
någre underhåldzmedel.
Sammaledes wardt Krigzdeputationens betänckande1 upläsit angående
Corneten Carl Forsbergs beswär anbelangande bostället Brunna, hwilket
i alla delar biföls.
Äfwenwäl blef Justitisedeputationens betänkande2 upläsit och bifallit
angående för detta Majoren Ramfelt.
Sammalunda biföls Cammar- och (Economiedeputationens betänckande3
öfwer bondens Olof Bengtsons i Botstena i Scharaborgs låhn och Wässbo
härad gjorde ansökning om ändring uti det af Kongl. Cammarcollegii
förundte skattekjöp på hemmanet Nählgården i Botterstena.
Jämwäl wardt Justitise- Cammar- och (Economiedeputationernes ut¬
sedde deputerades memorial4 upläsit anbelangande Handelsmännens
Michael Grubs och Johan Richmans gjorda ansökning at blifwa förskonte
för den gravation, hwilken dem i förmågo af Riksens Ständers commis-
sions dom af den 7 sept. 1721 pålägges, hwilket betänckande Ståndet på
det sättet biföl, at hwad bem:te handelsmän efter sluten liqvidation
kunna wisa sig hafwa hos Kongl. M:t och Cronan at fordra, det må dem
efterlåtas at rescontrera emot de poster, som dem ådömde blifwit uti
ofwanbem:te comissions fälte utslag.
H:r Rådman Helledeij påminte, huruledes Garfwareämbetet här i
staden beswärat sig däröfwer, at de ej komma til något slut angående den
twist, som är emilian dem och Cardewansmakareämbetet, hwarföre de
begärt Ståndetz biträde därutinnan, hwilket bewiljades. Och utnämdes
Hrr Helledeij och Hrr Wulf at befordra sådant å Ståndetz wägnar til slut.
Sedan war. Ståndet sinnadt företaga de anmärkningar til justerande,
som gjorde äro wid rikzdagzordningen, men som en af Ståndetz medel
begärte få taga henne til sig at desto bättre kunna se henne igenom och
sedan göra sina anmärkningar, fördenskuld blef med justerandet til en
annan gång upskutet. Och tog Hrr Borgemäst. Stobaeus berrde förordning
til sig.
Uplästes och justerades föregående protocol, som i dag blifwit hållit.
Hrr Borgemäst. Stobaeus tillika med någre andre påminte, at de gärne
wilja hafwe communication af alla expeditionerne, som ifrån Expeditions-
deputationen utfärdas, och at det wörö nödigt, at et exemplar däraf
förwarades wid Ståndet, på det den som behagar, måtte hafwa tilgång
däraf, när så kan wara nödigt. Ståndet tyckte det wara wäl och bewiljade
fördenskuld sammanskot, så at en må kunna antagas til bemrte expeditio¬
ners afskrifwande, hwilken därföre sin betalning har at undfå.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 348, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 aug. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 349, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 aug. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 350, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 aug. 1723.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 351, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 aug. 1723.
29 augusti.
363
Därefter deputerades
H:r Salan
H:r Kiöhl
H:r Biörck
H:r Witte
H:r Lindberg
Hrr Bärling
Hrr Ulf
Hrr Silentz,
som skulle communicera Ståndetz utlåtande angående presidentskapens
besätjande med Ridderskapet och Adelen, Präste- och Bondeståndet
samt med de 2:ne senare Stånden jämwäl Ståndetz tanckar uti saken
berörande den emilian Hrr Gen.majoren Bennet och Hrr Öfwersten Gref
Frölic förelupne rencontre.
Därnäst uplästes de skjähl, som Ståndetz deputerade upsat, som blifwit
förordnade at träda tilsammans med de andre Ståndens deputerade, at
öfwerlägga angående collegiernes besätjande samt hofrätternes med ofrälse
män til helften, medelst hwilka wisas, det man har fog at göra påstående
af et sådant besätjande, hwilke nu understältes Ståndetz widare godt¬
finnande, så at en och hwar må hafwa tilfälle at lägga flere skjähl därtil.
Beträffande methoden på hwad sät detta skal öfwerlefwereras och
föreställas Rid. och Adelen, så holt Ståndet efter något discurerande före
wara bäst, at det skjer igenom en af de öfrige frenne Stånden upsat och
underskrifwen skrift. Discurerades, om nu Rid. och Adelen påstå at
äfwen deras medel måge blifwa befordrade til magistratspersoner, at
därpå kunde swaras, at som dem åligger at förswara Borgareståndetz
förmoner, som til en del äro skiljaktige ifrån Rid. och Adelen, så kunde
inge andre befordras til magistratzpersoner än de, som hafwa enehanda
interesse med Borgerskapet, dessutan så innehafwer Rid. och Adelståndet
allena halfparten af civilbestälningarne emot de andre Stånden.
En och annan tyckte, at man skulle begära, det alla regementer jäm¬
wäl til helften skulle besätjas med officerare, til helften af ofrälsemän,
dock höllö de fläste före, at en sådan proposition wörö betänckelig.
Sedan deputerades til Prästerskapet
at communicera med dem förberörde rationes och skjähl. Jämwäl och
Ståndetz memorial angående Bergzcollegii til Stånden öfwerlefwererade
memorial berörande den 19 puncten uti adelsprivilegierne.
Uppå Styckejunckarens Salgreens memorial och däruti gjorda ansök¬
ning at blifwa befordrad til en mantalscommissarietjänst uti Skåne och
Göinge härad resokdes, at Ståndet kan sig med denne saken icke befatta,
utan kan härom ansökning göras på wederbörlig ort.
De som deputerades til de 3:ne Stånden, kommo nu tilbakars igän och
berättade, at H:r Landtmarskalcken begärt, at detta Ståndet wille låta
några af sina medel biträda Rid. och Adelen uti en deputation til Hans
M:t at göra en underdånig förbön för H:r Gen.major Bennet och H:r
Öfwerst. Gref Frölic.
H:r Tellander
IJ:r Ebbeltoft
H:r Gallatz
H:r Höök
364
29 augusti.
H:r Stobaeus andreg, at som han uppå sin ansökning om statens för¬
bättrande för Magistraten uti Ysted fåt remis ifrån Kongl. M:t til Ständerne,
som nu icke wela taga sig an sådane saker, hwarföre är nödigt för honom
at få remis tilbakars igän, frågandes fördenskuld, hwaräst han skulle
adressera sig om en slik remis ärhållande? Swarades til Expeditions-
deputationen.
Deputerades at träda til Bondeståndet til at öfwerlefwerera Ståndetz
memorial angående Bergzcollegii memorial berörande den 19 puncten uti
de adel. privilegierne
H:r Ringer och H:r Kylenius.
Resolutionen uppå H:r Advocatfiscalen Westers memorial justerades.
En deputation inkom ifrån Ridd. och Adelen, för hwilken Landzhöfd.
Creutz förde ordet sålunda. Så som det lofl. Borgareståndet bifallit Rid.
och Adelens mening angående det emilian H:r Gen.maj. Bennet och Öf-
wersten H:r Gref Frölic förelupne duelsmåhlet, så är Ridd. och Adelen
sinnat at tillika med de andre Ståndens deputerade träda up til Hans M:t
och göra en underdånig förbön. Til hwilken ända de skrifteligen författat
det tahl, hwilket därwid kommer at föras, det de nu wilja upläsa och detta
Ståndetz widare godtfinnande hemställa. ITwarpå H:r Landzhöfd. Hyltén
detsamma upläste och är af innehåld, som ses in actis n:o 352.1
Detta biföls, och deputerades at träda up til Hans M:t å detta Ståndetz
wägnar uti bende ärende:
Dessutan förmälte Rid. och Adelens deputation, at man på Riddarhuset
öfwerenskommit at alla dagar sitja uti den Secrete deputationen, på det
man därmed må komma til slut, begärandes fördenskuld at detta Ståndet
wille låta sina deputerade sig därwid dageligen infinna. Ståndet swarade,
at det omögeligen kan skje, aldenstund man har så många andra deputa-
tioner at bewista, hwarföre wörö bäst, at man förblefwo wid den fördelning
och deputationens anställande, som sist blef faststäld. Afträdde.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet, för hwilken H:r Probsten
Leviin förde ordet, berättandes at angående presidentskapens besät-
jande så wörö per pluralitetem votorum nämde til S H R H:r Genlieut.
Gyllenst., G H R Landzh. Cederhielm, Camm. coll. Gen.major Fuchs,
Statscont. H:r Rudenhielm. Afträdde.
Därnäst uplästes så wäl Commerciedeputationens som H:r Assessoren
Olivencronas memorial beträffande skråordningen och den ändring, som
därutinnan sökes. Och emädan skråen äro af forna konungar med stor
sorgfällighet til landetz stora nytta inrättade, så håller och Ståndet
före både nyttigt och nödigt, at de warda bibehåldne. Men äro någre
H:r Helledeij
H:r Lindstedt
H:r Ebbeltoft
IT:r Borling
H:r Kylenius
H:r Höök.
1 Denna akt saknas i Borgarståndets arkiv 1723: 4.
29 augusti—3 september.
365
missbruk emot skråordningen förelupne, så bör sådant rättas. Och war
wäl Ståndet sinnadt at nu företaga sjelfwa skråordningen och de anmärk¬
ningar, som bem:te deputation därwid gjort; men som tiden war förfluten,
så blef därmed til nästa sammankomst upskutit.
Deputati som warit hos Hans M:t, kommo tilbakars, berättandes at
Hans M:t mycket nådigt uptagit Ständernes underdånige intercession
för H:r Generalmaj. Bennet och H:r Öfwerst. Frölic och sagt, at Hans M:t
är därom ganska öm, at lag och förordningar skola efterlefwas, och at en
alfwarsam hand däröfwer hålles. Men som Hans M:t är altid benägen at
instämma med dess trogne Ständer, så wil Hans M:t hafwa ofwannämde
benådat för det dem ådömde straffet.
Anbelangande wälb. H:r Lars Kafles gjorda ansökning at blifwa befriad
ifrån den gravation, hwarföre han häftar för en ingången caution, öfwer
hwilken ansökning Cammar- och OEconomiedeputationen inkommit med
sit betänckande1, så biföl Ståndet samma betänckande, allenast tilläggan¬
des at wederbörande måtte anbefallas ofördrögeligen bringa denne sak
angående H:r Kafles ingångne caution för Regementzskrifwaren Bengt
Wolter til ricktighet och ändskap.
Höglofl. Ridd. och Adel:s extractum protocolli af detta dato2 uplästes
angående det af Defensionsdeputationen gjorde projectet til en förrådz-
cassas inrättande wid cavallerieregementerne. Och biföls höglofl. Rid.
och Adelens däruti fattade mening, så at H H:r landzhöfdingar och öf-
werstarne ifrån hwar landzort träda med hwarandra tilsammans och kalla
rusthållarne för sig, tilseendes huruwida de detta wiktige ärendet afsluta
kunna, som sedan til enteligit afgörande i alla Ståndens plenis komme at
företagas.
Tisdagen den 3 sept. 1723.
Uppå de Båtiske arfwingarnes ansökning3 at åter bekomma Kränglan
twänne halfwa hemman och Skinnaretorp halft resohdes: Borgareståndet
finner wäl med Cammar- och (Economiedeputationen, at de Bååthiske
H H:r artwingarne äro berättigade at åtnjuta skaträttigheten uppå Kräng¬
lan twänne halfwa och Skinnaretorpet halft hemman, belägne uti Örebro
härad och Längbro sochn, så wida det icke är befunnit, at då räntan af
berörde hemman til Cronan wardt indragen, arfwingarne för skatträttig¬
heten blifwit förnögde. Dock aldenstund, sedan Cronan samma hemman
såsom kjöpegodz indragit til ladugård under Örebro slät, som blifwit
kallad Ulricsberg, de tillika med cronohemmanet Skilnetorp äro afruste
ifrån Myrö sätesgård och de andre däromkring liggande frälsegårdar
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 353, med påskritt: Upläst d. 29 aug. 1723 och bifallit ut in
proiocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 354, med påskrift: Upläst och bifallit d. 29 aug. 1723. Jfr
RAP 3, s. 82.
3 Jfr s. 350.
366
3 september.
samt åhr 1693 befundne af de wilkor och förmoner, at de äro wordne
skatlagde til 3 hela mantal med 62 d. 11 ./• 15 pgr jordebokzränta, Cronan
jämwäl på ber:de ladugård gjort bygningzomkostnad til 2296 d. 25 ./• 7 pgr
smt och således desse lägenheter mycket förbättrat, fördenskuld håller Stån¬
det betänkeligit at nu på det sätt som deputationen förmäler, abalienera
merber:de hemman ifrån Cronan, särdeles som Cronan därmedelst icke
allenast skulle mista räntan af 1 x/4 hemman, utan och gå qwit sin gjorda
bygningzkostnad, som nu ej lärer blifwa ärsat samt af ladugården fallande
revenue och inkomst, som wida öfwerstiger den summa, hwilken Cronan
skulle tilfalla, där hemmanen blefwo indragne til sif förre hemmantal
och ränta, alt därföre faller Ståndet på de tanckar, at emädan ber:de
ladugård ej kan ruineras utan Cronans store otjänst, nackdel och skada
och Cronan efter så många åhrs häfdande samt gjorde ansenlige meliora-
tion på hemmanen synes såsom innehafware af sjelfwa räntan jämwäl
kunna skatterättigheten däraf emot fult wederlag inlösa, dock böra de
Bååtiske arfwingarne hafwa ärsätning fult gent fullo för den af oftabm:te
hemman bortmiste skatterättigheten och således hållas skadeslöse.
Sedan1 Ståndet upläsit Cammar- och GEconomiedeputationens be-
tänckande2 öfwer den twistige saken emilian Consistorium Academicum
uti Upsala och Stockholms Barnhus föreståndare angående Barnhusetz
40: de dels utmätande af tij onden, hwaröfwer deputationen stannat uti
det slut, at sådant bör skje efter kongl, resolutionen af den 19 decmbr.
1664, som skal blifwit confirmerad och förklarad den 10 octobr. 1687, så
hafwer och Ståndet til at ärhålla desto bättre ljus och uplyssning uti denne
saken igenomläsit och noga öfwerwägat de resolutioner och förordningar,
som härom utgågne äro och wid detta tilfället åberopade blifwit3, finnandes
därutaf, hurusåsom Hennes M:t Drotning Christina åhr 1637 den 24 martii,
då Barnhuset inrättades, uti dess därå gifne fundationsbref tillagt Barn¬
huset en wiss andel af tij onden med följande ord: Och til samme Barnhus
nådigast bewiljat och förunt, efter som wij och härmed därtil deputera,
skjäncka och gifwa af allahanda sädestijonde, som uti alla kyrkjoher-
bergen i Swea Riket och halfparten af Storfurstendömet Finland inkommer
hwar fyra tij onde tunna eller af hwar tij onde tunna en half span. Hwilket
af högbem:te Drotning uti dess därå gifne confirmationsbref af den 11 junii
1650 och den förste puncten således ytterligare stadfästes: confirmera
och bekräfta wij Barnhusetz här i Stockholm den 40:de tunnan af al förlänt
och oförlänt tij onde spannemåhl, som faller uti efterföljande provincier,
näml. Upland etc. hwilken spannemåhl Nb. Barnhuset ewärdeligen skal
hafwa at upbära och undfå utan någon afkortning och förändring. Uti
resolutionen af den 1 sept. 1664 och den 8 §, gifwen på Prästerskapetz
beswär4, lyda orden sålunda: Den fyra tijondedelen, som til Krigmans- och
1 Tillagt i marginalen: Angående Barnhusetz 40 tunnor.
2 Jfr s. 357.
3 överstruket: af barnhusföreståndarne åberopas.
4 Jfr Stiernman 2, s. 1506.
3 september. 367
Barnhuset utgår, kan Hans Kongl. M:t intet göra någon förändring med,
utan bör den härefter Nb: som för detta af hela summan beräknas förr än
några afkortningar därutaf skjedde äro. Och emädan wid sj elfwa uttäkten
åtskillige oordningar förelupo, ty hafwa och Barnhusetz föreståndare
sig öfwer sådant beswärat och därpå ärhållit Kongl. M:s resolution af den 19
dcmbr. 16641, hwaruti förklaras, at hwad tilförene til detta Barnhus är wor-
det skjänkt och deputerat, må ofelbart utgå och därtil anläggas, hwarföre
gouverneurerne och landzhöfdingerne anbefallas pålägga befalningzmän-
nen, nb. efter förrige kongl, däröfwer utgångne bref samma spannemåhl
insambla samt när spannemåhlen utur kyrkjoherbergen bör utlefwereras,
tilställa Barnhuset dess tilbörlige portion och summa, hwarmed den
ordning skulle observeras, at kyrkjo- och winsäden först utgifwes, därnäst
domkyrkjo- och probstetunnan samt det gambla wederlaget och sedan
barnhus- eller 40:de tunnan, så lagandes nb. at förbem:te barnhusspanne-
måhl utan hinder må warda utgifwen. Widare förmäler kongl, resolu¬
tionen af den 27 julii 1666: Hafwe wij welat förunna och confirmera Barn¬
huset därunder för detta lagde räntor, wilkor och rättigheter nb. efter
sjelfwa donationsbrefwens innehåld. Åhr 1687 den 10 octobr. har Kongl.
M:t förordnat, at emädan resol. af den 19 decembr 1664 förklarar den
förre af den 1 sept. samma åhr, ty måste det och blifwa därwid och Barn¬
huset efter den nb. däruti föreskrefne ordningen hafwa sin 40:del at
undfå och bekomma. Men åhr 1696 den 28 maii stadfäster Kongl. M:t,
dät en sådan ordning wid uttäkten observeras skulle: l:o utgår win- och
bygningzsäden, 2 domkyrkjotunnan, 3 barnhusetz 40 tunna.
Nu ehuruwäl af alle desse uprepade resolutioner är klart och oemot-
sägeligit, at Barnhuset bör åtnjuta den 40:de tunnan aldeles som sjelfwe
fundationsbrefwet, hwilket igenom så många resolutioner sedermera är
wordet stadfästadt, klart och tydeligen förmår och innehåller, har likwäl
deputationen behagat göra därutinnan ändring, tagandes anledning därtil
at af Kongl. M:s bref af den 10 octobr. 1687, som förordnar, at Barnhuset
skal hafwa sin 40:de del at undfå efter den förordning, som 1664 åhrs resolu¬
tion af den 19 dcmbr. föreskrifwer, emädan den skal förklara resolutionen
af den 1 sept. samma åhr, förmenandes sålunda wara någon skiljaktighet
emilian bägge desse förber:de åhr 1664 utgifne resolutioner. Men när man
dem närmare med hwarandra jämförer, så finnes däruti aldeles ingen
skiljaktighet, utan förklarar allenast den senare hwttd ordning wid uttäk¬
ten skulle i acht tagas, men ingalunda ändras därigenom den förres klara
innehåld, at Barnhusetz 40:del bör beräknas, förän någre afkortningar
däraf skjedde äro. At detta är rätta förståndet af resolutionen utaf den
19 dcmbr. 1664 det wisa klara orden, som straxt i begynnelsen af ber:de
resol. andragne finnas, så lydande: Så emädan wij finne skäligt och godt,
at nb. hwad tilförene til detta Barnhus är wordet skjänkt och deputerat,
ofelbart må utgå och därtil anläggas, blifwandes och bättre neder uti
resolutionen gouverneurerne och landzhöfdingarne anbefalt at pålägga
1 RR 1664, f. 695 r.
368
3 september.
befalningzmännen nb. efter förrige kongl, däröfwer utgågne bref samma
spannemåhl insambla. Skulle nu efter föregående klara ord alt hwad
Barnhuset tilförene är wordet skjänckt och deputerat, utgå och därtil
anläggas samt spannemåhlen efter förre förordningar insamblas, så är ju
oemotsägeligit at det borde skje likmätigt fundationsbrefwet och resolu¬
tionen af den 1 nästföregående sept., och at hwad sedermera uti resolu¬
tionen af den 19 dcmbr. anföres, allenast är til förståendes om den ordning,
som wTid uttäckten men intet wid beräknandet följas borde. Ty där me¬
ningen warit annorlunda, hade härofwanföre åberopade orden, at därmed
efter förre förordningar skulle förhållas och alt hwad tilförene war skjenckt,
ofelbart utgå, ingalunda uti resolutionen af den 19 dcmbr. influtit, warandes
sålunda jämwäl owedersägeligit, det ingen annan mening bör utur 1684
åhrs resolution twingas än den som med oftaber:de resolutionens af den
14 dec. 1611 rätta innehåld och sammanhang är enlig, hwilken intet af
en eller annan rad utan hela contracten inhämtas bör.
Fördenskuld och wid så beskaffade omständigheter kan Ståndet för
sin del intet annat finna än at Barnhuset bör åtnjuta sin 40:de del aldeles
efter fundationsbrefwetz samt de resolutioners af den 11 junii 1650, 1 sept.
1664 och 27 julii 1666 tydeliga innehåld, så at merberrde del må komma
de fattige barnen en massa indivisa oafkortat til godo.
Ståndetz respective Taleman I4:r Borgemästaren Bunge berättade, at
H:r Generalmajoren Bennet har låtit förmäla sin hälsning och tacksägelse
til Ståndet för den gunst honom wederfaritz, i det han wunnit benådning
uti det honom ådömde straffet för den recontren, som emilian honom och
Öfwersten Gref Frölic förelupit. Han har och budit Ständerne til fadder,
eftersom hans fru samma dag, som han entledigades ifrån arresten, blifwit
lyckeligen förlossad och wälsignad med en son, hafwandes Talemännen
warit hos honom och ståt fadder. Därnäst berättade II:r Borgemästaren,
at Hans M:t igår skickat I4:r Estatssecretereren Baron Barck til H:r
Borgemäst. och låtit weta, hwilka Hans M:t förordnat til presidentskapen,
som warit ledige, hafwandes H:s M:t betygat en besynnerlig nåd och wäl-
wilja emot Ståndet, för det de på förslaget upfört dem, som Hans M:t
sjelf åstundat och förut nämt. Hwaruppå H:r Borgemästaren å Ståndetz
wägnar med underdånigste wyrdnad och tacksägelse ärkjändt en sådan
emot Ståndet förklarad nåd samt recommenderat detsamma hos Hans
Kongl. M:t i bästa måtton och försäkrat, det Ståndet aldrig underlåtandes
warder at i sjelfwa wärket wisa dess undersåteliga trohet, lydnad och
hörsamhet.
Fulmäktigen ifrån Åhmål H:r Mathias Holm anholt skrifteligen n:o 3551,
at honom måtte gifwas tilstånd at få resa härifrån, emädan han i brist
af nödige underhåldzpänningar ej kan längre uppehålla sig å denne kost-
samme orten. Ståndet gaf i anseende til de anförde skjähl och omständig¬
heter sit bifal därtil.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 355, med påskrift: Upläst och bifallit d. 3 sept. 1723.
3 september.
369
Och befulmäktigade Holm II:r Borgemäst. Lundin at å dess wägnar
underskrifwa rikzdagzbeslutet.
Uplästes Commerciedeputationens betänckande1 angående fiskeriers
inrättande uti Öster- och Wästersjön, hwilket Ståndet icke allenast biföl,
utan och för sin del önskade at detta härliga näringzmedlet, hwarigenom
främmande riken sig så mycken nytta och förmån wärfwat, ej längre
måtte försummas utan ofördrögeligen bringas uti wärcket, så at wårt
k. Fädernesland intet mindre än andre länder må kunna af bende näringz-
medel sig betjäna. Hwartil så wäl almogen, hwilken är boendes närmast
til de orter, hwaräst och ifrån hwilka slika fiskerier kunna inrättas och
anställas, så wäl som andre kunde upmuntras at därpå anwända flit,
arbete och omkostnad.
Anbelangande, huruwida de innehafware af Ständernes åhr 1718 ut-
gifne obligationer, som ej gifwit aktning på Riksens Ständers commissions
publicationer, utan försummat de terminer, som däruti warit utsatte,
jämwäl och försuttit den dem förelagde ultimat terminen til 1 juli 1722,
utan at förete laga förtal til deras uteblifwande, måge nu widare kunna
ärhålla restitution af fatalierne, så tog Ståndet i noga öfwerwägande,
hwad därom uti det af Justitise- samt Cammar- och (Economiedeputa-
tionens deputerade ingifne memorial2 finnes wara anfört och stannade
för sin del uti efterföljande tanckar: At dem, som eftersat ofwanber:de
ultimat termin, ännu må förunnas en wiss tid at inkomma med sina i
händer hafwande obligationer, hwilken termin kan igenom en tydelig
publication 3:ne söndagar å rad almänt kundgöras med antydande där¬
jämte at den som försummar den i ber:de publication föreskrifne tiden,
skall wara al widare talan aldeles förlustig. Uti denna mening styrkes
Ståndet så mycket mera, som l:o en stor del torde ännu kunna framte
laga förfal til sit uteblifwande, och 2:o månge i annor händelse kunde
alt för mycket komma at lida, i det de af enfaldighet försummat ultimat-
terminen eller och 3:o därigenom skadas at deres curatores, förmyndare
eller föreståndare i detta måhl eftersat sin skyldighet, hwilka torde wara
af den förmögenhet, at de ej förmå et sådant igenom sin försummelse
ordsakat skadestånd ärsätja och därföre sina pupiller förnöga, hwar¬
igenom både omyndige barn, såsom och kyrkjor samt andre publique hus
och wärk oskyldigt kunde komma at lida skada. Till förekommande
hwaraf Ståndet håller före, at fatalierne på förenämde sät kunna resti-
tueras.
Sedan(!) Ståndet biföl Cammar- och (Economiedeputationens betänkande
n:o 358® öfwer Generalmajorens högwälborne H:r Grefwe Abraham Brahes
gjorda ansökning at återbekomma et hemman i Frösunda by och Brahe¬
lund gård med därunder lydande tillägor och torp med mera, dock för-
1 Se bil. 28.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 357, med påskrift: Uplast och bewiljat d. 3 sept. 1723 ut in
protocollo.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 358, med påskrift: Uplast och bifallit d. 3 sept. 1723.
24 — 47621 Borgarståndets protokoll
370
3 september.
modar Ståndet at H:r Grefwen och Generalmajoren lärer, ifal Hennes M:t
wår allernådigste Drotning skulle åstunda Brahelund såsom omisteligit
för Ulricedahl inlösa, skatta för en besynnerlig fägnad at därutinnan göra
Hennes M:t i underdånighet noge och fördenskuld detsamma afstå emot
en skälig wedergälning.
Fulmäktigen ifrån Helsingfors H:r Abraham Wetter anholt at blifwa
licentierad ifrån herredagzsysslorne och winna tilstånd at få resa hem til
sin ort, emädan dess närwaro wid den förfalne staden är nödwändig och
det längre fram på hösten skulle falla honom alt för beswärligit at dit
öfwer transportera sin familje och hushåld. Och ehuruwäl Ståndet gärna
önskade, at H:r Borgemästaren kunde blifwa qwar til Rikzdagens slut
och hjelpa, befordra de ännu oafgjorde angelägne ärender til ändskap, så
gaf likwäl Ståndet i anseende til anförda skjähl och omständigheter til
ofwanber:de ansökning sit bifal och samtycke.
Handelsmannen och fulmäktigens ifrån Borgo H:r Langh ar gjorde
ansökning om tilstånd at få resa hem til sin ort igän, emädan hans ange¬
lägenhet sådant oundgängeligen skal fordra och där han drögde något
längre fram på hösten, resan då torde blifwa honom, såsom eljes siuklig,
alt för beswärlig. Ståndet gaf fördenskuld til denne dess ansökning sit
bifal och samtycke.
Krigzdeputationens betänkande1 öfwer Åbo och Björneborgz lähns
lifdragoneregementzrusthållarnes ingifne beswär blef upläsit och i alla
delar bifallit.
En deputation anmältes och blef inlåten ifrån Stockholms Borgerskap,
öfwerlefwererandes en skrift, hwarmedelst de anhålla om en fonds fast¬
ställande til obligationernes inlösande af innehåld, som ses in actis n:o 3602,
recommenderandes denne angelägenheten i bästa måtton. Afträdde.
H:r Baron och Generalmajoren Bennet blef uppå begäran inlåten och
aflade däruppå sin ödmiuka tacksägelse för den benägenhet, som Ståndet
honom wisat, i det han blifwit entledigad ifrån den ledosamhet, som han
emot sin wilja råkat uti, recommenderandes sig i öfrigit uti Ståndetz be¬
nägenhet och wänskap med önskan därjemte at få tilfälle at wisa sin
upriktiga nit och åhuga för det almänna bästa.
Sedan kom på discurs angående en fonds til Riksens gjäldz betalning,
då större delen höllö före wara bäst, at man bewiljar contributionen på
samma fot och til lika qvantum som wid sista Rikzdag och at den procenten,
som nu skal tilläggas til de på exspectancen stående officerares underhåld,
däraf aldeles afgår. Hwaremot i stället för fredzhjelpen kan bewiljas en
betalningzafgift til Riksens skuld på samma fot, som fredzhjelpen här-
tils warit inrättad. Utaf hwilken betalningzafgift bem:te officerare komma
at njuta sit tilslagne underhåld, kommandes sedan hwad öfrigit blifwer
at anwändas til gäldens betalning. Och fans fördenskuld godt at härom up-
sätta en remonstration til Ståndetz nästa sammankomst.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 359, med påskrift: Uplåst och bifallit d. 3 sept. 1723.
2 Felskrivning för n. 69 (se bil. 10). Jfr även s. 119. N. 360 tryckt som bil. 29.
3 september.
371
Justit.deputationens betänkande1 öfwer Capitein Larsons anförde
beswär emot Commendeuren II:r Ulric blef aldeles bifallit.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och berättade, at de förehaft
saken angående Wilborn och at de aldeles bifallit Just.deputationens
däröfwer ingifne betänkande. Och hwad det angår, som II:r Biskoppen
Linnerius där widare anfört, så har deras Stånd tyckt, at han wid commis-
sionen, som kommer at anställas öfwer samma måhl, kan sig anmäla.
Afträdde.
Höglofl. Ridderskapet och Adelen lät igenom et extractum protocolli2
af detta dato gifwa wid handen at de för godt funnit, det Expeditions-
deputationen sig företaga skal at projectera rikzdagzbeslutet och at utur
Secrete utskottet samt Secrete deputationen och Defensionsdeputationen, en
af hwartera Ståndet, skulle beimte Expeditionsdeputation til ber:de måhls
wärkställande adjungeras, hwilket äfwen af detta Ståndet blef bifallit.
Sedan den förordnade Defensionsdeputationens memorial3 war upläsit
angående et förslag til någon besparing wid båtzmanshållit uti städerne
och på landet, så förklarade sig Ståndet at de ej kunna å städernes wägnar
därtil samtycka, utan hålla sig aldeles wid det om båtzmanshållet den
23 maii 1691 med städerne slutne contra etet.
Därnäst uplästes Justitise-4 samt Cammar- och CEconomiedeputationens5
deputerades memorialer af den 23 junii och 3 aug. sistkne angående de
utewarande regementzräkningarne för åhren 1716, 1717 och 1718. Och
biföl Ståndet wälbem:te deputerades uti det senare memorialet gifne
förslag och betänckande.
Sammaledes biföls beimte deputerades memorial och däruti gifne be¬
tänkande6 angående hos Magistraten här i staden af Uphandlingzdeputa-
tionen åhr 1718 deponerade obligationer och myntetekn til deras betalning,
som något järn i wågen hade bortmist och för Cronans räkning blifwit
afwägit.
2:ne deputerade inkommo ifrån Prästerskapet och berättade, huruledes
en och annan af deras drängar, som de haft hit med sig, låtit städja bort
sig, hwarigenom de, som äro herredagzmän, mycket kommit at lida.
Hwarföre har deres Stånd welat med detta Ståndet öfwerlägga, på hwad
sät et sådant skjälswåld kunna hämmat warda. Ståndet tyckte bäst wara,
at man öfwerlägger härom uti Secrete utskottet och mente wara bäst, at
et sådant sjelfzwåld igenom en almän publica tion förb judes. Afträdde.
Rådman H:r Jöns Bärling ingaf et memorial7 med anhållande at det
måtte upläsas och föras til protocols, hwilket skjedde, lydandes memorialet
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 361, med påskrift: Approb. d. 3 7:bre 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 362, med påskrift: Uplast och bifallit d. 3 sept. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 363, med påskrift: Upläst d. sept. 1723 ut in protocollo.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 364, med påskrift: D. 3 september upläst och bifallit.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n, 365, med påskrift: Upläst och bifallit d. 3 sept. 1723.
8 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 366, med påskrift: Upläst och bifallit d. 3 sept. 1723.
7 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 367, med påskrift: Upläst d. 3 sept. 1723.
372
3 september.
sålunda: Hos1 detta ädla och h:de Borgarståndet har jag i ödmiukhet at
andraga, at som jag wet det åtskillige byten äro uti Kongl. Cammar-
collegio nu under händer til werkstellighet emelan Cronan och frelsemän,
nu som mig derjemte är bekant, at sådane byten til en stor del lenda
Cronan til skada, och jag derpå wil allenast et exempel andraga, at
H:r Professor von Döbeln anhållit om at få sig tilbyta et cronohemman,
Quarnum benemd, som förr warit regementzqwartermästareboställe wid
det 1720 i Halland indragne cavallerie. Och som detta hemman är med de
bäste i den orten, så at samma allenast i skattekjöp är så mycket werdt,
som wederlaget uti frelsekjöp skulle stiga til, så hemställes hos detta ädla
och h:de Ståndet, om sådana byten icke aldeles borde förbjudas, til före¬
kommande af den skada som Cronan eljest tager, wiljandes jag til min
prsecaution begära, at detta må bli fört til protocols, på det jag, som om
en slik handel haft kundskap, icke i framtiden må debiteras at hafwa
sådant förtegat. Stockholm den 3 septembr 1723.
Ståndet fan detta wara af den wikt och angelägenhet, at det borde
med Präste- och Bondeståndet communiceras och sedan göras en före-
stälning därom til Ridd. och Adelen. Hwarpå deputerades til bende Stånd
hwilka afträdde.
Sedan proponerades, at emädan en del så af stapel- som upstäderne sökt
at få postgången beqwämligare inrättad än han nu är, om icke man då
kunde föreställa de öfrige Ståndet[!], at wisse deputerade måtte träda til¬
sammans med Hrr Cancellierådet och Öfwerdirecteuren Bunge at härom
med honom öfwerlägga. Detta blef bifallit och godt funnit, at man i
Secrete utskottet skulle göra härom propositum, när det efter middagen
kommer tilsammans.
Så ärindrades, at man nästa plenidag skal yrka på den commissionens
utenämnande, som kommer at hållas angående huru det tilgåt med för-
swarswärket desse senare krigzåhren.
Biföls Skogsdeputationens betänkande2 angående nya försökningars
anläggande wid Sahla silfwerwärk.
En deputation kom in ifrån Bondeståndet och berättade, at deras Stånd
bifallit detta Ståndetz mening angående de under händer warande bytens
inhiberande med Cronan, hwarom detta Ståndetz deputation nu på stunden
communicerat med dem. Afträdde.
De deputerade kommo tilbakars, berettandes at Prästeståndet wille
Jöns Bärling.
Hrr Helledeij
Hrr Bärling
Hrr Ulf
Hrr Lundin
Hrr Glantzberg
Hrr Ahlqvist,
1 Memorialet är i protokollet infört av kanslisten Ekerman.
2 Betänkandet, som haft n. 368, har enligt en anteckning i registret över akterna i Borgar¬
ståndets arkiv 1723: 8, ingivits i bergsdeputationen.
3—4 september.
373
taga i öfwerwägande angående bytens inhiberande och sedan yttra sina
tanckar därom.
I anledning af Biskoppens högwyrdige H:r Doctor Jonas Linnerii in-
gifne memorial tog Ståndet ytterligare uti öfwerwägande det af Rector
Scolse uti Landzcrona Joachim Wilborn anförde klagomåhl däröfwer at
han blifwit afsat ifrån sit ämbete. Och förblef Ståndet wid sit däröfwer
redan gifne och med de öfrige respective Stånden communicerade utlå¬
tande, hwarutinnan man nu ej kunde göra någon ändring.
Fulmäktigens ifrån Nåendahl Daniel Hindricson Wallii memorial1 up-
lästes angående bermte stadz bibehållande wid de härtils nytjade friheter,
men som detta måhl redan är af samtel. Riksens Ständer afgjort och redan
expedierat, så kunde ej Ståndet sig därmed widare befatta.
Fulmäktigen ifrån Markestad H:r Rådman Bruun begärte blifwa li-
centierad ifrån rikzdagzsysslorne och få tilstånd at resa härifrån för dess
angelägenhet skuld. IJwartil Ståndet ochså gaf sit bifal och samtycke.
Odensdagen den 4 sept.
Uplästes Krigzdeputationens betänckande2 öfwer de §§:r af almogens
beswär ifrån Finland, hwarwid allenast följande påminnelser gjordes:
Stora Sawolax härad. 7 § detta hemställes til Kongl. M:s nådiga för¬
ordnande med rådz råde, eftersom för Riket nyttigast pröfwas kan samt
lända til mögligaste lisa för undersåtarne. Såsom wid desse beswärens
igenomläsande Ståndet befinner, at dragonnehållarne äro missnögde med
de swänske dragonerne och därföre anhålla at få förse sig med infödt
manskap, hwilket för de af Krigzdeputationen anförde wälgrundade
skjähl och omständigheter icke kan uti en hast skje utan så småningom
och efter handen, altså och ehuruwäl rusthållarne icke finnas hafwa anfört
någre besynnerlige klagomåhl emot desse swänske dragonner, torde likwäl
desse senare gifwit någon anledning til sådant missnöge medelst deras
förhållande. Hwarföre håller Ståndet nödigt wara, det wederbörande
officerare alfwarligen befallas at medelst noga inseende och stark disciplin
i mögeligaste måtto förekomma, at dragonnerne icke måtte på något sät
beswära och förolämpa rusthållarne emot förordningarne utan tilhålla
dem at med rusthållarne wäl och förtroligen umgås.
Däruppå uplästes det igår håldne protocollet öfwer de ärender, som då
blefwo föredragne, hwarwid intet war at påminna.
Och som igår blef godt funnit, at en remonstration til i dag skulle up-
sättas angående en bewilning så wäl til en contribution för innewarande
och följande åhr til nästa Rikzdag, som och en betalningzafgift til Riksens
gäldz afbetalande, så blef nu projectet upläsit, då Borgmästaren FI:r
Auréen androg: Som mäste delen nu är af Ståndet tilsammans wid pro-
jectets upläsande, så förbehåller han sig det protocol, då de fläste här i
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 369, med påskrift: Upläst d. 3 sept. 1723 ut in protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 370, med påskrift: Upläst och bifallit d. 4 sept. 1723.
374
4 september.
Ståndet aldeles intet wille begifwa sig til fredzhjelpzfundamentz contri-
bution. Detta uplästes straxt och widkjändes.
H:r Secreteraren Hofman anförde: Jag finner wäl för Riketz heder
och creditens bibehållande wara nödigt, at den projecterade fonden är
billigt och skäligt. Men som detta åhret så nära skrider til slut och städerne
warit beswärade med ansenlige herredagzpänningar, altså förbehåller jag
mig at allenast helften af ber: de utgift för innewarande åhr utgår, men
för de följande åhren til nästa Rikzdag fult ut betalas. Detta biföl H:r
Secreteraren H:r Loo. Men H:r Rorgemäst. Ringer conformerade sig
med H:r Auréens mening.
Borgemäst. H:r B ilm ar c k och H:r Gr iz elius reserverade sig, at detta
ej må dragas til de afbrände städerne.
Ståndet yttrade sig, hwad det widkommer, at Ståndetz ledamöter
icke äro nu enhälleligen tilsammans, så böra sakerne därföre ej uppe¬
hållas, emädan hwar och en är skyldig at rätta sig efter anslaget och sig
til den anslagne tiden och timmen i Ståndet infinna, så wida han eljes
wil hafwa votum uti de förekommande ärender. I anledning af alt detta
blef än widare discurerat om en fonds til gäldens betalning och entel. af
Ståndetz närwarande ledamöter enhälleligen slutit och godtfunnit, at
en betalningzafgift bewiljas på samma fot som fredzhjelpen, dock således,
at hon för innewarande åhr til helften allenast utgöres, men för de föl¬
jande åhren til nästa Rikzdag fult ut ärlägges.
Som det igår blef belefwat, at Expeditionsdeputationen skulle förstärckas
med en utaf Ståndetz ledamöter, som sitter uti Secrete utskottet, utaf
hwilka H:r Spalding utnämdes, en utur Secrete deputationen, hwarföre
H:r Leijel deputerades, och en ifrån Defensionsdeputationen, utur hwilken
H:r Holenius til bem:te Expeditionsdeputations förstärckande förordnades.
Sedan uplästes Commerciedeputationens betänckande1 angående den
pommerske surplusen, hwilket betänckande Ståndet på det sättet biföl,
at de pommerske undersåtarne för de dem under det långwarige kriget
öfwergågne olyckor måge för denne surplus ärläggande befrias til nästa
Rikzdag, på det städerne därstädes återigän må upkomma och sig förkofra.
Därnäst blef Justitisedeputationens betänckande2 upläsit angående de
beswär och klagomåhl, som H:r Majoren Silfversvärd däröfwer andragit,
at han intet skal kunnat komma i possession af gården Hammar och
torpet Råås, som åhr 1685 med 1683 åhrs ränta blifwit reducera dt och
sedermera förpantadt til fru Catharine Boneau och jämwäl skatträttig¬
heten därpå af henne förwärfwadt.
Detta betänkande blef aldeles bifallit.
Härwid upwiste Rådmannen H:r Helledeij Kongl. M:s resolution af
den 13 sept. 1720, medelst hwilken nästbem:te måhl remitteras til Stän-
dernes commission, som kommer at hållas öfwer alla de på hwarjehanda
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 371, med påskrift: Upläst och resol:t d. i sept. 1723 ut in
protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 372, med påskrift: Upläst och bifallit d. 4 sept. 1723.
4 september.
375
sät til Cronan indragne godzén. Men sådant kunde icke göra någon ändring
uti ofwanbemrte resolution.
Ingafs en af åtskillige detta Ståndetz ledamöter underskrifwen skrift,
hwarmedelst de förklara sig intet wilja taga någon del uti den ändringen,
som uti regeringzformen därmedelst ordsakas, at Skåne skal samman¬
läggas under et lähn, lydandes sålunda ord ifrån ord1:
Thet hafwa almogens fulmechtige ifrån Skåne Jöns Larson, Måns
Trulson och Isac Larson igenom et memorial af den 13 sistke martii samt
Borgmästaren uti Malmö H:r Jacob Monthel medelst en utan åretal och
datum ingifwen skrift andragit, huruledes inbyggarne där å orten skola
hafwa en och annan olägenhet deraf at Skåne blifwit fördelt i 2:ne landz-
höfdingedöme, hwarföre de begära at samma fördelning motte uphäfwas
och berörde twenne lähn åter sammandragas under et höfdingedöme,
som det tilförene warit. I anledning heraf har kommit uti detta h:de
lofl. Ståndet at ventileras om berörde läns sammandragande och än effter
de flestas röster beslutit at det så skje borde. Men aldenstund under¬
tecknade icke warit af den mening, som pluraliteten den gången stannade
uti, ty hafwa wi ei underlåta bordt wåra tankar uti detta mål at hermedelst
ytterligare förklara således. Emedan Skåne wid Riksdagen år 1719 är
wordet fördelt uti Malmöhus och Christianstads län och sådant jemwel
wid Riksdagen år 1720 är yttermera uti den då uprettade och med ede
dyrt bekreftade regeringzformen faststelt, uti hwilken beswurne regeringz-
form ofwannemde almogens fullmechtige och H:r Borgmästaren Monthel
sökt ändring, utan at framte något bewis at de ifrån sina hemmawarande
medbroder haft i comission at göra en sådan ansökning, hwilket likwel
warit så mycket mera angelägit, som de öfrige ifrån samma landzort
herwarande almogens fulmechtige rent ut förklarat, det de aldeles ingen
befalning derom undfådt af sine medbroder, som hema äro. Förutan detta,
så har en så wichtig sak, hwilken på 2:ne riksdagar blifwit stadfästad,
kommit her i Ståndet at uptagas och afslutas uppå några få personers
giorda anhållan, utan at de öfrige respective Ståndens såsom höglofl.
Ridderskapet och Adelens samt högwyrdige Prästerskapetz ifrån samma
landzort herwarande fulmechtige derwid förut blifwit hörde och utan at et
sådant mål, som rörer och gior ändring uti regeringzformen, är efter den
wid påstående Rikzdag wedertagne processen wordet uti någon deputa¬
tion behörigen öfwerwägat samt skälen mot och med pröfwade, innan det
kommit til pleni utlåtande, hwilket likwel uti ärender af mycket mindre
werde och påfölgd skjedt är och fördenskul så mycket mera herwid hade
bordt skje, som medelst detta orsakas uti regeringzformen en werkelig
ändring. Fördenskul och ehuruwel Ståndet förbehållit sig den friheten at
påminna wid regeringzformen, hwad oeconomie angår, doch aldenstund
så wida oss bekant är icke ens den ringaste rubbning i merberörde re¬
geringsform ännu skjed är, ty wele wi ei eller uti denne på ofwanemde set
1 Skriften, som är försedd med originalunderskrifter, är inhäftad och numrerad s. 1645—
1 649. Överst är antecknat: Upläst d. 4 sept. 1723 ut in protocollö.
376
4 september.
ordsakade ändringen hafwa någon del, långt mindre taga delachtighet
uti den derwid brukade oformelige processen, som emot det antagne settet
at afhandla rikzdagzärender aldeles är stridande. Hwilket förbehåll wi
hörsammast bedja motte til wår enskyllan samt säkerhet nu och i fram¬
tiden uti detta h:de och lofl. Ståndetz protocoll införas, efwensom wi det
uti de öfrige respective Ståndens protocoller wele inflyta låta.
Johan Salan Johan Leijell Wilh. Helledaij
Abraham Grill Johan Spalding
Martin Jeger
Jacob Ekbohm E. E. Tellander H. Ebbeltoft
Johan Holenius And. Börk
B. Weduvar Joh. Loo
Jonas Hoffman Abraham von Werdt Johan Selker
Leonh. Joh. Ringer E. A. Grizell
U. Kyllenius Lars Silentz
Wilh. Raneken
Mag. I. Höör J. Glantzberg
G. Thauvonius
Wid1 nermare öfwerwägande af Riketz nerwarande tilstånd har Borgare¬
ståndet nogsamt befunnit, så wel at Riksens höglofl. Stender icke kunna
undgå at til de erfordrade oundgengelige utgiffter bewilja en contribution
på samma fot som wid sista Riksdag blef samtyckt, såsom och at den ändå
ei är tilreckelig til officerarnes och andras aflönande, som äro upförde på
exspectance, utan moste nödwendigt en tilökning skje, hwilken uti det
projecterade contributionsplacatet upföres til en fierde partz förhögning
af den uti desse senare åren utgifne summan. Så har efwenwel Ståndet
fört sig til sinnes, huru högst nödigt det wara monde at någon fond utses
och faststelles til Riksens gelds afbetalning och den förfalne creditens
uphielpande. Men åter deremot förfarit, huru ganska swårt det är at ut¬
finna til alt sådant nödige medel och utwägar, serdeles emedan underså¬
tare befinnas uti et ganska slet och utblottat tilstånd. Doch har Borgare¬
ståndet oachtadt de swårigheter, som dem herwid möta, icke welat sig
undandraga utan effter yttersta förmågo och kraffter bidraga til det
almenna werkets understöd och widmachthollande. Hwilket Ståndet
för sin del tycker best kunna skje på efterföljande sett.
l:o At Riksens höglofl. Stender bewilja en contribution til nästa Riksdag
på samma fot och til lika summa, som wid sista Riksdag samtycktes; men
aldenstund den intet förslår til de på exspectance stående officerares och
andras aflöning och det jemwel skulle upwecka hos wära hemmawarande
medbroder, som icke äro så kunnige om Rikets tilstånd, någon alteration,
der de skulle förnimma at contributionssumman, som under krigzåren
1 Det följande partiet utgör en renskrift, sorn verkställts av kanslisten Ekerman. Konceptet,
med n. 373, skrivet av sekreterare Torpadius, ingår i Borgarståndets arkiv 1723: 4.
4 september.
377
blifwit utgifwen, til 1/4:de part skulle förhögas, sedan den store Guden
förlänt oss den hugneliga friden, fördenskul tycker Ståndet 2:do at efwen
en betalningzafgifft kunde bewiljas til nästa Riksdag på den fot, som
fridzhjelpen hertils warit inrettad, hwilken til geldens betalning för de
senare åren wel warit af Riksens Stender anslagen, men blifwit til andre
utgiffter anwend. Af denne afgifft kunde de uppå exspectance stående
officerare och andra först undfå sin bestådde lön och sedan det, som öfwer-
skjuter, anwendas til Riketz gjelds afbetalande, doch så at för de swåre
utgifter, som Ständerne i år hafft wid Riksdagen, allenast för detta året
utgår helften, men för de följande åren hela denna bewilningen til nästa
Riksdag, hwarmedelst 3:o ei allenast den oro, som i mongens sinne torde
ordsakas igenom contributionens förhögande, kunde blifwa afbögd och
förekommen och undersåtarne giöras willige at utgifwa denne afgifft,
serdeles ner de se, at den ei öfwerskrider det som hertils blifwit på samma
fot erlagt. 4:o Kunde crediten på det settet underhollas, hwarwid man
sig beropar på Ståndets derom för detta ingifne memorial, och 5:o månge
nödlidande, som mistat sin egendom, dels därigenom at deras redbara
medel, dels och at deras effecter blifwit dem ifråntagne, kjenna någon lisa
och understöd, i det de efter handen bekommo något af deras hos publicum
innestående fordringar til sit och de sinas nöcltorfftige underhold, men så
bör 6:0 den således til bemelte officerares och andras lön samt geldens
betalning anslagne afgifft förblifwa oförryckt och til inga andra usus an¬
wendas, det må wara under hwad skjen och förewendning det wara wil
och det wid högsta straff och answar tilgörandes för dem, som understår
sig at gifwa förslag eller anledning til någon ändring därutinnan.
S. d.1 föredrogs den förordnade Commerciedeputationens aflåtna be-
tenkande2 öfwer Ekesiö stadz igenom sin wid Riksdagen warande ful-
mechtige Borgmästare H:r Magn. Hök anförde beswär3 ang:de Nåtebäcks
marknad i Upwidinge härad, som Kongl. Commerciecollegium under
sista Riksdag skal uphefwit och oachtadt stadsens privile:r uppå berörde
marknad tillagt och förundt staden Vexiö en marknadzplatz wid Dädesiö
i samma härad, dem klagande til ytterligare prsejudice, och skal i så
motto krenckt den fri- och rettighet, som Kongl. Maijt:z dyra försäkran
och den faststelte regeringzformen städerne klari, tillegger, hwilket med
hwad mera som H:r Bm. Hök jemte herredagzmännen af det ärbara
Bondeståndet för Wästra härad Håkan Månsson, Södra Wässbo Thomas
Brödsson, Östra härad Johan Nilson samt Opwidinga och Konga härader
Jon Svensson nu skriftekn4 androgo. Ståndet tog uti noga öfwerwägande
1 Det följande fr. o. m. S. d. föredrogs t. o. m. ledamöter åt å s. 380 har skrivits av kanslisten
Ekerman, med inskott av rättelser av sekreteraren Torpadius.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 374, med påskrift: Upläst i loft. Borgarståndet d. 4 sept. 1723
och resolv. ut in prot. samma dag.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 374, med påskrift: Upl. i toft. Borgarståndet d. 4 septemb.
1723.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 374, med påskrift: Upläst i loft. Borgarståndet d. 4 7:br.
1723.
378
4 september.
och sedan H H:r fulmechtige för Ekesiö och Wexiö tagit afträde, stadnade
deröfwer uti följande slut.
Ståndet har sig föreläsas låtit och i noga öfwerwägande tagit det be-
tenckande, som Commerciedeputationen fattat öfwer fulmechtigens ifrån
Ekesiö Borgemäst:n Hrr M. Höks wid Riksdagen giorda ansökning om en
marknadz återwinnande, som staden Ekesiö af ålder hafft och hollit uti
Nåtebeck och Opwidinge härad jemte bemelte Borgmästares och några
herredagzmäns ifrån orten af det ärbara Bondeståndet skriftelrn ingifne
påminnelser derwid och deraf befunnit, huru som Kongl. Commerciecolle-
gium under sista Riksdag uphefwit berörde Nåtebecks marknad och der¬
emot uplåtit staden Vexiö en enskijlt marknadzplatz wid Dädesiö i samma
härad, som blifwit transporterad ifrån Tolg, och i så motto å ena sidan
krenckt Ekesiö stadz welfångne fri- och rettigheter och å then andra
tillagt staden Vexiö utan Riksens höglofl. Stenders ja och samtycke nya
förmoner, hwilket såsom stridande emot Kongl. Maij:tz dyra försäkran
och regeringzformen, Ståndet för sin del holler före icke böra förblifwa,
utan rettas och herstellas på gammal fot, särdeles som Ekesiö stad på intet
sät hafwer sina urgambla privilegier förkränckt. Hwarföre man icke
förmodat, det Kongl. Commerciecollegium skolat förklara eller ändra,
hwad som bem:te stad wid almenna riksdagar blifwit bewiljadt och för-
undt, i synnerhet af Konung Gustaf Adolph den 13 febr. 1627, hwilket
är medelst k. resol. faststelt och förbettrat uppå Riksdagen i Giötheborg
den 13 marth 1660, såsom och i Stockholm den 15 sept. 1664, uti hwilken
senare giöres förbehold i afseende uppå tiden och dagen, som der ändras,
men ingalunda hwad sielfwa platsen och marknaden angår; tiden och dagen
ändras med förbehåld at det icke må lenda någon annan stad til förfång,
som ingalunda kan ha sit afseende uppå sielfwa platsen och marknaden.
Til de öfrige respective Stånden deputerades at med dem communicera
et extract af Ståndetz protocoll ang:de en almen bewilning til Riksens
gieldz afbetalning och derhos muntekn erindra om inqvarteringztolagen
Hrr Rådman Salan,
Bm. Hrr Ulf, Hrr Silentz, Hrr Sylvius,
Hrr Glantzberg, Hrr Kyllenius, Hrr Secr. Loo. och Hrr Handelsm.
Jerm. Witte.
Sedan uplästes Hrr Öfwersten Delvigs memorial1, hwaruppå högl.
Riddrt och Adelen a dorso låtit resolvera sålunda:
Såsom denne saken är Riksens Stender bekant, at Kongl. Maijrt för
detta lagt handen wid saken samt gjort Hrr Öfwersten nåd, så lärer Hans
Kongl. Maijrt med rådz råde widare förordna herutinnan, som Kongl.
Maijrt efter omstendigheterne kan finna anledning til at låta Hrr Öfwersten,
hwad criminale angår, njuta lindring i detta måhlet.
Stockholm den 4 sept. 1723.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 375, med påskrift: Upläsl i loft. Borgareståndet d. i 7:br.
D:o resolv. ut in protocollo.
4 september.
379
Hwilken mening och utlåtelse Ståndet aldeles biföll, och som H:r Secret.
Vulfvenstierna på Riddarhuset och Mag. Er. Melander såsom notarius i
Consistorio Regni hade attesterat uppå sielfwa memorialet, så wardt och
för godt funnit at under Ståndets secret:s underskrift följande ord och
mening skulle uppå originalet anföras: Upläst i lofl. Borgareståndet den
4 sept. 1723, d:o resi. ut in dorso. Elias Torpadius.
Det högw. Prästerskapet lät med detta Ståndet communicera några
documenter, som dem blefwit tilskickade ifrån Riddarhuset, med begäran
Ståndet wille dem fordersamt företaga och afgöra. Hwaruppå Ståndet
lät sig föreläsas det project1, som är författadt til en instruction för den
til Finland förordnade commission i Åbo och Biörneborgz höfdingedömen,
och blef samma project bifallit, allenast tyckte Ståndet, at slutet wid den
2 § kunde således inrettas: och huruwida sådana privikr kunna wara
welfångne eller at städerne, såsom öfwerklagas, derigenom skjer intrång
hwilket etc.
Sedermera uplästes Just.dep:s til Secr. utskottet afgifne utlåtande
öfwer det grefl. Stenbockiske sterbhusetz interessenters hos Riksens
Stender giorda ansökning at af de medelst Kongl. Statscontoirets assigna¬
tion af den 20 novembr. 1718 åtniutne 27734 dr smt uti Stendernes mynte-
zedlar få af samma sedlar återlefwerera en summa af 16000 dr smtz capital
med interesset från den 13 decembr. 1719 och i des stelle blifwa upförd
på innewarande års stat at undfå en lika summa af säkre medel i redbart
mynt, at dermed afbörda sig den skuld hos Professor von Döbeln, som
af Kongl. Giöta Idofrätt är worden för desse myntesedlars emottagande
til betalning frikjend. Detta med hwad mera som Secr. utskottet til
Riksens Stender in pleno at afgöras ifrån sig skutit finner Ståndet för
sin del både christeligit och billigt at til alla delar bifalla, doch utan at
sådant någonsin må dragas til exempel. Efwen uplästes och biföls et
extract af protocollet hollit i Cammar- och CEcon.deputationen den 23 julii
1723, hwarmedelst Öfwerauditeuren Per Iac. von Eccards uppå des
frus Maria von Stralenheims wegnar hos Riksens högl. Stender ingifne
memorial och beswär deröfwer, at han af Kongl. Cammarcollegio och
Reductionscommissionen icke skal kunnat erholla promotorial uppå de
Schulmanska och Mörnerska arfwingarne för det uti Pommern reducerade
godset Elmenhorst, fastän sal. Öfwerste och Öfwercommendanten Schul-
mans enkefru, söner och måg detsamma under uttryckeligit utfästande
af eviction försålt, detta warder til Kongl. Cammarcollegium remitterat
at H:r Öfweraud. må der utan lengre uppehold niuta til godo, hwad des
retwisa sak och Kongl. Maij:tz förordn. af den 7 oct. 1687 fordrar och
stadgar.
Som desse 3:ne omförmelte documenter straxt skulle afskickas til
Bondeståndet, så blef efter Ståndetz godtfinnande uppå dem i Ståndetz
Secreterares frånwaro af Cancellisten Ekerman2 följande mening an¬
tecknad:
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 376. 2 Tillagt i marginalen: som nu förde protoc.
380
4 september.
S. d. /: neml:n den 4 sept. :/ upläsit och bifallit i loll. Borgareståndet.
En deputation ifrån Bondeståndet lät sig anmäla, som behörigen emot-
togs och nest en wenlig helsning ifrån sit Stånd tackade för communication
af detta Ståndetz igenom extr. protocolli i dag yttrade tankar om en
almen bewilning til Biksens gelds afbetalning, hwaruppå Bondeståndet
wid nästa sammankomst lofwade at wilja gifwa ifrån sig et behageligit
swar. Och förmälte derhos 2:do Bondeståndetz beredwillighet at til detta
Ståndetz bästa wilja utlåta sig ang:de handelen i Bergzlagen, så snart
Borgareståndets almenna beswär hos dem in pleno komma at företagas,
hwarest de förmena något herom efwen wara anfört, såsom och 3:o utlof-
wade, at hwad inqvarteringstolagen angår, derutinnan wilja giöra Borgare¬
ståndet biträde och alt nöje. I öfrigit försäkrade Ståndet om al benägen
handrechning och godt förtroende. Herwid erindrades, at man ingen
wegs kan komma uti Differencedeput., innan som det ärbare Bondeståndet
sig per extr. prot. yttrat öfwer inqv.tolagen, hwilket deputrn åtog sig at
heretta för sine medbroder och draga om des werkstellande behörig för¬
sorg. Prseses II:r Borgm. Bunge hembar å Ståndetz wegnar en skyldig
tacksägelse för det ärbara Bondeståndetz betedde förtroende emot detta
Ståndet och benegna utlåtelse så i det ena som andra målet, förklarade
och detta Ståndets uprichtiga upsåt wara at med det ärbara Bondeståndet
pläga al bestendig förtrolighet och wenskap.
Borgarståndets til de öfrige Stånden afgångne deputation kom tilbaka
och berettade, det de andre Stånden låtit förmäla sin reciproque helsning
och lofwat wilja taga berörde mål om fond til Riksens gjelds afbetalning
och ang:de tolagen i behörigt öfwerwägande och sedan gifwa swar.
Et extract af protocollet hollit i Riksens Stenders Secr. utskott1 den
27 aug. blef upläsit och bifallit ang:de Ammiralen Baron Yachtmeisters
entledigande ifrån det contract, han med Kongl. M:t och Cronan ingådt
berörande dåckan uti Carlscrona, hwilket han såsom entreprenneur eljes
hade warit skyldig at holla och stånda til answars, men nu för wisse om-
stendigheter befrias för.
Sammaledes uplästes och biföls et extr. af protocollet2 hollit i dag uppå
Riddarhuset hos höglofl. Ridd:t och Adelen ang:de et underdånigt memorial
til Kongl. Maij:t, det ingen må wara tillåtit at ifrån de utur landzorterne
til Riksdagen komne herredagzmän utan husböndernes lof och minne
lega eller städja något tjenstehjon, allenast påmintes af Ståndet, at det
må tilleggas och inryckas i meningen: lega, werfwa eller städja något
tjenstehjon.
Och som klockan war redan öfwer tolf, så skildes Ståndetz H H:r leda¬
möter åt.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 377, med påskrift: Upläsit och bifallit i lofl. Borgareståndet
d. 4 7:bre 1723. Dessutom ett av Wachtmeister utarbetat memorial, dat. 6 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 378, med påskrift: Upläst och bifallit d. 4 sept. 1723 i lofl.
Borgareståndet. Jfr RAP 3, s. 89.
4—5 september.
381
Torsdagen den 5 september.
Protocollet angående twisten emilian Ekesiö och Wexiö om Nåtebäcks
marknad justerades och extraderades.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänckande1 öfwer en
del af höglofl. Ridd. och Adelens ingifne memorial, at deras i Stockholms
låhn, Sollentuna härad, Danderyd skjepzlag samt Wermdön belägne
frälsehemmans åboer måge undslippa bergningen på Djurgården här wid
staden, hwilket betänckande Ståndet sålunda biföl, sedan så wäl hwad
Academiens fulmecktige som Danwikz hospitals föreståndare anfört war
tagit i noga öfwerwegande, at bergningen må skje på det sättet, som mer-
ber:de betänckande föreskrifwer, allenast at Academie- och Danwikz hem¬
manen därifrån aldeles undantagas, emädan de förre efter höglofl. Konung
Gustaf Adolphs åhr 1624 den 31 aug. donationsinstrument, hwilket seder¬
mera af kung efter kung blifwit confirmerade, äro til Academien skänckte
af högbem:te kung utaf dess arf och egne godz och gårdar, som wörö purt
frälse och fördenskuld böra äga lika rätt och förmon med andre frälse¬
hemman och således ifrån denne bergningen wara aldeles befriade. Be¬
träffande de senare eller Danwikhemmanen, så emädan desamme efter
kongl, resolutionerne af den 28 januarii 1614 den 19 maii 1618, 28 febr.
1640, den 25 sept. 1646, den 2 nov. 1687, den 29 maii 1719 äro äfwen
som frälse ifrån dagzwärken på kungzgårdarne jämte andre beswär, som
uti högbem:te resolutioner upräknade finnas, befriade och frikände samt
begåfwade med sådan frälsefrihet, som andre frälsebönder njuta, de där
utom fredzmihlen belägne äre, alt fördenskuld kunna de ej eller såsom
frälseimmuniteter fri- och rättigheter ägande underkastas någre beswär
eller pålagor, ifrån hwilke frälsehemmanen i anledning af adelige privi-
legierne äro frikallade, utan böra de njuta lika rät och förmon som andre
frälsehemman och altså ifrån ofwan ber.de bergning aldeles befrias.
Sedan gjordes wid förordningen om caracterens hämmande2 samt sub-
ordinationens widmakthållande efterföljande påminnelser.
§ 2. Wid slutet inrättas sålunda: med mindre Riksens Ständer sjelfwa
pröfwa nyttigt sådant hos oss i underdånighet at andraga.
§ 3. Bör ordet icke, som står näst för, heller uteslutas, ty eljes blir
intet meningen riktig.
§ 7. I stället för aldrig warit i tjänst sättes: aldrig warit i wår och Rik¬
sens tjänst.
§ 8. Efter orden anhörige tillägges: och således.
Eljes ärindrades, at man gärna wille hafwa en noga förteckning på alla
dem, som ärhållit förbättring på caracteren.
Därnäst uplästes et af stadzfiscalen, cämnärerne samt notarierne wid
stadsens rätter och collegier här i staden ingifwit memorial3, medelst
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 379, med påskrift: Uplast och resol:t d. 5 sept. 1723. Jfr s.
248. Dessutom finnes ett av Stockholms stads politikollegium utarbetat memorial 29 aug. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 380, med påskrift: Föredragit d. 5 sept. 1723 ut in protocollo.
3 Se bil. 30.
382
5 september.
hwilket de sig däröfwer beswära, at H:r Rådman Hiohlman söker transpor¬
tera des rådmansbestälning uppå sin son, hwarigenom de, som äro innom
wärket och en lång tid warit uti Kongl. M:s och stadsens tjänst, ganska
mycket warda praijudicerade och uti sin skäligen wäntade befordran
förfördelade, anhållandes fördenskuld at njuta regeringzformen, stadsens
styrelse, privilegier och resolutioner i detta wahl til godo, så at ingen
främmande må blifwa dem föredragen eller slike igenom transporter til
deras nackdel syftande försök blifwa tillåtne med mera, som ber:de me¬
morial in actis bredare utwisar. Ståndet fan denne deras ansökning wara
så mycket skäligare, som den grundar sig på fundamentallagen, stadsens
privilegier samt andre resolutioner, och det jämwäl är så tilförene som
uti den af Riksens höglofl. Ständer nu därom faststälte förordning aldeles
förbiudit at afstå eller transportera tjänsterne, andre til prsejudice och
nachdel (?), hwarföre är billigt at ofwannämde icke mindre än andra
blifwa i så måtto wid lag och förordningar bibehåldne, så at dem wid deras
befordring efter skickelighet och förtjänst icke må skje förnär igenom
andres intrång, som äro utom wärcket.
Wid detta tilfället androg och remonstrerade Torpadius, huru ber:de
betjänter igenom slike intenderade transporter och cessioner blifwa för¬
fördelade, hwaruti han och så hafwer en stor del, emädan han icke allenast
är jämte en betjänt wid staden, utan och förwaltar den post, som efter
stadsens styrelse bör komma i consideration wid förefallande öpningar
med rådmans eller secreterarebestälningar här wid staden. Rad förden¬
skuld ödmjukel. at det lofl. Ståndet täcktes dem handhafwa wid privi¬
legier och resolutioner, så at de måge hafwa tilfälle at hugna sig af någon
befordran. Ståndet försäkrade honom icke allenast därom, utan och lof-
wade in specie wilja recommendera honom hos Hans Kongl. M:t til nådig
befordran. Hwilken höga gunst han med ödmjukaste wyrdnad ärkjände
och försäkrade, det han med al skyldig tjänst- och tacksamhet skal söka
göra sig af en sådan gunst widare förtjänt och wärdig. Och lofwade Hrr
Rorgmäst. Palmborg samme recommendationsbref upsätta.
Extraordinarie Cancellisten Fortelii supplique1 uplästes, medelst hwilken
han anhåller om Ståndetz föreskrift til befordran efter Cancellisten och
nuwarande Bondeståndetz Secreterare Hiohlman, som förmenas skola
blifwa befordrad til rådmansbestälningen här i staden efter dess fader,
emädan han skal wilja transportera tjänsten på sin son.
Ståndet lofwade wilja gifwa et sådant betygande om bemrte Fortelius,
när casus (?) existerar (?) eller och när Ståndet skiljes åt, så at han til sin
befordran må kunna betjäna sig af detsamma.
Sedan företog Ståndet at upläsa och reglera de wid rikzdagzordningen
upsatte anmärkningar. Och när man kom til den puncten, som handlar
om huru voteringen skal skje städerne emilian, blef discurerat, antingen
hwar stad eller hwar fulmäcktige skal äga et votum, då enteligen större
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 382, med påskrift: Ins:t och upläst d. 5 sept. 1723.
5 september.
383
delen tyckte, at hwar fulmäktige bör hafwa sit votum. Men hwad Stock¬
holms stad widkommer så höllö de fläste före, det et wist antal fulmäktige
ifrån Stockholms stad måtte utnämnas och detsamma uti rikzdagz-
ordningen införas. Men Stockholms fulmäcktige androgo däremot, at de
ej kunde begifwa sig til någon wiss nummer och således betaga Borger-
skapet deras frihet at nämna, huru många de behaga til fulmäcktige wid
infallande rikzdagar, särdeles som de ej eller betaga de andre städerne at
skicka så månge fulmäcktige, som de sjelfwe åstunda, hwarföre lämna de
detta til de öfrige respective Ståndens betämjande, till hwilkas afgörande
de det tilförende hänskutit. Härwid utlät sig H:r Borgemästaren Ebbel-
toft sålunda: Såsom det är oförnekeligit at ju flere fulmäcktige ifrån
städerne til rikzdagarna ankomma, ju starckare och ansenligare blifwer
Ståndet, kunnandes man då så mycket bättre hafwa tilgång på habile
och skickelige män til at fournera uti Secrete utskottet och deputatio-
nerne, hwarpå wid denne Bikzdag warit en stor brist, fördenskuld och som
Ståndet af Stockholms herrar fulmäcktige, som äro 10 til antalet, icke
haft något hinder, mehn eller förfång, utan au contraire et godt och moget
biträde wid alla tilfällen, finner jag för min del mig icke befogad at före-
skrifwa hwarcken Stockholm el:r andre städer något wist antal af rikzdagz-
män utan håller för det bästa, at ju flere fulmäcktige, ju ansenligare blifwer
Ståndet, warandes det en absurd saak at disputera hwar och en såsom en
fulmyndig rikzdagzman sit votum.
H:r Borgemäst. Hole nius beropade sig på sit härom ingifne skriftelige
votum af innehåld, som finnes in actis n:r 383.1
Efter något widare discurerande härom stannades uti det slut2: Hwad
omröstandet uti Ståndet widkommer, så enär Stockholms fulmäcktiges
antal blifwer faststält til 6 personer är Ståndet nögdt därmed, at om¬
röstningen skjer efter personerne, men intet efter städerne, sålunda at
hwar och en fulmäcktig äger sit votum3, men Stockholms fulmäcktige
wille intet begifwa sig til något wist antals utnämnande til fulmäcktige
för samma stad, eftersom de ej kunna betaga Borgerskapet at wäija så
månge rikzdagzmän, som de kunna nödigt finna, hwarföre de i ödmiukhet
hemställa detta til de öfrige respective Ståndens betämjande, särdeles
som de ej eller bestrida de andre städerne at hafwa så månge fulmäcktige
som de behaga.
Därefter reglerades anmärckningarne, som så wäl Ståndet i gemen
upsat och finnes i protocollet under den 18, 19 julii sidstkne, såsom och
de, hwilka någre af Ståndetz ledamöter i synnerhet upsat hafwa och
drages tilsammans, som ses in actis n:o 384.4
1 Se bil. 31.
2 Tillskrivet i marginalen: Nb införes uti anmärkningar.
3 Tillagt i marginalen utan anföringstecken: eftersom där rikzdagen skulle hållas i Stockholm
berör:de stad då skulle hafina lät att förordna sa månge fulmäktige at de andre städerna kunde blifiva
öfwerwoterade. Jfr Boéthius, s. 112.
4 Se bil. 32.
384
5—6 september.
Sedan uplästes det högwyrdige Prästerståndetz gjorde påminnelser vid
benämde rikzdagzordning och blefwo de, som följer, bifalne. Wid 7 §
at i stellet för at bofaste män äro: sättes och bofaste män äro. Samma¬
ledes biföllos anmärckningarne wid 9, 11, 14, 15, 16, och 20 §§, hwilka
läsas kunna in actis n:o 385.1
Och som kl. nu redan war 12 slagen, så skildes Ståndetz ledamöter
ifrån hwarannan, sedan dem war ärindrat, at så månge som hafwa tid
och lägenhet, behagade sig infinna wid Grefwinnan Cronhielms begrafning
efter middagen, emädan Hans Excell. Gref Cronhielm låtit Ståndet därom
för några dagar sedan anmoda. De närwarande H H:r deputerade lofwade,
så månge som kunna hafwa tid och lägenhet, at komma ifrån de til efter¬
middagen anslagne deputationer, så wilja de sig på behörig ort infinna.
Fredagen den 6 sept.
Just:des det igår håldne protocollet och däruti fattade slut angående
Academie- och Danwikz hemmanens befriande ifrån bergningen på Djur¬
gården här wid Stockholm. Likaledes just:des anmärkningarne wid
förordningen om caracterernes hämmande.
Krigzdeputationens betänckande2 uplästes öfwer det byte, som fram-
ledne Landzhöfdingen Adlersten och dess arfwingar ingåt med Kongl.
M:t och Cronan, bende 3:ne under Norra Skånske cavallerieregementet
indelte rusthåld samt 2 3/4 arbetzhemman lydande til öfwerstesätet Herre¬
vads kloster. Detta betänckande blef så mycket mera bifallit, som det
befinnes at Cronan wid bem:te byte fåt fult för fullo och därmedelst ej
eller skjer någon förminskning uti rusthållens antal, emädan förutom det
tilgång finnes för de utbytte rusthållen uti andre hemman, jämwäl och
til arbetzhemman för öfwerstesätet, de Adlerstenske arfwingarne sig
äfwen wäl tilbudit at wilja rusta för sina afstådde wederlagzhemman.
Hwartil och så kommer, at det skulle wara en eftertänckelig ting at ruinera
et med mycken bekostnad inrättadt och i godt stånd bräckt manufactur-
wärck för några arbetzhemman skuld, hwilket kunde draga med sig den
skadelige påfölgd, at andre skulle afskräckas at anwända sina medel till
manufacturwärckz inrättande och Cronan således därigenom toge en
obotelig skada.
Anbelangande Cammar- och fficonomiedeputationens betänkande3 an¬
gående Fendricken Herlins ansökning om engen Bastewikens bibehållande
wid fendrichzbostället Ettersta uti Södermanland, så fan Ståndet för sin
del godt, sedan så wäl bem:te betänkande som Cammarrådetz wälb:rne
H:r Carl Wattrangs därom ingifne memorial war upläsit, at aldeles bifalla
höglofl. Ridderskapet och Adelens öfwergifna utlåtande, sålunda lydandes:
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 385, med påskrift: Uplast d. 5 sept. 1723 ut in protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 386.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 387.
6 september.
385
Som uti indelningzwärcket, hwilket åhr 1698 är inrättadt, denne ängen
Bastewiken intet finnes på fendricsbostället upförd, ej eller samma
indelningzwärck af Kongl. M:t underskrifwit och bekräftat, det bör för-
denskuld och i anseende därtil, at för Kongl. M:t och Riket högst ange¬
läget är, det Åkers styckebruk, som för Cronan arbetar, i mögeligaste
måtton understödt blifwa må, bende äng i följe af Kongl. M:s med rådz
råde den 4 dcmbr. 1722 gifne nådige resolution under styckebruket för-
blifwa, men likwäl fendricken, hwars boställe denna ängen igenom resolu¬
tion af den 14 augusti 1696 då blifwit tilslagen, ofördrögeligen igenom
Kongl. Cammarcollegii anstaltande därföre få wederlag eller uti pänningar,
hwad han i årligit arrende af ängen hafwa kunnat. Hwilket war anteck¬
nadt på I4:r Cammarrådetz memorial a tergo och skrefz å Ståndetz wäg-
nar därpå: Upläsit och bifallit i det lofl. Borgareståndet den 6 sept. 1723.
Torpadius afträdde til den lilla Secrete deputationen. Imedlertid före-
hades följande måhl, och holtz af H:r Rådman Salan protocollet.
Sedan1 uplästes dhet projecterade sollicitantzplacatet af den 21 juli 1720
samt Justitisedeputations betänkandhe2 dheröfwer och påmintes wid slutet
af dhette betänkandhe, att landzhöfdingarne hwarken böra förlänga och
oskiäligen utdraga med resolverandet, eij heller sollicitanterne snubba
eller med swåra ord afwisa; uti öfrigit blef bem:te betänckiandhe bifallit
så wäl som dhe anmärkningar, hwilke Ridderskapet och Adelen gjort uti
dhenne saak.
Widare uplästes Commerciedeputationens utlåtelsse3 angåendhe consu-
laterne så i Portugal som andra orter, iämpte Handelzmannen Hindrich
Hermens ingifne memorial, och kundhe intet Ståndet reflectera uppå
H:r Hermens giordhe påminnelsser, utan blef bem:te deputations betän-
kiandhe uti alla delar approberat och gillat. Dherpå uplästes Krigz-
deputations betänkiandhe4 angåendhe styckers utskieppandhe och för-
sälliandhe och blef detsamma af Ståndet til alla delar approberat.
Sammaledes uplästes Ammiralitetzdeputations betänkiandhe5 angående
krigzmanshuuscassans medel, och wid andra puncten påmintes, att wid
dhe orden Estatscontoiret till bem-.te contoir icke höra utan till Stora
Siötulscontoiret, hwarest man dhen bästa underrättelse kan få. Uti öfrigit
blef bem-.te deputations betänkiandhe bifallit.
S. dag afgeck en deputation till Bondeståndet angåendhe ofrälssis-
mäns tillsättande i håfrätterne och collegierne:
1 Det följande f. o. m. Sedan t. o. m. sit förslag å s. 387 har såsom ovan omtalas skrivits
av rådman Salan.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 388.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 389, med påskrift: D. 6 7:br 1723 upläst och bifallit.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 390, med påskrift: Upläsit uti Borgarestånd, d. 6 sept. 1723.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 391, med påskrift: Upläsit uti Borgarestånd, d. 6 sept. 1723.
25 — 47621 Borgarståndets protokoll
H:r Borgm. Ebbeltoft
Borg. Höök
Borgm. Billinggren
Borgm. Sylvius
Handelsm. Bedvoir
Rådman Borling.
386
6 september.
S. d. uplästes Borgmest. ifrån Wennersborg H:r Lenbergz supplique1
om tilstånd at få resa härifrån men fick till swars, att som Ståndet för¬
menar kunna blifwa slut pä Rikzdagen innan 14 dagar, så begärtes att
H:r Borgmestaren wille så länge här förblifwa.
Så2 blef och upläsit Commerciedeputations betänkiandhe3 angåendhe
convojerne, och påmintes af H:r Rådm. Lindberg, at alla städer skulle
liggia uti lika utgifft til convoje pgr, och dhe städer, som äro belägne
utom Sundet, icke mera graveras än andra och til sin widare information
begärte han communication af samme skrift, som honom bewilliades,
men gaf dhet tillbakars, och blef samma betänkiandhe af Ståndet appro-
berat.
Så blef och upläsit Ammiralitetzdeputations betänkiandhe4 angåendhe
2 convojare uti Westersiön, hwarwid intet war at påminna.
Dhe herrar deputerade af detta Ståndet kommo tillbakars och berät-
tadhe, at Bondeståndetz 6 deputerade, sedhan samme memorial blifwit
upläsit, straxt fölgt dhem till Consistorium Regni, då dhe och proponerat
för Prästeståndet dheras ährendhe och begärte, att dheras memorial
måtte upläsas, men dhet blifwit dhem afslagit, efftersom dhe warit alt för
fåå tilsammans, och så snart dhe komma flere tillsammans, skall dhet
in pleno upläsas och swar till Borgareståndet gifwas, hwarföre måste
dhe 2 Ståndetz deputerade skillias ifrån dhem, och uplästes den förordnade
deputations extr. protocolli öfwer Ständernes commissions arbete af den
2 septembr. 17235, som blef af Ståndet bifallit, så at deputation må uti
Secrete utskottet ingifwa sit utlåtande öfwer methoden til liqvidatio-
nerne berörande uphandlingzwärket med mera.
Ännu uplästes Ammiralens H:r Baron Wachtmeisters insinuerade
memorial angående dockans förfärdigande i Carlscrona, och mädan Ståndet
redan resolveret däröfwer wid Secrete uttskottetz memorial denne dockan
angående, så förblifwer och därwid.
Däreffter uplästes Ryttmästaren Rotliebens ingifne memorial6 samt
Ridderskapetz och Adelens med Prästerskapetz resolution och bifall, en
del af detta Ståndet wille icke befatta sig därmed, medan de uti Rytt¬
mästaren Åkerhielms resolution wille ingen del hafwa, men de öfrige
af Ståndet tychte kunna gifwa Ryttmästaren Rotlieb bifall härutinnan.
S. d. inkommo de deputerade af Bondeståndet och gofwo till kjänna,
att deras Stånd bifallit Borgareståndetz memorial angående städernes
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 392, med påskrift; Ins:t d. 6 sept. 1723. D:o upläsit ut in
protocollo.
2 Tillagt i marginalen: Sålunda extr. S. d. uplästes och bifolles så wel den förordnade Corn. dep.
som och Ammiralitet. dep. b:de ang:de convoijerne för de swenska coupherdieskjeppen uti Wäster-
sjön.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 394, med påskrift: Upläsit d. 6 septeb. 1723.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 393, med påskrift: Upläsit d. 6 septeb. 1723.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 395, med påskrift: Upläsit d. 6 septembr 1723.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 396, med påskrift: Ins:t d. 6 septembr 1723.
6 september.
387
begärte tillökningztolagen(!) Så påminte Bondeståndet äfwenwäl, att sorn
en disput upkommit angående Prästerskapetz upbörder effter förord¬
ningen af åhr 1681, hwarom några deputerade warit tilsammans, att
Borgareståndet samma sak sig med det första företaga och med rättwisan
enligit slut giöra, hwarmed de togo afträde.
S. d. uplästes extractum protocolli1 af Secrete uthskottet af den 30 aug.
sistl. angående de ifrån Est- Lif- och Ingermanlandz flychtade betjänters
löningar, som blef af Ståndet approberat.
S. d. uplästes Secrete uthskottetz extractum protocolli2 af den 22 aug.
sistkne angående järnstycken på flottan för metallstycken, som Ståndet
aldeles biföll.
S. d. uplästes extractum protocolli af Secrete utskottet af den 20 aug.3
sistkne angående pärlefiskerierne i landet, som till alla delar såsom ganska
hälsosamt blef approberat.
Uplästes den projecterade förordning angående prästernes upbörder
och inkomster.4
Noch den projecterade förordning5 angående Prästerskapetz inkomster
uti Skåne och wid det ordet offer påmintes af några i Ståndet, i synnerhet
af H:r Borgmästaren Ekebom, att något annat ord kunde insättas såsom
altarerättighet eller annat beqwämligit ord, och detta offer ordet af-
skaffas, noch de orden altaresedel, helgonskyld, påskemat och S. Jo¬
hannis ost såsom hedniska utställes.
S. d. afskickades en deputation af Ståndet till Prästerskapet angående
påminnelse om tillökningztolagen, som wörö H:r Borgm. Palmborg,
Gallatz, Sylvius, Höök, H:r Witte och kommo straxt tilbakars med det
swar, att de för det inkomne myckna arbete icke hint det sig företaga
men låfwat med det första att wärkställa, så hafwa och deputerade på¬
mint om Prästerskapetz utlåtelse angående den twist, som är emilian
brukspatronerne, städerne och allmogen.
Sedan continuerades med den projecterade förordningen angående
prästernes rättighet uti Skåne.
Så uplästes och Prästeståndetz memorial6 öfwer samma projecterade
förordning, hwaruppå Ståndet discourerade om denne affairen, och för¬
mente somblige att där några conventioner landtmannen och prästerne
emilian warit, bör därwid förblifwa, men där inga föreningar warit, kan
dem emilian jämkas, men intet wist slut kunde häruti träffas, innan
Differentisedeputation, som detta arbete under händer hafwer, inkommer
med sit förslag.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 397, med påskrift: Upläsit d. 6 septembr 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 398, med påskrift: Ins:t d. 6 septembr 1723.
3 Borgarståndets protokoll 1723: 4, n. 399, med påskrift: Ins:t d. 6 septembr 1723.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 400.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 401.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 402.
388
7 september.
Lögerdagen den 7 sept.
Uplästes Cammar- och GEconomiedeputationens betänkande1 angående
betjänterne uti Cronobergz låhn, som tagit ut sine lönningar, och blef
detsamma i alla delar bifallit.
Widare biföls Justitise- samt Cammar- och GEconomiedeputationens
deputerades betänckande2 angående förslag, på hwad sät Contributions-
ränterietz räckningar för åhr 1717 och 1718 måge blifwa reviderade.
Därnäst uplästes Cammar- och (Economiedeputationens memorial3 an¬
gående revisorernes betalning, som komma at antagas til Contributions-
ränterietz räkningars öfwerseende för åhren 1715, 1716, 1717 och 1718,
hwarwid Ståndet beropade sig på sin härnäst frammanföre gifna utlåtelse
uppå Justitiee- samt Cammar- och (Economiedeputationens deputerades
betänckande berörande detsamma. Hwarwid Ståndet aldeles förblef.
Cammar- och (Economiedeputationens betänkande4 angående huruvida
drängarne i Halland må tillåtas at gå därifrån om hösten neder til Skåne
at tröska blef bifallit.
En deputation inkom ifrån Ridderskapet och Adelen bestående af 6
personer, för hwilka Prsesidenten Gref Gustaf Bonde förde ordet premisso
titulo sålunda: Borgareståndet har för 2:ne dagar sedan communicerat
med Rid. och Adelen sina tanckar angående så wäl x/4 parts förhögning på
contributionen, som någon fonds til gäldens afbetalning. Altså är Ridd.
och Adelen ej obenäget därtil, men tycker bäst wara, at man träder til¬
sammans därom uti den deputationen, som har suttit öfwer contributions-
placatets projecterande, då et och annat berörande den så kallade fredz-
hjelpen kan jämkas och rättas, eftersom månge så wäl officerere som
enkor klagat sig därmed wara alt för högt graverade. Ståndet tackade
för det höglofl. Ridd. och Adelen behagat härutinnan bifalla detta Ståndetz
tanckar och lofwade låta sina deputerade infinna sig, när så påkallas,
wid ofwan ber:de deputation.
Beträffande inqvarteringztolagen så har Ridd. och Adelen den nu under
händer och lofwar med första inkomma med sit utlåtande däröfwer.
Afträdde.
Just:des protocollet, som den 5 hujus är hållit angående cämnärers och
notariernes här i staden ingifne memorial. Och fans godt, at detsamma
skulle extraderas.
En deputation anmältes ifrån Prästeståndet och blef inlåten, berättandes
at Prästeståndet aldeles bifallit detta Ståndetz project om collegiernes
besätjande til helften af ofrälse män. Men angående sjelfwa modum så
skulle de gärna önska, at detta Ståndet wille göra första steget och därom
proponera hos Ridderskapet och Adelen, aldenstund det eljes skulle se ut
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 403, med påskrift: Upläst och bifallit d. 7 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 404, med påskrift: Upläst och bifallit d. 7 sept. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 405, med påskrift: Upläst ut in protocollo d. 3 sept. 1723.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 406, med påskrift: Upläst och bifallit d. 7 sept. 1723.
7 september.
389
sorn en complot emilian de 3:ne Stånden, om de det alle tre skulle före¬
ställa; försäkra eljes på det kraftigaste, at de aldeles fast blifwa tvid det
som slutet är, och skola däruti detta Ståndet biträda.
Ståndet tackade för communication af deras tankar och lofwade taga
denne deres proposition i öfwerwägande. Afträdde.
Efter närmare öfwerwägande af denne saken stannade Ståndet uti det
slut: At man skulle låta renskrifwa et exemplar af den skrift, som härom
är opsat, samt anmoda, det de 3:ne Präste-, Borgare- och Bondeståndetz
Talemän densamma underskrifwa, hwilket sedan de gjort och lämnat
honom i detta Ståndetz händer, wil Ståndet göra propositionen til Ridder-
skapet och Adelen. Denne underskrift söker man endast til den ändan,
på det man må komma til det ändemåhl, som påsyftas, och det Ståndet,
som gjör första steget, ej må hafwa någon ledesamhet, ifal merbende
project skulle blifwa ändrat, man och så må hafwa en wiss fot at stå uppå,
när man med Ridderskapet och Adelen kommer därom i conference.
Sedan Cammar- och QEconomiedeputationens memorial1 war upläsit
angående de poster, för hwilka Öfwerdirecteuren Ehrenpreus utaf sjötuls-
arrendet efter de til honom utfärdade observationer blifwer graverad,
kom uppå discurs, huruwida detta måhl må widare optagas, sedan det
uti Justitia5revisionen är afgjort. En och annan holt före, at det borde af
Ständerne uptagas, men större delen, at det borde förblifwa wid det, som
afgjort är uti Justitisedeputationen.
Men H:r Rådman Helledeij påminte, at han ej kan yttra sig härom,
innan han får se sjelfwa acten. Resokdes altså efter pluraliteten. Hwad
de poster angår, för hwilka H:r Öfwerdirecteuren Johan Ehrenpreus
utaf sjötulsarrendet efter de til honom utfärdade observationer blifwer
graverad, hwilket måhl uti Kongl. Cammarrevision är undersökt och
dömdt samt uti Justitiserevisionen entel. afgjort d. 8 sistl. nowembr och
hela dess upförde ergätzlighetz summa honom tilärkjänd, hwarföre den
förordnade Cammar- och (Economiedeputationen Riksens höglofl. Ständers
godtfinnande hemstält, huruwida ber:de måhl til widare skärskådande
må antagas. Så emädan bem:te IJ:r Öfwerdirecteuren har et rent och
tydeligit contract och öfwer de observationer, hwarföre han har blifwit
graverad, är uppå behörig ort wordet undersökt och af Hans Kongl. M:ts
Justitiserevision utslag gifwit, fördenskuld kan Ståndet wid så beskaffade
omständigheter för sin del icke finna, at detta wid högsta domstolen
afgjorde måhl under widare skjärskådande må komma, utan låter wid
det som redan afdömt är, aldeles förblifwa.
Ammiralitetzdeputationens i anledning af H:r Landzhöfdingen Stiern-
crantz memorial om knekte- och båtzmanshåldzcontracternes förbätt¬
rande ingifne betänkande2 blef aldeles bifallit.
I lika måtto biföls Commerciedeputationens betänkande3 angående
1 Se bil. 34.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 408, med påskrift: Upläst och bifallit d. 3 sept. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 409, med påskrift: Upläst och bifallit d. 7 sept. 1723.
390
7 september.
tulfrihet på kalek och bygningzmaterialier för dem, som brunnit före här
i staden.
Sammaledes blef Just.- och Cammardeputinens utskotz memorial1 bi¬
fallit angående Generalen Gref von der Nath.
Camereraren H:r Hederskiöld ingaf et memorial2 angående twisten
emilian honom och Majoren Silfversvärd.
Assessoren H:r Lars Benzelstiernas memorial och deruti anförde beswär
emot Justitiaedeputationen uti saken emilian afl:ne Lagman Bromans
sterbhus och Handelsmännen Holstéen och Weilandt communicerades
med bem:te deputation.
H:r Generallieutnanten Wennerstedts memorial3 uplästes, medelst
hwilket han anhåller at bekomma öfwerstelön i hemmansräntor, emädan
den honom tillagde pension af 400 dir smt årligen icke är nog tilräckelig
uti dess igenom fångenskapet utblottade tilstånd. Ståndet fan godt, at
detta remitteras til det Secrete utskottet, som har at syssla med stats-
wärcket.
Någre ifrån fångenskapen hemkomne officerares wid kongl, guardet
ingifne memorial4 blef upläsit, hwarmedelst de å samtel. guardesoffi-
cerarnes wägnar anhålla, det måtte dem samma justiee wederfaras som
alle andre Riksens betjänte och på staten här i Swerige opförde med lö-
ningarnas afbetalande efter Kongl. M:s resolution af den 10 novembr. 1711,
emädan ehuru de warit på swänska staten opförde, skola de likwäl på
18 åhrs tid ingen löhn åtnjutit, utan det ringa som de uti sin fångenskap
bekommit. Ståndet hänskjuter detta til Secrete utskottet och ser för sin
del gärna, at ofwan bem:te H H:r officerare måtte för de af dem anförde
skjähl och omständigheter kunna hugnas och understödjas.
Fulmäcktigen ifrån Helsingborg Borgemäst. därstädes H:r Hinric
Sylvius androg, huru såsom han wäl gjort nu wid Rikzdagen en under¬
dånig ansökning om någon tilökning på dess härtil hafde ringa lön, men
beklagade at han ännu icke ärhållit däruppå något utslag, anhållandes
fördenskuld om Ståndetz biträde til en god befordran för honom uti
ofwannämde ansökning. Alt därföre och emädan bem:te Borgemästare
hafwer en mycket ringa lön, som ej kan wara tilräckelig til hans nödige
utkomst, särdeles på en gräntzeort, däräst han är underkastad en stor
gästning af främmande, som ifrån utrikes orter dit anlända kunna, ty
skulle Ståndet för sin del gärna se, det H:r Borgemästaren måtte med
någen tillökning hugnas, särdeles som Götha Hofrät sjelf föreslagit därtil
100 dir smt af justitisestatzmedlen, hwilket dock synes wara något ringa.
H:r Landzhöfdingen Grundel ingaf et memorial, hwaruti anföres, huru
såsom en herredagzman ifrån Torneå sokn Anders Oravainen benämd
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 410, med påskrift: Uplästoch bifallit d. 7 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 411. Två memorial, dat. resp. juli och 6 sept. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 412, med påskrift: D. 7 sept. 1723 upläst. D:o remitterat til
Secreta utskottet.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 413.
7—10 september.
391
skal inför Riksens höglofl. Ständer inlefwererat en skrift, däruti H:r Landz-
höfdingen skal angripas och beskyllas för grof felaktighet och strafwärdigt
ämbetes förseende, påståendes fördenskuld H:r Landzhöfdingen det
bem:te Anders Oravainen måtte för sit försmädande samt osanning ställas
under laga undersökning och dom för det forum uti landzorten, hwaräst
saken efter processen hörer, som widare af memorialet in actis kan intagas
n:o 4141, hwarwid jämwäl bifogades såwäl en afskrift af almogens uti
Nedertårneå sokn wid denne Rikzdag ingifne beswär bestående af 13
puncter, ses n:o 4152, såsom och en copie af den undersökning, som uti
Torneå soken stugu hållen är den 2 sistkne augusti angående de beswär, som
förbenämde herredagzman emot wälbem:te H:r Landzhöfding skal hos
Riksens höglofl. Ständer inlagt, n:r 4163, andragandes merbem:te Landz¬
höfding därjämte muntel., at som han blifwit inför Riksens höglofl. Ständer
af merber:de herredagzman förolämpad, så är och dess påstående at njuta
därföre inför höglofl. Ständerne behörig satisfaction.
Resokdes: Såsom Ståndet intet har någon kundskap af den beswärs-
skrift, som herredagzmannen ifrån Torneå sokn Anders Oravainen angifwes
hafwa hos Riksens höglofl. Ständer ingifwit, medelst hwilken Landz-
höfdingen H. H Jacob Grundel förmenar sig wara högeligen förolämpad
och för strafbare ämbetesförseelser angripen, påståendes fördenskuld
at njuta därföre behörig satisfaction, altså kan ej eller Ståndet sig med
denne saken befatta.
Probsten och Kyrkjoherden H:r Magister Zacharias Plantin ingaf et
memorial bende den twist, som är emilian Probsten och Kyrkjoherden
Forbus samt församblingen uti Torneå angående tijondelaxens ärläggande
därstädes, af innehold som ses in actis n:o 4174, anhållandes jämwäl
muntel. at denne sak måtte wederbörande til rättelse å ömse sider nu wid
Rikzdagen afgöras af den deputation, som saken under händer haft.
Anno 1723 den 10 septembris.5
Nerwarande Ståndetz H H:r ledamöter.
Uplästes och biföls så wél Cammar- och CEconomiedeput. betenkande6
ang:de framledne Hofstalmästaren Paul Wudds änkas fru Margaretha
Winblads insin. supplique hos Riksens högh Stender om confirmation af
des undfågne förläning på Strandzgodset i Södermanland som och bemelte
deputations ytterligare förklaring deröfwer, så at fru Winblad aldeles
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 414, med påskrift: Upläst d. 7 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 415, med påskrift: Ins:t d. 20 julii 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 416, med påskrift: Ins:t uti Ståndet d. 7 sept. 1723.
4 Borgarståndets 1723: 5, n. 417, med påskrift: Ins:t d. 7 sept. uti Ståndet åhr 1723.
5 Protokollet för den 10 sept. 1723 t. o. m. tullens försnillande å s. 393 har förts av kanslisten
Ekerman.
6 Två betänkanden i Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 418, det ena daterat 20 juli 1723 och
med påskrift: Upläst uti lofl. Borgareståndet d. 10 september 1723. D:o bifallit, det andra daterat
31 aug. 1723 och med påskrift: Upläst och bifallit uti lofl. Borgareståndet d. 10 september 1723.
392 10 september.
efter de åberopade kongl, brefwens lydelse och innehåld i sin lifstid niuta
och beholla rentan af berörde godz samt skatterettigheten deruppå för
sig, sina barn och arfwingar.
S. d. ingaf Prowiantmästaren Hindric Hasselhon et ödmiukt memorial1,
begärandes2 ändring uti Kongl. Cammarcollegii nyligen utferdade resolu¬
tion, som pålegger honom at ifrån sig lefwerera til Feltcamereraren Igström
alla documenter det Lundqvistiska sterbhuset tilhörigt, med anhollan at
de hos honom må förblifwa, til des den af Riksens Stender bewiljade
commission, som har at undersöka om husholdningen wid jemteländske
magazinerne, kan komma at gå för sig och bringas i werkstellighet, emedan
honom eljest betages tilfelle at uptäckja och ådagalegga den skadelige
egennyttighet, som af åtskillige derwid skal wara föröfwat och han således
tillika med det Lundqvistiske sterbhuset i annor hendelse wil wara utan
answar och i framtiden stellas otiltalte. Ståndet fan godt at gifwa sit
bifal och samtycke dertil, at Proviantm. Hasselhon, så wel i anseende
hertil som at en commission är redan af Riksens Stender förordnad til
undersökande i orten af de mål bemelte Hasselhon angifwit och påtagit
sig at gifwa uplysning om, hwartil det Lundqvistiske sterbhusetz docu¬
menter torde wara honom oungengelige, må berörde skrifter imedlertid
hos sig i förwahr hafwa och beholla.
S. d. Uplästes Commerciedeputationens ingifne betenkiande3 öfwer
Factoristen Petter Helvegs ödmiuka ansökning at uppå sit inrettade
segelduks- och buldans wäfwerie uti Östergiötland wid skatterusthollet
Rådga i Bråbo härad och Qvillinge sochn erholla privilegium uppå til-
werkningen för örlogzflottan så i Carlscrona som annorstädes i Riket
samt åtniuta sin betalning til godo, nemlm 4880 dr smt för förstreckt
segelduk til Kongl. Ammiralitetet åren 1714 och 1715. Och blef så wel
detta bet:de som det utkast bemelte deput. til et privil. för berörde Helveg
bifogat, uti alla delar bifallit, recommenderandes Ståndet i öfrigit des
anhollande om betalning för giorde lewerantzer hos Rikssens Stenders
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 419, med påskrift: Uplast och resolv. ut in protocollo d. 10
sept. 1723.
2 Tillskrivet i marginalen: Extr. Anholt Prow. H. H. medelst mern. om ändring uti K. Cam.
collegii nyl. utferdade res. som pålegger honom af lefwerera til Feltcamereraren Igström alla docu¬
menter det Lundqvistiska sterbhuset tilhörigt, som skola gifwa uplysning uti den egennyttige och straf-
bare hushollning som wid jerntel, magazinerna af åtskillige skal wara föröfwad. Hwarföre han i
ödmiukhet anholler, det besagde documenter motte hos honom och i des förwar blifwa, til des den af
Riksens Stender förordnade commission til undersökande heraf kan komma at gå för sig, på det han
må kunna göra redo för magazinerna och wid undersökningen upteckja och ådagalegga det skadel.
förfång, som K. M:t och Cronan under et slikt förfarande skal hafwa lidit, i widrig hendelse wil han
och det Lundqvistiska sterbhuset för alt answar nu och i framtiden stellas otiltalte. Ståndet fan godt
at gifwa sit bifal och samtycke dertil, at bemelte Hasselhon må ofwanberörde documenter hos sig
hafwa och beholla, in til des den förordnade commissionen til undersökande af husholningen wid
jemteländske magazinerne kan settas i wercket, derest han äger oftaberörde documenter framte och
ifrån sig lefwerera.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 420, med påskrift: Upläst och bifallit uti lofl. Borgareståndet
d. 10 7:br a:o 1723.
10 september.
393
Secr. utskot, som lärer tilse, at merbem:te H elveg efter sin skj eliga fordran
af säkra medel med det första kan blifwa betalt, på det et för publico så
nyttigt manufacturwerk icke må förfalla och entelrn afstadna.
Til at igenomläsa och öfwerse den projecterade scholseordningen depu¬
terades Bm H:r Palmborg, H:r Ulf, H:r Aurén, Hrr Sylvius och Hrr Grisel,
tagandes Bm. Palmborg exemplaret til sig.
S. d. uplästes och biföls Just. samt Cammar- och fficon. deput. depu¬
terades memorial1 om en undersökningz anstellande, huruwida med
myntets inwexling under deputationstiden richtigt tilgångit.
Sammaledes wardt Commerciedeputationens memorial2 upläsit och
bifallit ang: de mätarebrefs anskaffande uppå alla farkoster, som utwisa
sielfwa lästetalet til hemmande af lurendrägerier och tullens försnillande.
Justrdes protocollet angående de ärender, som äro afgjorde den 6 och 7
sistlrne hujus.
Ståndet bewiljade en deputation til Secrete utskottet at recommendera
Hrr Borgemäst. Sylvii ansökning om förbättring på dess lön, och nämdes
därtil
Hrr Ulf Hrr Glantzberg
Hrr Linberg Hrr Lundin3
Hrr Höök Hrr Bilmarck.
Justrdes protocollet angående Barnhusetz 40 tunna. Utnämdes en
deputation, som härom gjör förestälning til Bidd. och Adelen, och blefwo
därtil utsedde
Hrr Leijel Hrr Udbom
Torpadius Hrr Gallas
Hrr Jeger Hrr Sylvius.
Secrete deputationens memorial4 uplästes angående det, at de måhl,
hwaröfwer deputationen ej fåt fulkommelig uplyssning och noge och
fördenskuld är skyldig dem till plenum at referera, måge bero wid de
påminnelser, som Secrete deputationen pröfwat och än widare pröfwandes
warder nödige wederbörande at föreställa. Detta biföls.
Uplästes et annat Secrete deputationens memorial5 angående det at
ingen croning här i staden eller på landet skje må på de wahror, som til
salu inkomma, utan alt efter lag och förordningar föras til hamn och
torgz, som til den ändan införes at det försäljas skal. Bemrte memorial
blef bifallit.
En deputation6 ifrån höglofl. Biddrt och Adelrn let sig anmäla, som
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 421, med påskrift: Upläst och bifallit uti lofl. Borgareståndet
d. 10 7:br 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 422, med påskrift: Upläst och bifallit d. 10 sept. 1723.
3 överstruket: Kylenius.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 423, med påskrift: Upläst och bifallit d. 10 sept. 1723.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 424, med påskrift: Upläst och bifallit d. 10 sept. 1723.
6 Det följande fr. o. m. En deputation t. o. m. biträda å s. 395 har skrivits av kanslisten Eker¬
man.
394
10 september.
blef behörigen emottagen, och förde H:r Landzhöfding Creutz ordet så¬
lunda: Ridderskapet och Adelen låter förmäla sin wen- och flitiga helsning
hos det hög:de lofl. Borgareståndet och har hermedelst welat giöra en
wenlig påminnelse derom, at det högt:de lofl. Borgareståndet tecktes låta
wara sig angelägit at bringa Riksdagen til slut, om möjeligit wore til-
kommande wecka. Och som til detta ändamålets erhållande wil nödigt
wara, at hwar och en uti de deputationer, som han förordnad är, sig tidigt
och i god tid insteller at uti enig- och samdrechtighet afhjelpa sakerne,
så twiflar och Ridd:t och Adéhn intet, at ju de öfrige respective Stånden
lära låta detta äfwen wara sig recommenderat samt arbeta derpå at up-
retta en god harmonie Stånden emelan. I synnerhet önskar Ridd:t och
Adelen, at riksdagzordningen, privilegierne, beswären, contribution, colle-
giernes så wel som landzhöfdis instructioner och hwad som reservecassan
angår, motte blifwa reglerade och til slut brachte, så wel som och något
wist resolverat öfwer det memorial, hwarmed den öfwer reductionswerket
wid sista Riksdagen förordnade deputation hos Riksens Stender nu in¬
kommit. Hwilket Ridd:t och Adéhn holler före nödwendigt böra afgiöras,
innan Riksdagen slutes.
Sedan öfwergaf H:r Landzhöfdingen et memorial1 ifrån commissionen,
som blifwit uppå sisthe Riksdag förordnad af Riksens höglofl. Stender
at göra sin berettelse om reductionswerket och projectera en plan eller
instruction, hwarefter sedermera reductions- och liqvidationswerken
kommo at företagas, recommenderandes denne Ridd:t och Adelens ange¬
lägenhet uti Borgareståndets åtancka til det bästa och at 1680 års riksdagz-
beslut efter sit inför commissionen giorda påstående må tagas til funda¬
ment af hela reductionswerket, emedan Ridd:t och Adelen deruti gior
uttryckeliga förbehold under de öfrige respective Ståndens samt krigz-
befäletz guarantie, at densamma bewilning skulle wara den aldra sista
och at aldrig om widare reduction skulle omrördt warda. Hwarföre Ridd:t
och Adéhn förmodar, at hwad de sedermera under souverainitetstiden, då
undersåtarne wörö twång och en blind lydno undergifne, hafwa most uti
riksdagzbesluterne samtyckja och bewilja, fast det warit stridande emot
de förre riksdagzbesluter, hwaruti de sig uti kraftigaste motton förbehollit
at ei widare undergå någon reduction, må nu mera företagas, skjerskådas
och pröfwas, huruwida det med Sweriges lag och sielfwe billigheten öfwer-
ensstemmer, på det de lidande någorlunda må komma til sit igen, som de
så lenge emot al ret måst umbära. Ridd:t och Adelen påstår icke just, at
alt hwad dermed oretta kan wara tilfogat och afhent, skal til fullo och
jemngodt ersättjas, utan will Rid:t wara nögt, om det effter Riksens Bi¬
stånd kan blifwa tilfredzstelt, och som Rid:t och Adelen wel kan se och
aftaga, at desamma godz och lägenheter, som blifwit dem ifråntagne,
icke kunna dem alla återstellas, wil Rdt och Adelin emottaga wederlag
uppå de orter, som Cronan lägligit wore(?) utan at rubba sielfwa indelningz-
werket.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 425, med påskrift: Uplast d. 24 sept. 1723 ut in protocollo.
10 september.
395
H:r Bm. Bunge aflade å Ståndetz wegnar sin tacksägelse för den ansen¬
liga deputation höglofl. Ridd:t och Adelen behagat hedra detta Ståndet med,
utlofwandes at wilja hwad det förra angår medelst en beskickning lemna
högl. Ridd:t och Adéhn swar och om det öfrige sig nermare underretta
och mogna, då han icke twiflar at Ståndet lärer retwisan til styrkjo i al
skjelig motto giöra uppå högl. Ridd:t biträde.
En deputation ifrån Bondeståndet lät sig anmäla, som sedan han blifwit
inlåten och förmält sit Ståndz hälsning berättade, det Bondeståndet det
förehaft angående Rikzdagens förkortande, hwilket de tyckt på det sättet
skje kunna, at inge memorialer widare emottagas, och sedan at inge andre
af de redan inkomne måhlén företagas än de som äro publique, men alle
private saker hwila. Därnäst hafwa de förehaft i anledning af Secrete
deputationens memorial angående de desiderade förklaringar, och om
icke det må hwila wid de förestälningar, som bem:te deputation gjort
eller därom widare görandes warder, hwaröfwer de gärna wilja höra detta
Ståndetz utlåtelse. Därpå swarades, at Ståndet detsamma bifallit. Så
yrkade de äfwen på at det måtte befordras til wärkställighet angående
collegiernes besätjande til helften af ofrälse män. Sist öfwerlefwererade
de en skrift, hwarutinnan de yttra sine tankar angående så wäl 1/4 partz
förhögningen af den ärfordrade contributionen, såsom och öfwer den
projecterade af giften til en gäldz betalning, förklarandes sig det de ej
kunna bewilja någon afgift til gäldens betalning på samma fot som fredz-
hjelpen för almogens utblottade tilstånd skuld med mere, som skriften
in actis innehåller sub n:o 426.1
Sedan inkom en deputation ifrån generalitetet, för hwilken General
Hård förde ordet, ingifwandes därjämte et memorial, hwaruti anföres, at
emädan 1696 åhrs stat uttryckeligen förmäler och innehåller, det 2:ne
generaler, 2 gen.lieutnanter och 4 generalmajorer af armeen skole årligen
åtnjuta den lön, som i staten finnes dem wara tillagd, fördenskuld är deras
anhållande at nu måtte sålunda förordnas, at de älste generaler på staten
upföras til wärckelig löns åtnjutande årligen, som förbem:te förordning
innehåller, på det så snart någon öpning sig sedermera tildrogo, den
alsta i ordningen af de andra generalerne den förres place kunde tilträda,
hwarmedelst den ene efter den andre kan befordrad blifwa til den ordinarie
lönens åtnjutande och således hwar och en efter sin ålder och förtjänst
densamma undfå, men icke til andra eller flere warda fördelt med mera,
sorn memorialet innehåller och ses kan under n:o 427.2 Därjämte anfördes
af dem, hurusåsom 1720 den förändring är skjed med rangen, at presiden-
terne uti collegierne blifwit dem föredragne och rang med feldtmarskalcker
tillagd, hwarigenom generalitetet uti deras rang skjer för när, hwarf öre
är generalitetetz anhållande, det Riksens Stender wille taga sådant i
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 426, med påskrift: Ins:t d. 10 sept. 1723. Under samma
nummer finnes även adelns samt präste- och borgareståndens svar till bondeståndet.
2 Borgarståndets arkiv 1723:5, n. 427, med påskrift: Ins:t och upläst d. 10 sept. 1723 ut in
protocollo.
396
10 september.
öfwerwägande och rätta, särdeles som man ej eller wet, huru en sådan
rang för presidenterne wid sista Rikzdag blifwit faststäld.1 Ståndet för¬
säkrade taga bägge desse af generalitetet andragne måhl uti öfwerwägande
och gärna uti al gjörlig måtto göra dem biträde och noge. Afträdde.
Därefter kom på discurs, hwad swar man skulle gifwa Ridd. och Adelen
på deras gjorda proposition om ärendernes afgörande samt en wiss tidz
utsättjande, innom hwilken Rikzdagen skal slutas. Hwad det senare
widkommer så skulle Ståndet gärna önska, at han slutas kunde innom
andre weckans slut, men kan likwäl intet se, at någon wiss dag därtil kan
utsättas, aldenstund de högst angelägne måhl först nödwändigt måste
afgöras.
Beträffande det förra, som förmäler om de måhl, som höglofl. Ridd.
och Adelen nämt böra til slut bringas aldra först, så är Ståndet nögdt
därmed, at man först företager til afgörande
l:o om rikzdagzordningen,
2:o angående contribution,
3:o instructionerne,
4:o Ståndens privilegier och almänne beswär,
5:o angående stora sjötullen och hwad därtil hörer,
6:0 anbelangande twisten emilian Götheborg och Uddevalla samt
sedan de måhl, som högst nödige finnes och om hwilkas afslutande Stånden
sins emilian kunna öfwerenskomma.
Imedlertid är angeläget, det ofwan bem:te ärender ej måge afbrytas
med någre andre emillankommande och af mindre wärde sig yppande
qvsestioner eller måhl, som äro mera private än almänne. At notificera
Rid. och Adelen detta slut deputerades
De deputerade togo afträde. Sedan deputerades til Bondeståndet
angående Barnhusetz 40:del at communicera med dem Ståndetz däröfwer
fattade tanckar:
H:r Helledeij
H:r Witte
H:r Hierstedt
H:r Weduvar
Hrr Grizel
H:r Lindberg
Hrr Glantzberg
Hrr Bilmarck
Hrr Polack
Hrr Eklin
Hrr Silentz
Hrr Wisel.
Rådmannen Hrr Helledeij
Torpadius
Hrr Jeger
Hrr Sylvius
Hrr Gallas
Hrr Udbom.
1 I Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 427 finnes ett memorial från presidenterna i anledning:
av generalitetets skrivelse. Detta memorial är undertecknat av Gustaf Bonde och försett med
påskrift, att det insinuerats d. 20 sept. 1723.
12 september.
397
Torsdagen den 12 sept.
Uplästes Bergzdeputationens betänckande1 angående någon Imitation
uti 1664 åhrs förordning och det däruti gjorde förbudit, at ingen utom
bergzmansståndet skal få sig tilhandla eller besitja något bergzmans-
hemman, crono eller skatte, under hwad namn det och wara må, om hwil-
ken limitation Cammarherren högwälb:rne Hrr Grefwe Gyllenborg gjör
ansökning, som ses in actis n:o.2 Detta betänckande så wäl som höglofl.
Ridderskapet och Adelens därwid gjorda anmärkning blef aldeles bifallit,
hwilket uppå betänckandet antecknades.
Därnäst wardt Kongl. Krigzcommissions memorial upläsit angående på
hwad sät tjänstgörandet uti regementerne må kunna lämpeligast inrättas
efter hwars och ens hafwande caracter, hwilket memorial3 och däruti
gjorda förslag blef bifallit, som uppå sjelfwe memorialet antecknades.
Sedan uplästes Krigzdeputationens betänkande4 och därwid fogade
project til en förordning angående ordonancer wid de indelte regemen¬
terne til häst och foot i fridztid och mädan de wistas hemma i landet på
sine indelningar. Hwarwid den påminnelse, som höglofl. Ridd. och Adelen
gjort, blef bifallen så lydandes: At som denna förordningen intet kan läm¬
pas til alla regementerne, besynnerlig i Finland, så remitteras detta pro-
jectet til Kongl. Krigzcollegium, at berrde Collegium, sedan wederbörande
öfwerstar ifrån regementerne hörde blifwit, med et nyt project, lämpadt
til hwarje ort, hos Kongl. Maijrt och Rådet inkomma må, at then fast¬
ställes och utgå. Hwarföre blef på memorialet tecknadt, at det bifalles.
Commerciedeputationens betänckande5 uplästes angående en styremans-
scholas inrättande. Ståndet fan wara ganska nyttigt och nödigt, at en sådan
schola må här igän uprättas, men som den på staten därtil anslagne summan
är ringare än man för så liten lön kan ärhålla en duktig man, som ung¬
domen uti sådane wetenskaper underwisar, altså lära Riksens Ständer
wara betänkte på medel och utwägar at så förbättra wilkoren för den,
som til en slik styremansscholas inrättande kan blifwa antagen, at han
må hafwa sin nödige utkomst.
Widare fan Ståndet godt at deputera så til Prästerskapet som Bonde¬
ståndet
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 428.
2 Ansökningen återfinnes icke bland akterna.
3 Memorialet skulle i Borgarståndets arkiv 1723: 5 ha återfunnits under n. 429. Enligt en
anteckning i registret över akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 8 hade det översänts till bonde¬
ståndet.
4 Enligt registret över akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 8 skulle betänkandet i Borgar¬
ståndets arkiv 1723: 5 ha haft n. 430 men återfinnes icke där.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 431, med påskrift: Upläst och resoltt ut in protocollo d. 12
sept. 1723. Jfr HH 32:2, s. 305.
Hrr Salan
Hrr Palmborg
Hrr Holenius
Hrr Sylvius
Hrr Lindberg
Hrr Ulf,
398
12 september.
hwilka fingo in commissis at förmå ber:de 2:ne Stånd at underskrifwa
det memorial, som de tillika med detta Ståndet öfwerenskommit om,
berörande collegiernes besätjande til helften af ofrälse män, wiljandes
Ståndet, sedan ber:de memorial blifwit af desse 3:ne Ståndens Talemän
underskrifwit och et exemplar til hwarthera Ståndet däraf lämnadt, då
göra propositionen til Ridd. och Adelen.
Uplästes et af Kongl. Expeditionssecreterarne H:r von Carlson, H:r
Celsing och H:r Boneauskiöld ingifwit memorial1, hwarutinnan anhålles,
at de måtte njuta någon förbättring på deras härtils hafde rang, så at de
måge komma i lika consideration til med revisionssecreterarne för de
skjähl skuld, som uti bem:te memorial äro andragne och ses kan in actis
n:o 432.
Ståndet fick i anledning häraf tilfälle at närmare eftertäncka den olägen¬
het, som yppas wid hwarjehanda tilfällen igenom rangordningen, hwarf öre
tycktes bäst wara at rangordningen aldeles uphäfwes och allenast obser¬
veras en subordination, hwilken i nogaste måtto och på thet starckaste
måste iachttagas, hwarom en remonstration til de öfrige Stånden göras
måste.
H:r Borgemästaren Stobaeus inkom och begärte, at Ståndet wille gifwa
sin utlåtelse öfwer den proposition och tal, som under Ståndetz sista sam-
manwaro fördes, medelst hwilket til Ståndetz utlåtande blef hemstält,
huruwida H:r Borgemästaren må hafwa därigenom brutit sin tysthetzed
at han skrifwit til Malmö angående den förewarande twistigheten, huru
voteringen skal skje uti Ståndet. Och som H:r Borgemästaren skal sökt
wid alla tilfällen at sig så upföra, som en redelig och rätskaffande man
anstår, så skal det mycket gräma honom, at en sådan tilwitelse blifwit
honom tillagd. Och ehuru H:r Borgemäst. intet har eller wil hafwa någon
owänskap med någon menniskja, så påstår han likwäl och begär, at Ståndet
behagade gifwa sit utlåtande öfwer den frågan, som blifwit Ståndet hem¬
stält, särdeles som han i annor händelse skulle til sin reputation alt för
mycket lida, wiljandes han, til dess sådant följer, afhålla sig.
Rådmannen H:r Helledeij swarade, at som detta angår mig, så är
det nödigt, at orden regleras för protocollet först, eftersom jag ej så egente-
ligen kan mig dem nu ärindra, då jag sedan wil förklara mig däröfwer.
Swarades härpå, at den ordewäxling, som föreföl emilian H:r Rådman
Helledeij och H:r Borgemäst. Stobteus, ej influtit uti protocollet, emädan
sådant då ej begärtes, och man til at undwika misshällighet i Ståndet ej
gärna wil föra något til protocols, som härrörer af en hastig ordewäxling,
med mindre sådant expresse af wederbörande offenteligen påstås. Dess¬
utan så berättade Torpadius, det han ej warit inne wid begynnelsen af
denna ordewäxling, emädan han blifwit utkallad at tala med en utskickad
ifrån Riddarhuscancelliet. Ståndet bad, at de wille afgöra denne twisten
sins emilian i wänlighet, på det ingen misshällighet i Ståndet eller emilian
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 432, med påskrift: Upläst d. 12 sept. 1723. Resol. ut in pro-
tocollo d. 17 octobr.
12 september.
399
dess ledamöter må upwäckas, utan enighet, sämja och förtrolighet bibe¬
hållen warda emilian alla i gemen och hwar och en i synnerhet. Imedlertid
må H:r Borgemästaren wara försäkrad, at Ståndet håller honom för en
braf och hurtig man, som så uti annat som detta ingenting gjort, som
graverar dess ed. H:r Borgemäst. afträdde.
En deputation anmältes och blef inlåten ifrån Prästerskapet, för hwil-
ken Doctor Benzelius förde ordet, och sedan han förmält hälsning ifrån
sit Stånd, upläste et extractum protocolli af detta dato, hållit uti Consist.
Begni, så lydandes: Uplästes thet projecterade och ifrån thet lofl. Borgare¬
ståndet samt thet ärbare1 Bondeståndet i dag communicerade memorial2
ang:de collegiernes besettjande med halfparten ofrelsemän, hwilket wel-
bemelte Stånd begärt at blifwa så af Präste- som Borgare- och Bonde¬
ståndet underskrifwit, tå sedan det lofl. Borgarståndet wil genom et
serskilt memorial i sit egit namn höglofl. Bidd:t och Adelen then saken
föredraga. Hwarföre Ståndet stadnade uti sådant slut, at såsom qvsestio
an tilförene fädt bifal, så finner ei ehr Ståndet något skjel at gå therifrån,
utan är så wida med merwelbemelte Stånd aldeles ense, förmodandes efwen
at höglofl. Bidd:t och Adelen lärer i the herföre stridande kraftige skj el
sig finna, men holler i öfrigit före, hwad settet widkommer, at therom
als intet kan determineras och faststellas, förrän qvsestionen först blifwit
höglofl. Bidd:t och Adelen kundgiord och thet sedan kan komma under
gemensamt öfwerwägande af alla Ståndens deputerade tillika.
S. d. fans godt at göra hos de öfrige Biksens respective Stender påmin¬
nelse om skyndesam werkstellighet af Dalens, Pranges och Brodzens
exeqverande likmätigt Ståndens derom utferdade utlåtelser.
Ex protocoller (!) Er. M. Melander.
Sedan ingaf han äfwenledes et extractum protocolli3 af den 7 hujus
angående, l:o en almän 10:de sätning öfwer hela Riket, 2:o begära de
prästerättigheten af knektar och ryttare i anledning af krigzbefäletz in-
gifne beswär.
Förmälte därjämte, at Prästeståndet bifallit memorialet angående en
reservecassas inrättande wid Östgöthe cavallerieregemente, dock med
reservato at de ej wilja cavera för medlen. Afträdde.
Som den deseinen at nu idag göra propositionen til Ridderskapet och
Adelen belangande collegiernes besätjande til helften af ofrälse män
1 Det följande fr. o. m. samt thel ärbare t. o. m. Er. M. Melander har skrivits av kanslisten
Ekerman.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 433. Under detta nummer återfinnes dels ett koncept, som
uppsatts av sekreteraren Torpadius och som försetts med påskrift: Ins:t och upläst d. 9 julii 1123,
dels tre utskrifter, som äro daterade den 12 september 1723 och som undertecknats-av borgar¬
ståndets och bondeståndets resp. talmän, dels ock ett memorial, som är daterat den 17 september
1723 och undertecknats av prästeståndets och borgarståndets resp. talmän.
3 Detta protokollsutdrag återfinnes i Borgarståndets arkiv 1723: 5 under n. 433, med påskrift:
Upläst d. 12 sept. 1723.
400
12 september.
igenom ofwanbermte Prästerskapetz utlåtelse och at de ej welat under-
skrifwa den skrift, om hwilken de 3:ne Präste-, Borgare- och Bondeståndet
öfwerenskommit, så fans godt at upskjuta härmed til nästa samman¬
komst. Imedlertid sättes skriften uti mildare termer på et och annat
ställe.
Cancelliråden H:r Brunner och H:r Baron Wrangel inkommo och in-
gåfwo et memorial1 ifrån Cancelliecollegium, hwarmedelst anhålles om någon
fonds til ärsätning för de Cancelliecollegio bewiljade sportuler, eftersom
Ridderskapet och Adelen skal fallit på de tanckar at taxan, som 1720
blef uprättad til desse sportulers reglerande, som til förbättring på Can-
celliecollegii ledamöters och betjänters af lönande blifwit anslagne, re-
commenderande fördenskuld bem:te Cancellieråder detta, så at cancelli-
betjänterne måge til förbättring på lönen undfå någon fonds i stället för
de afgående sportulerne, sorn kan wara säkrare och tilräckeligare. Ståndet
lofwade i al mögelig måtto göra dem häruti biträde. Afträdde.
Sedan uplästes och biföls Justitieedeputationens betänkande2 angående
huru förhållas skal, när twänne burit en wåldsam hand på en person,
hwilken därpå ljutit döden, och de bägge finnas så lika brotzlige, at man
intet annat kan utröna än at de bägge warit lika wållande til dödzbahnen
med mere. Allenast holt Ståndet före, at man intet bör bruka tärning¬
kastande, när de skola underställas dödzdommar utan lotkastning, såsom
säkrare at kunna förekomma bedrägerier wid kastandet.
Wid den projecterade instructionen för Kongl. Commerciecollegium
gjordes efterföljande anmärkningar3:
2 §. Påminnes at enär någre betänckande komma til Hans Kongl.
M:t uti et eller annat måhl at insändas, så bör sådant ej skje, förrän alle
wederbörande, som betänckandet i någor måtto kan angå, förut blifwit
behörigen hörde, på det icke något må utfärdas eller fastställas, som torde
strida emot Ständernes wälfågne privilegier, resolutioner och förmoner.
3 §. Ärindras, at Commerciecollegium bör noga tilse, det inge andre
manufactorister måge ärhålla någre privilegier än de, som idka en sådan
manufactur, som med skjäl kan skattas nyttig och nödig samt hållas
för en rät manufactur. Och at ej eller någre privilegier måge utfärdas,
innan wederbörande magistrater och borgerskap därwid blifwit hörde
och fåt göra sina påminnelser. Åliggandes jämwäl Collegium at hafwa
därpå et noga inseende, det de priviligierade manufacturer ej måge på
något sät missbrukas, på hwilken händelse de, som dem undfåt, böra
dem samma mista. Så tillser och Collegium och håller alfwarsam hand
däröfwer, det de som undfåt privilegier til någon nyttig manufacturs
inrätning, sådant jämwäl ställa i wärket, så kärt dem är at undwika at
blifwa sina privilegier förlustige.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 434, med påskrift: Ins:t och upläst d. 12 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 435, med påskrift: Upläst och bifallit d. 12 sept. 1723 ut in
protocollo.
3 Se bil. 35.
12—17 september.
401
4 §. Denne puncten bör inrättas efter Kongl. M:s bref af den 28 febr.
1699 så lydandes, som ses in actis n:o 4371, hwilket bref tydeligen före-
slcrifwer, så wäl huru inrätningen af et rasp- och spinnehus skje skal, såsom
och under hwars disposition och inseende det wara bör, hwarwid Ståndet
för sin del håller före, at det förblifwa bör.
6 §. Wid orden: Commerciecollegium projecterar och inkommer med
tjänlige förslag, bör tilsätjas: sedan de däröfwer hört wederbörande magi¬
strater och borgerskap.
11 §. Angående passen så påminnes, det en taxa bör uprättas, hwarefter
samma pass skola betalas och at det latinska passet icke behöfwes uti
fredztider, men i ofredztider måste passen tagas in duplo på latin och
swänske, blifwandes bägge inbegrepne under samma taxa, emädan om-
kostningarne eljes skulle för mycket gravera de handlande.
Beträffande nya fyrbåkars inrättande, som i denne punct förmäles
om, så bör detta confereras med det, som därom kan finnas wara anfört
uti Ammiralitetzcollegii instruction.
12 §. I stället för ocker sättes interesse.
17 §. Här anmärckes, at med städernes politie- och oeconomiewäsende
och de ärender, som där tilhöra, bör Collegium sig intet befatta. Iiwad
uti denne puncten under 6:te momentet förmäles om den upsikt, som
Commerciecollegium skal hafwa öfwer barn- och fattighusen, så är det en
sak, som intet hörer under Collegium, hwarwid man sig åberopar på den
här ofwanföre allegerade Kongl. M:s förordning af åhr 1699 samt den af
ålder gjorde institutionen.
Bör altså hwad härom förmäles och införes, aldeles uteslutes.
Wid den andre divisionens göromåhl påminnes, at hwad manufacturer
af järn och ståhl angår, som med watn drifwas, så hörer det til Kongl.
Bergzcollegium.
Beträffande rasp- och spinnehusen så åberopas, hwad härom tilförene
är wordet anfört.
Inseendet på de upräknade handtwärkarne hörer enkannerligen under
magistraternes upsicht och bör fördenskuld detta i punjcjten därefter
rättas.
Höglofl. Rid. och Adelens wid slutet gjorda anmärckning blef aldeles
bifallen.
Tisdagen den 17 sept.
Blef Justitisedeputationens betänckande2 upläsit angående Handels¬
mannens Abraham Hulphers ansökning om befordran til slut uti saken
emilian honom och Directeuren Herman Dassau, hwilket betänckande
wardt bifallit.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 437.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 438. Under detta nummer återfinnes kommersdeputatio-
nens betänkande om ett rasp- och spinnhus inrättande i Stockholm (jfr s. 86), men icke
justitiedeputationens betänkande.
26 — 47621 Borgarståndets protokoll
402
17 september.
Uplästes Cammar- och CEconomiedeputationens betänckande1 angående
öfwerflödighetz hämmande och afskaffande i mat och drick, hwarwid
efterföljande anmärckningar gjordes:
2 §. Wid begrafningar bör denne tiden icke observeras, utan kan det
ordet begrafningar utgå.
4 §. Ståndet tycker l:o at 30 personer högst kunna wara på landet
och i städerne, 2:o at böterne blifwa lika och satte så i städerne som på
landet til 40 mrkr. smt, 3:o at de orden Hans M:t med dess hoffolck kunna
uteslutas, emädan de ej kunna räcknas härunder.
6 §. I stället för 40 och 20 sU® socker, som i denne puncten nämnes,
sättes 20 och 10 s®tg, emädan det til öfwerflödighetens hämmande synes
böra til helften förminskas.
7 §. Bourgoine och champagnewiner utslutes, jämwäl förbjudes itali¬
enske och ungerske winer, så utelyckes äfwenwäl orden: dock de i den
4 § priviligierade etc. in til så fordrar. Bör äfwenwäl qvantum af bränne-
winet uteslutas och sättes i stället: bränneri er brukas änteligen wid bröl¬
lop och begrafningar.
Wardt Krigzdeputationens betänckande2 upläsit, huruwida rusthållen
för gäld måge kunna angripas, och blef samma betänckande bifallit.
Justerades protocollet, som är hållit wid Ståndetz sista sammanwaro,
angående H:r Borgemäst. Stobsei då gjorde proposition öfwer det tal, som
wid sammankomsten näst förut war fört däröfwer at han communicerat
med Magist. och Borgerskapet uti Malmö den twistigheten, som förewarit
om voteringen här i Ståndet.
Som det berättades, at de för Fridericshamns stad utwärkade privi¬
legier skola mycket prejudicera de andre stapelstäderne, altså fans godt
at deputera 2:ne ifrån Ståndet til H:r Estatssecreteraren Barck at begära
af bende privilegier communication, jämwäl och wid samma tilfälle an¬
hålla at bekomma en upsatz på alla dem, som sedan sista Rikzdag blifwit
caracteriserade. Härtil deputerades
Rådm. H:r Helledeij
Bm H:r Palmborg.
Kongl. M:s och Riksens Cancelliecollegii memorial3 af den 19 sisth junii
blef upläsit angående det, at Riksens wid främmande hof warande mi¬
nistrar utom deras ministrecaracter må tilläggas namn af någon bestäl-
ning här hemma, hwarigenom de ej allenast utomlandz blifwa mera ansedde,
utan och wid skjed rapel njuta ibland andre Kongl. M:s betjänter sin
tilbörliga hederställe. Detta memorial wardt på det sättet bifallit, at
en extraordinarie envoije, som ej är af militaireståndet, bekommer titul
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 439, med påskrift: Upläst d. 17 sept. 1723. D:o bifallit ut in
protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 440.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 441, med påskrift: Upl. i Secrete utskåttet d. 3 julii 1723.
Upläst och bifallit d. 17 sept. 1723.
17 september.
403
och rang af cancellieråd, en resident behåller samma namn och caracter
med cammarherre rang, emädan hofrådzbestälningen är indragen, hwar-
före caracteren synes ej mera kunna brukas samt en commissionssecrete-
rare heder och rang som för detta lika med andre Kongl. M:s här
hemmavarande secreterare.
Sedan företog Ståndet at i wänlighet afgöra den emilian Stockholms
och någre andre städers fulmäcktige yppade twisten angående voteringen
här i Ståndet, stannandes efter något discurerande uti det slut: At hwar
fulmäcktig äger sit votum och at fulmäcktige ifrån Stockholm ej måge
wara öfwer tijo, ståendes jämwäl de andre städerne frit at sända til rikz-
dagarne, alt som de godt finna, en, twå eller flere. Detta antogo Stock¬
holms fulmäcktige hwad sjelfwe numern angår, så wida deras princi¬
paler Magistraten och Borgerskapet här i staden skulle behaga gifwa
därtil sit bifal och samtycke.
Fans godt at afskicka en deputation til Prästerskapet angående inqvar-
teringztolagen til at samma angelägenhet hos bermte Stånd recommen-
dera, som skulle berätta, det Ståndet wille sins emilian jämka, hwad det
ärendet angår, så at Arboga och Kiöping måge njuta någon hjelp och
understöd däraf uti drabantinqvarteringen.
Justerades memorialet til Ridderskapet och Adelen angående hofr:s
och collegiernes besätjande til helften af ofrälse män.
Fulmäcktigens ifrån Upsala Hrr Mårten Udboms ingifne memorial och
däruti anförde beswär uplästes angående det af Kongl. Commerciecolle-
gium skal allenast tillagt 2:ne winskjänckar uti Upsala frihet at sälja
dubbelt öhl, hwarigenom det öfrige Borgerskapet skal prsejudiceras, på¬
ståendes at de måtte njuta lika rättighet med mere, som memorialet
innehåller nro.1
Ståndet fan godt at igenom et underdånigt memorial2 til Hans Kongl.
M:t anhålla, det Hrr Landzhöfd. tillika med Magistraten i orten må här-
öfwer såsom uti et oeconomiskt måhl, hwarmed Kongl. Commerciecolle-
gium ej bör sig befatta, stadga och förordna, som nyttigast pröfwas kan,
utan at Kongl. Commerciecollegii därom tilförene gifne resolution må
ligga i wägen, så framt Hans Mrt ej skulle teckas det sjelf afgöra.
Den förordnade commissionens memorial3 öfwer Commissarien Osthof
uplästes, hwarmedelst hemställes til Riksens höglofl. Ständer, huru med
denne sak förhållas skal, på händelse at den någon leuteration ärfordra
skulle, och om icke den då til Hans Kongl. Mrt och Rådet må refereras.
Ståndet tyckte för sin del, at commissionen bör häruti lämnas fria händer
denne saken at aldeles afgöra, eftersom slike Ständernes commissioners
dommar ej kunna sättas under widare leuteration.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 442, med påskrift: Upläst d. 17 sept. 1723 ut in protocollo.
2 Detta memorial, som är daterat den 20 september 1723 och som undertecknats av ståndets
talman, återfinnes under samma nummer som föreg.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 443, med påskrift: Upläst d. 17 sept. 1723 ut in protocollo.
404
17 september.
Dock wil man häröfwer höra de andre respective Ståndens utlåtande,
innan härutinnan något enteligit ifrån detta Ståndet utgifwes.
Uplästes et extract af protocollet, hållit i Riksens Ständers Secrete
utskot den 6 hujus angående fulmäcktigens wid Contributionsränteriet
gjorda ansökning om tilstånd, at den på 1720 åhrs Rikzdag bestådde och
tillagde ärkjäntzlo och wedergälning måtte tillika blifwa af the senare
åhrens, 1715, 16, 17 och 1718 åhrs contributions- och uphandlingzmedel
af Ständernes Contoir under Contributionsränterietz fulmäcktiges disposi¬
tion lämnas och lefwereras med mera, som ses af extractet n:o 444.1 Är-
fordras närmare underrättelse härom ifrån Contributionsränteriet, innan
Ståndet kan utlåta sig häröfwer.
Reträffande H:r Öfwerstens Busqvetz samt H:r Öfwerstel. Harangs
ansökningar, hwarom förmäles uti Secrete utskottetz extractum proto-
colli af den 7 hujus2, så wille Ståndet däröfwer höra de andre Ståndens
utlåtande, innan något wist kan slutas.
At communicera med högwyrdige Prästerskapet Ståndetz memorial
angående hofrrs och collegiernes besätjande til helften af ofrälse män,
hwilket Ståndet nu war sinnat igenom en deputation til Rid. och Adelen
lefwerera, deputerades
I4:r Salan
H:r Lesle,
som därpå afträdde.
Uplästes Kongl. Cammar- och Statzcontoiretz memorial angående
nådeåhrspängars utassignerande, hwarom detta Ståndet uti sine almänna
beswärs 2 § gjort ansökning, af innehold som ses n:o 445.3
Ståndet kunde icke utlåta sig häröfwer, innan man får se memorialet,
som uti det förbenämbde åberopas.
Hrr Helledeij berättade, at Hrr Statssecret. Barck lofwat insända
copie af Fredricshamns privilegier samt upsatz på så månge, som under
dess expedition blifwit caracterizerade.
Deputerade wid Expeditionsdeputationen berättade, at emädan somlige
Stånden angående Hrr Gen.lieut. Cronberg uti den affaire han hafwer
med Borgerskapet i Upsala, yttrat sig, at det skulle remitteras til Kongl.
Hofr. fiscalen at tilse, huruwida han kunde hafwa caussam agendi emot
bemrte Genlieut., men detta Ståndet remitterat det til Fiscalen at emot
honom förfara efter lag och förordningar, altså hemstältes til Ståndetz
wälbehag, huruwida Ståndet wil sig däruti begifwa, at det i sådane termer
til Hrr Fiscalen skal remitteras. Resol.r Ståndet förblifwer wid sin en gång
fattade mening angående twisten emilian Hrr Baron och Generallieut-
nanten Cronberg samt Borgerskapet i Upsala berörande en rådmans
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 444, med påskrift: XJpläst d. 17 sept. 1723 ut in protocolto.
D:o d. 28 sept. bifallit.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 444, med påskrift: Vplast d. 17 sept. ut in protocolto.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 445.
17 september.
405
tilsätjande utom Borgerskapetz wahl, särdeles som därmed at Ståndet
remitterat til H:r Advocatfiscalen at utföra emot wälbermte H:r Gen-
lieutnant likmätigt lag och förordningar, H:r Advocatfiscalen icke betages
at öfwerwäga, huruwida han må hafwa caussam agendi.
Upwistes Prästerskapetz extractum protocolli1 af detta dato så lydandes:
Uplästes det lofl. Borgareståndetz ingifne memorial angående stapel-
städernes rättighet till fri disposition öfwer den så kallade inqwarteringz-
eller tillökningztolagen. Ståndet fan skjähligt at bifalla den utaf stapel-
städerne härutinnan giorde ansökning, hälst som det lofl. Borgareståndet
äfwen låtit förstå, att the wilja inom Ståndet komma öfwerens att genom
någon afgifft bidraga till Arboga och Kiöpings städers understöd i then
them åliggande drabanteinqvarteringen.
H:r Rådman Sal an och H:r Borgemäst. Lesle kommo tilbakars igän,
berättandes at Prästerskapet tagit det dem förebrackte ärendet i öfwer-
wägande och enteligen underskrifwit memorialet med sådan mening, som
sielfwe documentet utwisar in actis 4232 supra.
Åtskillige af fulmäcktigarne ifrån småstäderne ingåfwo et memorial,
som ses in actis n:o 447, anhållandes om Ståndetz biträde til åtnjutande
af den andel utaf accisen och boskapzpänningarne,'sorn de för åtnjutit
men sedermera blifwit indragen.3 Resokdes at et memorial4 därom til de
andre Stånden skal upsättas.
PI:r Borgemäst. Lundin ingaf et memorial, n:o 4485, angående båtz-
mansjämkningen, som uplästes och lades ad acta, til dess Ståndet får
lägenhet at taga samma ärende före.
Härwid påminte H:r Borgemästaren St o b seus, at som han åtskillige
gånger tilförene påmint, at Ståndet måtte företaga angående båtzmans-
jämckningen men sådant ännu ej kommit til någon wärckställighet, så
håller han sig til den, som til Cammarcollegium inlefwererat den wid
sista Rikzdag uprättade fördelningen, innan den kommit af hela Ståndet
at fastställas, för al den skada, som staden därigenom tagit, hwilken han
är fulmäcktig före, at den medelst samma fördelning fåt en ansenlig til-
ökning af båtzmän, hwilket H:r Borgemäst. påstod måtte i protocollet
fattas.
Krigzdeputationens betänckande6 öfwer åboernes på 17 hemman i
Säfwedals härad, som stå i knektehåld under Elfzborgz lähns regemente,
blef upläsit och bifallit.
Och som tiden nu war förfluten, så togo Ståndetz ledamöter afträde.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 446, med påskrift: Upläsl d. 17 sept. 1723.
2 Se s. 393.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 447, med påskrift: Uplast d. 17 sept. 1723. Under samma
nummer återfinnes även ståndets memorial i koncept. I protokollstexten har felaktigt skri¬
vits boskapspenningar i st. f. bakugnspenningar. Jfr konceptmemorialet, där rättelse skett.
4 Jfr föreg. not.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 448, med påskrift: Upläst d. 17 sept. 1723.
6 Borgarstånders arkiv 1723: 5, n. 449.
406
18 september.
Odensdagen den 18 sept.
Uplästes Justitisedeputationens betänckande1 uppå Malmen och Chris¬
tianstads lähns städers fulmäcktigers memorial angående åtskillige punc-
ter. Och gjordes wid 3:die puncten, som berörer arfskiften på landet,
denne påminnelsen, at det synes wara nödigt til större riktighetz ärhållande
wid de arfskiften, som på landet hos almogen skje, at häradzhöfdingen
förordnar wisse personer, där han sjelf för ortens aflägenhet ej kan wara
tilstädes, som hafwa kundskap och förstånd om sådane ärender, hwilka
slike arfskiften förrätta kunna, som sedan arfzinstrumentet til häradz-
rätten inlefwerera.
Den emellan rusthållarne wid Lifregementet träffade förening om en
förrådzeassas inrättande blef upläst och bifallen.
Just:des protocollet, som är hållit den 7, 10, 12 och 17 hujus.2
Dessutan som de handlande därigenom hindras och bringas på om-
kostningar, at de först skola uttaga sina certificater hos magistraterne
och sedan hämta sjöpassen utur Kongl. Commerciecollegio, altså håller
Ståndet föra wara bäst til lisa och bätring för de handlande samt und-
wikande af onödig tidspillan, at så wäl sjöpassen som certificaterne ut¬
färdas här som uppå andre orter af magistraterne, på samma sät som
det fordom warit brukeligit.
I4:r Borgemästaren Bunge proponerade: Det är Ståndet bekant, huru
såsom Hennes M:t wår allernådigste Drotning för någon tid sedan skrifwit
alla fyra Stånden til angående den holsteinska titulatursaken, uppå
hwilket bref Ständerne swara måste, hwarföre hemställes, om icke Ståndet
skulle behaga at Secrete deputationen upsätter swaret däruppå. Ståndet
förklarade sig wara nögdt därmed, at Secrete deputationen projecterar
swaret uppå Hennes M:s för någon tid sedan til samtel. Stånden ankomne
nådige bref, doch at plenum får höra detsamma, innan det afgår och at
det sedan underskrifwes af alla respective Talemännen conjunctim.
En deputation afsändes til höglofl. Ridd. och Adelen, beståendes af
12 personer, och förde H:r Rådman Helledeij ordet til at öfwerlefwerera
Ståndetz memorial angående hofrätters och collegiernes besätjande til
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 450, med påskrift: Upläst och bifallit ut in protocollo d. 18
sept. 1723.
2 Överstruket: Wid Commerciecollegii instruetion giordes ytterligare den påminnelsen: at alle
wexel- och sjörätzsaker synas böra därunder föblifwa, emädan sådane saker ofördrögeligen måste
af göras, hwilket tyckes beqwämligast skje kunna uti bem:ta collegio, eftersom det med många andra
domsaker och däribland många criminalmåhl, som framför andre böra afgöras, icke är öfwerhopat,
hwarföre wexel- och sjörätzsakerna kunna därstädes så mycket skyndesammare til slut bringas,
hwilket och icke ringa befordrar handel och wandel. Hwartil äfwen kommer, at under den tiden, då
hofrätterne äro wahne at hålla sina ferier, kunna slika måhl nästan ej afgöras, aldenstund dommarne
äro så få, at de ej kunna företagas. Därjämte håller och Ståndet före, emädan det år nödwändigt, at
alt som tjänar til befordran af handelens obehindrade lop på alt sät befrämjas, hwaribland ofwanber:de
måhls skyndesamma afgörande äfwen kunna räknas, det böra alla wexel och sjörätzsaker summario
processu afgöras och det jämwäl innom en wiss förelagdan tid, innom hwilken de wid wite och answar
tilgörandes måste wara afslutne.
18—20 september.
407
helften med ofrälse män. Samma deputation fick ochså in comissis at
gifwa de andre Stånden wid handen, det man nu öfwerlefwererat ber.de
memorial.
Sedan denominerades at träda tilsammans til at öfwerlägga om drabante-
inqvarteringen, hwarmed Arboga och Kiöping här intil warit allena be-
swärade
H:r Salan H:r Sylvius
H:r Helledeij H:r Auréen
H:r Ekbom H:r Loo
H:r Tellander H:r Hofman
H:r Palmborg H:r Kylenius
H:r Ebbeltoft
En deputation ifrån Bondeståndet inkom och tackade för den deputa¬
tion, som detta Ståndet nu på stunden haft hos dem, och lofwade samt
försäkrade om dess Ståndz biträde angående collegiernes besätjande
helften utom adel. Frågade därjämte, om Ståndet ännu öfwerlefwererat
memorialet til Rid. och Adelen, hwartil swarades ja nu för en stund sedan.
Afträdde.
Fulmäcktigen ifrån Carlscrona Handelsmannen H:r Germund Witte
anhöl om tilstånd at få resa härifrån, emädan hans angelägenhet fordrar,
det han måste skynda sig hem igän.
Ståndet gaf härtil sit samtycke och bifal, emädan H:r Borgemäst.
Ebbeltoft, som ifrån berörde stad är äfwen fulmäcktig, blifwer qwar och
kan stadsens angelägenhet bewaka.
Uplästes och justerades det memorial, som är upsat angående små-
städernes ansökning om den andel af accis och bakugnspänningarne,
som de haft för 1680. Och deputerades någre af Ståndetz ledamöter, för
hwilke H:r Borgemäst. Stobaeus förde ordet, til Präste- och Bondeståndet
at recommendera ber-.de ärende.
Sedan kom på discurs angående H:r Advocatfiscalen Westers ansökning
at åtnjuta sin andel af de böter, som falla bort uti duelsmåhlet emilian
Gen.maj. Bennet och Öfwersten Gref Frölic, hwilket måhl Hans Kongl.
M. til Riksens Ständer remitterat. Efter något discurerande stannade
Ståndet i den meningen, at man skjuter op detta måhlet til nästa samman¬
komst, eftersom så få af Ståndetz medel nu äro tilstädes.
Fredagen den 20 sept.
Uplästes Häradzhöfdingens H:r Petter Abrahamsons inlagde memorial1,
hwarmedelst han anhåller om recommendation til Hans M:t at blifwa
til den ledig blefne lagmansbestälningen uti Södermanland befordrad
för dess nära belägenhet hit til Stockholm, därest allena tilgång til publi-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 451, med påskritt: lns:t d. 20 sept. 1723. D:o upläst och
bewiljat.
408
20 september.
que documenter finnes, hwilke han har nödige til sit wärkz fulbordande,
det han under händer hafwer, och försäkrar innom et åhr kunna til trycket
befordrat warda. Ståndet bewiljade, at en recommendation för honom
til Hans M:t skal afgå at antingen wed dette eller något annat tilfälle
blifwa i nåder ihugkommen.
H:r Assess. Joh. Hedenqvists memorial1 uplästes, hwarmedelst han
anhåller om recommendation til ärhållande af den i Östergötland ledig-
warande häradzhöfdingebestälningen efter afledne Häradzhöfdingen Linds¬
felt. Bewiljades, at en recommendation2 för honom afgår til Hans M:t.
Igenomlästes de almänne beswären och observerades: Wid 29 § i almänna
beswären anmärkes angående det förafskedade krigzfolket, som wilja
omgås med handwärk, at de måtte stå under skrå eller gille, så at när de
wisa at de handtwärket rätteligen lärt, måge blifwa mästare emot den
afgift, som skråordningen innehåller och påbjuder, wid förlust af ämbetetz
rättighet för det ämbete, som understår sig mere af dem fordra.
Uplästes det memorial3, som den förre Secrete deputationen projecterat
angående ärendernes skyndesamma expedierende hos Hans M:t.
Jämwäl wardt det af samma deputation projecterade swaret4 uppå
Hennes M:ts til samtel. Ständerne aflåtne nådige skrifwelse upläsit an¬
gående den holstenske titulatursaken, wid hwilka bägge icke det ringaste
war at påminna, med mindre de måge expedierade warda.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet, som förmälte bem:te Ståndz
hälsning och berättade, at de förehaft och öfwerlagt, på hwad sät de för¬
ment Rikzdagen, som så länge påstådt, måtte kunna afkortas, och hafwa
de tyckt, at det bäst kunde skje, om man utsätter en wiss dag til dess
af slutande, hwilken de för sin del projecterat til nästa weckas slut. Imed¬
lertid kunde de angelägnaste ärenderne afgöras samt privilegierne och de
almänne beswären bringas til ändskap. Det öfrige kunde remitteras efter
ärendernes beskaffenhet til Hans M:t, Collegier och Landzhöfdingarne
el:r och upskjutas til nästa Rikzdag. Hwarf öre de och til at skynda med
wärcket wilja taga sina private beswär tilbakars ifrån Stånden och lefwe-
rerade(!) dem til Hans M:t igän at der afgöras efter lag och förordningar.
Därjämte ingaf bende deputation et memorial, at ingen må företräda
2:ne tjänster, för hwilka bestås mera i lön än 120 dir smt, som ses af
memorialet in actis n:o 455.5
Deputation afträdde, sedan Ståndet tackat densamma för communica-
tion af deres Ståndz tancka, och lofwat wilja gifwa dem swar.
Sedan kom på discurs, hwad swar man skulle gifwa Bondeståndet an¬
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 452, med påskrift: Ins:t och upläst d. 20 sept. 1723. D:o
bifallit.
2 Borgarståndets memorial i ärendet återfinnes under samma nummer som memorialet i
föreg. not.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 453, med påskrift: Upläst och bifallit d. 20 sept. 1723.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 454, med påskrift: Upläst och bifallit d. 20 sept. 1723.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 455, med påskrift: Ins:t d. 20 sept. 1723.
20 september.
409
gående Rikzdagens afslutande innan en wiss tid, men detta wardt afbrutit
därigenom, at en deputation anmältes ifrån Prästeståndet, hwilken blef
inlåten och efter aflagd hälsning ifrån bende Stånd berättade, at de före-
haft, som de wilja med detta Ståndet communicera,
l:o. Angående 2:ne ärender, som blifwit communicerade ifrån Stora
Secrete deputationen, först berörande det huru ärenderne hos Hans M:t
måge skyndesammeligen afgöras och expedieras, sedan angående swaret,
som är upsat uppå Hans M:ts til Ständerne för någon tid sedan aflåtne
nådige skrifwelse.
2:o. Anbelangande föreningen emilian rusthållarne wid Skånska caval-
lerieregementet, hwarwid de intet haft at påminna.
3:o. Beträffande en wiss tidz föreläggande, innom hwilken Rikzdagen
bör slutas, och det i anledning af Bondeståndetz gjorda proposition at
Rikzdagen måtte blilwa sluten innom nästkommande wecka. Hwaruppå
deras Stånd ej welat swara, förrän de fåt communicera det med detta
Ståndet.
4:o. Recommendera de hos detta Ståndet angående 1681 åhrs förord¬
ning om Prästerskapetz upbörd och förmoda uti deras därwid gjorda
påminnelser winna af detta Ståndet et skäligt bifal, försäkrandes däremot
Ståndet om deras reciproque wänskap.
Ståndet tackade dem för communication af förber: de ärender och lof-
wade uti alla måtto wilja wisa deras Ståndz prof af upricktighet och wän¬
skap. Afträdde.
Därnäst deputerades til Ridd. och Adelen at recommendera angående
accisen och bakugnspänningarne, som en del af upstäderne söka at åter¬
bekomma:
som togo afträde och kommo efter en stund tilbakars igän med berättelse,
at höglofl. Rid. och Adelen lofwat taga detta i öfwerwägande och sedan
lämna swar däruppå.
Därnäst kom åter igän på discurs angående Rikzdagens afslutande,
då en del tyckte, at man borde utsätja en wiss tid därtil, andre åter at
det icke låter sig göra at föreskrifwa någon wiss termin, emädan såsom
den måste regleras efter sakerne, som nödwändigt afgöras måste; warandes
omögeligit at det kan skje innom den tid, som Bondeståndet projec-
terat.
Härwid yttrade sig H:r Borgemästaren St o b seus, at om Rikzdagen
afbrytes, innan det kommer til hwad tulwäsendet angår, så wil han wara
aldeles utan answar för den skadeliga påfölgd, som det kunde draga med
sig, i fal det blefwo försummat och eftersat. Af lika mening war och en
stor del af Ståndetz ledamöter.
I4:r Leijel
I4:r Ekbom
H:r Kindberg
I4:r Hierstedt
H:r Sylvius
H:r Höök
H:r Ekerot
H:r Alqvist,
410
20 september.
H:r Assessoren Ehrenhielm inkom och anholt, at emädan dess swär-
moder Friherrinnan Fru Catharina Stiernhök måste nu gå ifrå Husbyborg
cronoqwarn, emädan Riksens Ständer behagat tillägga Directeuren Gyllen¬
stedt förmon af lösn til samma qwarn, at Ståndet då wille taga bermte
frus lidande uti öfwerwägande, som måst negociera pängar och betala
för dem interesse, hwilkke pgr hon anwändt til qwarnens lösn. I hwilket
anseende han begär, at anstalt måtte författas, at hon måtte hållas skades¬
lös och i sjelfwe expeditionen införes, så wäl sjelfwe qvantum som hon
bör återfå, såsom och uti hwad myntesort det skje bör. Ståndet lofwade
taga detta uti et rätwist öfwerwägande. Afträdde.
Begyntes återigän angående Rikzdagens afslutande, då Hrr Borgmäst.
Ekbom och åtskillige andre ingåfwo därom sin mening skriftelig så lydan¬
des1: Til at afbryta Riksdagen inom 8 å 14 dagar hädanefter kan jag så
mycket mindre för min del gifwa mit bifal, som nogsamt bekant är, det
mongfaldige rikswårdande ärender ännu ligga oafgiorde, som högsta
nödwendigheten fordrar för Rikets tjenst och almenna bästa skul, innan
Riksdagen afslutas, böra afgöras, hwarföre der Riksdagen til ända drifwas
skulle, innan slike mål och saker först warda expedierade, wil jag mig her-
medelst hafwa resolverat at för de mina hemmawarande medbroder och al
annan deraf tilflytande olägenhet aldeles wara eximerat, til hwilken ända
jag tjensteligast beder denne min reservation motte til protocols blifwa
anfördt. Stockh, den 20 sept. 1723.
Jacob Ekbom.
På samtel. Stockholms stadz fulmechtiges wegnar
• Johan Leijel.
And. Ebbeltoft. Jöns Stobaeus. Joh. Palmborg, min
Min tanka är på 3 weckor hereffter Ringer.
Och emädan Ståndetz H Hrr ledamöter befinnes wara i skiljacktige me¬
ningar, i det en del höllö före, at en wiss dag skulle utnämnas til Rikz¬
dagens afslutande, andre åter at det wore omögeligit at nämna någon
wiss dag, aldenstund det måtte rättas efter som sakerne, hwilke ound-
gängeligen afgöras måste, det fordra. Hwarföre fans godt at häröfwer
mening är at termin
kunde blifwa 3 weckor.
And. Risell. J. U. Loo,
And. Tholander David Lesle,
J. Glantzberg E. Grisel
Magn. J. Hök H. Kinberg
Ulf Kyllenius Carl Ulf
Lars Silentz Jacob Polack
Sven Aurén Jermun Witte.
för 4 städer
And. Börk
Hindrich Sylvius
1 Det följande fr. o. m. Til at afbryta t. o. m. Ringer har skrivits av kanslisten Ekerman.
20—23 september.
411
votera på wanligit sät sålunda, at de som wörö af den meningen, det en
wiss dag borde utsättas, innom hwilken Rikzdagen bör sluten warda,
stego up och gingo neder til dören, men de som wörö af de tanckar, at det
icke läto sig göra, blefwo wid sine rum stille. Hwaraf befans, at plurali-
teten stannade för den senare meningen, dock wille man dröga at noti¬
ficera de öfrige Ständer dessa Ståndetz tanckar til nästa sammankomst.
Sedan kom återigän på discurs angående Advocatfiscalens uti Swea
Hofrät Nils Westers påstående at njuta sin andel af böterne uti duels-
måhlet emilian H:r Baron och Gen. majoren Bennet samt Öfwersten
H:r Grefwen Frölic. Och fan wäl Ståndet, at actores officiosi böra tilgodo
njuta den rät, som dem efter lag och förordningar tilkommer, wahraf
Advocatfiscalen i det anseendet bör tilfridzställas, men som ofwanber:de
duelsmåhl blifwit uppå samtel. Riksens Ständers intersession eftergifwit,
så wille Ståndet om sättet, huru Advocatfiscalen må njuta sin förnyelse,
med de öfrige Stånden öfwerlägga, innan häruti något wist slutes.
Fulmäcktigen ifrån Wennersborg H:r Rådmannen Michael W a 1 m a n
anholt om tilstånd at få resa härifrån, hwartil Ståndet gaf sit bifal och
samtycke, emädan Borgemästaren därstädes FI:r Daniel Lenberg ändå
blifwer qwar til Rikzdagens slut.
Måndagen den 23 sept.
Uplästes den emellan rusthållarne wid Östgötha cavallerieregemente
träffade förening om en förrådzcassas inrättande wid bem:te regemente,
hwilken aldeles blef bifallen.1
Sedan uplästes den förening, som är träffad emilian rusthållarne i Skåne
berörande en förrådzcassas inrättande, hwarwid Ståndet intet hade at
påminna.
Bergzdeputationens betänckande2 wardt upläsit angående fru Gunborg
Ehrencreutzes memorial och däruti gjorde ansökning om eftergift för de
dess styckebruk Ehnedahl ifrån åhren 1718 och 1722 pålagde contribu-
tioner med mere. Och blef deputationens häröfwer författade betänckande
aldeles bifallit.
Uplästes projectet til Krigzcollegii instruction, hwarwid intet war at
påminna.3
Biföls Instructionsdeputationens extractum protocolli af den 10 sistl.
aug. angående det at H:r Krigzrådet Reuterholm blifwer directeur wid
Krigzmanshuset emot det honom därföre tillagde gratials åtnjutande, så
länge han är en ledamot uti Krigzcollegio.
I lika måtto uplästes et project til en instruction för generalfelttyge-
mästaren4 uti dess embetes syssla, hwarwid ej något war at påminna.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 456.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 457, med påskrift: A:o 1723 d. 23 7:br uppläst och willfarat.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 8, n. 458, med påskrift: Upläst och bifallen d. 23 sept. 1723.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 459, med påskrift: Upläst och bifallit d. 23 sept. 1723.
412
23 september.
Uplästes Krigzdeputationens betänckande1 öfwer the beswär, sorn
herredagzmannen ifrån Bohus låhn och Sunderwikens fögderi Lars Hanson
Woll inlagt å rusthållarnes wägnar ther i lähnet anbelangande några me¬
del, som af H:r Öfwersten wid det där i lähnet stående regementet skola
til gewärs inkjöpande wara upburne. Så wardt äfwenwäl en utaf någre
utaf almogens fulmäcktige ifrån bermte ort ingifwen specification upläsen
för de poster, som wid ber:de regementer(I) ifrån åhr 1717 til 1722 skola
blifwit af rusthållarne utfordrade. Och fan Ståndet detta måhl wara af
den beskaffenhet, at det bör utaf en af Ständerne förordnad commission
uptagas, skärskådas och efter lag och förordningarne afdömas. Hwar-
wid jämwäl en actor officiosus bör förordnas. Hwilket dock med de
öfrige respective Stånden communiceras.
Sedan uplästes Krigzdeputationens betänckande2 angående 1600 st.
timmerstockar, som under ryska tiden blifwit hugne i Harpaskog i Finland
och til de förfalne boställens och andre publique hus upbyggande an-
wändas kunna, hwilket betänckande blef bifallit.
Afskickades en deputation til Präste- och Bondeståndet at swara på
den af dem gjorda proposition om Rikzdagens afslutande. Hwartil depu¬
terades
hwilke skulle til bende Stånd göra följande proposition.
Ståndet skulle gärna önska, at man kunde sluta Rikzdagen til den tid,
som det ärbara Bondeståndet föreslagit, men som så månge rikzwårdande
ärender ännu återstå, som oundgängeligen böra afgöras, innan Ständerne
skiljas ifrån hwarandra, eftersom de utan publici stora skada ej kunna
upskjutas, altså kan man wäl icke nämna någon wiss dag därtil, men
hoppas dock, at det snart lärer kunna skje, i synnerhet om deputatio-
nerne förelägges en wiss tid, innom hwilken de til deras utarbetande
remitterade måhl böra afslutas, som man tycker kunna utsättas til den
4 nästkommande octobris och Stånden öfwerenskomma, hwilka måhl
böra in plenis företagas til afgörande, så at plena ej måge med några andra
hindras eller uppehållas. Hwarigenom sakerne synas kunna med det
forderligaste bringas til ändskap och Rikzdagen komma til et önskeligit slut.
De deputerade afträdde och kommo tilbakars efter en stund, berättan¬
des at Bondeståndet tycktz wara förnögdt med detta Ståndetz utlåtande
angående Rikzdagens afkortande. Hade och lofwat wara ståndacktige
uti dett andra ärendet beträffande collegiernes besätjande, hwaröfwer
de wilja communicera sina tanckar med Ridd. och Adelen
Prästerskapet hade och förmält sin hälsning och tackat för communica-
tion af Ståndetz tanckar.
H:r Stobaeus
H:r Sylvius
H:r Lindberg
II:r Kiöhl
H:r Bilmarck
H:r Alqvist,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 460, med påskrift: Uplast d. 23 sept. ut in protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 461, med påskrift: Upläst och bifallit d. 23 sept. 1723.
‘23—24 september.
413
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänckande1 angående
böndernes Olof Larson Hults, Lars Arfvidsons och Joel Jonssons i Kål-
landz härad, Otterstads gäld och Senete gård anförde beswär öfwer det
deras fader och swärfader Lars Hult skal til Befalningzmannen Gustaf
Adolf Palm bortsålt samma hemman Senete, hwilket betänckande Ståndet
aldeles biföl.
Just:des recommendationsbrefwet2 til Hans M:t för Häradzhöfdingen
Abrahamson.
Widare uplästes de wid scholseordningen författade anmärckningar,
som ses in actis n:o 463.3
Härwid anförde Borgemästaren Lenberg, at han intet samtycker
til denna afgift, som projecteras til bibliothe[ques] inrättande wid scho-
lerne, som Borgareståndet därtil skal bidraga, utan wil han därom ingifwa
sin skrifteliga reservation.4
Fans godt at communicera med Magistraten och Borgerskapet här i
staden Fridrichshamns privilegier at de må hafwa tilfälle, om så nödigt
finnes, at göra därwid sina påminnelser.
Tisdagen den 24 sept.
Uplästes Commerciedeputationens betänckande5 angående interesse på
utborgade kjöpmanswahror, hwilket betänckande blef bifallit.
Blef extractet utur protocollet8 upläsit, som är hållit den 5 sistkne
julii uti Secrete utskottet angående det at inge af skjed ifrån eller trans-
actioner och af handlingar om tjänster, hwarigenom staten kommer at
graveras eller tertius at lida, hädanefter böra tillåtas, samt at enär någon
för ålderdom och bräckelighet omögeligen förmår sin tjänst längre at
bestrida och således antingen får eller begjär afskjed, bör en sådan tilläggas
et wist i pension och underhåld efter förordningar. Men den, som honom
succederar och tjänsten förrättar, njuter lönen efter staten. Hwad altså
l:o angår tjänsters afstående och transporterande, så är den saken redan
afgjord igenom den därom af Riksens höglofl. Ständer författade förord¬
ning, hwilken i detta fallet på det nogaste bör efterlefd warda.
Anbelangande huruwida de, som gambla eller eljes bräckelige äro,
böra få afskjed, så är Ståndet af den tanckan, det ingen emot sin wilja
bör sättjas ifrån sin tjänst, utan däruti hafwa at trygga sig wid det, som
regeringzformen i thy måhl innehåller. Men är någon så gammal eller
bräckelig, at han ej förmår med den drift och eftertryck som wederbör,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 462, med påskrift: Uplast och bifallit d. 23 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 463 (koncept).
3 Under n. 463 i Borgarståndets arkiv 1723: 5 återfinnas icke ifrågavarande anmärkningar.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 7, n. 70.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 464, med påskrift: Upläst och bifallil d. 24 sept. 1723. Cenf.
d. 7 octobr. prot.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 465, med påskrift: Upläst och resol:t ut in protocollo d. 24
sept. 1723.
414
24 september.
sin tjänst förrätta, så åligger wederbörande at föranstalta därom at någon
förordnas, som i dess ställe utan publici gra va tion tjänsten företräder, så
at publicum på intet sät må komma at lida.
3:o. Beträffande dem, som begära afskjed för ålderdom eller bräcke-
lighet skuld, så böra de efter förordningarne njuta pension.
Uplästes och biföls Cammar- och (Economiedeputationens betänckande1
angående städernes i Finland, Tavastehus och Ekenäs, sökte friheter och
den twist som bägge desse städer emellan upkommit angående Ekenäs
stadz utrifwande och stadzrätz indragande.
Därnäst uplästes Just. samt Cammar- och QEconomiedeputationernes
utsedde deputerades memorial2 angående nödige rum, hwaräst Ständernes
commissions acter och handlingar kunna förwarade blifwa, eftersom de
härtils innehafda rummen redan är til besparing af hushyra upsagde.
Detta memorial blef aldeles bifallit.
Deputerades til Prästerskapet at öfwerlefwerera scholseordningen samt
de därwid gjorde anmärkningar, jämwäl och at öfwergifwa til bem:te
Stånd detta Ståndetz almänna beswär
Företogz3 angående reductionswärcket, och blef därpå det memorial
upläsit, hwilket Riksens Ständers commission, som är förordnad at ut¬
arbeta planen och reglorne til reductionswärcketz öfwerseende, ingifwit.
Och holt Ståndet före wara bäst, at samma commission projecterar instruc-
tionen och planen til reductions- och liqvidationswärckens öfwerseende,
och at de då jämwäl yttra sig, hwilka rikzdagzbeslut därwid såsom regler
skola anses med mera, hwilket sedan samtel. Ständernes bepröfwande
kommer at hemställas. Men hwad de måhl angår, om hwilka wid slutet
uti ofwan bende memorial förmäles, at de äro af så klar beskaffenhet, så
at en behörig undersökning och skälig rättelse därutinnan ej synes kunna
eller böra undwikas, så är Ståndet af den tanckan at med dem kan för¬
faras på det sättet, som commissionen föreslagit, så at de emilian rikz-
dagarne til sina omständigheter och sanskyldiga beskaffenhet uti och
innom commissionen utarbetade warda, men intet utslag extraderas,
hwarigenom Kongl. M:t och Cronan något kommer at afgå, förrän hwar
och en sådan sak på almän rikzdag är skjärskådad och resolutionen gillad.
Och som härwid berättades, at några originaldocumenter finnas uti en
förnäm mans hand, som låtit sig förmärcka, at han wörö redebogen at lefwe-
rera dem ifrån sig til publicum, altså anmodades 2:ne af Ståndetz medel
efter de flästas mening at begära bermte documenter af honom. Men Råd¬
mannen Hrr Helledeij och någre andre höllö före, at man ifrån Secrete
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 466, med påskrift: Upläst d. 24 7:br 1723. Dito bifallit.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 467, med påskrift: Upläst och bifallit d. 23 sept. 1723.
3 Tillskrivet i marginalen: Nb innehålles til widare. V. antea sub n. 425. Jfr s. 394.
Hrr Palmborg
Hrr Bergstedt
Hrr Hofman
Hrr Billingreen
Hrr Siberg
Hrr Wisel.
24 september.
415
utskottet och gemensamt med de andre Stånden borde dem begära, wil-
jandes eljes wara utan answar, om det skulle draga med sig någen förtrete-
lig påfölgd, at et stånd låter hämta dem til sig.
Bem:te afskickade kommo efter en stund tilbakars och berättade, det
de ej träffat ofwanbenämde man hemma.
Uplästes1 et af krigzbefälet ingifwit memorial, hwarmedelst anhålles,
det således måtte förordnas at de ålsta af nuwarande generaler måtte så
månge på staten upförde blifwa til wärckelig löhns åtnjutande årligen,
som 1696 åhrs stat förmäler, på det så snart någon öpning sig sedermera
tildrogo, den älsta i ordningen af de andre generalerne den förras place
kunde tilträda, hwarigenom den ene efter den andra blefwo befordrad
til den ordinarie lönens åtnjutande och således hwar och en efter sin ålder
och förtjänst densamma undfå, men icke til andre eller flere fördelt warda
än 1696 åhrs stat wid handen gifwer och förmår.
Til detta gaf Ståndet sit bifal och samtycke. Beträffande rangen emel¬
lan generalitetet och de högre civilbetjänterne så wille Ståndet med de
öfrige respective Stånden därom öfwerlägga, innan man sig närmare utlåta
kunde.
Inkom en stark deputation ifrån Bidd. och Adelen, för hwilken H:r
Baron och Landzhöfdingen Creutz förde ordet och upläste först utur et
papper såsom et tahl till Ståndet sedan det swar som Bidd. och Adelen
författadt på detta Ståndetz gjorda proposition angående collegiernes
besätjande til helften utom adel, bägge af innehåld, som ses in actis
n:o 468.2
Ståndet lofwade swara däruppå.
H:r Advocatfiscalen Wester inkom och begärte utslag på dess ingifna
memorial angående den andels åtnjutande af de böter, som falla borde
uti duelsmåhlet emilian H:r Generalmajoren Bennet och Öfwersten Gref
Frölic. Och som det skulle hafwa en skadelig påfölgd med sig, om actores
officiosi ej fingo åtnjuta den andel, som dem wid slike och andre tilfällen
af fallande sakören tilkommer, altså anhåller han at blifwa befordrad
til den rät, som honom i detta måhl tilhörer. Ståndet lofwade wid första
lägenhet företaga detta til afgörande, eftersom man för andre publique
affairer ännu ej haft tid därtil.
Sedan deputerades til Prästerskapet:
I4:r Helledeij
H:r Ekebom
H:r Biörck
H:r Bilmarck
H:r Ringer
H:r Bergstedt.
Til Bondeståndet
H:r Tellander
H:r Kiöhl
Hrr Weduwar
H:r Sylvius
Hrr Hofman
Hrr Hierstedt,
1 Tillskrivet i marginalen: Innehålles til widare. V. antea sub n:o 427. Jfr s. 395.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 468, med påskrift: Proes:t och upläst d. 24 sept. 1723.
416
24—25 september.
som skulle påminna bende Stånd, at de wille gifwa sit swar til Ridder-
skapet och Adelen angående den gjorde propositionen om collegiernes
besätjande til helften utom adelen. Deputati afträdde och kommo efter
en stund tilbakars igän, berättandes de förre at Prästerskapet lofwat
gifwa sit swar ifrån sig angående qvsestio an. De senare at Bondeståndet
lofwat blifwa fast wid det, som en gång är slutit och at de wilja upsätja
en skrift och gifwa däruti sit swar til Rid. och Adelen.
Ståndet fan nödigt, at hwar och en fulmäcktig skrifwer hem til sin ort
och later weta, hwad proponerat är, och huru det blifwit uplupit. Och
upsattes et formulär därtil.1
Sedan uplästes Commerciedeputationens betänckande angående Garf¬
ware- och Carduansmakareämbetenas twist. Och blef samma betänckande
aldeles bifallit och den dem emilian för detta uprättade föreningen gillad
och samtyckt.2
Den 25 sept.
Ingåfwo de af Ståndetz medel, som igår blefwo utnämde at begära
communication af de uti en wiss mans hand warande angelägne docu-
menter berörande reductionswärcket, nu i Ståndet copier däraf med
berättelse därjämte at han lofwat, där Ståndet så nödigt finner, sedan
documenterne blifwit igenomläsne, öfwerlefwerera sjelfwa originalerne,
allenast begär han, at dess namn måtte hållas caché.
Ståndetz deputerade wid Expeditionsdeputationen förfrågade sig an¬
gående den 1 § uti förordningen om caracteren och subordination,
däräst förmäles at ingen utan i sådant fal, som regeringzformens 42 §
innehåller, någon högre caracter tillägges, om bende § skal sträckas längre
än til dem, som få afskjed. Och som Ståndet fan, at den wärckan, hwilken
igenom denne förordning påsyftas, icke står at winnås, med mindre slike
caracterers förgifwande restringeras på det sättet, at ingen annan med
förbättring på caracteren bör ihugkommas än de som taga afskjed, altså
kommer sådant wid expeditionen at observeras.
Företog Ståndet at igenomläsa Ammiralitetzdeputationens betänckande3
angående ammiralitetswärcket här i Riket. Och biföl Ståndet, at hufwud-
flottan må hafwa sin station i Carlscrona och Ammiralitetscollegium
blifwa därsammastädes, som hufwudflottan är, samt Presidenten och
Chefen Hans Excelkce Gref Sparre wistas på samma ort, så ofta Riksens
wårdande ärender ej ärfordra dess närwaro på andra orter.
Därnäst blef Krigzdeputationens betänckande4 upläsit öfwer tilök-
ningen af krigzbefäletz beswär. Och gjordes wid 1 § den påminnelsen, at
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 469.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 470 med påskrift: Uplast och bifallit d. 24 sept. 1723. Under
samma nummer återfinnes även en inlaga av garvarämbetet i Stockholm, vilken är daterad den
18 oktober 1723.
3 Betänkandet har nummer 471, men återfinnes i Borgarståndets arkiv 1723: 7 under n. 21.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 472, med påskrift: Upläst d. 25 sept. 1723 ut in prolocollo.
25 september.
417
hwad förslagen widkommer, så beropar sig Ståndet på dess wid H:r Capi-
tein Pinellos därom ingifne memorial gjorde anmärkning.
§ 2. Ståndet är intet emot, at ju en förordning må författas om nödige
herredagzpänningar för krigzbefälet.
§ 3. Hwad denne puncten angår, så är den redan afgjord.
Til krigzbefäletz igenom et ingifwit memorial af den 3 hujus gjorda
ansökning om någon wedergälning för dess mödo och omkostningar, som
de wid denne så länge påstående Rikzdag såsom fulmäcktige för regemen-
terne anwända måst, gifwer Ståndet sit bifal och samtycke, allenast1
detta ej drages til exempel i framtiden, emädan det i anseende därtil at
Rikzdagen emot al förmodan så långt på tiden kommit at utdragas, är
bewiljadt och det fördenskuld är skäligt, at krigzbefälet til sina wid detta
Rifallet gjorde omkostningar njuter hjelp och understöd.
H :r Borgmäst. Palmborg begärte, at honom måtte tillåtas j ämte någon
annan at göra påminnelse om slut uti dess gjorda ansökning om en fri
handel städerne emilian här i Riket, som samtycktes.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet och näst hälsningz förmälande
ifrån deras Stånd upläste det swar2, som bem:te Stånd upsat och til
höglofl. Rid. och Ädelen öfwergifwa täncka af innehåld:
Uti3 den bekanta saken, som i thesse dagar någon orolighet emelan
Stånden upweckt, har Prästeståndet ei kunnat underlåta det lofl. Borgar¬
ståndet följande sina oförgripeliga och wälmenta tanckar tjenstelm wid
handen gifwa, warandes i så motto Prästerståndetz mening, at så som
man tilförene uppå det lofl. Borgareståndetz flere resor giorde reqvisi-
tioner sig förklarat uti qvsestione an med det lofl. Borgareståndet ense, så
wil man ei eller gå therifrån och holler i öfrigit före, såsom Ståndetz tanka
efwen tilförene warit, at thenne saken som nu beklagelm weckt så mycken
oro, uppå hwilkens dempande man för alting motte wara omtenckt, stelles
under en gemensam deputation af sachtmodiga och förståndiga män
utaf alla Stånden til at tagas i öfwerwägande, hwad med bästa manér
och lempa må nu stå herutinnan tilgörandes.
Sedan deputerades til Prästerskapet
som skulle anmoda dem at gifwa sit swar ifrån sig til Rid. och Adelen och
anmoda, at de orden flere resor gjorde reqvisitioner måtte uteslutas utur
deras skrift, kommo efter en stund tilbakars igän, berättandes det de sig
förklarat at som så få wörö nu tilstädes, så kunde det ej låta sig göra i dag.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och förmälte ifrån bem:te
Stånd en flitig hälsning samt tackade för det förtroende och wänskap,
1 Överstruket: samtel. respective Stånden öfwerenskom om qvantum af.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 473.
3 Protokollet har i denna del förts av kanslisten Ekerman.
27 — 47621 Borgarståndets protokoll
H:r Helledeij
H:r Grizel
H:r Höök
H:r Alqvist
H:r Glantzberg
H:r Billingreen,
418
25—26 september.
som Ståndet städze plägat med deras Stånd, försäkrandes därjämte at
de äro faste och stadige uti den meningen, som de en gång förklarat an¬
gående collegiernes besätjande til helften med ofrälse män, warandes de
aldeles ense med den skrift, som detta Ståndet till Ridd. och Adelen redan
ingifwit.
H:r Borgemästaren Holenii ingifne memorial blef upläsit, hwarmedelst
anhålles, det Riksens Ständer wille förmå Hans Excelkce Kongl. M:s
och Rikzrådet högwälborne H:r Baron Lagerberg at föra presidium wid
den commission, som wid Fahlun kommer at hållas angående den där
inrättade hushåldningen med mera, som ses af memorialet och därwid
fogade extract af Bergzdeputationens protocol, hållit den 19 febr. sisth,
närmare är at inhämtas in actis n:o 474.1
Och önskade Ståndet, at Hans Excelkce wille påtaga sig det beswäret
at föra presidium och directionen wid ofwan bem:te commission, särdeles
som man är om Hans Excelkce bepriseliga sorgfällighet, kundbare oför¬
truten- och waksamhet för det almänna bästa igenom så många prof
öfwertygad. Och fördenskuld så mycket hälre skulle se, at Hans Excelkce
ej wille sig detta beswäret och mödosamma arbetet undandraga.
Borgemäst. H:r Lenberg ingaf et memorial af följande innehåld.2
Fulmäcktigen ifrån Enekiöping H:r Borgemäst. Lars Hofstedt3 anholt
skriftekn om tilstånd at få resa härifrån, på det han så mycket bättre
måtte kunna sköta sin hälsa, hwartil Ståndet gaf sit bifal och samtycke.
Uplästes projectet til et swar på Ridderskapet och Adelens til detta
Ståndet den 24 hujus ingifne skrift. Och blefwo, sedan densamma war
justerat, deputerade at gifwa Präste- och Bondeståndet däraf communi-
cation
De deputerade kommo tilbakars igän, berättandes at hwad den commu-
nicerade skriften angår, så hade de lämnat til Ståndetz godtfinnande,
om icke derpå et och annat ställe kunde sättas med lindrigare termer,
men beträffande det at de måtte gifwa sit swar til Ridderskapet och
Adelen angående collegiernes besätjande, så kunde det nu idag icke skje,
emädan de så få äro tilstädes.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 474, med påskrift: Uplast d. 25 sept. 1723 ut in protocollo.
2 Härefter följer ett tomt utrymme. Memorialet, som återfinnes i Borgarståndets arkiv 1723: 5
under n. 477, har emellertid följande påteckning: Upläst och infört uti protocollet d. 25 sept. 1723.
Det innehåller borgmästare Lehnbergs anmärkningar vid skolordningen. Ett annat exemplar
av memorialet finnes i Borgarståndets arkiv 1723: 7, n. 70.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 478, med påskrift: Upläst och bifallit d. 26 sept. 1723.
Torsdagen den 26 sept.
I4:r Tellander
H:r Palmborg
H:r Lesle
H:r Lindstedt
Hrr Auréen
Hrr Tolander
Hrr Grisek
Hrr Holenius
26 september.
419
Bondeståndet hade äfwen wäl tackat för communication af skriften,
särdeles som de därefter kunna taga sina måt. De äro och nu i wärket
begrepne at upsätja swaret til Adelen, som de ärna gifwa til Ridd. och
Adelen uti nyss bernmde qvsestion om collegiernes besätjande.
Under det at Cammar- och (Economiedeputationens betänckande
blef upläsit angående förslaget til et perpetuelt arrende på alla kungz-
och kungzladugårdar och däruti förmältes at Torshälla och Escelstuna
qwarnar nämdes ibland dem, som kunna til skatte försäljas, så anfördes,
at de äro omistelige för Cronan, särdeles wid infallande krigztider, emädan
man då kan låta därstädes mala al den mäld, sorn til magazinet här i
staden behöfwes, hwilket ej låter sig göra, om de komma i skattehemmans
hand, dessutan äro de så starkt och wäl bygde, så at publicum ej har
nödigt at göra på den tilbygnad någon omkostnad på lång tid, undanta¬
gandes på det gående wärket, som ändå af arrendatoren underhållas måste.
H:r Advocatfiscalen Wester gjorde ytterligare påminnelse om dess
andels åtnjutande af böterne uti duelsmåhlet emilian H:r Gen.maj. Bennet
och H:r Öfwerst Gref Frölic.
Och resokdes: Beträffande de af Advocatfiscalen uti Swea Hofrät H:r
Nils Wester gjorde ansökning, hwilken af Hans Kongl. M:t blifwit til
Riksens Ständer remitterad, angående dess andels åtnjutande uti de
igenom Kongl. Hofnns dom H:r Baron och Generalmajoren Bennet och H:r
Öfwersten Gref Frölic ålagde duelsböterne, så kan Ståndet ej annat finna
än at H:r Advocatfiscalen dess tilständiga rät likmätigt de af honom åbe¬
ropade förordningar är aldeles obetagen.
Sedan kom på discurs angående Gen.majoren Faltzburgs ansökning
at få för sig, sine barn och efterkommande kungzgården Lindhof i Halland
under perpetuelt arrende. Och tyckte Ståndet, at sådant wäl kunde up-
låtas honom för dess egen person men ej längre; dock blef intet wist slutit
denne gången.
Därnäst berättade H:r Just. borgemäst. Bunge, at det i Bancodeputa-
tionen warit under ventilation angående bancocommissariernes ansökning
at få rang, men H:r Borgmäst. intet welat därtil samtycka eller under-
skrifwa den recommendationsskrift, som därom til Hans M:t skulle afgå,
utan förbehållit sig at berätta sådant til Ståndet, eftersom han tyckt
wara otjänligit at ber:de commissarier skulle få rang för dem, som eljes
äro deputerade wid wärcket och således sorn principaler böra anses.
Ståndet biföl LI:r Borgemästarens mening.
Widare blef discurerat, på hwad sät Cancelliecollegi ledamöter och
subalterne måge kunna njuta den dem wid 1720 åhrs1 tilökningen på deras
lön, och hwad fond därtil skal kunna utses, sedan efter Ridd. och Adelens
project de bewiljade sportuler skola indragas. En del höllö före, at hela
cancelliestaten skal njuta sin lön efter 1696 åhrs stat utaf Statscontoiret
och cancellieledamöterne sin tilökning af postöfwerskotzmedlen, men
alle subalternerne sin tilökning af sportulerne, som efter 1720 åhrs taxa
1 Meningen ofullständig.
420
26—27 september.
inflyta kunna, hwilka fördenskuld, så som de därtil en gång anslagne äro,
böra bestående blifwa.
Fredagen den 27 sept.
Uplästes Justitise-, Cammar- och CEconomiedeputationernes utsedde
deputerades memorial1 angående Landträntemäst. uti Cronobergz låhn
.lohan Wikman, som där i orten af den förordnade commissionen blifwit
dömd för befunnen orichtighet med åtskillige inwexlingz- och försträck-
ningzposter. Så blef äfwenwäl bem:te commissions domb upläsin. Och
stannade Ståndet uti detsamma slut som Rid. och Adelen sålunda: At
Ständernes commissions resolution förblifwer wid sin fulla kraft. Men
huruwida Räntemäst. Wickman må längre blifwa wid tjänsten eller ej,
däröfwer lärer Kongl. Cammarrevision sig utlåta, då wederbörande Advo-
catfiscal därpå laga åtal gjör. Och annoterades på betänckandet, at Stån¬
det bifaller Ridd. och Adelens däröfwer gjorda utlåtande.
Därnäst blef Justitisedeputationens betänckande2 upläsit angående för
detta Kyrkjoherden Jonas Törnebom, som blifwit afsat ifrån dess kyrkjo-
herdeembete och Drängzeryd pastorat i Södra Halland. Och wardt bem:te
betänckande aldeles bifallit.
Biskoppens i Stregnes Hrr Doctor Norlind ingifne supplique hos Hans
M:t, som til Ständerne blifwit remitterad, uplästes angående det at Streg¬
nes kyrkja måtte njuta samma frihet som S:t Jacobi och S:t Catharinse
försambling är bewiljad, at utan någon cronotuls el:r slagskatz afgift til
plåtar förmynta den af brände augments kyrkj okoppar, jämwäl at utan
stora sjötullens och slagskattens ärläggande få wid Awestad smida låta
så mycket koppar, som til bemrte kyrkas öfwertäckande behöfwes, detta
blef bifallit, som tecknades på sjelfwa suppliquen.
Uplästes Öfwerstens Hrr Didrons ingifne memorial, hwaruti anhålles,
at han måtte upföras på expectancen til half öfwerstelön, emädan ej
högre än til öfwerstelieutenantz lön skal af placeringen wara honom
tillagd. Ståndet biföl Prästerskapetz därwid yttrade mening sålunda
lydandes: Upläst i Consistorio Regni den 23 sept. 1723, dro resolrt: Såsom
Prästeståndet tilförene en gång för alla sig utlåtit at ej widare uptaga
något til förändring i thet, som blifwit af Placeringsdeputation afgjort
och af samtel. Riksens Ständer gillat och faststält, så blifwer och Ståndet
för sin del fast därwid och kan til denna Hrr Öfwerstens ansökning intet
samtycke gifwa. Och skrefz det på sjelfwa memorialet, at detta Ståndet
biföl Prästerskapetz häröfwer yttrade mening.
De deputerade3 wid Expeditionsdeputationen gåfwo wid handen, at
bemrte deputation jämkat Ståndens meningar angående skattekjöpen
på följande sät. 1 ro Wid slutet af 1 § angående de hemman i Bergzlagen,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 475.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 476, med påskrift: Upläst och bifallit d. 27 sept. 1723.
3 Tillskrivet i marginalen: Extr. til Exped. dep.
27 september.
421
sorn ligga nära intil manufactur med en sådan slutmening: at inge sådane
hemman försäljas til skatte, innan Kongl. Bergzcollegium pröfwat och
igenom resolution särskilt öfwer hwart hemman sig förklarat, om det
nödwändigt betarfwas til något bergwärkz uprätthållande och förkofring
blifwa oförsålt, wid hwilken händelse det ej får abalieneras och igenom
skattekjöp undan sit rätta nödiga behof dragas.
2:o. At § om augmentshemmanen är således inrättad: Widkommande
augmentshemmanen så äro Riksens Ständer af den meningen, at åboen
som under krigztiden et sådant hemman för utlagor besuttit och sit arbete
där nederlagt, bör wara närmast det at få köpa til skatte. Wil ej åboen
det til sig lösa, så må efter honom rusthållaren wara närmast därtil. Men
ligger augmentet så när in til sj elfwa stammen och dess ägor, at det länder
rusthållet til styrckjo el:r warit därunder härtil häfdat och brukat, så at
rusthållet igenom augmentets bortmistande skulle förswagas och kunna
råka til undergång, så bör wid sådant särskilt måhl, när det wid handen
gifwes, noga däröfwer ransakas, och så framt augmentshemmanet befinnes
wara af en sådan omistelig beskaffenhet för sj elfwa stammen, då til rust-
hålletz styrka rusthållaren framför åboen til kjöpz lämnas.
3:o. Angående methoden til skattekjöpen så är wäl den inrättad på
6 åhrs ränta, dock med efterföljande annotation: med mindre wissa om¬
ständigheter det på en del landzorter ärfordra, som uppå landzhöfdingens
berättelse Cammarcolleg. kommer at bepröfwa och sparsamt tillåta, wär-
deras och skattas må ringare, hwilket alt de deputerade fördenskuld til
Ståndetz widare godtfinnande hemstälte. Ståndet biföl altsammans al¬
deles och fan det med goda skjähl och til publici säkerhet wäl wara iacht-
tagit och anmärckt.
Wid förordningen angående convoijer har deputation tyckt wara billigt,
at rotesbåtzmännen wäl kunna brukas på convoij, på det de måge wänjas
wid sjön och winna experience, dock på det sättet at i fal någon igenom
olyckelig händelse eller rymmande afgår, at roten må af convoij pänningarne
få legan igän til en ny karls anskaffande. Detta som til Ståndetz godt¬
finnande hemstältes, blef äfwen bifallit.
H:r Magister Melander inkom och berättade, at Prästerskapet i dag
gifwit sit swar til Ridd. och Adelen angående collegiernes besätjande,
hwarföre de welat dess innehåld med Ståndet communicera, hwilket han
och nu upläste och finnes in actis n:o 479.1 Ståndet tackade för commu-
nication häraf och lät förmäla sin hälsning tilbakars igän. Afträdde.
En af skickad ifrån Rondeståndet inkom och medbrakte jämte hälsning
ifrån samma Stånd det swar, som de nu idag täncka ingifwa til Ridd.
och Adelen angående collegiernes besätjande, af innehåld som ses in actis
n:o 480.2 Ståndet tackade för communication och förmälte dess hälsning
til Rondeståndet igän. Afträdde.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 479, med påskrift: Upläst d. 27 sept. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 480.
422
27—28 september.
Uplästes projectet1 til den i stället för fredzhjelpen bewiljade afgiften
til gäldz samt expectanternes betalning. Och påmintes allenast wid
slutet, at följande ord aldra sist skulle tilsätjas: Och så widare til nästa
Rikzdag.
Lögerdagen den 28 sept. 1723.
Lät Ståndet åter igän för sig upläsa det swar2, som til Ridderskapet
och Adelen kommer at afgå uppå deras til Ståndet ingifne skrift den 24
sistkne hujus, som sedan af Ståndetz respective Taleman blef under-
skrefwen. Och däruppå deputerades at öfwerlefwerera densamma til
wälbem:te Rid. och Adelen
H:r Salan H:r Bilmarck
H:r Gril H:r Kindberg
H:r Jeger H:r Ekerot
H:r Udbom H:r Lenberg
H:r Stobaeus H:r von Werdt
H:r Kiöhl H:r Lundin
H:r Biörck IJ:r Ulf
H:r Palmborg H:r Langhar
H:r Sylvius H:r Polack
H:r Holenius H:r Alqvist
H:r Lindberg H:r Kock
H:r Auréen H:r Schiultz.
Hwaruppå de deputerade togo afträde, kommandes efter en stund
tilbakars igän med berättelse, at de blifwit emottagne med al comple-
sance och jämwäl beledsagade tilbakars igän til porten efter wanligheten.
Allenast hade Hans Excelkce Landtmarskalcken intet som förr plägar
wanligit wara, låtit förmäla någon hälsning til detta Ståndet, utan sagt
at hwad Borgareståndet anfört, det skulle Rid. och Adelen taga i öfwer-
wägande.
Uplästes specificationen3 på de personer, som äro förordnade til com-
missionen i Finland. Hwarwid gjordes den påminnelsen, at i stället för
Krigzcommissarien Starckou sättes H:r Häradzhöfding Grönlund, emädan
den förre berättas nu nyligen wara blifwen befordrad til landträntemästare-
bestälningen uti Åbo och således ej lärer kunna därifrån licentieras, kunnan¬
des Landzsecreteraren Henning Fulda i Grönlunds stad förordnas til actor.
Företog Ståndet i anledning af Secrete utskottetz extractum protocolli
af den 6 sistl. hujus angående fulmäcktigarnes wid Contributionsränteriet
gjorda ansökning at få sit arfwode betalt af 1715, 16, 17 och 1718 åhrs
contributions- och uphandlingzrestantiemedel med mere. Och gaf Ståndet
til Secrete utskottetz härwid gjorda förslag sit bifal och samtycke.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 481, med påskrift: Uplast och bifallit ut in protocollo 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 482.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 483 Lit B, med påskrift: Upläst d. 28 sept. 1723.
28 september.
423
Uplästes de af Justitise- samt Cammar- och (Economiedeputationerne
utsedde deputerades memorial1, angående Rikzrådetz, Feldtmarskalcken
och Öfwerståthållarens högwälborne H:r Grefwe Gustaf Adam Taubes
ansökning at uppå sina innestående fordringar få afkorta de 500 ducater
samt 2571 dir smt, som ännu återstå af den summa, som han efter Riksens
Ständers commissions resolution af den 13 febr. 1720 borde återställa
publico, hwilket memorial Ståndet på det sättet biföl, at H:r Rikzrådet,
Feldtmarskalcken och Öfwerståthållaren må tillåtas at afkorta ofwan ber-.de
500 ducater på dess hos Cronan hafwande liqvide fordringar, och det så
mycket mera, som wälbem:te Rikzråd, Feldtmarskalck och Öfwerståt-
hållare ber:de ducater icke finnes hafwa upburit, mindre tilgodo njutit.
Men hwad de 2571 dir smt angår, som Assessoren Drufwa hos sig inne-
behållit, så kan H:r Rikzrådet, Feldtmarskalcken och Öfwerståthållaren
för dem så mycket mindre graveras, som de aldrig warit uti dess händer,
utan åligger Assessoren Drufwa dem til publicum återbetala, sedan hwad
på desse contante pänningars hitförssel ifrån Götheborg kan sig skäligen
bestiga, afdragit är.
Fulmäcktigen ifrån Söderkiöping Rådmannen H:r Wisel ingaf et memo¬
rial och begärte, sedan densamma war upläsen, at det måtte i protocollet
sättas och honom et extractum protocolli däröfwer meddelas, som bewil-
jades, lydandes bm:te memorial ord ifrån ord sålunda:
Ödmiukt memorial2 till det förnäma och lofl. Borgareståndet.
Såsom jag förnummit, att H H:r fullmächtige för Norkiöpings stad sökja
vindicera någon förmåhn och gambla privilegier ifrån Norkiöpings stad,
af hwilket deras försök jag ingen part eller communication hafft widare
än jag allenast förnummit samma deras ansökning uti lofl. Commercie-
deputation wara anhängiggiord och dit remitterad, däräst jag migangifwit
och blifwit därifrån remitterat til Hans Kongl. Maij:t, ytterligare har
Hans Maij:t remitterat samma ärende till höglofl. Kongl. Commerciecolle-
gium, därest jag en långlig tid anhållit om des gunstige afgjörande, men
eij til dato slikt ernådt, utom des har jag förnummit att uti Bondeståndet
skall wara en skrift upläsen Söderkiöping widgående, som dit kommit
under lofl. Tull-, Bergz- och Commerciedeputations utskotz betänckande,
hwarwid jag ej är worden hördt. I dy flyr med ödmiukaste tillförsicht
till det förnäma och lofl. Borgareståndet om des gunstige promotorial til
högbermte Collegium til saksens skyndesamma företagande och afhiel-
pande samt och taga min ingifne skrifft och kongl, resolutioner i gunst-
rättwis consideration, på det att jag som fullmächtig för Söderkiöpings
stadh i all händelse innom Riksdagens sluut kan hafwa högl. Riksens
Ständers assistance att tillgå, om så omtränger, anhållandes aldra ödmiukel.
at denne min skrifft blifwer totaliter till protocols insererat och mig
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 484 Lit C, med påskrift: Uplast d. 28 sept. 1723. D:o resol:t
ut in protocollo.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 485 Lit D, med påskrift: Uplast d. 28 sept. 1723.
424
28 september.
wederbörligit extractum protocolli meddelt till min nu och i framtiden
rättwisa befrielse, hwaremot jag på Söderkiöpings stadz wägnar med all
ödmiuk tjänst och skyldigaste wördnadt stedze framhärdar.
Det förnäma och lofl.
Borgareståndetz
aller ödmiukaste
Stockholm tienare
den 28 sept. 1723. And. Wisell.
Wardt jämwäl bewiljat et promotorial til Kongl. Commerciecollegium.
Därnäst uplästes Justitisedeputationens betänckande1 öfwer Borger-
skapetz i Norkiöping hos Riksens höglofl. Ständer ingifne memorial an¬
gående förskoning icke allenast af de genom Hans Kongl. M:ts nådiga
resolution under den 26 octob:r förledit åhr dem ålagde 500 dahr smts
expenser til Politieborgemästaren därsammastädes Olof Lemberg, utan
och för de omkostningar som til den där å orten förordnade commissionen
ärfordratz och anwände blifwit. Härwid anförde benämde fulmäcktige
sig hafwa af wyrdnad för Kongl. M:s egen höga domb icke underståt sig
at anföra några beswär däremot utan gåt den lindrigaste wägen och endast
anhållit om befrielse för de ådömde expenser och anwände omkostningar
på commissionen, men recommenderar likwäl sj elfwa saken i bästa måttan
til et benäget öfwerwägande, beklagandes därjämte högeligen at nästan
intet hop är för Norkiöpings stad at kunna opkomma, så länge bermte
Borgemäst. Lemberg är därstädes wid borgmästareämbetet, hwilken så
mycken oro och månge oredor upwäcker.
Togo därmed afträde. Och blef detta betänckande i alla delar bifallit.
Men som Ståndet sig därjämte ärindrade så wäl den almänna regien
interest rei publicse ne delicta maneant in punita, såsom och at wår funda¬
mentallag, den stadgade regeringsformen uti den 23 §, uttryckeligen på¬
bjuder at förbrytelser ej böra nedtystas eller skonas (?), på det icke andre
måtte föranlåtas til rätwisans sjelfswåldige missbruk, när de se, at på
feel, förseelser och arghet ej följer en skälig näpst och et wälförtjänt sträf,
altså tyckte Ståndet för sin del, at det wörö nödigt och nyttigt, det Justi-
tisedeputationen jämwäl utlåter sig, huruwida bende Borgmästare Lem¬
bergs förfarande måge wara af den beskaffenhet, at det kan utan at gifwa
et eftertänckeligit exempel, lämnas så aldeles utan någon beifring.
Uplästes Commercie-, Bergz- och Tuldeputationernes betänckande an¬
gående de tulhus inrättande och upbyggande, som i orterne nu för tiden
wid stora sjötulsstaten fela, såsom och om nödwändigheten af tuljakters
anskaffande, dels i stället för några odugeliga och ruinerade, dels någras
tilökande, som förr ej warit inrättade och på staten upförde. Men Ståndet
kunde intet yttra sig häröfwer, innan jämwäl det öfriga, som tulwäsendet
angår, inkommer.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 486 Lit E, med påskrift: Uplast d. 28 sept. 1723. D:o resol:t
ut in protocollo.
30 september.
425
Måndagen den 30 sept. 1723.
Just:des protocollet angående de måhl, som förleden den 28 hujus blefwo
afgjorde.
Företog1 Ståndet angående den wid Rikzdagen åhr 1720 öfwersedde
och igenom trycket samme åhr utgågne skråordningen.2 Och emädan
det befinnes, at åtskillige anmärkningar3 af den förordnade Commercie-
deputationen därwid gjorde äro, som fordra någon längre tid til öfwer-
wägande, än andre rikzwårdande ärender kunna tola därwid på slutet
af Rikzdagen skal anwändas, det jämwäl fordrar et moget öfwerläggande,
innan någon ändring uti det bör tillåtas, som uppå en almän rikzdag är
öfwerwägat, slutit och faststält, ty håller Ståndet för sin del före, at detta
måhlet til widare kunde upskjutas och til den ändan wederbörande ånyo
antydas at wid förlust af ämbetets rettighet, som deremot bryter, i med¬
lertid på det nogaste och til alla delar efterlefwa och 1720 års bende skrå¬
ordning på det nogaste efterlefd warda. Til hwilken ända det wid förlust
af ämbetesrättighet kunde förbjudas taga mera af den, som äskar ämbetet
och wil mästare blifwa, än skråordningen förmår och innehåller, förmo¬
dandes man at den öfwerklagade dyrheten efter handen lärer sätja sig
och förswinna, alt som priset på ätande och andre nödwändige wahror
samt rudimaterien falla kan. Dessutan så plägar det mera skada än
gagna, när en efter moget öfwerläggande faststält lag straxt efteråt ändras
och ombytes. Hwilket alt styrker Ståndet i ofwannämde tanka, at 1720
åhrs skråordning kan til widare lämnas oförändrad.
Uplästes deputationens betänkande, som är förordnad öfwer diffe-
rentierne emilan Götheborg och Uddevalla samt Wermelandz Bergzlag,
jämwäl och det memorial som Commerciepresidenten Hrr Utfal och
Borgemäst. Hrr Tellander ingifwit af den 16 hujus angående detsamma,
så wäl som projectet til en förening emilian Götheborg och berrde Bergzlag.
Hrr Borgemäst. Silents påminte, at alt hwad som i detta memorialet
anföres, är redan andragit uti deputationen och in totum refererat. An¬
belangande de föröfwade lurendregerier, hwarföre Uddevallaboerne be¬
skyllas, så skal han öfwertygat Götheborgsboerne för lurendregerier, men
ännu skola Uddevallaboerne ej wara öfwertygade för något lurendreijande.
Ståndet wille se det votum, som dess ledamöter ingifwit uti deputatio¬
nen och skal wara skiljaktigt ifrån deputationens betänckande, innan man
häröfwer kan sig utlåta.
Deputerades til Präste- samt Bondeståndet at communicera med dem
1 Tillagt i marginalen: Juster. och extr. til Bondeståndet den 3 octobr.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 482 Lit F. Numreringen är en smula förvirrande. Men i
registret över akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 8 har följande antecknats: Her följa några
dubbla numrer, som åtskiljas med bokstäfwer.
8 Se bil. 36. Under n:r 482 Lit F i Borgarståndets arkiv 1723: 5 finnes jämväl ett annat memo¬
rial av kommersdeputationen, som är daterat den 30 aug. 1723, vidare ett av samtliga ämbeten
i Stockholm till ständerna ingivet memorial samt ett av assessor H. Olivecrona författat memo¬
rial av den 12 juli 1723.
426
30 september.
Ståndetz slut och extractum protocolli angående Borgmästaren i Nor-
kiöping Olof Lemberg: Handelsmannen H:r Weduvar och Rådm. H:r
Ahlqvist.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänkande1 angående
afradzspannemåhlens betalande til indelningzhafwarne af så wäl crono-
och nya skatte som gambla skattebönder. Hwaröfwer wäl blef discurerat,
men intet wist slutit, i det en del höllö före, at man kunde bifalla betänc-
kandet, en del åter at Cammarcollegii däruti nämde betänckande borde
gillas. Hwarföre detta til en annan gång blef upskutit.
Sedan utnämdes at öfwerse 1681 åhrs förordning om Prästerskapetz
upbörd samt Prästeståndetz därwid gjorda anmärckning
H:r Malmberg H:r Kindberg
H:r Palmborg H:r Ringer
H:r Holenius H:r Grizel
H:r Kiöhl H:r Loo
H:r Lindberg H:r Höök
II:r Sylvius H:r Lundin
Sedan utnämdes följande at öfwerse landzhöfdingeinstructionen
I4:r Salan H:r Hofman
H:r Tellander H:r Ringer
H:r Palmborg H:r Lenberg.
H:r Lothigius
Därnäst uplästes II:r Grosmans skrift, hwaruti han nämner de personer,
som han åstundar til commissionen i Fahlun, som därstädes kommer at
hållas angående hushåldningen wid Stora Kopparwärket. Af denna skrift
fick Hrr Borgemäst. Holenius på begäran communication och tog därpå
skriften til sig.
Öfwerstens Hrr Otto Gustaf Ulrics memorial uplästes, hwarmedelst
han anhåller at blifwa upförd på expectancen til half öfwerstelöhn. Resol-
desr Ståndet kan intet gå ifrån den en gång faststälte placeringen.
Och aldenstund2 Ståndet för detta i anseende til de då anförde skjähl
och omständigheter yttrat sina tanckar, at Rikzens Cancellie ledamöter och
subalterner böra njuta den förbättring på deras lön, som wid Rikzdagen
åhr 1720 blef dem tillagd och bewiljad men sedermera icke är wordet slutit
och faststält om någon fond därtil, fördenskuld tog Ståndet sådant i när¬
mare öfwerwägande och föl för sin del på den meningen, at den wid Rikz¬
dagen nästbenämde åhr 1720 förordnade sporteltaxan bör blifwa oföryckt
stående och efterlefd, såsom och at hela Cancelliet njuter sin lön efter
1696 åhrs stat utaf Statscontoiret, men förbättringen efter 1720 åhrs stat
bekommer alla de förnämare alt in til presidentssekreterare, actuarien uti
Archivo och registratorerne exclusive (?) utaf postöfwerskotzmedlen pro-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 483 Lit G, med påskrift: Uplast d. 30 sept. 1723.
2 Tillskrivet i marginalen: Extr. ut in protocollo d. 18 octobr. Inneholles.
30 september—1 oktober.
427
portionaliter, så långt de förslå kunna, men alle de öfrige ifrån1 näst-
benämde subalterner ärhålla proportionaliter den bestådde förbättringen
utaf sportelmedlen, som därtil endast kommer at anwändas.
Generalmajor Hielms memorial2 blef upläsit, hwaruti han anhåller at
njuta en lika summa med sina wederlikar af de medel, som til Ryssland
och de swänske fångarnes underhåld blifwit öfwerremitterade, eftersom
han ej mera skal undfåt under hela sin fångenskap än allenast 64 rubel.
Men blef denne gången intet resoht.
Anno den 1 octobris 1723.
Nerwarande Ståndets H H:r ledamöter.
Let H:r Secret. Torpadius3 giöra sin ursecht för någon sin opasslighet
skul.
S. d. uplästes et memorial4 så wel som et project til en förordning
ang:de danska myntets valeur her i Riket och blef detsamma af Ståndet
bifallit såsom grundat uppå Kongl. Cammar- och Bergzcollegiernes jemte
Statscontoirets til Hans Kongl. Maij:t i underdånighet ingifne beten-
kande.
S. d. föredrogs H:r Gen. Maj:s och Landzhöfdingens Faltzburgs memorial
och ansökning5 om kongzgården Lindhof under perpetuelt arrende, och
biföl Ståndet högl. Ridderskapet och Adelens deröfwer yttrade mening:
At kongzgården Lindhof må under perpetuelt arrende uplåtas H:r Gen.
majoren och Landzhöfdingen Faltzburg i anseende til des longlige och
trogne tjenster emot årligit arrende af et hundrade tunnor spanmål, som
är det högsta, hwarföre denna kongzgården nu warit bortarrenderad före
och skal kunna draga.
D:o6 uplästes H:r Lieutnantens wid Kongl. Lifgvardet H:r Johan Gripen¬
marks ingifne ansöknings memorial hos Riksens Ständer, anhollandes at
få ersetning för det af Kongl. Cammarcollegio liqviderade förskott af
855 dr 26 */• s:mt, som han år 1718 wid utmarschen utur Noriget under
sin commendering til de af Kongl. M:tz Lifgvardie efterlemnade siukas
conservation samt de dödas qwarlåtne gewers och monderingssorters
fortskaffande til regementet af egne medel anwendt. Och fan Ståndet
skjeligit at aldeles bifalla högl. Ridd:t och Adelens heröfwer gifne utlå-
1 Överstruket: registratorerne i Cancelliet samt actuarien uti Archivo och presidentsecreterare.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 484 Lit H, med påskrift: Upläst d. 30 sept. 1723 ut in pro-
locollo.
3 Protokollen för den 1 och 3 oktober ha förts av kanslisten Ekerman.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 485 Lit J, med påskrift: Upläst och bifallit d. 1 oct. i loft.
Borgarståndet.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 486, Lit K, med påskrift: Upläsit och bifallit ut in proto-
collo den 1 oct. 1723.
0 Tillskrivet i marginalen: Extr. I lika motto uplästes och biföls högl. Ridd:t och Adelens yttrade
tankar öf:r.
428
1 oktober.
telse1, lydandes som följer: Ehuruwäl under H:r Lieutn. Gripenmarks
förskot af 855 dr 26 smt sig besticka 636 dr 10 2/3 öre smt uti mynte-
teckn, så finna likwel Riksens Stender skjeligit så i anseende dertil at
mynteteckenen då giäf och gengze wörö, som och at han uppå en sådan
commendering medelst samma förskot giordt Kongl. Maij:t och Cronan
en werkelig tjenst, som eljest måste stå tilbaka, det bör berörde Lieutnant
ofwannemde 855 dr 26 •/• smt uti redbart mynt utan någon afkortning
återbekomma. Och ty blifwer han til Riksens Stenders Secrete utskot
remitterad, som utser medel hertil, så at Lieutenanten kan stellas klagelös.
H:r Bm. Bunge erindrade Ståndet, at som man redan hade låtit sig
föreläsa hela acten ang:de twisten emelan städerne Götheborg och Udde¬
valla samt Wermelands Bergzlag, Ståndet fördenskul wille sig deröfwer
yttra, i fal wederbörande derwid intet hade at påminna, hwaruppå H:r
Bm. Tellander sig förklarade, det han skrifteligen anfört, hwad han
funnit wid denna saksens öfwerwägande böra komma uti consideration.
Bm. H:r S il entz förmente det icke hafwa warit nödigt at ytterligare her
i Stånden skrifftel. deducera detta målet, sedan deputation så wel lagt
handen derwid och deröfwer författat sit mogna betenkande, påminnandes
i öfrigit at om någon i Ståndet wörö skyld med H:r Bm. Bilmark uti Mar¬
strand, densamme wille då taga afträde, emedan denna sak förehafwes
och afslutes. H:r Bm. Tellander swarade til det förra, at han blifwit
nödsakat giöra sina påminnelser wid deputationens b[etenkan]de, alden-
stund han förmerkt sina anförde skjel och omstendigheter wara däruti
förbigångne, och för det öfrige hade han warit befogad giöra en dylik på¬
minnelse uti deputation, som Bm. Silentz nu gior, men heldre welat sådant
underlåta och låta ankomma uppå hwars och ens desinteresserade sorg-
fellighet för det almenna bestå.
Togo afträde, och wille Ståndet höra des deputerades skriffteliga utlå¬
telse och uti deputrn ad acta lagde votum, som blef upläsit, hwaraf en
afskrift finnes in actis sub n:o 487.2 I anledning hwaraf Ståndets respec-
tive H:r Taleman begärte Ståndets utlåtelse och bifal, antingen til den af
samtel. Riksens Stender förordnade deputationens ingifne b[etenkan]de,
som bibeholler Uddevalla wid sin undfångne stapelrettighet til alla delar,
eller och til de flestes af Borgareståndets deputerade uti deputationen
gifne skrifftel. votum, hwilket såsom welgrundat och moget i afseende
uppå de hwarjehanda skjel och omstendigheter, som kunna finnas anförde,
H:r Borgmästaren för sin del intet annat kan än biträda och samtyckja
til den å Götheborgs sida projecterade förening såsom lendande til stä-
dernes, menige Bergzlagens och hela landets conservation.
Bm. Hrr Lenberg war af den tankan, at det skulle gagna publico
mera, om Uddevalla fingo beholla sina privilegier och at Götheborg kunde
lika wel begå sig, emedan jerntilwerkningen nu wörö ansenligare än för
detta och altså tilreckelige retourwahror för begge städerne wara at tilgå.
1 Tillskrivet i marginalen: och project til en resoI:n.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 487.
1 oktober.
429
Men Bm. H:r Ekebom holt före, at jerntilwerkningen hädanefter snarare
täger af än sig förökar i henseende af skogens förödande och swårigheten
at finna god och ymnog malm, förmenandes i öfrigit skjehlen för Göthe¬
borg och des mycket billige tilbud til Bergzlagens satisfaction och säker¬
het wara nog krafftige at öfwertyga hwar en om det herunder beroende
almenna bästa.
Och som det befans, at Ståndets nerwarande H H:r ledamöter, 39 til
antalet, wörö af skilgachtige meningar, ty fans godt at skrida til ordentel.
votering med sedlar, således at hwar fulmechtig skref deruppå, Götheborg,
som biföl Ståndetz deputerades utlåtelse och votum i deputationen, men
den som war af den andra meningen och gillade dep:s betenkande, skref
Uddevalla, hwarefter wid sedlarnes öpnande funnos för Götheborg 23 st.
röster och allenast 15 för Uddevalla, utom I4:r Bm:r Auréen, som förkla¬
rade sig, at som han i deputationen yttrade sin mening, så håller han för
honom wara oanständigt at votera här i Ståndet.1 Och utföl således plu-
raliteten för Giötheborg, hwareffter resolutionen kommer at inrettas,
som med de öfrige Stånden communiceras skal.
Sedan Borgareståndet igenomläsit så wel den inkomne widlyfftige
acten2 öfwer twisten emelan Götheborg och Uddevalla samt Wermelands
Bergzlag, såsom och at det memorial, hwilket Götheborgs nu wid Riks¬
dagen warande fulmechtige sedermera inlagt och deruti någre anmerk-
ningar wid deputationens betenkande anfört, så hafwer och Ståndet de
å ömse sidor anförde skj el och omstendigheter noga öfwerwägat och emot
hwarandra jemfört, finnandes saken enkannerl. deruti bestå, huru en
klagande bergzlag må kunna hjelpas och en på commercie samt defension
anlagd stad wid macht hollas, utan at Riket och det almenna bästa der-
wid må taga någon skada. Det är sant, at så örn man å ena sidan bör wara
om en så angelägen och nyttig bergzlagz conservation, så sorgfellig bör
man åter å andra sidan finnas at uprettholla en til handel och Rikets
förswar upbygd stad och testning. Skal Bergzlagen blifwa hulpen, moste
de olägenheter skaffas utur wägen, som densamma hertil twingat och
tryckt hafwa, men at derwid bruka sådane medel at handelen ifrån
Giötheborg ledas skal, det wore en altför eftertenkelig cur och läkedom.
Ty at Götheborgske handelen undertryckes och efter handen så småningom
förderfwas igenom Uddevallas oinskrenckte stapelrettighet, det är så
mycket lettare at begripa, som des nära belägen- och beqvemlighet at
draga til sig jernhandelen ifrån Wermeland samt frihet för åtskillige
beswär, hwarwid de Götheborgiske äro belastade, gior at desse senare
1 Denna mening har i protokollet ändrats av Torpadius. Ekermans ursprungliga avfattning
har strukits: munteligen at wilja blifwa wid. . .
2 Akterna, som återfinnas under n. 488 i Borgarståndets arkiv 1723: 5, omfatta bl. a. riksens
ständers deputations memorial 5 sept. 1723, borgmästare Lars Silentz å Uddevalla stads vägnar
ingivna memorial, daterat 26 mars 1723, borgmästaren i Göteborg E. Tellanders förklaring den
30 maj 1723, kommersepresidenten Vilhelm von Utfalls och nämnde borgmästares memorial
den 16 sept. 1723 samt ett projekt till förening med Bergslagen.
430
1 oktober.
omöjelin kunna holla med de förra markegång', utan torde nödgas al¬
deles draga sig ifrån Götheborg eller och derstädes afwenta et oblidt
öde, sedan al handel och rörelse blifwit dem ifrånled til Uddevalla,
som ofelbart för ofwan berörde beqvemligheter skuld skje lärer, serdeles
som handelen derstädes til landetz oersetteliga skada igenom fremmandes
medel torde jemwel understödjas, hwarigenom sielfwa förswarswerket å
ena sidan kunde lida en farlig anstöt, emedan commercien och detsamma
der å orten synes werkelin wara nära med hwar annan förknippade. Icke
til förtigandes at alle uti Uddevalla liggande effecter wid fienteligit inf al
exponeras aldeles til fiendens discretion. Hwarföre och på det desse ange-
legne werken, Bergzlagen, commercien och festningen måge tillika hielpas
och conserveras til publici oskatbara nytta och fördel, så håller Ståndet
före i anseende til desse och flere in actis andragne skjel och omstendig-
heter, at man herwid kunde taga en medehveg, och föreslår altså för sin
del och til sin säkerhet i framtiden, at en billig förening emelan Bergz¬
lagen och Giötheborg kunde uprettas, så at de begge måge wara belåtne
och publici derunder beroende interesse jemwel blifwa i acht tagit och
befordrat, hwaremot Uddevalla kunde lemnäs des gamla fiskehandel,
träwärkes och tjäras utskjepning med mera samt saltz och spannemåls
införsel.
Twenne deputerade ifrån Bondeståndet inkommo, öfwergifwandes et
extractum protocolli ifrån deres Stånd, så lydandes1: hwilket de begärte
motte komma i consideration, ner detta Ståndet sig den saken til afslu-
tande företager; utan des påminte de om slut uppå fulmechtigarnes för
almogen i Skåne ingifne memorial ang:de kyrkjoinspectorerne i den orten.
Ståndet lofwade at taga i öfwerwägande så det ena som det andra och
deruppå gifwa et endeligit swar.
S. d. uplästes Cammererarens i Kongl. Krigzcollegio H:r Jacob Röks2
och H:r Ab. Cederholms3 inlagde memorialer angide högbemelte Collegii
hos Hans Kong Maij:t ingifne underdånige förslag til successionen efter
Krigzcommissarien H:r Hindr. Busch, som ifrån berörde bestelning nyl.
blifwit i nåder dimitterad. Och kan Ståndet för sin del intet finna något
sådant wara andragit som kan förorsaka ändring uti det Hans Kongl.
Maij:t med rådz råde4 i nåder resolverat, serdeles som det befinnes at
wederbörande wid förslagetz uppsettjande icke blifwit förbigångna utan hos
Kongl. M:t til nådig hugkommelse och befordran i underdånighet anmälte.
Sedan föredrogs I4:r Landzhöfdingen von Hylténs memorial angående
den ledosamhet, som honom nylin uppå Riddarhuset skal wara tilwidt
med mera, och wille Ståndet framdeles sig deröfwer utlåta.
1 Detta extrakt har icke införts i protokollet; sidan har lämnats blank. I marginalen är an¬
tecknat: ang:de saltpetlersjuderiel. Jfr Bd Pr 1, s. 231.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 489, med påskrift: Prses:t uti loft. Borgareståndet d. 4
septemb. a:o 1723. Uplast d. 1 octobr. och resolv. ut in protocollo.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 490, med påskrift: Uplast i loft. Borgareståndet d. 1 oct. 1723.
4 Överstruket: effter den i regeringzformen föreskrefne methoden.
1 oktober.
431
Widare uplästes och biföls Krigzcollegii memorial1 ang:de soldaternes
skyndesamma lösgifwande ifrån Kongl. Lifgvardet, Artilleriet och Gen.
maj. Thure Horns regimente, som wid undersökningen i Kongl. Krigz-
collegio befunnitz äga hemmansbruk, som och at en förordning motte
utgå, hwarmedelst de lösgifne moge blifwa tilholdne at werkel. antaga
gårdsbruk, på det retta ändamålet af deras befrielse ifrån krigztjensten
och Riksens Stenders dertil gifne samtycke må derigenom således erhollas.
H:r Bm. Ringer androg, at som det befinnes at 1720 års förordn. om
öfwerflödighets hemmande i kläder ringa effterlefwes på somlige orter,
det Ståndet wille så laga och begå, at samma förordning årkn motte til
allas efterrettel. och ihugkommelse twenne ggr. å alla predikstolar samt
wid alla domsäten nu och framgent publiceras. Ståndet fan denna H:r
Borgmästarens giorda påminnelse god och påtog sig bem:te Borgmästare
at til den ändan i Ståndets namn upsettja et memorial, som straxt skjedde,
och blef af H:r Borgmästaren Bunge underskrifwit. Hwaraf en afskrift
är at se in actis.2
S. d. uplästes Ammiralitets-, Cammar- och Gilconomie- samt Defensions-
mindre deputations betenkande3 ang:de indel- och roteringen uti Halland.
Och blef berörde betenkande bifallit, allenast holt Ståndet för sin del före,
at det icke kan bestås H H:r officerarne derwid några bostellen, utan
dermed förhollas som på andre orter, derest båtzmansrotering wanligit
wara kan, emedan det är nödigt at de sig helst uppeholla i den staden
esqvadren ligger eller och i de nerbelegne städer, förmodandes och så
Ståndet, at höglofl. Ridderskapet och Adelen, som i Halland äga frelse-
gods och derföre undergå rotering, lära förmås i afseende uppå Riketz
welferd och säkerhet åtaga sig utrusta en båtzmans posterande för hwarje
6 hemman utan åtskilnad af bättre eller sembre wilkor.
En deputation ifrån höglofl. Ridderskapet och Adelen let sig anmäla,
som behörigen blef emottagen, och förde H:r Landzhöfding Creutz ordet,
upläsandes en skrift uppå Ridderskapet och Adelens wegnar underskref-
wen af Hans Excellence I4:r Landtmarskalken til swars uppå Ståndetz
den 28 sistkne med höglofl. Ridd:t och Adelen skriftekn communicerade
utlåtelse ang:de hofrätternes och collegiernes besettjande til helfften med
skickelige och werdige män utom adelen, som ses in actis.4 H:r Borg¬
mästaren Bunge förklarade Ståndetz samhelliga och fasta mening wara
at bibeholla regeringzformen wid sin fulla kraft och ändamål samt bearbeta
derhen, at enig- och förtrolighet må Stånden emelan återstellas och under-
hollas. Eljest recommenderade H:r Landzhöfdingen Ridderskapet och
Adelens angelägenhet berörande reductionswerket, på det sådant må
settjas på tjenlig fot efter förra riksdagars beslut, innan Stenderne skiljas
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 491.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 492.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 493, med påskrift: A:o 1723 d. 1 oct. 1723 i lojl. Borgar¬
ståndet upläst och resolv. ut in protocollo.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 494.
432
1 3 oktober.
åt, hwartil H:r Borgemästaren swarade, at Ståndet fuller den saken före-
hafft men för des widlyftighet skul icke ännu kunnat sig om altsammans
nogsamt underrättat (!) och moget göra, försäkrandes doch om Ståndets
redebogenhet at derwid i al billig motto högl. Ridd:t och Adelen wilfara.
I öfrigit förmälte han Ståndets helsning til Ridderskapet och Adelen,
hwaruppå deputation tog afträde.
Sedan lät Ståndet sig ånyo föreläsas ofwannemde Ridd:t och Adelens
öfwergifne skrifft och ultimate swar uppå Ståndets giorde proposition,
och som kl. nu war tolf, så wille Ståndet wid nästa sammankomst herom
öfwerlegga samt med Präste- och Bondeståndet rådgöra, och skildes
derföre åt.
Torsdagen den 3 octobris.
S. d. uplästes Secrete deputationens memorial1 om bönedagarnes trans¬
porterande utur aprili, julii et augusto til andra årsens tider, såsom och
at til efterlefwande af det 14 cap. och 1 § uti kyrkjolagen en förordning
må utgå, som tilholler wederbörande at fulgöra sin skyldighet. Ståndet
holt före, at bönedagarne kunde hollas uppå de wanliga tider om året,
serdeles som de äro de wackraste och folket då enhelleligen kan komma
tilsammans i Guds hus at anropa honom om sin milda nåd och welsignelse;
men hwad betreffar apostladagarne, de undantagne som uti de stora hög-
tiderne infalla, tycker Ståndet för sin del, at gudstjensten kan begynnas
kl. 8 och slutas kl. 10, så at en gudstjenst allenast blifwer i de större som
mindre städerne och å landet, hwareffter sedan gudztjensten är sluten
intet tjenstehjon, geseller eller arbetare så i städerne som å landet, må
wägra sig wid 40 dlrs bot at skiöta och förretta, hwad honom af des hus¬
bonde el:r mästare kan anbefalt blifwa.
Justitie- samt Cammar- och CEconomiedeputationens deputerades
memorial2 uplästes ang:de Krigzsecreterarens Ekelefs3 ödmiuka ansökning
at 1 komma på fri fot, 2:o undfå lön för rekningzarbetet och 3:o at de som
förtrodt honom sina penningar, hwilka jemte de andre wid contoiret
befintelige medel blefwo afhemtade, motte blifwa tilfredsstelte. Och blef
berörde b[etenkan]de til alla delar af Ståndet bifallit, dock kommandes
det uppå den förordnade commissionens answar, om saken drages alt för
långt ut, hwarigenom bem:te Krigzsecreteraren oskyldigt kan komma
at lida.
H:r Borgmäst:n Sylvius androg, hurusom han mycket skal blifwa
sidwördat af en rådman uti Helsingborg, wid namn Johan Dahlgren
Berendtson, som förledit år skal utwerkat sig Hans Kongl. Maijt:z nådige
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 495, med påskrift: Upläsl och resolv. ut in protocollo d. 3
octobris 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 496, med påskrift: Upläsit och bifallit i loft. Borgarståndet
d. 3 oclobr. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 496, med påskrift: Upläsit i loft. Borgarståndet d. 3 octobr.
1723.
3 oktober.
433
af skjed ifrån feltcammarskrifwarebestelning med krigzcommissarie heder
och rang, och oachtadt H:r Borgrmn är hans förman, skal den senare wid
alla tilfellen så in som utom sit ämbet tilfoga honom al den fort, som han
åstadkomma kan, hwarföre H:r Borgmästaren funnit sig nödsakat at
medelst underdånig böneskrift til Hans Kongl. M:t herutinnan söka
ändring, men H:r Baron och Statssecret. Bark skal gifwit honom effter
någon tid samma supplique tilbaka, emedan den för andra angelägenheter
skul intet kunde komma i Rådet at föredragas, anhollandes alt derföre
I4:r Bm. at Ståndet wille gynna honom med sit promotorial til Hans
Maij:t i detta mål, som af de fleste begärdes, men H H:r Bådmännen
Salan, Leijel och Helledeij1 kunde för sine delar dertil intet samtyckja,
serdeles som detta är en privat sak, som medelst förordningen om sub-
ordinationens iachttagande kan förekommas och i det öfwerklagade måhlet
kan skje H:r Borgmästaren justiee å behörig ort, wiljandes det intet
Ståndet afstå at för ofta utgifwa sine promotorialer, emedan de derigenom
lättekn kunna komma i ringare consideration.
Sedan let Ståndet sig föreläsas så wäl Commerciedeput:s b[etenkan]de
af den 26 julii 17232 ang:de manufacturers uphjelpande och befordran
her uti Biket med mera, som och högw. Prästerskapetz derwid giorde
anmerkningar3, och gaf Ståndet til berörde bet:de sit bifal och samtycke,
allenast påmintes at frihetsåren för wederbörande uppå det i Östergötland
och på Kohlmården uptagne marmorberget kunna til helften modereras.
Men H:r Rådman Sa 1 an och Leijel och Borgmästarne H:r Aurén och
Tholander kunde för ingen del gifwa sit samtycke til den af deputationen
projecterade religionsfriheten för allehanda manufacturister af fremmande
religion såsom stridande emot acta publica, de gl. religionsplacaten, kyrkjo-
lagen, den dyrt beswurne regeringzformen och Kongl. M:tz gifne försäk¬
ring samt Riketz sanskyllige bästa, wiljandes ingen del hafwa uti den
farliga påfölgd som et slikt indragande af fremmande religionspräster
med sig förandes warder.
Bm. H:r Lenberg holt före, at de manufacturister och handtwerkare,
som således inkomma, böra til alla städer fördelas, på det manufacturer
desto snarare och bettre motte kunna komma igång.
1 Tillskrivet i marginalen: Bm. Ebbeltoft, H:r Rådm. Kiöhl och Secr. Hofman.
2 Se bil. 37.
3 Under n. 498 i Borgarståndets arkiv 1723: 5, återfinnes ett aktstycke, som enligt påteckning
uplästs i borgarståndet den 3 oktober 1723 och som bär följande titel: Wälmenta tankar öfwer
then frågan om flere och fremmande religioner måge innom Riket sleppas och tålas? I slutet av detta
aktstycke har följande antecknats: Thetta betenkiande är i Consistorio Regni upläsit och befunnit i
alla delar wälgrundat, blifwandes förthen skul til förbehåll emot Riksens Ständers Commercie deputa-
tions betenkiande uti thetta mål af d. 26 julii sistlme til the öfriga Riksens respective Stender utaf
Presleständet recommenderat. Stockholm d. 27 augusti 1723. Ad mandatum. Er. M. Melander.
I samma ämne återfinnas inhäftade mellan n. 497 och 498 i Borgarståndets arkiv 1723: 5 tre
andra aktstycken, dels ett ounderskrivet memorial, som försetts med påskrift att det insinuerats
den 11 oktober 1723, dels ett den 12 oktober daterat men ounderskrivet memorial, dels också ett
av generalmajor Carl Morath utarbetat memorial av den 12 oktober 1723. Jfr även Levin, s. 47 f.
28 — 47621 Borgarståndets protokoll
434
3 oktober.
S. d. let högw. Prästeståndet communicera med detta Ståndet sin ut¬
låtelse öfwer Borgareståndetz extractum protocolli af den 28 sistl. sept.
ang:de Just. dep:s b[etenkan]de öfwer Borgerskapetz i Norkiöping an¬
förde beswär emot Politieborgmäst. derstädes Olof Lemberg. Och ehuru-
wel Ståndet hollit före wara nödigt at höra den höglofl. Justitisedepu-
tationens tanka och mening, huruwida H:r Bm. Lembergs förfarande
kunde utan at gifwa et eftertenkeligit exempel lemnäs så aldeles utan
någon beifring, har likwel Ståndet til at winna tiden och befordra Riks-
dagens slut hermed welat sig endteligen förklara och therutinnan giöra
et med det högw. Prästeståndet at den uti orten anstelte commissionens
dom öfwer Borgmästm Lemberg såsom welgrundad må til alla delar
stellas uti werket. Widare upwistes 1720 års skråordning med de an-
merkningar, som Commerciedeputationen derwid giordt, hwilka af Ridd:t
och Adelen samt Prästeståndet blifwit bifallit; hwarföre Ståndetz her-
öfwer yttrade mening uti protocollet her frammanföre af den 30 sep:br
justerades, och fan Ståndet godt at per extr. protocolli straxt låta den¬
samma uti H:r Secr. Torpadii frånwaro under Cancellm Ekermans under¬
skrift til Bondeståndet extraderas.
Borgmästaren H:r Bunge androg, hurusom Talemännen tillika med
Hans Excelkce H:r Landtmarskalken warit opkallade til Hans Kongl. M:t,
som något opasslig legat uppå sängen och för dem i nåder berättat, huru
i Rådet warit före ang:de statssecretariatets besettjande effter Hofcan-
celleren Baron von Duben, derefter Hans M:t i anledning af regeringz-
formen förklarat och förordnat Krigzrådet Åkerhielm för sin goda, skicke-
lige böjelse och werdighet och erfarenhet til statssecreterare, men som
Rådet wid skjed votering warit skilgachtige och altså welat inhemta
Riksens Stenders utlåtelse och förklaring öfwer denne casum och dea
40 § i regeringzformen, så hade Hans Maij:t dertil gifwit sit nådiga bifal
och samtycke.
Hwarpå uplästes et extract af protocollet1 hollit hos Ridderskapet och
Adelen den förste innewarande månad ang:de denna saken, som ses in
actis, hwarutaf befinnes det Ridd:t och Adelen utan communication med
de öfrige Stånden detta ärendet til Secrete deputationens utarbetande
remitterat, hwilket Ståndet holt onödigt, emedan man in pleno herom
kunde hafwa al erfordrad underrettelse och medelst saksens skyndesamma
afslutande giöra Hans Kongl. Maij:t et underdånigt nöije.
Widare berettade H:r Borgmästar Bunge, at honom nu blifwit ifrån
hög. Präst., efftersom det skulle gå til alla Stånden, förseglat tilskickat
et extract af protocollet hollit i Rådet den 16 sistl. sept. ang:de detta
ärendet, men Ridderskapet och Adelen hollit betenkeligit (som af deras
utlåtelse befinnes), at detsamma in pleno opläsa, hwartil Ståndet swarade,
at dem så mycket nödigare wörö detsamma höra sig föreläsas, som de
redan faststelt at detta bör in pleno afgöras, och rådsprotocollet torde
1 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 499, med påskrift: Upläsit och resolv. ut in protocollo d.
3 octobr. 1723. Jfr RAP 3, s. 185.
3 oktober.
435
herwid gifwa al åstundat uplysning. Hwarföre detsamma efter Ståndetz
enhelliga påstående blef upläsit och åter förseglat samt til Bondeståndet
afskickat. Effter något discurerande stadnade endteligen Ståndet her-
öfwer uti följande slut.
Borgareståndet kan för sin del intet annat finna än at 40 § i regeringz-
formen är klar och tydelig samt at Hans Kongl. M:t i kraft deraf och efter
den anledning, som berörde § wid handen gifwer, äger macht i sitjande
råde at dela ut tjenster, och som wid den effter Hofcantzeleren Baron von
Duben ledigwarande statssecreterarebestelningen det af sielfwa rådz-
protocollet, hollit den 16 sistl. sept., nogsamt klari, befinnes at hwad
ofwan förmelte § i regeringzformen förmår och inneholler, är herwid noga
iachttagit, ty finner Ståndet intet skjel at låta detta målet uptagas och
skjerskodas af någon deputation, serdeles som ingen af Deras Excelkcier
Riksens Råd haft något emot Krigzrådetz Åkerhielms person, som Hans
Kongl. M:t til statssecreterare utnemdt, at ju han til tjensten är skickelig
och werdig pröfwad, alt derföre pröfwar Ståndet skjeligit at för sin del
hemställa detta ärendet til Hans M:tz goda skjön och welbehag och lemna
det til des egit nådige afgörande.1
S. d. uplästes et extract af protocollet hollit på Riddarhuset den 30 sept.
17232, hwarmedelst communiceras, det Landzhöfd. Baron von Hyltén3 skal
låtit införa en resolution på et Cammar- och (Econodep:s b[etenkan]de öfwer
kongzgårdarne i Riket med mera, under det han haft detsamma hemma
hos sig til låns ifrån Riddarhuset, hwarföre Ridd:t och Adelen begiär
Ståndetz utlåtelse, huruwida denna sak må kunna remitteras til Justitise-
deputation at der tilses, om saken af en deputation4 utaf Riksens Stender
afgöras skal el:r henskjutas til Kongl. Swea Hofret at der afgöras. Som
det befans, at Ståndetz H H:r ledamöter wörö uti skilgachtige meningar,
så voterades på det settet at de som wille saken skulle straxt remitteras
til Hofretten, stego til dören, men de som wille at saken skulle uptagas
af en oweldug Stendernes deputation, blefwo stilla sittjandes, och utföl
pluraliteten för den förra meningen, som sålunda inrettas:
Borgareståndet finner för sin del intet wara nödigt at inhemta Justitise-
deput:s utlåtelse de foro, utan emedan man är sinnad at wed det första
som skje kan, ända Riksdagen, tycker Ståndet godt til at winna tiden
herutinnan och befordra en skyndesam rettwisa at detta kunde henskiutas
til den Kongl. Swea Hofret, som lärer hermed förfara lag och kongl,
förordningar likmätigt samt befordra saken til et skyndesamt slut.
Men Rådmännen H:r Salan, H:r Leijel, H:r Helledeij, H:r Grill,
1 Tillskrivet i marginalen: Altsä hemsteller Ståndet i underdånighet för sin del detta ärendet til
Hans Kongl. M:tz egit welbehag och nådiga afgörande.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 500, med påskrift: Upläsit och resolv. ut in prolocollo d. 3
octobris 1723. Jfr RAP 3, s. 180.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 5, n. 500, med påskrift: Insin. och upläst i loft. Borgareståndet d.
1. octobr. 1723.
4 Över raden står: commission.
436
3 oktober.
H H:r Bm. Ekebom och Ebbeltoft samt H:r Weduvar förmente det
longt mera befordra en skyndesam retwisa, om saken berörande H:r
Landzhöfding von Hyltén warder af en dertil utaf Stenderne förordnad
oweldug deputation uptagen och skjerskodad, som med 2 å 3 sessioner
kunde den afhielpa, hwilket så mycket billigare wore, som H:r Landzhöf-
dingen är en rikzdagzman oeh altså bör inför Stenderne förklara sig samt
niuta al skjelig handrechning, på det alt inom Riksdagens slut motte
komma til ändskap.
Ståndetz deputerade til öfwerseende af placatet om prästernes rettighet
å landet ingofwo sina påminnelser derwid, doch wil Ståndet innehålla
med sin utlåtelse deröfwer, til des man får se Bondeståndetz giorde an-
merkningar.
Sedan uplästes et memorial1, underskrifwit af åtskillige städers ful-
mechtige, ang: de tilreckelige herredagzpenningarfs] utbekommande af sina
hemmawarande medbroder.
S. d. uplästes Öfwerstelieut. Hasenkamps memorial och ansökning2 at
til nästa fredag midfasto år 1724 få behålla öfwerstelieutms bostället wid
Norra skånska cavallerieregementet, som han förmedelst Kongl. Krigz-
collegii bref til H:r Gen. lieutn. Baron Gustaf Horn af den 11 sistl. sept.
pålegges at nu stå til H:r Öfwersten During, som wid placeringen fådt
denna indelning. Ståndet fan retwist i anseende til anförde skjel och
omstendigheter at gifwa dertil sit bifal och samtycke, serdeles som ingen
warit säker om indelning och bostelle, innan placeringen nu nyl. af Riksens
Stender blifwit afsluten och af Hans Kongl. M:t i nåder gillad och stad¬
fästad.
Sedan kom uppå discurs ang:de drabanteinqvarteringen, hwilken H:r
Bm. Ekebom förmente kunna lettas på det settet, at man å Arboga och
Kiöpings wegnar gior en underdånig remonstration hos Kongl. M:ijt, at
antalet af dem til helften må förminskas.
Sammaledes raisonerade man hit och tit om situation af Ståndetz
bekanta proposition, och holt H:r Rådm. Helledeij före, at detrij Stånden
böra wara alfwarsamme och så laga, at hwad 3 Stånd besluta, ofelbart
stelles i werket och at den begärte deputation således gå för sig. Bm.
Ekebom yttrade sig, i fal de andra Stånden undfalla oss, så är wår yt¬
tersta tilflyckt til et reservatum.
S. d. androg fulmechtigen ifrån Raumo Borgmäst:n H:r Gustaf Sidberg,
huruledes han öfwer 9 månader uppehollit sig her wid Riksdagen och
derföre har nödigt at resa hem til sin ort at se staden och sit egit til godo,
serdeles som han intet lengre förmår sig å denne dyra orten uppeholla
och afwachta Riksdagens slut i brist af nödig utkomst, helst han redan
skal sig i skuld fördjupat, anhollandes alt derföre om Ståndets tilstånd
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 501. Under detta nummer återfinnes också bl. a. ett kon¬
cept till en borgarståndets skrivelse till K. M:t.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 502, med påskrift: Insinuerat och upläst i loft. Borgareståndet
d. 3 oct. 1723. Tillskrivet i marginalen: NB innehollas.
3-—4 oktober.
437
hertil. Ståndet fan skjeligt i afseende uppå alt detta at gifwa des hemresa
sit bifal och samtycke, wiljandes honom hos sina hemmawarande med¬
broder i bästa motton anmäla, som lära tilse at H:r Borgmästaren må
hollas skadeslös.
Uplästes Cammar- och GEconomiedeputationens betänckande1 öfwer
Capiteinernes Böckers, Walderströms, Cornetten Börje Gregorii och
Krigzfiscalens Johan Humbles ansökning at blifwa kyrkjoinspectorer
uti de låhn, hwaräst inge antagne äro. Och blef ber:de betänckande aldeles
bifallit.
Därnäst blef almogens fulmäktiges ifrån Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslähn ingifne memorial2 upläsit angående det at kyrkjoinspectorerne,
som där i orterne förordnade äro, måtte indragas, på det deras lön och
underhåld må komma de fattige kyrkjorne til godo. Ståndet kunde sig
häröfwer icke utlåta, eftersom det berättades, at därom uti almogens
beswär skal wara anfört, och således deröfwer lärer blifwa resol:t på be¬
hörig ort.
Just:des det extractum protocolli, som kommer at utfärdas angående
twisten emilian Götheborg och Uddevalla.
Borgemäst. H:r Tellan d er påminte, at wid Expeditionsdeputationen är
wordet ärindrat om Ståndetz utlåtande öfwer H:r Ammiralen Ehrenskiölds
memorial berörande ammiralitetzkrigzmanshuscassan. Ståndet ärind-
rade sig, at detta är redan afgjort och med de andre Stånden commu-
nicerad(l).
Sedan hade och Expeditionsdeputationen wid sollicitationsplacatet på¬
mint och hemstält til pleni godtfinnande, om icke när någon sollicitant
gåt wederbörande förbi, då utaf estats- och revisionssecreterarne må
påskrifwas, at saken ej dit hörer. Ståndet fan detta wara nödigt och gaf
fördenskuld därtil sit bifal, at denne meningen måtte wid sollicitations¬
placatet iachttagas.
Ståndet fan godt at låta igenom en deputation communicera med
Präste- och Bondeståndet dess utlåtande öfwer twisten emilian Göthe¬
borg och Uddevalla. Och nämdes därtil
Deputati kommo tilbakars igän och förmälte ifrån bägge Stånden en
flitig hälsning, hafwandes Prästerskapet sagt at de på deputationens i
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 503, med påskrift: TJpläst och bifallit ut in protocollo d. i
octobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 504, med påskrift: Upläst och resol:t ut in protocollo d. 4
octobr. 1723.
Fredagen den 4 october.
H:r Ekbom
H:r Sylvius
H:r Lindberg
Torpadius
H:r Tholander
H:r Billinggreen
H:r Ekerot
H:r Kock.
438
4 oktober.
dess betänckande anförde skjähl redan samma betänkande bifallit. Bonde¬
ståndet hade sig utlåtit, at de äfwen afgjort denne saken och wilja gifwa
detta Ståndet del däraf.
Uplästes det projectet1, som är författat uti de 3:ne Ståndens namn til
en ytterligare förestälning angående collegiernes besätjande, hwilket
approberades, och gafz detsamma til H:r Borgemästaren Sylvius, som
skulle communicera detta med Bondeståndetz Taleman til at således
förnimma, om icke samma Stånd skulle wilja detsamma gilla och jämwäl
i sit namn communicera med Prästeståndet.
En stund därefter inkom en deputation ifrån Bondeståndet, som berät¬
tade, at dess Stånd igenomläsit förber: de project och det aldeles gillat,
warandes beredde at biträda detta Ståndet med en deputation til Adelen
uti förber:de måhl. De hafwa och communicerat detsamma med Präster¬
skapet, som yttrat sig, at de wille taga det i öfwerwägande och sedan
gifwa sit swar ifrån sig därom. Ståndet tackade Bondeståndet för dess
förtrolighet och wänskap och gaf nu deputationsprojectet tilbakars igän.
Någre deputerade kommo ifrån den Secrete deputationen, twänne af
Adelen, en präst och en af Borgareståndet och 2:ne af Bondeståndet,
berättandes huruledes de deputerade i samma deputation igår öfwerens-
kommit at communicera med Stånden in pleno deputationens gjorda
anmärckning wid 40 § uti regeringzformen, lydandes sålunda som finnes
in actis n:o 506.2
Och resokde3: I anledning af Secrete deputationens gjorde anmärck-
ningar om rätta förståndet af 40 § uti regeringzformen förklarade sig
Ståndet, at det intet annat kan finna, än at ber: de § är klar och tydelig,
så at enär Deras Excelkr Riksens Råd wid de förnämare tjänsternes be¬
sätjande föredragit Hans M:t sådane ärfarne och meriterade män, som
wid slike ämbeten för sin skickelighet skuld böra komma i consideration
äger Hans Kongl. M:t mackt at utnämna och befulmecktiga hwilken af
de förenämde, som Hans Kongl. M:t i nåder må täckas, utan at någon
pluralitet uti voteringen i slike måhl eller något votum exclusivum må
hafwa rum, emädan Deras Excelkr ej böra föredraga andra än de, som
äro skickelige och wälförtjänte. Men nämnes någon person af Hans Kongl.
M:t, hwars befordran strider emot de uti § anförde omständigheter, så
kommer pluraliteten at gälla til excluderande, så at ej något däremot
må expedieras.
H:r Borgmästaren Lothigius upläste til justerande de återstående
puncterne af de almänne beswären, som han upsat, hwilka approberades;
anholt sedan om tilstånd at få resa härifrån, hwarpå resokdes: Fulmäck-
tigen ifrån Wisby H:r Borgemästaren Lothigius anholt om tilstånd at få
begifwa sig på hemresan, eftersom han måste fara sjöwägen och har nu
god lägenhet at komma öfwer, det och eljest faller honom swårt senare
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 505.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 506, med påskrift: Upläst d. 4 octobr. 1723.
3 Tillskrivet i marginalen: Just. d. 7 octobr.
4—5 oktober.
439
på hösten at anträda resan. Altså och ehuruwäl Ståndet gärna skulle se,
at H:r Borgemästaren kunde blifwa qwar til Rikzdagens slut, gaf likwäl
Ståndet i anseende til de anförde omständigheter til denne hans begäran
sit bifal och samtycke, tackandes honom därjämte dess goda biträde så
i annat som i synnerhet för dess oförtrutne möda, flit och arbete, som
han med resolutionernes upsätjande uppå städernes nu wid Rikzdagen
ingifne almänne beswär til Ståndetz goda noge berömmeligen anwändt
och påskina låtit.
Sedan påmintes wid puncten uti de almänna beswären, som angår
apothekarfriheten, at det måtte tilläggas, det de ej måge hafwa tilstånd
at hålla win til salu.
Lögerdagen den 5 octobr. 1723.
Uplästes Cammar- och GEconomiedeputationens betänckande1 öfwer
de beswär, som Handelsmannen H:r Baltzar Weduvar på stadens Chris-
tiansjstadz] wägnar anfört emot lilla tullen i Åhus och om dess afskaffande
efter Christianstads förre privilegier. Detta betänkande blef bifallit.
Därnäst blef Skogzdeputationens betänckande2 upläst angående fred-
kallade kongzparcker, landz-, häradz- och socken almänningar, oskifte
byeskogar, enskijlte skatte-, crono- och frelseskogar med mere. Detta
betänckande wardt bifallit.
I lika måtto uplästes bem:te deputations memorial och betänckande3
öfwer vice Notarien Eric Tolsteens ansökning at det förbud, som för
almogen uti Wästernorland och Wästerboten är gjordt at ej få swedja,
måtte uphäfwas4, hwilket betänckande äfwen blef bifallit.
Angående det af Kongl. Cammarcollegium och Statscontoiret ingifne
förslag om nådåhr blef på det sättet bifallit, at den som för warit i tjänst,
tjänar et halft åhr för sin förre löhn, men den som ingen tjänst haft, af står
et qwartal til nådeåhrs förnyande.
Öfwer Bergzdeputationens extractum protocolli5 angående expediternes
handel och wistande här i Riket resohdes, at det går til Hans M:t och
Rådet.
Sedan continuerades med Krigzdeputationens åtskillige betänckandes
upläsande, hwaröfwer anmärkningerne antecknades på et apart papper,
som sedan i svite komma at införas.
Uplästes Justitisedeputa tionens betänckande af den 14 aug. 1723 an¬
gående Kjäggelholms rusthåldz försäljande af Fru Grefwinnan Nora
Oxenstierna til Presidenten högwälbme H:r Baron Feif och nu H:r Gref
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 507, med påskrift: Upläst och bifallit d. 5 oci. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 508, med påskrift: Upläst och bifallit d. 5 oct. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 509, med påskrift: Upläst och bifallit d. 5 oct. 1723.
4 överstruket: hivilken ansökning är wärdén afslagen.
6 I marginalen har antecknats n. 510. Att protokollsutdraget översänts till K. M:t, därom
har också anteckning gjorts i registret över akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 8.
440
5—7 oktober.
Dona söker på sin fru grefwinnans wägnar såsom dess målsman til familien
at indrage. Och blef detta förslag gillat och approberat, efter Ståndet
är säkert berättat, at denne sak aldrig blifwit uti instructionerne förut
drifwen och han således bör njuta justiee, men H:r Borgemästarne Hole-
nius och Tholander samt H:r Kiöl kunde icke gifwa sit samtycke
härtil, eftersom det intet befinnes af Justitisedeputationens memorial, at
H:r Presidenten Feif blifwit hörder därwid.
Borgemäst. ifrån Marstrand H:r B il marck och Borgemäst. ifrån
Skiöfde H:r Billinggreen begärte tilstånd och frihet at resa hem til
sine orter, hwilken deras begäran Ståndet icke afslå kunde.
Cammar- och (Economiedeputationens betänkande af den 26 sept.
sisth1 uplästes angående Nora stadz fulmäcktiges Borgmäst. Kyllenii
gjorde ansökning om hemmanet Gyttorp. Och påstod fulmäcktigen at
få njuta det kjöpte hemmanet under staden, eftersom det intet hörer til
Pershytta grufwa, ej eller är någon anstalt gjord och utsat, af hwad p:r
han skal njuta ärsätning därför. Och förbehölt sig fulmäcktigen at in¬
komma med et memorial och deduetion i saken, som han blef bewiljat.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens med flere deputations-
deputerades betänckande2 angående apothekaretaxan. Och ärindrades
allenast, at dem ej må efterlåtas hålla win til salu minutwis.
Widare blef Krigzdeputationens memorial3 upläsit angående saltpeter-
sjuderiet i Riket jämte den däröfwer författade förordningen4, och war
därwid intet at påminna.
Måndagen den 7 oct.
Uplästes Secreterarens uti Åbo Hofrät H:r Liljenstiernas ingifne memorial
angående befrielse för den afgift, som af honom fordras til den, som dess
tjänst wid Kongl. Hofrätten föreståt under dess frånwaro här wid Rikz-
dagen. Resol.: Bifalles höglofl. Ridd. och Adelens häröfwer gifne utlåtelse,
sålunda lydandes: Så som Hrr Secreteraren Liljenstierna warit icke allenast
herredagzman, utan och befulmäcktigad af Kongl. Åbo Hofrät til at
andraga dess angelägenheter wid Rikzdagen, han och nu förordnad blifwit
til actor uti commissionen, som öfwer Commissarien Osthof utnämd är,
altså kan ber: de Secreterare ej graveras med någon afgift til den, som
hans tjänst wid Kongl. Hofrätten imedlertid och in til dess han den honom
anförtrodde action utfört, förrättar. Och blef på sjelfwe memorialet
skrifwit: Upläst och bifallit höglofl. Rid. och Adelrs utlåtande häröfwer.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 511, med påskrift: Ins:t d. 5 8-.bris 1723. D:o upläsit och
resolv:t ut in protocollo. D:o upläst de novo d. 11 octobr. 1723. D:o resol:t. Därjämte finnes ett av
borgmästaren i Nora Ulf Kyllenius utarbetat, den 8 oktober 1723 daterat memorial, som enligt
påskrift upplästs den 11 oktober 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 512, med påteckning: Upläst d. 7 octobr. 1723 ut in pro¬
tocollo.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 513.
7 oktober.
441
Uplästes projectet1 til instructionen för den commission, som är för¬
ordnad öfwer Commissarien Joh. Frideric Osthof, hwilket blef bifallit.
Sammaledes uplästes ber: de commissions memorial angående en actor
officiosi utnämnande, hwartil H:r Secreterare Carl Liljenstierna föreslås,
som äfwen blef bifallit.
Wid den förening, som är träffad emilian rusthållarne wid Smålands
cavallerieregemente angående en förrådzcassas inrättande, war intet at
påminna.
H:r Generaladjutanten Freudenfelt inkom och utlät sig: Hans Kongl.
M:t låter nådigst hälsa Borgareståndet och har til detsamma det nådiga
förtroende, at det måhlet, som blifwit til samtel. Ständerne remitterat
angående estatssecreteraretjänstens besätjande likmätigt regeringzformen
40 §, forderligast blifwer företaget, och försäkrar Hans M:t eljest Borgst.
om sin beständiga nåd.
Ståndet lät i djupaste underdånighet tacka Hans M:t för dess nådigste
hälsning och försäkrade Hans M:t i al underdånighet om al lydno och
hörsamhet, lofwandes hwad förbende måhl angår foderligast gifwa til
kjänna sit underdåniga utlåtande.
Commercierådetz wälb:rne H:r David Sylvii memorial beträffande en
brand- och politieordningz inrättande uplästes, hwaröfwer höglofl. Rid.
och Adekns yttrade mening biföls, som således lyder:
Som brand- och politieordningar wid denne Rikzdagen ej kunna göras
färdige, så bör hwad som utarbetat är, til Hans Kongl. M:t jemte detta
memorialet i underdånighet upgifwas, at Hans M:t med rådz råde må
härutinnan förordna, som nyttigt och nödigt wara kan.
Justitisedeputationens betänckande2 uplästes angående huruwida magi-
stratspersonerne här i staden skola hwar gång de komma at förrätta
någon wärdering, aflägga den wanlige wärderingzeden, och blef detsamma
på det sättet bifallit, at det jämwäl bör sträcka sig til magistratzperso-
nerne uti de öfrige städerne.
Lagmannen H:r Hederhielm ingaf et memorial3, hwaruti han anhåller
om recommendation til Kongl. M:t at njuta befordran til den ledige lag-
mansbestälningen efter H:r Just. cancelleren Fehman. Ståndet wille höra
de andre Ståndens utlåtande häröfwer, innan man sig til något wist yttra
kan, särdeles som Ståndet gifwit sin recommendation för Häradzhöfdingen
Petter Abrahamson.
Höglofl. Ridd. och Adelens gjorde påminnelser wid Commerciedeputa-
tionens betänckande4 angående de interesser för utborgade wahror blefwo
bifalne, undantagandes den anmärkningen at kjöpmännen skola gifwa
til sina debitorer hwart nyåhr räckning på de til dem utborgade wahror.
Hwilket Ståndet ej kunde bifalla, emädan en kjöpman äger frihet at
gifwa til sin debitor räckning, när han sjelf finner nödigt wara.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 514. 2 Se bil. 38.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 516, med påskrift: Vpläst d. 7 octobr. 1723 ut in prolocollo.
4 Jfr s. 413.
442
7 oktober.
Gref Wasaborg inkom och öfwerlefwererade et memorial1 med anhål¬
lande, at Ståndet måtte detsamma til afgörande företaga. Ståndet lofwade
det göra, så snart man därtil kan få tid och råderum. Afträdde.
Sedan inkom H:r Öfwersten Stobsee och med et mycket wackert tal
aflade sin tacksägelse til Ståndet, som behagat gifwa sit samtycke därtil,
at han skal få sina omkostningar betalte, som han anwända måst uppå
den swåra process, hwarmed han blifwit förfölgd.
Justrdes protocollet angående rätta förståndet af den 40 § uti regeringz-
formen. Jämwäl och promotorialet1 för Borgemäst. Sylvius angående
rangs åtnjutande.
Cammar- och CEconomie- samt Commercie- och Tuldeputationernes
betänckande blef upläsit angående apothekarefriheterne. Och emädan
detta redan är regleradt uti Differentisedeputationen uppå Borgerskapetz
almänne beswär, ty kommer detta därwid at bero.
Sedan så wäl Feldtschärens Immanuel Grosmans och Bergzmannens
Eric Ericsons memorial2 war upläsit, angående hwilke de åstunda til
ledamöter wid commissionen, som uti Fahlun kommer at anställas, såsom
och hwad Borgemäst. H:r Flolenius därwid å Bergzlagens wägnar igenom
et ingifwit memorial3 haft at påminna, så tyckte Ståndet wara bäst, at
Flans Excellice Rikzrådet och Landtmarskalcken högwälbme H:r Baron
Lagerberg, som af bägge parterne anmodas at föra prsesidium wid ber:de
commission, sjelf utnämner skickelige och sådane män til samma commis-
sions förrättande, som parterne å båda sidor äro nögde med, kommandes
commissionen at yttra sig, uppå hwilken sida de härwid ärfordrade om¬
kostningar stanna skola.
Uppå någre ifrån fångenskapen hemkomne och härwarande officerares
ingifne memorial4 resol:des: Borgareståndet drager med dem utur fången¬
skapen hemkomne officerare et billigt medlidande och bewiljar förden-
skuld så mycket hälre at desamme, som ståt uppå wärfwad fot och an¬
tingen blifwit placerade, satte på expectance el:r fåt afskjed samt här
tilstädes wid Rikzdagen äre, skola bekomma et qvartals lön i afräckning
på deras innestående löningar, som man gärna önskade at Riketz tilstånd
wörö sådant at de med något tilräckeligare kunnat hulpne blifwa.
Wid det ärbare Rondeståndets ingifne memorial at ingen, eho den wara
må, hädanefter skal tillåtas at företräda mera än et ämbete, med mindre de
äro så ringa och små lägenheter at de ej hinna til 120 dir smtz lön, gjordes
följande anmärkning. Emädan lönen för åtskillige små bestälningar är
så ringa, at den som tjänsten företräder, omögeligen kan därmed utkomma,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 517, med påskrift: Just. d. 7 octobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 518, med påskrift: Ins:t d. 30 sept. 1723. Uplast d. 7 octobr.
ut in protocollo.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 518, med påskrift: Ins:t och upläst d. 7 octobr. 1723 ut in
protocollo.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 519, med påskrift: Ins:t och upläst d. 7 octobr. 1723. D:o
bifallit.
7 oktober.
443
:så håller Ståndet för sin del före, at den som ej har öfwer 200 dir smt i
lön, kan wäl företräda en annan tjänst därjämte, så wida begge bestäl-
ningarne äro af den beskaffenhet, så at ingenthera therwid blifwer för¬
summad el:r Kongl. M:s och Riketz tjänst på något sät eftersat.
Såsom Ståndet widare sig förklarat angående voteringen här i Ståndet
at hwar och en fulmäcktig skal äga sit votum och at Stockholms stad
lämnas tijo fulmäcktige och således jämwäl tijo wota, ståendes de andre
städerne jämwäl frit at sända efter behag en eller flere fulmäcktige, så
yttrade sig Stockholms stadz nuwarande fulmäcktige at de härmed äro
nögde.
Ståndet1 skulle gärna önska, at landzhöfdingeinstructionen motte kunna
företagas och öfwerses, så at den kunde utgifwas. Men aldenstund man
så sent fåt del af projectet därtil och densamma likwäl rörer den inwärtes
hushåldningen i hela Riket samt fördenskuld behöfwer så mycket nogare
öfwerläggande, innan den kan ställas i wärcket til efterlefnad, hwilket
innom så kort tid, som Rikzdagen ännu kan blifwa stående, sig icke göra
låter, alt därföre håller Ståndet före, at den kan hwila til nästa Rikzdag
och den förre instructionen samt andre i desse senare tider och under
denne regeringen utgångne förordningar imedlertid på det nogaste efter-
lefde warda.
Uplästes Prästerskapetz extract. protocolli2 af den 30 sept. så lydandes:
Uplästes thet af Feldtschären Immanuel Grösman ingifne memorial
med hosfogad förteckning uppå them, som the gärna skulle åstunda til
at komma med det första at förrätta then i Fahlu Bergzlag ämnade com-
missionen. Ståndet fan therwid för sin del intet at påminna, seendes
gärna at thenne commissionen kommer med thet första at wärckställas.
Därnäst blef Justitisedeputationens betänckande3 upläsit angående
hämmandet af dryckenskap och fylleri, hwilken last nu mera än någonsin
tilförene så hos män som qwinnor tagit öfwerhanden. Och gjordes därwid
efterföljande påminnelser. Fol. 3:o, däräst nämnes om stockestraffet,
sorn emot de ringare och gemenare kommer at brukas, så blifwer det¬
samma bifallit, allenast de därstädes uprepade omständigheter och war-
ningzgrader noga iachttagas. Men beträffande pänningeböterne, som
förmäles om eod. fol. 3, de där skola påläggas personer af förnämare och
förmögnare wilkor, så håller Ståndet före, at summan bör uttryckas, och
tycker, at den kunde regleras efter förordningen om eder och sabbatzbrot
således, at den sättes första gången til 25 dir smt och andra gången dubbelt,
hwilke böter delas til treskiftes emilian kyrkjan, socknens fattige i staden
eller på landet samt angifwaren. Dock bör häröfwer dömas wid ordinarie
domstolarne.
1 Tillskrivet i marginalen: NB innehålles til widare.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 520. Jfr PrP 2, s. 426.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 521, med påskrift: Upläst d. 7 oct. 1723. N. 521 har också
■ett kammar- och ekonomideputationens betänkande 29 juli 1723 angående ett av prosten Grubb
ingivet memorial rörande brännvinets avskaffande på landet.
444
7 oktober.
Fol. 4 w. wid slutet talas om krogar, som äro belägne bredewid kyrkjor-
Och påmintes därwid, at det är ganska nödigt det krogars och krögeriers
inrättande nära wid kyrkjorne blifwer aldeles förbudet. Och at där någon
gästgifwaregård lågo nära wid kyrkan, då alfwarligen förbjudas måtte
al öhl och bränwins salo för och under gudztjänsten, men efter förrättad
gudztjänst allenast tillåtas för resande, som sådant betarfwa kunna.
Fol. 6 nämnes at wärdén eller de, som idka näringzmedlet af skänkare,.
skola wid 40 m:krs plikt wara förbundne at med säljande innehålla, när
de se drickandet taga öfwerhanden af sådane personer, som därtil äro
begifne och därföre kände. Men detta synes intet wäl kunna practiceras.
Anbelangande krögerier uti städerne, så böra wisse hus därtil utses
men ingalunda tillåtas at skänkerier hållas uti kyffen och bodar, mindre
bränwinssäljande uti bagarebodar, emädan det sista strider emot de förre
förordningarne, utan är nödigt at slike kyffen och krögarebodar afskaffas.
för de mångfaldige laster skuld, som däruti pläga föröfwas.
Eljes bör sjelfwa slutet sätjas tydeligare, aldenstund det synes wara
något mörkt.
Upwistes et extractum protocolli1 hållit hos det högwyrdige Präster¬
skapet angående rätta förståndet af 40 § uti regeringzformen, lydandes
detsamma sålunda2: Företogz saken ang:de thet uti Krigzexpedition
vacante statssecreteriatet, tå först uplästes then ifrån Secrete deputation
communicerade anmerkning berörande förståndet af regeringzformens
40 §, och stadnade sedan saken theruti, at thet tyckes best wara, det
Ståndet igemen förklarar sin mening, huru berörde § i regeringzformen
synes lempeligast kunna förstås och werket i slika mål redigast hjelpas,
nemkn på det settet, at l:o Theras Excellencier Riksens Råd hafwa at
göra sig underrettade om personernes skickelighet och förtjenst, förena
sig sålunda om 3:ne personer af de skickeligaste och best förtjente i an¬
ledning af thet som Ständerne nu wid thenne Riksdag wid förslaget til
presidentskapernes besettjande wisat exempel utaf, hwilka personer
Deras Excelkr 2:o Hans Kongl. M:t i underdånighet fördraga. 3:o Faller
Hans Maij:t på någon theruti af thesse, som Rådet per pluralitatem före¬
slagit, så är saken thermed afgjord. Sammaledes 4: o om af Hans Maij:t
någon annan blifwer föresteld och Theras Excelkr Riksens Råd hafwa
therwid intet at påminna, men 5:o om then af Hans Maij:t i nåder före¬
slagne personens befordring skulle på något set strida emot de omstendig-
heter, som regeringzformens 40 § inneholler, böra Riksens Råd therom i
underdånighet påminna, tå en sådan person kan per pluralitatem ex-
cluderas och 6:o af Hans Kongl. M:t en annan i nåder nemnas samt på
det set som förbemelt är widare förfaras, så at then Hans Maij:t i nåder
faller uppå och icke af förberörde orsak blifwer excluderad, med full-
macht förses; doch warder denna Ståndetz oförgripeliga mening med de
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 522.
2 Extraktet har i protokollstexten införts av kanslisten Ekerman. I marginalet är antecknat::
införes ord ifrån ord.
7—8 oktober.
445
öfrige Riksens respective Ständer til behörigt öfwerwägande communi-
cerad. Ex protocollo Stockh, den 4 oct. 1723.
E. M. Melander.
Tisdagen den 8 october 1723.
Företogz ytterligare i anledning af Cammar- och (Economiedeputatio-
nens betänckande angående afradzspannemålens betalande til indel-
ningzhafwaren af så wäl crono- och nye skatte sorn gamla skattebönder.
Och blef detta betänckandet jämte höglofl. Ridd. och Adelens därmed
gjorde anmärkningar aldeles bifallit.
Uplästes Ronden Sven Olsons ifrån Södre Möhre härad i Calmare lähn
ingifne memorial, hwarmedelst han anhåller, at Häradzhöfdingen von
Strokirck måtte tillhållas at tilställa honom de af ber:de Häradzhöfding
upburne härdagzpäng:r med mere. Detta remitterades til Just. cancelle-
rens åtgörande, hwilket på memorialet blef antecknadt.
Krigzdeputationens betänckande1 öfwer de wärfwade regementernes al-
männe beswär uplästes. Och gjordes wid 4 § den påminnelsen, at arrestanter
böra i synnerhet föras af landzgewaldigern och dess betjänte.
7 §. Påminnes, at officerare så wäl som andre civil betjänte betala con-
tribution något af hwart qvartal, så länge lönen årl:n utfaller, men i
widrigt fal ärlägges contributionen af det 4:de el:r sista qvartalet.
11 §. Observeras åtwid jurisdiction[s] förrättan[d]e, så synes bäst wara
at officerarnes och gemenes tjänstefolk stå nu som tilförene under stadz-
rätterne efter förre därom utgågne förordningar.
Därnäst gjordes wid Krigzdeputationens betänckande2 angående de
swänske indelte regementernes til häst och foot almänne beswärs och
den 11 § den anmärkningen at hwad fredzhielpen angår, så är därom
förordnat uti förordningen, som densamme angående är utgången.
Krigzdeputationens betänckande3 blef upläsit öfwer regementernes til
häst inlagde almänne beswär wid thenne Rikzdag, hwilket betänckande
med höglofl. Rid. och Adelens därwid gjorde påminnelse4 blef bifallet.
Så war ej eller något at påminna wid Krigzdeputationens betänckande5
öfwer Österbotns regementes inlagde beswär wid denne Riikzdag.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet, och förde I4:r Mag. Posj eth
ordet, förmälandes en flitig hälsning ifrån bem:te Stånd och begärte få
förnimma, om icke detta Ståndet skulle wilja biträda Prästerskapet med
en deputation til Ridd. och Adelen at begära, det Rikzdagen innom denne
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 523, med påskrift: Resol:t ut in protocollo d. 8 octobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 524, med påskrift: Resol:t ut in protocollo d. 8 octobr. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 525.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 525. Till dessa påminnelser äro fogade tvenne memorial
av landshövdingen Samuel von Hylteen, daterade den 10 oktober 1723.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 526. Samma nummer har även ett av landshövdingen J.
Grundel till borgarståndet ingivet memorial.
446
8 oktober.
weckans slut och sist om fredag må afblåsas. Ståndet lofwade igenom en
deputation wilja swara därpå. Afträdde.
Därpå utnämdes at gå til Prästerskapet
som skulle föreställa:
l:o at man ej kan nämna ut dagen, eftersom
2:o först måste afgöras angående tulwäsendet,
3:o ammiralitetswärcket,
4:o drabanteinqvarteringen, hwarmed Arboga och Kiöping warit härtil
beswärade.
5:o. Skulle dem föreställas, på hwad sät den bekante saken må kunna
så salveras at Ständernes frihet på intet sät lider. De deputerade afträdde.
Sedan kom uppå discurs angående 1681 åhrs taxa om Prästerskapetz
upbörd, och fans godt at H:r Borgmäst. Palmborg, H:r Borgm. Tholander
at närmare öfwerse densamme til i morgon, på det man må kunna då
gifwa swar därom til Prästerskapet.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens berättelse och be-
tänckande1 öfwer de af Borgerskapetz i Carlshamn hitsände fulmäcktiges
Hac Hindricsons å Borgerskapetz wägnar ingifne beswär öfwer den dryga
löningzstat, som Magistraten därstädes wid 1719 och 1720 åhrs Bikz-
dagar utan Borgerskapetz samtycke sig skal utwärckat med mera. Så
uplästes äfwenwäl bem:te Hac Hindricsons ingifne memorial därwid
samt ofwannämde Magistrats fulmäcktiges, Stadzsecreterarens därstädes
Joh. Graans, insinuerad[e] skrift, anhållandes Hindricson uti sit memorial
den execution, som öfwergåt Carlshamns Borgerskap för tomtören måtte
återkallas och uphäfwas, emädan l:o taxan, hwarefter tomtöron blifwit
beräknade, icke skjedt med Borgerskapetz öfwerenskommande, 2:o är
densamma icke förrän in aug. 1721 af H:r Landzhöfdingen faststäld,
men tomtöron 3:o därefter exeqverade för den föregående tiden af åhren
1719, 1720 och 1721, där likwäl 4:o ingen lag skal kunna göra någon för¬
bindelse, förän han blifwer promulgerad el:r sträckas tilbakars til den
tiden, då taxan ej war faststäld. Anhåller fördenskuld, at Borgerskapet
måtte aldeles befrias från den execution, som dem i förber:de måtto
öfwergåt och at den summa, som af dem blifwit utexeqverad, måtte dem
af Magistraten återställas eller och komma Borgerskapet framdeles i
afräckning. Jämwäl och at enär den nuwarande commercieborgemästaren
afgår, sedermera ej må bestås på staten mera än borgemästare, som widare
är at intaga af memorialet in actis n:o 527.2
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 527, med påskrift: Uplast och bifallit d. 8 octobr. 1723. Jfr
Rosengren 2, s. 65.
2 Memorialet har bland akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 528.
H:r Helledeij
H:r Höök
H:r Ulf
H:r Lindstedt
H:r Auréen
H:r Loo
H:r Langhar,
8—9 oktober.
447
Därpå uplästes Secreteraren Graans inlagde memorial, hwars innehåld
bredare läsas kan in actis n:o 528.1
Och som uti samme memorial förmäles om et bref, som Borgerskapet
under den 26 sistkne sept. skal tilskrifwit Hindricson och sig förklarat,
at aldrig deras tanckar skola warit at söka någon ändring uti 1720 åhrs
stat el:r at magistratpersonernes antal nu skulle minskas, så tilspordes
Hinricson, om han et sådant bref bekommit. H:r Hinricjson] swarade, at
han intet fåt sådant bref.
Resokdes: Borgareståndet har upläsit Cammar- och (Economiedeputa-
tionens betänckande öfwer de beswär, som Borgerskapetz i Carlshamn
här wid Rikzdagen warande fulmäcktige Handelsmannen Hac Hinricson
anfört öfwer den dryga löningzstat, som Magistraten därstädes wid 1719
och 1720 åhrs Rikzdagar utan Borgerskapetz samtycke sig skal utwärkat
jämte de därtil föreslagne nya owanlige pålagor med mera.2 Och stannades
uti det slut, at i anseende til de uti deputationens betänckande anförde
skjähl och omständigheter blifwer samma betänckande i alla delar bifallit.
Odensdagen den 9 october 1723.
Öfwerstekn H:r Grefwe Wasaborgs memorial blef upläsit angående Ådöö
säterie, som han söker återbekomma, hwilket blifwit reduceradt. Hwar-
uppå resokdes: Remitteras til Kongl. Cammarcollegium, som undersökar
så wäl om och hwad H:r Öfwerstel. Gref Wasaborg rätteligen kan hafwa
at fordra, som och tilser, det Kongl. M:t och Cronan ej må härwid komma
at lida.
Borgemäst. H:r Auréen och H:r Risel deputerades til Bondeståndet at
låta dem weta, det Prästerskapet igår haft en deputation til detta Ståndet
och påmint om Rikzdagens afslutande, men at man ej welat därpå swara
något, innan man fåt conferera därom med det ärbara Bondeståndet..
Hwarföre man nu wil detsamma med dem communicera och höra deras
tanckar däröfwer. Eljes skulle Ståndet gärna se, ehuru man önskar at
Rikzdagen forderligast måtte kunna afslutas, at de angelägnaste ären-
derne förstunge afgjorde blifwa.
Uplästes Commerciecollegii memorial3 angående de Wismarske depu¬
terades ansökning at humblan därstädes för nederlagzgodz måtte ansedt
blifwa, hwilket memorial blef bifallit, som uppå sjelfwe memorialet blef
antecknadt.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 528, med påskrift: Upläst d. S octobr. 172.3
2 Överstruket: Så har Ståndet äfwenwäl igenomläsit och öfwerwägat bem:ta Hinricsons här i
Ståndet ingifne memorial och däruti giorda ansökning, så wäl at de af Borgerskapet utexeqwerade
tomtöron måtte dem af magistraten återställas el:r och framdeles komma Borgerskapet i afräckning,
såsom och at så framt den nu förordnade commercieborgemästaren skulle på sin lifztid confirmeras,
at den tjänsten måtte då efter honom uphöra och ingen sådan bestälning mera på staten bestås. Hwilket
alt Ståndet uti noga öfwerwägande tagit. . .
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 529.
448
9 oktober.
Uplästes Bonden Lars Erssons uti Sundsta i Husby sochn ingifne memo¬
rial at blifwa bibehållen wid Östersundsta hemman, bestående af 3/4
hemman och 8 öresland, hwilket Majoren wälb:rne Jacob Rudolph Taube
til skatte skal kjöpt. Resokdes: Ståndet kan sig öfwer detta måhlet ej
utlåta, innan alla wederbörande behörigen blifwit hörde, men håller
likwäl före at Bonden Lars Erson bör blifwa orubbad, til dess detta måhl
kan lagkn warda afgjort.
Därnäst uplästes Commerciedeputationens betänckande1 angående de
Wismarske deputerades ansökning om stadfästande uppå deras förr und-
fångne privilegier och förmoner. Och blef samma betänckande aldeles
bifallit.
Borgemästarens H:r Billinggreens ingifne memorial uplästes, medelst
hwilket andrages och tilkjännagifwes, huru såsom han med al respect
wyrdar Kongl. M:s nådigste resolution af den 20 sept. sistkne angående
så wäl hushyra för Apothekaren uti Mariestad Georg Bartelman, til
hwilken hushyra de andre städerne i lähnet bidraga måste, såsom och
den ansökning som Magistraten uti Lidkiöping gjort för deras antagne
Stadsfeldtschär Baltzar Godfried Simonis at få oprsejudicerad därstädes
marknadztiderne sälja thee och caffe samt distilleradt brännewin, bekla¬
gandes sig dock H:r Borgmästaren Billinggreen, at resolutionen gådt
staden Lidkiöping, för hwilken han nu är fulmäcktig, under ögonen, men
i synnerhet at han ej blifwit hörd wid förber:de måhls företagande eller
fåt lägenhet sina skjähl därwid, innan resolutionen expedieras, at anföra
med mera, som utaf sjelfwe memorialet in actis2 närmare inhämtas kan;
hwarföre han anhåller, at sådant til hans enskyllan måtte uti Ståndetz
protocol infört warda, som bewiljades.
Därnäst uplästes H:r Borgemästaren Sidbergs memorial3, hwarmedelst
han anhåller, at et memorial måtte uti Ståndetz namn gå til Secrete ut¬
skottet, jämte H:r Borgemästarens deduction, den han upsat til Raumo
stadz rätz bewakande angående den därifrån til Biörneborg transporterade
trivialsscholans återwinnande til Raumo, på det de skrifter, som detta
ärendet angå och til Riksens Ständer blifwit remitterade, kunde åtminstone
igenom en tjänlig föreskrift til Hans M:ts egit allernådigste afgörande
återstälte warda, så at Hans M:t i detta måhl, som wid stadsens enskijlte
beswär är observerat, må utan något hinder resolvera kunna hwad som
med rätwisan och saksens beskaffenhet enligit wara kan. Detta blef
bewiljat, så at et memorial4 igenom en deputation til Secrete utskottet
kommer at öfwerlefwereras.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och förmälte samma stadz
hälsning med berättelse därhos, at emädan så wäl detta Ståndet som
Prästerskapet igenom sina deputerade i dag gjort dem en proposition om
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 530, med påskrift: Upläst och bifallit d. 9 octobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 531, med påskrift: Ins:t d. 8 octobr. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 532. Jfr Ruuth, s. 206.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 532 (koncept).
9 oktober.
449
Rikzdagens afslutande och Prästeståndet i synnerhet begärt, at de i dag
kl. 10 wille tillika med Präste- och detta Ståndetz deputerade träda med
dem up på Riddarhuset och tilkjännagifwa, det man gärna wil at Rikz-
dagen skal afblåsas om lögerdag, hwilket de fördenskul welat med detta
Ståndet communicera och förnimma dess tanckar däröfwer, hafwandes
Rondeståndet detta samtyckt. Swarades jämte tacksägelse för communica-
tion af Rondeståndetz tancka, at man wil til kl. 10 låta deputerade ifrån
detta Ståndet infinna sig uti kyrkan, som tillika med Präste- och Ronde¬
ståndetz deputerade gå i detta ärendet up til Rid. och Adéhn.
Sedan kom en deputation ifrån Prästeståndet, som begärte få Ståndetz
närmare utlåtelse, om icke de skulle behaga biträda dem med en deputa¬
tion til Ridd. och Adelen at wid handen gifwa, det Rilczdagen om löger¬
dag må afblåsas. Swarades, at man redan swarat Bönderne därpå at
man wil göra Präste- och Bondeståndet häruti biträde.
Togo afträde.
Därpå utnämdes deputerade därtil, som wörö
Därpå blef discurerat, om man skulle sätja ultimatterminen til löger-
dagen eller ej, en del tyckte at den wörö för kort, så at det är omögeligit
innan den tiden afsluta den (!) angelägne rikzwårdande ärender. Andre
åter höllö före, at man nödwändigt til den tiden måste sluta Rikzdagen,
eftersom det som dessförinnan ej kan afgöras, kan hänskjutas til Hans
M:t och Rådet. Voterades altså häröfwer på wanligit sät, i det Ståndetz
ledamöter, som wörö nu närwarande, skilde sig uti 2:ne hopar, hwaraf
befans, at pluraliteten föl för den meningen, at Rikzdagen om lögerdag
skal afblåsas, men I4:r Bm. Ekbom förklarade sig, at som mångfaldige
ärender wäl äro afslutne, dock ännu icke expedierade, så bör först afgöras,
på hwad sät expeditionen skje skal, sedan Rikzdagen är sluten, hwarwid åt-
skillige frågor komma at afgöras, hwilket förut måste fastställas, innan Rikz¬
dagen slutes. I widrig händelse råkar man i willerwalla och oreda, hwaruti
han ingen del hafwa wil, det han begärte måtte i protocollet fattas. Men
emädan pluraliteten stannat för den meningen at Rikzdagen skal afblåsas
om lögerdag, ty togo ofwannämde deputerade afträde at conjungera sig
med Präste- och Bondeståndetz deputerade och således gå til höglofl. Ridd.
och Adelen at conjunctim göra proposition om Rikzdagens afblåsande.
Proponerades om icke man nu kunde gifwa Prästerskapet swar angående
1681 åhrs förordning sålunda, at där conventioner äro, så böra de efter-
lefwas, men där inge äro, söker man dem åstadkomma med wederbörandes
å ömse sidor goda ja och minne. Där detta senare icke låter sig göra, så
efterlefwes 1617 åhrs förordning om Prästerskapetz rättighet. En och
annan holt före, at 1617 åhrs förordning ej kan practiseras och at man
fördenskuld bör detta närmare öfwerwäga. Härwid ärindrade Borge-
29 — 47621 Borgarståndets protokoll
H:r Holenius
I4:r Gallas
II:r Udbom
H:r Sylvius
H:r Werdt
H:r Ilierstedt.
450
9 oktober.
mästaren H:r Tellander, at man ej bör gifwa sit ultimat ifrån sig an¬
gående bende förordning, innan detta Ståndet kommit til slut med sina
ännu återstående angelägne måhl, såsom almänne beswären. Detta biföls
af samtel. Ståndet.
Sedan fans godt, at inge private saker skola företagas, utan måste först
följande måhl afgöras.
1 Rikzdagzordningen.
2 Almänne beswären.
3 Angående tulwäsendet.
4 Ang:de ammiralitetet.
De deputerade kommo tilbakars, berättandes at Rid. och Adelm lofwat
taga förber:de proposition om Rikzdagens afslutande i öfwerwägande och
sedan igenom en deputation gifwa därpå swar.
Därpå företogz rikzdagsordningen, och gjordes först den påminnelsen,
at edzformulären, som däruti åberopas, böra upsättas så wäl som formu¬
lären til fulmackterne. Wid 13 § påminnes, at det bör reserveras städerne
frihet at göra sina påminnelser wid revisionsdomar, när det befinnes, at
någon undersåtare igenom dem på något sät hafwa lidit.
§ 14. Rifalles högwyrdige Prästerskapetz påminnelser, at inge andre
än infödde swänske män och the, som ej äro af främmande religion, måge
wäljas til Secrete utskottetz ledamöter och at desamme under warande
Rikzdag sig afhålla, så at de icke utan Secrete utskottetz tilstånd umgås
med främmande ministrer.
Sammaledes biföls högw. Präst, tanckar at suffragation uti deputatio-
nerne icke bör skje efter capita utan efter ordines.
§ 15. Här observeras detsamma, som sagt är om suffragationen wid
nästföregående punct.
§ 18. Påstås at det måtte utsättas, huru det skal decideras, när 2:ne
Stånd äro på hwarthera sidan. Såsom och at voteringen uti Secrete ut¬
skottet skjer per ordines, hwilket högwyrdige Prästerskapet äfwen yrkat
och påståt.
Afbrötz med widare läsande därigenom at en deputation anmältes
ifrån Ridderskapet och Adelrn, för hwilken H:r Raron och Landzhöfdingen
Creutz förde ordet, och sedan han aflagt behörig hälsning, upläste Ridd.
och Adeks skriftel. författade mening angående Rikzdagens afslutande
sålunda lydandes.1
Sedan uprepades de måhl, som Ridd: och Adelen håller före nödwän-
digt böra afgöras. Och wörö följande.
1. Rikzdagzordningen.
2. Ammiralitetzwärcket.
3. Stora sjötullen angående.
4. Cammarcollegii instruction.
5. Landzhöfdingarnes instr.
1 Detta har icke införts i protokollet men plats har lämnats i förlagan.
9 oktober.
451
6. Reductions af wärcket (!) och det som byten angår.
7. Prästerskapetz almänne beswär.
8. 1681 åhrs förordning.
9. Secret. deputations memorial och berättelse.
10. Krigzbefäletz almänne beswär.
11. Om Kymene gårdz län skal upsätja cavallerie el:r infanterie.
12. Ständernes Contoir.
Härwid påminte Secret. Loo om drabantinqvarteringen, at den jäm-
wäl måtte afgöras. Förklarandes sig deputationen, at Rid. och Adelen
håller före, det man ej bör låta ankomma på en dag eller flere, allenast
desse rikzwårdande ärender blifwa afgjorde, warandes de gärna nögde, om
det kan skje innom den 19 hujus, hwilken är utsat för en ultimattermin,
öfwer hwilken man ingalunda bör gå.
Ståndetz respective Taleman yttrade sig, at Ståndet redan förklarat
sin mening igenom deputation, som för en stund sedan war hos höglofl.
Ridd. och Adelen; dock förklarade sig Ståndet wilja taga detta i närmare
öfwerwägande. De deputerade afträdde.
Sedan blef en häftig discurs, antingen man skulle påstå at Rikzdagen
skal afblåsas nästkommande lögerdag eller om lögerdag 8 dagar til. En
del war för den förre och en del för den senare meningen. Härwid på¬
minte Borgemästaren H:r Stobaeus, at emädan jämte andra rikzwår¬
dande ärender, som ännu äro oafgjorde, finnes jämwäl stora sjötuls-
wärcket, hwilket är af den wickt och angelägenhet, at där det icke bringas
til slut innan Rikzdagen afslutes, sättes tunnor guld på wågspel, hwarföre
wil H:r Rorgemästaren wara utan alt answar, om Riket igenom Rikz-
dagens altför hastiga afbrytande på något sät skulle komma at lida.
Och reserverade fördenskuld in protocolli, at den som är ordsaken til
et sådant hastigt af brot, jämwäl måste blifwa Riksens Ständer answarig
för al den skada, som Riket därmedelst taga kan, i fal bende tulwäsende
innom Rikzdagens slut ej warder reglerat och i wärket sat.
En stor del af Ståndetz ledamöter förklarade sig wara af lika mening
och skrefwo altså til sin säkerhet, de som wörö af den tanckan at Rikz¬
dagen bör afblåsas förrän den 19 hujus, sina namn egenhändigt under en
skrift, som följer nämkn
at Riksdagen intet slutes, förrän de angelägnaste rikzwårdande ärender
bli afgjorde.
H:r Helledeij
H:r Gril
H:r Salan
H:r Leijel
H:r Jeger
H:r Silcker
H:r Ekbom
H:r Lindstedt
H:r Jöns Stobaeus
H:r Glantsberg
IJ:r Alqvist
H:r Loo
II:r Kylenius
H:r Hofman
452
9—10 oktober.
til odensdagen
H:r Höök
H:r Ringer
H:r Sidberg
H:r Silentz
H:r Polack
H:r Lampa
H:r Kinberg
til nästkommande odensdag
H:r Ebbeltoft
H:r Tellander til odensdagen
H:r Ulf til odensdagen
Torsdagen den 10 octobr.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänckande1 öfwer
Generalmajorens H:r Sten Arfvidsons förslag til de många ännu oafgjorde
bytens afslutande innan en mögelig kort tid el. med någon besparing för
Kongl. M:t och Cronan i staten. Och emädan Ståndet sig ärindrade, at
detta warit före wid statens reglerande uti Secrete utskottet, så fans godt
at man skal inhämta, uti hwad tanckar bem:te Secrete utskott stannat
hafwer, innan man detta enteligen afgjör, hälst efter det förslag som de-
putationen gjort, staten kommer at graveras, hwilket Riketz lägenhet ej
tola kan. Och fans fördenskuld godt, at man skulle inhämta et extract
af Secrete utskottet[s] protocol, som däröfwer är hållit, på det man detta
må kunna afgöra.
Företogz angående de perpetuelle arrenden, och uplästes jämwäl höglofl.
Ridd. och Adeks därwid gjorda anmärckningar så wäl som deras därom
fattade resolution af den 24 och 25 sistl: ne septembris2, och stannade
Ståndet för sin del uti det slut: Aldenstund man intet har så noga under¬
rättelse om de lägenheter, som efter deputationens betänckande komma at
försäljas til skatte el:r igenom perpetuelle arrenden ifrån Cronan at abalie-
neras, och likwäl på det sättet en ansenlig egendom Cronan afgår, hwilken
sedan ej står at återwinnas, fördenskuld håller Ståndet före wara bäst
och säkrast, at Kongl. Cammarcollegium til näste Rikzdag insamblar
från wederbörande en noga berättelse om hwar och en lägenhetz beskaf¬
fenhet samt sedan yttrar sit betänkande, huruwida de måge kunna på
förberörde sät ifrån Cronan abalineras eller ej, hwilken berättelse och
betänkande underställes Riksens Ständers ompröfwande wid deras nästa
sammankomst, som då i anledning däraf med större säkerhet än nu kunna
gifwa sit utlåtande däröfwer. Imedlertid blifwa desse lägenheter ifrån
Cronan oförryckte.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 533, med påskrift: Uplast d. 10 octobr. 1723 ut in protocollo.
2 Under n. 534 i Borgarståndets arkiv 1723: 6 återfinnas dels kammar- och ekonomideputa-
tionens betänkande den 4 sept. 1723, dels extrakt av adelns protokoll 24—25 sept. 1723. Jfr
RAP 3, s. 136 f., 144.
H:r Risel
H:r Sylvius
H:r Grizel
H:r Ekerot
H:r Weduvar
H:r Palmborg
9—10 oktober.
453
Sedan fans godt en deputation skal afgå til Präste- och Bondeståndet
at communicera med dem Ståndetz tanckar om Rikzdagens afslutande,
at man gärna skulle se, det de angelägnaste ärenderne först måtte afgöras,
hwilket man funne kunna skje til nästkommande lögerdag 8 dagar til.
Och deputerades därtil
De deputerade togo afträde men kommo efter en stund tilbakars igän,
berättandes det bende Stånd lofwat taga sådant i öfwerwägande.
Continuerades med rikzdagzordningens upläsande, och biföls högwyr-
dige Prästeståndetz wid slutet af deras anmärkningar införde mening:
Det Ständerne ej är betagit thenne nu författade rikzdagzordning fram¬
deles at ändra, ther så skulle i något mål af widare ärfarenhet pröfwas
nödigt.
Blef det projecterade ytterligare reglementet för Riksens Ständers
Contoir1 upläsit och gjordes därwid allenast följande påminnelser, först
at i fal det här i staden belägne Stenbergiska huset skulle komma at för¬
säljas, bör omsorg dragas, at wederbörande, som har samma hus i pension,
blifwer i sin lifztid hållen skadeslös. Därnäst anmärkes wid staten, at
commissarien allenast njuter 700 dir smt årligen i lön. I det öfrige blef
bende reglemente i alla delar bifallit.
Til Bondeståndet deputerades at öfwerlefwerera til dem rikzdagzord-
ningen och de därwid gjorde anmärkningar, med anmodan därjämte at
de behagade taga samma anmärkningar uti öfwerwägande.
Deputati kommo tilbakars med hälsning och försäkran om bem:te
Ståndz biträde uti alt, som rätwist är.
Just:des protocollet angående Grosmans proposition om de personer,
som han åstundar til ledamöter til commissionen i Fahlun. Sammaledes
justendes protocollet angående twistigheten emillen Carlshamns Magistrat
och Borgerskap.
Proponerades at nu måtte företagas angående drabanteinqvarteringen,
hwaröfwer Arboga och Kiöpings städers fulmäktige sig beswärat och nu
fördenskuld påstodo, at denne saken måtte afgöras. Men som Ståndet
nu war begripit at afgöra någre andre publique måhl, så kunde detta
icke företagas. Imedlertid kom Ståndet öfwerens, at änskjönt Rikzdagen
skulle afblåsas om lögerdag, så skal ändå Ståndet afgöra l:o angående
contingentets jämkning, 2:o båtmansjämkningen, 3:o om drabanteinqvar¬
teringen.
Men PI:r Borgmäst. Auréen förklarade sig, at han för sin egen person
ej blifwer längre qwar, sedan Rikzdagen är al. Anbelangande båtzmans-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 535. Under detta nummer återfinnes icke själva reglementet
men däremot ett av kommissarien i ständernas kontor Samuel Hedengran till riksens ständer
ingivet memorial den 10 okt. 1723.
H:r Leijel
H:r Grizel
H:r Risel
H:r Ekerot
H:r Silentz
H:r Kock.
454
10 oktober.
jämkningen så kan han icke gifwa sit samtycke därtil, at den återigän
skal företagas, sedan Hans M:t densamma wid rådz råde afgjort. Af
samma mening yttrade sig Borgemästaren H:r Billinggreen, H:r Ulf
och H:r Öman.
Därnäst blef Secrete utskottetz extractum protocolli1 af den 27 sept.
1723 upläsit angående de utur fångenskapen hemkomne officerares och
betjänters memorialer, däruti de anhålla at njuta lön lika med deras
wederlikar, med mere. Och blef Secrete utskottetz förslag i detta måhl
aldeles bifallit.
Sedan uplästes Secrete deputationens relation och berättelse2 angående
bem:te deputations förrätning, jämwäl och dess därwid fogade memorial,
bestående af åtskillige puncter berörande huru sysslorne hädanefter synas
kunna bringas til behörig redighet wid Justit. revisionen. Och gjordes
wid berörde memorial följande påminnelser.
Usta puncten kan försökas, om det sig så göra låter, som däruti för-
mäles, ehuru det eljest synes wara något swårt at wärkställas.
2 och 3 puncten bifalles.
4. Denne puncten bör äfwen efterlefwas, så wida någonsin gjörligit är.
Hwad relationerne angår såwäl som hwad secrete resolutionen beträffar,
så blifwer det äfwen bifallit.
Sedan ärindra(!) Borgemästaren H:rTellander,at det som anfört är om
revisionssakernes afgörande och expedierande, synes mera hindra än
befordra expeditionen, hwarföre är han af den tanckan, at sådant practi-
seras, så wida mögeligit är och de ej hindrar och uppehåller saken.
Af samma mening förklarade sig Bådmannen H:r Leijel wara.
En deputation ifrån Prästerskapet inkom, för hwilket Mag. Norberg
förde ordet och communicerade med detta Ståndet angående reductions-
wärcket, så lydandes3:
Thet4 af höglofl. Ridd:t och Adelen för kort tid sedan communicerade
memorial, hwilket then af Riksens Ständer år 1720 förordnade commission
har författat angående reductions- och liqvidationswärket, har Preste-
ståndet effter then lägenhet, som nu kunnat medgifwas, tagit i behörigt
öfwerwägande och skulle wäl för sin del önska, att nu möjeligit wore thetta
wärket til nöje utreda, torde och förmodeligen låtit sig härutinnan något
widare giöra, om höglofl. Ridd:t och Adelen funnit sitt tilfälle wid Riks¬
dagens början thenna saken att anmäla, tå straxt kunnat theröfwer sät¬
tas en gemensam deputation. Men såsom thet eij skiedt och nu är med
Riksdagen så långt uppå tiden ankommit, att eij gjörligit synes ett så
wigtigt och högt granlaga wärk med then mogenhet, som wederbör, att
skärskåda och fastställa, thet eij eller will pröfwas swarligit att på Cronans
bekostnad sättja någon sådan commission, hwars påfölgd will wara, att
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 536, med påskrift: Upläst och bifallit d. 10 oct. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 537.
3 Tillskrivet i marginalen: Bondest:t fät låna.
4 Talet har i protokollet införts av annan person än Torpadius eller Ekerman.
10 oktober.
455
Cronan torde komma något att afgå. Altså finner Prästeståndet icke, att
thet nu öfwer thenna saken något serdeles sig kan utlåta widare, än att
the af högloft. Ridd:t och Adelen, som kunna sig tilltro genom klara och
stridiga skjähl ifrån Cronan något att återwinna, sådant i wederbörande
collegier ingifwa och therföre sielfwe sörja, att det blifwer fullkommekn
utarbetat till att blifwa wid nästa Riksdags första begynnelse med alla
sina omstendigheter Riksens Ständer till ytterligare skärskådande och
bepröfwande föredragit, uppå hwilket sätt å then ena sidan kan und-
wikas at hålla en kostsam reductionscommission och å andra sidan wägen
lika fult stå öpen att then, som förmenar sig hafwa lidit orätt, kan blifwa
effter möjeligheten och i proportion emot andre, som genom framflutne
tiders bedröfwelige förändringar och omskifften måst sättja sin egendom
i sticket, undsatt och afhulpen. Doch tyckes nödigt wara at praicurera
thet bem:te collegier sig icke måge befatta med andre reduetions- eller
liqvidationsmåhl än allenast the, hwilka uti commissions memorial wid
slutet såsom angelägnaste anföras och i öfrigit eij eller något utslag göra,
hwarigenom Cronan något kommer att afgå, förän hwar sak i synnerhet
på följande Riksdag kan blifwa skärskådad och gillad.
Ingaf sedan et memorial angående Gen.lieut. Wennerstedts ansökning,
såsom och beträffande Sparskiölds anhållande.
Eljes berättade bende deputation, at Prästerskapet för sin del gärna
skulle se, det Rikzdagen om måndag nästkommande må afblåsas och at
intet längre därmed drögas. Afträdde.
Sedan inkom en deputation ifrån Bondeståndet, berättandes at bermte
Stånd aldeles förblifwer wid den termin, som af de 3:ne Stånden redan
är til Ridd. och Adelen proponerad, hwarifrån de intet gå utan hålla sig
fast därwid, at Rikzdagen om lögerdag nästkommande må afblåsas,
eftersom de fruckta, at det eljes torde dragas alt för långt på tiden, om den
til nästa wecka skulle upskjutas. Afträdde.
Därnäst kom uppå discurs, hwad swar man skulle gifwa. Ridd. och
Adelen om Rikzdagens afslutande. En del höllö före, at man bör förblifwa
wid den af de 3:ne Stånden en gång proponerade tiden, andre åter igän,
at man kunde conformera sig med Rid. och Adelen, någre wörö och af den
meningen, at man kunde taga et intermedium och utsätta ultimatter-
minen til odensdagen. Fördenskuld blef följande mening upsat med be¬
gäran, at de som densamma bifalla, wille sätja sina namn därunder:
At en deputation går til Ridderskapet och förmäler at Borgareståndet
gärna ser, at Rikzdagen continuerar til lögerdag 8 dagar, men som Präste-
och Bondestånden åstunda, at om lögerdag el. måndag skjer slut, så håller
Borgareståndet för bäst wara, at alla Stånden låta wisse deputerade i dag
sammanträda at til enighetens bibehållande uti detta måhlet om en wiss
termin komma öfwerens. Detta blef af 26 stycken underskrifwit, som ses in
actis nio1 och föl således pluraliteten för denne meningen. Hwaruppå utnäm-
1 Något sådant dokument finnes icke bland akterna.
456
10 oktober.
des en deputation, som skulle communicera detta med de öfrige respective
Stånden, jämwäl och påminna om sakens afgörande angående Battram
men 14 stycken wörö af den meningen, at man skulle blifwa wid den ter¬
minen, som en gång är faststält, som ses in actis.
Widare blef godt funnit til sakernes desto skyndesammare afgörande
at utnämna wisse af Ståndetz medel, som igenomläsa angående tulwäsendet
och giöra därwid sina anmärkningar, som sedan in pleno komma at före¬
dragas. Och wordo därtil utnämde
Ståndetz deputerade, som warit afsände til de andre respective Stånden
at communicera med dem Ståndetz tanckar angående Rikzdagens afslu-
tande, förmälandes hälsning ifrån alle Stånden jämte berättelse, at de
detta så mycket hälre åhört, som de finna, at det syftar på enighetens
bibehållande.
En deputation, för hwilken Gref Dohna förde ordet, kom ifrån Ridd.
och Adelen och upläste deras uti protocollet den 8 hujus1 fattade mening
om rätta förståndet af 40 § uti regeringzformen så lydandes2:
Uplästes de 3 öfrige respective Ståndens insände extracta protocolli så
wäl som Kongl. Senatens protocoll, uti hwilket senare förmäles, huru som
wid det tillfället att hos Hans Kongl. Maij:t Krigzrådet Åkerhielm kommit
i nådig consideration till det ledige statssecreteriatet, större delen af Deras
Excelhcer hållit före, att en sådan H:r Krigzrådet Åkerhielms befordring
stridde emot andras förtjenst och förment deras skyldighet fordra att de
i följe af den 40:de § i regeringzformen sig däröfwer i underdånighet utlåta
borde. I anledning hwaraf samtel. Deras Excellencer skridit til votering.
Sedermehra blef berörde § af regeringzformen så wäl som Secrete deputat:s
utfärdade observation och H:r Åkerhielms memorial Ridderskapet och
Adéhn föreläsen. Och som Riksens Ständers utlåtelse om regeringz-
formens rätta förstånd åstundas, begärte Hans Excellence Landtmarskal-
ken, att Ridderskapet och Adelen häröfwer wille säja sin mening. Ridd:t
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 538.
2 Extraktet har i protokollet införts av annan person än Torpadius eller Ekerman.
H:r Helledeij
H:r Loo
I4:r Silents
H:r Weduvar
I4:r Lindstedt
H:r Lesle
I4:r Ekerot
H:r Höök,
H:r Leijel
H:r Gril
H:r Spalding
H:r Aspegreen
H:r Ekbom
I4:r Lindstedt
H:r Stobaeus
I4:r Weduvar
I4:r Ebbeltoft
H:r Lindberg
H:r Langhar
H:r Biörck
H:r Polack
LI:r Ahlqvist
H:r Schiultz.
10 oktober.
457
och Adelen förklarade sig häruppå utan at wilja befatta sig med det, som
personelt är, at Riksens Råd rättel. härutinnan procederat, hälst emädan
regeringzformen 40 §, som i sig sielf är klar, uttryckekn förordnar att Rik¬
sens Råd, så framt de finna någen persons befordring wara stridande
emot Sweriges lag, regeringzformen och andra redelige undersåtares wäl-
färd och förtjänst, då böra däröfwer votera.
Widare yttrade sig Ridderskapet och Adelen sig, att emädan 40 § i
regeringzformen förmår at Riksens Råd wid de höge tjänsternes besätt-
jande böra giöra sig noga underrättade om alle sådane personers skick e-
lighet och förtjänst, som wid sådane angelägne ämbeten böra komma i
consideration, samt dem Hans Maij:t föredraga, så kunna Ridd:t och
Adéhn eij annat än i så motto bifalla det hög- och ehrewyrdige Präster¬
skapet, att de hålla före wara den bästa methoden, som hädanefter kan
brukas, att Deras Excelkr Riksens Råd, som nomine senatus ett sådant
förslag giöra, böra l:mo per pluralitatem komma öfwerens om de personer,
som Kongl. Maij:t föredragas skola, utan att wara bunden till något wist
antahl, hwilka Riksens Råd 2:o Hans Kongl. Maij:t i underdånighet
föredraga. Faller då Hans Kongl. Maij:t uppå någondera af desse, som
Rådet per pluralitatem föreslaget, så är saken därmed afgiord.
Sammaledes 3:o om af Hans Kongl. Maij:t någon annan blifwer före¬
stält och Deras Excellencer Riksens Råd hafwa därwid intet at påminna.
Men om 4:o den af Hans Kongl. Maij:t i nåder nämbde personers [!] be¬
fordring skulle på något sätt strida emot de omständigheter, som regeringz-
formen[s] 40:de § innehåller, böra Riksens Råd därom i underdånighet på¬
minna, då en sådan person kan per pluralitatem excluderas, och 5:o af
Hans Kongl. Maij:t en annan i nåder nämnas samt på det sätt, som för¬
bemält är widare förfaras, så att den Hans Maij:t i nåder faller uppå och
icke af berörde ordsak blifwer excluderat, med fullmacht försees, hwilket
med de öfrige respective Stånden communiceras.
I det öfrige påminte de om reductionswärcket samt byten.
Ståndet tackade för communication af Ridd. och Adelens tankar och
lofwade taga sådant i öfwerwägande. Afträdde.
Därpå förklarade sig Ståndetz närwarande ledamöter enhälleligen, at
de blifwa wid sin uti protocollet fattade mening af den1 hujus angående
rätta förståndet af 40 § uti regeringzformen berörande tjänsters för-
gifwande ifrån feldtmarskalckar til öfwerstar.
Straxt därefter inkom åter en deputation ifrån Rid. och Adelen, som
tackade för Ståndetz deputation, som warit hos dem angående Rikzda-
gens afslutande, hafwandes Rid. och Adelen bifallit Rorgareståndetz mening
och hålla före, at Secret. deputationen kunde företaga och öfwerenskomma
om dagen. Ståndet lät förmäla sin hälsning tilbakars igän. Hwarmed
deputationen afträdde. Och som tiden nu war förbi, så skildes Ståndetz
ledamöter ifrån hwarannan.
1 Jfr s. 348.
458
11 oktober.
Fredagen den 11 octobr.
Uplästes Commercie- och Tuldeputationernes betänckande1 öfwer Mal-
sundz tulcammare samt Hallandzboernes seglationsfrihet, hwilket betän¬
kande i alla delar blef bifallit.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänkande2 öfwer
Nora stadz wid nu påstående Rikzdag igenom dess fulmäcktige Borge-
mästaren därstädes H:r Ulf Kylenius gjorde ansökning angående hemma¬
net Gyttorp, hwarwid Ståndet äfwenwäl sig lät föreläsas bem:te Borge-
mästares därom ingifne ytterligare memorial, stannades häröfwer i föl¬
jande mening: Aldenstund Kongl. Mits allernådigste förordning af den
21 julii 1677 uttryckeligen förmår och innehåller, det ingen skal understå
sig på något sät at afhända och abalienera ifrån städerne någre hemman
och detta hemman Gyttorp finnes twärtemot bem:te förordning wara
afskilt och abalienerat ifrån Nora stad, ty håller Ståndet före, at bende
hemman likmätigt ofwan bende förordning af 1677 samt resolutionerne
af den 22 junii åhr 1714, den 15 julii samt 8 august. 1719 och 22 sept. 1720
til Nora stad bör återgånga, emädan sådane lägenheter ej få städerne
afhändas, utan äro därifrån inabalienable.
Anbelangande 1681 åhrs förordning om Prästerskapetz upbörd så
stannade Ståndet uti den tankan, at där som någre conventioner finnas
wara emilian åhörarne och deras själasörjare uprättade, så bör därwid
förblifwa. Men där inge conventioner äro, sökes at de i godo måtte kunna
uti landzhöfdingarnes och alle andre wederbörandes närwaro efter orternas
beskaffenhet åstadkommas.
Skulle och så hända, at wederbörande ej kunde öfwerenskomma, så
förblifwer efter wanligheten til nästa Rikzdag.
Ståndet företog ytterligare angående scholseordningen, och emädan
tiden ej tillåter at densamme af Riksens Ständer nu kan warda öfwersed
och det likwäl är nödigt at den förre scholseordningen blifwer förbättrad,
som igenom denne wärckeligen skjedt är, ty är Ståndet af de tankar, at
ber.de scholaeordning må sådan som han nu författad är, sättas i bruk til
nästa Rikzdag, dock utan at han blifwer tryckt, på det man imedlertid
af sjelfwe praxi må finna, hwad ännu däruti kan wara at förbättra.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet och tackade för den deputa¬
tion, som i går war hos dem angående Rikzdagens afslutande. Men alden¬
stund de 3:ne Stånden en gång öfwerenskommit at Rikzdagen som i
morgon skal afblåsas, ty blifwa de wid det som en gång således af de
3:ne Stånden faststält är. Ståndet reprsesenterede däremot, at som man
öfwerenskommit sedermera at härom närmare öfwerlägga i morgon,
aldenstund någre högwiktige ärender för Rikzdagens slut afgöras måste,
så förmodar man och, at det ärbare Bondeståndet lärer sig därutinnan
foga, eftersom det på en dag el:r annan icke bör ankomma, när Riksens
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 539, med påskrift: Uplast och bifallit d. 11 octobr. 1723.
2 I marginalen tillskrivet: V. antea sub n:o 511. Jfr s. 440.
11 oktober.
459
angelägenheter så fordra. Deputation lofwade föreställa sådant sina
medbroder. Och tog därmed afträde.
Sedan1 inkom Commissarie Hedengran och anholt at få njuta den lön,
sorn på 1720 åhrs stat för honom är opförd, särdeles som han nu får mera
arbete än tilförene, och det nu ej lärer widare bestås honom någon skrif¬
ware. Recommenderade sig för det öfrige uti Ståndetz gunst och be-
wågenhet. Afträdde. Resokdes: Förblifwer wid det som igår slutit blef.
Återigän inkom en deputation ifrån Bondeståndet och berättade, at
de således beqwämat sig, at utblåsningen må skje om måndag, så at man
om tisdag kan wara på Rikzsalen, men i fal det icke skjer, så blifwa de
wid sin förra mening. Afträdde.
En deputation kom ifrån Prästeståndet, som näst hälsning ifrån bende
Stånd berättade sig hafwa i commission at öfwer åtskillige ärender confe-
rera med detta Ståndet, såsom
l:o. Angående H:r Carl de Geers ansökning om jus patronatus, hwilket
Prästeståndet så wida bewiljat, som han och hans arfwingar fulgöra de
willtor, hwartil han sig förbundit. Och at altid wäljes någon präst af
stiftetz barn. Och at detta ej drages til exempel för andra, som äro af
främmande religion.
2:o. Begära de Ståndetz utlåtelse angående reductionswärket.
3:o. Communicerades at de bifallit båtzmansjämkningen uti Halland.
4:o. Tycka de, at et memorial måtte afgå til Expeditionsdeputation
at inkomma med förfrågningar innan Rikzdagens slut, om de finna något,
hwaröfwer de wilja sig förfråga hos plena.
5:o. Äro de af den tanckan, at utblåsningen bör skje om måndag, dock
så at det icke så just bör ankomma på en dag mer el:r mindre.
6:o. Begära de swar, om icke scholseordningen må sättas i wärcket til
nästa Rikzdag, sådan som hon nu är författad.
7:o. Begära de Ståndetz utlåtande öfwer 1681 åhrs förordning om
Prästerskapetz upbörd.
8:o. Ståndetz utlåtelse öfwer deras almänne beswär.
En deputation inkom ifrån Ridd. och Adelen, förmälte dess Ståndz
hälsning och berättade at Rid. och Adelen således öfwerenskommit, at
Rikzdagen kunde afblåsas nästkommande tisdag och Stånden träda up
på Rikzsalen om torsdagen. Öfwerlefwererade eljes en lista på de ärender,
som innom Rikzdagens slut afgöras böra, hwars innehåld ses in actis n:o2.
Ridderskapet och Adelens deputation afträdde. Sedan lofwades Präster¬
skapet swar uppå förber:de måhl, som de med Ståndet communicerat.
Hwarmed deras deputation tog afträde.
Uplästes den bewilning3, som samtel. rusthållarne af Wästgöthe cavalle-
rieregemente igenom deres härwarande fulmäcktige til en reservecassas
1 Tillskrivet i marginalen: Vid. mern. sub n:o 535. Jfr s. 453.
2 Denna lista finnes icke med bland akterna.
5 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 540, med påskrift: Upläst d. 11 oclobr. 1723. Och war harwid
intet at påminna.
460
11 oktober.
samt til en upbrotz- och underhåldzcassas uprättande wid regementet i
fredelige tider at sammanskjuta och ärlägga, bewiljat. Hwarwid intet
war at påminna.
Borgemäst. H H:r Tellander och Tholander deputerades til Bondeståndet
at söka förmå dem til at förena sig med de andre Stånden om dagen til
Rikzdagens afslutande, hwilke efter en stund kommo tilbakars igän och
berättade, det Bondeståndet rent ut förklarat sig, at de intet gå ifrån sit
utlåtande utan blifwa faste därwid, at Rikzdagen slutes om tisdag.
Angående den sista puncten uti de almänne beswären, som uti Diffe-
rentiedeputationen blifwit jämkad, så biföls den af Ståndet.
Wid Prästerskapetz almänne beswär påminnes.
§ 7. Där en moder skulle wara så olyckelig, at hon förqwäfwer sit egit
barn i sömnen af wåda, så bifaller Ståndet at så dane casus genast under¬
sökas af kyrkjoherden och socknemännen i sochn. Och at enär sådant
befinnes af ful wåda wara skjedt, så tillåtes modren gå i kyrkan; blifwandes
saken sedan uptagen wid häradztinget och därmed widare förfarit, som
höglofl. Rid. och Adelens härwid gjorda anmärkning förmäler.
Tredskas någon karl, som är öfwertygad at hafwa lägrat någon mö
under äktenskapzlöfte at taga henne til äckta, utan at han står med godo
at öfwertalas til at fulborda äcktenskapet, så bör en sådan afstraffas med
fängelse efter Kongl. Swea Hofrätz betänckande, hwilket i detta måhl
biföls.
§ 8. Och emädan det klagas, at med lägersmåls afstraffande skal lång¬
samt tilgå, för det lägersmännen skola sortera under andre jurisdictioner,
fördenskuld bifaller Ståndet Kongl. Swea Hofrätz i detta måhl gifna
betänckande. Och som här i residencestaden äro månge jurisdictioner,
hwilket gjör et stort hinder uti sakernes afgörande, altså håller Ståndet
för sin del wara bäst, at alla criminaliedråp och edzöre undantagandes
af ordinarie domstolarne uptagas och afdömas, och at i synnerhet när
under 2:ne eller flere jurisdictioner sorterande personer komma wid en
domstol, domarne på den händelsen må hafwa mackt at döma öfwer
dem bägge efter saksens beskaffenhet och wittnens utsago.
§ 6. Bifalles aldeles.
§ 9. Bifalles then af höglofl. Ridd. och Adelen därwid gjorda anmärk¬
ning således, at sedan landzhöfdingen i orten undersökt om måhlet, in¬
sänder han icke til Kongl. Commerciecollegium, utan til Kongl. M:t sin
underdånige berättelse.
§ 10. Bifalles.
§§ 11, 12, 13 och 14 bifalles, jämwäl den wid 13 § gjorda anmärkningen.
§ 15. Bifalles aldeles, så at i städerne må förbjudas at hålla brölop om
söndagen, eftersom den dagen bör anwändas til Gudz namns pris och
ähra, men icke til fåfängt bröllop, fjäs och bekymmer.
De wid 16 och 17 §§ gjorde anmärkningar bifallas aldeles.
Borgareståndet skulle för sin del gärna önska, at nu mögeligit wörö
utreda, hwad som nödigt wara kan til reglornes fastställande, hwarefter
11—12 oktober.
461
reductions- och liqvidationswärket kommer at öfwerses, och har äfwenwäl
wäntat, at sådant skulle uti en därtil af samtel. Ständerne utsedd deputa¬
tion gemensamt blifwit utarbetat. Men som det icke skjedt och Rikzdagen
nu lider til ända, så at det synes ogjörliget med den mogenhet som wara
bör, kunna et så wiktigt och granlagadt wärk afgöra, Riksens medellösa
tilstånd ej eller lärer kunna tola at en commission på publici omkostnad
däröfwer sättas skal, fördenskuld är Ståndet af de tankar, at den wid
sista Rikzdag förordnade commissionen, som skulle upsätja och utarbeta
planen och reglorne til reductions- och liqvidationswärketz öfwerseende,
projecterar ber:de planer och reglor, jämwäl yttrar sig, hwilke rikzdagzbe-
sluter därwid såsom rättesnöre följas skola med mera; kunnandes sådant
samtel. Riksens Ständers bepröfwande wid nästa Rikzdag hemställas. Men
hwad de måhlén angår, om hwilka uti ofwanbrmte och wid sista Rikzdag för¬
ordnade commissions memorial förmäles, at de äro af sådan beskaffenhet,
så at en behörig undersökning och skälig rättelse därutinnan ej synes kunna
eller böra undwikas, så är Ståndet af den meningen, at de af höglofl. Rid.
och Adelen, som förmena sig hafwa fulla skjäl at något af Cronan åter-
winna, sådant uti wederbörande collegier angifwa och draga försorg om,
at thet blifwer med alle sina omständigheter och sanfärdiga beskaffenhet
så fulkommeligen utarbetadt, at thet wid Ständernes nästa sammankomst
kan theras widare skjärskådan och bepröfwande warda hemstält. På detta
sättet kan Cronan icke allenast undgå at underhålla en kostsam reductions-
commission, utan och de som på något sät lidit, komma at njuta rät och
rätwisa til godo. Dock böra bem:te collegier inge andre måhl uptaga än
de, som äro af sådan beskaffenhet, som här ofwan förmält finnes, mindre
något utslag sjelfwe gifwa eller på något sät befordra, hwarigenom Kongl.
M:t och Cronan något kommer at afgå, förän hwar och en sak på almän
Rikzdag är skjärskådad och resolution däröfwer faststäld.
Sedan deputerades Borgemästarne H H:r Tellander och Tholander til
Prästerskapet at swara dem angående deras propositioner i dag, at man
nu har det under händer til afgörande.
Lögerdagen den 12 october.
Sedan Cammar- och (Economiedeputationens memorial1 angående Sal-
felts ballance wardt upläsit, blef detsamma aldeles bifallit.
Beträffande H:r Carl de Geers ansökning2 at emot wisse tilbudne wilkor
bekomma jus patronatus uti Tegelmohra och Hålnäs församblingar, hwar-
öfwer den förordnade Justitisedeputationen inkommit med sit betänckande,
så är Ståndet af den meningen at enär H:r de Geer och dess arfwingar
fulgjöra de wilkor, som han inför Justitisedeputationen tilbudit, så kan
dem lämnas jus patronatus uti förber:de församblingar, allenast wid
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 541, med påskrift: Upläst och bifallit d. 12 octobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 542, med påskrift: Upläst d. 12 octobr. 1723. D:o resol. a
in protocollo.
462 12 oktober.
kyrkjoherdewahlet iachttages, hwad kyrkjolagen och andre resolutioner
förmå och innehålla.1
Uplästes Ammiralitetzdeputationens memorial2 och betänckande an¬
gående besparingspänningarne wid båtzmansindelningzcompagnierne i
Blekingen och Södermöre. Och föl Ståndet på de tanckar, at Kongl.
Ammiralitetzcollegium kan anförtros omsorgen af ofwan berörde be-
sparingzmedel, dock at Kongl. Statscontoiret lämnas underrättelse, huru
därmed disponeras, på det sådant må kunna observeras och iachttagas
wid statsförslagen och slike medel på amiralitetsstaten beräknas.
Föredrogz et extract ur protocollit3, som i dag blifwit hållit uti den
större Secrete deputationen berörande en angelägen hos Hans Kongl. M:t
inkommen proposition om någon närmare successionsförhopning för Hans
Kongl. Höghet Hertigen af Holsten, i fal Theras M:tr wår allernådigste
Kung och Drotning utan manliga bröstarfwingar skulle afgå. Hwarföre
hemstält blifwer til samtel. Riksens Ständers godtfinnande, om efter
samtel. H H:r Rikzrådens öfwer samma ärender inhemtade tanckar et
underdånigt swar öfwer den större Secrete deputationen therom til Hans
M:t må upsätjas och afgå, som grundar sig på Riksens fundamentallag
och stadgar, så wäl som uppå det, som på siste och den nu påstående
Rikzdag därom kan wara öfwerlagt och godtfunnit samt Heres M:ter och
Riksens Herrar rät, säkerhet och bästa kan enligit wara. Ståndet stannade
efter noga öfwerwägande af et så högwiktigt ärende uti det slut: At den
större Secrete deputationen lämnas frihet, sedan samtel. H Hrr Rikz¬
rådens tankar däröfwer jämwäl blifwit inhämtade, uppå förberrde propo¬
sition upsätja til Hans Kongl. M:t et sådant swar, som är enligit så wäl
med wår fundamentallag, walact och andre stadgar, såsom och det som
wid sista och nu på denne Rikzdag egenteligen i tiletta måhl kan wara
öfwerlagt och godt funnit, samt til Theres Kongl. M:ters och Riketz heder,
rät, frihet, säkerhet och bästa tjänligast wara kan.
Cammarherre Wennerstedt inkom och anholt å dess faders wägnar,
at han måtte upföras på expectancelistan til half öfwerstelön. Resokdes:
Ståndet gifwer sit bifal därtil, at Hrr Gen.lieutnanten Wennerstedt til
half öfwerste löns åtnjutande må upföras på expectancelistan, hwarom
den honom tillagde pension af 400 dir smt kommer at indragas. Denne
resolution blef skrifwen på sjelfwe memorialet.
Sedan föredrogz Hrr Ryttmästaren Sparskiölds ansökning4 om betalning
för de 1000 rixdal., som han gifwit til Hrr Rytmäst. Frölic för afträdet
ifrån compagniet wid Wästgötha cavallerieregemente. Resolrdes: Ståndet
förblifwer wid sin för detta därom yttrade mening.
Hrr Krigzrådet Åkerhielm inkom och berättade, huruledes han för
1 Överstruket: Och detta icke drages till exempel för andra, som äro af främmande religion.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 543, med påskrift: Upläst och bifallit ut in protocollo d. 12
oclobr. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 544, med påskrift: Upläst d. 12 octobr. 1723 ut in protocollo.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 545.
12 oktober.
463
detta inlagt et memorial1, hwaruti han anhåller om undersökning, hwar
som warit ordsak och wållande därtil at han utan sin ringaste förwållande
kommit 1719 ifrån sin secreteraretjänst i Cancelliet. Begärandes förden-
skuld, at en sådan undersökning måtte bewiljas och wärkställas.
Uplästes Skogzdeputationens memorial och betänkande2 angående såwäl
straffetz och böternes skjärpande emot dem, som på de näst här in til
Stockholm belägne skogar föröfwa olofligit skogzhygge, jagt och djurfång
samt fiske på theras fiskewatn, såsom och at fredzmilen å alla sidor om¬
kring staden närmare måtte förklaras. Ståndet låter förblifwa wid det,
som härom uti de förre förordningarne stadgat finnes, eftersom straffet
däruti nog finnes skärpt wara.
At communicera med de öfrige respective Stånden detta Ståndetz
tanckar angående den gjorde propositionen om någon närmare förhop-
ning för Hans Kongl. Höghetz [!] Hertigens [!] af Holsten til succession,
ifal Deras M:tter utan manlige bröstarfwingar skulle afgå
Uppå Öfwerstens af Skånske fortificationsbrigaden H:r Meijers memorial
och däruti gjorda ansökning, at honom måtte förunnas på perpetuelt
arrende bekomma kungzladugårdhen wid Laholm i Halland, som han
1713 af öde och på frihet uptagit, resokdes: Såsom Ståndet ännu icke bi¬
fallit perpetuelle arrendens fastställande, altså kan ej eller Ståndet sig
öfwer detta måhlet in specie utlåta. Hwilken resolution skrefs på sjelfwe
memorialet.
De deputerade kommo tilbakars igän, berättandes at Ridd. och Adelen
lofwat taga i öfwerwägande förberrde proposition och sedan yttra sig
däröfwer. Men Präste- och Bondeståndet hade genast förklarat sig wara
af samma mening som detta Ståndet.
En deputation inkom ifrån Bid. och Adelen, för hwilken Öfwersten
Gref Spens förde ordet, berättandes näst dess Ståndz hälsningz förmä¬
lande, at Rid. och Adelen conformerar sig med detta Ståndet aldeles an¬
gående de propositioner om någon närmare förhopning til successionen
för Hans Kongl. Höghet Hertigen af Holstein, tilläggandes allenast at
swaret, som kommer at upsättas, först föredrages in plenis, innan det til
Hans Kongl. M:t öfwersändes.
Sedan påminte deputationen angående reductionswärcket. Och ingaf
jämwäl et af bem:te Öfwerste Spens upsat memorial, hwaruti anhålles
det innestående löningar så för militiBe som civilstaten måtte uti Stän-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 546.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 547, med påskrift: Upläst d. 12 octobr. 1723. D:o resol:t ut
in protocollo.
H:r Salan
Torpadius
H:r Biörck
H:r Rizel
H:r Gril
H:r Ekbom
H:r Kiöhl
H:r Kindberg
H:r Grizel
H:r Silentz
464
12 oktober.
dernes Contoirs reglemente opföras näst intil pupil och kyrkjomedel,
hwilket Rid. och Adelen jämwäl bifallit.
Ståndet tackade för communication af Rid. och Adel:s tanckar, och at
de behagat conformera sig med detta Ståndetz mening, lofwade gifwa
swar så wäl angående reductionswärcket som Hrr Öfwerste Spens propo¬
sition. Hwarmed deputationen afträdde.
Uplästes Secrete utskottetz extractum protocolli angående 11780 dir
smt, som af Riksens Ständer blifwit bewiljat Hrr Öfwersten Stobei för
dess igenom den bekante och ohörde process lidne omkostnad och skada,
hwilket til Statscontoiret blifwit remitterat. Och biföls samma extractum
protocolli af detta Ståndet, hwilket på sj elfwa extra etet annoterat blef.
Inkom en deputation ifrån Rondeståndet angående termin til Rikz-
dagens afslutande. Och gafz dem efter öfwerläggande af Ståndet det
swaret: Uti Secrete Stora deputationen, som efter middagen kommer
tilsammans, kan öfwerläggas om deputerade til Hans Mrt, som om måndag
skola upträda och anhålla om Rikzdagens afblåsande.
Därnäst1 uplästes Justitise- och Krigzdeputationens fattade betänckande
uti saken angående Hrr Öfwersten Stael von Holstein. Och ehuruwäl
Ståndet tyckte, at de deputerade warit mycket lindrige emot bemrte Öf¬
werste, i synnerhet wid dess utlåtande emot Kongl. Krigzcollegium, så
wille Ståndet likwäl låta härmed anstå, til dess man får de öfrige respec-
tive Ståndens yttrande inhämta.
Uplästes et ounderskrifwit promemoria2 ingifwit af Secret. uti Kongl.
Commerciecollegio til detta Ståndet angående manufacturisters inför¬
skaffande af främmande religion. Och förblef Ståndet wid sit förre ut¬
låtande i detta måhl.
En deputation inkom ifrån Bondeståndet, som gaf tilkjänna at bemrte
Stånd bifallit detta Ståndetz dem communicerade mening angående
Hertigens af Holstein gjorde proposition. Afträdde.
Sedan företogz återigän Justitisedeputationens betänckande angående
Majoren Silversverds ansökning om hemmanet Hammar och Kåås åter-
bekommande. Och förblef Ståndet, sedan Hrr Cammereraren Hederskiölds
däremot inlagde skrifter och företedde resolutioner af innehåld, som
finnes in actis nro3, blifwit upläsne, wid sit förre härom fattade slut at
Just. deputationens betänckande bifalles. Och befaltes, at detta slut skulle
extraderas.
Uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänckande4 öfwer
Grefwinnans högwälbrne Fru Elsa Sparres beswär angående dess sal.
moders Friherrinnans fru Beata Åkesdotters gjorda ansökning at emot alla
på dess sal. fader Rikzrådet och Öfwerstemarskalcken Hrr Baron Åke
1 Tillskrivet i marginalen: NB vid. postea.
2 Tillskrivet i marginalen: V. antea sub n:o 485. Jfr s. 433.
5 Tillskrivet i marginalen: V. antea sub n:o 411. Jfr s. 390.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 548, med påskrift: XJpläst i Borgarståndet d. 12 octob. 1723
och resotv. ut in protocollo.
12—14 oktober.
465
Axelson åkomne cronogravationer få afstå sina cronofordringar med
mera. Resol:des: Detta hänskjutes til Ständernes förordnade commission
öfwer reductionswärket.
<
Den 14 october 1723.
Ammiralitetzdeputationens betänckande1 öfwer Pädersöres sochns in-
gifne enskijlte beswär angående at dem drögzmåhl, nåd och lindring wid
förefallande timmermäns utredning wederfaras må, blef aldeles bifallit.
Sammaledes biföls Ammiralitetsdeputationens betänckande2 öfwer Korpo
sochns enskijlte beswär angående at de på någon tid med de ordinarie
båtzmäns anskaffande måtte förskonas.
Uplästes bem:te Ammiralitetsdeputations memorial3 angående efter¬
seendet, huru de ärender, som på 1719 och 1720 åhrs Rikzdagar af et el:r
annat Stånd hos Hans Kongl. M:t warit andragne och sedermera til Ammi-
ralitetscollegii antingen afgörande eller betänckande blifwit remitterade,
äro fulgjorde. Och war wid detta betänckande intet at påminna.
Cammar- och CEconomiedeputationens betänkande4 uplästes öfwer
Profwiantmästarens wid för detta Wästernorlänska arméen Henric Has¬
selhons beswär öfwer Kongl. Cammarcollegii utfärdade skrifwelser af den
27 junii 1722 och 26 febr. sistkne til Gen.lieut. och Landzhöfd. Baron
H:r Magnus Palmqvist, och blef samma betänckande på det sättet bifallit,
at man tyckte den commission, som i Jämteland kommer at anställas,
härom jämwäl behörigen kan undersöka.
Krigzbefäletz ansökning at de gemene måtte denne gången något
contribuera tiil officerarnes underhåld, som wid denne långe påstående
Rikzdagen å Krigzbefäletz wägnar måst sig uppehålla, blef på det sättet
bifallen, at de gemene för denne gången måste hwarthera contribuera
8 smt til de H H:r Officerare, som efter Kongl. M:s kallelsebref wid
denne Rikzdagen sig instält och befulmäcktigade warit. Men huru mycket
hwar och en af de öfrige officerare til bende herredagzmän gifwa böra,
därom hafwa de sig sjelfwe at förena. För öfrigit och hwad krigzbefäletz
kallelse til Rikzdagerne angår, så blifwer därom stadgat i rikzdagzord-
ningen.
Uplästes Öfwerstens Hrr Grefwe Axel Spens memorial5 angående det
at innestående löningar så för militise som civil staten måtte uti Ständer¬
nes Contoirs reglemente opföras näst intil pupil och kyrkjomedel. Hwar-
uppå höglofl. Ridd. och Adel. resolrt, at Rid. och Adelen bifaller, at under
nro 3 komma uti reglementet för Ständernes Contoir at upföras alla offi¬
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 549, med påskrift: Upläst och bifallit d. 14 oclobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 550, med påskrift: Upläst och bifallit d. 14 oclobr. 1723.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 551, med påskrift: Upläst d. 14 octobr. 1723. Och ivar härwid
intet att påminna.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 552, med påskrift: Upläst d. 12 octobr. 1723, vid. protoc. de
novo förehaft d. 14 oct. ut in protocollo.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 553.
30 — 47621 Borgarståndets protokoll
466
14 oktober.
cerares samt betjänternes löningzfordringar, som ej fåt lika proportion i
lönen med sina wederlikar och således at njuta samma lön, til dess de fåt
lika med deras wederlikar. Men aldenstund de medel, som under Stän-
dernes Contoirs disposition lämnade äro, endast blifwit bewiljade til den
högst nödige creditens bibehållande och de creditorers förnögande, som
til publici tjänst dels crediterat, dels och måst afstå sina redbare medel
och egendom, hwilka fördenskuld nödwändigt måste undfå sin betalning,
så framt crediten eljes skal kunna bibehållas och publicum wid påkom¬
mande nöd blifwa understödt och hulpit. Dessutan så äro de medel, som
åhr 1721 och 1722 influtit til berörde gäldz betalning och därtil hade bort
anwändas, utgifven til de hemkomne H H:r Officerare på deras lön, hwar-
igenom ofwannämde creditorer kommit at mista den betalning och de
pängar, som til dem eljes bort utbetalas. Fördenskuld kan Ståndet icke
samtycka därtil, at någon ändring skjer uti reglementet för Ständernes
Contoir, som redan är gilladt och faststält, utan bör detsamma noga
efterlefwas.
Wid projectet til Kongl. M:s nådige förklaring dels öfwer förordningen
af den 10 decembr. 1722 angående de indelte regementernes aflöning för
samma åhr, dels huru mycket de indelte och oindelte regementernes af¬
löning för innewarande åhr 1723, såsom och huru med fardag wid bostäl¬
len förhållas skal, gjordes allenast den påminnelsen wid 3 §, at orden
fardag räcknas efter add. lag samt gammalt bruk i hwarje landzort.
Wid Krigzdeputationens betänckande1 öfwer Lifregementetz beswär
war intet at påminna.
Men wid bem:te deputations betänckande öfwer Kongl. Lifguardens
beswär och den andre puncten ärindrades, däräst talas om cronobetjänter,
som släppa någon förrymd soldat af guardet, som blifwit fasttagen, skola
sjelfwe blifwa kneckter, i stället: at sådant icke bör skje, utan efter före¬
gången ransakning och bepröfwande, om cronobetjänterne igenom wårdz-
löshet warit wållande och ordsak, at rymmingen återkommit på flyckten.
Så påmintes äfwenwäl, at guardet bör hafwa sin egen auditeur, hwilken
njuter sin lön efter staten.
Wid Krigzdeputationens betänckande2 öfwer Åbo, Björneborgz och
Tawastehus samt Nylandz regementens beswär och 22 § angående herre-
dagzpgr ärindrades, at häröfwer är redan igenom en särskilt resolution
utslag gifwit.
Påmintes wid Krigzdeputationens betänckande3 af den 8 sistkne julii
och 9 puncten, hwaräst talas om at commendantzlönen kunde indragas
i Cajaneborg, efter commendanten skal wara med döden afgången, at
emädan det befinnes, at commendanten ännu är i lifwet, ty kan bende
lön ej indragas, så wida han wistas i orten och företräder samma bestäl-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 554, med påskrift: Upläsit i Borgareståndet d. 11 octobr. 1723.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 555, med påskrift: Upläsit d. 10 octob. och bifallit ut in
protocollo om den 22 §.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 556.
14 oktober.
467
ning, men när han på något sät afgår, så inrättas commendantskapet på
den foten, som betänckandet innehåller.
Krigzdeputationens betänkande1 öfwer H:r Öfwerst. Wallenstiernas
ingifne memorial blef aldeles bifallit. Likaledes blef Krigzdeputationens
betänckande2 angående krutbruken i Riket aldeles bifallit.
Så biföls äfwenwäl Krigzdeputationens betänckande3 angående Majoren
Noriins ansökning at få infria rusthållet Hässleby uti Nerike och Qwissle
sochn belägit.
Sammalunda Krigzdeputationens betänckande4 öfwer Nyslot och Sawo-
lax lähns regementers beswärspuncter.
Äfwenså biföls Krigzdeputationens betänckande5 öfwer H:r Öfwerste
Brögers beswär å Wästerbotniske regementetz wägnar samt däruti godt-
fundne commission öfwer de extraherade puncter. Men hwad Krigz¬
deputationens betänckande6 angår öfwer Bokhållaren Schalmans ansök¬
ning at få igän rusthållet Torsholma och Nääs, så holt Ståndet före, at
det icke är någon rikzdagzsak.
Justitisedeputationens betänkande7 blef bifallit angående den agerade
saken emilian Advocatfiscalerne H:r Wester och H:r Grundelstierna.
Därnäst uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänckande8
af den 9 och 11 sept. sistkne angående Gen.lieut. och Geheimerådets
högwälbme H:r Baron Johan Banéers fordrade9 betahlning till 16215 dir
kmt för den broen han wid Stocksund på egen bekåstnad låtit upbygga
och krigztrouppernas i förflutne feigdetid där nyttjade öfwerfart. Och
biföl Borgareståndet det betänkande, som Kongl. Cammarcollegium och
Statscontoiret i denne saken gifwit hafwer, tyckandes att Cronan eller
publicum så mycket skiähligare bör wara obeswärade med denne ansenlige
fordringens betahlande för denne broens upbyggande och fälttroupparnes
passage däröfwer, som l:o samma bro nogsamt hade wäl eljest kunnat
blifwit upbygd, där icke den högw. Baneriske familien sig dess upbyg¬
gande friwilligt påtagit hade, hälst 2:o den är anlagd wid almänna landz-
wägen, där passagen ingom afstängjas, eller af någon rättighet afstängjas
kunde, warandes 3:tio klart nog, at wälbemälte familia; endast på sin
bekostnad upbygt broen till att däremot få blifwa närmast om bropän-
ningars uptagande i stället för dess förra inkomst af färgepänningar,
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 557, med påskrift: Upläsit och bifallit d. 10 octob. 7123.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 558, med påskrift: D. 10 octobr. 1723 upläsit och approberat.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 559, med påskrift: D. 10 octobr. 1723 upläsit och bifallit.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 560, med påskrift: Upl. i Borgareståndet d. 10 octob. 1723
och bifallit.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 561, med påskrift: Upläsit i Borgareståndet d. 11 oct. 1723.
6 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 562.
7 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 563, med påskrift: Upläsit d. 12 octobr. 1723 vid. protoc.
Dessutom finnes ett av advokatfiskal Nils Wester avfattat memorial av den 30 sept. 1723.
8 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 564.
9 Det följande fr. o. m. fordrade t. o. m. Wilh. Helledaij hav skrivits av nämnde Helledaij, en
av fullmäktige för Stockholm.
468
14 oktober.
som därmed skulle komma att uphöra, hafwandes och 4:o utan något
förbehåld och bethalningz erhållande af Cronan brobygg[n]aden begynt
och fullbordat och däremot 5:o alt ifrån första upbygnaden bropänningar
wärkel. uptagit och åtnjutit, därföre och så 6:0 wed sådant saksens före-
wettande obilligt synes, om publicum så långt efteråth skulle hela kostnaden
betahla, allenast för det dess troppar någon gång kunna däröfwer hafft
sin öfwerfart, i synnerhet 7:mo effter också på flere ställen slike broar
utan publici kåstnad finnas anlagde, wäl så kåstsamme som denne, där
också bropänningar få uptagas före, men eij allenast Riksens krigztrouppar
både till häst och fot, utan och alla crono- och gjärde fohror under hela
förledne ofredztid hafft däröfwer sine fram- och återfärder utan ringaste
afgifft eller ersättning därföre. Hwarjämte 8:0 också finnes, att städernes
Borgerskap hafwa då till Kongl. Maij:ts och Riksens tjänst måst icke
allenast tillsläppa dryga antal hästar och kutskar utan ock med sine
skutor och fartyg öfwerföra allahanda krigzredskap utan någon därföre
alt härtills erhållen eller än förwäntande betahlning eller fracht derwid
och mången sine fartyg dels förlorat, dels fördärfwat, så att i anseende
till alt detta synes högwälb. Baneriske familien ingen betahlning kunna
fordra af Cronan för Stocksundzbro, när den allt härtill fått upbära bro-
pänningarne och emot dess widare widmachthållande kan efwen så få
giöra hädaneffter, hwilka 10:o lära åhrl. bestiga sig till något ansenligit
för den trägna öfwerfarten skuld, effter hon ligger så nära här wid
Stockholm. Men skulle den högwälb. Baneriske familien äntel. widja
hafwä betahlning för denne broen utaf Cronan, så böra ifrån den dagen
betahlningen skier, bropänningarne stadigt Cronan tillfalla och på betahl-
ningzsumman afdragas af de imedlertid upburne bropänningarne, hwad
som däraf öfwerskiuter ett skähligt interesse å 6 procent. A. u. s.
Som detta betänkande är emot rätta beskaffenheten af saken och
broens byggande, altså kan jag för min dehl eij samtycka och bifalla
detsamma, utan förklarar mig wara af samma tanckar i detta måhl som
Ridderskapet och Adelens utlåtande innehåller.
Wilh. Helledeij.
Därpå uplästes rikzdagzbeslutet1, hwarwid intet war at påminna.
Sedan ingåfwos så wäl adelige privilegierne som Prästerskapetz privi¬
legier och Borgareståndetz almänne beswär renskrifne och sådane, som
de til Hans Kongl. M:s underskrift och fastställande skola upskickas,
med hwilka et bref eller missive följa skal, hwaruti anhålles om Hans M:s
allernådigste confirmation och stadfästelse på förbende privilegier och
resolutioner, hwilket bref af samtel. Talemänen kommer at underskrifwas.
Jämte ber:de documenter war under Riddarhussecreterarens namn en
sådan mening skrifteligen författad, at så framt Borgareståndetz almänne
beswär, hwaruti tilökningstolagen är städerne bewiljad, i dag skola up¬
skickas til underskrift, så måste Arboga och Kiöpings städer tilfredz-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 565. Tryckt: Stiernman 3, s. 2558—2569.
14 oktober.
469
ställas angående drabanteinqvarteringen. I anledning häraf upkom en
stor twist emilian Ståndetz herrar ledamöter ifrån up- och stapelstäderne.
Upstädernes fulmäcktige förklarade sig intet hafwa bewiljat el:r samtyckt
at på något sät bidraga til bem:te inqwartering, yttrande sig Borgemästaren
H:r Grizel, at det aldrig blifwit proponerat i Ståndet, at upstäderne be¬
wiljat bidraga til samma inqvartering, utan hafwa stapelstäderne gjort
en fördelning samtel. städerne emilian upstäderne ohörde angående denne
inqwartering, hwarföre upstädernes fulmäcktige blifwit föranlåtne at up-
sätta en reservationsskrift, den de begärte måtte i protocollet sättas och
dem et extractum protocolli däröfwer meddelas, lydande samma skrift
således ord ifrån ord1:
Sedan förestälning och berättelse, som Arboga, Kiöpingz städers här
wid Riksdagen warande fullmächtige inför detta hög:tde Ståndet för
någon tid sedan giort om den swårhet, som den i berörde städer anord¬
nade kongl, drabanteinqvarteringen skall förordsaka, i det samma städers
Borgerskap eij allenast utan betahlning måste tillsläppa flere husrum
med sängkläder samt andra lägenheter än i förra tider skiedt, utan och
ärfara mångahanda hinder i sin näring, har gådt undertecknade små landz-
städers riksdagzfullmächtige eij mindre än detta högt:de Ståndets öfrige
herrar ledamöter så till sinnes, att wi med dem af ett billigt medlidande
instämt och oss således utlåtit och förklarat, att ofwann:de städer borde
hafwa någon hielp och understöd och det af alla Biketz Stånd, aldenstund
ofwanmde kostnad och swårhet syntes angå alla Riketz inbyggare i
gemen at taga sig del uti. Men oss bekymrar högeligen at förenämbde
2:ne städers fullmächtige med sine myckna ansökande och beswär i så
måtto eij mehra ännu wunnit än högh Riksens Ständers Krigzdeputation
sitt betänkande för en liten tid sedan afgifwit, det i mangel af annan utwäg
och tillgång Riketz siö- och stapelstäder skulle tyckas af deras nu wid
Riksdagen wundne inqvarteringz- eller så kallade tolagzpänningar någon
till åfwanmde städers hielp och lisa böra sammanskjuta. Och som wi för¬
nummit, at sjö- och stapelstädernes h:rar fullmächtige hafwa i anledning
däraf till ett sådant sammanskått samtyckt och bewilljat, men derhos
tillika med Kiöpingz och Arboga städers fullmächtige såsom en skyldighet
oss tillägga wilja, att äfwen för landzstäderne, som oss hit till Riksdagen
befullmäcktigat, åtaga böra en slik utgifft, så kunnom wi eij annat än,
hwad det förra angår, berömma siö- och stapelstädernes goda benägenhet
och sinelag emot merber:de 2:ne städer, men beträffande det senare
föranlåtes wi härmed att utsäja och förklara oss på wära städers wägnar
att wara till ett sådant sammanskått hwarken förplicktade ekr mächtige,
så wida landtstäderne med ofwannämde slagz inqvartering eij det ringaste
hafwa sig att befatta och städerne, hwilkas fullmächtige wi äro, samtel. och
hwar och en för sig uti ett så slätt och fattigt tillstånd genom krig och
hwariehanda tillfälligheter befinnas månde, att de omöjel. mäckta någon
1 Originalet med namnunderskrifterna finnes i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 566. Vid
dess införande i protokollet har rådman Helledaij från Stockholm fört pennan.
470
14 oktober.
större last och pålaga antaga sig, warande mästedels och dem, som nödgas
låta den förnämsta dehlén af contribution och andre utskylder till Cronan
blifwa åhrlin tillbaka och obetalt, och hwad deras enskijlte angår, ehuru
ogiärna det dock skier, tåla att deras magistrater och andra betjänter
warda med ringa och als ingen lön försedde, jämwäl allmänne byggnader
med andra tarfwor tillbakasatte. Hwilken wår protest och förklaring wi
hörsammel. bedie måtte till wår och wåra städers behörige förwaring i
detta högtide Ståndetz protocoll införd och oss ett extractum protocolli
däröfwer meddelt warda. Stockholm den 12 octobr. 1723.
E. A. Grizell
för N. Telge
I. Glantzberg
för Torshella, Eschels
tuna och Mariefred.
Olof Ekrot
Sven Öman
från Grenna
Nils Eklin
för Wexiö
Mag. Höök
från Ekesiö
H. Kinberg för
Linkiöping och Vad¬
stena städer.
P. Billingren
från Lidkiöping och
Skiöfde
And. Lundin
från Bogesund
Carl Ulf
från Borås.
Gustaf Sidberg
från Baumo
Wilhelm Banken
ifrån Nystadh
På Marisestadz och Åhmåhl
städers wägnar eftter begäran
And. Lundin
Johan Hilleström
fullmächtig för Örgrund
S. Grandell
från Hedmora
Jöns Ericson Sundberg
ifrån Södertellie
U. Hylenius
Hans Kock, fullmächtig
för staden Kongzbacka
Elias Hamnius för
Christinae- Jacob- och
Brahestad
Marqvard Langhaar
if:n Borgo och Eknäs stad
Mårten Uddbom
ifrån Upsala och Östhammar
Daniel Hindrichson
ifrån Nåndahl
Johan Gabrielson
fullmächtig för Wasa stad
Petter Hierstedt full¬
mächtig för Schenninge
och Wimmerby städer
Johan Hermanson Schiultz
fullmächtig för staden
Laholm och Falkenberg
Johan Weström [o: Westring] för
N. och Gl. Carlby
Isaac Jacobson [o: Isaacsson]
fullmächtig ifrån Uhleå
Såsom1 inpå upp- och småstäderne will deriveras att participera uti
drabanteinqvarteringen till Arboga och Kiöpingz städers lisa men jag
1 Originalet finnes i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 567.
14 oktober.
471
för min dehl för Wästernorrländske städerne Söderhamns, Hudwigswals,
Sundswals och Hernösands wägnar, ingen macht och myndighet hafwer
att samtycka och bewilja en sådan tunga, alldenstund desse städers in-
gälder så ringa äro, att de icke förslå till egne tarfwors och angelägenheters
befrämjande, mycket mindre till andre behåldne städers understödande,
det är allom bekant, hurusom berörde städer Hernösand, Sundswald,
Hudwigswald och Söderhamn icke allenast nu nyligen blifwit i grund
förstörde af fienden och stå under bygnad, utan och tillförne åtskillige
eldzwådor undergådt, hwarmedelst Borgerskapet blifwit i högsta måtto
utblåttade, fördenskuld beder jag sådant måtte komma i consideration
och antagas för en skiählig orsak till denne bewilningens förnekande.
I öfrigit beder jag, att detta måtte blifwa till protocolls fört och mig
däraf extractum protocolli medelt till mitt förswar hos mina hemma¬
varande medbroder. Stockholm den 12 octob. 1723.
Jacob Polack.
Sedan uplästes de för Fredericshamn, til förene Weckelax kallad, den
18 julii meddelte privilegier, af innehåld, som ses in actis no.1 Och emädan
däruti innehålles et och annat, som länder så wäl publicum som de andre
stapelstäderne til nackdel, ty hafwer och Borgerskapet här i staden in¬
kommit til deras herredagzmän med et memorial däröfwer, medelst
hwilket wisas, huru publicum och de andre städerne igenom bem:te privi¬
legier komma mycket at lida, som ses n:o 569.2
Fördenskul tog Ståndet sådant i öfwerwägande, och aldenstund det
befinnes, at bende privilegier äro utgifne för ofwanber:de stad, utan at
Ständerne därwid blifwit hörde, där likwäl 51 § uti regeringzformen klar¬
ligen innehåller, at städernes privilegier böra öfwerses af samtel. Ständerne,
hwarföre holt Ståndet före wara högst nödwändigt, at en remonstration
härom göres, på det de skaddige påfölgder, som eljes däraf ordsakas
kunde, måtte afbögde warda.3
Därefter tog Ståndet uti ytterligare öfwerwägande Justitisedeputatio-
nens betänckande4 öfwer Öfwerstens H:r Grefwe Carl August Dohnas
ansökning, eftersom Hrr Baron och Presidenten Feif jämwäl med sit
memorial5 därwid inkommit, at Riksens Ständer wille hos Hans Kongl.
M:t intercedera, det Hans Kongl. M:t wille tillåta, at Hrr Öfwersten fingo
hos wederbörande domare emot Hrr Presidenten Feif utföra saken angående
Kjäggelholm, hwilket Hrr Öfwersten å dess Fru Grefwinnans wägnar
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 568, med påskrift: Upläst d. 14 octobr. 1723.
2 Under n. 569 i Borgarståndets arkiv 1723: 6 återfinnes icke ifrågavarande memorial, som
utan nummer är inbundet omedelbart efter n. 568. N. 569 har däremot konceptet till borgar¬
ståndets utlåtande i fråga om Fredrikshamns privilegier.
3 Jfr föreg. not.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 570, med påskrift: Upläst d. 5 octobr. och resol:t ut in pro-
tocollo 1723. De novo förehaft d. 14 octobr.
6 Memorialet har samma nummer som akten i föreg, not med påskrift: Ins:t d. 14 octobr. 1723.
472
14 oktober.
söker vindicera. Och stannades efter omständigheternes öfwerwägande
uti följande slut: Och aldenstund det befinnes, at H:r Grefwen och Öf-
werstens fru swärmoder sålt rustningzrättigheten af Kjäggelholm til
Hrr Baron och Presidenten Feif til at så medelst infria dess dotters, nu-
warande bem:te Grefwen och Öfwerste Dohnas Fru Grefwinna, fädernes
frälsegodz Hielmsätter, som uti Hildebrandiske sterbhuset pansat war,
Hrr Öfwersten och Grefwen jämwäl denne saken en gång hemstält til
Hans Kongl. Mrts nådiga afgörande, hwilket och med rådz råde således
blifwit wärkstält, at Hrr Grefwen och Öfwerstens ansökning i detta måhl
blifwit honom afslagen, fördenskuld kan Ståndet för sin del icke finna, at
en så lageligen afgjord sak, under prsetext af någre förebråckte qvsestiones
juris, kan uptagas eller til domstolarne remitteras.
Därnäst kom återigän uppå discurs angående huruwida missivet med
privilegierne och de almänna beswären skulle af detta Ståndetz respec-
tive Taleman underskrifwas elrr ej, hwaruppå en del höllö före, at ofwan-
nämde missive ej borde underskrifwas, innan denne qvtestionen om in-
qvarteringen blifwer afgjord, men andre åter at det icke bör för den ord¬
saken skull hindras eller underskriften af så angelägne expeditioner uppe¬
hållas, eftersom denne qvaestionen om inqvarteringen lika fult kan uti
Ståndet afgöras. Proponerades altså, om oftaberrde missive nu skal
underskrifwas, så at privilegier och resolutionerne måge kunna komma
til expedition eller ej! De flästes röster föl ut för ja.
Men Hrr Eklin anförde, at så wida stapelstäderne allena bewilja at
bidraga til Arboga och Kiöpings inqvartering, så samtycker han at missi¬
vet underskrifwes, men eljes intet. Af samma tanckar sade sig Borgmäst.
Glantzberg wara, berättandes och at flere wörö af samma mening.
Och som pluraliteten föl för den meningen at underskriften ej bör för
denne qvsestionen uppehållas om inqvarteringen, altså skref Ståndetz
respective Taleman under oftabemälte missive. Och tyckte större delen
af Ståndetz H Hrr fulmäcktige wara bäst, at wisse deputerade träda til¬
sammans och jämka sinsemillan om denne drabanteinqvartering.
Sedan deputerades at gå up til Hans Kongl. Mrt och anhålla om Rikz-
dagens afblåsande
Därnäst utnämdes at träda op til Deres Excellrr Rikzråden at comple-
mentera dem för deras om Riket berömligen hafde wårdnad och omsorg
Hrr Bunge
Hrr Salan
Hrr Tellander
Hrr Ulf
Hrr Grandel
Hrr Hierstedt.
Hrr Helledeij
Hrr Sylvius
Hrr Grizel
Hrr Lundin
Hrr Eklin
Hrr Wisel.
15 oktober.
473
Tisdagen den 15 octofcr.
Uplästes JustitiEedeputationens betänckande1 öfwer wälborne Fru Marga¬
retha Törnflycht hos Riksens Ständer ingifne memorial, hwaruti hon
gjör ansökning at för sig och dess successorer til Nynäs säterie få njuta
jus patronatus wid Össmo försambling i Stockholms lähn och Sotholms
härad belägne. Och fan Ståndet godt i anseende til de uti samme betänc¬
kande anförde skjähl och omständigheter at för sin del gifwa til denne
ansökning sit bifal och samtycke.
Uplästes Ståndetz deputerades gjorde anmärkningar wid tulwäsendet,
som äro fälte i form af extracta protocolli under den 10 och 11 hujus,
hwilke af Ståndet aldeles blefwo bifalne, och fans godt at de under bende
datis skola underskrifwas och straxt med de öfrige Stånden communi-
ceras. Som och skjedde, lydandes desamma, som ses in actis n. ifr. 571 til
och med 582.2
Och som den förordnade Ecclesiastique deputationen i går afton warit
tilsammans at öfwerlägga om bem:te deputations rätta göromål, så haf-
wer deputation projecterat detsamma som föijer.3 Emädan det hög-
wyrdige Prästerskapet uti sin til Riksens Ständer ingifne skrift egente-
ligen åstundar förnimma, hwaruti den af de 3:ne Riksens Ständer för¬
ordnade Ecclesiastique deputations göromål egentel. bestå skola, så hafwa
de 3:ne Riksens Ständer för nödigt och nyttigt acktat, at denna deputa¬
tion i synnerhet företager sig at öfwerse kyrkj olagen, gifwa wid handen,
hwad som kan wara at därwid påminna, så wäl som hwad dess förnämsta
stycken och delar angår som dess behörige efterlefwande samt hwad
eljes kan wara däruti at förbättra och til närwarande regeringzform at
lämpa. Hwarwid nödigt är, at deputationen efter omstendigheternes
anledning må igenom correspondence med consistorier samt andre weder-
börande inhämta deras mening, förslag och påminnelser, som til detta
ändamål tjäna, åliggandes deputationen at så det ena som det andra til
nästa Ständernes sammankomst utarbeta och sin utförliga berättelse då
hos Riksens Ständer ingifwa.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet, för hwilken H:r Doctor
Braunner förde ordet, således at som et oförmodeligit anslag i går är
gjort til den så kallade Ecclesiastique deputationen, altså begärte Präste¬
ståndet, at detta Ståndet wille nu uti deputationens närwaro för sig up-
läsa låta, hwad Prästeståndet angående samma Ecclesiastique deputation
upläsa låtit, inlefwererandes därpå en widlöftig därom författad skrift.4
Ståndet tackade för communication af Prästeståndetz tanckar och lof-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 571, med påskrift: Upläst d. 15 octobr. 1723 ut in prolocollo.
3 Se bil. 39.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 583.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 584. Skriften bär följande överskrift: Öfwer den projecterade
Ecclesiastique deputationen har Prästeståndet funnit sig föranlåtiit fölljande ehrindring wälment
wid handen gifwa. Den har underskrivits »Effter samtl. till Rikzdagen församlade Presterskapets
enhällige begäram av talmannen i prästeståndet, biskopen över Linköpings stift Torsten Rudeen.
474
15 oktober.
wade dea ingifne skriften upläsa wilja, men ursäktade sig, at det nu ej
kunde skje uti de deputerades närwaro. Afträdde.
Sedan inkom en deputation ifrån Rid. och Adelen, för hwilken Presi¬
denten Gref Gustaf Bonde förde ordet således, at sedan de 3:ne Stånden
samtyckt til den Ecclesiastique deputationen, så hafwa de deputerade
i går trädt tilsammans. Och emädan Prästeståndet påståt at få weta,
hwaruti ber: de deputations göromål enkannerligen kommer at bestå, ty
hafwa de deputerade trät tilsammans och skrifteligen detsamma för¬
fattat samt hemstält til Ståndens godtfinnande in plenis. Hwilket i dag
blifwit Rid. och Adelen föredragit och af dem approberat, hemställa för-
denskuld til detta Ståndet, om icke det skulle wilja biträda Ridd. och
Adelens härwarande deputation och gå med dem til Prästerskapet och
där göra i anledning af det, som skrifteligen författadt är om Ecclesiasti¬
que deputationens göromål, til dem förestälning och förnimma deres tan¬
kar däröfwer.
Eljes påminte deputationen om swar angående reductionswärcket, om
officerares påstående at blifwa opförde för sin löningz fordringar under
en wiss numer uppå Ständernes Contoirs reglemente, om Ståndetz ytter¬
ligare utlåtelse öfwer rätta förståndet af regeringzformens 40 §.
Öfwer det första förklarade sig Ståndet, at man litet wille samrådas,
eftersom man ännu ej haft lägenhet at conferera därom. Men öfwer de
3:ne senare måhlén så wille Ståndet insända til Ridd. och Adelen sit ut¬
låtande.
Deputationen tog därmed afträde til Bondeståndet och lofwade efter
en stund wilja komma tilbakars igän.
Imedlertid förente sig Ståndet, at man skulle biträda Ridd. och Adelen
med en deputation til Prästerskapet at communicera med dem det, som
upsat är angående Ecclesiastique deputationens göromål at förnimma,
hwad de därwid kunde hafwa at ärindra.
Föredrogz den förening, som träffad är emilian Rid. och Adelen och
Prästerskapet i Skåne beträffande de senares prästerättigheter. Och war
därwid intet at påminna.
Sedan uplästes Kyrkjoherdens Hrr Mag. Blanxii därom ingifne skrift
och reservation, som uppå begäran blef i protocollet fattad och lyder
således1:
Såsom Prästerskapet i Skåne intet wetat eller kunnat tenkja någon
upbördsförordning för dem wid denna Riksdag skulle uprettas, helst
ingen twist emelan lärare och åhörare warit eller almogen /: någre få
undantagne:/ någon klagan anmält wid de af högwelbre H:r Gen.gouver-
neuren och Landzhöfdingen anstälte och publicerade sammankomster,
så har jag wel icke annat kunnat efter höglofl. Riddrs och Adelens samt
lofl. Bondeståndets påstående och höga wederbörandes bemedlande än
låta mig nöja med det upsatte instrument. Men på det jag må kunna
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 585.
15 oktober.
475
reservera mine hemmawarande medbroder allan rett til at herwid på¬
minna, hwad som nu kan henda icke så noga wörö observerat, så anholler
hos högw. Prästeståndet jag allerödmjukast, det motte bem:te instrument
så wida allenast winna approbation, at det til nestkommande Riksdag
gella skal, då wägen för dem, som hermed kunna missnögde wara, icke
igenstenges utan öppen lemnäs sina beswär at andraga, förblifwandes med
ödmiukaste wördnat högwyrdigaste H:r Praesidis och samtel. högw. och hög-
ärade Prästeståndets ödmiukaste tjenare. Stockholm den 11 octobr. 1723.
Blef godt funnit, at underskrifne exemplar så wäl af Ridd. och Adelens
samt Prästerskapetz privilegier och Borgareståndetz almänne beswär
skola läggas ad acta, hwilka förut böra af Ståndetz deputerade noga
collationeras.
Uplästes någre fattade resolutioner öfwer Prästerskapetz beswär och
§§ 2, 16, 17, hwarwid intet war at påminna.
Til Bondeståndet deputerades H:r Hofman at communicera med dem
den upsatte reservationsskriften angående collegiernes besätjande, som
tillika skulle anmoda dem samme skrift at underskrifwa.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet och öfwerlefwererade deras
anmärckningar wid landzhöfdingeinstructionen, med förmälande därhos
at deras Stånd skulle gärna se, at samma instruction til nästa Rikzdag
kunde innehållas.
Påminte eljes om Ståndetz utlåtande öfwer 40 § i regeringzformen såwäl
som angående scholseordningen, jämwäl och öfwer 1681 åhrs förordning.
Ståndet lofwade gifwa på altsammans sit swar och utlåtande. Afträdde.
Rid. och Adelens deputation kom tilbakars, och utnämdes at å Ståndetz
wägnar träda med til Prästerskapet uti förberrde ärende berörande den
Ecclesiastique deputationen
Togo därmed afträde. Och kommo Ståndetz deputerade efter [en]
stund tilbakars igän, berättandes at Prästerståndet lofwat gifwa swar
ifrån sig.
Någre deputerade ifrån Bondeståndet inkommo och påminte om detta
Ståndetz swar angående räntepersedlarnes sammanslående, såsom och om
utlåtelse angående swafwelbrukzprivilegierne, hwarom Ståndet lofwade
wilja gifwa sit swar. Imedlertid ärindrades, at som skråordningen wid
sista Rikzdag blef faststält, så kunde därwid bero, utan at däruti må
göras någon ändring denne gången, hwaruti begärtes Bondeståndetz
biträde. Hwarmed deputation afträdde.
Sedan inkom återigän en deputation ifrån Bondeståndet och öfwer¬
lefwererade reservationsskriften underskrifwen. Afträdde.
C. Blanxius.
I4:r Salan
H:r Ekbom
H:r Stobaeus
H:r Ulf
PI:r Höök
H:r Alqvist.
476
15 oktober.
Och sorn Rid. och Adelen begärt Ståndetz närmare utlåtelse öfwer
rätta förståndet af den 40 § uti regeringzformen, altså tog Ståndet uti
widare öfwerwägande så wäl Ridd. och Adelens som Prästerskapetz där-
öfwer gifne utlåtelse, stannandes uti det slut:
Sedan Ståndet communicerat med de öfrige respective Stånden sine
tanckar om rätta förståndet af den 40 § uti regeringzformen berörande
de högre tjänsters besätjande, så har höglofl. Rid. och Adelen gifwit
Ståndet del af sin mening därom samt åstundat detta Ståndetz närmare
utlåtande därutinnan. Och emädan man intet annat kan finna än at
regeringzformen i det måhlet är klar och tydelig, noga föreskrifwandes
sättet, huru förhållas skal med de högre tjänsters besätjande, ty styrckes
Ståndet så mycket mera uti dess härom för detta yttrade mening, som
man håller wara säkrast at intet gå ifrån klara orden i bende §, som pro¬
cessen tydeligen föreskrifwer sålunda, at Deras Excelkr Riksens Råd
böra noga göra sig underrättade, när någon öpning sig tildrager om alla
sådane personers skickelighet och förtjänster, som wid slike angelägne
embeten böra komma i consideration och sådant Hans Kongl. M:t före¬
draga samt sedan Hans Kongl. M:t gjort dess nådiga proposition uti
Rådet, hwilken hos Hans Kongl. M:t kommit uti nådig åtanka at befordras
til samma bestälning, då göra Riksens Råd därwid deras nödiga påmin¬
nelser inför protocollet och skrida icke til någon widare votering, så framt
samma persons befordring icke befinnes wara stridande emot Sweriges
lag, regeringzformen och andre redelige undersåtares wälfärd och för¬
tjänst, hwaraf klarligen är at aftagas, at enär någon af Hans Kongl. M:t
nämnes til befordran, som af Deras Excelkr blifwit föredragen, kan ingen
votering skje til excluderande, emädan det aldrig kan el:r bör prsesu-
meras at Deras Excelkr skolat nämt någon, hwars befordran strider
emot Sweriges lag, regeringzformen och andre redeligare undersåtares
wälfärd och förtjänst, i hwilket fal votum exclusivum endast hafwer rum,
utan allenast föredragit sådane, som gjort sig til Hans Kongl. M:s nåd och
åtanka wärdige och wälförtjänte, ty som å ene sidan ingen bör förbigås,
som gjort sig til åtancka wälförtjänt och wärdig, så bör ej eller någon
nämnas, som är oskickelig och owärdig at blifwa til det ledige ämbetet
befordrad, hwarföre och hwar och en af Deras Excelkr kommer at wara
answarig, ifal han nämner och föredrager någon oskickelig ekr den som
ej är meriterad. Och när så skjer, så äger Hans Kongl. M:t en fulkommelig
makt och myndighet at befulmäcktiga hwilken af dem de där föredragne
blifwit, som Hans Kongl. M:t i nåder täckes och behagar. Men nämnes
någon af Hans Kongl. M:t utom de af Rådet föredragne, hwars befordran
strider emot de i § anförde omständigheter, så kan en sådan igenom vote¬
rande excluderas, då en annan af Hans Kongl. M:t i nåder nämnes, som
i fal han för samma ordsak ej blifwer excluderad, med fulmakt kommer
at förses.
Sedan ingaf fulmäcktige ifrån nedannämde städer en reservationskrift,
hwaraf de en likalydande i Secrete utskottet ingifwit, med begäran den¬
15 oktober.
477
samma måtte uti protocollet fattas, som bewiljades, lydandes bemälte skrift
sålunda ord ifrån ord1: Det förnäma och högt:de Borgareståndet är be¬
kant, huru Riksens höglofl. Ständer behagat förordna en commission i Fin¬
land, som där har att undersökja om landetz tillstånd med mehra. Men
emädan nedannämbde städer om någon sådan commission icke gjort an¬
sökning, eij eller finna den för sig nödig, aldenstund de hos dem förefallande
måhl kunna där i orten af Kongl. Håfrätten, H:r Landzhöfdingarne samt
flere wederbörande afhielpas, särdeles sedan de almänne, städerne rörande
ärender nu wid Riksdagen afgjorde blifwa, ty äro wi underskrefne städer-
nes fullmächtige härmedelst förordsakade att å egne och wåre hemma-
warande medbröders wägnar ödmiukel. förklara, det wi icke kunna åtaga
oss någon gravation af den här åfwannämbde commissionen eller till dess
underhållande uti wårt dessutan nog utblottade tillstånd något utgiöra
och anhålla alt därföre uti lika ödmiukhet, att detta wårt förbehåld må
uti det förnäma Borgareståndetz protocoll införas och til wår säkerhet
oss däröfwer behörigt extractum protocolli meddelt blifwa. Stockholm
den 15 octobr. 1723.
Uppå Åbo stadz
wägnar
Samuel Kiöhl
På Raumo stadz
wägnar
Gustaf Sidberg
Johan Gabrielson
fullmächtig för Wasa
På Gl. och Nya
Carlby städers
wägnar.
Johan Westring
Därefter ingafs af fulmäcktige för här nedanskrefne städer en skrift,
hwilken de begärt måtte införas uti protocollet, som bewiljat blef, lydan¬
des densamma sålunda ord ifrån ord.2
Wid begynnelsen af denne långlige Riksdagen hafwa hoos Flans Kungl.
Maij:t wår allernådigste Konung åtskillige städernes fullmächtige ingifwit
ett deras underdånigste memorial angående en fri och oinskränkt handel
och seglation städerne emilian inrikes och det likmätigt en kongl, resolu¬
tion utfärdat på Riksdagen den 1 septemb. åhr 1664 och uti hwilken alt
sedan icke på någon Riksdag ändring skjedt. Detta underdånigste memo¬
rial har högst bem:te Hans Kongl. Maij:t i nåder behagat remittera till
1 Originalet finnes i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 586 med påskrift: Ins:t d. 15 octobr. 1723.
Vid skriftens införande i protokollet har rådman Helledaij fört pennan.
2 Originalet i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 587, med påskrift: Upläst d. 15 octobr. 1723.
Vid skriftens införande i protokollet har rådman Helledaij fört pennan.
Uppå Nystadz
wägnar
Wilh. Raneken
Marqvard Langhaar
på Borgo och Ecknäs stadz
wägnar
På Christinae, Jacob- och
Brahse städers wägnar
Elias Hamnius
478
15 oktober.
högl. Riksens Ständers öfwerwägande, och är det jämwäl af Hrr Secre-
teraren Plan till de högl. Riksens Ständers Differentisedeputation afgifwit,
däräst wi undertecknade fast offta om dess företagande och afgiörande
påmint, som det och där sammastädes under Hans Excel! ences, Riks-
rådetz och Landtmarskalkens höga föranstaltande och prsesidio wärkel.
framtedt och upläsit blifwit och icke oskäligt af då närwarande befunnit.
Men såsom mångfaldige andre Riksens högwårdande ärender tyckes hafwa
förhindrat detta måhls fullkomligare öfwerwägande och äntelige sluut,
Riksdagen nu ändas och wij fullmächtige berörde måhl icke allenast som
sagt är i rättan tid incaminerat utan och träget och tidigt om dess före¬
tagande, skjärskådande och afhjelpande påmint men nu mera wid denne
Riksdag icke widare därwed står att gjöra eller förmoda, ty föranlåtes
wij undertecknade städers fullmächtige att härmedelst betyga wår oskuld
samt därhos på det kraftigaste förbehålla oss och de flere städers full¬
mächtige, som samma underdånigste memorial underskrifwit men till
en dehl bortrest och dels icke nu i denne hast för handen äro, allan rätt
i krafft af högstbem:te kongl, resolution, till dess däröfwer på en allmänn
Riksdag behörigen stadgat blifwer.
Stockholm den 14 october 1723.
mächtig för Wasa
Därnäst blef protocollet upläst och justerat öfwer alla de måhl, som
afgjorde äro alt ifrån den 4:de hujus in til detta datum.
H:r Rorgemästaren Stobaeus begärte, at saken angående lubske kjöp-
mannen Rattram måtte igenom et extractum protocolli recommenderas
hos de andre respective Stånden, som bewiljades på efterföljande sät:
Rorgareståndet wil låta sina deputerade i dag träda tilsamman i Justi-
tisedeputationen at afgöra det emilian Borgerskapet i Ystad och lubske
kjöpmannen Battram där utarbetade ährendet, som efter de deputerades
berättelse på en timmes tid kan wara bestält, allenast anslag skjer till
deputationens sammankomst, på det ärendet efter Ständernes försäkran,
innan de skiljas åt, kan komma til slut. På samma sät utlåter sig Ståndet
angående Handelsmannens Jöran Folckers ansökning berörande Ammi-
ralitetz domb uti en sak, som angår en af afl:ne Commendeuren Gathen-
hielms capare upbrackt farkost.
Jacob Ekebom
å Norcöpings stadz wägnar
Hans Lindstedt
Johan Palmborg
å Gefle stadz wägnar
Isaac Janson [o: Isaacsson]
fullmächtig ifrån Uhleå
Johan Gabrielsson full-
fullmächtig för Christinae-,
Jacob- och Brahestad.
fullmächtig för Nya och
Gambia Carlby städer
Gustaf Sidberg
för Raumo stad
Elias Hamnius
Johan Westring
16 oktober.
479
Odensdagen den 16 octobr.
Och som igår ankom et bref ifrån Hans Kongl. Höghet Hertigen af
Holstein hit til detta Ståndet och man då ej wille upbryta detsamma,
innan man fåt höra, om de andre Stånden äfwen bekommit något bref
och huru de sig förhålla med upbrytandet, så har Prseses H:r Borgmäst.
Bunge tält med Hans Excelkce Landtmarskalcken därom, som sagt at
Rid. och Adelen samma bref upbrutet i någre af deras deputerades när-
waro. Och emädan de funnit, at det allenast innehåller en compliment,
ty har det på Rid.huset blifwit upläst. Hwarföre och ofwan högbem:te
bref upbrötz och uplästes, så lydandes1:
Äreborne, lagfarne och welachtade samtel. Sweriges Rikes Borgerskap.
Det hafwer Hans Kongl. Maij:t på samtel. höglofl. Riksens wegnar
och uppå deras begiäran och åstundan mig den högst angenäma efter-
rettelsen och försäkringen gifwit, at lika så som Riksens Stender intet
twiflade, jag lärer likmätigt min gifne försäkring altid sådane rådslag,
mott och wiss följa och taga, hwilka hos dem, som öfwertygande prof
giella kunde af den örne wenskap och säkra tilgifwenhet, hwilken jag för
alla andra så wel för Hans Kongl. Maij:tz höga person som och hela Riket
hyste och stadigt framgent bibeholla lärer, samtel. höglofl. Riksens
Stender efwenwel på lika set sinnade wuro wid alla förekommande lägen¬
heter icke mindre uti sig uti alt det bered och willig at betyga hwad til
mit nöje och nytta och til en werkelig bewis af deres besynnerliga wenskap
och högachtning för min person lända kunde, äfwenwäl är jag underrettat
blefwen, huruledes de höglofl. Riksens Stender intet mindre än Hans
Kongl. Maij:t i betrachtan af min födelse och opfostran och i synnerhet
på min herkomst af den glorwyrdigste swenske famillen för billigt funnit
hafwa til en werdig distinction mig den kongel. höghetstitul at beleggia,
liksom och Hans Kongl. Maij:t mig densamma redan werkel. gifwit hafwer.
Jag spörjer til först och beundrar i djupaste wördnat wid alt detta den
allen wisa och barmhertige Gudens styrelse, den, om han will, menniskjors
hiertan redan til leda och styra wet, efter sit aldra wisaste råd, och ingen
förlåter som på honom bygger. Ty så bedröfwat och beklageligit, som det
för mig warit at en tid bortåt öfweralt efter ytterliget skjen har welad
dömd blefwit, det motte uti mit högt älskade kiära fädernesland och hos
mina kjäraste landzmän min ihogkommelse eller åtminstonde al kjerlek
för mig utan någon min förskyllan helt utsloknat warit. Så trösteligit
och frögdefult är det åter igen för mig at nu sådane fattade meningar af
sig sielf bortfalla motte, aldenstund de höglofl. Riksens Stender igenom
enhellig slut på et sådant sollenne set mig hafwa försäkra welat, at jag
hos dem hwarcken förlåten eller förgiäten blifwa skal. En sådan retwis
och ädelmodig författning kan intet annat än hela swenska nationen
hos hela weridén til en besönderlig beröm lenda, jag åter som derigenom
1 Originalet finnes i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 588. Vid brevets införande i protokollet
har kanslisten Ekerman fört pennan.
480
16 oktober.
på det aldra sensiblaste är rörd worden och mig på det aldra ömaste
tachsam erkjenner, lärer derföre en oaflåtelig påminnelse och upmuntring
hafwa och finna låta, på ingenting större acht at gifwa än mig så at för-
holla, huru som jag den hela nationens wenskap och dyra affection för
mig bibeholla, conservera och dyrkja kunde och derhos lägenhet finna
motte mina werdaste landzmän min trogna tilgifwenhet och sanna oprich-
tiga kerlek och erkjennelse, intet med orden allena, utan i gerningen til
deras fulkomna nöje at betyga, som jag mig och de höglofl. Riksens Sten¬
ders högt skattade affection och wehvilja på det bästa recommenderar
och i synnerhet efwen wel med al hjertelig ömhet, kjerlek, högachtning
och nit al min lifstid är och förblifwa lärer. Äreborne, lagfarne och
welachtade samtel. Sweriges Rikes Borg:s oprichtige tilgifne gode wän.
Carolus Fridericus.
S:t Pettersburg den 31 aug. 1723.
En deputation ifrån Bondeståndet inkom och påminte, at det måtte
afgöras, huru förhållas skal, när 2:ne Stånd äro på hwarthera sidan och
på sät decisionen då skje skal.
Wörö eljes nu beredde at jämte detta Ståndetz deputerade gå til Präster¬
skapet och med någre deras deputerade förfoga sig up til Rid. och Adelen
at öfwerlefwerera den upsatte reservationsskriften om tjänsternes besät-
jande af ofrälse män.
Uplästes et memorial1 ifrån deputationen öfwer rikzdagzordningen
angående huru wida de, som hos Hans Kongl. M:t gjort ansökning at
blifwa nobiliterade, måtte wid närwarande tid därmed benådade warda
eller ej.
Ståndet tog detta uti öfwerwägande och stannade för sin del uti den
meningen, at ehuru gärna man skulle önska, at de som gjort sig förtjänte
och wärdige at blifwa med adelig skjöld och wapn ansedde, måtte samma
sin förtjänst niuta til godo, håller likwäl Ståndet före at som 44 § i regeringz-
formen är klar och tydelig i detta måhl och Ständerne förbundit sig icke
wilja i det ringaste wika därifrån, man ej heller wet, at det i någon måtto
skjedt, altså bör och ber:de § på det nogaste efterlefwas.
2:ne hofjunckare inkommo ifrån Hans Kongl. M:t med nådig hälsning
och befalning, at Ståndet i morgon efter förrättad gudztjänst i Store kyrkan
skal infinna sig på Rikzsalen at där taga afskjed. Ståndet tackade i all
underdånighet för Hans Kongl. M:s nådige kallelse at upkomma på Rikz¬
salen och lofwade ställa sig sådant til rättelse.
Estatssecreteraren H:r Baron Barck inkom tillika med Protocolssec-
reterare Ehrencrok, förmälte en nådig hälsning ifrån Hans Kongl. M:t
och berättade, det Hans Kongl. M:t igår förehaft uti Rådet angående
presidentskapetz i Swea Hofrät samt den ledige estatssecreteraretjänstens
besätjande. Och har fördenskuld befalt, at det därwid håldne protocollet
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 589.
16 oktober.
481
skulle upläsas uti samtel. Stånden, tiil hwilken ända detsamma nu wörö
hit bräckt. Därpå blef samma protocol upläsit, hwaraf befans at hwad
bende presidentskapz besätjande angår, så är hemstält til Ständerne at
jämwäl utom de 2:ne, som sist på förslaget wörö opförde, ännu nämnes
den tredje, hwarwid Hans M:t sjelf nämt H:r Baron och Landzhöfdingen
Scheffer. Så hade Hans M:t widare yrkat angående estatssecreterare-
tj än stens besätjande och förklarat sig uti mycket nådige termer, det
Hans Kongl. M:t drager til sina trogne Ständer det nådige förtroende, at
de nu wid Rikzdagens slut lämnar Hans M:t frihet at nämna den til estatz-
secreterare, som Hans Kongl. M:t åstundar. Ståndet tackade underdå¬
nigst för communication af Hans Kongl. M:ts nådige tanckar i förber:de
måhl och bad i underdånighet förmäla dess wyrdsamma hälsning och
tacksägelse. Afträdde. H:r Rådman Helledeij påminte, at om den 3:die
skal sättas på förslaget, så måste den per electus utwäljas på samma sät
som förre gången, men efter något discurerande stannades i detta slut:
Såsom Hans Kongl. M:t har i nåder lämnat til Riksens Ständer at utom
de 2:ne, som på förra förslaget til det ledige presidentskapet uti Swea
Hofrät blefwo opförde, at ännu nämna den tridje, hwarwid Hans Kongl.
M:t ihugkommet Hrr Baron och Landzhöfdingen Scheffer, altså är och
Ståndet för sin del aldeles nögt därmed, at wälbemrte Landzhöfdinge
jämte de twänne förre må wid detta tilfället hos Hans Kongl. M:t i
underdånighet föredragas och nämnas, hälst han jämwäl förre gången
war nämt til presidentskapet i Götha Hofrät. Beträffande den ledige
estatssecreteraretjänsten, til hwilkens besätjande Hans Kongl. M:t utnämt
Krigzrådet Åkerhielm, så förblifwer Ståndet aldeles wid sit förre härom
gifne utlåtande, så at det må blifwa wid Hans Kongl. M:ts därutinnan för¬
klarade wälbehag, särdeles som Deres Excellrr Riksens Råd emot bemrte
Krigzrådz persons skickelighet och förtjänst intet haft at påminna.
Uplästes projectet til et bref1, som skal afgå til Hans Kongl. M:t om de¬
ras befordran, som tjänstlöse äro. Men man kunde intet förena sig om dess
innehåld.
Och emädan Ståndet långt för detta gjort påminnelse därom, at de
wid Rikzdagen åhr 1720 faststälte commissioner skulle gå för sig, hwilka
hade at undersöka2, huru det tilgåt med förswarswärcket under de senare
krigzåhren så til sjös som til landz, samt huru hwar och en af wederbörande
därwid fulgjort sin plikt och skyldighet, ty förklarade sig Ståndet än ytter¬
ligare wara af den tankan, at sådant skulle sättas uti sin fulkommelige
wärckställighet.
Därnäst uplästes Cammar- och (Economiedeputationens betänkande3
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 590. Dessutom linnes en förteckning på de genom »fången¬
skapen, provinciers afstående, statens förändring och indragande eller hwariehanda andre till¬
fällen utan sitt förwållande tienstlöse blefna af civilstaten, hwilka effter handen komma at för-
hielpas til beställningar» osv.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 591—592. Memorial av häradshövding Hugo Weili och
greve C. H. Wachtmeister ang. undersökning av försvarsverket.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 593, med påskrift: Upläsit i loft. Borgareståndet d. 16 S:br
31 — 47621 Borgarståndets protokoll
482
16 oktober.
angående någon oordning och skiljaktighetz afskaffande, som befinnes
uti måt och wikt i Riket. Och yttrade sig Ståndet, at det för sin del ej
kan gå ifrån 1665 åhrs förordning, utan låter därwid aldeles förblifwa.
Allenast påmintes, at wederbörande åligger hafwa et noga inseende, det
ber:de förordning blefwe handhafd och efterlefd.
Uplästes Cammar- och QEconomiedeputationens betänkande1 öfwer
Actuarien Thims framtedde wärk angående Riksens oeconomie, men
som Rikzdagen nu så nära kommit til slut, så kunde ingen deputation
til samma wärkz öfwerseende utnämnas; dock aldenstund wälbem:te
deputation sig yttrat, at benämde Actuarius uppå ofwannämde wärk
anwändt stor flit, mödo och beswär och at deruti många stycken finnas,
som til någon nytta uti Riketz inwärtes hushåldning tjäna kunna, ty
håller Ståndet före at merbende Actuarius Thim emot et sådant sit an-
wände arbete med något af publico kunde soulageras.
Företog Ståndet at widare igenomläsa så wäl de wid Commerciecollegii
instruction gjorda anmärckningar, så som och hwad andragit blifwit til
sjörå t- och wexelsakers bibehållande under bem:te collegii af dömande.
Och stannades efter noga öfwerwägande af alt sådant uti det slut, hwad
sjörät och wexelsaker angår, at på det Kongl. Commerciecollegium må
hafwa så mycket bättre tid och råderum at skjöta, hwad handel och
manufacturens befordran widkommer, ty böra alle sjöräts- och wexel¬
saker hädenefter af Kongl. Hofrrne uptagas och afgöras. Och emädan
det jämwäl är ganska angeläget til handelens desto bättre befrämjande
uti sit obehindrade lop, at slike saker ofördrögeligen afgjorde blifwa, för-
denskuld håller och Ståndet för sin del före wara angeläget, at slike saker
afslutas summario processu och det innom en wiss förelagdan tid, som nu
determineras och utnämnas kunde.
Såsom Ståndet icke haft tid och lägenhet at igenomse den projecterade
instructionen för H:r Landzhöfdingarne med den upmärksamhet, som
angelägenheten fordrar, så anföres nu allenast, utom det som in margine
finnes observerat, dels wara utur förra instructionen utelyckt och likwäl
synes nödigt at återigän införas, dels och et och annat, som löper emot de
almänne nu på Rikzdagen gifne resolutioner, efterföljande korta anmärk¬
ningar:
§ 15. Här införes, at landzhöfdingen skal tilhålla wederbörande at
utstaka iswägen; här tyckes och böra införas: at landzhöf dingen jämwäl
hafwer noga acht därpå at grunden uti sjöarne blifwa af wederbörande
upremmade och utmärckte om sommaren, de sjöfarande til rättelse,
gagn och nytta, emädan förfarenheten beklageligen nogsamt wid handen
gifwer, det många fartyg i brist af sådane märken kommit at förolyckas.
1723 och resolv. ut in protocollo. Härtill ansluta sig två memorial av ryttmästare Gustaf Otto
Bilberg (n. 594) och inspektor E. Rising (n. 595).
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 596, med påskrift: Upläsit i loft. Borgareståndet d. 16 8:br.
1723.
16 oktober.
483
§ 18. Beträffande tjänsters besätjande med underbetjänter, så bör här
observeras, hwad därom resolverat är uppå Städernes almänna beswär.
§ 30. Angående rå- och rörshemman samt flytte säterier, afhysta
och inlagde hemman, så emädan denne § är mycket förändrad uti det
som den förre instructionen därom förmäler, här jämwäl flere förmoner
finnas införde, än som tilförene stadgat warit, ty synes den förre instruc-
tionens §, som härom handlar, böra införas och jämkas efter de ord, som
uti privilegierne införde äro och desse måhlén angå.
Widare uplästes det af Justitise- samt Cammar- och (Economiedeputa-
tionernes utsedde deputerade ingifne memorial1 angående Ständernes
förordnade commissions arbete, hwilket de deputerade i anledning af
bem:te commissions til Hans Kongl. M:t öfwersände underdånige relation
af den 22 dembr. nästl. skärskådat samt hwar punct för sig efter Riksens
Ständers för commissionen utfärdade instruction igenomgådt.
.Härwid gjordes efterföljande korta anmärkningar:
§ 2. Hwad Generalen Gref von der Naths utresa angår, så emädan
Ståndet icke fåt någon tilförlåtelig underrättelse om de skjähl och ord¬
saker, i anseende til hwilke bem:te Grefwe wunnit tilstånd at resa här¬
ifrån utur Riket, ty kan ej eller Ståndet wid så beskaffade omständig¬
heter yttra sig däröfwer.
§ 1. Beträffande dem, som warit brukade wid förwaltningen af Up-
handlingzdeputationen, så håller Ståndet före, at i fal någon underrättelse
hädanefter stodo at ärhållas, hwem enkannerligen warit ordsak och
wållande til den skada och fördärf, som undersåtarne i Riket igenom
bem:te deputations förde disposition tagit hafwa, så bör saken emot den¬
samma uptagas och utföras likmätigt lag och förordningar.
Hwad personerne angår, som hädanefter komma at brukas wid denne
commissions fulkommeliga afslutande, så håller Ståndet före, at utom
dem, som deputationen nämt, så kunde ännu twänne därtil förordnas, en
af Präste- och en af Borgareståndet, eftersom det synes wara nödigt at
desse Stånden äfwen hafwa därwid sina fulmäktige, så framt det eljes
skal kunna kallas en Ständernes deputation, förutan det nödwändigheten
äfwen tyckes fordra, at någon af Borgareståndet därwid förordnas, som
äger en fulkommelig kundskap om kjöpmanswäsende och deras räken¬
skaper. Hwarföre och Ståndet å sina wägnar därtil utnämner Handels¬
mannen Johan Wretman, som redan har uti detta wärket så mycket
mera kundskap, som han därwid i några åhr warit deputerad; kunnandes
Präste- och Borgareståndetz fulmäcktige för sin därwid hafwande möda
njuta en proportionerad lön emot det, som de andre fulmäcktige för sit
beswär därwid hafwa at undfå.
Anbelangande det at Hrr Assessoren Plaan må entledigas sit wid mer-
ber:de commission hafde ombudzmansämbete, så gifwes därtil bifal och
samtycke. Och där bemrte Assessor ej eller skulle hafwa tid för andre
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 597.
484
16 oktober.
honom ålagde publique commissionär at längre biwista detta wärcket
som ledamot, så lämnas honom jämwäl frihet därifrån, aldenstund twänne
utaf höglofl. Ridderskapet och Adelen jämte en af Präste- och en af Borgare¬
ståndet därwid komma såsom fulmäcktige at brukas, som det återstående
arbetet kunna til slut bringa.
S. d. ingaf Borgmästaren ifrån Raumo H:r Gust. Sidberg följande
memorial1 med begäran, at det i Ståndets protocoll motte fattas och honom
et extract deraf meddelas, hwilket bewiljades: Såsom i anledning af de å
Raumo stadz wegnar uti det ädla och högtärade Ståndet wid början af
förledne wecka ödmjukeligen insinuerade och påföljande onsdag, som
war den 9 i denne samma månad, gunstigt förehafde memorial om den
bekanta scholaesaken, hwilken wid denne Riksdag så wel hos Hans Kongl.
Maij:t som Riksens höglofl. Ständer är underdånigst anhängiggjord, men
sedan Urskillingzdeputationen ophört, kommit i Secrete utskottet at
hwila, ei något af det deruti gjorde förbehåld i det ädle och högtärade
Ståndets i dag opläste protocol influtet, som för min säkerhet och stadsens
rettz bewakande likwel nödigt är; bestående sådant deruti, at i fal Secrete
utskottet emot förmodan skulle derutinnan i et för Raumo stad widrigt
slut stadnat, jag derwid hwarken kan ei eller bör låta bero, aldenstund
l:o saken intet är af den beskaffenhet, at hon til Secrete utskottets göromål
hörer, och 2:do har jag genom et i Secrete utskottet insinuerat memorial
af den 19 aug. til saksens ordentelige optagan-, skjerskodan- och be-
tenkande af wederbörande deputation om remiss anhollit, hwartil 3:o skj el
warit, så lenge staden icke njutit de i Sweriges lag och kongl, förordningar
samt regeringzformen nådigst förunte beneficia juris et processus sig tilgodo,
hafwandes jag och 4:o af de i Kongl. Cancelliet befintelige både landz-
höfdingeämbetets och wederparternes ensidige berettelser så munt- som
skriftel. sökt part til Raumo stadz yttrande men hertils förgäfwes, hwarwid
det och torde förblifwa, helst sedan Riksdagen slutes, altså understår jag
för min säkerhet ännu ödmjukast bedja, at det ädla och högtärade Ståndet
tecktes alt sådant til stadsens rettz bewakande gunst retwisebn i proto-
collet införa låta ock mig deraf extract meddela, på det i al oförmodelig
händelse saken må kunna wid nästa Riksdag wederbörligen optagas och
afgiöras.
Stockholm den 15 octobr. år 1723.
Det ädla och högtärade Ståndets
På Raumo stadz wegnar
ödmiukaste och hörsam:st
t:re Gustaf Sidberg.
Uplästes krigzbefäletz ingifne memorial angående det at 2:ne generaler,
2 generallieutn. och 4 generalmajorer af arméen, helften af cavalleriet
1 Originalet i Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 598 med påskrift: Upläsit uti Borgareståndet
d. 16 octobr. 1723, dito bewiljat. Vid memorialets införande i protokollet har kanslisten Ekerman
fört pennan.
16 oktober.
485
och den andra helften af infanteriet, som älst äro, måge njuta lönen efter
1696 åhrs stat, med mere. Hwaröfwer Rid. och Adelen resoht, at det bör
förblifwa med desse löningar efter Secrete utskottetz disposition, men
när någon af them blifwer emploijerad, emilian hwilka bem:te löner nu
äro fördelte, bör den älste generalen sådant til godo komma, så at redan
nämde generaler komma at njuta lön efter 1696 åhrs stat, hwilket Präster¬
skapet äfwen bifallit.
Men detta Ståndet förblef wid sit förra därom gifna utlåtande.
Sedan inkom en deputation ifrån Rid. och Adelen samt Prästerskapet,
för hwilken Presidenten Cederhielm förde ordet sålunda: Såsom desse
3:ne Stånden öfwerenskommit så wäl om contributionen som en löningz-
och gäldzbetalningzafgift, men Rondeståndet wid rikzdagzbeslutetz
öfwerseende gjort den påminnelsen därwid, at de til den senare afgift,
som är ärnad til gäldz betalning och deras lön, som stå uppå staten, icke
kunna samtycka, altså hemställes til samtel. Ståndet, om icke det wörö
nödigt at göra en ytterligare förestälning därom til Rondeståndet. Til
hwilken ända Ridd. och Adelen en skrift därom låtit upsätta, hwilken
Prästerskapet jämwäl redan bifallit. Hwarföre man förmodar, at detta
Ståndet lärer göra äfwen detsamma samt gifwa sina deputerade til denne
deputationen, som nu uti ber:de ärende är sinnad at gå til Ronde ståndet.
Därpå uplästes samma skrift och approberades. Eljes påminte H:r Presi¬
denten, at ifal Rondeståndet ej wilja beqwäma sig, så måste man föreställa
dem, at det tre Stånd slutit, det skal föras i rikzdagzbeslutet. Och depu¬
terades af Ståndetz medel at följa bem:te deputation til Bondeståndet.
H:r Generalkrigzcommissarie Palmcreutz begärte, at han äfwen som
andra dess wederlikar måtte upföras på expectancelistan.
Och tog deputationen därmed afträde.
Deputati til Bondeståndet kommo tilbakars igän, berättandes at bem:te
Stånd icke welat gifwa til den förestälning, som dem af deputationen
gjordes, något samtycke.
Communicerades med Ståndet 2:ne puncter, som skola införas i rikz¬
dagzbeslutet, det ene angående reductionswärket, den andre angående
terminen, då Riksens Ständer åter skola sammankomma, hwilken termin
Ståndet för sin del utsatte til medium januarii 1727.
Och emädan Präste-, Borgare- och Bondeståndet öfwerenskommit at
igenom en gemensam deputation nu i dag öfwerlefwerera den reservations-
skrift, som bermte Stånd funnit sig föranlåten at ingifwa angående tjäns-
ternes besätjande til helften af ofrälse män, så deputerades nu af detta
Ståndet därtil
H:r Hofman
PI:r Svanberg
H:r Tholander
H:r Alqvist.
H:r Salan
H:r Aspegren
H:r Lindstedt,
II:r Kiöhl
486
16 oktober.
H:r Lothigius
H:r Hofman
H:r Tholander
H:r Alqvist,
hwilken skrift så lydde ord ifrån ord1:
Fråste-, Borgare- och Bondeståndet hafwa sorgfelligt warit omtenckte,
på hwad set den uti al anstendighet förestelte propositionen om wisse
civiltj ensters besettjande af sådane personer, som äro utom adelsståndet,
med hwilken proposition höglofl. Ridd:t och Adelen wist sig wara miss-
nögde, best och uti all förtrolighet motte kunna skjerskodas och afgöras.
Til hwilken ända desse trenne Stånden wel stannat uti de tankar, at
någre förståndige och sacktmodige män af alla fyra Stånden skulle ut-
nemnas, som berörde ärende i öfwerwägande taga kunde, men som tiden
wid denne eljes nog lenge påstådde Riksdag ei tillåta wil, at sådant nu
settes i werket och fullkomligen afslutes, altså förklara desse Stånden sig
wara nögde at hermed til en annan tid må hafwas anstånd. Derjemte
betygandes, at som de å ena sidan intet syffta på något annat än Riketz
almenna welferd, regeringzformens så mycket bettre bringande i werk-
stellighet och Stendernes gemensamma frihet samt enig- och förtrolighets
bibehållande emellan såsom retta grundwalen, hwaruppå Rikets styrka
och anseende sig enkannerligen stödjer och fäster, så wilja de å andra
sidan ei eller någonsin tillåta, at deruti den aldra minsta rubbning skje
må, utan äro de redebogne den almenna kjära friheten samt en oför-
krenckt jemnewicht emelan fyra lika machtägande Stender samt hwart
och et Ståndz fri- och rettighet med al förmögenhet och kraffter at bibe-
holla och förswara, uti hwilket oföränderliga upsåt det höglofl. Ridd:t
och Adelen wisserl. lärer såsom lendande til deras och wår trygg- och
säkerhet med desse Stånden enhelligt sammanstemma. Hwilket man för-
denskul påstår til wår och wära effterkommandes fri- och säkerhetz be¬
fästande nu och i framtiden motte uti samtel. Ståndens protocoll infört
blifwa. Stockholm den 16 oct. 1723.
Uppå Präste- På Borgareståndets På Bondeståndetz
ståndetz wegnar wegnar wegnar Joh.
Torst. Rudéen. J. Bunge Anderson.
H:r General Creuts tillika med Gen.lieut. Strömfelt inkommo och
ingofwo et memorial å krigzbefäletz wägnar, hwaruti föreställes angående
förslagen wid förefallande exspectancer wid regementerne samt hwad
oreda det skulle förordsaka uti subordinationen, om man gingo ifrån
Kongl. M:s därom utgifna förordning af den 6 nov. 1716, hwilken uti
regeringzformen jämwäl är stadfästad med mera, som ses af sjelfwe memo¬
rialet in actis är at inhämta n:o 600.2
1 Tillskrivet i marginalen: Här införes reservationsskriften. Originalet i Borgarståndets arkiv
1723: 6, n. 599. Vid skriftens intagande i protokollet har kanslisten Ekerman fört pennan.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 600, med påskrift: Ins:t d. 16 october 1723.
16—17 oktober.
487
En deputation inkom ifrån Ridd. och Adelen, för hwilken Landzhöf-
dingen Baron Creutz förde ordet sålunda1:
Deputati afträdde. Resol:des:
Såsom man redan samtyckt därtil, at hwad wisse reductionsmåhl angår
skal blifwa utarbetat likmätigt Ståndetz extractum protocolli af den
11 hujus och nu utaf höglofl. Rid. och Adelen gifwes förslag, huru det kan
skje utan publici omkostnad, altså är Borgareståndet tilfredz därmed, at
det skjer på det sättet, som af höglofl. Ridd. och Adelen nu föreslås, allenast
intet extraderas innom Riksens Ständer, hwad utarbetat är, öfwrersedt,
skjärskådat och faststält, och personerne, som utarbetningen förrätta
skola, af Riksens Ständer sjelfwe må blifwa utnämde och förordnade.
Sedan resokdes uppå Generalens memorial2 om förslagens inrättande,
när vacanser existera wid regementerne, så är Ståndet bögt at conformera
sig med de Stånden, som förklarat sig, at härmed förhållas skal efter
Kongl. M:s bref af den 6 nov. 1716, hwilket uti regeringsformen finnes
jämwäl wara inryckt, och det för de skjähl skuld, som Generalitetet nu
föredragit, dock at den som gjort förslaget til någon ändring uti förber:de
bref blifwer otiltalt för dess goda upsåt, som han därwid haft. Hållandes
och Ståndet före, at samma bref måtte til allas rättelse blifwa igenom
trycket kundgjort, emädan det är större delen obekant.
Allenast förklarade sig H:r Borgemäst. Stobaeus, at han förblifwer
wid Ståndetz förra mening öfwer Pinellos ingifne memorial.
Och deputerades at communicera med de öfrige Stånden detta Stån¬
detz tanckar angående reductionswärcket:
tjjipå Borgareståndetz wägnar blefwo H:r Rådman Helledeij och
Ståndetz Secreterare H:r Torpadius utnämde at bewista den til utarbe¬
tande af reductions- och liqvidationswercket förordnande Riksens Stän¬
ders commission.
Ståndet igenomläste åter igän Weckelax privilegier och gjordes wid
andra puncten den påminnelsen, at deras friheter, som de bekommit på
porttullen och accisen, kan regleras efter det som de andre afbrände stä-
derne åtnjuta.
§ 3. Helfriheten, som de främmande åtnjuta, jagar winsten i deras
händer och ruinerar de inhemska samt skjepzbyggeriet, hwarf öre håller
man före wara angeläget, det et memorial därom skal upsättas, däruti
1 Tillskrivet i marginalen: Införes som tal, berörande redudionswärket. Detta tal har icke in¬
förts men sidan i protokollet har lämnats tom. Jfr RAP 3, s. 271.
2 Jfr not 2 å föregående sida.
I4:r Leijel
Torpadius
H:r Weduvar
Hrr Biörck
Hrr Eklin
Hrr Ulf.
Hrr Gril
Hrr Stobaeus
Torsdagen den 17 octobr.
488
17 oktober.
äfwen bör förmälas om den frihet på tobakzaccisen, som Helsingfors be¬
rättar för sig hafwa utwärckat.
Sedan företog Ståndet til afgörande expeditionssecreterarnes gjorde
ansökning om förbättring på deras rang, hwarom de igenom et den 9 sist-
l:ne sept. ingifwit memorial ansökning gjort. Och stannades efter något
discurerande mot och med i följande slut.
I anseende til de skjähl och omständigheter, som Expeditionssecreterarne
H:r von Carlson, H:r Celsing och Hrr Boneauschiöld anfört til ärhållande
af någon förbättring på heder och rang för det wiktige ämbete, som de
förwalta, hemställer Ståndet för sin del sådant i underdånighet til Hans
Kongl. M:t, särdeles som bemrte Secreterare wid Riksens wårdande och
högst angelägne ärender under och uti Kongl. Mrs egit höga namn icke
allenast måste lägga handen, utan och uti estatssecreterarens frånwaro
deras ställe och ämbete i alla delar företräda uti de aldra wicktigaste
ärenders föredragande och expedierande. I consideration hwaraf både
estats- och revisionssecreterarnes rang, med hwilka senare expeditions¬
secreterarne altid warit wederlikar, blifwit i dessa senare tider mycket
förbättrad. Hwarföre och detta i bästa måtton anmäles.
Beviljades at Hrr Öfwersten Bosqvet och Hrr Öfwerst.lieut. Harang
måge upföras på exspectancelistan.
Under det at Ståndet war sinnadt at förfoga sig uti kyrkan och sedan
efter hållen gudztjänst träda up uti Rikzsalen, inkom Hrr Secreteraren
Bonauschiöld och jämte en nådig hälsnings förmälande ifrån Hans
Kongl. Mrt öfwerlefwererade resolutionerne på de almänne beswären1,
underskrefne af Hans Kongl. Mrt. Ståndet tackade uti al underdånighet
för Hans Kongl. Mrs så häruti som eljes emot detta Ståndet betygade kongl,
nåd och förklarade sig den med al underdånighet ärkjänna. Tackade och
Hrr Secreteraren för dess härwid hafde omak.
Sedan uplästes Öfwerstens Hrr Grefwe Leijonhufvuds memorial, hwar-
uti han anhåller at blifwa upförd til half öfwerstelöns expectance, hwilket
bewiljades. Bewiljades äfwen expeditionssecreterarerne at angående deres
sökte rang skal gå til Hans Mrt. Därpå begaf sig Ståndet uti kyrkan och
så widare, sedan gudztjänsten war förrättad, uppå Rikzsalen, hwaräst
Ständerne aflade hos Hans Kongl. Mrt, som hördt på sin thron dess under-
dånigste afskjedz complementer. Hwarpå rikzdagzbeslutet uplästes och
sist aflade Deras Excellrr Rikzråden Gref Maurits Wellinck, Gref Eric
Sparre, Landtmarskalcken Baron Lagerberg, Gref Gyllenborg och Baron
Cederhielm rikzrådzeden, som förestafwades af Presidenten uti Cancellio-
collegio Gref Horn. Hwilken äfwen å Kongl. Mrs wägnar förde til Ständerne
et wackert och nådigt afskjedztahl. Hwarmed Ständerne förfogade sig
hwar til sit rum igän. Och som kl. redan war 2 slagen så skildes Ståndetz
PI Hrr ledamöter ifrån hwarandra, sedan de förut tackat Ståndetz respec-
tive Taleman för dess wackra tahl, som han å Ståndetz wägnar förde til
Hans Kongl. Mrt wid afskjedet på Rikzsalen.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 601. Tryckt: Stiernman 3, s. 2531.
18 oktober.
489
Fredagen den 18 octobr.
Just:des protocollet angående presidentskapetz i Swea Hofrät samt
det ledige estatssecreterereämbetetz besätjande.
Gjordes någre påminnelser wid de förordningar, som opförde är uti
rikzdagzbeslutet, och antecknades in margine, hwilka skola utelyckas,
som wörö i synnerhet om priset på skattekohlen i Fahlun, om wider-
boenderätten och skråordningen, eftersom desse ej kommit at öfwerses
in plenis.
FI:r Palmborg och PI:r Weduvar gingo til Bondeståndet at anmoda
dem, det de wille biträda detta Ståndet däruti, at med den öfwersedde
skråordningens utgifwande må hafwas anstånd til nästa Rikzdag.
Borgemäst. H:r Lothigius tog afskjed ifrån Ståndet och recommende-
rade sig uti dess wälbewågenhet och begärte, emädan han intet har lägen¬
het at blifwa qwar, til dess jämkningen gåt för sig uti contingentet samt
båtzmanshålletz fördelande städerne emilian, det honom därwid, när
ber:de jämkning företages, må skje justiee.
Uppå H:r Majoren Flegns ansökning at njuta justiee, eftersom han wid
placeringen skal wara förbigången, hafwer Ridderskapet och Adelen
sålunda resokt: Såsom majoren Hegn kommit oskyldigtwis at lida där¬
igenom, at dess meriter ej blifwit Placeringsdeputationen rät föredragne,
så har Ridd. och Adelen funnit skäligt, at en föreskrift til Kongl. M:t
upgå bör, at H:r Majoren wid första öpning blir hulpen til compagnie
wid cavalleriet. Och emedlertid bör han utur Statscontoiret njuta capi-
teins lön.
Denne högloft Rid. och Adelens resolution blef jämwäl af detta Ståndet
bifallen.
Borgemäst. H:r Hole nius ingaf en skrift, medelst hwilken han til-
kjännagifwer, at han har nödigt at förfoga sig härifrån, anhållandes för-
denskuld om tilstånd därtil, imedlertid har han befulmäcktigat Rådman¬
nen Hrr Leijel at å dess wägnar underskrifwa beslutet så för Fahlun som
Sether, som nedan ses af skriften in actis.1
Regeringzrådet H:r Neu[ge]bauer bewiljades förskrift til Hans KongL
M:t om någon emploij, hwilket högloft Rid. och Adelen samt högwyrdige
Prästerskapet äfwen bewiljat, som uppå dess supplique war antecknadt
och å detta Ståndetz wägnar äfwen påskrefs.
Garfwareämbetet ingaf et memorial och anholt ytterligare at blifwa
bibehåldne wid sina förra privilegier, hwaremot de försäkra därhän arbeta,,
at deras wahror, hwarmed de omgås, måtte bringas i bättre pris.
Resokdes: Dem bewiljas följande recommendation til de öfrige Stånden.
Emädan Garfwareämbetet nu i dag inkommit med ytterligare ansökning
at blifwa bibehåldne wid sina förra privilegier likmätigt Commercie-
deputationens därom gifne betänckande, fördenskuld blifwer denne deras
ödmjuka anhållan hos de öfrige respective Stånden i bästa måtton til et
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 602, med påskrift: D. 18 octobr. 1723 upläst ut in protocollo.
490
18 oktober.
godt utslag anmäld, särdeles som sådant wärckeligen lärer befordra
priset på deras wahror, hwilket de jämwäl försäkrat i alla måtto bearbeta
och befrämja.
Krigzcollegii berättelse och därwid fogade allegater n:o 1, 2, 3 om ex-
pectencernes indelande proportionaliter på alla regementer med mera1 blef
upläsne. Och påmintes tvid 3 §, at Krigzcollegii betänkande bifalles, at
hwar major får 100 dir smt. Beträffande aflöningen så ärindras wid 1 §,
at så wida det skal wara förändrat uti resolutionen om aflöningen, så blif-
wer därwid.
§ 7. Beträffande fardag så beropar sig Ståndet på det, som uti för¬
ordningen därom är författadt.
Af n:o 1 befinnes, at 1723 åhrs stat för öfwerofficerarne bestiger sig
til en summa af 44970 dir s:mt
Jämwäl och opföres för dem som ännu opkomma kunna 3000 dir
Som gör tilsammans 47970 dir.
Efter n:o 2 projecteras til 1723 åhr[s] stat för de offi¬
cerare, som til underofficerarnes löner satte äro 21920 dir
så at summa summarium blifwer 69890 dir.
Efter n:o 3 blifwer antalet på de officerare, som angifwit sig til expec-
tence, 22 st.
Cammarherre H:r Lehusen kom ifrån Hans M:t och berättade, det
Hans M:t för åkommen opasslighet ej kan i dag emottaga någon hälsning
af Ständerne eller lämna dem afskjedzaudience. Ståndet lät anmäla dess
underdåniga hälsning och beklagade Hans M:s opasslighet, önskandes at
Hans M:t må snart restitueras til sin förra hälsa igän.
Angående H:r Baron och Generalmajoren Törnflychts ansökning om
tilökning på lönen resokdes: Bewiljas at Secrete utskottet må öfwerens-
komma om en wiss summa til ärkjäntzlo för dess berömliga opförande,
dock at det intet skjer under titel af taffelpänningar eller drages til exem¬
pel för någon annan, emädan detta skjer för wälbenute Baron och General¬
majors egen person och meriter skuld.
Tog Ståndet ytterligare före angående den wid 1720 åhrs stat Kongl.
Cancelliecollegii ledamöter tillagde förbättringen på lönen, eftersom den
repartition, som Ståndet tilförene gjort emilian de högre och nedrigare
suba! terner, ej är nog tilräckelig för de senare, hwarföre stannades nu
uti det slut2: Aldenstund Ståndet för detta i anseende til de då anförde
skjähl och omständigheter yttrat sina tanckar, at Riksens Cancelliecolleg.
ledamöter och subalterner böra njuta den förbättring på deras lön, som
1 Under n. 603 i Borgarståndets arkiv 1723: 6, återfinnes ett projekt tili 1723 års stat för de
regements- och kompaniofficerare, som satts på expektans vid de olika regementena i enlighet
med placeringsdeputationens förteckning. Någon särskild krigskollegii berättelse återfinnes icke
här. Däremot finnes akten angående överste Georg Bogislaus Staél von Holsteins sak. Jfr
Malmström 1, s. 402.
2 Tillskrivet i marginalen: Extrad:t ander den S0 sistl:e september, eftersom då häröfwer är resol:t.
18 oktober.
491
wid Rikzdagen åhr 1720 blef dem tillagd och bewiljad men sedermera
icke är wordet slutit och faststält om någon wiss fonds därtil, fördenskuld
tog Ståndet sådant i närmare öfwerwägande och föl för sin del på den
meningen, at den wid Rikzdagen nästbenämde åhr 1720 förordnade
sporteltaxan bör blifwa oförryckt stående och efterlefwad, så at ingen
får sig ifrån samma afgift undandraga, såsom och at hela Cancelliet njuter
sin lön efter 1696 åhrs stat utaf Statscontoiret, men til förbättring på
lönen efter 1720 åhrs stat anwändes ofwanber:de sportelmedel samt
öfwerskottet af postpänningarne, så långt de förslå och räcka kunna,
ledamöter och subalternerne emilian til delningz.
Uplästes Krigz-, Cammar- och Bergzdeputationernes memorial och
betänckande1 angående Åkers styckebrukz understödjande medelst någre
på militien indelte hemmans utbytande emot andre cronohemman och
framgent uplåtande under arrende. Så blef äfwen wäl Hrr Cammarrådet
Wattrangs därwid författade memorial upläsit af innehåld, som ses in
actis. Häröfwer blef discurerat, då en del höllö före at sådant byte ej
kunde tillåtas för rubningen skuld uti indelningzwärket. Men Hrr Borge-
mästaren Tellander förklarade sig: At emädan detta styckebruk är det
endaste, som nu har leverencen af stycken och således nödwändigt måste
på alt sätt understödjas för publici därunder beroende nytta skuld, colle-
gierne jämwäl samt öfwersten och landzhöfdingen jämwäl bifallit det
sökte bytet, ty wil han intet taga någon del däruti, om bruket igenom
samma bytes afslående skulle komma at lida. Med denne meningen
förenade sig Hrr Salan, Hrr Leij el, Hrr Helledeij, Hrr Gr il, Hrr Ekbom,
Hrr Ebbeltoft, Hrr Malmberg och Hrr Grizel. Men de öfrige alle
wörö af den tanckan, at det såsom rörande indelningzwärket ej kan be-
wiljas. Resolrdes altså: Emädan dette sökte byte synes rubba indelningz¬
wärket, om hwilketz oförryckte bibehållande Ständerne warit och äro
högst örne och sorgfällige, ty kan detta Ståndet för sin del merberrde
byte icke bewilja.
Sedan bewiljades Borgemästaren Hrr Stobaeus efterföljande extractum
protocolli: Emädan det hos Riksens höglofl. Ständer på det handlande
Borgerskapetz wägnar i Ystad genom Borgmästaren Jöns Stobaeus in-
caminerade ärendet emot liibske handelsmannen Engelbrect Battram
ifrån Justiaedeputationen icke än inkommit, ty finner Borgareståndet
skäligt, så framt det ej skjer, förrän Ständerne nu skiljas åt, at då detta
ärendet ibland de första på nästa Rikzdag 1727 bör blifwa afgjort och at
imedlertid uti bende måhl al action och process emilian Borgerskapet och
Battram inhiberas, hwilket med de öfrige respective Stånden communiceras.
Upwistes en lista2 på dem, som höglofl. Rid. och Adelen af sina
medel utnämt til utarbetandet af reductions- och liqvidationswärket, som
wörö Hrr Baron och Landzhöfdingen Olof Törnflyct, förer presidium utan
at begära därföre någon lön.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 604.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 605, med påskrift: Uplast d. 18 octobr. 1723.
492
18—19 oktober.
Assessores
H:r Assessor Plan H:r Gen.aud. Dalman
H:r CamR. Wattrang H:r Assessor Bråt.
Hwilken som Kongl. M:s och Cronans rät skal observera, utnämner
Kongl. M:t och Rådet.
I anledning häraf kom på discurs, hwilka å detta Ståndetz wägnar
därwid kunna brukas. Och erindrades, at det redan war afgjort den 16
hujus, hwarföre det och därwid förblifwer.1
Lögerdagen den 19 octobr.
Uplästes Cammar- och GEconomie- samt Bergz- och Commerciedeputa-
tionens betänkande2 angående de klagomåhl, med hwilke Öfwercommiss.
wälb. Johan Nordenfelt och Brukzpatronen Clas Calström samt Örebro
häradz fulmäktige, Bonden Måns Månson, uppå frisocknernes wägnar äre
inkomne och sig beswära öfwer de privilegier, som H:r Baron och Presi¬
denten högwälb:rne H:r Casten Feif för Dylta swafwelbruk ärhållit den
30 sept. 1712. Och blef samma betänkande bifallit.
Sedan företogz angående werdien Michel Pohls ansökning3 om fria
buserum på myntet, hwarwid Rådmannen H:r IJelledeij påminte, at
han för sin del ej kunde därtil samtycka, emädan det icke är någon rikz-
dagzsak och det jämwäl af Kongl. M:t och Collegierne blifwit afslagit.
H:r Borgemästaren Ekbom ärindrade, at om något rum finnes ledigt
på Myntet, så bör det förbehållas Ständernes Contoir, på det man må
kunna undgå at betala hyra för detsamma. Men de fläste höllö före, at
om där finnes något rum, så bör det til honom uplåtas. Resokdes: Instruc-
tionsdeputationens memorial3 för wärdien Michel Pohl at njuta husrum
på Myntet biföls, så wida någon tilgång därtil finnas kan, jämwäl och at
honom tilstånd lämnas til at få betjäna sig wid probercammaren af the
instrumenter och wärcktyg, som han til sin sysslas fulgörande kan hafwa
nödigt.
På Generalmajoren Axel Mack Dougals memorial om lön för någre
officerare, som ståt under hans commando, resolverades: Upläst uti lofl.
Borgareståndet den 19 octobr. 1723, d:o bifallit det högwyrdige Präster-
skapetz häröfwer stående mening, som war, så wida medel wörö at tilgå.
Sedan förklarade sig Ståndet ytterligare, at hwad sjörät- och wexelsaker
angår, så böra de hädanefter afgöras uti Hofrrne aldeles som protocollet
af den 16 hujus utwisar. Hwilket fördenskuld, när anmärkningarne wid
Commerciecollegii instruction utgifwas, kommer at observeras och iacht-
tagas.
1 Överstruket: utnämnas skola och blefwo wäl en och annan nämde, som dock ursäcktade sig.
Och blef alisa detta til widare öfwerläggande upskulit.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 605, med påskrift: Upläst d. 19 octobr. 1723 och bifallit.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 606.
19—21 oktober.
493
Borgemästaren H:r Auréen ingaf et memorial1, hwilket han begärte
måtte uti protocollet fattas, som bewiljades. Och lydde detsamma så¬
lunda ord ifrån ord: l:o Inför detta högt:de Borgareståndet har jag wäl
tilförende åthskillige gånger muntel. protesterat emot den utaf wasse
städers H H:r fullmächtige sökte ändring i båtzmanshålsfördelningen
städerne emilian, gjör och det nu härmed skriffteligen, så at jag på intet
sätt till någon ändring därutinnan consenterar, utan till min tryghet
åberopar mig Hans Kongl. Maij:ts öfwer detta måhlet 1720 fattade re¬
solution.
2. Beträffande den af städerne Arboga och Kiöping sökte hjelp och
understöd uti drabanteinqvarteringen, hwartil wordet projecterat at
opstäderne kunde därmed något biträde giöra, så lämnar jag den saken
til det högt:de Ståndetz godtfinnande, om så skie kan, men hwad beträffar
Jönkiöpingz stad så kan densamma så mycket mindre i sådant komma
att participera, som han tilförende är med inqwartering graverad. 3:o. Att
en jämkning kunde skie städerne emilian med contingentsumman, finner
jag för min dehl wara skjähligt, men som dessförinnan sådant rätteligen
kan wärckställas, synes nödigt att H H:r landzhöfdingarne inhämpta
noga underrättelse om städernes wilkor samt Borgerskapetz förmögenheet,
antahl, handel och näring med hwad mehra och sådant till sin ort inskicka,
hwareffter man sedan effter en fast grund kunde förrätta en säker fördel¬
ning af contingentsumman och icke städia ett wärk på gissning och god-
tyckjo. Stockholm den 19 octob. 1723.
Sven B. Aurén.
Med denne H:r Borgemästaren Auréens ingifne reservation förente sig
Borgemästaren H:r Höök, Secreteraren H:r Lo o, Rådmannen Ekelin
och Handelsmannen Öman.
Måndagen den 21 octobr.
Borgemästaren H:r S t o b se u s ingaf et memorial berörande at man måtte
wara betänckt på hwad sät den fara och olägenhet, som synes hota Stån¬
detz frihet, må kunna afbögas, såsom och öfwerenskomma om en wiss
summa til lön för en Ståndetz secreterare med mera, som ses af memorialet
in actis.2 Härom blef sedan något discurerat, men intet wist slutet.
Sedan kom på discurs angående det påstående, som gjörs uti et af
H:r Öfwersten Gref Spens ingifwit memorial, at officerares och andres
löningzfordringar, som ej njutit lika lön med sina wederlikar, måtte op-
föras til sin betalningz åtnjutande på Ständernes Contoir. Och resokdes:
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 607, med påskrift: Upläst d. 19 octobr. 1723. Vid memorialets
intagande i protokollet har rådman Helledaij fört pennan.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 608, med påskrift: Upläst d. 21 octobr. 1723. Under samma
nummer finnes i detta ärende även ett memorial av stadssekreteraren Johan Loo, fullmäktig
för Arboga.
494
21 oktober.
Ståndet håller sig aldeles wid det för Ständernes Contoir författade regle¬
mentet och tillåter intet, at däruti skjer någon ändring. Men där sådant
skulle försökas, så bör detsamma af detta Ståndet icke underskrifwas.
Därnäst begynte Ståndet discurera om contingentet och repartitionen
däraf städerne emiilan, då större delen höllö före, at man låter förblifwa
wid det, som nu är utan någen rubning, men en och annen särdeles H:r
Hinricson och Hrr Kinberg påstodo, at det måtte skje en ny jämkning.
Stockholms fulmäcktige androgo därwid, at aldenstund residencestaden
nu i wåhr öfwergåt en ganska stor wådeld, som en fast ansenlig del af
Södermalm lagt i aska och förstört kjöpmansmagazinerne, hwarigenom
Borgerskapet lidit en stor och obotelig skada, warandes mången af dem
råkade uti et så beklageligit tilstånd, at de mistat al sin egendom och
således bräckte utur tilstånd at kunna något uti contributionssumman
bidraga, fördenskuld draga fulmäktigarne til det högt. lofl. Ståndet den
goda tiilförsickt, at det låter Stockholm i anseende til den öfwergågne
stora olyckan njuta uti contributionscontingentet en skälig lindring.
Ståndet beklagade, at en så stor skada skjedt, men som de andre städerne
äfwen finnas til en stor del uti mycket slät tilstånd, så at det lärer blifwa
swårt at pålägga däm större summa, än den de nu draga, så höllö Ståndetz
ledamöter före wara bäst at denne gången intet göra någen almän rubning
uti contingentetz delning emilian städerne, utan låta det förblifwa det
som nu är.
Men Borgemästaren uti Götheborg H:r Tellander ingaf et memo¬
rial1, hwaruti åtskillige skjähl och omständigheter anföras til någon
lindringz ärhållande uti det contributionscontingent, som Götheborg
stad här intil draga måst, emädan den bedröfwelige ändring, beklagelige
olyckor samt bistra öde, som sedan 1719 samme stad öfwergåt, skal
honom så märckeligen förswagat, at det förre contingentet skal wara en
börda, den där wida öfwergår dess förmågo. Ty Borgerskapetz rikedom
och förmögenhet skal nu i några åhr på mångehanda sät ansenligen wara
förminskad, så igenom annat som därmedelst at åtskillige ansenlige capi-
taler äro dragne utur handelen och de förmögnaste familier och hus af
stoor förmögenhet gångne ifrån staden, hwilka warit de förmögnaste
trafiquanter och med sina medel, hantering och handel skola gifwit staden
största lustre, namn och utrop samt ordsakat dess bästa och största rörelse.
Så skola och ibland det ringare Borgerskapet åtskillige handtwärkare
flyttat utur staden til andra orter samt ström- och hemförarebåtegillen
wara icke allenast igenom kriget ruinerade, i det deras båtar blifwit i
Riksens tjänst förgångne och fördärfwade, hwarföre de ingen betalning
ärhållit eller ringaste njutit för frakter och omkostningar på resor, utan
och skola samma gillen därmedelst aftaga, at Uddewalla drager handelen
ifrån Götheborg, hwarigenom deras nähring bestående enkannerl. i förslor
af järn och andra kjöpmannewahror skal minskas och förswagas. Därtil
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 609, med påskrift: Upläst d. 21 octobr. 1723.
21 oktober.
495
med så skal staden en ganska stor skada tagit af den olyckelige wådelden,
som bästa delen af staden öfwergick åhr 1721, som därutaf nogsamt skal
kunna slutas, at den (!) afbrände districten skal berörde åhr warit taxerad
inemot femtusende dahr smt, dessutan så skal Uddevallas delaktighet
uti handelen förordsaka Götheborgs inwånare en otrolig skada och mist¬
ning, eftersom et fast ansenligit partie järn nu skal gå til den förre orten.
Förutom alt detta så skal och staden lida mycket af den swåra inqvar-
teringen, i synnerhet sedan så månge husrum igenom sista branden blefwo
i aska lagde. Hwarföre H:r Borgemästaren i anseende til alla sådane
bewekande skjähl och omständigheter anhåller, at staden måtte blifwa
lättad och lindrad uti det härtills dragne swåra contingentet. Häremot
Borgemästaren uti Uddevalla Hrr Silentz androg, at emädan större
delen af Ståndetz ledamöter nu skola rest härifrån, Rikzdagen jämwäl
redan är sluten, ty kan han för sin del icke gifwa sit samtycke därtil, at
någon jämkning uti Ståndet skal företagas angående contingentet, mea
där så skje skulle, är hans mening, at det då måtte gå til Hans Kongl. Mrt
och Rådet; hwilket alt Ståndet tog uti behörigt öfwerwägande, stannandes
däröfwer i efterföljande utslag: Hwad fördenskuld angår det af Hrr Borg-
mäst. Silentz gjorde inkast at han för de af honom andragne omständig¬
heter ej kan samtycka til någon jämkning uti contingentet, så aldenstund
Ståndet altid ägt och äger den makten at sinsemillan jämka det contri-
butionscontingentet, som samtel. städerne pålagt är, alt som omständig-
heterne och billigheten det ärfordra och kräfwa kunna, Ståndet äfwenwäl,
förr än Rikzdagen afblåstes, öfwerenskom och sig förbehölt, at innan dess
ledamöter aldeles skildes ifrån hwarandra, jämka sinsemillan så wäl
angående contingentet som andre Ståndetz enskijlte angelägenheter,,
störste delen jämwäl af ledamöterne ännu äro här närwarande, och de
som redan bortrest hafwa befulmäktigat andre i sina ställen, så at Ståndet
wäl kan detta ärendet til afgörande företaga, fördenskuld och wid så
beskaffade omständigheter kan Ståndet icke anse förberrde af Hrr Borg-
mäst. Silentz gjorde inkast af den kraft och wärkan, at det i någor måtto
kan hindra Ståndetz altid ägde rättighet at sinsemillan jämka contri-
butionscontingentet, utan fastmera finner Ståndet skäligt at öfwerwäga
de af Hrr Borgemästaren Tellander til lindringz ärhållande uti contin¬
gentet för Götheborg andragne och framförde skjäl och omständigheter
samt i anseende til desamma at afdraga utaf bemrte stadz härtil hafde
contributionssumma 3000 dir smt, så at dess andel nu blifwer 8600. Och
emädan Uddevalla igenom dess wundne stapelrättighet dragit til sig en
ansenlig del af Götheborgz idkade handel och således sina wilkor mycket
förbättrat, hwarföre skäligt wara wil at den som wunnit förmonen, äfwen
måste wara delaktig uti beswäret, alt därföre kommer Uddevalla at sig
åtaga de ofwannämde 3000 dir smt, som af Götheborgs contributions¬
summa blifwit afdragen. Hwarifrån det sig så mycket mindre kan undan¬
draga, som utaf de utgående tuljournalerne för åhren 1720, 1721 och 1722
det befinnes, at de twänne förre åhren har Uddevalla haft långt öfwer
496
21 oktober.
oell det sista åhret litet mindre hälften af utskjepningen emot Götheborg,
hwilket alt af det senares handel och rörelse kommit at afgå, och gjör
således, at det nödwändigt lindras måste, men det förre efter tilwäxten
af handel och rörelsen kännas wid ofwanbende summa som en tilökning
af dess härtils hafde contingent, eftersom den ändå ej allenast swarar
emot den proportion, som andre städer af lika handel drager, och Ståndet
efter noga öfwerwägande icke funnit någon stad, som sig, sedan kriget
ändades, så förkofrat, at den kan ringaste andel af ber:de ifrån Götheborgs
contingent afdragne summa sig åtaga, waran des de öfrige städernes ful¬
mäktige om hwar och en stadz contingentzsumma redan ense.
Sedan denne resolution war parterne muntel. kundgjord, så anförde
Borgmästaren H:r Silents följande: Emädan jag förmodar, at nu unge¬
färligen är intet öfwer halfparten qwar af Ståndetz H H:r deputerade,
och intet är tilfelle, sedan de öfrige Riksens höglofl. Ständer redan tagit
sit afskjed och nu resa härifrån, at jag kan ingifwa mina underdåniga
påminnelser och beswär öfwer det, som nu är Uddevalla pålagt, hafwandes
jag ej eller kunnat nu inför Ståndet, sedan de äro så få, gifwa något swar
uppå det, som H:r Borgemäst. Tellander andragit, altså gjer jag nu här¬
med ödmjukeligen tilkjänna, at så snart jag undfår extractum protocolli,
hwarom jag nu ödmjukeligen ansöker, är min tancka at söka å Udde-
wallas wägnar Kongl. M:t och Riksens Råd samt upgifwa Uddewallafs]
myckna lidande och förföljelse samt stadsens egenteliga tilstånd och söka
at andras wilkor äfwen måtte jämföras emot Uddevallas, då Uddevalla
sig aldrig undandrager hwad skäligit är, anhållandes imedlertid om et
extra ctum protocolli häröfwer.
Däremot androg Borgemästaren H:r Tellander:
l:o. Är Ståndet nu starkare än det månge gånger tilförene warit uti
de angelägneste ärendernes afgörande.
2:o. Hafwa de, som rest bort, sat fulmäcktige uti sina ställen.
3:o. Har Ståndet öfwerenskommit, innan Rikzdagen afblåstes, at så
wäl detta ärendet som flere andre Ståndetz oeconomica skulle afgöras,
innan Ståndet skildes åt.
Hwilket H:r Borgmästaren lät til protocols föras.
Därpå utnämdes deputerade, som skulle taga afskjed af de andre re-
spective Stånden.
Til höglofl. Rid. och Adelen
H:r Tellander
H:r Ekbom
I4:r Stobaeus
H:r Kiöhl
H:r Bärling
H:r Weduvar
H:r Biörck
H:r Loo
H:r Ebbeltoft
H:r Sylvius
H:r Alqvist
H:r Hierstedt
21 oktober.
497
Til Prästerskapet
H:r Palmborg
H:r Tholander
H:r Schiultz
H:r Ekerot
H:r Siberg
H:r Kylenius
H:r Kock
H:r Lundin
H:r Öman
H:r Ulf
H:r Grizel
H:r Kindberg
Til Bondeståndet
Hrr Hofman
H:r Udbom
Hrr Risel
Hrr Gabrielson
Hrr Isacson
Hrr Lindberg
Hrr Werdt
Hrr Langhar
Hrr Raneken
Hrr Silents
Hrr Höök
Hrr Wallius
Därpå afträdde deputationen til Rid. och Adelen samt Prästerskapet.
Imedlertid inkom en deputation ifrån Bondeståndet och förmälandes
hälsning ifrån bemrte Stånd yttrade sig sålunda: Såsom wij igenom Gudz
nåd uppå Konungens befalning kommit tilsammans på denne Rikzdag,
hwilken nu Gudi lof är ändad, altså och emedan Bondeståndet under
denne och flere Rikzdagar haft et besynnerligit förtroende til detta Stån¬
det, ty tacka de detta Ståndet för al wist förtrolighet och wänskap. Bedja
eljes om deras Stånd i någor måtto felat, at sådant ej må tagas til miss¬
tycke. De önska och, at Gudz engel wille ledsaga hwar och en wäl hem
til sit igän och at hwar och en må finna sina kära anhörige uti godt
tilstånd, recommenderandes sig för det öfriga uti detta Ståndetz widare
förtroende och wänskap.
Ståndet tackade dem äfwen för den förtrolighet och wänskap, som de
plägat med detta Ståndet, försäkrade dem om al beständig wänskap och
förtrolighet samt lycka på deras resa och at de måge wid hemkomsten
finna sina kära anhörige uti godt lyckeligit tilstånd.
De som warit deputerade til Ridd. och Adelen, kommo tilbakars igän
och förmälte en flitig hälsning ifrån bägge Stånden. Men den utnämde
deputationen til Bondeståndet afträdde.
En deputation anmältes ifrån höglofl. Ridd. och Adelen, som efter be¬
hörigt emottagande inkom och förde Öfwersten Gref Dohna ordet så¬
lunda, prsemisso titulo et salutatione: Til at befrämja, ja så mycket möge-
ligit och menniskeligit är befrämja en skjepzresa, så är högst nödigt at
hafwa icke allenast en förfaren skeppare, utan och befordra enig- och
förtrolighet emilian skjepzfolket. Hwad enig- och förtrolighet uträttar,
däraf gifwer förfarenheten öfwertygande prof. Och hwad enighet Stånden
emilian wärckar, det se wij ögonskjenligen. Det händer wäl ibland, när
syskon dela sig emilian, at något missförstånd upkommer, eftersom il-
wiljann sådant för sin egen nytta skuld söka(!) åstadkomma; men när sysko-
32— 47621 Borgarståndets protokoll
498
21 oktober.
lien märka skadan, så förena de sig åter igän och tilintetgöra ilwarans (?)
skaddige anslag. Så är och nu Stånden emilian wordet jämkat, och hwad
härtil warit ojämt undanrögt samt förtrolighet och wänskapen i stället
fortplantad, hwarföre och Rid. och Adelen tackar detta Ståndet för dess
bidragande så uti detta som andre högwiktige ärendens öfwerwägande och
afhandlande til Riketz tjänst och det almänne bästas befordran. Ridd.
och Adelen tager och nu afskjed af detta Ståndet samt önskar, at alla
dess ledamöter måtte hafwa en lyckosam resa hwar och en hem til sit
samt wid hemkomsten finna sina kära anhörige uti et godt wälstånd.
Önska och at Ständerne wid sin nästa sammankomst måtte finna frukten
af det, som nu blifwit utsåt. Imedlertid recommendera sig höglofl. Rid.
och Adelen uti detta Ståndetz wanlige förtroende och wänskap.
Ståndet tackade däremot det höglofl. Riddersk. och Adelen för al detta
Ståndet wist förtrolighet, wälwilja, benägenhet och wänskap och fan det
missförstånd, som warit opkommit, nu är i stilhet afhulpet. Så önskas
och däraf al god och önskelig wärckan. I det öfriga önskar Ståndet höglofl.
Rid. och Adelen alsköns lycka och wälgång, och at de wid hemkomsten
hwar til sin ort måge finna sine förnäme och k. anhörige uti et wälsignadt
och lyckeligit tilstånd. Deputation afträdde.
En deputation inkom ifrån Prästeståndet, för hwilken Doctor C améen
förde ordet således:
Såsom wij nu genom Gudz nåd erhållit et önskeligit och länge efter-
längtadt slut uppå denne långa Rikzdagen, så at intet mera återstår, än
at Stånden sinsemillan taga et wänligit afskjed, så äre wij nu å Präste-
ståndetz wägnar hitkomne at taga afskjed och tillika tacka detta Ståndet
för den trogne nit och sorgfällighet, som de dragit om den almänna wäl-
färden, den de ej allenast med god råd bidragit utan och i sjelfwa wärket
wisat. Dessutan tackade för den förtrolighet, som detta Ståndet wisat
emot Prästerskapet intet mindre nu än wid de förre Rikzdagarne, hwilket
förtroende förbinder Prästerskapet til al förtrolig wänskapz betygande
emot detta Ståndet igän. Gud låte de slut, som nu gjorde äro, lända til
dess stora makt och ähra samt den almänna wälfärdens tilwäxt och flor
för oss och alla wära efterkommande til ewärdeJiga tider. Gud som be-
gåfwat oss med hälsa och sundhet, at wij kunna uträtta det, som skjedt
är, han täcktes än widare fulfölja sin godhet uppå oss, och låta dem, som
nu tänka begifwa sig hem til sina hemwister, finna sina egna uti et wäl-
signat tilstånd, och således få fägna sig så af den almänna som enskijlte
wälfärden!
Däremot betackade Ståndet det högwyrdige Prästeståndet för al
plägad förtrolighet och wänskap, försäkrade dem däremot al upricktigt
förtroende, önskade lycka til det, som slutit är, och at hwar och en af
bem:te Stånd måtte finna sina anhörige uti et lyckeligit och wälsignadt
tilstånd. Afträdde.
De deputerade til Rondeståndet kommo tilbakars igän och förmälte
hälsning ifrån samme Stånd.
21—22 oktober.
499
Däruppå uplästes en deduction1, som H:r Borgemästaren Tellander
upsat angående drabanteinqvarteringen. Hwarwid upstäderne beropade
sig uppå sin därom tilförene ingifne reservation, gåendes intet därifrån.
Men Borgemäst. H:r Tholander ifrån Stregnes och Rådmannen H:r
Werdt ifrån Westerås förklarade sig, at de samtycka til den andel, som
uppå dem är uträcknad til bidragande af samma inqvartering, men däremot
wilja de wara utan answar, om bem:te drabanter skulle in natura läggas
på någon stad, wiljandes då wara aldeles för dem befriade nu och fram¬
deles.
H:r Eklin tog afskjed ifrån Ståndet och recommenderade sig uti dess
bewågenhet och gunst.
H:r Bm. Stobarus förordnades til Expeditionsdeputationen i deras
ställe, som rest bort.
Tisdagen den 22 octobr.
Blef åter igän proponerat om en ständig ståndzsecreterares antagande,
hwilket en del höllö före wara ganska angeläget, på det så wäl acterne
måtte kunna hållas uti behörig redighet, såsom och städerne hafwa at
addressera sig til någon wiss, när de för sin angelägenhet skuld finna sig
föranlåtne at begära någon underrättelse eller eljes hafwa någet ange¬
läget at andraga hos Kongl. M:t och Collegierne. Häröfwer blef wäl
något å ömse sidor discurerat, men intet något wist slutit.
Igenomlästes återigän rikzdagzordningen. Och ärindrades wid 13 §, at
man noga efterser wid Expeditionsdeputationen, huru Ständerne sig
utlåtit om revisionsdomar, antingen Ständerne kunna dem uptaga eller ej.
15 §. Bör äfwen som för observerat är, noga i acht tagas, at där sättes
mästa Ståndens stämmor.
17 §. De underprickade orden så lydandes: uti det Riksens Stenders
frihet samt hwart och et Ståndz welförwerfwade privikr icke rörer, böra
aldeles uteslutas och intet samtycke gifwas til underskrift, med mindre
det skjer, eftersom sådant förre gången aldeles intet war omrört.
Och deputerades Rådmannen Helledeij at communicera detta med
Bondeståndet, jämwäl och med Prästeståndet, på det desse orden icke
måtte inflyta såsom ganska prsejudicerlige och sådane, som draga en stor
conseqvence med sig.
Uplästes en skrift, underskrifwen af Borgemästarne I4:r Raneken,
H:r Grizel, H:r Billinggreen, H:r Hierstedt, H:r Sidberg, H:r Schiultz,
H:r Eklin, H:r Johan Gabrielson, H:r Sven Öman, H:r Kock, H:r Udbom,
Hrr Swanberg, Hrr Daniel Hinricson, hwarutinnan de anhålla om en
föreskrift til Hans Kongl. Mrt at njuta något wist i herredagzpänningar
om dagen, som ses af skriften in actis nro 6112, hwarjämte de muntel.
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 610.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 611, med påskrift: Upläst i loft. Borgareståndet d. 3 octob.
1723. D:o de novo upläst d. 22 oct. 1723.
500
22 oktober.
androgo, at Ståndet uti samme föreskrift til Hans M:t wille determinera
en wiss summa, som de åtnjuta skola hwar dag. Ståndet holt betäncke-
ligit at föreslå något wist härutinnan, eftersom det skulle antingen för
mycket gravera somlige städer eller och gifwa andre städer anledning,
som kunde hafwa bättre förmögenhet därtil at wilja bestå sine herre-
dagzmän alt för ringa underhåldzmedel. Dessutan så synes detta mäst
ankomma på et öfwerenskomman(1 e, förmodandes man at Hrer Landz-
höfdingarne wäl lära kunna detta så betämja, at ber:de fulmäktige
blifwa skadeslöse, särdeles när ordres därom af höga öfwerheten utgifne
warda. Fördenskuld och wid så beskaffade omständigheter resokdes:
Ståndet wil låta et underdånigt memorial til Hans M:t afgå och däruti
underdånigast anhålla, det Hans Kongl. M:t måtte i nåder täckas låta
afgå dess nådigste promotorial til H H:r Landzhöfdingarne uti de lähnen,
hwaräst ofwannämde fulmäktige äro hemma, at de förmå wederbörande
gifwa merbem:te fulmäktige så mycket underhåldzpänningar, at de kunna
hafwa sin utkomst och warda skadeslöse. Hwilket memorial til i morgon
af Secreteraren upsättes.
Borgemästaren ifrån Uddevalla H:r Silents begärte, at honom måtte
bewiljas communication af den skrift, som Borgemästaren uti Götheborg
Hrr Tellander ingifwit uti Ståndet om lindring uti contributionsconting-
entet för Götheborgs stad. Ståndet bewiljade, at han får däraf communica¬
tion, wille likwäl höra Hrr Borgmästaren Tellander härutinnan.
Fulmäcktigen ifrån Carlshamn Handelsmannen Hrr Hac Hindricson
ingaf et memorial1 med begäran at detsamma måtte uti protocollet fattas
och honom et extractum protocolli meddelas. Hwilket Ståndet bewiljade,
och blef detsamma, sedan det för Ståndet war upläsit, i protocollet infört,
så lydandes ord ifrån ord: Under det at contributionen så wäl som båtz-
männens fördelning städerne emilian komma at företagas, så är jag uppå
Carlshamns stadz Borgerskapz wägnar worden föranlåten mig härwid at
anmäla och de beswär anföra, hwarigenom staden märkeligen genom de
förra åhrens repartitioner finner sig wara betryckt. Och ehuruwäl samma
stadz rikzdagzfulmäcktige åhr 1719 ingaf en slik sanfärdig berättelse om
stadsens öfwergångne fataliteter och stora olyckor, som bilagde afskrift
nro 1 utwisar, så har likwäl beklageligen denne staden och det med så
många olyckor betryckte Borgerskapet icke kommit däremot uti någon
consideration, utan hwad mera är, att staden åhr 1720 för 10 båtzmäns
tillökning på det antahl, de haft i förra tider, men som jag till det wällofl.
Borgareståndet har det ödmiuka förtroende, att de icke tillåta att lägga
sten på börda och aldeles med en gång undertrycka staden, om den skulle
börja utur dess undergång sig någorlunda ophjelpa, och staden sedan
åhr 1719 en hop flere olyckelige anstöter måst utstå, som uti bilagde
documentet nro 2 anföres, ty anhåller jag, att det wällofl. Borgareståndet
täcktes samma berättelse sig gunstigt föreläsa låta, och som staden genom
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 612, med påskrift: Uplast d. 22 octobr. 1723. De båda
åberopade bilagorna n. 1 och 2 äro bifogade memorialet.
22—23 oktober.
501
desse oprepade olyckelige händelser til credit samt handel och wandel af
sig kommit, wära bästa borgare dels genom tidernes swårhet af sig komne,
och staden uti beklageligare tillstånd fördiupat än jag det med pännan
beskrifwa kan, så beder jag tillförlåteligen att det wällofl. Borgareståndet
wille fördenskuld alt sådant uti et rätwist behiertande uptaga och be¬
medla staden at icke allenast undslippa den tillökningen af de 10 båtzmän
utan och at uti contributionsfördelningen niuta någon billig lindring, ty
denne staden, som har måst lösa sig utur fiendens händer och eloch blifwit
aldeles utplundrad samt så swåra prsesseurer underkastad, men aldeles
ingen lisa däremot wederfaritz, wore wärkeligen befogad att så wäl söka
frihetzåhr som de städer, hwilka desse senare åhren af fienden upbrände
blifwit, fastän staden likwäl sådant icke sökt utan wilja gjärna på alt
mensk. möjel. sätt efter deras undersåtei. trohetzplickt bidraga till det
almänna bästas underhielpande, allenast deras betryckte och utmattade
tillstånd någorlunda måtte tagas i betracktande, hwilket alt iag hos det
wällofl. Borgareståndet tjänstödmiukeligen å stadsens wägnar recommen-
derar och förblifwer.
Wällofl. Borgareståndetz
ödmiukaste tienare
Hach Hindrichson
Carlshambns stadz rikzdagz-
fullmächtige.
Därjämte exhiberades den åberopade bilagan af innehåld, som ses in
actis.
Sedan uplästes H:r Grefwe Frölics memorial och däruti gjorde ansök¬
ning om fardagz åtnjutande til at aflefwerera bostället til H:r General
Kruse med mera. Resohdes: Hos Hans Kongl. Maij:t anmäler Ståndet
uti al underdånighet denne ansökning til et allernådigst afgörande. Hwil-
ken resolution skrefs på sjelfwa memorialet, som til H:r Öfwersten extra-
derades.
Och som Ståndet faststält at låta förblifwa wid den fördelning af con-
tingentet städerne emilian, som gjordes åhr 1720 wid Rikzdagen, undan¬
tagandes hwad Götheborg och Uddevalla angår, så befaltes at listan
därefter skulle inrättas och renskrifwas samt sedan til Kongl. Cam. coll.
öfwersändas. Hwarwid den förändring, som med Götheborg och Udde¬
valla skjed är, kommer at observeras.
Odensdagen den 23 october.
JusRdes protocollet angåen. Cancelliecollegii ledamöters och subalterners
förbättring på deras lön och fonds därtil. Och fans godt, at det utgifwes
under den dato, som det först war resol:t.
Sammaledes angående expeditionssecreterarnes sökte rang, hwilket ut¬
gifwes under den 17 hujus.
502
23 oktober.
H:r Secreterare Hofman tog afskjed och tackade Ståndet för dess be¬
nägenhet och goda umgänge samt förtrolighet, som dess ledamöter in¬
bördes wisat hwarandra, recommenderade sig för det öfriga uti dess
wälbewågenhet. Begärte eljes, at ifal någon båtzmansjämkning skulle
företagas, at då Örebro ej må belastas med högre antal, än det nu drager,
aldenstund det omögeligen kan mere draga.
Borgmäst. Hrr Lundin tog afskjed, tackandes för den wänskap, be-
wågenhet och förtrolighet, som han under dess wistande här å orten åt¬
njutit. Och emädan han redan för 2 å 3 månader sedan skal framwist en
remis ifrån Hans M:t angående båtzmansjämkningen städerne emilian,
och han intet slut däruppå kunnat ärhålla, fördenskuld som Bogsund
stad fåt en tilökning wid sista Rikzdag af båtzman1, så håller Borgmästa¬
ren sig i framtiden til dem, som warit ordsaken til en sådan tilökning, så
wäl för den omkastning, som staden redan på samma båtzmän gjort,
såsom och förbehåller, at de äfwen måtte wara answarige, i fal Cronan
därutinnan kommo at lida at staden ej mäktar med at prsestera det
ålagde båtzmansantalet.
Företog Ståndet angående drabanteinqvarteringen. Och resokdes: Sedan
Ståndet funnit at Arboga och Kiöping uti drabanteinqvarteringen böra
njuta lindring, så har man wäl warit sinnad2 at afgöra detta ärendet uti
Ståndet, men som dess ledamöter ej kunnat om sättet därtil öfwerens-
komma, altså hemställes detta måhl uti al underdånighet til Hans Kongl.
M:t at detsamma med rådz råde i nåder afgöra.3
Widare blef proponerat angående en ständig ståndzsecreterare. Och
emädan nu större delen af Ståndetz H H:r ledamöter underskrifwit och
samtyckt til den repartition, som är författad til en wiss årlig afgift för
hwar och en stad, hwilken afgift til secreterarens med en cancellists lön4
kommer at anwändas, ty frågades Stockholms stadz H Hrr fulmäktige,
om de äfwen wilja något därtil bidraga. Swarades, at de wäl för sina delar
intet wörö däremot, men som de rådgjort med samtel. Borgerskapet
därom, som swarat, at de aldeles intet wilja något därtil bidraga, efter¬
som de underhålla en apart secreterare, som för dem skrifwer, när så om¬
tränger, altså kunna bemrte fulmäktige icke gifwa härtil något samtycke.
Widare förestältes, at emädan större delen af städerne ännu icke yttrat
sina meningar härom och det likwäl wil wara nödigt, at deras samtycke
däröfwer inhämtas, innan något wist härom fastställes, eftersom det an¬
1 Antalet icke utsatt.
2 Överstruket: Ståndet har wäl warit sinnadt at sinsemillan afgöra angående städernes Arboga
och Kiöpings sökta befrielse ifrån drabanteinqwarteringen, hwilken faller dem swdrare därmed längre
uthärda, men emädan sådant icke kunnat komma til något slut, innan Ståndetz ledamöter skils ifrån
hwarandra.
3 Tillskrivet med kanslisten Ekermans stil: n:o 616. Ståndetz conloirs stat wid inf ra. Under
detta nummer återfinnes emellertid icke staten utan den av Ekerman avlagda eden med påteck¬
ning: Är lifligen af lagd med hand å bok uti det lofl. Borgareståndet den 25 octobr. 1723. I registret
över akterna i Borgarståndets arkiv 1723: 8 är antecknat: Staten finnes uti et serskilt band.
4 Tillskrivet i marginalen: Betjenternas lön och contoirsexpenser.
23 oktober.
503
kommer på deras friwillige bewiljande til en slik afgift, som här til erfordras,
ty fans godt at circulairebref därom til alla magistrater afgå, sorn under-
skrifwes af Ståndetz respective Taleman. Och enär därpå swar kommit
ifrån alla orter, så upsättes et bref til Hans Kongl. M:t, hwaruti anhålles
om hans Kongl. M:s allernådigste confirmation och stadfästelse uppå en
sådan inrättning, hwilket bref äfwen af Ståndetz Taleman underskrifwes.
Imedlertid begärtes, at Ståndet måtte få hyra något rum af magistraten
här i staden, ju hälst utaf dem, som äro här wid Rådstugan, hwaräst acterne
kunna förwaras och tjänligit wara kan til contoir för Secreteraren och
Cancellisten, som därwid komma at brukas. Borgemästaren H:r Bunge
holt före, at de nu som tilförene kunde förwaras i stadsens archivum, som
förr warit wanligit och at et särskilt skåp därtil kunde förständigas, hwartil
II:r Borgemästaren behåller en och Secreteraren den andra nyckelen.
Men Ståndetz ledamöter tyckte bäst wara, at man fingo hyra et apart
rum, begärandes at H:r Borgemästaren wille tänka på någon utwäg därtil.
Imedlertid företogz et ifrån Expeditionsdeputationen ingifwit memorial,
hwaruti åtskillige förfrågningar göras, som ses af memorialet in actis
n:o 613.1 Och stannade Ståndet öfwer samma förfrågningar uti följande
slut:
l:o. När twenne Stånd äro af lika meningar å både sidor uti något
måhl, så kan detsamma upskjutas til nästa Rikzdag och intet lämnas
under Hans M:s och Rådetz afgörande, med mindre högsta nöden fordrar,
at det oundgängeligen afgöras måste, då det de simplici et piano uptages,
såsom det aldrig warit före hos Ständerne.
Beträffande rangen så kan det så järnekas, at intetthera Ståndet uti
sin rät lider.
2:o. När 3:ne Stånd äro öfwerens och det fjerde Ståndet icke yttrat sin
mening, så expedieras målet, med mindre det rörer det fjerde Ståndetz
frihet och privilegier, eftersom det måste höras, innan något däröfwer
kan fastställas. Hafwa och twänne Stånd sig utlåtit öfwer et måhl, men
2:ne ännu intet yttrat sig däröfwer, så förhålles därmed, som i första
puncten förmält är.
3:o. Resolutioner öfwer de rikzdagzmåhl, som icke angå Ståndens
oeconomica och blifwit gifne, sedan Stånden fåt sit afskjed på Rikzsalen,
kunna ej antagas til expedierande uti Expeditionsdeputationen.
4:o. Approberas, dock på det sättet, at inge sådane ord inflyta, som
kunna göra någon ändring uti sjelfwa slutmeningen eller göra den twifwel-
aktig.
5:o. När det som anfört är wid förre puncterne iachttages, lärer detta
icke behöfwas, allenast skulle Ståndet önska, at Hans Excel!:ce Rikz-
rådet och Landtmarskalcken ej wille sig undandraga at biträda deputa-
tionen, när sådant af densamma åstundas kan och wederbörligen begäres.
Wid det tilfället at fulmäcktigen ifrån Grenna Handelsmannen Sven
Öman tog afskjed ifrån Ståndet, så lämnades honom därwid detta witnes-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 613.
504
23—24 oktober.
börd, at han så wäl uti Ståndetz sammankomster som eljes sig wäl och
anständigt skickat och förhållit.
Och emädan tiden nu redan war förfluten och klockan in emot et, ty
skildes Ståndetz ledamöter ifrån hwarandra, lofwandes i morgon komma
tilsammans.
Den 24 october.
Uplästes återigän förteckningen uppå dem, som blifwit upförde på
expectancelistorne. Ilwarwid följande anmärkningar gjordes.
l:o. At ingen bör komma på expectance, som ej wärkeligen gjort tjänst
och njutit lön på staten.
2:o. At de som äro af hundbär förmögenhet, ej böra njuta något under-
håld af publico.
3:o. Måste hwart åhr undersökas wid Statscommissionen eller Stats-
contoiret, huruwida häruti skjedt någon ändring, el:r en och annan wara
befordrad eller eljest afgåt.
4:o. Beträffande tiden, hwarifrån begynnelsen skal tagas til desses
löns beräknande, så synes det böra skje ifrån den första julii sistkne uti
innewarande åhr.
5:o. Häradzhöfdingarne, som tilsatte blefwo 1718 efter den då uti
justitisestaten gjorde förändring, hade ingen wiss lön utan bekommo sit
dagatractamente, hwarföre böra de upföras allenast til befordran, men
icke til underhåld.
6:o. Böra inge andre än de, som haft kongl, fulmackter, härwid komma
i consideration til underhåldz åtnjutande.
7:o. Anbelangande dem, som hädanefter sig angifwa och söka at komma
på exspectance, så bör förblifwa til nästa Bikzdag wid det, som redan
härom är resolverat, så at ingen tilökning må skje på de utfärdade och
underskrifne listor.
8:o. Bör noga efterfrågas om deras lefwerne, skickelighet och fregd,
som på exspectancen upföres, så at ingen owärdig må njuta detta bene-
ficium.
9:o. Är någon icke synnerlig angelägen om tjänst, eftersom han får
half lön på expectancen, och kan igenom commissioner eller eljes hafwa
wacker förtjänest, så kommer en sådan at njuta detta beneficium allenast
til nästa Rikzdag och närmare öfwerwägande.
10. Bör granneligen efterfrågas och undersökas, om någon sjelf begärt
och fåt afskjed, på hwilken händelse han ej bör njuta något underhåld.
11. Kommer och noga at undersökas, om någon af dem, som opförde
äro til exspectance, sedermere på något sät blifwit emploijerad.
12. Bör ingen njuta lön för högre tjänst än den han wärkeligen före-
trädt, fastän han fåt högre caracter.
13:o. Undersökes om icke en stor del af auditeurerne hafwa på det
sättet blifwit bibehåldne eller bibehållas kunna, at de efter förordningen
24—25 oktober.
505
njuta 2 å 3 mönsterskrifwarelöner; kunnandes desse tjänstlöse auditeurer
befordras til de ständige auditeursbestälningarne, som nu wid alle rege-
menter faststälte äro, enär någon öpning finnes.
14:o. De som icke halt kongl, fulmakter och blifwit indragne samt
således tjänstlöse, men likwäl äro så wäl skickelige som de andre expec-
tanterne, synes böra upföras til befordran, men icke til underhåld.
15:o. Hwad härom stadgat finnes, står til nästa Rikzdag.
Listorne på alla dem, som nu opförde äro på expectance så af civil
och militaire som Prästeståndet, underskrifwes af samtel. respective
Talemännen, igenomdragas och förseglas.
Sedan påmintes återigän därom, at man måtte få hyra något rum af
staden, hwaräst alle rikzdagzacterne kunna förwaras. Hwaruppå H:r
Borgmäst. Bunge swarade, at de nu kunna som tilförene läggas uti
godt förwar i stadsens archivo och därtil göras et skåp, hwaräst de inläggas
kunna, utan at någon får tilgång til dem, med mindre angelägenheten så
fordrar, at man därutur någon underrättelse behöfwer, då jämte H:r
Borgmäst. Secreteraren kan hafwa en nyckel, och den senare extraderar
den underrättelse, som behöfwes. Ståndetz H H:r ledamöter yrkade än
widare därpå, at man måtte få hyra något rum. Och stannades uti det
slut, at man skal närmare fråga efter rum.
Sedan uplästes H:r Borgemäst. Grizels och Hilleströms memorial och
däruti gjorde reservation angående båtzmanshållet. Sammaledes H:r Se¬
creteraren Loos därom ingifne memorial, anhållandes begge at de måtte
föras til protocols, men som en och annan det ej wille tillåta, eftersom så få
wörö tilstädes, så upskjötz därmed til widare.1
Just:des brefwet til Hans M:t angående promotorial för någre herredagz-
män at bekomma nödige herredagzpängr.2
Uplästes Commissarien Portaei skrift3, hwaruti han sig beswärar där-
öfwer at han blifwit stöt ifrån sin tjänst. Resokdes: Upföres på expec-
tancelistan til half löns åtnjutande utom den honom tillagde pension.
Fredagen den 25 octobr. 1723.
Borgemäst. Hrr Silents begärte communication af Hrr Borgemästaren
Tellanders ingifne skrift angående lindring uti contributionen, eftersom
däruti gifwes anledning at Uddevalla skal påläggas större contribution.
Men den senare påstod däremot, at det icke måtte skje, emädan samme
skrift intet är inlagd mot Uddevalla utan innehåller allenast en ansök¬
ning om lindring uti contributionscontingentet för Götheborg, hwarföre
den ej skal böra med Uddevallag] fulmäktige communiceras, men Hrr Si¬
lents yrkade sit påstående än widare, emädan Ståndet för detta skal
1 Jfr s. 510, 512.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 614.
3 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 615.
506
25 oktober.
sådant bewiljat. Hwarwid dock ärindrades, at det så wida skjedt, at
denne begäran först skulle communiceras med Hrr Borgemäst. Tellander,
som då intet war tilstädes.
Hrr Tellander och Hrr Silents afträdde. Hrr Borgemäst. Hrr Höök
yttrade sig således häröfwer, at emädan Uddevalla nämnes uti berrde
skrift, ty är dess mening at Borgemästaren Hrr Silents bör hafwa commu-
nication däraf, hwilket han begärte måtte fattas i protocollet; de öfrige
af Ståndetz närwarande ledamöter höllö före, sedan de å nyo låtit samma
skrift för sig upläsa, at den begärte communicationen icke kan bewiljas.
Resolrde: Det påstår wäl Borgemästaren ifrån Uddevalla Hrr Silents at
få skriftelig communication af det memorial, som Borgemästaren Hrr
Tellander ingifwit här i Ståndet om lindringz ärhållande uti contribu-
tionen för Götheborg. Dock aldenstund samma memorial icke är inlagt
emot Uddevalla, utan innehåller allenast en ansökning om moderation
uti den contributionssumma, som Götheborg härtil dragit, hwaröfwer
Ståndetz utslag sökes, ty kan den begärte communicationen ej widare
bewiljas, än at Hrr Borgemästaren må berrde memorial här i Ståndet
genomläsa.
Sedan bewiljades, at Controleuren ifrån Nyenschantz Johan Schening
må såsom tjänstlös upföras på expectantlistan ti) underhåldz åtnjutande.
Borgemästaren Hrr Stobaeus gaf wid handen, at han tillika med någre
andre, som hafwa ordsak at klaga öfwer båtzmansjämkningen, hwilken
skjedde åhr 1720, äro sinnade at hos Hans Kongl. Mrt andraga sina beswär
däröfwer och söka därutinnan ändring, emädan sådant uppå dess mång¬
faldige ansökningar därom uti Ståndet icke kommit til någon wärck-
ställighet.
Fulmäcktigen ifrån Arboga Hrr Secreteraren Loo och fulmäcktigen
ifrån Kiöping Hrr Borgemästaren Risel anhöllo, at emädan de nu efter
Ståndetz resolution hafwra at anmäla sig hos Hans Kongl. Mrt angående
den swåra drabanteinqvarteringen, som dem trycker, dem då måtte
lämnas del utur Ståndetz protocoll öfwer det, sorn uti det måhlet i Ståndet
kan wara förlupit. Hwilket bewiljades.
Och som Ståndet ännu icke utnämt deputerade till den anställande
Ecclesiastique deputationen1, så lämnades nu Magistraten i Stockholm
fria händer, at enär berrde deputation kommer at gå för sig, då utnämna
wisse skickelige deputerade därtil, som å Borgareståndetz wägnar den¬
samma bewista.
Och emädan Ståndet nogsamt finner, huru angeläget det är at dess
acter blifwa på et wist ställe förwarade, registrerade och i ordning bräckte,
så at Ståndet wid rikzdagarne kan hafwa al nödig och tilförlåtelig kun¬
skap därutur, ty anmodades Torpadius, som wid twänne rikzdagar warit
Ståndetz Secreterare, at draga försorg därom, det åtminstone de rikzdagz-
acter, som angå 1719, 1720 och 1723 åhrs rikzdagzhandlingar, måge sam¬
1 Tillskrivet i marginalen: Extr. til H:r Bm. Bunge d. 28 febr. 1724.
25 oktober.
507
las tilsammans, registreras och noga förwaras uti et därtil utsedt tjänligit
rum, dragandes Ståndet til honom det förtroende, at han söker i möge-
ligaste måtton bringa dem uti god ordning och redighet.1 Och på det
sådant så mycket bättre må kunna skje, så anmodas ej allenast weder-
börande at låta acterne inlefwereras(l) på det ställe, som därtil anordnat
blifwer, utan och finner Ståndet skäligt at antaga til nästa rikzdag en
cancellist, som ofwanberrde arbete under Torpadii inseende och direction
förfärdigar, beståendes densamma trehundrade femtijo dahr smt i lön
årligen utaf städernes därtil bewiljade sammanskottsmedel, dessutan
blifwa nödige contoirsexspencer jämte hushyra til rummet bestådde,
hwaräst acterne komma at förwaras. Hwarwid Ståndet lät hos sig
komma uti benägen åtanka den berömmeliga flit och skickelighet, hwil-
ken Hrr Samuel Eckerman, som betjänat Ståndet för cancellist under
den nu öfwerståndne Rikzdagen, wisat hafwer och antog honom nu til
cancellist på förberrde wilkor. Hwaruppå han inkallades och aflade med
hand å bok sin ämbetes ed efter det formulär, som därtil är upsat, hwilket
sedan han underskrifwit, lades ad acta och ses nro 616.2
Och fans godt meddela honom följande extractum protocolli: Såsom
Ståndet til at desto bättre kunna hafwa sina rikzdagzacter och hand¬
lingar uti behörig ordning och redighet funnit nödigt at antaga en cancellist,
som berrde acter under wederbörandes inseende registrerar och renoverar
samt eljes det arbete därwid förrättar, som honom kan anbefalt blifwa
och Ståndet låtit Hrr Samuel Eckerman komma hos sig uti benägen
åtancka så wäl för dess wid academien wäl anlagde studier som under
denne Rikzdag, då han betjänt Ståndet för cancellist, wiste skickelighet,
flit och trohet, altså blifwer bemrte Samuel Eckerman härmed til nästa
Rikzdag antagen och förordnad at wara Ståndetz Cancellist, hwilken
bestälning han nu straxt hafwer at tilträda samt med al flit, tro och red¬
lighet at förrätta, ställandes sig däruti til rättelse och noga efterlefnad
den ämbetes ed, som han idag lifligen aflagt, hwaremot han den lön hafwer
årl. at undfå, som honom derföre tillagd blifwit.
Härwid yttrade sig Torpadius, at han med ödmiukaste wyrdnad och
tacksägelse ärkjänner den gunst och bewågenhet, som det högtrde loff
Ståndet har behagat wisa honom så wäl wid den förre som denne nu
lyckeligen öfwerståndne Rikzdagen, och särdeles, at det högt:de lofl. Stån¬
det täckes draga til honom det goda förtroendet, at de honom updraga
wilja inseendet öfwer det contoir, som nu inrättas skall till acternes för-
warande, completerande och registrerande med mera. Hwilket alt som
han med ödmjuk wyrdnad uptar och ärkjänner, så försäkrar han härwid
wilja anwända den flit och redlighet, så at han må kunna göra sig än mera
wärdig til det högtrde lofl. Ståndetz gunst och bewågenhet, uti hwilken
han sig aldeles innesluter.
1 Överstruket: Til hwilken ända wederbörande, som haft her:de ader om händer, anmodas dem
ifrån sig lefwerera.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 616.
508
25—26 oktober.
Ståndet försäkrade däremot at wilja dess härwid hafwande omak med
en anständig discretion ihugkomma, förutan det at hwar och en, som
honom i något besynnerligit anlitar, dess omak och arbete förskylla wik
Imedlertid gaf Ståndet sit bifal därtil, at när någon af dem, som nu
warit herredagzman, begär underrättelse af rikzdagzacten, så skal honom
sådant meddelas, när han sig därom hos H:r Torpadius anmäler, såsom
och at detsamma skje skal, när någon stadzmagistrat slikt åstundar och
begär, som angår det almänna wärket eller samma stad i synnerhet. Til
hwilken ända så wäl alla acter som contoiretz inrätning samt directionen
och inseendet däröfwer bem:te secreterare anförtrodt blifwer, kommandes
fördenskuld den antagne cancellisten at stå under dess befalning och
lydno.
Lögerdagen den 26 octobr.
Uplästes et project1 til de circulairebrefwen, som efter Ståndetz godt¬
finnande komma til samtel. Städerne at afgå. ITwarwid et och annat
påmintes.
Härwid anmodades Justi tiarborgemästaren uti Stockholm, ädel och
högaktad H:r Jacob Bunge, som så wäl wid denne nu öfwerståndne som
förre Rikzdagen warit Ståndetz berömmelige Taleman, det han under-
skrifwa och utfärda wille i Ståndetz namn de upsatte circulairebrefwen
berörande en wiss stats inrätning för en ständig ståndzsecreterare samt
cancellist och nödige contoireexspenser, såsom och at Hrr Borgemästaren
wille ej allenast wara beforderlig, at något tjänligit rum til contoir därtil
emot årlig hyra kunde utses utan och draga försorg, at rikzdagzacterne
blifwa ditlefwererade samt hafwa inseende, at de warda behörigen in¬
venterade och uti det, som til befordran af detta wärketz inrätning och
widmakthållande tjäna kan, göra et benäget biträde och handräckning,
enär sådant af wederbörande åstundas och ansökes. Hrr Borgmäst. lof-
wade uti alt detta wilja göra Ståndet noge, hwarföre och de närwarande
ledamöterne honom tjänstel. betackade.
Uppå Rådmannen Hrr Lindbergs begäran utgafz följande extractum
protocolli: At det lofl. Borgareståndet alla dagar, sedan Rikzdagen af-
blåstes, alt intil närwarande dag för sina angelägenheters skuld warit
tilsammans, och icke förrän nu skils ifrån hwarandra, det blifwer härmed
betygat.
Sedan underskrefz contributionslistan2 eller repartitionen städerne emil¬
ian af det contingent, som de sig nu åtagit at utgöra. Hwilken däruppå
til Kongl. Cammarcollegium upskickades. Härwid erindrade fulmäktigen
ifrån Strömstad Hrr Alqvist, at som han finner det Strömstad är jämwäl
opfört, så förbehåller han sig at sådant ej må lända bemrte stad til någon
gravation, eftersom den njuter frihetzåhr för contributions ärläggande.
1 Tillskrivet i marginalen: 616. Cirkulärbreven linnas icke under det angivna numret i
Borgarståndets arkiv 1723: 6.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 617. Se även bil. 3.
25—26 oktober.
509
Därnäst blef et memorial upläsit1, så lydandes ord ifrån ord2: Såsom
staden Christianstad3 effter Hennes Kongl. Maij:tz wår allernådigste
Drottningz på Riksdagen år 1719 nådigst gifne resolution borde njutit
lindring i båtzmansholl ifrån 16 til 12 män, genom någre Ståndets depu¬
terade upsatte project på 1720 års Riksdag med 4 ifrån 16 til 20 formerat,
altså har jag på staden Christianstads wegnar ånyo hos Hans Kongl.
Maij:t under stadsens enskijlte beswär om ändring och den af Hennes
Kongl. Maij:t staden i nåder förunte lindring anhollit, som mig jemte de
öfrige städer, som sig öfwer samma 1720 års båtzmansdelningzproject
beswärat, til wår Ståndetz regulerande remitterad. Men som Riksdagen
nu är slutit och detta angelegna werk intet afgiordt, största del af Ståndets
ledamöter redan äro bortreste och jag fruchtar, at denna retta jemkning
kanskje intet torde komma til sit rette slut, altså kan iag ei annat än
förbeholla mig al rett; tjenstl. begärandes at detta mit reservatum i Stån¬
dets protocoll må infört blifwa.
Stockh, den 24 octobr. 1723.
R. Weduvar.
På undertechnade städers wegnar, som wid sista båtzmansfördelning
emellan städerne (effter Riksdagen) oförgripeligen skjedt för när, förbe¬
holla wi oss samma ret och talan til nästa Riksdag ut supra.
A. Ebbeltoft för Carlscrona
J. Bärling från Warberg
Jonas Lindberg från Halmstad
S. d. Ingåfwo fulmächtigarne för städerne Öhregrund och Nortelje et
memorial4 ang: de båtzmanshollet med begäran at det uti Ståndetz proto¬
coll inflyta motte, som bewiljades, lydandes ord ifrån ord som följer
Ehuruwel städerne Öhregrund och Norrtelje haft den olyckan at af
fienden i grund blifwa afbrende och i anseende dertil af kongl, nåd til
någon deras uprettelse njuta ännu några få öfrige frihetsår, så at deras
fulmechtige ei skulle synas hafwa serdeles fog den lenge omtalte båtz-
mansjemckningen at påyrka, likwel som de deputerade af Deras Excelkr
Riksråden, hwilka sutit öfwer städernes enskijlte beswär, i nåder remit¬
terat oss til det h:de och förnäma Ståndet, med förmodan det sådan
jemkning städerne emelan best der skulle treff as, såsom och at wäre
hemmawarande medbroder, som uti et fast ynkeligit tilstånd försatte
äro, gifwit oss besynnerligast in comissis at sökja någon lindring för fram¬
tiden uti det altför swåra desse fattige städer öfwerhengande båtzmans¬
hollet, som nu ei widare utan en hwar innewånares änteliga undergång
1 Överstruket: och pä begäran uti protocollet infört samt at extractum protocolli däröfwer be-
wiljadt.
2 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 618, med påskrift: Uplast d. 26 octobr. 1723.
3 Det följande fr. o. m. Christianstad t. o. m. protokollstextens slut har skrivits av kanslisten
Ekerman.
4 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 619, med påskrift: Uplast d. 24 octobr. 1723.
510
26 oktober.
prsesteras kan, alt fördenskul utbedja wi oss af det h:de Ståndet den
gunsten at wäre angelägenheter och beswär med tolamod måtte anhöras.
l:o. Betreffande Öhregrund så afskreckes nästan inwånarne at widare
byggja eller bo uti staden, som i hafwet belägen är, för den osäkra orten
skul uti ofredztider, hwartil kommer, det han sedan 1491 af fienden 2:ne
gånger warit ruinerad, 2:ne ggr af wådeld i aska lagd och serdeles 1719
utom åtskillige skador och olyckor i Cronones tjänst med farkostars för¬
lorande uti transporter under framledne krigzåren, så at Borgerskapet ei
fädt för deras innestående frachter, mindre den ringaste wedergelning
för deras farkostar, som doch wörö en ansenlig hjelp i swåra båtzmans-
hållet til 18 stycken, ei til förtigande den almenne olyckan uti goda pen¬
ningars förlorande och myntetecknens afslag, förutan det at inwånarne
altsedan år 1714 bästa tiden om sommaren från sina hemwister för fienden
flyktige warit och lika fult det dem ålagde swåra båtzmanshollet fulgjort.
2:o. Har denna staden icke något utrymme uti åker, äng, skog, anten
til stengzel eller wedbrand, icke eller fiskewatn at leggia ut et nät uppå,
utan i förmågo af kongl, privilegier des endaste näringzmedel bestådt af
inrikes seglation men beklagekn af brukspatronerne under adelig skjöld
och frihet sig skyddandes hafwa den näringen ifrån staden borttagit, i
det de med egne farkostar sine brukseffecter til samt laster ifrån Stock¬
holm så wel nu som tilförene sjelfwa föra låta, hwaraf hender at stadsens
fartyg frachtlöse moste widmachthollas samt wiel stranden förrotnas, til
outsägelig uti stadsens förkofrande afsaknad. Betagandes efwen handelen
i orten, så at icke en fjerding säd kommer til staden, mindre något annat,
hwarmed Borgerskapet uti anstendig handel skulle kunna sig något för¬
tjena.
3:o. Är Östhammar på 1 1/2 milli ofwanför Öhregrund op i landet be¬
lägen, hwilken jemte Upsalaboerne efwen betager denna stad fiskehan-
delen i skjergården om wintertiden, hwarföre Öhregrund för detta most
skattat och andra nyttjat och brukat des privilegier, staden til största
skada och förfång. I anseende hwartil flere båtzmän Östhammar, så
lramt den blifwer beståndandes, borde påleggas.
4:o. Kan man och icke förundra, det åtskillige norrländska städer som
Söderhanm holler allenast 10 båtzmän, Sundswall 8 d:o, hwilka städer
stå uti en efter deras ämne florerande handel, medelst den förmon först
naturen lemnat dem af skog och tjenligit wirke til espagnefarares byggande
och mindre farkostar, 2:do hafwa de ansenligit af åker, äng och fiskewatn
med flere kostelige lägenheter, kunnandes den, som om sådant twiflar, af
tullspecialerne wid Blockhusudden nogsamt erfara, huru mycket af landz-
produeter och egit gods de til och från Stockholm afföra, då en del stapel¬
städer, som jemte tilstendige fördelachtigheter efwen äga anseende, ei
utgjöra mer än från 4 til 8, 10, 12 och 16 st., på somlige ingen, warandes
dem som sådant angår detta icke obekant.
Hwad widkommer Norrtelje stad, så hafwer han samma bistra olycka wid
fiendens sista invasion som Öregrund måst undergå, i det han blifwit beklage-
26 oktober.
511
ligen i grund afbrender, Borgerskapet på en gång både til löst och fast rui¬
nerat, warandes så af sig kommen uti handel och näringzmedel, at nästan
ingen kan eller wil sig der nedsättja. Denna stad har tilförene under åtnju¬
tandet af des allernådigst förunte privilegier på en fri seglation uti Östersjön
florerat och efwen då blifwit pålagder at utgiöra 20 båtzmän, men som
samma seglatz, förmon och fördelar igenom et oblidt öde, föreståndarnas
owarsamhet eller alt för mechtige naboer medelst des aftagande och på
sådant se[tt] följachtlige undergång, förmente serdeles lycksalighet äro ifrån
staden bortmiste, så wil och nödwendigt följa, det staden ei med et så drygt
båtzmansholl, som förbemelt är, motte beleggas, så framt emot al retwisa
och billighet icke handlas skulle, hwilket uti detta h:de Ståndet man ei
bör eller kan sig föreställa. Jag kan i sanning betyga, som och bekant
är, at ibland någre fattige der boende fiskare och factorister ei mer än
en enda man finnes, som kan kallas rett borgare. Och som detta är en
sanferdig berettelse om desse förstörde städers ynkel. tilstånd, så under-
stelles ödmiukel. detta h:de Ståndetz retwisa och mogna bepröfwande,
huruledes de med et så tryckande båtzmansholl kunna eller böra beswäras.
Emedlertid och i annor hendelse bedja wi ödmiukel., at detta wårt på¬
stående om en skjelig lindring af båtzmansantalet uti Ståndetz protocol
inflyta motte, såsom och at extract deraf för hwarjahanda tilfellen samt
för wår säkerhet wid hemkomsten til wäre medbroder gunstigast oss
meddelas motte. Stockh, den 3 octobr. 1723.
E. A. Grizell ful. för Nortelje. Joh. Hilleström ful.
för Öregrund.
Såsom jag undertechnad1, Kongzbacka stadz fullmechtige herredagz-
man tillika med flere supplicerande fuller ofta giordt påminnelse under
denna Riksdagen hos höglofl. Borgarståndet, som widare i de öfrige
respective Stånden, at den ändring som gjordes wid sista Riksdagen 1720
med städernes båtzmän, behörigen må ändras och så jemkas, at det med
städernes båtzmän må så förblifwa, som tilförene af longi, tider warit,
men för högwichtige Riksens ärender ei kunnat komma at företagas,
innan nu på slutet af Riksdagen och som Kongzbacka stad, hwilken
förr haft 2:ne stadzbåtzmän, då blef uphögt til 5, så at tilökningen nemlm
3 båtzmän war oss alt för odrägelig, som ei neppekn kunna utgiöra de
wani. 2 båtzmän, effter staden nu för tiden är af longwariga kriget så ut¬
mattat, at innan de 2:ne båtzmän kunna utredas, moste hos fattiga Bor¬
gerskapet utpantas husgerådzsakerne, ja kläder af man och hustru, i ty
Borgerskapet består af fattigt sjöfolk, som i fredztider den ene den andre
någorlunda hjelpa kunde at förtjena födan och erlägga sina contributioner
och andra onera, men sedan kriget påkom, ha wi alla med skjep och man¬
skap most giöra Kongl. M:tz transport tjenst, sina skjep derigenom dels
förlorat dels innestående transportsfrachter, ja och innestående månadz-
1 Borgarståndets arkiv 1723: 6, n. 620, med påskrift: Upläst d. 26 octobr. 1723.
512
26 oktober.
löner för dem, som alla krigzåren warit commenderade på Kongl. Maij:tz
örlogzflotta, så i Carlscrona som wid Giötheborgs esqvadrenen och lika
fult most contribuera til stadsens båtzmän och andra utskylder, at staden
är nu i et beklageligit och uselt tilstånd, som snarare behöfde lisa än til-
ökning för ogemen tagen skada och ruin, är och i ödmiukhet hos högl.
Ståndet at påminna, at man moste considerera, hwad skjel de städer hafft,
som sökt afbörda sig sina stadzbåtzmän, om de mer än de öfrige i krigz-
tiden lidit skada samt hwad fromma och fördel desse så oförmodekn be-
bördade städer framför de andre så beklagel. krigzåren hafft, ty der alt
noga blefwo skjerskodat, förmodar jag, at Kongzbacka lilla stad och flere
dylika icke skulle bli i någon motto förtiden til större afgift belastade,
utan retwisel. och effter omstendigheterne lindrade, hwarom jag aller-
ödmiukast anholler, at detta fast enfaldiga berettelse må bli bewerdigat
i högl. Ståndetz protocoll blifwa observerat. Hwarmed förblifwer högl.
Ståndets allerödmiukaste t:re.
Hans Kock.
Herredagzman ifrån Kongsbacka.
At en del1 af städernes H H:r fullmechtige wilja nu hefwa och ogilla,
hwad som wid sista Riksdag blifwit slutit och afgiort, af collegier öfwer-
sedt samt af Hans Kongl. Maij:t och Rådet genom öpna resolutioner och
utferdade bref och ordres så wel til Kongl. Ammiralitetet som alla H H:r
Landzhöfdingar faststelt blifwit, det är nu sak, som aldeles är stridande
mot en ren process, regeringzformen och Stendernes nu uprettade rikz-
dagzordning. Och wörö alt för illa at den skulle brytas och rubbas af
lagstifftaren sielf, som nu lörsat det målet inom sit wissa skrank, nemkn
at den sak, som genom resolution af Hans Kongl. Maij:t och Rådet wore
afgiord, skal blifwa ståendes och af Riksens Stender icke hefwas, utan at
samma ärende wörö antingen per male narrata eller genom nullitet före¬
dragen, at då answaret moste stadna in uppå den, som til sådant orsaken
warit. Skulle någon nullitet, som beskylles wara förelupen med båtzmans-
jemkningen wid sista Riksdag, för hwilken orsak de klagande H H:r ful-
mechtige nu undfåt den höga Kongl. Senatens remiss, så må jag wel tilstå,
at det wore illa giordt, men så är det et mål, som effter en ordentelig pro¬
cess bör först noga undersökjas, blifwande således qvsestio an, om någon
nullitet är begången eller intet, hwarwid i öfwerwägande kommer.
l:o. At alla sista rikzdagzacter och protocoller, som denna saken angår,
böra företagas och igenomläsas samt noga skjerskodas.
2:o. Alla de rikzdagzmän, som 1720 i Ståndets namn denne jemkning
gjort, böra höras, giörandes det icke til fyllest at de klagande H H:r full¬
mechtige nu föregifwa, det de ei warit tilstädes, emedan som mig berettas,
skal denna saken warit ventilerat 1720 inför hela Ståndet och resolverat,
at den äntel. effter Kongl. Maij:tz remiss 1719 moste afgiöras, helst en stor
del af städerne effter den gamla repartition a:o 1689 uti souverainitetz-
1 Borgarståndets arkiv 1723:6, n. 621, med påskrift: Upläst d. 24 octobr. 1723.
26 oktober.
513
tiden under påstående 20 års krig dragit alt för stort och odrägeligit
båtzmansholl, som dem afmattat och oförmögne giordt, deremot andre
städer i Riket liten eller als ingen kj enning haft, hwilka då hwarken
welat samtycka til någon ny jemkning eller sig derwid instella welat,
utan rest bort ifrån Riksdagen, för hwilken orsak et så angeläget werk
de nödlidande til ruin ei kunde hwila.
Hafwa de qwarblifwande rikzdagzmän af Borgarståndet såsom förord¬
nade på sin ed och samwete giordt denne jemkning, som af Kongl. Cammar-
collegio är worden öfwersed och af Hans Kongl. Maij:t faststelt, så för¬
modar man, at den bör blifwa beståendes, det wore allenast at förringa
Hans Kongl. M:tz höga kongl, macht och myndighet, som deröfwer resol¬
verat. Och lärer H:r Rådm. Ahllöf, som ifrån Arboga 1720 war fullmechtig,
sig i andre weckan till den ändan instella.
3:o. Bör Kongl. Cammarcollegium härwid höras och sig förklara, på
hwad fot och fundament Collegium denna resolution Hans Kongl. Maij:t
föredragit. Beder fördenskul 4:o Jag ödmiukel., at detta alt motte til
protocols infattas, inlåtandes jag mig her i Borgareståndet med de klagande
H:rr fullmechtige uti ingen controversia denna saken angående, innan
först alla föregående laga actus äro för sig gångne. Och förbehåller mig
sedan at inkomma med oförgripelige tankar om settet och ordningen til
den påstådde nya jemkningen, i alt fall den skulle komma å nyo at företagas.
Stockholm den 22 september 1723. På Arboga stadz weg:r
Joh. D. Loo.
33 — 47621 Borgarståndets protokoll
BILAGOR
1.
Protokoll över sammanträde med fullmäktige från Stockholms stad
den 3 januari 1723.
(F 282 b, UUB).1
Torsdagen d. 3 januari 1723 trädde de af Stockholms Borgerskap ut-
walde herredagzmännen tilsamans at öfwerlägga om et och annat, som kan
wara nödigt at til öfwerwägande taga, innan Rikzdagen infaller; warande
nu tilstädes hr Just. borgemäst. hr J. Bunge, Rådmännen Hrr Joh. Salan,
Hrr Joh. Leijel och Hrr W. Helledaij samt Handelsmännen Hrr Abrah. Gril,
Hrr Joh. Spalding, Hrr Carl Aspegreen, Hrr Johan Lampa, Hrr Mårten Jeger
och Hrr Joh. Silker. Hwaruppå efter det upsatte registret acterne, som
warit före wid sista Riksdagen, lro Är nödigt at wid Ständernes samman¬
komst i början förafskjedas, då Rikzdagen ej skal afslås, förr än alla Stån¬
den äro ense därom, at han slutas skal. 2:o Skal undersökas, huru Colle-
gierne afgjort de måhl, som til dem blifwit remitterade, uti Hans Mrt reso¬
lution på städernes almänne beswär. 3:o At Collegiernes ledamöter ej
måge brukas wid Ständernes deputationer utan alenast höras, när Stän¬
derna så kunna åstunda och reqvirera deras berättelse. 4:o Angående
tultaxan så böra de påminnelser iachttagas, som fines uti Borgerskapetz
memorial angående de ärender, som til Collegiernes afgörande blifrit af
Ständerne wid sista Rikzdag remitterade. 5:o Angående Ständernes Con¬
toir måste efterfrågas, huru reglementet blifwit efterlefrat och af hwad ord¬
sak fredzhjelpen blifåt anwänd til andra resor än Ständerne den anslagit.
6:o Angå:de bakugnspänningarnes ärläggande påmines, at de mycket
ojämt äro indelte och at sådant fördenskuld bör rättas. 7:o Angående
manufacturers inrättande, hwarom Kongl. Commerciecollegi eller Gref
Delagaardie memorial finnes uti herredagzacten under N:o 94 bör tagas uti
närmare och nogare öfwerwägande. 8:o Upsökes och ihopsamlas alla de
förordningar, som angå den förundte nederlagsfriheten. 9:o Angående
inqvartering här i staden wid förefallande durckmarscher.2
1 Jfr s. 3.
2 överstruket: 10:o. Ihopsamlas de förordningar, som angå nederlagzfriheten.
518
2.
Städernas allmänna besvär 1723.
(Riksdagsacta 1723: 2).
Protokollet s. 108.
§1.
Hans Kongl. Maijrtt1 hafwer igenom resolution af d[en] 8 julii 1720
uppå samtel. städernes fullmächtiges wid då warande Riksdag i största
underdånighet ingifne beswärspuncter allernådigast behagat ytterligare
stadfästa, at städernes magistrater ock borgerskap skola likmätigt förra
resolutioner och unfångne privilegier äga en oförkränckt rättighet at få
utwälja och föreslå borgmästare ock rådmän med mera, som deruti för-
mäles, ock at ingen wid slike tiensters besettjande skal dem påtwingas.
Hwilken höga kongl nåd Borgareståndet fördenskul uti al underdånighet
wyrdar och erkienner samt sig wid densamma framgent tryggar och fast-
holler. Men aldenstund wid sielfwa wäljandet hwarjehanda missbruk och
oordenteligheter esomoftast förefalla, i det de som wilja befordrade warda,
löpa omkring i husen och så tilsäjandess ifrån man til man, til at således
med underskrifter förskaffa sig vota ock de flästas röster, hwarigenom
oreda, split ock oenighet upwäckas, alt derföre ock til förekommande af
alt sådant anhålles allerunderdånigst, det en förordning deröfwer må så¬
lunda författas, at alla slika wal skola hädanefter förrättas af Magistraten
ock Borgerskapet tillika uppå sielfwa Rådstugun samt at al annorstädes
sökt votering ock underskrift til rösters samlande uti private huus ock
sammankomster, utom det sådant wal aldeles ogillas ock för intet skattas,
förbiudes wid 100 d:r s:mtz wite för uphofsmannen och 50 d:rr s:mt för hwar
ock en, som sådant i någor måtto biträder ock underskrifwer; ock at den
som winner de flästas röster ock wal til sådana beställningar, som eij af
Hans Kongl. Maijrtt efter föregångit wal besettjas, sedan sådant är behö¬
rigen med Herrar gouverneurer ock landzhöfdingarne communicerat, som
den då ei må ogilla, igenom et extract utur Magistratens protocoll befull-
mächtigas och installeras.
§2.
Med lika underdånig wördnad2 ärkiänner Borgareståndet, at Hans Kongl.
Maij:tt uti högbemelte resolution af d[en] 8 julii 1720 efterlåtit betjenternes
änkjor unfå nådeårspenningar likmätigt Kongl Maij:ttz allernådigste för¬
ordning af d[en] 18 maij 1686. Ock at sådant må skie, utan at de hafwa
nödigt at giöra uti Kongl. Statscontoiret om nådeårs erhollande någon
ansökning; dock emedan til följe af förordningarne nådeårspenningarne
böra utbetalas af dödzfals ock avancements medlen ock derigenom at så¬
dana medel icke inflyta, som oftast hender, det änckjorne på någre år,
understundom i hela sin lifstid, ei komme at åtniuta en sådan dem omför-
1 Tillagt i marginalen: Approb.
2 Tillagt i marginalen: Remitt:d til Secrete utskott.
519
säkrad kongl, nåd, der de likwäl wid sielfwa dödzfallet penningarne som
mäst och bäst behöfde, altfördenskul anholler Borgareståndet allerunder-
dånigst, det måtte efterlåtit warda til högre ock nedrigare betienters
änkjor wid städerne at utassignera nådeår af de medel, som kunna finnas i
stadsens cassa, när dödzfallet1 kunnandes dödzfallss- ock avancements-
penningarne, så fort de fallandes warda, ändå lika fult til ärsättning deraf
observerade ock indragne blifwa.
§3.
Hans Kongl. Maij:tt2 hafwer wäl sträng- ock alfwarl. förbudet, det ingen
annan skal understå sig, antingen för sig sielf eller för andra, befatta sig
med någon execution af hwad art och beskaffenhet den wara må, än de
som dertil efter lag ock förordningarne satte äro, icke desto mindre ock
emedan det befinnes, at så wäl commendanter uti fästningarne som office¬
rare uti garnizonerne taga sig före at blanda sig uti de syslor, som antingen
herrar executorer el:r magistraterne tilkomma, låtandes esomoftast ige¬
nom sina underhafwande soldater ock betjenter dels för sig sielfwe, dels
för andre uptaga det som til salu inkommer, innan det blifwer infört til
hamns eller torgs, eller ock sedan det dit inkommit, hwarigenom mycken
oreda, skada ock missbruk förorsakas, altderföre är Borgareståndetz
underdånigste anhollan, at sådant emot lag ock förordningar sträfwande
oskick måtte afskaffas ock wederbörande vid förlust af sine tienster för-
biudas at inmänga sig uti de syslor, som magistraterne tilhöra eller sielfwe
til egit eller andras behof befatta sig med executionswärcket el:r de ären-
der, som städernes politie oeh huusholdning beröra, utan som alla andra,
när de hafwa af nöden, anlita wederbörande om laga handräckning, men
ingalunda sielfwa giöra sig rätt, eller det som til salu ankommer för sig
eller andra annorlunda uptaga än lag ock förordningar tillåta.
§4.
Såsom derigenom3 at Borgerskapet måtte förse sig med wederbörande
gouverneurerfs] ock landzhöfdingars pass, när de någorstädes resa skola,
de handlande mycket hindras och uppehollas, särdeles när residencet är
långt borta belägit, så at de ei utan beswär ock omkostnad kunna förskaffa
sig resepas, altså anhålles i underdånighet, at magistraterne måge hafwa
tilstånd ock frihet utförpassa Borgerskapet ock deras folck, när de innom
rikes antingen för sin kiöpenskap eller eljes hafwa nödigt någon resa til
siös eller landz at anträda ock kunna pass behöfwa; ock at sådane dem af
magistraten meddelte pass sedan måge gällande warda, både i fram- ock
återresan, så at de måge dem kunna fortsättja utan ringaste hinder ock
uppehold wid ingen ort.
1 Meningen ofullständig.
2 Tillagt i marginalen: Approb.
3 Tillagt i marginalen: Går ut.
520
§5.
Det1 händer beklageligen esomoftast, at stadsens betienter uti deras
ämbetzförrättningar blifwa förolämpade, ja ofta med hugg ock slag öfwer-
fallne ock illa handterade, hwarföre anhåller Borgareståndet underdånigst,
at til hemmande af sådant öfwerdåd stadzens betjenter måtte äfwen som
besökare tagas under protectorial placatet af år 1684 d[en] 21 augusti ock
den, som på något sätt dem öfwerfaller, när de uti sitt ämbete begripne
äro, då efter bemälte placat måtte ansedd ock afstraffad blifwa.
§ 6.
Aldenstund1 de städer, som pläga inlefwerera sina räkenskaper til revi¬
derande uti landzcontoiren, derigenom mycket lida, at med samma revision
understundom drages långt ut på tiden, ty anhålles i största underdånighet
det wederbörande måtte påläggas, ifrån den dag räkenskaperne inlefwere-
rade warda, dem samma inom et år wid wite at revidera ock igenomse, ock
at i fall sådant ändå försummades, alt deraf händande answar då måtte
stanna på landzcontoiret.
§7.
Emedan2 den så kallade inqvarterings- eller tillöckningztolagen är ifrån
första början en städerne ock borgerskapet til lisa giord bewilning, ock
således som deras enskijlte inkomst bör anses, fördenskul är Borgarestån-
detz underdånigaste ansökning, at likmätigt Kongl Maij:ttz allernådigste
resolution gifwen för Gefle Stad d[en] 19 septembr. 1720 ock den 10 §
bemelte inqvarterings- eller tillöckningztolag, såsom en städernes enskijlte
inkomst, måtte til hwars ock en stadz fria disposition ock nytta, hwarest
han inflyter, lemnad ock anwänd warda.
§8.
Det3 kan wäl icke nekas at ju angelägenheten fodrar, det jernet både
uti up- ock stapelstäderne wräkes, men som man deremot fast dageligen
måste förnimma, at med wräkandet icke så aldeles ricktigt tilgår, i det när
någon jernstång af posten springer, icke så mycket af sielfwa metallens
oduglighet som utaf kiölden, eller ock at lödingen ei blifwit så wäl, som we-
derbort, sammanfogad, densamma warder confiscerad ock borttagen, än-
skiönt metallen uti sig sielf är god ock dugelig, hwarföre giöres en under¬
dånig ansöckning, at järnwräkaren måtte giöra sitt ämbete med wräkande,
innan jernet passerat skåhlen, men sedan sådant skiedt är, icke hafwa det
ringaste åtal derå: ock at de jernstängar, som kunna springa, utan at
sielfwe metallen är dertil wållande, ei måge confiscerade, utan ägaren til-
stälte warda, aldenstund det är skiäligt, at han får dem behålla, när metal-
1 Tillagt i marginalen: Approb.
2 Tillagt i marginalen: Rem:t til Secr. utsk.
3 Tillagt i marginalen: Remitt:d til Bergzcollegium.
521
len finnes god ock dugelig. Hwilket alt uti jernwräkarens instruction til
hans rättelse kunde inryckas.
§9.
Ock emedan1 åtskillige hälsosamma förordningar äro utgångne för Stock¬
holms stad angående så wäl politiens handahafwande som wachtens be¬
fredande, när den uti sin ämbetes förrättning stadder är, ty anhålles aller-
underdånigst, at de andre städerne i Riket måtte warda efterlåtit at dem
samma såsom en allmän lag i dömande efterfölja ock politien, såwida giör-
ligit är, derefter inrätta.
§10.
Såsom ganska många olyckor ock siöskador sig derigenom tildraga, at
kummel och remmare i skiären icke äro tecknade eller utmärckte, hwar-
medelst farkoster som oftast förolyckade warda, altså giöres en underdånig
ansöckning at wederbörande wid 100 dr s:mtz wite måtte anbefalte warda
sådane remmare och kummel at ofördröjel. utmärckia.
§11.
Det1 uppehåller sig åtskillige borgare och handtwerckare utom städerne,
twärt emot lag ock förordningarne, hwilka Borgerskapet til förfång på
landet uphandla det som eljest borde komma til hamns eller torgz, hwarföre
är Borgareståndetz underdånigste ansöckning, det måtte sådane utom stä¬
derne boende borgare ock handtwärckare, undantagandes de handt-
wärckare, som Ridderskapet ock Adelen eller socknerne efter förordning¬
arne bestås, förelagde warda at innom et år ock dag inflytta uti städerne
eller ock afstå handelen ock handtwärckerien, hwaröfwer Herrar gouver-
neurer och landzhöfdingar kunna en alfwarsam hand hålla.
§ 12.
Begäres1 allerunderdånigst, at när Herrar gouverneurer och landzhöf-
dingarne bekomma någre bref ock förordningar ifrån högre hand, som
Magistraterne til rättelse uti deras ämbetes förwaltning skola meddelte
warda, at de då tilsända Magistraterne deraf richtiga copier och afskrif¬
ten på det desse så mycket bättre måge kunna ställa sig dem samma
till underdånig och hörsam efterlefnad.
§13.
I1 lika måtto anhålles, at victualie-, wicht- ock mätarehus måtte inrättas
uti de städer, hwarest inga ännu finnas wara inrättade, på det alt skade-
ligit underslef, som wid mätan- ock wägande pläga föröfwas, dermedelst
desto bättre må kunna hemmat och förekommit warda.
1 Tillagt i marginalen: Approb.
522
§14.
Så1 är äfwenwäl icke mindre nyttigt än nödigt både til lurendrägeriernes
hemmande, såsom ock förekommande af det skadeliga förfördelande, som
Borgerskapet dermedelst uti sin tilständiga handel ock seglation tilskyndas,
det allmogen ock andre må blifwa wid ansenligit wite förbudne at bruka
någre owanliga hamnar eller lastagieplatser, ock at deremot må warda
anbefalte, det de skola betiena sig af de hamnar ock lastagieplatzer, som
dertil äro utsedde ock förordnade.
§15.
Det2 händer ofta, at enär en forobonde eller skieppare försummat taga
annotation ock bewis ifrån den tullplatz, hwarifrån någon wahra utföres,
eller ock utan ägarens wilja ock wetenskap orätt angifwer det medförde
godset, at detsamma då blifwer i brist af sådant bewis förklarat för con-
fiscabelt, hwilcket likwäl strider både emot förra wänlig- ock billigheten,
emedan ägaren af wahran ingalunda bör umgiälla de andras försummelse
och wårdzlöshet, ty anholles underdånigst, at sådant må hemmas ock rättat
warda.
§16.
Ibland3 annat, som til et rikes nytta ock upkomst högstnödigt wara
månde, skattas billigt icke för det minsta, at landsens ungdom uti bokelige
konster och wetenskaper må blifwa underwist, til hwilcken ända det är
angeläget, at publique huus ock scholar, som upbyggde äro, måge framgent
warda wid macht hällne, fördenskul anhålles i underdånighet, at landet
näst omkring om de scholar, som antingen hafwa inga eller eij tilräckeliga
medel af publico til husens upbygg- ock underhollande, må warda anbefalt
at dertil proportionaliter sammanskiuta, eftersom städerne eij kunna det
ensamme giöra, ock den nytta landzsens inwånare derigenom tilflyter,
at deras barn uti bemälte schola kunna niuta wederbörlig underwisning.
§17.
Aldenstund3 åtskillige missbruk i landzorterne förelöpa, i det lag ock
förordningarne på mångahanda sätt wanwyrdas och öfwerträdas ock landz-
fiscalerne för orternes widlyftighet omöjel. hinna med at hafwa deröfwer
et så noga inseende som wederbör, ty synes wara både nyttigt ock nödigt,
at stadzfiscalerne uti städerne kunde beordrade blifwe at jämte landz-
fiscalerne uti landzorterne ock städernes districter giöra beslag ock con-
fiscationer samt således hielpa til at jämwäl å landet i ackt taga Kongl.
Maijrttz ock publici interesse, hwarwid wederbörande kunde blifwa anbe¬
falte at gifwa dem en promt handräckning.
1 Tillagt i marginalen: Commerciedeput:s betenkande bifallit.
2 Tillagt i marginalen: Remitt:d till Commerciedeput.
3 Tillagt i marginalen: Går ut.
523
§18.
Såsom1 det förspörj es, det mycken olycka sig derigenom tildrager, at
fyrningen wid Öhregrunds båk ei riktigt warder underhållen, altså giöres
en underdånig ansöckning det wederbörande wid ansenligit wite måtte
anbefalte blifwa at sin skyldighet derutinnan fullgiöra, såsom ock at kasar
wid Arholmarna och Måsten måtte inrättade warda samt at skogen på
den stora kienningen Agön och innersta öen utanför Hudvikzvald icke må
utödas, på det de siöfarande måtte kunna hafwa så mycket bättre kienning
af landet.
§19.
De2 Norrländske städerne anhålla underdånigst at få niuta samma frihet
för sine farkoster at ligga orubbade wid Stockholms brygga til at der aflasta
sin inhafwande ladning, som de främmande åtniuta, så at de förre ei måge
wara skyldiga, enär de anlagt til broen, at wika undan för de senare, som
efter dem kunna inkommit; begärandes fördenskul bemälte städer under¬
dånigst, at en wiss förordning deröfwer må warda författad.
§20.
Städerne1, som haft den olyckan at blifwa af fienden eller äljest af wåd-
eld afbrände ock förstörde, giöra en underdånig ansöckning at dem i
nåder måtte efterlåtas en fri disposition öfwer tullen, som dem til hielp
ock uprättelse under frihetzåren är allernådigst förundt worden, och at
de måge låta densamma igenom sine egne betienter upbära, emedan på
somlige orter hela inkomsten eljest upgår til tullstatens aflönande, så
at samma städer på det sättet ei kunna til godo niuta bemälte benådning,
men få de sielfwe tullen upbära, så winna de lägenhet at åtniuta ock an-
wända det som inflyter til städernes gagn ock bästa.
§21.
Aldenstund1 de handlande, som besöka up- ock landtstädernes frimarck-
nader, tagit sig före, at i stället för det de borde hålla sit godz til salu uti
särdeles dertil upbyggde stånd ock bodar på allmänne torgen, upföra ock
sälja godzet uti Borgerskapetz huus, derest de logera, hwarigenom händer,
at torgen stå toma ock städerne mista de eljest fallande ock dem tilständige
ståndzpenningar, altderför anhålla bemälte städer underdånigst, at alle
handlande, som med godz besöka deras frimarcknader, måtte påläggas
at efter hwar ock en ortz beskaffenhet aflägga ock betala skiälige ståndz¬
penningar, de måge hålla sit godz til salu uti upsatte bodar på torgen eller
hemma uti husen, derest de wistas, på det städerne således må ärhålla
denna igenom förunta privilegier, dem til publicos usus anslagne rättighet
ock inkomst. Anhållandes ock samme städer i lika underdånighet, at de
1 Tillagt i marginalen: Approb.
2 Tillagt i marginalen: Går ut.
524
äfwen wäl måtte muta ståndpenningar af alla de stånd, som på gatorne
wid private huus ock gårdar upsättas, eftersom på annor händelse torde
stånden dragas ifrån torgen ock de publique platzerne ock städerne der¬
medelst stanna i mistningen ock en sådan dem tilständig revenue.
§22.
De1 städer, som nu förtiden intet niuta den andel af accisen ock bak-
ungzpenningarne, hwilcken de för åhr 1686 åtniutit til hwarjehanda ut¬
gifter, söka i al underdånighet at få samma medel tilbaka igen.
§23.
Derigenom2 at en del af accis- ock tullbetienterne understå sig at creditera
tull- ock accispenningarne åt dem, som sådane medel borde genast utbetala,
ordsakas icke allenast stora underslef ock oredor, utan ock kommer publi-
cum som oftast i mistningen af en sådan inkomst, som strax bör ärläggas,
hwarföre anhålles i underdånighet, det måtte blifwa tull- och accisbetien-
terne wid förlust af deras tienster förbudit at fördrista sig creditera åt
någon tull- eller accispenningarne, utan böra de genast dem samma upbära
eller ock wara Cronan för al deraf flytande skada answarige.
§24.
Sorn2 en del ståndzpersoner uti städerne wilja undandraga sig at för sina
gårdar underhålla brandwacht, wägrödning, kyrkio- och prästegårdzbygg-
nad, med flere onera som ei kunna eller böra anses för personalia, hwarige-
nom lasten kommer at stanna på Borgerskapet, altså är Borgerskapetz
underdånigste anhållan det ingen af alla de, som bygga ock bo uti städerne,
de ware sig antingen ståndzpersoner eller af Borgerskapet, må hafwa Bi¬
stånd at draga sig undan desse beswär, emedan alla wilja hafwa sine huus
skyddade för eldzfara, nyttia wägarne, gå i kyrckian ock höra Gudz heliga
ord, ock fördenskul äro skyldige at bidraga alt det, som til befodran af alt
sådant tiena kan.
§25.
Det innehåller wäl gästgifwareordningen af d[en] 29 aug. 1664, at alla
resande med goda hästar, wagnar, kiärror, slädar, selar ock sådant mera
samt båtar eller fartyg til siös, böra til deras resas fortsättjande ifrån den
ena orten til den andra fordersammast af gästgifware forthielpas emot be¬
talning a 6 •/., som sedermera til 8 •/. s:mt för milen blifwit förhöjd, ock
detta alt wid straff ock böter för dem, hwilcka sig på något sätt deremot
upsättja eller sådant förwägra; likwäl ock emedan en del gästgifware under¬
stå sig, särdeles när Borgerskapet äro stadde på sina resor, så äljest som til
ock ifrån de almänne frimarcknaderne, icke allenast at uppeholla 2, 3 ock
1 Tillagt i marginalen: Til Secr. utskottet.
2 Tillagt i marginalen: Approb.
525
flere dagar det ankommande köpmansgodzet, utan ock fördrista sig utan
det de icke äro försedde med dugeligit resetyg, at efter egit behag ock twärt
emot det som förordningarne innehålla, upstegra skiutzen ock frachten,
hwarigenom Borgerskapet ganska mycket lider ock understundom kom¬
mer at försumma marcknadztiden, förebärandes gästgifwaren i synnerhet
at de icke äro skyldige at fortskaffa dem, som efter Kongl. Maij:ttz reso¬
lution af d[en] 25 maji 1720 och den 21 § til godz ock warors fortskaffande
är tillåteligit at betinga med allmogen i socknen om en wiss forolön, alt
derföre ock som Borgerskapet på det sättet mycket hindras ock uppehälles,
så för sine egne personer som sitt gods, ock allmogen genom högbem:te
resolution taga sig tilfälle att efter egit behag stegra frakt och forolön,
de handlande till en alt för stor ock eftertänkelig nachdel, hinder ock
skada, altså anhålles underdånigst, det nästbermte 21 § uti resolutionen af
d[en] 20 maii 1720 må uphäfwas ock giästgifwarne deremot anbefallas att
noga efterlefwa giästgifwareordningen af 1664 samt till föllje deraf för-
plicktas att så wäl alle andre resande som kiöpmansgods ock fohror emot
skiutzens betalande effter förordningen owägerligen fortskaffa samt alltijd
till hands hafwa dertill hörige nödige rese- ock fohrtyg.
§26.
Beswära1 sig de Norrlänske städerne deröfwer, att förutan det deras fahr-
koster wed fram- ock återresan, både wid Blåckhus tull så wäl som wid
Waxhollms tullkammar, visiteras, blifwa de wid Grässöen ock Kulboda wid
Öhregrund med en ny visitation beswärade ock uppehåldne, då man offta
måsta låta den bästa winden utblåsa ock sedan försumma hela långa tijden,
innan wädret sig effter resan fogar, förutan det hamnen är isig, siälf
mycket äfwentyrlig ock osäker ock sådant tillförene eij warit brukeligit,
warandes en sådan visitation i anseende till desse städer helt onödig,
hälst han intet skaffar Cronan den alldra ringaste förmån eller trygghet
om sine inkomster, utan twärt om gior seglationen hinderlig ock swårare,
altderföre anhålla dhe underdånigst, att en sådan visitation wid Kul¬
boden hädaneffter må uphöra tillijka med commenderingens visitation
wid Waxholmen, emedan man uti fredeliga tijder eij har sådant att befara,
som en slijk visitation ock undersökning om fålket enkannerligen påsyfftar,
särdeles som desse fartyg eij fahra på utrijkes orter, utan allenast emellan
sin hemwistsort ock Stockholm.
§27.
Förutan2 den olaga handel, som allmogen tagit sig före att idka sins
emellan, begynna dhe äfwen nu att byggia egne farkåstar under skien att
dermed utföra sin egen afwel, hwilket uti Wäster Norrlanden, Österbottn
ock Finland alldrig tillförene warit tillåteligit, emedan sådant denna olaga
1 Tillagt i marginalen: Com.rat med Cammar- och Commerciecolleg.
2 Tillagt i marginalen: Commerciedep. betenkande bifallit.
526
handel desto mera befodrar; och har deras egen afwels utförande uti Wäster
Norrlanden ifrån långliga tijder tilbakars icke warit widare tillåten, än att
de hafft tillstånd om wintertijden med släda fara dermed till Koppar¬
berget ock några flera söder städer, ty anhålles äfwenledes i underdånighet
att en sådan farkåstars bygnad till egit behof må allmogen aldeles förbiudas,
ity om den skulle winna framgång, födde den ofelbart af sig en äntelig
undergång för städerne, som på handel ock siöfart priviligerade äro, alden-
stund mästa allmogen, som wid siökanten finnns, är till siöss öfwad, ock
skulle således på en kort tijd hela stranden med sine fartyg upfylla, än-
skiönt de sielfwe icke äga någon skog dertill, utan måste kiöpa sig wärke
ifrån aflägsnare byar.
§28.
Anhålles1 underdånigst, att lijkmätigt Kong. Maij:tts resolution af d[en]
23 decemb:r 1697, gifwen för Hernösands Stad, sågeqwarnar obehindrat
måtte få inrättas, aldenstund det både för landet ock städerne är en obote¬
lig skada, att den gröfwa skogen skall till kohlning utödas. Ty att af 10
till 12 sågeståckar näpligen en stig kohl står att bekommas, men igenom
sågning öfwer 3 tolffter bräder, kunnandes fördenskul kohl af toppar ock
grenar brännas, men den stora skogen till sågning endast anwändas, på
det Borgerskapet således af brädehandelen må kunna niuta någon näring
ock tillräckligit förråd af bräder till den allmenna nyttan wara att tillgå.
§29.
Ehuru2 städerne uti deras allmenne beswär wid åtskillige rijksdagar i
underdånighet andragit ock klagat öfwer den stora skada, hwilken så wäl
de näst intill norska gränsen liggiande stapel- som upstäder måste wid-
kiennas af den sig widt utbredande handel, den der begås både af wäre
egna med stångjärns ock andre här i Rijket fallande wahrors utförsel,
hwaremot de sig tilbyta ock sedan utmångla salt, sill, kläde, spetzerijer,
wijn, brännewijn och tobak, drifwandes sålunda dermedelst en skadelig
handel till städernes stora nachdel ock änteliga undergång, såsom ock den
handel ock wandel, hwilken de norska innom wår gränts med hwarjehanda
wahror drifwa, icke desto mindre ock emedan det förmärkes, att en sådan
handel på lijka sätt som tilförene drifwes ock handteras, änskiönt man
billigt hade förmodat, det Kongl Maij:ts taxa af åhr 1621, uti hwilken alla
persedlar namngifwas, som äro tillåtelige att ut ock införas, skulle kunna
giöra derutinnan någon ändring, fördenskull ock til hämmande deraf är
Ståndets underdånigste ansökning, l:o att dett måtte allmogen blifwa
förbudit hädaneffter till Norrige att utföra något stångjärn, som de uti
Bergzlagen ock wid bruken för oxar eller spannemål sig tillbytt eller för
reda penningar sig tillhandlat, jemwäl ock till förekommande af skogens
utödande förbiudas utföra sågetimmer, ock twärtom warda dem pålagt
1 Tillagt i marginalen: Till Skogsdeput. Jfr s. 639.
2 Tillagt i marginalen: Til Commerciecollegium.
527
att wiel nästa städer ock marcknadzplatzer enligit med den 4 § uti 1580
åhrs kiöphandelsordinance sådane persedlar försällja, ock 2:do att dhe
måge warda förplicktade här uti inrijkes städerne de wahror, som de till
sine hushåld behöfwa kunna, såsom tobak, sill, salt, wijn, brännewijn ock
spetzerij att upkiöpa, men ingalunda tillåtas att resa öfwer till Norrige
och derstädes sig dem samma tilhandla, samt 3:o att dem måtte förbiudas
mera upkiöpa, än de sielfwa till sine hushåldz nödtorffter omträngia kunna.
Hwaruti städerne så mycket mera förmoda ett nådigst bijfall, som Kongl
Maij:tt ock Cronan äfwen af en slijk oomskränkt handel en ansenlig mist¬
ning kienna måste, hälst hwarken det utgående järnet eller de wahror,
som införas, blifwa förtullade, hwilket handgrijpeligen lärer kunna santy-
gas, der gräntzetullspecialerne framfordras ock för ögonen läggias. Ock
som 4:to ingen af de swenska städernes Borgerskap med några wahror far
öfwer till Norrige ock dem der by från by föryttrar, som de norske här
i Swerige tagit sig före att giöra, så är äfwen städernes underdånigste
anhållan, att de norskas i så mål öfwade otilbörlige handel icke allenast
alfwarsamt ock wid swårt wijte må förbiudas, utan ock att wederbörande
tull- ock cronob[et]iente i städerne ock på landet wid deras tiensters förlust
måtte tillhållas, att en slijk, emot Rijksens fundamental lag strijdande prse-
judicerlig framfart hindra ock förekomma, hälst städerne omöjeligen mäkta
med så många utrijdare ock beslagzkarlar att hålla, som i detta fallet till
denna deras näringz befredande, hwarföre de skatt ock utskylder giöra
måste, kan erfordras.
§30.
Såssom1 landt- ock småstädernes magistrater så wäl under det sista
nu Gudi lof öfwerståndne kriget som ock ännu wid åtskillige tillfällen,
tå the på ett eller annat sätt skole bruka sine embeten, blifwa af en del
personer, som äro begrepna under rangordningen, illa ock mycket skympfé-
ligen bemötte ock handterade, så wäl för som effter embetets förrättande,
hwaraf magistratzembetets drifft uti hwarjehanda mål så mycket mera
förfaller, som sådant emot dem föröfwat sielfswålld ock öfwerdåd med
ganska ringa böter effter lagen ock vallvationen af myntet denne tijden
blifwer afskaffat, isynnerhet tå när en magistratzperson utom sitt domsäte
warder med ord- ock giärningar såssom en gemen ock ringa karl försmädad
och oförrättad, hwilket förackt ock öfwerdåd har så wijda tillwäxt, att det
eij står fulleligen att beskrifwas, altfördenskull ock på det magistraterne
sine embeten enligit med Kongl Maij:ts allernådigste resolutioner af åhr
1636 ock 1675 med all heder ock utan sijdowyrdning, som orden lyda,
måge kunna förrätta, ty är städernes underdånige ansökning, att antingen
den tillökningen på rangen, som skiedt sedan 1680 åhrs rangordning blef
uprättat, måtte uphäfwas, eller ock att dhe, som på något sätt förolämpa,
antasta ock försmäda en magistratzperson, måge wara till deras wälför-
tiente bråtts umgiällande under duellsplacatet förfaldne, ock hafwa ma-
1 Tillagt i marginalen: Remitt:d til Just. dep.
528
gistraterne i den underdånige förtröstan, att som alle andre domare wid
behörig heder blifwa hägnade ock beskyddade, det äfwen magistraterne,
som icke mindre än de andre domare förträda embeten af wickt ock
swårhet, uti denne deras underdånige ansökning till bijbehållande af
embetets wärde ock myndighet lära allernådigst willfaras.
§31.
Det1 hafwer wäl Kongl Maij:tt medelst des allernådigste förordning af
d[en] 24 septembrr 1722 i nåder befalt, att alle från inrijkes orter till Stock¬
holm ankommande större eller smärre fahrkåstar, lastade med matwaror,
träwärke eller andre bygningzmaterialier, skola hålla 7 liggedagar, ock
innom den tijden icke hafwa tillstånd annorledes än minutwijs sällja af
den innehafde ladningen, ock det på sätt och wijs som förordningen widare
innehåller ock förmäler; men alldenstund städerne, som med slijka wahror
besöka Stockholm, på månge tijder icke warit förbundne till sådane ligge-
dagars hållande, ock de som dermed handla, ganska mycket derigenom
komma att lijda, i det tijden dermedelst går dem uthur händerne, att
deras resa hindras ock uppehälles, så att i stället för det, der de effter förre
tijders bruk hade frijhet att handla ock afsättia sine wahror, så snart de
ankommo, till hwem ock på hwad sätt de finna det bäst skie kunna lik¬
mätigt ordinantierne, de då kunde innom någre dagar lossa hela ladningen
ock således genast förfoga sig på återresan, blifwa de nu mycket längre
uppehålldne, ock offta när winteren hastigt infaller, jemwäl twungne att
blifwa här winterliggiare, hwarigenom eij allenast resan blifwer förlorad
ock fahrkåsten förtär sig, utan ock kommer landzorten, hwarifrån fahr-
kåsten är, att stanna i mistningen af oumbärlige wahror, som densamma
skulle till landets oumgängelige tarfwor föra tillbakars med sig. Förutan
detta så händer ock offta, att fahrkåstarne äro af andre befraktade utan
att hafwa för sig sielfwe det ringaste till sahlu, hwilka likafullt till sin obo-
teliga skada måste hålla liggiedagarne ock således blifwa uti sin resa skade-
ligen hindrade ock uppehålldne. Fördenskull är de städers underdånigste
ansökning, som pläga föra hijt till Stockholm ofwan specificerade wahror,
det måtte bende liggiedagar såsom hinderlige uti handelens frija lopp,
ock dem isynnerhet uti deras näringzmedel ock frija seglation skaddige,
alldeles warda upphäfne, särdeles som det igenom dem påsyfftade ände¬
målet att kunna bringa warorne i lindrigare prijs, dermedelst ändå icke
erhålles, hwilket igenom en ymnig tillförsel ock wahrornes myckenhet samt
handelens frija lopp endast står att winnås.
§32.
Kongl2 Maij:tt hafwer wäl genom resolutionerne af d[en] 10 julii 1660,
d[en] 3 decemb:r 1680 ock 8 novemb:r 1698 förutan det hwar ock en stadz
1 Tillagt i marginalen: Commerciedep.
2 Tillagt i marginalen: Commumt med alla collegier.
529
enskijllte privilegier i ty mål innehålla, i nåder befalt, det hwarken Kongl.
Håffrätten eller Collegierne skola befatta sig med det, som städernes en¬
skijllte oeconomie ock hushålldzärender angår, wid hwilka resolutioner,
såsom ländande till beskydd af städernes förunte privilegier, Borgare¬
ståndet fördenskull sig så mycket mera tryggar ock fasthåller, som stä¬
dernes privilegier uti den stadgade regeringzformens 57 § ock Kongl.
Maij:ts dyra försäkringz 12 § blifwit stadfästade, ock således jemwäl desse
resolutioner, som dem i någor måtto styrkia ock befästa, äfwen derigenom
wunnit ytterligare krafft ock stadfästelse. Men som man icke desto mindre
måste esomofftast erfara, huru såssom, änskiönt städernes oeconomie ock
hushålldning således är satt under H:r öfwerståthållarens, Herrar gouver-
neurer ock landzhöfdingarnes ock magistraternes gemensamma föranstalt¬
ning, ock att den som förmenar sig hafwa fog öfwer dem samma i någor
måtto att klaga, skulle sine beswär hos Hans Kongl Maij:tt sielf i under¬
dånighet andraga, det lijkwäl befinnes endels att någre af Kongl. Colle¬
gierne inblanda sig uti ben:de oeconomie ock hushålldzärender, endels att
Herrar gouverneurer ock landzhöfdingarne taga sig före att giöra ändring
uti det, som under deras frånwaro af samtl. magistraten till stadsens gagn
ock bästa kan blifwa giordt ock förafskiedat, altså ock emedan genom en
sådan sammanblandning af jurisdictionerne mycken oreda, irring ock olä¬
genhet upwäckes, ty anhåller Borgareståndet underdånigast att blifwa
wid städernes wälfångne privilegier i ty mål skyddade ock handhafde,
så att dem derutinnan intet intrång på något sätt må tillfogas, utan weder-
börande warda anbefalte att ställa sig ofwanbem:te resolutioner af 1660,
1680 ock 1698 till noga underrättelse ock effterlefnad, så att dhe uti
inge måtto blanda sig uti städernes enskijlte oeconomie ock hushålldning,
ock eij heller Herrar gouverneurer ock landzhöfdingarne, som gemensamt,
men intet särskilt mindre utom Magistraten böra skiöta städernes oecono¬
mie och hushåldning, måge hafwa tillstånd att effter behag ock godtyckio
ändra det som samtel. Magistraten effter bästa wet ock samwete sino kan
hafwa funnit nödigt till stadzens bästa att förordna, utan när de hafwa
något angelägit att föranstalta, att då sådant tillijka med Magistraten å
sittiande Rådstugu, men eij annorledes skie må.
§33.
Ock1 emedan de taxeringar ibland Borgerskapet, som Magistraten till-
lijka med Borgerskapets äldsta giöra måste, så till contributioner som
andra utgiffter, wärkeligen höra till städernes oeconomie ock inwärtes hus¬
hålldning, ty anhålles underdånigst, att hwarken Kongl. Collegierne, eij
heller H:rar gouverneurer ock landzhöfdingarne måge sig deruti blanda,
utan att hwad af Magistraterne ock Borgerskapet derutinnan giordt ock
taxerat blifwer, må fast ock ständigt wara, efftersom de om hwars ock ens
1 Tillagt i marginalen: Approb.
34 — 47621 Borgarståndets protokoll
530
tillstånd äga bästa kundskapen ock de sig edeligen förbundit, att ingen
öfwer sin förmågo taxera, utan i möjeligaste måtton en jemlijkhet i ackt
taga.
§34.
Alldenstund1 det befinnes, att en dehl af de betiente, som wid sine be¬
ställningar niuta frije husrum, mycket wårdzlöst dhem samma handtera,
hwarigenom publicum som offtast mindre och större reparationer beswäras,
fördenskull är städernes underdånige ansökning, att så wäl tull- ock accijs-
som andre betienter, af hwad stånd dhe wara kunna, dhe der af publico
niuta frije husrum, måge, sedan husen blifwit dem tillinventerade, för-
plicktas att stå och swara för alle mindre reparationer, af hwad namn de
wara kunna, men när stora ock ansenliga förbättringar erfordras, sådant
då skie må uppå publici omkåstnad.
§35.
Emedan2 det är stor omkåstnad ock beswär för dhe rättsökiande att gå
till landzhöfdingeembeten, der upwijsa ock der lijkmätigt kongl, resolu¬
tionen af d[en] 28 novemb:r 1688 låta påskrifwa alla obligationer så wäl
som domar af huru ringa summa de äro, förrän någon execution derpå
kan ehrhållas, ty anhåller Ståndet underdånigst, det måtte Magistraterne i
städerne, hwilka derpå tillförene eij äro priviligerade, utan någon slijk
påskrifft exequera alla obligationer, som ostrijdige äro, samt domar som
wunnit laga kraffter, uti alla de mål som under deras jurisdictioner höra,
särdeles som Magistraterne ändå, sedan executoren slijke documenter på-
skrifwit, måste läggia handen wid executionen. I lijka måtto anhålles
underdånigst, att alle kongl, stadgar, förordningar, bref ock resolutioner
angående politie- ock oeconomieärenderne måtte blifwa samblade ock
under ett band tryckte, med förtekning ock orderegister, effter den methode
inrättat som framke Cancellierådet Johan Schmedman uti des wärk ang:de
justitiae- ock executionsärenderne brukat samt att till detta wärkets samb-
lande ock utarbetande någon habil person måtte utses ock emot en wiss
recompanse till ett sådant wärcks förfärdigande antagas, emedan för de
månge ordinarie sysslor skull, hwarmed Kongl. Collegierne äro beswärade,
slijkt arbete af dem icke står att förwäntas, som det ock synes fordra en
enskijllt persons åtgiörande.
§36.
Alldenstund1 sedan en stor del af arméen blifwit indragen ock swenske
tångarne från åtskillige orter uthur sin fångenskap hemkommit, månge
officerare ock en stor del af gemena krigzfålket infinna sig i städerne ock
bruka allehanda borgerlig näring utan att willja winna burskap eller un¬
dergå städernes tungor, skattningar ock beswär, hwarigenom städernes
1 Tillagt i marginalen: Approb.
* Tillagt i marginalen: Approb. til en del.
531
skattdragande Borgerskap, så wäl kiöpmän som handtwärkare, lijda ett
wärkeligit praejudicie i sin näring, ty anhålla städerne underdånigst, att
ingen eho den wara må, måtte tillåtas uthom Magistratens ock Borgerska¬
pets wettenskap ock tillåtelse sättia sig neder eller idka näring i någon
stad, emedan icke allenast hushyrorne dermed stegras ock husen för det
skattskyldiga Borgerskapet uptagas, utan ock deras näring hindras ock
betages. Men så är lijkwäl magistraterne ock Borgerskapet intet emot, att
ju slijka förafskiedade eller hemkomne officerare, när de sig derom behöri¬
gen anmäla, må unnas frijhet att sättia sig neder ock idka borgerlig näring,
på det sättet att dem pålägges antingen strax winna burskap eller elljest
lijfligen afläggia handelseden, effter deras näring ock handtering draga alla
borgerliga onera så realia som personalia, hwart ock ett embetes privilegier
oförkränckte. Beträffande det gemena krigzfålket, som med något handt-
wärck willja umgås, så är städernes underdånige anhållan, det sådane af
krigzfålket måtte tilhållas att arbeta hos mästare antingen för läredrängiar
eller gesäller, efftersom de uti något handwärck kunna mer eller mindre
erfarne wara, in till des de förwerfwat sig en sådan erfarenhet, att dhe kunna
winna mästare rättighet, så att dem icke tillåtes annorlunda sittia i stä¬
derne eller löpa kring landet ock bönåsa, de skattdragande handtwärkarne
till förfång, ock att de för det öfriga i alle mål må förplicktas ställa sig den
allmenna skråordningen till rättelse ock efterlefnad. Anbelangande sol¬
dater, som äro under guarnizonsregementerne, hwilka liggia uti städerne i
qwarter ock hafwa lärdt något handtwärk, så betages dem icke att för
sine egne personer emot en wiss afgifft lijkmätigt derom gifne resolutioner,
när de äro ledige från sin wäckt, idka sitt handtwärck, dock utan att hålla
poikar eller gesäller. Men deremot anhålles underdånigst, att dem må all¬
deles blifwa förbudit att sättia sig någre tilsammans till att idka handt-
wärket ock således giöra en wärkstad.
§37.
Skånske1 städerne beswära sig högeligen öfwer det praejudice, som dem
wederfares af dhe bönder i Gyinge härad, hwilka af de der på landet öfwer-
flödigt boende smeder ock snickare uphandla alt deras arbete ock smide
af diverse sorter, fara dermed allestädes kring landet ock detsamme stycke-
wijs försällja, hwarigenom Borgerskapet i sin borgerliga rätt ock minut¬
handel mycket praejudiceras, anhållandes bem:te städer fördenskull un¬
derdånigst, att alle smeder ock snickare, som i Gyinge härad wistas, dem
undantagande, uppå hwilka sochnerne äro priviligerade, måtte obligeras
att flyttia i städerne, sine handtwärck der att idka eller på annor händelse
wid confiscation af deras wärktyg ock tillwärkning, jemte wanlige böter,
sine handtwärk nederläggia, emedan desse praejudicier elljest alldrig
blifwa hindrade. Allmogen i Gyinge härad har fuller på en rijksdag er¬
hållit resolution, att hwar ock en för sig får fara på landet med sin egen
1 Tillagt i marginalen: Går ut.
532
afwel att byta sig till säd, men berörde resolution synes oförgrijpel. af
dem blifwa missbrukad, i det de ock willja sträckia sådan förmån til de
handtwärkare, som der i häradet till öfwerflöd finnas, hwilka dock aldrig
sielfwa med sine tillwärckningar resa omkring, utan hafwa sine afnehmare
bland allmogen, som fara kring landet ock prångla ut deras smide ock
snickarearbete, isynnerhet bestående af kijstor, men städerne lijda der¬
igenom desto mera, som ingen borgare eller handtwärkare i städerne kan
tillåteligit wara sådant landkiöp att föröfwa, kunnandes man derföre oför-
grijpeligen eij annat finna, än att Cronan genom slijkt gyingarnes alt för
stora sielfswålld lijder förminskning i sin tulltäckt, ty hwarken betala de
någon tull för det de på landet försällja, eij heller wet man att slijke
Gyinge smeder ock snickare på något sätt äro för sitt handtwärck skatt-
lagde. I lijka måtto klaga åtskillige andre städer, att de på samma sätt
som nu förmält är om gyingeboerne, blifwa af giärningzmän ock bönder
på landet förfördelade, anhållandes fördenskull att sådant af dhem för-
öfwat sielfswålld wid lijka straff ock wijte, som här ofwan före i denna
puncten fins andragit, må aldeles blifwa förbudit.
§38.
Bönderne1 i Skåne, som bränna kohl och föra til salu åt städerne ock på
landet, bruka det manér att fläta ihop några grenar af biörck och ahl,
hwaruti de sedan läggia någon hallm, ock änteligen högst så mycket som
en skreppa eller siettedels tunna kohl, hwilka knippen i Skåne nemnas
kohlmessar ock sälljas för tunnor kohl. Detta manér är både skadeligit
ock bedrägeligit, skadeligit i anseende till underskogen, som dermed onyt¬
tigt uthödes, ock bedrägeligit i anseende till målet el. måttet, emedan koh¬
len wid försälljandet alldrig tagas ut ock mätas, utan måste man således
låtat ankomma på en owiss gissning ock sälljarnes upriktighet. Men der¬
emot är äfwen i Skåne på wissa orter det manér att bonden förer sådane
kohl lösa uti stora flätade korg eller med hallmmatter utfordrade wagnar,
ock wid sin ankomst till städerne sälljer sine kohl uti tunnetahl effter riktig
mätning med ordinarie mätaretunna, hwilket senare manér att mäta de
till städerne inkommande kohl med slijke tunnor, såssom det ricktigaste
ock bästa, så wäl de skånske som de öfrige städerne underdånigst anhålla
måtte öfwer hela landet inrättas ock practicabelt blifwa, men deremot i
Skåne de så kallade kohlmessar aldeles blifwa förbudne ock afskaffade wid
confiscation samt böter, hwarigenom både underskogen kunde besparas
samt upriktigheten i kiöp ock salu i det målet erhållas.
§39.
Hwar2 af tomtöron eller de i Skåne så kallade jordskyllder hafwa sitt
uhrsprung ock fundament, särdeles som de icke erläggias af alle tompter,
1 Tillagt i marginalen: Approb.
2 Tillagt i marginalen: Går ut.
533
eij heller alle til städerne utan en del ad pios usus, såssom till kyrkior,
scholar ock hospitaler, derom äro icke alle uti lijke meningar, i det somblige
hålla före, att de tomter ock grundar från uhrminnes tijder warit befrijade,
som nu kallas frije eller frälsegrundar, endel förmena att inge frälsegrundar
i städer warit wid städernes första fundation ock byggning, emedan man af
senare tijder ehrfarit, att om någon frälsegrund warit på den ort, hwarest
öfwerheten låtit byggia städer, så hafwer sådane frälsegrundar genom we-
derlag blifwit utbytte, på det all jord i städerne skulle wara af enahanda
beskafftenhet samt stadzlag ock rätt underkastadt, hwaraf will slutas att
denne titull af frälsegrundar så småningom insmygit sig derigenom, att en
ock annan af Ridderskapet ock Adelen samt höge embetsmän, som kommit
i possession af någon stadzgrund, altijd sökt derpå äga något praerogativ
framför Borgerskapet ock således undandragit sig att betala tomtöronen
äfwensom andre onera, dem skattskyldige Borgerskapet utgiöra måste,
hwaraf sedan lättekn kan wara händt, att slijka grundar uti arfwingarnes
eller hwars händer de sedermera kommit, blifwit för tomtöron befrijade,
ock således för frälsegrundar per abus ansedde. Endel äro åter i de tankar,
att tomtöron derigenom tillkommit, att possessorerne i forne ock florsam-
mare tijder utan något twång af egen wälwillja ock benägenhet för publici
bästa godwilligt åtagit sig samt förbundit sine arfwingar ock successorer i
egendomen att af deras tomter årligen något wist ad pios usus ock publici
bästa erlägga, som effter hwars ock ens godtyckio dock utan någon propor¬
tion af tomternes storlek eller godhet, snart till det ena eller andra publica
utgiffter(l) ock snart till sielfwa staden, af dem förordnad blifwit. Huru nu
härmed rätteligen ock egentel. förewetter, så synes det lijkwäl billigt, att
af alle grunder ock tomter ingen undantagande, antingen den nu mera possi-
deras under en eller annan titul något i tomtöron eller jordskyllder åhrligen
till städerne erläggias bör, ock ingen få sig derföre undandraga, aldenstund
tomtöronen äro städernes enskijlte medel ock inkomster, hwaraf städerne
böra underhållas, samt en ock annor god ordning ock politie understödias,
hwarföre ock städerne Mallmö, Landscrona, Callmar, Christianstad,
Westerwik, Hellsingborg, Ystad, Marstrand, Lund, Wexiö, Schenninge,
Norrtellie, Wimmerby och Cimbritzhamn underdånigst anhålla att ingen
tomt eller grund bebygd eller obebygd för slijke tomtöron måtte befrijas,
af hwad natur ock beskaffenhet den ock wara må, med mindre äganden
med riktige documenter gitter bewijsa slijk jordskylld genom erlagt capital
wara af staden kiöpt, ock att således de uti kiöpe- ock fastebrefwen härtills
brukade expressioner ock ordasätt om frij egendom icke må liggia bem:te
städer i wägen till tomtöronens inrättande öfwer alt, hälst man kan wijsa
att sådane termer uti kiöpebrefwen äro af missbruk tilkomne ock icke im¬
portera annat än en ogrundad gammal formalité, ock således ingen frij het
för tomtöron dermed kan förstås, aldenstund slijke formalia jemwäl
finnas inryckte uti kiöpebrefwen på de tomter, af hwilka tomtöron från
forna tijder blifwit erlagde ock än betalas, hwarföre derpå eij heller något
är annorlunda eller till någon tomts befrijelse att reflectera. Men för det
534
öfriga, emedan tomtöron icke kunna i alla städer lijka utgiöras, så begiära
desse städer underdånigst, att sedan först faststält blifwit det alle tomter
böra wara tomptöron underkastade, magistraterne i städerne måtte hwar i
sin ort sielfwe få med Borgerskapet inrätta ock taxera sådane tomtöron i
proportion af tomternes storlek ock belägenhet effter sådant fundament,
hwarom de kunna hwar på sin ort öfwerenskomma.
§40.
Ibland1 andre nödtorffter, hwarmed wäl inrättade städer böra wara
försedde, fordras duglige samt wäl försedde apothequen, hwilka utan stor
bekostnad intet kunna uprättas ock i godt stånd wid mackt hållas, hwar-
före höga öfwerheten i förra tijder till städernes hugnad ock apothekarnes
desto bättre utkomst ibland andre privilegier försedt hwarje ort med någon
wiss tullfrijhet på medicinalier ock dylikt, som til apothekens förnödenhet
tienar, på det medicamenterne måtte effter den uprättade medicinaltaxan
kunna sälljas ock icke stegras för de fattige, som något deraf kunna behöfwa.
Men som förnimmes, att slijke nödwändige ock nyttige frijheter nu blifwit
indragne, hwaraf will föllja, att hwarken apothekarne kunna conserveras i
städerne, icke heller kunna obligeras sällja sine medicamenter effter någon
taxa, då de fattige desto mera skulle lijda, ty supplicera städerne underdå¬
nigst, att apothekarne frij het erne måtte äfwenwäl bestås för den tijd de
indragne warit, ock wederbörande uppå sine hädaneffter inbekommande
medicinalier godtgiorde blifwa, hwaremot apothekarne wid swårt straff
tillgiörandes kunna förplicktas att hålla goda ock oförfalskade medica¬
menter.
§41.
Wid2 så wäl lilla tullens som stora siötullens uppbärande af löss aska
ock påtaska wederfares städerne i Skåne, Halland ock Blekingen mycket
ofog, som består derutinnan, nembl. när lösaska till städerne ankommer, så
beräkna tullskrifwarne densamma med tull för påtaska, som är 5 a 6 gånger
högre än efter taxan wara bör, i det den lösa askan gifwer allenast 1/3
öre s:mt i tull för tunna, men deremot påtaskan 2/s s:mt för hwart 1®.
Ock fast man med edsswurne stadzwägareattester wid tullstugorne wijsar,
att det intet annat är än lösaska, så blijr dock tullen dereffter inrättad,
under föregifwande att tullen redan i specialen för påtaska blifwit uträknad
ock således intet kan ändras, hwarföre bem:te städer underdånigst anhålla,
att lille tulls betienterne måtte få ordres att icke införa någon slagz aska i
tullspecialerne, förrän bonden upwijsar wägaresedel, hwad slagz aska han
till staden infört, utan att tullskrifwaren imedlertijd tager pant för tullen.
Så länge detta maneret icke observeras, blijr först den lösa askan graverad
med alt för hög lill tull, sedan när den wid inkommandet i staden för påt¬
aska blifwit förtullad, måste man äfwenwäl wid stora siötullen derföre
1 Tillagt i marginalen: Til Secr. utskottet.
2 Tillagt i marginalen: Approb.
535
betala tull såsom af påtaska. Hwilket är en desto odrägligare börda, som
man ock effter siötullspassen måste den sundiske tullen äfwenwäl för
påtaska ock således alt för högt clarera. Hwarföre ock som wid den Öhre-
sundiska tullens clarerande giöres åtskilldnad emellan påtaska och wedaska,
så att den förre betalar högre tull än den senare, ty anhålla ofwanbem:te
städer underdånigst, att löss aska må nemnas wedaska uti siötulls samt
lille tulls taxorne ock med titull af wedaska förpassas för 6 d:r silf:rmts
we[r]die. Hwad sielfwa påtaskan eller raffinerad aska angår, så kan den
uti siötulstaxan upföras för1 d:r s:mt, hwarför offta bem:te städer under¬
dånigst anhålla att derpå få ändring.
§42.
Emedan2 frij heten uti handelen bör såssom ögnastenen förwaras, ty
lefwer Borgerskapet i den underdånige förtröstan, att inge skadelige com-
pagnier, ensidige praejudicerlige societeter eller monopolier ock hwad der¬
under kan räknas, blifwa tillåtne, utan att handelen lemnäs så in- som
utom Rijket frij ock obehindrad, så för Borgareståndet igemen som hwar
ock en kiöpman isynnerhet.
§43.
Den3 25 puncten uti Kongl. Maij:ts resolution öfwer städernes allmenne
beswär af d[en] 13 julii 1719 förmäler wäl, att Kongl. Commerciecollegium
redan effter högst sahl. Hans Kongl Maij:ts befallning warit uti wärket
begrijpit att öfwerse lilla tulls ordinantien ock deruti ändra eller förbättra
ock tilläggia hwad som till den inrijkes handelens lättande ock befrämjande
nyttigt finnas kan. Men ehwad Kongl. Collegium elljest till det arbetet
hafwer uträttat, så hafwa dock städerne ordsak att beklaga, det bende
förnyade ordinantier icke kommit till trycket, mindre lille tulls taxan
blifwit öfwersedd ock förbättrad, hwarigenom mycken oreda kan hända,
hälst somlige förordningar så offta äro förändrade, att en del tullskrifware,
de der nyligen kommit till tiensterne, hafwa största swårighet att finna sig
deruti. Fördenskull anhålla städerne underdånigst, att så framt lille tull¬
taxan ock ordonantien icke skulle nu under Ständernes sammanwaro blifwa
öfwersedde, det måtte Kongl. Collegii giorde arbete med första genom
trycket befordras i liuset till alla wederbörandes effterrättelse, på det man
sedan nästa Rijksdag kunde i underdånighet få andraga, om något wijdare
derwid wörö att påminna.
§44.
Alldenstund4 bakungzskatten eller taxan på bakungzpenningarne, oför-
grijpeligen sagt, uthi ett ock annat mål icke har någon rätt proportionerad
1 Beloppet icke utsatt.
2 Tillagt i marginalen: Insisteras widare.
3 Tillagt i marginalen: Approb.
1 Tillagt i marginalen: Commun, med collegier.
536
jemkning uti hwars ock ens för hwarje ort derutinnan utsatte skatt, ty
anhålla städerne underdånigst, att densamma må blifwa öfwersedd ock
skiäligen ändrad, emedan någre mål deruti finnas, som synes icke hafwa
någon fast grund, kunnandes wid sådan förrättning städernes fullmäktige
hwar för sig wid handen gifwa hwad dhe finna nödigt att påminna.
§45.
Att1 lärepoikar ock drängiar, så wäl wid handelsståndet som wid handt-
wärcksembeterne, som ingen lön niuta, måtte befrijas för allehanda slags
utlagor til Cronan, till des de hafwa utlärt ock blifwa gesäller att de kunna
sig något förtiäna, derom supplicera städerne underdånigst, emedan slijke
lärepoikar äro fattige ock deras husbönder ock mästare elljest måste dem
sådane utgiffter betala.
§46.
Alldenstund2 det är ett beqwämligit medel att igenom auction försällja
anten hus ock gårdar i städerne eller ock lössöron, ty wörö det wäl ock
nyttigt, att i alla städer auctioner blefwo inrättade ock brukade, på det att
alla exequerade wahror derigenom måtte kunna på bästa sättet föryttras
ock i penningar wändas.
§47.
Ehuruwäl3 alt landzkiöp så wäl i sielfa lagen som åtskillige tijd effter
annan utgångne förordningar är aldeles förbudit, finnes det icke desto
mindre nu mera än någonsin tillförene föröfwas, hwilket till en del deraf
härflyter, att det icke är så allment bekant hwad slagz oloflig handel under
landzkiöp enkannerligen begrijpes. Fördenskull är städernes underdånig-
ste ansökning, att en förordning måtte författad blifwa som tyde- ock
omständeligen förklarar, hwad landzkiöp är, samt sedan utsätter wid
hwad straff ock wijte en sådan för publici skadelig ock städerne isynnerhet
förderfwelig handel warder förbuden.
§48.
Det4 har fuller Kongl: Maij:tt medelst resolution öfwer städernes all-
menne underdånige beswär wid Riksdagen åhr 1719 af d[en] 13 julii
samma åhr uti 17 § i nåder bijfallit, att när till Rijkets tienst till ammirali-
tetetz ock krigzfålkets förnödenhet skall skie några lefwerantzer, sådant
först må tilbiudas städerne, allenast de ombeflijta sig de nödige persedlar
för så billigt prijs praestera, som de hos andra uphandlas kunna, hwar-
före ock på det städernes Rorgerskap deremot intet till förfång ock pra ej u-
1 Tillagt i marginalen: Går ut.
2 Tillagt i marginalen: Approb.
3 Tillagt i marginalen: Til Just. dep.
4 Tillagt i marginalen: Til Ammiralitelsdep.
537
dice måtte förelöpa, utan städerne få wärkeligen hugna sig af en så nådig
ock rättrådig kongl, resolution. Ty anhålla städerne underdånigst, att den
ordning måtte observeras wid alle uphandlingar för Cronan, att weder-
bör:de, som få befallning någre persedlar att uphandla, måtte sådant hos
wederbör:de magistrater tilkienna gifwa, på det Borgerskapet allmennel.
kunde til rådstugu kallas ock genom någon methode det minsta prijset
utsökias, som för Cronan stodo att erhållas, hwartil man underdånigst pro-
jecterar det maner, att lijka som auction pröfwas bäst för alt som till
högsta prijs skall forsälljas, så kunde ock på ett dylijkt wijs det nogaste
prijset uthi uphandlingar för Cronan erhållas uppå de partier af wahror
ock persedlar, som kunna erfordras, när lefwerantzen blefwe anbuden på
afslag i prijset, så att den som bästa kiöpet wille lemna, finge wid lefwe¬
rantzen stå fast, emot den riktige betalning, som derjemte, dock förut wid
contractsconditionernes tilkennagifwande, anordnas kunde. Ock som för¬
utan det Cronan genom slijk methode altijd är försäkrad om bästa prijset,
så blifwer äfwenwäl tillfälle till all egennytta betagit, hwarföre anhålla
städerne underdånigst, det ingen annan, eho den wara kunde, måtte sig
uti någon slijk handel få inmängia, som icke är skattskyldig borgare i
staden, der uphandlingen skier.
§49.
Kongl. Maij dt1 hafwer wäl uti des allernådigste resolution af d[en] 13
julii 1719 uppå städernes wid Rixdagen samme år ingifne allmänna beswär
remitterat till Kongl. Cammar ock Commerciecollegierne at förordna,
huru med kyrkiotionde och publique huus spannemåhls försäljande skal
förhollas. Men som ingen förordning finnes wara derom utkommen, så an-
hålles allerunderdånigst, at al den spannemål, som af publico kommer at
försäljas, af hwad namn den wara kan, måtte förass til torgz ock der liusa
dagen forsälljas, ock at verificationerne, hwilke de äro skyldige at bilägga
til sine räkenskapers verificerande, som hafwa berörde spannemål under
sin disposition, ei måge wara giällande, med mindre de äro af Magistraten
uti den staden, derest spannemålen blifwit försåld, behörigen verificerade,
på det Kongl. Maij:ttz resolution uppå städernes almänna beswär af
d[en] 13 decembr. 1693 ock 5 § således må kunna så mycket bättre efter-
lefd warda.
§50.
Det2 twång, hwarunder städerne här tildagz warit håldne med bräde-
och timmerhandelen för de afbrände städernes skull, i det städerne årl.
måst uti Kongl. Commerciecollegio utsöka tilstånd at få ut- el:r inrikess
försända slika effecter, anhålla städerne måtte så blifwa moder[er]at, at
stapelstäderne ei måge hindras uti sin handel med träwirke, aldenstund de
1 Tillagt i marginalen: Cammar- och Oecon.dep.
2 Tillagt i marginalen: Bergz- och Commerciedeput. betenkande bifalles.
538
afbrände städerne aldrig budit til at i andra städer uphandla timmer eller
bräder af Borgerskapet, utan behielpt sig med den tilförsel de fått directe
af landtmennen, hwarigenom är händt, at träwärcket måst ligga oförsålt,
ägaren til et ganska stort hinder och skada uti deras tilständiga handel.
Och som det händer, at då Kongl. Ammiraliteterne eller flere wederbö¬
rande behöfwa uphandla master ock andra effecter til Kongl Maij:ttz
ock Riksens tienst, pläga de utwärcka förbud på sådane effecters utförssel,
hwilket förbud sedan en lång tid blifwer ståendes, utan at emedlertid det
för publico nödige qvantum warder betungat, utsett eller afhämtat, hwarige¬
nom handelen lider et stort mehn ock hinder, altså anhålles underdånigst,
at sådane effecter för publico uphandlas böra, wederbörande då måge
wara skyldige at strax gifwa tilkiänna, huru stort qvantum behöfwes samt
derom behörigen med ägaren kiöp sluta, så at det öfriga sedan obehindrat
ock fritt få utföras ock utskieppass, börandes wederbörande wara answarige,
om de icke i god tid sådane för publico nödige waror uptaga och uphandla.
Men skulle något förbud i gemen wid något tilfälle pröfwas oumgänge-
ligit, så begiäres underdånigst, at det måtte innom någon wiss kort tid in-
skränckas, innom hwilken sådane uphandlingar borde för publico wärck-
ställas och slutne warda, på det hwad öfrigit är icke må hindras at utskiep-
pas ägaren til obotelig skada.
§51.
Uti1 alla wälbestälta riken ock republiqver har altid ögnamärcke til
landetz desto större styrckia deruppå syftande warit, huru hwar ock en
inbyggare måtte kunna wäl må, och til den änden äro sådana förordningar
författade, at hwar ock en måtte äga sin särskilta näring ock handtering,
på det den ena så wäl som den andra måtte kunna se och hafwa sin upkomst
och wältrefnad. Hwarföre som ei allenast sielfwa förfarenheten nogsamt
medgifwer, at et land intet kan bestå utan städer, utan ock äro i det af-
seendet altid sådane förordningar giorde, hwarmedelst både land ock stä¬
der kunna wid mackt hollas, så är ock för den orsaken en åtskilnad giord
emellan landz och stapelstäder alt til det ändamål at icke några få utan at
många ock om giörligit wörö alle undersåtarne uti et rike måtte wäl må.
Det månde ock wara orsaken, hwarföre landzkiöp så strängel. uti Sweriges
lag finnes wara förbudit, och tid efter annan åtskillige hälsosamme ock
nyttige förordningar angående handelen utkommit in til åhr 1700, då en
ändring skiedde i den allmänna lagen ock bruksidkaren medelst kongl,
resolutionen uppå wederbörande höglofl. collegiers betänckiande en wid-
lyftig frihet uti deras handel tillåten blef, twärt emot förra kongl, stadgar
och förordningar, til stapel, upp- ock bergstädernes största fördärf ock
undergång. Likmätigt kongl, resolutionerne uppå Rixdagarne d[en] 8
martii 1660, d[en] 7 septemb. 1664, d[en] 27 aug. 1668 ock d[en] 3 octobr.
1675 är brukspatronerne efterlåtit at förse sig med spanmål, salt och salt
fisk samt blaggarn och wolmar til deras enskijlte bruksfolks behof, ock wi-
1 Tillagt i marginalen: Til Bergz- och Commerciedeput:n.
539
dare intet, hwilcket alt war både billigt och skiäligt, aldenstund deras
bruksfolk eij annorlunda än deras tienare äro at anse, de der tiena dem för
lön; utaf hwilken tillåtelse bruksidkarne dock haft tilfälle at niuta den för¬
del, at i stället hammarsmederne förr haft walet at taga sin lön uti pen¬
ningar eller uti waror, äro de sedermera igenom Kongl. Bergzcollegii reso¬
lution d[en] 4 novemb. 1673 blifwit förbundne at taga sin lön, en tredie
del i penningar och twåtrediedelar i waror, hwarigenom brukspatron sig
förkofrat och hammarsmeden sig så i skuld fördiupar, at sällan någon
finnes, som icke är mere dermed behäftad, än han förmår betala. Men at
brukspatronerne wilja jämwäl draga til sig städernes tilständiga handel,
utan hwilken städerne omöjel. kunna bestå, är så mycket mera af dem obil¬
ligt, som städernes totale undergång derigenom befordras, deremot bruks-
patronernes excessive förkofrande nu mera eij importerar Riket än til-
förene, då de hållit sig wid deras egenteliga handtering, som är at tilwärcka
järn, ock låtit städerne behålla sin handtering, som är at handla med waror.
Det bestrides eij brukspatronerne til deras bruks drifwande at af wist ock
lofgifwit folck få tilhandla sig malm, kohl, stafrumswed, tackjärn och annat
slikt, som til brukens fortsättjande ärfordras samt betiena sig med kiörsslor
och forsler, allenast at alt sådant med reda penningar betalas. Men at
handla sig til waror och gifwa waror för waror och waror för foror til
bergz- ock landtmannen, som til ingen del kan kallas deras folk, det är eij
annat än at draga brödet utur munnen på Borgerskapet, och både såsom
borgare ock brukspatroner bringa uti sin cassa all den fördehl, som eij
brukspatron allena tilhörer, utan bör emellan honom ock borgaren fördelas,
som då bäst skier, när hwar ock en blifwer wid den handtering des stånd
och sysla egentel. med rätta tilhörer; warandes desutan den frihet, som
brukspatronerne anno 1700 twärtemot förra kongl, förordningar och utan
städernes begifwande ifrån sin gamla ock tilständiga rättighet ärhållit,
så mycket skadeligare, som fast de derigenom fått öppet tilfälle at draga
til sig Borgerskapetz näring, det de ock wärkel. giort, hafwa de dock icke
det ringaste derföre bij dragit til städernes contributioner, båtzmanshåll och
flera publiqve onera, utan lemnat alt sådant uppå Borgerskapet ock blifwit
allenast wid deras förre wanliga afgifter af bruken, bekymrandes dem såle¬
des als intet, at andra lida, allenast de kunna öfwernog richta sig. Det an¬
seendet skulle ock wäl hos en och annan kunna gifwas, at brukspatronerne
lärer lemna warorne til bergzmannen emot tackjärn, och almogen emot kohl
och förssler för bättre kiöp än Borgerskapet i städerne, emedan brukspatro¬
nerne för sådan handel inga borgerliga onera draga, men sielfwa förfaren-
heten wisar solklart, at det intet skier, utan äro warorne wid bruken altid
dyrare och sädesmålet mindre än i städerne, der bergz- och landtmannen
får sit riktiga mätaremål med 2: ne kappar på tunnan, hwarutinnan så
mycket mindre ändring är at förwänta, eller at annorlunda hädanefter
skie skall, aldenstund af dem, som ei har betänckiande at draga borgelige
näringen under sig ock lemna borgerliga onera på Borgerskapet, eij annat
synes kunna förmodas, än at dess begärelse til sin enskijlte förkofring äfwen
540
emot andre alt mer och mer tiltager ock sig utsträcker, särdeles då han på
sådant sätt får bergz- och landtmannen hos sig inwecklade, at de eij kunna
ifrån honom komma; hwaraf landt- och bergzmannen och i synnerhet
skattebonden, som haft wacker och ansenlig skog, den swåra känsel sedan
1700 ärfarit, at eij få, utan månge af dem måst på sådant maneer gå ifrån
sine hemman och skatterättigheter. Fast annorledes går det till uti en
stad, der månge borgare och handlande äro, emedan hwarken bergzmannen
eller bonden der förbiudes at hålla sig til en, utan kan sökia sit kiöp det
bästa han gitter. Ock änskiönt bergzman och bonden eij äro förbundne
at emot deras wilja taga waror af brukspatronerne i betalning, så kan dock
brukspatron under enskyllan sig eij wara stadder wid penningar oförmärckt
obligera bonden och bergzman at taga waror i betalning. Nu som det all¬
männa bästa och sielfwa rättwisan derpå beror, at både städernes och
brukspatronernes conservation och wältrefnad befordras, men deremot
högst skadeligit, at några brukspatroner skola allena richta sig och stä-
derne gå under, warandes för riket ingen tildräckt, at brukspatronerne
draga til sig borgerlige handelen, aldenstund Kongl. Maijrttz ock Cronan
ingen större inkomst af järntilwärckningarne derigenom efter åhr 1700
tilfallit, än förut skiedt, då brukspatronerne höllö sig ifrån borgarnes han¬
tering, utan förorsakas Riket en fast större och odrägeligare skada deraf,
at städerne skola på det sättet med tiden aldeles ödeläggas, der likwäl hos
alle wälbestälte machter derpå arbetas, at månge ock icke allena få under¬
såtare måge uti wälstånd satte ock conserverade warda, hälst der månge
wälmående äro, de altid mera understödia et land och rikes wälgång, än
der allenast någre få äga alt under sig, altså anhålla i underdånighet stä¬
derne, som med hamrar och bruk omgifne äro, det brukspatronernes för-
därfwelige landzkiöp måtte högrättwisligast warda hämnadt, så at de an¬
tingen måge ställa derass handel inom de skrancker, som de haft för åhr
1700, eller och åtminstone, så wida städerne skola kunna blifwa behåldne,
samma förordning, hwilken under souverainitetens (!) utgafs, samt hwad
sedermera uppå högh Bergz- ock Commerciecollegiernes förslag och be-
tänckiande i förmågo af samma förordning kan wara resolverat, så wida
modererat blifwa, at brukspatronerne måge allenast hafwa tilstånd at
providera sig med allehanda ätande waror samt blaggarn och walmar,
som de til deras enskijlte bruksfolks och egna arbetares föda och under-
håld nödwändigt behöfwa, men widare intet, utan alt hwad de äljest til
deras bruks rätta drifft och fortsättjande af andra betarfwa, såsom järn af
bergzmannen samt kohl, wed, kiörsler och förssler af landtmannen med reda
penningar betala wid ansenliga böter samt confiscation af waran. Och på
det så mycket bättre hand deröfwer må kunna hållas, förordnas måtte,
at der någon brukspatron öfwerbewises i ställe för penningar betala bonden
eller bergzman med waror, ock ändå hafwa rätt at fodra sin betalning i
penningar; men om bonden eller bergzman det eij gior, at staden må hafwa
rätt att sökia af bonden eller bergzman waran under confiscation och han
sökia af brukspatron sin ärsättning igen.
541
§52.
Det1 beswära sig bergzstäderne öfwer den deromkring boende almogen
och bergzmännerne, hwilka til större delen äga skattehemman ock derunder
små bondehamrar, hyttor ock smidjor ock blifwa af städernes handlande
förlagde med penningar, spanmål ock tackjärn samt niuta försträckningar
så til cronoutlagornes afbördande som til soldaternes anskaffande ock ut¬
redande. Men som ofta händer, at desse skattebönder ock bergzmän, sedan
de hos sina förläggare sig uti så ansenlig skuld fördiupat, som deras lös¬
öron tillika med sielfwa hemmanen, ock de derunder hörande små hamrar
ock hyttor wärde äro, ock de af creditorerne lagh söckte warda, skydda de
sig under namn af bergzmän, påstående at blifwa bibehållne wid Kongl.
Maij:ttz nådigste resolution af d[en] 18 maji 1689 § 9, i följe hwaraf credi¬
torerne icke kunna niuta deras betalning i dessa debitorers fasta egendom,
sedan deras lösöron först derwid ansedde blifwit och emot skulden fast
ringa tilräckeliga äro, hwarföre som desse bönder ock bergzmän, i ty de
således se sig alt framgent kunna ungå en wärckelig execution, sig litet eller
als intet om deras gäldz afbördande bekymbra, utan sedan crediten hos
den första förläggaren förswunnit, taga de widare förlag uti andra och tredie
handen, hwarigenom icke allenast samtelige creditorerne komma i mist¬
ning af deras rättmätiga fordringar, utan måste desse bönders och bergz-
mäns credit å lycktone på det sättet aldeles förfalla, då sådane skattehem¬
man med de dertil lydande hamrar ock hyttor, hwilka också alla kneckte-
hållet underkastade äro, oumgiängel. undergå Kongl. Maijitt ock Cronan
uti des tilständige höga rätt och ingiälder samt knecktehållet ock indel¬
ningen til skada ock afsaknad. De städers handlande Borgerskap, som til
sådane bönder ock bergzmän på ofwan bemälte sätt plägar giöra förlag ock
försträckningar, anhåller fördenskul, at desse bondehemman ock tilhörande
hamrar och smidior måge lika som andre skattehemman i brist af tilräcke-
lig betalning antingen i penningar, tilwärckningar eller andra lösöron efter
laga medfart genom offentelig auction conjunctim uplåtas til den mäst-
biudande, som kan åtaga sig at til Kongl. Maij:ttz ock Cronans större sä¬
kerhet hålla så wäl berörde skattehemman som smidiorna tilsammans uti
det stånd, som wederbör. Och creditorerne i så måtto efter lag och skiedde
bewakningar utan tidsens förhalande genom en promt execution oför-
kränckt komma at niuta deras rätt til godo samt handelen ock crediten
derigenom styrckas, gömas och bewaras. Men skulle sådant förslag icke
bifallas, så begära bende städers handlande, det måtte til förekommande
af första förläggarens alt för stora skada stadgat blifwa, at den bonde och
bergzmän, som omtränger utsöka sig förlag på sin tilwärckning i järn eller
äljest behöfwer försträckning til cronoutskyldernes betalande samt solda¬
ters anskaffande ock utredande, skal icke understå sig at taga sådant förlag
eller försträckning mera än hos en af berörde städers handlande, ock at
icke heller den ene förläggaren må blanda sig uti en annans förlag eller
1 Tillagt i marginalen: Går ut.
542
äljest inlåta sig i handel om tilwärckningen, förrän bonden och bergzman
efter föregången liquidation giort richtigt för sig och är ifrån honom
skild, antingen på det sättet at bergzman sielf betalar eller en annan å des
wägnar, som honom under sit förlag taga will, påtager sig skulden at betala,
och det wid ansenligit wite så wäl för den, som sig den förres förlag honom
owetterl. sig intränger, som jämwäl för bonden ock bergzmannen, som så¬
dant olofligit förlag söker på sätt ock wis, som Hans Kongl. Maij:ttz nå-
digste förordning emellan kohlförläggarne och förlagztagarne i Stora Kop¬
parberget af d[en] 4 decembr. 1722 hälsosammel. stadgar och biuder,
hwilken i underdånighet anhålles til detta mål lämpas måtte.
§53.
Sist1 anhålla samtel. städerne i största underdånighet, at de alla i gemen
samt hwar ock en i synnerhet måge wid lag, sine wälfångne privilegier,
förordningar ock resolutioner så bibehåldne och handhafde warda, at dem
uti deras fri- och rättigheter intet men, hinder eller intrång i någon måtto
må tilfogas, utan wederbörande anbefalles sträng- och alfwarl. at städerne
ock Borgerskapet derwid i alla delar handhafwa, så at ingen må fördrista
sig deras privilegier ock dertil hörande resolutioner och förordningar emel¬
lan rixdagarne förklara eller uttyda, mindre få niuta el:r utwärcka ock
utgifwa sådane resolutioner heller förklaringar, som deremot stridande äro,
eller deras kraft och wärckan på något sätt förringa, hälst Kongl. Maij:tt
uti des allernådigste resolution af d[en] 10 decembris 1672 uttryckel. för¬
klarar, at det skal stadigt hållas, som på en rixdag slutes, in til des det på
en annan rixdag kan blifwe förändrat, jämwäl ock uti resolutionen af d[en]
3 octob. 1675 med klara ord säger, at Hans Kongl. Maij:tt håller aldeles
oskiäligt, det någon skal understå sig sådane resolutioner at utwärcka,
som emot lag ock städernes privilegier kunna sträfwa. Wid hwilket alt
Hans Kongl. Maij:ttz trogne undersåtare af Borgareståndet sig uti al un¬
derdånighet trygga ock med diupaste wördnad framhärda.
3.
Städernas kontingentslista.
(Riksdagsacta 1723: l).2
Fördelning af det contributionscontingent, som de beholdne städer
komma at erlegga pro anno 1723 ock följande åren til nästa Biksdag, giord
i lofl. Borgareståndet den 21. octobr. samma år.
1 Tillagt i marginalen: Approb:s.
2 Med påteckningen: Pressent, den 26 octob. 1723. I övre vänstra hörnet är antecknat: res. at
extracter häraf tagas för städerne i hwarie höfding edömme, som genom bref sändes till hwarie landz-
hofdinge med begäran at däröffwer göra anstalt om contributionscontingentets indrifwande.
543
N° Silf:r Mynt
1. Stockholm 34690.
2. Upsala 1200.
3. Norkiöping —
4. Giötheborg 8600.
5. Malmö 2000.
6. Landscrona 350.
7. Calmar 2000.
8. Åbo
9
10. Carlscrona 3000.
11. Nykiöping
12. Westerwik 1250.
13. Gefle 2250.
14. Visby 1400.
15. Fahlun 1300.
16. Halmstad 500.
17. Christianstad 1250.
18. Helsingborg 300.
19. Carlshamn 2000.
20. Engelholm 60.
21. Ystad 700.
22. Marstrand
23. Warberg 480.
24. Helsingfors
25. Vesterås 1000.
26. Arboga 1000.
27. Örebro 1200.
28. Jönkiöping 1000.
29. Linkiöping 350.
30. Kiöping 850.
31. Strengnäs 350.
32. Skara
33. Vexiö 350.
34. Lund 300.
35. Söderkiöping 120.
36. Hudviksvald 480.
37. Mariestad 230.
38. Carlstad
39. Hernösand 200.
40. Uhloborg •—
41. Torshla 150.
42. Escilstuna 180.
43. Borås 2250.
44. Vennersborg 250.
544
N°
45. Enkiöping
46. Sahla
47. Sigtuna
48. Vadstena
49. Schenninge.. . .
50. Vasa
51. Lidkiöping
52. Öhregrund
53. Södertelje
54. Nortelje
55. Hedemora
56. Lindesberg....
57. Nora
58. Ekesiö
59. Uddevalla
60. Askersund
61. Bogesund
62. Hio
63. Schiöfde
64. Biörneborg....
65. Raumo
66. Torneå
67. Christineehamn
68. Sundsvald
69. Söderhamn....
70. Borgo
71. Ny Carleby. ..
72. Gl. Carleby. . .
73. Umeå
74. Piteå
75. Luleå
76. Marisefred
77. Nystad
78. Ekenäs
79. Philipstad
80. Falkiöping....
81. Alingsås
82. Wimmerby....
83. Kongelf
84. Sölfvitzborg...
85. Laholm
86. Trosa
87. Östhammar...
88. Säter
Silf:r Mynt
100.
250.
50.
250.
100.
300.
450.
500.
700.
300.
4000.
800.
150.
60.
120.
500.
250.
450.
100.
70.
80.
300.
60.
70.
100.
70.
50.
80.
300.
545
N° Silf:r Mynt
89. Åhmal 100.
90. Christinaestad. . —
91. Nåendahl —
92
93. Scanör 30.
94. Jacobstad —
95. Vekelax —
96. Vilmanstrand —
97. Falkenberg 50.
98. Kongsbacka 250.
99. Cimbritzhamn 200.
100. Tavastehus —
101. Nyslott —
102. Brahestad —
103. Strömstad 100.
104. Grenna 70.
105. Caijaneborg —
Summa. 85000.
På Borgareståndetz wägnar.
J. Bunge.
4.
Överdirektör J. Ehrenpreus’ memorial ang. stora sjötullen.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 12).
Protokollet s. 34.
Hörsamt Memorial
Wijd den i går på Ridderhuset till commercie- ock tullsakernes utarbe¬
tande projecterade deputationen förbehölt iag mig hos högwälborne H:r
Landtmarschalken att deröfwer i dag få giöra mina oförgrijpelige påmin¬
nelser. Fördenskull har iag eij bordt underlåta sådant förmedelst detta
memorial hörsamst att giöra, sålunda:
l:mo Ibland alla Rijkets inkomster ock revenuer äro stora siötullarne de
ansennligaste ock säkraste.
2:do Under ett enda mitt arrendeåhr, som iag blef nödtwungen att ingå
mitt uti största krigslågan, då Sundet war spärradt ock hela Öster-
siön såwäl som Wästersiön wid de swänske hamnarne wörö upflyllte
1 Med påteckningen: Prses:t och upläst den 1 febr. 1723 uti det loft. Riksens Borgarestånd.
35 — 47621 Borgarståndets protokoll
546
med danska ock ryska capare, ock då iag under hela arrendeåhret
intet hade mehr än 1861 inkommande ock utgående farkostar, besteg
sig rena tullen till 1368920 d:r 30 /: 15 p:r silf:mt, oacktadt för all
spanmåhl, som då inkom, ingen halföre tull betaltes eller blef beräck-
nad.
3:o Deremot äro 1720 4604 farkostar inkomne ock utgångne, som alle¬
nast importerat 743546 d:r 3 /: silf:mt. Pro a:o 1721 äro 4018 far¬
kostar inkomne och utgångne, som allenast importerat 728749 d:r
27 /: 16 p:r silf:mt. Huru många farkostar inalles pro a:o 1722 in¬
kommit ock utgångit, ock huru mycket tullen för det åhret importe¬
rat, det kan man egentel. eij weta, emedan alla handlingarne ock
effterrättelserne ifrån alla tullcamrarne för förledit åhr ännu eij
hint inkomma. Men det blijr fast ock oförne[k]ligit, at tullinkom-
sterne för de 3:ne förflutne åhren emot mitt enda arrendeåhr uti för¬
minskningen sig bestijger emellan 5 ock intill 600000 d:r silf:mt
åhrl., der lijkwäl de inkomne ock utgångne farkostar pro a:o 1720
warit 4604 st:n, pro a:o 1721 4018 st:n, men för arrendeåhret
allenast 1861 stycken.
4:o Detta kan intet annars än lemna Ständerne ock den ärbara weridén,
som om orsakerne till denna differencen ock förminskningen af tull-
inkomsterne äro okunnige, den tanckan, som hade iag intet under
förwaltningstijden brukat den flijt ock drifft wid tullarnes administre¬
rande, som iag giort under arrendeåhret, då iag ock wist ock med all
rätt borde wara Ständerne answarig ock straffas för den skada ock
afsacknad publicum tagit igenom stora siötullsmedlens förminsk¬
ning uti desse 3:ne senare åhren, som är odrägelig, hälst icke allenast
publicum i gemeen, utan hwar ock en af undersåtarne i synnerhet
derigenom lijder, att en så faselig förminskning öfwer en million
dahl:r silf:mt uppå 3:ne åhr uti publici inkomster finnes; ty när så¬
lunda nödwändigt en ansenlig brist till Rijksens stats förnöijande
emot inkomsterne förspörjes, så blijr intet annat än att undersåtarne
i gemeen med större pålagor ock contributioner till den nödwändige
statens fyllnad blifwa graverade. Andra arbeta ock sökia ofta med
all flijt att undwijka ock undfly inqvisitioner ock commissioner öfwer
deras förhållande, men iag har deremot hos Hans Kongl. Maij:t
uti underdånighet sökt ock anhållit, att en commission öfwer mig
ock mitt förhållande uti mitt embete måtte anställas, på det iag måtte
få wijsa, hwaruti en sådan förminskning enkannerl. består, ock hwad
orsaken dertill egentel. warit ock är, hwartill iag ock i underdånighet
mig försäkrat, det Hans Kongl: Maij:t warit i nåder benägen att der¬
till samtyckia; men det har ändå intet kommit till någon wärckstäl-
lighet.
5:o Det lärer fördenskull wara hög tijd för samtel. Rijksens Ständers
nytta ock bästa så i gemeen som i synnerhet, att Rijksens Ständer
härom få en fullkomlig uplysning, så att de kunna blifwa underrät-
547
tade, hwarigenom en sådan ogemeen stoor förminskning skiedt, ock
kunna finna, huru stora siötullarne måge administreras ock för-
waltas, så att hädaneffter en sådan afsaknad uti de redbaraste in-
komsterne må kunna förekommas.
6:0 Skall detta skie, så fordras dertill en särskillt deputation, som allena
uppå Stora siötullscontoiret ock uti det publique till siötullsrätter
förordnade rummet stora siötullssakerne sig endast företager, om
alt sig underrättadt gior ock sedan noga öfwerlägger, huru stora
siötullarne hädaneffter bäst till Rijksens Ständers nytta kunna ad¬
ministreras, förwaltas eller disponeras; ty documenterne ock hand-
lingarne, som dertill fordras, äro widlyfftige ock mångfaldige, så att\
en deputation med deras öfwerseende nog lärer hafwa att giöra; de
finnas wid Tullcontoiret ock kunna derifrån eij umbäras, ock derföre
synes ock nödigt, att denna deputationen där må hafwa sin samman¬
komst; warandes jämwäl af nöden, att uti ett så important ock ange-
lägit måhl sådane deputerade dertill utsees ock utwälljes, som om
räkenskaper hafwa behörig underrättelse, kunna finna ock begrijpa
orsakerne ock skiälen till de äldre ock nyare förordningarne om stora
siötullarnes förwaltande samt utaf dem utleta ock i behörigt öfwer-
wägande taga de anstalter ock förordningar, som de bäst ock nyt¬
tigast finna till stora siötullarnes administrerande hädaneffter.
7:o Fördenskull, som till commerciesakernes skiärskådande ock till den
deputationen 24 af Ridderskapet ock Adelen äro utsatte, som ock
skulle taga sig före att öfwersee tullsakerne, så hemställes till det
lofl. Rorgerskapet, om icke bägge desse målen sålunda kunde sepa¬
reras, att 12 af Ridderskapet ock Adelen tillijka med de andre Stän-
dernes ledamöter kunde här uppå Stora siötullscontoiret företaga sig
tullsakerne, hwilcka sedan de slutit sin deputation, kunde lijka som
Deputationen till bergssakernes afgiörande combineras med Deputa¬
tionen till commerciesakerne, för att de på sidstone alla tre kunde
blifwa en deputation, ock då med hwar annan öfwerläggia de måhl,
hwilcka uti alle tre ärenderne concurrera ock hafwa någon gemenskap
med hwarannan.
8:0 Det är nu tredie rijksdagen, som iag hos Rijksens Ständer påmint
om stora siötullssakernes reglerande till publici bästa ock nytta.
Ock ehuruwäl desse ärender blefwo 1720 på dåwarande Rijksdag
till Commerciedeputationen remitterade, så kommo dock desse ären¬
der då intet till något slut, utan blef detta målet igenom åtskillige
andre commerciesakers företagande oafgiort, hwilcket jämwäl nu
lättel. kunde skie, om den deputationen, som skall utarbeta com¬
merciesakerne, också skall hafwa tullsakerne under händer; skulle
det ock skie ock Rijksens Ständer intet mera få någon kundskap
nu än de förra gångerne, så att de hade tillfälle att författa sådane
anstalter, som de till tullarnes richtiga administrerande finna bäst
ock nyttigast, will iag för Gud ock dem wara enskyllad ock utan
548
answar, om Rijksens Ständer häreffter finna skadan lijka som förr,
hwilcken lijkwäl är demonstrativ ock handgrijpelig, hwarutaf den
tijmat och härflutit.
9:o Sidst påminnes oförgrijpel., att det synes billigt, det hwarcken i
desse eller andre deputationer någon af collegiernes ledamöter för¬
ordnas, som emellan rijksdagarne något hafft att giöra med de
sysslor, som i denna eller andra deputationer komma att företagas,
hwartill iag har anledning af den i måndags ock tisdags fastställte
resolution angående deras Excellencers H:rr Rijksens Råds full-
mächtige. Hwilcket alt iag till det lofl. Borgerskapets mogne om-
pröfwande hemställer. Stockholm d. 31 januarii 1723.
J. Ehrenpreus.
5.
Borgmästare Jöns Stobseus' memorial ang. adelns handel.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, no 30)
Protokollet s. 63.
Ödmiukt memorial angående Ridderskapets och Adellens handell.
Will någon af Ridderskapet och Adelen betiäna sig af handell, så an¬
mäler densamme sig först hos Magistraten i wederbörande stad och aflägger
muntel. sådan edh, at han uti sin handell skall ställa sig de förordningar til
effterrättelse, som angå Cronans tull, städernes rättigheter och alle andre
afgiffter, som af wahrorne betalas böre, jämwäl at uti sin handell rätta sig
effter den politie- och handelsordning, som i wederbörande stad antingen
redan inrättad är eller hädaneffter kan inrättad blifwa, såsom och at icke
bruka någon understungen handell med främmandes godz Borgerskapet
til praejudice, och ställer därjämte borgen af besuten borgare, det han för
sin handell til staden wederbörl. skatta skall. Sedan stånde honom fritt
at handla som här nedanföre förmäles.
Ridderskapet och Adellen skall fritt och effterlåtit wara med utrijkes
wahror at handla i gross och partier, dock endast och allenast med den
stapellstadens Borgerskap, hwarest wederböranden för handellens skull
sin edh aflagt samt där wahrorne anlända och uplåssas, hwarföre det icke
kan tillåtas Adellen at sedermera anten helt och hållit eller til en dehl
transportera slijke wahror ifrån den ene staden til den andra, långt mindre
til någon marknadzplats, til hwilken ända alle sådane wahror böre uti
stadsens packhus under wederbörandes inseende inläggas och eij annars
än stycketals, dussine-, tunne- eller lästetahls försälljas; hwaremot äganden
1 Med påteckningen: lns:t i Borgareståndet den 22 febr. 1723.
549
i proportion af slijk handell undergår alle borgerlige onera realia effter den
method, som med Borgerskapet hwar å sin ohrt wid de åhrl. skatsättning-
arne brukelig är. Med samma wilkor står det och Ridderskapet och Ade¬
len fritt til sin egen nödtorfft utrikes ifrån uti minut låta inkomma, hwad
de tarfwa til kläder eller af victualier, wijn och specerier för sig sielfwe och
deras hemmawarande barn samt de betiänte, som niuta disk och duk på
sätesgårdarne, dåck at alt slijkt godz af hwad beskaffenhet det är, under¬
kastas visitation i stadsens packhus, på det därunder eij mehra godz må
inkomma än til deras enskijlte hushåld egentel. behöfwes, hwarföre och
wederbörande wid wahrornes uttagande af stadsens packhus lämna sine
edel. reverser och specificationer at de sådanne specificerade wahror til sit
enskijlte bruk nyttia willja och icke något däraf sällja; warandes jämwäl
hwar och en af Ridderskapet och Adelen förpliktad at med slijk införskrif¬
ning uti minut altid hålla sig til en wiss ohrt och stad i Rijket och icke söka
af sådan införskrifning få betiäna sig flererestädz eller i annor stad, än där
den wederbörl. handelseden är aflagd.
Med de här i Rijket fallande waror och retourer tillåtes Ridderskapet och
Adelen således at handla, at de med förberide conditioner få så wäl til ut-
som inrijkes ohrter utskieppa sin egen öfwer hushåldzprovisionen behålne
spannemåhlsafwell, som på sätes- och ladugårdarne faller, men ingalunda
tillåtes at därunder begrijpa landgille eller bonderäntor i pertzedlar, såsom
och icke något annat kan räknas under titul af afwell än allenast oförwand-
lad spannemåhl, humble och allehanda jordwäxter och således dåck icke
något mahlt; men hwad metaller och andre tilwärkningar wid bergzbruken
angår såsom mässing, kåppar, järn och alun etc., så kunna de i detta af¬
seende under afwell icke förstås eller någon sådan frij handell därmed till¬
låtas, utan böre alle sådane tilwärkningar wid bergzwärken försäljas in¬
rijkes och inom provincen eller landskapet til städernes Borgerskap lik¬
mätigt förordningen af d. 25 nov. a:o 1699, kunnandes dåck Ridderskapet
och Adellen icke få låf om sin spannemåhl med någon utrijkes man här inne
i Rijket på landzbögden at kiöpslaga och handla. Wil och någon af Rid¬
derskapet och Adellen inrijkes ifrån förskrifwa någre wahror antingen i
gräss eller minut, så förfares därmed aldeles på sådant sätt som här fram-
manföre om utrijkes wahror förmält är, men at upkiöpa någre handelbare
wahror på landet eller fisk och sill i skiärgårdarne och på fiskelägen utom
hushåldzprovisionen, det warder Ridderskapet och Adellen aldeles för-
budit. Stockholm d. 22. februarii a:o 1723.
Jöns Stobaeus
För städerne Landscrona,
Ystad och Lundh.
550
6.
Borgmästare U. Hyllenius’ memorial i anledning av överdirektör J. Ehren-
preus’ inlaga ang. Noras och Lindesbergs vågpenningar.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 40).
Protokollet s. 86.
Hörsamt memorial
Hoos det högt:de och lofl. Borgareståndet är iag föranlåten hörsamast
andraga, huruledes Öfwerdirecteuren H:r Johan Ehrenpreus genom et
insinuerat memorial hoos Rijcksens höglofl. Ständer oskiäligen socker
icke allenast till at betaga Nohra och Lindesbergz städer de wägarepeninger,
som Kongl. Maij:tt allernådigst genom privilegier och sedermer åthskillige
kongl, resolutioner, så wid förra som senaste Rijckzdag dem förundt och
benådat, uthan ännu det som wärre är, är des förslag och åstundan, at
desse städer måtte utdömmas och ödelägas, oachtadt det de lickwäll alle
tijder, jämwäll desse förflutne krigzåhren, prsesterat till Cronan alt hwadt
de förmådt och dem ålegat. Nu som iag nogsamt är försäckradt om den
högst berömelige nijt och sorgfällighet, som det högt:de och lofl. Ståndet
har ospard för samtl. städernes conservation, så at de lickmätigt regeringz-
formens 51 § måtte wid des rättigheter och privilegier bli bibehållne, så
hoppas iag och at detta högt:de Ståndet till detta H:r Öfwerdirecteurens
obillige försöck och påstående lärer fatta et serdeles misshag, hällst det
skulle haf:a med sig en efftertänckelig conseqvence, at will nu en adelig
bruckzpatron kasta 2:ne städer öfwer ända, hwardt skulle wäll då framdeles
tenteras, och skulle nu detta hända den ena staden torde det bli it prseju-
dicatum, at et slickt äfwentyr enom androm en annan gång måtte öfwergå,
hwarigenom Borgerskapet således effter hand skulle bli förminskadt och
förswagat, bruckzpatroner och andre dessto bättre få tillfälle at nyttia
sig handell och borgelig nähring, och lasten med båtzmanshålld, contribu-
tioner och mera skulle ändå bli så mycket swårare för de andre städerne.
Såsom iag nu in för Rijcksens höglofke Ständer emot H:r Öfwerdirecteuren
å bem:te städers wägnar kommer mig till at förklara, altså fördristar iag
mig härmedelst hoos det högtrde Ståndet hörsamast anhålla om des gunstige
befordring och promotorial uti det som kan lända desse förtryckte städer
till conservation och wällfärd, som hoos de öfrige Stånden skulle lända mig
till en synnerlig hielpredo, emot hwilcken stora gunst och bewågenhet iag
med all skylldig respect och wördnad är förbunden at framhärda.
Det högt:de och lofl:e Ståndetz
hörsame tienare
U. Kyllenius.
1 Med påteckningen: Prses. ( Ståndet den 26 mart. 1723. D:o upläst ut in protocollo.
551
7.
Kommersdeputationens memorial ang. en fond till inrättande av ett rasp-
och spinnhus i Stockholm.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 42).
Protokollet s. 86.
Memorial.
Sedan höglofl. Riksens Ständers förordnade Commerciedeputation i an¬
ledning af Hans Kongl. Maij:tts till Riksens Ständer gifne proposition til
manufacturernes här i Riket uphielpande och widare fortsättiande och i
synnerhet angående yllefabriquens upkomst här i staden, i öfwerwägande
tagit, om det rasp- och spinnehus, som Hans Maij:tt uppå Cammar- och
Commerciecollegiernes samt Estatscontoirets underdånige utlåtelse i nåder
bewiljat, ju förr ju heller måtte inrättas, och till den ändan kiöpas et på
Långholmen belägit och dertil mycket beqwämligit hus för en köpeskilling
af 27000 dahkr kopp:mt samt at dertill må anwändas de af framledne
Commercierådet Hillebrand under Commerciecollegii disposition för testa¬
menterade 12000 dahkr kopp:mt och resten emot 6 procento interesse med
husetz pantförskrifning upnegotieras, och sedermera uppå Commercie¬
collegii underdånige föreställande, till undwikande af detta swåra interesse,
Statscommissionen anbefalt at utse någon wiss fond på innewarande års
stat till de af denne köpskillingen resterande 25000 dahkr kopp:mt, har
Deputationen hittat på en utwäg, hwarmedelst detta rasp- och spinnehu-
sets köpeskilling eij allenast kan komma at erläggas utan någon gravation
i staten, utan och nödige materier och wärktyg til husets inrättande och
fortsättiande uphandlas, allenast Hans Kongl. Maij:tt och höglofl. Rik¬
sens Ständer sit nådiga bifall och samtycke dertill gifwa wille. Saken
består derutinnan, at de 60690 dahkr kopprmt, som af den utaf Hans
Kongl. Maij:tt till någre förelupne spels och dobbels ransakande och af-
dömmande intet längesedan förordnade extraordinarie rätts d. 9 martii
i detta år afsagde domb, i förmågo af Hans Kongl. Maij:tts allment
publicerade placat af d. 12 novemb:r 1719 och dess sedermera d. 5 decembrr
samma år utfärdade förklaring, för confiscable ärkiände äro, finge med
andra wid slike tilfällen häreffter fallande medel till detta nödiga wärks
inrättande och uphielpande indragas och anwändas.
Deputationen finner fuller i folie af högstbemelte kongl, förordningar, at
angifwaren bör deraf hafwa halfparten och andra halfparten hospitalet
tillfalla. Men som resten af detta utaf Hans Kongl. Maij:tt och dess ofwan-
bemelte Collegier för Riket till yllemanufacturens upkomst för godt utsedde,
högstnödige och angelägne spinne- och raspehus köpeskillings 25000 dahkr
1 Med påteckningen: Opläst d. 26 mart. 1723 ut in protocollo.
552
kopprmt af desse för confiscable förklarade anseenl. medel eij allenast be¬
talas kan, utan och nödige materier och wärktyg derföre anseenl. upköpas,
hwarmed Riket eij ringa nytta tilskyndas, och ofwanbemelte kongl, för¬
ordningar dymedelst winna sit ändamål, så underkastar Deputationen sam-
tel. höglofl. Riksens Ständers widare och mognare ompröfwande, om icke
de skulle täckas aggreera detta förslag, som till et så nödigdt wärks, som
rasp- och spinnehus är, inrättande, många fattigas underhåld, som i detta
hus kunna sig födan skaffa, samt Rikets gagn och nytta endast uptänkt
är. Förmodandes Deputationen så mycket mera bifall härutinnan winna,
som hwarken Riket eller någon undersåtare i synnerhet, utom de rättwisl.
ärkiände brottzlige, och angifwaren, hwars nytta i så beskaffat mål altid
publici postponeras bör, på något sätt härmed graveras.
Stockholm d. 22 martii 1723.
På Riksens Ständers förordnade Commerciedeputations wägnar
Wilhelm Douglas
Jonas Linnerius,
Johan Spalding.
8.
Kammar- och ekonomideputationens memorial ang. skatteköpen.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 43)
Protokollet s. 89.
Memorial
Till underdånigt föllje af Hans Kongl. Maijrtz till Cammar- och Oeco-
nomiedeputationen remitterade secrete proposition hafwer Deputationen
till öfwerseende sig företagit den tijd effter annan, men hälst sedan åhr
1719 så wäl redan ifrån Kongl. Maij:tt och Cronan försålde som uti
orterna till kiöp bewilliade skatterättigheter, jemte de åthskillige methoder,
som därwid äro blefne observerade, hafwandes därhoos eij utan förundran
inhämtadt, till hwad ringa quantum kiöpeskillingen af et så stoort antahl
hemman och andra lägenheeter sig bestigit, och hwad liten andehl af
Rijksens giäld därmed är blefwen afbördat, där lijkwäl utaf reglementet
för Ständernes Contoir, gifwit wid Rijkzdagen anno 1720, klarligen sees
kan, huru som Rijkzens giäldz afbetahlning det rätta och egentel. ända-
måhlet till alle desse skatterättigheeters försälliande warit hafwer. Depu¬
tationen har och igenom åthskillige, uti Kongl. Cammarcollegio befintel.
acter och documenter sig underrättadt giort, at wäl uti forna tijder crono-
1 Med påteckningen: Praes. och upläst d. 26 martii 1723 ut in protocollo. Jfr även S R A, ser.
2: 1, s. 335.
553
jord är blefwen försålder till skatte, då Hans Maij:tt och Cronan någon där¬
med egentel. welat gratificera, och at wid een slijk handel ändamåhlet eij
så mycket warit kiöpeskillingens quantum som hemmanets conservation,
hwaruti de tijders både kiöpare och sälljare deras största nytta och för-
deel bestå låtit, twärt emot det nu warande bruuk och maneer, som klari,
uthwijsar, huru cronogodzen effter wärdie till Hans Maij:ttz och publici
märkelige skada försålde och till sielfwa hemmanens ruin och undergång
af een stoor deel åboer kiöpte äro.
Methoden till cronohemmans försälliande till skatte har effter högstsahl.
Kongl. Maij:ttz Konung Carl den Xllrtes härom uthfärdade förordningar
ifrån anno 1701 till 1719 warit sådan, at skatterättigheeterne wid häradz-
tingen genom offentel. auction äro blefne försålde, hwarwid doch åboerne
warit berättigade dem effter första budet at inlösa och behålla.
Anno 1719 har Hennes Maij:tt wår nuwarande nådigste drottning medelst
een nådigst gifwen resolution på allmogens beswär åboerne på cronohemma-
nen bewilliat, effter wärdie eller mätesmannaordom, utom auction, skatte¬
rättigheeterne af samma hemman framför någon annan sig at tillhandla,
hwilken förmåhn dem äfwen anno 1720 af Hans Kongl. Maij:tt wår nu
regerande Konung är stadfäst och confirmerat blefwen.
I föllje af desse, allmogen i nåder förundte resolutioner, af hwilka jemwäl
många andra, i anseende till den ringa kiöpeskillingen, som af dem för
slijke skatterättigheeter är ärlagt worden, oförgripelig synes sig hafwa
betiänt, äro nu sedan anno 1719 inclusive ifrån Kongl. Maij:tt och Cronan
försålde:
Hela Mantahl 978: —
Skatterättigheeter 1278: —
För hwilke hemman och lägenheeter kiöpeskillingen, uti diverse myntesor-
ter betahlt, sig bestiger, nembl.
Uti redbart mynt till d:r 51693. s:mt
Uti mynteteckn d:r 58375: —
Uti devalverade mynteteckn. d:r 32684: —
Som nu wid alle desse sakers och omständigheeters skiärskådande Deputa-
tionen hållit före sin plicht och skyldigheet wara Kongl. Maij:ttz och publici
wälgång med undersåtarenas nytta och förmåhner så tillsamman jämka
och förbinda, at begges winst och förlust altijd enahanda wara må, så har
och Deputationen till wärkställande af des plickt och skyldigheet samt häm¬
mande af een så märkelig skada, som Hans Maij:tt och publicum medelst
cronogodzens försälljande effter wärdie kommit at lijda, eij underlåta bordt
höglofl. Rijksens Ständers mogna ompröfande underkasta, om icke föll-
jande hemman och lägenheeter effter bijfogadt methode, både till Cronans
och publici fördeel, hädaneffter till skatte försällias måge. Nembl.
l:o Alla Cronan immediate behåldne hemman, på det sättet at kiöparen
sig först hoos landzhöfdingen i orten angifwer dess uthlåtelse eller till¬
554
stånd om samma kiöp at erhålla. 2:o Att landzhöfdingen wid nästa ting
alla till kiöp updragne hemman effter methoden wärdera låter och Hans
Maij:ttz och Cronans interesse därwid noga observerar. 3:o At sedan wär-
diet på behörig ort lagh skedt är, häradzhöfdingen jemte publicationen till
den näst fölljande tingzterminen bij fogar een lista på de skatterättig-
heeter, som första tingzdagen komma at försällias samt till hwad summa
hwar och een på föregående ting äro wordne wärderade. 4:o At på
ofwannämbde tingzdag de wärderade skatterättigheeter offentel. auc-
tioneras igenom upbud, på sätt och wijs, som wid alla slijka auctioner
uti Rijket brukelige äro, då wärderingen, första insättningzsumman,
på Hans Maij:tz och Cronans wägnar blifwa måste, och hemmanet sedan
sällias till den mäst biudande, doch så, at åboen blifwer närmast det¬
samma effter högsta budet at behålla, om han så finner, men i widrigt
fall undfår af kiöparen den öfwerbyggnad, som han med laga skiähl be-
wijsa kan på hemmanet giort mera, med hwad mera som effter husesyns-
ordningen honom kommer at ersättias.
Alle på militiae- och landtstaten indeelte löningzhemman, hästehemman,
så wida dee eij äro nödige till dagzwärken under dee kongzgårdar, som till
boställen el:r rusthåld anslagne äro; sammaledes alla fordehlshemman,
cronouthj ordar, uthfiällar, ängar, uthmarker, /: allmänningarne undan-
tagne :/ skattelagde torp, som knechte-, båtzmans- samt rusthåld eij under-
lagde äro, sälljes till skatte, på sätt och wijs, som i § 1 :o förmält är.
3:tio Hwad rusthållen angår, så förfares med dem effter högstsahl.
Hans Kongl. Maij:ttz Konung Carl den XII:tes bref af den 26. martij
1702, hwaruti tydel. nämbnes, at skatterättigheeten på sielfwa rusthåldz-
stammen till ingen annan än rusthållare må försällias.
Warandes härwid Deputationens oförgripelige tanka: at i anseende till
den förmåhn härmedelst rusthållaren tillägges, at utom auction och effter
wärdiet allenast een slijk rättigheet få inlösa, han då een tredie deel öfwer
samma wärdiet betala och erlägga bör, innan honom något skattekiöp
därpå bewilliat warder. Men med augmentzhemmanens försälliande till
skatte förfares effter auction, aldeles som l:ste § innehåller, allenast at
rusthållaren blifwer närmast till hemmanet effter högsta budet, och näst
honom åboen.
4:to Kunna och alla bergzlagshemman sälljas till skatte, doch at därwid
bergzförordningarne i alla måhl noga observerade blifwa. När nu någon
af desse upräknade hemman till kiöp updragne och aldeles effter den uti
§:o l:mo uthsatte methode uti orterne försålde äro, insändes till Kongl.
Cammarcollegium een accurat lista på alla försålde hemman, hwarwid föll-
jer wärdiet och quittencet på kiöpeskillingen, som för hwar skatterättig-
heet är worden betahlt, jemte methoden som därwid är blefwen i ackt
tagen, då Kongl. Cammarcollegium, ifall at ingen feelachtighet i processen
till finnandes wore, skattebrefwen till wederbörande ofördröjeligen kommer
at uthgifwa, utan at någon widare auction uti bemelte Collegio tillåten
warder. Uthi skattebrefwen införes tydeligen, at hemmanet försällies
555
med skattemannarätt, och ingen annan, jemwäl och, huruwijda skatte-
mannen1 tilllåtit är öfwer hemmanetz ägor at disponera, i synnerhet hwad
skogen angår, at därmed effter laag och skogzförordningarnas klara inne¬
håld noga förfares, så at hemmanen därigenom intet förwärras måge, wid
förlust af skatterättigheeten för den, som wid öfwerträdandet häraf be¬
funnen warder. Däremot hafwer och Deputationen fallit på dee oför-
gripel. tankar, at effterfölliande hemman och lägenheeter, till undwi-
kande af Cronans och publici handgripeliga skada, hwarken nu eller i
framtiden, till skatte böra försällias. Nembl.
Alla kongz- och ladugårdar, ehwarest de och belägne äro.
Alla boställen, så wäl på ecclesiastiqve och militiae staten nu indeelte,
eller som hädaneffter indelas kunna.
Alla beneficie hemman.
Alla prästebohls ståmner och mensalier. Alla de cronohemman, som till
kongz- och ladugårdarnes hägn och nytta omistelige äro.
Alla post- och giästgifwaregårdar.
Alla academiae, gymnasiers, scholors, kyrkiors och hospitalers hemman,
såwäl i anseende till de många och krafftiga, af Swea konungar, så gamble
som nyare, dem i nåder gifne privilegier, som och i betrachtande af den
särdeles ömheet wåra christel, förfäder altijd hafft och dragit, för denne
egendomens conservation och förmehring, som till studiers och wetten-
skapers fortsättiande samt andre pios usus både af öfwerheet och under¬
såtare warit donerad. Doch warder härmedelst eij aldeles förbudit någre
af desse upräknade och till pios usus donerade hemman till skatte at för-
sällia, när sådant af wederbörande ägare och föreståndare åstundas och
begiäres samt klari, wijses, at så wäl sielfwa hemmanetz conservation,
som och den däraf flytande ränta, jemte kiöpeskillingen, hwarunder statens
nytta och fördehl heroor, medelst et slijkt skattekiöp märkel, styrkt och
befrämjat warder. Men och at på wederbörandes hårda answar komma
måste, både för Gud, Konungen och hwar redelig undersåte, om hemmanen
medelst et sådant skattekiöp förwärras, och kiöpeskillingen eij till des
rätta bruk och ändamåhl anwändt samt behörigen emploijerat warder.
Som nu höglofl. Rijksens Ständer af alt det, hwad i möijeligaste kortheet
uprepadt är, nogsamt lärer hafwa behagat inhämta så wäl det sätt och ma-
neer, hwareffter Kongl. Maij:tt och Cronans godz tijd effter annan till
skatte äro wordne försålde, som den oförgripel. tankan, hwaruti Deputatio¬
nen om methoden till slijka cronogodz försälliande hädaneffter stannat
hafwer, så lärer och därjemte ögonskeenl. wara funnit, huru som eij allenast
Kongl. Maij:t och publici, utan och een stoor deel af privatorum interesse
igenom een så skadel., till allmogens fördeel uthwärkat resolution anseenl.
kommit at lijda. Kunnandes Deputationen wid et så beskaffat måhl, så wäl
till den allmänne creditens bijbehållande som till een så märkelig förlusts
någorlunda ährsättiande, intet annat medell wid handen gifwa än een noga
1 Tillskrivet i marginalen: Approberas.
556
och rättwijs undersökning, om och någon annan än Sweriges Allmoge af
et slijkt privilegium sig betiänt, och antingen dess skatterättighet effter
wärdie eller och igenom een emot methoden anställt auction ährhållit och
niutit hafwer, och at i medier tijd de ännu oextraderade skattebref, som
till et antahl af 707 sig bestiga, till ingen utom Allmogen, innan föregången
ransakning, utaf Kongl. Cammarcollegio wijdare uthgifwas måtte. Wa-
randes och wid een sådan beskaffenheet Deputationens oförgripelige tanka,
at i fall någon med een slijk handel emot den uti §:o l:mo anförde methode
/: oansedt skattebrefwet redan extraderat wore :/ beträdas skulle, at skatte-
rättigheeten då, emot kiöpeskillingens återställande, till Kongl. Maijrtt
och Cronan rättwijsligen bör wara förfallen. Men så framt någre sådane
skatterättigheeter på kongz- och ladugårdar samt andra nödiga lägenheeter,
som ifrån Kongl. Maij:tt och Cronan icke kunna abalieneras, skulle finnas
redan försålde, at de samma då så wäl som alla frälssehemman, hwilka
hädaneffter ifrån Kongl. Maij:tt och Cronan återwinnas torde, wid laga
fahrdag, utan widare ransakning, äfwen emot kiöpeskillingens återbekom-
mande, afträdas och i behörigt stånd till wederbörande lefwereras måge.
Hwad de försålde academiae hemmanen angår, så är Deputationen af
den tankan, at med dem på samma sätt som med kongzgårdarna procederas
kan, hälst som ändå inga skattebref på samma hemman expedierade äro.
I anledning af det, som i förberörde, till conservation och förmeering af
de till pios usus donerade hemman och räntor, projecterat finnes, har och
Deputationen för billigt ährachtadt höglofl. Rijksens Ständers mogna
betänkiande och wälbehag underkasta, om icke nödigt wara skulle, at hög¬
lofl. Rijksens Ständer medelst een noga och rättwijs undersökningz an¬
ställande sig underrättade giorde, om och slijke capitaler uti reda penningar,
godz och gårdar, huus i städer samt andra lägenheter, jemte interesserne,
så wäl effter billigheeten som och effter donatariernes willia och förord¬
ning, härtills af wederbörande äro wordne administrerade, hwarunder både
kongl, och privatorum stipendia wid academierne komma at begrijpas, på
det at hwar och een medelst säkerheeten om sådanna medels tillbörlige
handthafwande och administration till een slijk christel, gifmildheet hä¬
daneffter så mycket upwäckas och upmuntras må, som af een skiälig
fruchtan för een lastbar egennyttigheet här till dagz många redeliga hier¬
tan och sinnen därifrån aldeles afskräckte och afhåldne äro. Stockholm
d. 14:de martij 1723.
På Rijksens Ständers Cammar- och Oeconomiedeputations wägnar
A. Posse Joh. Possieth Johan Salan
Bengt Mattison.
557
9.
Memorial au vissa fullmäktige av borgarståndet ang. tullarrendet.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 61).
Protokollet s. 104.
Hörsammast memorial
Till commerciens befordrande är så wäl nödigt som nyttigt, att tull-
wässendet kunde blifwa bracht på en så wiss och säker foth, att Kongl.
Maij:ts och Riksens inkomster derigenom måtte blifwa formerade, luren-
drägerier förhindrade och samtelige Riksens undersåtare af en förmåhn
delachtige blifwa. Men genom ett arrende kan det intet blifwa wärckstält
till allmänna Riksens gagn och däs inwånares nytta. Till Riksens almänna
nytta gifwes det wäl sken, att om man för samtelige stora siötullarne af
wisse persohner kunde få 10 tunnor guld om åhret i arrende, emedan tullarne
i de näst förflutne åhren intet mehra än 8 tunnor guld åhrligen hafwa in-
bracht. Men när man considererar, i hwad fattigt tillstånd Rijket nu är
emot förra tijder, och tullarne sedan 1690 till 1710, då Riket war i sin bästa
flor, handelen i sin fulla gång, navigationen på det högsta som det någonsin
har warit i Sweriges Crona, att då tullarne intet mehra än 10 tunnor guld
åhrligen hafwa kunnat upbringa, så måste man tillstå, att nu Riket genom
sidstl. swåra kriget är blifwit utarmat, undersåtarne utmärglade, penning-
arne bortta och navigationen aldeles ödelagd, att de nu i desse 3 sidsta
åhren hafwa mycket mehra inbracht i proportion af förra fredeliga tijders
tillstånd.
Orsacken och anledning till lurendrägerier är en hög tulltaxa. Ty de
wahror, som med för högt procent äre belastade, blifwa minste delen an-
gifne, lijkwäl komma de in och blifwa i Riket consumerade, hwaraf klart
prof gifwes, att i den tiden då schlesiche lärffter, damascher och andra
waror wörö contrabande, dels och med 60 a 70 procent tull belagde under
titul att det till befrämmiande af wäre manufacturier skulle tiena, så weth
man doch att ganska litet här i landet blef fabricerat; men sådane wahror
ändå utan någon tulls betalande utrikes ifrån inpracticerade och af den
högsta till den minste kiöpte och bruckte; änskiönt taxan är nu mycket
lindrigare och inga contrabande wahror äro bekante, så kan man doch
intet necka, at ju något underslef i desse senare åhren torde wara skiedt
men intet i den proportion eller myckenheet emot förra tider, och skulle
man wäl kunna finna på sådane medel, hwarigenom man dem aldeles skulle
förekomma kunna, allenast taxan på någre fåå wahror någorlunda blefwe
lindrad; och ehuruwäl det i första början skulle synas, att Kongl. Maijrts
och Rijkets inkomster derigenom något skulle komma att förminskas, doch
om wid tullcammaren goda anstalter giordes och alla nödiga precautioner
1 Med påteckningen: lns:t d. 9 aprilis 1723.
558
brukas, hwartill hwar och en på sin ort erbiuder sig att willia gifwa anled¬
ning, så är säkert, att tullinkomsterne sig till mycket ansenligare skulle
bestiga, än någon arrendator kan biuda. Klagan är stor öfwer afsaknaden,
som Kongl. Maij:t och Riket genom försnillande af tullinkomster kommer
att lijda; men när man betrachtar, att största dehlén af lurendrägerier
blifwa föröfwade genom fremmande expediter, så och en hop lärepoikar, som
för sin tid ifrån sina huusbönders tienst löpa och intet hafwa att hazardera,
jämwähl och af andre bönåsar, ty det gifwes inga flera bönåssar än ibland
kiöpmansståndet, så måste man tillstå, att en åhrlig borgare och kiöpmann
sielf däregenom i sin näring och brödwinning stor skada lijder, ty när han
betalar sin tull och omgiälder, kan han intet sine wahror för det ringa
prijss sällia, som den hwilken af lurendrägerie kan och weth sig betiäna,
måste altså sittia stilla och brödet utur munden sig taga låta. Skulle det
för publico intet nyttigare wara, att man genom en liten förminskning på
taxan af någre fåå wahror, så och genom alla tienliga anstalter lurendräge¬
rier förhindrade, och således alla ährliga borgare conserverade, som af alt
hierta intet annat åstunda än med all redligheet och troheet kunna betala
till Konungen, det Konungen tillhörer; ty Konungens tull och en åhrlig
borgares näring är så fast tillsammans bunden, att när Konungen sin tull
förmister, borgaren äfwen då sin näring förlorad går, hwaraf föllier, att
genom tulltaxans förminskning Kongl. Maij:ts och Riksens inkomster for¬
meras och samtel. städer conseverade warda, än att man nu alla trogne och
redelige förslag skulle å sijdo sättia och till några enskijlte persohner,
hwilcka twifwelsutan någon sin fördehl härwid söka, samma tullinkomster
för 10 tunnor guld bortarrendera. Man behöfwer intet att twifla, att dhe,
som sig nu till arrende erbiuda, äro säkre därpå, att tullinkomster häreffter
sig högre än till 10 tunnor guld lära bestiga. Men när man betrachtar, att
de i desse 3 förflutne åhren, hwaraf 2: ne warit de swåraste krigzåhren och
det 3:die allenast fredeligit, hwaruti handelen så hastigt intet kunnat
komma i gång, hafwa inbracht 8 tunnor guld, så kan man wisserl. förmoda,
att om Gud oss wid den ädla freden än framdeles tächtes behålla, så lärer
commercien och navigationen i bättre stånd komma och tullinkomsterna
således till mycket högre sig bestiga. Hwartill intet lijtet lärer bidraga, att
härtills hafwa de med främmande nationers fartyg inkommande och ut¬
gående wahror niutit helfriheten i tullen. Men som den friheet med detta
åhrs begynnelse uphört, och swänske undersåtarnas fartyg sådan förmåhn
allenast till godo niuta, måste de häreffter halfparten mehra i tull betala,
så att för de wahror, som tillförne 8 procent i tull betaltes, häreffter 12
procent, för 12: 18:, för 16: 24:, för 30:45 procenter och så widare i proportion
erläggas bör. När man nu alla goda anstalter författade till förekommande
af lurendrägerie, skulle då tullinkomsterne intet mycket högre bestiga än
de 10 tunnor guld, som arrendatorerne biuda, skulle det intet för publico
mycket nyttigare wara, att tullinkomsterne blefwo under förwaltning af
en trogen och redelig betiente, och att alt det, som för tullen åhrligen högre
än de 10 tunnor guld, som nu biudes, blifwer betalt, komma i Kongl. Maij:ts
559
och Rijkets cassa, än att några få persohner deraf skulle profitera? Hwad
skada och afsaknad skulle det wara för Kongl. Maij:t och Rijket att mista
öfwerskåttet af sådane redbare inkomster, hwad fara och skadeliga på-
fölgder skulle det för samteliga städer och dess handlande borgerskap med
sig kunna föra, om tullarne blefwo sådane rijka och förmögne herrar i
händer lämbnadt? Ty enär tullinkomsterne den utfästa arrendesumman
intet skulle kunna upbringa, skulle då sådane herrar arrendatorer intet
sökia directe el:r indirecte på ett eller annat sätt genom handel att upfylla
bristen, och kommo då intet derigenom förminskning af inkomsterne på
nästfölliande åhret, Rijket till skada? Ty att hwad undersåtarne i tull
betahla och arrendatorerne förtiäna är ju skada för publico.
Fördenskull äro undertecknades oförgripelige trogna, wälmente och
redeliga tanckar, att det för Kongl. Maij:tt och Rijket i gemen, så och för
hwar och en undersåtare i synnerheet, nyttigare är, att stora siötullarne
blifwa under förwaltning, och att till förekommandet af lurendrägerierne
intet allenast alla goda anstalter giöras, utan och att tulltaxan på några
pertzedlar blifwer lindrad, hwarigenom sådane wahror till hwar och en
kunde för bättre kiöp sällias, och de skadeliga lurendrägerier aldrabäst
förekommas, hwilcket och till formerande af Kongl. Maij:ts tullinkomster
wisserl. lända skulle. Det skulle i öfrigit till handelens befordrande och
Kongl. Maij:ts inkomsters formerande mycket bijdraga, om den accis af
toback och wijn, som nu wid inkommandet bör betalas, men intet på
tijonde dehl i konungens cassa inflyter, kunde effter den methode, som
åhr 1717 och 1718 practicerades af hwar och en, som sådana wahror
consumerar, blifwa betalt och effter sitt stånd pådelt att jämte man-
thalspenningarne åhrligen erläggia, på hwilcket sätt inkomsterne däraf
skulle blifwa högre och säkrare, och alla härtills skiedde lurendrägerier
förekommas.
Stockholm d. 9 april 1723.
Hans Lindstedt
|
E. E. Tellander
för Götheborg.
Jöns Stobaeus
|
Oloff Gallatz
|
för Norrkiöping
|
för Landscrona
|
för Callmar
|
Herman Witte
|
och Ystad
H. Lothigius
|
And. Börk
|
för Carlscrona
|
för Wisby
|
för Nykiöping
|
Carl Merthens
|
Joh. Palmborg
|
Jonas Lindberg
|
för Åbo
|
för Gefle
|
för Halmstad
|
R. Weduwar
|
Henrich Sylvius
|
Hack Hinrichson
|
för Christianstad
|
för Helsingborg
|
ifrån Carlshamn
|
I. Bärling
|
Christ Bilmarck
|
Anders Ahlqvist
|
för Warberg
|
för Marstrand
|
för Strömstad
|
Abr. Wetter
|
Lars Silentz
|
|
för Helsingfors
|
för Uddewalla
|
|
560
10.
Borgerskapets i Stockholm memorial ang. rikets gälds avbetalning.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 69).
Protokollet s. 119, 370.
Underdånödmiuckt memorial.
Uti hwad för ett högst beklageligit tillstånd wårt k. fädernesland råckat
och undersåtarne äro brachte uti, så wäl igenom det långwarige, men nu
Gudi lof öfwerståndne kriget, såsom ock medelst det skadelige twång, som
föröfwades när all handel och wandel war stäld under publique förwaltning
och några få personers bestyrande, då undersåtarnes contante medel, så wäl
som effecter och godz blefwo dem ifrån tagne, och myntetekn i stället på-
twingade, det är hwarjom och enom så mycket mehra kunnigt, som Rik¬
sens afstympade lemmar äro å ena sidan därtill öfwertygande witnen, och
undersåtarnes, särdeles de handlandes, utblåttade tillstånd sådant å andra
sidan med alt för kändbare prof intygar, efftersom de icke allenast måst
lämna ifrån sig sina contante penningar och det ändå med 6 procento för¬
lust på plåtarne, utan ock emot myntetekn afstå sina upkiöpte effecter
och sitt införskrefne godz, hwarigenom både egendom och credit på en gång
gådt dem utur händerna, därmedelst de blifwit satte utom all deras för-
wållande uti ett högst beklageligit tillstånd. Detta såret är så diupt att
det på många tijder eij lerer kunna tilläkas, och dess åtancka gior detsamma
ännu mehra blödande, särdeles när man efftersinnar, att mången så aldeles
har gådt sin egendom qwitt, att han till sitt och de sinas nödtorfftiga under-
håld nu måste see andra uti händerna, emedan han med de innehafwande
obligationer och försäkringzsedlar på myntetekn och myntesedlar, som
han måst emottaga, för den honom aftwugne egendomen icke det ringaste
kan uträtta, aldenstund bägge äro aldeles utur crediten. Och ehuruwäl
Rijksens höglofl. Ständer wid de sista rijksdagarna utaf högst berömelig
försårg om de lidande undersåtarne, såsom ock bepriselig omwårdande om
den högst nödige creditens widmachthållande, icke allenast hälsosammeli-
gen anslagit en wijss fond till Rijketz gäldz betalning, härflytande af de så
kallade Ständernes utgifne och utelöpande obligationer, allmenna låhn,
och de för myntetekn och myntesedlar utgifne 14 öre s:mtz försäkringz¬
sedlar, utan ock igenom det för deras contoir författade reglementet för¬
anstaltat, huru och på hwad sätt med betalningen och obligationernes in¬
lösande skall förhållas, så att man i anledning af alt sådant har största
skiähl att förmoda, att igenom den fond, om hwilken uti det för Ständernes
Contoir uprättade reglementets I artic. förmäles, såsom ock den till gäldens
betalning anslagne och under bemälte contoirs disposition för åhren 1721,
1722 lämnade fredzhielpen ansenlige medel lära hafwa influtit, så att för¬
1 Med påteckningen: Prses:t och upläst d. 28 aprilis 1723.
561
råd och tillgång till betalning torde hafwa funnitz, lickwäl och alldenstund
man beklageligen måst erfara, att i stället man förwäntat det Ständernes
Contoir skolat, likmätigt den 2 artic. uti reglementet, medelst publicationer
kundgiöra, att widare betalning folia skulle, så hafwer doch sådan wäntan
warit aldeles förgäfwes, och undersåtarne icke allenast stannat i mistningen
af den dem så dyrt försäkrade betalningen, utan ock har crediten för obliga-
tionerne aldeles förfallit, och undersåtarne jembwäl wordne försatte i twif-
welsmåhl, hwad de skola förse sig till sådane dem giorde försäkringar. Ty
hafwer denne stadsens Borgerskap i anledning därutaf blifwit föranlåtit me¬
delst en hos Hans Kongl. Maij:tti diupaste underdånighet d. 28 aprilis för-
ledit åhr ingifwen skrifft, som härhoos copialiter fogas1, att giöra om ytter¬
ligare betalning en allerunderdånigst påminnelse och i lijka underdånighet
föreställa, hwad skadeliga påfölgder det ofelbart förer med sig, om med den¬
samme skulle dragas uth på tijden. Ty förutan det undersåtarne, som dels
emot myntetekn och myntesedlarz påträngande måst afstå sin egendom,
dels och af kiärlek för det allmenna bästa till att understödia det förfalne
wärcket, emot obligationernes emottagande, utlänt sina redbare medel till
publici tienst, blifwa till en stor dehl i grund förderfwade, så förstöres jäm-
wäl därigenom den allmenna crediten, så att ingen mehra lärer någon sin
wilia förtro sig till publicum, när man med en så bedröfwelig erfarenhet
finna måste, att starcka förskrifningar och dyra försäkringar eij blifwa
håldne och effterlefne. Hwad skada sådant skulle tillskynda landet och
undersåtarne, så wähl i gemen som i synnerhet, det är handgripeligen att
aftagas, när man förut besinnar, hwad för en ädel och dyrbar clenod cre¬
diten wara månde, att den är ett oskattbart smycke, det är så mycket
mehra owedersäijeligit, som det är fast oförnekeligit, att publicum ju som
offtast måste lida brist af medel till sina högstnödiga tarfwor och ound-
wikeliga utgiffter, hwilken brist kan underhielpas af crediten, efftersom
denna, när han helig hålles, ärsätter och upfyller, hwad som felar i con-
tanter.
Intet starckare bewis kan wara härpå eller mehra frist i minnet, förutan
månge andre, än när man påminner sig, att då framledne Kongl. Rådet
och Fältmarschalken sahl. H:r Gref Magnus Stenbock skulle gå öfwer till
Pommern med transport, feltes nästan alt hwad som behöfdes till att kunna
sättia densamma i wärcket, ty hwarcken wörö pänningar eller proviant att
tillgå; men den sahl. Herres betygade patriotiske nit och ömhet för wår då
utom christenheten wistande allernådigste Konung och det kiära samt
högst beträngde fäderneslandet beweckte så Borgerskapetz sinnen och
hiertan, at de uppå wälb:mte sahl. Herres förstälning och af publico giorde
försäkring om betalningen trädde uti förskått till en fast ansenlig summa.
Ehuru swårt de då kunde sina penningar umbära, hwarigenom transporten
befordrades, och hade sedan den transporterade armen den lyckan att
under Gudz nådige wälsignelse slå fienden hwid Gadebusch och således
1 Denna kopia finnes icke bifogad memorialet.
36 — 47621 Borgarståndets protokoll
562
winna en ganska härlig seger. Och emedan desse förskott wid förfalstijden
effter handen blefwo betalte, ty månde Borgerskapet någon tijd däreffter
uppå anmodan äfwen giöra ett förskot af 100000 rdr till den wid Tönningen
fångna armens rantzonerande och det p:r vexlar på Hamburger Banco, att
förbigå åtskilliga andra förskotter, som af Borgerskapet giorde äro wid
hwariehanda tillfällen, will man allenast tillägga det förskott, hwaruti
Borgerskapet trädde, då högst sahl. Hans Kongl. Maij:t Konung Carl den
XII anlände ifrån Turckiet till Stralsund, som äfwen wäl eij war ringa,
utaf hwilket klarligen slutes och oemotsäijeligen bewises, att crediten för
publico är både nyttig och högst nödig. Man will nu intet tala om den
nytta, som undersåtarne i synnerhet hafwa utaf crediten, efftersom det är
å ena sidan en bekant saak, att en wäl inrättad handel och wandel är det
starkesta medlet till ett Rijkes upkomst, förkåfring och wälgång, och det
åter å andra sijdan eij kan wara okunnigt, att crediten är ett af de förnämsta
stycken i handelen, aldenstund det är en omöijelig ting att altid kunna
handla med contanter. Hwarföre måste crediten upfylla, när penningen
brister, och kan således draga inuti landet salt, spannemåhl och andra oum¬
bärliga wahror till undersåtarnes nytta och förmåhn, innan någon penning
eller dess wärde blifwit utskickad. Så nyttigt som det nu är för publico
i gemen och hwar ock en undersåtare i synnerhet, att crediten oförkränkt
wid macht hålles, så skadeligit och förderfweligit är det, när densamma
wårdslöst hanteras, kränckes och brytes, så att däraf oförnekeligen fölier,
att den såsom en dyrbar clenod måste firas och wyrdas. Will man då bibe¬
hålla densamma och nyttia des wärckan wid förefallande tillfälligheter, så
är oungengeligit att man måste wara ganska sårgfällig om honom och till
den ändan lämna dän till Rijksens giäldz betalning anslagne fond, icke alle¬
nast orubbad, utan ock söka densamma på tienligit sätt att förbättra, på
det den allmenna förfalne crediten återigen måtte uprättas, och de lidande
undersåtarne på alt efftersinnerligit sätt hugnas och hielpas. Hälst l:mo
eliest lärer ingen kunna mera förtro sig till publicum, 2:do lida de under¬
såtare alt för mycket, som för sin egendom antingen måst taga obligationer
eller och myntetekn, hwilken egendom till Rijketz förswar blifwit anwände,
3:tio blifwer theras willkor många resor sämre än de andra Riketz credito-
rer, som hafwa sina penningar på lähne banco, eller ock för sine förstreckte
medel innehafwa förpantade godz. Ty banco creditorerne undfå theras
richtiga interesse åhrligen effter banco stijl; och förpantningzhafwarne niuta
det fast ansenligare af godsens inkomster, så att bägge bekomma af sina
capitaler en åhrlig och ständig ränta, 4:to hafwa näst benämde creditorer
utlänt sina penningar, då de kunde demsamma umbära, och det under hop
att winna och hafwa af dem båtnad. Men de förre mistat sin egendom då,
när de hade honom mäst af nöden och det iembwäl utan att därföre niuta
något interesse, hwarföre och 5:to sielfwa rättwisan fordrar, att den mäst
lidande måste nödwändigt hielpas med betalning effterhanden, på det en
någorlunda likhet undersåtarne emilian måtte blifwa i acht tagen och bibe¬
hållen. Fördenskull lefwer och Borgerskapet uti den otwifwlachtige för¬
563
tröstan, att Riksens höglofl. Ständer lära till den högst nödige creditens
uprätt- och widmachthållande samt sine lidande medlemmar till hielp, lisa
och understöd icke allenast stadfästa den faststälte fonden till Rijksens
skuldz betalning, utan ock densamma förbättra, och så laga, att det måtte
blifwa ersättning för det, som däraf till andra oungängeliga tarfwor kan
hafwa blifwit anticiperat. Emot hwilken höga gunst och justiee med un¬
derdån ödmiukaste wördnad framhärda.
Riksens höglofl. Ständers
underdån- ödmiukaste tienare.
Sophonias Kruger senior M. Wissendorff
Johan Borchers
Anders Dahlström
Christian Stecher
Siemon Friedrich Kiisel
Michell Grubb
Johan Stricker
And. Corssar
M. Lenck
Hans Kröger Hanssohn
Lorens Lorensson
Lars Sahlbeck
Olof Appelroot
Erich Dahlgren
Reinh. Grooth
Warner Groen Gerdtson
Hieronymus Hermanni
Bendix von Schoten
Olof Wallbergh
Börge Abell
Gustaff Billman
Nills Grubb
Wilhelm Grubb
Ad. Pinckhardt
Joh. Zedritz
Gowert Indebetou
Margaretha Steenman
Erich Mattsson
Johan Wier
Jahan Burghman mp:ria
på saal. Joh. P. Heubleins
sterbhuss wägnar.
Paul Heublein
P. Reineke
Wilhelm Rob. Petre
J. Suck et Son
Herman Grevesmuhl
Wilhelm Eijre
Johan Meijer
Johan Ad. Petersen.
Andrs Roselius
Marten H. Weijland
Aspgreen et Andestin
Cordt. Schiäl
D. Burghard
N. Lilliefors
Johan Classon
Sahl. Hans Höwet effter-
lemnade erfwinger
Joach. Christoph. Ziegler
Christian Gnospelius
Lucas von Breda
11.
Överdirektör J. Ehrenpreus’ memorial ang. Värmlands bergslag
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 104).
Protokollet s. 157.
Ödmiukt memorial.
Ehuru Wärmelands under souverainitetstiden i många år tilbaka för¬
tryckte Bergzlag giordt sig det säkra och ödmiuka hopp at oqwaldt och i
564
fred få niuta de friheter och förmåner, som andra bergzlager i riket hafwa
at fägna sig utaf, i krafft och stöd af den frihet samma Bergzlag för året
1681 äga månde, samt Hennes Kongl. Maij:ttz wår allernådigste drottning
år 1719 dem allernådigst och rättwisligen gifne resolution, som grundar sig
på Riksens höglofl. Ständers samt Kongl. Collegiernes mogna betänckande,
at Bergzlagen i Wärmeland skal hafwa frihet at afsättia deras järn, hwarest
det med bästa fördel kan utbringas, på det H:rr götheborgarnes twång uti
förlagz- och stångjärnshandelen derigenom må hämmad warda, samt de för
Bergzlagen oumgängelige och öfwermåttan högt stegrade retourwaror
derigenom uti et skäligare pris bringas måtte, dock likwäl måste samma
Bergzlag beklagligast förnimma, huru som H:rr götheborgarne söka at
bringa Bergzlagen under deras förra twång och contribution, i det de på
Riksdagen 1720 hos Hennes Kongl. Maij:tt wår allernådigste Drotning med
en underdåning suppliqve eller så kallat novum emergens inkommit,
hwarutinnan de fuller lika som af gunst wilia effterlåta brukzpatronerne
i Wärmeland at sälia deras järn til hwem de behaga, allenast utskiepningen
af samma järn skier uti Götheborg allena, wälwetande, at andra städers
kiöpmän redan äro så skrämde, at de intet gärna skola dem uti deras han¬
del praejudicera ock således handelen i Bergzlagen likasom af sig sielf til
dem allena förfalla. Men et sådant tilbod och förslag kan eij annat än för¬
sätta Bergzlagen uti samma misere ock ook, hwarunder de öfwer 30 år suc¬
kat och klagat. Detta mål har Hennes Kongl. Maij:tt samma år nemi.
1720 til Riksens Ständers Secrete utskått remitterat, som detsamma til
Kongl. Bergz- och Commerciecollegiernes betänckande hänskutit. Nu som
wälbem:te collegier så wäl som högwälborne H:r Baron och Landzhöf-
dingen Conrad Ribbing, med deras betänckande och utlåtelse öfwer denne
saken redan äro inkomne, och höglofl. Ridderskapet och Adelen jämwäl
i början af denne nu påstående Riksdag beslutit, at en apart deputation
utnämnas skulle, som twisten emellan H:rr götheborgarne, Bergzlagen i
Wärmeland och staden Uddevalla skärskåda och utarbeta kunde, så an¬
håller uppå mera nämnde Bergzlags wägnar såsom fullmäcktig iag ödmiu-
kast, at samma deputation med det första gunstigast må denominerad
blifwa, på det en så wicktig och högst angelägen affaire, hwarunder några
provinciers, men i synnerhet hela Wärmelands Bergzlags wälfärd beror,
eij til slutet af Riksdagen må utdragas, som til äfwentyrs af H:rr göthe¬
borgarne för wissa och dem allena bekante ordsaker intenderas, i synnerhet
som Riksens höglofl. Ständer wid slutet af andra sysslor torde blifwa
förhindrade samma mål at afgiöra, ock Bergzlagen således lemnader uti
owisshet så om deras friheter som wälfångne privilegier.
Stockholm d. 27 april 1723.
Carl Ehrenpreus.
565
12.
Borgarståndets memorial ang. avskaffande av olovligt tiggeri
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 1221).
Protokollet s. 169.
Memorial
Ehuruwäl Hans Kongl: Maij:t medelst åtskillige tid effter annan ut-
gångne förordningar, såsom af åhr 1642, 1663, 1668 samt uti kyrkj olagens
af åhr 1686 24 cap. och 24 § och 28 cap. 5 § icke allenast strängeligen för-
budit alt olofligit tiggerie, så i städerne som på landet, utan och i nåder
befalt, att hwart härad och sochn skall föda sine fattige och ingalunda till¬
städja dem komma i andra sochnar, så finnes likwäl, huruledes en hop löst
och sielfzwåldigt fålk hopetals i städerne inkomma och deras tiggerie både
på gator och gränder såsom och hemma i husen innewånarne till mycket
öfwerlop och beswär föröfwa, änskjönt en stor del af sådant löst partie wäl
äro i det stånd, att de kunde med arbete förtjäna sig födan, där icke lätjan
och smaken för tiggarestafwen hos dem så aldeles tagit öfwer handen, att
den icke står mera att utrotas, med mindre en skarp och alfwarsam hand
därwid lägges. Fördenskuld och emädan ett sådant inritadt sielfswåld och
en slik öfwerhanden tagande wanart ingalunda kan eller bör tålas, utan
måste så mycket mera afskaffas, som förfarenheten nogsamt bewitnar att
utom det öfwerlop, som sådane lättingar tillskynda städernes innewånare,
så föres och af dem ett synde- och lastefult lefwerne, ty hemställes till Riksens
höglofl. Ständers bepröfwande, om icke till hämmande af alt sådant den
alfwarsamme anstalt ofördröjeligen borde författas, hwarmedelst åfwan
beropade förordningar om olofkt tiggerie, hwilka lika såsom kommit utur
bruket och uphört till sin wärkan, måge åter igen ställas uti sin fulla gång
och wärkställighet, och om icke till den ändan det wörö nödigt att bem:te
förordningar någre gånger om åhret publiceras å predikostolarne, på det
ingen må kunna förebära någon okunnighet om dem, utan wederbörande
dess mera förplicktas att ställa sig dem samma till underdåning rättelse
och effterlefnad.
13.
Justitiedeputationens betänkande ang. kyrkoplikten.2
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 167)
Protokollet s. 193.
Hörsamt Memorial
Sedan Kongl. Götha Hofrätt igenom dess hos Riksens Ständer inkomne
och til Justitiaedeputationen d. 19 febr. sidstl. remitterade skrifft uti den
1 Memorialet renskrivet. 2 Med påteckningen: Upläst och resolit d. 8 junii 1723.
566
13 § andragit, hurusom til de högstbeklagelige barnemord domstolarne
mäckta offta förekomma, en stor orsak skal wara den nesa, som pliktepallen
medförer, och de dels hårdnackade dels och blödige qwinspersoner föran¬
låter til en slik grof gärning, i det de heller wilja förlora sitt lif än bära sine
oäkta foster uti dagsliuset och med plicktepallen afstraffas, hemställandes
fördenskuld Riksens Ständer, om icke uti ett slikt afseende, til förekom¬
mande af så swåre missgierningar, pliktepallen kunde blifwa afskaffad. Så
har ock Probsten Grubb uti ett annat memorial, som igenom ett extrakt
til Riksens Ständers Justitiaedeputation d. 3. aprilis nästledne äfwen är
remitterat, wid handen gifwit, at änskönt den uppenbara kyrckioplikten,
som de förnämligast måste undergå, hwilka hafwa förbrutit sig emot de
6 och 7 budet, uti de swänska församlingarne uti ett godt och christeligit
upsåt är infört, som wil synas effter den första christna församlingens bruk,
så skal likwäl dageliga förfarenheten wisa, at densamma i de senare och
närwarande tider aldeles så degenererat ifrån de första christnas sätt och
bruk, så at nu, om icke hos alla, som undergå kyrkioplikt, doch hos största
delen föröfwas allenast Guds heliga och dyra namns och ords missbruk
och wanwyrdnad, och i dy underkastar han Riksens Ständers ompröfwande,
om icke billigt och nyttigt wörö, at den uppenbara kyrkioplikten antingen
blefwe aldeles afskaffad eller ock på ett annat och med den första försam¬
lingens praxi enligare sätt inrättad.
Detta förmenes af effterföljande skiäl kunna bestyrkas, såsom l:o at
ibland alla dem bemt:e probst skal sedt stå uppenbar kyrkioplikt uti des
församling, han ej ännu någon skal funnit, som en gång wijst ett skien til
botferdighet, mycket mindre något rätt prof deraf, men wäl hos sådane
sedt och spordt, både före, under och effter utstånden kyrkioplikt, många
teckn och säkre prof af obotferdighet, ja arghet och bitterhet deröfwer,
at de inför hela församlingen måste offenteligen skämmas.
2:o Ehuruwäl prästen, som slike intager och absolverar, sådant både
skal weta och se, samt at sådane syndare för ett utwärtes twång allena, men
intet af inwärtes friwillig botferdighet måste swara ja til de förestälte
frågor, skal han likwäl öfwer honom bruka Guds ord samt uti den Helige
Trefaldighets namn en slik absolvera, om hwilken han om icke altid doch
merendels i sitt samwete är öfwertygad wara uti ett obotferdigt och wrångt
sinne, hwilket således en rättsinnad präst intet utan hiertans ängslan,
grämelse och samwetes förkränkelse skal giöra kunna. Så skal och wäl 3:o
hetas, at en sådan syndare under kyrkoplikten skal giöra offentelig afbön
för församlingen, den han förargat, der likwäl sällan någon i församlingen
är, som ej skal hålla honom för en obotferdig syndare, som intet har någon
rätt mening med at göra afbön för Gud eller menniskior, hwarföre och enär
slike effter sluten gudstienst intagne blifwa, de måste af församlingen gå
ut, undantagande dem som besynnerligen af nyfikenhet at se deras åt¬
börder samt huru de sig förklädt, qware blifwa. 4:o Förmenes en billig
frågan wara, antingen denne kyrkoplikt är ett stycke af werldsligit straff,
medelst hwilket den brotslige och andre af dess exempel må afskräckas
567
ifrån dylika synder af fruktan för en sådan uppenbar kyrkoplikt, eller bör
det wara en hiertans botferdighets uppenbara betygande inför Gud och
församlingen öfwer den begångne synden? Om det fördenskuld 5:o skal
wara ett werldsligit straff, så skal synas otienligit wara, at sådane executio-
ner anställes uti kyrkan under gudstiensten, emedan alla brått och miss¬
gärningar skola böra beläggas med så mycket werldsligit straff, som swarar
emot brottets storlek, och det sedan exequeras på det dertil wanlige och
tienlige publique rum och ställe, utan at göra någon förblandning med det
utwärtes werldslige straffet, som sker för menniskor, och den inwärtes
botferdigheten, som syndaren bör af alt hierta betyga inför Gud, om han
wil undfå syndernas förlåtelse, förmenandes desse twänne stycken så
mycket mindre böra ihopblandas, som de äro af olika, ja contraire natur.
Aldenstund 6:0 det werldslige straffet är af den beskaffenhet, at det hwar-
ken sker, bör eller kan skie utan twång, så framt ändamålet, som dermed
påsyfftas, skal blifwa ernådt. Deremot är den rätta hiertans botferdig¬
heten, som en syndare inför Gud bör betyga, af den natur, at den bör här¬
flyta utaf en friwillig anda utan alt utwärtes twång, så framt den skal winna
sitt ändamål, som är at undfå af Gud en nådig syndernas förlåtelse, emedan
all gudstienst, som sker af utwärtes twång, och altså icke af en friwillig
andas drifft, är idel skrymteri. Och som 7:o wid den uppenbara kyrkio-
plikten delinquenternes ja til de af prästen effter handboken upstälte
frågor skal wara blott skrymteri hos the aldramäste, om icke hos alla,
emedan de icke friwilligt utan twungne och emot sin wilja måste tilstå der
offenteligen sin synd, och fastän hwar man uti församlingen håller uti sitt
sinne sådane för uppenbara skrymtare, öfwer hwilka Guds ord, absolution
och den Helige Trefaldighets namn missbrukas, ty skal denne uppenbara
kyrkoplikt synas lända församlingen, som derigenom försonas skulle, wara
til förargelse, hälst enär, som offta skal skie, personens förställande der¬
til kommer med förbytte och lika såsom masquerade kläder, och qwins-
personernes öfwerskylande och betäckande.
Detta alt, som Kongl. Götha Hofrätt jemwäl och Probsten Grubb uti dess
memorial widlyfftigare har anfört til den uppenbara kyrkiopliktens an¬
tingen afskaffande eller ock at sättia densamma uti det skick, som uti den
första församlingens tid warit brukelig, har Riksens Ständers Justitiae-
deputation hos sig noga öfwerlagt, warandes wäl nogsamt bekant, at en
slik almän kyrkoplikt uti de lutherske evangeliske församlingarne på ut¬
ländske orter aldeles intet är brukelig, som wil synas uti afseende til så¬
dane redan omtalte med hwad flere orsaker, men tyckes icke desto mindre
oförgripeligen förtiena något betänkande at aldeles och på en gång afskaffa
densamma, emedan de til kyrkioordningens öfwerseende deputerade herrar
och män redan förr detta åhren 1685 och 1686 hafwa under ompröfwande
hafft och med moget samråd öfwerlagt, innan de omsider stannat uti det
slut, som 1686 åhrs kyrkiolags 9 capitel uti den 4:de § innehåller. Doch som
de åfwan anförde skäl och considerationer, uti synnerhet at förfarenheten
har utwist det påsiktade goda ändemål med den almänna kyrkioplicktens
568
inrättning intet hafft den wärkan, som man förmodat, utan deremot
mången kohna uti tanka at undwika densamma och deraf flytande nesa,
redan beklageligen hafwer och än widare torde taga sig det oråd före at
giöra en långt swårare onaturlig grym gärning och mord på sit eget fos¬
ter, til förekommande hwaraf alla tienliga medel och utwägar skiäligen
böra tagas wid handen, nogsamt utan tilläggande af flere skiäl synes dertil
råda och bidraga, at kyrkioplikten åtminstone måtte blifwa inskränkter
och limiterad, så har Justitiaedeputationen enhälligt fallit på den oförgri-
peliga tankan, at de som med lönskeläger första och andra gången sig
förse, kunde slippa at undergå den almänna kyrkioplikten och uti stället
böta til kyrkan lika mycket, som de dessutan effter lag erlägga böra, och
den som ej orkar botum, plikta med arbete till kyrkan så mycket som
emot böterne sig belöper. Deremot enär någon 3:ie resan dermed beträdes,
synes intet förtiena det medlidande eller böra förskonas at en gång stå
almän kyrkioplikt. Men med sådane, som begå enkelt hor, förfares uti
alla måtto således, som här intil wanligit warit i följe af straff ordningen
dater. d. 18 maji 1653, samt kyrkiolagen af åhr 1686, hwilket doch Riksens
Ständers widare godtfinnande underställes. Stockholm d. 29 maji 1723.
Carl Emil Lewenhaupt Dan. Nordlind
And. Lundin Oluf Hansson
14.
Prästeståndets reservation ang. kyrkoplikten.
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 170).
Protokollet s. 199.
Öfwer Riksens höglof. Ständers förordnade Justitiaedeputa-
tions betänckande angående plichtepallens till en dehl afskaffande.
1. Att plichtepallen skall wara en orsak till barnamord, säges fuller, men
bewijses icke, lärer eij eller kunna bewijsas, medan det ankommer blott på
barnamörderskornas egit föregifwande, som wijd slijka tillfällen hafwa
mångahanda at förebära, hwilkas utlåtelse huru man skall kunna gifwa
större witsord i thetta än andra witnesmåhl billigt bör komma i betänkiande;
kunnande aldrig en hälsosam lag uti och för sig sielf wara orsak til öfwer-
trädelser. Och skulle wähl sielfwa förfarenheten wijsa, hwad wij och
wärckeligen spörja ifrån de orter, der plichtepallen icke brukas, at fast den
och aldeles afskaffades, barnamord dock derföre icke blefwo tillbaka, så
länge de sanskyllige orsakerne dertill blifwa stående, som äro satans för-
ledelse, den lättfärdigas fruchtan för wanheder och förnedring i all sin lifz-
569
tid samt hopp densamma at undwijka och synden fördölja genom fostrets
mördande. Sannerlig der en lättfärdig menniskia icke kan afhållas ifrån
sin otuckts bedrifwande af fruchtan för Gudz wrede och den oafstrykelige
skam och wanära, i hwilken hon sig kastar för all sin lifstid, eij eller ifrån
werldsliga straffet; ingalunda afhålles hon therifrån genom thet, at hon
weth sig frijkallas ifrån 2 el:r 3 timmars stående på pallen. Dock skönt så
skulle wara, at plichtepallen skulle hos en eller annan hafwa gifwit til en så
grof missgiärning något tillfälle, som dock ännu är obewijst, så slår det
dock icke den gamla regien omkull: nullum bonum est omittendum ob
aliquam mali formidinem.
2. När en syndare, som genom grof missgärning skildt sig ifrån för¬
samlingens gemenskap och förmåner, kommer till syndernas känslo och
söker i bootfärdighet at warda igen uptagen, måste ju församlingen hafwa
sitt sätt, sin lag och ordning, så till at pröfwa hans bootfärdighet som at
honom i församlingen åter intaga. Hwarföre detta sättet, som nu sökes att
afskaffas, utaf wåra gudfruchtiga, nijtälskande och försichtige förfäder
med moget öfwerwägande är wedertaget och i så långliga tij der i wår för¬
samling icke utan sin stora nytta idkat, och derföre icke eller egenteligen
warder kallat en pcena, utan poenitentia ecclesiastica; hållande eij eller
någon rätteligen bootfärdig syndare för skam at således förödmiuka sig
för Gud och inför församlingen betyga sin hierteliga bootfärdigheet. Det
kan också mycket mindre heta ett twång, som syndarens egit samwete och
skyldighet förbiuda honom at, om han åstundar återkomma till försam¬
lingens gemenskap, som han med sitt onda exempel förargat och förtör-
nat, han ock henne på dätt sätt, som hon sielf föreskrifwit, försonar.
3. Att säga thet the aldramästas, om icke alla delinquenters ja till de
wid kyrkioplichten effter handboken förestälte frågor skulle wara blott
skrymtterij, som föregifwes, tyckes wara ett ingrep i Gudz domar. När
alla utwärtes tecken af en san bootfärdighet wijsa sig hos en syndare, utan
hwilka han icke eller bör i församlingen intagen warda, hwem kan uptaga
det för annat än alfwar de occultis non judicat ecclesia. Om något skrymte-
rij sig därunder fördölger, det kommer Gudi allena til at pröfwa och döma.
Imedlertid kan ordningen, som i sig sielf är både nödig och nyttig för en
eller annans wanarts skull icke mehr rubbas och förkastas, än then helige
nattwardsens bruk kan afskaffas, therföre att många owärdiga gå thertill.
At en hoop drifwa speel och gäckerij härwid, äro missbruk, som genom
presternes flitige, försichtige och alfwarsamme föreställningar samt dom-
och befallningzhafwandes handräckning kunna och böra förekommas, och
ordningen blifwa i sin krafft. Ty skulle alt thet afskaffas, hwarwid miss¬
bruk kunna förelöpa, så skulle ingen ehuru god och hälsosam ordning
blifwa bestående.
4. Är af alla tiders kyrkiohistorier bekant, at när några nyheter warit
på bahnen att införas till församlingens oro, har man altid sökt dertill göra
begynnelsen genom ändring i kyrckioceremonierne, hwarwid sedan aldrig
är stadnat, utan har den ena willewallan fölgdt på den andra. Hwilket om
570
thett ock icke här är at befahra, till hwars och ens rättsinnig christens
mognare ompröfwande och tidsens utwisande lemnäs. Åtminstone för-
tienar
5. så mycket mindre reflexion göras på Probsten Grubbs memorial, som
ingen lär wara obekant, at han wid Riksdagen 1720 är af Consistorio i
Hernösand angifwen för åtskillige irringar i sin anförtrodde församling, till
hwilkas undersökande wähl då straxt utaf höga öfwerheten en commission
wardt förordnadt, men är det åhret för fiendens infall i orten och seder-
mehra, man wet icke hwarföre, blifwen tillbaka. Fördenskull Consistorium
Regni så wähl deraf som af hans sedermera utgifne skriffter funnit sig för¬
anlåtit at genom underdånigst bref till Hans Maij:t wår allernådigste
Konung af d. 15 maij sidstledne påminna och i underdånighet anhålla om
samma angelägna commissions tidige wärckställande.
6. At i stället för plichtepallen belägga otuktssynden med dubbla pen-
ningeböter eller arbete till kyrkian, som i betänckiandet föreslås, är så
mycket betänckeligare, som det icke allenast gör denna poenitentiam eccle-
siasticam till en poenam civilem, utan ock öpnar för denna elljest alt för
gångbara odygden doren på wijd gafwel. Ty hwilken öfwerdådig menniskia
skulle afhållas ifrån sina kiötzliga lustars förnögande, när han wet det kunna
med penningar försonas? Man nekar icke, at the enfaldige hålla kyrckio-
plichten för ett straff; och må the wähl hålla, så wijda the thermed kunna
afskräckas ifrån synden, och disciplinen heller skärpas än afskaffas, quia
crescentibus delictis exasperandae sunt.
7. Tyckes med en slijk förändring icke böra skyndas, förän alla con-
sistorier samt presterskapet wid deras årlige möten blifwa hörde och få med
sina påminnelser inkomma, emedan det heter, censendum ab omnibus,
quod tangit omnes.
8. Åtminstone finner man de i betänkandet anförde skähl icke krafftige
nog at dispensera wårt Stånd ifrån den eed, som förbinder oss till den kongl,
kyrckiolagens fullkomliga lydna och effterlefnad, hwilket wij af Preste-
ståndet till wära samwetens befrijelse och ursäckt för effterwerlden icke
bordt lemna opåmint, respective, hörsam- tienst- och wanligast anmodande
det de öfrige Riksens höglofl. Ständer tächtes låta det i sina protocoller
inflyta.
Stockholm d. 12 junii 1723.
Effter Presteståndets enhällige samtycke och
begäran underskrifwen
Torst. Rudeen.
571
15.
Bergs-, kommers- och tulldeputationernas betänkande ang. tullarnas
arrendering.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 182).
Protokollet s. 209.
Rijksens höglofl. Ständers förordnade Bergs-, Commercie- och
Tulldeputationers gemensamma betänkiande angående st. siö-
tullens förwaltande.
Genom underdåhnig skrifwelse till Hans Kongl. Maij:t af d. 6 nov. 1722
haf:r den öfwer innewarande åhrs statswärk då förordnade commissionen
gifwit till kiänna, huruledes de ord. statsmedlen eij skohla förslå till de
ärfordrande uthgiffter, och derjemte förment, at inkomsterne till en an¬
senlig dehl förökas skulle, om st. siö- och småtullarne i Rijket blefwe för¬
arrenderade. I anledning häraf har Hans Kongl. Maij:t i nåder behagat at
d. 13. d:s och 4. nästl. jan. anbefalla Kongl. Krigz-, Ammiralitetz-, Cancellie-
Cammar-, Bergz- och Commerciecollegierne samt Cammarrevisionen och
Statscontoiret at träda till samman och taga denne saken i öfwerwägande
samt sedan hos Plans Kongl. Maij:t inkomma med deras underdåhnige
betänckiande, huruwijda Kongl. Maij:t och Rijket mera nytta än nu för-
tijden skier af stora siö- och småtullarne skulle tillflyta, om de blifwa
upplåtne under arrende. Till föllje af sådane Hans Kongl. Maij:tz nådiga
ordres hafwa Kongl. Collegierne, Cammarrevisionen och Statscontoiret
d. 8 bende jan. deputerat deras ledamöter at sammanträda och med ra-
tionibus pro et contra utarbeta qvaestionen an, huruwijda detta generale
tullarrende nu må wara Cronan nyttigt och gagneligit, samt till hwad
summa på den händelsen detsamma skulle kunna utbiudas, i anledning
af de författade extracter till medii uträknande på 10 freds- och 10 krigz-
åhr, med flere derom befintelige underrättelser. Hwarwijd Öfwerdirec-
teurernes Ehrenpreus och Sandelhielms deremot anförde moment och
inkast borde på det nogaste skiärskådas, huruwijda de kunna wara af den
realitet och wicht, at i anseende dertill ber:de tullarrende med publici
säkerhet och nytta eij skulle kunna wärkställas. På lijka sätt skulle Colle-
giernes deputerade med sine rationibus pro et contra examinera Öfwer-
directeuren Ehrenpreus i Kongl. Statzcommissionen ingifna project,
hwarmedelst han förmenar siö-tullarnes inkomst kunna förökas och luren-
drägerier förekommas emot wisse procent bestående af hela inkomsten.
Öfwer detta ärendet st. siö-tullsinkomsten beträffande hafwa Colle-
giernes deputerade d. 14. febr. nästl. afgifwit sitt memorial och förklarat,
at de icke kunna något betänkiande draga at styrkia till tullarnes för¬
arrenderande, der arrendatorerne ongefehr 1000000 d:r s:rt anbiudandes
1 Med påteckningen: Upläst d. 18 junii 1723 ut in protocollo.
572
warda, til Kongl. Maij:t och Cronan oafkortat at åhrkn uti arrende betahla,
hwilket deras betänkande förnemligast grundar sig uppå detta föruth, på
åthskillige ställen anförde skiähl, nemhn at förfahrenheten ifrån så lång¬
liga tijder in till den närwarande skall gifwa det nogsamt wijd handen, at
fullkomlig richtighet wijd stora siötullstäckten swårligen torde ärnäs, så
lenge som den under betiening förblifwer, och at det skadeliga lurendrä-
gandet under betiening så godt som ett obehindrat lopp skall hafwa, item
att de icke skohla finna at så lenge stora siötullen under betiening är, det
sådane anstallter och författningar giöras kunna, at ju icke Kongl. Maij:t
och Cronan åhrkn uti en anseenlig mistning af dess stora siötullsinkomst
wara måste.
Den af Rijksens höglofl. Ständer förordnade Tulldeputationen hafwer
sig detta ärendet jemwäl till skiärskådande företagit samt derwijd eij
allenast öfwerwägat Collegiernes deputerades pro et contra anförde skiähl
och slutelige betänkiande, uthan och hördt hwad Öfwerdirecteuren Ehren-
preus hafft emot arrendet att andraga och för betieningens richtige gång
befordrande at gifwa wijd handen, emedan han är i den mening, at arrendet
icke kan wärkställas utan publici största skada och de handlandes totala
undergång och förderf.
Af Tulldeputationens till desse förenade deputationer öfwer detta
ärendet inkomne protocoll befinnes å ena sijdan, at någre skohla wara,
som biuda 10 t:r gulldren gewinst för publicum samt at sielfwa underhålla
staten och bestå de wanliga afkortningar och frijheter, hwilka fast de eij
namngifwas, dock skola wara solwendo och så förmögne, at de willia
påtaga sig arrendetz månatl. praenumeration.
Å andra sijdan har Öfwerdirecteuren utlåtit sig at nogsamt wetta
utwägar till lurendrägeriens och underslefwens hemmande under betie¬
ning, så framt honom dertill lemnäs tillräckelig embetes myndighet, så¬
dan som dess embetes antecessorer i gamla tijder hafft, såsom l:o at hos
Hans Kongl. Maij:t immediate föreslå öfwerinspectorer och tullnärer,
men de öfrige betienterne till och med controleurerne med sin egen full-
macht förse, och öfwer dem, som med dess fullmacht försedde blefwo,
äga en frij disposition uti lagligit till- och afsättiande, efftersom han det
för publici nytta och i anseende till hwars och ens förtienst eller förseelse
kan nödigt pröfwa. 2:o At uti Commerciecollegio hafwa sitt säte och votum
wijd de ärenders afgiörande, som tullwäsendet angå, 3:o att uti alla före¬
fallande måhl wederfaras en prompt expedition, när han behöfwer sig
att förfråga, med mera. Men uti sitt betänkande öfwer allt detta hafwa
Tulldeputationernes ledamöter icke stannat uti lijka meningar, uthan huru
man will colligera vota, antingen per ordines eller capita, så hafwa äfwen
så många warit för betiening som för arrendet, hwarföre och Tulldeputa¬
tionens i detta måhl inkomne betänkande finnes wara utan underskrifft.
Beträffande det som uti detta ärendet wijdare blifwit åtgiort, sedan det
kommit här af desse förenade Bergz-, Commercie- och Tulldeputationerne
till lijka at företagas och ventileras, så hafwa fuller samtl. deputationerne
573
ansedt den sattzen för ren, wählgrundad, owedersäijelig och således fast,
att om lurendrägerier och underslef kunna förekommas under betiening,
så vore för Kongl. Maij:t och Rijket fördehlachtigast, at st. siötullen
under Cronans betiening beständigt förblef:e. Hwarföre emedan Öfwer-
directueren Ehrenpreus inför Tulldeputationen berättat sig kunna klar¬
ligen wijsa, at lurendrägare alldrig mera skohla hafwa någon gång och at
de åtminstone mycket ringa om icke altzingen fördehl af sine lurendräge¬
rier skola hafwa, så hafwa deputationerne funnit nödigt att inhämta Öfwer-
directeurens project, huru och på hwad sätt han förmenar lurendrägerierne
skola kunna hemmas, hwarmed sedan Öfwerdirecteuren skriffteligen in¬
kommit, hafwa deputationerne detsamma låtit sig föreläsas, till at deraf
ärfara, om sådana medell och utwägar derutinnan wörö uppgifne, hwar-
igenom man kunde förhoppas at ärhålla det påsyfftade ändamåhlet.
Sedan alt detta, som förmält är, således blifwit i acht tagit, finna de¬
putationerne fölljande skiähl, ömsom strijdande, nembhn
Skiähl för arrende.
l:o At det hopp, de som äro för betieningen, giöra sig at ärhålla 10 t:r
24
gulld och — d:r snut, om icke större inkomst, skola grunda sig på
m
Öfwerdirecteurens blotta löffte at förekomma lurendrägerier, hwilkas
förekommande dock skall wara mycket owisst och ansees såsom
ogiörligit under Cronans betiening.
2:o At man så mycket mindre skall kunna befara, det handelen genom
arrende skulle få någon alt för stor anstöt, som arrendet skall hafwa
afseende på lurendrägeriers förekommande.
3:o At arrendet eij skall kunna skada manufacturerne eller deras upp¬
komst, men wähl arrendatorerne i anseende till differencen i tullen
på inkommande fabriqverade och rå waror.
4:o At hoppet till någon skiählig och tilllåtelig winst för arrendatorerne
skall förorsaka mera uppmärksamhet, flijt och waksamhet på publici
interesse än alla förordningar och anstalter, som giorde äro eller
giöras kunna, samt at förfarenheten skall hafwa wijst, huru olijk
större summa tullen importerat under Öfwerdirecteurens enda
arrendeåhr än uti någondera af desse 3:ne sist förflutne betieningz-
åhren.
5:o At genom förbindelse i arrendecontractet skall kunna förekommas, at
arrendatorerne eij för deras nytta låta under arrendeåhren inskaffa
så stort förråd af waror, at de sedan effter arrendetijden på första
och andra åhret intet behöfwas at införskrifwas, hwarigenom elliest
stor brist i tullen kunde förorsakas; dessutan skall denne conse-
qvence eij wara at befara i anseende dertill, at om de handlande
blifwa arrendatorer, så böra de eij praeferera den ringa båtnad de
i så måtto af arrendet kunna förwänta framför den skada de skulle
taga, om de lägga deras capital till så stort öfwerflöd i wahror, at
574
de deraf 3 åhrs förråd kunna hafwa, föruthom det, att få handlande
finnas af den förmögenhet at på en gång kunna upkiöpa 3 åhrs förråd,
hwilken hastige upphandling skulle giöra wahrorne der ute dyra och
här hemma förorsaka deras wahnprijs, och om de handlande eij
wille wara arrendatorer, uthan arrendet stadna hos ståndzpersoner,
så skall eij kunna sees, af hwad motive de handlande skulle, i faveur
af slijke arrendatorer, willja sig det 3:e arrendeåhret öfwerhopa med
flere wahror, än de wetta sig afsättning till, hälst de det fölljande
åhret hafwa samma tulltaxa som arrendetijden.
6:o At publicum har en wiss och säker inkomst af nöden, som uthan
arrende af tullarne, så säkert som wederbör, intet skall kunna är-
hållas.
7:o At hwad till lurendrägeriers hemmande kunde tiena, fast det alt
blefwe uptäckt, dock under betiening icke skall kunna så practice
som theoretice angå, der icke en öfwerdirecteur af samma sinne som
Ehrenpreus uti hwar stappelstad blefwe tillförordnad.
8:o At de af Öfwerdirecteuren emot lurendrägerier giorde förslag skola
wara osäkre, emedan alt hwad omtalas skall alldrig wara försökt,
och således som alla andra nyheter äfwentyr underkastat, lijksom
löfften och förhoppningar uthan säkerhet.
9:o At om befruchtas skulle det arrendatorerne sidste arrendeåhret
skulle införskrifwa ett alt för stort förråd på wahror, som kunde
förminska inkomsterne på nästa åhren effter arrendecontractets
expirerande, så kunde arrendatorerne förbindas at lengre continuera
wijd sitt contract.
Skiähl för betiening.
l:o At till förmodande är, at när handelen, som här tills warit i lager¬
wall, åther kommer i gång, skall Cronan under betiening kunna få
så stor behållen tullinkomst, som arrendatorerne biuda, om icke
mera, i synnerhet när man tilllägger den uti finska stapellstäderne
hädaneffter fallande stora siötullen, norske gräntze samt ryska
tullen. s
2:o At städerne och handelen genom arrende skulle få alt för stor stöt,
emedan arrendatorerne kunne twinga handelen till sig och gifwa
samt taga den till och ifrån hwad stad de wille.
3:o At den åthskillnad, som är i tullen af fabriqverade och rå wahror,
litet skulle hielpa manufacturerne, effter det till lijka med alt annat
dylijkt då stöde uti arrendatorernes behag att dermed förfara.
4:o At arrendatorerne under arrendeåhren, för deras nytta skull, wisser-
ligen kunna låta inskaffa så stort förråd wahror, at de sedan på första
och andra åhret intet behöfwas at införskrifwas; hwilket för dem
så mycket lättare kunde åstadkommas, som ju swenska handelen på
fremmande orter uthan dess är så inrättat, at wahror på ett, twå ja
3 åhrs credit, i anseende till deras beskaffenhet, kan bekommas.
575
5:o At medelst arrendet den för Rijket eij allenast nödiga, uthan och
högst angelägne kundskapen angående balancen om inkommande
och deremot utgående wahror förswinner och undandölgt blifwer.
6:0 At man icke kan hålla den satz för fast, at Cronan genom 10 t:r
24
gulldz och — d:r s:rtz arrendesumma något uti sin tullinkomst skulle
winna, alldenstund man så mycket mindre bör räkna winsten i pro¬
portion af de 3:ne nästförflutne åhrens tullinkomster, som handelen
under de åhren hafft sina stora beswärligheter, men nu effter ärhållen
fred och sedan beswären blifwa håfne lijka som å nyo uti sitt förra
flor, begynner åhrkn at uparbetas, hwar bredewijd man billigt bör
considerera, at de främmande hädaneffter betahla 50 proc:t högre
tull, än de under näst förflutne åhren för deras wahror ärlagt, hwil-
ket ofehlbart gior en så anseenlig tillökning i tullinkomsterne, at
tullen i anseende till ber: de omständighet, effter alt menniskeligit
begrep, ofelbart måste importera 10 t:r gulld, oachtat lurendräge-
rierne icke stodo mera hädaneffter än här tills at hemmas, hwilket
arrendatorerne nogsamt hafwa efftersinnat.
7:o Att arrendatorer mera anse sitt egit än publici interesse.
8:0 At till befarande wore, det när arrendatorerne richtade sig, ett helt
stånd deremot ginge under.
9:o At till underslefwens hemmande härtills hwarken tillräkeliga, mindre
alfwarsamma anstalter nog blifwit giorde och brukade.
10:o At det ju wore efftertänkekn dömt, at icke höga öfwerheten med
Rådetz, Collegiernes och andra trogna undersåtares tillhielp skulle
kunna se så långt som en arrendator, och medelst goda anstalters
ytterligare författande och handhafwande icke sielf nyttia den
förmån, på hwilken privati syffta.
ll:o At de emot underslefwen redan uppgifne praecautiones och mått
nu mera lätt stå at completeras, särdeles när städerne och de traffi-
qverande, som sig dertill ärbudit, samt andre wederbörande derwijd
höras och de derom uppsatte förslagen jemwähl i giörligaste måtto
fölljas.
12:o At arrendet eij kan hafwa andra effterföllgder än undersåtarnes
vexationer och tribulationer, och conseqventer involvera landetz
och de städers, hwilka uti arrendet eij kunna eller willja interessera,
ruin och undergång.
Desse tilllijka med alle andre wijd det ena eller andra stället samt pro
et contra härom förekomna skiähl och omständigheter hafwa Bergz-,
Commercie- och Tulldeputationerne i betrachtande tagit samt noga öfwer-
wägat; och sosom så wäll de fläste af höglofl. Ridderskapetz och Adelens
deputerade som de 3:ne öfrige Ståndens samtel. deputerade /: 3:ne af
Stockholms Stadz Borgerskap undantagne :/ så mycket mera stannat i
de tankar, at desse för betieningen här anförde skiählen äre de bäste, till
576
sine omständigheter krafftigaste samt för publico eller det gemensamma
Rijksens bästa nyttigaste och säkraste, som wijd noga öfwerwägande af
alt det, hwad ofwan anförde Collegiernes deputerade i detta måhl utfallne
betänkiande innehåller och förmår, den af bem:te deputerade så wäll som
här ofwan anförde rena, wälgrundade, owedersägelige och derföre fasta
sattzen oryggelig blijr, at om möijeligheten på något sätt medgofwe de
inrijtade högst skadelige lurendrägerierne at förekomma, så lenge stora
siötullarne under betiening äro, så wore för Kongl. Maij:t och Rijket för-
dehlachtigast at de derunder beständigt förblifwa, hwilken sattz till sin
fasta grund desto mera styrkes och gillas bör, aldenstund oachtat Colle¬
giernes deputerade under d. 14. nästl. sig så dubitative utlåtit, der lijkwäl
dagen näst dereffter d. 15 dito unanimiter förklarat sig, at det för mycket
wore sagt, at de uti deras berättellse nästan giort lurendrägeriernes hem-
mande under betiening omöijelig, efftersom man trodde at när twenne
kongl, collegier toge i öf:rwägande, hwarutinnan de derom giorde förra
förordningar eij wore tillräkeke, och huru, samt på hwad sätt de kunde
förbättras eller och nya giöras, alt effter som uppkommande nya påfunder
och inventioner af sådana lurendrägare det kräfde, man då torde finna, at
saken eij wore så swår, som man den sig då förestälte. Med hwilken senare
förklaring Collegiernes deputerade per conseqventiam sielfwe upphäfwit
alle deras, i anseende till det fattade twifwelsmåhlet, för arrendet andragne
skiähl.
Fördenskull och i öfwerwägande af alt detta stadna Rijksens höglofl.
Ständers sammanträdde Rergz-, Commercie- och Tulldeputationer uthi de
oförgrijpelige och wällmente tankar, at för Kongl. Maij:t och Cronan samt
det gemena bästa nyttigast och aldrarådeligast synes wara, at stora siö¬
tullarne öfwer hela Rijket samt alle derunder lydande provincier nu som
för detta förblifwa under betiäning, åtminstone till nästa Rijksdag, och
at derutinnan uthan Ständernas wettenskap och godtfinnande ingen änd¬
ring skie må, på det samtl. Rijksens Ständer må kunna see, huru mycket
stora siötullen hädaneffter rättekn kan och åhrl:n bör importera, samt at
Kongl. Maij:t och Cronan emedlertijd sielf må kunna nyttia den förmån af
tullinkomsten, hwilken hädaneffter, så framt commercien uti sitt betarf-
wande fria lopp obehindrad lemnäs, genom Gudz nådiga bijstånd åhrkn
mer och mer tilltaga lärer. Deputationerne finna härjempte högst ange-
lägit wara, at förra förordningarne stora siötullswäsendet samt dess be-
wakande och handhafwande angående jemte det project Öfwerdirecteuren
Ehrenpreus med flere till lurendrägeriernes och underslefwens hemmande
upgifwit, blifwa nu af desse 3:ne deputationer öfwersedde, förbättrade,
till närwarande tijder lämpade och sedan af samtl. högh Rijksens Ständer
stadfästa, samt at jämwäll måtte komma i öfwerwägande, om icke öfwer-
directeursembetet så i anseende till förordningars handhafwande som
betienters i lydno hållande för Rijketz derunder verserande höga interesse
och större nytta skull en sådan skiählig myndighet borde tilläggas, som
i föllje af förra förordningar öfverdirecteursembetet warit tilllagd.
577
Hwilket alt samtel. Rijksens höglofl. Ständers ytterligare mogna om-
pröfwande ödmiukeligen hemställes.
Stockholm d. ellofte junij a:o 1723.
Wilhelm Douglas Jonas Linnerius
Joh. Palmborg. Jöns Nilson.
16.
Borgerskapets i Stockholm memorial ang. hel- och halv friheten.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 184.)
Protokollet s. 210.
Högwälborne Herr Grefwe, Kongl. Maijtz
och Rijks Rådh samt Praesident,
så och
wälborne samptel. Herrar Commercieråder,
Assessorer och Commissarier.
Sedan Eder höggrefeke Execelkce och Höglofl. Kongl:e Commercie-
collegium medelst dess höggunstige skrifwelsse af den 10:de sidstförweckne
novembris hafwer behagat ärfordra, det Rorgerskapet skulle inkomma
med sit utlåtande angående den till swänske siöfartens uphielpande nödig
acktande friheten uti siötullen, som de inhemske skiepparne för de främ¬
mande kunde tilläggas, så hafwer wäl Borgerskapet till ödmiukt föllie
däraf för detta med sitt oförgripeliga swar och yttrande däröfwer inkom¬
mit och i ödmiukheet till kiänna gifwit, att de för sin del finna, det så wäl
siöfarten som skiepzbyggeriet märkeligen skulle befordras, om tullfri-
heeten till hel och half blefwo stadgad, förutan det att man äfwenwähl
därmedelst kunde få godt och befarit siöfolck, med mera som då widare
är wordet anfört. Men alldenstund Eder höggrefwel. Execelkce och hög-
lofwel. Kongl. Commerciecollegium iämwähl sedermehra wid munteliga
conferencer uppå wår ödmiuka anhållan effterlåtit, att man sig något
närmare får yttra angående heel och half friheten, sampt om och hwad
nytta den swänske siöfarten däraf taga skulle, att helfriheet alle swänske
skieppen i gemen större och smärre blefwo förund och tilägnad, fördenskull
hafwa wij ej underlåta bordt wära oförgrijpeliga tanckar däröfwer i öd¬
miukheet ytterligare wid handen gifwa. Och emädan det är en fast oemot-
säjelig grundsatz, att handel och wandel är det förnämsta och säkraste
medlet, hwarigenom et rijkes upkombst, förkofring, rikedom och styrcka
befrämjes och tillwäxer, ty är och högstangelägit och nödwändigt, det
handeln wähl blifwer inrättat och på alt efftersinneligit sät lättad och be¬
1 Memorialet är odaterat men har den 12 april 1722 som presentationsdatum.
37 — 47621 Borgarståndets protokoll
578
fordrad, hwilcket så igenom margfaldige andre medel och goda handels-
maximer skie kan, som och medelst seglation och siöfarten, hwarföre och
de främmande nationer sökia giöra densamma alt starckare och starckare,
samt håller för en heder och fördeel att kunna sin handell ju mehr
och mer utwijdga, efftersom de därigenom winna tillfälle, icke allenast
att sielfwa afsättia sina egne wahror på de orther, hwarest de mäst äro
begiärlige och uti högsta priset, utan och hafwa lägenheet att utur första
handen hämta de wahror, som för deras egit land och nation äro oumbär¬
lige, behållandes sålunda sielfwa den avance, hwilcken de främmande
skulle tillfalla, om de utur andre eller 3:die handen och så widare kiöpa
skulle, hwad deras land behöfwer och omtränger. Hwarutaf hafwa äfwen-
wähl wäre förfäder blifwit uplyste och upmuntrade at genom en god segla-
tions inrättande sin handel till aflägnare orter ställa, till att så medelst
kunna hämta de för landet oumgängelige wahror utur första handen.
Hwartill och emedan det warit nödigt att hafwa stora skiep, hwilcka så
till bygnad som utrustning fordra ansenlig omkostnad och capitaler, ty
hafwa och de forna Sweriges konungar, glorwyrdigast i åminnelse, till
att så mycket mehra upmuntra sina trogna undersåtare att sticka sine
medel uti skiepzbyggerier och rederier, förunt de stoora skieppen den så
kallade heelfriheeten, på det de sålunda måtte kunna hålla farten med
de främmande, som för sin beqwämligare belägenheet skuld med mindre
omkostningar kunna fara än de swänske, warandes och till at befordra
farten desto bättre jämwäl halffriheet förunt åt de mindre skieppen.
Nu emädan samma skiähl och motiver ännu äro som den tijden wörö,
då bem:te friheeter bleke förunte, fördenskull är det så nödigt att bermte
friheeter än widare fastställas, som det är angelägit, att till Riketz gagn
och bästa handel och wandell, skiepzbyggerier, rederier och siöfarten
bringas i gång igän. Män wadh åtskillnaden angår af heel och halffriheet
effter skieppens stoorleek, så alldenstund den är med moget öfwerläg-
giande och wählbetänckt råd stadgad, altdärföre synes oförgripeligen wara
betänckeligit att giöra däruti någon ändring och det af fölljande skiähl. Ty
l:o är det intet mindre för Swerigit wårt k:a fädernesland än andre
riken högst angelägit och nödwändigt att kunna utwidga sin handell till
åtskillige och jämwäl widt aflägne orter, efftersom man därifrån måste
afhemta de för landet oumbärlige waror, såsom salt och annat.
2:do Kan seglationen intet anställas på de aflägnare orter, såsom på
Portugal och Spanien med flere, till landsens fördel och nytta annorlunda
än med stora skiepp och sådanne, som en ansenlig last draga kunna, allden¬
stund
3:o den ringa last, som de smärre skieppen föra, icke kan förslå att stoppa
de ansenliga omkåstningar, som uppå utreedningen giöras måste, med
mindre wahran i prijset så högt skall upstegras, att landet därutaf skulle
graveras, hwilcket är klart och kan
4:o däraf bewisas, såsom till exempel att där ett stoort skiep kan af¬
lasta 3 å 4000 tunnor salt, så fordras till lika qvantitets aflastande wäl
579
3 å 4 eller flere fartyg af de mindre, altsom de äro större eller smärre till,
hwilcka fordra större utreedningzomkostningar, underhåld och månadz-
peningar än det stoora skieppet, och måste således fara sig sielfwa till
skada och landet med dyra waror belasta. Och änskiönt
5:o de små fartygen erhöllo lika med de stora heelfriheeten, så kunna
de ändå intet hålla marcknad med de främmande för den swåra omkost-
ningen skuld, som på folcket och utreedningen göras måste, utan som sagdt
är fördärfwa sig sielfwa, jämwähl ruinera de stora fahrtygen och drifwa
dem utur farwatnet, effter såsom
6:o de skulle borttaga för dem utgående frackter, emädan hwar och en
hällre betiänar sig till fräckt af de smärre än större fartygen. Nu är
7:o det en bekant och afgiord sak, att de stora fartygen, som till saltetz
införande brukas skola, änskiönt dhe hafwa heelfriheeten, ej kunna bestå
och fara jämte de främmande eller hålla marknad med dem, så framt de
icke bekomma utgående fräckt, utaf hwilcken de nödwändigt måste hafwa
sit soutien, alldenstund hwarken kunna så många skiep, som behöfwes att
införa nödigt och tillräkeligit salt för landet, directe lastas af wåre utgående
retourer på Portugal och Spanien för den ringa debiten skull, som är på
berrde orter, ej eller är det giörligit, att de kunna löpa härifrån och dit
med barlast, effter såsom saltladningen på långt när ej kan förslå att godt¬
göra de anwändande omkostningar, utan måste de underhielpas af ut¬
gående frachter.
När då
8:o frackterne för de stora skieppen af de smärre med heelfriheet be-
gofwade fartygen, som säkert skie lärer, warder borttagne, så jagas de
större utur farten och måste således all wår till saltetz och andre nödige
wahrors införande inrättade seglation alldeles afstanna, emädan hwarken
de större eller de smärre fartygen för de ordsaker skuld, som nu andragne
äro, kunna widare fara jämte de främmande på widt aflägne orter, utan
blifwer då wår seglation och skiepzbyggeri och rederi därigenom öfwer-
ända kastadt, som sedan när de en gång äro ruinerade, så lätteligen ej stå
mera att uphielpas. Iiwarmedelst wij jämwähl
10:o särdeles hwad salthandelen widkommer, som för landet är den
oumgängeligaste, råka uti de främmandes discretion, hwilcka då effter
behag till landetz oboteliga skada kunna stegra en för oss så omistelig
wahra, förutan det att den förunte heelfriheeten åt de smärre skieppen
drifwer både dem sielfwa såsom och de större skieppen utur farten, som
nu är wisat, så är det äfwenwähl
ll:o till befruchtandes, att de andre nationer, som trafiquera, torde
föllia Engelands exempel, när de förnimmandes warda, att heelfriheeten
sträcker sig breedare än tractaterne medgifwa, och å sin sida så belasta
wåre skiep och retourwahror, att det blifwer oss ogiörligit att kunna wi¬
dare fara jämte dem. Detta hafwer man
12:o så rnyket större skiähl att befara, som det icke kan wara obekant,
att Holland sig däröfwer tillförene beswärat, att helfriheeten på de swänske
580
skieppen sträckte sig effter deras mening alt för wida och in uppå alt för
små fahrtyg. Fördenskull och i betracktande af alt sådant äro wij af den
oförgripeliga meningen, det alle skiep af 150 swåra lästers storlek och där-
öfwer kunde hehlfriheten tilläggias, men de som därunder äro, allenast
halffriheten, och att de främmande skiep såsom tillförne ansees för ofrie,
hälst sådant är ett medel, hwarigenom den swänska siöfahrten samt skiepz-
byggerierne och rederier åter igen kunna komma i gång och effter handen
uphielpas, hwilcka på annor händelse måste klagan (!) gå under. Dessutan
så kan det intet göra hos de främmande någon alteration, när man blifwer
wid det som wanligit warit, in till dess trafiquen och siöfarten blifwer
någorlunda stadgad och brakt uppå en god fot igen. Fördenskull, som
desse wåre oförgrijpelige tanckar icke hafwa något afseende på egen nytta
och fördel, utan syfftar endast och allenast på det allmänna bästas gagn
och nytta, och wij oss härutinnan så hafwa uti al oförgripelighet yttrat,
som wij effter wåre samweten finna det till handel och wändels, skiepz-
byggerier, rederier och siöfartens upkomst och förkofring samt publici
därunder beroende förmån och bästa lända kunna, så lärer och Eders hög-
grefwel. Exccelkce och högloft. Kongl. Commerciecollegium densamma
uti gunstbenägen åtancke hoss sig komma låta. Men för det öfrige hem¬
ställes Eders höggrefl. Exccelkce och höglofl. Kongl. Collegium, om icke
de halffrie skieppen, som directe komma ifrån Franckrijke med salt, wijn
eller brännwijn, samt ifrån Portugal och Spanien och utur Medellänska
hafwet, böra niuta inkommande heela frijheeten för sina ifrån nästber:de
orter directe medbrakte wahror, men uti utgående allenast ansees effter
deras halffrihet, och förblifwa med ödmiukaste wyrdnad
Eders höggrefl. Exccelkce och
det höglåfl. Kongl. Commerciecollegii
underdånödmiukaste tienare
C. Nettelbladt Johann P. Heublein Claes Wittmack
Lorentz Thor Mohlén
Suen Kallsten, Hinrich Harmens, Abraham & Carlos Grill,
Zackris Soem (?)
Joh. Ad. Pätersen, Hans Dassaw, Johan Kruese,
Bendix von Schoten, And. Boselius,
And. Holstéen, S. Fr. Kiisel, Christian Barthold, Jacob Feiff.
581
17.
Koinmersdeputationens memorial ang. de svenska skeppens hel- och halvfrihet.
(Borgarståndets arkiv 1723: 3 n. 184).
Protokollet s. 210.
Ödmiukt Memorial,
Riksens höglofl. Ständers förordnade Commerciedeputation hafwer noga
öfwerwägat det ärendet beträffande de swenska fartygens heel- och half-
frijhet, och i synnerhet, huruwijda de mindre farkostar, som äre under
50 läster, helfrij heten skulle kunna åtniuta uppå de waror, som hämtas
uhr andra handen, öfwer hwilket måhl alldenstund Ståndens deputerade
icke kommit öfwerens, ty har Deputationen genom hosfogade extractum
protocolli öfwer Ståndens deputerades voteringar skolat Riksens höglofl.
Ständer hela detta ärendet till sluteligit afgiörande således ödmiukeligen
underställa. Stockholm d. 11 junii a:o 1723.
Wilhelm Douglas Jonas Linnerius
Joh Palmborg Jöns Nilson.
Extract af Rijksens höglåfl. Ständers förordnade
Commerciedeputations protocoll hållit d 21. maij a:o 1723.
Sedan företogz det ährendet angående hehl- och halffriheten för de
swänske skiepp och fahrkåster, och som Ståndens deputerade icke kommo
därom uti lijka meningar öfwerens, så voterade hwardera Ståndet för sigh
särskildt, som föllier, nbl:n:
Högl. Ridderskapets och Adelens H:rar deputerade företedde sit votum
skrifftel., så lydande ord från ord: Som de af höglåfl. Ridderskapet och
Adellen till Rergz-, Commercie- och Tulldeputationerne utnämde leda¬
möter effter noga öfwerwägande af den om hehl- och halffriheten utkomme
allernådigste kongl, förordning befinna, att denne förordning är grundat
på Collegiernes med goda skiähl upsatte betiänkiande samt ländande till
seglationens och siöfartens uphielpande, ty conformera de samtel. sig med
högbem:te förordningz större dehl och stadna uti den enhälliga mening,
at effter dess innehåld
l:o alla swänska på craweel inrijkes bygde skiepp, större och mindre,
utan restriction till lästetahlet wid inkommandet på alla wahror i gemen,
som utom Canalen hämtas, utur första handen böra åtniuta hela friheten,
sammaledes
2:o på wijner, brännwijn, winätticka, bladtoback, salt och allehanda
victualie waror jämte alla de flere wahror utur första handen i Öster eller
Wästersiön,
3:o att alla swänska skiepp, större eller mindre, wid utgåendet och
582
med sig hafwande de här fallande metaller samt andre swänska stapel-
wahror, samma hehla friheten förunnas.
Men däremot att alla de skiepp, större eller mindre, utom anseende till
lästetahlet, som hämta wahrorna så i Wäster som Östersiön utur andra
handen böra allenast åtniuta halffriheten och det för effterfölliande skiähl
och orsaker skull, emedan det ändamåhlet, som deputationerne härwid
endast hafwa, nembl. skepsbyggeriernes och seglationens uphielpande,
därigenom om sådane skepp ochså hela friheten åtniuta skulle, mera
skulle blifwa hindrade än befrämjas, landet med en hoop odugelige wahror
öfwerhopas och Cronans inkomster mycket förminskas samt Rijket al¬
deles af sådanne skepp utblåttas, som wid infallande krigstijder till nödige
transporter kunna wara tiänlige, och dymedelst de frackter, som elljest
skulle komma utlänningen till goda, blifwa uti swänska undersåtarnes
egna pung.
Därnäst emedan högw. Prästeståndetz H:ar deputerade icke kommo
öfwerens i deras meningar, ty dicterade hwar för sig dess votum, som
föllier.
H:r Biskopen Svedberg woterade, att han uti detta måhl bliir wid Hans
Kongl. Maij:tts bref af d. 3 julij 1722.
H:r Biskopen Linnerius förblifwer och widh Kongl. Maij:tts nådigste
utlåtelse öfwer denne saken och wore att önska, att alla monopolier, som
kunna förorsakas genom de förmögnaste, till landets bästa utstängas på
giörligit wiis och alt lurendräijerij kunde afhindras.
Hrr Doctor Caméen håller sig aldeles wid Hans Maijrtts bref.
Hrr Probsten Wallerius och Hrr Probsten Iser förblifwe äfwenwähl
wid Hans Maijrtts bref.
Hrr Probsten Nauclerus förmenar, att om de små fahrtyg skulle ute¬
slutas från hehlfriheten, skulle allenast ganska få komma densamma att
åtnjuta, däremot kommer det hehla Bijket till goda, om och de små
fahrtyg niuta helfriheten. Hwarföre Hrr Probsten är af den mening, att
både små och stora fartyg böra hehlfriheten i tullen åthniuta utan åtskilnad,
uppå et prof till nästa Bijksdag, på det de oförmögne måtte därigenom
uphielpas.
Hrr Probsten Fegraeus, Hrr Probsten Broander och Hrr Probsten Justus
conformerade sig aldeles med Hrr Probsten Naucleri mening.
Borgareståndets Herrar deputerade /: Handelsmannen Hrr Grill och 2:ne
andre af Stockholms stads deputerade Borgerskap undantagne :/ kommo
samtel. öfwerens och företedde deras wotum skrifftel., så lydande: Till
förekommande af en excessiw dyrheet samt jämwähl att befordra de oför¬
mögnare städernes uphielpande och att samtel. een lijka dehlacktighet
af den allmänna nyttan tillflyta måtte, är Borgerskapets betänkande att
alla fahrtyg en generale till alla utrijkes orter gående utan restriction
till något lästetahl måge niuta hehlfriheten till nästkommande Bijksdag,
på det de oförmögnare emedlertid måtte kunna uphielpas och befarande
dyr tijd förekommas.
583
H:r Handelsmannen Grill lätt skrifftel. författa sin mening så lydande:
Stockholms stadh äger större och mindre fahrtyg, af hwilka senare de
äfwen skulle fördehl hafwa att segla med hehlfriheten, likwähl som det
allmänna bästa ens enskijlt fördehl bör föresättias, dy underkastar sig
gärna Stockholms stad att till segelfartens uphielpande på de orter, där
warorne hämtas, uhr första handen de fahrtygen af mindre last än 50 läster
allenast halffriheten måge åtniuta. De öfrige 2:ne af Stockholms stadz
deputerade och nu närwarande Borgerskap biföllo H:r Grills utlåtande.
Bondeståndetz deputerade wörö af den mening, att både små och stora
swänska fahrtyg borde niuta lijka friheet till nästkommande Rijksdag,
på det de förmögnare icke måtte få tillfälle att genom någon sin förmån
förorsaka dyrhet i landet.
Som nu Ståndens H:ar deputerade således icke kommo öfwerens in
wotis, så pröfwade de enhällel. bäst wara att genom extractum proto-
colli föredraga detta ährendet uti Ricksens högl. Ständers pleno att slutel.
afgiöras.
Actum ut supra
Ex protocollo
Jöns Stobaeus.
18.
Kommers- och tulldeputationemas betänkande ang. de främmandes handel
med sina egna produkter.
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 185).
Protokollet s. 210.
Riksens höglofl. Ständers förordnade Commercie-
och Tulldeputationers gemensamma betänckiande,
huruwida de utlänske och fremmande skulle kunna
förbiudas at med deras fartyg till Swerige införa
andra än deras egne landz produkter.
Commercie- och Tulldeputationerne hafwa tagit berörde ärende uti
noga öfwerwägande, finnandes fuller at det skulle wara mycket nyttigt,
om Sweriges undersåtare med egne skiep och fartyg kunne från utrikes
orterne sielfwe afhämpta alla de främmande waror, som Riket kan be-
höfwa, jämwäl och sielfwa utföra sina stapellwaror, emedan l:o det an-
seenlige capital, som elliest till främmande uti frackter betalas måste, der¬
igenom kunna besparas och komma de swenska undersåtarne till godo,
2:o att skiepzbyggeriet och siöfarten derigenom mycket skulle under-
stödias samt 3:o swenska siöfolcket blifwa wähl öfwat och ärfarit. Men
alldenstund däremot skiähligen kommer i öfwerwägande, at Riket än
icke är försedt med så månge skiep och fartyg, som till commerciens fulle
584
drifft ärfordras, ty kunna Deputationerne för sin dehl icke råda dertill,
at et slikt förbud nu förtijden skulle skie, men effter Hans Excelkces H:r
Landtmarskalkens proposition och betänckande hålla rådeligast wara, at
dermed hafwas anstånd, till des de swenska skieppen och fartygen blifwa
nog tillräckelige, hwarföre och ingen wiss tid till något förbud kan deter-
mineras, utan at undersåtarne giöra sin flit ju förr des häldre at förskaffa
sig nödige fartyg, samt efter handen och så offta de sig några förskaffa,
de då gifwa Kongl. Commerciecollegio derom tillkiänna. När sedan Kongl.
Collegium befinner så många swänska fartyg wara anskaffade, som till
commerciens fullkommeliga förnödenhet behöfwas, så will det berörde
Kongl. Collegio åliggia at föredraga Hans Kongl. Maij:t sådant uti sittiande
Råd, på det, men då först, genom Hans Kongl: Maij:tz förordning de främ¬
mande kunna förbiudas at med deras fartyg hitföra andra än deras ägna
landz producter, hwarwid Kongl: Commerciecollegium doch observerar,
at desförinnan häldre må finnas öfwerflöd än brist på nödige swenska fartyg,
at eij någon dyrhet på warorne måtte förorsakas, om Kongl. Collegium
med berörde berättelse till Hans Kongl. Maij:t skulle sig förhasta, uti
hwilket måhl Collegium på slik oförmodelig händelse wid nästa Rikzdag
kommer at blifwa Riksens Ständer answarigt. Hwilket alt Riksens hög-
lofl. Ständers mogna widare ompröfwande ödmiukeligen underställes.
Stockholm d 11. junii a:o 1723.
Wilhelm Douglas Jonas Linnerius
Joh. Palmborg Jöns Nilson1
19.
Kommers- och tulldeputationerrias betänkande ang. nederlagsfriheten.
(Borgarståndets arkiv 1723: 3, n. 186).
Protokollet s. 210.
Ricksens höglåfl. Ständers förordnade
Commercie- och Tulldeputationers gemensamma
betänkande angående nederlagzfrijheten.
Commercie- och Tulldeputationerne hafwa i betänkande tagit, hwilket-
dera för det allmänna bästa nyttigare måtte wara, om nederlagzfrij heten
antingen skulle tilläggas någre wisse eller alle swänske stapellstäder i
gemen, och alldenstund effter noga öfwerwägande af alt det, som wid detta
tilfället i betraktande kunnat komma, det befinnes at nederlagzfrij heten
icke kan skilljas ifrån en wäl inrättad commercie, om hwilken senare alla
stapellstäder i Rijket böra sig beflita, ty hafwa deputationerne öfwer
detta ährendet enhällekn stadnat i den mening, at äfwen som ingen stad
1 Tillskrivet under namnunderskrifterna: D. 18 junij 1723 upläst och gillat.
kail wara befogad uti sådant fall äga något förmån för den andra, så böra
och alla stapellstäder i hela Rijket få nederlagzfrij heten såsom en oum-
giängelig förnödenhet til en wäl inrättad commercies uphiälpande på lijka
och enehanda sätt til godo niuta. Först uppå alla wahror utan åtskillnad,
som komma ifrån Civilien, Cadix och Medellhafwet, förfärdigade manu-
facturwahror undantagne. För det andra uppå salt och wijn, som de med
egne fahrkåstar låta hämta uhr första händerne från de öfrige ohrterne i
Spanien, Canarieöijarne och Portugal. För det tridie uppå franskt salt, som
med swänske fahrtyg directé från Frankrijke ankommer, men på inge andre
franske wahror, dåk at detta senare måhlet franska saltet och wahrorne
angående på nästa Ricksdag widare kommer at öfwerwägas, huru därmed
sedan til Rijketz och undersåtarnes nytta framgent bör förfaras. Hwad
widare angår tiden, huru länge bende på nederlag inkommande wahror
emot den wanlige procenten böra få ligga, innan de til utrijkes ohrter åter
utskieppas eller förtullas, därom finna deputationerne bäst wara, at den
i anledning af förra förordningar utsätties til åhr och dag ifrån den tid at
räkna, när warorne inkomma och på tullcontoiren til nederlag angifwas,
så at hwad sedermera däraf inom et åhrs förlåpp ifrån bende termin icke
blifwit til utrijkes ohrter förskieppat eller emot stora siötullens och om-
giäldernes samt städernes rättigheters ärläggande inrijkes försåldt, däraf
bör äganden då ofehlbart ärlägga Cronans tull och omgiälder samt städernes
rättigheter, oaktat det än wore oförsåldt. För det öfriga på det alt luren¬
drägeri och försnillande härwid måtte förekommas, pröfwa deputatio¬
nerne nödigt at förra förordningarne nederlagzfrij heten beträffande af
dem blifwa öfwersedde och förbättrade, kommandes magistraterne i
städerne för desto mehra säkerhet skull at jämte tullbetiänterne öfwer
nederlagen hafwa inseende, til hwilken ända de och böre hafwa en sär¬
skild nyckell til alla de packhus och rum, hwarest några wahror på nederlag
inläggas. Hwilket alt til Ricksens höglåfl. Ständers mogna ompröfwande
och godtfinnande ödmiukel. hemställes. Stockholm d. 11 junii a:o 1723.1
Wilhelm Douglas Jonas Linnerius.
Joh Palmborg. Jöns Nilson
20.
Kommersdeputationens memorial ang. allmogens seglation.2
(Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 231).
Protokollet s. 249.
Memorial.
Hos höglåflige Riksens Ständer hafwa de Åbolendske och Österbått-
niske här på Riksdagen warande fullmäktige igenom et insinuerat memorial
1 Tillskrivet under namnen: D. 18 junij 1723 upläsl et approberat.
2 Med påteckningen: Upläst och bifallit d. 5 julii 1723.
586
andragit, huru som änskönt både i Swergies lag och medelst åtskillige
kongl, förordningar, som och städerne i Finland och Åbo höfdingedömmen
i nåder gifne resolutioner alt landsköp blifwit förbudit, doch ogörligit
wara skall sådant til städernes största förtryk och undergång ländande
missbruk at förekomma, så länge seglationen eij blifwer allmogen, stånds¬
personer och andra af de i finska skiären eller wid siökanten belägne
soknar betagne, skolandes alla öfrige siösoknarne betiena sig af lika frihet,
som några i yttra skären belägne, förutan Åland, wordet tillåtit at med sin
egen afwel och fiskewaror segla hit öfwer till Stockholm, och under praetext
af egen afwell föröfwe hemliga opphandlingar och landsköp och af 3 å 4
soknar upp i landet till öfwerförsslen ihopsamla boskap samt allehanda
waror af smör, talg, kött och träwärke, som de här försälia och upköpa,
eller sig der emot tilbyta salt, tobak, jern, cattuner, lärffter, med åtskillige
flere landtmannen tienlige kramwaror, dem de sedan ibland allmogen
utprånga skola, hwarmedelst icke allenast nästan all handel skall wara
städerne ifrån dragen, utan och en allmän brist på victualier och saltfiske,
så til deras egne hushålds behof som til den öfrige opp i landet boende
allmogens providerande sig yppa skall, hwaraf således den inrikes segla¬
tionen, hwilken den borgerliga näringen allena tilhörer, afstanna och upp¬
höra skall. Och som genom denne allmogens seglation
1. Kongl. Maij:tt och Cronan alt för mycket uti des tullrättighet skall
komma at lida, aldenstund de på landet, som denne seglationen idka,
hwarken skola hafwa sina lastagieplatzer i städerne eller angifwa sig
hos wederbörande tullbetiente at aflägga den wanlige port- eller landt-
manstullen.
2. Städernes Borgerskap i sin näring och låflige handell hindras och til
publici största skada giöras oförmögne att kunna contributioner och
flere cronoutskylder årligen utgöra, hwarmedelst, om det intet blefwe
ändrat,
3. Borgerskapet i städerne skulle blifwa föranlåtne till deras förkofring
och upkomst och at slippa de swåra pålagor, som den borgerliga näh-
ringen medfölia, at flyttia utur städerne och sig på landet uppå ryttare
och rothemman nedsättia. Warandes
4. bondehemman icke för handel och seglation, utan för åker, äng, fiske-
watn och dylikt skattlagde, hwilket senare genom det förras idkande
alldeles försummas och efftersättias skall. Skolandes och en sådan
seglation för landtmannen igenom kongl, förordningar angående kiöp-
handelen och des 4 och 6 §§ wara förbuden samt strida emot städernes
wälfågne privilegier och isynnerhet konung Carl den IX:s Raumo
stad gifne nådigste privilegium af d[en] 4 maji 1607 och des 9 §.
Af alt detta, som förbemelt är, samt
5. på det de i Finland och Åbo län förfalne och ruinerade städernes up¬
komst och handel måtte befordras samt dymedelst inbyggarna sättas
i stånd wid påkommande fara och fientlighet /: som Gud nådeligen
587
afwände :/ at medelst försträkningar och annat dylikt biträda det
allmenna bästa, finna sig åfwanbemelte åbolendske och österbått-
niske fullmächtige föranlåtne höglåflige Riksens Ständers öfwerwä-
gande at underställa, om icke merbemelte finske allmogens samt
andre på landsbygden derstädes boendes, seglationen, må till städernes
förkofring och handelens bibehållande wid dess rätta bruk warda
förbuden och aldeles afskaffad, undantagandes Åland och några få
soknar i yttra skiährgården, hwilka för fiskerier skattlagde äro, jemwäl
at Ridderskapet och Adelen obehindrat tillåtas deras egen afwel af
sätegårdarne at låta hit til Stockholm öfwerföra, allenast deras under-
hafwande fogdar och arendatorer, som derwid gemenligen skulle bruka
underslef, måtte blifwa pålagde at hwarje resa taga pass i nästa stad,
sedan förut med wederbörande kyrkoherdes och cronobetientes attest
blifwit bewist, at ladningen, som äfwen borde specificeras, af egen
afwel består, med mera. Detta memorial hafwer höglåflige Riksens
Ständers Commerciedeputation effter erhållen remiss med Kongl.
Commerciecollegio communicerat at deröfwer höra såwäl landshöf¬
dingen i orten som wederbörande allmogs härwarande fullmäktige,
hwilka och med deras utlåtelse äro inkomne, af effterföliande innehåld:
Herr Generalmajoren och Landshöfdingen Baron Yxkull håller före,
at som de uti 1617 åhrs handelsordinantie nämbde soknar Korpo,
Kimito, Nagu, Rimito och Töfsala icke äga något synnerligit åkerbruk,
utan äro för fiskeri och siälefang skattlagde, seglationen för dem syntes
wara aldeles onödig, änskiönt Hrr Baron och Landshöfdingen intet
kunde förneka, at icke derwid et och annat underslef och olåfligit
landsköpp skulle förspörjas. Men at tilstädia de öfrige på siösidan
belägne soknars allmoge, som äga til sina hemman fullkomligt jorde-
bruk af åker och äng, öfwer alt en sådan seglations frihet, det håller
H:r Landshöfdingen betänkeligit, emedan det intet annat torde föra
med sig än
1. at landtmannen då litet eller als intet bekymrar sig om åkerbruket,
hwarigenom så de ännu i bruk warande hemman torde ödeläggas
som de många ödeshemman aldrig skulle komma at uptagas,
2. landsköp och annan oläglighet tiltaga, samt
3. landet deraf hafwa den skadan, at all boskap derifrån skulle hit-
föras, som redan exempel hafwas skall.
4. Skulle Kongl. Maij:tt och Cronan deraf hafwa stor afsaknad uti
tullen.
Hwarföre och så redan om denne allmogens seglation hos H:r Lands¬
höfdingen af Öfwerdirecteuren Mårten Sandelhielm skall wara påmint,
hållandes Hrr Landshöfdingen före, derest en eller annan sokns allmoge i
förra tider utwärkat sig emot städernes privilegier sådan seglationsfrihet,
at det torde wara skiedt at Finland då med ymnoghet af allehanda victua-
lier warit opfyld. Men som nu der sammastädes skall wara et helt annat
588
tilstånd, så at inwånarena i städerne skola lida alt för stor brist på lifs¬
medel, och de nästan intet för penningar kunna bekomma, så är H:r Lands¬
höfdingen af den meningen, at så borgare som bonden borde lemnäs hwar
wid sin näring, wilj andes han i sit höfdingedömme giöra den anstalt och
deröfwer handhålla, at icke allenast bonden för det, som han warder til
staden förandes, skall undfå nöijaktig betalning, utan och tilhålla bor¬
garen at aflåta de landtmannen nödige waror för skäligit pris. Deremot
hafwa finske och österbåttniske härwarande allmoges fullmäktige sig
således förklarat, at Borgerskapets fullmäktige aldrig skulle kunna med
sanning intyga, at något til deras förfång ländande landtkiöp af allmogen
blifwit mera nu än förr öfwat, emedan om någon dermed skulle beträdas,
Borgerskapet med landsfiscalerne i orterne derpå hade ett så öppet öga,
at han eij blefwe ostraffat, skolandes deras tilstånd, som för ögonen står,
wara så aldeles utblåttat, at de ingenting äga til at drifwa en sådan prae-
judicerlig handel med; Borgerskapet och wid alla tillfällen, när de något
af deras waror til contributionernes clarerande til torgs föra, litet se på
bondens nytta, utan gifwa honom derföre penningar eller annan wahra,
alt som dem sielfwom lyster, nekandes allmogens fullmäktige aldeles, at
Åhland och allenast några andra soknar skola hafwa frihet at med fiske
och deras afwel öfwerresa til Stockholm och det här föryttra. Hwaraf
sedan de andre soknar skolat tagit sig tilfälle til samma frihet och under
praetext af egen afwel giordt landtköp, med mindre icke det skulle så
kallas, at en bonde som äger större båth, än han sielf aflasta kan, tager
något af sin grannes afwel och det öfwerför, försälier samt sig derföre salt,
tobak, jern etc. tilbyter, hwilket om det skulle dem förbiudas, skulle bonden
blifwa en tiggare och herrar och köpmän mista deras inkomster.
Hwad de af Borgerskapet i synnerhet andragne skiälen emot denne
landthandelen och seglationen widkommer, så swarar allmogens fullmäktige:
1. Hwad tullen anbelangar, at de wid de orter, hwarest de anlända, alt
riktigt betala, och at det skulle wara obilligt, om man dem mera på¬
börda wille, så länge dem intet landtköp öfwerbewises, lika som och så
2. Borgerskapet igenom allmogens seglation icke skall kunna blifwa
oförmögit til contributioners betalande, emedan så länge en allmen
brist på penningar och lifsmedel är, en hwar måste förbida tiden och
nöija sig med litet, til des Guds wälsignelse kommer, hafwandes
3. allmogen aldrig förhindrat Borgerskapet at flytta ur städerne på landet,
utan mycket mera råder dem dertill, emedan om borgaren kan wara
utan bonden, bonden wäl kan wara utan borgaren, och Biket må lika
wäl, warandes des förutan, om magistraternes och tullbetienternes
löner indragas samt de under städerne donerade hemman observeras,
Rikets gagn af små städerne ganska litet. Hwad
4. anbelangar at bondehemman icke för handel och seglation, utan för
åker och äng etc. skola wara skattlagde, deremot anförer allmogen en
gammal praxis, förmenandes densamma wara så god som wedertagen
lag, lemnandes för öfrigit
589
5. androm at efftertäncka, om icke Riket derigenom större nytta och
styrka tilwäxer, at de ödeliggande hemman uphielpas i förra stånd,
än at borgerskapet blefwe riktat och hemmanen lemnades öde, effter-
som desutan skall wara bekant, hwad Borgerskapets löfften, at hwid
påkommande nöd biträda publici, hafwa at innebära, med hwad
mera de widare andraga, anhållandes sluteligen at wid deras gamla
privilegier, hwilka igenom fiendens hastiga infall och swåra förfarande
skola wara bortmiste, blifwa bibehåldne.
Härwid har Kongl. Commerciecollegium warit af den tancken, at ehuru-
wäl de Finske och Österbottniske städerne wid deras handel och seglation
borde handhafwas samt at en oinskränkt allmogens tiltagande seglation,
som under ryska tiden begynt, altför mycket skulle förfördela städernes
borgerskap i deras näring, hwarföre de i skatter och contributioner an¬
sedde äro, och hwarigenom åkerbruket, såsom det angelägnaste, torde
komma at ödeläggas, enär allmogen öfwer alt lade sig på seglation, doch
likwäl som å den andra sidan alle wid siökanten boende soknar, som bruka
sin näring med fiskerier, siälefång och foglefänge och äro af den samma
beskaffenhet, som de i 1617 åhrs handelsordinantie upräknade, hwilka
wid det tilfället sig då allenast derom anmält, och de förra borde med dessa
niuta enahanda rättigheter, emedan saken i sig sielf doch war enahanda,
men at det skulle åligga wederbörande cronobetiente at hindra och före¬
komma, det intet landsköp derunder må föröfwas, och att allmogen eij
annat hit öfwerföra än deras egen afwel, hwarpå wederbörande H:r lands-
höfdingar hwar å sin ort kunde hafwa upseende och hålla hand öfwer,
hwilken af allmogen i anledning häraf denna seglations frihet, utom de i
handelsordinantier upräknade, borde förunnas. Men hwad Ridderska-
pets och Adelens afwel angår, at det skulle göra tilfyllest til bewis, at de
hitbrakte warorne äro egen afwel, enär sådant med wederbörande kyrkoher¬
des attest effter wanligheten bewises, utan at det skulle behöfwas taga hwarie
gång pass i nästa stad, som offta kunde ligga långt ur wägen, och både
förordsaka omkostnad samt hindra resan.
Detta alt som här ofwanföre widlöftigt anfört är, bäfwer höglåflige
Riksens Ständers Commerciedeputation hos sig i noga öfwerwägande
komma låtit, och som af alla å ömse sidor anförde skiähl och omständig¬
heter nogsamt befinnes, at denna af allmogen utan åtskilnad påstådde
seglationsfriheten är stridande emot handelsordinantien, kongl, förord¬
ningar, resolutioner och städerne allernådigst förunte privilegier, samt
at derigenom åkerbruket efftersattes, hemmanen blifwa öde, Borger¬
skapet i deras näring förfördelas och Kongl. Maij:tt och Cronan i des
tullinkomster kommer at lida, ty finner Deputationen sig föranlåten at
bifalla Kongl. Commerciecollegii betänkande, och är enhälligen af den
meningen, at alla de bondehemman in- eller utom förenämde soknar,
som med åker och eng och tillräckeligit jordebruk äro försedde, sig af all
seglation aldeles böra afhålla, men at de som måste söka sin näring med
fiskerie, siälefång och foglefänge och altså äro af den beskaffenhet, som
590
1617 års handlings [o: handels] ordinanties 7 § samt det 21 capit. köpm. b.
dicterar, böra med dem, som deruti nämnas, niuta lika rättigheter, doch
at Herrar landshöfdingar i orterne icke allenast noga undersöka, hwilka af
de wid siökanten belägne soknar till lika rätts åtniutande aldramäst kunna
wara berättigade utan och genom wederbörande cronobetiente hafwa et
alfwarsamt upseende deröfwer, at denne allmoge intet annat hit til staden
föra måge än deras egen afwel med egne båtar och utan sammanläggande
med främmande soknar, som intet hafwa lika privilegium, ståendes de
öfrige soknarne fritt at med deras afwel gå til Åbo eller Österbåttns städer,
hwar åt dem godt tycker, på det all landthandel aldeles måtte hindras,
och det wid förlust af denne seglationsfriheten för dem, som deremot bryta.
Hwad Ridderskapets och Adelens afwel widkommer, så håller Deputa-
tionen med Kongl. Commerciecollegio före, at effter wanligheten kyrko¬
herdens attest, at de hit brakte warorne äro egen och icke andras eller
deras grannars afwel, kan göra tilfyllest, utan at det skulle wara nödigt
at hwarie gång taga pass utur nästa stad, hwarwid prästerskapet likwäl
bör låta sig wara angelägit at noga examinera alt, innan de deras attester
utgifwa, på det härunder sammaledes intet landsköp förelöpa måtte, emedan
om någon derwid skulle beträdas eller sådan olaglig handel honom öfwer-
bewisas, densamma all seglations och handelsfrihet bör wara förlustig.
Hwilket alt doch Deputationen höglåflige Riksens Ständers närmare
och mognare ompröfwande underställes. Stockholm den 25 junii 1723.
W. Douglas Johannes Iser.
Jurgen Folcker Jöns Nilson
21.
Borgmästare Carl Ulfs memorial ang. Borås’ stads handel.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 237).
Protokollet s. 253.
Tiensthörsamast memorial
Nästl. d. 6 hujus månde uti det högdtährade och lofl. Borgareståndet
Jag i anledning af den remiss, Jag emot min förmodan blifwit warse wara
skiedd, ibland andre till deputationer remitterade ährender, jembwähl
angående Borås Stadz så kallad olaga handell, och sådant mig, såsom
fullmäcktig för staden och så nyl. tillkommen, aldeles obekant warit,
tiensthörsamast begiära, det wille det högdtährade lofl. Ståndet mig gunst-
benägst underrätta, l:mo utaf hfvad anledning een sådan saak wore kom¬
1 Med påteckningen: Prses:t och upläsit uti Borg.ståndet d. 10 julii a:o 1723.
591
men att dragas under deputation, 2:do om det högdtährade lofl. Ståndet
i gemeen, det jag icke welat förmoda, hafft något emot staden Borås
el:r des Borgerskaps handell sig att beswära el:r några enskijlte städer,
och hwilka de wore, samt 3:tio när sådane beswär uti det högdtrde lofl.
Ståndet warit före och blifwit derom till deputation resolverat. Och som
mig då körtel, lemnades det swar, att denna saale wore i anledning af åt-
skillige städers emot Borås Borgerskaps handell giorde beswär, medelst
memorial från hehla Ståndet till Differentiedeputationen ingifwit, der¬
ifrån sedan till Commerciedeputationen afskild och remitterad, och Jag
befinner sådant wara af någon efftertänkelig consequence för staden,
först deruti, att sådant skiedt är, staden aldeles ohördan, då staden emot
dess förwållande warit destituerad af fullmäcktig, som för staden och dess
rätt kunnat swara och tahla och härwijd giöra sina påminnelser samt
behörige reservanda staden förbehålla, lijkmätigt all laglig process, som
parten tillåter först höras, innan som han warder obligerad att sistera sig
in foro och contestera litem. Och för det andra, efftersom de sig beswä-
rande städer brukat een sådan wäg, att de förmått sig memorial från hehla
Ståndet emot staden, som lijkwähl förmodar sådant af Ståndet icke skulle
blifwit uptagit, och det i så måtto een espece haf:r utaf ett allmänt beswär,
under hwilket ofehlbarl. påsyfftas torde något annat, än det som före-
gifwes, nembl. under olaga handells förebärande insteg och intrång uti
sielfwa stadzens wähffångne och af konungar effter konungar confir-
merade privilegier, twärt emot Ricksens Ständers uprättade, faststälte
och confirmerade regeringzform, som dock alle Ständerne så örne äre att
i någon måtto gifwa anledning att röra kongl, försäkringar och hwars
och eens i gemenn och i synnerheet förbehållne frij- och rättigheter, ty
att tahla el:r beswära sig allena öfwer någon olaga handell lärer förmodel.
icke behöfwas annat forum, än der kongl, förordningar och privilegier
böra handhafwas, der man altijd är wederredo att swara och gifwa beskied
på det som staden i sådant måhl af någon kan hända att tilltahlas, alle¬
nast det giöres den skillnaden, att icke af någons enskijlte missbruk, om
så bewijsas kan, hehla staden och dess Borgerskap det tillskrifwes; och
sådant att beswära Rijksens Ständer med, är så mycket mindre nödigt,
som man aldrig sinnad är, det som olagligit kan bewijsas, förswara. Altså
kan Jag intet annat än i föllie af den skyldigheet Jag staden förbunden är,
och hälst nu såsom fullmäcktig för staden, på stadzens wägnar giöra min
sollenne protest emot fett sådant förfarande och alt intenderat olaga in¬
trång uti dess wählfångne privilegier, med krafftigaste reservation af
allan rätt för staden nu och framledes, och i synnerheet nu uti detta måhl
de non contestanda lite, så wijda som icke ett öfwerseende och reformation
måste blifwa öfwer alla städers privilegier i Rijket, då Borås Stad med dem
sig icke undandraga får att underkasta sig detsamma.
Jag förmodar det högdtährade lofl. Ståndet lärer wara af den gunst
och benägenheet för staden, att een sådan till äfwentyrs mehr af något
missförstånd än af någon reelité upkommen owillia af några städer, som
592
mehr kanskie läre behaga ansee Borås Borgerskaps lilla och med mycken
sparsamheet och möda förwärfwade förtiänst, än de besinna den trähl-
samma och mycket kringströdde handell, som den kan komma utaf, och
de till sin nödwändige försörgning måste släpas med, i brist af alla andra
medell och uthwägar, antingen af åcker- el:r engzbruk, siö el:r annat,
efftersom deras stad på een så steril ort är belägen, att sådant der icke
finnes, och de lijkwähl med sin handell både landet och Cronan fast mycket
gagna, som hwar och een lärer bekant wara, måtte på något sätt remedieras
och hälst, så wijda som detta är enskijlte städers enskijlte beswär, och i
sig sielf icke Ståndetz, lemnäs under sitt laga och ordentel. forum. För¬
seendes mig för öfrigit till det högdt:de lofl. Ståndet med samtel. de öfrige
Ricksens höglofl. Ständer om alt beskydd och förswar emot alt det, som
oskiähligen emot staden intenderas skulle. Och beder slutel., att denna
min protest och reservation måtte till protocolls komma, och mig sedan
deröfwer extract meddehlas. Stockholm d. 10 julii 1723.
På Borås Stadz wägnar
befullmäcktigad
Carl Ulff.
22.
Kammar- och ekonomidepuiationens memorial ang. glasbruket på Kungs¬
holmen i Stockholm.1
(Borgarståndets arkiv 1723: 4, n. 251).
Protokollet s. 266.
Memorial.
Ibland andra memorialer, som på denne Riksdagen inlefwererade och
hwart på sin ort remitterade blifwit, är och et af samtelige interessenterne
uti glasbruket på Kongsholmen ingifwit, hwaruti de berätta, hurusom
Hans Kongl. Maij:tt Konung Carl XI glorwyrdigst i åminnelse af
högstbepriselig omsorg för allehanda nyttige manufacturwärks uprättande
här i Riket har det på Kongsholmen här i staden med stor omkostnad åhr
1674 uptagne och inrättade glasbruk d. 24 januarii 1676 med sådant
privilegio allernådigst försedt, at de deruti interesserades manufactur
intet skulle någon tid blifwa af fremmande kladdat, förhindrat och ruinerat,
såsom och enär de förmådde at låta tilwärka gådt, fint och durabelt christal
och flere glassorter i den quantitet, at Riket dermed nödtorffteligen blefwe
försedt, det Hans Maijrtt då wille stora siötullen på inkommande glas,
ehwad sort det wore utaf, låta förhöijas til 50 procent, men hwad dryckes-
1 Med påteckningen: Upläst och resol:t d. 15 julii ut in prolocollo.